FiU 1976/77: 24

Finansutskottets betänkande
1976/77: 24

med anledning av propositionen 1976/77:131 om fortsatt valutareglering
m. m. samt fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77:12
till ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet) jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77: 131 har regeringen (ekonomidepartementet)
efter föredragning av statsrådet Bohman

dels föreslagit riksdagen att antaga inom ekonomidepartementet upprättade
förslag till

1. lag om ändring i valutalagen (1939: 350),

2. lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350),

dels lämnat riksdagen tillfälle att yttra sig över ett inom ekonomidepartementet
upprättat förslag till

3. förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264).

De i propositionen framlagda förslagen till lag och förordning är av
följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 9, 10 och 13 §§ valutalagen (1939: 350)1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §2

Till böter eller fängelse i högst Den som uppsåtligen

ett år dömes den som uppsåtligen 1) bryter mot förbud eller vill 1)

bryter mot förbud eller vill- kor som meddelas med stöd av 2 §

kor som meddelas med stöd av 2 § första stycket 1)—7) eller 5 § 3),

första stycket 1)—7),

2) använder sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå förbud
som avses il),

3) genom oriktig uppgift för- 3) genom oriktig uppgift förskaffar
sig sådan rätt att förvärva skaffar sig sådan rätt att förvärva

eller avyttra utländska betalnings- eller avyttra utländska betalnings 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1959: 262.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

1 Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

Föreslagen lydelse

medel eller utländska fordringar,
som behövs enligt förordnande
som meddelas med stöd av 2 §
första stycket 2) eller 5 § 3), eller
riksbankens tillstånd, i den mån
det behövs enligt förordnande som
meddelas med stöd av 2 § första
stycket eller 5 § 3), eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet
som föreskrives
med stöd av denna lag eller vid
fullgörande av sådan skyldighet
lämnar oriktig uppgift,

dömes till böter eller fängelse i
högst ett år eller, om brottet är
grovt, fängelse i högst två år.

Har gärning som avses i första stycket begåtts av grov oaktsamhet,
dömes till böter.

Om ansvar för överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas
med stöd av 2 § första stycket 9) finnas bestämmelser i lagen
(1960: 418) om straff för varusmuggling.

Nuvarande lydelse

medel eller utländska fordringar,
som behövs enligt förordnande
som meddelas med stöd av 2 §
första stycket 2), eller riksbankens
tillstånd, i den mån det behövs
enligt förordnande som meddelas
med stöd av samma stycke, eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet
som föreskrives
med stöd av denna lag eller vid
fullgörande av sådan skyldighet
lämnar oriktig uppgift.

Är brott som avses i första
stycket grovt, dömes till fängelse
i högst två år.

10 §3

För försök till överträdelse av
utförsel- eller införselförbud som
meddelas med stöd av 2 § första
stycket 4) eller 5) och försök till
brott som avses i 9 § första stycket
3) dömes till ansvar enligt 23
kap. brottsbalken.

För försök till överträdelse av
utförsel- eller införselförbud som
meddelas med stöd av 2 § första
stycket 4) eller 5) eller 5 § 3) och
försök till brott som avses i 9 §
första stycket 3) dömes till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken.

Ha flera medverkat till brott som avses i första stycket eller i 9 §
första stycket äga 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tilllämpning.

Utan hinder av 35 kap. 1 §
brottsbalken får påföljd för brott
som avses i 9 § första—tredje
styckena samt 10 § ådömas, om
den misstänkte har häktats eller
erhållit del av åtal för brottet inom
fem år eller, om brottet är grovt,
inom tio år från brottet.

§4

Utan hinder av 35 kap. 1 §
brottsbalken får påföljd för brott
som avses i 9 § första och andra
styckena samt 10 § ådömas, om
den misstänkte har häktats eller
erhållit del av åtal för brottet inom
fem år eller, om brottet är grovt,
inom tio år från brottet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

4 Senaste lydelse 1975: 204.

3 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

2 Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 2 § första stycket 1, 2 och 4—9 samt
5 § 1 och 3 valutalagen (1939: 350) skall äga tillämpning under tiden
den 1 juli 1977—den 30 juni 1978.

3 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)

Härigenom föreskrives att valutaförordningen (1959:264), som enligt
förordning (1976:228) gäller till utgången av juni 1977, skall äga
fortsatt giltighet till utgången av juni 1978.

2f Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

Motioner i anslutning till proposition 131

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande under allmänna
motionstiden väckta motioner

1976/77: 78 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för att stoppa industriutflyttningen och
kapitalexporten,

2. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

la §

Svenska och utländska betalningsmedel,
fordringar och värdepapper
må icke utföras ur riket eller
på annat sätt överföras till utlandet
eller överlåtas på den som
är bosatt i utlandet, för investeringar
i områden under kolonialt
förtryck, i stater som utövar sådant
kolonialt förtryck eller har
fascistisk eller ra sist is k regim.

För att utrikes investeringar eljest
skall få äga rum fordras att
den som skall göra investeringen
nöjaktigt kan visa att investeringen
icke är föranledd av strävan att
sänka lönekostnader, icke medför
sysselsättningsproblem i Sverige,
icke är led i någon form av kapitalflykt
eller skatteundanhållande
eller följd av syften som i övrigt
strider mot folkflertalets ekonomiska,
sociala eller politiska intressen
och rättigheter.

Den som ansöker om att få investera
utomlands måste också
kunna styrka att investeringen icke
är till men för det mottagande landets
ekonomi och arbetande befolkning
eller utgör led i försök
att vidmakthålla en regim som
motsätter sig ekonomisk och social
utveckling och utjämning.

2a §

Förordnande enligt denna lag Förordnande enligt denna lag
skall av riksbanken ianspråktagas skall av riksbanken ianspråktagas

för att främja penning- och valuta- för att främja penning- och valuta -

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

politiken. Därvid får industri- och politiken. Därvid skall industri sysselsättningspolitiska

strävanden och sysselsättningspolitiska strä beaktas.

Hänsyn av sistnämnda vanden beaktas. Framställning

slag får dock föranleda avslag på skall avslås om den strider mot de

framställning endast då denna på arbetandes intressen,

grund av beloppets storlek eller Generellt förbud mot investeandra
faktorer skulle åsamka lan- ringar utomlands kan förordnas

dets intressen utomordentlig skada. för viss tid.

2b §

Före behandlingen i valutastyrelsen
av ansökan om tillstånd för
företag att företaga direktinvestering
utomlands bör yttrande inhämtas
från de i företaget företrädda
fackliga organisationerna,
vilka skola äga vetorätt.

1976/77: 443 av herr Pettersson i Lund m.fl. (s)„vari hemställs att
riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härmed förordas att en ny paragraf skall införas, benämnd 6 b §, av
nedan angiven lydelse:

6b §

Ansökan om tillstånd för direkta investeringar utomlands skall, i vad
gäller företag som omfattas av lagen om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar, vara tillstyrkt av personalrepresentanterna
i företagets styrelse i ett särskilt yttrande. Endast
om valutastyrelsen är enig därom skall ansökan utan sådan tillstyrkan
ändock kunna tas upp till prövning.

Med anledning av propositionen 131 har följande motioner väckts

1976/77:1605 av herr Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
hemställa hos regeringen om förslag till utvidgade möjligheter till
en stickprovsvis kontroll vid gränsstationerna av att resande inte överträder
meddelade utförsel- och införselförbud i valutalagen,

1976/77:1606 av herr Werner m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar att uttala sig för en skärpt tillämpning av valutaregleringen
i syfte att stoppa kapitalexport och industriutflyttning.

FiU 1976/77: 24

Förslag 1976/77:12

I förslag 1976/77: 12 hemställer fullmäktige i riksbanken att riksdagen
måtte antaga följande ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet):

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges
riksbank (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (RFS 1975: 6) med reglemente
för Sveriges riksbank (Bankoreglementet)
dels att 10 § 5 och 6 morn., 11 § 3 och 4 morn., 12 §, 13 §, 22 § 1
mom. och 3 mom. samt 23 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 11 § skall införas ett nytt mom. betecknat 5 morn.,
dels att i 22 § 4 mom. skall utgå.

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §

5 mom. Varje fullmäktig bevistat sammanträde.

träde.

Därjämte utgår för år.

Är deputeraden av sjukdom förhindrad
att tjänstgöra, får han efter
fullmäktiges bestämmande under
en tid av högst ett år uppbära
halva fullmäktigarvodet och två
tredjedelar «v arvodet som deputerad.

6 mom. Varje suppleant bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör

såsom fullmäktig äger han i stället
åtnjuta arvode efter samma
grunder som fullmäktig.

U §!

3 morn. Suppleant för fullmäktig
kan inträda som suppleant i

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

3 mom. Riksbankschefen, eller
vid förfall för honom vice riksbankschefen,
är ordförande i direktionen.
Direktionen är beslutför,
vid handläggning av fråga
som har avseende på det slag av
verksamhet riksbanken skall bedriva,
när minst tre ledamöter,
bland dem deputeraden eller jourhavande
fullmäktigen, är närvarande
och, vid handläggning av
övriga frågor, när därutöver minst
en personalföreträdare är närvarande.
Vid lika röstetal gäller den
mening som ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde

4 mom. Personalföreträdare,
som skall vara anställd vid riksbankens
huvudkontor, utses av
fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation
för en tid av
högst tre år. Personalföreträdare
skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation
som föreslagit
personalföreträdaren begär det.
Beträffande jäv för personalföreträdare
gäller vad härom stadgas
i kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare
i statlig myndighets
styrelse m. m.

Riksbankens lånedelegation
skall enligt fullmäktiges bestämmande
pröva ärenden rörande utlåning
till allmänheten.

Lånedelegationen består av deputeraden,
jourhavande fullmäktig,
den riksbanksdirektör som leder
handläggningen av de arbetsuppgifter
som åvilar bankavdel -

(Föreslagen lydelse)

direktionen såväl för deputeraden,
vid tillfälligt förfall för denne,
som för jourhavande fullmäktig.

4 mom. Riksbankschefen, eller
vid förfall för honom vice riksbankschefen
eller riksbanksdirektör
är ordförande i direktionen.
Direktionen är beslutför, vid
handläggning av fråga som har
avseende på det slag av verksamhet
riksbanken skall bedriva, när
minst tre ledamöter, bland dem
deputeraden eller jourhavande
fullmäktigen, är närvarande och,
vid handläggning av övriga frågor,
när därutöver minst en personalföreträdare
är närvarande. Vid
lika röstetal gäller den mening som
ordföranden biträder.

yrkar det.

5 mom. Personalföreträdare,
som skall vara anställd vid riksbankens
huvudkontor, utses av
fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation
för en tid av
högst tre år. Personalföreträdare
skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation
som föreslagit
personalföreträdaren begär det.
Beträffande jäv för personalföreträdare
gäller vad härom stadgas i
kungörelsen (1974: 224) om personalföreträdare
i statlig myndighets
styrelse m. m.

Ärenden rörande utlåning till
allmänheten prövas enligt fullmäktiges
bestämmande dels av
riksbankens lånedelegation, dels
av styrelsen för låneärenden vid
huvudkontoret (lånestyrelsen) och
styrelserna vid avdelningskontoren.

Lånedelegationen består av deputeraden,
jourhavande fullmäktig,
den riksbanksdirektör som leder
handläggningen av de arbetsuppgifter
som åvilar bankavdel -

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningen och chefen för denna av- ningen och ytterligare en ledamot,

delning. För de två sistnämnda För de två sistnämnda ledamöter ledamötema

skall fullmäktige utse na skall fullmäktige utse supplean suppleanter.

ter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktigen
är ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i
delegationen ingående ledamöter eller suppleanter.

Ledamot eller suppleant, som
ej är ledamot av bankofullmäktige
eller tjänsteman i riksbanken, äger
uppbära arvode enligt följande
grunder, nämligen: ledamot årsarvode
med 4 000 kronor samt
ersättning per bevistat sammanträde
med 100 kronor och suppleant
med 200 kronor per sammanträdesdag.

13 §!

Till ledamöter i den i 6 a § va- 1 mom. Till ledamöter i den i

lutalagen nämnda valutastyrelsen 6 a § valutalagen nämnda valutaskall
fullmäktige utse dels från styrelsen skall fullmäktige utse dels

riksbanken vice riksbankschefen, från riksbanken vice riksbanksche en

fullmäktig eller suppleant för fen, en fullmäktig eller suppleant

fullmäktig och en bankdirektör, för fullmäktig och en riksbanks dels

utanför banken tre ledamöter, direktör, dels utanför banken tre

av vilka en skall representera ledamöter, av vilka en skall repre bankväsendet

och två näringslivet i sentera bankväsendet och två nä övrigt.

För tjänstgöring i ärenden ringslivet i övrigt. För tjänstgöring

rörande direkta investeringar i ärenden rörande direkta investe utomlands

skall fullmäktige där- ringar utomlands skall fullmäktige

jämte utse två ledamöter, som skall därjämte utse två ledamöter, som

representera arbetstagarna. Full- skall representera arbetstagarna,

mäktige skall därjämte utse sup- Fullmäktige skall därjämte utse

pleanter för dessa ledamöter. suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar
en av de övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara
vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför i ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, när minst tre av de för prövning av sådana ärenden särskilt
utsedda ledamöterna och minst tre av övriga ledamöter är närvarande,
samt i övriga ärenden, när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika
röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Fullmäktige skall utfärda när- 2 mom. Ärende varmed valuta mare

bestämmelser för valutasty- styrelsen har att taga befattning

relsens verksamhet. Därvid får avgöres i valutastyrelsen, i valuta föreskrivas

att ärenden som är av styrelsens direktion (valutadirek löpande

eller expeditionell natur tionen) eller av enskilda tjänste eller

eljest innebär tillämpning av män, en eller två i förening.

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FilJ 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

fastställda riktlinjer får avgöras
på styrelsens vägnar av ordföranden
och bankdirektören i förening.

(Föreslagen lydelse)

/ valutastyrelsen avgöres ärenden
rörande tillämpningsföreskrifter
till valutaförordningen och allmänna
riktlinjer för valutaregleringen
samt de övriga ärenden som
är av större betydelse genom att
de innefattar väsentliga principfrågor
eller eljest.

Valutadirektionen skall förbereda
ärenden som skall avgöras av
valutastyrelsen och under styrelsen
leda valutaregleringen. 1 valutadirektionen
avgöres ärenden som
utan att kräva valutastyrelsens avgörande
bedömes betydelsefulla.

Av enskilda tjänstemän, en eller
tvä i förening, vilka därtill erhållit
valutastyrelsens bemyndigande,
avgöres de ärenden vilka ej ankommer
på valutastyrelsen eller
valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består
av vice riksbankschefen, den i
valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören,
deras suppleanter i styrelsen
samt den gruppchef eller
motsvarande tjänsteman, till vars
verksamhetsområde föreliggande
ärende hör. Valutastyrelsen skall
utse två tjänstemän i riksbanken
såsom suppleanter för valutadirektionens
ständiga ledamöter. Vice
riksbankschefen är ordförande och
den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören
vice ordförande i
valutadirektionen. Beslutförhet
kräver närvaro av tre.

Vid behandling i valutadirektionen
av ärende av särskild penningpolitisk
betydelse skall chefen för
riksbankens kreditpolitiska avdelning
deltaga.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

därom snarast möjligt och senast i
samband med att han erhåller
meddelande om innehållet i styrelsens
beslut.

(Föreslagen lydelse)

tas därom snarast möjligt och senast
i samband med att han erhåller
meddelande om innehållet i
styrelsens beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges
handläggning av ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant,
som ej är tjänsteman i riksbanken,
utgår arvode, till ledamot som
tjänstgör endast i ärenden rörande
direkta investeringar utomlands,
med 4 000 kronor för år
och, till annan ledamot, med 6 000
kronor för år samt till suppleant
med 100 kronor för sammanträdesdag.
Vid resa, som föranleds
av uppdraget, äger ledamot eller
suppleant åtnjuta resekostnadsersättning
och traktamente enligt
vad som gäller för bankdirektör.

Avdelningskontorens styrelser

5 mom. Till ledamot eller suppleant,
som ej är tjänsteman i riksbanken,
utgår arvode, till ledamot
som tjänstgör endast i ärenden rörande
direkta investeringar utomlands,
med 4 000 kronor för år
och, till annan ledamot, med 6 000
kronor för år samt till suppleant
med 100 kronor för sammanträdesdag.
Vid resa, som föranleds av
uppdraget, äger ledamot eller
suppleant åtnjuta resekostnadsersättning
och traktamente enligt vad
som gäller för riksbanksdirektör.

Avdelningskontorens styrelser

m. m.

22 §i

1 mom. Styrelse vid avdelningskontor
skall bestå av direktören
vid kontoret och ytterligare tre eller
fyra ledamöter.

1 mom. Styrelsen för låneärenden
vid huvudkontoret samt styrelse
vid avdelningskontor skall bestå
av tre eller fyra ledamöter jämte,
vid huvudkontoret, chefen för
bankavdelningen och, vid avdelningskontor,
direktören vid kontoret.

Ordförande och övriga styrelseledamöter samt suppleanter för dem,
i den mån sådana anses erforderliga, utses av fullmäktige för högst tre
år. Fullmäktige får entlediga styrelseledamot eller suppleant.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke
utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej
är direktör vid kontoret, äger uppbära
dels årsarvode och dels särskilt
arvode för dag, då han deltar
i sammanträde med styrelse, enligt
följande grunder, nämligen

vid kontoren i Göteborg och
Malmö: styrelsens ordförande årsarvode
med 1 800 kronor samt er 1

Senaste lydelse RFS 1975: 22.

Tjänsteman i riksbanken får icke
utses till ordförande eller vice ordförande.

FiU 1976/77: 24

(Gällande lydelse)

sättning per sammanträdesdag med
60 kronor; annan styrelseledamot
årsarvode med 1 500 kronor samt
ersättning per sammanträdesdag
med 50 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens
ordförande årsarvode med 1 500
kronor och ersättning per sammanträdesdag
med 50 kronor; annan
styrelseledamot årsarvode med
1 200 kronor och ersättning per
sammanträdesdag med 40 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör
som ordförande, äger uppbära för
ordförande angiven dagersättning.

Suppleant, jorn inkallas att närvara
vid sammanträde, äger uppbära
ersättning med 75 kronor per
sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes
förrättning, vari styrelseledamot eller
suppleant deltar.

4 mom. Styrelseledamot eller
suppleant äger att för resa, som
han för fullgörande av sitt uppdrag
eller eljest för riksbankens
räkning företager från hemorten,
åtnjuta resekostnadsersättning och
traktamente enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet. Han
hänförs därvid till reseklass A.

1 mom. För behandling av allmänna
ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet
och oavbrutna gång fordrar
det, dock minst en gång i veckan.
Styrelsen är beslutför, när minst
tre ledamöter är tillstädes. Vid
sammanträde skall protokoll föras.
Vid lika röstetal gäller den mening
ordföranden biträder. För bifall
till låneansökan fordras att
minst tre ledamöter är ense om
beslutet.

(Föreslagen lydelse)

3 mom. Styrelseledamot eller
suppleant äger att för resa, som
han för fullgörande av sitt uppdrag
eller eljest för riksbankens
räkning företager från hemorten,
åtnjuta resekostnadsersättning och
traktamente enligt bestämmelserna
i allmänna resereglementet. Han
hänförs därvid till reseklass A.

Styrelsen för låneärenden vid
huvudkontoret och styrelse vid avdelningskontor
sammanträder för
behandling av allmänna ärenden
så ofta ärendenas beskaffenhet och
oavbrutna gång fordrar det, dock
minst en gång i veckan. Styrelse
är beslutför, när minst tre ledamöter
är tillstädes. Vid sammanträde
skall protokoll föras. Vid lika röstetal
gäller den mening ordföranden
biträder. För bifall till låneansökan
fordras att minst tre ledamöter
är ense om beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3f Riksdagen 1976/77. 5 sami. Nr 24

FiU 1976/77: 24

Motion i anslutning till förslag 12

I den med anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12
till ändringar i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet) väckta motionen
1976177:1447 av herr Sträng m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar
att utvidga rätten för arbetstagarrepresentanterna i valutastyrelsen så att
de kan tjänstgöra vid behandlingen av styrelsens samtliga ärenden samt
antar följande lagförslag

a) Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 6 a § valutalagen (1939: 350) skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse,

6 a

Riksbankens beslutanderätt enligt
denna lag utövas inom riksbanken
av en styrelse (valutastyrelsen).
Valutastyrelsen består av sju
ledamöter utom vid handläggning
av ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, då den består
av elva ledamöter.

Regeringen utser

Valutastyrelsens beslut

På yrkande

Mot fullmäktiges

Närmare bestämmelser

Föreslagen lydelse
§

Riksbankens beslutanderätt enligt
denna lag utövas inom riksbanken
av en styrelse (valutastyrelsen).
Valutastyrelsen består av nio
ledamöter utom vid handläggning
av ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, då den består
av elva ledamöter.

utses suppleanter.

av beslutet.

beslutets fattande.

ej föras.

i bankoreglementet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

FiU 1976/77: 24

b) Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för Sveriges
riksbank (Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives att 13 § 1 mom. lagen (RFS 1975: 6) med
reglemente för Sveriges riksbank (Bankoreglementet) skall ha nedan
angivna lydelse:

1 förslag 1976/77:12 föreslagen 1 motionen föreslagen lydelse
lydelse

1 mom. Till ledamöter i den i
6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen
skall fullmäktige utse dels
från riksbanken vice riksbankschefen,
en fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig och en riksbanksdirektör,
dels utanför banken tre
ledamöter, av vilka en skall representera
bankväsendet och två näringslivet
i övrigt. För tjänstgöring
i ärenden rörande direkta investeringar
utomlands skall fullmäktige
därjämte utse två ledamöter, som
skall representera arbetstagarna.
Fullmäktige skall därjämte utse
suppleanter för dessa ledamöter.

Vice riksbankschefen

Valutastyrelsen är beslutför i
ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, när minst tre av
de för prövning av sådana ärenden
särskilt utsedda ledamöterna och
minst tre av övriga ledamöter är
närvarande, samt i övriga ärenden,
när minst tre ledamöter är närvarande.
Vid lika röstetal gäller den
mening som ordföranden biträder.

1 mom. Till ledamöter i den i
6 a § valutalagen nämnda valutastyrelsen
skall fullmäktige utse dels
från riksbanken vice riksbankschefen,
en fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig och en riksbanksdirektör,
dels utanför banken fem
ledamöter, av vilka två skall representera
arbetstagarna, en bankväsendet
och två näringslivet i övrigt.
Fullmäktige skall därjämte utse
suppleanter för dessa ledamöter.

vice ordförande.

Valutastyrelsen är beslutför när
minst fyra av de ledamöter som
deltar i styrelsens samtliga ärenden
är närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden
biträder.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

FiU 1976/77: 24

Utskottet

Förlängning av valutaregleringen

Valutalagstiftningen är en beredskapslagstiftning. För att bestämmelserna
i valutalagen skall gälla krävs — utom i fall av krig eller krigsfara
m. m. — att riksdagen genom lag beslutar om tillämpning av lagen.
Sådant beslut får avse en tid av högst ett år.

Efter framställning från fullmäktige i riksbanken den 10 februari
1977 har regeringen föreslagit att lagen förlängs att gälla under perioden
den 1 juli 1977—den 30 juni 1978. Föredraganden anför i propositionen
att det är nödvändigt med en förlängning mot bakgrund bl. a.
av det valutaläge som vårt land befinner sig i. I anledning av synpunkter
som framförts vid remissbehandlingen av fullmäktiges skrivelse
redovisar föredraganden att en valutareglering som varit i kraft så
länge som den svenska behöver ses över. Han avser att ta initiativ till
en sådan översyn.

Utskottet tillstyrker på motsvarande grunder som redovisas i propositionen
att valutaregleringen förlängs att gälla under tiden den 1 juli
1977—den 30 juni 1978 och att riksdagen sålunda antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om tillämpning av valutalagen.

Ändringar i valutalagstiftningen m. m.

Fullmäktige i riksbanken har i sin ovan nämnda skrivelse till regeringen
tagit upp frågan om vissa ändringar i sak i de centrala valutabestämmelserna.
Sålunda föreslår fullmäktige att valutaförordningen kompletteras
med en regel om förbud mot försträckning (utlåning) till utlandet
på motsvarande sätt som i förordningen intagits förbud mot
skuldsättning utomlands. Vidare anser fullmäktige att förbudet i förordningen
att uppskjuta betalning till utlandet m. m. utan stöd av handelsbruk
bör motsvaras av bestämmelser om förbud mot att betala i förtid
eller på annat sätt påskynda utlandsbetalningar.

Fullmäktige har under pågående översyn av valutaregleringens tilllämpningsbestämmelser
och betalningsbalansstatistiken också funnit det
föreligga ett behov av precisering, revidering och komplettering av vissa
ansvarsbestämmelser i valutaförfattningama. Vid den överflyttning av
vissa straff- och förverkandebestämmelser som genomfördes år 1975 i
anledning av den nya regeringsformen kom, anför fullmäktige, de föreskrifter
som meddelas i valutaförordningens 10 § om bl. a. förbud mot
betalningsförskjutningar och mot kapitalöverföringar genom internprissättning
att sakna uttryckligt stöd i de fullmakter som meddelas i valutalagen.
Vidare påkallas en redaktionell ändring i valutalagens 9 § för
att täcka in ansvar för medverkan vid grova valutabrott samt i 10 § för
att klargöra att uppsåtlig medverkan vid valutabrott är straffbar obe -

FiU 1976/77: 24

roende av uppsåt eller oaktsamhet hos gärningsmannen. Slutligen tas i
fullmäktiges skrivelse upp frågan huruvida gällande praxis för väckande
av åtal för valutabrott står i överensstämmelse med rättegångsbalkens
bestämmelser samt behovet av stickprovsmässig kontroll av att meddelade
utförsel- och införselförbud av sedlar m. m. iakttas.

Föredragande statsrådet finner det motiverat att göra de förtydliganden
och redaktionella ändringar varom fullmäktige i riksbanken hemställt.
I fråga om uppsåtlig medverkan vid brott, där gärningsmannen
saknat uppsåt, finner han dock att bestämmelsen i 10 § andra stycket
valutalagen redan nu är utformad så att straffsanktion inträder i dessa
fall. De frågor i riksbanksfullmäktiges skrivelse som rör en utvidgning
av valutaregleringen bör enligt propositionen inte avgöras nu utan prövas
vid kommande översyn.

Utskottet tillstyrker på de grunder som redovisas av fullmäktige och
av föredraganden de i propositionen föreslagna ändringarna i 9, 10 och
13 §§ valutalagen. Utskottet finner det i likhet med föredraganden naturligt
att de ändringar i sak rörande förbud mot försträckning till utlandet
och förbud mot påskyndande av utlandsbetalningar m. m. som
förts på tal i fullmäktiges skrivelse prövas vid den kommande översynen
av valutalagstiftningen. Vad gäller förutsättningarna för förundersökning
och åtal vid valutabrott har utskottet inget att erinra mot vad föredragande
statsrådet anfört.

I fråga om möjligheterna till stickprovsmässig kontroll av att valutabestämmelserna
iakttas anför föredraganden att en utvidgad stickprovskontroll
vid gränsstationerna rymmer flera problem, bl. a. om den personliga
integriteten, och därför bör övervägas ytterligare. I motionen
1605 hävdas att dessa integritetsproblem inte är av något principiellt
annat slag än de som kan uppstå vid den stickprovsvisa tullkontrollen av
inresande till riket. Några ytterligare överväganden bör enligt motionärernas
mening därför inte tillåtas fördröja att en stickprovsmöjlighet införs,
som leder till att efterlevnaden av valutalagens bestämmelser effektivt
kan kontrolleras.

Utskottet vill i denna fråga för sin del anföra följande. Som redovisas
i fullmäktiges skrivelse innebär övergången från manuell till automatisk
kontroll vid flygplatserna att upptäckt normalt nu ej kan ske av sedelsmugglingsförsök.
Fullmäktige menar därför att behov föreligger av
stickprovskontroll och att lagstöd härför erfordras genom tillägg till
valutalagen. Riksåklagaren anser i sitt remissyttrande att en eventuell
utvidgning av möjligheterna att företa stickprovsmässig kontroll av att
bestämmelserna om valutautförsel iakttas i stället bör ske genom ändring
i lagen om straff för varusmuggling. Självfallet är det angeläget att
valutabestämmelserna efterlevs. En utvidgad stickprovskontroll kan därvid
vara av betydelse. För utskottet är det dock inte möjligt att i nuläget
ha en uppfattning om i vilken utsträckning en effektivare kontroll

FiU 1976/77: 24

av att valutabestämmelserna iakttas kan uppnås genom stickprovskontroll
av nu berört slag eller vilken form av lagstiftning som är den lämpliga.
Problemet bör enligt utskottets mening få en skyndsam behandling,
t. ex. i anslutning till det arbete i frågan som pågår vid generaltullstyrelsen.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

I motionen 78 föreslås omfattande ändringar i och tillägg till valutalagen.
Sålunda föreslås införd en ny 1 a § med förbud för kapitalinvesteringar
i områden under kolonialt förtryck, i stater som utövar sådant
kolonialt förtryck eller har fascistisk eller rasistisk regim. För
kapitalinvesteringar i övrigt skulle enligt lagförslaget krävas av den sökande
bl. a. att han kan visa att investeringen inte är avsedd att sänka
lönekostnaderna och att kapitalexporten inte snedvrider det mottagande
landets ekonomiska struktur. En rad andra kriterier skall enligt förslaget
också vara uppfyllda för att valutautförsel skall medges.

I motionen 78 liksom i motionen 1606 motiveras förslaget om skärpt
valutalagstiftning med att valutaregleringen i dess nuvarande utformning
inte kunnat förhindra ett allt djupare underskott i Sveriges balans
gentemot omvärlden. Valutaregleringen har inte hindrat en kraftig ökning
av kapitalexporten. Minskningen av sysselsättningen inom svensk
industri under de senaste åren har enligt motionärerna nära samband
med denna kapitalexport. I den mån Sveriges anslutning till OECD:s
kapitalliberaliseringsstadga är ett hinder mot skärpt restriktivitet mot
kapitalexport bör anslutningen till denna stadga omprövas, anför motionärerna.

Utskottet kan inte tillstyrka de i motionen 78 föreslagna vidgningarna
i nu gällande valutalagstiftning. Dessa synes ha till syfte att helt omöjliggöra
varje svensk investering utomlands, en inriktning av vår ekonomiska
politik som utskottet inte kan ställa sig bakom. I betydande utsträckning
kommer svensk industri också framöver att behöva investera
utomlands för att etablera nya marknader och stödjepunkter för svensk
försäljning utomlands. Utskottet vill också hävda att svenska investeringar
utomlands ingalunda utgör den belastning på våra utrikes betalningar
som motionärerna synes göra gällande, eftersom en förutsättning
för tillstånd regelmässigt är att finansieringen huvudsakligen sker utomlands.
Utskottet vill i anledning av vad som anförs rörande OECD:s
kapitalliberaliseringsstadga vidare poängtera att stadgan i sig rymmer
undantagsklausuler vid fall av betalningsbalanssvårigheter. Det är också
på denna grund (artikel 7 c) som Sverige begränsat sina förpliktelser.
Däremot synes en rad av de klausuler för att medge kapitalexport som
motionärerna vill ha införda i lagstiftningen inte stå i överensstämmelse
med våra åtaganden enligt stadgan.

Vad slutligen gäller åtgärder för att motverka kolonialt förtryck anser
utskottet det olämpligt att i valutalagstiftningen inrymma stadganden
om prövning av så allmän innebörd som föreslås i motionen (1 a §). De

FiU 1976/77: 24

tolkningsfrågor som valutastyrelsen i sådant fall skulle ställas inför skulle
vara mycket omfattande. Riksdagen har tidigare genom särskild lagstiftning
beslutat om sanktioner mot Rhodesia. Även sanktioner som
innebär förbud mot kapitalexport till enskilt land bör enligt utskottets
mening föregås av en utrikespolitisk prövning av regering och riksdag
och inte bedömas av valutastyrelsen. I sammanhanget bör nämnas att
frågan om förbud mot kapitalexport till eller investeringar i Sydafrika
och Namibia torde komma upp till riksdagens prövning senare i vår i
anledning av väckta motioner i ärendet. De i motionen 78 föreslagna
lagändringarna i denna del avstyrks sålunda.

I flera motioner har tagits upp sammansättningen av valutastyrelsen
och formerna för styrelsens handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar.
I motionen 443 begärs sålunda ett tillägg till lagen varigenom
ansökan om tillstånd till direktinvesteringar i förekommande
fall skulle vara tillstyrkt av de anställdas representanter i företagens
styrelser. Endast en enig valutastyrelse skulle kunna ta upp ett ärende
till prövning om sådan facklig tillstyrkan saknas. I motionen 78 föreslås
direkt vetorätt för de fackliga organisationer som är företrädda
vid det aktuella företaget. I motionen 1447 — som väckts i anledning
av förslaget till ändringar i bankoreglementet — föreslås att de båda
fackliga företrädare som numera ingår i valutastyrelsen vid behandling
av ärenden som rör direktinvesteringar genom ändringar i valutalagen
och bankoreglementet skall ges möjlighet att delta vid avgörandet av
valutastyrelsens samtliga ärenden. Härigenom skulle, anför motionärerna,
dessa ges möjlighet att få en total bild av den valutapolitiska
situationen.

Utskottet vill erinra om att valutalagstiftningen år 1974 kompletterades
med bestämmelser som ger valutastyrelsen möjligheter att beakta
även industri- och sysselsättningspolitiska strävanden. I samband
härmed utvidgades valutastyrelsen på så sätt att styrelsen vid behandling
av direktinvesteringar kompletteras med två fackliga representanter
— som utses av fullmäktige i riksbanken — och ytterligare två av
regeringen utsedda representanter (f. n. utgörs dessa av statssekreterarna
i arbetsmarknads- och industridepartementen). Vid behandlingen av
ärenden om direktinvesteringar inhämtar dessutom valutastyrelsen, i de
fall där sysselsättningsfrågan bedöms vara av betydelse, regelmässigt
synpunkter från fackligt håll i berörda företag. De bedömningar som
görs på fackligt håll finns sålunda redan nu med i det material som
föreligger när ett ärende om direktinvesteringar avgörs i valutastyrelsen.
Utskottet förutsätter att en beredning av detta slag sker även fortsättningsvis.

I anledning av vad som anförs i motionen 78 om vetorätt för de anställda
i de fackliga organisationerna vill utskottet notera att en regel
av denna innebörd, dvs. att ett ärende om direktinvestering i vissa fall

FiU 1976/77: 24

inte ens skulle komma upp till prövning i valutastyrelsen, knappast står
i överensstämmelse med våra internationella åtaganden. Den aktuella
lagändringen bör därför avvisas.

Även i motionerna 443 och 1447 begärs stärkt fackligt inflytande
i valutaärenden. Ändringar i lagstiftningen på sått som föreslås i motionen
443 innebär som utskottet redan redovisat svårigheter i förhållande
till OECD:s kapitalliberaliseringsstadga. I motionen 1447 anvisas
en annan väg för att ge fackliga företrädare insyn i och överblick
över de delvis komplicerade valutafrågor som avgörs i riksbankens
valutastyrelse. Ett bifall till motionen skulle emellertid innebära att
två av de ledamöter som nu medverkar med särskild sakkunskap i
ärenden rörande direktinvesteringar skulle bli fullvärdiga medlemmar
av valutastyrelsen men inte de övriga två. En utvidgning av valutastyrelsen
aktualiserar också ändringar i styrelsens omröstningsregler enligt
bankoreglementet och kan tänkas påverka styrelsens arbetsformer
även i övrigt. Det kan enligt utskottets mening vara lämpligt att även
de nu aktuella frågorna rörande valutastyrelsens sammansättning och
beslutsformer övervägs vid den översyn av valutaregleringen som departementschefen
aviserar. Detta bör ges regeringen och fullmäktige i
riksbanken till känna.

Tillämpning av valutaförordningen

I enlighet med valutalagens bestämmelser har regeringen lämnat riksdagen
tillfälle att yttra sig över förslaget till förordning om fortsatt giltighet
av valutaförordningen. I propositionen anför föredraganden, i anledning
av synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen, att
han utgår från att riksbanken även i fortsättningen håller nära kontakt
med representanter för banker och näringslivet när den utformar de
närmare bestämmelser som behövs för verkställigheten av valutaförordningen
och, heter det i propositionen, även i övrigt tillämpar valutaregleringen
så smidigt som möjligt och med vederbörlig hänsyn till näringslivets
intressen inom ramen för den ekonomiska politikens mål.

I motionerna 78 och 1606 begärs en skärpt tillämpning av valutaregleringen.
Skulle de i motionen 78 framförda yrkandena om lagändring
inte vinna riksdagens bifall bör gällande lag tillämpas långt mer restriktivt
än vad som hittills varit fallet, anför motionärerna i motionen 1606. De
begär att riksdagen uttalar sig för en skärpt tillämpning av valutaregleringen
i syfte att stoppa kapitalexport och industriutflyttning.

Utskottet har i det föregående avstyrkt bifall till motionärernas förslag
till lagändringar. Utskottet avstyrker likaså bifall till yrkandena om
ett riksdagens uttalande av det slag som motionärerna föreslår. En inriktning
av vår valutareglering som den motionärerna redovisar i de båda
motionerna skulle stå i uppenbar strid med våra internationella för -

FiU 1976/77: 24

pliktelser. Lagstiftningen måste självfallet tillämpas med hänsyn tagen
till våra internationella förpliktelser och med den grad av restriktivitet
som vid varje tidpunkt erfordras för att valutaregleringen skall medverka
till att uppnå målen för den ekonomiska politiken.

Ändringar i bankoreglementet

Fullmäktige i riksbanken har i förslag 1976/77: 12 föreslagit vissa
ändringar beträffande beslutsförfarandet i riksbanken i låneärenden och
valutaregleringsärenden. Förslagen föranleder ändringar i lagen (RFS
1975:6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet, senast
ändrat RFS 1975: 22). I samband därmed föreslås vissa smärre ändringar
i reglementet avseende fullmäktigesuppleanters arvodering och rätt att
inträda som suppleanter i direktionen. I bankoreglementet lagfästa bestämmelser
om arvodesbelopp åt kontorsstyrelsernas ledamöter föreslås
utgå ur reglementet.

Handläggning av låneärenden inom riksbanken. Vid sidan av sina huvudsakliga
arbetsuppgifter bedriver riksbanken viss utlåning till allmänheten
av egna medel eller genom förvaltning av statliga lånefonder
(bosättningslån). För denna låneverksamhet svarar en särskild lånedelegation
varjämte i särskild ordning beslutanderätt delegerats till styrelserna
vid avdelningskontoren och till tjänstemän vid såväl huvudkontor
som avdelningskontor. Vid huvudkontoret i Stockholm är lånedelegationen
dels ansvarig för den lokala låneverksamheten i Stockholms län,
dels också central låneinstans, som beslutar i vissa låneärenden för hela
landet. I ärenden rörande bosättningslån, där en formell besvärsinstans
måste finnas, är riksbankens direktion central besvärsinstans för hela
riksbanken.

För att avlasta direktionen föreslår nu fullmäktige att de låneärenden
som i dag handläggs i direktionen i stället tas om hand av den befintliga
lånedelegationen. Samtidigt föreslås att en särskild styrelse inrättas för
den lokala lånerörelsen vid huvudkontoret, benämnd lånestyrelsen. Den
ombildade lånedelegationen blir därmed uteslutande en gemensam högre
instans för både huvudkontor och avdelningskontor med uppgift att
handlägga dels besvär i ärenden rörande bosättningslån, dels i första
instans sådana låneärenden som inte delegerats till kontorsstyrelserna
och lånestyrelsen.

Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna omläggningen av
beslutsformerna i låneärenden. Omläggningen föranleder ändringar i
12, 22 och 23 §§ bankoreglementet.

Handläggningen av valutaärenden inom riksbanken m. m. I den instruktion
för valutastyrelsen som fullmäktige fastställt med stöd av
bankoreglementet 13 § 4 mom. föreskrivs vissa former av delegation av

FiU 1976/77: 24

rutinärenden. I praktiken avgörs med stöd härav över 90 % av alla
ärenden (som är ca 35 000 per år) av enskilda tjänstemän. Fullmäktige
anser det vara otillfredsställande att detta beslutsförfarande grundar sig
endast på en av fullmäktige antagen instruktion men saknar stöd i de
av riksdagen antagna bestämmelserna. Fullmäktige föreslår därför att
det i bankoreglementet tas in en uttrycklig föreskrift om att valutaärenden
kan avgöras också på tjänstemannanivå. I nära anslutning till
praxis för beslutsformer som efter hand utbildats i valutastyrelsen föreslås
vidare att en riksbankens valutadirektion inrättas.

Utskottet har i sak inget att invända mot fullmäktiges förslag, som
utskottet sålunda tillstyrker. Förslaget förutsätter ändringar i 13 § bankoreglementet.

I motionen 1447 föreslås en ändring av bankoreglementet innebärande
att de båda arbetstagarrepresentanter som ingår i valutastyrelsen vid
handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar skulle få säte i
valutastyrelsen vid samtliga förekommande ärenden. Förslaget förutsätter
också ändring i valutalagen och har i sak behandlats i det föregående
i anslutning till övriga föreslagna ändringar i valutalagen. Den
i motionen föreslagna justeringen i bankoreglementet bör sålunda ske
endast i den mån valutalagen ändras i enlighet med yrkandet i motionen
1447. Utskottet har i det föregående på denna punkt hänvisat till
den planerade översynen av valutalagen.

Lagförslaget. I det lagförslag som förelagts riksdagen har felaktigt
återgivits äldre bestämmelser såsom gällande lydelse av lagen. Detta
gäller vissa avsnitt av de i Förslag 12 återgivna 13 och 22 §§ varjämte
11 § 4 mom. blivit ofullständigt återgivet. Till följd härav har också
oavsiktligt kommit att föreslås arvoden för ledamöter och suppleanter
i valutastyrelsen som är lägre än de nu gällande som fastställdes år
1975.

Fullmäktiges förslag till ändringar i bankoreglementet har utskottet
korrigerat på ifrågavarande punkter. I 13 § 2 mom. föreslår utskottet en
redaktionell förändring av fullmäktiges förslag i vad gäller valutastyrelsens
uppgifter. Därjämte har utskottet i sitt förslag i 22 § tagit in ett
bemyndigande för fullmäktige att fastställa arvoden och andra ersättningar
till ledamöter och suppleanter i styrelsen för låneärenden vid
huvudkontoret och i styrelserna vid avdelningskontoren. 3 och 4 mom.
har därvid ansetts kunna föras samman. Någon saklig ändring avses
inte härmed i jämförelse med fullmäktiges förslag. I övrigt har utskottet
inga erinringar mot det upprättade lagförslaget. Utskottet hemställer
följaktligen att riksdagen antar det i bilaga 2 som utskottets förslag
betecknade förslaget till lag om ändring i lagen med reglemente för
riksbanken.

FiU 1976/77: 24

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring i valutalagen att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motionerna 1976/77: 78
moment 2, 1976/77: 443 i denna del och 1976/77: 1447 i denna
del antar det i propositionen 1976/77: 131 och i bilaga 1 till
detta betänkande intagna som regeringens och utskottets förslag
betecknade förslaget till lag om ändring i valutalagen
(1939: 350),

2. beträffande tillämpning av valutalagen att riksdagen antar det
i propositionen 1976/77: 131 och i bilaga 1 till detta betänkande
intagna förslaget till lag om tillämpning av valutalagen
(1939: 350),

3. beträffande fortsatt giltighet av valutaförordningen att riksdagen
lämnar utan erinran det i propositionen 1976/77: 131
och i bilaga 1 till detta betänkande intagna förslaget till förordning
om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:
264),

4. beträffande ändring i bankoreglementet att riksdagen med
anledning av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12
och med avslag på motionen 1976/77: 1447 i denna del antar
det i bilaga 2 till detta betänkande intagna som utskottets förslag
betecknade förslaget till lag om ändring i lagen (RFS
1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

5. beträffande arbetstagarinflytande på utlandsinvesteringar att
riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 443 i denna
del som sin mening ger regeringen och fullmäktige i riksbanken
till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande valutastyrelsens sammansättning att riksdagen med
anledning av motionen 1976/77: 1447 i denna del som sin
mening ger regeringen och fullmäktige i riksbanken till känna
vad utskottet anfört,

7. beträffande vidgade möjligheter till stickprovsvis kontroll vid
gränsstationerna av att valutabestämmelserna iakttas att riksdagen
med anledning av motionen 1976/77: 1605 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande uttalande om att stoppa industriutflyttningen och
kapitalexporten att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 78
moment 1 och 1976/77: 1606.

Stockholm den 28 april 1977

På finansutskottets vägnar
KJELL-OLOF FELDT

FiU 1976/77: 24

Närvarande: herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Gustafsson
i Stenkyrka (c), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s), Elmstedt (c),
Wachtmeister i Staffanstorp (m), Nilsson i Visby (s), Fågelsbo (c), Ranagård
(c), Karlsson i Motala (s), Rydén (m), Holger Bergqvist i Göteborg
(fp), Forslund (s) och fru Winther (fp).

Reservationer

Reservation 1 beträffande ändring i valutalagen av herrar Feldt (s),
Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö (s),
Nilsson i Visby (s), Karlsson i Motala (s) och Forslund (s) som anser
att

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Även i”
och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Även i motionerna 443 och 1447 begärs stärkt fackligt inflytande i
valutaärenden. Dessa krav skall ses mot bakgrund av att de svenska
företagens direktinvesteringar utomlands tenderar att öka kraftigt och
därmed i ökad grad också påverkar den industriella utvecklingen och
sysselsättningen i vårt land. Utskottet vill inte motsätta sig att den av
föredraganden aviserade översynen av gällande valutareglering företas.
Utskottet finner emellertid de uttalanden som föredraganden gör i propositionen
en aning oroande. Utskottet vill därför redan i detta sammanhang
markera, att översynen rimligen bör ha den inriktningen att
valutaregleringen utformas så att den blir ett effektivare instrument i
strävandena att fullfölja våra ekonomisk-politiska mål. I vissa avseenden,
särskilt kontrollen av kapitalrörelserna, kan detta innebära skärpningar
av regleringen. Vissa av fullmäktige påtalade brister och luckor
i lagstiftningen bör rättas till och det fackliga inflytandet bör i möjlig
mån stärkas inom ramen för våra internationella förpliktelser. Därvid
bör de i motionen 443 framförda förslagen prövas.

I motionen 1447 påtalas att det blivit allt svårare att se utlandsinvesteringarna
isolerade från andra valutaärenden. Det har visat sig allt
mera nödvändigt att arbetstagarrepresentanterna får en total bild av
den valutapolitiska situationen och kan följa den totala mängden ärenden.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de båda representanterna
för arbetstagarna som inträder i valutastyrelsen vid behandling
av ärenden rörande direktinvesteringar därför bör beredas plats i
valutastyrelsen som fullvärdiga medlemmmar. 6 a § valutalagen bör
ändras i enlighet härmed på sätt som yrkas i motionen 1447. Till de
ändringar som i konsekvens härmed erfordras i bankoreglementet återkommer
utskottet i det följande.

FiU 1976/77: 24

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändring i valutalagen att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med bifall till motionen 1976/77:
1447 i denna del avslår motionerna 1976/77: 78 moment 2
och 1976/77: 443 i denna del och antar det i bilaga 1 till detta
betänkande intagna som reservanternas förslag betecknade
förslaget till 6 a § och i övrigt det som regeringens och utskottets
förslag betecknade förslaget till lag om ändring i valutalagen
(1939: 350),

Reservation 2 beträffande ändring i bankoreglementet av herrar Feldt
(s), Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson i Malmö
(s), Nilsson i Visby (s), Karlsson i Motala (s) och Forslund (s) som —
under förutsättning av bifall till reservationen 1 — anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”av valutalagen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1447 föreslås, som utskottet tidigare berört, den ändringen
i bankoreglementet att de båda arbetstagarrepresentanterna som ingår
i valutastyrelsen vid handläggning av ärenden rörande direktinvesteringar
skall få säte i valutastyrelsen vid samtliga där förekommande
ärenden. Utskottet har i det föregående förordat en sådan ändring och
justering i valutalagen i enlighet därmed. Även bankoreglementet måste
därvid ändras och utskottet biträder att 13 § bankoreglementet ändras
på sätt som föreslås i motionen.

dels utskottets hemställan under 4. bort ha följande lydelse:

4. beträffande ändring i bankoreglementet att riksdagen med anledning
av fullmäktiges i riksbanken förslag 1976/77: 12 och
med bifall till motionen 1976/77: 1447 i denna del antar det i
bilaga 2 till detta betänkande intagna som reservanternas förslag
betecknade förslaget till 13 § och i övrigt det som utskottets
förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen
(RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken (Bankoreglementet),

dels utskottets hemställan under 6. bort utgå.

FiU 1976/77: 24

Bilaga 1

1 Förslag till

Lag om ändring i valutalagen (1939: 350)

Regeringens och utskottets förslag

Härigenom föreskrives att 9, 10 och 13 §§ valutalagen
(1939: 350)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

6 a §2

Riksbankens beslutanderätt enligt denna lag utövas inom
riksbanken av en styrelse (valutastyrelsen). Valutastyrelsen
består av sju ledamöter utom vid handläggning av ärenden
rörande direkta investeringar utomlands, då den består av
elva ledamöter.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrives
att 6 a, 9, 10 och 13 §§ valutalagen
(1939: 350)1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Reservanternas förslag

Riksbankens beslutanderätt
enligt denna lag utövas
inom riksbanken av en styrelse
(valutastyrelsen). Valutastyrelsen
består av nio
ledamöter utom vid handläggning
av ärenden rörande
direkta investeringar utomlands,
då den består av elva
ledamöter.

Regeringen utser tre av ledamöterna, varav två skola tjänstgöra endast i ärenden rörande
direkta investeringar utomlands. Övriga ledamöter utses av fullmäktige i rikcbanken.
För ledamöterna skola i samma ordning utses suppleanter.

Valutastyrelsens beslut må överklagas hos fullmäktige i riksbanken inom tre veckor från
det klaganden fick del av beslutet.

På yrkande av minst tre av de ledamöter eller suppleanter, som deltagit i styrelsens beslut,
skall beslutet underställas fullmäktige för prövning. Yrkande härom skall framställas
genast efter beslutets fattande.

Mot fullmäktiges beslut må talan ej föras.

Närmare bestämmelser rörande valutastyrelsen meddelas i bankoreglementet.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1959: 262.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse

Regeringens och utskottets förslag

9 §2

Till böter eller fängelse i högst
ett år dömes den som uppsåtligen

1) bryter mot förbud eller villkor
sorn meddelas med stöd av 2 §
föista stycket 1)—7).

2) använder sig av eller medverkar som bulvan för att kringgå förbud
som avses i 1),

Den som uppsåtligen
1) bryter mot förbud eiler villkor
som meddelas med stöd av 2 §
första stycket 1)—7) eller 5 § 3),

3) genom oriktig uppgift förskaffar
sig sådan rätt att förvärva
eller avyttra utländska betalningsmedel
eller utländska fordringar,
som behövs enligt förordnande
som meddelas med stöd av 2 §
första stycket 2), eller riksbankens
tillstånd, i den mån det behövs
enligt förordnande som meddelas
med stöd av samma stycke, eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet
som föreskrives
med stöd av denna lag eller vid
fullgörande av sådan skyldighet
lämnar oriktig uppgift.

År brott som avses i första
stycket grovt, dömes till fängelse
i högst två år.

Har gärning som avses i första stycket begåtts av grov oaktsamhet,
dömes till böter.

Om ansvar för överträdelse av utförsel- eller införselförbud som meddelas
med stöd av 2 § första stycket 9) finnas bestämmelser i lagen
(1960: 418) om straff för varusmuggling.

3) genom oriktig uppgift förskaffar
sig sådan rätt att förvärva
eller avyttra utländska betalningsmedel
eller utländska fordringar,
som behövs enligt förordnande
som meddelas med stöd av 2 §
första stycket 2) eller 5 § 3), eller
riksbankens tillstånd, i den mån
det behövs enligt förordnande som
meddelas med stöd av 2 § första
stycket eller 5 § 3), eller

4) underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet
som föreskrives
med stöd av denna lag eller vid
fullgörande av sådan skyldighet
lämnar oriktig uppgift,

dömes till böter eller fängelse i
högst ett år eller, om brottet är
grovt, fängelse i högst två år.

10 §3

Ha flera medverkat till brott som avses i första stycket eller i 9 §
första stycket äga 23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken motsvarande tilllämpning.

2 Senaste lydelse 1975: 204.

3 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse

Regeringens och utskottets förslag
§4

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

2 Förslag till

Lag om tillämpning av valutalagen (1939: 350)

Härigenom föreskrives att 2 § första stycket 1, 2 och 4—9 samt
5 § 1 och 3 valutalagen (1939: 350) skall äga tillämpning under tiden
den 1 juli 1977—den 30 juni 1978.

3 Förslag till

Förordning om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959: 264)

Härigenom föreskrives att valutaförordningen (1959: 264), som enligt
förordning (1976: 228) gäller till utgången av juni 1977, skall äga
fortsatt giltighet till utgången av juni 1978.

4 Senaste lydelse 1975: 204.

FiU 1976/77: 24

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (RFS 1975: 6) med reglemente för riksbanken
(Bankoreglementet)

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (RFS 1975: 6) med reglemente
för riksbanken (Bankoreglementet)

dels att 10 § 5 och 6 morn., 11 § 3 och 4 morn., 12 §, 13 §, 22 § 1
mom. och 3 mom. samt 23 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 11 § skall införas ett nytt mom. betecknat 5 morn.,
dels att i 22 § 4 mom. skall utgå.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Om styrelsen och förvaltningen m. m.

Fullmäktige m. m.

10 §

5 mom. Varje fullmäktig erhåller arvode med 15 000 kronor för år.
Varje fullmäktig utom deputeraden erhåller dessutom 100 kronor för
varje bevistat sammanträde.

Därjämte utgår särskilda arvoden till fullmäktiges ordförande med
2 700 kronor för år och till deputeraden efter fullmäktiges bestämmande
med högst 14 400 kronor för år.

Är fullmäktig förhindrad att utöva
sin befattning av annan anledning
än uppdrag för riksbankens
räkning och inkallas till följd därav
suppleant, skall fullmäktigen avstå
det arvode som belöper på ledigheten.
Fullmäktiges ordförande
och deputeraden får dock med bibehållet
arvode åtnjuta semester
eller annan ledighet under en tid av
45 dagar årligen. Är deputeraden
av sjukdom förhindrad att tjänstgöra,
får han efter fullmäktiges bestämmande
under en tid av högst
ett år uppbära halva fullmäktigarvodet
och två tredjedelar av arvodet
som deputerad.

6 mom. Varje suppleant erhåller arvode med 4 000 kronor för år
samt med 100 kronor för varje bevistat sammanträde.

Under tid då suppleant tjänstgör
såsom fullmäktig äger han i stället
åtnjuta arvode efter samma
grunder som fullmäktig.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

11 §x

3 mom. Suppleant för fullmäktig
kan inträda som suppleant i
direktionen såväl för deputeraden,
vid tillfälligt förfall för denne,
som för jourhavande fullmäktig 4

mom. Riksbankschefen, eller
vid förfall för honom vice riksbankschefen
eller riksbanksdirektör,
är ordförande i direktionen.
Direktionen är beslutför, vid
handläggning av fråga som har
avseende på det slag av verksamhet
riksbanken skall bedriva, när
minst tre ledamöter, bland dem
deputeraden eller jourhavande
fullmäktig, är närvarande och,
vid handläggning av övriga frågor,
när därutöver minst en personalföreträdare
är närvarande. Vid
lika röstetal gäller den mening som
ordföranden biträder.

Vid direktionssammanträde förekommande ärende skall hänskjutas
till fullmäktige, om någon av de närvarande ledamöterna yrkar det.

3 mom. Riksbankschefen, eller
vid förfall för honom vice riksbankschefen,
är ordförande i direktionen.
Direktionen är beslutför,
vid handläggning av fråga som
har avseende på det slag av verksamhet
riksbanken skall bedriva,
när minst tre ledamöter, bland dem
deputeraden eller jourhavande fullmäktigen,
är närvarande och, vid
handläggning av övriga frågor, när
därutöver minst en personalföreträdare
är närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden
biträder.

4 mom. Personalföreträdare,
som skall vara anställd vid riksbankens
huvudkontor, utses av
fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation
för en tid av högst
tre år. Personalföreträdare skall
entledigas så snart den arbetstagarorganisation
som föreslagit personalföreträdaren
begär det. Beträffande
jäv för personalföreträdare
gäller vad härom stadgas i
kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare
i statlig myndighets
styrelse m. m.

5 mom. Personalföreträdare,
som skall vara anställd vid riksbankens
huvudkontor, utses av
fullmäktige på förslag av arbetstagarorganisation
för en tid av
högst tre år. Personalföreträdare
skall entledigas så snart den arbetstagarorganisation
som föreslagit
personalföreträdaren begär det.
Beträffande jäv för personalföreträdare
gäller vad härom stadgas i
kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare
i statlig myndighets
styrelse m. m.

Personalföreträdare erhåller arvode med 100 kronor för varje bevistat
sammanträde.

12 §

Riksbankens lånedelegation skall
enligt fullmäktiges bestämmande
pröva ärenden rörande utlåning till
allmänheten.

Ärenden rörande utlåning till
allmänheten prövas enligt fullmäktiges
bestämmande dels av
riksbankens lånedelegation, dels
av styrelsen för låneärenden vid

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

Lånedelegationen består av deputeraden,
jourhavande fullmäktig,
den riksbanksdirektör som leder
handläggningen av de arbetsuppgifter
som åvilar bankavdelningen
och chefen för denna avdelning.
För de två sistnämnda ledamöterna
skall fullmäktige utse suppleanter.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

huvudkontoret (lånestyrelsen) och
styrelserna vid avdelningskontoren.

Lånedelegationen består av deputeraden,
jourhavande fullmäktig,
den riksbanksdirektör som leder
handläggningen av de arbetsuppgifter
som åvilar bankavdelningen
och ytterligare en ledamot.
För de två sistnämnda ledamöterna
skall fullmäktige utse suppleanter.

Deputeraden eller vid förfall för honom jourhavande fullmäktig är
ordförande i lånedelegationen. Beslutförhet kräver närvaro av tre i
delegationen ingående ledamöter eller suppleanter.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse

Till ledamöter i den i
6 a § valutalagen nämnda
valutastyrelsen skall fullmäktige
utse dels från riksbanken
vice riksbankschefen, en
fullmäktig eller suppleant
för fullmäktig och en bankdirektör,
dels utanför banken
tre ledamöter, av vilka
en skall representera bankväsendet
och två näringslivet
i övrigt. För tjänstgöring
i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands skall
fullmäktige därjämte utse
två ledamöter, som skall
representera arbetstagarna.

Fullmäktige skall därjämte
utse suppleanter för dessa
ledamöter.

Vice riksbankschefen är valutastyrelsens ordförande. Fullmäktige förordnar en av de
övriga inom riksbanken utsedda ledamöterna att vara vice ordförande.

Utskottets förslag
13 §i

1 mom. Till ledamöter i
den i 6 a § valutalagen
nämnda valutastyrelsen skall
fullmäktige utse dels från
riksbanken vice riksbankschefen,
en fullmäktig eller
suppleant för fullmäktig och
en riksbanksdirektör, dels
utanför banken tre ledamöter,
av vilka en skall representera
bankväsendet och
två näringslivet i övrigt. För
tjänstgöring i ärenden rörande
direkta investeringar
utomlands skall fullmäktige
därjämte utse två ledamöter,
som skall representera arbetstagarna.
Fullmäktige
skall därjämte utse suppleanter
för dessa ledamöter.

Reservanternas förslag

1 mom. Till ledamöter i
den i 6 a § valutalagen
nämnda valutastyrelsen skall
fullmäktige utse dels från
riksbanken vice riksbankschefen,
en fullmäktig eller
suppleant för fullmäktig och
en riksbanksdirektör, dels
utanför banken fern ledamöter,
av vilka två skall
representera arbetstagarna,
en bankväsendet och två näringslivet
i övrigt. Fullmäktige
skall därjämte utse suppleanter
för dessa ledamöter.

Valutastyrelsen är beslutför i ärenden rörande direkta
investeringar utomlands, när minst tre av de för prövning
av sådana ärenden särskilt utsedda ledamöterna och minst
tre av övriga ledamöter är närvarande, samt i övriga ärenden,
när minst tre ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden biträder.

Valutastyrelsen är beslutför
när minst fyra av de ledamöter
som deltar i styrelsens
samtliga ärenden är
närvarande. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden
biträder.

Fullmäktige skall utfärda
närmare bestämmelser för
valutastyrelsens verksamhet.
Därvid får föreskrivas att
ärenden som är av löpande
eller expeditionell natur eller
eljest innebär tillämpning av
fastställda riktlinjer får avgöras
på styrelsens vägnar
av ordföranden och bankdirektören
i förening.

2 mom. Ärende varmed valutastyrelsen har att taga befattning
avgöres i valutastyrelsen, i valutastyrelsens direktion
(valutadirektionen) eller av enskilda tjänstemän, en
eller två i förening.

I valutastyrelsen avgöres ärenden rörande tillämpningsföreskrifter
till valutaförordningen samt övriga ärenden som
innefattar väsentliga principfrågor eller eljest är av större
betydelse.

Valutadirektionen skall förbereda ärenden som skall avgöras
av valutastyrelsen och under styrelsen leda valutaregleringen.
I valutadirektionen avgöres ärenden som utan
att kräva valutastyrelsens avgörande bedömes betydelsefulla.

Av enskilda tjänstemän, en eller två i förening, vilka
därtill erhållit valutastyrelsens bemyndigande, avgöres de
ärenden vilka ej ankommer på valutastyrelsen eller valutadirektionen.

3 mom. Valutadirektionen består av vice riksbankschefen,
den i valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören, deras

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

suppleanter i styrelsen samt den gruppchef eller motsvarande
tjänsteman, till vars verksamhetsområde föreliggande
ärende hör. Valutastyrelsen skall utse två tjänstemän i riksbanken
såsom suppleanter för valutadirektionens ständiga
ledamöter. Vice riksbankschefen är ordförande och den i
valutastyrelsen ingående riksbanksdirektören vice ordförande
i valutadirektionen. Beslutförhet kräver närvaro av
tre.

Vid behandling i valutadirektionen av ärende av särskild
penningpolitisk betydelse skall chefen för riksbankens kreditpolitiska
avdelning deltaga.

4 mom. Har på sätt föreskrives i 6 a § tredje stycket
valutalagen yrkande framställts om att av valutastyrelsen
meddelat beslut skall underställas fullmäktiges prövning,
skall sökanden i ärendet underrättas därom snarast möjligt
och senast i samband med att han erhåller meddelande om
innehållet i styrelsens beslut.

Har på sätt föreskrives i
6 a § tredje stycket valutalagen
yrkande framställts om
att av valutastyrelsen meddelat
beslut skall underställas
fullmäktiges prövning,
skall sökanden i ärendet underrättas
därom snarast möjligt
och senast i samband
med att han erhåller meddelande
om innehållet i styrelsens
beslut.

Fullmäktig eller suppleant för fullmäktig får ej deltaga i fullmäktiges handläggning av
ärende varmed han tagit befattning i valutastyrelsen.

Till ledamot eller suppleant,
som ej är tjänsteman i riksbanken,
utgår arvode, till ledamot
som tjänstgör endast
i ärenden rörande direkta investeringar
utomlands, med
5 000 kronor för år och, till
annan ledamot, med 7 200
kronor för år samt till suppleant
med 1 200 kronor för
år. Dessutom utgår till nämnda
ledamöter och suppleanter
arvode med 100 kronor
för varje bevistat sammanträde.
Vid resa, som föranleds
av uppdraget, äger ledamot
eller suppleant åtnjuta
resekostnadsersättning och
traktamente enligt vad som
gäller för bankdirektör.

5 mom. Till ledamot eller suppleant, som ej är tjänsteman
i riksbanken, utgår arvode, till ledamot som tjänstgör endast
i ärenden rörande direkta investeringar utomlands, med
5 000 kronor för år och, till annan ledamot, med 7 200 kronor
för år samt till suppleant med 1 200 kronor för år.
Dessutom utgår till nämnda ledamöter och suppleanter arvode
med 100 kronor för varje bevistat sammanträde. Vid
resa, som föranleds av uppdraget, äger ledamot eller suppleant
åtnjuta resekostnadsersättning och traktamente enligt
vad som gäller för riksbanksdirektör.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Avdelningskontorens styrelser Avdelningskontorens styrelser

m. m.

22 §i

1 mom. Styrelse vid avdelnings- 1 mom. Styrelsen för låneären kontor

skall bestå av direktören vid den vid huvudkontoret samt sty kontoret

och ytterligare tre eller reise vid avdelningskontor skall be fyra

ledamöter. stå av tre eller fyra ledamöter

jämte, vid huvudkontoret, chefen
för bankavdelningen och, vid avdelningskontor,
direktören vid

kontoret.

Styrelse väljer inom sig vice ordförande.

Direktören vid kontoret får icke
utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Styrelseledamot, som ej
är direktör vid kontoret, äger uppbära
dels årsarvode och dels särskilt
arvode för dag, då han deltar
i sammanträde med styrelsen, enligt
följande grunder, nämligen
vid kontoren i Göteborg och
Malmö: styrelsens ordförande årsarvode
med 2 700 kronor samt ersättning
per sammanträdesdag
med 90 kronor; annan styrelseledamot
årsarvode med 2 250 kronor
samt ersättning per sammanträdesdag
med 75 kronor;

vid övriga kontor: styrelsens ordförande
årsarvode med 2 250 kronor
och ersättning per sammanträdesdag
med 75 kronor; annan
styrelseledamot årsarvode med
1 800 kronor och ersättning per
sammanträdesdag med 60 kronor.

Vice ordförande, som tjänstgör
som ordförande, äger uppbära för
ordförande angiven dagersättning.

Suppleant, som inkallas att närvara
vid sammanträde, äger uppbära
ersättning med 125 kronor
per sammanträdesdag.

Med sammanträde jämställes förrättning,
vari styrelseledamot eller
suppleant deltar.

Tjänsteman i riksbanken får icke
utses till ordförande eller vice ordförande.

3 mom. Fullmäktige äger att besluta
om arvoden och ersättningar
till ledamöter och suppleanter i
styrelsen för låneärenden vid huvudkontoret
och i styrelserna vid
avdelningskontoren.

1 Senaste lydelse RFS 1975: 22.

FiU 1976/77: 24

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

23 §

1 mom. För behandling av allmänna
ärenden sammanträder styrelsen
så ofta ärendenas beskaffenhet
och oavbrutna gång fordrar
det, dock minst en gång i veckan.
Styrelsen är beslutför, när minst
tre ledamöter är tillstädes. Vid
sammanträde skall protokoll föras.
Vid lika röstetal gäller den
mening ordföranden biträder. För
bifall till låneansökan fordras att
minst tre ledamöter är ense om beslutet.

2 mom. Styrelseledamot får ej
deltaga i behandling av fråga rörande
avtal mellan honom och riksbanken.
Han får ej heller deltaga
i fråga om avtal mellan riksbanken
och tredje man, om han i frågan
äger ett väsentligt intresse som
kan vara stridande mot riksbankens.
Vad sålunda är stadgat skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
rättegång eller annan talan
mot honom eller tredje man.

Styrelsen för låneärenden vid
huvudkontoret och styrelse vid avdelningskontor
sammanträder för
behandling av allmänna ärenden
så ofta ärendenas beskaffenhet och
oavbrutna gång fordrar det, dock
minst en gång i veckan. Styrelse
är beslutför, när minst tre ledamöter
är tillstädes. Vid sammanträde
skall protokoll förås. Vid lika röstetal
gäller den mening ordföranden
biträder. För bifall till låneansökan
fordras att minst tre ledamöter
är ense om beslutet.

Styrelseledamot får ej deltaga i
behandling av fråga rörande avtal
mellan honom och riksbanken.
Han får ej heller deltaga i fråga om
avtal mellan riksbanken och tredje
man, om han i frågan äger ett väsentligt
intresse som kan vara stridande
mot riksbankens. Vad sålunda
är stadgat skall äga motsvarande
tillämpning beträffande rättegång
eller annan talan mot honom
eller tredje man.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770045

• V!

T Si

; •• ’ • • • . , fy • :> v'. ' • ::

■