AU 1976/77:6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1976/77:6

med anledning av motion om åtgärder mot diskriminering av ungdom
vid lönesättningen på arbetsmarknaden

Motionen

I motionen 1975/76:441 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) yrkas
att riksdagen, med uttalande av sin anslutning till att principen om lika
lön för lika arbete oavsett ålder bör gälla på arbetsmarknaden som helhet,
hos regeringen hemställer att denna princip genomföres på det statliga avtalsområdet.

Motionärerna framhåller att principen lika lön för lika arbete är ett allmänt
rättvisekrav. Principen innebär att ovidkommande faktorer som t. ex. kön,
ras, nationalitet och ålder, ej skall bestämma den lön man erhåller. Det
enda som ur rättvisesynpunkt kan accepteras när det gäller lönesättning
är, fortsätter motionärerna, att det arbete man utför skall vara utslagsgivande
för lönens storlek.

Enligt motionärerna är åldern den flitigast utnyttjade ovidkommande faktorn
för att legitimera olika löner i Sverige. Man hänvisar till förekomsten
av särskilda ungdomslöner på arbetsmarknadens flesta avtalsområden. Detta
innebär att en anställd som ej uppnått tillräckligt hög ålder erhåller lägre
lön än äldre arbetskamrater.

Motionärerna anför vidare att principen att sätta lön efter ålder är lika
diskriminerande som att sätta lön efter kön, nationalitet, ras eller någon
annan ovidkommande faktor. De befintliga åldersgränserna i avtalen på
arbetsmarknaden strider således på ett uppenbart sätt mot rättviseprincipen
om lika lön för lika arbete, menar man.

Uppgifter i anslutning till motionen

Vid statliga myndigheter och inom viss statsunderstödd verksamhet gäller
för löneplansanställda tjänstemän ett lönesystem som bygger på tjänster,
löneplaner, lönegrader, löneklasser, ålderstilläggsklasser samt lönetariffklasser.
Lönesystemets utformning bestäms genom kollektivavtal mellan parterna
på den statliga arbetsmarknaden.

Lönen utgår enligt löneplan F eller T varvid den sistnämnda löneplanen
används för vissa befordringsgångar. Befordringsgång tillämpas för vissa
kategorier av tjänstemän, t. ex. kontorsbiträden, sjuksköterskor, sjukvårdsbiträden
samt expeditionsvakter. Det innebär att man som regel garanteras
en uppfiyttning i lönetariffklass (löneplan T) eller lönegrad (löneplan F) enligt
på förhand bestämt tidsschema efter anställningstid eller vid viss uppnådd
levnadsålder.

1 Riksdagen 1976177. 18 sami. Nr 6

AU 1976/77:6

2

I det följande redovisas exempel på en befordringsgång för bl. a. postiljoner
och ekonomibiträden. Uppgifterna avser år 1976.

Tjänstemannens Anställnings- Lönetariff- Månadslön

ålder tid klass/lönegrad kr.

17 år	T 1	2513
18 ”	T 2	2 665
19 ”	T 3	2 808
20 ”	T 4	2 961
21 ” eller äldre 1 år	T 5	3 239
	T 6	3 333
	T 7	3 442
	T 8	3 551
	T 9	3 672
	T 10	3 801
3 ”	T 11	3 920
	F 1'	4 034
'I allmänhet med placering	4:e löneklassen

Av sammanställningen framgår bl. a. att löneskillnaden för en 17-åring
i tariffklass T 1 och en 21-äring i tariffklass T 5 uppgår till ca 700 kr. per
månad. Antalet befattningshavare med heltidstjänst i tariffklass T 1 - T 4,
vilka således uppbär s. k. ungdomslön, uppgick den 1 mars 1976 till ca
5 700 vilket motsvarar ca 1,5 procent av totalantalet heltidsanställda löneplansplacerade
tjänstemän på det statliga området.

Frågan om slopande av de s. k. ungdomslönerna har tidigare tagits upp
av vänsterpartiet kommunisterna i riksdagens lönedelegation i samband med
delegationens godkännande av slutligt förslag till innehåll i avtal för åren
1975 och 1976 för statstjänstemän m. fl. Detta skedde i form av ett särskilt
yttrande till delegationens beslut. (Se s. 4 i Redogörelse för riksdagens lönedelegations
verksamhet under år 1975.)

Utskottet

Lönesystemets utformning för löneplansanställda tjänstemän vid statliga
myndigheter och inom viss statsunderstödd verksamhet bestäms genom
kollektivavtal mellan statens avtalsverk och de anställdas organisationer.

För en del tjänstemannakategorier finns särskilda befordringsgångar. Det
innebär att tjänsteman flyttas upp i lönetariffklass (T-planen) eller lönegrad
(F-planen) enligt ett i förhållande till anställningstid eller ålder fastställt
tidsschema. För exempelvis kontorsbiträden, postiljoner och sjukvårdsbiträden
innebär reglerna bl. a. att tjänstemannens ålder är avgörande för inplacering
i lönetariffklasserna T 1-T 5. Det innebär att en 17-åring placeras
i T 1 och en 21 -äring i T 5. Löneskillnaden motsvarar i dagsläget ca 700
kr. per månad.

AU 1976/77:6

3

I motionen yrkas att riksdagen skall uttala sin anslutning till principen
om lika lön för lika arbete oavsett ålder och begära att denna princip genomförs
på det statliga området.

Som ovan sagts bestäms lönesystemets utformning på det statliga området
genom kollektivavtal mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden. Riksdagens
inflytande i sådana frågor bör utövas genom riksdagens lönedelegation
och inte genom uttalanden och åtgärder av det slag motionärerna
tänker sig. Utskottet noterar också att vänsterpartiet kommunisterna tidigare
tagit upp den aktuella frågan i lönedelegationen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:441.

Stockholm den 26 oktober 1976

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Fagerlund (s), Wennerfors (m), Ingemund
Bengtsson i Varberg (s). Stridsman (c), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund
(s), herrar Gustafsson i Säffle (c), Johansson i Simrishamn (s). Fridolfsson
(m), fru Ludvigsson (s), herrar Fransson (c). Jonsson i Alingsås (fp), Granstedt
(c) och fru Berglund (s).

GOTAB 52385 Slockholm 1976