Arbetsmarknadsutskottets betänkande

AU 1976/77:28

1976/77: 28

med anledning av propositionen 1976/77:141 om ändring i lagen
(1974: 371) om rättegången i arbetstvister, m. m., jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1976/77: 141, den under allmänna
motionstiden väckta motionen 1976/77: 906 samt den med anledning
av propositionen väckta motionen 1976/77: 1637.

Regeringens förslag

I propositionen 1976/77: 141 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen
efter föredragning av statsrådet Ahlmark föreslagit att riksdagen
antar de inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslagen
till

1. lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister,

2. lag om ändring i lagen (1974: 372) om lagsökning och betalningsföreläggande
för fordringsanspråk i anställningsförhållanden,

3. lag om ändring i lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet,

4. lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning,

5. lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949: 1).

1 Riksdagen 1976/77. 18 sami. Nr 28

AU 1976/77: 28

Lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1974: 371) om rättegången i
arbetstvister

dels att 2 kap. 1, 2 och 5—7 §§, 3 kap. 1—4 och 6—9 §§, 4 kap. 5
och 9—11 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 8 §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 KAP.

1 §*

Arbetsdomstolen skall som för- Arbetsdomstolen skall som förs sta

domstol upptaga och avgöra ta domstol upptaga och avgöra

tvist om kollektivavtal och annan tvist som väckes av arbetsgivar- el arbetstvist,

som avses i lagen ler arbetstagarorganisation eller av

(1976:580) om medbestämmande arbetsgivare som själv slutit kol i

arbetslivet, samt arbetstvister i lektivavtal, om målet gäller

övrigt mellan arbetsgivare eller ar- 1. tvist om kollektivavtal eller

betsgivarorganisation, å ena sidan, annan arbetstvist som avses i lagen

och arbetstagarorganisation eller (1976:580) om medbestämmande

medlem i sådan organisation, å i arbetslivet,

andra sidan. 2. arbetstvist i övrigt under för utsättning

att kollektivavtal gäller

Att arbetsdomstolen även i an- mellan parterna eller att enskild

nät fall än som avses i första styc- arbetstagare som beröres av tvisten

ket prövar arbetstvist som första sysselsättes i arbete som avses med

domstol, därom finns särskilda be- kollektivavtal vilket arbetsgivaren

stämmelser. är bunden av.

Arbetsdomstolen är behörig
domstol enligt första stycket även
när kollektivavtal tillfälligt icke
gäller.

Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får handläggas
även annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om
domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner
sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan domstolen
åter särskilja målen.

2 §

Annan arbetstvist än som avses i 1 § skall upptagas och avgöras av
tingsrätt.

Talan som avses i 1 § och som
föres av arbetsgivare, som själv
slutit kollektivavtal, eller av ar t

Senaste lydelse 1976: 581.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

I sådan tvist får arbetsgivaren
sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren
har sitt hemvist.

Har mål, som enligt 1 § skall
upptagas och avgöras av arbetsdomstolen,
väckts vid tingsrätt,
skall det på yrkande av part överlämnas
till arbetsdomstolen. Har
talan i sådant mål fullföljts till arbetsdomstolen,
skall målet på
yrkande av part utan stämning
företagas till handläggning där.
Talan skall anses väckt vid arbetsdomstolen,
när ansökan om stämning
inkom till tingsrätten.

Föreslagen lydelse

betsgivar- eller arbetstagarorganisation
för egen del får väckas vid
tingsrätt i stället för vid arbetsdomstolen.
Är svaranden organisation,
eller skulle enligt 4 kap.
5 § andra stycket organisation ha
stämts in om tvisten hade väckts
vid arbetsdomstolen, får det dock
ske enbart med stöd av sådant avtal
som anges i 10 kap. 16 § rättegångsbalken.

I arbetstvist enligt första eller
andra stycket får arbetsgivaren sökas
vid rätten i den ort där arbetstagaren
har sitt hemvist.

Har talan väckts vid tingsrätt av
medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation
och kan organisationen
enligt 1 § och 4 kap. 5 §
föra denna talan vid arbetsdomstolen,
skall organisationen beredas
tillfälle att uppge om den vill föra
talan där. Detsamma gäller när
tvist om kollektivavtal väckts vid
tingsrätt av den som har varit
medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation
som slutit avtalet.
Förklarar därvid organisationen
att den vill föra talan vid arbetsdomstolen,
skall målet överlämnas
dit.

Har i annat fall än som avses i
första stycket mål, som enligt 1 §
skall upptagas och avgöras av arbetsdomstolen,
väckts vid tingsrätt,
skall det på yrkande av part överlämnas
till arbetsdomstolen. Har
målet avgjorts av tingsrätt och därifrån
fullföljts till arbetsdomstolen,
skall det på yrkande av part företagas
till handläggning som om talan
hade väckts där.

I fall som avses i första eller
andra stycket skall talan anses
väckt vid arbetsdomstolen, när ansökan
om stämning inkom till
tingsrätten.

lf Riksdagen 1976177. 18 sami. Nr 28

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finner hovrätt eller högsta
domstolen att dit fullföljt mål rätteligen
skulle ha fullföljts till arbetsdomstolen,
skall målet överlämnas
till denna domstol.

Mot beslut varigenom mål
överlämnats till arbetsdomstolen
får talan ej föras. Har annan
domstol än högsta domstolen
överlämnat målet, skall arbetsdomstolen,
om den finner sig icke
vara behörig, visa målet åter till
den domstol som överlämnat det.

6 §

Finner arbetsdomstolen sig icke Har talan väckts vid arbetsdomvara
behörig enligt 1 § att upptaga stolen av medlem i arbetsgivar mål

som väckts där, skall dom- eller arbetstagarorganisation, eller

stolen på yrkande av part hänvisa i tvist om kollektivavtal av den

målet till tingsrätt som är behörig. som varit medlem i organisation

som slutit avtalet, och förklarar
ej organisationen att den vill föra
talan där enligt 1 § och 4 kap. 5 §,
skall målet på yrkande av part
hänvisas till tingsrätt som är behörig.
Detsamma gäller om arbetsdomstolen
i annat fall finner sig
icke vara behörig enligt 1 § att
pröva talan som har väckts där.

Meddelas i arbetsdomstolen beslut, varigenom viss tingsrätt förklaras
icke vara behörig att upptaga mål som har väckts vid tingsrätten,
skall arbetsdomstolen på yrkande av part hänvisa målet till annan tingsrätt
som är behörig.

Har skilda domstolar genom beslut som vunnit laga kraft funnits obehöriga,
skall arbetsdomstolen, om den finner någon av dem vara behörig,
på ansökan av part hänvisa målet till den tingsrätt, som bort upptaga
målet. Sådan ansökan skall göras inom en månad från den dag då det
sist meddelade beslutet vann laga kraft.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om domstols bristande behörighet
beror på att målet ej skall handläggas enligt denna lag;

7 §

Finnér hovrätt eller högsta domstolen
att dit fullföljt mål rätteligen
skulle ha fullföljts till arbetsdomstolen,
skall målet överlämnas
till denna domstol.

s-A.

Finner arbetsdomstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha fullföljts
till hovrätt, skall arbetsdomstolen överlämna målet till vederbörande
hovrätt.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Mot beslut varigenom mål överlämnats
till arbetsdomstolen får talan
ej föras. Har annan domstol än
högsta domstolen överlämnat målet,
skall arbetsdomstolen, om den
finner sig icke vara behörig, visa

målet åter till den domstol som

överlämnat det.

3 KAP.

1 §2

Arbetsdomstolen består av Arbetsdomstolen består av högst

högst tre ordförande, högst tre tre ordförande, högst tre vice ord vice

ordförande samt fjorton an- förande samt sexton andra leda dra

ledamöter. möter.

Ledamot skall vara svensk medborgare och får ej vara omyndig eller i
konkurstillstånd. Innan ledamot tar säte i arbetsdomstolen, skall han ha
avlagt domared.

För annan ledamot än ordförande skall finnas högst tre ersättare. Vad

i denna lag sägs om ledamot gäller även ersättare, om ej annat särskilt

anges.

Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för tre år.

2 §

Ordförande, vice ordförande Ordförande, vice ordförande

och två andra ledamöter utses och tre andra ledamöter utses

bland personer som ej kan anses bland personer som ej kan anses

företräda arbetsgivar- eller arbets- företräda arbetsgivar- eller arbets tagarintressen.

tagarintressen.

Ordförande och vice ordförande skall vara lagkunniga och erfarna i
domarvärv.

De tvä andra ledamöterna skall De tre andra ledamöterna skall

ha särskild insikt i förhållandena ha särskild insikt i förhållandena

på arbetsmarknaden. på arbetsmarknaden.

Av övriga tolv ledamöter utses Av övriga tretton ledamöter ut ses fyra

efter förslag av Svenska ar- fyra efter förslag av Svenska arbetsgivarföreningen,
betsgivareföreningen,

en efter förslag av Svenska en efter förslag av Svenska kom kommunförbundet

och Lands- munförbundet,
tingsförbundet,

en efter förslag av Landstingsförbundet,

en såsom representant för staten en såsom representant för sta som

arbetsgivare, ten som arbetsgivare,

2 Senaste lydelse 1975:1294.

3 Senaste lydelse 1976: 581.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

fyra efter förslag av Landsorganisationen
i Sverige,

två efter förslag av Tjänstemännens
centralorganisation.

Föreslagen lydelse

fyra efter förslag av Landsorganisationen
i Sverige,

två efter förslag av Tjänstemännens
centralorganisation.

Vad i första stycket sägs om utseende av ledamot äger motsvarande
tillämpning på utseende av ersättare för sådan ledamot. Av ersättarna
för de ledamöter som utses efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation
skall dock två utses efter förslag av Centralorganisationen
SACO/SR.

Förslag till ledamöter och ersättare skall upptaga minst dubbelt så
många personer som de som skall utses med ledning av förslaget. Har
sådant förslag ej avgetts, förordnar regeringen ändå ledamöter och ersättare
till föreskrivet antal.

4 §

Är ordförande hindrad att
tjänstgöra, får vice ordförande inträda
i ordförandes ställe. Detta
gäller dock ej ersättare för vice
ordförande.

Är annan ledamot än ordförande
hindrad att tjänstgöra i visst
mål, inträder ledamot eller ersättare
som utsetts på motsvarande
sätt. Därvid anses ledamot som utsetts
efter förslag av Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet
samt ledamot som representerar
staten som arbetsgivare
ha utsetts på samma sätt.

Är ordförande hindrad att
tjänstgöra, får vice ordförande inträda
i ordförandes ställe. Ersättare
för vice ordförande får dock
inträda i ordförandes ställe endast
vid handläggning som avses i 7 §.

Är annan ledamot än ordförande
hindrad att tjänstgöra i visst
mål, inträder ledamot eller ersättare
som utsetts på motsvarande sätt.
Därvid anses ledamöter som utsetts
efter förslag av Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet
samt ledamot som representerar
staten som arbetsgivare ha
utsetts på samma sätt.

Kan ledamot eller ersättare ej tillkallas enligt andra stycket, får ordföranden
i målet kalla annan lämplig person att tjänstgöra som tillfällig
ersättare.

6 §

Arbetsdomstolen sammanträder
med ordförande samt högst sex
och lägst fyra andra ledamöter. Av
de ledamöter som avses i 2 § deltager
högst tre och lägst en. Av de
ledamöter som avses i 3 § deltager
högst fyra och lägst två, lika
många för vardera arbetsgivarsidan
och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen är domför med
ordförande samt högst sex och
lägst fyra andra ledamöter. Av de
ledamöter som avses i 2 § deltager
högst tre och lägst en. Av de ledamöter
som avses i 3 § deltager
högst fyra och lägst två, lika
många för vardera arbetsgivarsidan
och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen är även domför
med ordförande samt en ledamot
för vardera arbetsgivarsidan
och arbetstagarsidan

1. vid huvudförhandling i mål
som saknar betydelse för ledning

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

Arbetsdomstolen är domför
med ordförande samt en ledamot
för vardera arbetsgivarsidan och
arbetstagarsidan

vid måls avgörande utan huvudförhandling,

vid syn utom huvudförhandling,
vid prövning av yrkande om
förordnande för tiden intill dess
lagakraftägande dom eller beslut
föreligger i målet,

vid meddelande av förordnande
som sägs i 4 kap. 14 § tredje stycket
denna lag eller i 50 kap. 8 §
andra stycket eller 52 kap. 7 §
tredje stycket rättegångsbalken,
vid behandling av fråga om
prövningstillstånd som sägs i 22 §
lagen (1974: 8) om rättegången i
tvistemål om mindre värden.

Vill någon ledamot vid handläggning
enligt första stycket att
mål som fullföljts till arbetsdomstolen
genom vad skall avgöras efter
huvudförhandling eller att eljest
viss fråga skall prövas av
domstolen i den sammansättning
som föreskrives i 6 §, gäller hans
mening som domstolens beslut.

Vid annan handläggning än
som avses i 7 § och som ej sker
vid huvudförhandling eller syn är
arbetsdomstolen domför med ordförande.
Sådan handläggning kan

Föreslagen lydelse

av rättstillämpningen och även i
övrigt är av enklare beskaffenhet,

2. vid avgörande av mål utan
huvudförhandling,

3. vid annan handläggning som
ej sker vid huvudförhandling.

Vill någon ledamot vid handläggning
enligt andra stycket att
mål skall avgöras eller viss fråga
prövas av domstolen i den sammansättning
som föreskrives i första
stycket, gäller hans mening som
domstolens beslut.

Ordförande får ensam på arbetsdomstolens
vägnar företaga
förberedande åtgärd samt meddela
beslut om avskrivning av mål.

Under förberedelse som avses i
4 kap. 9 § får ordföranden även

1. pröva yrkande om kvarstad
eller skingringsförbud,

2. meddela beslut om avvisande
av mål, om det är uppenbart att
rättegångshinder föreligger,

3. meddela tredskodom,

4. meddela dom över yrkande
som har medgivits eller eftergivits,

5. stadfästa förlikning.

Handläggning som avses i 7 §
första stycket kan enligt ordförandes
uppdrag också ombesörjas av
annan lagfaren tjänsteman vid
domstolen, vilken förordnats

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

enligt ordförandes uppdrag också
ombesörjas av annan lagfaren
tjänsteman vid domstolen, vilken
förordnats därtill av domstolen.

Föreslagen lydelse
därtill av domstolen.

9 §

Finner arbetsdomstolen vid
överläggning till dom eller beslut
den rådande meningen avvika
från rättsgrundsats eller lagtolkning
som den senast antagit, kan
domstolen i den sammansättning
som föreskrives i 6 § förordna att
målet eller viss i målet uppkommen
rättsfråga skall avgöras av
domstolen i dess helhet.

När mål avgöres av arbetsdomstolen
i dess helhet, skall alla
ledamöter eller ersättare för dem
deltaga i avgörandet. Sådant avgörande
kan fattas utan huvudförhandling.

Finner arbetsdomstolen vid
överläggning till dom eller beslut
den rådande meningen avvika
från rättsgrundsats eller lagtolkning
som den senast antagit, kan
domstolen i den sammansättning
som föreskrives i 6 § första stycket
förordna att målet eller viss i målet
uppkommen rättsfråga skall
avgöras av domstolen i dess helhet.

När mål eller viss däri uppkommen
fråga avgöres av arbetsdomstolen
i dess helhet, skall alla
ledamöter eller ersättare för dem
deltaga i avgörandet. Av de ledamöter
eller ersättare som har utsetts
efter förslag av Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet
deltager dock endast
en.

Avgörande som avses i andra
stycket kan fattas utan huvudförhandling.

4 KAP.

5 §4

I tvist om kollektivavtal kan organisation,
som slutit avtalet,

väcka och utföra talan vid arbets domstolen

för den som är eller
har varit medlem i organisationen.
I annan arbetstvist kan arbetsgivar-
eller arbetstagarorganisation
som avses i 6 § lagen (1976: 580)
om medbestämmande i arbetslivet
väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen
för medlem i organisationen.
Den som är eller har varit
medlem i sådan organisation har
rätt att själv väcka och utföra talan,
om han visar att organisationen
undandrager sig att tala på
hans vägnar. Vad som finns före 4

Senaste lydelse 1976: 581.

I tvist om kollektivavtal kan
organisation, som slutit avtalet,
väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen
för den som är eller
har varit medlem i organisationen.

1 annan arbetstvist som anges i

2 kap. 1 § kan arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisation som avses
i 6 § lagen (1976: 580) om medbestämmande
i arbetslivet väcka
och utföra talan vid arbetsdomstolen
för medlem i organisationen.
Vad som finns föreskrivet om
part beträffande jävsförhållande,
personlig inställelse, hörande under
sanningsförsäkran och andra
frågor som rör bevisningen skall

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skrivet om part beträffande jävs- även gälla den för vilken organiförhållande,
personlig inställelse, sationen för talan,
hörande under sanningsförsäkran
och andra frågor som rör bevisningen
skall även gälla den för vilken
organisationen för talan.

Vill någon föra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller förutvarande
medlem i organisation som avses i första stycket, skall i motsvarande
fall som anges där även organisationen instämmas. Organisationen
kan därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin
talan.

Vad som i denna paragraf sägs om organisation gäller även om sammanslutning
av flera sådana organisationer. Med medlem avses därvid
såväl de anslutna organisationerna som deras medlemmar.

9 §

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum. Arbetsdomstolen
bestämmer efter omständigheterna i vilken mån förberedelsen skall
vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig förberedelse skall part och ställföreträdare för part kallas
att infinna sig personligen, om det kan antagas att förberedelsen därigenom
främjas. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga
vite.

Uteblir båda parterna från sammanträde
för muntlig förberedelse,
skall målet avskrivas. Uteblir
ena parten från sådant sammanträde,
skall domstolen vidtaga
åtgärder för fortsatt förberedelse,
om detta kan antagas vara till
gagn för målets utredning. 1 annat
fall skall målet utsättas till huvudförhandling.
Vad som nu sagts om
utevaro från muntlig förberedelse
äger motsvarande tillämpning, om
svaranden vid skriftlig förberedelse
underlåter att inkomma med svaromål.

Uteblir båda parterna eller en
av dem från sammanträde för
muntlig förberedelse gäller vad
som föreskrives i 44 kap. 1 och
2 §§ rättegångsbalken. Finner
domstolen med hänsyn till tvistens
art eller andra omständigheter i
målet att yrkande om tredskodom
ej bör bifallas, skall domstolen på
den tillstädeskomne partens yrkande
i stället vidtaga åtgärder för
fortsatt förberedelse, om detta kan
antagas vara till gagn för utredningen,
eller utsätta målet till huvudförhandling.
Framställes ej sådant
yrkande av parten, skall målet
avskrivas. Erinran om att målet
kan avgöras genom tredskodom
skall intagas i kallelsen till
sammanträdet, om domstolen finner
att sådan påföljd för utevaro
kan komma i fråga.

Underlåter svaranden vid skriftlig
förberedelse att inkomma med
svaromål, utsättes målet till huvudförhandling,
om icke fortsatt
förberedelse kan antagas vara till
gagn för målets utredning.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Sedan förberedelsen avslutats, skall arbetsdomstolen företaga målet
till avgörande så snart det kan ske.

Mål avgöres efter huvudförhandling.
Beslut om avskrivning
eller avvisande av mål samt dom
över yrkande, som medgivits eller
eftergivits, får dock meddelas utan
huvudförhandling. Domstolen kan
också stadfästa förlikning utan att
hålla huvudförhandlnig.

Mål avgöres efter huvudförhandling.
Domstolen får dock avskriva
eller avvisa mål, meddela
tredskodom och dom över yrkande,
som medgivits eller eftergivits
samt stadfästa förlikning utan
att hålla huvudförhandling.

Domstolen får även i annat fall
än som avses i andra stycket företaga
mål till avgörande utan huvudförhandling,
om part begär det
och domstolen med hänsyn till
tvistens art och övriga omständigheter
finner det lämpligt. Mot
parts bestridande får mål dock
icke utan synnerliga skäl avgöras i
denna ordning.

11 §

Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas
att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utredningen.
Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

Uteblir ena parten från sammanträde
för huvudförhandling,
skall målet företagas till förhandling
och avgörande, om motparten
yrkar det. Erinran härom skall intagas
i kallelsen till sammanträdet.
Uteblir båda parterna eller framställes
ej sådant yrkande, skall
målet avskrivas.

Uteblir båda parterna eller en
av dem från sammanträde för huvudförhandling
gäller vad som
föreskrives i 44 kap. 1 § och 2 §
första stycket rättegångsbalken.
Finner domstolen med hänsyn till
tvistens art eller andra omständigheter
i målet att yrkande om
tredskodom ej bör bifallas, skall
domstolen på den tillstädeskomne
partens yrkande i stället företaga
målet till förhandling och avgörande.
Framställes ej sådant yrkande
skall målet avskrivas.

Kallelse till huvudförhandling
skall innehålla erinran om att målet
utan hinder av parts utevaro
kan på yrkande av motparten företagas
till förhandling och avgörande.
Erinran om att målet kan avgöras
genom tredskodom skall intagas
i kallelsen, om domstolen
finner att sådan påföljd för utevaro
kan komma i fråga.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas
snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av
sådant uppskov.

5 KAP.

1 §

Vad som föreskrives i 4 kap. 7 §
äger motsvarande tillämpning i arbetstvist
som med stöd av 2 kap.
2 § väckes vid tingsrätt.

Förekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra än parterna
i målet, har betydelse för prövningen av tvisten i målet, skall de
parter som slutit kollektivavtalet beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. I fråga om mål som har inkommit
till tingsrätt eller arbetsdomstolen före ikraftträdandet tillämpas
dock alltjämt 2 kap. 1, 2 och 5—7 §§ i sin äldre lydelse.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 372) om lagsökning och betalningsföreläggande
för fordringsanspråk i anställningsförhållanden

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1974: 372) om lagsökning och
betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden

skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse

Hänskjutes mål om lagsökning
eller betalningsföreläggande såsom
tvistigt till rättegång, skall det
överlämnas till arbetsdomstolen,
om tvist om anspråket skall upptagas
och avgöras av denna domstol.
Talan får ej föras mot beslut om
överlämnande. Har annan domstol
än högsta domstolen överlämnat
målet, skall arbetsdomstolen,
om den finner sig icke vara behörig
att pröva tvisten, visa målet
åter till den domstol som överlämnat
det.

Har tingsrätt meddelat utslag i
lagsökningsmål eller i mål om betalningsföreläggande
på ansökningen
tecknat bevis att utmätning
får ske och vill gäldenären söka

Föreslagen lydelse
§

Har ansökan om lagsökning eller
betalningsföreläggande gjorts
av medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation
och hänskjutes
målet såsom tvistigt till
rättegång eller göres ansökan om
återvinning enligt 35 § lagsökningslagen
(1946: 808), skall organisationen,
om den enligt 2 kap.
1 § och 4 kap. 5 § lagen (1974:
371) om rättegången i arbetstvister
kan föra borgenärens talan vid
arbetsdomstolen, beredas tillfälle
att uppge om den vill föra talan
där. Detsamma gäller när ansökan
om lagsökning eller betalningsföreläggande
har gjorts i kollektivavtalstvist
av den som har varit medlem
i arbetsgivar- eller arbetsta -

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

återvinning, skall han, om tvist
om anspråket skall upptagas och
avgöras av arbetsdomstolen, inom
tid som anges i 35 § första stycket
lagsökningslagen göra ansökan om
målets upptagande vid denna
domstol. Finner arbetsdomstolen
sig icke vara behörig, skall målet
överlämnas till tingsrätten. Ansökan
om målets upptagande vid
arbetsdomstolen skall därvid anses
som ansökan om återvinning.

Talan i mål som överlämnats
till arbetsdomstolen enligt första
stycket eller som upptagits av arbetsdomstolen
enligt andra stycket
skall anses väckt där, när ansökningen
om lagsökning eller betalningsföreläggande
gjordes vid
tingsrätten.

Föreslagen lydelse

garorganisation som har slutit avtalet.
Förklarar organisationen att
den vill föra talan vid arbetsdomstolen,
skall målet överlämnas dit.

Talan får ej föras mot beslut
om överlämnande. Har annan
domstol än högsta domstolen
överlämnat målet, skall arbetsdomstolen,
om den finner sig icke
vara behörig att pröva tvisten, visa
målet åter till den domstol som
överlämnat det.

Talan i mål som överlämnats
till arbetsdomstolen enligt första
stycket skall anses väckt där, när
ansökningen om lagsökning eller
betalningsföreläggande gjordes vid
tingsrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. I fråga om mål där ansökan
om lagsökning eller betalningsföreläggande har gjorts före ikraftträdandet
tillämpas dock alltjämt äldre bestämmelser.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet Härigenom

föreskrives att 21, 31, 34, 35, 37 och 70 §§ lagen (1976:
580) om medbestämmande i arbetslivet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §

Part som skall lämna information har rätt till förhandling med motparten
om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas. Om
förhandlingen avser information enligt 19 §, äger 14 § motsvarande tilllämpning.

Uppnås icke enighet vid för- Uppnås icke enighet vid förhandling
enligt första stycket, kan handling enligt första stycket, kan

parten väcka talan vid arbets- parten väcka talan vid domstol

domstolen om tystnadsplikt. Så- om tystnadsplikt. Sådan talan

dan talan skall väckas inom tio skall väckas inom tio dagar efter

dagar efter det att förhandling har det att förhandling har avslutats,

avslutats. Domstolen skall för- Domstolen skall förordna om tystordna
om tystnadsplikt, i den mån nadsplikt, i den mån det kan anta det

kan antagas att det annars gas att det annars skulle föreligga

skulle föreligga risk för väsentlig risk för väsentlig skada för part

skada för part eller annan. eller annan.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han
föreskrifterna i första och andra styckena, gäller till dess frågan har blivit
slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat
och har parten insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt.

31 §

Har arbetsgivare, arbetstagare
eller organisation som är bunden
av kollektivavtal grovt brutit mot
sådant avtal eller mot denna lag
och har förfarandet väsentlig betydelse
för avtalsförhållandet i
dess helhet, får arbetsdomstolen
på yrkande av motpart förklara
att kollektivavtal som binder parterna
icke längre skall gälla mellan
dem.

Har arbetsgivare, arbetstagare
eller organisation som är bunden
av kollektivavtal grovt brutit mot
sådant avtal eller mot denna lag
och har förfarandet väsentlig betydelse
för avtalsförhållandet i
dess helhet, får domstol på yrkande
av motpart förklara att kollektivavtal
som binder parterna icke
längre skall gälla mellan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera
parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av
dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan
säga upp samma avtal för egen del.

Finner arbetsdomstolen att visst
förfarande strider mot kollektivavtal
eller mot denna lag, får domstolen
på yrkande befria arbetsgivare,
arbetstagare eller organisation
från förpliktelse enligt kollektivavtal
eller enligt lagen, i den
mån det med hänsyn till det otilllåtna
förfarandet icke skäligen kan
krävas att förpliktelsen fullgöres.

Finner domstol att visst förfarande
strider mot kollektivavtal
eller mot denna lag, får domstolen
på yrkande befria arbetsgivare, arbetstagare
eller organisation från
förpliktelse enligt kollektivavtal eller
enligt lagen, i den mån det
med hänsyn till det otillåtna förfarandet
icke skäligen kan krävas
att förpliktelsen fullgöres.

34 §

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är
bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt
avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt

prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot att
omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva
att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetstagaren är då
skyldig att utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens
mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller
bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed
jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra
stycket, skall arbetsgivaren omedelbart
påkalla förhandling i tvisten.
Kan tvisten icke lösas vid förhandling,
skall han väcka talan vid
arbetsdomstolen.

Blir arbetet utfört enligt andra
stycket, skall arbetsgivaren omedelbart
påkalla förhandling i tvisten.
Kan tvisten icke lösas vid förhandling,
skall han väcka talan vid
domstol.

AU 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

Uppkommer mellan arbetsgivare
och arbetstagarorganisation, som
är bundna av samma kollektivavtal,
rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organisationen,
är arbetsgivaren skyldig att
omedelbart påkalla förhandling i
tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan
vid arbetsdomstolen. Underlåter
arbetsgivaren att påkalla förhandling
eller väcka talan, är han såvitt
avser det omtvistade beloppet skyldig
att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens
mening,
om kravet ej är oskäligt.

Skall enligt föreskrift i kollektivavtal
förhandling enligt 34 §
tredje stycket eller 35 § äga rum
både lokalt och centralt, skall central
förhandling påkallas inom tio
dagar efter det att den lokala förhandlingen
har avslutats. Talan vid
arbetsdomstolen skall väckas inom
tio dagar efter det att förhandling
har avslutats.

Utöver vad som i övrigt gäller
kan arbetsdomstolen i mål om tilllämpningen
av denna lag eller om
kollektivavtal förordna att förhandling
skall hållas inom stängda
dörrar, i den mån det kan antagas
att offentlighet skulle medföra risk
för väsentlig skada för part eller
annan genom yppande av affärs-,
drifts- eller därmed jämförligt förhållande
hos företag eller organisation
eller av enskilds ekonomiska
eller personliga förhållanden.

Föreslagen lydelse
§

Uppkommer mellan arbetsgivare
och arbetstagarorganisation, som
är bundna av samma kollektivavtal,
rättstvist om lön eller annan
ersättning till medlem i organisationen,
är arbetsgivaren skyldig
att omedelbart påkalla förhandling
i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid
förhandling, skall han väcka talan
vid domstol. Underlåter arbetsgivaren
att påkalla förhandling eller
väcka talan, är han såvitt avser det
omtvistade beloppet skyldig att utge
ersättning enligt arbetstagarorganisationens
mening, om kravet
ej är oskäligt.

Skall enligt föreskrift i kollektivavtal
förhandling enligt 34 §
tredje stycket eller 35 § äga rum
både lokalt och centralt, skall central
förhandling påkallas inom tio
dagar efter det att den lokala förhandlingen
har avslutats. Talan vid
domstol skall väckas inom tio dagar
efter det att förhandling har
avslutats.

Utöver vad som i övrigt gäller
kan domstol i mål om tillämpningen
av denna lag eller om kollektivavtal
förordna att förhandling
skall hållas inom stängda dörrar,
i den mån det kan antagas att
offentlighet skulle medföra risk
för väsentlig skada för part eller
annan genom yppande av affärs-,
drifts- eller därmed jämförligt förhållande
hos företag eller organisation
eller av enskilds ekonomiska
eller personliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

AU 1976/77: 28

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrives att 16 kap. 1 § och 17 kap. 2 § lagen
(1976: 600) om offentlig anställning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 KAP.

1 §

Mål om skadestånd enligt 3 1 mål, vari denna lag skall till kap.

6§ prövas av arbetsdomsto- lämpas, gäller lagen (1974:371)

len och handlägges enligt lagen om rättegången i arbetstvister.

(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I fråga om rättegångskostnad i mål som rör disciplinansvar, avskedande,
avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag äger 41 §
tredje stycket lagen (1974: 12) om anställningsskydd motsvarande tilllämpning.

17 KAP.

2 §

I tvist om tillämpningen av 7
kap. 3 § äger domstolen för tiden
intill dess lagakraftägande dom eller
beslut föreligger förordna, att
anställningen skall upphöra när
arbetstagaren har uppnått den ålder
då skyldighet att avgå senast
inträder.

Mot beslut enligt första stycket som tingsrätt har meddelat under rättegången
skall talan föras särskilt genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser gäller
alltjämt i fråga om mål där talan har väckts före ikraftträdandet. I fråga
om talan mot myndighets beslut sorn har meddelats före ikraftträdandet
gäller fortfarande äldre bestämmelser.

AU 1976/77: 28

5 Förslag till

Lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949:1)

Härigenom föreskrives att 44 § arbetarskyddslagen (1949: 1) skall ha
nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
44 §i

Nuvarande lydelse

Mål om tillämpning aV 42 §
prövas av arbetsdomstolen; dock
skall talan mot arbetstagare prövas
av allmän domstol.

Utan hinder av 42 § lagen
(1974:12) om anställningsskydd
prövar arbetsdomstolen mål som
rör uppsägning eller avskedande
av arbetstagare med anledning av
hans uppdrag som skyddsombud.

Mål som prövas av arbetsdomstolen
handlägges enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

För tiden intill dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger
kan domstolen förordna, att 42 §
fjärde stycket ej skall äga tillämpning.
Yrkande om sådant förordnande
får ej bifallas utan att motparten
har beretts tillfälle att yttra
sig över yrkandet.

Mål om tillämpning av 42 §
handlägges enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister.
1 fråga om talan mot
arbetstagare gäller dock vad som
är föreskrivet om rättegång i allmänhet.

För tiden intill dess lagakraftägande
dom eller beslut föreligger
kan domstol förordna, att 42 §
fjärde stycket ej skall äga tillämpning.
Yrkande om sådant förordnande
får ej bifallas utan att motparten
har beretts tillfälle att yttra
sig över yrkandet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser gäller
alltjämt i fråga om mål där talan har väckts före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1974: 379.

AU 1976/77: 28

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste årens arbetsrättsliga reformarbete har medfört en markant
ökning av måltillströmningen till arbetsdomstolen (AD). Trots fortlöpande
personalförstärkningar är domstolens arbetsläge f. n. ansträngt.
Och domstolens arbetsbörda kan väntas öka ytterligare, bl. a. som en
följd av att lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL)
trädde i kraft vid årsskiftet.

Mot denna bakgrund läggs i propositionen fram förslag som syftar till
att minska AD:s arbetsbörda, förenkla domstolens arbetsformer och i
övrigt underlätta domstolens verksamhet.

Det viktigaste förslaget går ut på att begränsa tillströmningen av mål
till AD genom att vissa mål förs över från AD som första domstol till
tingsrätt, med möjlighet för part att överklaga tingsrätts dom hos AD.
Enligt de nya behörighetsregler som föreslås skall enbart arbetsgivaroch
arbetstagarorganisationer och arbetsgivare som själva har slutit kollektivavtal
få väcka talan direkt hos AD. Vidare skall gälla som förutsättning
för AD:s behörighet att målet gäller tvist om kollektivavtal eller
om tillämpningen av MBL eller att målet gäller arbetstvist i övrigt mellan
parter, som är bundna av kollektivavtal, eller i vilken enskild icke
kollektivavtalsbunden arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete
på vilket arbetsgivaren tillämpar kollektivavtal. Med denna utformning
av behörighetsreglerna får enskilda arbetsgivare som inte har slutit
kollektivavtal och enskilda arbetstagare, organiserade eller oorganiserade,
vända sig till tingsrätt som första domstol om de vill väcka talan
i arbetstvist.

I anslutning till ändringen i behörighetsreglerna föreslås att anspråk
som framställs vid tingsrätt i form av ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande
skall färdigbehandlas av tingsrätten, även om anspråket
visar sig vara tvistigt. Målet skall alltså inte som f. n. överlämnas till
AD när tvisten rör organiserad arbetstagare.

Sammantagna beräknas de här redovisade förslagen leda till att den
nuvarande måltillströmningen minskar med 30—40 %.

Ett annat förslag innebär att AD skall i fortsättningen kunna avgöra
mera okomplicerade mål i en mindre sammansättning, bestående av
ordförande jämte en arbetsgivarledamot och en arbetstagarledamot. Ytterligare
förslag går ut på att AD skall få möjlighet att i likhet med
tingsrätterna meddela s. k. tredskodom mot part, sorn uteblir från sammanträde
för muntlig förberedelse eller huvudförhandling, och att domstolen
skall få ökade möjligheter att efter skriftlig eller muntlig förberedelse
avgöra mål på handlingarna, alltså utan att huvudförhandling
hålls i målet.

Det föreslås också att AD tillförs ytterligare en s. k. ämbetsmannale -

AU 1976/77: 28

damot med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden och ytterligare
en ledamot som representerar de offentliga arbetsgivarna.

De föreslagna ändringarna i nu gällande regler föreslås träda i kraft
den 1 juli 1977.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden

1916/11: 906 av herr Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att uttala sig för en ändrad handläggning av tvister i arbetslivet,
innebärande att arbetsdomstolen liksom skilj emannaförfarandet enligt
lag om skiljemän den 14 juni 1929 avskaffas;

2. att hos regeringen hemställa om förslag om ett nytt rättegångsförfarande
i enlighet med vad som i motionen anförts;

3. att hos regeringen hemställa om förslag till erforderliga lagtextändringar
i av beslutet berörda lagar.

Motion väckt med anledning av propositionen

1976/77: 1637 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1976/77: 141,

2. att hos regeringen hemställa om förslag till ett nytt rättegångsförfarande
i enlighet med vad som anförs i motionen 1976/77: 906.

Utskottet

Lagen om rättegång i arbetstvister avlöste år 1974 1928 års lag om
arbetsdomstolen. Vid utskottsbehandlingen av den nya lagen reserverade
sig representanter för vänsterpartiet kommunisterna för avslag
(InU 1974: 16). Reservanterna ville ha förslag om en ny rättegångsordning
i arbetstvister. Reservationen avslogs av riksdagen. Vpk återkom
till frågan förra året. Man begärde då att arbetsdomstolen skulle avskaffas
och att tvister skulle avgöras av allmän domstol. Dessutom yrkades
att skiljemannaförfarande skulle förbjudas i arbetstvister. Motionen
avslogs (InU 1975/76: 45 s. 52).

De nu förevarande vpk-motionerna har samma syfte sorn den som
behandlades förra året. Något skäl för riksdagen att ändra sin inställning
finns icke. Det saknas därför anledning att gå närmare in på motionerna.
Det bör noteras att vpk:s krav har samband med andra förslag
som partiet lagt fram om ändring av arbetsrätten. De frågorna behandlas
av utskottet i betänkandet AU 1976/77: 32. De båda aktuella motionerna
avstyrks med hänvisning till det anförda.

När det gäller regeringens förslag, som har till syfte att hålla tillbaka
belastningen på arbetsdomstolen, har utskottet inte någon erinran.

Beträffande vad i propositionen (s. 45—46) anförs om den avgörande

AU 1976/77: 28

tidpunkten för frågan om arbetsdomstolens behörighet i mål om kollektivavtalsreglerade
anställningsförhållanden noterar utskottet att domstolen
i sin praxis (se t. ex. AD:s beslut 1975 nr 79) tillämpar en något friare
prövning av sin behörighet än som kan utläsas av tidigare förarbeten
till 2 kap. 1 §. Domstolen beaktar sålunda också omständigheter som
har inträffat efter tidpunkten för talans väckande men före det att domstolen
prövar sin behörighet. Har däremot ändring inträtt i förhållande,
som har betingat arbetsdomstolens behörighet, efter det att stämning
har delgivits svaranden, följer av 10 kap. 15 § rättegångsbalken att den
ändringen är utan verkan. Utskottet anser att 2 kap. 1 § i denna i allt
väsentligt tekniska fråga bör kunna tillämpas på det sätt som arbetsdomstolen
har funnit lämpligt.

Utskottet godtar de framlagda lagtexterna, dock att en viss justering
bör göras i ändringsförslaget beträffande 16 kap. 1 § lagen om offentlig
anställning. Detta stadgande har i propositionen fått en något för vid
formulering.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 906 och 1976/
77: 1637 antar de i propositionen 1976/77: 141 framlagda lagförslagen
med den ändringen att 16 kap. 1 § lagen (1976: 600)
om offentlig anställning erhåller följande som utskottets förslag
betecknade lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

16 kap.

1 §

1 mål, vari denna lag skall till- Om handläggningen av mål anlämpas,
gäller lagen (1974: 371) gående tillämpningen av denna lag

om rättegången i arbetstvister. föreskrives i lagen (1974: 371) om

rättegången i arbetstvister.

Stockholm den 11 maj 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

♦

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c),
Wennerfors (m), Ingemund Bengtsson i Varberg (s), Stridsman (c),
Nilsson i östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffle (c),
Fridolfsson (m), fru Ludvigsson (s), herr Fransson (c), fru Leijon (s),
fru Flodström (s) och herr tredje vice talmannen Eriksson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977