KU 1976/77:37

Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:37

med anledning av motion om folkrörelsernas roll i samhället
Motionen

I motionen 1976/77:1000 av herr Gustafsson i Ronneby m. fl. (s) yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om folkrörelsernas
roll i samhället.

I motionen understryks att samhällsomvandlingen i hög grad förändrat
förutsättningarna för folkrörelsernas arbete. Motionärerna pekar bl. a. på
televisionens genombrott,den ökade levnadsstandarden och befolkningsomflyttningen.
Den ökade konkurrensen från kommersiella intressen är också
en mycket viktig fråga i sammanhanget.

Även relationerna till samhällsorganen har enligt motionen förändrats. Ett
intensivt samarbete har utvecklats på en lång rad områden. En successiv
utbyggnad av samhällets stöd till folkrörelserna har skett. I andra fall har
samhället övertagit verksamheter som tidigare folkrörelserna haft ansvaret
för.

När det gäller uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna
bör utvecklingen under de senaste åren bli föremål för skyndsam kartläggning.
Olika modeller för samarbete mellan samhället och folkrörelserna bör
utvecklas och prövas i försöksverksamhet. Syftet bör vara att utifrån detta
underlag klargöra inom vilka samhällsområden detta bör ske och vilka
åtgärder som bör vidtas från samhällets sida för att bereda folkrörelserna ett
vidgat verksamhetsutrymme. Folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande
till kommersiella intressen bör även bli föremål förökad uppmärksamhet.
I motionen erinras om att f. n. förbereds inom statens ungdomsråd en
undersökning för ungdomsorganisationernas del som syftar till att belysa
denna frågeställning. Problemet är emellertid mycket vittomfattande t. ex. på
fritids- och kulturområdet och berör även andra typer av organisationer. Mot
den bakgrunden är det motiverat att kartläggningar med ett mera vidsträckt
syfte kommer till stånd. Genom statens folkrörelseforskningsdelegation
stöds av folkrörelser själva initierad forskning av betydelse för folkrörelserna.
Denna forskning behöver byggas ut.

Frågans läge

Inför utskottet har från kommundepartementets sida lämnats en redogörelse
för det arbete i fråga om folkrörelsernas arbetsvillkor som bedrivs inom
departementet.

Folkrörelsefrågoma har behandlats i riksdagen i många olika samman -

1 Riksdagen 1976/77. 4 sami. Nr 37

KU 1976/77:37

hang. Det skall här nämnas att den tidigare kommunministern i november
1975 besvarade en fråga i riksdagen om vilka åtgärder till aktivt stöd till
folkrörelserna som övervägs mot bakgrund av de stora kostnadsstegringama
som allvarligt hämmar organisationernas arbetsmöjligheter.

Svaret hade följande innehåll (riksdagsprotokollet 1975/76 nr 26):

Folkrörelserna utgör ett omistligt inslag i vår demokrati. De har gett och ger
tusentals människor möjlighet till delaktighet i samhällsutvecklingen och en
rikare tillvaro. Folkrörelserna behövs som samlingspunkt för människor med
olika intressen. De ger möjlighet till fördjupade kontakter och erfarenheter av
organisationsarbete. Under senare tid har uppmärksamheten riktats mot
folkrörelsernas arbetsmöjligheter från flera olika håll.

Regeringen har under de senaste budgetåren successivt förstärkt stödet till
folkrörelserna på flera områden. Folkbildningsorganisationerna fick i det
första steget av kulturreformen ökade ekonomiska resurser. Frikyrkorådet
har fått ökade anslag för stöd till de fria samfunden och invandrarkyrkoma.
Ungdomsorganisationerna har fått förbättrade arbetsmöjligheter. Stödet till
idrottsorganisationerna har byggts ut kraftigt. De flesta av våra folkrörelser
har i dag statsstöd för sin verksamhet. Varje år kommer organisationerna in
med sina ekonomiska önskemål. Vid dessa tillfällen ges fortlöpande möjligheter
att pröva folkrörelsernas arbetsvillkor. Därvid tas hänsyn till såväl
kostnadsökningar som möjligheterna för organisationerna att utveckla sin
verksamhet.

Folkrörelsernas arbetsmöjligheter prövas f. n. inom kommundepartementet
i samråd med folkrörelserna. För detta ändamål och för handläggningen
av kommunala demokratifrågor har departementet byggts ut. En
referensgrupp med företrädare för folkrörelserna har bildats. Vid de kontakter,
som vi har med folkrörelserna, är det framför allt två frågeställningar som
har aktualiserats.

Den ena gäller hur folkrörelsernas deltagande i den demokratiska
processen skall kunna underlättas och utvecklas och den andra avgränsningen
mellan folkrörelsernas och samhällets uppgifter.

Ett kartläggningsarbete i anslutning till de nämnda frågeställningarna har
nu påbörjats i departementet. Vår strävan är att det arbetet skall ske i nära
samarbete med folkrörelserna. Detta arbete kommer sannolikt också att leda
fram till en prövning av vilka principer som skall gälla för samhällets
bidragsgivning till folkrörelserna.

Regeringens initiativ är ett allvarligt menat försök att kartlägga de problem
som folkrörelserna upplever och med dem som utgångspunkt ge förbättrade
möjligheter för folkrörelserna att bedriva sitt arbete.

Utskottet

I motionen behandlas en rad centrala frågor rörande folkrörelsernas
förhållanden i det svenska samhället. En huvudfråga är därvid folkrörelsernas
roll i demokratin.

På opinionsbildningens område har folkrörelserna en utomordentligt
viktig funktion att fylla. Enligt motionen är det därför av största betydelse att
garantera folkrörelserna en stark ställning i detta avseende. I motionen pekas
på behovet av förstärkta åtgärder från samhällets sida när det gäller t. ex. stöd

KU 1976/77:37

till organisationstidskrifter. Vidare bör förutsättningarna för en allsidig
belysning i massmedier av folkrörelsernas verksamhet förbättras. Ökat
utrymme för folkrörelserna bör beredas i journalistutbildningen och i
fortbildningen av journalister.

Lokalradions införande innebär en väsentligt förändrad situation på det
lokala och regionala planet. Enligt motionen bör olika modeller för samarbete
prövas, därvid utvärdering av de första årens erfarenheter från folkrörelsesynpunkt
bör göras. Även när det gäller introducerandet av nya medier, t. ex.
kabel-TV och videogram, är det angeläget att folkrörelserna bereds goda
möjligheter att engagera sig alltefter egna önskemål beträffande såväl
produktions- som distributionsleden.

Utskottet vill till en början starkt understryka folkrörelsernas betydelsefulla
roll i vårt demokratiska samhällssystem. Vad gäller de konkreta
frågeställningar som tagits upp i motionen bör erinras om att en rad initiativ
redan tagits från statsmakternas sida i berörda hänseenden. Konstitutionsutskottet
behandlar f. n. en regeringsproposition vari föreslås att statligt stöd
till organisationstidskrifter införs. Genomförs förslaget skapas ökade förutsättningar
för folkrörelserna att verka i opinionsbildningens tjänst.

Riksdagen skall under detta riksmöte ta ställning till den s. k. högskolepropositionen
i vilken bl. a. föreslås nya former för journalistutbildningen
som tar sikte på en mer samhällsorienterad utbildning på detta område. Enligt
utskottet torde de föreslagna reformerna vara ägnade att tillgodose även
folkrörelseintresset härvidlag.

Frågor om nya medier i form av s. k. kabel-TV och videogram har i olika
sammanhang uppmärksammats från statsmakternas sida. Radioutredningen
som haft att behandla en rad frågor om radions och televisionens utveckling
och som inom kort kommer att avge sitt slutbetänkande har övervägt
hithörande spörsmål. Även massmedieutredningen har behandlat dessa
frågor från vissa utgångspunkter. Den upphovsrättsliga sidan beträffande
dessa nya medier är föremål för utredning. Beträffande videogram kommer
inom kort att tillsättas en särskild utredning.

Sammanfattningsvis kan enligt utskottet konstateras att på berörda
områden pågår olika undersökningar och utredningar samt tas en rad initiativ
från samhällets sida.

I motionen framhålls att utvecklingen beträffande uppgiftsfördelningen
mellan samhället och folkrörelserna bör bli föremål för skyndsam kartläggning
och vid behov åtgärder vidtas för att bereda folkrörelserna ett vidgat
verksamhetsutrymme. Likaså bör folkrörelsernas konkurrenssituation i
förhållande till kommersiella intressen följas med största uppmärksamhet.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en särskild referensgrupp för
folkrörelsefrågor bildats under ledning av kommunministern såsom den i
regeringen närmaste ansvarige för dessa frågor. I denna grupp ingår en rad
företrädare för de stora folkrörelserna i landet. Arbetet har pågått i drygt ett år.
Folkrörelserna har därvid framfört önskemål om olika frågeställningar som

KU 1976/77:37

man vill ha belysta. Dit hör uppgiftsfördelningen mellan stat, kommun och
folkrörelser där man mot bakgrund av de förändrade förutsättningar som
skett under senare år vill få till stånd en kartläggning på olika samhällsområden.

Även frågan om folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande till
kommersiellt bedriven verksamhet har aktualiserats inom referensgruppen.
Bakgrunden är att många folkrörelser upplever en svårare situation i detta
avseende än tidigare. Bland övriga problemområden som referensgruppen
behandlar kan nämnas frågor om folkrörelsernas behov av samlingslokaler,
folkrörelsernas ekonomiska förhållanden och det tidigare berörda spörsmålet
om folkrörelsernas ställning gentemot massmedierna. Folkrörelsernas roll i
det internationella arbetet hör också till de ämnen som aktualiserats inom
referensgruppen. Där gäller det på vilket sätt informationsutbytet och
kontakterna mellan samhället och folkrörelserna kan utvecklas på det
internationella fältet.

Utskottets genomgång av de i motionen angivna frågeställningarna ger vid
handen att statsmakterna på olika sätt med största uppmärksamhet följer
folkrörelsefrågoma. Det bör framhållas att på detta område pågår en
fortlöpande utvecklingsprocess. Folkrörelsernas betydelse för den demokratiska
utvecklingen och framåtskridandet i vårt land är självklar. Enligt
utskottet bör den sedan något år verksamma referensgruppen för folkrörelsefrågor
utgöra ett viktigt instrument för samarbetet mellan folkrörelserna
och samhällsorganen. Utskottet förutsätter att regeringen även i fortsättningen
ägnar folkrörelsefrågorna uppmärksamhet och tar de initiativ som på
olika områden kan komma att erfordras. Någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionsyrkandet anser utskottet inte
påkallad. Motionen får anses besvarad med vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionen 1976/77:1000 besvarad med vad
utskottet anfört.

Stockholm den 29 mars 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m),
Mossberg (s), Lindahl i Hamburgsund (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Nordin
(c), Karlsson i Malung (s), Schött (m), Gustafsson i Ronneby (s), Kindbom (c),
Nyquist (s), fru Hammarbacken (c), herr Eliasson (c) och fru Cederqvist
(s).

KU 1976/77:37

Reservation

av herrar Johansson i Trollhättan, Mossberg, Svensson i Eskilstuna, Karlsson
i Malung, Gustafsson i Ronneby, Nyquist och fru Cederqvist (alla s) som
ansett att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Förhållandena mellan samhället och folkrörelserna är en fråga av central
betydelse. Sedan folkrörelsernas framväxt har det svenska samhället genomgått
en betydande omvandling, vartill folkrörelserna i hög grad bidragit.
Samtidigt har även förutsättningarna för deras arbete i betydande utsträckning
förändrats.

Detta förhållande uppmärksammas i motionen 1976/77:1000, där även
folkrörelsernas roll i det framtida samhället belyses. Folkrörelserna, som är
fria och självständiga organisationer, avgör själva vilka arbetsuppgifter som
de skall ha i framtiden. Samtidigt påverkas de emellertid i hög grad av
samhällsorganens beslut. Som framhålls i motionen är det därför väsentligt
att dessa beslut fattas mot bakgrunden av en genomtänkt strategi i syfte att
bereda folkrörelserna största möjliga verksamhetsutrymme.

Mot bakgrund av folkrörelsernas självständiga ställning i förhållande till
samhällsorganen är det utomordentligt viktigt att folkrörelserna ges alla
möjligheter att följa och ge till känna sin mening i frågor som nära berör dem.
Därför är det anmärkningsvärt och beklagligt att utskottets majoritet
motsatte sig en remiss av motionen till berörda folkrörelseorganisationer.
Därmed har möjligheterna försämrats att få en allsidig och seriös behandling
av de frågor som aktualiserats i motionen.

Det kan noteras att det pågår ett kartläggningsarbete, främst inom
kommundepartementet, när det gäller folkrörelsernas arbetsförutsättningar.
Med tillfredsställelse konstaterar utskottet att det arbete på detta område som
inleddes av den socialdemokratiska regeringen fortsätter. Det är emellertid
väsentligt att arbetet bedrivs systematiskt och med högjntensitet. På samma
gång är det viktigt att finna former för hur det fortsatta arbetet skall
konkretiseras.

Framförallt vill utskottet peka på följande åtgärder som anförts i motionen.

För att förbättra folkrörelsernas roll i demokratin är det t. ex. viktigt att
folkrörelserna ytterligare uppmärksammas i journalistutbildningen och i fortbildningen
för journalister, att en utvärdering av folkrörelsernas relationer
till lokalradion sker snarast möjligt och att folkrörelserna ges en ökad andel
av ansvaret för information i samhällsfrågor.

När det gäller uppgiftsfördelningen mellan samhället och folkrörelserna
bör utvecklingen bli föremål för skyndsam kartläggning. Olika modeller
för samarbete mellan samhället och folkrörelserna bör utvecklas och prövas
i försöksverksamhet.

Folkrörelsernas konkurrenssituation i förhållande till kommersiella
intressen bör bli föremål för en allsidig kartläggning som omfattar även andra
organisationer än ungdomsorganisationer, vilkas problem kommer att belysas
av statens ungdomsråd.

KU 1976/77:37

1 motionen pekas på ytterligare frågor som är väsentliga att även fortsättningsvis
följa med stor uppmärksamhet.

Med hänvisning till ovanstående hemställer utskottet
att riksdagen bifaller motionen 1976/77:1000.

GOT AB 53627 Stockholm 1977