Arbetsmarknadsutskottets betänkande

AU 1976/77: 21

1976/77: 21

med anledning av dels propositionen 1976/77:100 såvitt gäller
Arbetsmarknad m. m., dels propositionen 1976/77: 65 om tillfällig
höjning av bidrag till företagsutbildning i vissa fall, m. m.,
jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1976/77: 100
bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) framlagda förslag om anslag
m. m. för budgetåret 1977/78 till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1—
B 5, B 7—8 samt till Arbetsmiljö, punkterna C 5 och C 6. Propositionens
förslag redovisas i den löpande framställningen under rubriker som
anknyter till propositionens uppställning.

Punkterna B 9—Bil behandlas i betänkandet AU 1976/77:20.
Punkten B 6 tas upp i senare sammanhang. Punkterna C 1—C 4 har remitterats
till socialutskottet (se betänkandet SoU 1976/77: 22).

Vidare behandlas i förevarande betänkande propositionen 1976/77: 65
(arbetsmarknadsdepartementet) om tillfällig höjning av bidrag till företagsutbildning
i vissa fall, m. m. Propositionen tas upp i betänkandet
under avsnittet om Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.

I sammanhanget tar utskottet upp nedanstående motioner, varav två
väckts med anledning av propositionen 1976/77: 65 och övriga under
allmänna motionstiden i år.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1977
1976/77: 67 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär

1. att riktlinjer för en ny sysselsättningspolitik antas, byggd på följande
mål:

a) full sysselsättning vid maximal sysselsättningsgrad,

b) kvinnornas fullständiga ekonomiska frigörelse och samma sysselsättningsgrad
för kvinnor och män,

c) genomförande av målen fram till 1990,

2. att de under punkten 1 uppställda målen för sysselsättningspolitiken
genomförs med följande åtgärdsprogram:

a) ett stort statligt industriprogram för avancerad och högt förädlad
produktion,

b) ett program för reform och effektivisering av trafiksystemet,

c) ett program för utbyggnad av sociala och miljömässiga bristsektorer,

d) genomförande av sex timmars arbetsdag till 1980,

1 Riksdagen 1976177. 18 sami. Nr 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

11 1

AU 1976/77: 21

e) stopp för kapitalflykten, som drar arbetstillfällen ur landet,

f) nationalisering av privata storbanker och kreditinstitut,

g) planmässig styrning av alla viktigare investeringar.

1976/77: 222 av herr Börjesson i Falköping (c) och fru Göthberg (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om rätt tilf ledighet och lön
vid deltagande i svenskundervisning för döva och gravt hörselskadade
och att denna undervisning skall meddelas medelst teckenspråk och läppavläsning.

1976/77: 225 av fru Hörnlund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att föräldrar, som för att genomgå
arbetsmarknadsutbildning måste bo (tillfälligt) i utbildningsort
inom den egna kommunen, erhåller samma förmåner beträffande barnomsorg
som föräldrar, som genomgår sådan utbildning utanför den egna
kommunen.

1976/77: 299 av herr Konradsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning
och förslag angående åtgärder som syftar till underlättande för skolungdom
att erhålla feriearbete.

1976/77: 300 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär

1. att en ökad utbildning av bussförare sker i enlighet med det rekryteringsbehov
som föreligger (i runt tal utbildning av 2 000 bussförare
varje år),

2. att de militära reservfordonen och markområdena i ökad omfattning
ställs till AMS och SÖ:s förfogande för nämnda bristyrkesutbildning.

1976/77: 404 av fru Cederqvist (s) och herr Persson i Karlstad (s)

I mc uonen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen
efter förnyad prövning medverkar till ytterligare förstärkningar av de
psykologiska konsultinsatserna vid arbetsförmedlingarna.

1976/77: 407 av fru Johansson i Tidaholm m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om skyndsamt
förslag om förbättrat och mera enhetligt skydd — inom ramen för arbetsmarknadsförsäkringarna
— för elever som deltar i arbetsmarknadsutbildning.

1976/77: 408 av fru Mårtensson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en
plan, grundad på en omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsut -

AU 1976/77: 21

byggnad torrlagda eller på annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag,
för miljö- och landskapsvårdande insatser, vilka kan ges formen av
beredskapsarbeten.

1976/77: 411 av herr Svartberg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att riksyrkesskolan och arbetsmarknadsutbildningen
i Hunnebostrand, i avvaktan på utredningen
(U 1976: 10) om den gymnasiala utbildningen, tills vidare bibehålls.

1976/77: 412 av herr Söderström (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
tillsättning av en arbetsgrupp med uppgift att förutsättningslöst utreda
frågorna kring AMU-centers i Norrköping lokalbehov.

1976/77: 413 av fröken Öhrsvik m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att den försöksverksamhet
med särskild form av halvskyddad sysselsättning för ungdomar
under 25 år med svåra fysiska handikapp som just påbörjats också
skall omfatta ungdomar med svåra psykiska eller sociala handikapp.

1976/77: 537 av herr Hellström m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär

1. att regeringen tar initiativ till att planer upprättas av arbetsförmedlingarnas
distriktskontor i samråd med de lokala skolmyndigheterna
med löpande åtgärdsprogram och resultatredovisningar angående erbjudanden
till alla unga arbetslösa om praktik, utbildning eller arbete för
bedömning i distriktsarbetsnämnd och lokalt planeringsråd,

2. att regeringen i övrigt beaktar vad i motionen anförts angående
insatser mot ungdomsarbetslösheten.

1976/77: 539 av herr Karlsson i Ronneby m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
gällande regler för timersättning till ungdom i enskilt beredskapsarbete.

1976/77: 543 av herr Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

1. uttalar att det sysselsättningspolitiska målet arbete åt alla skall
innefatta

— jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet

— regional balans

— arbete efter vars och ens förmåga

— trygghet i anställningen

— arbete, praktik eller utbildning åt alla ungdomar,

AU 1976/77: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

2. beslutar att medel beräknas för ett till 300 ökat antal tjänster vid
arbetsmarknadsverket,

9. beslutar att jämställdhetsbidraget för arbetsgivare som anställer
och utbildar kvinnor resp. män i vissa yrken höjs från 6 kr. till 16 kr.
per timme,

10. begär ändring i tillämpningsföreskrifterna för jämställdhetsbidraget
i enlighet med motionens förslag,

11. begär att regeringen senast i samband med tilläggsbudget III
för budgetåret 1976/77 redovisar hur verksamheten med dels kvinnor i
manligt arbete, dels arbetsförmedlare med särskilda uppgifter för kvinnliga
arbetssökande skall bedrivas under budgetåret 1977/78,

12. begär att regeringen under våren 1977 redovisar hur jämställdhetsdelegationens
förslag och utredning om de deltidsanställdas villkor
skall behandlas av riksdagen,

13. till informationskampanj för deltidsanställda ställer 500 000 kr.
till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande,

15. begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om nya
statsbidragsbestämmelser för beredskapsarbeten som bättre stimulerar
kommunerna att påbörja dagsverksbilliga arbeten,

17. beslutar höja statsbidraget till företag som anordnar utbildning
av anställda som hotas av permittering från 8 kr. till 16 kr. resp. från
12 kr. till 24 kr. per timme,

18. beslutar höja statsbidraget till företag som låter utbilda redan
anställd och samtidigt nyanställer arbetslös person från 15 kr. till 24 kr.
per timme,

19. beslutar att bidraget för utbildning av arbetshandikappade enligt
huvudregeln höjs från 8 kr. till 16 kr. per timme,

20. begär att regeringen låter utreda frågan om utbildningsfonder
i företagen,

21. begär att regeringen redovisar förslag till ett effektivare system
för att undvika företagsnedläggningar i svåra arbetsmarknadssituationer,

22. beslutar att höja det kontanta arbetsmarknadsstödet från 55 kr.
till 65 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1977,

25. begär att regeringen uppdrar åt sysselsättningsutredningen att
pröva åtgärder för att bereda arbete, praktik och utbildning för alla ungdomar
enligt riktlinjer som angetts i motionen,

26. utöver regeringens förslag anvisar 5 milj. kr. under anslaget B 1.
Arbetsmarknadsservice för de under punkterna 2 och 13 upptagna ändamålen,

27. utöver regeringens förslag anvisar 80 milj. kr. under anslaget Bi -

AU 1976/77: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

drag till arbetsmarknadsutbildning för de under punkterna 17, 18, 19
och 22 upptagna ändamålen.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 3—8, 14, 16, 23 och 24 av
utskottet i senare sammanhang.

1976/77: 544 av herr Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

5. beslutar att arbetarskyddsavgiften från och med den 1 januari
1978 höjs med 0,07 procentenheter och att de influtna medlen används
för information och utbildning om medbestämmandelagen,

6. beslutar att anvisa 70 milj. kr. under anslaget Bidrag till arbetarskyddsfonden,

7. beslutar godkänna de riktlinjer för användningen av de under
punkterna 5 och 6 upptagna medlen som anges i motionen.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1—4 och 8 av utskottet
i senare sammanhang.

1976/77: 547 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas 53 55

1. att riksdagen beslutar uttala sig för ett statligt kostnadsansvar för
driftunderskottet vid skyddade verkstäder,

2. att riksdagen beslutar uttala att de statliga bidragen till anläggningar
och maskiner vid de skyddade verkstäderna bör ökas till 70 % av de
totala kostnaderna för dessa ändamål.

1976/77: 557 av herr Högström m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
som beredskapsarbeten igångsätts upprustningsarbeten av bandelarna
Forsmo—Hoting och Storuman—Hällnäs.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1976/77: 556.

1976/77: 889 av herr Franzén m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar

a) att ett institut för forskning inom arbetslivet och arbetsmiljön bör
inrättas,

b) att detta institut bör drivas under fackligt huvudmannaskap,

Motionen behandlas beträffande yrkandet 2 av utskottet i ett senare

betänkande.

1976/77: 895 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s) 49 49

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av projekt för framtagande
av praktiska hjälpmedel för synskadade arbetstagare.

42 35

55 59

54 61

AU 1976/77: 21

1976/77: 896 av herr Johansson i Arvika m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att anpassningskursen
”Omställning och rehabilitering för synskadade” även framdeles skall
vara lokaliserad till Landaskolan i Kristinehamn.

1976/77: 898 av herrar Lindström (s) och Karlsson i Ronneby (s)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer att regeringen hos arbetsmarknadsstyrelsen
aktualiserar främjandelagens möjligheter att tvinga
företag ta emot arbetshandikappade arbetssökande.

1976/77: 900 av herr Nilsson i Kristianstad (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam
utredning i syfte att effektivisera samhällets bidragsgivning till handikappbilar.

1976/77: 901 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa
om utredning och förslag om att ytterligare ett rygginstitut inrättas i
Norrland samt att detta lokaliseras till Jämtlands län.

1976/77: 911 av fru Wiklund (c) och fru Johnsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla
om att siktröjning längs våra vägar får bedrivas som beredskapsarbete
enligt motionens förslag.

1976/77: 1167 av herr Stridsman m. fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att gymnasieutredningen
ges i uppdrag att i sin prövning av riksyrkesskoloma beakta
också dessas regionalpolitiska betydelse i enlighet med vad som anförts
i motionen.

1976/77: 1267 av herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl. (c, m, s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att medel som arbetsmarknadsstyrelsen
disponerar för sysselsättningsskapande åtgärder under
budgetåret 1977/78 skall få användas som statsbidrag med upp till
100 % till beredskapsarbeten för restaurering av de medeltida Gotlandskyrkorna.

1976/77: 1274 av herr Olsson i Sösdala m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att sysselsättningsutredningen
prövar att riktlinjerna för den ekonomiska hjälp som
utgår vid flyttningar av arbetsmarknadsskäl överensstämmer med riksdagens
beslut om den framtida regionalpolitiken.

AU 1976/77: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1976/77: 1275 av herrar Strindberg (m) och Hovhammar (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att en utvärdering av systemet 17 4

med obligatorisk platsanmälan skall ske innan någon ytterligare utbyggnad
av systemet äger rum.

1976/77: 1276 av herr Ullenhag (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder skall 34 21

vidtas för att öka bussförarutbildningen bl. a. inom bristyrkesutbildningens
ram.

1976/77: 1277 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att anta ett program mot 23 10

ungdomsarbetslösheten som innebär

1. att arbetsmarknadsmyndigheterna måste göra sin verksamhet uppsökande
och skapa kontakt även med ungdomar som går vid sidan av
förmedlingen eller enbart vid dess öppna avdelning samt återinrättar
de s. k. ungdomsförmedlingarna,

2. att arbetsmarknadspolitiken gentemot ungdomar måste överge sin
nuvarande mestadels socialpolitiska prägel och att den i stället måste
kopplas till ett medvetet skapande av nya sysselsättningstillfällen,

3. att sysselsättningsprogrammet bör inriktas på att en relativt stor
del av den arbetslösa ungdomen skall beredas plats inom sektorn stat/
kommun samt att de av vpk föreslagna nya statsindustrierna bör bl. a.
inriktas på ungdomsrekrytering,

4. att utbildningspolitiken måste förenas med skapande av nya arbetstillfällen
och att beredskapsarbeten och AMS-utbildning måste
kopplas så att de vid avslutningen innebär att man har ett arbete,

5. att understödet till arbetslös ungdom måste förbättras och att alla
garanteras rätten till arbetslöshetsunderstöd, vidare att understöden
måste höjas ordentligt och kvalificeringstider och åldersgränser slopas.

1976/77: 1278 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att såväl praktikant- som be- 23 11

redskapsarbete avlönas enligt principen lön efter utfört arbete och att
de lokala fackliga organisationerna inom respektive yrkesområde blir
förhandlingspart.

1976/77: 1279 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen, med uttalande av sin anslutning till 23 11

att principen om lika lön för lika arbete oavsett ålder bör gälla på arbetsmarknaden
som helhet, hos regeringen hemställer att denna princip
genomförs på det statliga och kommunala avtalsområdet.

AU 1976/77: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

1976/77: 1280 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att 18 § lagen (1973: 371) 46 44

om kontant arbetsmarknadsstöd skall ha följande ändrade lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 55 kronor för dag. går med 90 kronor för dag.

Till den fastställd omräkningstabell.

1976/77: 1281 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen godkänner följande ändrade grunder 36 26

för arbetsmarknadsutbildningen att tillämpas fr. o. m. den 1 januari
1977:

1. att alla som genomgår arbetsmarknadsutbildning erhåller 160 kronor
per dag under fem dagar per vecka,

2. att de nu gällande reglerna om uppdelning av bidragsberättigade i
deltagare som är anslutna till arbetslöshetskassa och deltagare som icke
är arbetslöshetsförsäkrade utgår liksom reglerna om speciella åldersgränser
för att erhålla utbildningsbidrag.

1976/77: 1301 av herr Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till 52 54

känna vad i motionen 1976/77: 1298 anförts om lagen om anställningsfrämjande
åtgärder.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1976/77: 1298.

1976/77: 1324 av herr Lundkvist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna att behovet 42 38

av medel för upprustning och underhåll av vandringsleder i fjällen
skall beaktas inom ramen för de sysselsättningspolitiska åtgärderna.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1976/77: 1323.

1976/77: 1330 av herr Hagel m. fl. (vpk)

I motionen yrkas 37 28

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning av de unga
invandrarnas arbetsmarknadssituation,

2. att riksdagen uttalar att språkundervisningen för invandrare bör
berättiga till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Motioner väckta med anledning av propositionen 1976/77: 65
1976/77: 1350 av herr Fagerlund m. fl. (s)

AU 1976/77: 21

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att jämställdhetsbidraget för arbetsgivare
som anställer och utbildar kvinnor respektive män i vissa yrken höjs
till 16 kr./tim.,

2. att riksdagen hos regeringen begär ändring av tillämpningsföreskrifterna
för bidraget i enlighet med motionens krav.

1976/77: 1351 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas 32 18

1. att riksdagen med avvisande av regeringens i propositionen ställda
förslag till finansiering av företagsutbildningen uttalar att en tillfällig
höjning av bolagsskatten med 10 procent bör genomföras och hemställer
om att förslag därom snarast föreläggs riksdagen,

2. att riksdagen uttalar att de fackliga organisationerna ges ett avgörande
inflytande över utbildningens utformning.

Statistiska uppgifter

I det följande redovisas vissa statistiska uppgifter om utvecklingen
under senare år vad beträffar arbetslöshet, sysselsättning och varsel om
personalinskränkningar.

Figur 1 utvisar arbetslöshetsutvecklingen enligt AKU under perioden
1970—1976.

Fig. 1

Antalet arbetslösa i procent av antalet personer
i arbetskraften enligt AKU åren 1970—1976
(Årsmedeltal)

6--

5--

4- -

--kvinnor

2--

samtliga

1--

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

31 17

AU 1976/77: 21

Av figuren framgår bl. a. att arbetslösheten under perioden i förhållandevis
hög grad drabbat ungdomar. Emellertid kan konstateras en
betydande förbättring av sysselsättningssituationen för ungdomar efter
år 1972.

Figuren visar att arbetslöshetssituationen för kvinnor under perioden
varit mer negativ än för totalantalet personer i arbetskraften. Nedgången
i arbetslösheten från 1974 har inte någon motsvarighet för kvinnorna.

Följande figur visar förändringen av antalet sysselsatta män resp.
kvinnor enligt AKU under perioden 1971—1976.

Sysselsättningsutvecklingen för kvinnor har som framgår av figuren
varit positiv under perioden. För männen kan dock konstateras en negativ
utveckling när det gäller sysselsättningen för tre av de sex åren under
perioden och samma sysselsättningsnivå åren 1972 och 1973. Utvecklingen
var mest positiv under åren 1974 och 1975 för både kvinnor
och män.

Fig. 2

Förändring av antalet sysselsatta män
resp. kvinnor enligt AKU åren 1971—1976

1000-tal

70-60--50--40--30—
20--+10--0

-10--20--30

■

1971 1972 1973 1974

Ikvinnor

1975 1976

mant

Varsel om personalinskränkningar under perioden 1969—1976 redovisas
i figur 3.

AU 1976/77: 21

Varslen har haft störst omfattning under de två första åren under
1970-talet samt under de senaste två åren. Tillverkningsindustrin svarar
för en betydande andel av varslen under perioden.

Fig. 3

Varsel om personalinskränkningar (exkl. förkortad arbetsvecka)
Antal berörda per kvartal

Totalt

12 000-

10 000-

8 000-

6 000-

4 000-

2000- "'y

1969 ' 1970' 1971' 1972 T 973 '1974 T 975 '1976

Därav inom

tillverkningsindustrin -

Utskottet

Mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken

Frågan om sysselsättningspolitikens mål och riktlinjer tas upp i de
båda partimotionerna 543 och 67 från socialdemokraterna resp. kommunisterna.

Sysselsättningspolitikens inriktning behandlades utförligt av riksdagen
så sent som i december månad i anslutning till propositionen
1975/76: 211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik som
lades fram av den socialdemokratiska regeringen våren 1976. I propositionen
angavs sysselsättningspolitikens uppgift vara att undanröja förvärvshinder
för den som vill förvärvsarbeta och öka sysselsättningen så
att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet. För att uppnå
detta mål måste politiken enligt propositionen riktas in på åtgärder som
ger den enskilde möjligheter att medverka i arbetslivet efter sin förmåga,
innebär jämställdhet mellan män och kvinnor, skapar trygghet i
anställningen och främjar den regionala balansen.

Arbetsmarknadsutskottet, som behandlade propositionen i sitt av riksdagen
godkända betänkande 1976/77: 7, anslöt sig i väsentliga delar till
de riktlinjer som fördes fram i propositionen. Det gällde bl. a. i fråga
om

AU 1976/77: 21

O trygghet i anställningen
O åtgärder för att öka tillgången på arbete
O åtgärder för att undanröja förvärvshinder

Därutöver strök utskottet under vikten av följande faktorer som ett
led i en effektiv sysselsättningspolitik:

O samhällsekonomisk balans

O goda förutsättningar för expansion av näringslivet
O möjligheter för exportindustrin att arbeta under sådana villkor att
den blir internationellt konkurrenskraftig
O balans i våra utrikes betalningar
O ökade insatser på jämställdhetsområdet
O en decentralistisk inriktning av regionalpolitiken.

I den socialdemokratiska motionen riktas nu kritik mot regeringen för
att budgetpropositionen inte innehåller någon samlad redovisning av
åtgärder i anslutning till riksdagens beslut i höstas. Vidare är man missnöjd
med att propositionen inte innehåller ”någon klar viljeyttring av
det slag som redovisades i propositionen om samordnad sysselsättningsoch
regionalpolitik”. I motionen hävdas bl. a. att regeringen räknar med
stagnation i sysselsättningsutvecklingen under år 1977 och att kvinnorna
därvid kommer att vara en buffert, eftersom regeringen utgår från att
färre kvinnor än under de närmast föregående åren kommer att söka sig
ut på arbetsmarknaden. Motionärerna karaktäriserar den förda politiken
som passiv och efterlyser bl. a. förslag om effektivare statsbidragssystem
för beredskapsarbete och om den skyddade verksamhetens organisation.

Motionen mynnar ut i ett yrkande att riksdagen skall uttala att det
sysselsättningspolitiska målet arbete åt alla skall innefatta

— jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet

— regional balans

— arbete efter vars och ens förmåga

— trygghet i anställningen

— arbete, praktik eller utbildning åt alla ungdomar.

Riksdagen fastställde i höstas under relativt stor enighet de sysselsättningspolitiska
målen och de riktlinjer efter vilka politiken borde bedrivas
för att man skall nå dessa mål. Av naturliga skäl formuleras sådana
mål och riktlinjer på ett allmänt sätt och får därmed en mindre
konkret karaktär. Politikens verkliga innehåll framträder ofta först då
man presenterar åtgärder för att förverkliga målen.

När det gäller det framställda yrkandet kan utskottet i och för sig
ansluta sig till de allmänna formuleringar om politikens inriktning som
där anges. Dessa formuleringar stämmer nämligen väl överens med riksdagens
beslut från december i fjol. Det kan emellertid inte vara nödvändigt
att nu upprepa detta beslut, och motionsyrkandet avstyrks därför.
Utskottet har också svårt att förstå den kritik som riktas mot bud -

AU 1976/77: 21

getpropositionen när det gäller ambitionen att förbättra förvärvsmöjligheterna
för kvinnor. Under 1970-talet har ett stort antal kvinnor gått
ut på arbetsmarknaden. Antalet har varierat år från år med hänsyn
bl. a. till arbetsmarknadsläget. Under högkonjunkturåren 1974 och 1975
ökade enligt AKU antalet sysselsatta kvinnor med 63 000 resp. 73 000.
Övriga år under 1970-talet har ökningen legat mellan 17 000 och 31 000.
År 1976 uppgick ökningen till 31 000. Utskottet vill för sin del slå fast,
att man bör ha fortsatt hög ambitionsnivå när det gäller att bereda
kvinnor ökade sysselsättningsmöjligheter. Som de redovisade siffrorna
visar bestäms emellertid ökningstakten i viss mån av konjunkturläget.
Mot bakgrund härav och de bedömningar som nu kan göras för 1977
får det i finansplanen gjorda antagandet anses rimligt, nämligen att ökningen
för innevarande år blir av ungefär samma storlek som för år
1976.

Utskottet kan inte heller finna att det finns fog för påståendena att
de av regeringen föreslagna åtgärderna på arbetsmarknaden inte skulle
svara mot de mål som fastslagits för politiken. Budgetpropositionen innehåller
viktiga förslag som är ägnade att effektivisera och utveckla arbetsmarknadspolitiken
i skilda hänseenden. Regeringen har desutom vidtagit
andra åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen. Sammanfattningvis
innebär förslagen:

O Utbyggnad och effektivisering av arbetsförmedlingen. Förmedlingen
tillförs ytterligare personal och tekniska hjälpmedel. ADB-tekniken
tas i anspråk i större omfattning. Systemet med obligatorisk platsanmälan
byggs ut. Flyttningsbidragen reformeras.

O Åtgärder för arbetshandikappade. Redan i höstas antogs nya regler
för den halvskyddade sysselsättningen som skall främja att de handikappade
får arbete på den öppna arbetsmarknaden. Dessa regler,
som grundar sig på ett förslag av den tidigare regeringen, förbättrades
under riksdagsbehandlingen på förslag av arbetsmarknadsutskottet.
För att ytterligare stärka de handikappades ställning föreslås i
budgetpropositionen förmånligare villkor för bidrag och lån vid inköp
av bil. Förslag om en ny organisation för den skyddade sysselsättningen
kan väntas senare i år.

O Insatser för att underlätta de ungas situation på arbetsmarknaden.
De kommunala planeringsråden inrättas i hela landet från den 1 juli
1977 i enlighet med förra årets riksdagsbeslut. Ytterligare insatser
görs för att skaffa fram fler praktikplatser till ungdomar. Vidgade
möjligheter öppnas för arbetsmarknadsutbildning.

O Åtgärder på jämställdhetsområdet. Jämställdhetsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen
föreslås höjt. Arbetet på förslag till lag
mot könsdiskriminering har påbörjats i jämställdhetskommittén.

O Åtgärder för att förbättra det allmänna sysselsättningsläget. För att
hålla uppe sysselsättningen i företagen har en lång rad åtgärder

AU 1976/77: 21

satts in. Stödet till lagerökningar förlängs, liksom möjligheterna att
utnyttja investeringsfonder och investeringsavdrag. Ett tillfälligt stöd
om 25 kr./tim. föreslås till företag som utbildar permitteringshotad
personal. Härtill kommer förstärkta insatser med traditionella medel
som beredskapsarbeten, statliga och kommunala industribeställningar,
arbetsmarknadsutbildning m. m.

Utskottet kommer i följande avsnitt att närmare redovisa ovanstående
och andra förslag som läggs fram i budgetpropositionen och propositionen
1976/77: 65 om tillfällig höjning av bidrag till företagsutbildning
i vissa fall, m. m. Förslagen är sammantagna ett uttryck för en fortsatt
hög ambitionsnivå inom arbetsmarknadspolitiken som i sina väsentliga
delar sedan åtskilliga år omfattats av en bred majoritet i riksdagen.

Som tidigare sagts innehåller även vpk-motionen 67 förslag om riktlinjer
för en ny sysselsättningspolitik. Motionen upptar bl. a. ett åtgärdsprogram
som man vill att statsmakterna skall lägga till grund för en ny
sysselsättningspolitik. Riksdagen avslog i december 1976 en motion
med samma syfte som den förevarande med motivering att en socialistisk
planekonomi inte var den rätta metoden att lösa sysselsättningsfrågorna.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker således
den förevarande motionen.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. Av programmen
gäller ett åtgärder för flyktingar, ett totalförsvarsverksamhet och
ett tredje regionalpolitiska stödåtgärder. Dessa program behandlas i
andra betänkanden. Övriga sju program redovisas i den följande framställningen.

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje program.
Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under programmen.

Av nedanstående sammanställning framgår att kostnaderna för nästa
budgetår uppgår till i runt tal 545 milj. kr. Dessa kostnader avser i huvudsak
lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS,
länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler
och automatisk databehandling (ADB).

Som anges i sammanställningen föreslås för nästa budgetår en förstärkning
av arbetsmarknadsverkets personal med 240 tjänster. I propositionen
förutsätts att huvuddelen av ökningen kommer den egentliga
platsförmedlingen till godo varvid särskild vikt bör läggas vid förmedlingsinsatser
för ungdom och nytillträdande kvinnor. Resursförstärkningen
motiveras även med den av riksdagen (prop. 1975/76: 84, InU
28, rskr 222) beslutade upprustningen av arbetsförmedlingen för kultur -

AU 1976/77: 21

1976/77 Beräknad ändring 1977/78

AMS Föredragan den -

Personal

Handläggande personal	3 797	+ 207
övrig personal1	1 331	+ 268
	5128	+475		+240
Utgiftsposter
Lönekostnader	373 900 000	+ 56 460 000	+ 32 760 000
Vissa arvoden	2 246 000	— 6 000	+	2 004 000
Personalutbildning	6 900 000	+ 1 500 000	+	600 000
Reseersättningar	10 000 000	+ 1 600 000	+	1 250 000
Expenser	24 500 000	+ 6 500 000	+	2 500 000
ADB:
a) Datasystem och terminaler
m. m.	7 025 000	+ 425 000	+	425 000
bl Rationaliseringsundersök-
ningar	350 000	+ 100000		—
c) Bearbetning av statistiskt
material	625 000	+ 175 000	+	65 000
Lokalkostnader:
a) AMS	13 500 000	—		—
b) Länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingen	58 000 000	+ 10 000 000	+	3 500 000
Sjukvård	1 070 000	+ 430 000	+	380 000
Postavgifter	550 000	+ 90 000	+	90 000
Kapitalkostnader	2 150 000	+ 710 000	+	710 000
	500 816 000	+ 77 984 000	+ 44 284 000

1 Inkl. byråassistenter och assistenter.

arbetare samt av ökat personalbehov till följd av den ökade användningen
av ADB i förmedlingsarbetet.

Frågan om personalförstärkningens omfattning tas upp i motionen
543 av herr Palme m. fl. (s). Motionärerna anser att den föreslagna ökningen
med 240 tjänster den 1 juli 1977 i realiteten är mindre eftersom
AMS redan under innevarande budgetår fått medel för att med sex
månader tidigarelägga nyanställning av 100 aspiranter. Slutsatsen enligt
motionärerna blir att i realiteten 140 tjänster tillkommer för nästa budgetår.
Detta innebär en uppbromsning i utbyggnadstakten av arbetsförmedlingen.

Motionärerna föreslår att arbetsförmedlingen förstärks med 60 tjänster
utöver regeringens förslag. Kostnaden för detta förslag har beräknats
till 4,5 milj. kr. Personalförstärkningarna bör sättas in samtidigt
med andra typer av åtgärder för att göra förmedlingen effektivare. En
möjlighet är att sätta in hela ökningen i två—tre län, i vilka man samtidigt
inför obligatorisk platsanmälan och försök med sökning med hjälp
av ADB. Genom en sådan effektivisering av förmedlingen bör ökade
insatser kunna göras för ungdomar, handikappade och andra med speciella
krav på förmedlingsinsatser. Erfarenheterna av en samlad insats
bör kunna vara av stort värde för framtida beslut om arbetsförmed -

AU 1976/77: 21

lingens utbyggnad. Det bör ankomma på regeringen att efter förslag
från AMS närmare besluta om uppläggningen av en sådan utvidgning
av förmedlingsinsatsema, slutar motionärerna.

Enligt utskottets mening kan skäl i och för sig anföras för den ytterligare
personalförstärkning till arbetsförmedlingen som föreslås i motionen.
En sådan förstärkning måste emellertid vägas mot andra angelägna
önskemål i budgeten. Mot den bakgrunden är utskottet inte berett att
föreslå någon ändring i regeringens förslag beträffande antalet tjänster.
Utskottet har svårt att förstå motionärernas inställning i frågan om att
vissa tjänster fått tillsättas före budgetårets ingång. En sådan åtgärd medför
att personal kan vara inskolad på vissa arbetsuppgifter tidigare än
vad eljest skulle vara fallet och innebär alltså en reell resursförstärkning.
Denna metod har f. ö. tillämpats även tidigare. När det gäller fördelningen
av tjänsterna får det ankomma på AMS att göra närmare avvägningar.
Styrelsen är oförhindrad att pröva uppslag av den typ som
förs fram i motionen. Med hänsyn till det anförda biträder utskottet
propositionen på denna punkt och avstyrker motionsförslaget.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot propositionens
beräkning av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

Arbetsmarknadsservice

Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget programmet
Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yrkesmässig
och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttningsbidrag
och Inlösen av egnahem m. m.

	1975/76	1976/77	Beräknad ändring 1977/78
	Utgift	Anslag	AMS	Föredragan- den
Programmet Arbetsmarknads-
information1	465 797 000	502 627 000	+ 97 773 000	+ 60 548 000
Programmet Yrkesmässig och geografisk rörlighet
Flyttningsbidrag	64 607 000	93 800 000	+ 46 200 000	—
Inlösen av egnahem m. m.	53 000	500 000	—	—
Förvaltningskostnader	1 000 000	1 000 000	+ 100 000	—
	531 457 000'	597 927 000	+ 144 073 000	+ 60 548 000

1 Inberäknat förvaltningskostnader.

* Exkl. förvaltningskostnader för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 44—81) att riksdagen
skall

1. godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för
flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 658 475 000 kr.

AU 1976/77: 21

A rbetsmarknadsinformation

Medelsbehovet under programmet Arbetsmarknadsinformation avser
huvudsakligen programmets andel av de för programmen gemensamma
förvaltningskostnaderna. Förvaltningskostnaderna består till övervägande
delen av löner och andra kostnader för arbetsförmedlingen.

En av posterna i programmet avser psykologiska konsultinsatser i
förmedlingsarbetet. I propositionen beräknas oförändrat 24,2 milj. kr.
för detta ändamål.

I motionen 404 av fru Cederqvist (s) och herr Persson i Karlstad (s)
begärs en förstärkning av resurserna för de psykologiska konsultinsatserna.
Motionärerna hänvisar till det stora behovet av dessa tjänster, bl. a.

1 arbetet på att hjälpa kvinnorna ut på arbetsmarknaden. De pågående
försöken med vägledningsgrupper på arbetsförmedlingen får enligt motionärerna
en mindre omfattning eller tvingas helt att upphöra om inte
ytterligare medel tillförs. Motionärerna föreslår dock inte att ytterligare
medel skall anvisas under anslaget.

Behovet av psykologisk expertis i arbetsförmedlingen behandlas i
betänkandet Yrkesinriktad rehabilitering (SOU 1976: 38). Detta förslag
övervägs f. n. i regeringens kansli. Med hänvisning därtill avstyrker
utskottet motionen 404.

Försök med allmän platsanmälan påbörjades under innevarande budgetår
i Skåne och Blekinge i enlighet med riksdagens beslut (prop.
1975/76: 84, InU 28, rskr. 222). I propositionen anmäls nu att försöket
med allmän platsanmälan bör utökas till att omfatta även Stockholms
län.

I motionen 1275 begär herrar Strindberg (m) och Hovhammar (m)
en utvärdering av verksamheten med allmän platsanmälan innan försöket
utvidgas. En sådan utvärdering bör kunna fastställa om nyttan
av verksamheten är tillräcklig för att motivera den enligt motionärerna
dryga kostnaden.

Försöket med allmän platsanmälan skall enligt riksdagens beslut
utvärderas fortlöpande och resultaten läggas till grund för bedömning
av i vilken takt och form en utbyggnad lämpligen bör ske. Inom arbetsmarknadsverket
pågår f. n. en utvärdering av hittillsvarande erfarenheter
av verksamheten. Redovisning kan väntas under våren. Enligt vad utskottet
inhämtat tyder det preliminära resultatet på att antalet lediganmälda
platser har ökat väsentligt i försökslänen under den aktuella
perioden. Vad pågående utvärdering beträffar utgår utskottet från att
den även inbegriper ekonomiska konsekvenser av verksamheten. Detta
arbete bör kunna slutföras innan frågan om ytterligare utvidgning av
verksamheten aktualiseras. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1275.

I propositionen anmäls att dagliga platslistor som framställs med
ADB kommer att ha införts för alla län vid utgången av nästa budgetår.

2 Riksdagen 1976/77. 18 sami. Nr 21

AU 1976/77: 21

Under innevarande budgetår påbörjas försök vid sex kontor med
ADB-system för sökning av lediga platser. Systemet skall också kunna
användas för sammankoppling (matchning) av registrerade data om
arbetssökande och uppgifter om lediga platser.

Försöket bör enligt planen nästa budgetår bli utökat till att omfatta
tolv kontor. Departementschefen framhåller dock att det ännu är för
tidigt att avgöra om det aktuella systemet skall införas som ett reguljärt
inslag i förmedlingsarbetet. Han anmäler sin avsikt att ge AMS i
uppdrag att under hösten 1978 lämna förslag om den fortsatta användningen
av ADB i förmedlingsarbetet.

För budgetåret 1977/78 beräknas ett medelsbehov på 68,3 milj. kr.
för ADB i förmedlingsarbetet, vilket innebär en ökning med 25,8
milj. kr.

Utskottet tillstyrker för sin del vad i propositionen anförts beträffande
ADB i förmedlingsarbetet.

I propositionen framhålls vidare att försöken med speciella insatser
för kvinnliga sökande samt för ungdomar gett en rad värdefulla erfarenheter.
Departementschefen säger att det är viktigt att dessa erfaren
heter tas till vara och läggs till grund för de särskilda insatser som även
framdeles behövs i den reguljära förmedlingsverksamheten för dessa
båda grupper av arbetssökande. Försöken som sådana får nu enligt
propositionen anses vara avslutade. Det skall åligga AMS att avgöra i
vad mån framtida särskilda insatser i förmedlingsverksamheten på vissa
orter skall helt eller delvis ankomma på för ändamålet särskilt avdelad
personal.

Sedan 1974 har försök pågått med 100 arbetsförmedlare särskilt
avdelade för kvinnliga arbetssökande. Försöksverksamheten skulle enligt
det ursprungliga beslutet pågå i tre år.

I motionen 543 av herr Palme m. fl. (s) efterlyses nu en redovisning
från regeringen av vilka positiva erfarenheter som vunnits genom försöksverksamheten.
Beslut om att verksamheten skall anses vara avslutad
bör enligt motionen inte fattas innan en sådan utvärdering skett. Förslag
i frågan bör enligt motionen föreläggas riksdagen senast i tilläggsbudget
III.

Utskottet utgår från att utfallet av försöksverksamheten kommer att
redovisas. En utvärdering pågår f. n. inom arbetsmarknadsverket. Utskottet
har emellertid inte något att erinra mot att tjänsterna ingår i den
reguljära förmedlingsorganisationen. Detta förutsattes redan vid tjänsternas
inrättande. Som framgår av den nyss gjorda redovisningen av
propositionens förslag kommer självfallet särskilda insatser för kvinnor
och ungdomar att göras även i fortsättningen, även om försöksverksamheten
som sådan nu upphör. Möjligheterna till sådana speciella insatser
ökar med den i propositionen föreslagna personalförstärkningen till
arbetsmarknadsverket som är avsedd att i första hand hjälpa nyssnämn -

AU 1976/77: 21

da grupper nytillträdande på arbetsmarknaden. Något initiativ från
riksdagens sida med anledning av motionen i aktuell del kan på grund
av det anförda inte anses påkallat. Det får som tidigare sagts sedan
ankomma på AMS att mot bakgrund av erfarenheterna från försöket ta
ställning till om särskild personal bör avdelas för insatser till förmån
för exempelvis kvinnor och ungdomar.

Motionen 543 tar även upp de försök som startade år 1973 på
initiativ från jämställdhetsdelegationen och som går ut på att i ökad utsträckning
placera kvinnor i traditionellt manliga arbeten. Försöksverksamheten,
som pågått i sex län, har enligt motionen visat sig effektiv.
Ca 150 företag har medverkat, och över 2 000 kvinnor har genomgått
den speciella kursen Arbetsliv och utbildning (ALU) och därefter fått
arbeten i tidigare traditionellt manliga arbeten. Försöken har även följts
upp av en familjesociologisk undersökning.

I motionen påpekas att försöksverksamheten upphör enligt det ursprungliga
beslutet den 1 juli 1977 samt att arbetsmarknadsverkets begäran
att få fortsätta verksamheten inte kommenteras i budgetpropositionen.
Även denna verksamhet föreslås bli föremål för en utvärdering
innan beslut fattas att försöket skall upphöra. Förslag härom bör enligt
motionen föreläggas riksdagen senast i tilläggsbudget III.

Som framgår av motionen har försöksverksamheten, som går ut på
att öka kvinnornas möjligheter att få arbete i traditionellt manliga arbeten,
givit positiva resultat. Utskottet utgår från att denna verksamhet
kommer att fortsätta även efter den 1 juli 1977. Utskottet vill peka på att
det tidigare nämnda jämställdhetsbidraget, som är ett betydelsefullt hjälpmedel
i den aktuella försöksverksamheten, är avsett att utnyttjas även
under nästa budgetår. Det ter sig naturligt att man så snart det är möjligt
tar ställning till vilka delar av verksamheten som bör permanentas
och ingå i det reguljära förmedlingsarbetet i hela landet. Det är också
önskvärt att nya försök initieras för att föra jämställdhetsarbetet vidare.
Denna fråga kommer enligt vad utskottet inhämtat att övervägas inom
jämställdhetskommittén. Motionsyrkandet är med hänsyn till det anförda
tillgodosett, och motionen behöver i denna del inte föranleda
någon åtgärd.

I den socialdemokratiska partimotionen 543 tas även upp de deltidsarbetandes
villkor.

Motionärerna hänvisar till den utredning av frågan som utfördes
genom den dåvarande jämställdhetsdelegationens försorg och som avrapporterades
förra året. I anslutning till det förslag som fördes fram
av delegationen yrkas nu att AMS skall få 0,5 milj. kr. till en särskild
informationskampanj bland de deltidsanställda om möjligheter till arbetsmarknadsutbildning.
Motionärerna vill dessutom att regeringen skall
uppmanas att under våren 1977 redovisa hur utredningen och förslagen

AU 1976/77: 21

från delegationen om de deltidsanställdas villkor skall behandlas av
riksdagen.

Jämställdhetskommittén överlämnade i februari i år en skrivelse till
regeringen med anledning av den av motionärerna nämnda utredningen.
Skrivelsen innehåller bl. a. förslag till uppföljning av utredningen samt
inkomna remissyttranden. Förslagen övervägs nu i arbetsmarknadsdepartementet.
Med hänvisning härtill bör motionen i nu aktuella delar
inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Den under programmet Arbetsmarknadsinformation gjorda kostnadsberäkningen
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

I detta sammanhang tar utskottet även upp ett antal motioner som
behandlar de ungas sysselsättningsproblem.

Under hela 1970-talet har arbetslösheten bland ungdom legat på en
betydligt högre nivå än för andra grupper. Under år 1976 uppgick den
totala arbetslösheten till i genomsnitt 1,6 procent mot 3,8 procent för
ungdomar i åldern 16—24 år. Speciellt utsatt var gruppen kvinnor i
åldern 16—19 år, där andelen arbetslösa uppgick till drygt 7 procent
i slutet av förra året.

Emellertid kan konstateras att ungdomsarbetslösheten har pressats
tillbaka under de tre senaste åren. År 1972 uppgick sålunda andelen
arbetslösa ungdomar till 5,7 procent. Denna förbättring av situationen
för ungdomarna på arbetsmarknaden har möjliggjorts genom att en rad
arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtagits.

I synnerhet de kommunala beredskapsarbetena och de statliga praktikarbetena
har kommit att spela en stor roll i kampen mot ungdomsarbetslösheten.
En starkt bidragande orsak härtill har varit att bidragsprocenten
för arbetsintensiva kommunala beredskapsarbeten inom naturvården
samt inom vård- och tjänsteområdet höjdes till 75 procent
i början av förra året. Vidare infördes ett bidrag på upp till 10 kr. per
timme för företag eller organisationer som i form av beredskapsarbete
sysselsätter ungdomar under 20 år.

Även den kombination av arbetsmarknadsutbildning för anställda och
beredskapsarbete för ersättare som under senare år prövats inom kommuner
och landsting avser främst ungdomar. På den privata sidan infördes
under förra året en liknande ordning genom ett bidrag på 15 kr.
per timme till företag som utbildar en redan anställd och samtidigt
rekryterar en fast anställd ersättare.

För att ytterligare förstärka insatserna mot ungdomsarbetslösheten
bereddes ungdomar under 1976 vidgat tillträde till arbetsmarknadsutbildning.
Försöksverksamhet med intensifierade förmedlingsinsatser för
ungdomar som sysselsättningsutredningen bedrivit fortsatte även under
år 1976.

I oktober förra året förlängde regeringen på AMS begäran de särskilda
ungdomsåtgärderna att gälla fram till mitten av år 1977. Denna

AU 1976/77: 21

förlängning skall ses mot bakgrund av den fördröjning i konjunkturuppgången
som blivit uppenbar under andra halvåret 1976 och de speciella
problem som denna utveckling medför för de mindre konkurrensstarka
grupperna på arbetsmarknaden.

Ytterligare en rad stödåtgärder i syfte att ge ungdomar sysselsättning
beslutades av regeringen i början av februari i år. Beslutet innebär att
fler praktikplatser skall tas fram för ungdomar. Ungdomar under 20 år
får också större möjligheter att delta i arbetsmarknadsutbildning. De
skall kunna få visst utbildningsbidrag för kortare kurser i gymnasieskolan.
Statsbidraget för kommunala beredskapsarbeten för ungdom
förblir 75 procent under hela år 1977 och omfattar även nytillträdande
på arbetsmarknaden som är över 25 år. Verksamheten med enskilda beredskapsarbeten
i form av praktikplatser för tonåringar skall fortsätta i
organisationer och företag även under andra halvåret 1977.

Vid årsskiftet var mer än 25 000 ungdomar arbetslösa medan ca
30 000 ungdomar genomgick arbetsmarknadsutbildning eller var sysselsatta
med beredskapsarbete.

En smidig övergång från skola till arbetsliv är av stor betydelse när
det gäller att lösa sysselsättningsproblemen för de unga. Denna nyckelfråga
har ägnats stor uppmärksamhet i den politiska debatten om de
unga arbetslösa. Senast behandlades den utförligt i propositionen 1975/
76: 211, och de synpunkter som därvid lades fram vann allmän anslutning
i riksdagen. Frågan tas nu upp på nytt i ett par socialdemokratiska
motioner.

I partimotionen 543 poängteras inledningsvis de riktade insatsernas
betydelse samt vikten av att dessa utvecklas ytterligare. Behovet av
kommunal sysselsättningsplanering och samverkan mellan stat och kommun
framhålls även.

I motionen betonas vikten av att ungdomar får möjlighet till yrkesutbildning
och att övergången mellan skola och arbetsliv organiseras på
ett riktigt sätt. Man efterlyser därvid ett samlat grepp när det gäller
ansvar, organisation och resurser för att på ett effektivt sätt ordna övergången
från grundskolan till arbete och fortsatt utbildning för ungdomar
i tonåren.

En viktig utgångspunkt bör enligt motionärerna vara att gymnasieskolans
undervisning måste organiseras och ges ett innehåll så att den
når en större andel av varje årsklass. En annan viktig utgångspunkt anges
vara att finna former för övergången från skola till arbetsliv, som
bättre stämmer med arbetsmarknadens funktionssätt än den nuvarande
ordningen, genom vilken ca 30 000 ungdomar ungefär samtidigt går
ut från grundskolan och söker sig ut på arbetsmarknaden. En tredje
viktig utgångspunkt bör vara att finna former för att göra kraftfulla
insatser för dem som går vidare från grundskolan till arbetsmarknaden.

Behovet av snabba åtgärder är enligt motionärerna mycket stort.

AL 1976/77: 21

Gymnasieskolan bör redan nu tillföras ett antal korta, yrkesinriktade
och påbyggbara kurser. Vidare bör prövas möjligheterna till användning
av ekonomiska stimulanser för att främja tillsvidareanställningar och
yrkesutbildning för ungdomar som inte går vidare till gymnasieskolan
eller som har fått en mindre omfattande utbildning i gymnasieskolan.

Motionen mynnar ut i ett yrkande att ett samlat grepp på frågan bör
prövas av sysselsättningsutredningen i samråd med utredningen om den
gymnasiala utbildningen enligt de i motionen redovisade riktlinjerna.

Även herr Hellström m. fl. (s) tar i motionen 537 upp den tidigare
behandlade frågan om sambandet mellan skola och arbetsliv. Motionärerna
framhåller den betydelse distriktsnämnderna och de lokala planeringsråden
kan få i detta sammanhang. Motionärerna föreslår ett antal
åtgärder. Samarbetet mellan arbetsförmedlingen och skolan måste intensifieras
utöver kontakterna i de lokala planeringsråden. Personalinsatserna
bör förstärkas inom exempelvis syo-verksamheten och arbetsförmedlingen.
Ett samlat grepp bör eftersträvas på det lokala planet för
att bedöma bl. a. erforderliga resursförstärkningar. För att åstadkomma
en personlig uppföljning framhåller motionärerna vikten av att förmedlingens
distriktskontor i samråd med lokala skolmyndigheter upprättar
planer med löpande åtgärdsprogram. Dessutom bör resultat redovisas
om hur erbjudanden till unga arbetslösa om praktik, utbildning och
arbete utfallit i verkligheten.

Som framgår av den gjorda redovisningen fullföljer och intensifierar
regeringen den tidigare politiken för att underlätta ungdomarnas inträde
på arbetsmarknaden. Utskottet noterar med tillfredsställelse de åtgärder
regeringen vidtagit eller planerar. Särskilt bör uppmärksammas att från
den 1 juli skall över hela landet verka lokala organ för att bl. a. främja
övergången mellan skola och arbetsliv. Dessa nya samarbetsorgan skall
representera skola, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackföreningar.

I anslutning till motionsförslagen noterar utskottet att en del av dessa
redan kommit till utförande och att andra torde vara föremål för uppmärksamhet
i skilda utredningssammanhang. Enligt utskottets uppfattning
bör man i positiv anda pröva de uppslag som förs fram för att lösa
ungdomens sysselsättningsproblem. Sysselsättningsutredningen fortsätter
sitt arbete med bl. a. ungdomsfrågorna. Utskottet anser för sin del det
lämpligt att motionerna i förevarande delar överlämnas till utredningen.
Därmed får motionsyrkandena anses tillgodosedda.

Behovet av feriearbeten tas upp i motionen 299 av herr Konradsson
m. fl. (s). Motionärerna föreslår att bland planeringsrådens uppgifter
skall ingå att bevaka ungdomarnas möjligheter till feriearbete. Bl. a.
bör företagen stimuleras att anställa feriearbetande skolungdom. Motionärerna
begär en utredning av frågan.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget med
en väl fungerande förmedling av feriearbetsplatser. Feriearbete ger

AU 1976/77: 21

nämligen ofta en god kontakt med arbetslivet. Planeringsråden bör
kunna fylla en viktig funktion i detta avseende. När det gäller motionärernas
begäran om utredning noterar utskottet att frågan om feriearbete
för ungdomar ryms inom sysselsättningsutredningens uppdrag.
Motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet tar slutligen upp tre motioner från vänsterpartiet kommunisterna,
vilka behandlar sysselsättningen bland ungdom.

1 motionen 1277 anförs att skulden till att ungdomen i Sverige f. n.
drabbas speciellt hårt av arbetslösheten står att finna i det rådande ekonomiska
systemet. Motionen innehåller en kritisk genomgång av den
förda arbetsmarknadspolitiken. Motionärerna vill ha ett samlat program
mot ungdomsarbetslösheten. Man begär bl. a. en vidgning av arbetsmarknadsmyndigheternas
uppsökande verksamhet samt återinrättande
av de s. k. ungdomsförmedlingarna. Vidare framhålls att arbetsmarknadspolitiken
måste kopplas till ett medvetet skapande av nya sysselsättningstillfällen.
Utbildningspolitiken måste enligt motionärerna förenas
med skapande av nya arbetstillfällen. Man menar vidare att sysselsättningsprogrammet
bör inriktas på att en relativt stor del av den arbetslösa
ungdomen skall beredas plats inom den offentliga sektorn.
Slutligen begärs en förbättring av kontantunderstödet till arbetslös ungdom.

Åtskilliga av de krav motionärerna för fram är som framgår av det
tidigare sagda tillgodosedda genom åtgärder som redan genomförts
eller planeras. Det gäller bl. a. kopplingen mellan skola och arbetsliv,
förändringar på utbildningsområdet samt vidgade möjligheter till praktiktjänstgöring
på den offentliga sektorn. När det gäller frågan om det
kontanta arbetsmarknadsstödet återkommer utskottet senare i framställningen.

Utskottet finner inte skäl att biträda motionen.

I två motioner, 1278 och 1279, tar vpk upp frågan om löne- och anställningsvillkor
för ungdomar. Man vill att riksdagen skall göra uttalande
av innebörd att principen lika lön för lika arbete skall gälla. Till
följd härav vill man avskaffa de s. k. ungdomslönerna. Vidare har man
synpunkter på hur förhandlingssystemet skall utformas när det gäller
praktikantlöner.

Riksdagen har tidigare prövat frågor av detta slag och därvid hänvisat
till att dessa bör lösas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter. Med hänvisning därtill och då vissa frågor som rör ekonomiska
förhållanden för praktikanter prövas av sysselsättningsutredningen
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Avslutningsvis noterar utskottet att på det statliga området träffats
ett kollektivavtal om lönesättning vid beredskapsarbete i praktiksyfte.
Vid årets förhandlingar torde motsvarande fråga tas upp på det kommunala
området.

AU 1976/77: 21

Yrkesmässig och geografisk rörlighet

Antalet flyttningar av förvärvsarbetande personer som flyttar av egna
eller anhörigas arbetsmarknadsskäl beräknas uppgå till ca 100 000 per
år. Det årliga antalet flyttande som beviljas starthjälp av arbetsmarknadsverket
är ca 20 000. Det betyder att samhället stöder ungefär var
femte flyttning på arbetsmarknaden.

I propositionen föreslås ändringar i flyttningsbidragssystemet. Till
grund för förslagen ligger en utredningsrapport som utarbetats av en av
AMS tillsatt referensgrupp, Utredningen om den geografiska rörligheten
och flyttningsbidragen. Rapporten, som presenterades i maj 1976, har
remissbehandlats.

Departementschefen pekar inledningsvis på att vissa forskningsresultat
tyder på att samhällets vinster av rörligheten är betydligt större än
individens. I propositionen framhålls vidare att de rörlighetsinriktade
stödåtgärdernas främsta syfte inte skall vara att stimulera till ökad total
rörlighet på arbetsmarknaden utan att undanröja ekonomiska hinder
för en flyttning. Stödet bör så långt möjligt kanaliseras till de grupper
som har de största förutsättningarna att klara omställningen vid en
flyttning. Fortsatta regionalpolitiska insatser eliminerar inte helt behovet
av geografisk rörlighet.

De i propositionen redovisade förslagen ansluter sig i princip till utredningens
förslag. De innebär i förhållande till dagens bidragssystem
följande.

F. n. består flyttningsbidragen av respenning, bortavistelsebidrag, hyrestillskott,
särskilt familjebidrag till säsongarbetslösa, starthjälp och
utrustningsbidrag. Dessutom finns ett av regionalpolitiska skäl infört
bidrag, benämnt flyttningsstöd.

Respenning utgörs av resekostnadsersättning, traktamente och flyttningsersättning.
Bidragsformen innebär att arbetstagare och dennes
make kan få ersättning för resa samt traktamente för att söka anställning
på annan ort. I samband med tillträde av anställning utom hemorten
utgår ersättning för resa och traktamente till arbetstagaren och
vid flyttning även för hans familj. När arbetstagaren fått bostad i anställningsorten
utgår flyttningsersättning för kostnaderna att flytta bohag
från den tidigare till den nya orten.

I vissa fall kan respenning också utgå för återresa till hemorten och
i samband med arbetsmarknadsutbildning utom hemorten.

En annan form av respenning är ersättning för dagliga resor i de fall
en ny anställning medför pendling mellan hemorten och anställningsorten.
Denna form av respenning kan uppbäras under högst tolv månader.

Reglerna om resekostnadsersättning, traktamente i samband med resa
och flyttningsersättning föreslås bli i huvudsak oförändrade. Föreskrifterna
om ersättning för dagliga resor förutsätts bli mer preciserade, och

AU 1976/77: 21

bidragstiden sänks från tolv till sex månader. Det förordas vidare att
man försöksvis skall pröva en ny typ av bidragsgivning i samband med
återflyttning till hemorten för att där söka eller tillträda anställning.
Det principiellt nya i försöksverksamheten är att bidrag skall kunna
utgå för återflyttning utan hinder av att arbetstagaren inte är eller löper
risk att bli arbetslös på utflyttningsorten.

Bortavistelsebidraget är avsett att minska de kostnader som uppstår
för hushåll i två orter. Det beviljas arbetstagare som tillträder anställning
på annan ort och inte omedelbart kan få bostad för sig och sin
familj på den nya orten. Bidraget utgår under de första sex månaderna
av anställningstiden med 450 kr. per månad samt med 100 kr. för varje
barn under 16 år och fortsätter att löpa under ytterligare sex månader
men då med halva beloppet.

Hyrestillskott kan i stället för bortavistelsebidrag ges till arbetstagare
som har fått familjebostad på anställningsorten. Det utgår med skillnaden
mellan månatlig hyra (motsvarande) och 300 kr., dock högst med
450 kr. Liksom bortavistelsebidraget utgår hyrestillskott under högst
tolv månader, varav under de första sex månaderna med fullt belopp
och därefter med halvt belopp.

Särskilt familjebidrag vid säsongarbetslöshet utgår med 450 kr. per
månad under högst sex månader.

Bortavistelsebidraget föreslås i propositionen bli ersatt av ett traktamente
vid dubbel bosättning, att utgå under högst sex, i särskilda fall
högst nio, månader med motsvarande belopp som gäller för traktamente
vid arbetsmarknadsutbildning (f. n. 42 kr. om dagen under fem dagar
i veckan). Under traktamentstiden skall arbetstagaren ha rätt till en fri
hemresa per månad. Samma rätt gäller f. n. för den som uppbär bortavistelsebidrag.
Men därutöver förordas ersättning för hemresa åt den
som avbryter anställning under traktamentstiden. Förslaget innebär vidare
att hyrestillskott och det särskilda familjebidraget vid säsongarbetslöshet
avvecklas.

Starthjälp utgår enligt gällande regler med 3 000 kr. till arbetstagare
som är familjeförsörjare och med 1 500 kr. till annan arbetstagare under
förutsättning att den nya anställningen beräknas vara minst sex månader.
Vid kortare anställningar kan också utges starthjälp men då med
kraftigt reducerade belopp. Till arbetstagare som är familjeförsörjare
och flyttar inom eller från allmänna stödområdet kan dessutom utgå
utrustningsbidrag om 1 000 kr. jämte tillägg om 150 kr. för varje barn
under 16 år.

Propositionens förslag i denna del innebär att starthjälpen förstärks
och att utrustningsbidraget slopas. Den nya starthjälpen föreslås utgå
med 4 500 kr. till ”hushåll med två eller flera personer” och med 2 000
kr. till ”hushåll med en person”. Det i tidigare sammanhang kritiserade
begreppet ”familjeförsörjare” blir därmed utmönstrat. Starthjälp skall

AU 1976/77: 21

i fortsättningen inte kunna beviljas för anställningar som beräknas vara
kortare tid än sex månader.

Propositionens förslag berör även de allmänna förutsättningarna
för flyttningsbidrag. Vidare anmäls ett par
frågor om handläggningen av ärenden om flyttningsbidrag och flyttningsstöd.

Ett av villkoren för att få flyttningsbidrag gäller sysselsättningsläget
på inflyttningsorten. Det krävs att det på den orten skall vara särskilt
svårt att få arbetskraft i det yrke anställningen avser. Departementschefen
anser att man inte helt kan undvara detta villkor men förordar
att det mjukas upp. Det bör enligt hans mening vara tillräckligt att det
på orten allmänt sett finns behov av arbetskraft.

Flyttningsbidrag kan numera utgå till nyutbildade som måste flytta
därför att arbete inte kan erbjudas vare sig i hemorten eller, om utbildning
bedrivits i annan ort, i utbildningsorten. För personer med eftergymnasial
utbildning gäller dock den begränsningen att bidrag utgår
endast om utbildningen skett för yrke i vilket påtaglig arbetslöshet råder
bland nyutbildade under längre tid efter utbildningens slut. Departementschefen
kan inte finna det motiverat med denna åtskillnad mellan
olika grupper nyutbildade och förordar därför att alla nyutbildade oberoende
av utbildningsbakgrund skall behandlas lika när det gäller flyttningsbidragen.
Flyttningsbidrag skall också kunna medges personer
med gymnasial eller eftergymnasial utbildning när anställning i utbildningsyrket
på annan ort erbjuds av arbetsförmedlingen utan hinder av
att vederbörande i avvaktan på sådant arbetserbjudande tagit en tillfällig
anställning. Bidrag skall vidare kunna medges studerande i form
av ersättning för resa för att tillträda praktik — eller feriearbete —
på villkor som närmare anges i propositionen.

Ett grundläggande villkor för flyttningsbidrag är att sökanden är eller
löper risk att bli arbetslös. Den som vill byta arbete, ombytessökande,
kan få flyttningsbidrag bara i undantagsfall, nämligen om vederbörande
”bor inom område med särskilt hög och långvarig arbetslöshet samt tillhör
yrke med vikande sysselsättning och fått stadigvarande anställning
i annan ort”. I propositionen föreslås att en viss uppmjukning av denna
regel görs på försök. Bidrag skall sålunda utgå om det skäligen kan
antas att flyttningen är ägnad att förbättra arbetsförmedlingens möjligheter
att bereda arbete åt lokalt bunden arbetskraft. Principen bör endast
avse orter där det på grund av vikande sysselsättning är särskilt
svårt för arbetslösa som är lokalt bundna att få arbete. Försöket är avsett
att utvärderas efter två år i samråd med arbetsmarknadens parter.

Propositionens förslag innebär sammanfattningsvis ett förbättrat stöd
till enskilda arbetstagare vid flyttningar av arbetsmarknadsskäl och
samtidigt en förenkling av bidragssystemet. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot förslagen utan tillstyrker desamma. Det kan

AU 1976/77: 21

tilläggas att regeringen den 10 februari i år fattat beslut om att ungdomar
under 20 år i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands eller Gotlands
län skall kunna få flyttningsbidrag i form av en hemresa i månaden
under de första sex månaderna av anställningstiden då de har arbete
utanför hemorten. Bidraget är avsett att utgå på försök under innevarande
budgetår.

I motionen 1274 av herr Olsson i Sösdala m.fl. (c) tas frågan upp om
överensstämmelsen mellan riktlinjerna för flyttningsbidrag och beslutet
om den framtida regionalpolitiken. Motionärerna begär att sysselsättningsutredningen
får i uppdrag att pröva frågan.

Även med en väl utbyggd regionalpolitik måste man räkna med att
en del personer av sysselsättningsskäl tvingas lämna hemorten. De studier
som gjorts av de ekonomiska effekterna av flyttningarna för individer,
hushåll och samhälle visar att de flyttande får vidkännas betydande
ekonomiska uppoffringar i samband med flyttningen även i de fall
bidrag utgår. Propositionens förslag har mot den bakgrunden den principiella
inriktningen att underlätta den enskildes situation vid den ingripande
omställning han då ställs inför i samband med flyttning. De
reformerade flyttningsbidragen kan inte sägas strida mot den inriktning
av regionalpolitiken som riksdagen uttalat sig för. Motionen bör därför
inte föranleda någon åtgärd.

Kostnaderna för den ovan behandlade reformen av flyttningsbidragen
beräknas med hänsyn till tidigare låg belastning kunna rymmas inom
oförändrat anslagsbelopp, dvs. 93,8 milj. kr. Utskottet har ingen erinran
mot den gjorda beräkningen.

Utskottet tillstyrker även vad som föreslås i övrigt beträffande programmet
Yrkesmässig och geografisk rörlighet.

Medelsberäkningen

Av föregående avsnitt i betänkandet framgår att utskottet avstyrker
yrkandena i motionen 543 av herr Palme m. fl. (s) om resursförstärkning
vid arbetsförmedlingen och särskilda medel för informationskampanj
för deltidsanställda. I konsekvens härmed avstyrker utskottet
den i motionen föreslagna anslagshöjningen om 5 milj. kr. På grund
härav och då utskottet i det föregående godtagit medelsberäkningen för
de aktuella programmen bör anslaget föras upp med det i propositionen
begärda beloppet om totalt 658 475 000 kr.

AU 1976/77: 21

Bidrag tili arbetsmarknadsutbildning

1975/76 Utgift »1 039 459 000
1976/77 Anslag 1 274 000 000
1977/78 Förslag 1 276 250 000

1 Enligt AMS redovisning.

Fr. o. m. den 1 januari 1976 bestrids utgifterna för delprogrammet
Arbetsmarknadsutbildning under programmet Yrkesmässig och geografisk
rörlighet från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Denna finansieras
genom medel som dels anvisas under anslaget B 2. Bidrag till
arbetsmarknadsutbildning, dels inflyter som avgifter från arbetsgivare
enligt lagen (1975: 335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen
(ändrad 1976: 82).

	1975/76 Utgift	1976/77 Anslag	1977/78 Beräknad ändring AMS Föredraganden
Arbetsmarknadsutbildning	1 017 613 000	1 250 000 000
Förvaltningskostnader	21 846 0001	24 000 000	—	+2 250 000
	1 039 459 000	1 274 000 000	—	4-2 250 000

1 Beräknade förvaltningskostnader.

Regeringen har i budgetpropositionen under punkten B 2 (s. 81—92)
föreslagit att riksdagen skall

1. godkänna de ändrade grunder för bidrag till företag som anordnar
utbildning av anställda sorn angetts i propositionen, att tillämpas från
den 1 juli 1977,

2. bemyndiga regeringen att

a. fastställa ramar för stöd till företag som av konjunkturpolitiska
skäl anordnar utbildning av anställda,

b. intill utgången av budgetåret 1977/78 förlänga försöksverksamheten
med bidrag till arbetsgivare som anställer och utbildar män resp.
kvinnor för yrken som domineras av motsatt kön,

3. föreskriva att detta anslag får utnyttjas för att betala de kostnader
för Sveriges AMU-elevers riksförbunds verksamhet som angetts i propositionen,

4. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1977/78
anvisa ett anslag av 1 276 250 000 kr.

Vidare har regeringen i propositionen 1976/77: 65 föreslagit riksdagen
att

dels godkänna den i propositionen förordade tillfälliga höjningen av
bidraget till arbetsgivare vid utbildning av anställda att gälla för utbildning
som påbörjas och slutförs under tiden den 1 februari—den 30 juni
1977,

AU 1976/77: 21

dels bemyndiga regeringen att om så behövs förlänga nämnda period
längst till utgången av år 1977 samt att i särskilda fall medge att bidrag
med 25 kr. per timme får utgå under längre tid än 160 timmar,

dels ock godkänna den i propositionen förordade höjningen av bidraget
till arbetsgivare som anställer och utbildar män resp. kvinnor för
yrken som domineras av motsatt kön fr. o. m. den 1 februari 1977.

Fig. 4

Antal deltagare i arbetsmarknadsutbildning 1967—1976 (årsmedeltal)

Antal

40 000

30 000

20 000

10 000

0 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1967 68 69 70 71 72 73 74 75 76

Är

Som framgår av diagrammet har antalet deltagare ökat kontinuerligt.
En topp nåddes i mars 1973, då 57 000 personer var i utbildning. Under
åren 1974 och 1975 vände utvecklingen, och det sistnämnda året var utbildningen
volymmässigt nere på 1970 års nivå. Efter den 1 januari
1976, samtidigt som nya regler för det studiesociala stödet vid utbildningen
(utbildningsbidraget) började tillämpas, har utbildningen åter
börjat öka markant i omfattning. Vid slutet av år 1976 var 50 000 personer
i utbildning och i januari i år steg siffran till 53 000.

Under budgetåret 1975/76 deltog sammanlagt 107 000 personer i utbildning.
Antalet kan väntas öka under innevarande budgetår, och för
nästa budgetår beräknas i budgetpropositionen ett totalt deltagarantal
av 135 000.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av
skolöverstyrelsen (SÖ) särskilt anordnade kurser. Utbildningen kan också
förläggas till det reguljära utbildningsväsendet, till företag samt till
kurser i regi av studieförbund m. fl.

AU 1976/77: 21

De av SÖ särskilt anordnade kurserna svarar numera för drygt hälften
av utbildningen. Samtidigt har dock utbildningen i företag vuxit i
betydelse, och nya utbildningsformer har tillkommit. Flera motiv ligger
bakom denna utveckling. Utbildning i företag har länge använts
som ett medel att göra det lättare för handikappade och äldre att
få anställning. Utbildningen är vidare en betydelsefull del i det regionalpolitiska
stödsystemet. De senaste åren har utbildning i företag tillgripits
för att motverka negativa effekter av konjunktursvängningar och omstruktureringar
av företag men även som led i strävandena att bryta upp
könsbunden rekrytering av anställda.

Gemensamma drag för praktiskt taget all utbildning i företag är att de
som utbildas skall vara anställda i företaget från utbildningens början
och uppbära avtalsenliga löne- och andra anställningsförmåner. Vidare
skall arbetsmarknadens parter medverka vid planering och genomförande
av utbildningen.

Till följande former av utbildning i företag utgår bidrag som finansieras
från förevarande anslag.

1. Utbildning av äldre (personer som har fyllt 50 år).

2. Utbildning av män resp. kvinnor i yrken som doriiineras av motsatt
kön (jämställdhetsbidraget).

3. Utbildning vid permitterings- och uppsägningshot beroende på
konjunkturutvecklingen eller omstrukturering av företag.

4. Utbildning av svetsare och plåtslagare inom varvsindustrin.

5. Utbildning av redan anställda i kombination med fast anställning
av ersättare.

Som alternativ till utbildning av äldre (p. 1 ovan) och handikappade
kan utgå bidrag till praktikanställning. Bidrag till utbildning av handikappade
och till den regionalpolitisk! motiverade utbildningen bekostas
från andra anslag och berörs därför inte i det följande.

En kartläggning av personalutbildningen i företag och kommuner
skall göras av utredningen om företagsutbildningen. Det ingår i utredningens
uppdrag att företa en utvärdering av de olika formerna för
arbetsmarknadsutbildning i företag.

Tre av de ovan berörda bidragen till utbildning i företag föreslås i
budgetpropositionen bli permanent höjda med verkan från den 1 juli
1977. Därjämte föreslås i propositionen 1976/77: 65 en tillfällig höjning
av två av de aktuella bidragen. Förslagen åskådliggörs i följande tabell,
som också redovisar motionsyrkanden med anledning av förslagen.

Utskottet tar först upp frågan om bidrag till utbildning som alternativ
till uppsägning eller permittering. Regeringens förslag innebär att för innevarande
budgetår bidrag skall kunna utgå med upp till 25 kr. per timme.
Denna bidragsnivå skall kunna bibehållas även efter den 1 juli under
resten av 1977 om så behövs. Eljest är avsikten att bidraget från den

AU 1976/77: 21

Bidragsform	Timbelopp t. o. m. januari 1977	Timbelopp 1 februari— 30 juni 1977, ev. hela 1977	Timbelopp fr 1 juli 1977	. o. m.
	Prop. 65	Mot. 13501 (s)	Budgetprop.	Mot. 543 (s)
Utbildning av uppsägnings-och permitteringshotade under: a) 1—160 timmar	8: —	25: —		10: —	16: —
b) 161—960 timmar	12: —	15: —2	—	15: —	24: —
Jämställdhetsbidraget	6: —	8	16: —	8: —	16: —
Utbildning av redan anställda i kombination med nyanställ-ning av ersättare	15: —	—	—	19: —	24: —

11 motionen 1351 föreslår vpk en särskild lösning på finansieringsfrågan.
2 25: — i särskilda fall.

1 juli skall utgå med 10 resp. 15 kr./tim. beroende på utbildningstidens
längd. Socialdemokraternas förslag innebär att bidraget fr. o. m. nästa
budgetår skall utgå med 16 resp. 24 kr./tim.

Utskottet bedömer det som väsentligt att företag som har svårigheter
att i konjunktursvackan upprätthålla produktionen stimuleras att behålla
de anställda och utbilda dem. De av regeringen föreslagna bidragsbeloppen
måste bedömas som en mycket god hjälp härvidlag. Regeringens
förslag innebär att det vid behov under resten av året blir möjligt att
hålla den föreslagna höga nivån med upp till 25 kr./tim. Skulle det visa
sig att den därefter föreslagna nivån med 10—15 kr./tim. inte är tillräcklig
finns det möjligheter att med hjälp av finansfullmakten (FiU 1976/
77: 10) höja bidragen tillfälligt med upp till 75 procent eller återkomma
med förslag till riksdagen. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets
uppfattning mindre lämpligt att, som föreslås av socialdemokraterna, nu
generellt binda sig för en bidragsnivå med 16—24 kr./tim. för hela nästa
budgetår. Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag och avstyrker
yrkandet i motionen 543.

Bidraget till utbildning av redan anställda i kombination med nyanställning
av ersättare har till syfte att underlätta särskilt för ungdomar
att få fäste på arbetsmarknaden. Bidraget som redan i dag är så högt
som 15 kr./tim. föreslås höjt till 19 kr./tim. från den 1 juli. Socialdemokraterna
föreslår 24 kr./tim. Utskottet biträder budgetpropositionens
förslag och avstyrker således motionen 543 i motsvarande del. Även beträffande
detta bidrag gäller f. ö. vad ovan sagts om möjlighet till temporär
höjning med hjälp av finansfullmakten.

Utskottet tar härefter upp frågan om jämställdhetsbidraget. Regeringen
föreslår att detta med verkan från den 1 februari i år skall höjas från
6 till 8 kr./tim. Socialdemokraterna föreslår att bidraget skall bestämmas

AU 1976/77: 21

till 16 kr./tim. De hävdar att den hittillsvarande verksamheten med bidraget
inte infriat förhoppningarna. En rejäl höjning och en bättre anpassning
av de yrkeskategorier bidraget avser till skilda förhållanden i
olika län bör göra bidraget till ett effektivt hjälpmedel i jämställdhetsarbetet.

Vid bedömningen av jämställdhetsbidragets storlek bör beaktas att
utbildningen sker i anslutning till produktionen och att de utbildade därför
gör en produktiv insats under utbildningstiden. Detta kan motivera
en lägre bidragsnivå än för det utbildningsbidrag som erbjuds som alternativ
till permittering, eftersom utbildningen i sådant fall skall bedrivas
skild från produktionen. Utskottet godtar regeringens förslag och avstyrker
följaktligen de socialdemokratiska motionsyrkandena om ytterligare
bidragshöjning. Försöken med bidraget bör, såsom föreslås i budgetpropositionen,
fortsätta under budgetåret 1977/78. Däremot instämmer
utskottet med motionärerna i önskemålet om en översyn av bidragskonstruktionen
i syfte att öka effektiviteten. Utskottet räknar med att
det inom ramen för den fortsatta försöksverksamheten med jämställdhetsbidrag
skall prövas nya former i enlighet med det tidigare sagda.
Med hänsyn därtill synes de aktuella yrkandena i motionerna 543 och
1350 inte behöva föranleda någon åtgärd.

Vänsterpartiet kommunisterna tar i motionen 1351 i anslutning till
propositionen 1976/77: 65 upp frågan om bidragsfinansieringen av utbildningen
i företag till diskussion. Motionärerna anser att det föreslagna
statliga bidraget är stötande. Utbildningen bör enligt deras mening
betalas av företagen själva genom en tillfällig höjning av bolagsskatten
med 10 procent. Regeringen bör snarast förelägga riksdagen förslag härom.
Motionärerna yrkar därjämte att riksdagen skall uttala att de fackliga
organisationerna ges ett avgörande inflytande över utbildningens
utformning.

Utskottet vill först erinra om att de fackliga organisationerna redan
har ett betydande inflytande över såväl utformning som genomförande
av utbildningen i företag. Detta inflytande kommer givetvis att bestå
även i den vidgade utbildningsverksamhet som bör bli ett resultat av
propositionens förslag. Det sagda innebär att anledning saknas för riksdagen
att göra ett uttalande av det slag motionärerna begär.

Vad sedan gäller den av motionärerna väckta frågan om formerna för
utbildningens finansiering vill utskottet anföra följande. Bakgrunden till
förslagen i propositionen 1976/77: 65 är den sedan november 1976 kraftiga
stegringen av antalet varsel om uppsägningar och permitteringar. En
utlösning av dessa varsel bör som tidigare sagts så långt möjligt förhindras.
De av vpk framställda förslagen kan utskottet inte godta och avstyrker
följaktligen motionen 1351 även i denna del.

Av de allmänna villkoren för bidragen har ovan redan berörts de
fackliga organisationernas möjligheter till medinflytande. I propositionen
1976/77: 65 tas upp viss fråga om utbildningens innehåll. Utbild -

AU 1976/77: 21

ningen skall ha den allmänna inriktningen att ge de anställda fördjupade
yrkeskunskaper. Det utrymme som finns att ge undervisning i allmänna
ämnen bör enligt propositionen kunna användas för information
om och studier i lagen om medbestämmande i arbetslivet. Det framhålls
vidare i propositionen som väsentligt att utbildningen används för att
stärka de svagas ställning på arbetsmarknaden. Härmed avses bl. a. dem
som är relativt nya i arbetslivet, främst kvinnor och ungdomar. Utskottet
noterar de angivna riktlinjerna med tillfredsställelse. I övrigt kommer
de allmänna villkoren för bidrag till utbildning i företag att gälla.
Det innebär bl. a. att de anställda inte skall behöva vidkännas löneminskning
under utbildningstiden. Eftersom syftet med ett bidrag av
detta slag är att undvika permitteringar och uppsägningar skall sådana
åtgärder tas tillbaka helt eller väsentligt reduceras.

Regeringen bör liksom hittills bemyndigas att även för nästa budgetår
fastställa ramar för bidragen till utbildning av uppsägnings- och permitteringshotade
resp. till utbildning av redan anställda i kombination med
nyanställning av ersättare.

Utskottet behandlar härefter yrkandet i motionen 543 om utbildningsfonder
i företagen. I motionen erinras om att sysselsättningsutredningen
i betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975: 90) förde fram tanken på att
ett fondsystem liknande investeringsfonderna för konjunkturutjämning
bör skapas i företagen för att personalutbildningen skall kunna användas
som ett medel att utjämna aktiviteten mellan hög- och lågkonjunktur.
Motionärerna anser det angeläget att frågan om utbildningsfonder i
företagen utreds. Riksdagen bör därför begära att en sådan utredning
kommer till stånd.

Sysselsättningsutredningens förslag om utbildningsfonder väckte vid
remissbehandlingen intresse på både arbetstagar- och arbetsgivarhåll.
Utskottet ställer sig också positivt till tanken. Samtidigt bör erinras om
pågående utredning om företagsutbildningen. Den kartläggning av företagens
internutbildning som görs i det utredningssammanhanget bör ge
ytterligare aspekter på fondfrågan. Det förefaller därför lämpligt att avvakta
med vidare ställningstagande till dess utredningen presenterat sitt
material. Denna ståndpunkt stämmer överens med vad som föreslogs
av den förutvarande regeringen i propositionen 1975/76: 211, s. 237.
Med hänvisning till det anförda bör motionsyrkandet inte föranleda någon
åtgärd.

Av de 107 000 personer som under budgetåret 1975/76 deltog i arbetsmarknadsutbildning
var det 3 700 personer som genomgick bristyrkesutbildning,
en form av arbetsmarknadsutbildning som står öppen
även för icke arbetslösa.

3 Riksdagen 1976177. 18 sami. Nr 21

AU 1976/77: 21

I två motioner, 300 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) och 1276 av
herr Ullenhag (fp), begärs utökad utbildning av bussförare inom ramen
för bristyrkesutbildningen. I båda motionerna hänvisas till att det uppstått
en besvärande brist på bussförare trots att trafikföretagen byggt
ut sin utbildning av förare. För att täcka rekryteringsbehovet beräknas
i motionen 300 att det genom arbetsmarknadsutbildningen skulle behöva
tillkomma ca 2 000 förare per år. För att möta de resurskrav som en
så kraftigt ökad utbildning kommer att ställa bör, yrkas det vidare i
samma motion, militära reservfordon och träningsbanor i ökad omfattning
ställas till förfogande för utbildningen.

Enligt vad utskottet inhämtat finns f. n. inom arbetsmarknadsutbildningen
kapacitet för utbildning av 770 förare per år. Med anledning av
en av Svenska kommunförbundet, Svenska kommunalarbetareförbundet
och Svenska lokaltrafikföreningen i höstas gjord framställning till AMS
och SÖ har åtgärder vidtagits för att under loppet av innevarande år
bygga ut utbildningskapaciteten med ytterligare 550 platser. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att det här gäller att tillgodose ett angeläget
utbildningsbehov och utgår från att de berörda myndigheterna
noga prövar möjligheterna till fortsatt utbyggnad av denna utbildning i
avvaktan på ett eventuellt framtida överförande av förarutbildningen till
gymnasieskolan. Utskottet räknar också med att det skall visa sig möjligt
att med de militära myndigheterna träffa överenskommelser om utnyttjande
av utbildningsfordon m. m. i den utsträckning så visar sig vara
ändamålsenligt.

På grund av det ovan anförda synes det inte påkallat med någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna 300 och 1276.

Sedan år 1965 bedrivs försöksverksamhet med barntillsyn inom arbetsmarknadsutbildningen.
Verksamheten, som har begränsad omfattning,
innebär att barntillsyn åt deltagare i utbildningen förmedlas och
helt bekostas av arbetsmarknadsverket. En förutsättning för att barntillsyn
skall ordnas på detta sätt är att förälderns utbildning måste förläggas
till annan kommun än hemkommunen.

I sin framställning om anslag för nästa budgetår har AMS föreslagit
att barntillsyn skall få anordnas genom verkets försorg även om utbildningen
sker inom den egna kommunen men utom hemorten. Styrelsens
förslag avser vissa stora kommuner i Norrland.

AMS förslag avstyrks i budgetpropositionen med hänvisning till att
det enligt lagen om barnomsorg är kommunernas skyldighet att ordna
barntillsynen för sina invånare.

Fru Hörnlund m. fl. (s) yrkar i motionen 225 att föräldrar som för
att genomgå arbetsmarknadsutbildning måste tillfälligt bo i utbildningsort
inom den egna kommunen skall erhålla samma förmåner beträffande
barnomsorg som föräldrar som genomgår sådan utbildning utanför
den egna kommunen. Till grund för yrkandet anförs dels att det är av

AU 1976/77: 21

stor betydelse att så långt det är möjligt undanröja hinder för föräldrar
att genomgå arbetsmarknadsutbildning, dels att det är nödvändigt att
satsa på fortsatt barnomsorg i samband med sådan utbildning till dess
kommunernas barnomsorg har byggts ut i tillräcklig omfattning.

Utskottet noterar att yrkandet i motionen 225 i det väsentliga överensstämmer
med det förslag av AMS som avstyrkts i budgetpropositionen.
Utskottet finner inte skäl att frångå den i propositionen gjorda bedömningen
och avstyrker i enlighet härmed motionsyrkandet.

För att ge arbetslösa ungdomar möjlighet till grundläggande yrkesutbildning
har inom arbetsmarknadsutbildningens ram anordnats ett antal
riksyrkesskolor. Skolorna var ursprungligen avsedda för ungdomar som
av olika skäl inte kunde få sådan utbildning i hemkommunen.

Det finns f. n. fem riksyrkesskolor, belägna i Gamleby i Kalmar län,
Hunnebostrand i Göteborgs och Bohus län, Hudiksvall i Gävleborgs län,
Torpshammar i Västernorrlands län och Hedenäset i Norrbottens län.
På uppdrag av den förutvarande regeringen har AMS och SÖ gjort en
gemensam bedömning av det framtida behovet av utbildning i den form
som bedrivs vid dessa skolor. I samband härmed har AMS anmält att
styrelsen avser att successivt avveckla skolan i Hunnebostrand. I budgetpropositionen
konstaterar departementschefen att riksyrkesskolorna i
nuvarande form utgör ett alternativ till gymnasieskolan för vissa ungdomar.
Han finner det därför naturligt att frågan om riksyrkesskolornas
framtid prövas i samband med att den framtida gymnasieutbildningen
behandlas och anmäler att utredningen om den gymnasiala utbildningen
kommer att få i uppdrag att studera om skolorna behövs i framtiden.

Med anledning av departementschefens uttalanden begär herr Stridsman
m. fl. (c, m, fp) i motionen 1167 att det uppdras åt utredningen om
den gymnasiala utbildningen att i sitt arbete även beakta riksyrkesskolornas
regionalpolitiska betydelse. Yrkandet belyses av motionärerna
med den betydelse från sysselsättningssynpunkt som skolan i Hedenäset
har för Övertorneå kommun.

Enligt utskottets uppfattning bör aspekter av det slag motionärerna
tar upp uppmärksammas vid behandlingen av skolornas framtid. Utskottet
förordar därför att motionen överlämnas till utredningen om den
gymnasiala utbildningen. Regeringen bör underrättas härom.

Som ovan nämnts har AMS anmält sin avsikt att företa en successiv
avveckling av riksyrkesskolan i Hunnebostrand. Herr Svartberg m. fl. (s)
begär i motionen 411 att skolan skall behållas tills vidare i avvaktan på
den prövning av riksyrkesskolornas framtid som skall ske inom gymnasieutredningen.
Som skäl härför anförs att en nedläggning av skolan
skulle betyda en förlust av arbetstillfällen för Sotenäs kommun, som under
många år haft ett besvärligt arbetsmarknadsläge.

Elevrekryteringen till riksyrkesskolorna har successivt minskat under
1970-talet. Vid skolan i Hunnebostrand varierade elevantalet under

AU 1976/77: 21

1970-talets första år mellan 35 och 60. År 1975 sjönk antalet till 14 och
vid början av höstterminen 1976 till 11. Vid höstterminens slut var endast
sju elever kvar i utbildning. Utskottet kan mot angivna bakgrund
inte ställa sig bakom motionsyrkandet utan avstyrker detsamma.

Herr Söderström (m) begär i motionen 412 en förutsättningslös utredning
om lokalbehovet för AMU-centret i Norrköping genom en av regeringen
särskilt tillsatt arbetsgrupp. Bakgrunden till yrkandet är att nybyggnad
för centret har aktualiserats. Nuvarande lokaler är enligt motionären
i gott skick tack vare ansenliga investeringar. Utrymning av
dessa lokaler skulle betyda att investeringarna är bortkastade, och alternativa
lösningar bör därför diskuteras innan centrets lokalfrågor får en
slutlig lösning.

AMU-centret i Norrköping är alltifrån starten inrymd i en förutvarande
fabriksbyggnad. På grund av tillväxten av antalet elever hyrs numera
även andra lokaler i kommunen. Den planerade nybyggnaden är avsedd
att ge en samlad lösning av lokalfrågan och samtidigt skapa en god arbetsmiljö
åt elever och personal. Alternativet till nybyggnad är en ingripande
om- och tillbyggnad av den nämnda fabrikslokalen.

Det ankommer på SÖ att genom förhyrning anskaffa de lokaler som
behövs för AMU-centra och andra särskilda kurser. Arbetsmarknadsutbildningens
expansion har medfört behov av omfattande lokalanskaffningar
över hela landet. Utskottet utgår från att SÖ med ledning av gjorda
erfarenheter kommer att välja en lokallösning för AMU-centret i
Norrköping som är ändamålsenlig och på sikt ekonomiskt fördelaktig.
Mot angivna bakgrund finner utskottet det inte påkallat att förevarande
lokalfråga skall underkastas särskild prövning i den ordning som begärs
i motionen, vilken för den skull avstyrks.

I budgetpropositionen föreslås att medel från förevarande anslag skall
kunna användas för visst stöd till elevfacklig verksamhet på AMUcentra.
Utskottet biträder förslaget och har heller ingen erinran mot redovisningen
för vissa provisoriska åtgärder som vidtagits för att anpassa
anställningsförhållandena för lärare inom arbetsmarknadsutbildningen
till lagen om anställningsskydd.

Utskottet tar härefter upp frågor om utbildningsbidrag och andra
förmåner till deltagare i arbetsmarknadsutbildning.

Utbildningsbidraget utgjorde vid utgången av år 1976 140 kr. per dag
till arbetslöshetsförsäkrade och 100 kr. per dag till icke försäkrade. För
ungdomar under 20 år var bidragsbeloppet 55 kr. per dag eller i vissa
fall detsamma som för personer som fyllt 20 år. De angivna beloppen
utgår under fem dagar per vecka.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motionen 1281 på ett enhetligt
utbildningsbidrag om 160 kr. per dag, innebärande att man slopar uppdelningen
av bidragsberättigade dels i arbetslöshetsförsäkrade och icke

AU 1976/77: 21

försäkrade, dels efter ålder. De nya reglerna avses gälla från den 1 januari
1977.

Regeringen har den 27 januari i år beslutat att med verkan från den
1 januari höja utbildningsbidraget till 170 kr. per dag för arbetslöshetsförsäkrade
och till 130 kr. per dag för icke försäkrade. Utbildningsbidraget
till ungdomar under 20 år har från samma tidpunkt höjts till 65
kr. per dag på grund av den i höstas av riksdagen beslutade höjningen
av det kontanta arbetsmarknadsstödet.

Med hänvisning till regeringens beslut och då utskottet inte finner skäl
att frångå den sedan den 1 januari 1976 gällande bidragsdifferentieringen
avstyrker utskottet motionen 1281.

Av de försäkringar för arbetstagare som tillkommit genom avtal mellan
arbetsmarknadens parter åtnjuter deltagare i arbetsmarknadsutbildning
grupplivförsäkringsskydd. Bestämmelser härom har meddelats i
kungörelsen 1965: 459. I motionen 407 av fru Johansson i Tidaholm
m. fl. (s) begärs ett vidgat försäkringsskydd vid arbetsmarknadsutbildning.
Motionärerna avser närmast avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS),
särskild tilläggspension (STP) och trygghetsförsäkringen för yrkesskada
(TFY). De påpekar att de som sysselsätts i arkivarbete och beredskapsarbete
nyligen tillförsäkrats dessa försäkringsförmåner, och deltagare i
arbetsmarknadsutbildning bör ges samma förmåner. Regeringen bör
skyndsamt lägga fram förslag härom.

Den väckta frågan rymmer både tekniska och ekonomiska aspekter
som inte berörts i motionen. Utskottet är därför inte berett att ta en bestämd
ståndpunkt. Utskottet utgår från att regeringen aktualiserar frågor
av detta slag vid framtida överväganden om vilka förmåner som skall
utgå i samband med arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn härtill bör
motionen inte föranleda någon åtgärd.

I sammanhanget tar utskottet också upp motionen 1330 av herr Hagel
m. fl. (vpk). Däri begärs en utredning om de unga invandrarnas arbetsmarknadssituation.
Motionärerna menar att invandrarungdomar möter
större svårigheter på arbetsmarknaden än andra ungdomar dels på grund
av språksvårigheter, dels därför att endast en liten del av de unga invandrarna
skaffar sig fortsatt utbildning efter grundskolan. Vidare begär
motionärerna att deltagande i språkundervisning för invandrare skall berättiga
till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Det är otvivelaktigt så att invandrarungdomar kan ha särskilda svårigheter
på arbetsmarknaden. Utskottet förutsätter att arbetsmarknads- och
skolmyndigheterna fortlöpande ägnar detta problem särskild uppmärksamhet.
Utskottet är därför inte berett att föreslå en särskild utredning
av frågan. Det kan f. ö. erinras om att det numera finns ett särskilt organ,
expertgruppen för invandringsforskning, för utredningsverksamhet
beträffande invandrarnas situation. Inte heller kan utskottet biträda yrkandet
om rätt till KAS vid deltagande i svenskundervisning för invand -

AU 1976/77: 21

rare. Kriterierna för rätt till kontant stöd vid arbetslöshet prövas av utredningen
om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-utredningen) som
väntas slutföra sitt uppdrag i år. På grund av det anförda bör motionen
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Avslutningsvis i detta avsnitt behandlar utskottet anslagsbehovet för
nästa budgetår.

Kostnaderna för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1977/
78 beräknas i budgetpropositionen till 2 000 milj. kr. Utbildningen finansieras
numera från arbetsmarknadsutbildningsfonden, till vilken inflyter
en särskild arbetsgivaravgift som beräknas ge en intäkt av 737
milj. kr. I övrigt finansieras fonden av medel som anvisas under förevarande
anslag. I propositionen föreslås att anslaget tas upp till
1 276 250 000 kr.

I socialdemokraternas partimotion 543 begärs — med hänvisning till
de i samma motion framställda yrkandena om ytterligare höjning av bidragen
till företag för utbildning av anställda m. m. — att anslaget räknas
upp med 80 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet som i det föregående avstyrkt de i motionen 543 framställda
yrkandena om ytterligare bidragsförstärkningar avstyrker till följd
härav även den i motionen begärda anslagsuppräkningen. På grund härav
och då utskottet lämnar propositionens beräkning av anslagsbehovet
utan erinran bör anslaget föras upp med det belopp regeringen har begärt.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1975/76 Utgift 1 250 336 000 Reservation 921 648 796

1976/77 Anslag 1 254 000 000

1977/78 Förslag 1 320 700 000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder utom delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad. Indelningen
i delprogram framgår av följande sammanställning.

1975/76

Utgift

1976/77

Anslag

1977/78

Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Allmänna beredskapsarbeten
Särskilda beredskapsarbeten
Industribeställningar
Detaljplaneringsbidrag
Förvaltningskostnader

409 744 000 650 000 000

771 021 000 550 000 000

43 888 000 10 000 000

13 088 000 25 000 000

12 595 000 19 000 000

- 50 000 000
+100 000 000 +100 000 000

+ 15 000 000 + 15 000 000

+ 1 700 000

+ 115 000 000 + 66 700 000

1 250 336 000 1 254 000 000

AU 1976/77: 21

Regeringen har under punkten B 3 (s. 92—126)

dels givit riksdagen till känna vad föredraganden har anfört om decentralisering
av beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m.,

dels föreslagit att riksdagen skall

1. medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret
1977/78 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket,
beträffande vilken antingen omständigheterna är
sådana att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens
bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut
betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen
bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna
inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana
åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 1 320 700 000 kr. varav förslagsvis 200 000 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vissa decentraliseringsåtgärder

Decentraliseringsutredningen har som ett led i sitt uppdrag undersökt
möjligheterna att ytterligare decentralisera uppgifter och befogenheter
inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. I ett delbetänkande
har utredningen lagt fram vissa förslag beträffande arbetsmarknadsverkets
åtgärder inom byggnads- och anläggningsverksamheten och i fråga
om beredskapsarbeten. Betänkandet och däröver avgivna remissyttranden
redovisas i budgetpropositionen i samband med förevarande anslag.
I anslutning härtill informeras riksdagen om föredragandens inställning
till sakfrågorna, som det i flertalet fall ankommer på regeringen att besluta
om.

Byggnadstillstånd, som främst avser en konjunktur- och säsongmässig
styrning av det s. k. oprioriterade byggandet, beviljas i dag av länsarbetsnämnd
om investeringskostnaden inte överstiger 6 milj. kr. och i övriga
fall av regeringen. Enligt föredragandens mening bör flertalet ärenden i
fortsättningen handläggas av AMS eller efter styrelsens bemyndigande
av länsarbetsnämnd. Undantag bör dock göras för investeringar av typ
ålderdomshem och sjukhus. Dessa byggnadsärenden prövas nämligen
f. n. i särskild ordning. När det av stabiliseringspolitiska eller andra skäl
är påkallat bör regeringen kunna överta prövningsrätten eller föreskriva
att prövningen i vissa fall skall ske centralt hos AMS.

Länsstyrelserna skall f. n. avge yttranden med bedömning av vissa
byggnadsärenden från regionalpolitisk synpunkt. Denna formaliserade
prövning bör enligt föredraganden ersättas av ett löpande samråd mellan
länsstyrelse och länsarbetsnämnd.

Länsarbetsnämnderna avses vidare i fortsättningen även få pröva an -

AU 1976/77: 21

sökningar om detaljplaneringsbidrag till projektering av statliga skogsbilvägar
samt till planering av vissa skogs- och naturvårdsinsatser.

För vissa typer av beredskapsarbeten har regeringen förbehållit sig att
fatta beslut. Det gäller bl. a. om turist- och rekreationsanläggningar
samt sport- och simhallar eller liknande idrottsanläggningar. Mindre
anläggningar av nämnda slag kan dock få bli utförda som beredskapsarbete
efter beslut av AMS. De beloppsgränser som härvid gäller avses
bli höjda, från 0,5 till 1 milj. kr. i fråga om turist- och rekreationsanläggningar
samt från 1,0 till 1,5 milj. kr. i fråga om husbyggnadsarbeten
för idrottsanläggningar.

Vad föredraganden anfört om decentralisering av beslut om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder m. m. lämnas av utskottet utan erinran.

Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten

Enligt 96 § arbetsmarknadskungörelsen utgår statsbidrag till kommunalt
beredskapsarbete — såvitt inte bidragsfrågan är reglerad i särskild
författning — med 33 procent av de godkända kostnaderna för arbetet.
Bidraget kan i särskilda fall minskas, men det kan också höjas om arbetet
anordnas i område med hög och långvarig arbetslöshet samt sjunkande
befolkningstal.

AMS anser att nuvarande regler med fast andel av totalkostnaden
gynnar kostnadskrävande arbeten med högt statsbidrag per dagsverke.
Enligt styrelsen bör bidragsreglerna utformas så, att kommunerna bättre
än hittills stimuleras att påbörja lättare arbeten. Styrelsen föreslår att
de kommunala beredskapsarbetena indelas i två huvudgrupper: investeringsarbeten
resp. arbeten inom administration och service. För den
förstnämnda gruppen skulle den ordinarie statsbidragsandelen utgöra 33
procent, dock högst 300 kr. per dagsverke, och för den senare gruppen
arbeten 50 procent, dock högst 200 kr. per dagsverke. Högstbeloppen
förutsätts fortlöpande bli anpassade till löneutvecklingen, och de bör
kunna jämkas uppåt i vissa regioner, vid sysselsättning av grupper av
arbetstagare med hög arbetslöshet samt i konjunkturlägen då sysselsättningen
behöver särskilt stimuleras.

Förslaget erbjuder enligt AMS också fördelar från administrativ synpunkt.
Slutligen anmäler styrelsen att vissa typer av nu bedrivna beredskapsarbeten,
bl. a. praktikarbeten och andra för ungdomar särskilt anordnade
arbeten, inte svarar mot de villkor för val av beredskapsarbeten
som anges i 78 § arbetsmarknadskungörelsen.

AMS förslag, som också redovisats i decentraliseringsutredningens i
det föregående nämnda delbetänkande, har remissbehandlats.

I budgetpropositionen anför föredraganden:

Den uppfattning som ligger till grund för AMS och decentraliseringsutredningens
förslag om en förenklad och decentraliserad bidragsgivning
till kommunala beredskapsarbeten delas av flera remissorgan och

AU 1976/77: 21

överensstämmer väl med min egen syn på dessa frågor. Som flera remissinstanser
har påpekat rymmer emellertid en omläggning av statsbidragsgivningen
till kommunala beredskapsarbeten bl. a. ett flertal
arbetsmarknadspolitiska och kommunalekonomiska frågeställningar som
inte har belysts i AMS anslagsframställning. Några remissinstanser ifrågasätter
också om den föreslagna statsbidragskonstruktionen är den som
bäst motsvarar de arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska mål
som har uppställts för verksamheten. Förslag till tänkbara alternativa
statsbidragskonstruktioner redovisas också i vissa remissyttranden. Med
hänsyn härtill är jag inte beredd att förorda någon ändring av gällande
grunder för bidrag till kommunala beredskapsarbeten innan frågan har
beretts ytterligare inom arbetsmarknadsdepartementet. Härvid kommer
också de framtida kriterierna för val av sysselsättningsobjekt att prövas
liksom de organisatoriska konsekvenser som en ändrad statsbidragsgivning
kan få.

I motionen 543 av herr Palme m. fl. (s) beklagas att regeringen fördröjer
en angelägen reformering av bidragssystemet trots att det enligt
motionärerna föreligger en bred enighet bland remissinstanserna och
trots att de tekniska förändringar som kan behöva göras i förslaget är av
ganska enkel karaktär. Det yrkas därför att riksdagen skall begära att
regeringen skyndsamt lägger fram förslag till ett förbättrat statsbidragssystem.

Utskottet konstaterar att frågorna om en omläggning av statsbidragsgivningen
till kommunala beredskapsarbeten m. m. är föremål för fortsatt
beredning inom regeringens kansli. Som framgår av vad föredraganden
anfört i budgetpropositionen är en i och för sig önskvärd omläggning
av bidragssystemet förenad med olika problem som behöver närmare
övervägas. Utskottet utgår från att regeringen kommer att redovisa
resultatet av sina överväganden så snart det är möjligt och avstyrker
med hänvisning till det anförda motionsyrkandet.

Beredskapsarbeten

En redovisning för beredskapsarbetenas omfattning och inriktning under
de närmast föregående åren lämnas i propositionen på s. 93—97
och 123—124.

För innevarande budgetår har hittills anvisats sammanlagt 1 200 milj.
kr. till beredskapsarbeten. Från regeringens sida har anmälts att det är
avsett att ytterligare 500 milj. kr. skall anslås för ändamålet.

För budgetåret 1977/78 uppskattas i budgetpropositionen medelsbehovet
till 600 milj. kr. för allmänna beredskapsarbeten och till 650 milj.
kr. för särskilda beredskapsarbeten. Av sistnämnda belopp är 40 milj. kr.
avsedda att ställas till försvarets förfogande för det fredsförband som
skall upprättas i Arvidsjaur. Av medlen för beredskapsarbeten skall
högst 200 milj. kr. få användas till väg- och gatuarbeten. Medelsberäkningen
godtas av utskottet.

Genom regeringsbeslut den 11 mars 1976 inrättades en ny form av

AU 1976/77: 21

statsbidrag till enskilda beredskapsarbeten för ungdomar. Bidrag utgår
till företag och organisationer som bereder ungdomar under 20 år praktik
och yrkeserfarenhet i form av beredskapsarbeten. Bidraget utgör
högst 10 kr. per timme.

Herr Karlsson i Ronneby m. fl. (s) anser i motionen 539 att en höjd
timersättning skulle öka intresset för att ge sysselsättning åt ungdomar,
framför allt inom de små företagen, och de begär en översyn av reglerna
för denna ersättning.

Verksamheten med det aktuella bidraget var ursprungligen tidsbegränsad
till utgången av år 1976 men har förlängts att gälla hela år
1977. Som motionärerna själva konstaterar är erfarenheterna av verksamheten
positiva. I januari i år har ca 5 000 ungdomar beretts sysselsättning
på detta sätt. Det får förutsättas att regeringen följer den löpande
verksamheten och gör de justeringar av den förra vintern fastställda
bidragsnivån som kan visa sig erforderliga. Med hänsyn härtill bör motionsyrkandet
inte föranleda någon åtgärd.

I fem motioner framhålls speciella projekt som lämpliga beredskapsarbeten.

Med hänvisning till vad som anförs i motionen 556 yrkas i motionen
557 av herr Högström m. fl. (s) att upprustning av delar av Inlandsbanan
skall sättas i gång som beredskapsarbeten. Motionärerna åsyftar
bandelarna Forsmo—Hoting och Stomman—Hällnäs. Fru Mårtensson
m. fl. (s) föreslår i motionen 408 att det upprättas en plan för miljö- och
landskapsvårdande insatser på grund av vattenkraftsutbyggnad, att genomföras
som beredskapsarbeten. Siktröjning utmed vägarna för att
minska viltolyckorna förordas i motionen 911 av fru Wiklund (c) och
fru Johnsson (c). Upprustning och underhåll av vandringsleder i fjällen
tas upp i motionen 1324 av herr Lundkvist m. fl. (s) under åberopande
av vad som anförs i motionen 1323. Herr Gustafsson i Stenkyrka m. fl.
(c, s, m) yrkar i motionen 1267 att bidrag med upp till 100 procent skall
få utgå för kyrkorestaureringar på Gotland. Det hänvisas till att ett antal
kyrkor tidigare kunnat restaureras som beredskapsarbete med statsbidrag
om 100 procent. Numera erbjuds endast bidrag med 40 procent,
och restaureringsarbetena har avstannat.

Yrkande om bidrag med 100 procent till kyrkorestaureringar på
Gotland har behandlats av riksdagen senast förra året. Dåvarande inrikesutskottet
(InU 1975/76: 33 s. 36) uttalade därvid att det fanns anledning
att från sysselsättningssynpunkt ha en positiv syn på då föreliggande
motion. Samtidigt konstaterade inrikesutskottet att en offentlig utredning
om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse skulle tillsättas, varigenom hithörande
frågor kunde väntas få en allsidig belysning. Motionen avstyrktes därför,
och riksdagen följde utskottet.

Den ovan aviserade utredningen tillsattes i mars 1976 och har antagit

AU 1976/77: 21

benämningen byggnadsvårdsutredningen. Som motionärerna själva konstaterar
är utredningsarbetet betydelsefullt för att uppnå en helhetssyn
på formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Frågan om bevarandet av de medeltida Gotlandskyrkorna
har under föregående år dessutom tagits upp av riksdagens revisorer.
Även finansieringsfrågan studeras i sammanhanget. En promemoria
i ämnet kommer att läggas fram i vår. Det utredningsarbete som
sålunda bedrivs på skilda håll bör avvaktas, och utskottet kan därför
inte biträda yrkandet i motionen 1267.

I fråga om yrkandet i motionen 1324 beträffande vandringsleder i
fjällen noterar utskottet att viss, hittills av AMS finansierad verksamhet
med fältassistenter fr. o. m. nästa budgetår kommer att betalas från anslag
som disponeras av statens naturvårdsverk. Verksamheten omfattar
bl. a. tillsyn och underhåll av vandringsleder i Norrbottenfjällen. Utskottet
hänvisar i denna del till vad som anförts i betänkandet CU 1976/
77: 13.

Därutöver vill utskottet — i anslutning till motionen 1324 och övriga
i sammanhanget upptagna motioner — understryka att beredskapsarbetenas
primära syfte är sysselsättningspolitiskt. En första förutsättning för
att beredskapsarbete skall komma till stånd är att det på orten finns behov
att sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar sig för de aktuella
arbetssökandena med hänsyn till deras yrkeserfarenhet och andra förutsättningar.
Vid val mellan lämpliga objekt måste också beaktas vilket
av objekten som från angivna utgångspunkt ger den bästa sysselsättningseffekten.
Om uppkommande sysselsättningsbehov bör tillgodoses
på det sätt som föreslagits i motionerna får sålunda prövas i varje särskilt
fall med hänsynstagande till nu angivna principer. Med det anförda
har utskottet besvarat de aktuella motionerna, som inte bör föranleda
någon åtgärd.

Industribeställningar

Behovet av industribeställningar under budgetåret 1977/78 kan enligt
vad som sägs i budgetpropositionen inte bedömas f. n. Ett oförändrat
belopp om 10 milj. kr. tas upp för ändamålet. Utskottet kan ansluta sig
till beräkningen men vill i likhet med föredraganden framhålla att behovet
av ytterligare insatser får liksom tidigare bedömas med hänsyn till
situationen på arbetsmarknaden under det kommande budgetåret.

De medel som anvisas till industribeställningar får användas av AMS
för att lägga ut industribeställningar till företag som varslat om nedläggning
eller större driftinskränkningar för att ge arbetsförmedlingen rådrum
att ordna nyanställningar (s. k. rådrumsbeställningar). Föreskrifter
om denna typ av beställningar ges i regleringsbrev. Vid sidan härav kan
till industrier och företag som driver industriliknande verksamhet utgå
statsbidrag till lönekostnaderna, om företaget försätts i konkurs eller

AU 1976/77: 21

tratt i likvidation och rådrum behövs för överväganden om fortsatt drift
eller omplacering av de anställda. Bestämmelser härom meddelas i kungörelsen
(1972: 302) om statsbidrag till nedläggningshotade företag.
Uppkommande bidragskostnader bestrids av medel till beredskapsarbeten.

I motionen 543 av herr Palme m. fl. (s) anses att ovan redovisade åtgärder
för att uppskjuta planerade driftnedläggningar borde utnyttjas
mer i rådande situation med omfattande varsel om driftinskränkningar
inom industrin för att minska belastningen på andra arbetsmarknadspolitiska
medel. Det yrkas att regeringen skall lägga fram förslag till ett
effektivare system för att undvika företagsnedläggningar i svåra arbetsmarknadssituationer.

Särskilda insatser i form av statliga industribeställningar och bidrag
till kommunala industribeställningar har tillgripits i stor omfattning redan
tidigare för att stödja sysselsättningen. Under innevarande budgetår
lämnas bidrag till kommunala beställningar för sammanlagt 300 milj.
kr., och statliga industribeställningar läggs ut för 200 milj. kr. Kungörelsen
om statsbidrag till nedläggningshotade företag har nyligen setts över
av en arbetsgrupp inom kanslihuset i samband med övervägandena om
särskilt avvecklingsstöd för teko- och skoindustrin (DsA 1977: 1). Därutöver
kan hänvisas till regeringens i dagarna aviserade förslag om dels
allmänt industri- och sysselsättningsstimulerande åtgärder, dels särskilda
insatser för tekoindustrin. Syftet med motionsyrkandet får med hänsyn
till det anförda anses tillgodosett, och motionsförslaget bör därför inte
föranleda någon åtgärd.

Detaljplaneringsbidrag

Under förevarande delprogram föreslås en medelsuppräkning från 25
till 40 milj. kr. Utskottet biträder förslaget och lämnar vad som i övrigt
anförts under denna punkt utan erinran.

Medelsberäkning m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår till 1 320 700 000 kr.
Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under de fyra delprogrammen.
Riksdagen bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen
att medge att AMS på vissa villkor får avskriva vissa lånefordringar
inom arbetsmarknadsverket. Utskottet tillstyrker att det begärda
bemyndigandet lämnas.

Stöd till lageruppbyggnad

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättningsskapande
åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 4 (s. 126—128) föreslagit att riksdagen
skall

AU 1976/77: 21

1. bemyndiga regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att i enlighet med vad föredraganden anfört i budgetpropositionen förlänga
giltighetstiden för statliga garantier för lageruppbyggnadslån,

2. till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 400 000 000 kr.

Som bakgrund till det begärda anslaget lämnas i budgetpropositionen
en utförlig redovisning för utnyttjandet av lagerstödet sedan det infördes
på nytt år 1975. Utskottet biträder propositionens medelsberäkning.

På hösten 1975 kompletterades lagerstödet med möjlighet till statlig
garanti för banklån som företagen tar upp för att vid sidan av förskott
på det statliga bidraget finansiera sin lageruppbyggnad. I enlighet med
riksdagens beslut (InU 1975/76: 23) gäller garantin för belopp som enligt
låneavtal förfaller till betalning före den 1 april 1977. Utskottet tillstyrker
att regeringen får det i propositionen begärda bemyndigandet att
förlänga statliga garantier som går ut den 1 april till den 1 oktober 1977.

Kontant stöd vid arbetslöshet

1975/76 Utgift 347 891 000

1976/77 Anslag 870 400 000

1977/78 Förslag 761 550 000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Kontant stöd vid
arbetslöshet. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning.

1975/76

Utgift

1976/77

Anslag

1977/78

Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Ersättning till arbetslöshets-kassor

Omställningsbidrag
Kontant arbetsmarknadsstöd
Förvaltningskostnader

306 880 000
8 268 000
28 965 000
3 778 000

347 891 000

802 400 000
12 000 000
50 000 000
6 000 000

870 400 000

-171 400 000
- 10 000 000

+ 732 000
-180 668 000

-110 900 000
- 10 000 000
+ 11 500 000
+ 550 000

-108 850 000

Regeringen har under punkten B 5 (s. 129—131) föreslagit riksdagen
att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 761 550 000 kr.

Utgifterna under anslaget styrs framför allt av det genomsnittliga antalet
ersättningsdagar per medlem i arbetslöshetskassorna. Detta antal
uppskattas i budgetpropositionen till 4,0. På grundval härav beräknas i
propositionen medelsbehovet till 761 550 000 kr. Häri ingår 15 milj. kr.
till särskilt stöd till vissa arbetslöshetskassor.

Genom beslut av riksdagen i höstas infördes i arbetslöshetsförsäkring -

AU 1976/77: 21

en tre nya dagpenningklasser om 140, 150 och 160 kr. samtidigt som
den tidigare lägsta dagpenningklassen om 40 kr. slopades. Vidare förbättrades
det statliga stödet till kassorna beträffande det s. k. progressivbidraget.
Reformerna gäller från den 1 januari 1977.

Även det kontanta arbetsmarknadsstödet för icke försäkrade (KAS)
höjdes i höstas från 45 till 55 kr. per hel ersättningsdag med tillämpning
från den 1 januari 1977. Som en konsekvens av höjningen av KAS har
också det statliga grundbidraget till arbetslöshetskassorna höjts i motsvarande
mån från samma tidpunkt.

I två motioner föreslås ytterligare höjningar av KAS. Herr Palme
m. fl. (s) föreslår i motionen 543 en höjning till 65 kr. från den 1 juli
1977 under åberopande av att stödet måste fortlöpande anpassas till förändringarna
i pris- och standardutvecklingen. I motionen 1280 av herr
Werner m. fl. (vpk) yrkas att KAS höjs till 90 kr. från den 1 juli med
hänsyn till bl. a. prishöjningar på framför allt nödvändighetsvaror och
den låga nivå på stödet som gällt alltsedan starten.

I båda motionerna tar man hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna.
De innebär å ena sidan viss minskning av det sammanlagda medelsbehovet
under förevarande anslag och å andra sidan ökad belastning
på den av arbetsgivarna finansierade arbetslöshetsfonden, från vilken
betalas två tredjedelar av grundbidraget till kassorna och samma andel
av KAS. Den ökade belastning på fonden som uppstår genom förslaget
i socialdemokraternas motion bör enligt motionärerna kunna rymmas
inom ramen för fondens resurser. Vpk förutsätter för sin del att regeringen
i god tid före nästa årsskifte lägger fram förslag om avgiftshöjning
vid behov av inkomstförstärkning till fonden.

De båda motionerna tar också upp den koppling som råder mellan
KAS och utbildningsbidraget till ungdomar under 20 år och som innebär
att utbildningsbidraget skall vara 10 kr. högre än KAS-stödet. I
motionen 543 hänvisas till att denna konsekvens har beaktats genom
den i samma motion begärda höjningen av anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
med 80 milj. kr. utöver regeringens förslag. I motionen
av herr Werner m. fl. påpekas att frågan om utbildningsbidragets
storlek tagits upp i en särskild vpk-motion.

Utskottet hänvisar till den nyligen gjorda höjningen av KAS och avstyrker
de båda motionerna.

Propositionens medelsberäkning föranleder inte någon erinran från
utskottets sida. Med hänsyn härtill och till ovan redovisade ställningstaganden
till de behandlade motionerna bör anslaget föras upp med begärt
belopp.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning
av utrustning, vars anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vars livs -

AU 1976/77: 21

längd överstiger tre år. Annan utrustning anskaffas med anlitande av
resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 134—137) föreslagit riksdagen
att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa budgetår.

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning
av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av
övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utrustning
får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall
beräknas så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet
består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och
fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 8 (s. 137—139) föreslagit riksdagen
att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliterings- och
stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för
svårplacerade. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning
över propositionens medelsberäkning.

	1975/76 Utgift	1976/77 Anslag	1977/78 Beräknad ändring AMS Föredraganden
Programmet Rehabiliterings-och stödåtgärder för svår-placerade Arbetsprövning/arbetsträning	32 988 000	41 700 000	+ 15 800 000	+	15 800 000
Utbildning av svårplacerade	72 423 000	74 000 000	+ 18 000 000	+	12 000 000
Förvaltningskostnader	2 950 000	3 500 000	+ 1 100 000	+	300 000
Programmet Sysselsättnings-skapande åtgärder för svår-placerade Arbetshjälpmedel åt handikappade	19 679 000	36 000 000	+ 6 300 000	+	2 000 000
Näringshjälp	7 809 000	9 500 000	+ 1 500 000	+	0
Arkivarbete	556 699 000	562 500 000	+ 62 500 000	+	37 000 000
Halvskyddad sysselsättning	95 986 000	170 000 000	+ 66 000 000	+	60 000 000
Skyddad sysselsättning	133 343 000	171 800 000	+ 4 300 000	+	4 300 000
Hemarbete	1 856 000	2 500 000	- 400 000	—	400 000
Föivaltningskostnader	7 062 000	11 500 000	+ 1 900 000	+	1 000 000
	930 795 000	1 083 000 000	+ 177 000 000	.u	132 000 000

AU 1976/77: 21

Regeringen har under punkten C 5 (s. 160—173) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna i budgetpropositionen förordade ändringar av grunderna
för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade, att tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1977,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande
av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1977/78,

3. till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 1 215 000 000 kr.

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade

Statsbidragskostnaderna för arbetsprövning och arbetsträning beräknas
öka med 15,8 milj. kr. på grund av höjda eleversättningar. Verksamheten
behandlas i betänkandet Yrkesinriktad rehabilitering (SOU
1976: 38).

Delprogrammet Utbildning av svårplacerade omfattar dels anpassningskurser
vid AMU-centra för synskadade, rörelsehindrade m. fl. handikappade,
dels introduktionsutbildning av anställda i skyddad verksamhet.
Fr. o. m. innevarande budgetår betalas härifrån även bidrag till företag
vid utbildning av handikappade. Dessa bidragskostnader har tidigare
bestritts av medel från anslaget Bidrag till arbetsmarknadsutbildning.

Det nämnda bidraget till utbildning i företag av handikappade utgår
med 8 kr. per timme under högst sex månader med möjlighet att i enstaka
fall jämka bidragsbeloppet uppåt för person med särskilt svårt
handikapp. Socialdemokraterna yrkar i motionen 543 att bidraget höjs
till 16 kr. per timme.

AMS har i anslagsframställningen anmält sin avsikt att vid utbildning
för svårt arbetshandikappade medge att bidragsbeloppet höjs med upp
till 75 procent av den totala lönekostnaden för den handikappade. Som
framgår av vad ovan sagts har AMS tillagts befogenhet att företa jämkning
i enstaka fall. Redan härigenom är motionsyrkandet i viss mån tillgodosett.
Sedan AMS avgav sin anslagsframställning har riksdagen fattat
beslut om väsentligt förbättrade bidrag till halvskyddad sysselsättning
av handikappade, innebärande bidrag med 75 procent till den totala
lönekostnaden under helt år och fortsatta bidrag följande år (se vidare
framställningen i det följande). Med hänsyn härtill kan det ifrågasättas
om det aktuella bidraget till utbildning i företag av handikappade
längre fyller någon funktion, och utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda yrkandet i motionen 543.

Anpassningskurser för synskadade bedrivs bl. a. vid Landaskolan i
Kristinehamn. Efter särskild utredning om verksamheten vid skolan beslöt
AMS år 1975 att uppdra åt SÖ att omlokalisera verksamheten till
Göteborg. Detta beslut kritiseras av herr Johansson i Arvika m. fl. (s) i

AU 1976/77: 21

motionen 896. Det framhålls att undervisningen av synskadade har en
lång tradition i Kristinehamn, att möjligheterna till optisk rehabilitering
för skolans elever inom kort kommer att finnas samt att hänsyn måste
tas till av statsmakterna fastlagda regionalpolitiska målsättningar. Om
anpassningsundervisningen likväl läggs ned, anförs av samma motionärer
i en annan motion, 895, att man borde utnyttja den erfarenhet som
finns inom Landaskolan och industrierna i Kristinehamn av arbetet med
synskadade. Detta skulle ske genom ett speciellt projekt som syftar till
att ta fram verktyg och andra hjälpmedel för synskadade arbetstagare,
anställda inom bl. a. verkstadsindustrin.

Länsstyrelsen i Värmlands län har med stöd av 38 § länsstyrelseinstruktionen
påkallat att regeringen omprövar AMS beslut att lägga ned
verksamheten vid Landaskolan under åberopande av att länsstyrelsen
finner beslutet strida mot de regionalpolitiska målen för länet.

Remissyttranden över länsstyrelsens framställning till regeringen har
nyligen avgivits av Kristinehamns kommun, Synskadades riksförbund
(SRF, tidigare De blindas förening), AMS och SÖ. Framställningen biträds
av kommunen, medan övriga remissinstanser vidhåller att det med
tanke på de synskadades behov är önskvärt att den i nuvarande form
bedrivna anpassningsundervisningen flyttas över till Göteborg. SRF pekar
bl. a. på att förläggning till Göteborg ger bättre möjligheter till elevrekrytering,
bättre förutsättning för differentierat yrkesval och möjlighet
till rehabilitering av synskadade som också har andra handikapp.
Både SRF och AMS framhåller samtidigt att det är angeläget att ta till
vara det positiva intresse för synskadade som visats i Kristinehamn.
AMS har också förståelse för de av länsstyrelsen framförda regionalpolitiska
synpunkterna. AMS avser därför att, i samråd med SÖ, verka för
att andra utbildningsresurser förläggs till Kristinehamn som ersättning
för en flyttning av Landaskolan.

Frågan om den fortsatta verksamheten vid Landaskolan prövas alltså
f. n. av regeringen. Utskottet utgår från att de av AMS framförda synpunkterna
därvid tillmäts stor betydelse. Med hänvisning härtill och till
vad i övrigt redovisats finns inte skäl för riksdagen att föreslå någon
åtgärd med anledning av motionerna 895 och 896.

I Torpshammar i Västernorrlands län finns ett rygginstitut, drivet av
en stiftelse med bl. a. AMS som intressent. Institutet bedriver yrkesinriktad
rehabilitering av yrkesverksamma personer med ryggbesvär. Remittering
till institutet sker via länsarbetsnämnderna. Under åberopande av
goda erfarenheter av verksamheten men att väntetiden vid institutet är
lång yrkas i motionen 901 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s) att ytterligare
ett institut inrättas och att det lokaliseras till Jämtlands län, där
antalet ryggskadade personer enligt motionen är avsevärt högre än i riket
i övrigt.

Arbetsmarknadsdepartementet har den 3 september 1975 anslagit
4 Riksdagen 1976177. 18 sami. Nr 21

AU 1976/77: 21

medel för en vetenskaplig uppföljning av den vid rygginstitutet i Torpshammar
bedrivna verksamheten. Bl. a. skall effekterna från arbetsmarknadssynpunkt
utvärderas. Arbetet väntas bli slutfört under senare delen
av år 1977. Vid ställningstagande till utredningsresultatet och det förslag
som detta kan föranleda utgår utskottet från att motionärernas uppslag
kommer att aktualiseras. Med det anförda har utskottet besvarat
motionen, som inte synes behöva föranleda någon åtgärd.

I sammanhanget tar utskottet upp motionen 222 av herr Börjesson i
Falköping (c) och fru Göthberg (c). Det yrkas att riksdagen skall besluta
om lagfäst rätt för hörselskadad till undervisning i teckenspråk m. m. på
betald arbetstid. Motionärerna anser att döva och gravt hörselskadade
bör ha samma rätt och samma möjligheter att lära sig teckenspråk och
läppavläsning som invandrare har beträffande svenskundervisning.

Utskottet har förståelse för syftet med motionen. Det bör emellertid
tillgodoses på annat sätt än motionärerna föreslagit. Utskottet hänvisar
till att regeringen i den i dagarna avgivna propositionen 87 om de handikappades
kulturella verksamhet bl. a. föreslagit ökad teckenspråksundervisning
och utbildning av tolkar för döva. På grund av det anförda
avstyrker utskottet motionen.

Kostnaderna under budgetåret 1977/78 för delprogrammet Utbildning
av svårplacerade beräknas i budgetpropositionen till 86 (+ 12) milj. kr.
Utskottet lämnar beräkningen utan erinran.

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade

I budgetpropositionen föreslås beträffande stödet till motorfordon för
handikappade att maximibidraget höjs från 20 000 till 23 000 kr. och att
inkomstgränsen för helt bidrag höjs från 23 000 till 25 000 kr. Utskottet
tillstyrker förslagen.

I motionen 900 av herr Nilsson i Kristianstad (s) begärs en skyndsam
utredning om effektivare bidragsgivning när det gäller handikappbilar.
Motionären anser att stödet till handikappfordon behöver förbättras
väsentligt i olika avseenden.

I förra årets budgetproposition redovisades en på riksdagens begäran
(InU 1975: 3 s. 35—36) gjord översyn av reglerna för bidrag och lån till
handikappfordon. Som resultat av översynen genomfördes på förslag av
den dåvarande regeringen inte obetydliga förenklingar av bidragssystemet
och totalt sett en avsevärd förbättring av stödet till handikappade
fordonsförare. Utskottet vill stryka under att bidragen i princip fortlöpande
bör anpassas till förändringar i pris- och lönenivån och att dessutom
kvalitativa förbättringar bör eftersträvas. Med hänsyn härtill och
till den revision av bidragsreglerna som genomfördes förra året avstyrker
utskottet utredningsyrkandet.

För arkivarbete beräknas ett belopp av 599,5 (+ 37,0) milj. kr. för
sysselsättning av ca 15 000 personer. Antalet personliga tjänster för arkivarbetare
skall ökas från 450 till 650.

AU 1976/77: 21

Sorn tidigare nämnts reformerades stödet till halvskyddad sysselsättning
genom beslut av riksdagen i höstas. Det nya systemet gäller från
den 1 januari 1977 och innebär att bidrag utgår under första året med
75 procent av den totala lönekostnaden, under andra året med 50 procent
och under tredje och fjärde åren med 25 procent. I god tid före utgången
av det fjärde året skall prövas om bidrag skall utgå även i fortsättningen.
Liksom tidigare finns möjlighet att överföra redan anställd
till halvskyddad sysselsättning. Bidrag utgår i så fall med 25 procent av
den totala lönekostnaden.

Med hänsyn till de nya bidragsvillkoren beräknas i budgetpropositionen
medelsbehovet för halvskyddad sysselsättning öka med 60 milj. kr.
till 230 milj. kr. Beloppet anses medge en ökning av antalet belagda
platser från ca 10 000 till 14 000—15 000.

Samtidigt med ovannämnda bidragsreform infördes på försök en särskild
form av halvskyddad sysselsättning för ungdomar under 25 år med
svåra fysiska handikapp. Statsbidrag skall i detta fall kunna utgå med 90
procent under första året och med 50 procent under de följande tre
åren. Därefter skall kunna ges bidrag med antingen 50 eller 25 procent.

I motionen 413 av fröken Öhrsvik m. fl. (s) begärs att försöksverksamheten
skall utvidgas att omfatta även ungdomar med svåra psykiska
eller sociala handikapp. Även för de senare grupperna av ungdom är
det enligt motionärerna oerhört väsentligt att alla möjligheter till sysselsättning
prövas. Det kan inte heller, hävdas det vidare, vara förenat
med några större praktiska svårigheter att föra in dessa grupper i den
särskilda försöksverksamheten.

Den avgränsning av försöksverksamheten som gjorts till ungdomar
med svåra fysiska handikapp överensstämmer med det förslag som lades
fram i propositionen 1975/76: 211 om samordnad sysselsättnings- och
regionalpolitik och som godtogs av ett enhälligt utskott. Det gäller ett
flerårigt försök som skall göras inom ramen för ett till 10 milj. kr. begränsat
belopp. Det bör framhållas att de av motionärerna berörda
grupperna givetvis omfattas av det ovan redovisade ordinarie stödet till
halvskyddad sysselsättning. Den aktuella försöksverksamheten avser att
utröna om man med kraftigt förstärkta bidragsinsatser kan nå påvisbara
effekter i sysselsättningshänseende för en begränsad grupp särskilt svårt
handikappade.

Motionärernas förslag är behäftat med gränsdragningsproblem, men
utskottet har för sin del inte något att erinra mot att regeringen inom
ramen för pågående försök utvidgar verksamheten till att avse även
psykiskt och socialt handikappade ungdomar. Vad utskottet anfört i anslutning
till motionen bör regeringen underrättas om.

I anslutning härtill tar utskottet upp två motioner som behandlar tilllämpningen
av främjandelagen (lagen om vissa anställningsfrämjande
åtgärder).

AU 1976/77: 21

Främjandelagen ger länsarbetsnämnd befogenhet att ta upp överläggningar
med företag som enligt nämndens mening inte beaktat statsmakternas
intentioner att ge sysselsättning åt handikappade och äldre. Om
företaget inte följer de överenskommelser om ändrat rekryteringsmönster
som träffats vid överläggningarna, har länsarbetsnämnden rätt att
meddela anvisningar om åtgärder från företagets sida för att öka andelen
äldre och handikappade i företaget. I realiteten innebär det att företaget
åläggs att uppfylla vissa kvoter av handikappade och äldre. Om sedan
företaget inte åtlyder nämndens anvisningar, kan AMS som yttersta
åtgärd införa arbetsförmedlingstvång för det berörda företaget.

De sanktionsmöjligheter som främjandelagen ger arbetsmarknadsverket
har inte utnyttjats. I den socialdemokratiska partimotionen 1301
begärs att sysselsättningsutredningen skall få i uppdrag att dels närmare
undersöka skälen härtill, dels överväga vilka åtgärder som kan behövas
för att lagen skall få avsedd effekt. Herrar Lindström (s) och Karlsson i
Ronneby (s) yrkar i motionen 898 att regeringen skall hos AMS aktualisera
främjandelagens möjligheter att tvinga företag att ta emot arbetshandikappade
sökande.

Utskottet konstaterar inledningsvis att främjandelagen ger arbetsmarknadsmyndigheterna
befogenheter att tillgripa långtgående sanktioner
i syfte att påverka företagen att rekrytera handikappade och äldre
arbetstagare. Samtidigt bör framhållas att lagen bygger på att samförståndslösningar
skall prövas i första hand. Det betonades vid lagens tillkomst
och är givetvis ett av skälen till att lagens sanktioner inte direkt
kommit till användning. Samtidigt bör inte förbises att blotta förekomsten
av sanktionsmöjligheter ger myndigheterna en bättre utgångspunkt
i strävan att nå överenskommelser enligt lagstiftningens intentioner.
Sådana indirekta effekter av lagen bör ha uppstått men är givetvis
svåra att belägga.

En direkt effekt av lagen är att den ger en grund för anpassningsgruppernas
verksamhet. Som framhölls vid lagens tillkomst kan anpassningsgrupperna
uppträda med ökad auktoritet tack vare förankringen i lagen
och de sanktioner som finns i bakgrunden. Det beräknas att det finns
anspassningsgrupper vid ca 5 000 arbetsplatser. Stora förhoppningar har
knutits till dessa gruppers arbete. Vid den första utvärdering som gjorts
genom AMS försorg har det visat sig att anpassningsgrupperna till
övervägande del ägnat sig åt fall av omplaceringar och andra interna
personalproblem på arbetsplatserna. Som en åtgärd för att bredda anpassningsgruppernas
verksamhet underströks därför i den tidigare
nämnda propositionen 1975/76: 211 att anpassningsgrupperna fortsättningsvis
bör i växande omfattning verka för nyanställning av handikappade
och att arbetsförmedlingens medverkan i arbetet bör vara särskilt
inriktad på att bistå handikappade arbetssökande. Denna uppfattning delades
av utskottet (AU 1976/77: 7 s. 21). Det bör tilläggas att anpass -

AU 1976/77: 21

ningsgruppernas rekryteringsinsatser liksom länsarbetsnämndernas möjligheter
att nå positiva resultat vid de förut berörda överläggningarna
med arbetsgivare i fråga om handikappade arbetstagare bör främjas av
det nya, kraftigt förstärkta stödet till halvskyddad sysselsättning.

I sysselsättningsutredningens regi görs försök med särskilda insatser
för att aktivera anpassningsgrupperna i arbetet på att bereda handikappade
sysselsättning. Även vissa andra försök görs för att underlätta
arbetsplacering av handikappade på den öppna marknaden. Syftet härmed
är att ge utredningen underlag för fortsatta överväganden om ett
allmänt verkande stöd för svårplacerade. Det kan erinras om att utredningen
i sitt första betänkande preliminärt diskuterade införande av avgifts-
och bidragssystem samt kvotlagstiftning och att utredningen anmälde
sin avsikt att fullfölja övervägandena i slutbetänkandet.

Utskottet finner det naturligt att frågan ställs varför främjandelagens
sanktionsmöjligheter inte utnyttjats. Enligt utskottets mening kan sysselsättningsutredningen
knappast komma förbi denna frågeställning i sina
överväganden om ett system för att förbättra de handikappades ställning
på arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts finner
utskottet inte anledning för riksdagen att ta initiativ av det slag som
begärs i motionen 1301. Härav följer att utskottet inte heller kan biträda
yrkandet i motionen 898.

Till bidrag till anordnande och drift av skyddade verkstäder beräknas
i budgetpropositionen ett belopp av 176,1 (+ 4,3) milj. kr. Det föreslås
vidare att AMS skall få rätt att bevilja anordningsbidrag inom en
oförändrad ram av 40 milj. kr. med möjlighet för regeringen att vid behov
vidga ramen.

I motionen 547 av herr Werner m. fl. (vpk) anförs att driftbidraget
motsvarar endast en fjärdedel av huvudmännens kostnader per anställd
och att anordningsbidraget endast utgör 20—35 procent av investeringskostnaderna.
Motionärerna finner dessa förhållanden otillfredsställande
och yrkar att riksdagen skall uttala sig för ett statligt kostnadsansvar för
driftunderskottet vid verkstäderna och att anordningsbidraget höjs så att
det motsvarar 70 procent av den totala investeringskostnaden.

Som inledningsvis anmälts i detta betänkande avser regeringen att senare
i år lägga fram förslag om organisationen för skilda former av
skyddat arbete. Verksamheten vid de skyddade verkstäderna är en väsentlig
del härav. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen.

Utskottet biträder propositionens beräkning av medelsbehovet för bidragen
till skyddade verkstäder. Regeringen bör ges det begärda bemyndigandet
beträffande ram för beviljande av anordningsbidrag.

Medelsberäkningen

Det totala medelsbehovet under anslaget beräknas i budgetpropositionen
till 1215 milj. kr. I den mån utskottet i det föregående inte yttrat sig

AU 1976/77: 21

över medelsberäkningen lämnas densamma utan erinran. Medel bör
följaktligen anvisas under anslaget i enlighet med propositionens förslag.

Bidrag till arbetarskyddsfonden

Regeringen har under punkten C 6 (s. 173—176) föreslagit riksdagen

att

1. godkänna vad föredraganden anfört i budgetpropositionen i fråga
om stöd till utbildning av de anställdas representanter i statliga myndigheters
styrelser,

2. till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.

I samband med antagandet av lagen om medbestämmande i arbetslivet
på våren 1976 anvisade riksdagen ett reservationsanslag av 50 milj.
kr., avsett att under tiden 1 januari—30 juni 1977 användas för att stödja
information och utbildning om den nya lagstiftningen m. m. Utgiftsändamålen
framgår av den följande framställningen.

Den medelsberäkning som läggs fram i budgetpropositionen avser nu
helt budgetår. Den tyngsta posten utgörs av bidrag till fackliga organisationer
och arbetsgivarorganisationer för information och utbildning om
den nya medbestämmandelagen. Härför beräknas preliminärt 75 milj.
kr., varav en femtedel avses för bidrag till arbetsgivarorganisationer
m. fl. sammanslutningar.

Ett belopp om preliminärt beräknade 20 milj. kr. avses för bidrag till
fackliga organisationer för utbildning av anställdas representanter i företagsstyreiser.
I sammanhanget begärs riksdagens godkännande av att
medel används även för utbildning av anställdas representanter i statliga
myndigheters styrelser.

Resterande medel, preliminärt 20 milj. kr., avses för bidrag till forskningsprojekt
på arbetslivets område. Häri är inräknat medel för verksamheten
vid det nya centrum för arbetslivsfrågor som startade den 1
januari 1977 och som skall bedriva tillämpad forskning kring arbetsorganisation
och medbestämmande i arbetslivet.

I den proposition (1975/76: 182) som låg till grund för riksdagens beslut
i ovan redovisade informationsfrågor m. m. föreslogs att verksamheten
skulle finansieras genom höjning av arbetarskyddsavgiften från
0,10 till 0,17 procentenheter. Propositionen vann inte riksdagens bifall
på denna punkt, utan i stället löstes finansieringsfrågorna via ett statligt
anslag. I motionen 544 av herr Palme m. fl. (s) yrkas att verksamheten
fr. o. m. den 1 januari 1978 finansieras genom en på angivet sätt höjd
arbetarskyddsavgift. Ett sådant avgiftsuttag beräknas i motionen ge en
intäkt av 140 milj. kr. för helt kalenderår. För att täcka kostnaderna under
andra halvåret 1977 bör under förevarande anslag anvisas 70 milj.
kr. I enlighet med vad som förutsattes i den nyssnämnda propositionen

AU 1976/77: 21

yrkas slutligen i motionen att bidragsgivningen till arbetsgivarorganisationer
för information och utbildning om medbestämmandelagen upphör
med utgången av år 1977.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att ompröva sin förra
året intagna ståndpunkt i fråga om förevarande anslag och dess användning.
Utskottet avstyrker därför motionen 544 i aktuella delar.

I motionen 889 av herr Franzén m. fl. (vpk) yrkas på inrättande av ett
institut för forskning inom arbetslivet och arbetsmiljön under fackligt
huvudmannaskap.

Utskottet hänvisar till det nyinrättade centret för arbetslivsfrågor, där
arbetstagarnas företrädare har majoritet i styrelsen, och till den av arbetarskyddsfonden
understödda forskningen på arbetsmiljöområdet. Företrädare
för arbetstagarsidan ingår i fondens styrelse. Motionen avstyrks
i förevarande del.

Budgetpropositionens medelsberäkning ger inte utskottet anledning
till erinran. Med hänsyn härtill och till utskottets ovan gjorda ställningstaganden
till de behandlade motionerna bör anslaget föras upp med föreslaget
belopp. Det begärda godkännandet bör lämnas beträffande stöd
till utbildning av de anställdas representanter i statliga myndigheters
styrelser.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken att
riksdagen avslår motionerna 1976/77: 67 och 1976/77: 543,
yrkandet 1,

2. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 543, yrkandet 2,

3. beträffande psykologiska konsultinsatser i förmedlingsarbetet
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 404,

4. beträffande utvärdering av försök med obligatorisk platsanmälan
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1275,

5. beträffande särskilda förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor
att motionen 1976/77: 543, yrkandet 11, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

6. beträffande åtgärder med anledning av utförd deltidsutredning
att motionen 1976/77: 543, yrkandet 12, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

7. beträffande anslag till informationskampanj för deltidsanställda
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 543, yrkandet
13,

8. beträffande samhällets insatser för de ungas möjligheter till
arbete eller utbildning att riksdagen med anledning av motio -

AU 1976/77: 21

nerna 1976/77: 543, yrkandet 25, och 1976/77: 537 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande ökade möjligheter för ungdom till feriearbete att
motionen 1976/77: 299 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

10. beträffande program mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1277,

11. beträffande löne- och anställningsvillkor för ungdomar att
riksdagen avslår motionerna 1976/77: 1278 och
1976/77: 1279,

12. beträffande flyttningsbidrag och regionalpolitiken att motionen
1976/77: 1274 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

13. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade
ändringar av grunderna för flyttningsbidrag, att tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1977,

14. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och
med avslag på motionen 1976/77: 543, yrkandet 26, till Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 658 475 000 kr.,

15. beträffande bidrag till arbetsgivare som anordnar utbildning
av anställda som alternativ till permittering att riksdagen

dels med avslag på motionen 1976/77: 543, yrkandet 17,

godkänner i budgetpropositionen angivna ändrade grunder i

denna del, att tillämpas från den 1 juli 1977,

dels godkänner den i propositionen 1976/77: 65 förordade

tillfälliga höjningen av bidraget att gälla för utbildning som

påbörjas och slutförs under tiden den 1 februari—den 30 juni

1977,

dels ock bemyndigar regeringen att om så behövs förlänga
nämnda period längst till utgången av år 1977 samt att i särskilda
fall medge att bidrag med 25 kr. per timme får utgå
under längre tid än 160 timmar,

16. beträffande bidrag till företag som anordnar utbildning av redan
anställda i kombination med fast anställning av ersättare
att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 543, yrkandet
18, godkänner de ändrade grunder som angetts i budgetpropositionen
i denna del, att tillämpas från den 1 juli 1977,

17. beträffande jämställdhetsbidraget att riksdagen med avslag på
motionerna 1976/77: 1350 och 1976/77: 543, yrkandena 9 och
10,

dels godkänner den i propositionen 1976/77: 65 förordade
höjningen av bidraget till arbetsgivare som anställer och utbildar
män resp. kvinnor för yrken som domineras av motsatt
kön, att tillämpas fr. o. m. den 1 februari 1977,

AU 1976/77: 21

dels godkänner de ändrade grunder som angetts i budgetpropositionen,
att tillämpas från den 1 juli 1977,

18. beträffande finansiering av bidrag till arbetsmarknadsutbildning
m. m. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1351,

19. beträffande ramar för utbildning i företag m. m. att riksdagen
bemyndigar regeringen att

A. fastställa ramar för stöd till företag som av konjunkturpolitiska
skäl anordnar utbildning av anställda,

B. intill utgången av budgetåret 1977/78 förlänga försöksverksamheten
med bidrag till arbetsgivare som anställer och
utbildar män resp. kvinnor för yrken som domineras av motsatt
kön,

20. beträffande utbildningsfonder i företagen att motionen
1976/77: 543, yrkandet 20, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

21. beträffande utbildning av bussförare att motionerna
1976/77: 300 och 1976/77: 1276 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

22. beträffande barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 225,

23. beträffande riksyrkesskolornas regionalpolitiska betydelse att
riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 1167 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

24. beträffande avveckling av riksyrkesskolan i Hunnebostrand
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 411,

25. beträffande utredning om lokalbehovet för AMU-centret i
Norrköping att riksdagen avslår motionen 1976/77: 412,

26. beträffande enhetligt utbildningsbidrag om 160 kr. per dag
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1281,

27. beträffande vidgat försäkringsskydd vid arbetsmarknadsutbildning
att motionen 1976/77: 407 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

28. beträffande utredning om de unga invandrarnas arbetsmarknadssituation
att motionen 1976/77: 1330 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

29. beträffande medelsberäkningen att utskottet med bifall till
budgetpropositionens förslag samt med avslag på motionen
1976/77: 543, yrkandet 27, till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av
1 276 250 000 kr.,

30. beträffande stöd till elevfacklig verksamhet att riksdagen med
bifall till budgetpropositionens förslag medger att anslaget Bidrag
till arbetsmarknadsutbildning får utnyttjas för att betala

AU 1976/77: 21

de kostnader för Sveriges AMU-elevers riksförbunds verksamhet
som angetts i propositionen,

31. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredraganden anfört i
budgetpropositionen om decentralisering av beslut om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder m. m.,

32. beträffande statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten att
riksdagen avslår motionen 1976/77: 543, yrkandet 15,

33. beträffande enskilda beredskapsarbeten för ungdomar att
motionen 1976/77: 539 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

34. beträffande kyrkorestaureringar på Gotland att motionen
1976/77: 1267 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

35. beträffande upprustning av delar av inlandsbanan att motionen
1976/77: 557 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

36. beträffande miljö- och landskapsvårdande insatser på grund
av vattenkraftsutbyggnad att motionen 1976/77: 408 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

37. beträffande siktröjning utmed vägarna att motionen
1976/77: 911 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

38. beträffande upprustning och underhåll av vandringsleder i
fjällen att motionen 1976/77: 1324 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

39. beträffande effektivare system för att undvika företagsnedläggningar
att motionen 1976/77: 543, yrkandet 21, inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

40. att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen
att under budgetåret 1977/78 besluta om
avskrivning av vissa lånefordringar enligt budgetpropositionens
förslag,

41. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 320 700 000
kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

42. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att i enlighet med vad föredraganden anfört
i budgetpropositionen förlänga giltighetstiden för statliga
garantier för lageruppbyggnadslån,

43. att riksdagen till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 400 000 000 kr.,

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen avslår motionerna 1976/77: 543, yrkandet 22, och
1976/77: 1280,

45. att riksdagen till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 761 550 000 kr.,

AU 1976/77: 21

46. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 7 000 000 kr.,

47. att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

48. beträffande höjning av bidraget till utbildning i företag av
handikappade att motionen 1976/77: 543, yrkandet 19, inte
föranleder någon riksdagens åtgärd,

49. beträffande bibehållande av Landaskolan i Kristinehamn
m. m. att motionerna 1976/77: 895 och 1976/77: 896 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

50. beträffande inrättande av ett rygginstitut i Jämtlands län att
motionen 1976/77: 901 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

51. beträffande lagfäst rätt för döva och hörselskadade till undervisning
i teckenspråk m. m. på betald arbetstid att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 222,

52. beträffande utredning om effektivare bidragsgivning när det
gäller handikappbilar att motionen 1976/77: 900 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

53. beträffande utvidgning av den särskilda försöksverksamheten
med halvskyddad sysselsättning att riksdagen med anledning
av motionen 1976/77: 413 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

54. beträffande tillämpningen av främjandelagen att motionerna
1976/77: 898 och 1976/77: 1301 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

55. beträffande förstärkta bidrag till verkstäder inom arbetsvärden
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 547,

56. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade
ändrade grunder för bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade,
att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1977,

57. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ram för
bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under
budgetåret 1977/78,

58. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
1 215 000 000 kr.,

59. beträffande inrättande av ett institut för forskning inom arbetslivet
och arbetsmiljön att riksdagen avslår motionen
1976/77: 889, yrkandet 1,

60. att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförts i

AU 1976/77: 21

fråga om stöd till utbildning av de anställdas representanter i
statliga myndigheters styrelser,

61. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag
samt med avslag på motionen 1976/77: 544, yrkandena 5, 6
och 7, till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.

Stockholm den 15 mars 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Fagerlund (s), Nilsson i Tvärålund (c),
Wennerfors (m), Ingemund Bengtsson i Varberg (s), Stridsman (c), Nilsson
i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffle (c),
Johansson i Simrishamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Fransson (c),
Nilsson i Kalmar (s), Jonsson i Alingsås (fp) och Svensson i Skara (m).

Reservationer

Herrar Fagerlund, Ingemund Bengtsson i Varberg, Nilsson i Östersund,
fru Hörnlund, herr Johansson i Simrishamn, fru Ludvigsson och herr
Nilsson i Kalmar (alla s) har avgivit följande 14 reservationer till betänkandet.

1. Mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Riksdagen
fastställde” och på s. 14 slutar ”förevarande motionen” bort ha följande
lydelse:

Riksdagen fastställde förra året mål och riktlinjer för de kommande
årens sysselsättningspolitik. Dessa mål och riktlinjer var mycket ambitiösa
och medför därför krav på konkreta åtgärder från statsmakternas
sida för att kunna förverkligas. Åtgärderna måste vara av olika slag och
ha verkningar på både längre och kortare sikt. Själva ramen skapas av
den ekonomiska politiken och, såvitt avser det kommande året, budgetförslaget.

Det kan utan vidare konstateras att budgetpropositionen inte innehåller
någon uppföljning av riksdagens beslut från i höstas om sysselsättningspolitiken.
Det är från principiella utgångspunkter betänkligt att så
inte skett. Att riksdagen antar långtgående programuttalanden utan att

AU 1976/77: 21

dessa följs upp på åtgärdssidan är ägnat att undergräva förtroendet för
statsmakternas vilja att nå det uppställda målet om arbete åt alla.

Möjligheterna att med budgetpropositionen som bas nå en ökad sysselsättningsnivå
måste anses som små, och detta förhållande kommer att
gå ut över bl. a. det stora antalet hemmavarande kvinnor som önskar
förvärvsarbete. Ambitionsnivån när det gäller att undanröja förvärvshinder
är också för låg. Till belysning härav kan nämnas att från ett regeringspartis
sida har aktualiserats krav på en minskad takt i den av
riksdagen fastställda utbyggnaden av samhällets barnomsorg. Denna
fråga har avgörande betydelse för kvinnornas möjligheter till förvärvsarbete.

Utskottet anser att den socialdemokratiska partimotionen 543 skall
tas till utgångspunkt för sysselsättningspolitiken det kommande budgetåret.
Utskottet instämmer för sin del i den analys av sysselsättningspolitiken
som görs i motionen och där följs upp med konkreta förslag på de
arbetsmarknadspolitiska och regionalpolitiska områdena. Dessa förslag
kommer såvitt rör arbetsmarknadspolitiken att behandlas i det följande.

I enlighet med motionärernas förslag bör riksdagen slå fast att det
sysselsättningspolitiska målet arbete åt alla skall innefatta de komponenter
som angivits i motionens hemställan. Arbetsmarknadspolitiken måste
vidareutvecklas efter de riktlinjer som socialdemokraterna dragit upp
och som bl. a. innebär

— att de arbetsmarknadspolitiska insatserna i ökad utsträckning knyts
till arbetsplatserna,

— att arbetsmarknadspolitiken får omfatta en allt större del av arbetsmarknaden,

— att arbetsmarknadspolitiken görs alltmer inriktad på individuella
problem och förhållanden.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen 543 i
förevarande del. Däremot finner utskottet inte skäl att göra något uttalande
i anslutning till vpk-motionen 67, som således avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken att

riksdagen

dels avslår motionen 1976/77: 67,

dels med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 1, uttalar

att det sysselsättningspolitiska målet arbete åt alla skall innefatta —

jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

— regional balans

— arbete efter vars och ens förmåga

— trygghet i anställningen

— arbete, praktik eller utbildning åt alla ungdomar.

AU 1976/77: 21

2. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader” bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att arbetsförmedlingen
ges personella resurser, som gör det möjligt att ge den enskilde erforderligt
stöd i ansträngningarna att finna lämpligt arbete. Utskottet kan
därför inte godta den i propositionen föreslagna ökningen, som i realiteten
innebär en avsevärd uppbromsning i utbyggnaden av arbetsförmedlingen.
Den nuvarande utbyggnadstakten med ca 300 nya tjänster per år
bör hållas. Medel för ytterligare 60 tjänster i förhållande till regeringens
förslag bör därför anvisas.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att de föreslagna
personalförstärkningarna bör sättas in i samband med andra typer av
åtgärder för att göra förmedlingen effektivare. En sådan koncentration
av insatserna bör ge värdefulla erfarenheter för den framtida utbyggnaden
av förmedlingsarbetet.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 543 i aktuell del bör
regeringen underrättas om.

I övrigt har utskottet ingen erinran mot propositionens beräkning av
arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 2,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Särskilda förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
utgår” och på följande sida slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att försöksverksamheten
med särskilda arbetsförmedlare för kvinnliga arbetssökande bör fortsätta
t. v. och att en ordentlig utvärdering bör komma till stånd innan
man fattar beslut om den framtida verksamheten.

Utskottet utgår från att regeringen snarast möjligt lämnar riksdagen
en redovisning av den begärda utvärderingen. Därefter får man ta ställning
till om erfarenheterna skall leda till organisatoriska konsekvenser
och om försöket skall fortsätta i någon form.

AU 1976/77: 21

Den socialdemokratiska motionen 543 tar även upp de försök som
startade 1973 på initiativ av jämställdhetsdelegationen och som går ut
på att i ökad utsträckning placera kvinnor i traditionellt manliga arbeten.
Försöksverksamheten, som pågått i sex län, har enligt motionen gett
goda erfarenheter. Ca 150 företag har medverkat och över 2 000 kvinnor
har genomgått den speciella kursen Arbetsliv och utbildning (ALU)
och därefter fått arbeten i tidigare traditionellt manliga arbeten. Försöken
har även följts upp av en familjesociologisk undersökning.

I motionen framhålls att försöksverksamheten upphör enligt det ursprungliga
beslutet den 1 juli 1977 och att arbetsmarknadsverkets begäran
att få fortsätta verksamheten inte kommenteras i budgetpropositionen.
Motionärerna föreslår att även denna verksamhet blir föremål för
en utvärdering innan beslut fattas att försöket skall upphöra. Förslag
härom bör enligt motionen föreläggas riksdagen senast i samband med
tilläggsbudget III.

Även i denna fråga delar utskottet motionärernas uppfattning. Försöket
bör fortsätta och vidareutvecklas. Det finns anledning att ge
samtliga län resurser av det slag som kommit försökslänen till del. En
systematisk utvärdering bör också komma till stånd så att underlag skapas
för ställningstagande till vilka delar av verksamheten som i framtiden
bör ingå i det reguljära förmedlingsarbetet. Riksdagen bör snarast
få en redovisning av försöksverksamhetens utfall och regeringens ställningstagande
med anledning därav.

Vad utskottet anfört i förevarande sammanhang bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande särskilda förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 11,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Deltidsarbete (mom. 6 och 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Jämställdhetskommittén
överlämnade” och slutar ”utskottets sida” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning visar den i motionen åsyftade utredningen
vikten av att de deltidsanställdas ställning stärks. De av den förutvarande
jämställdhetsdelegationen framlagda förslagen bör omgående
prövas av regeringen och erforderliga förslag utan dröjsmål föreläggas
riksdagen. Jämställdhetskommittén har f. ö. i februari i år i en skrivelse
till regeringen bl. a. föreslagit en uppföljning av utredningen.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning om en informations -

AU 1976/77: 21

kampanj bland deltidsanställda. Arbetsmarknadsverket bör därför tilldelas
500 000 kr. för genomförande av en sådan kampanj.

Regeringen bör underrättas om utskottets ställningstagande.

Den under programmet Arbetsmarknadsinformation gjorda kostnadsberäkningen
bör justeras med hänsyn till det anförda.

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. beträffande åtgärder med anledning av utförd deltidsutredning
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet
12, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande anslag till informationskampanj för deltidsanställda
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet
13, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (mom. 14)

Reservanterna anser

dels att avsnittet ”Medelsberäkningen” på s. 27 i utskottets yttrande
bort ha följande lydelse.

Utskottet har tillstyrkt socialdemokraternas förslag att förmedlingen
tillförs ytterligare 60 tjänster. Detta medför en kostnadsökning med 4,5
milj. kr. Dessutom har utskottet biträtt ett förslag från samma håll om
0,5 milj. kr. till en informationskampanj bland deltidsanställda. Sammanlagt
innebär detta att anslaget bör utöver regeringens förslag räknas
upp med 5 milj. kr. till totalt 663 475 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet
26, och med anledning av propositionens förslag till Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 663 475 000 kr.

6. Bidrag till företag som anordnar utbildning av anställda (mom. 15
och 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
bedömer” och slutar ”av finansfullmakten” bort ha följande lydelse:

Den höjning av bidraget till 25 kr. per timme vid utbildning som alternativ
till uppsägning eller permittering vilken föreslås i propositionen
65 är av värde i den givna situationen och biträds av utskottet. Det är
emellertid endast fråga om en kortsiktig insats. Utskottet anser liksom

AU 1976/77: 21

motionärerna att man målmedvetet bör arbeta för att utbildningsåtgärder
tas in i företagens långsiktiga planering för olika konjunktursituationer,
så att improvisationer i akuta lägen undviks. För de anställda är en
målmedveten utbildningsplanering med den angivna inriktningen av
största vikt. Sett i ett längre perspektiv kan man räkna med att planering
och genomförande av utbildningsinsatserna sker via utbildningsfonder i
företagen, en fråga som utskottet återkommer till i det följande. För att
redan nu nå en förbättrad planeringsberedskap behövs en kraftigare stimulans
än de bidrag som föreslås i budgetpropositionen och skall gälla
från den 1 juli i år. Utskottet ställer sig bakom den avvägning som gjorts
i motionen 543 och förordar således dels att bidraget vid utbildning som
alternativ till uppsägning eller permittering höjs till 16—24 kr. per
timme, dels att bidraget vid utbildning av redan anställda i kombination
med fast anställning av ersättare höjs till 24 kr. per timme, att gälla från
den 1 juli 1977 tills vidare.

dels att utskottets hemställan under 15 och 16 bort ha följande lydelse: 15.

beträffande bidrag till arbetsgivare som anordnar utbildning
av anställda som alternativ till permittering att riksdagen

dels med anledning av budgetpropositionen samt med bifall till
motionen 1976/77: 543, yrkandet 17, godkänner vad utskottet
anfört och föreslagit i fråga om ändrade grunder, att tillämpas
från den 1 juli 1977,

dels godkänner den i propositionen 1976/77: 65 förordade tillfälliga
höjningen av bidraget att gälla för utbildning som påbörjas
och slutförs under tiden den 1 februari—den 30 juni
1977,

16. beträffande bidrag till företag som anordnar utbildning av redan
anställda i kombination med fast anställning av ersättare
att riksdagen med anledning av budgetpropositionen samt med
bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 18, godkänner vad
utskottet anfört och föreslagit i fråga om ändrade grunder, att
tillämpas från den 1 juli 1977.

7. Jämställdhetsbidraget (mom. 17)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Vid bedömningen”
och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Vad jämställdhetsbidraget beträffar delar utskottet den uppfattning

5 Riksdagen 1976/77. 18 sami. Nr 21

AU 1976/77: 21

som kommer till uttryck i motionerna 543 och 1350, nämligen att bidragsbeloppet
behöver förstärkas väsentligt och tillämpningsföreskrifterna
ändras i den i motionerna angivna riktningen för att bidraget skall
bli ett effektivare instrument i arbetet på att bryta könsbarriärerna på
arbetsmarknaden. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna.

Såsom föreslås i budgetpropositionen bör försöksverksamheten med
bidraget fortsätta under budgetåret 1977/78.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande jämställdhetsbidraget att riksdagen med anledning
av budgetpropositionen och propositionen 1976/77: 65 samt
med bifall till motionerna 1976/77: 543, yrkandena 9 och 10,
och 1976/77: 1350 godkänner vad utskottet anfört och föreslagit
i fråga om ändrade grunder för bidraget till arbetsgivare
som anställer och utbildar män resp. kvinnor för yrken som
domineras av motsatt kön, att tillämpas fr. o. m. den 1 februari
1977.

8. Utbildningsfonder i företagen (moni. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Sysselsättningsutredningens
förslag” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Det av sysselsättningsutredningen skisserade fondsystemet skulle,
ställt under samhälleligt och fackligt inflytande, kunna få stark verkan
för att trygga sysselsättningen inom företagen. Det är därför angeläget
att fondfrågan tas upp till utredning. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande utbildningsfonder i företagen att riksdagen med
bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 20, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning (mom. 22)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Utskottet
noterar” och slutar ”härmed motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionen 225. På däri angivna skäl bör försöksverksamheten
med barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning
utvidgas att även gälla de fall då föräldern eller föräldrarna får sin utbildning
inom den egna kommunen men under utbildningstiden måste

AU 1976/77: 21

bo utanför hemorten. Detta är en rättvisefråga för dem som är hemmahörande
i till ytvidden stora kommuner med långa avstånd till tätorten.
De föreskrifter som meddelats om försöksverksamheten bör ändras i enlighet
med det sagda. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 225 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Medelsberäkningen (mom. 29)

under förutsättning av bifall till reservationerna 6 och 7
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Utskottet
som” och slutar ”har begärt” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt de i motionerna 543 framställda
yrkandena om förstärkta bidrag vid utbildning av anställda, tillstyrker
därför den i motionen begärda uppräkningen av anslaget med 80
milj. kr. I övrigt godtas propositionens beräkning av anslagsbehovet.
Anslaget bör alltså föras upp med 1 356 250 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande medelsberäkningen att riksdagen med anledning
av budgetpropositionens förslag samt med bifall till motionen
1976/77: 543, yrkandet 27, till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av
1 356 250 000 kr.

11. Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten (mom. 32)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”anförda motionsyrkandet” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar den uppfattning som uttrycks i motionen 543 att en
omläggning av statsbidragsgivningen till kommunala beredskapsarbeten
är angelägen. Det kan inte heller hävdas att det föreligger tekniska hinder
av beskaffenhet att behöva fördröja reformen. Utskottet biträder
därför motionsyrkandet som innebär att regeringen skall skyndsamt
förelägga riksdagen förslag till ett förbättrat bidragssystem som bättre
stimulerar kommunerna att påbörja dagsverksbilliga arbeten. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

AU 1976/77: 21

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 15,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

12. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet (mom. 44)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 46 som börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”begärt belopp” bort ha följande lydelse:

På de i motionen 543 angivna skälen bör en ytterligare höjning av
KAS göras med verkan från den 1 juli 1977. Det höjda beloppet bör,
som föreslås i samma motion, utgöra 65 kr. Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd
bör ändras i enlighet härmed. Utskottet lägger i det följande
fram förslag till lagändring.

Utskottets ställningstagande medför någon minskning av medelsbehovet
under anslaget. En sänkning av anslaget bör dock inte göras på
grund av förslaget. Till följd härav och då propositionens medelsberäkning
godtas bör anslaget föras upp med begärt belopp.

dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande lydelse:

44. beträffande höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet att
riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 543, yrkandet 22,
samt med anledning av motionen 1976/77: 1280 antar följande
lagförslag:

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd Härigenom

föreskrives att 18 § lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §»

Kontant arbetsmarknadsstöd ut- Kontant arbetsmarknadsstöd utgår
med 55 kronor för dag. går med 65 kronor för dag.

Till den som söker deltidsarbete eller i annat fall är arbetslös under
del av vecka utgår arbetsmarknadsstöd med det antal ersättningsdagar
per vecka som följer av en av regeringen fastställd omräkningstabell.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

1 Senaste lydelse 1976: 1076.

AU 1976/77: 21

13. Höjning av bidraget till utbildning i företag av handikappade
(moni. 48)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar ”AMS
har” och slutar ”motionen 543” bort ha följande lydelse:

I det föregående har föreslagits en höjning av jämställdhetsbidraget
från 8 till 16 kr. per timme för att främja arbetet på jämställdhet mellan
kvinnor och män. Det är lika angeläget att stimulera till ökade utbildningsinsatser
för att underlätta sysselsättningen för handikappade. AMS
har i anslagsframställningen anmält sin avsikt att vid utbildning för
svårt handikappade medge att bidragsbeloppet höjs med upp till 75 procent
av den totala lönekostnaden för den handikappade. Självfallet är
det av värde att AMS utnyttjar sin befogenhet att i enstaka fall sätta in
ett förstärkt bidrag när så är motiverat. Det ändrar emellertid inte behovet
av en högre nivå för det bidrag som normalt skall utgå. Utskottet
tillstyrker sålunda att det aktuella bidraget i enlighet med yrkandet i motionen
543 höjs från 8 till 16 kr. per timme. Regeringen bör underrättas
härom.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande höjning av bidraget till utbildning i företag av
handikappade att riksdagen med bifall till motionen
1976/77: 543, yrkandet 19, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

14. Bidrag till arbetarskyddsfonden (mom. 61)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Finansieringsförslaget i propositionen 1975/76: 182 byggde på tanken
att kostnaderna för information, utbildning och forskning sammanhängande
med arbetsrättsreformen skall bäras av produktionen. Utskottet
ansluter sig till denna uppfattning från principiella utgångspunkter. Såsom
yrkas i motionen 544 bör finansieringen av utbildning och övriga
åtgärder läggas om och från den 1 januari 1978 ske i den ordning som
förutsattes i propositionen 182, dvs. genom höjning av arbetarskyddsavgiften
från 0,10 till 0,17 procent. Genom den höjda avgiften kan uppskattningsvis
ca 140 milj. kr. bli disponibla för de aktuella aktiviteterna.
Intäkterna genom arbetsgivaravgifter är sålunda högre än det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget och möjliggör ökade utbildningsinsatser,
vilka väl behövs om lagstiftningen skall fungera effektivt.

Lagen om arbetarskyddsavgift bör ändras i enlighet med det sagda.
Utskottet lägger i det följande fram lagförslag härom.

AU 1976/77: 21

Stödet till arbetsgivarorganisationerna för information och utbildning
om medbestämmandelagen bör som föreslogs i propositionen
1975/76: 182 upphöra med utgången av år 1977. Kostnaderna för den
utbildningsverksamhet som därefter kan vara erforderlig bör företagen
kunna svara för på egen hand. De medel som härigenom frigörs fr. o. m.
år 1978 bör användas för arbetstagarnas informations- och utbildningsverksamhet
samt för forskningen på arbetslivets område.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar ”Budgetpropositionens
medelsberäkning” och slutar ”myndigheters styrelser”
bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till ovan gjort ställningstagande i finansieringsfrågan bör
medel endast anvisas för de med anslaget avsedda ändamålen i vad avser
andra halvåret 1977. Den avgiftsfinansiering som skall ske därefter
har med nu gällande premisser antagits ge en intäkt för helt år av 140
milj. kr. Anslaget bör därför tas upp med 70 milj. kr.

Riksdagen bör lämna det i budgetpropositionen begärda godkännandet
beträffande stöd till utbildning av de anställdas representanter i statliga
myndigheters styrelser.

dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande lydelse:

61. att riksdagen

A. med bifall till motionen 1976/77: 544, yrkandet 5, antar följande
lagförslag:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 1, 3 och 4 §§ lagen (1971: 282) om arbetarskyddsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Arbetsgivaravgift som bidrag till
arbetarskydd (arbetarskyddsavgift)
erläggs enligt denna lag.

3 §'

Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift
med belopp som
motsvarar en tiondels procent av
vad arbetsgivaren under året utgivit
som lön i pengar eller naturaförmåner
i form av kost eller
bostad.

1 Senaste lydelse 1975: 321.

Föreslagen lydelse

Arbetsgivaravgift som bidrag till
arbetarskydd samt till forskning,
utveckling, utbildning och upplysning
beträffande arbetslivs- och
inflytandefrågor (arbetarskyddsavgift)
erläggs enligt denna lag.

Arbetsgivare erlägger årligen arbetarskyddsavgift
med belopp som
motsvarar sjutton hundradels procent
av vad arbetsgivaren under
året utgivit som lön i pengar eller
naturaförmåner i form av kost
eller bostad.

AU 1976/77: 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna
beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt
lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del
lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare
utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

4 §i

Av arbetarskyddsavgiften skall
en fjärdedel utgöra bidrag till
statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens
verksamhet och tre fjärdedelar
bidrag till kostnader i övrigt
för forskning och utveckling samt
utbildning och upplysning beträffande
arbetarskydd ävensom till
kostnader för skyddsarbete som
utföres av skyddsombud som utsetts
enligt 40 § tredje stycket arbetarskyddslagen
(1949:1). Den
sistnämnda delen skall föras till
en fond, benämnd arbetarskyddsfonden,
som förvaltas enligt grunder
som regeringen fastställer.

Av arbetarskyddsavgiften skall
femton procent utgöra bidrag till
statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens
verksamhet.

Återstoden skall utgöra bidrag
till

1. kostnader i övrigt för forskning
och utveckling samt utbildning
och upplysning beträffande
arbetarskydd,

2. kostnader för forskning och
utveckling samt utbildning och
upplysning beträffande medbestämmande
i arbetslivet och arbetslivsfrågor
i övrigt,

3. kostnader för skyddsarbete
som utföres av skyddsombud som
har utsetts enligt 40 § tredje stycket
arbetarskyddslagen (1949:1),

4. kostnader för utbildning av
styrelserepresentanter för de anställda.

Den del av arbetarskyddsavgiften
som avses i andra stycket skall
föras till en fond, benämnd arbetarskyddsfonden.
Fonden förvaltas
enligt grunder som regeringen
fastställer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före
ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1974: 796.

AU 1976/77: 21

B. med anledning av budgetpropositionens förslag samt med
bifall till motionen 1976/77: 544, yrkandet 6, till Bidrag till arbetarskyddsfonden
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 70 000 000 kr.,

C. med bifall till motionen 1976/77: 544, yrkandet 7, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga
om upphörande av stödet till arbetsgivarorganisationer för information
och utbildning i medbestämmandefrågor.

Särskilda yttranden

av reservanterna:

1. Effektivare system för att undvika företagsnedläggningar (mom. 39)

Vi anser att det är nödvändigt att bygga ut nuvarande möjligheter att
skapa rådrum för överväganden om åtgärder för att skjuta upp eller eliminera
nedläggning eller inskränkning av driften av företag. Vår syn på
hithörande frågor kommer att utvecklas i samband med behandlingen
av regeringsförslagen om allmänna industri- och sysselsättningsstimulerande
åtgärder och särskilda insatser för tekoindustrin.

2. Förstärkta bidrag till verkstäder inom arbetsvärden (mom. 55)

Vi har vid utskottsbehandlingen krävt att yrkandena i motionen 543
(s) om principbeslut beträffande huvudmannaskapet för skyddade verkstäder
och därmed sammanhängande frågor skulle tas upp i förevarande
sammanhang. Utskottsmajoriteten har emellertid avslagit denna begäran
och hänvisat till att regeringen aviserat att proposition i ämnet skall
föreläggas riksdagen senare i år. Med anledning härav vill vi understryka
angelägenheten av att riksdagen bereds tillfälle att fatta beslut i
dessa frågor i så god tid att de nya principerna kan bli gällande från den
1 januari 1979 i enlighet med vad som förutsatts i de aktuella utredningsförslagen.

AU 1976/77: 21 73

Innehållsförteckning

Inledning 1

Motionerna 1

Väckta under allmänna motionstiden 1977 1

Väckta med anledning av propositionen 1976/77: 65 8

Statistiska uppgifter 9

Utskottet 11

Mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken 11

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m 14

Arbetsmarknadsservice 16

Arbetsmarknadsinformation 17

Yrkesmässig och geografisk rörlighet 24

Medelsberäkningen 27

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning 28

Sysselsättningsskapande åtgärder 38

Vissa decentraliseringsåtgärder 39

Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten 40

Beredskapsarbeten 41

Industribeställningar 43

Detalj planeringsbidrag 44

Medelsberäkning m. m 44

Stöd till lageruppbyggnad 44

Kontant stöd vid arbetslöshet 45

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning 46

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning 47

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning 47

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade 48

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade 50

Medelsberäkningen 53

Bidrag till arbetarskyddsfonden 54

Utskottets hemställan 55

Reservationer 60

samtliga anförda av socialdemokraterna

1. Mål och riktlinjer för sysselsättningspolitiken 60

2. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket 62

3. Särskilda förmedlingsinsatser m. m. för kvinnor 62

4. Deltidsarbete 63

5. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice .... 64

6. Bidrag till företag som anordnar utbildning av anställda .... 64

7. Jämställdhetsbidraget 65

8. Utbildningsfonder i företagen 66

9. Barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning 66

10. Medelsberäkningen 67

11. Statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten 67

12. Höjning av det kontanta arbetsmarknadsstödet 68

13. Utbildning i företag av handikappade 69

14. Bidrag till arbetarskyddsfonden 69

Särskilda yttranden

1. Effektivare system för att undvika företagsnedläggningar . . 72

2. Förstärkta bidrag till verkstäder inom arbetsvärden 72

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S8