KU 1976/77:24

Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:24

med anledning av motion om införande av republik

Motionen

I motionen 1976/77:46 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs om monarkins
avskaffande. Motionens hemställan innehåller av detta yrkande föranledda
förslag till vilande ändringar i regeringsformen (RF) och om vilande
förslag till upphävande av successionsordningen. I övrigt yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till följdändringar i lagtext
och reglering av andra förhållanden sorn kan föranledas av ett beslut om
monarkins avskaffande.

För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.

Gällande ordning m. m.

1809 års regeringsform byggde på tanken att konungen personligen skulle
utöva en betydande makt. Efter hand ledde utvecklingen till att kungamakten
de facto begränsades på så sätt att konungen var formell statschef,
medan den offentliga makten låg hos riksdag och regering i enlighet med
folksuveränitetens och parlamentarismens principer. Den fortgående begränsningen
av konungens makt tog sig framför allt uttryck på två sätt.
Dels var konungen vid val av ministär bunden av styrkeförhållandena i
riksdagen och av de råd han fick beträffande regeringsbildningen av talmän
och partiledare. Dels hade en konstitutionell praxis bildats, enligt vilken
han alltid var skyldig att följa ministären vid regeringsärendenas avgörande.
Först med den partiella grundlagsreformen 1968-1969 kom den begränsning
av monarkens maktposition som sålunda utvecklats efter parlamentariska
principer till uttryck i grundlagen. De då införda bestämmelserna om misstroendeförklaring
innebar att regeringsformen gav uttryck för regeringens
beroende av riksdagen. Samtidigt ändrades grundlagstexten så att konungens
i konselj fattade beslut kunde göras verkningslösa genom statsrådens vägran
att kontrasignera. Även på några andra punkter jämkades grundlagstexten
i syfte att mildra motsättningen mellan denna och konstitutionell praxis.
Trots detta gav fortfarande 1809 års RF en annan bild av konungens roll
i statsrådet än den han i verkligheten utövade som parlamentarisk monark.

Grundlagberedningen nådde efter ingående överläggningar fram till en
i stort sett gemensam ståndpunkt kring frågorna kring statschefens ställning.
Denna - i den allmänna debatten kallade Torekovkompromissen - kom
att ligga till grund för bestämmelserna om statschefen och hans ställning
enligt 1974 års RF. Den nya författningen har i detta hänseende huvud -

1 Riksdagen 1976/77. 4 sami Nr 24

KU 1976/77:24

sakligen följande innehåll: Med bibehållande av den ärftliga monarkiska statsformen
har statschefen endast tillerkänts representativa och ceremoniella
uppgifter. Han har ingen politisk makt, och riksstyrelsen förs inte längre
i hans namn. Han har ingen funktion i samband med regeringsbildningen.
Inte heller deltar han i regeringssammanträdena, men han erhåller vid särskilda
sammanträden, för vilka namnet konselj har bibehållits, information
av statsministern och övriga statsråd om rikets angelägenheter. Han har
vidare till uppgift att förklara riksmötet öppnat och att vara ordförande
i utrikesnämnden.

Tronföljden är alltjämt agnatisk, dvs. den kan ärvas endast av män och
genom män. Skulle konungen dö eller avgå utan att efterlämna tronföljare
skall riksdagen utse en riksföreståndare att fullgöra statschefens uppgifter
t. v. Detsamma gäller om tronföljaren ännu inte fyllt 25 år. Tanken bakom
dessa bestämmelser är att riksdagen skall få rådrum att ta ställning till den
framtida statsformen.

År 1975 tillkallade regeringen en särskild sakkunnig för att undersöka
tänkbara ordningar med arvsrätt till tronen både för kvinnor och män. Utredningsmannen
väntas avge sitt betänkande innevarande vår och eventuellt
förslag i frågan kan enligt vad som upplysts från justitiedepartementet väntas
föreläggas riksdagen tidigast hösten 1977.

Frågan om införande av republik har behandlats av riksdagen - förutom
i samband med författningsreformen - i anledning av motioner till 1974,
1975 och 1975/76 års riksdagar (KU 1973:26, 1974:41 samt 1975/76:1 och
56). I sina av riksdagen godkända betänkanden i frågan har utskottet avstyrkt
motionerna och därvid hänvisat till sin i samband med författningsreformen
intagna ståndpunkt att Sverige även fortsättningsvis borde ha ett monarkiskt
statsskick.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning frångå den ståndpunkt angående statsformen
som intogs i samband med författningsreformen och som sedan
upprepats av efterföljande riksdagar i anslutning till behandlingen av motioner
med krav på införande av republik. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:46.

Stockholm den 9 februari 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m).
Mossberg (s), Fiskesjö (c), Lindahl i Hamburgsund (fp), Nordin (c), Karlsson
i Malung (s), Schött (m), Kindbom (c), Nyquist (s), fru Hammarbacken (c),
fru Cederqvist (s), fru Stålberg (s) och herr Gustavsson i Ängelholm (s).

GOTAB 77 53164 Stockholm 1976