KrU 1976/77: 33

Kulturutskottets betänkande
1976/77: 33

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till stöd till idrotten jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet)
under punkterna I 1 och 12 (s. 154-158) föreslagit riksdagen

1. att till Stöd till idrotten: Organisationsstöd m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 107 130000 kr.,

2. att till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 36 370 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1976/77:142 av fru Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen ge till känna vad i motionen anförts beträffande återföring
av en del av AB Tipstjänsts vinster till fotbollsklubbarna i distrikten,

1976/77:479 av herrar Carlstein (s) och Fagerlund (s) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för en ökad satsning på kvinnoidrotten så att rättvisare
förhållanden skapas mellan kvinnliga och manliga idrottsutövare,

1976/77:745 av herrar Dahlberg (m) och Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att en särskild lånefond inrättas för att göra
det möjligt för båtklubbar att själva bygga och driva hamnar och andra
anläggningar,

1976/77:1142 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att till idrotten anslå ett belopp om 225 000000 kr. motsvarande 50 %
av tipsmedlen sedan vinsterna utbetalats, varav 143 500 000 kr. i enlighet
med förslagen i budgetpropositionens 13:e bilaga punkten ”1. Idrott” och
resterande 81 500 000 kr. i enlighet med vad som förordas i motionen om
särskilda anslag till kommunala idrottsanläggningar, stöd till småföreningar
och kvinnoidrott samt handikappidrotten,

2. att efter en övergångsperiod om tre år en summa motsvarande hela
summan tipsmedel, sedan vinsterna utbetalats och AB Tipstjänsts omkostnader
täckts, årligen bör anslås till idrotts- och friluftsändamål,

3. att hos regeringen hemställa om utredning och förslag om utbyggnad
av ett system med kommunalt anställda idrotts- och fritidsinstruktörer,

4. att hos regeringen hemställa om förslag till åtgärder för ekonomiskt

1 Riksdagen 1976/77. 13 sami. Nr 33

KrU 1976/77: 33

och annat stöd till icke-professionella idrottsledare,

5. att hos regeringen hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk utredning,
som skall utreda hur kommersialismens grepp över idrotten bör
brytas och hur ett samhällsstöd till elitidrottens utövare bör utformas.

Utskottet

Det statliga stödet till idrottsändamål har fr. o. m. budgetåret 1970/71
anvisats under två reservationsanslag, det ena till organisationsstöd m. m.,
det andra till anläggningsstöd m. m. Denna form för medelsanvisningen
beslutades av 1970 års riksdag med anledning av propositionen 1970:79
och grundades på förslag av idrottsutredningen, som bl. a. övervägt formerna
för det statliga stödet till idrotten.

För budgetåret 1977/78 föreslås i propositionen en ökning av det statliga
idrottsstödet med 24 milj. kr. till 143,5 milj. kr., varav ca 107 milj. kr.
under anslaget till organisationsstöd m. m. och ca 36 milj. kr. under anslaget
till anläggningsstöd.

I motionen 1976/77:1142 hemställs bl. a. (yrkande 1) att riksdagen anslår
ett belopp om 225 milj. kr. till idrotten, dvs. 81,5 milj. kr. mer än vad
som föreslås i budgetpropositionen. Yrkandet i motionen sammanhänger
med att motionärerna anser att en summa motsvarande 50 % av tipsmedlen,
sedan vinsterna utbetalats, bör användas för idrottsliga ändamål. Enligt samma
motion bör-efter en övergångsperiod på tre år- en summa motsvarande
hela vinsten från AB Tipstjänst årligen anslås till idrotts- och friluftsändamål
(yrkande 2).

Frågan om användande av tipsmedel till idrottsstöd tas upp även i motionen
1976/77:142. Motionären anser att en icke närmare preciserad del
av Tipstjänsts vinstmedel bör disponeras till stöd åt fotbolIsklubbarna i distrikten.
Riksdagen bör enligt yrkandet i motionen ge denna uppfattning
till känna för regeringen.

Med anledning av de motionsförslag som rör tipsmedlen får utskottet
först erinra om att en grundläggande utgångspunkt för riksdagsbeslutet 1970
om formerna för och inriktningen av idrottsstödet var idrottsrörelsens ställning
som en bred folkrörelse med stor frihet att genom sina organisationer
fatta beslut i egna angelägenheter. Utskottet har inte kunnat finna att det
föreligger några uttalade önskemål inom idrottsrörelsen och dess huvudorganisation,
Sveriges riksidrottsförbund, att relatera det statliga idrottsstödet
till tipsmedlen. Detta utgör enligt utskottets uppfattning i och för sig tillräcklig
grund för ett avvisande av en anslagsberäkning av det slag som
föreslås i motionen 1976/77:1142. Utskottet vill emellertid även erinra om
att riksdagen tidigare på förslag av bevillningsutskottet (BeU 1967:22 och
1968:12) avslagit motioner om finansiering av idrottsverksamheten genom
tipsmedel. Några tankar i den riktning motionärerna ger uttryck för redovisas
heller inte i 1965 års idrottsutrednings ingående överväganden beträffande
statens stöd till idrotten och därmed sammanhängande frågor.

KrU 1976/77: 33

Idrotten har rätt till ett betydande samhällsstöd oberoende av att den
via tipsverksamheten tillfor statsverket inkomster. Enligt utskottets uppfattning
bör samhällets stöd till idrotten på sedvanligt sätt avvägas vid bedömningen
av anslagsbelopp till andra ändamål. Det bör också uppmärksammas
att en ingående bedömning av frågan om specialdestinering av
tipsmedel kräver överväganden avseende särskild disposition av andra inkomsttitlar
på driftbudgeten såsom Skatt på spel och Totalisatoravgift. Med
det anförda avstyrker utskottet dels motionen 1976/77:1142 såvitt den avser
tipsmedel (del av yrkande 1 samt yrkande 2), dels motionen 1976/77:142
om bidrag till fotbollsklubbar från AB Tipstjänst.

Syftet med den anslagsökning som föreslås i motionen 1976/77:1142 är
att öka stödet till kommunala idrottsanläggningar, till småföreningar och
kvinnoidrott samt till handikappidrotten. Regeringens förslag innebär en
ökning av anslaget till organisationsstöd m. m. med 18 milj. kr. och av
anslaget till anläggningsstöd m. m. med 6 milj. kr. Utöver de medel som
föreslås under jordbrukshuvudtiteln, sammanlagt ca 143,5 milj. kr., utgår
bidrag till idrotten i form av lokalt aktivitetsstöd till idrottsorganisationernas
ungdomsverksamhet. Därjämte utgår anslag till idrottshögskolor m. m. Det
direkta statliga stödet till idrotten kan enligt propositionen beräknas till
nästan 220 milj. kr. nästa budgetår. Utskottet biträder de i budgetpropositionen
föreslagna anslagsbeloppen till idrottsstöd under jordbrukshuvudtiteln
och avstyrker alltså den i motionen 1142 yrkande 1 begärda ytterligare
medelsanvisningen.

Med anledning av yrkandet i motionen 1976/77:479 om ett uttalande
till förmån för en ökad satsning på kvinnoidrotten - ett område som även
behandlas i motionen 1976/77:1142 - bör noteras att regeringen beslutat
att minst 1 milj. kr. av organisationsstödet innevarande budgetår skall användas
för främjande av idrott för kvinnor. Utskottet har erhållit uppgifter
om hur dessa medel disponerats av Riksidrottsförbundet. Därjämte har utskottet
delgivits material som belyser förbundets satsning på kvinnlig idrott.
Av detta framgår bl. a. att särskild uppmärksamhet ägnats ledarfrågan samt
att man genom försöksverksamhet och propaganda sökt aktivera fler kvinnor.
I motionen 1976/77:479 påtalas bl. a. de hinder för kvinnliga idrottsutövare
som föranleds av att idrottsanläggningarna i vårt land i stort sett
inrättats med tanke på enbart manlig idrott. Utskottet har noterat att dessa,
liksom andra specifika problem som kan vara aktuella för både manliga
och kvinnliga idrottsutövare såsom exempelvis barnpassning, står klara för
Riksidrottsförbundet, som söker beakta dem i förbundets insatser för alt
skapa bättre betingelser för kvinnlig idrott.

Statens stöd till idrotten bygger på det av riksdagen fastställda målet -idrott åt alla. Utskottet finnér att statsmakterna därmed har uttalat att jämlika
förhållanden måste skapas bl. a. mellan kvinnliga och manliga idrottsutövare.
För att uppnå detta behövs energiska insatser inom idrottsrörelsen,
såväl centralt som regionalt och lokalt. En generösare inställning från mass -

KrU 1976/77: 33

mediernas sida i fråga om utrymme för kvinnoidrotten och dess yttringar
är också av betydelse. Med hänsyn till att behovet av särskilda åtgärder
i syfte att främja kvinnoidrotten uppmärksammats på sätt ovan redovisats
anser utskottet det emellertid inte erforderligt med något särskilt uttalande
i frågan från riksdagen, varför utskottet avstyrker motionen 1976/77:479.

Från anslaget till anläggningsstöd m. m. lämnas bl. a. bidrag till hamn,
brygga eller farled för fritidsbåt samt för vissa serviceålgärder för fritidsbåttrafiken.
I motionen 1976/77:745 framhålls att ansökningarna om statsbidrag
för anläggande av båthamnar vida överstiger de medel som ställs
till förfogande för ändamålet. Motionärerna förordar därför att en särskild
lånefond inrättas som gör det möjligt för båtklubbar att själva bygga och
driva hamnar och andra anläggningar.

Utskottet avstyrkte förra året ett motionsyrkande av samma lydelse som
det nu aktuella. Utskottet förklarade sig därvid förutsätta att regeringen
- efter sedvanligt remissförfarande - tar upp fritidsbåtsutredningens förslag
om statligt stöd till fritidsbåttrafiken till övervägande. Samtidigt uttalades
som utskottets mening att det inte är lämpligt att riksdagen sakprövar förslag
om stöd åt båtsporten av den art som avsågs i den då föreliggande motionen
förrän regeringens ställningstagande i hithörande frågor presenterats för riksdagen.
Utskottet, som vidhåller sin ståndpunkt från förra året, anser att
ett förslag av den art som nu lagts fram i motionen 1976/77:745 naturligen
bör prövas vid den fortsatta behandlingen av utredningsförslaget. Utskottet
avstyrker alltså motionen.

I motionen 1976/77:1142 föreslås en utredning av ett system med kommunalt
anställda idrotts- och fritidsinstruktörer (yrkande 3) samt åtgärder
för ekonomiskt och annat stöd till icke-professionella idrottsledare (yrkande
4).

Utskottet är medvetet om svårigheterna att rekrytera ledare i idrottens
och friluftslivets verksamheter. Inte minst har små föreningar ofta problem
när det gäller att finansiellt klara ledarfrågan. Idrottsutredningen ägnade
hithörande frågor stor uppmärksamhet, och i överensstämmelse med dess
förslag har ökade insatser gjorts framför allt för utbildning av ledare på
central och regional nivå. Beträffande förslaget om kommunalt anställda
idrotts- och fritidsinstruktörer anser utskottet att detta är en fråga som
måste avgöras på kommunal nivå. I vissa kommuner är önskemålet delvis
tillgodosett. Frågan om ekonomiskt stöd till icke professionella idrottsledare
bör, enligt utskottets mening, avgöras av idrottsrörelsen själv inom ramen
för bl. a. de medel som statsmakterna ställer till dess förfogande. Utskottet
vill även peka på att de frågor som nu berörts torde komma att aktualiseras
i samband med att föreningslivets medverkan i skolan utvecklas. Utskottet
avstyrker med det anförda yrkandena 3 och 4 i motionen 1976/77:1142.

Idrottens kommersialisering har under den senaste tiden kommit att debatteras
livligt inte minst inom idrottsrörelsen. Riksdagen har ägnat frågan
uppmärksamhet i en interpellationsdebatt om åtgärder mot kommersiali -

KrU 1976/77: 33

sering av tävlingsidrotten hösten 1975. Då framgick bl. a. att riksidrottsstyrelsen
1974, med hänsyn till att de kommersiella intressena inom idrott
i olika former - främst den elitinriktade idrotten - ökat kraftigt, tillsatt
en arbetsgrupp med uppgift att utreda vilken roll de kommersiella intressena
spelar i dagens svenska idrott och hur detta påverkar idrottens möjligheter
att fullfölja sin målsättning. Som ett led i detta arbete har statens prisoch
kartellnämnd undersökt om priserna på idrottsmateriel påverkats av
företagens ekonomiska stöd till idrotten. Resultatet av riksidrottsstyrelsens
utredningsarbete kan väntas föreligga inom en nära framtid. I detta läge
anser utskottet inte att riksdagen bör begära den utredning om samhällsinsatser
i syfte att motverka kommersialiseringen av elitidrotten som föreslås
i motionen 1976/77:1142. Yrkande 5 i denna motion avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande frågan om den statliga medelsanvisningen
till idrotts- och friluftsändamål för nästa budgetår skall
motsvara 50 % av tipsmedlen sedan vinsterna utbetalats och
längre fram efter en övergångstid av tre år hela summan tipsmedel,
sedan vinsterna utbetalats och AB Tipstjänsts omkostnader
täckts, avslår motionen 1976/77:1142, yrkande 1 såvitt
nu är i fråga samt yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med bifall till propositionen
1976/77:100 och med avslag på motionen
1976/77:1142, yrkande 1 såvitt nu är i fråga, för budgetåret
1977/78 anvisar

a) till Stöd lill idrotten: Organisationsstöd m. m. ett reservationsanslag
av 107 130 000 kr.,

b) till Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m. m. ett reservationsanslag
av 36 370 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:142,

4. att riksdagen avslår motionen 1976/77:479,

5. att riksdagen avslår motionen 1976/77:745,

6. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1142, yrkandena 3 och

7. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1142, yrkande 5.

Stockholm den 8 mars 1977

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Andersson i Lycksele (s). Sundman
(c), Leander (s), fru Johansson i Uddevalla (s), herrar Norrby (c), Sörenson
(s), fru Diesen (m), herr Alsén (s), fru Göthberg (c), herrar Bladh
(s), Richardson (fp), fru Eliasson (c), fru Rönnung (s), herrar Ahlmark i
Uppsala (m) och Unckel (m).

GOTA B 53416 Stockholm 1977