AU 1976/77:22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1976/77:22

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller Invandring
m. m. jämte motioner

1 betänkandet behandlas i propositionen 1976/77:100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Ahlmark gjorda
framställningar om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. 1 anslutning
till propositionen tar utskottet upp sex motioner.

I samband med ärendets behandling har utskottet avgivit yttrande till
konstitutionsutskottet angående stöd till tidningar på annat språk än svenska
(AU 1976/77:1 y).

Propositionen

Regeringen har föreslagit att riksdagen för budgetåret 1977/78 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 31 001 000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av 8 525 000
kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

Motionerna

1976/77:229 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
förslag innebärande

1. att ett kollektivt avgiftssystem genomförs för företagens utgifter för
svenskundervisning,

2. att invandrarna vid anställning tillförsäkras rätten att från första dagen
bli informerade om sina rättigheter,

3. att företag, som anställer invandrare som enligt lagen äger rätt till
undervisning, senast inom 30 dagar skall ha påbörjat densamma,

4. att begränsningen till 160 timmars undervisning för invandrare med
vissa förkunskaper avskaffas,

5. att svenskundervisningen skall bedrivas på ordinarie arbetstid.

1 Riksdagen 1976/77. 18 sam!. Nr 22

AU 1976/77:22

1976/77:405 av herr Fagerlund m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen anvisar 600 000 kr. utöver regeringens förslag till statens
invandrarverk för budgetåret 1977/78 för förstärkning av personalen vid
tillståndsbyrån och registerenheten,

2. att riksdagen anvisar 1 milj. kr. utöver regeringens förslag till åtgärder
för invandrare för budgetåret 1977/78 för facklig information om lagen om
rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning.

1976/77:909 av herr Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till

1. en höjning av kvoten för flyktingar från Latinamerika till i första hand
2 000 per år,

2. ökade resurser till SIV för att minska väntetiden för dem som begär
asyl vid ankomsten till Sverige,

3. en översyn av flyktingarnas rättssäkerhet och frågan om att överföra
arbetsuppgifter från AMS till SIV.

1976/77:985 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om att en utredning
tillsätts, i vars direktiv bör ingå att kartlägga förekomsten av diskriminering
av invandrare vad gäller typer av arbete, löneförhållanden, anställningsvillkor,
arbetsmiljö och övriga arbetsrättsliga problem. Särskild
tyngdpunkt bör läggas på invandrare som är anställda i tunga och slitsamma
yrken.

1976/77:989 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att under XII huvudtiteln, arbetsmarknadsdepartementet,
D 3 Åtgärder för invandrare uppta ett särskilt anslag till Stockholms
finska zigenarförening och Zigenarflyktingarnas förening i Sverige
om vartdera 125 000 kr. och att anslaget under D 3 fastställs till 8 775 000
kr.,

2. att riksdagen uttalar att åtgärder bör vidtas för ett statligt ekonomiskt
stöd till kommunerna för att stimulera till bättre bostadslösningar för socialt
handikappade,

3. att riksdagen uttalar att i kommittéer, utredningar och arbetsgrupper
där den zigenska folkgruppens förhållanden diskuteras bör denna vara representerad.

1976/77:1270 av herr Hallgren m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att anslaget under bil. 15, arbetsmarknadsdepartementet,
Åtgärder för invandrare höjs med 562 000 kr. till
9 087 000 kr. i syfte att trygga Invandrartidningens fortsatta utgivning med
oförändrad omfattning och kvalitet.

AU 1976/77:22

Invandringens omfattning

Bruttoinvandringen till Sverige uppgick under år 1976 till 39 700. Utvandringen
under året var 18 700 personer. Nettoinvandringen utgjorde alltså
21 000 personer, vilket innebär en ökning i förhållande till året före med
3 400. Nordiska medborgare svarade under år 1976 för ungefär hälften av
invandringsöverskottet. Av detta var 9 400 finländska medborgare mot 4 400
under året före.

I följande figur redovisas omfattningen av in- och utvandringen av utländska
medborgare under perioden 1966-1976.

invandring

utvandring

Antal

70 000 . .

60 000

50 000

40 000 _ J

30 000

20 000

10 000

År 1966

Utskottet

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat i fem byråer: tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa byrån.
Dessutom finns en registerenhet. Till verket är knutet utlänningsnämndens
kansli. Antalet tjänster vid verket uppgår under innevarande budgetår till
ca 255.

Antalet inkomna tillståndsärenden till verket har de senaste åren ökat
snabbare än antalet avgjorda ärenden. Detta har medfört att ärendebalansen
stigit vilket i sin tur medfört längre handläggningstider. Ungefär 5 000 ärenden
har av invandrarverket bedömts som en lämplig balans.

AU 1976/77:22

Utvecklingen av antalet icke avgjorda ärenden under de senaste åren
redovisas i följande uppställning.

År (ian.)	Antal balanserade	Därav "kvalificerade’
	ärenden	ärenden
1974	8 500	1 300
1975	4 500	1 300
1976	9 700	1 450
1977	21 000	1 800

Av sammanställningen framgår att antalet icke avgjorda ärenden ökade
dramatiskt under år 1976.1 syfte att nedbringa balanserna har verket vidtagit
speciella åtgärder. Bl. a. har en extrastyrka för kvällsarbete organiserats vid
registerenheten samt en telefonsluss med kvalificerad personal inrättats.

För att ge verket möjlighet att förbättra läget beviljade regeringen i höstas
medel för tillfällig förstärkning på sammanlagt åtta tjänster vid tillståndsbyrån
och registerenheten. I propositionen föreslås att förstärkningen skall
kvarstå även under nästkommande budgetår. Dessutom tillkommer en tillfällig
tjänst vid tillståndsbyrån.

I mitten av mars hade ärendebalansen reducerats till ca 12 500. Andelen
kvalificerade ärenden som klarats av har dock varit förhållandevis liten.
Ytterligare förbättringar förutses senare under våren.

I propositionen upplyses att verket skall börja en omfattande utbildning
av den stora del av personalen som nyrekryterats till följd av personalomsättning
i samband med omlokaliseringen till Norrköping. Dessutom
planeras en omorganisation av tillstånds- och medborgarskapsbyråernas sekretariat.
En intern rationaliseringsundersökning kommer att slutföras under
år 1977. Vidare hänvisas till att utlänningslagkommittén under våren 1977
kommer att presentera förslag i syfte att förkorta handläggningstiden i utlänningsärenden.
Först sedan man sett resultatet av dessa åtgärder finns
enligt departementschefen förutsättningar för en säker bedömning av det
långsiktiga personalbehovet på berörda enheter.

Anslaget till invandrarverket föreslås öka med 2 186 000 kr. till 31 001 000
kr. för budgetåret 1977/78.

Frågan om personalbehovet vid invandrarverket har tagits upp i två motioner.

I motionen 405 av herr Fagerlund m. fl. (s) sägs att den situation verket
befinner sig i är oacceptabel. De extraordinära insatser som görs kan enligt
motionen inte fortgå utan allvarligt men för de övriga uppgifter beträffande
invandrar- och minoritetspolitiken som verket har ålagts av riksdagen. Nuvarande
förhållanden innebär också en oacceptabel press på och förslitning
av personalen med bl. a. övertidsarbete i stor omfattning. Härtill kommer
att personalen under rådande omständigheter inte har möjlighet att delta
i internutbildning och frågor om medbestämmande i arbetslivet. Man måste
räkna med att effekterna av de i propositionen nämnda åtgärderna för att
komma till rätta med ärendebalansen på sin höjd blir så stora att nytill -

AU 1976/77:22

kommande ärenden kan behandlas i någorlunda rimlig takt. Motionärerna
föreslår mot denna bakgrund att verket tillförs medel motsvarande ytterligare
fyra tjänster på tillståndsbyrån och fyra tjänster på registerenheten. Kostnaderna
har beräknats till 600 000 kr.

Ökade resurser vid invandrarverket begärs även i motionen 909 av herr
Werner m. fl. (vpk) med hänvisning till de långa handläggningstiderna vid
verket. Antalet tjänster preciseras inte och inte heller föreslås någon höjning
av anslaget.

Utskottet är medvetet om de problem som invandrarverket har med långa
handläggningstider till följd av den stora ärendebalansen. Som tidigare
nämnts har särskilda åtgärder vidtagits för att nedbringa balansen. Dessa
åtgärder har också givit goda resultat, och i propositionen föreslås att verket
skall få särskilda resurser för att kunna fortsätta med ansträngningarna att
minska på antalet aktuella ärenden.

Utsköttet anser i likhet med regeringen att resultaten av den interna utbildningen,
den pågående rationaliseringsundersökningen, den planerade
omorganisationen samt utlänningslagkommitténs arbete bör avvaktas innan
man tar ställning till personalbehovet på längre sikt. Utskottet är därför
inte berett att föreslå att man nu skall permanent bygga ut de administrativa
funktionerna hos verket. Med hänvisning härtill och till vad ovan anförts
om resultatet av de nuvarande ansträngningarna att nedbringa ärendebalansen
avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna 405 och 909.

Utskottet godtar anslagsberäkningen i propositionen under denna punkt.

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgeten för AMS upptagna
programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen
Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.

Anslagets fördelning på olika poster framgår av följande sammanställning.

Utgift

1975/76

Anslag Beräknad ändring

1976/77 1977/78

AMS

Före draganden -

1. Överföring av
flyktingar

2. Omhänder -

2 168 000

1 375 000 + 175 000 + 2 375 000

tagande av
flyktingar

39 040 000

28 450 000 +8 000 000 +32 000 000

3. Förvaltningskostnader -

1 252 000

2 500 000 + 500 000 + 300 000

42 460 000

32 325 000 + 8 675 000 +34 675 000

AU 1976/77:22

Kostnaderna för överföring och omhändertagande av flyktingar har under
senare år kraftigt överstigit anvisade medel. Innevarande budgetår beräknas
enligt budgetpropositionen uppkomma ett överskridande om minst 57 milj.
kr., främst på grund av kostnaderna för att ta hand om de ca 6 000 assyrier
som kommit till Sverige från Turkiet. I propositionen anses att anslaget
bör anpassas bättre till den faktiska belastningen, och därför föreslås att
det höjs från 32,3 till 67,0 milj. kr. Därvid har räknats in medel för att
överföra ytterligare ca 1 250 flyktingar under nästa budgetår.

I motionen 909 av herr Werner m. fl. (vpk) krävs en utökning av flyktingkvoten
från Latinamerika till i första hand 2 000 per år och åtgärder
för att förbättra flyktingarnas rättsliga situation. Vidare begärs att vissa arbetsuppgifter
skall flyttas från AMS till invandrarverket. Motionärerna framhåller
att hittills vidtagna åtgärder för överföring av politiska flyktingar till
Sverige har varit ringa i förhållande till den allvarliga situation som råder
främst i Latinamerika samt med beaktande av de möjligheter Sverige har
att ta emot flyktingar.

Det ankommer på regeringen att bedöma i vilken omfattning flyktingar
kollektivt skall tas emot här i landet. Som ovan nämnts räknas i propositionen
med en flyktingkvot på ca 1 250 personer för nästkommande budgetår.
Detta tal styr inte i sig mottagandet av flyktingar utan är närmast
en riktpunkt för budgetarbetet och myndigheternas planering. Skulle akuta
behov uppstå att ta emot fler flyktingar än kvoten utvisar, är regeringen
oförhindrad att höja denna. Så skedde också senast i november förra året
då regeringen beslöt att mot bakgrund av situationen i Latinamerika utöver
då gällande kvot ta emot 500 flyktingar och anhöriga till här i landet redan
befintliga flyktingar. Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl
för riksdagen att i anslutning till motionen göra något särskilt uttalande
om flyktingkvoten.

När det gäller övriga delar av den aktuella motionen vill utskottet erinra
om att omfattande ändringar gjordes i utlänningslagen på hösten 1975. Ändringarna
innebar bl. a. att man lagfäste tidigare praxis att krigsvägrare samt
andra utlänningar som på grund av de politiska förhållandena i hemlandet
lämnat det skall beredas fristad i Sverige, även om de inte är politiska flyktingar
enligt gängse definition. Vistelse i Sverige får vägras endast om särskilda
skäl häremot föreligger. Det kan tilläggas att flyktingarnas rättsliga
ställning inbegrips i utlänningslagkommitténs arbete. En arbetsgrupp utreder
dessutom frågor om flyktinguttagning och flyktingarnas omhändertagande
i Sverige. Även andra frågor som har anknytning till flyktingpolitiken skall
i det sammanhanget tas upp. En sådan fråga är samordningen berörda myndigheter
emellan. Avsikten är att nämnda utredningsarbete, som står under
ledning av arbetsmarknadsdepartementet, skall genomföras snabbt. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 909 i aktuella delar.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsanvisning under förevarande
anslagspunkt.

AU 1976/77:22

Åtgärder för invandrare

I propositionen föreslås att riksdagen till Åtgärder för invandrare för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 8 525 000 kr.

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som
ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder
i övrigt till förmån för invandrare och språkliga minoriteter, för vilka medel
inte står till förfogande i annan ordning.

Anslagsberäkningen för de under anslaget ingående posterna redovisas
i följande sammanställning.

	1976/77	Beräknad ändring 1977/78 Invandrar- Före-verket1 draganden
1. Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen	2 125 000	+ 1 120 500	+200 000
2. Bidrag till invandrar-och minoritetsorganisa-tioners verksamhet	1 800 000	+ 1 100 000	+400 000
3. Bidrag till avgränsade projekt m. m.	2 600 000	+ 1 100 000	+ 100 000
4. Informationsverksamhet	1 050 000	+ 1 100 000	+250 000
5. Bidrag till informations-verksamhet avseende svensk-undervisning för invandrare		+ 1 000 000
	7 575 000	+5 420 500	+950 000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Invandrartidningen kommer f. n. ut på fem språk utöver svenska med
ca 45 nummer per edition och år. Prenumerationsavgiften är sedan budgetåret
1972/73 15 kr. Tidningens totala upplaga uppgår till ca 40 000 exemplar,
varav ca 15 000 i den svenska editionen.

Som komplement till tidningen ger stiftelsen ut en månadsbulletin på
högst sju språk som inte täcks av den övriga tidningsverksamheten. Bulletinens
upplaga uppgår f. n. till ca 10 000 exemplar och sänds ut kostnadsfritt
till den som har anmält sitt intresse.

För att täcka underskott på tidningsverksamheten utgår statsbidrag. Bidraget
från staten uppgår till 2 125 000 kr. under innevarande budgetår. I
likhet med tidigare år begär stiftelsen att bidraget skall höjas för att möjliggöra
en utvidgning av de finska och grekiska editionerna samt ytterligare en
språkedition. För särskilda informationsinsatser vid oförutsedd flyktinginvandring
till Sverige begär stiftelsen dessutom 100 000 kr.

I propositionen föreslås en uppräkning av bidraget till stiftelsen med
200 000 kr. till sammanlagt 2 325 000 kr.

AU 1976/77:22

I motionen 1270 av herr Hallgren m. fl. (vpk) framhålls att det i propositionen
upptagna anslaget för Invandrartidningen är så lågt satt att det
inte kommer att medge utgivning i nuvarande omfattning. Möjligheten
för invandrarna att få information kommer därmed att begränsas. Motionärerna
motsätter sig en sådan utveckling och föreslår att stiftelsen för säkerställande
av en oförändrad utgivning beviljas 562 000 kr. utöver propositionens
förslag.

Utskottet delar uppfattningen att Invandrartidningen även i fortsättningen
bör komma ut i nuvarande omfattning. Med hänsyn till vad som framkommit
under utskottsbehandlingen är det med denna målsättning berättigat
med en viss uppjustering av det föreslagna anslaget. Utskottet förordar att
stiftelsen Invandrartidningen får 300 000 kr. utöver propositionens förslag.

Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet utgår till föreningar
som är att anse som riksorganisationer och vilkas huvudsakliga
verksamhet är förlagd till Sverige. Som ytterligare villkor gäller att organisationen
skall vara demokratiskt uppbyggd och själv svara för en del av
kostnaderna för verksamheten.

Anslagsposten föreslås för budgetåret 1977/78 bli upptagen med 2,2 milj.
kr., vilket innebär en ökning med 0,4 milj. kr. i förhållande till innevarande
budgetår. Enligt propositionen skapas därmed visst utrymme för bidrag även
till mindre riksorganisationer samt till s. k. tvärnationella riksorganisationer.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 989 av herr Werner m. fl.
(vpk) som behandlar olika frågor som rör zigenare. Motionärerna vill att
anslaget Åtgärder för invandrare skall räknas upp med 250 000 kr. för att
möjliggöra bidrag till Stockholms finska zigenarförening med 125 000 kr.
och Zigenarflyktingarnas förening i Sverige med lika stort belopp. Dessutom
vill motionärerna att riksdagen skall uttala sig för att den zigenska folkgruppen
skall vara representerad då dess förhållanden berörs i utredningssammanhang.
Slutligen finns i motionen ett yrkande om ”statligt ekonomiskt
stöd till kommuner för att stimulera till bostadslösningar för socialt
handikappade”.

Zigenarnas situation har de senaste åren tilldragit sig stor uppmärksamhet,
inte minst på grund av den invandring av zigenare som förekommit. I
budgetpropositionen förra året behandlades utförligt rapporten Zigenare i
Sverige (Ds A 1975:8). En rad åtgärder föreslogs, bl. a. inrättande av en
särskild samrådsgrupp för zigenarfrågor. I propositionen framhölls att det
är viktigt att ansvariga myndigheter samverkar i frågor som rör zigenare.
Initiativet till en sådan samverkan borde tas av invandrarverket. Med hänsyn
till de ytterligare arbetsuppgifter som därigenom lades på verket föreslogs
en förstärkning av samordningsbyrån vid verket. Utskottet tillstyrkte förslaget
(InU 1975/76:36), som godtogs av riksdagen.

När det gäller motionsyrkandet om anslag till två av zigenarnas organisationer
vill utskottet framhålla att det bör ankomma på invandrarverket
att göra erforderliga prioriteringar vid fördelning av tillgängliga medel. Med

AU 1976/77:22

hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet utgår vidare från att samråd etableras med den zigenska folkgruppen
då denna grupp berörs av utredningar m. m. Något uttalande av
riksdagen såsom motionärerna begär i denna fråga är därför inte påkallat.
Även detta yrkande avstyrks således.

När det slutligen gäller bostadssituationen för socialt handikappade vill
utskottet erinra om att denna fråga behandlats av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna
i ett gemensamt betänkande (SOU 1975:51). Förslagen
är under övervägande inom bostadsdepartementet. Bl. a. prövas möjligheterna
att skärpa de lagar som i dag reglerar förmedlingen av bostäder.

I detta sammanhang prövas också ett utredningsförslag om att ge kommunerna
anvisningsrätt till lediga hyreslägenheter. Vidare kan nämnas att
flera av de problem som hör samman med svårigheterna för vissa grupper
att få bostad också behandlas inom den bostadssociala delegationen. Det
bör f. ö. framhållas att det är tveksamt om de problem som otvivelaktigt
föreligger för de socialt handikappade när det gäller bostäder i första hand
är av ekonomisk natur. En viktig uppgift i detta sammanhang är att förändra
människors attityder.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 989 i dess
helhet.

Bidrag till avgränsade projekt kan utgå till bl. a. invandrar- och minoritetsorganisationer,
trossamfund, svenska ideella organisationer och institutioner,
fackliga organisationer, kommuner och landsting.

Genom projektmedlen finansieras även bidrag till invandrarnas tidningar
och tidskrifter på annat språk än svenska. För innevarande budgetår utgår
för detta ändamål 0,6 milj. kr.

I propositionen föreslås en höjning av anslagsposten med 0,1 milj. kr.
till 2,7 milj. kr.

I en nyligen framlagd proposition, 1976/77:99, om stöd till vissa tidningar
och tidskrifter, m. m. läggs bl. a. fram ett helt nytt förslag om stöd till
invandrarnas tidningar och tidskrifter. Propositionen behandlas i konstitutionsutskottet.
Enligt propositionen skall ett fast bidrag införas till allmänna
nyhetstidningar på andra språk än svenska som riktar sig till invandrare
i Sverige och som utkommer med minst 24 nummer per år. Bidragsbeloppet
bör enligt propositionen endast variera med stigande periodicitet. För medlemstidningar,
som inte uppfyller kraven på allmänna nyhetstidningar, föreslås
bidraget bli konstruerat som ett fast bidrag samt ett visst belopp för
varje exemplar som distribueras som utgivarkorsband till medlemmarna.
Denna stödform föreslås endast avse tidningar utgivna av invandrarnas riksorganisationer.
För övriga tidningar och tidskrifter föreslås behovsprövade
bidrag införas. Stödet skall enligt förslaget utgå fr. o. m. år 1977. Det sammanlagda
medelsbehovet beräknas till 2,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77
och till 3,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Bidragen till dessa tidskrifter
kommer således inte att belasta projektbidragen i fortsättningen och som

AU 1976/77:22

en konsekvens föreslås därför i propositionen 1976/77:99 att anslaget Åtgärder
för invandrare skall minskas med 600 000 kr. i förhållande till budgetpropositionen.

Utskottet redovisar i yttrandet AU 1976/77:1 y till konstitutionsutskottet
sin inställning till förslaget i propositionen 99 och de i anslutning till denna
väckta motionerna såvitt angår invandrartidningar.

Informationsverksamheten har hittills inriktats främst på information till
invandrarna om svenskt samhällsliv, bl. a. i form av omfattande informationsmaterial
som tagits fram i samråd med vissa centrala myndigheter, s. k.
invandrarpaket. Propositionens förslag innebär en uppräkning av anslagsposten
med 250 000 kr. till 1,3 milj. kr. Det förutsätts att information inom
ramen för tilldelade medel även utgår till svenskarna om invandrarna.

Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna uppräkningen av medlen
till informationsverksamheten.

Utskottet återkommer i följande avsnitt till frågan om bidrag till informationsverksamhet
om svenskundervisning för invandrare.

Lagregler om rätt för invandrare till undervisning i svenska finns sedan några
år tillbaka. Vid 1972 års riksdag (prop. 100, InU 27) antogs lagen om rätt
till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
(SFS 1972:650). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1973 och var till en början
tillämplig på invandrare som börjat sin första anställning här i landet efter
utgången av år 1972. Invandrare som anlänt till riket efter den tidpunkten
fick rätt till ledighet från arbetet och lön för att delta i svenskundervisning
i 240 timmar. Rätten till ledighet kan begränsas genom avtal, och undervisningen
förläggs i så fall till fritid. Oavsett om undervisningen bedrivs
under arbetstid eller ej, har invandrare rätt till lön under tid undervisning
pågår.

Genom ändring av 1973 års riksdag (prop. 43, InU 15) gjordes lagen,
med vissa avvikelser, tillämplig även på invandrare som före den 1 januari
1973 tagit anställning här i landet. De skall beroende på förkunskaper beredas
ledighet med rätt till lön under 160 eller 240 timmar. Vidare har lagen
genom ändring av 1974 års riksdag (prop. 31, InU 8) gjorts tillämplig på
utländska sjömän på svenskt fartyg i utrikes fart. Efter den 1 juli 1976
gäller lagen även den som har blivit svensk medborgare, sedan han har
påbörjat undervisning som avses i lagen (prop. 1975/76:177, InU 1975/76:41).

Enligt lagändringen år 1973 skulle svenskundervisningen på betald tid
för invandrare, som börjat arbeta här före år 1973, vara genomförd före den
1 juli 1978. Arbetsgivare skulle därför erbjuda sådana invandrare ledighet
för att möjliggöra att utbildningen var genomförd före denna tidpunkt. I
samband med behandlingen av propositionen 1975/76:177 flyttades tidpunkten
till den 1 juli 1979.

I motionen 229 av herr Werner m. fl. (vpk) föreslås översyn av svensk -

AU 1976/77:22

undervisningslagen i olika hänseenden. Samtliga yrkanden utom ett har
behandlats av riksdagen tidigare och därvid avslagits.

I lagen föreskrivs att arbetsgivaren så snart det kan ske skall upplysa
nyanställd arbetstagare om hans rättigheter enligt lagen. Vidare skall arbetsgivaren
inom 60 dagar från anställningens början bereda arbetstagaren
möjlighet till ledighet för att påbörja undervisningen. Motionärerna begär
en skärpning av dessa regler, eftersom de anser att reglerna ger företag
möjlighet att smita ifrån sitt ansvar genom att korttidsanställa invandrare.
Nyanställd invandrare bör enligt motionen omedelbart vid anställningens
början informeras om sina rättigheter och inom 30 dagar ha rätt till språkundervisning
med full lön under arbetstid.

Utskottet anser i likhet med tidigare att det inte finns skäl att ändra
de berörda reglerna. Det bör också erinras om att arbetsgivare ådrar sig
skadeståndsskyldighet om han inte fullgör sina åligganden enligt lagen. Med
hänvisning härtill och då det finns anledning räkna med att de fackliga
organisationerna bevakar sina medlemmars intressen i förevarande sammanhang
avstyrker utskottet motionen i denna del.

1 vpk-motionen vill man också upphäva begränsningen av undervisningen
till 160 timmar för invandrare som har vissa förkunskaper.

Utskottet vill erinra om att de invandrare som avses i motionen har vistats
i landet längre eller kortare tid före utgången av år 1972. Med hänsyn till
att dessa invandrare, som således bott i landet i minst fyra år, kunnat erhålla
avgiftsfri undervisning i svenska, bl. a. genom studieförbundens kursverksamhet,
måste det enligt utskottets mening vara rimligt att invandrarnas
rätt till ledighet och lön är differentierad på det sätt som anges i lagen.
Som utskottet tidigare uttalat är en begränsning av rätten till ledighet särskilt
motiverad om arbetstagaren före lagens ikraftträdande i en tidigare anställning
åtnjutit ledighet och lön för att delta i undervisning. På grund av
det anförda avstyrker utskottet motionen i förevarande del.

Rätten till ledighet för svenskundervisning gäller enligt lagen under ordinarie
arbetstid. Genom överenskommelse kan denna rätt begränsas och
undervisningen helt eller delvis förläggas till fritid. Ett sådant arrangemang
rubbar inte som tidigare sagts arbetstagarens rätt till lön under utbildningstiden.
I vpk-motionen föreslås att möjligheten till förläggning av undervisningen
till fritid skall utgå.

Det finns anledning anta att möjligheten till förläggning av undervisning
till icke-arbetstid utnyttjas restriktivt. Med hänsyn härtill och till de fackliga
organisationernas inflytande på frågan avstyrker utskottet även detta motionsyrkande.

Som tidigare redovisats svarar företagen för den anställdes lön under studietiden,
medan allmänna medel bekostar själva undervisningen. Motionärerna
anser att denna ordning medför att många företag slutat anställa
invandrare som har behov av svenskundervisning. Därigenom försämras
invandrarnas situation på arbetsmarknaden. För att komma till rätta med

AU 1976/77:22

detta förhållande föreslås ett system med kollektiva arbetsgivaravgifter för
att finansiera företagens kostnader.

Motionsyrkanden av samma slag har tidigare avvisats av utskottet med
hänvisning till att en omkastning av finansieringssystemet skulle skapa förvirring
och vara till förfång för bl. a. pågående undervisning av redan anställda
som skall vara slutförd före den 1 juli 1979. Utskottet har samma
uppfattning i dag och avstyrker därför motionsyrkandet.

Med det anförda har utskottet avstyrkt motionen 229 om ändringar i
svenskundervisningslagen.

Utskottet tar härefter upp frågan om information om lagen om svenskundervisning.

Som framgår av det föregående förlängdes under förra året arbetsgivares
skyldighet enligt lagen gentemot invandrare, som börjat arbeta i riket före
år 1973, till i princip den 1 juli 1979. Orsaken härtill var att gjorda undersökningar
m. m. tydde på att det fanns risk för att åtskilliga invandrare
eljest inte skulle få möjlighet att delta i undervisning.

I sammanhanget konstaterades också att en förutsättning för att svenskundervisningslagen
skulle fungera för ”äldre” invandrare var ett omfattande
informationsarbete ute på arbetsplatserna. Som en följd av detta anvisades
på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under
anslaget Åtgärder för invandrare 1 milj. kr. för särskilda informationsinsatser
som skulle kanaliseras genom de fackliga organisationerna. Medlen har använts
i direkt uppsökande verksamhet och i mindre omfattning till utbildning
av kontaktmän (InU 1975/76:38).

I motionen 405 av herr Fagerlund m. fl. (s) anförs att det finns starka
skäl att tillstyrka ett av invandrarverket framställt krav på ett belopp av
samma storlek även under nästa budgetår. Som skäl härför framhåller motionärerna
att informationsverksamheten visat sig mer omfattande och tidskrävande
än man kunde förutse när de nuvarande medlen beviljades. Om
nya medel inte beviljas kommer invandrare som är i behov av undervisning
inte att kunna nås av information om sina rättigheter.

Anslaget om 1 milj. kr. förra året beviljades uttryckligen som en engångsåtgärd.
Med hänsyn till vad som framkommit under utskottsbehandlingen
är utskottet emellertid berett att förorda att ytterligare medel ställs
till förfogande för att man skall nå fler av de ”äldre” invandrare som ännu
inte deltagit i undervisning i svenska. Utskottet föreslår därför att under
anslaget Åtgärder för invandrare nu anvisas 500 000 kr. för det aktuella
ändamålet. Om det därutöver finns tillräckliga skäl att anvisa ytterligare
medel får prövas mot bakgrund av bl. a. den utvärdering av hittillsvarande
insatser som aviserats från invandrarverket och LO.

Konsekvenserna av utskottets ställningstagande till de olika delposterna

AU 1976/77:22

i anslaget Åtgärder för invandrare för nästa budgetår framgår av följande
uppställning.

	Propositionen	Utskottet
1. Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen	2 325 000	2 625 000
2. Bidrag till invandrar- och
minoritetsorganisationers
verksamhet	2 200 000	2 200 000
3. Bidrag till avgränsade
projekt m. m.	2 700 000	2 700 0001
4. Informationsverksamhet	1 300 000	1 300 000
5. Bidrag till informations-
verksamhet avseende svensk-
undervisning för invandrare	-	500 000

Totalt 8 525 000 9 325 000

1 1 propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m. föreslås
att anslaget Åtgärder för invandrare skall reduceras med 600 000 kr. till följd av att
tidningar på annat språk än svenska föreslås få ekonomiskt stöd via ett särskilt anslag
under åttonde huvudtiteln.

Slutligen tar utskottet upp motionen 985 av herr Werner m. fl. (vpk) om
invandrarnas situation på arbetsmarknaden. I motionen begärs att en utredning
tillsätts, i vars direktiv bör ingå att kartlägga förekomsten av diskriminering
av invandrare vad gäller typer av arbete, löneförhållanden, anställningsvillkor,
arbetsmiljö och övriga arbetsrättsliga problem. Särskild
tyngdpunkt bör enligt motionen läggas på invandrare som är anställda i
tunga och slitsamma yrken.

Utskottet behandlade förra året samma yrkande och uttalade då att det
var naturligt att forskningsprojekt av den typ som berördes i motionen tas
upp av expertgruppen för invandrarforskning. Utskottet har samma uppfattning
i dag. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen är enligt
utskottets uppfattning inte erforderlig.

Översättningsservice

Från anslaget bestrids de kostnader för invandrarverkets språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter. Det föreslagna anslagsbeloppet
300 000 kr. är oförändrat i förhållande till innevarande år i avvaktan på
invandrarverkets långsiktiga plan för språkservicen.

Utskottet tillstyrker anslagsberäkningen under denna punkt.

AU 1976/77:22

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77:405, yrkandet
1, och 1976/77:909, yrkandet 2, till Statens invandrarverk för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 31 001 000 kr.,

2. beträffande höjning av flyktingkvoten m. m. att riksdagen avslår
motionen 1976/77:909, yrkandena 1 och 3,

3. att riksdagen till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 67 000 000 kr.,

4. beträffande insatser för den zigenska folkgruppen att riksdagen
avslår motionen 1976/77:989, yrkandena 2 och 3,

5. beträffande översyn av lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande
i svenskundervisning för invandrare att riksdagen avslår
motionen 1976/77:229,

6. att riksdagen med anledning av propositionens förslag och motionerna
1976/77:1270 och 1976/77:405, yrkandet 2, samt med
avslag på motionen 1976/77:989, yrkandet 1, till Åtgärder för
invandrare för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 9 325 000 kr.,1

7. beträffande utredning om invandrarnas situation på arbetsmarknaden
att riksdagen avslår motionen 1976/77:985,

8. att riksdagen till Översättningsservice för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 300 000 kr.

1 Anslaget behandlas även i KU:s betänkande 1976/77:42.

Stockholm den 29 mars 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Fagerlund (s), Stridsman (c), Johansson i
Simrishamn (s), Fridolfsson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Fransson (c),
Nilsson i Kalmar (s), Jonsson i Alingsås (fp), Granstedt (c), fru Berglund
(s), fru Leijon (s), herrar Rämgård (c), Svensson i Skara (m) och fru Flodström

(s).

AU 1976/77:22

Reservationer

Herrar Fagerlund, Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson, herr Nilsson
i Kalmar, fru Berglund, fru Leijon och fru Flodström (alla s) har avgivit
följande två reservationer till betänkandet.

1. Personalförstärkning till statens invandrarverk (morn. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om de problem som invandrarverket har med långa
handläggningstider till följd av den stora ärendebalansen. Som tidigare
nämnts har särskilda åtgärder vidtagits för att nedbringa balansen. Dessa
åtgärder synes också ha givit vissa resultat. Emellertid bör observeras att
detta skett med extraordinära insatser. Personalen arbetar i stor omfattning
på övertid och har enbart förstärkts tillfälligt. Som framgår av motionen
405 har de ansträngda förhållandena inneburit att möjligheterna för personalen
att t. ex. delta i internutbildning varit och är begränsade.

Enligt utskottets uppfattning pekar den hittillsvarande utvecklingen vid
verket på att de personella resurserna mer permanent måste förstärkas. I
likhet med motionen 405 föreslår utskottet att verket tillförs medel motsvarande
ytterligare fyra tjänster på tillståndsbyrån och fyra tjänster på registerenheten.
Kostnaderna kan beräknas till 600 000 kr.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 405 och 909 i aktuella
delar bör regeringen underrättas om.

1 övrigt har utskottet ingen erinran mot anslagsberäkningen i propositionen
under denna punkt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:405, yrkandet 1,
samt med anledning av propositionens förslag och motionen
1976/77:909, yrkandet 2, till Stålens invandrarverk för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 31 601 000 kr.

2. Information om svenskundervisningslagen (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande sorn på s. 12 börjar ”Anslaget om”
och på s. 13 slutar ”åttonde huvudtiteln” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom tidigare att det är angeläget att syftet med den
aktuella reformen inte förfelas på grund av bristande information. Under

AU 1976/77:22

utskottsbehandlingen har framkommit att informationsverksamheten, som
påpekas i motionen av herr Fagerlund m. fl. (s), är mer omfattande och
mer tidskrävande än man kunde förutse när de nuvarande medlen beviljades.
Detta hänger samman med att behoven visat sig vara störst inom branscher
som domineras av ett stort antal små företag eller inom företag med en
ofta snabb omsättning av arbetskraft, utbrett deltidsarbete, oregelbunden
arbetstid och osäkra anställningsförhållanden i allmänhet eller där invandrarna
är relativt glest spridda över större geografiska områden.

I likhet med motionärerna anser utskottet också att den här frågan kan
ses som ett led i arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det
gäller nämligen ofta kvinnor med låga inkomster, oregelbundna arbetstider
och liten kontakt med det svenska samhället.

Enligt utskottets uppfattning är det mot denna bakgrund uppenbart att
informationsinsatser i minst oförändrad omfattning måste sättas in även
under nästa budgetår för att tillförsäkra de "gamla” invandrarna deras lagliga
rätt till svenskundervisning. Utskottet föreslår därför att under anslaget Åtgärder
för invandrare nu anvisas 1 milj. kr. för det aktuella ändamålet.

Konsekvenserna av utskottets ställningstagande till de olika delposterna
i anslaget Åtgärder för invandrare för nästa budgetår framgår av följande
uppställning.

Propositionen Utskottet

1.	Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen	2 325 000	2 625 000
2.	Bidrag till invandrar- och minoritetsorga-
	nisationers verksamhet	2 200 000	2 200 000
3.	Bidrag till avgränsade projekt m. m.	2 700 000	2 700 0001
4.	Informationsverksamhet	1 300 000	1 300 000
5.	Bidrag till informationsverksamhet avse-
	ende svenskundervisning för invandrare	-	1 000 000
	Totalt	8 525 000	9 825 000

1 I propositionen 1976/77:99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m. föreslås
att anslaget Åtgärder för invandrare skall reduceras med 600 000 kr. till följd av att
tidningar på annat språk än svenska föreslås fä ekonomiskt stöd via ett särskilt anslag
under åttonde huvudtiteln.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:405, yrkandet
2, och med anledning av propositionens förslag och motionen
1976/77:1270 samt med avslag på motionen 1976/77:989, yrkandet
1, till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 9 825 000 kr.

GOTAB 53607 Slockholm 1977