JuU 1976/77:27

Justitieutskottets betänkande
1976/77:27

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till
polisväsendet jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga 5
(justitiedepartementet) under punkten B 1 (s. 18-21) föreslagit riksdagen att
till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
149 170 000 kr., varav 8 801 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget från
132 712 000 kr. för innevarande budgetår till 149 170 000 kr. för budgetåret
1977/78. Ökningen innefattar bl. a. medel för intagning under sistnämnda
budgetår av 760 polisaspiranter till grundutbildning och för en omläggning av
kommissarieutbildningen så att polis- och kriminalkommissarierna efter en
gemensam grundkurs kan ges en utbildning som bättre tillgodoser behovet av
särskilda kunskaper inom resp. verksamhetsområde.

Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen, noterar
med tillfredsställelse den planerade ökade intagningen av aspiranter. Härigenom
möjliggörs en intagning motsvarande det högsta antalet aspiranter
som kan utbildas vid polisskolan under ett budgetår. Tillskottet bör innebära
ökade möjligheter att komma till rätta med polisorganisationens besvärande
vakansproblem. Till detta återkommer utskottet nedan under punkten 6.

1 sammanhanget bör erinras om att de mer övergripande frågorna om
polisutbildningens omfattning och innehåll ingår i det uppdrag som anförtrotts
1975 års polisutredning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 149 170 000 kr., varav 8 801 000 kr. att
avräknas mot automobilskattemedlen.

2. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Regeringen har under punkten
B 2 (s. 22-24) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 34 869 000 kr.,
varav 24 234 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen, samt att
medge att radioutrustning beställs till en kostnad av högst 13 350 000 kr. med

1 Riksdagen 1976177. 7 sami. Nr 27

JuU 1976/77:27

betalningsutfall budgetåret 1978/79 och högst 8 575 000 kr. med betalningsutfall
budgetåret 1979/80.

Motioner

I motionen 1976/77:174 av fru Wohlin-Andersson m. fl. (c) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär prövning och förslag om inköp av en polisbåt
med stationering i Norrköpings polisdistrikt.

I motionen 1976/77:1044 av herr Jansson m. fl. (s) hemställs dels att
riksdagen som sin mening uttalar att en betydligt snabbare utbyggnad
kommer till stånd i vad gäller krypteringsanläggningar till polisradion i syfte
att skydda den enskildes integritet och göra polisen effektivare i spaning och
brottsbekämpning, dels att riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts.

Utskottet

I propositionen föreslås att nu ifrågavarande anslag tas upp med 34 869 000
kr., vilket med drygt lOmilj. kr. överstiger anslaget för innevarande budgetår.
Huvuddelen av det beräknade anslaget, eller ca 28,7 milj. kr., avser kostnader
för utbyte av ca 555 bilar och ca 80 motorcyklar. Återstoden avser i huvudsak
kostnader för olika slags radioutrustning. Sålunda har beräknats 5 030 000 kr.
för utbyggnad av personradiosystem i Malmö, 700 000 kr. för inköp av
radioutrustning till interpolradioverksamheten, 50 000 kr. för inköp av
talkrypteringsutrustning, ca 1,7 milj. kr. för radioutrustning till fordon,
100 000 kr. för modernisering och komplettering av fjällradionätet m. m.
samt 100 000 kr. till bl. a. bärbara radiostationer. Dessutom begärs ett
beställningsbemyndigande på 13 350 000 kr. för budgetåret 1978/79 och
8 575 000 kr. för budgetåret 1979/80 avseende uppbyggnad av personradiosystem
i Stockholms och Göteborgs polisdistrikt.

Den talkrypteringsutrustning, för vilken medel beräknas med 50 000 kr.,
skall användas till att försvåra för obehöriga att avlyssna polisens kommunikationsradio.

I motionen 1044 uttalas att allmänhetens avlyssning av polisradion börjar
bli ett allvarligt problem och att det behövs kraftåtgärder häremot för att den
enskildes integritet skall kunna skyddas och för att polisens spaningsarbete
och brottsbekämpning inte skall äventyras. En betydligt snabbare utbyggnad
av talkrypteringsanläggningarna än den som möjliggörs av regeringens
medelsberäkning bör därför komma till stånd. Denna uppfattning bör enligt
motionärerna riksdagen ge till känna.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att allmänhetens avlyssning av
polisens kommunikationsradio utgör ett allvarligt problem från såväl integritetsskydds-
som brottsbekämpningssynpunkt. Som närmare utvecklats
av justitieministern i riksdagen i svar på en fråga den 20 januari 1977 (prot.

JuU 1976/77:27

1976/77:55-58, s. 79 f.) är det knappast möjligt att förbjuda försäljning eller
innehav utan särskilt tillstånd av radiomottagare med vilka man kan avlyssna
polisradion. Ett förbud skulle inte heller 11 nämnvärd effekt med hänsyn bl. a.
till det stora antalet sådana mottagare som redan spritts bland allmänheten
och till den ringa svårigheten för den radiointresserade att själv tillverka en
mottagare.

Den utbyggnad som möjliggörs av det i propositionen beräknade beloppet
av 50 000 kr. förslår endast till tre talkrypteringsanläggningar och är som
motionärerna anför inte ägnad att märkbart förbättra situationen. Efter det
motionen väckts har emellertid regeringen vid sidan av budgetpropositionen
beslutat att i sysselsättningssyfte lägga ut statliga industribeställningar inom
polisens verksamhetsområde. Av beställningarna avser 500 000 kr. ytterligare
talkrypteringsutrustning. Med hänsyn härtill och då de nya personradiosystem
i Malmö, Stockholm och Göteborg, för vilka medel beräknas eller
beställningsbemyndigande begärs i budgetpropositionen, avses bli försedda
med talkryptering anser utskottet att motionsönskemålen får anses i
huvudsak tillgodosedda. Motionen påkallar därför inte någon riksdagens
åtgärd. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att talkrypteringsutrustning
införs även i polisdistrikt utanför storstäderna och förutsätter att
rikspolisstyrelsen för att möjliggöra detta även fortsättningsvis noga följer
utvecklingen på ifrågavarande område.

I motionen 174 hemställs att riksdagen hos regeringen begär prövning och
förslag om inköp av en polisbåt med stationering i Norrköpings polisdistrikt.

Yrkandet överensstämmer med motionskrav som tidigare prövats av
riksdagen (se JuU 1973:26 och 1974:31). Utskottet anser liksom tidigare år att
det stigande antalet fritidsbåtar och den ökande fritidsbebyggelsen i närheten
av kuster och stränder medför ökade krav på polisiära insatser i dessa
områden. Motionärernas krav på en utbyggnad av sjöpolisverksamheten är
därför väl underbyggt. Såsom tidigare anförts (JuU 1974:31) stöds tanken på
en utbyggnad också av uttalanden i betänkandet (Ds Ju 1974:13) Personalomsättningen
inom polisväsendet.

Vid ställningstagande till motionsspörsmålet måste emellertid enligt
utskottets mening beaktas, att-i enlighet med utskottets önskemål år 1974 —
en utredning, kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04), tillkallats för att
överväga de betydelsefulla frågorna om samordning och klarare precisering
av de delvis sammanfallande arbetsuppgifter som åvilar sjöpolisen och
tullverkets kustbevakning. Innan resultatet av utredningens arbete föreligger,
bör definitiv ställning inte tas till frågan om en utbyggnad av sjöpolisverksamheten.

Vad nu sagts hindrar inte att man såsom en temporär lösning söker
tillgodose tillfälliga lokala behov av förstärkning av sjöpolisverksamheten
genom omdisponering av polisbåtar. Samtidigt vill utskottet understryka att
möjligheterna härtill inte får undanskymma vikten av att frågan om en

Juli 1976/77:27

tillfredsställande reglering av den polisiära övervakningen till sjöss bringas till
ett snart avgörande. Skulle den nyssnämnda översynen dra ut på tiden får
frågan om särskilda förstärkningar av sjöpolisverksamheten tas upp på
nytt.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att motioner med viss anknytning
till den nu behandlade motionen kommer att prövas av civilutskottet,
nämligen 1976/77:165 av herr Bergman m. fl. (s) om utredning rörande en
gemensam organisation för räddningstjänsten och 1976/77:1286 av herr
Dahlberg m. fl. (m) om samordnade resurser för en bättre sjöbevakning. Här
bör också hänvisas till skatteutskottets behandling av vissa frågor rörande
kustbevakningen i Östergötlands skärgård i betänkandet SkU 1976/77:30.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
regeringens förslag till Polisverker: Inköp av motorfordon m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
34 869 000 kr., varav 24 234 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande beställningsbemyndigande medger att
radioutrustning beställs till en kostnad av högst 13 350 000 kr.
med betalningsutfall budgetåret 1978/79 och högst 8 575 000 kr.
med betalningsutfall budgetåret 1979/80,

3. att riksdagen beträffande talkrypteringsutrustning avslår motionen
1976/77:1044,

4. att riksdagen beträffande inköp av polisbåt till Norrköpings
polisdistrikt avslår motionen 1976/77:174.

3. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 24 och 25) och
hemställer

att riksdagen till Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
95 807 000 kr., varav 53 077 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har under punkten B 4(s. 25 och
26) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 70 350 000 kr.

JuU 1976/77:27

Motion

I motionen 1976/77:645 av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas dels att riksdagen
hos regeringen hemställer att den del av säkerhetspolisens organisation som
innebär registrering och rapportering av politisk verksamhet upplöses, dels att
riksdagen beslutar att anslaget till Polisverket: Särskild polisverksamhet för
hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. reduceras i
enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den
särskilda polisverksamheten från 64 900 000 kr. för innevarande budgetår till
70 350 000 kr. för budgetåret 1977/78. Ökningen beror till största delen på
automatiska kostnadsökningar.

I motionen 645 föreslås att ”den del av SÄPO:s organisation som innebär
registrering och rapportering av politisk verksamhet upplöses” samt att
anslaget reduceras med hänsyn härtill.

1 samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971-1976 behandlat motioner med likartade
yrkanden som de nu framförda (se JuU 1971:5 p. 11, JuU 1972:4 p. 5,
JuU 1973:6, JuU 1974:11 p. 4, JuU 1975:9 p. 5 och 1975/76:27 p. 4). Varje år
har motionsyrkandena under stor politisk enighet avstyrkts av utskottet och
avslagits av riksdagen. Utskottet vill särskilt hänvisa till sitt betänkande år
1973, där utskottet lämnade en ingående redovisning för uppbyggnaden av
den polisiära säkerhetstjänsten i Sverige, för den mot Sverige riktade
främmande underrättelseverksamheten, för inriktningen av säkerhetspolisens
arbete, för principerna för registrering när det gäller medlemmar i
politiska organisationer som har våld på sitt program eller som kan befaras
använda våld för sina politiska syften och för utvecklingen under senare år av
anslagen till den särskilda polisverksamheten.

Utskottet - som vid ett besök hos rikspolisstyrelsen i februari 1977
informerats om säkerhetspolisens organisation och verksamhet - anser i år
liksom tidigare år att fog uppenbarligen saknas för bifall till de av motionärerna
framförda förslagen.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande registrering av politisk verksamhet
m. m. avslår motionen 1976/77:645 i denna del (yrkande 1),

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionen 1976/77:645 i
denna del (yrkande 2) till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 70 350 000
kr.

Juli 1976/77:27

5. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 5 (s. 26) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 3 630 000 kr.

6. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har
under punkten B 6 (s. 26-33) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 2 242 782 000 kr., varav 515 840 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1976/77:332 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att få till stånd
särskilda ansvarsområden för polismän på landsbygden (yrkande 5).

I motionen 1976/77:456 av herr Nygren m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att frågan om polisens arbetsmiljöproblem och andra
frågor som kan vara anledning till vakanssituationen inom polisen skyndsamt
blir föremål för studium.

I motionen 1976/77:639 av herr Petersson i Röstånga (fp) hemställs att
riksdagen dels uttalar att polisen i Stockholm bör erhålla en avsevärt ökad
tilldelning av de poliser som går ut polisskolan (yrkande 1), dels som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om polisens
arbetsförhållanden (yrkande 2).

I motionen 1976/77:646 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen under punkten B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader,
bilaga 5 till propositionen 1976/77:100, anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 214 000 kr. sänkt förslagsanslag av
2 242 568 000 kr. (yrkande 2).

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär bl. a. inrättande av 375 nya
polismanstjänster, varav 271 avses för övervakningsverksamhet, 4 för
polissekreterare och 100 för spanings- och utredningsverksamhet. Av
tjänsterna inom övervakningsverksamheten beräknas ett 40-tal för kvarterspolisorganisationen.
Av de nya tjänsterna inom spanings- och utredningsverksamheten
avses 70 tjänster för spaning och utredning av narkotikabrott
och tillgreppsbrott samt 10 tjänster för bekämpande av den organiserade,
grövre ekonomiska brottsligheten. Regeringens förslag innefattar också
inrättande av 150 nya tjänster för annan personal än polispersonal. Av dessa
tjänster skall enligt förslaget 105 användas för att extraordinariesätta tjänster
som rikspolisstyrelsen tidigare har inrättat.

JuU 1976/77:27

Enligt den preliminära årsstatistiken över brott som kommit till polisens
kännedom ökade antalet anmälda brottsbalksbrott från 612 392 år 1975 till
654 608 år 1976. Dessa siffror liksom den lägesrapport som brottsförebyggande
rådet offentliggjort över brottsutvecklingen (BRÅ rapport 1976:3) är
mycket oroande, och det är som departementschefen anför i propositionen
nödvändigt att kampen mot brottsligheten intensifieras. En betydande del av
brottsligheten, framför allt den som innefattar tillgreppsbrott, har samband
med den allvarliga situationen på narkotikaområdet, främst den ökande
förekomsten av heroin. Det är därför enligt utskottets mening oundgängligen
nödvändigt med kraftiga insatser på narkotikaområdet.

I detta hänseende kan noteras att polisen enligt beslut av rikspolisstyrelsen
i december 1976 prioriterat sina insatser mot den grova narkotikabrottsligheten.
Insatserna riktas främst mot handeln med heroin och andra opiater
samt centralstimulerande medel. Inom i princip varje län har bildats en
särskild narkotikaenhet och den för narkotikabekämpning avdelade personalstyrkan
har ökats från 240 i december 1976 till omkring 330 i januari
1977.

Rikspolisstyrelsen har vidare den 2 mars 1977 till regeringen överlämnat
förslag till ytterligare åtgärder för att hejda eller begränsa narkotikamissbruket.
I förslaget förordas bl. a. ökade vårdinsatser kompletterade med en
intensiv upplysningskampanj, skärpt kontroll av grova narkotikabrottslingar
inom kriminalvårdsanstalterna, etableringskontroll av vissa klubbar samt
internationella insatser för att begränsa produktionen av narkotika.

Härefter har chefen för socialdepartementet efter regeringens bemyndiganden
tillkallat dels en särskild utredare med uppgift att göra en övergripande
kartläggning av narkotikamissbrukets omfattning, dels en ledningsgrupp
med uppdrag att föreslå och initiera insatser mot narkotikamissbruket
och samordna insatserna på detta område. Gruppen skall arbeta under år 1977
och fortlöpande ta de initiativ som behövs.

Mot bakgrund av erfarenheterna från motsvarande insatser åren 1968 och
1969 finns det enligt utskottets mening anledning förvänta att polisens
prioritering av resurserna skall leda till en begränsning av narkotikahandeln
och därmed också den övriga brottslighet som har samband med narkotikamissbruket.
Det måste emellertid beaktas att läget på narkotikaområdet är
mycket allvarligare nu än under slutet av 1960-talet, då heroinet över huvud
taget inte fanns med i bilden. Hänsyn måste också tas till att även andra
former av grov brottslighet, bl. a. den ekonomiska brottsligheten, utvecklats
på ett ytterst oroande sätt. Med hänsyn till det sagda biträder utskottet
regeringens förslag att medel beräknas för ett betydande antal nya polismanstjänster
avsedda att sättas in i kampen mot narkotikabrottsligheten och annan
grövre brottslighet.

Som utskottet vid flera tidigare tillfällen uttalat (se t. ex. JuU 1975/76:27,
s. 11) måste emellertid hållas i minnet att enbart ökade polisinsatser inte kan
leda till någon märkbar förbättring av situationen på narkotikaområdet; det är

JuU 1976/77:27

nödvändigt att sätta in åtgärder på en mycket bred front vilka måste fortsätta
med all kraft. Läget är så allvarligt att insatser med omedelbar effekt är
erforderliga. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att den tillsatta
ledningsgruppen snarast kommer i gång med sin verksamhet.

Som ovan nämnts avses ett 40-tal av de föreslagna nya polismanstjänsterna
bli tillförda kvarterspolisorganisationen. Antalet kvarterspoliser i hela landet
uppgick den 1 juli 1976 till 311 fördelade på 44 distrikt. I de tre storstadsdistrikten
finns 165 kvarterspolistjänster, varav 83 i Stockholm, 48 i Göteborg
och 34 i Malmö. Enligt en inom rikspolisstyrelsen i mars 1977 upprättad
promemoria uppgick den 1 december 1976 antalet vakanta kvarterspolistjänster
till 108, varav 61 i de tre storstadsdistrikten. I promemorian anges alltför
låg lönesättning som en av orsakerna till svårigheten att besätta kvarterspolistjänsterna.

Utskottet har flera gånger tidigare uttalat sig för en utbyggnad av
kvarterspolisorganisationen (JuU 1973:26 p. 9, 1975:9 p 7 och 1975/76:27
p. 6). Förra året anförde utskottet med anledning av en motion angående
översyn av villkoren för kvarterspolistjänsterna att utskottet utgick från att
spörsmålet att göra tjänsterna mera attraktiva skulle komma att ägnas
uppmärksamhet vid den fortsatta utbyggnaden av verksamheten. Den nu
redovisade vakanssituationen visar emellertid att tjänsterna ej kunnat göras
tillräckligt attraktiva. Detta är mycket beklagligt och ägnat att i hög grad
minska betydelsen av den från brottsförebyggande synpunkt mycket värdefulla
verksamheten. Enligt utskottets mening är det angeläget att man - vid
sidan av sådana förbättringar som kan åstadkommas genom avtal - prövar
olika system för att främja önskvärd rekrytering för denna verksamhet.
Problemet bör ägnas särskild uppmärksamhet av regeringen vid den fortsatta
uppbyggnad av kvarterspolisorganisationen som möjliggörs av ett bifall till
medelsberäkningen under ifrågavarande punkt. Vad utskottet anfört bör ges
regeringen till känna.

Till vissa problem med anknytning till kvarterspolisverksamheten åter
kommer utskottet nedan.

Yrkandet i motionen 646 om avslag på regeringens anslagsförslag under
förevarande punkt såvitt avser 214 000 kr. har samband med motionärernas
yrkande i samma motion om ytterligare anslag till statens kriminaltekniska
laboratorium (B 8). Den av motionärerna i förhållande till regeringens förslag
yrkade höjningen av anslaget till laboratoriet motsvarar det belopp varmed
motionärerna under förevarande punkt yrkar avslag på regeringens anslagsförslag.
Enligt motionärerna bör minskningen beröra de medel som beräknats
för 150 nya tjänster för annan personal än polispersonal. Motionsyrkandet
angående ökat anslag till statens kriminaltekniska laboratorium behandlas
och tillstyrks på anförda skäl av utskottet nedan i detta betänkande. En mot
ökningen svarande minskning bör i enlighet med motionärernas hemställan

JuU 1976/77:27

ske av de medel som av regeringen beräknats för annan personal än
polispersonal.

Beträffande yrkandet i motionen 332 om särskilda ansvarsområden för
polismän har utskottet tidigare (JuU 1973:26,1975:9 och 1975/76:27) intagit
den ståndpunkten att frågan huruvida sådan verksamhet, utöver vad som
redan förekommer i vissa polisdistrikt, bör komma till stånd inte bör avgöras
av riksdagen. Under hänvisning till bl. a. att utbyggnad av kvarterspolisverksamheten
kontinuerligt sker även på landsbygden har utskottet avstyrkt bifall
till motioner med liknande önskemål som det nu aktuella. Utskottet
hänvisade förra året också till att 1975 års polisutredning enligt sina direktiv
har att mot bakgrund av den allmänna inriktningen av polisverksamheten
och särskilt behovet av service till allmänheten studera om den nuvarande
lokala polisorganisationen är ändamålsenlig. Utskottet vill när motionsyrkandet
nu återkommer understryka utskottets uppfattning att det för den
brottsförebyggande verksamheten och med hänsyn till allmänhetens behov
av bättre kontakt med polisen är av värde om polisen kan arbeta i mindre
enheter. Ett uttryck för denna uppfattning är utskottets ovan redovisade
positiva inställning till en utbyggnad av kvarterspolisorganisationen. Här bör
också erinras om att polisen inom vissa landsbygdsområden arbetar i s. k.
arbetsgrupper, dvs. mindre arbetsenheter som är stationerade utanför
centralorten och utgörs av minst två tjänstemän. I gruppens uppgifter ingår
skydds- och övervakningsverksamhet inom stationeringsorten och dess
omgivningar samt utredningsverksamhet i den utsträckning som polisledningen
bestämmer. Verksamheten ligger i linje med vad motionärerna
förordar.

En fortsatt utveckling av denna verksamhet med mindre arbetsenheter på
landsbygden är enligt utskottets mening önskvärd. De närmare övervägandena
i detta hänseende ligger, som ovan anförts, inom ramen för 1975 års
polisutrednings arbete. Det nu behandlade yrkandet i motionen 332 bör
därför enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

1 motionen 456 tar motionärerna upp frågan om den nuvarande vakanssituationen
inom polisen och den inverkan härpå som polisens arbetsmiljö
har, särskilt inom storstadsdistrikten. Även i motionen 639 tas frågan om
rekryteringen till polistjänsterna i storstadsdistrikten upp.

Enligt rikspolisstyrelsens petita uppgick antalet vakanser i den lokala
polisorganisationen till 1772 vid utgången av budgetåret 1975/76. På grund av
det stora antalet vakanser i framför allt storstäderna och storstadsregionerna
hade uppkommit svårigheter att tillgodose behovet av yttre övervakning, och
utredningsbalanserna hade ökat. Rikspolisstyrelsen påtalade att till de
tidigare svårigheterna att besätta tjänster för obefordrade polismän vid
ordningsavdelningarna även kommit problem med att få tillräckligt antal
lämpliga polismän till tjänsterna vid kriminalavdelningarna. Problemen
syntes enligt styrelsen huvudsakligen vara av ekonomisk natur och måste

JuU 1976/77:27

självfallet lösas av de avtalsslutande partema.

Med anledning av motionerna har företrädare för justitiedepartementet
och Svenska polisförbundet samt rikspolischefen lämnat synpunkter inför
utskottet. Utskottet har också vid besök hos polismyndigheten i Malmö och
första vaktdistriktet i Stockholms polisdistrikt särskilt studerat polisverksamheten
i storstadsdistrikt.

De inför utskottet redovisade synpunkterna har framlagts delvis i anslutning
till en från polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt till rikspolisstyrelsen
avgiven skrivelse den 1 februari 1977 angående åtgärder för att förbättra
personalläget i Stockholms polisdistrikt. Från skrivelsen och därtill hörande
bilagor må här nämnas följande.

Den 1 januari 1977 fanns 2 821 polismanstjänster inrättade i Stockholms
polisdistrikt. Av dessa saknade 510 innehavare. Inom distriktet tjänstgjorde
490 extra polismän, varav 76 efter fullgjord s. k. alterneringstjänstgöring.
Enligt en beräkningsmetod som utgår från antalet avlönade polismän i
december 1976 uppgick det verkliga underskottet av polismän inom distriktet
till 193. Av de alterneringstjänstgörande polismännen, som skall fördelas
jämnt mellan ordnings- och kriminalavdelningarna, tjänstgjorde 218 på
ordningsavdelningarna och 196 på kriminalavdelningarna. Detta innebar ett
underskott på ordningsavdelningarna av 269 tjänster och ett överskott på
kriminalavdelningarna av 76 tjänster. Enligt polisstyrelsen krävdes i första
hand att utflyttningen av polismän från Stockholm minskas. Polisstyrelsen
hemställde om rikspolisstyrelsens medverkan till att förbättra personalläget i
Stockholm och föreslog härför intensifierad rekryteringsverksamhet i Stockholms
län, aktualisering av trivselbefrämjande åtgärder, ökad tilldelning av
extra polismän och inkommendering av 225 polismän från den 1 april 1977.
Polisstyrelsens skrivelse är f. n. efter remissbehandling under övervägande
hos rikspolisstyrelsen.

Den för utskottet redovisade personalsituationen är främst mot
bakgrunden av brottsutvecklingen synnerligen allvarlig, framför allt i
storstadsdistrikten. Särskilt oroväckande får situationen i Stockholm anses
vara.

Under budgetåret 1973/74 vidtogs vissa rekryteringsfrämjande åtgärder för
de större polisdistrikten på grundval av överväganden för att förbättra
arbetsförhållandena för polisen i Stockholm vilka redovisats i betänkandet
(Ds Ju 1972:33) Polisen i Stockholm och i enlighet med förslag av
brottskommissionen. Förslag till åtgärder för att minska personalomsättningen
inom polisväsendet har vidare lagts fram i betänkandet (Ds Ju
1974:13) Personalomsättningen inom polisväsendet. Hittills vidtagna
åtgärder är uppenbarligen inte tillräckliga. Inför utskottet har angetts flera
förklaringar till vakanssituationen, främst svårigheten att få polismän från
andra håll i landet intresserade av tjänst i storstäderna. Svåra arbetsmiljöproblem
och svårigheten att lösa bostadsfrågan på ett tillfredsställande sätt har
angetts som de huvudsakliga skälen till den besvärliga situationen. Nuva -

JuU 1976/77:27

rande system för indelning till tjänstgöring inom ordningsavdelningarna har
ansetts skapa stort missnöje. Reglerna för de nyexaminerade polismännens
s. k. alterneringstjänstgöring är vidare sådana att uppkomna vakanser inom
ordnings- och kriminalavdelningarna ej kan besättas av extra polismän på sätt
som arbetsläget kräver. Enligt utskottets mening är det nödvändigt att frågan
om polisens personalsituation i främst storstadsdistrikten snarast ses över
med syfte att förbättra den nuvarande situationen. Översynen bör avse
rekryterings-, arbetsmiljö- och organisationsfrågor. Ett önskemål, som
framförts från stockholmspolisens sida, är att försök bör göras med uppdelning
av vaktdistrikten på mindre enheter. Syftet med en sådan uppdelning
skulle vara att skapa arbetsenheter som ger större möjligheter för polismännen
att lära känna sina arbetskamrater, att arbeta inom ett begränsat
område och att över huvud taget få en drägligare arbetsmiljö. Enligt
utskottets uppfattning bör önskemål om dylik försöksverksamhet kunna
tillgodoses utan hinder av den ovan förordade översynen. Såvitt särskilt gäller
det i motionen 639 upptagna yrkandet angående ökad tilldelning till
Stockholms polisdistrikt av de poliser som går ut polisskolan vill utskottet
uttala att frågan angående alterneringstjänstgöringens utformning bör
beaktas vid översynen men att denna i dessa delar bör göras förutsättningslös.

Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionerna 456 och 639 bör ges
regeringen till känna.

Med dessa uttalanden tillstyrker utskottet regeringens förslag att polisväsendet
tillförs 375 nya polismanstjänster med den fördelning mellan olika
tjänster som förordats i propositionen.

Utöver vad som anförts i det föregående föranleder regeringens medelsberäkning
under förevarande punkt inget uttalande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:646 i
denna del (yrkande 2) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 2 242 568 000 kr., varav 515 790 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande kvarterspolisorganisationen ger regeringen
till känna vad utskottet anfört beträffande rekryteringsbefrämjande
åtgärder,

3. att riksdagen beträffande ansvarsområden för polismän på landsbygden
avslår motionen 1976/77:332 i denna del (yrkande 5),

4. att riksdagen beträffande polisens personalsituation med anledning
av motionerna 1976/77:456 och 1976/77:639 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående översyn i syfte
att förbättra situationen.

JuU 1976/77:27

7. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 7 (s. 33-35) och hemställer

att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 9 817 000 kr.,
varav 1 924 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen har under punkten
B 8 (s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska
laboratorium för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 9 103 000
kr.

Motion

1 motionen 1976/77:646 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen under punkten B 8 Statens kriminaltekniska laboratorium,
bilaga 5 till propositionen 1976/77:100, anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 214 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 9 317 000 kr.
(yrkande 1).

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär en ökning av
anslaget med 473 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.
Uppräkningen hänför sig till ökade lönekostnader och andra kostnader men
innefattar ej medel för inrättande av någon ny tjänst vid laboratoriet.

I motionen 646 hänvisar motionärerna till att rikspolisstyrelsen i sin
anslagsframställning begärt att laboratoriet tillförs nya tjänster, bl. a. en tjänst
som kemist och tre tjänster för laboratorieassistenter. Enligt motionärernas
mening är tre av de yrkade tjänsterna (en kemist och två laboratorieassistenter)
helt nödvändiga för att den stora satsningen på narkotikabekämpningen i
samhället skall ge verkligt resultat. Motionärerna anser därför att dessa
tjänster bör inrättas.

Enligt rikspolisstyrelsen kommer antalet ärenden vid den kemiska
sektionen hos laboratoriet att öka bl. a. till följd av att Göteborgs polisdistrikt
och vissa av distrikten i Skåne fortsättningsvis i ökad omfattning kommer att
utnyttja laboratoriets resurser i narkotikaärenden. Enligt utskottets mening
är det synnerligen angeläget att genomförandet av den ökade satsning mot
narkotikabrottsligheten som ovan omtalats ej försvåras av bristande personella
resurser hos statens kriminaltekniska laboratorium. Laboratoriet bör
därför i enlighet med motionärernas yrkande tillföras ytterligare en tjänst som
kemist och två tjänster som laboratorieassistenter. Utskottet har ovan under
punkten 6 föreslagit att det av regeringen föreslagna anslaget till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader sänks med 214 000 kr., motsva -

JuU 1976/77:27

rande beräknade kostnader för inrättande av de nu utöver regeringens förslag
förordade tjänsterna vid statens kriminaltekniska laboratorium.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionen 1976/77:646 i denna del (yrkande 1) till Statens
kriminaltekniska laboratorium förbudgetåret 1977/78 anvisar ett
förslagsanslag av 9 317 000 kr.

9. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 9 (s. 36-38) och hemställer
att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret
Kronoberg för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

Stockholm den 12 april 1977

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Nätyarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Jönsson i Malmö (s), Johansson i Växjö (c), Nygren (s), fru Bergander (s),
herrar Pettersson i Helsingborg (s), Lidbom (s), fru André (c), fru Johnsson (c),
herr Körlof (m), fru Mårtensson (s), fru Andrén (fp) och fru Bernström
(fp).

GOTAB 53764 Stockholm 1977