Konstitutionsutskottets betänkande

1916/11: 1

angående vilande förslag till grundlagsändringar

Ärendet

Enligt 8 kap. 15§ RF stiftas grundlag genom två likaiydande beslut. Det andra beslutet flr ej fattas förrän det efter det första beslutet har hållits val till hela rikel och den nya riksdagen har samlats. I 5 kap. 12 S RO föreskrivs all slutligt beslui skall fallas vid första riksmötet i valperioden. Uppskov till senare riksmöte i valperioden är dock möjligt.

Enligt 3 kap. 16 S RO åligger del konstitulionsulskoltet att till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslut i grundlagsärende. Till anmälan skall enligt 4 kap. 8 >? tredje stycket RO fogas yttrande i ärendet.

Under våren 1976 fattade riksdagen vilande beslut om vissa grundlagsändringar. De vilande grundlagsförslagen avsåg

1. Medborgerliga fri- och rättigheter (förslag till lag om ändring i regeringsformen Bilafia 1)

2. Kungörande av lagar och andra författningar (förslag till lag om ändring i regeringsformen Bilana 2)

3. Allmänna handlingars offentlighet (förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen Bilada 3)

4. Grundlagsändringar angående tryckfriheten (förslag till lag om ändring i iryckfrihelsförordningen Bilada 4)

Beträffande förslagens bakgrund och närmare innebörd hänvisar utskottet lill ben: I propositionen 1975/76:209 och KU 1975/76:56, beir. 2 propositionen 1975/76:112 och KU 1975/76:51, ie/r i propositionen 1975/76:160 och KU 1975/76:48 samt ben: 4 propositionen 1975/76:204 och KU 1975/76:54.

Genom delta belänkande anmäls de vilande grundlagsförslagen för riksdagens slutliga beslut.

Utskottet

Under våren 1976 fattade riksdagen vilande beslut om vissa grundlagsändringar i enlighet med vad som angetts i det föregående. Vid riksdagsbehandlingen av grundlagsärendena förelåg i vissa fall delade meningar i särskilda delfrågor.

Den prövning av vilande förslag lill grundlagsändringar som riksdagen har att slutligt företa innebär att ta ställning till varje särskilt grundlagsförslag som en enhet. Detta får givetvis ske mot bakgrund av överväganden om

1 Riksdagen 1976/77. 4 saml. Nr I

KU 1976/77: 1

KU 1976/77:1 2

för- och nackdelar med lösningen av olika delfrågor och om dessas betydelse vid helhetsbedömningen.

Inom ulskoltel råder enighet om au eii vari av de vilande förslagen vid en sådan prövning är all föredra framför ett bibehållande av hiiiills gällande grundlag.

På grund av del anförda för utskottet, med anmälan av de vilande grundlagsförslagen, förorda

all riksdagen slutligt antar de vilande förslagen till

1. lag om ändring i regeringsformen (bilaga 1),

2. lag om ändring i regeringsformen (bilaga 2),

3. lag om ändring i iryckfrihelsförordningen (bilaga 3),

4. lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (bilaga 4).

Stockholm den 26 oktober 1976

På konstilutionsulskollets vägnar KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan* (s), Björck i Nässjö (m). Mossberg* (s). Fiskesjö (c), Lindahl i Hamburgsund (fp), Svensson i Eskilstuna* (s), Nordin (c), Karlsson i Malung (s), Schött (m), Gustafsson i Ronneby (s). Kindbom (c), fru Hammarbacken (c), fru Cederqvist (s) och fru Stålberg (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Domstolar och förvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet iakttaga saklighet och opartiskhet. De får ej ulan räitsligi stöd särbehandla nä-Ron på unind av hans personliga förhållanden, såsom tro, åskddnin}>. ras. 'SFS 1974:152

Den offentliga makten skall utövas med respekt for alla människors lika värde och for den enskilda människans frihet och värdighet.

Den enskildes personliga, ekonomiska och kiihwella välfärd skall vara grundläggande mål for den offentliga verksamheten. Det skall särskilt åligga det allmänna att tiygga rätten lill arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsoig och trygghet och för en god levnadsmiljö.

Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.

Etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör främjas.

9§

Domstolar M/?» förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga föivaltningen skall i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen sann iakttaga saklighet och opartiskhet.

Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrande- och tiyckfrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela uppgifter och framföra åsikter,

2. rätt till information: rätt att inhämta och mottaga uppgifter och upplysningar,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och att deltaga i möten.

4. demonstrationsrätt: rätt att ensam eller i grupp framföra åsikter på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sam-rhansluta sig med andra till förening,

6. religionsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra //// trossamfund och att utöva sin religion,

7. rörelsefrihet: frihet alt röra sig inom riket och att lämna riket.

Varje medborgare är gentemot det allmänna tillförsäkrad

1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttiycka tankar, åsikter och känslor,

2. informationsfrihet: frihet att inhämta och mottaga upplysningar samt alt i övrigt taga del av andras yttranden,

3. mötesfrihet: frihet att anordna och bevista sammankomst JÖr upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk,

4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,

5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra,/ö> allmänna eller enskilda syften.

6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion.

Beträffande tiyckfriheten gäller vad som är föreskrivet i tiyckfrihetsförord-ningen. I denna finns också bestämmelser om rätt att taga del av allmänna handlingar.

Nuvarande lydelse

höra förening eller trossamfund eller att ge sina åsikter till känna.

Vilande förslag

lill känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång alt deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller alt lil-höra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen.

Anteckning om medboigare i allmänt register får ej utan hans samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning.

Dödsstraff får icke förekomma.

5 .s

Vaije medborgare är skyddad mot kroppsstraff Han är därjämte skyddad mot tortyr och mot medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden.

Varje medborgare är skyddad mot alt myndighet utsätter honom för kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp, för husrannsakan, /ö/- intrång i hans brev-, pasteller teleförbindelser eller för hemlig avlyssning.

6 !

Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §>). Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

KU 1976/77:1

Nuvarande lydelse Vilande förslag

Ingen medboigare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sitt med-boigarskap i annat fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i annan stat.

8 s'

Vaije medborgare är gentemot del allmänna skyddad mot frihetsberö-vande. Han är även i övrigt tillförsäkrad frihet alt förflytta sig inom riket och all lämna detta.

Har annan myndighet än domstol berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke när fråga är om att till riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.

Har medborgare av annan anledning än som angives i första stycket blivit omhändertagen tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådant fäll prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

10 i

Straff eller annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även för-

Beträffande tryckfriheten och rätten att taga del av allmän handling gäller vad som är föreskrivet i tiyckfrihets-förordningen. Föreskiifter soiti i övrigt närtnare utformar de fri- och rättigheter och det skydd som avses i 1-3 sS'> beslutas i den ordning som föreskrives i 8 kap.

De fri- och rättigheter som avses i I 1-5 samt i 6 och 8 och i II andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 < medgiver, begränsas genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande i lag enligt 8 kap. 7 § första stycket 7 eller 10 §.

Begränsning som avses i forsla stycket får göras endast for att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till del ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.

KU 1976/77:1

Nuvarande lydelse Vilande jörslug

begränsningar av yttrandejriheten och injörmationsjriheien ske endast om särskilt vikliga skäl jörunleder det.

Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av jörsta stycket skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.

Som begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten anses icke ineddelande av föreskrifter som ulan avseende på yttrandes innehåll närmare reglerar visst sätt att sprida eller mottaga yttranden.

14 >f

Mötesfriheten och demonstrations-friheten far begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet, lill ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken eller för att motverka farsot.

Föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller sammanslulningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras. med viss hudfäig eller av visst etniskt ursprung.

I5s'

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför all han med hänsyn lill ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.

16 s'

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare miss-

KU 1976/77:1 9

Nuvarande lydelse Vilande förslag

gynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

5 17 s'

Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt att vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal.

18 s'

Vaije medborgare skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestämmes i lag jör det jäll att hans egendom lages i anspråk genom expropriation eller annat sådant föifö-. gande.

19 I

Författare, konstnärer och fotografer äger rätt till sina verk enligt bestämmelser som meddelas i lag.

20 ff

Utlänning här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om

1. skvdd mot tvång all dellaga i sammankomst jör opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller au tillhöra trossani-liind eller annan saninian\luining (2 andra meningen).

2. skydd mot dödsstraff, kropps-straff och tortyr saml mot medicinsk påverkan i syfte all framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 fsV.

.?. rätt lill domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om brott (9 jörsta stycket).

KU 1976/77:1 10

Nuvarande lydelse Vilande jörslag

4. skydd mot retroaktiv brottspåföljd och annan retroaktiv rättsverkan av brott (10).

5. skydd mot inrättande av domstol i vissa jall (I I första stycket).

6. skydd mot missgynnande på
grund av ras, hudfärg eller etniskt ur
sprung eller på grund av kön (15 och

16 m

7. rätt lill fackliga stridsåtgärder
(17 i}),

8. rätt lill ersättning vid expropria
tion eller annat sådant förfogande
08).

Om annat icke följer av särskilda föreskrifter i lag. är utlänning här i rikel likställd med svensk medborgare även i fråga om

1. yllrandefrihei. informationsfrihet, mötesfrihet. demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet (1 ).

2. skydd mot tvång att giva lill känna åskådning (2 första meningen).

3. skydd mot kroppsligt ingrepp även i annat jäll än som avses i 4 och 5 ,s'',\''. mot kroppsvisitation. husrannsakan och liknande intrång saml mot intrång i förtrolig meddelelse (6 ).

4. skydd mot frihetsberövande (8 första meningen),

5. rätt till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 andra stycket),

6. offentlighet vid domstolsförhandling (Il andra stycket).

7. skydd mot ingrepp på grund av åskådning (12 andra stycket tredje meningen).

8. föifattares. konstnärers och fotografers rätt till sina verk (19 §).

8 kap. IS

Av bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer att jöreskrijier av visst innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom lag.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att dödsstraff skall kunna ådö-mas.

Lag eller annan föreskrift får ej innebära att svensk medborgare skall kunna landsjörvisas eller eljest hindras all åleiyända lill riket eller all svensk medborgare som är bosatt I riket skall kunna berövas silt medborgarskap i annat jäll än då han är eller samtidigt blir medboigare i annan stat.

Lag eller annan jöreskrifl jår ej innebära att straff eller annan brottspåföljd skall kunna ådömasför gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den förövades, eller att svårare broiispåjöljd skall kunna ådömas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu sagts om brottspåföljd gäller även förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott.

Enskild skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestämnies i lagfor del fall all hans egendom lages i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande.

3S Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag.

Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter som begränsar de fri- och rättigheter och det skydd i övrigt som enligt 2 kap. /-i \S tillkommer svensk medborgare, föreskrifterom brott och rättsverkan av bron, föreskrifter om skall till staten saml föreskrifter om rekvisition och annat sådant förfogande.

Sådana föreskrifter är bland andra föreskrifter om brott och rättsverkan av brott, om skatt till staten saml om rekvisition och annat sådant förfogande.

Utan hinder av 3 eller 5 S kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen:

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kredit-givning eller näringsverksamhet.

4. jakt, fiske eller natur- och miljövård,

5. trafik ellerordningen på allmän plats,

6. undervisning och utbildning.
Ulan hinder av 3 kan regeringen

efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avses i denna paragraf medrör ej rätt att meddela föreskrifter som i annat hänseende än som angives I andra stycket begränsar någon av de fri- och rättigheter eller det skydd i övrigt som enligt 2 kap. 1-3 sS'' tillkommer svensk medborgare. Sådant bemyndigande medför ej heller rätt all meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av denna paragraf, föreskriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.

Utan hinder av 3 eller 5 S kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om föreskrifterna avser något av följande ämnen:

1. skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,

2. utlännings vistelse i riket,

3. in- eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning, kommunikationer, kredit-givning, näringsverksamhet eller utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö,

4. jakt, fiske, djurskydd eller natur- och miljövård,

5. trafik eller ordningen på allmän plats,

6. undervisning och utbildning,

7. förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt.

Bemyndigande som avses \ första stycket medför ej rätt att meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av förstastycket, föreskriva även annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.

Bemyndigar riksdagen enligt denna regeringsform regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet. I fall som nu sagts kan riksdagen också uppdraga åt förvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela sådana bestämmelser.

Bemyndigar riksdagen enligt detta kapitel regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva att regeringen överiåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestämmelser i ämnet. I fall som nu sagts kan riksdagen också uppdraga åt förvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela sådana bestämmelser.

Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ och ej avser jråga om stiftande, ändring eller upphävande avgrundlag kan i begränsad omfattning överlåtas till mellan-folklig organisation för fredligt samarbete, lill vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Om sådan överiåtelse beslutar riksdagen i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas, genom ett be-

Beslutanderätt som enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överiåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller lill mellanfolklig domstol. DaavVy/o/f/öw/-låias beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Om överiåtelse beslutar riksdagen i den ordning som

Nuvarande Ivdelse

Vilande förslag

slut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig. Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan överiåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet, om riksdagen förordnar om det genom ett beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. eller genom beslut i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.

Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med stöd av lag. Om förbud mot inrättande av domstol i vissa Jall JÖre-skrives i 2 kap. 11 första stycket.

11 kap. IS Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och regeringsrätten högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av högsta domstolen eller regeringsrätten kan begränsas genom lag. I högsta domstolen och regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som har utnämnts till ordinarie domare i domstolen.

Annan domstol än högsta domstolen eller regeringsrätten inrättas med stöd av lag. Domstol får icke inrättas för redan begången gärning och ej heller jör viss tvist eller i övrigt för visst mål.

Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. I fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undanlag härifrån.

KU 1916/11:1 15

Nuvarande lydelse Vilande förslag

Detsamma gäller om svensk medborgare av annan anledning än nu sagts har blivit omhändertagen tvångsvis. Med prövning av domstol likställes i sistnämnda fåll prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.

Under regeringen lyder juslitiekanslern, riksåklagaren, de centrala ämbetsverken och länsstyrelserna. Annan statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna regeringsform eller annan lag är myndighet under riksdagen.

Förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun.

Förvaltningsuppgift kan överläm- Förvaltningsuppgift kan överiäm-

nas till bolag, förening, samfällighet nas till bolag, förening, samfällighet,
eller stiftelse. Innefattar uppgiften sufle\se eller enskild individ. Inntfal-
myndighelsulövning, skall det ske tar uppgiften myndighetsutövning,
genom lag. skall det ske med stöd av lag.

1. Ändringarna i regeringsformen träder i kraft den 1 januari 1977.

2. Utan hinder av 2 kap. 16 S behåller äldre föreskrift, som innebär särbehandling på grund av kön, sin giltighet tills vidare. Sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsall särbehandling.

3. Bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan gäller utan hinder av 2 kap. 2 S i dess nya lydelse.

4. Vid ikraftträdandet föreliggande bestämmelser om att film icke får förevisas offentligt, om den ej dessförinnan har godkänts för sådan visning, gäller utan hinder av 2 kap. 1 S 3 i den nya lydelsen och 14 S första stycket.

5. Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av all den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagils vid till-lämpning av regeringsformen i dess nya lydelse.

KU 1976/77:1 16

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

lliirigcnom lorcskrivcs all 8 kap. 19 S regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Vilande förslag

8 kap. 19 S Beslutad lag skall utfärdas av regeringen ulan dröjsmål. Lag med sådana Ibrskrificr om rik.sdagen eller dess myndigheter som ej skall inlagas i grundlag eller riksdag.sordningen kan dock utfärdas av rik.sdagen.

Lagar och förordningar skall Lagar skall kungöras så snart del

kungöras så snart det kan ske. kanske. Detsamma gäller förordning-

ar, om ej annat föreskrives i lag.

Denna lag träder i kraft den I januari 1977.

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall, i den ordning nedan sägs, varje svensk medborgare äga fri tillgång till allmänna handlingar. I denna rätt må gälla allenast sådana inskränkningar som påkallas antingen av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller lill skydd för statens, menigheters och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets heigd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet.

Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar.

Rätten att taga del av allmänna handlingar för begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till

1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,

2. rikels centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,

3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll ellerannan tillsyn,

4. intresset att förebygga eller beivra brott,

5. det allmännas ekonomiska intresse,

6. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

7. intresset att bevara djur- eller växtart.

Nuvarande lydelse

I särskild lag skola noga angivas de fall, då enligt nyssnämnda grun-derallmänna handlingar skola hållas hemliga.

Vitande förslag

Begränsning av rätten all taga del av allmänna handlingar skall angivas noga i bestämmelse i en särskild lag eller, om så i visst fall befinnes lämpligare, i annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i sådan bestämmelse får dock regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens lillämplighel.

Ulan hinder av andra stycket Hr i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medgiva att viss handling lämnas ut.

Allmänna handlingar äro alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade handlingar, vare sig de till myndigheten inkommit eller blivit där upprättade.

Vad i detta kapitel sägs om handling skall även avse karta, ritning eller bild. Kapitlets bestämmelser om handling skola jämväl tillämpas på upptagning för automatisk databehandling eller annan upptagning som kan läsas eller avlyssnas endast med tekniskt hjälpmedel.

Upptagning som nämnts i andra stycket skall anses förvarad hos myndighet även i fall dåden inkommit till eller upprättats hos annan än myndighet, under förutsättning att myndighet förfogar över upptagningen.

Med handling förslås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. Handling ärall-män, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 S är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

Upptagning som avses i första stycket anses förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Detta gäller dock ej upptagning som ingår i personregister, om myndigheten enligt lag eller förordning eller särskilt beslut, som grundar sig på lag.

Med statsmyndighet förstås i delta kapitel statsdepartementen, försvarets kommandoexpedition, riksdagen och allmänna kyrkomötet, deras avdelningar, utskott, nämnder, fullmäktige, deputerade och revisorer, domstolar och ämbetsverk samt övriga till statens förvaltning hörande myndigheter och inrättningar, nämnder, kommissioner och kommittéer.

Med kommunalmyndighet förstås i detta kapitel alla till kommunal styrelse eller förvaltning hörande stämmor och representationer, myndigheter, styrelser, kollegier, nämnder, råd, kommissioner, revisorer, utskott och kommittéer jämte underlydande verk och inrättningar.

Brev eller annat meddelande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet anses som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan fråga som ankommer på myndigheten och ej är avsedd för mottagaren endast som innehavare av annan ställning.

Med myndighet likställas i detta kapitel riksdagen,allmänt kyrkomöte och beslutande kommunal församling.

KU 1976/77:1

Nuvarande lydelse

5 S första stycket

Handling skall anses inkommen till myndighet, då den avlämnats till myndigheten eller till befattningshavare, som har att mottaga handlingen eller eljest taga befattning med mål eller ärende, till vilket handlingen hänför sig.

20 Vilande förslag

Handling anses inkommen till myndighet, när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till hända. I fråga om upptagning som avses i 3 S första stycket gäller i stället alt den anses inkommen till myndighet när annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på sätt som angives i 3 S andra stycket.

6 S första stycket

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling, som enligt tillkännagivande skall avlämnas i förseglat omslag, skall ej anses inkommen före den tidpunkt, som bestämts för öppnandet,

5 S andra stycket

Diarier, journaler, register eller andra sådana förteckningar skola anses upprättade, då de färdigställts för anteckning eller införing. Protokoll och därmed jämföriiga anteckningar skola anses upprättade, då de av myndighetenjusterats eller eljest blivit färdigställda. Andra handlingar, som hänföra sig till visst mål eller ärende, skola anses upprättade, då de expedierats eller, om expedition ej äger rum, då målet eller ärendet blivit av myndigheten slutbehandlat.

Tävlingsskrift, anbud eller annan sådan handling som enligt tillkännagivande skall avlämnas i förseglat omslag anses ej inkommen före den tidpunkt som har bestämts för öppnandet.

Åtgärd som någon vidtager endast som led i teknisk bearbetning eller teknisk lagring av handling, som myndighet har tillhandahållit, skall ej anses leda lill alt handling är inkommen till den myndigheten.

Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

1 stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses upprättad,

1. diarium, journal samt sådant

Nuvarande lydelse

6 S andra och tredje styckena

Dom eller annat myndighets beslut, som enligt vad därom är stadgat skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och därmed jämförliga anteckningar, som hänföra sig till sådant beslut, skola anses upprättade, först då beslutet avkunnats eller expedierats.

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunalmyndighet i ärende, som myndigheten handhar allenast för beredning, skola anses upprättade, först då det ärende prokotollen avse hos myndigheten slutförts och, såvitt angår protokoll hos riksdagens revisorer, berättelse däröver offentliggjorts.

Vilande förslag

2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats.

3. annat myndighets protokoll och därmed jämföriiga anteckningar, när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts, dock ej protokoll hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, riksdagens eller kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet i ärende som denna endast bereder till avgörande.

Nuvarande lydelse

om ej uppteckningen, sedan målet eller ärendet hos myndigheten slutbehandlats, omhändertagits för förvaring.

Har upptagning som nämnts i 2 S andra stycket tillkommit allenast för måls eller ärendes föredragning eller beredande till avgörande hos myndighet, skall upptagningen ej anses som allmän hos myndigheten, om den ej, sedan målet eller ärendet slutbehandlats hos myndigheten, omhändertagits för förvaring. Intill dess frågan om sådant omhändertagande avgjorts, skall upptagningen ej heller anses som allmän hos annan myndighet, om den förvaras där endast för teknisk bearbetning eller lagring.

Vilande jörslag

om hand för arkivering. Med minnesanteckning förslås promemoria och annan uppteckning eller upptagning som har kommit till endast för ärendes föredragning eller beredning, dock ej lill den del den har lill-fört ärendet sakuppgift.

Utkast eller koncept lill myndighets beslut eller skrivelse och annan därmed jämställd handling som ej har expedierats anses ej som allmän handling, såvida den icke lages om hand för arkivering.

lOS

Handling som förvaras hos myndighet endast som led i teknisk be-arbelning eller leknisk lagring för annans räkning anses ej som allmän handling hos den myndighelen.

Vad i detta kapitel stadgas om allmänna handlingar äge ej tillämpning å exemplar av tryckt skrift, som avses i 4 kap. 7 S, eller å enskilda brev, skrifter eller upptagningar, vilka överlämnats till allmänt arkiv eller bibliotek eller eljest till myndighet uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål. Angående tillhandahållande av handlingaroch upplagningarsom nu nämnts gälle vad särskilt är föreskrivet.

3. tryckt skrift, ljud-eller bildupptagning eller annan handling som ingår i bibliotek eller som från enskild har tillförts allmänt arkiv uteslutande för förvaring och vård eller forsknings- och studieändamål eller privata brev, skrifter eller upptagningar som eljest ha överiämnats till myndighet uteslutande för ändamål som nu angivits,

4. upptagning av innehållet i handling som avses i 3, om upptagningen förvaras hos myndighet där den ursprungliga handlingen ej skulle vara att anse som allmän.

Allmän handling, som ej skall hållas hemlig, skall på begäran genast eller så snart ske kan utan avgift tillhandahållas den som för läsning eller avskrivning på stället önskar taga del därav. Upptagning som nämnts i 2 S andra stycket skall tillhandahållas i läsbar eller avlyssningsbar form.

Handling, som endast till viss del skall hållas hemlig, skall utan hinder därav tillhandahållas på stället, om del kan ske på sådant sätt att vad i den delen beröres icke uppenbaras. Kan det ej ske, äge den som vill taga del av handlingen utan avgift erhålla avskrift av densamma eller, såvitt avser upptagning som nämnts i 2 S andra stycket, utskrift av upptagningen, varvid den del som är hemlig skall uteslutas från avskriften eller utskriften.

12 S

Allmän handling som får lämnas ut skall på begäran genast eller så snart det är möjligt på stället utan avgift tillhandahållas den, som önskar taga del därav, så att handlingen kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. Handling för även skrivas av, avbildas eller tagas i anspråk för ljudöverföring. Kan handling ej tillhandahållas utan att sådan del därav som icke får lämnas ut rö-jes, skall den i övriga delar göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia.

Nuvarande lydelse

Skyldighet att tillhandahålla handling på stället skall ej föreligga, om betydande hinder därför möter. I fråga om upptagning som nämnts i 2 S andra stycket föreligger denna skyldighet ej heller, om upptagningens innehåll finnes i läsbar form hos annan myndighet och tillhandahållandet där kan ske utan beaktans-värd olägenhet för den som vill laga del av upptagningen.

Vilande förslag

Myndighet är icke skyldig alt tillhandahålla handling på stället, om betydande hinder möter. I fråga om upptagning som avses i 3 S första stycket föreligger ej heller sådan skyldighet, om sökanden utan beakta nsvärd olägenhet kan taga del av upptagningen hos närbelägen myndighet.

Den som önskar taga del av allmän handling, som ej skall hållas hemlig eller som skall hållas hemlig endast till viss del, äge dessutom rätt att mot fastställd avgift erhålla avskrift av handlingen med uteslutande av sådan del som skall hållas hemlig. Myndighet vare ej skyldig att utlämna upptagning för automatisk databehandling på annat sätt än genom tillhandahållande av utskrift av upptagningen. Ej heller vare myndighet skyldig att för utlämnande framställa kopia av karta, ritning eller bild, om svårighet därför möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot fastställd avgift fö avskrift eller kopia av handlingen till den del den för lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för automatisk databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger skyldighet alt framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 S första stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället.

Nuvarande lydelse

dighet som förfogar över upptagningen. Frågan om utlämnande prövas av den myndighet där framställning gjorts.

Är vården om handlingen enligt arbetsordningen eller givet uppdrag anförtrodd viss befattningshavare, har han att själv besluta i fråga om handlingens utlämnande; dock ålig-ge honom att därvid ställa sig lill efterrättelse av myndigheten meddelade föreskrifter samt att, då del kan ske utan omgång, i tveksamma fall hänskjuta frågan till myndighetens avgörande. Vägrar befattningshavaren att utlämna handlingen, skall, om sökanden det begär, frågan hänskjutas till myndigheten.

Om behörighet för viss myndighet att i stället för myndighet, som avses i första stycket, pröva fråga om allmän handlings utlämnande stadgas i 14 S andra stycket.

Vilande förslag

stämmelse som avses i 2 S andra stycket föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma på annan myndighet. I fråga om handling som är av synneriig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.

10 S

Har myndighet avslagit framställning om utbekommande av allmän handling och anser sökanden att beslutet icke är lagligen grundat, äge han, i den ordning nedan sägs, söka ändring i beslutet; beslut, som meddelats av departementschef, må dock ej överklagas.

15 S

Om annan än riksdagen eller regeringen avslår begäran all få taga del av handling eller lämnar ui allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens riiii all yppa dess innehåll eller eljest tbrfoga över den lar .sökanden föni lalan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd skall föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol.

11 S

Ändring, som avses i 10 S, skall sökas hos den myndighet, som har att upplaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej iv tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning, i vilken ändring skall sökas. I stället för hos regeringen skall ändring sökas hos regeringsrätten.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan regeringen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsrätten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.

I den i 2 S omnämnda lagen skall närmare angivas hur talan mot beslut som avses i första stycket skall föras. Sådan talan skall alltid prövas skyndsamt.

Angående rätt att föra talan mot beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.

14S

Finnes hos myndighet allmän handling, som skall hållas hemlig, och anser myndigheten särskild åtgärd böra vidtagas till beredande av trygghet mot obehörigt utlämnande, äger myndigheten förse handlingen med anteckning därom alt den är hemlig. Sådan anteckning skall innehålla uppgift å det lagrum, som åberopas för handlingens hemlighållande, dagen för anteckningen saml den myndighet, som låtit verkställa anteckningen.

Beträffande särskilda slag av handlingar, vilkas hemlighållande för rikets säkerhet är av synneriig betydelse, äger regeringen förordna att viss myndighet skall pröva fråga om utlämnande. Har sådant förordnande meddelats, skall å handling som däri avses, jämte de uppgifter som angivas i första stycket, antecknas den myndighet, som sålunda är behörig att pröva fråga om utlämnande. Framställning hos annan myn-

I6S

Anteckning om hinder att lämna ut allmän handling får göras endast på handling som omfattas av bestämmelse som avses i 2 S andra stycket. Härvid skall tillämplig bestämmelse angivas.

KU 1976/77:1 28

Nuvarande lydelse Vilande förslag

dighet att utbekomma handling, vara dylik anteckning skett, skall ofördröjligen på sökandens begäran hänskjutas till den behöriga myndigheten.

Ej må i annan ordning än i detta lagrum sägs handling förses med anteckning därom att den är hemlig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Har mål eller ärende om utbekommande av allmän handling anhängiggjorts hos myndighet före ikraftträdandet, skall myndigheten pröva frågan, även om den ej längre är behörig därtill enligt de nya bestämmelserna.

KU 1976/77:1 29

Bilaga 4 Förslag till

Lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrives i fråga om tryckfrihetsförordningen'

dels alt nuvarande 4 kap. 2, 3, 5 och 7 SS samt 14 kap. 4 S skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 4 kap. 4, 6, 8 och 9 SS skall betecknas 4 kap. 2, 4, 5 respektive 3 S,

dels att 1 kap. 1, 5, 6 och 9 SS, 3 kap. 1-5 SS, 4 kap. 1 S, nya 4 kap. 2, 4 och 5 SS, 5 kap. 1, 2, 4-6, 8 och 9 SS, 6 kap. 3 S, 7 kap. 3-6 och 8 SS, 8 kap. 1-6 och 8 SS, 9 kap. 1-3 SS, 10 kap. 2-4, 7, 8, II och 12 SS, 11 kap. 1 S, 12 kap. 1, 2, 13 och 14 SS, 13 kap. 3-5 SS, 14 kap. I och 5 SS saml rubriken till 4 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas två nya paragrafer, 3 kap. 6 S och 10 kap. 14 S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydeke Vilande förslag

I kap,

Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll och att icke i annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag, given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning.

I överensstämmelse med de i första stycket angivna grunderna för en allmän tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst.

Det skall ock stå envar fritt att. Det skall ock stå envar fritt att,

i alla de fall då ej annat är i denna i alla de fall då ej annat är i denna förordning föreskrivet, meddela förordning föreskrivet, meddela uppgifter och underrättelser i vad uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till dess författare eller i tryckt skrift lill författare eller an-ulgivare eller, om för skriften finnes nan som är att anse som upphovsman särskild redaktion, till denna eller till till framställning i skriften, till skriftens företag för yrkesmässig förmedling utgivare eller, om för skriften finnes av nyheter till periodiska skrifter. särskild redaktion, till denna eller till

' Förordningen omtryckt 1974:308.

Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som framställts i tryckpress. Till skrift hänföres karta, ritning eller bild, även om den ej ,åtföljes av text.

Denna förordning äger tillämpning å skrift, som framställts i tryckpress. Den skall ock tillämpas å skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om

1. uigivningsbevis gäller för skriften; eller

2. skriften är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i anslutning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och om ort och år för mångfaldigandet.

Bestämmelse i förordningen som har avseende å skrifi som framställts i tiyckpress eller å tiyckning skall, när ej annat angives. äga motsvarande till-lämpning å annan skrifi. vara förordningen enligt första stycket är tillämplig, eller å mångfaldigande av sådan skrift.

Till skrift hänföres bild, även om den ej åtföljes av text.

Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat

1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen användes vid marknadsföring av alkohol-haltiga drycker eller tobaksvaror;

2. om förbud mot offentliggörande i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär otillböriigt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift.

Utan hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat

1. om förbud mot kommersiell annons i den mån annonsen användes vid marknadsföring av alkohol-haltiga drycker eller lobaksvaror;

3. om ansvar och ersättningsskyldighet som avser det sätt på vilket uppglji eller underrättelse anskaffats.

1 S första stycket

Författare till tryckt skrift vare ej skyldig all låta sitt namn utsättas å skriften.

4s'

Bestämmelserna i 1 och 2 ,f s'» om författares anonymitet skola äga motsvarande tillämpning i fråga om den som. Ulan att vara författare, påsatt i 1 kap. 1 s'' tredje stycket sägs lämnat meddelande jör qjjeniliggörande i tryckt skrijt. stadgandet i 2 även beträffande meddelande, avsett för tiyckl skrifi, som ej är periodisk.

Vad i I och 3 H ärstadgatomjörjat-taresanonymitet skall även avse utgivaren av tryckt skrijt som ej är periodisk.

kap.

1 S

Författare till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller signatur utsättas å skriften. Vad iju sagts äger motsvarande tillämpning beiräjjände den som lämnat meddelande enligt 1 kap. I tredje stycket. såock i jråga om utgivare av tryckt skriji som ej är periodisk.

Ej må i tryckjrihetsmål jråga väckas om någons jörjättarskap lill periodisk skrift.

Angående någons jörjättarskap till tiyckt skriji. som ej är periodisk, må i tiyckjrihetsmål jråga väckas, allenast om jörjäitaren å skriften angivits med sitt namn eller med pseudonym, som enligt vad allmänt är känt åsyftar/)o-nonu eller han i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande.

/ mål som rör liyckfrihetsbrott må fråga ej väckas om vem som är författare eller har lämnat meddelande enligt 1 kap. 1 tredje stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk. Om för skrift. som ej är periodisk. Jörfättare eller utgivare har angivits å skrijien med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligt vad allmänt är känt åsyftar bestämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit sådant erkännande, må dock jrågan om han är ansvarig behandlas i målet.

Fråga om vem som är ansvarig jÖr brott enligt 7 kap. 3 <} må ulan hinder av jörsta stycket handläggas i samma rättegång som mål som där angives.

I andra stycket

Boktryckare, jörläggare eller annan, som har att taga befattning med skrifts tiyckning eller med tryckt skrijis utgivning, må motjöifattarens vilja ej heller annorledes uppenbara vem jörjäitaren är. med mindre sådan skyldighet är i lag jöreskriven.

Den som har tagit be jäll ning med tillkomsten eller utgivningen av tryckt Skrijt eller med jramställning som var avsedd ati injöras i tryckt skriji och den som har varit verksam inom jöretag jör utgivning av tryckta skrifter eller inom företag för yrkesmässig förmedling av nyheter etter andra meddelanden titt periodiska skrifter må icke röja vad han därvid erfarit om vem som är författare eller har lämnat meddelande eldigt 1 kap. 1 tredje stycket etter är utgivare av skrift som ej är periodisk, om ej

I. denne har samtvckt därtill:

2. fråga därom får väckas enligt 2 första stycket:

3. fråga är om brott som angives i 7 kap. 3 )f förstastycket 1;

4. fråga är om brott enligt 7 kap. 2 eller 3 första stycket 2 eller 3 och rätten finner det eiforderiigt att vid förhandling uppgift lämnas, huruvida den som är tilltalad etter skäligen misstänkt för brottet har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen;

5. rätten av hänsyn till allmäm etter enskilt intresse finner del vara av synnerlig vikt all uppgift i saken lämnas vid viiines/örhör eller förhör med part under sanningsförsäkran.

Myndighet eller annat allmänt oigan må ej efiei forska författaren till framställning som införts etter varit avsedd att införas i tryckt skiift, den som utgivit etter avsett att utgiva framställning i sådan skrifi eller den som lämnat meddelande enligt I kap. 1 tredje stycket, i vidare mån än som erjördrasjör åtal etter annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna jörordning. Får ejieijörskningjörekomma. skall däiyid beaktas den i 3 >'> angivna tystnadsplikten.

Nuvarande lydelse

jörsvårande. med fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare, utgivare eller meddelare utsattes namnet å eller pseu-donym för annan person än den verklige författaren, utgivaren eller meddelaren. För obehörigt röjande i annat jäll av jörjättare, utgivare etter meddelare vare straffet böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Brott, som avses i denna paragraf må ej åtalas av altmän åklagare, om ej målsäganden anmält brottet till åtal.

Vilande jörslag

med böter eller fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare, utgivare eller meddelare utsattes namnet å eller/«ei/-donymen etter signaturen för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren.

För efterforskning i strid med ■/ första punkten dömes titt böter eller fängelse i högst ett år.

Allmänt åtal jör brott som avses i jörsta stycket må väckas endast om målsäganden anmält brottet till åtal.

Å vaije tiyckalster, som framstät-les här i riket och är avsett att här givas, skall boktryckaren låta utsätta boktryckeriets namn eller firma, tiyck-ningsorten och tiyckningsåret.

Vad nu sagts skall doc k ej av.se tiyc k -alster, .som äran hänjöra till bild- eller tilljällighetstryck.

Skrift, som i riket fiamställes genom tiyckpress eller som här mångfaldigas genom stencilering, föiokopering eller liknande tekniskt förfärande och för vilken gäller utgivningsbevis, skall innehålla tydliga uppgifter om vem som har tiyckt eller eljest mångfaldigat skriften samt om ort och år för mång-

6s'

Boktryckare är skyldig att under ett år förvara och på polismyndighets begäran för granskning tillhandahålla ett exemplar av alla tryckalster, som utgått från tryckeriet.

7s'

Av varje tryckt skriji. som jiamslällls vid boktryckeri här i riket, skall bok-tiyckarcn. samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna ett exemplar (granskningsexemptar), i Stockliotm titt chefen för justitiedepar-lementei och å annan ort titt hans där förördnade ombud. Efter medgivande av chefen för nämnda departement må dock med skriftens avlämnande anslå titt viss tid efter utgivandet.

Granskningsexemplar skall vara fullständigt och felfritt samt i övrigt i samma skick som de för spridning avsedda exemplaren.

Vad i första stycket föreskrivits .skatt Cl avse bild-etter tillfällighetstiyck och ej heller meddelanden från offentlig myndighet. Regeringen äger ock i andra fält medgiva undanlag från vad i första stycket föreskrivits.

Angående skyldighet för boktrvcka-

Om skyldighet att bevara exemplar av tiyckt skrifi för granskning och att lämna exemplar av skrifi till bibliotek eller arkiv föreskrives i lag.

Fultgöres ej anmälningsskyldighet enligt 3 sV varestraffei böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

Överträder boktiyckare vad i 4 eller 6 är föreskrivet eller åsidosätter han sin skyldighet att avlämna granskningsexemplar enligt 7 . straffes med dagsböter: har skriften förklarats brottslig eller äro omständigheterna eljest synnerligen jörsvårande. må dömas till fängelse i högst ett år.

Den som framställer skrift och därvid biyter mot 2 örsta stycket dömes till böter eller jängelse i högst ett år.

1 S

Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, o/?; ej annat föreskrives i lag.

Ägare till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person.

I jråga om del ansvar som enligt denna jörordning åligger ägaren skatt, då hans egendotn står under jörvaltning av jörmyndare eller god man. denne anses som ägare.

För periodisk skrift skall finnas en utgivare.

Utgivare skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom rikel. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Utgivare skall vara svensk medborgare, om ej annat jöreskrives i tag. Han skatt äga hemvist inom rikel. Ej inå den vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.

Nuvarande lydelse

för jiistiiiedepariementei. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller de i 2 i föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att vara utgivare.

Vilande förslag

dighet som angives i lag. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att vara utgivare.

Utgivningsbevis må ej utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 S gjorts.

Företer skriftens titel sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis tidigare utfärdats, att förväxling lätt kan ske, må ansökan avslås.

Periodisk skrift må icke utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt denna förordning icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägaren, av chcjen jör justitiedepartementet. I ansökan skola uppgivas skriftens titel och tryckningsort saint utgivningsplanen för skriften.

Periodisk skrift må icke utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt denna förordning icke möter för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägaren, av myndighet som avses i 4 . I ansökan skola uppgivas skriftens titel och utgivningsort samt utgivningsplanen för skriften.

Chejcn för justitiedepartementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis:

1. om ägaren anmält all skriftens utgivning upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till annan än svensk medborgare eller svensk juridisk person;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de i 2 föreskrivna behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förflutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;

Utfärdat utgivningsbevis må återkallas:

1. om ägaren anmält att skriftens utgivning upphört;

2. om äganderätten till skriften övergått till någon sotn ej jylter jöre-skrivna behörighetsvillkor;

3. om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare ej omedelbart utses;

4. om sex månader förfiutit från den dag, då utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;

Nuvarande lydelse

5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller häften;

6. om inom sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn till stadgandet i 5 S sista stycket icke bort utfärdas; eller

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken utgivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

I ärenden, som avses i första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.

Vilande jörslag

5. om den skrift, som beviset avser, icke under något av de två senast förflutna kalenderåren å särskilda tider utkommit med minst fyra nummer eller häften;

6. om inotn sex månader, sedan skriften första gången utkom, visas alt beviset med hänsyn till stadgandet i 5 S sista stycket icke bort utfärdas; eller

7. om titeln å en skrift typografiskt sett givits sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken uigivningsbevis utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.

Beska om återkallelse meddelas av myndighet som avses i 4 i). I ärenden, som avses i första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren erhålla tillfälle all yttra sig.

Är utgivaren enligt 2 § ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom göra anmälan hos chefen for justitiedepartementet. Angående sådan anmälan äge vad i 4 S är föreskrivet motsvarande till-lämpning; vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av anmälan.

Är utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom göra anmälan hos myndighet som avses i 4 . Angående sådan anmälan äge vad i 4 S är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid anmälan skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av anmälan.

Angående ställföreträdare gälle i övrigt vad i 2 S andra stycket är stadgat. Kommer utgivarens uppdrag att upphöra, vare även uppdraget som ställföreträdare förfallet.

tiiiedepartemeniet. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller rfp för utgivare 12 i föreskrivna behörighetsvillkoren samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

som avses i 4 . Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för utgivare föreskrivna behörighetsvillkor samt förklaring dels av ställföreträdaren att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren att han godkänt ställföreträdaren.

6 kap.

Saknar tiyckt skrift föreskriven uppgift om boktryckeri, iiyckningsori eller tiyckningsåreWer är uppgijien,ul-spridaren veteriigt, oriktig, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veteriigt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet dagsböter eller, om omständigheterna äro synneriigen jörsvårande, fängelse i högst ett år.

Saknar skrift, som avses i 4 kap. 2; första stycket, där föreskriven uppgift eller är sådan uppgift etter uppgift enligt 1 kap. 5 första stycket 2 å skrifi, som där åsyftas, utspridaren veteriigt, oriktig, straffes utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.

För spridande av tryckt skrift som, utspridaren veteriigt, lagts under beslag eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenban utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet böter eller fängelse i högst ett år.

Nuvarande lydelse

svar för sådan ärekränkning vad i lag är stadgat-Om någon genom att lämna meddelande lill annan förövar uppror, högförräderi, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott, så ock om någon som på grund av allmän befättningeller i och för utövande av lagstadgad tjänsteplikt erhållit kännedom om förhållande, varom han eljest enligt lag har att iakttaga tystnad, uppenbarar vad han sålunda ei;järit, må, ehuru meddelandet skett jör offentliggörande i tiyckt skrifi, gärningen åialasoch ansvar därför ådömas enligt vad därom är stadgat.

Om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas hemlig, stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kctp. 1 .

Vilande förslag

Om någon lämnar meddelande,

som avses i I kap. I tredje siycl

1. högförräderi, uppror, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott;

2. oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig for envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3. uppsåttigt åsidosättande av tystnadsplikt i de fäll som angivas i särskild lag.

gällerom ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.

Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. I ; fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i jörevarande paragrafs första stycke I. gäller om ansvar häiför vad i lag är stadgal.

Nuvarande lydelse

straffbar framställning som innefattar:

1. högförräderi, förövat med upp
såt att rikel eller del därav skall med
våldsamma eller eljest lagstridiga
medel eller med utländskt bistånd
läggas under främmande makt eller
bringas i beroende av sådan makt el
ler att del av riket skall sålunda lös
ryckas eller att åtgärd eller beslut av
statschefen, regeringen, riksdagen
eller högsta domarmakten skall med
utländskt bistånd framtvingas eller
hindras, såframt gärningen innebär
fara för uppsåtels förverkligande;

försök, förberedelseeller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiftan, såframt fara för att rikel skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller all åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljesi i lag meddelade bestäm
melser om sådant brott äga tillämp
ning, någon förleder krigsfolk höran
de lill rikets eller med riket förbun
den stats krigsmakt eller andra som
äro verksainma för försvaret av riket
lill myteri, trolöshet eller modlöshet

Vilande förstag

straffbar framställning som innefattar:

I. högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller all del av riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2. krigsanstiflan, såframt fara för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas eller alt åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

4. landsförräderi eller landssvek,
i vad därigenom, då riket är i krig
eller eljest i lag meddelade bestäm
melser om sådant brott äga tillämp
ning, någon förieder krigsfolk höran
de till rikets eller med riket förbun
den stats krigsmakt eller andra som
äro verksamma för försvaret av riket
lill myteri, trolöshet eller modlöshet

Nuvarande lydelse

eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, för mol-ståndsverksamheien;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 4.

6. ärekränkning mot Konungen ellerannan medlem av konungahuset etter mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter;

7. förolämpning mot någon som innehar eller innehaft ämbete etter annan befattning, varmed ämbetsansvar är förenat, eller någon som enligt regeringens förordnande åtnjuter skydd såsom ämbetsman, om missfirmelsen sker i eller för hans befattning;

9. uppvigling, varigenom någon
söker förleda till brottslig gärning,
svikande av medborgerlig skyldighet
eller ohörsamhet mot myndighet;

10. spridande av falskt rykte eller
annat osant påstående, som är ägnat
att framkalla fara för rikets säkerhet,
eller gärning innebärande att någon
lill främmande makt framför eller lå
ter framkomma sådant rykte eller
påstående;

Vitande förslag

eller genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för folkförsörjningen eller, om rikel är helt eller delvis ockuperat av främmande makt utan att militärt motstånd förekommer, för motståndsverksamheten;

försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

5. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 4.

6. uppvigling, varigenom någon söker förleda till brottslig gärning, svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet;

7. ryktesspridning titt fara för rikets säkerhet, varigenom, då rikel är i krig eller eljesi I lag meddelade bestämmelser om sådant brott äga tillämpning, någon sprider falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat alt framkalla fara för rikels säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller påstående;

Nuvarande lydelse

11. spridande av jalski lykie eller annat osant påslående, som är ägnat cutjramkallajära jör jötkjörsörjningen eller jör allmän ordning och säkerhet etter, att undergräva aktningen för myndighet etter annat oigan, som äger besluta i allmänna angelägenheter;

12. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekän-nelse; eller

15. ärekränkning mot enskild person.

Med ärekränkning förslås i denna paragraf förtal och förolämpning. Förtal Innebär, att någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna var försvariigt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den. Förtal av avliden innefattar att gärningen är sårande för de efterievande eller att den eljest kan anses kränka den frid, som bör tillkomma den avlidne. Förolämpning innebär att någon smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom.

Vilande förslag

8. hot mot eller missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;

9. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dock ej om del med hänsyn till omständigheterna var försvariigt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den;

10. förtal av avliden, om gärning
som avses under 9 är sårande för de
efterlevande eller eljest kan anses
kränka den frid, som bör tillkomma

den avlidne; etter

11. förolämpning, varigenom nå
gon smädar annan genom kränkan
de tillmäle eller beskyllning eller
genom annat skymfligt beteende
mot honom.

Nuvarande lydelse

landen, vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet, vare sig de härröra från allmänna handlingar eller erhållits på annat sätt. Vad enligt förordnande av domstol eller av undersökningsledare i brottmål eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande av liandting. som avses i första stycket, icke må uppenbaras må ej genom tiyckt skriji offentliggöras.

Vilande förslag

skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet;

2. uppsåttigt offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;

3. röjande av uppgift, varigenom den som enligt 8 kap. svarar jör skriften uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt som avses i den i 3 ■it första stycket 3 angivna särskilda lagen.

6§ Vad i lag är stadgat angående påföljd för brott, som avses i 4 och 5 SS, gälle ock då brottet är att anse som tryckfrihetsbrott.

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 S 7 eller 15, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.

Angående enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för brott, som avses i 4 S 9, 70 eller //, må ock, då fråga är om periodisk skrift, på yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.

riket befinner sig i krig. Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud, gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brott.

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 S 1, eller sådant enligt 5 S andra stycket otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.

I samband med konfiskering av periodisk skrift må, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 S M, eller sådant enligt 5 S / otillåtet offentliggörande som innefattar spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då

Ägare vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller denne eljest, då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligt 5 kap. 3 S skall tillkomma honom.

Var ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då skriften utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande ställföreträdaren förhällande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren.

Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 S första stycket har att svara, enligt 5 kap. 2 ej längre behörig eller hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Fanns ej utgivningsbevis, då skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 S första stycket har att svara, ej längre behörig eller hade hans uppdrag eljest upphört, svare skriftens ägare.

Sprider någon periodisk skrift, vara uppgift om boktiyckeri saknas eller, honom veteriigt, är oriktig och kan det ej utrönas, från vilket boktiyckeri skriften utgått, svare i boktryckarens ställe utspridaren.

För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare

Sprider någon periodisk skrift, vara uppgift om vem som tiyckt skriften saknas eller, utspridaren veteriigt, är oriktig, och kan det ej utrönas vem som tiyckt skriften, svare i stället för den som tiyckt skriften utspridaren.

För tryckfrihetsbrott genom tryckt skrift, som ej är periodisk, svare

författare, och har på sätt i 3 kap. 3 S författare, och har pä sätt i 3 kap. 2 •

För annan skrift än i första stycket avses svare utgivaren, allenast om författaren var avliden, då skriften utgavs.

Är författare ej enligt 5 S ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera

sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren. ,

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn eller pseudonym utsatts å skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som. utan att vara skriftens författare, åt boktryckare eller föriäggare tillhandahållit den för tryckning eller utgivning.

Är författare ej enligt 5 S ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla bidrag av flera

sägs särskild utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.

Utgivaren vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym eller signatur utsatts å skriften mot hans vilja.

Med utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara skriftens författare, tillhandahållit den för tryckning och utgivning.

Finner chefen för justitiedeparte-meniet allmänt åtal böra anställas för liyckfrihetsbrott, skall han med överlämnande av skriften göra anmälan därom hos juslitiekanslern. Åven ulan sådan anmälan äge juslitiekanslern väcka åtal för tryckjriheisbroit, som hör under allmänt åtal.

Ifråga om annat bron mot bestämmelserna i denna förordning varejus-llliekanstern åklagare.

Juslitiekanslern är ensam åklagare i mål om liyckfrihetsbrott. Ej må annan än juslitiekanslern inleda förundersökning rörande liyckfrihetsbrott. Endast juslitiekanslern och rätten äga besluta om tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är föreskrivet i denna förordning.

Regeringen äger hosjusiiiiekanstern anmäla skrifi till åtal for liyckfrihetsbrott. I lag må föreskrivas att allmänt åtal för tiyckfrihetsbroti må väckas endast efter regeringens medgivande.

Juslitiekanslern är tillika ensam åklagare I annat tryckjrihetsmål än mål om iryckfrihetsbroil saml i mål som eljesi avser brott mot bestämmelse i denna Jörordning; om bejögenhet JÖr riksdagens ombudsman att vara åklagare i mål som nu angivits gäller dock vad i lag är stadgat.

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas inom sex månader, 5c-dan skrijien utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4 kap. 7 s avlämnais. vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri. Ulan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda tid blivit väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om tid. inom

Allmänt åtal för tryckfrihetsbrotl skall väckas, / fråga om periodisk skrifi för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i fråga om annan skrifi inom eit år från del skriften utgavs, vid påföljd alt skriften eljest är från sådant åtal fri. Ulan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda lid blivit väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.

Vad i lag är stadgat om lid, inom

Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande enligt 1 S om beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen för justitiedepartementet. Han äger ock uppdraga åt tryckfrihetsombud alt meddela förordnande om beslag.

Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos rätten gjorts om skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal, förordnande enligt 1 S om beslag och utgivningsförbud meddelas av juslitiekanslern. 1 lag må föreskrivas att även allmän åklagare äger förord na om beslag inom sitt verksamhetsområde.

Förordnande, som avses i 2 , må ej meddelas senare än en vecka ejier del skrijien utgivits och granskningsexemplar av skrijien enligt 4 kap. 7 ,s'i avlämnats.

Då tiyckfrihetsombud förordnat om beslag, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften skyndsamt insändas lill chejen jör justitiedepartementet; denne har att genast pröva huruvida beslaget skall äga bestånd. Har enligt vad nedan stadgas tryckt skrift tagits iJÖrvar. skall, så snart ske kan, chejen för justitiedepariementet pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag; beslut därom må meddelas Ulan hinder av vad i första stycket är stadgat.

Då allmän åklagare förordnal om beslag, skall anmälan därom skyndsamt göras liosjustitiekanslern. Denne har all genast pröva huruvida beslaget skall äga beslånd.

Nuvarande lydelse

ordnat, skall skriften med underrättelse om bestaget genast överlämnas tilljustiiiekanslern. Ar ej aia\ väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan juslitiekanslern mottog underrättelsen, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet.

Vilande jörslag

vara väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan juslitiekanslern meddelade beslutet. Sker del ej, vare beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet.

Verkställande av beslag å tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för spridning avsedda exemplaren av skriften.

Bevis om tryckt skrifts lagande i beslag skall utan avgift tillställas såväl den. hos vilken beslaget verkställes, som det boktryckeri, där skrijien tryckts. Beviset skall innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget.

Bevis om tryckt skrifts tagande i beslag skall utan avgift tillställas såväl den, hos vilken beslaget verkställes, som den som tryckt skrijien. Beviset skall innehålla uppgift å del eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget.

Nuvarande lydelse

nal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även ulan sådant beslut åtgärd som /;;/ sagts vidtagas av annan befattningshavare av ojjicers etter underofficers grad. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har att genast pröva, om skriften skall kvarbliva i förvar.

Vilande förslag

lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag lagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som avses Iförsia stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare enligt bestämmelser som meddelas i lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.

12 S Då enligt 11 S beslut meddelats Då enligt 11 S beslut meddelats

angående tryckt skrifts tagande i förvar, skall anmälan därom jämte ett exemplar av skriften, så snart ske kan, öveiiämnas till chejen jör justitiedepartementet.

angående tryckt skrifts tagande i förvar, skall anmälan därom, så snart ske kan, göras hos juslitiekanslern. Denne har att genast pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag.

14 ff

Exemplar av tryckt skrift, vilket skäligen kan antagas äga betydelse för utredning i tiyckfrihetstriåt, må lagas i beslag. Däiyid gäller vad i 2 och i \S\ 5

11 kap.

1 S Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten må grundas allenast därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfriheisbrolt. Sådant anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande tnot annan än den som enligt 8 kap. svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8 kap. 10 S.ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den som före honom haft all svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljest enligt lag må göras gällande.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfriheisbrolt så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 S.

1 S Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning alt även annan tingsrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger regeringen förordna därom.

Till tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap. 5 S. Till tryckfrihetsmål hänföras även mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. i \V År fråga om brott enligt sistnämnda paragrafs andra stycke och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen ej offentliggjort denna i tiyckt skrifi etter meddelat den lill annan för sådant offentliggörande, skatt dock målet handläggas som tiyckfrihetsniål endast om det är uppenbart all anskaffandet skett för offentliggörande i tryckt skrifi.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida skriften är brottslig, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta nvå-lei till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brotislighei. skall skrijien anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sådan prövning hänskjuta målet till rättens avgörande. Frågan, huruvida den lilltalade enligt 8 kap. är ansvarig Jör skrifi. prövas dock alltid enbart av rätlen. Då jury pmvar, huruvida brott föreligger, skall så anses vara fallet.

Nuvarande Ivdelse

Finner juryn att skrijien icke är brottslig skall den tilltalade frikännas. Har juryn ansett skriften brottslig. skall även rätten pröva skriftens brottslighet. Är rätlen av annan mening än juryn, äge rätten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare siraffbesiäminelse än den som juryn tillämpat.

Vitande förslag

om minst sex jurymän äro ense därom.

Finner juryn all bron icke föreligger, skall den tilltalade frikännas. Har juryn,/i/w»7 brott föreligga, skall även rätten pröva,//a,i;fl/i härom. Är rätten av annan mening än juryn, äge rätlen frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare straffbestämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rätt. dit talan mot tingsrättens dom fulllöljis. äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns bedömning.

13 S

Förekomma samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må med parternas samtycke rätten förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 S är stadgal om uteslutning av juryman i mål. vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tillämpning.

Förekomma samtidigt flera mål. vari jury skall deltaga, må rätten, efter parternas hörande, förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury utses gemensamt för flera mål, äge vad i 11 S är stadgal om uteslutning av juryman i mål, vari äena sidan äro flera parter, motsvarande tillämpning.

14 S Föres i mål om ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade, skola de åtgärder av svarandepart, som avses i 2 S första stycket, 10 Sandra stycket och 12 Sandra stycket, ankomma på den lilltalade.

Då talan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10-13 SS är föreskrivet; har skrijiens brottslighet tidigare prövats i mål om ansvar för liyckfrihetsbrott, skall dock prövning av skriftens brottslighet ej ånyo äga rum. I ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljest ankommer på parterna, företagas av rätten genom lotining.

Då lalan utan samband med åtal föres om tryckt skrifts konfiskering ellerom enskilt anspråk gälle om rättegången i sådant mål vad i 2 och 10-13 SS är föreskrivet; har frågan huruvida brott Jöreligger tidigare prövats i iryckfrihetsmål avseende ansvar för ö/of/,skall dock prövning av.w/n-ma fråga ej ånyo äga rum. 1 ansökningsmål skall den uteslutning av jurymän, som eljesi ankommer på parterna, företagas av rätten genom lotining.

Vad i denna förordning är stadgat om bokiryckares ansvarighet skall i fråga om skrifi. som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften för spridning inom riket eller, om del ej kan visas vem han är eller han ej, dä skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap. är att anse som utspri-dare.

Vad i denna förordning är stadgal om ansvarighet for den som iiycki skriji skall i fråga om skrift, som tryckts utom rikel, avse den som låtit utlämna skriften för spridning inom rikel eller, om det ej kan visas vem han är eller han ej, dä skriften här utgavs, ägde hemvist inom rikel, den som enligt 6 kap. är alt anse som utspridare.

Av periodisk skrifi. för vilken utgivningsbevis skall finnas eller ändock utfärdats, skall granskningsexemplar avlämnas enligt vad därom är i 4 kap. 7 § föreskrivei. Vad nu sagts gälle ock skriji, som ej är periodisk, om skrijien helt eller ull någon del är ayjättad på svenska språket saml ej injöres allenast i enstaka exemplar.

Den i jörsia stycket jöreskrivna skyl-dighelen skall i Jråga om periodisk skriji åvila uigivaren och beiräjjände annan skriji JÖrläggaren eller, om förläggare ej finnes, den som tåld utlämna skrijien JÖr spridning inom rikel. Fultgöres ej sådan skyldighei. äge vad i 4 kap. 8 är stadgat motsvarande tillämpning.

Angående skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av skrifi, som tryckts utom riket, meddelas bestämmelser i lag.

Om skyldighet att för granskning bevara exemplar av skrifi. som tryckts utom rikel, och att lämna exemplar av sådan skrift //// bibliotek etter arkiv föreskrives i lag.

Nuvarande lydelse

uppgifter och underrättelser för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även meddelande för offentliggörande i skrift, som tryckes utom riket, om ej meddelandet avser JÖr-hållande. vars röjande skulle innejäiia brott mot rikets säkerhet etter varom meddelaren eljest enligt tag hajl att iakttaga tystnad. Är meddelandet i sådant hänseende straffbart, gälle vad därom är stadgat. Har meddelandet icke blivit inJÖri I skriften och inne ja t tar det ärekränkning mot enskildperson, gälle ont ansvar för sådan ärekränkning vad i lag är stadgat.

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom rikel och här utgives, i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap.. 3 kap., 4 kap 9(t, 6 kap.. 7 kap., 8 kap. 1.2.5-7 och 10- kap. är föreskrivet.

Vilande Jörslag

delande och anskaffande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även meddelande för 'offentliggörande i skrift, som tryckes utom rikel. samt anskaffande för sådant meddelande, om ej

/. medddandei eller anskaffandet innefattar brott mot rikets säkerhet;

2. meddelandet innefattar utlämnande etter tillhandahållande som avses I 7 kap. 3 >*■ första stycket 2;

3. meddelandet utgör uppsåttigt åsidosättande av tystnadsplikt.

Är meddelandet eller anskaffandet straffbart / angivet hänseende, gäller vad därom är stadgat. Mål angående ansvar eller enskili anspråk på grund av bron som nu sagts skall handläggas som tiyckfrihetsmål. när ej 12 kap. I andra stycket tredje punkten har motsvarande tillämpning. 1 fråga om rätt lill anonymiiet Jör meddelaren gäller vad i 3 kap. är stadgat; bestämmelsen 133 skall dock omfatta även annat brott mot rikels säkerhet än som där avses.

I övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket och här utgives. i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap.. 3 kap., 6 kap., 7 kap., 8 kap. 1, 2, 5-7 och 10-12 SS samt 9-12 kap. är föreskrivet.

KU 1976/77:1 55

Nuvarande lydelse Vilande förslag

prövat skriliens broitsligliet, och grun- prövat huruvida bron föreligger, och
das resningen på omständighet som grundas resningen på omständighet
kan antagas hava inverkat på jury- som kan antagas hava inverkat på
prövningen, förordne högsta dom- juryprövningen, förordne högsta
stolen att målet skall ånyo upptagas domstolen att målet skall ånyo upp-
inför jury av den rätt som först dömt tagas inför jury av den rätt som först
i målet; dock äge högsta domstolen, dömt i målet; dock äge högsta döm
da resning beviljas till den tilltalades stolen, då resning beviljas till den till
förmån och saken finnes uppenbar, talades förmån och saken finnes
omedelbart ändra domen. uppenbar,omedelbart ändradomen,

I allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild

lag, som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest
är stadgal.

Utlänning vare, såvitt ej annat föl- Utlänning vare, såvitt ej annat föl
jer av denna förordning eller annan jer av denna förordning eller annan
lag eller författning, likställd med lag, likställd med svensk medborga-
svensk medborgare. re.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

2. De nya bestämmelserna äger ej tillämpning på skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande och som utgivits före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om rättegången i mål som före ikraftträdandet har anhängiggjorts vid domstol.

4. I fråga om tid. inom vilken allmänt åtal skall väckas, tillämpas de äldre bestämmelserna, om granskningsexemplar av skrift som utgivits före ikraftträdandet avlämnats dessförinnan. Har granskningsexemplar av sådan skrifi ej avlämnats före ikraftträdandet, skall allmänt åtal väckas inom sex månader därefter, vid påföljd alt skriften eljest är från sådant åtal fri.

5. Har chefen för justitiedepartementet före ikraftträdandet förordnal om beslag eller fastställt beslag varom tryckfrihetsombud förordnal, gäller äldre bestämmelser angående beståndet av beslaget.

6. Beträffande ansökan om utgivningsbevis, som har gjorts hos chefen för justitiedepariementet före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser.