Arbetsmarknadsutskottets betänkande

AU 1976/77:15

1976/77:15

med anledning av propositionen 1976/77: 58 om regionalpolitisk!
stöd till Algots Nord AB och AB Eiser jämte motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1976/77: 58 och de med anledning
av propositionen väckta motionerna 1976/77: 1341, 1976/77:
1345—1347.

Regeringens förslag

I propositionen 1976/77: 58 (arbetsmarknadsdepartementet) har regeringen
efter föredragning av statsrådet Åsling föreslagit riksdagen att
bemyndiga regeringen att ta i anspråk medel från förslagsanslaget Regionalpolitisk!
stöd: Bidragsverksamhet för avskrivningslån på sammanlagt
24,2 milj. kr. till Algots Nord AB och AB Eiser enligt de riktlinjer
som förordats i propositionen.

Motionerna

7976/77: 1341 av herr Carlstein (s) och fru Hörnlund (s)

I motionen yrkas att riksdagen vid antagande av propositionen 1976/
77: 58 som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om

1. att syssclsättningsminskning i möjligaste mån bör undvikas i Boråsregionen,

2. att en undersökning bör genomföras för att klarlägga om de båda
företagen uppfyllt sina åtaganden enligt avtal eller myndigheternas beslut,

3. att åtgärder bör vidtas om den ovanstående undersökningen visar
att företagen inte uppfyllt sina förpliktelser.

1976/77:1345 av herrar andre vice talmannen Magnusson (m) och
Nyhage(m)

I motionen yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen
1976/77: 58 — med beaktande av förslagen i den aviserade propositionen
om stödåtgärder för bl. a. tekobranschen — tillser att en ytterligare
snedvridning av konkurrensläget inom branschen förhindras.

1976/77: 1346 av fru Normark m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen uppdrar åt regeringen att påskynda
utredningen inom Statsföretag AB om ett vidgat statligt ägararrange -

1 Riksdagen 1976/77. 18 sami. Nr 15

AU 1976/77:15

mang av i första hand tekoindustrierna i Norrland och att återkomma
till riksdagen med förslag.

7976/77:1347 av herr Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen måtte besluta att hos regeringen hemställa
om att denna omedelbart vidtar nödvändiga åtgärder för ett förstatligande
av Algots Nord AB och AB Eiser för att trygga sysselsättningen
vid företagets anläggningar i Skellefteå, Norsjö och Lycksele,
resp. Kramfors, Sollefteå och Gällivare.

Propositionen

Under år 1972 träffade företrädare för Kungl. Maj:ts kansli och
Algot Johansson AB (Algots) en överenskommelse om att Algots skulle
förlägga en planerad utökning av sin verksamhet inom konfektionsindustrin
till norra Sverige. Enligt överenskommelsen skulle Algots bilda
ett dotterbolag, Algots Nord AB, som skulle etablera tillverkningsenheter
i första hand i Skellefteå, Norsjö och Lycksele i Västerbottens län. Efter
en femårig uppbyggnadsperiod skulle sammanlagt 1 000 personer
vara sysselsatta vid dessa enheter. Etableringarna i Västerbottens län
bedömdes vara av stort regionalpolitisk! intresse. För att de skulle genomföras
har Kungl. Majit och arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) beviljat
Algots Nord AB regionalpolitisk! stöd med betydande belopp. Sammanlagt
har till bolaget hittills utbetalats 49 920 000 kr. i utbildningsstöd
och 1 511 500 kr. i sysselsättningsstöd. Vidare har Skellefteå, Norsjö
och Lycksele kommuner låtit uppföra fabrikslokaler för bolagets
verksamhet i resp. kommun. Lokalerna har uppförts som beredskapsarbete.
Bolagets maskininvesteringar har genomförts utan statligt stöd.
F. n. har bolaget sammanlagt 723 anställda, varav 460 i Skellefteå,
125 i Norsjö och 138 i Lycksele.

Efter överläggningar mellan AMS och AB Eiser (Eiser) nåddes år
1973 en överenskommelse om att Eiser skulle förlägga en planerad utvidgning
av sin verksamhet inom textil- och konfektionstillverkningen
till norra Sverige. Bolaget förband sig att efter en uppbyggnadsperiod
sysselsätta 200 personer i Gällivare, 150 i Kramfors och 240 i Sollefteå.
I samband härmed köpte staten av Eiser Invest AB 50 % av aktierna i
Eiser (prop. 1973: 70, NU 1973: 71, rskr 1973: 384). Köpeskillingen
var 45 milj. kr. Därefter har staten och Eiser Invest AB vardera skjutit
till ytterligare 10 milj. kr. i aktiekapital i Eiser (prop. 1975/76: 125 bil.
11, NU 1975/76: 71, rskr 1975/76: 416). För att etableringarna i Gälli
vare, Kramfors och Sollefteå skulle genomföras har vidare Kungl.
Maj:t och AMS beviljat Eiser och dess dotterbolag Brasons Konfektions
AB regionalpolitisk! stöd i form av lokaliseringsbidrag, avskrivningslån,
lokaliseringslån, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd. För genomförda

AU 1976/77:15

investeringar har hittills betalats ut 6 749 000 kr. i lokaliseringsbidrag,

1 536 000 kr. i avskrivningslån och 6 330 000 kr. i lokaliseringslån. Vidare
har betalats ut 7 706 358 kr. i utbildningsstöd och 872 900 kr. i
sysselsättningsstöd. F. n. har Eiser 40 anställda i Gällivare, 52 i Kramfors
och 90 i Sollefteå.

Under hösten 1976 aviserade både Algots och Eiser åtgärder, som
skulle innebära en kraftig minskning av antalet arbetstillfällen bl. a. vid
norrlandsfabrikcrna. Mot denna bakgrund fick den 9 november 1976
generaldirektören och chefen för AMS Bertil Rehnberg i uppdrag att
förhandla med Algots och Eiser med syfte att säkerställa de regionalpolitiska
satsningarna i Norrland. Som en utgångspunkt för förhandlingarna
angavs att nuvarande sysselsättningsnivå vid anläggningarna i
Norrland så långt som möjligt skulle behållas. Med tanke på textil- och
konfektionsbranschernas ansträngda läge och de båda företagens åtaganden
i andra delar av landet borde dock de ursprungliga överenskommelserna
om sysselsättningsåtaganden kunna revideras. En annan utgångspunkt
för förhandlingarna var att nuvarande ägarförhållanden
inte borde ändras. Slutligen borde förhandlingarna syfta till att nå en
lösning så att verksamheterna i de berörda orterna blir konkurrensdugliga
på längre sikt.

I slutet av november redovisade Rehnberg resultatet av förhandlingarna
med de båda företagen. I propositionen läggs nu fram förslag
som bygger på vad som framkommit vid dessa överläggningar. Föredraganden,
statsrådet Åsling, framhåller att Algots och Eisers etablcringar
i Norrland är av stor regionalpolitisk betydelse och att det med
hänsyn till statens tidigare engagemang finns ett särskilt intresse att
sysselsättningen på de berörda orterna så långt möjligt bibehålls. Ytterligare
skäl för en fortsatt verksamhet är det svåra sysselsättningsläget
och då särskilt för kvinnor på de aktuella orterna. En nedläggning skulle
dessutom medföra betydande samhällsekonomiska kostnader.

I propositionen föreslås att Algots och Eiser skall kunna få ytterligare
regionalpolitisk stöd inom ramen för ett s. k. offertsystem, dvs. att
företagen åtar sig att på villkor som anges i Rehnbergs redovisning fortsätta
verksamheten. Föredraganden betonar att stödet i första hand
avser att ge rådrum för att söka åstadkomma varaktig sysselsättning för
de berörda i verksamhet som på sikt kan bedrivas lönsamt. Avsikten är
sålunda inte att ge täckning för permanent driftunderskott i verksamheten.

För Algots, som hävdat att koncernen borde minska med ca 800 anställda,
innebär förslaget att bolaget under den närmaste tvåårsperioden
bibehåller antalet anställda i Lycksele (138 personer) och Norsjö (125
personer) samt att antalet anställda i Skellefteå minskas från 460 till
240 personer. En lika stor minskning förutses i Borås. Som motpresta -

AU 1976/77:15

tion för staten föreslås ett avskrivningslån på 15,2 milj. kr. Lånet skall
vara ränte- och amorteringsfritt under åren 1977 och 1978 och skrivas
av vid slutet av dessa år med halva beloppet för vartdera året under förutsättning
att den angivna sysselsättningen upprätthålls i Västerbotten
och Borås. Därutöver förutsätts i Rehnbergs skrivelse att Algots skall
få tillstånd att överföra vissa investeringsfondsmedcl till lagerinvestcringskonto.
Vidare skall bolaget inte ha några anspråk på utbildningsstöd
eller sysselsättningsstöd för åren 1977 och 1978. Inte heller skall
bolaget göra gällande någon äganderätt till de lokaler i vilka verksamheten
bedrivs i Västerbotten.

Elser gjorde vid förhandlingarna gällande att det från företagsekonomiska
utgångspunkter var motiverat att lägga ned driften vid bolagets
samtliga anläggningar i Norrland. Resultatet av förhandlingarna med
Rehnberg innebär emellertid att företaget under en tvåårsperiod åtar
sig att bibehålla antalet anställda i Kramfors (52 personer) och Sollefteå
(90 personer), medan verksamheten i Gällivare endast kan drivas t. o. m.
den 11 april 1977. För att ge rådrum för att skaffa ny sysselsättning till
Gällivare är AMS beredd att medverka till att tidigarelägga vissa militära
beställningar.

I utbyte mot dessa åtaganden föreslås att Eiser på samma villkor som
Algots skall få ett avskrivningslån på 9 milj. kr. Bolaget skall därvid
avstå från utbildningsstöd och sysselsättningsstöd för åren 1977 och
1978. I propositionen sägs vidare att den omständigheten att sysselsättningen
hålls på nuvarande nivå i Kramfors och Sollefteå inte får leda
till minskad sysselsättning vid bolagets anläggningar i andra delar av
landet.

Utskottet

Utskottet delar den i propositionen redovisade uppfattningen att starka
regionalpolitiska skäl talar för att ytterligare statligt stöd tillförs Algots
Nord AB och AB Eiser för att skapa rådrum för mera långsiktiga insatser.

Utskottet godtar förslaget att stödet ges inom ramen för ett s. k. offertsystem
och med de villkor som anges i propositionen. Utskottet vill särskilt
stryka under vikten av att sysselsättningen vid företagens anläggningar
upprätthålls på det sätt som fastslogs vid överläggningar med
företagen.

De i ärendet väckta motionerna innehåller inte något yrkande om
direkt avslag på propositionen. Däremot finns yrkanden i olika frågor
som har anknytning till de framlagda förslagen. I två motioner behandlas
frågan om statens engagemang i tekobranschen. I vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1347 begärs att regeringen omedelbart skall

AU 1976/77:15

vidta åtgärder för att förstatliga Algots Nord AB och AB Eiser. I motionen
1346 av fru Normark m. fl. (s) vill man att en utredning inom
Statsföretag AB om ett vidgat statligt ägarengagemang av i första hand
tekoindustrierna i Norrland skall påskyndas och förslag föreläggas riksdagen.

Enligt utskottets uppfattning bör inte riksdagen i det här sammanhanget,
där det gäller att av regionalpolitiska skäl komma till rätta med
en akut situation, ta ställning till mera långsiktiga frågor som den framtida
ägarstrukturen m. m. av tekoindustrin. Utskottet har inhämtat att
regeringen under våren kommer att lägga fram förslag om branschinriktade
åtgärder för att stödja tekoindustrin. Det kommer alltså att finnas
möjligheter att ta upp frågan om branschens förhållanden i ett vidare
perspektiv. Med hänsyn därtill avstyrker utskottet bifall till de
båda motionsyrkandena.

I motionen 1345 av herrar andre vice talmannen Magnusson (m) och
Nyhage (m) framhåller man risken för att punktinsatser av det slag som
propositionen innehåller medför att konkurrensen inom branschen snedvrids.
Motionen synes närmast gå ut på att den föreliggande propositionen
skall behandlas i samband med den väntade propositionen om
stödåtgärder till branschen. Av vad tidigare sagts framgår att utskottet
inte vill skjuta på behandlingen av den förevarande propositionen. Förslagen
i denna är regionalpolitisk betingade och kan därför hållas åtskilda
från åtgärder som avser branschen som helhet. Samtidigt vill utskottet
betona vikten av att man anlägger en helhetssyn på branschen.
Motionsyrkandet bör med hänsyn till det anförda lämnas utan bifall.

Herr Carlstein (s) och fru Hörnlund (s) tar i motionen 1341 upp dels
sysselsättningsproblemen i Boråsrcgionen dels frågan om en undersökning
för att klarlägga om Algots och Eiser fullgjort sina åtaganden i
samband med tidigare erhållet regionalpolitisk stöd. Den sistnämnda
frågan behandlas också i den tidigare nämnda motionen 1346 av fru
Normark m. fl. (s).

När det gäller sysselsättningen i Boråsregionen konstaterar motionärerna
att under 1970-talet över 6 000 arbetstillfällen försvunnit i regionen
och att enbart Algots i Borås minskat från 2 200 till 900 anställda.
Motionärerna begär därför ett uttalande att sysselsättningsminskning i
möjligaste mån bör undvikas i Boråsområdet.

Utskottet har förståelse för synpunkterna i motionen. Som framgår av
propositionen kan emellertid en viss minskad sysselsättning hos Algots
i Borås uppkomma även med det aktuella stödet. Även för Eisers del
föreligger som utvecklingen den senaste tiden visat risk för ytterligare
minskning av sysselsättningen i Boråsområdet. Däremot har man rätt
att räkna med att stödet till Eiser i Kramfors och Sollefteå inte leder
till att sysselsättningen minskar vid enheter i företaget med samma slags
tillverkning i andra delar av landet.

AU 1976/77:15

Utskottet utgår från att regeringen och myndigheterna tar till vara de
möjligheter som finns att med hjälp av bl. a. regionalpolitiska insatser
upprätthålla sysselsättningen och bredda näringslivet i Boråsområdet.
Med det anförda har utskottet besvarat det aktuella motionsyrkandet.

Herr Carlstein och fru Hörnlund tar vidare upp den kritik som de
anställda i olika sammanhang riktat mot Algots för att bolaget inte skulle
ha fullgjort sina förpliktelser enligt avtalet från år 1972 med staten. Motionärerna
går även in på den av Rehnberg behandlade frågan om Eiser
uppfyllt sin del av avtalet från år 1973 med staten. En förutsättning för
statens köp av halva aktieposten i Eiser var att viss sysselsättning skulle
skapas i norrlandsföretagen. I den mån denna förutsättning inte uppfyllts
finns det enligt Rehnberg grund för krav från statens sida på återgång
av i varje fall en del av köpeskillingen för aktierna. Med hänvisning
till Rehnbergs redogörelse vill motionärerna att riksdagen skall stryka
under vikten av att ingångna avtal hålls och att åtgärder vidtas om en
undersökning ger vid handen att företaget inte uppfyllt sina förpliktelser.

Utskottet har inhämtat att viss utredning satts i gång i fråga om hur
det tidigare avtalet mellan staten och Algots fullgjorts.

Enligt utskottets uppfattning är det med hänsyn till den kritik som
förts fram angeläget att regeringen verkar för att det snabbt bringas
klarhet i de berörda frågorna.

Med hänsyn till ärendets karaktär bör de anställdas organisationer få
full insyn och ha rätt att medverka i utredningsarbetet.

Utskottet utgår också från att regeringen tar upp frågan om statens
mellanhavande med Eiser Invcst AB (numera Rang Invest AB).

Resultatet av utredningsarbetet beträffande Algots och Rang Invest
AB får ligga till grund för eventuella åtgärder från statens sida.

Vad utskottet anfört i anslutning till de aktuella motionsyrkandena
bör regeringen underrättas om.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bifaller propositionen 1976/77: 58,

2. beträffande ökat statligt engagemang i tekoindustrin att riksdagen
avslår motionerna 1976/77: 1346 och 1976/77: 1347,

3. beträffande frågan om snedvridande effekter för konkurrensen
m. m. att motionen 1976/77: 1345 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

4. beträffande sysselsättningen i Boråsregionen att motionen
1976/77: 1341, yrkandet 1, inte föranleder någon riksdagens
åtgärd,

5. beträffande undersökning av frågan om Algots oell Eiser fullgjort
sina förpliktelser på grund av tidigare utgivet regionalpolitiskt
stöd m. m. att riksdagen med anledning av motionen

AU 1976/77:15

1976/77: 1341, yrkandena 2 och 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 15 februari 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Fagerlund (s), Stridsman (c), Nilsson
i Östersund (s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffle (c), Johansson
i Simrishamn (s), Fridolfsson (m), fru Ludvigsson (s), herrar Fransson
(c), Granstedt (c), fru Berglund (s), fru af Ugglas (m), fru Leijon
(s) och fru Winther (fp).

Reservationer

Herrar Fagerlund, Nilsson i Östersund, fru Hörnlund, herr Johansson
i Simrishamn, fru Ludvigsson, fru Berglund och fru Leijon (alla s) har
avgivit följande tre reservationer till betänkandet.

1. ökat statligt engagemang i tekoindustrin (moni. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”båda motionsyrkandena” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förts fram i motionen 1346 av
fru Normark m. fl. (s). Dc mycket stora statliga subventioner som diskuteras
för tekoindustrins del gör det nödvändigt att omgående ta upp
frågan om inte staten bör ta över ägandet av tekoindustrin i ökad omfattning.
Inte minst gäller det företag av den typ som är aktuella i propositionen
och som fått omfattande regionalpolitiskt stöd. Vissa steg i
riktning mot statligt ägande har redan tagits. Statsföretag har också fått
i uppdrag att utreda vissa frågor om statens engagemang i tekoindustrin.
Enligt utskottets uppfattning bör regeringen antingen genom Statsföretag
eller i annan ordning låta utreda frågan om statens ägarengagemang
i tekoindustrin. Regeringen bör underrättas om vad sålunda anförts
i anslutning till motionen av fru Normark m. fl. Som framgår av
det anförda är utskottet däremot inte berett att som yrkas i vpk-motionen
i dag begära åtgärder för omedelbart förstatligande av Algots Nord
AB och AB Eiser. Den motionen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande ökat statligt engagemang i tekoindustrin att riksdagen A.

med anledning av motionen 1976/77: 1346 som sin mening

AU 1976/77:15

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

B. lämnar motionen 1976/77: 1347 utan åtgärd.

2. Sysselsättningen i Boråsregionen (moni. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet
utgår från” och slutar ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till de omfattande kriser för tekoindustrin som speciellt
har drabbat Boråsområdet vill utskottet stryka under vikten av att regeringen
och myndigheterna tar till vara alla möjligheter som finns att
med hjälp av bl. a. regionalpolitiska insatser upprätthålla sysselsättningen
och bredda näringslivet i regionen. Vad utskottet anfört i denna fråga
bör regeringen underrättas om.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande sysselsättningen i Boråsregionen att riksdagen med
anledning av motionen 1976/77: 1341, yrkandet 1, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Undersökning av avtalen mellan staten och Algots samt staten och
Eiser (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”i utredningsarbetet” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till ärendets karaktär bör utredningen ske under parlamentarisk
medverkan. Likaså bör de anställdas organisationer få full
insyn och ha rätt att medverka i utredningsarbetet.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande undersökning av frågan om Algots och Eiser fullgjort
sina förpliktelser på grund av tidigare utgivet regionalpolitiskt
stöd m. m. att riksdagen med anledning av motionen
1976/77: 1341, yrkandena 2 och 3, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om utredning under
parlamentarisk medverkan.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770058