KU 1976/77:40
Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:40
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till datainspektionen jämte motioner i datafrågor
I detta betänkande behandlas dels regeringens förslag i propositionen
1976/77:100 bilaga 5 (justitiedepartement) under punkten A 9 Datainspektionen,
dels de under allmänna motionstiden 1977 väckta motionerna
1976/77:937 av herr Werner m. fl. (vpk) om förbud mot handel med
persondata och 1976/77:981 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) om utvärdering
av datoriseringen inom statsförvaltningen. Motiveringen till
den senare motionen återfinns i motionen 1976/77:980.
Över motionen 981, yrkande 2, har riksdagens förvaltningsstyrelse avgett
yttrande, vilket återges i bilaga.
Anslag till datainspektionen
Propositionen
Under innevarande budgetår utgår i anslag till datainspektionen
4 085 000 kr. Inspektionen har för budgetåret 1977/78 begärt en uppräkning
av anslaget med 188 000 kr. I budgetpropositionen har regeringen
föreslagit riksdagen "att till Datainspektionen för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 4 169 000 kr.” Propositionens förslag innebären ökning
med 84 000 kr.
Förbud mot handel med persondata m. m.
Motionen
I motionen 937 (vpk) hemställs att "riksdagen begär förslag om sådana
ändringar i datalagstiftningen att all handel med persondata förbjuds och
de genom datalagens tillkomst ökade svårigheterna att bedriva samhällsvetenskaplig
forskning undanröjs”.
Enligt motionen är datalagen ett viktigt steg mot kommersiellt missbruk
av persondata. Motionärerna anser dock att lagen har haft vissa
negativa konsekvenser framför allt för vissa samhällsvetenskapliga forskningsprojekt.
Enligt motionen är det fortsatt angeläget att bekämpa kommersiellt
och byråkratiskt missbruk av persondata. Det behövs en ökad kontroll
av hur persondata utnyttjas, inte minst av näringslivet. All handel med
persondata måste förbjudas. Uttag av persondata av statliga och kommunala
register måste följa noggranna tillämpningsföreskrifter. Kontrol
-
1 Riksdagen 1976 / 77. 4 sami. Nr 40
KU 1976/77:40
2
len av att privata register foijer datalagens bestämmelser måste skärpas
genom att datainspektionen får ökade resurser.
Enligt motionen har dock rädslan för integritetsriskerna utnyttjats av
reaktionära krafter som ställt krav på minskad insamling av data till
statliga och kommunala register. Detta leder till en minskad kunskap
om samhället och därmed minskade möjligheter att förändra det. Motionärerna
kräver i stället en satsning på uppbyggnad av statliga och kommunala
datasystem, där data samlas in och sammanställs i arbetarklassens och
folkflertalets intresse.
Da talagsu t red ningen
Vid regeringssammanträde den 11 mars 1976 bemyndigades föredragande
statsrådet att tillkalla den utredning om en allmän översyn av
datalagstiftningen som riksdagen uttalade sig förvåren 1975 (KU 1975:11,
rskr 103). Enligt direktiven skall utredningen i en första etapp göra en
allmän kartläggning av problemområdet. Arbetet i den första etappen
bör avslutas med att alternativa lösningar presenteras i en offentlig diskussionspromemoria,
om möjligt under första halvåret 1977. Därefter
kan ytterligare direktiv till utredningen visa sig önskvärda.
Enligt direktiven bör utredningens arbete i det inledande skedet koncentreras
till frågorna om integritetsskyddet. Därefter bör utredningen
i den andra etappen ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av
ADB-tekniken öka tillgängligheten av den information som finns samlad
hos olika samhällsorgan.
Enligt uppgift från utredningen kommer ovannämnda diskussionspromemoria
att presenteras under hösten 1977.
De frågor som tas upp i den nu aktuella motionen skall enligt direktiven
övervägas av utredningen. Frågan om försäljningen av datorlagrade personuppgifter
för kommersiellt bruk förekommer i direktiven i en uppräkning
av de frågor som enligt konstitutionsutskottets betänkande våren
1975 borde övervägas av utredningen. Någon ytterligare kommentar till
denna fråga lämnas inte i direktiven.
Beträffande frågan om personregister inom den vetenskapliga forskningen
anförs i direktiven följande:
Frågan vilken betydelse som skall tillmätas intresset av att ett visst register
kommer till stånd kan aktualiseras bl. a. för register inom den vetenskapliga
forskningen, särskilt samhällsforskningen. Inte sällan kan det
bli nödvändigt att göra en avvägning mellan å ena sidan det värdefulla
underlag för forskning och reformarbete som studier med inslag av persondata
kan ge och å andra sidan integritetskraven. Från forskarhåll har
uttalats farhågor för att den nuvarande ordningen skulle kunna hota forskningens
frihet och oberoende. Kommittén bör överväga vad som kan
göras för att man skall kunna försäkra sig om att sådana konsekvenser
inte uppstår. Utgångspunkten bör dock självfallet vara att forskningen
såväl som annan verksamhet i samhället skall bedrivas under tillbörlig
KU 1976/77:40
3
respekt för enskild privatsfär. I sammanhanget vill jag nämna att kommittén
kan ha anledning beakta behovet av särskilda regler för forskning
och statistikproduktion också i fråga om tillståndsproceduren och i andra
liknande hänseenden.
Frågans tidigare behandling
Frågan om handel med persondata behandlades av konstitutionsutskottet
våren 1976 med anledning av yrkanden i en motion av herr Hermansson
m. fl. (vpk). I sitt betänkande (KU 1975/76:47) anförde utskottet
att ett ställningstagande till de i motionen behandlade frågorna inte borde
göras i avvaktan på den nya datalagsutredningens arbete. Med hänvisning
härtill avstyrkte utskottet motionsyrkandena. Riksdagen följde utskottet.
Allmänhetens tillgång till datorlagrad information
Motionen
1 motionen 981, yrkande 1 av herr Pettersson i Lund m. fl.(s) hemställs
med hänvisning till vad som anförs i motionen 980 (se särskilt s. 9-10)
"att riksdagen beslutar uttala att statskontoret ges i uppdrag att dels
utvärdera hur den hittillsvarande datoriseringen inom statsförvaltningen
har påverkat medborgarnas möjligheter till insyn i myndigheternas verksamhet,
dels utforma förslag till riktlinjer för hur insynen i enlighet med
offentlighetsprincipen skall kunna bevaras och helst förbättras, när myndighet
står i begrepp att lägga över pappersbunden information i ett datasystem”.
Enligt motionärernas uppfattning måste det till en medveten politik
från samhällets sida för att stärka det demokratiska inflytandet över hur
datatekniken utnyttjas i olika sammanhang. Det är därför nödvändigt
att vidta konkreta åtgärder, så att även andra grupper och enskilda än
de ekonomiskt starka får möjligheter att styra datatekniken i en riktning
som tillvaratar deras intressen. De förslag som förs fram i motionen
syftar till att lägga en grund för en datapolitik med denna inriktning
från samhällets sida.
Bland de problemområden som nämns i motionen är frågan om allmänhetens
tillgång till information. Enligt motionen får den ökade datorlagringen
av offentliga handlingar inte göra det svårare för allmänheten
att få tillgång till information. Tvärtom måste man utforma datorsystemen
så att fler människor kan få tillgång till mer information om samhället
och myndigheterna.
Motionärerna erinrar i detta sammanhang om direktiven till datalagskommittén.
I dessa framhålls bl. a. att den återkommande diskussionen
kring integritetsfrågan kan undanskymma det förhållandet att datortekniken,
rätt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningen
1* Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 40
KU 1976/77:40
4
och den informerande debattens sak. Enligt motionärernas uppfattning
borde datalagskommittén göra en bred analys av möjligheterna på detta
område. Det finns enligt motionärerna en uppenbar risk för att kommittén
till den grad koncentrerar sig på den översyn av datalagen som är dess
huvuduppgift att frågorna kring hur datatekniken skall kunna utnyttjas för
att öka allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet riskerar att
försummas.
Som underlag för detta arbete är det enligt motionen viktigt att en
inventering snabbt kommer i gång av hur datoriseringen inom den statliga
sektorn har påverkat och inom den närmaste framtiden kommer att påverka
allmänhetens tillgång till information. Statskontoret bör i samarbete
med datalagskommittén få i uppdrag att göra en sådan utvärdering och
inventering. Statskontoret bör även få i uppdrag att utreda i vilken utsträckning
som existerande datorsystem bör förändras för att bevara och
om möjligt förstärka offentlighetsprincipen.
Dalalagsu Hedningen
Som redan nämnts skall datalagsutredningen i sin andra etapp ta upp
frågan om möjligheterna att med hjälp av ADB-tekniken öka tillgängligheten
av den information som finns samlad hos olika samhällsorgan.
Beträffande denna fråga anförs i direktiven bl. a. följande:
Målsättningen för utredningens arbete med denna fråga har jag angett
i det föregående: att såvitt möjligt göra den information som hos det
allmänna är lagrad på ADB-medier mera lättillgänglig för allmänheten
så att den i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning
till del. I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står
till buds för att öka tillgången till den Jatorlagrade informationen. Åtgärder
av flera olika slag torde här komma i fråga.
Åtskilliga svårigheter och komplikationer är emellertid förenade med
en mera aktiv informationsförmedling. De måste givetvis uppmärksammas
under utredningsarbetet. En självklar utgångspunkt är sålunda att
de krav som kan ställas på myndigheterna inte får leda till att deras
egna arbetsuppgifter blir eftersatta. Kostnadsfrågorna måste också beaktas.
Det är rimligt att tjänster inte skall tillhandahållas utan kostnadstäckning
från beställaren. Vidare måste tillses att en ökad öppenhet inte
får till följd att skyddet för den individanknutna personinformationen
försvagas. Kommittén torde också behöva överväga vilka begränsningar
som i sammanhanget behövs för att hindra ett oönskat utnyttjande av
det allmännas ADB-material för rent kommersiella syften.
Det är tydligt att en vidgad reell offentlighet kring ADB-informationen
kräver insatser och avvägningar på lång sikt. Man får därför inte låsa
fast de nya åtgärderna i stela rättsliga former. En del av åtgärderna är
f. ö. av det slaget att de över huvud taget inte lämpar sig för lagstiftning.
En annan sak är att fördelar möjligen skulle kunna uppnås genom en
lagteknisk särreglering av ADB-medierna i TF, där de båda f. n. och
enligt prop. 1975/76:160 är samordnade med konventionella handlingar.
Förslag i denna riktning har förts fram av datainspektionen. Kommittén
bör vara oförhindrad att pröva frågan om särskilda grundlagsbestämmelser
KU 1976/77:40
5
för ADB-upptagningarna. Enligt min mening bör man dock gå ifrån nuvarande
systematik endast om en annan lagteknisk lösning framstår som
klart överlägsen.
Riksdagens möjligheter att via dataterminal utnyttja justitiedepartementets
informationssystem
Motionen
I motionen 981, yrkande 2 av herr Pettersson i Lund m. fl. (s) hemställs
med hänvisning till vad som anförs i motionen 980 (se särskilt s. 11-12)
”att riksdagen beslutar att ge riksdagens forvaltningsstyrelse i uppdrag
att utreda och framlägga förslag om hur riksdagen och dess ledamöter
via en särskild dataterminal kan utnyttja justitiedepartementets informationssystem”.
Motionärerna erinrar om att justitiedepartementet i anslutning till RIsystemet
(Rättsväsendets informationssystem) har byggt upp ett informationssystem,
i vilket redan nu finns en hel del databaser av allmänt
intresse. I systemet lagras uppgifter om lagar och författningar, om olika
rättsfall av prejudicerande betydelse liksom om pågående utredningar
m. m. Enligt motionen finns i detta system material samlat som riksdagens
ledamöter och tjänstemän skulle kunna ha stor nytta av i sitt
arbete. Motionärerna föreslår därför att frågan om riksdagens anslutning
via dataterminal till justitiedepartementets informationssystem utreds
av riksdagens forvaltningsstyrelse. Förslag bör kunna föreläggas riksdagen
under nästa år.
Remissyttrande
Riksdagens forvaltningsstyrelse har avgett yttrande över motionen 981,
yrkande 2 (bilaga). I yttrandet redovisas det utredningsarbete på ADBområdet
som pågår inom riksdagen i förvaltningskontorets regi. Avslutningsvis
konstateras att åtgärder i linje med motionens förslag redan
har vidtagits under detta arbete.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet budgetpropositionens förslag
om anslag till datainspektionen samt två motioner i olika datafrågor.
Vid behandlingen av motionsyrkanden rörande datalagen m. m. vid
1975 års riksmöte uttalade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande
att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att göra
en allmän översyn av datalagen. Regeringen fastställde i mars 1976 direktiven
för utredningen om översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. (datalagsutredningen). Enligt direktiven
KU 1976/77:40
6
skall utredningen i en första etapp kartlägga, systematisera och sovra
det omfattande debatt- och utredningsmaterial som nu föreligger i fråga
om integritetsskyddet i samband med personregistrering. Arbetet i den
första etappen bör avslutas med att alternativa lösningar presenteras i
en offentlig diskussionspromemoria. I den andra etappen bör utredningen
bl. a. ta upp frågan om att öka tillgängligheten hos den information som
finns samlad hos olika samhällsorgan. En sådan förstärkning av offentlighetsprincipen
får enligt direktiven sitt främsta värde för partier, intresseorganisationer
och andra sammanslutningar och för massmedierna
men tjänar därmed också allmänhetens intresse.
Som utskottet framhöll vid behandlingen av dalamotioner under
1975/76 års riksmöte är det värdefullt att utredningsarbetet ges en sådan
uppläggning att utredningen under den inledande etappen kan arbeta
obundet och har stor frihet att överväga olika lösningar av de integritetsproblem
som är förenade med den alltmer omfattande användningen
av ADB-tekniken vid personregistrering. Det är enligt utskottet vidare
tillfredsställande om utredningsarbetet kan bedrivas så skyndsamt att
ett första betänkande kan presenteras redan under år 1977.
Enligt motionen 937 bör datalagstiftningen ändras så att all handel
med persondata förbjuds. Ändringarna bör också syfta till att undanröja
de ökade svårigheterna att bedriva samhällsvetenskaplig forskning, som
enligt motionen blivit en följd av datalagens tillkomst. Utskottet vill
erinra om att frågan om försäljningen av datorlagrade personuppgifter
omfattas av datalagsutredningens uppdrag. Detsamma gäller frågan om
personregister inom den vetenskapliga forskningen. Enligt utskottet bör
resultatet av utredningens arbete med dessa frågor inte nu föregripas
av ställningstaganden från riksdagens sida. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionen 937.
I motionen 981 tas bl. a. upp en annan fråga som också berörs i direktiven
till datalagsutredningen, nämligen frågan om allmänhetens tillgång
till datorlagrad information. Enligt motionen får det ökade utnyttjandet
av datorer inom den offentliga sektorn inte göra det svårare för
allmänheten att få tillgång till information. Tvärtom måste man utforma
datorsystemen så att mer information om samhället och myndigheterna
görs tillgänglig för allt fler människor. Enligt motionen 981, yrkande
1, bör därför uppdras åt statskontoret att klarlägga datoriseringens effekter
på medborgarnas möjligheter till insyn i myndigheternas verksamhet och
på grundval härav lämna förslag till oförändrade eller helst förbättrade
insynsmöjligheter.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att användningen av ADBtekniken
för informationsbehandling inte får urholka offentlighetsprincipen.
Enligt utskottet bör man i stället sträva efter att ta den nya teknikens
resurser i anspråk för att öka möjligheterna att ge allmänheten
tillgång till information om myndigheternas verksamhet. Som framhållits
KU 1976/77:40
7
ligger emellertid denna fråga inom ramen för det uppdrag som datalagsutredningen
erhållit. Motionen behöver därför i denna del inte föranleda
någon riksdagens åtgärd. Motionen 981, yrkande 1, får anses besvarad
med vad utskottet nu anfört.
I motionen 981, yrkande 2, föreslås en utredning om riksdagens möjligheter
att via dataterminal utnyttja justitiedepartementets informationssystem.
Enligt motionen finns i detta system material samlat som riksdagens
ledamöter och tjänstemän skulle kunna ha stor nytta av i sitt
arbete. Utskottet finnér den tanke som framförs i motionen väl värd
att vidareutveckla. I remissyttrande från riksdagens forvaltningsstyrelse
över detta motionsyrkande anförs bl. a. att åtgärder av detta slag redan
prövas inom den pågående utredningsverksamheten på ADB-området
i riksdagen. Motionens syfte får alltså anses tillgodosett. Utskottet föreslår
att motionen även i denna del förklaras besvarad med vad utskottet
nu anfört.
Budgetpropositionens förslag till anslag till datainspektionen för budgetåret
1977/78 tillstyrks av utskottet. Riksdagen föreslås således anvisa
för detta ändamål ett förslagsanslag på 4 169 000 kr.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Datainspektionen för budgetåret 1977/78 under andra huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 4 169 000 kr.,
2. beträffande förbud mot handel med persondata m. m. avslår
motionen 1976/77:937,
3. beträffande allmänhetens tillgäng till datorlagrad information
förklarar motionen 1976/77:981, yrkande I, besvarairrd ed
vad utskottet anfört,
4. beträffande möjlighet för riksdagen att utnyttja justitiedepartementets
informationsdatasystem förklarar motionen
1976/77:981, yrkande 2, besvarad med vad utskottet anfört.
Stockholm den 31 mars 1977
På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO
Närvarande: herrar Boo (c). Johansson i Trollhättan (s). Björck i Nässjö
(m), Mossberg (s). Fiskesjö (c), Lindahl i Hamburgsund (fp), Karlsson
i Malung (s). Gustafsson i Ronneby (s), Kindbom (c). Nyquist (s), fru
Hammarbacken (c), herr Eliasson (c), fru Cederqvist (s), herr Nyhage
(m) och fru Stålberg (s).
KU 1976/77:40
8
Bilaga
Till konstitutionsutskottet
Motion 1976/77:981 yrkande 2 om anslutning via dataterminal till justitiedepartementets
informationssystem
Med anledning av begärt yttrande rörande rubr. får förvaltningsstyrelsen
anföra följande:
Riksdagens informationsutrednings arbetsgrupp för ADB-frågor avgav
i sin slutrapport 1976-02-26 vissa förslag rörande det fortsatta utvecklingsarbetet
på ADB-området.
Bland förslagen behandlades även möjligheterna att skapa ett riksdagens
eget datorbaserade informationsåtervinningssystem (söksystem).
Praktiskt skulle detta fungera så, att man vid textskärmar inom riksdagshuset
skulle kunna sätta sig i förbindelse med systemet, ställa frågor
och erhålla svar. För en sådan frågeverksamhet krävs en dator, ett ”programpaket”
(det s. k. söksystemet) samt en ”databas” innehållande den
information inom vilken sökning efter svar på ställda frågor kan utföras.
Arbetsgruppen kunde vid dåvarande tidpunkt inte ta ställning i en
hel rad principiella frågor: egen dator eller extern dator, minidator eller
konventionell ”stordator”, osv. Vidare var det svårt att på detta tidiga
stadium ta ställning i valet mellan olika på marknaden förekommande
söksystem; arbetsgruppen diskuterade även möjligheten av ett söksystem
av egen konstruktion. Slutligen var valet av datamedium för databasen
liksom lagringsmetodiken helt beroende av valet av dator och söksystem.
Då arbetsgruppen bedömde att uppbyggandet av en (retroaktiv) databas
och utarbetandet av rutiner för fortlöpande lagring av ny information
i databasen skulle kräva 2-3 års arbete beslöt man förorda att detta arbete
omedelbart påbörjades på sådant sätt att databasen tills vidare byggdes
upp på neutralt datamedium med begagnande av neutral lagringsmetodik.
När detta arbete var klart räknade arbetsgruppen med att valsituationen
på marknaden beträffande datorer och söksystem skulle ha förbättrats.
Efter slutligt val skulle databasen i princip endast behöva konverteras
till rätt datamedium och ges rätt lagringsform.
Arbetet med uppbyggandet av databasen på ovan beskrivet sätt pågår
i förvaltningskontorets regi. Parallellt härmed bedrivs även allmänt utredningsarbete
rörande olika alternativa söksystem. Härvid har även det
söksystem, som inom ramen för Rl-systemet (Rättsväsendets informationssystem)
byggts upp hos DAFA av justitiedepartementet, studerats
med bl. a. den möjligheten för ögonen att riksdagen skulle kunna ansluta
sig till söksystemet. Härigenom skulle - under förutsättning av medgivande
från dels datainspektionen, dels övriga anslutna myndigheter
- Rl-databasen bli tillgänglig för sökning även för riksdagens ledamöter
Kl) 1976/77:40
9
så snart erforderliga linjeförbindelser med DAFA etablerats och skärmar
installerats. Skulle riksdagen överföra sina hos DAFA redan lagrade data
samt nytillkommande data i sådan form som söksystemet förutsätter
skulle omvänt andra anslutna myndigheter kunna söka i riksdagens sålunda
skapade databas.
Åtgärder i linje med motionens förslag har sålunda redan vidtagits
i syfte att från en försöksskärm inom riksdagshuset etablera förbindelse
med Riis söksystem.
Stockholm den 10 mars 1977
Riksdagens förvaltningsstyrelse
Flenry Allard
Eric Lindström
GOTA B 53722 Stockholm 1977