KU 1976/77:12

Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:12

med anledning av propositionen 1976/77:19 om förtroendemannastyrelsen
i länsstyrelsen jämte motioner

I detta betänkande behandlas förutom propositionen motionerna
1976/77:13, 15 och 16, som väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås en särskild lag om val av ledamöter i länsstyrelses
styrelse. 1 lagen föreskrivs att styrelsen består av 14 ledamöter utöver ordföranden.
Dessa ledamöter utses genom val. Valet förrättas av landstinget
eller, om det i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan
som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas
valet av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För varje ledamot utses
en suppleant. Avsikten är att de ytterligare föreskrifter om val av ledamöter
och suppleanter som behövs skall meddelas av regeringen. Den nya lagen
avses träda i kraft den 1 januari 1977.

Beträffande det framlagda lagförslaget hänvisas till propositionen.

Frågans behandling vid 1975/76 års riksmöte

I propositionen 1975/76:168 om vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation föreslogs att länsstyrelsens
styrelse skulle utökas till, förutom landshövdingen, 14 särskilt utsedda ledamöter.
Av dessa skulle tio representera de politiska partierna och nomineras
av dessa. Antalet platser för varje parti skulle stå i proportion till
partiernas röstetal i länet vid riksdagsvalet. De fyra återstående ledamöterna
skulle ha erfarenhet från näringslivet och arbetsmarknaden i länet. Samtliga
ledamöter skulle förordnas av regeringen. För varje ledamot skulle utses
en suppleant i samma ordning.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte förslaget (KU 1975/76:55). I en reservation
hemställdes att riksdagen skulle avslå förslaget i propositionen samt
uttala att länsstyrelsen borde bestå av, förutom landshövdingen. 14 ledamöter
och 14 suppleanter, samtliga valda av resp. landsting.

Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i propositionen (rskr
1975/76:370). Regeringen har därefter beslutat om ändring i
länsstyrelseinstruktionen i enlighet med de riktlinjer som riksdagen har godkänt
(SFS 1976:539).

1 Riksdagen 1976/ 77. 4 samI. Nr 12

KU 1976/77:12

Motionerna

I motionen 1976/77:13 av herr Ollén m. fl. (m) hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att suppleant till ledamot i länsstyrelse skall kallas
till och ges full närvarorätt vid länsstyrelses sammanträde.

Enligt motionen bör i samband med den i propositionen föreslagna breddningen
av representationen i länsstyrelserna supplenaterna alltid medges
närvarorätt med full ersättning vid länsstyrelsens sammanträden. En sådan
ordning skulle inte bara ligga väl i linje med propositionens allmänt uttalade
målsättning utan också stå i överensstämmelse med strävan att i allt fler
sammanhang ge suppleanter möjlighet att följa arbetet i de församlingar
där de skall kunna tjänstgöra.

1 motionen 1976/77:15 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s) hemställs
att riksdagen avslår regeringens proposition 1976/77:19.

I motionen understryks att arbetsuppgifter som i dag ankommer på
länsstyrelsen är statliga uppgifter. Det måste mot den bakgrunden te sig
främmande att ett kommunalt organ utser 14 av styrelsens 15 ledamöter.
Genom den i propositionen föreslagna ordningen skulle länsstyrelsens styrelse
närmast kunna komma att uppfattas som ett landstingskommunalt
organ. Enligt motionen bör dörför nuvarande ordning där regeringen utser
samtliga ledamöter i länsstyrelsens styrelse behållas. Gällande ordning
innebär vidare att fyra ledamöter i styrelsen skall företräda erfarenhet från
länets näringsliv och arbetsmarknad. Sålunda är såväl de stora löntagarorganisationerna
som representanter för arbetsgivarna företrädda i samtliga
länsstyrelsers styrelser. Erfarenheterna från de nuvarande länsstyrelserna
och de centrala ämbetsverken visar enligt motionen att den kunskap och
de synpunkter som företrädare för dessa grupper kan tillföra beslutsfattandet
är av mycket stor betydelse. Regeringens förslag i propositionen innebär
ett klart avsteg från en etablerad praxis av vilken goda erfarenheter föreligger
och måste uppfattas som en utmaning mot arbetstagarnas och näringslivets
organisationer. Visserligen sägs i propositionen att det är angeläget att erfarenhet
från näringslivet och arbetsmarknaden i länet blir företrädd i styrelsen,
men uttalandet blir en till intet förpliktande anvisning till landstingen.
Det förutsätter enligt motionen att representanterna skall tvingas ta partipolitisk
ställning och låta sig representeras genom de politiska partierna,
för att bli företrädda i styrelsen.

I motionen 1976/77:16 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
uttalar att särskild representation för det privata näringslivet ej bör inskrivas
i länsstyrelseinstruktionen.

Enligt motionen är det stötande att i länsstyrelseinstruktionen tas in föreskrifter
om representation för kapitalägarna. 1 motionen erinras om att
vänsterpartiet kommunisterna redan tidigare intagit denna ståndpunkt.

KU 1976/77:12

Utskottet

Enligt utskottet är det, som framhålls i propositionen, angeläget att
länsinvånarna bättre än hittills bereds tillfälle att utöva inflytande på sammansättningen
av förtroendemannastyrelsen i länsstyrelsen. Genom propositionens
förslag kommer landstingen att utse samtliga styrelseledamöter
utom ordföranden, vilket innebär att de politiska partiernas styrka återspeglas
i förtroendemannastyrelsen. Utskottet anser i likhet med vad som anförs
i propositionen att en sådan förstärkning av landstingens ställning inom
länen bör komma till stånd. Även i övrigt biträdet utskottet propositionens
förslag och avstyrker följaktligen motionerna 1976/77:15 och 16.

Vad gäller motionen 1976/77:13 om närvarorätt för suppleant i länsstyrelses
förtroendemannastyrelse hänvisar utskottet till sina uttalanden i betänkandet
KU 1976/77:11, vari utskottet förordade att frågan om suppleanters
närvarorätt m. m. vid sammanträden i statliga styrelser görs till föremål
för utredning.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. med avslag på motionen 1976/77:15 bifaller propositionen
1976/77:19,

2. avslår motionen 1976/77:16,

3. avslår motionen 1976/77:13.

Stockholm den 25 november 1976

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m),
Mossberg (s), Fiskesjö (c). Svensson i Eskilstuna (s), Nordin (c), Karlsson
i Malung (s), Gustafsson i Ronneby (s), Kindbom (c), Nyquist (s), fru Hammarbacken
(c), fru Cederqvist (s), herrar Tarschys (fp) och Unckel* (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Johansson i Trollhättan, Mossberg, Svensson i Eskilstuna, Karlsson
i Malung, Gustafsson i Ronneby, Nyquist och fru Cederqvist (alla s)
som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Frågan om förtroendemannastyrelsens sammansättning i länsstyrelsen har
behandlats i riksdagen vid flera tillfällen under senare år. Riksdagen beslöt

KU 1976/77:12

såsentsom i maj 1976(prop. 1975/76:168, KU 55, rskr 370)att länsstyrelsens
styrelse skulle utökas till, förutom landshövdingen, 14 särskilt utsedda ledamöter.
Enligt den av riksdagen beslutade ordningen skall tio av de särskilt
utsedda ledamöterna representera de politiska partierna och nomineras av
dessa. Antalet platser för varje parti skall stå i proportion till partiernas
röstetal i länet vid riksdagsvalet. De fyra återstående ledamöterna skall ha
erfarenheter från näringslivet och arbetsmarknaden i länet. Samtliga ledamöter
skall förordnas av regeringen. För varje ledamot skall utses en suppleant
i samma ordning.

Utskottet framhöll (KU 1975/76:55) att de nya bestämmelserna för hur
förtroendemannastyrelsen skall utses garanterar länets invånare en rättvis
och kometent representation i styrelsen. Samtidigt framhöll utskottet att
erfarenheterna från de nuvarande länsstyrelserna och de centrala ämbetsverken
visar att den kunskap och de synpunkter som företrädare för olika
intresseorganisationer kan tillföra beslutsfattandet är av mycket stor betydelse.
Det är med hänsyn härtill värdefullt att styrelsen utöver de partinominerade
ledamöterna kompletteras med ledamöter som har erfarenheter
från länets näringsliv och arbetsmarknad.

De nya bestämmelserna har ännu inte tillämpats. Enligt utskottets mening
äger skälen för den av riksdagen tidigare beslutade ordningen alltjämt giltighet.
Erfarenheterna av denna ordning bör därför avvaktas. 1 propositionen
1976/77:19 anförs heller inga andra skäl för att ånyo ändra bestämmelserna
än att förtroendemannastyrelsens sammansättning bör återspegla de politiska
partiernas styrka i länet. Som utskottet framhållit har emellertid detta önskemål
redan tillgodosetts.

1 likhet med vad som sägs i motionen 1976/77:15 anser utskottet att
regeringens förslag i propositionen innebär ett klart avsteg från en etablerad
praxis att låta företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna nominera företrädare
i styrelserna för statliga myndigheter. Erfarenheterna av denna
praxis är mycket goda och regeringens förslag måste därför, som framhålls
i motionen, uppfattas som en utmaning mot arbetstagarnas och näringslivets
organisationer.

Liksom motionärerna anser utskottet vidare att flera skäl talar mot att
landstinget utser samtliga ledamöter i länsstyrelsens förtroendemannastyrelse.
Som utskottet framhöll när frågan senast behandlades är det viktigt
att beakta att de arbetsuppgifter som ankommer på länsstyrelsen är statliga
uppgifter. Det måste mot den bakgrunden te sig främmande att ett kommunalt
organ utser 14 av länsstyrelsens 15 ledamöter. En sådan ordning
kan bidra till att skapa oklarhet om ansvarsförhållandena samtidigt som
landstingen kan komma att uppfattas få ställning som en ”överkommun".

I detta sammanhang vill utskottet erinra om uttalandet i propositionen
1975/76:168 att länsstyrelsens planeringsarbete givetvis bedrivs i samråd
med bl. a. landstingskommunen och kommunerna i länet. I frågor av större
regionalpolitisk! intresse som t. ex. länsprogram, fysisk riksplanering och

KU 1976/77:12

regional trafikplanering bör landstingets och kommunernas beslutande församlingar
få yttra sig. I länsstyrelsens samrådsskyldighet ingår vidare enligt
länsstyrelse!nstruktionen att för landstingskommunen och länets kommuner
varje år redovisas aktuella frågor i anslutning till länsplaneringen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till motionen 1976/77:15 avslår propositionen
1976/77:19

2. avslår motionen 1976/77:16

3. avslår motionen 1976/77:13.

GOTAB 52606 Stockholm 1976