KrU 1976/77:34
Kulturutskottets betänkande
1976/77:34
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till
statens ungdomsråd samt ungdomsorganisationerna m. m. jämte
motioner
1. Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader. Statens ungdomsråd: Utrednings-
och informationsverksamhet. Regeringen har i propositionen
1976/77:100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkterna B 57 och
B 58 (s. 175 - 178) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1977/78 till Statens
ungdomsråd: Förvaltningskostnader anvisa ett förslagsanslag av 1 388 000
kr. och till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet
ett reservationsanslag av 887 000 kr.
Medel till statens ungdomsråds verksamhet har för innevarande budgetår
anvisats under reservationsanslaget Statens ungdomsråd. Detta anslag föreslås
i propositionen ersatt av ovan redovisade båda anslag. Anledningen
till anslagsförändringen är den att det ansetts motiverat att för ungdomsrådet
införa en fastare personalorganisation med extra ordinarie tjänster. Detta
gör att det behövs ett förslagsanslag till löne- och andra förvaltningskostnader,
medan kostnader för utrednings- och informationsverksamhet bör
bestridas ur ett anslag med reservationsanslags natur.
I propositionen redovisas vidare bl. a. att ungdomsrådet begärt medel för
en studie av hur det kommersiella fritids- och kulturutbudet påverkar ungdomens
fritidsförhållanden samt organisationernas arbetsmöjligheter. För
detta ändamål beräknas ett belopp av 200 000 kr. under anslaget Statens
ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet. Det förutsätts därvid
att det skall ankomma på regeringen att utfärda de närmare riktlinjerna
för genomförandet av ifrågavarande studie.
Motion
I motionen 1976/77:741 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
riktlinjer för statens ungdomsråds kartläggning av fritidens kommersialisering.
I motionen framhålls bl. a. att det finns en bred uppslutning bakom uppfattningen
att stora risker är förknippade med det profitinriktade, kommersiella
fritids- och kulturutbudets utveckling. Motionärerna finner det glädjande
att ungdomsrådet begärt att få genomföra en kartläggning av fritidens
kommersialisering bland barn och ungdom.
I sin skrivelse till regeringen har ungdomsrådet angett följande delmål
1 Riksdagen 1976/77. 13 sami. Nr 34
KrU 1976/77:34
2
för kartläggningen:
att försöka ge en bild av ungdomars faktiska fritids- och kulturkonsumtion
och av deras inställning till denna,
att i kontakt med organisationslivet genomföra en studie av hur det kommersiella
fritids- och kulturutbudet påverkar ungdomars totala miljö,
att i kontakt med organisationslivet studera hur det kommersiella fritidsoch
kulturutbudet påverkar ungdomsorganisationernas arbetsvillkor, samt
att i kontakt med organisationslivet ge underlag för förslag till åtgärder
i syfte att motverka kommersialismens negativa verkningar.
Med anledning av uttalandet i propositionen att det ankommer på regeringen
att utfärda de närmare riktlinjerna för genomförandet av ungdomsrådets
studie framhåller motionärerna att rådet vid alla tidigare utredningar,
som rådet tagit initiativ till, självt utformat direktiven för dessa. Regeringen
har inte angett några skäl för att nu frångå denna ordning och inte heller
framfört några synpunkter på de av ungdomsrådet angivna delmålen för
utredningen. Motionärerna vill därför betona vikten av att den modell för
och den inriktning av arbetet som ungdomsrådet redovisat får ligga till
grund för de direktiv som regeringen utfärdar.
Utskottet
Ungdomsrådets förslag om en studie av hur det kommersiella fritidsutbudet
påverkar ungdomens fritidssituation och ungdomsorganisationernas
arbetsmöjligheter har mött ett positivt gensvar hos kulturrådet och konsumentverket.
Båda myndigheterna har framhållit det angelägna i att studien
kommer till stånd och därvid redovisat vissa, i propositionen inte närmare
angivna synpunkter på uppläggningen av densamma.
I propositionen betonas betydelsen av kunskaper om vilka faktorer som
påverkar barns och ungdomars val av fritidsaktiviteter. Som det inte minst
angelägna framhålls att man undersöker hur barn- och ungdomsorganisationernas
verksamhet skall kunna bli ett attraktivt alternativ. För att ungdomsrådet
skall få möjlighet att genomföra en studie av dessa frågor föreslås
i propositionen en medelsanvisning av 200 000 kr. under det nya anslaget
Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet.
Utskottet finner i likhet med statens kulturråd och konsumentverket att
det är angeläget att en studie av det kommersiella fritidsutbudet och ungdomsorganisationernas
arbetsmöjligheter av den typ som statens ungdomsråd
föreslagit kommer till stånd. Några invändningar mot detta har inte
gjorts i propositionen. Syftet med motionen 1976/77:741 är att betona vikten
av att den modell för arbetet och den inriktning av detta som statens ungdomsråd
redovisat får ligga till grund för de riktlinjer som regeringen avser
att utfärda. Utskottet vill för sin del understryka att det enligt propositionen
är avsikten att ungdomsrådet, som utarbetat förslaget till studien, också
skall genomföra densamma. Det uttalande som görs i propositionen om
att det ankommer på regeringen att utfärda de närmare riktlinjerna för
KrU 1976/77:34
3
genomförandet av studien får ses som ett uttryck för den betydelse som
bör tillmätas detta arbete men utesluter givetvis inte att det kan bli fråga
om ytterligare samråd och överväganden innan riktlinjerna anges. Utskottet
förutsätter emellertid att ungdomsrådets eget förslag till uppläggning av
arbetet kommer att vara en väsentlig grund för det kommande utredningsarbetet
och finnér det betydelsefullt att ungdomsrådet ges resurser att genomföra
studien. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet det inte erforderligt
att riksdagen gör något uttalande i fråga om riktlinjerna för studien
och avstyrker därför motionen 1976/77:741.
Utskottet har inte i övrigt funnit anledning till erinran eller särskilda
uttalanden med anledning av vad som anförts under förevarande båda punkter
i budgetpropositionen. Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Stålens ungdomsråd: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 388 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens ungdomsråd: Utrednings- och informationsverksamhet
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 887 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:741.
2. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. Regeringen
har under punkten B 59 (s. 178 - 181) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de i propositionen förordade ändringarna av reglerna för bidrag
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,
2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 29 054 000 kr.
Från detta anslag utgår bidrag till den centrala verksamheten i de ungdomsorganisationer
som regeringen förklarat berättigade till statsbidrag enligt
förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt
1975:466, ändrad senast 1976:382). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan
samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten
inom vissa ungdomsorganisationer. Dessutom står vissa medel till statens
ungdomsråds förfogande för bidrag till försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom ungdomsorganisationerna.
1 fråga om bidragsreglerna föreslås i propositionen dels en höjning av
grundbidraget till statsbidragsberättigad organisation från nuvarande belopp
175 000 kr. till 195 000 kr., dels en höjning från 18 till 20 kr. av det rörliga
bidrag som utgår i intervallet 15 001 - 40 000 medlemmar och från 10 till
11 kr. av motsvarande bidrag i intervallet 40 001 medlemmar och därutöver.
Innevarande budgetår har under jordbruksdepartementets huvudtitel (anslaget
G 25, Bidrag till viss ungdomsverksamhet) anvisats 500 000 kr. Av
detta belopp har till Jordbrukarungdomens förbund (JUF) utgått 290 000
kr., till Förbundet Skog och ungdom 105 000 kr., till Riksförbundet Sveriges
4 H 65 000 kr. och till Förbundet Vi unga 40 000 kr. I propositionen föreslås
1* Riksdagen 1976/77. 13 sami. Nr 34
KrU 1976/77:34
4
att det sammanlagda beloppet 500 000 kr. för nästa budgetår förs över till
nu förevarande anslag. Av det överförda anslaget beräknas en del som bidrag
för två av de ovannämnda organisationerna, nämligen för Förbundet Skog
och ungdom oförändrat belopp, 105 000 kr., och för Jordbrukarungdomens
förbund ett till 240 000 kr. minskat anslag. De båda övriga organisationerna
är redan förut berättigade till statsbidrag ur förevarande anslag. Återstoden
av det överförda beloppet, 155 000 kr., ingår i den ökning med 199 000 kr.
som i propositionen föreslås i fråga om de medel (sammanlagt 749 000 kr.)
som statens ungdomsråd avses få disponera till försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom ungdomsorganisationer.
I fråga om detaljerna i övrigt i anslagsberäkningen för nästa budgetår
hänvisar utskottet till propositionen.
I en från utbildningsdepartementet inkommen skrivelse har i fråga om
storleken av det beräknade bidraget till Jordbrukarungdomens förbund anförts
bl. a. följande.
Förbundet erhåller innevarande budgetår statsbidrag med 290 000 kr.
Minskningen beror av att återstoden av JUF:s totala bidrag nu återfinns
inom delposten statsbidrag till försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom ungdomsorganisationerna, från vilket anslag JUF dock ej kan påräkna
motsvarande bidrag. En icke avsedd neddragning av JUF:s statsbidrag har
således kommit att ske.
Utbildningsdepartementet har i skrivelsen anhållit att kulturutskottet vid
sin behandling av förevarande anslag beaktar denna omständighet.
Utskottet
Som framgått av det föregående har i fråga om detta anslag föreslagits
bl. a. en viss överföring av anslagsmedel från jordbruksdepartementets huvudtitel.
Av de överförda medlen, i allt 500 000 kr., föreslås 240 000 kr.
utgå som bidrag till Jordbrukarungdomens förbund. Detta är 50 000 kr.
mindre än förbundet erhållit i år. Förbundets verksamhet planeras på relativt
lång sikt och ett lägre bidrag än innevarande budgetår kan därför, enligt
vad utskottet inhämtat, beräknas medföra ganska betydande problem. Med
hänsyn härtill och till vad som anförts i en från utbildningsdepartementet
till utskottet ingiven skrivelse föreslår utskottet att till Jordbrukarungdomens
förbund för nästa budgetår beräknas ett oförändrat belopp av 290 000 kr.
Detta kan ske inom ramen för förevarande förslagsanslag och utan att någon
minskning sker av de medel som beräknats till försöksverksamhet och utvecklingsarbete
inom ungdomsorganisationer.
Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit
anledning till erinran eller särskilda uttalanden med anledning av vad som
i propositionen föreslagits i fråga om förevarande anslag. Utskottet tillstyrker
alltså de föreslagna ändringarna av reglerna för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet och likaså den föreslagna medelsanvisningen
av 29 054 000 kr.
KrU 1976/77:34
5
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1976/77:100 förordade
ändringarna av reglerna för bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet,
2. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 29 054 000 kr.
3. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 60 (s. 182 - 183) och hemställer
1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1976/77:100 förordade
ändringarna av reglerna för bidraget till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet,
2. att riksdagen till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 68 000 000 kr.
4. Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner. Regeringen har under
punkten B 61 (s. 184 - 187) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner,
2. till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.
Riksdagen beslöt vid sina ställningstaganden till förslagen rörande re
formeringen
av skolans inre arbete (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, KrU
1975/76:4 y, rskr 1975/76:367) att ett särskilt statligt bidrag till kommunerna
skall införas fr. o. m. budgetåret 1977/78. Bidraget skall syfta till att garantera
ett utbud av fritidsverksamhet efter skoldagens slut. Bidraget skall utgå
enligt generella regler och beräknas på antalet elever i grundskolan och
bör användas för stöd och stimulans till föreningslivets verksamhet i den
allmänna fritidsverksamheten. 1 de kommuner där föreningslivet inte är
representerat eller där man inom föreningslivet inte är beredd att åta sig
ett ansvar för verksamheten kan det bli aktuellt att disponera delar av stödet
till kommunal verksamhet. Det nya statliga bidraget bör ses som ett komplement
till det statliga lokala aktivitetsstödet och till kommunernas egen
bidragsgivning.
Motion
I motionen 1976/77:749 av herr Karlsson i Malung (s) och herr Gustavsson
i Nässjö (s) yrkas att riksdagen beslutar
1. att hos regeringen anhålla om förslag till riksdagen om en genomtänkt
och samordnad bidragspolitik till föreningslivet, som inte diskriminerar barnoch
ungdomsorganisationerna,
KrU 1976/77:34
6
2. att hos regeringen anhålla om förslag till riksdagen om hur organisationernas
medverkan och finansiering av densamma skall ske i den allmänna
fritidsverksamheten, det utvidgade fritidshemmet samt under den
samlade skoldagen på sikt,
3. att hos regeringen anhålla om förslag till riksdagen utifrån principen
om prioritering av barn- och ungdomsverksamhet i föreningsregi före den
i samhällelig regi, i syfte att ge barn och ungdom större möjligheter att
genom sina egna organisationer gemensamt forma och ansvara för sin fritid.
Till stöd för yrkandena anförs i motionen bl. a. följande.
Den sociala gemenskap som folkrörelserna och föreningslivet erbjuder
skapar kulturella miljöer som stimulerar tili självverksamhet och samhällsengagemang.
Härigenom medverkar föreningsverksamheten till att fördjupa
demokratin. Särskilt viktiga är barn- och ungdomsorganisationerna.
I takt med förbättrade levnads- och arbetsförhållanden har det idéburna
föreningslivet fått ökade resurser. Samtidigt har starka kommersiella krafter
engagerat sig på ”fritidsmarknaden" vilket innebär att föreningslivet får
kämpa mot ekonomiskt starka intressen.
En utbyggd kommunal ungdomsverksamhet riskerar att konkurrera ut
det idéburna föreningslivet. Samhället, framför allt kommunerna, bör därför
föra över fritidsverksamhet till föreningslivet.
Genom det av riksdagen vid riksmötet 1975/76 fattade beslutet om reformering
av skolans inre arbete har det fastslagits att det är angeläget att
föreningslivet medverkar inom den reformerade skolan och i det utvidgade
fritidshemmet. Detta förutsätter ett väsentligt ökat stöd till barn- och ungdomsorganisationernas
centrala, regionala och lokala verksamhet. Just nu
föreligger det de bästa förutsättningarna för att lägga grunden till en långsiktigt
verkande barn- och ungdomspolitik som i betydande utsträckning
bygger på föreningslivets medverkan. Det är därför ägnat att förvåna att
stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet i propositionen
föreslås få en - procentuellt sett - väsentligt mindre höjning än bidragen
till viss annan föreningsverksamhet.
I propositionen saknas en uttalad viljeinriktning eller förslag om vilka
resurser och andra former av stöd som föreningslivet kan påräkna för sina
insatser i det utvidgade fritidshemmet, i den allmänna fritidsverksamheten
och under den samlade skoldagen. Mot bakgrund av det anförda finns det
anledning att snarast se över de närmaste fem årens utveckling av statligt
stöd till lokal ungdoms- och föreningsverksamhet.
En viktig förutsättning för att föreningslivet skall kunna medverka i en
utbyggd fritidsverksamhet är att de reguljära ledarna har möjlighet att delta
i verksamheten. Olika hinder kan möta som behöver undanröjas.
Sammanfattningsvis uttalar motionärerna att de i motionen bl. a. pekat
på
O de stora skillnaderna i fråga om procentuell uppräkning av bidragen till
olika organisationers verksamhet. I en genomtänkt statlig bidragspolitik
till föreningslivet bör en mer likformig bidragsutveckling vara naturlig.
O att föreningslivet fått utökade uppgifter lokalt och förutsätts medverka
i allmän fritidsverksamhet, det utvidgade fritidshemmet och under den
samlade skoldagen. Dessutom förutsätts att föreningarna liksom tidigare
KrU 1976/77:34
7
skall fullfölja sin reguljära verksamhet. Medel har ställts till förfogande
för att dessa aktiviteter skall komma i gång, men det saknas förslag
om hur verksamheten skall finansieras och understödjas på längre sikt.
O att de förväntade föreningsinsatserna inte kan genomföras på sätt som
avsetts, därför att föreningsledarna inte kan ställa upp på dagtid. Förlorad
arbetsförtjänst och svårigheter att få ledigt från arbetet är problem i detta
sammanhang, liksom frågan om organisationernas möjligheter att erbjuda
ledarna utbildning.
Vissa tidigare uttalanden angående en översyn av samhällets totala stöd till
den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten
Vid 1973 års riksdag konstaterade kulturutskottet (KrU 1973:41) att det
förelåg ett rikt material angående ungdomsorganisationernas verksamhet
och de villkor under vilka denna bedrivs, detta som resultat av bl-a. utrednings-
och försöksverksamhet som statens ungdomsråd genomfört. Samtidigt
var det enligt utskottets mening uppenbart att det brast både i fråga
om samordningen av samhällets totala stöd till ungdomsorganisationerna
och i fråga om utformningen av det statliga stödet. Utskottet förordade
enhälligt att riksdagen med anledning av yrkanden i motionerna. 673 (c),
679 (s), 1235 (fp), 1244 (s) och 1249 (m) uttalade sig för en skyndsam översyn
av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten.
I översynsarbetet borde deltaga företrädare för bidragsgivarna
- staten, landstingskommunerna och kommunerna - och för de
bidragsmottagande organisationerna.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.
1 1974 års statsverksproposition uttalade föredragande departementschefen
att frågan om formerna för ovannämnda, av riksdagen begärda översynsarbete
då var under beredning och att man räknade med att arbetet skulle
kunna påbörjas under den närmaste tiden.
I propositionen 1975:14 redovisades att förutnämnda översyn påbörjats
inom utbildningsdepartementet och att man under arbetets gång haft kontakter
med företrädare för kommunförbundet samt för ungdoms- och idrottsorganisationerna.
Därvid hade organisationerna framhållit att barnstugeutredningen
och utredningen om skolans inre arbete lagt fram förslag som
innebar att ungdomsorganisationernas verksamhetsområde kunde komma
att vidgas. I det sammanhanget hade från flera håll understrukits önskvärdheten
av att de statliga insatserna för ungdomsorganisationernas arbete
på det lokala planet gavs en enhetlig utformning. Organisationerna hade
därför inte ansett sig kunna förorda någon förändring av formerna för det
lokala aktivitetsstödet innan statsmakterna tagit ställning till de nämnda
utredningsförslagen.
Kulturutskottet (KrU 1975:9) underströk för sin del vikten av ett fortsatt
skyndsamt översynsarbete i den ordning som riksdagen tidigare uttalat sig
KrU 1976/77:34
8
för. Vad utskottet anfört i denna fråga gav riksdagen som sin mening till
känna för Kungl. Maj:t.
I budgetpropositionen vid riksmötet 1975/76 berördes ånyo frågan om
översyn av stödet till ungdomsorganisationernas verksamhet. Föredragande
statsrådet anknöt därvid till den redovisning för detta arbete som lämnats
i propositionen 1975:14 och erinrade om att riksdagen vid behandlingen
av denna proposition understrukit behovet av en skyndsam översyn av
samhällets totala stöd till den inom olika organisationer bedrivna ungdomsverksamheten.
Vad som därutöver i propositionen uttalades i denna fråga
återgavs av kulturutskottet i betänkandet KrU 1975/76:37 (s. 4 och 5) på
följande sätt.
Ifrågavarande översynsarbete har fortgått under år 1975 och omfattat kontakter
med ungdomsorganisationer samt med företrädare för Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet.
Det framhålls i propositionen att kommunerna och landstingen svarar
för en mycket omfattande bidragsgivning till ungdomsorganisationerna.
Kommunernas bidrag under 1975 kan uppskattas till 230 milj. kr. och landstingens
till 37 milj. kr. I huvudsak är det samma ändamål som kommunerna
och landstingen ger stöd till. Bidragsstandarden kan emellertid variera mycket
starkt, varför organisationernas ekonomiska förutsättningar i hög grad
skiftar från kommun till kommun.
Vidare redovisas att det inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
f. n. pågår utredningar rörande kommunernas resp. landstingens
bidragsgivning till ungdomsorganisationer. Syftet med utredningarna är att
om möjligt skapa underlag för centrala rekommendationer för bidragsgivningen.
Något annat än allmänna rekommendationer kan det inte bli fråga
om, uttalas det, eftersom kommuner och landsting självständigt fattar sina
beslut.
Statens ungdomsråd har i sitt förslag till anslagsframställning begärt medel
för en kartläggning av kommunernas stöd till olika slag av ungdomsverksamhet.
Vid beräkningen av medel för ungdomsrådets verksamhet har i
propositionen hänsyn tagits till kostnader för en sådan kartläggning. Enligt
statsrådets mening kan den undersökning, som rådet vill genomföra, fä
stor betydelse när det gäller att klargöra ungdomsorganisationernas arbetsvillkor.
Det sagda innebär, konstateras det slutligen i propositionen, att frågan
om stödet till ungdomsorganisationerna aktualiseras från flera olika utgångspunkter.
Det finns en strävan från kommunernas och landstingens sida
att samordna bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna för att göra
den mera likformig. Genom beslut som riksdagen har fattat har det statliga
stödet till central verksamhet utformats så att organisationernas krav på
enkelhet kunnat tillgodoses. Med vissa kompletteringar som föreslås i propositionen
passar det nya systemet dessutom väl även för organisationer
med speciella särdrag. Genom det reformarbete som sålunda redovisats har
enligt statsrådets mening en väsentlig del av det av riksdagen begärda översynsarbetet
genomförts. Det framhålls dock samtidigt att det är nödvändigt
för en verksamhet som ständigt utvecklas att det finns en beredskap för
fortlöpande förändringar av stödformerna. Det inledda översynsarbetet kommer
därför att fortsättas inom utbildningsdepartementet i de former som
hittills tillämpats.
KrU 1976/77:34
9
Kulturutskottets majoritet (c, m, fp) uttalade i sistnämnda betänkande
(s. 5 och 6) att utskottet inte kunde finna att det översynsarbete som redovisats
i propositionen motsvarade den översyn som riksdagen uttryckligen
begärt angående samhällets totala stöd till den inom olika organisationer
bedrivna ungdomsverksamheten. Utskottet ansåg det synnerligen angeläget
med en översyn som helt svarade mot de önskemål som riksdagen uttalat.
Detta uttalande, som gjordes med anledning av motionen 1975/76:1349
(c), borde riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
En minoritet inom utskottet (s, vpk) ansåg att det inte fanns någon anledning
för riksdagen att då göra något uttalande i fråga om översynsarbetet.
Riksdagen beslöt i enlighet med minoritetens uppfattning och gjorde alltså
inte något uttalande till regeringen i översynsfrågan.
Utskottet
Ett bifall till de förslag i fråga om ungdomsverksamheten som lagts fram
i årets budgetproposition (bilaga 12) kommer att innebära en mycket betydande
ökning av den sammanlagda medelsanvisningen till denna verksamhet.
Av denna ökning hänför sig 25 milj. kr. till det nya anslag Bidrag
till allmän fritidsverksamhet i kommuner som utskottet behandlar under
denna punkt. Detta nya bidrag, vars införande fr. o. m. budgetåret 1977/78
i princip beslöts vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30,
KrU 1975/76:4 y, rskr 1975/76:367) syftar till att garantera ett utbud av
fritidsverksamhet efter skoldagens slut. Det är avsett att användas som
stöd och stimulans för föreningslivets medverkan i den allmänna fritidsverksamheten.
Det utgör ett komplement till det statliga lokala aktivitetsstödet
och till kommunernas egen bidragsgivning.
1 propositionen uttalas att ett av statens ungdomsråd framlagt förslag
om hanteringen av det nya bidraget bör kunna bilda utgångspunkt för den
närmare utformningen av bidragssystemet. Utskottet har ingen erinran häremot
och inte heller mot vad som i övrigt i propositionen anförts om
användningen av det nya bidraget. Utskottet tillstyrker därför att riksdagen
godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna för bidrag till allmän
fritidsverksamhet i kommuner. Likaså tillstyrker utskottet den föreslagna
medelsanvisningen av 25 milj. kr.
De beslut angående det statliga stödet till ungdomsverksamheten som
riksdagen fattat under de senaste åren markerar den växande betydelse som
självständigt verkande ungdomsorganisationer har i det svenska samhället.
Samtidigt härmed har det - som framgått av det föregående - ansetts nödvändigt
med en översyn av samhällets totala stöd till den inom olika organisationer
bedrivna ungdomsverksamheten.
Med utgångspunkt i det av riksdagen vid förra riksmötet fattade beslutet
om föreningslivets medverkan i den allmänna fritidsverksamheten har i
motionen 1976/77:749 yrkats att riksdagen hos regeringen anhåller om för
-
KrU 1976/77:34
10
slag om en genomtänkt och samordnad bidragspolitik på föreningslivets
område (yrkande 1). Motionärerna anser också att riksdagen bör anhålla om
förslag om hur organisationerna skall medverka i den allmänna fritidsverksamheten,
det utvidgade fritidshemmet och under den samlade skoldagen
på sikt samt om hur denna medverkan skall finansieras (yrkande 2). Slutligen
anhålls i motionen också att riksdagen hos regeringen skall anhålla om
förslag utifrån principen om prioritering av barn- och ungdomsverksamhet
i föreningsregi före den i samhällelig regi, i syfte att ge barn och ungdom
större möjligheter att genom sina egna organisationer gemensamt forma
och ansvara för sin fritid.
Det översynsarbete i fråga om samhällets totala stöd till ungdomsorganisationernas
verksamhet, varom utskottet flera gånger uttalat sig, har fått
ytterligare aktualitet med anledning av den beslutade reformen angående
skolans inre arbete (SIA). Utskottet finnér det mot den bakgrunden självklart
att man från statsmakternas sida fortsättningsvis med stor uppmärksamhet
följer utvecklingen av de organisatoriska och ekonomiska betingelserna för
ungdomsorganisationernas verksamhet, inte minst med hänsyn till den roll
som organisationerna avses få i skolans inre arbete. Utskottet räknar med
att de synpunkter som anförts i motionen 1976/77:749 därvid också kommer
under övervägande. Utskottet finner det inte erforderligt att riksdagen gör
de framställningar till regeringen som yrkats i denna motion, som därför
avstyrks.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1976/77:100 förordade
riktlinjerna för bidrag till allmän fritidsverksamhet i
kommuner,
2. att riksdagen till Bidrag till allmän fritidsverksamhet i kommuner
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
25 000 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:749.
Stockholm den 15 mars 1977
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Andersson i Lycksele (s), Sundman
(c), Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green (s), fru Fraenkel (fp),
fru Johansson i Uddevalla (s), herr Norrby (c), fru Göthberg (c), herr Bladh
(s), fru Rönnung (s), herrar Ahlmark i Uppsala (m), Klöver (s), Stensson
(fp) och Unckel (m).
KrU 1976/77:34
11
Reservation
vid punkten 1 (Statens ungdomsråd: Förvaltningskostnader. Statens ungdomsråd:
Utrednings- och informationsverksamhet) av herr Andersson i
Lycksele (s), herr Leander (s), herr Green (s), fru Johansson i Uddevalla
(s), herr Bladh (s), fru Rönnung (s) och herr Klöver (s) som anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 3 slutar med ”motionen 1976/77:741” bort ha följande
lydelse:
Utskottet finner i likhet med statens kulturråd och konsumentverket att
det är angeläget att en studie av det kommersiella fritidsutbudet och ungdomsorganisationernas
arbetsmöjligheter kommer till stånd. Det finns en
bred uppslutning bakom uppfattningen att stora risker är förknippade med
det profitinriktade, kommersiella fritids- och kulturutbudets utveckling.
Det kommersiella fritids- och kulturutbudet påverkar alla grupper i samhället.
Samtidigt är det just barn- och ungdomsgrupperna som är mest utsatta
förde kommersiella krafternas intresse och marknadsföring. En kartläggning
av dessa problem är därför särskilt angelägen.
Utskottet anser den av statens ungdomsråd presenterade uppläggningen
vara av stort intresse. Kartläggningen kan ge organisationer och myndigheter
större kunskap om problemen.
1 propositionen anges att det ankommer på regeringen att utfärda riktlinjer
för studien. Enligt utskottets mening borde statens ungdomsråd, som enligt
sin instruktion skall vara ett utredningsorgan på det ungdomspolitiska området,
få utforma direktiven. Så har skett vid tidigare tillfällen när ungdomsrådet
tagit initiativ till utredningar.
Som framhålls i motionen 1976/77:741 har regeringen inte angett några
skäl för att nu frångå denna ordning. Ej heller har regeringen framfört några
synpunkter på de delmål som statens ungdomsråd angett för utredningen.
1 anledning härav finnér utskottet det angeläget att riksdagen uttalar sig
för att den modell för och inriktning av arbetet som ungdomsrådet har
redovisat får ligga till grund för arbetet. Utskottet ansluter sig alltså till
de synpunkter som anförts i motionen 1976/77:741 och föreslår att riksdagen
som sin mening ger till känna för regeringen vad i motionen anförts beträffande
riktlinjer för statens ungdomsråds kartläggning av fritidens kommersialisering.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:741 som sin
mening ger till känna för regeringen vad i motionen anförts
angående riktlinjerna för en planerad studie av det kommersiella
fritids- och kulturutbudet.
KrU 1976/77:34
12
Särskilt yttrande
vid punkten 2 (Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
m. m.) beträffande beräkningen av bidrag till Jordbrukarungdomens förbund
av herr Andersson i Lycksele (s), herr Leander (s), herr Green (s), fru Johansson
i Uddevalla (s), herr Bladh (s), fru Rönnung (s) och herr Klöver
(s):
I budgetpropositionen föreslås att bidragen till Jordbrukarungdomens förbund
och Förbundet Skog och ungdom, som tidigare erhållit bidrag under
jordbrukshuvudtiteln, i fortsättningen skall utgå under utbildningshuvudtitelns
ungdomsanslag samt att bidragen till de båda organisationerna skall
utgå med 240 000 kr. resp. 105 000 kr. Utskottet har vid sin behandling
av ärendet beslutat föreslå en höjning av bidraget till Jordbrukarungdomens
förbund med 50 000 kr. utöver propositionens förslag.
Enligt vad utskottet inhämtat har Förbundet Skog och ungdom endast
64 rapporterade medlemmar och Jordbrukarungdomens förbund ca 1 200
medlemmar, varav ca hälften är äldre än 25 år.
Vi har tillstyrkt överflyttningen av bidragsgivningen till de båda organisationerna
från jordbrukshuvudtiteln till utbildningshuvudtiteln. Bidrag
i den ordning som nu föreslås kan dock endast övergångsvis godtas. Vi
förutsätter därför att bidragen till dessa organisationer fortsättningsvis kommer
att utgå enligt de generella regler som riksdagen tidigare beslutat om
vad gäller bidragsgivning till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
och att således samma krav då kommer att ställas på dessa som på andra
bidragsberättigade ungdomsorganisationer beträffande medlemsantal m. m.
GOTAB 53446 Stockholm 1977