JuU 1976/77:24
Justitieutskottets betänkande
1976/77:24
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till
rättshjälp m. m. jämte motioner
ANDRA HUVUDTITELN
Rättshjälp m. m.
1. Rättshjälpskostnader. Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga
5 Gustitiedepartementet) under punkten E 1 (s. 56) föreslagit riksdagen att
till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 120 000 000 kr.
Motioner
1 motionen 1976/77:240 av herr Fridolfsson (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om sådana ändringar i rättshjälpslagen att näringsidkare
ges möjlighet att få rättshjälp också i angelägenheter som berör
hans näringsverksamhet.
I motionen 1976/77:642 av herrar Sörenson (s)och Hugosson (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att den pågående utredningen rörande
rättshjälpsadministrativa frågor, utöver tidigare direktiv också ges uppdraget
att vidta en översyn av rättshjälpslagen i syfte att ge de sämst ställda det
ytterligare stöd de behöver för att nå fram till det mål reformen från början
avsåg.
Utskottet
Från förevarande anslag bestrids de rättshjälpskostnader (förmåner) som
enligt rättshjälpslagen skall betalas av allmänna medel, dvs. framför allt
ersättning till offentlig försvarare samt biträde vid allmän rättshjälp. 1 propositionen
föreslåsen uppräkning av anslaget med 13 milj. kr. till 120 000 000
kr.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning.
Sedan rättshjälpslagen trädde i kraft den 1 juli 1973 har i skilda sammanhang
aktualiserats olika frågor angående tillämpningen av den nya lagstiftningen.
1 vissa hänseenden har vidtagits ändringar i lagen (se prop.
1974:71, JuU 18, rskr 235 och prop. 1975/76:47, JuU 17, rskr 112). 1 maj
1975 har uppdragits åt särskilda sakkunniga, rättshjälpsutredningen (Ju
1975:07), att göra en allmän översyn av rättshjälpssystemet.
Enligt direktiven för utredningen bör dess arbete i första hand inriktas
1 Riksdagen 1976/ 77. 7 sand. Nr 24
JuU 1976/77:24
2
på att effektivisera de olika rättshjälpsformerna. Härvid aktualiseras såväl
dessas tillämpningsområde och innehåll som olika organisatoriska frågor. Utgångspunkten
bör enligt direktiven vara att allmän rättshjälp också i fortsättningen
skall utgöra grunden för systemet, kompletterad med rättshjälp
åt misstänkt i brottmål och rättshjälp genom offentligt biträde. Utredningen
har i början av år 1976 fått tilläggsdirektiv, som bl. a. tar sikte på utredningens
omprövning av frågan om näringsidkares möjlighet att få rättshjälp. Enligt
tilläggsdirektiven skall utredningen också undersöka spörsmålet om kostnadsansvaret
för motparts rättegångskostnad och frågan om en utvidgning
av rättshjälpsförmånerna vid bodelning. Utredningen beräknas avlämna sitt
betänkande sommaren 1977.
I motionen 240 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
om sådana ändringar i rättshjälpslagen att näringsidkare ges möjlighet att
få rättshjälp också i angelägenheter som berör hans näringsverksamhet. I
motionen 642 framställs yrkande av innebörd att rättshjälpsutredningen skall
ges i uppdrag att vidta en översyn av rättshjälpslagen i syfte att ge de sämst
ställda det ytterligare stöd de behöver för att nå fram till det mål reformen
från början avsåg.
Frågan om rättshjälp åt näringsidkare har utskottet behandlat vid flera
tidigare tillfällen, senast förra året (se JuU 1975/76:24). Nu liksom tidigare
får utskottet hänvisa till att det enligt direktiven för rättshjälpsutredningen
ankommer på utredningen att undersöka om nuvarande regel såvitt avser
näringsidkares möjlighet att få rättshjälp bör vikmakthållas. När frågan prövades
år 1975 framhöll utskottet bl. a. vikten av att särskild uppmärksamhet
ägnas de speciella problem av jämställdhetsnatur som onekligen föreligger
för mindre och medelstora företagare när det gäller rätten till rättshjälp.
I de förut nämnda tilläggsdirektiven till rättshjälpsutredningen förordas att
utredningen undersöker bl. a. den här berörda frågan med beaktande av
vad utskottet anfört. Det i motionen 240 upptagna spörsmålet övervägs
alltså av rättshjälpsutredningen. Någon riksdagens åtgärd till följd av motionen
erfordras därför inte.
Med anledning av önskemålet i motionen 642 vill utskottet framhålla
att en given utgångspunkt för rättshjälpsutredningens översyn enligt dess
direktiv är att det rättsskydd som avsågs med rättshjälpsreformen skall vidmakthållas.
Målet bör enligt direktiven vara att samhällets rättshjälp i större
utsträckning än f. n. anpassas efter den rättssökande allmänhetens behov.
Härvid bör utredningen i första hand inriktas på att effektivisera de olika
rättshjälpsformerna. Enligt direktiven bör utredningen vidare bl. a. överväga
om förmånerna vid allmän rättshjälp i tillräcklig grad tillgodoser de anspråk
på bistånd som kan ställas i skilda hänseenden. Med hänsyn till det uppdrag
som sålunda lämnats rättshjälpsutredningen saknas skäl till någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen 642.
JuU 1976/77:24
3
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.,
2. att riksdagen beträffande rättshjälp år näringsidkare avslår motionen
1976/77:240,
3. att riksdagen beträffande översyn av rättshjälpslagen avslår motionen
1976/77:642.
2. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet. Bidrag till allmänna
advokatbyråer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2
och E 3 (s. 57-59) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar
1. till Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet eli. förslagsanslag
av 1 000 kr.,
2. till Bidrag till allmänna advokatbyråer ett förslagsanslag av
500 000 kr.
3. Ersättning åt vittnen m. m. Regeringen har under punkten E 4 (s. 59 och
60) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 23 000 000 kr.
Motion
I motionen 1976/77:242 av fru Ludvigsson (s) och fru Nilsson i Sunne
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om att reglerna för
ersättning till vittnen omarbetas så att de bättre svarar mot det aktuella
inkomstbortfallet.
Utskottet
Från anslaget bestrids en rad olika kostnader för rättegångsväsendet, bl. a.
de i föreliggande motion berörda ersättningarna av allmänna medel till vittnen.
Ersättning av allmänna medel till vittne, målsägande m. fl. utgår enligt
vittnesersättningskungörelsen (1973:262) f. n. med högst 100 kr./dag för
mistad inkomst eller på annat sätt åsamkad ekonomisk förlust (ersättning
för tidsspillan). Därjämte ersätts nödvändiga kostnader för uppehälle (traktamente)
och för resa (reseersättning). Traktamentet får bestämmas till högst
35 kr. om dagen eller, om den som kallats har utgift för nattlogi eller andra
särskilda omständigheter föreligger, till högst 75 kr. Reseersättning utgår
enligt de grunder som gäller för statstjänstemän i lägsta reseklass vid tjänsteresa
inom landet.
JuU 1976/77:24
4
Gällande maximibelopp för ersättning för tidsspillan fastställdes den 1
juli 1975, då det höjdes från 85 kr./dag. Samtidigt skedde också en uppräkning
av traktamentsbeloppen till nyss angiven nivå.
I motionen 242 framhålls att det är angeläget att främja beredvilligheten
hos den enskilde att på kallelse inställa sig som vittne inför domstol. Motionärerna
uttalar att nu utgående ersättning framstår som alltför låg i förhållande
till dagens penningvärde och endast i undantagsfall torde täcka
en förlorad dagsförtjänst. Mot bl. a. denna bakgrund föreslår motionärerna
att riksdagen hos regeringen skall begära en omarbetning av nuvarande
regler så att de bättre svarar mot det aktuella inkomstbortfallet.
Utskottet delar i och för sig den av motionärerna framförda uppfattningen
om angelägenheten av att ersättningsbeloppens storlek inte får öva inflytande
på allmänhetens beredvillighet att vittna inför domstol. Med hänsyn till
den nyligen genomförda uppräkningen av maximibeloppen för ersättning
för tidsspillan och för traktamente saknas emellertid enligt utskottets mening
anledning att f. n. påkalla en översyn av hithörande bestämmelser i vittnesersättningskungörelsen.
Vad nu sagts hindrar inte att frågan - inte minst
med hänsyn till förändringarna i penningvärdet - bör följas med uppmärksamhet.
Utskottet avstyrker bifall till motionen 242.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning under ifrågavarande
punkt.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Ersättning åt vittnen m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 23 000000 kr.,
2. att riksdagen beträffande omarbetning av vittnesersättningskungöreisen
avslår motionen 1976/77:242.
Stockholm den 3 mars 1977
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Jönsson i Malmö (s), Johansson i Växjö (c), Nygren (s), Petersson i Röstånga
(fp), fru Bergander (s), herr Raneskog (c), fru Andersson i Kumla (s), herr
Winberg (m), fru Wiklund (c), herr Lidbom (s), fru André (c) och herr Segerstedt
(s).
GOTAB 53368 Stockholm 1977