JuU 1976/77: 36
Justitieutskottets betänkande
1976/77: 36
med anledning av propositionen 1976/77:124 om godkännande av
den europeiska konventionen den 27 januari 1977 om bekämpande
av terrorism m. m. jämte motion
Propositionen
I propositionen 1976/77: 124 har regeringen (justitiedepartementet)
föreslagit riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till
1. lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt utländsk
domstol,
2. lag om ändring i lagen (1975: 295) om användning av vissa tvångsmedel
på begäran av främmande stat
samt att godkänna den europeiska konventionen den 27 januari 1977
om bekämpande av terrorism med det förbehåll som anges i propositionen.
Lagförslagen har granskats av lagrådet.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll hänvisar utskottet
till vad utskottet anför på s. 2.
Motion
I motionen 1976/77: 1598 av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa att denna tar initiativ till att
den europeiska konventionen av den 27 januari 1977 om bekämpande
av terrorism m. m. omarbetas och konkretiseras i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen.
Utskottet
Inledning
Europarådets ministerkommitté beslöt år 1975 att tillkalla en särskild
kommitté för att utreda frågor med anknytning till vissa nya former av
planlagda våldsdåd. Den tillkallade kommittén utarbetade ett förslag till
europeisk konvention om bekämpande av terrorism som efter behandling
av Europarådets kommitté för brottslighetsfrågor (ECCP) godkändes av
ministerkommittén och öppnades för undertecknande den 27 januari
1977. Konventionen undertecknades omedelbart av Sverige liksom av
Europarådets övriga medlemsstater utom Irland och Malta.
1 Riksdagen 1976/77. 7 sami. Nr 36
JuU 1976/77: 36
2
Konventionens bestämmelser innebär i huvudsak att de avtalsslutande
staterna åtar sig att antingen tillmötesgå begäran från annan konventionsstat
om utlämning av någon som har begått terrordåd av närmare
angivet slag eller att själv vidta åtgärder för lagföring av honom. En
fullständig anslutning till konventionen medför vidare att konventionsstat
inte får vägra utlämning för sådant brott under hänvisning till att
det är att betrakta som politiskt. Konventionen innebär dessutom att de
avtalsslutande staterna skall lämna varandra rättsligt biträde när det gäller
straffrättsliga förfaranden mot personer som har gjort sig skyldiga
till terrordåd.
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna den europeiska
konventionen om bekämpande av terrorism m. m. med det förbehållet
att Sverige behåller nuvarande möjligheter att vägra utlämning för politiska
brott. För att göra det möjligt för Sverige att ansluta sig till konventionens
bestämmelser angående rättsligt biträde vid straffrättsliga förfaranden
mot terrorister föreslås ändringar i lagen (1946: 816) om bevisupptagning
åt utländsk domstol och lagen (1975: 295) om användning av
vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat.
T erroristkonventionen
I motionen 1598 framhåller motionärerna att åtgärder mot terrorism
kräver att vissa grundläggande begrepp är fullständigt klara. Nationella
och sociala befrielserörelser bör enligt motionärerna aldrig helt eller delvis
klassificeras som terroristiska därför att de deltar i väpnad kamp.
En konvention bör vidare enligt motionärerna ej innehålla allmänna formuleringar
eller för Sveriges vidkommande innebära accepterande av
rättsliga definitioner som hävdas av andra länder och inskränker den
svenska tolkningsrätten. Motionärerna anför utifrån dessa utgångspunkter
kritik mot konventionens bestämmelser angående brott mot diplomats
med fleras liv (art. 1 c) och brott som innebär användning av bomber
m. m. (art. 1 e) samt angående den inbördes rättshjälpen (art. 8) och
skiljeförfarande mellan de avtalsslutande parterna (art. 10).
Utskottet vill inledningsvis uttala sin anslutning till vad departementschefen
uttalar i propositionen angående det stora värde som ligger i varje
utbyggnad av ett internationellt samarbete som kan bidra till att motverka
terroristiska våldsdåd. Som ett led i denna utbyggnad har Sverige
år 1971 tillträtt Haagkonventionen för bekämpande av olaga besittningstagande
av luftfartyg och år 1973 Montrealkonventionen för bekämpande
av brott mot den civila luftfartens säkerhet. Enligt utskottets mening
är det angeläget att Sverige genom att nu också tillträda den europeiska
terroristkonventionen ytterligare bidrar till den internationella
kampen mot terroristiska våldsdåd.
Terroristkonventionen riktar sig främst mot vissa särskilt grova typer
av våldsdåd som räknas upp i art. 1. Enligt utskottets mening får
JuU 1976/77: 36
3
de angivna gärningstyperna så långt det är möjligt inom ramen för en
internationell överenskommelse anses svara mot den form av brottslighet
som normalt bör betecknas som terrorism. Med anledning av vad
som anförs i motionen 1598 angående aktioner vidtagna av befrielserörelser
m. fl. kan erinras om att utländsk medborgare enligt folkrättsliga
grundsatser stundom ej kan ådömas ansvar för sådana aktioner
(se t. ex. Beckman m. fl. Brottsbalken I, 4:e uppl. 1974 s. lil). Konventionen
rubbar ej dessa grundsatser.
Utskottet tillstyrker att Sverige vid ratificering av konventionen förbehåller
sig rätten att vägra utlämning för de med konventionen avsedda
våldsgärningarna om det aktuella brottet är politiskt. Sveriges
tillträde till konventionen kommer därigenom inte att medföra inskränkning
i asylrätten, eftersom gärningar som vid en samlad bedömning
anses ha övervägande politisk karaktär (prop. s. 29) enligt 6 § utlämningslagen
ej kan föranleda utlämning. Såvitt avser rätten för den som
gjort sig skyldig till terrordåd att stanna i Sverige vill utskottet hänvisa
till riksdagens uttalanden härom i samband med behandlingen av de
särskilda terroristbestämmelserna i utlänningslagen (InU 1975/76: 24 s.
28, JuU 1975/76: 1 y). Justitieutskottet anförde för sin del att terrorister
inte generellt borde undantas från tillämpningsområdet för de nya
reglerna om asyl och verkställighetshinder utan det borde liksom tidigare
ankomma på regeringen att i varje särskilt fall bedöma om en presumtiv
terrorist bör få komma in eller stanna i vårt land. Vid bedömningen
måste självfallet, ansåg utskottet, utlänningens behov av skydd
vägas mot vårt intresse att förebygga terrordåd. Stor restriktivitet måste
dock enligt utskottets mening iakttas när det gäller att ge en terrorist
fristad i vårt land.
Beträffande konventionens bestämmelse om inbördes rättshjälp delar
utskottet departementschefens uppfattning att de skäl av huvudsakligen
asylrättslig natur som kan åberopas mot att Sverige åtar sig utlämningsskyldighet
för politiska brott ej får samma aktualitet när det gäller
åtagande enligt art. 8 att lämna rättshjälp oberoende av brottets karaktär
av politiskt brott. Utskottet delar därför inte den av motionärerna
i motionen 1598 uttalade meningen att den aktuella artikeln kan tolkas
som en inskränkning i asylrätten.
Konventionens slutbestämmelser, bl. a. art. 10 angående skiljeförfarande,
är som departementschefen anför av sedvanligt slag. Skiljeförfarandereglerna
kan ej såsom uttalas i motionen 1598 anses utgöra
sådan begränsning i den svenska suveräniteten att de hindrar ett svenskt
tillträde till konventionen.
Konventionen föranleder i övrigt ej någon erinran eller särskilt yttrande
från utskottets sida. Med avstyrkande av bifall till motionen 1598
tillstyrker utskottet därför regeringens förslag att riksdagen godkänner
konventionen.
JuU 1976/77: 36
4
Lagstiftningsåtgärder
Propositionen föranleder i denna del ingen erinran eller särskilt yttrande
från utskottets sida.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen
1. avslår motionen 1976/77: 1598,
2. antar de i propositionen 1976/77:124 framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1946: 816) om bevisupptagning åt
utländsk domstol,
2. lag om ändring i lagen (1975: 295) om användning av vissa
tvångsmedel på begäran av främmande stat,
3. godkänner den europeiska konventionen den 27 januari 1977
om bekämpande av terrorism med det förbehåll som angetts i
propositionen.
Stockholm den 12 maj 1977
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Jönsson i
Malmö (s), Johansson i Växjö (c), Nygren (s), fru Bergander (s), herr
Raneskog (c), fru Andersson i Kumla (s), herr Winberg (m). fru Wiklund
(c), herr Lidbom (s), fru André (c), fru Johnsson (c), herr Segerstedt
(s) och fru Andrén (fp).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770047