AU 1976/77:28 Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1976/77: 28

med anledning av propositionen 1976/77:141 om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister, m. m., jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1976/77: 141, den under alU-manna motionstiden väckta motionen 1976/77: 906 samt den med anledning av propositionen väckta motionen 1976/77: 1637..

Regeringens förslag

I propositionen 1976/77: 141 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen efter föredragning av statsrådet Ahlmark föreslagit att riksdagen antar de inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslagen till

1. lag om ändring i lageri (1974: 371) om rättegången i arbetstvister,

2. lag om ändring i lagen (1974: 372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden,

3. lag om ändring i lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet,

4. lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning,

5. lag om ändring i arbetarskyddslagen (1949:1).

1 Riksdagen 1976/77. 18 saml. Nr 28

AU 1976/77: 28

Lagförslagen

1 Förslag tiU

Lag om ändring i lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister

dels att 2 kap. 1, 2 och 5—7 §§, 3 kap. 1—4,och 6—9 §§, 4 kap. 5 och 9—11 §§ samt 5 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 kap. 8 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 :kap.

1 §1
Arbetsdomstolen skall som för- Arbetsdomstolen skall som förs-

sla domstol upptaga och avgöra ta domstol upptaga och avgöra
tvist om kollektivavtal och annan tvist som väckes av arbetsgivar- el-
arbelslvist, som avses i lagen ler arbetstagarorganisation eller av
(1976: 580) om medbestämmande arbetsgivare som själv slutit kol-
i arbetslivet, samt arbetstvister i lektivavtal, om målet gäller
övrigt mellan arbetsgivare eller ar- 1. tvist om kollektivavtal eller

betsgivarorganisation, å ena sidan, annan arbetslvist som avses i lagen och arbetstagarorganisation eller (1976:580) om medbestämmande medlem i sådan organisation, å i arbetslivet,

andra sidan. 2. arbetstvist i övrigt under för-

utsättning att kollektivavtal gäller
Att arbetsdomstolen även i an- mellan parterna eller att enskild
nal fall än som avses i första styc- arbetstagare som beröres av tvisten
ket prövar arbetstvist som första sysselsattes i arbete som avses med
domstol, därom finns särskilda be- kollektivavtal vilket arbetsgivaren
siämmelser. är bunden av.

Arbetsdomstolen är behörig domstol enligt första stycket även när kollektivavtal tillfälligt icke gäller.

Gemensamt med arbetstvist enligt första eller andra stycket får handläggas även annan arbetstvist mellan samma eller olika parter, om domstolen med hänsyn till utredningen och övriga omständigheter finner sådan handläggning lämplig. När skäl därtill föreligger, kan domstolen åter särskilja målen.

Annan arbetstvist än som avses i 1 § skall upplagas och avgöras av tingsrätt.

Talan som avses i 1 § och som föres av arbetsgivare, som själv slutit kollektivavtal, eller av ar-

Senaste lydelse 1976: 581.

Nuvarande lydelse

I sådan tvist får arbetsgivaren sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist.

Föreslagen lydelse

betsgivar- eller arbetstagarorganisation för egen del får väckas vid tingsrätt i stället för vid arbetsdomstolen. Är svaranden organisation, eller skulle enligt 4 kap. 5 § andra stycket organisation ha stämts in om tvisten hade väckts vid arbetsdomstolen, får det dock ske enbart med stöd av sådant avtal som anges i 10 kap. 16 § rättegångsbalken.

I arbetstvist enligt första eller andra stycket får arbetsgivaren sökas vid rätten i den ort där arbetstagaren har sitt hemvist.

Har mål, som enligt 1 § skall upptagas och avgöras av arbetsdomstolen, väckts vid tingsrätt, skall det på yrkande av part överlämnas till arbetsdomstolen. Har talan i sådant niål fullföljts till arbetsdomstolen, skall målet på yrkande av part ulan stämning företagas till handläggning där. Talan skall anses väckt vid arbetsdomstolen, när ansökan om stämning inkom till tingsrätten.

Har talan väckts vid tingsrätt av medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation och kan organisationen enligt 1 § och 4 kap. 5 § föra denna talan vid arbetsdomstolen, skall organisationen beredas tillfälle att uppge om den vill föra talan där. Detsamma gäller när tvist om kollektivavtal väckts vid tingsrätt av den som har varit medlem i arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som slutit avtalet. Förklarar därvid organisationen alt den vill föra talan vid arbetsdomstolen, skall målet över-läinnas dit.

Har / annat fall än som avses i första stycket mål, som enligt 1 § skall upptagas och avgöras av arbetsdomstolen, väckts vid tingsrätt, skall det på yrkande av part överlämnas till arbetsdomstolen. Har målet avgjorts av tingsrätt och därifrån fullföljts till arbetsdomstolen, skall det på yrkande av part förelagas till handläggning som om talan hade väckts där.

I fall som avses i första eller andra stycket skall talan anses väckt vid arbetsdomstolen, när ansökan om stämning inkom till tingsrätten.

AU 1976/77: 28 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Finner hovrätt eller högsta domstolen att dit fullföljt mål rätteligen skulle ha fullföljts till arbetsdomstolen, skall målet över lämnas till denna domstol.

Mot beslut varigenom mål ■ överlämnats till arbetsdomstolen får talan ej föras. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig, visa målet åter til! den domstol som överlämnat det.

6 §
Finner arbetsdomstolen sig icke Har talan väckts vid arbetsdom-

vara behörig enligi 1 § att upptaga stolen av medlem i arbelsgivar-mål som väckts där, skall dom- eller arbetstagarorganisation, eller stolen på yrkande av part hänvisa i tvist om kollektivavtal av den målet till tingsrätt som är behörig. som varit medlem i organisation

som slutit avtalet, och förklarar ej organisationen alt den vill föra talan där enligt 1 § och 4 kap. 5 §, skall målet på yrkande av part hänvisas lill tingsrätt soin är behörig. Detsamma gäller om arbetsdomstolen i annat fall finner sig . icke vara behörig enligt 1 § alt pröva talan som har väckts där.

Meddelas i arbetsdomstolen- beslut, varigéhoih viss tingsrätt förklaras icke vara behörig alt upptaga ihål som har väckts vid tingsrätten, skall arbetsdomstolen på yrkande av part hänvisa målet till annan tingsrätt som är behörig.

Har skilda domstolar genom beslut söm vunnit lägä kraft fuiihils obe höriga, skall arbetsdomstolen, om den finner någon av dem vara behörig, på ansökan av part hänvisa inålel till den.tingsfätt, som bort upptaga målet. Sådan ansökan skaH göras inom en iriånad från den dag då det sist meddelade beslutet vann laga kraft:

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, orn dörnstols bristande be-' hörighet beror på att målet ej skallhandläggas enligt denna låg.

- ;■ ■ v 't:".'- .■..;;. '■'■■'Z ''.-. '

Filmer hovrätt eller högsta domstolen alt dit fullföljt mål rätteligen skidle ha fullföljts till arbets-..dbmstolen, skall rriålet överlämnas till denna'domstol.

Finner arbetsdomstolen att dit fullfölj t. måL rätteligen skulle ha fullföljts till hovrätt, skall arbetsdomstolen överlämna målet till vederbörande hovrätt.

Av övriga tolv ledamöterutses

fyra efter förslag av Svenska arbetsgivarföreningen,

en efter förslag av Svenska kommunförbundet och . Landstingsförbundet,

en såsom representant för staten som arbetsgivare,

2 Senaste lydelse 1975:1294. '

3 Senaste lydelse 1976: 581.

Av övriga tretton ledaniöter ut
ses . ■

fyra efter förslag av Svenska arbetsgivareföreningen, ; .

en efter förslag av Svenska kommunförbundet, ■

en efter förslag av Landstingsförbundet,

en såsom representant för staten som arbetsgivare.

Är ordförande hindrad att tjänstgöra, får vice ordförande inträda i ordförandes ställe. Ersättare för vice ordförande får dock inträda i ordförandes ställe endast vid handläggning som avses i 7 §.

Är annan ledamot än ordförande hindrad att tjänstgöra i visst mål, inträder ledamot eller ersättare som utsetts på motsvarande sätt. Därvid anses ledamöter som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgivare ha utsetts på samma sätt.

Är ordförande hindrad att tjänstgöra, får vice ordförande inträda i ordförandes ställe. Detta gäller dock ej ersättare för vice ordförande.

Är annan ledamot än ordförande hindrad att tjänstgöra i visst mål, inträder ledamot eller ersättare som utsetts på motsvarande sätt. Därvid anses ledamot som utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet samt ledamot som representerar staten som arbetsgivare ha utsetts på samma sätt.

Kan ledamot eller ersättare ej tillkallas enligt andra stycket, får ordföranden i målet kalla annan lämplig person att tjänstgöra som tillfällig ersättare.

(i §

Arbetsdomstolen sammanträder med ordförande samt högst sex och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § deltager högst tre och lägst en. Av de ledamöter som avses i 3 § deltager högst fyra och lägst två, lika mänga för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt högst sex och lägst fyra andra ledamöter. Av de ledamöter som avses i 2 § deltager högst tre och lägst en. Av de ledamöter som avses i 3 § deltager högst fyra och lägst två, lika många för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan.

Arbetsdomstolen är även dom-för med ordförande samt en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

1. vid huvudförhandling i mål som saknar betydelse för ledning

1 §

Arbetsdomstolen är domför med ordförande samt en ledamot för vardera arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan

vid måls avgörande utan huvudförhandling,

vid syn utom huvudförhandling,

vid prövning av yrkande om förordnande för tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger i målet,

vid meddelande av förordnande som sägs i 4 kap. 14 § tredje stycket denna lag eller i 50 kap. 8 § andra stycket eller 52 kap. 7 § tredje stycket rättegångsbalken,

vid behandling av fråga om pröviiingslillslånd som sägs i 22 § lagen (1974: 8) om rättegången i tvistemål om mindre värdeit.

Vill någon ledamot vid handläggning enligt första stycket alt mål som fullföljts till arbetsdomstolen genom vad skall avgöras efter huvudförhandling eller att eljest viss fråga skall prövas av domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 §, gäller hans mening som domstolens beslut.

Ordförande får ensam på arbetsdomstolens vägnar företaga förberedande åtgärd samt meddela beslut om avskrivning av mål.

Under förberedelse som avses i 4 kap. 9 § får ordföranden även

1. pröva yrkande om kvarstad eller skingringsförbud,

2. meddela beslut om avvisande av mål, om det är uppenbart att rällegångshinder föreligger,

3. meddela tredskodom,

4. meddela dom över yrkande som har medgivits eller eftergivils,

5. stadfästa förlikning.

Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande meningen a-wika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast antagit, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av domstolen i dess helhet.

När mål avgöres av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledamöter eller ersättare för dem dellaga i avgörandet. Sådant avgörande kan fallas Ulan huvudförhandling.

Finner arbetsdomstolen vid överläggning till dom eller beslut den rådande meningen awika från rättsgrundsats eller lagtolkning som den senast antagit, kan domstolen i den sammansättning som föreskrives i 6 § första stycket förordna att målet eller viss i målet uppkommen rättsfråga skall avgöras av domstolen i dess helhet.

När mål eller viss däri upp-kommeti fråga avgöres av arbetsdomstolen i dess helhet, skall alla ledamöter eller ersättare för dem deltaga i avgörandet. Av de ledamöter eller ersättare som har utsetts efter förslag av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet deltager dock endast en.

Avgörande som avses i andra stycket kan fattas utan huvudförhandling.

I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har varit medlem i organisationen. I annan arbetstvist kan arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen för medlem i organisationen. Den som är eller har varit medlem i sådan organisation har rätt att själv väcka och utföra talan, om hatt visar att organisationen undandrager sig att tala på hans vägnar. Vad som finns före-

4 Senaste lydelse 1976: 581.

I tvist om kollektivavtal kan organisation, som slutit avtalet, väcka och utföra talan vid arbetsdomstolen för den som är eller har varit medlem i organisationen.

1 annan arbetstvist som anges i

2 kap. 1 § kan arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation som avses i 6 § lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet väcka och ulföra talan vid arbetsdomstolen för medlem i organisationen. Vad som finns föreskrivet om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall

även gälla den för vilken organisationen för talan.

skrivet om part beträffande jävsförhållande, personlig inställelse, hörande under sanningsförsäkran och andra frågor som rör bevisningen skall även gälla den för vilken organisationen för talan.

Vill någon föra talan vid arbetsdomstolen mot medlem eller förutvarande medlem i organisation som avses i första stycket, skall i motsvarande fall som anges där även organisationen instämmas. Organisationen kan därvid svara på medpartens vägnar, om denne ej själv utför sin talan.

Vad som i denna paragraf sägs om organisation gäller även om sammanslutning av flera sådana organisationer. Med medlem avses därvid såväl de anslutna organisationerna som deras medlemmar.

9 §

Utfärdas stämning, skall förberedelse i målet äga rum. Arbetsdomstolen bestämmer efter omständigheterna i vilken mån förberedelsen skall vara muntlig eller skriftlig.

Till muntlig förberedelse skall part och ställföreträdare för part kallas att infinna sig personligen, om det kan antagas att förberedelsen därigenom främjas. Skall personlig inställelse ske, kan domstolen förelägga vite.

Uteblir båda parterna från sammanträde för muntlig förberedelse, skall målet avskrivas. Uteblir ena parten från sådant sammanträde, skall domstolen vidtaga åtgärder för fortsatt förberedelse, om detta kan antagas vara till gagn för målets utredning. I annat fall skall målet utsättas till huvudförhandling. Vad som nu sagts om utevaro från muntlig förberedelse äger motsvarande tillämpning, om svaranden vid skriftlig förberedelse underlåter att inkomma med svaromål.

Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för muntlig förberedelse gäller vad som föreskrives i 44 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet att yrkande om tredskodom ej bör bifallas, skall domstolen på den tillslädeskomne partens yrkande i stället vidtaga åtgärder för fortsatt förberedelse, om detta kan antagas vara till gagn för utredningen, eller utsätta målet till huvudförhandling. Framställes ej sådant yrkande av parten, skall målet avskrivas. Erinran om alt målet kan avgöras genom tredskodom skall intagas i kallelsen till sammanträdet, om domstolen finner att sådan påföljd för utevaro kan komma i fråga.

Underlåter svaranden vid skriftlig förberedelse att inkomma med svaromål, utsattes målet lill huvudförhandling, om icke fortsatt förberedelse kan antagas vara till gagn för målets utredning.

Mål avgöres efter huvudförhandling. Beslut om avskrivning eller avvisande av mål samt dom över yrkande, som medgivits eller eftergivils, får dock meddelas utan huvudförhandling. Domstolen kan också stadfästa förlikning utan att hålla huvudförhandlnig.

Mål avgöres efter huvudförhandling. Domstolen får dock avskriva eller avvisa mål, meddela tredskodom och dom över yrkande, som medgivits eller eftergivils samt stadfästa förlikning ulan alt hålla huvudförhandling.

Domstolen får även i annat fall än som avses i andra stycket företaga mål till avgörande utan huvudförhandling, om part begär det och domstolen med hänsyn till tvistens art och övriga omständigheter finner det lämpligt. Mot parts bestridande får mål dock icke utan synnerliga skäl avgöras i denna ordning.

Uteblir ena parten från sammanträde för huvudförhandling, skall målet företagas till förhandling och avgörande, om motparten yrkar det. Erinran härom skall intagas i kallelsen till sammanträdet. Uteblir båda parterna eller framställes ej sådani yrkande, skall målet avskrivas.

Uteblir båda parterna eller en av dem från sammanträde för huvudförhandling gäller vad som föreskrives i 44 kap. 1 § och 2 § första stycket rättegångsbalken. Finner domstolen med hänsyn till tvistens art eller andra omständigheter i målet att yrkande om tredskodom ej bör bifallas, skall domstolen på den tillslädeskomne partens yrkande i stället företaga målet till förhandling och avgörande. Framställes ej sådant yrkande skall målet avskrivas.

Kallelse till huvudförhandling skall innehålla erinran om att rnå-let ulan hinder av parts utevaro kan på yrkande av motparten företagas lill förhandling och avgörande. Erinran om alt målet kan avgöras genom tredskodom skall intagas i kallelsen, om domstolen filmer alt sådan påföljd för utevaro kan komma i fråga.

AU 1976/77: 28 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av sådant uppskov.

5 KAP.

1 §

Vad som föreskrives i 4 kap. 7 § äger motsvarande tillämpning i arbetstvist som med stöd av 2 kap. 2 § väckes vid tingsrätt.

Förekommer anledning att kollektivavtal, som slutits av andra än parterna i målet, har betydelse för prövningen av tvisten i målet, skall de parter som slutit kollektivavtalet beredas tillfälle att yttra sig i målet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. I fråga om mål som har inkommit till tingsrätt eller arbetsdomstolen före ikraftträdandet tillämpas dock alltjämt 2 kap. 1, 2 och 5—7 §§ i sin äldre lydelse.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974: 372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1974: 372) om lagsökning och betalningsföreläggande för fordringsanspråk i anställningsförhållanden skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Hänskjules mål om lagsökning    Har ansökan om lagsökning el-
eller betalningsföreläggande såsom ler betalniitgsföreläggande gjorts
tvisligt till rättegång, skall det     av medlem i arbetsgivar- eller ar-
överlämnas lill arbetsdomstolen,    betslagarorganisation och hän-
om tvist om anspråket skall uppta- skjutes målet såsom tvisligt till
gas och avgöras av denna domstol. rättegång eller göres ansökan om
Talan får ej föras mot beslut om     återvinning enligt 35 § lagsök-
överlämnande. Har annan dom- ningslagen (1946: 808), skall orga-
stol än högsta domstolen överläm- nisationen, om den enligt 2 kap.
nal målet, skall arbetsdomstolen, 1 § och 4 kap. 5 § lagen (1974:
om den finner sig icke vara behö- 371) om rättegången i arbetslvis-
rig att pröva tvisten, visa målet ter kan föra borgenärens talan vid
åter till den domstol som över-    arbetsdomstolen, beredas tillfälle
lämnat det.                                    alt uppge om den vill föra talan

Har tingsrätt meddelat utslag i där. Detsamma gäller när ansökan
lagsökningsmål eller i mål om be- om lagsökning eller betalningsföre-
lalningsföreläggande på ansök- läggande har gjorts i kollektivav-
ningen tecknat bevis att utmätning talslvist av den som har varit med
för ske och vill gäldenären söka lem i arbetsgivar- eller arbelsla-

Nuvarande lydelse

återvinning, skall han, . om tvist om anspråket skall upptagas och avgöras av arbetsdomstolen, inom tid som anges i 35 § första stycket lagsökningslagen göra ansökan om målels upplagande vid denna domstol. Finner arbetsdomstolen sig icke vara behörig, skall målet överlämnas till tingsrätten. Ansökan om målets upptagande vid arbetsdomstolen skall därvid anses som ansökan om återvinning.

Talan i mål som överlämnats till arbetsdomstolen enligt första stycket eller som upptagits av arbetsdomstolen enligt andra stycket skall anses väckt där, när ansökningen om lagsökning eller betalningsföreläggande gjordes vid tingsrätten.

Föreslagen lydelse

garorganisation som har slutit avtalet. Förklarar organisationen att den vill föra talan vid arbetsdomstolen, skall målet överlämnas dit.

Talan får ej föras mot beslut om överlämnande. Har annan domstol än högsta domstolen överlämnat målet, skall arbetsdomstolen, om den finner sig icke vara behörig att pröva tvisten, visa målet åter till den domstol som överlämnat det.

Talan i mål som överlämnats till arbetsdomstolen enligt första stycket skall anses väckt där, när ansökningen om lagsökning eller betalningsföreläggande gjordes vid tingsrätten.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parlen väcka talan vid arbetsdomstolen om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

Uppnås icke enighet vid förhandling enligt första stycket, kan parten väcka talan vid domstol om tystnadsplikt. Sådan talan skall väckas inom tio dagar efter det att förhandling har avslutats. Domstolen skall förordna om tystnadsplikt, i den mån det kan antagas att det annars skulle föreligga risk för väsentlig skada för part eller annan.

AU 1976/77: 28 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har part påkallat förhandling om tystnadsplikt och iakttager han föreskrifterna i första och andra styckena, gäller lill dess frågan har blivit slutligt avgjord den tystnadsplikt som han kräver. Är kravet obefogat och har parlen insett eller bort inse detta, föreligger dock ej tystnadsplikt.

31 §

Har arbetsgivare, arbelstagare Har arbetsgivare, arbetstagare

eller organisation som är bunden eller organisation som är bunden av kollektivavtal grovt brutit mot av kollektivavtal grovt brutit mot sådant avtal eller mot denna lag sådant avtal eller mot denna lag och har förfarandet väsentlig be- och har förfarandet väsentlig betydelse för avtalsförhållandet , i lydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, får arbetsdomstolen dess helhet, får dotnstol på yrkanr på yrkande av motpart förklara de av motpart förklara att kollekalt kollektivavtal som binder par- tivavtal som binder parterna icke terna icke längre skall gälla mel- längre skall gälla mellan dem. lan dem.

Är kollektivavtal på den ena sidan eller på båda sidor slutet av flera parter och har förklaring enligt första stycket gjorts för endast vissa av dem, får annan part inom tre veckor därefter med omedelbar verkan säga upp samma avtal för egen del.

Finner arbetsdomstolen att,visst Finner domstol att visst förfa-
förfarande strider mot kollektiv- rande strider mot kollektivavtal
avtal eller mot denna lag, får dom- eller mot denna lag, får domstolen
stolen på yrkande befria arbets- på yrkande befria arbelsgivare, ar-
givare, arbetstagare eller organisa- betstagare eller organisation från
tion från förpliktelse enligt kollek- förpliktelse enligt kollektivavtal el-
livavlal eller enligt lagen, i den ler enligt lagen, i den mån det
mån det med hänsyn till det olill- med hänsyn till det otillåtna för
låtna förfarandet icke skäligen kan farandet icke skäligen kan krävas
krävas att förpliktelsen fullgöres. att förpliktelsen fullgöres.

34 §

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, tvist om medlems arbetsskyldighet enligt avtal, gäller organisationens mening till dess tvisten har slutligt prövats.

Föreligger enligt arbetsgivarens uppfattning synnerliga skäl mot alt omtvistat arbete uppskjutes, får han utan hinder av första stycket kräva att arbetet utföres enligt hans mening i tvisten. Arbetslagaren är då skyldig alt utföra arbetet. Sådan skyldighet föreligger dock ej, om arbetsgivarens mening i tvisten är oriktig och arbetsgivaren har insett eller bort inse detta eller om arbetet innebär fara för liv eller hälsa eller därmed jämförligt hinder möter.

Blir arbetet utfört enligt andra Blir arbetet utfört enligt andra

stycket, skall arbetsgivaren ome- stycket, skall arbetsgivaren ome
delbart påkalla förhandling i tvis- delbart påkalla förhandling i tvis
ten. Kan tvisten icke lösas vid för- ten. Kan tvisten icke lösas vid för
handling, skall han väcka talan vid handling, skall han väcka talan vid
arbetsdomstolen. domstol.

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som. är bundna av samma kollektivav tal, rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig atl omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid arbetsdomstolen. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt.

Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation, som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön. eller annan ersättning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskäligt.

Utöver vad som i övrigt gäller kan arbetsdomstolen i mål om till-lampningen av denna lag eller om kollektivavtal förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antagas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

Utöver vad som i övrigt gäller kan domstol i mål om tillämpningen av denna lag eller om kollektivavtal förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antagas att offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drifts- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.

AU 1976/77: 28 15

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 600) om offentlig anställning

Härigenom föreskrives att 16 kap. 1 § och 17 kap. 2 § lagen (1976: 600) om offentlig anställning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 KAP.

1 §

Mål om skadestånd enligt 3 I mål, vari denna lag skall till-

kap. 6 § prövas av arbetsdomsto- lämpas, gäller lagen (1974: 371) len och handlägges enligt lagen om rättegången i arbetstvister. (1974:371) om rättegången i arbetstvister.

I fråga om rättegångskostnad i mål som rör disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag äger 41 § tredje stycket lagen (1974: 12) om anställningsskydd motsvarande till-lämpning.

17 KAP.

2 §

I tvist om tillämpningen av 7 I tvist om tillämpningen av 7

kap. 3 § äger domstolen för tiden kap. 3 § äger domstolen för tiden intill dess lagakraftägande dom el- intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger förordna, att ler beslut föreligger förordna, att anställningen skall upphöra när anställningen skall upphöra när arbetstagaren har uppnått den ål- arbetstagaren har uppnått ålder der då skyldighet alt avgå senast som avses i nämnda lagrum, inträder.

Mot beslut enligt första stycket som tingsrätt har meddelat under rättegången skall talan föras särskilt genom besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om mål där talan har väckts före ikraftträdandet. I fråga om talan mot myndighets beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller fortfarande äldre bestämmelser.

Mål om tillämpning av 42 § prövas av arbetsdomstolen; dock skall talan mot arbetstagare prövas av allmän domstol.

Ulan hinder av 42 § lagen (1974:12) om anställningsskydd prövar arbetsdomstolen mål som rör uppsägnitig eller avskedande av arbetstagare med anledning av hans uppdrag som skyddsombud.

Mål som prövas av arbetsdomstolen handlägges enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbetstvister.

För tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger kan domstolen förordna, att 42 § fjärde stycket ej skall äga tillämpning. Yrkande om sådant förordnande får ej bifallas utan att motparten har beretts tillfälle att yttra sig över yrkandet.

Mål om tillämpning av 42 §
handlägges enligt lagen

(1974: 371) om rättegången i arbetstvister. I fråga om talan mot arbetstagare gäller dock vad som är föreskrivet om rättegång i allmänhet.

För tiden intill dess lagakraft
ägande dom eller beslut föreligger
kan domstol förordna, att 42 §
fjärde stycket ej skall äga tillämp
ning. Yrkande om sådant förord
nande får ej bifallas utan alt mot
parten har beretts tillfälle att yttra
sig över yrkandet.

AU 1976/77: 28 17

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste årens arbetsrättsliga reformarbete har medfört en markant ökning av måltillströmningen till arbetsdomstolen (AD). Trots fortlöpande personalförstärkningar är domstolens arbetsläge f. n. ansträngt. Och domstolens arbetsbörda kan väntas öka ytterligare, bl. a. som en följd av att lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) trädde i kraft vid årsskiftet.

Mot denna bakgrund läggs i propositionen fram förslag som syftar till att minska AD:s arbetsbörda, förenkla domstolens arbetsformer och i övrigt underlätta domstolens verksamhet.

Det viktigaste förslaget går ut på att begränsa tillströmningen av mål till AD genom alt vissa mål förs över från AD som första domstol till tingsrätt, med möjlighet för part att överklaga tingsrätts dom hos AD. Enligt de nya behörighetsregler som föreslås skall enbart arbetsgivar-och arbetstagarorganisationer och arbetsgivare som själva har slutit kollektivavtal få väcka talan direkt hos AD. Vidare skall gälla som förutsättning för AD:s behörighet att målet gäller tvist om kollektivavtal eller om tillämpningen av MBL eller att målet gäller arbetstvist i övrigt mellan parter, som är bundna av kollektivavtal, eller i vilken enskild icke kollektivavtalsbunden arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete på vilket arbetsgivaren tillämpar kollektivavtal. Med denna utformning av behörighetsreglerna får enskilda arbetsgivare som inte har slutit kollektivavtal och enskilda arbetstagare, organiserade eller oorganiserade, vända sig till tingsrätt som första domstol om de vill väcka talan i arbetstvist.

I anslutning till ändringen i behörighetsreglerna föreslås att anspråk som framställs vid tingsrätt i form av ansökan om lagsökning eller betalningsföreläggande skall färdigbehandlas av tingsrätten, även om anspråket visar sig vara tvistigt. Målet skall alltså inte som f.n. överlämnas till AD när tvisten rör organiserad arbetstagare.

Sammantagna beräknas de här redovisade förslagen leda till ätt dén nuvarande måltillströmningen minskar med 30—40%.

Ett annat förslag innebär att AD skall i fortsättningen kunna avgöra
mera okomplicerade mål i en mindre sammansättning, beslående av
ordförande jämte en arbetsgivarledamot och en arbetstagarledamot. Yt
terligare förslag går utpåatt-AD skall få möjlighet att i likhet med
tingsrätterna meddela S;k. tredskodoni mot part, som uteblir från sam
manträde för muntlig förberedelse-eller huvudförhandling, och att dom
stolen skall få ökade möjligheter att efter skriftlig eller muntlig förbe
redelse avgöra mål på handlingarna, alltså utan att'huvudförhandling
hålls i målet. ,■■■.> .-.■■.■ ; ■ . ■ . ■ .,

Del föreslås också att AD tillförs ytterligäreren s. k' ämbetsmannale-

AU 1976/77:28 . 18

damot med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden och ytterligare en ledamot som representerar de offentliga arbetsgivarna.

De föreslagna ändringarna i nu gällande regler föreslås träda i kraft den 1 juli 1977.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1976/77: 906 av herr Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. alt uttala sig för en ändrad handläggning av tvister i arbetslivet, innebärande att arbetsdomstolen liksom skiljemannaförfarandet enligt lag om skiljemän den 14 juni 1929 avskaffas;

2. alt hos regeringen hemställa om förslag om ett nytt rättegångsförfarande i enlighet med vad som i motionen anförts;

3. att hos regeringen hemställa om förslag till erforderliga lagtextändringar i av beslutet berörda lagar.

Motion väckt med anledning av propositionen 1976/77: 1637 av herr Werner ra., fl. (vpk) I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1976/77: 141,

2. att hos regeringen hemställa om förslag till ett nytt rättegångsförfarande i enlighet med vad som anförs i motionen 1976/77: 906.

Utskottet

Lagen om rättegång i arbetstvister avlöste år 1974 1928 års lag om arbetsdomstolen. Vid utskottsbehandlingen av den nya lagen reserverade sig representanter för vänsterpartiet kommunisterna för avslag (InU 1974: 16). Reservanterna ville ha förslag om en ny rättegångsordning i arbetstvister. Reservationen avslogs av riksdagen. Vpk återkom till frågan förra året. Man begärde då att arbetsdomstolen skulle avskaffas och alt tvister skulle avgöras av allmän domstol. Dessutom yrkades att skiljemannaförfarande skulle förbjudas i arbetstvister. Molionen avslogs (InU 1975/76: 45 s. 52).

De nu förevarande vpk-molionerna har samma syfte som den som behandlades förra året. Något skäl för riksdagen att ändra sin inställning finns icke. Det saknas därför anledning att gå närmare in på motionerna. Det bör noteras att vpk:s krav har samband med andra förslag som partiet lagt fram om ändring av arbetsrätten. De frågorna behandlas av ulskottet i betänkandet AU 1976/77: 32. De båda aktuella motionerna avstyrks med hänvisning till det anförda.

När det gäller regeringens förslag, som har till syfte att hålla tillbaka belastningen på arbetsdomstolen, har utskottet inte någon erinran.

Beträffande vad i proposilionen (s. 45—46) anförs om den avgörande

AU 1976/77: 28 19

tidpunkten för frågan om arbetsdomstolens behörighet i mål om kollek-tivavtalsreglerade anställningsförhållanden noterar utskottet att domstolen i sin praxis (se t. ex. AD:s beslut 1975 nr 79) tillämpar en något friare prövning av sin behörighet än som kan utläsas av tidigare förarbeten till 2 kap. 1 §. Domstolen beaktar sålunda också omständigheter som har inträffat efter tidpunkten för talans väckande men före det att domstolen prövar sin behörighet. Har däremot ändring inträtt i förhållande, som har betingat arbetsdomstolens behörighet, efter det att stämning har delgivits svaranden, följer av 10 kap. 15 § rättegångsbalken att den ändringen är utan verkan. Utskottet anser att 2 kap. 1 § i denna i allt väsentligt tekniska fråga bör kunna tillämpas på det sätt som arbetsdomstolen har funnit lämpligt.

Utskottet godtar de framlagda lagtexterna, dock att en viss justering bör göras i ändringsförslaget beträffande 16 kap. 1 § lagen om offentlig anställning. Detta stadgande har i propositionen fått en något för vid formulering.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 906 och 1976/ 77: 1637 antar de i propositionen 1976/77: 141 framlagda lagförslagen med den ändringen att 16 kap. 1 § lagen (1976: 600) om offentlig anställning erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

Propositionens förslag Utskottets förslag

16 kap.

1 §
I mål, vari denna lag skall till- Om handläggningen av mål an-

lämpas, gäller lagen (1974: 371) gående tillämpningen av deima lag
om rättegången i arbetstvister. föreskrives i lagen (1974: 371) om

rättegången i arbetstvister.

I fråga om rättegångskostnad i mål som rör disciplinansvar, avskedande, avstängning eller läkarundersökning enligt denna lag äger 41 § tredje stycket lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande till-lämpning.

Stockholm den 11 maj 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp). Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Wennerfors (m), Ingemund Bengtsson i Varberg (s), Stridsman (c), Nilsson i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffle (c), Fridolfsson (m), fru Ludvigsson (s), herr Fransson (c), fru Leijon (s), fru Flodström (s) och herr tredje vice talmannen Eriksson (fp).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977