JuU 1976/77: 23

Justitieutskottets betänkande
1976/77: 23

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till
domstolsväsendet m. m. jämte motion

ANDRA HUVUDTITELN
Domstolsväsendet m. m.

1. Domstolsverket. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1976/77:100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkten D 1 (s. 43-45)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Domstolsverket för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 25 650 000 kr.

2. Allmänna domstolarna. Regeringen har under punkten D 2 (s. 45-47)
föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att inrätta de tjänster
för hovrättsråd i Fo 23/24 och för teknisk ledamot i Fo 25 samt den tjänst
för rådman i Fo 23/24 som anges i propositionen, dels till Allmänna domstolarna
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 492 000 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:641 av herr Sörenson (s) och herr Jan Bergqvist i
Göteborg (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en utredning
tillsätts med syfte att undersöka effekterna av den nuvarande domarutbildningens
totala bundenhet till domstolarna samt att i anledning härav
lägga fram förslag till en förändrad domarutbildning.

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att det i hovrätten
för Västra Sverige inrättas två ordinarie tjänster för hovrättsråd och
i hovrätten över Skåne och Blekinge en sådan tjänst. Vidare föreslås bl. a.
inrättande av en ordinarie tjänst för rådman i Malmö tingsrätt. Regeringens
förslag till medelsanvisning innebär en uppräkning av anslaget till de allmänna
domstolarna med 32,3 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

I motionen 641 begärs tillsättande av en utredning med uppgift att undersöka
effekterna av den nuvarande domarutbildningens totala bundenhet
till domstolarna och att lägga fram förslag till en förändrad domarutbildning.

1 Riksdagen 1976/77. 7 sami. Nr 23

JuU 1976/77: 23

Motionärerna anför bl. a. att resultatet av den nuvarande ordningen lätt
blir instängdhet och konservatism i stället för öppenhet och förståelse för
det samhälle och de människor domstolarna ytterst har att tjäna. Enligt
motionärerna kan utbildningssamverkan mellan universiteten och domstolarna
liksom varvad utbildning bidra till en öppnare utbildningsattityd
och en breddad utbildning till domarämbetet.

Frågan om domarutbildningen och domarkarriären har utretts av 1972
års domarutredning, som avlämnade sitt betänkande (SOU 1974:96) En öppnare
domarbana i december 1974. I de hänseenden som här är aktuella
innebar utredningens förslag bl. a. en gemensam karriär för de allmänna
domstolarna och förvaltningsdomstolarna. Den grundläggande domarutbildningen
i hovrätterna och kammarrätterna borde enligt utredningen behållas
och utformas ungefär på samma sätt som f. n. men pågå under något längre
tid. Den obligatoriska adjunktionstjänstgöringen skulle avskaffas. Efter utbildningens
avslutande skulle enligt utredningens förslag aspirantens anställning
inom domstolsväsendet upphöra på motsvarande sätt som nu är
fallet efter avslutad notariemeritering. Fortsatt anställning vid domstol skulle
förutsätta att aspiranten sökte och fick icke-ordinarie domartjänst. I övrigt
skulle han hänvisas till andra juridiska verksamhetsområden. Härvidlag
nämnde utredningen bl. a. åklagarmyndigheter, advokatbyråer, kronofogdemyndigheter,
länsstyrelser, statliga verk, kommunala myndigheter, företag,
organisationer och banker. Den föreslagna ordningen skulle innebära
att de som sökte ordinarie domartjänst i allmänhet skulle ha varit verksamma
såväl i som utom domstol.

Utredningens modell för en förändrad domarbana möttes under remissbehandlingen
av mycket stark kritik. I budgetpropositionen förra året anmälde
chefen för justitiedepartementet att han bl. a. på grund av remisskritiken
inte avsåg att lägga fram något på denna modell grundat förslag
till ny domarkarriär (se prop. 1975/76:100 bil. 4 s. 46 och prop. 1975/76:153
s. 15).

Av intresse i detta sammanhang är också det förslag om bl. a. en ändrad
juristutbildning som regeringen nyligen lagt fram i propositionen 1976/77:59
om utbildning och forskning inom högskolan m. m. Den i propositionen
förordade nya utbildningsplanen för juristlinjen skall omfatta - förutom
fullständig juristutbildning av samma längd som den nuvarande - en s. k.
grundläggande rättsutbildning, bestående av fyra kortare, alternativa studiegångar,
avsedda att möjliggöra återkommande utbildning. Föredragande
statsrådet betonar i propositionen att två studievägar kommer att erbjuda
sig för den som redan från början siktar mot en fullständig juristutbildning,
t. ex. för att bli domare. Den studerande kommer att efter genomgången
grundläggande rättsutbildning kunna gå ut i yrkeslivet för att senare komma
tillbaka till utbildningen. Den studerande kan också fullfölja utbildningen
i ett sammanhang (prop. s. 237 och 279).

Vad gäller den utbildning som domaraspiranter f. n. genomgår under tiden

JuU 1976/77: 23

närmast efter juris kandidatexamen vill utskottet hänvisa till sitt av riksdagen
godkända betänkande JuU 1975/76:9 med anledning av en motion om vidgade
möjligheter till notarietjänstgöring. I betänkandet förordade utskottet
att regeringen skulle föranstalta om en översyn av reglerna om sådan tjänstgöring.
Enligt vad utskottet inhämtat från justitiedepartementet kommer
ett utredningsuppdrag att lämnas inom kort.

Med anledning av den nu aktuella motionen vill utskottet ytterligare
erinra om den pågående utvecklingen mot ökad öppenhet i domarkarriärerna
såväl i de allmänna domstolarna som i de allmänna förvaltningsdomstolarna.
Uttryck härför är bl. a. en ökad integration av domarbanorna såväl under
utbildningstiden som under den fortsatta tjänstgöringen samt ökade utbildningsinsatser.

Som framgår av det föregående har en sådan undersökning som motionärerna
begär nyligen företagits av domarutredningen, och dess förslag
har prövats inom regeringens kansli. Enligt utskottets mening saknas anledning
att nu initiera en förnyad utredning i ämnet. I stället bör man
avvakta den nyss beskrivna utvecklingen som i väsentliga delar synes ligga
i linje med den större öppenhet som motionärerna eftersträvar. Utskottet
avstyrker bifall till motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster med bifall till
regeringens förslag bemyndigar regeringen att inrätta de tjänster
för hovrättsråd i Fo 23/24 och för teknisk ledamot i Fo 25
samt den tjänst för rådman i Fo 23/24 som angetts i propositionen,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 1977/78 till Allmänna domstolarna
anvisar ett förslagsanslag av 492 000 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande utredning angående domarutbildningen
avslår motionen 1976/77:641.

3. Allmänna förvaltningsdomstolarna. Regeringen har under punkten D 3
(s. 47-50) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att inrätta de
ordinarie tjänster för kammarrättslagman i Fo 27, för kammarrättsråd, tillika
vice ordförande på avdelning i Fo 26 och för kammarrättsråd i Fo 23/24
som förordas i propositionen, dels till Allmänna förvaltningsdomstolarna
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 64 700 000 kr.

Utskottet

Riksdagen beslöt under våren 1976 att en ny kammarrätt, bestående av
två avdelningar och omfattande Östergötlands, Örebro, Jönköpings och Kalmar
län, skulle inrättas i Jönköping den 1 januari 1977.

JuU 1976/77: 23

Regeringens förslag under ifrågavarande punkt innebär att kammarrättsorganisationen
tillförs ytterligare en avdelning. Regeringen föreslås erhålla
bemyndigande att för ändamålet inrätta en ordinarie tjänst för kammarrättslagman,
en ordinarie tjänst för kammarrättsråd, tillika vice ordförande
på avdelning samt tre ordinarie tjänster för kammarrättsråd. Medelsbehovet
för den nya avdelningen beräknas till 1 560 000 kr.

Vidare beräknas medel för att behålla den extra avdelning som under
innevarande budgetår kunnat sättas upp inom ramen för tillgängliga medel
vid envar av kammarrätterna i Stockholm och Göteborg. Medelsbehovet
härför har angivits till 1 milj. kr.

Departementschefen uttalar i propositionen att en kammarrätt bestående
av endast två avdelningar inte är av lämplig storlek och att kammarrätten
i Jönköping därför bör tillföras den nya avdelningen. Departementschefen
avser som en följd härav att föreslå regeringen att Skaraborgs län förs över
från domkretsen för kammarrätten i Göteborg till domkretsen för kammarrätten
i Jönköping.

Totalt innefattar regeringens anslagsframställning under ifrågavarande
punkt en uppräkning med 6 milj. kr. Häri innefattas 13 nya tjänster för
kammarrättsorganisationen.

Utskottet vill till en början erinra om de uttalanden om kammarrättsorganisationens
utbyggnad i ett längre perspektiv som från utskottets sida
gjordes vid medelsanvisningen föregående år (JuU 1975/76:35). Utskottet
framhöll då mot bakgrund av uppgifter om en förväntad måltillströmning
att på sikt en fortsatt utbyggnad knappast torde kunna undvikas. En sådan
utbyggnad borde enligt utskottets mening övervägas och förberedas i god
tid före genomförandet, bl. a. av hänsyn till berörd personal. Utskottet ansåg
vidare att det borde vara möjligt att närmare analysera det statistiska materialet
beträffande måltillströmningen och andra faktorer som kunde påverka
utbyggnadsbehovet samt att göra en prognos som kunde ligga till grund
för en utbyggnadsplan i stora drag. En sådan plan borde enligt utskottet
syfta till att nedbringa målbalansen till en acceptabel nivå men också allmänt
sett medverka till att förvaltningsrättskipningen kan svara mot allmänhetens
krav att rättskipningen skall vara snabb, säker och billig.

I enlighet med det anförda förordade utskottet att regeringen skulle låta
utarbeta en plan för den fortsatta utbyggnaden av kammarrättsorganisationen.
Vid planens utarbetande borde enligt utskottets mening särskild
uppmärksamhet ägnas åt behovet och lämpligheten av att inrätta ytterligare
en kammarrätt i södra Sverige. Planen borde redovisas för riksdagen utan
onödigt dröjsmål. Vad utskottet anförde gav riksdagen regeringen till känna.

I propositionen uttalar departementschefen att den nuvarande balanssituationen
är otillfredsställande samt att det är angeläget att balanserna under
de närmaste åren bringas ned till en godtagbar nivå. Han konstaterar emellertid
också mot bakgrund av organisationens tillväxt och målutvecklingen
att det inom kammarrättsorganisationen finns ett i förhållande till det antal

JuU 1976/77: 23

mål som kan väntas komma in under de närmaste åren inte oväsentligt
kapacitetsöverskott. Vid ställningstagande till frågan om en ytterligare utbyggnad
måste man enligt departementschefens mening hålla i minnet att
tillskapandet av en alltför stor organisation för avarbetande av balanser medför
betydande olägenheter särskilt från personalsynpunkt vid den tidpunkt
då överorganisationen skall avvecklas. En rimlig avvägning synes enligt
departementschefen vara att kammarrätternas balanser har bringats ned till
en godtagbar nivå innan målen med anledning av 1980 års allmänna fastighetstaxering
kan börja avgöras i dessa domstolar. Viss överkapacitet kan
då utnyttjas för handläggning av fastighetstaxeringsmålen. Någon utbyggnad
eller annan förändring av kammarrättsorganisationen utöver vad som framgår
av vad inledningsvis upptagits säger sig departementschefen f. n. inte
räkna med.

De statistiska uppgifterna i propositionen kan numera kompletteras enligt
följande. Antalet inkomna mål till kammarrätterna under år 1976 uppgick
till ca 24 400, varav ca 4 800 fastighetsmål. Antalet avgjorda mål utgjorde
ca 22 100. Balansen vid årsskiftet 1976/77 uppgick till ca 26 700 mål, varav
ca 4 300 fastighetstaxeringsmål. Till kammarrätten i Jönköping hade vid
domstolens start den 1 januari 1977 överförts 1 932 mål. Antalet till kammarrätterna
under 1976 inkomna mål (inkl. fastighetsmål), härrörande från
Östergötlands, Örebro, Jönköpings, Kalmar och Skaraborgs län, uppgick till
ca 800, 500, 600, 450 resp. 900. Antalet kriminalvårdsmål i vilka beslut
i första instans träffas av kriminalvårdsstyrelsen och alltså är av sådan beskaffenhet
att de efter den 1 januari 1977 skall handläggas av kammarrätten
i Jönköping uppgick under samma år till ca 600. Totalt skulle vid oförändrad
måltillströmning kammarrätten i Jönköping med nuvarande domkrets erhålla
ca 3 200 mål om året.

Utskottet kan i väsentliga delar instämma i vad departementschefen uttalar
i propositionen. Svårigheten att bedöma den framtida måltillströmningen
gör dock att viss tveksamhet inställer sig i fråga om uppgiften att
det inom kammarrättsorganisationen finns ett inte oväsentligt kapacitetsöverskott
i förhållande till det antal mål som kan komma in under de närmaste
åren. Som utskottet framhöll föregående år måste härvidlag i ett längre
perspektiv beaktas att, om den hittillsvarande utvecklingen fortsätter, relationerna
mellan enskild och samhälle kommer att öka i omfattning och
betydelse samt i följd härav också antalet intressekonflikter av beskaffenhet
att handläggas vid förvaltningsdomstolarna kommer att bli större. Utvecklingen,
som särskilt avspeglas på skatteområdet, har redan lett till en betydande
ökning av antalet inkommande mål och av målbalansen i
länsdomstolarna. När åtgärder sätts in för att komma till rätta med dessa
balanser, kommer givetvis måltillströmningen till kammarrätterna att ytterligare
öka.

Mot denna bakgrund anser utskottet att frågan om behovet av en ytterligare
utbyggnad av kammarrättsorganisationen bör bli föremål för fortsatt

JuU 1976/77: 23

uppmärksamhet. Ett särskilt spörsmål utgör den av utskottet förra året aktualiserade
tanken på inrättandet av ytterligare en kammarrätt i södra Sverige.
Frågan härom, som bör övervägas även om en utbyggnad av kammarrättsorganisationen
inte visar sig nödvändig, sammanhänger nära med
domkretsindelningen för kammarrätterna och - i ett längre perspektiv -hovrätterna. Såvitt gäller kammarrätterna kan enligt utskottets mening åtskilliga
skäl anföras för en ändrad indelning, framför allt i vad gäller södra
Sverige.

Beträffande den i propositionen upptagna frågan om överförande av Skaraborgs
län till domkretsen för kammarrätten i Jönköping kan det enligt
utskottets mening sättas i fråga om det inte är möjligt att t. v. behålla den
nuvarande domkretsindelningen för kammarrätterna. Frågan bör enligt utskottets
mening närmare övervägas av regeringen. Om det för att skapa
erforderligt underlag för tre avdelningar visar sig nödvändigt att utvidga
domkretsen för kammarrätten i Jönköping, bör även prövas om det inte
av regionala skäl kan vara lämpligare att i stället för Skaraborgs län överföra
Kronobergs län från domkretsen för kammarrätten i Göteborg.

Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.

I övrigt föranleder departementschefens uttalanden och förslag till medelsberäkning
inga uttalanden eller erinringar från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänster med bifall till
regeringens förslag bemyndigar regeringen att i kammarrätten
i Jönköping inrätta en ordinarie tjänst för kammarrättslagman
i Fo 27, en ordinarie tjänst för kammarrättsråd, tillika vice
ordförande på avdelning i Fo 26 och tre ordinarie tjänster för
kammarrättsråd i Fo 23/24,

2. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag för budgetåret 1977/78 till Allmänna förvaltningsdomstolarna
anvisar ett förslagsanslag av 64 700 000 kr.,

3. att riksdagen ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om kammarrättsorganisationens utbyggnad och kammarrätternas
domkretsar.

4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D4 (s. 50-52) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att inrätta de ordinarie tjänster för ordförande
i Fo 23/24 som förordats i propositionen,

2. till Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 19 000 000 kr.

JuU 1976/77: 23

5. Utrustning till domstolar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten D 5 (s. 52) och hemställer

att riksdagen till Utrustning till domstolar m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 5 550 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1977

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam (c),
Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Raneskog (c), Winberg (m), Pettersson
i Helsingborg (s), fru Wiklund (c), herr Lidbom (s), fru André (c), fru
Johnsson (c), herr Segerstedt (s), fru Mårtensson (s) och fru Bernström (fp).

GOTAB 53414 Stockholm 1976