JuU 1976/77: 35
Justitieutskottets betänkande
1976/77: 35
med anledning av propositionen 1976/77:121 om ändring i 16 kap.
brottsbalken m. m. (ang. falskt larm m. m.)
Propositionen
I propositionen 1976/77: 121 har regeringen (justitiedepartementet)
efter hörande av lagrådet föreslagit riksdagen att anta i propositionen
framlagda förslag till
1. lag om ändring i brottsbalken,
2. lag om ändring i brandlagen (1974: 80).
De vid propositionen fogade lagförslagen är av följande lydelse.
1 Förslag till
Lag om ändring i brottsbalken
Härigenom föreskrives att i brottsbalken skall införas en ny paragraf,
16 kap. 15 §, av nedan angivna lydelse.
16 kap.
15 §l Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en
eller flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av
egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd, dömes för falskt larm till
böter eller fängelse i högst två år.
Den som genom missbruk av larm, nödsignal eller annan liknande
anordning föranleder onödig utryckning av polis, brandkår, ambulans,
militär, sjöräddning eller annan allmän bevakningstjänst, dömes för
missbruk av larmanordning till böter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
2 Förslag till
Lag om ändring i brandlagen (1974: 80)
Härigenom föreskrives att 24 § brandlagen (1974: 80) skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Till böter dömes den som
1. kallats att deltaga i övning med brandstyrka eller i räddningstjänst
och som uteblir utan giltigt skäl,
2. vid räddningstjänst uppsåtligen bryter mot vad brandchefen, annat
1 Förutvarande 16 kap. 15 § upphävd genom 1976: 510 (jfr 1976: 905).
1 Riksdagen 1976177. 7 sami. Nr 35
JuU 1976/77: 35
2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
brandbefäl eller befälhavare som avses i 9 § eller 12 § första stycket i
och för tjänsten befallt,
3. uppsåtligen hindrar eller försöker hindra åtgärd som avses i 11 §
eller uppsåtligen åsidosätter beslut om avspärrning som har meddelats
med stöd av 11 §,
4. uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 17 eller 18 §,
5. vägrar anställd som har kallats att deltaga i övning med brandstyrka
eller i räddningstjänst ledighet för deltagandet, om ledigheten
kunnat medgivas utan synnerlig olägenhet.
Den som genom brandlarm eller
på annat sätt uppsåtligen och utan
giltigt skäl åstadkommer brandstyrkas
utryckning eller samling
dömes till böter eller fängelse i
högst sex månader och är skyldig
att ersätta därav föranledd kostnad.
Vad som sägs i första stycket 1 och 5 äger tillämpning också i fråga
om den som enligt 12 § tredje stycket har anmodats att deltaga i räddningstjänst
som avses i 1 § tredje stycket första punkten. Den som vid
sådan räddningstjänst uppsåtligen hindrar eller försöker hindra åtgärd
som avses i 11 § eller uppsåtligen åsidosätter beslut om avspärrning som
har meddelats med stöd av 11 § dömes till böter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Utskottet
I propositionen föreslås införande i brottsbalken (BrB) av en ny ansvarsbestämmelse
för falskt larm och missbruk av larmanordning (16
kap. 15 §). För falskt larm skall den dömas som genom oriktig uppgift
att det föreligger fara för en eller flera människors liv eller hälsa eller
för omfattande förstörelse av egendom föranleder onödig säkerhetsåtgärd.
För missbruk av larmanordning skall den dömas som genom missbruk
av larmanordning, nödsignal eller liknande anordning föranleder
onödig utryckning av polis, brandkår, ambulans m. fl.
Förslagen i propositionen har närmast föranletts av att antalet bombhot
mot en anonym allmänhet ökat kraftigt under senare år. Sådana hot
riktar sig oftast mot flygplatser, järnvägsstationer, varuhus, restauranger,
skolor och ambassader. Även om de inte är avsedda att sättas i verket,
föranleder de betydande kostnader för enskilda och för samhället genom
de olika säkerhetsåtgärder som måste vidtas. BrB innehåller f. n.
inte någon bestämmelse som direkt tar sikte på handlingar av angivet
slag. De ibland åberopade straffbestämmelserna, olaga hot i 4 kap. 5 §
och oredligt förfarande i 9 kap. 8 §, passar mindre väl och har inte utformats
med tanke på gärningar av den typ det här är fråga om.
JuU 1976/77: 35
3
Såsom utskottet tidigare under innevarande riksmöte uttalat med anledning
av ett motionsförslag om utredning angående den straffrättsliga
regleringen av bombhot m. m. (JuU 1976/77:7) är det ett påtagligt
samhällsintresse att det finns otvetydiga regler som ger möjlighet till
straffrättsliga ingripanden mot förfaranden av nu ifrågavarande slag.
Det i propositionen framlagda förslaget till en bestämmelse om ansvar
för falskt larm är enligt utskottets mening väl ägnat att ge denna möjlighet.
Genom en sådan bestämmelse bör som framgår av vad departementschefen
anför (s. 14) utrymmet för tillämpning av straffbestämmelserna
om olaga hot och oredligt förfarande beträffande gärningar
av angivet slag bli begränsat. Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet
förslaget om en särskild straffbestämmelse om ansvar för falskt larm.
Bestämmelsens utformning föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet tillstyrker också att en straffbestämmelse angående missbruk
av larmanordning införs sorn ett andra stycke i den nya paragrafen.
Beträffande gränsdragningen mellan falskt larm och missbruk av
larmanordning noterar utskottet att departementschefen i propositionen
(s. 15) uttalar att ett blankt meddelande till brandkåren om att det brinner
på viss plats normalt torde uppfattas som ett påstående om att sådan
fara föreligger som anges i det föreslagna stadgandet angående
falskt larm. Samtidigt anförs såsom exempel på åtgärd som avses i stadgandet
angående missbruk av larmanordning bl. a. okynneslarm genom
missbruk av nödanropet 90 000 (s. 18). Utskottet vill i anslutning till
dessa uttalanden understryka att det sistnämnda stadgandet endast avser
den sorn utan skäl använder särskild larmanordning och ej vidtar ytterligare
åtgärder. Däremot kan den sorn genom användande av nödanropet
90 000 muntligen kommer i kontakt med de i lagrummet avsedda
räddningsorganen och därvid lämnar oriktig uppgift om fara,
som föranleder onödig utryckning, ådömas ansvar för falskt larm. Gärningen
är då ej att betrakta som sådan ordningsförseelse som straffstadgandet
angående missbruk av larmanordning närmast tar sikte på.
Med anledning av departementschefens uttalande (s. 18) att sistnämnda
straffbestämmelse är subsidiär i förhållande till andra i BrB upptagna
brott vill utskottet framhålla att gärningar, som typiskt sett är av karaktären
ordningsförseelse och som faller under den gärningsbeskrivning
som upptagits i 16 kap. 15 § andra stycket, i regel bör bedömas som
missbruk av larmanordning och ej enligt andra bestämmelser i BrB som
i och för sig undantagsvis skulle kunna vara tillämpliga.
En redaktionell jämkning bör göras i den föreslagna lydelsen av 16
kap. 15 § andra stycket.
I övrigt föranleder propositionen ej någon erinran eller särskilt yttrande
från utskottets sida.
JuU 1976/77: 35
4
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen antar 16 kap. 15 § i det genom propositionen
1976/77: 121 framlagda förslaget till lag om ändring i brottsbalken
med den ändringen att lagrummet erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Utskottets förslag
16 kap.
15 §
Den som genom oriktig uppgift att det föreligger fara för en eller
flera människors liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom
föranleder onödig säkerhetsåtgärd, dömes för falskt larm till
böter eller fängelse i högst två år.
Den som genom missbruk av
larm, nödsignal eller annan liknande
anordning föranleder onödig
utryckning av polis, brandkår, ambulans,
militär, sjöräddning eller
annan allmän bevakningstjänst, dömes
för missbruk av larmanordning
till böter.
Den som genom missbruk av
larm, nödsignal eller annan liknande
anordning föranleder onödig utryckning
av polis, brandkår, ambulans,
militär, sjöräddning eller
annat organ för allmän bevakningstjänst,
dömes för missbruk
av larmanordning
till böter.
2. att riksdagen antar det genom propositionen 1976/77: 121
framlagda förslaget till lag om ändring i brandlagen (1974:
80).
Stockholm den 12 maj 1977
På justitieutskottets vägnar
LISA MATTSON
Närvarande: fröken Mattson (s), herrar Jönsson i Malmö (s), Johansson
i Växjö (c), Nygren (s), fru Bergander (s), herr Raneskog (c), fru Andersson
i Kumla (s), herr Winberg (m), fru Wiklund (c), herr Lidbom
(s), fru André (c), fru Johnsson (c), herrar Körlof (m), Segerstedt (s),
fru Bernström (fp).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770047