Justitieutskottets betänkande

JuU 1976/77:19

1976/77:19

med anledning av propositionen 1916Hl: 100 såvitt avser anslag
till justitiedepartementet m. m. jämte motion

ANDRA HUVUDTITELN
Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
i propositionen 1976/77: 100 bilaga 5 (justitiedepartementet) under punkterna
A 1—A 8 (s. 8—13) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 6 980 000 kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av 20 840 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 750 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 1 200 000 kr.,

5. till Information om lagstiftning m. m. ett reservationsanslag
av 820 000 kr.,

6. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av 3 500 000
kr.,

7. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 1 455 000 kr.,

8. till Fideikommissnämnden ett förslagsanslag av 312 000 kr.

2. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten A 10 (s. 15 och 16) och hemställer att

riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
2 920 000 kr.

3. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har
under punkten A 11 (s. 16 och 17) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 3 240 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77: 332 av herr Winberg m. fl. (m) hemställs såvitt
nu är i fråga att riksdagen hos regeringen begär att en utredning om
vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde företas (yrkande 1)

1 Riksdagen 1976/77. 7 sami. Nr 19

JuU 1976/77:19

samt att en sammanställning och redovisning av 1956 års klientelundersöknings
forskningsresultat sker (yrkande 2).

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsberäkning.

I motionen 332 hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning
om vad brottsligheten kostar samhället och den enskilde.

Motionsyrkanden av samma innehåll prövades av riksdagen år 1974
och år 1976. I sitt av riksdagen godkända betänkande JuU 1974: 10 påpekade
utskottet att det av naturliga skäl är i det närmaste omöjligt att
med någon större grad av säkerhet bedöma vad brottsligheten totalt
kostar samhället. Samtidigt framhölls att det inom rikspolisstyrelsen
kontinuerligt pågår insamling och sammanställning av uppgifter om vad
vissa brott kostar den enskilde och att frågan också diskuterats inom
samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet. Sammanfattningsvis uttalade
utskottet att — även om andra värderingar än rent ekonomiska
måste bli avgörande i kampen mot kriminaliteten — det finns anledning
att fortsätta arbetet med att undersöka vad den samlade brottsligheten
kostar. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida härvidlag ansågs
dock inte erforderlig. Utskottet avstyrkte bifall till motionsyrkandet. I
sitt av riksdagen godkända betänkande JuU 1975/76: 25 uttalade utskottet
med hänvisning till 1974 års riksdagsbeslut att det ej förelåg anledning
till annat ställningstagande då motionsyrkandet återkom.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår för närvarande inom ramen för
det s. k. Rl-projektet försök med att få fram metoder för beräkning av
samhällets kostnader för olika sorters brottslighet. Försöken innefattar
ej en totalkostnadsberäkning av vad brottsligheten kostar samhället och
den enskilde utan syftar främst till att skapa underlag för en från ekonomiska
synpunkter effektiv processordning. Aktuella forskningsprojekt är
en uppföljning från kostnadssynpunkt av fylleriets och parkeringsförseelsers
avkriminalisering och undersökning av möjligheterna att avkriminalisera
brott mot trafikförsäkringslagstiftningen.

I enlighet med vad motionärerna uttalar kan det från brottsbekämpningens
synpunkt vara angeläget att få kännedom om vad den samlade
brottsligheten kostar. En beräkning av dessa kostnader måste emellertid
bl. a. med hänsyn till den dolda brottsligheten vara mycket svår att genomföra.
Det finns dock enligt utskottets mening skäl att starkt understryka
betydelsen av det arbete härmed som för närvarande pågår inom
samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet och hos rikspolisstyrelsen.
En uppföljning och samordning av vunna resultat bör enligt utskottets
mening i lämpligt sammanhang ske genom brottsförebyggande rå -

JuU 1976/77:19

det (BRÅ), som också bör undersöka förutsättningarna för en sådan total
kostnadsberäkning som föreslås i motionen. Något initiativ från riksdagens
sida med anledning av motionen är dock enligt utskottets mening
ej erforderligt. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till
motionen i denna del.

I motionen yrkas vidare att riksdagen hos regeringen skall begära
att en sammanställning och redovisning sker av 1956 års klientelundersöknings
forskningsresultat sådana de redovisas i betänkandena
”Unga lagöverträdare I—V” (SOU 1971: 49, 1972: 76, 1973: 25, 1973:
49 och 1974: 31).

Ett motionsyrkande av samma innehåll prövades av riksdagen vid
1975/76 års riksmöte. I sitt av riksdagen godkända betänkande JuU
1975/76: 25 s. 7 hänvisade utskottet till att frågan om utnyttjande och
bearbetningar av undersökningarna av justitiedepartementet överlämnats
till BRÅ för utredning och att rådet som ett led i uppdragets fullföljande
under hösten 1974 anordnat en konferens med deltagande av
forskare och politiker (BRÅ-rapport 1975: 2). Utskottet omtalade vidare
att utvecklingsenheten vid BRÅ därefter startat ett forskningsprojekt,
kallat Samhället och de unga lagöverträdarna, som ett första led i en
uppföljning av klientelundersökningens forskningsresultat. Syftet med
motionsyrkandet syntes härigenom tillgodosett. Utskottet avstyrkte bifall
till motionen.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår alltjämt forskningsprojektet Samhället
och de unga lagöverträdarna. Projektet bedrivs inom en förortskommun
till Stockholm. Genom bl. a. studiecirklar med deltagande av
representanter för berörda myndigheter och organisationer inom kommunen
försöker man få fram en försöksverksamhet för att finna lämpliga
insatser mot ungdomsbrottsligheten. Arbetet, som beräknas pågå
under hela år 1977, bedrivs mot bakgrund av 1956 års klientelundersökning
men syftar ej till någon sammanställning och redovisning av undersökningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
3 240 000 kr.,

JuU 1976/77:19

2. att riksdagen beträffande kostnaderna för brottsligheten avslår
motionen 1976/77: 332 i denna del (yrkande 1),

3. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning avslår
motionen 1976/77: 332 i denna del (yrkande 2).

Stockholm den 3 mars 1977

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Polstam
(c), Jönsson i Malmö (s), Johansson i Växjö (c), Nygren (s), Petersson i
Röstånga (fp), fru Bergander (s), herr Raneskog (c), fru Andersson i
Kumla (s), herr Winberg (m), fru Wiklund (c), herr Lidbom (s), fru
André (c) och herr Segerstedt (s).

Reservation

vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Winberg (m), som beträffande 1956
års klientelundersökning anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Genom
BRÅ:s” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Genom BRÅ:s rapport, BRÅ-rapport 1975: 2 ”Unga lagöverträdare”,
har sammanställts vissa forskningsresultat och kriminalpolitiska slutsatser
av 1956 års klientelundersökning. Material från undersökningen
används också som framgår av vad ovan upptagits i pågående kriminalpolitiska
utredningsprojekt hos rådet. Såsom motionärerna framhåller
torde materialet innehålla många värdefulla och från olika synpunkter
unika forskningsresultat. Det bör därför — utöver vad som nu sker
inom BRÅ — kunna användas i samhällets brottsbekämpande verksamhet.
Härför krävs en sammanställning och redovisning av undersökningens
resultat i enlighet med motionärernas önskemål. Med hänsyn
till angelägenheten av att materialet ej blir föråldrat bör arbetet härmed
omedelbart påbörjas. Denna uppfattning bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning med
bifall till motionen 1976/77: 332 i denna del (yrkande 2) ger
regeringen till känna vad utskottet anfört i detta hänseende.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770097