Hert BOHMAN (m):

Herr talman! Det kändes besynnerligt, eller skall vi hellre säga trist, att före middagsuppehållet lyssna till statsminister Palme när han, för att citera honom själv, "med lugnt och stillsamt tonfall" bedömde de andra partierna.

I förrgår öste herr Palme formligen beröm över folkpartiet och gick upp i falsett när han gjorde ner oss andra två på den här sidan. 1 dag visste han inte hur bra centerpartiet var. De andra två partierna var urusla, reaktionära och ärkekonservativa för att de vill skapa garantier för de individuella friheterna. Alla som har samma uppfattning som statsministern är vid varje tillfälle hedervärda, alla andra mindervärdiga. Varje försök att nyansera saknas.

Nu är inte herr Palme här, men jag hoppas all han lyssnar i något hörn i det här glashuset. Om jag fick råda herr Palme - och det är ju djärvt att våga sig på alt ge råd åt en mäktig statsminister - skulle jag säga så här: Respektera också andras åsikter och uppfattningar! Försök att någon gång vara anspråkslös och ödmjuk då ni bedömer andra och diskutera i sak och inte alltid i affekt. Det finns anledning atl säga del här just i dag, därför all en fri och öppen deball och respeki för åsikter också hör till det demokratiska system som vi just nu diskuterar.

"Moderalerna har i det längsta bekämpat del demokraiiska genombrottet", sade Olof Palme nu som så många gånger förut. Då statsministern inte kan komma ål dagens moderater, angriper han konsekvent gårdagens högermän. Och han går gärna tillbaka lill dem som satt i början av det här seklet. Den här gången gick han för säkerhets skull tillbaka ända lill 1809. Del finns anledning atl påminna om atl det trots alll var en högerregering som under Lindman 1907 genomförde allmän och lika rösträtt för män till andra kammaren, en rösträtt som byggde på det proportionella valsystemet. Både liberaler och socialdemokrater ville som bekant då ha majoritetsval. Men det här glömmer statsministern alltid bort när han talar om demokraiins genombrott. Att statsministern borde känna lill det, utgår jag ifrån.

Jag skall dock gärna erkänna att det säkeriigen fanns högermän på den tiden som var rädda för den moderna demokratin och fruktade för

10 Riksdagens protokoll 1975/76:149-152

145

Nr 150 konsekvenserna av en demokratisering. De gjorde det bl. a. därför alt

Fredaeen den det bland socialdemokraterna fanns starka revolutionära krafter som ville

4 iuni 1976 " °' '' samhälle helt och hållet. 1 det konservativa parti vars ma-

--------------- joritel den gången bestod av bönder - strängt laget skulle man lika gärna

Fri-och rättigheter i kunna angripa centerpartiet som moderaia samlingspartiet för del för-
grundlag flutna med hänsyn till detla - var meningarna starkt delade i detla hän-

seende. Det var många konservativa som aktivt deltog i kampen för en fördjupad demokrati, för ett bättre folkstyre. Del var många som ställde sig bakom Verner von Heidenslams appell: Det är skam, det är fläck på Sveriges baner, alt medborgarrätt heter pengar. - Sådant här hör också lill bilden av del förflutna, om man nu skall åberopa den i sådana här sammanhang.

Skall man ta statsministern på orden - och del bör man ju göra -var statsministerns argumentering i myckel slor utsträckningen plädering inte bara mot lagråd, mot kvalificerade majoriteter för frihetsinskränkningar, mot lagprövning utan faktiskt också mot hela begreppet grundlag som sådant.

Vad är grundlag om inte just en inskränkning av den tillfälliga majoritetens rätt att fatta vilka beslul som helst?

En grundlag är en ram utanför vilken folksuveräniteten inte får gå, dvs. ett uttryck för de villkor som måste gälla för del poliliska spelet. Men av anförandet att döma - och jag går nu efter det - accepterar statsministern tydligen inga begränsningar. Han accepterar tydligen inte heller domstolarnas rätt atl sätta grundlag före lag i de fall då dessa uppenbart strider mot varandra. Har herr Palme den uppfattningen, vilken han pläderar för - och den strider klart både mot vad regeringen själv har föreslagit i proposiiionen och mot vad utskottet sagt på den här punklen -- urvattnas själva grundlagsinsliluiei som sådani. Då har grundlagen upphört att vara grundlag.

Vi är - eller, rättare sagt, vi var - överens om lagprövningen i sak. Del som skiljer oss är atl vi moderater vill ha lagprövningen uttryckligen inskriven i grundlagen. Men pä den punklen har regeringen tvingats ge vika för de teoretiker inom LO som inte verkar vara villiga atl acceplera grundlag över huvud laget. Skall man fortfarande döma av Olof Palmes uttalande för en stund sedan, har han nu anslutit sig lill den här synen på grundlagen.

Då statsministern gick tillbaka till Monlesquieu 1809 bekände han sig plötsligt till något slags rousseauansk demokratisyn - lill en hell oinskränkt folkmakt, dl obegränsat majoritelsstyre.

Folkel har i val sagt sitt. De valda har då, sade statsministern, obegränsad rätt att bestämma - detta var innebörden.

Men det kan ju hända en del saker sedan folkel i val har sagt sitt. Nya stora problem kan dyka upp som djupt ingriper i den enskildes rättsområde, problem som folket fakliskt inte har tagit släilning lill och varken direkl eller indirekt bemyndigat regering och riksdag alt lösa. Vad är det då för fel all ge folkel möjlighet att ta ställning innan de

146

nya ingreppen vidtas? Nr 150

Delta är tvärtom att respektera folkmakten och att samtidigt - det Fredaeen den är del väsentliga - garantera att lagfästa rättigheter inte sätts ur kraft a ■ ■ 19

genom elt vanligt beslul. Kan man inte gå så långt - det går inte alllid __

av tidsskäl - utgör den kvalificerade majoriteten som vi talar för i varje Fri- och rättigheter i
fall en viss icke oväsentlig garanti mot missbruk. grundlag

Och - det vill jag slå fasl - propositionen ger inte opinionsrältighelerna dl grundlagsskydd, utan bara ett skenbart skydd. Del är mera fråga om en allmän åsiktsförklaring, en deklaration. Inga fasta och starka garantier, och del har föranlett oss och folkpartiet all kräva minorilelsskydd.

Statsministern talade länge om att minoritetsskyddet sätter pariamen-larismen ur spel. Men del kan inte vara riktigt. Det kan inte statsministern mena. Det kan inte bli tal om att en regering som har riksdagens förtroende skulle gå därför all den inte har nått upp lill fem sjättedels majoritet i en grundlagsfråga.

Får jag sedan, herr lalman, sluta med atl ställa några frågor till statsministern. I varje fall skulle jag vara tacksam om herr Palme på den första frågan kunde ge elt kort och rakt svar. Det går alt svara rakt och kort på den frågan. Jag vill ha elt rent principiellt svar.

Tycker statsminister Palme all kollektivanslutning av enskilda människor lill etl politiskt parti står i överensstämmelse med demokraiins grundsatser om fri politisk åsiktsbildning, valhemlighet och envars rätt alt själv bestämma vilkel poliliskl parti han vill tillhöra eller stödja? Tycker statsministern det? Kan herr statsministern ge ett rent principiellt svar pä den frågan? Jag vill ha ett ja eller nej, del räcker en bit i varje fall.

Jag läste häromdagen om en löntagare i Södertälje som plötsligt upptäckte atl han blivit kollektivansluten lill del socialdemokraliska parliel. Han gick till fackföreningen för att få en reservationsblankett och fackföreningen sade då all den inte hade några sådana. Hur skall jag då bära mig åt? sade han. Svar: Du får fara in till förbundet i Stockholm och begära en blankett. Han kostade pä sig en resa in lill Slockholm - del är inte så höga kostnader med 70-kortet. Han sökte upp förbundsexpeditionen för all få tag i den här blanketten, men expeditionen var stängd. Sedan kom han tillbaka dagen efter och så småningom lyckades man leta upp en blankett ål honom att fylla i för att därmed lala om alt han inte ville vara med i det socialdemokratiska partiet.

Detla föranleder följande frågor: Vet statsminister Palme om sådana här reservanter brukar registreras i fackförbundet? Hur sker registreringen i så fall? Finns det dl centralt register för dessa reservationer? Är i så fall detla register upplagt på dala? Om del inte är fallel, är statsministern då beredd all garantera att så inte blir fallel? Åsiktsregistrering vill vi ju inte ha i vårt land.

147

Nr 150 Hcrt AHLMARK (fp):

Fredaeen den '' talman! Först elt par ord till Thorbjörn Fälldin. Vi har två in-

4 iuni 1976 vändningar mot cenierns förslag. Den ena är alt samma riksdagsmän

--------------- skulle besluta om inskränkningar av centrala fri- och rättigheter både

Fri-och rättigheter i första och andra gången. Här handlar det inte om huruvida man själv
grundlag är beredd alt ändra mening. Det är i och för sig väldigt bra om man

kan göra det. Man kan ofta själv vara av samma mening som majoriteten, men väljarna har en annan mening. De får dä icke någon chans atl säga sin om det inte blir val emellan besluten. Vid två läsningar med sex månader emellan är det samma riksdagsmän som beslutar såväl första som andra gången - om inte första läsningen råkar komma före ett val. I så fall får väljarna säga sitt först.

Vår andra invändning är frågan: Vem avgör om en lag inskränker frihet som slår nämnd i grundlagen? Cenierpariiei har valt lösningen att kammaren själv skall göra del. Alltså kan en majoritet, med en röst, först rösta igenom att det inte är en inskränkning och sedan göra inskränkningen.

Till detla säger Thorbjörn Fälldin - han är självklart hell ärlig, det ifrågasätter jag inte ett ögonblick - att så är det inte. Del sker automatiskt två läsningar. Del kan inte bli någon strid om detta, menar han.

Men jag har gått lill cenierns moiion, nr 2554, och där står faktiskt pä följande sätt - jag måsie citera för all visa alt ni själva medgetl alt del här kan bli problem:

""Man kan också överväga en regel för det fall olika meningar uppkommer om ett lagförslag fäller under de aktuella reglerna eller Inte." - Ni har själva kursiverat en del av denna mening. - ""Inte heller en sådan regel torde emellertid vara nödvändig, särskilt med lanke på den obligatoriska lagrådsgranskningen. Avgörandet av procedurfrågan bör kunna träffas enligt vanliga principer av talmannen, kammaren och vederbörande utskott."

Man har i centerpartiet själv hederligt uppgivit i sin moiion hur man gör när olika meningar föreligger om en viss lag innebär en begränsning av de fri- och rälligheler som finns i grundlag. Dä kommer man fram lill all kammaren skall avgöra del. Och del är just den svagheten i konstruktionen jag har kritiserat.

Sedan vill jag vända mig till statsministern. Det har varit tre faser i debatten i dag. Fas I var när Hilding Johansson sade alt folkpartiels linje ""strider mot demokratin"". Folkpartiet lägger fram delta förslag för alt man vill hindra reformarbetet, sade han. Lennart Geijer var inne pä tanken att detta skulle vara något slags ""minoriletsdiktalur". Det var fas I i debatten.

Men den gick snabbt över - det tog bara några limmar. I fas II kom

Lennart Geijer upp och sade all folkpartiet hade utomordentliga avsikter.

Del var bara tekniska skillnader. Vi är överens om målet, men del skiljer

litel i metoderna. Del våren oerhört mild justitieminister som knappast

148 försökle försvara sina föriöpningar från tidigare inlägg.

Fas 111 inleddes när statsministern gick upp i talarstolen. Han sade Nr 150 all folkpartiet fåll elt återfall i gammal konservatism, folkpartiet sviker Fredagen den sina traditioner, folkpartiet har bytt sida osv. Del är uppenbart ingen a ■ : 1975

som helst samordning inom regeringen. Man vinglar mellan olika synsätt. --

Man prövar vilken agilalionslinje som passar bäst för tillfället, använder Fri- och rättigheter
den och ser hur det går. /' grundlag

Statsministern säger att domstolarna inte i efterhand skall sälta sig över vad riksdagen beslutat. Del är uppenbart alt statsministern inte följt debatten i dag. Vi har redan diskuterat del här. I själva verket leder regeringens linjer lill mer makt för domstolarna och ger dem, för att använda statsministerns egna ord i Folkels hus-talet, rollen att överpröva vad folkels representanter har beslutat.

Vårt förslag innebär alt man ställer stora krav pä riksdagens prövning av lagar som inskränker frihelen. Vi lägger våra spärrar mot otillbörliga inskränkningar i de friheter som grundlagen stadgar hos riksdagen, i folkels prövning i val. Det ger långigående garantier för atl de lagar som beslutas inte strider mot grundlag. Regeringens förslag däremoi innebär all regeringsformen stadgar en mängd vikliga fri- och rättigheter, och sedan överlåter man väsentligen åt domstolarna atl pröva hur de lagar som riksdagen beslutar med enkel majoritet och ulan särskilda krav förhäller sig lill grundlagens ord. Det öppnar långt fler möjligheter än värt förslag all ge domstolar makt.

Låt oss se på del skydd regeringen har byggt upp. Jag kan la en formulering: Man får bara göra inskränkningar för alt "tillgodose ändamål som är godtagbart i dl demokratiskt samhälle"'. Vad är det, i dl kritiskt läge? Man får bara göra inskränkningar som inte är "ett hol mot den fria åsiktsbildningen"". Är det klartext? Man får göra inskränkningar om det är viktigt för "rikets säkerhet"". Typisk kautschukparagraf! "'Allmän ordning och säkerhet!" - Det vimlar av snömosformuleringar av det här slaget. Det är regeringens skydd.

Man kan tolka de här formuleringarna oerhört olika. Del finns alltså risk för att det blir lagprövning i efterhand mycket oftare med regeringens förslag än med vårt. Med vårt förslag låter man inte spärren bestå i tolkning av suddiga paragrafer ulan den ligger i en särskild procedur - antingen två beslul med mellanliggande val eller, om det är brådskande, beslul med fem sjättedels majoritet.

Sedan säger statsministern alt folkpartiets motion beskriver läget på dl kalaslrofalt felaktigt sätt. Inte alls! Lål oss se på yttrande- och informationsfriheten: En lag som för några är ett hol mot "den fria åsiktsbildningen"" - som det heter i lagtexten - kan andra komma all godta därför all den fria åsiktsbildningen kan påstås garanteras på andra sätt genom tryckfriheten, som har sin egen grundlag. Därmed kan man i realiteten upphäva yttrandefriheten just därför att man säger att tryckfriheten ändå är garanten för åsiktsbildningen.

Man kan göra en allvariig inskränkning i friheterna genoni all formellt
motivera den med hänsyn till allmän ordning och säkerhet. I situationer 149

Nr 150

Fredagen den 4 juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

150

som vi inte kan förutse kan man komma all göra betänkliga ingrepp i demokraiins friheter genom all säga au ""särskildl vikliga skäl"" föranleder del. - Det här är ändå bara exempel på de grunder på vilka yttrande- och informationsfriheten kan inskränkas.

Är det här etl skydd, verkligen? Hur kommer sådana ord atl verka i ett kritiskt läge, om det blir etl hårt tryck från en främmande makt, dä Sverige är i ett krisläge? Hur komnier de här svaga formuleringarna all skydda våra friheter då? Om det blir en ekonomisk kris, slor social oro, hur kommer då de här formuleringarna alt verka? Om det blir ett antal terroraktioner som skapar upphetsning, etl opinionsläge som trycker pä, som kräver inskränkningar av vissa friheter för att man skall ""la itu med" dem som begär brott osv.-vad är det då för trygghet regeringens paragrafer ger oss?

Det här är den avgörande frågan. Jusiilieminislern har visserligen sagt all det bara är "en lilen grupp rättigheter" som folkpartiet tar upp. Men det är yttrandefriheten, informationsfriheten, skyddet för vad man skriver i brev, säger i telefon, mötesfriheten, demonslralionsfrihelen, föreningsfriheten. "En liten grupp rättigheter", säger Lennart Geijer.

Olof Palme var inne på all vi skulle ha lagt fram elt förslag som leder till "procedurdebatter som hindrar sociala reformer". Nej, så är del inte! Inskränkningar i de andliga friheterna kan vara avgörande för vår demokrati.

Då hänvisar ni lill tystnadsplikten. Problemet kring tystnadsplikten löses genom den tystnadspliktslag som skall beslutas' av riksdagen i höst. Självfallet hade man kunnat besluta om den nya arbetsrätten med enkel majoritet också med folkpartiets grundlag. Vi får en ny tyslnadspliklslag i höst. Den klarar de behov av tystnadsplikt vi i dag kan se. I förslagel från tystnadspliktskommittén sägs del, all det är fullt klart att tystnadsplikt på den enskilda arbetsmarknaden kan föreskrivas genoni avtal, exempelvis kollektivavtal. Det är också den lösning som man har valt i den nya arbdsrättslagen. Och när det gäller offentliga funktionärers tystnadsplikt innebär de nya arbdsrättslagarna ingen avgörande förändring.

Men sedan kommer del avsnitt som gjorde siaisminisiern en smula agiterad, nämligen del där han sade att folkpartiet i fri- och rättighets-frågorna bedriver en "ytlerkantspolilik". Jag vill på ett sätt ge statsministern rätt: liberalismen har alltid varil särskilt pådrivande när det gällt att skydda friheten i Sverige.

Så var del på 1800-lalet och kring sekelskiftet. Då gällde del kampen mot konvenlikelplakaiel, kampen för föreningsrätten, kampen mot presscensuren och mycket annal - i regel i samverkan med arbetarrörelsen.

Så var det under andra världskriget. Folkpartiets riksdagsgrupp var i början av 1940-lalet den enda riksdagsgruppen där en majoriiei röstade mot den censurlag, som samlingsregeringen föreslog och fick igenom i riksdagen.

Så har del också varil under de senaste åren. Vi har i många år arbetat

för alt skydda friheterna utöver tryckfriheten, som redan har sin egen grundlag. Del har alllid i dessa situationer hetat: Folkpartiet är extremt, liberalerna går för långt, folkpartiet förstår inte behovet av inskränkningar av friheterna. Ytlerkantspolilik kallar Olof Palme del i dag. 1 själva verket beskriver han då bara liberalismens pådrivande roll och förpliktelser när det gäller skyddet av frihelen.

Vad var Karl Slaaffs lidelse? Jo, det var all Jölket skulle bestämma i eget hus, alt andra inte skulle sälla sig över folkviljan. Om väljarna sagt en sak skall man inte hindra väljarnas utslag alt bli avgörande för regeringsbildningen.

Striden om enkammaren, vad gällde den? Jo, all ge jölket rätt att utse hela riksdagen i direkta val. Ingen första kammare med en gammal opinion skulle förhindra ett regeringsskifte, som väljarna velat ha.

Striden om fri- och rättigheterna, vad gäller den? Jo, när lagar som inskränker fri- och rättigheter beslutas skaW jölket först få säga sitt i ett val. Sådana lagar skall inte kunna beslutas över en natt med en rösts övervikt. Sådana lagar skall man inte kunna förhindra med hjälp av en minoritet. Man skall kunna låta folkel la ställning lill dem i val och ge tid för debatt och väljarnas avgörande.

Det är samma linje varje gång inom den liberala rörelsen ;i kampen om den allmänna rösträtten, enkammarslriden och nu debatten om fri-och rättigheterna: det är folket som bör avgöra i val.

Det är fråga om dl återfall i en konservativ syn, säger statsministern. Folkpartiet har "bytt sida"" - han orerar väldeliga om detta.

Vi har en tryckfrihetsförordning. Del är en grundlag som skyddar den frihel som man betraktar som den mest avgörande, tryckfriheten. Inte ett ord i tryckfrihetsförordningen kan ändras ens om alla riksdagsmän skulle vilja det. Först måste man ha ett riksdagsval. Är tryckfrihetsförordningen elt ålerfall i konservatism, eftersom man först måste ha en val innan man gör en förändring?

Låt mig citera ur direktiven lill fri- och rättighetsutredningen, vilka
skrivits av Olof Palmes egen regering: ""Om man vill ge fri- och rät
tigheterna dl starkare skydd . Närmast till hands kan synas ligga

atl man uppställer ett krav på en särskild procedur vid stiftandel av lagar som inskränker i grundlagen angivna fri- och rättigheter. En möjlighet är dä alt kräva beslut i den ordning som gäller för grundlagsändring. En annan möjlighet, som har förespråkals i olika sammanhang och också under den senasle riksdagsbehandlingen, är an uppställa krav på beslut med kvalificerad riksdagsmajoriiet."'

Är regeringens egna direktiv ett återfall i konservatism? Bylte regeringen sida när ni utfärdade dessa direktiv?

Jag kommer så lill statsministerns glansnummer: folkpartiet-går ihop med moderaterna. Jag kom alt länka på striden om enkammaren. Folkpartiet inledde den striden i början av 1950-talet med etl beslut på elt landsmöie. Vi drev vår linje flera år ensamma. Del första parti som stödde oss i kravel på att riksdagen skulle bestå av en kammare, utsedd

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

151

Nr 150 i direkta val vid ett tillfälle, var dåvarande högern under Gunnar Heck-

Fredaeen den scher i början av 1960-talel. Skulle vi ha bytt sida när vi fick slöd av

4 iuni 1976 dåvarande högern? Skulle vi ha övergivit enkammarkravel när hö-

_____________ gerpartiet ställde sig bakom den reformen?

Fri-och rättigheter i Strax därefter kom också centern. Sist och långt senare kom social-
grundlag demokraterna, som tvingades gå med på enkammarreformen som en

följd av 1966 års valnederlag för socialdemokratin. Är del avgörande vilkel annat parti som stöder en när man har rätl?

1 förrgår diskuterade vi arbetsrätten här. Vi skulle sprida makt och ansvar och medbestämmande lill tusentals arbetare och tjänstemän i vårt samhälle. Vi kom då att ligga nära socialdemokratin. Skulle vi då ha sagt om arbetsrätten: "Nej, del här går inte - del måste ju vara socialism, eftersom socialdemokraterna tycker så här om arbetsrätten!"? Vi bedömer självfallet frågorna i sak och efter vår idésyn. Vi byter inte övertygelse i fri- och rätiighetsfrågor därför att vi i den frågan får slöd av moderaterna. Och vi byter inte sida när det gäller arbetsrätten därför att vi i den frågan ligger nära socialdemokraterna. Vi tar ställning utifrån vår liberala uppfatlning.

Tvåkammarstriden tog statsministern själv upp. Det var modigt gjorl. Han var ju en av dem som år efter år mest aktivi förhalade den reformen. Jag minns från våra debatter - år 1964 hade vi en deball om enkammarreformen i TV; och vi hade en annan debatt ule på etl möte - hur Palme slingrade sig undan besked om varför socialdemokratin sade nej till en reform som skulle ge människorna rätt all vid en och samma tidpunkt utse hela riksdagen i direkta val.

Vi sade vid den liden: Det är inte bra i en vital demokrati all man vill hindra medborgarna att i direkta val utse hela riksdagen. Och då kom samma gamla indignation som nu från socialdemokraterna: Vår demokrati har klarat sig bra med två kamrar. Vårt folkstyre har vuxit upp med de indirekta valen till första kammaren. Folkpartiet insinuerar att andra inte är demokrater.

Och Ingvar Carlsson, vår nuvarande bosiadsminister, presenterade för-halningsförslag efter förhalningsförslag: först var del blandkammare, där en bit av första kammaren skulle byggas in i något slags enkammare. Och så var del ivåstegskammaren, där man skulle välja en lilen bit av enkammaren först och sedan välja nästa bit av den efter etl par år. Vi brydde oss inte om överorden från er sida den gången. Folkpartiet fortsatte tålmodigt opinionsbildningen för en författningsförändring med en direktvald kammare, 15 år senare var reformen verklighet.

Det kommer att gå likadant den här gången. Ni talar nu om att vi vill införa diktatur, och ni påstår liksom förut att vi insinuerar. Men nu, liksom i striden för enkammarsystemet, gäller del all fördjupa frihet och folkstyre. Nu, liksom dä, fullföljer vi del arbetet.

Till slut en fråga, där statsministern nu äntligen måste ge besked på
riksdagens sista dag.
152 Det har gjorts en undersökning som presenterats i etl stort tal i dag

av professor Leif Lewin, vari han visar atl två tredjedelar av LO:s med- Nr 150 lemmar är emot kollektivanslutningen till det socialdemokraliska partiet. Fredaeen den Också majoriteten av sektions- och avdelningsledare vänder sig mot kol- 4 j„j-j ]gif.

lektivanslutningen. Enligt professor Lewin är det bara människor på cent-

ral nivå som är för anslutningen. Han bekräftar alt den dominerande Fri- och rättigheter delen av LO:s egna medlemmar vill förena facklig solidaritet med politisk / grundlag frihel genoni att avskaffa kollektivanslutningen.

Statsministern måsle ändå förstå hur det känns för mångåriga medlemmar av vårt parti - såsom i fallel i Umeå - som i brev från den socialdemokratiska arbetarkommunen kallas "partivän" och får erbjudande om att bli socialdemokratiskt arbelsplalsombud. Jag citerar ur brevet: "Om Du mot våra förhoppningar inte skulle ställa upp som arbelsplalsombud vill vi alt Du skickar in bifogade svarstalong senast den 25 februari 1976. I annat fall registrerar vi Dig som arbelsplalsombud." Del anses självklart att man skall ställa upp för del socialdemokratiska partiet därför att man ingår i en viss fackförening.

Vi vet från debatten om kollektivanslutning mycket väl att det finns ett nära samband mellan LO och socialdemokratin. Vi vet atl socialdemokratin stöds ekonomiskt av många fackförbund. Del är inte alls del vi vänder oss emot, utan riksdagens kritik gäller atl socialdemokraterna värvar medlemmar kollektivt. Den fackliga solidariteten måsie förenas med den politiska frihelen!

1 månader har Olof Palme vägrat att svara på frågor om kollekliv-anslutningen. Nu är det dags för besked! Jag vill sliilla de frågorna och hoppas att Palme verkligen nu vill ge oss etl svar, eftersom del är viktiga frågor:

Vad är det för fel på tanken atl individen själv bestämmer om han eller hon vill gå in i ett politiskt parti, och i så fall i vilkel?

Hur ser Olof Palme på de konkreia exempel på hur kollektivanslutningen fungerar i praktiken som har dragits fram i den här debatten, där man ibland med knappa majoriteter i klump föser in mångdubbelt fler människor i ett-politiskt parti? Vad tänker statsminister Palme göra för att se till att riksdagens ulialanden om kollektivanslutningen respekteras? Och vad tänker partiordföranden Palme göra för att avskaffa kollektivanslutningen?

Jag upprepar: Folkpartiet kommer inte alt mallas i sin kritik mot kol-' lektivanslutningen därför att socialdemokraterna bara undviker all svara på frågorna kring den. Vi skall fortsätta att bekämpa kollektivanslutning så länge något politiskt parti i Sverige fortsätter med denna ovärdiga form av medlemsvärvning. Del är också en del av försvaret för fri- och rättigheterna.

Hert BERNDTSON (vpk):

Herr talman! 1 ett tidigare anförande frågade jag företrädarna för de
andra partierna varför de inte är intresserade av grundlagsskyddade de
mokratiska rättigheter för de arbetande på arbetsplatserna. Jag har inte 153

Nr 150 fått något svar på den frågan, och del skulle vara intressant atl höra

Fredaeen den statsministerns mening på den punklen.

4 iuni 1976 " borgerliga partierna inte har något intresse av grundlagsfästa

_______ '.----- rälligheler för de arbetande på arbetsplatserna är jag på del klara med.

Fri-och rättigheter i Man kan säga att frågan om demokraiiska rättigheter på arbetsplatserna

grundlag och inflytande över ekonomin utgör en naturlig skiljelinje mellan de

borgerliga och arbetarrörelsen - en skiljelinje mellan borgerligt och socialistiskt synsätt.

Det är myckel intressant all samtidigt som de borgerliga söker framställa sig som de mest demokratiska slår de vakt om fålalsväldd. Sä mycket angelägnare är del då all arbetarrörelsen flyttar fram sina positioner. Men del verkar som om socialdemokratin har fastnat i den borgerliga ideologins ståndpunkter när del gäller rättigheterna inom arbetslivet. Man är inte beredd atl la den nödvändiga striden för att bryta fålalsväldd.

Anser herr Palme exempelvis atl del är riktigt all medverka till grundlagsskydd för arbetsgivarnas lockoulräll? Måsle inte huvuduppgiften i stället vara alt minska det övertag som arbelsgivarna i kraft av sill ägande redan har?

För vpk har det varil naturligt all det ekonomiska livet inte skall slå utanför demokraiin. I syfte atl vidga demokratin har vi därför krävl demokraiiska rälligheler för de arbetande på arbetsplatserna, strejkrätt men inte grundlagsskydd för lockouträll, inget grundlagsskydd för den kapitalistiska äganderätten och de orättvisor som den medför. Vi menar att enbart mot staten riklat grundlagsskydd för fri- och rättigheter blir ofullständigt ur demokratisk synvinkel. Man kan inte bortse från de flagranta övergrepp mot demokraiin som den privata äganderätten till produktionsmedlen medför. Majoriteten av befolkningen kommer under en stor del av dygnet, under sin arbetstid, all slå under kapitalets godtycke och makl utan betydelsefulla demokratiska rättigheter.

Så länge de borgerliga partierna slår vakt om fåtalsväldet blir deras deball om vidgade fri- och rättigheter något av en skendebatt. Detla bör man ha klart för sig när representanter för dessa partier framträder som demokraiins självutnämnda företrädare. Del är därför viktigt att utforma målsällningsstadgan i grundlagen så, alt den klart uttrycker folkels demokraiiska rättigheter. Del är därför viktigt all arbetarnas rälligheler skrivs in i grundlagen. Del är viktigt att grundlagen blir ett stöd för arbetarnas kamp för vidgade rättigheter.

Statsministern gjorde i sitt anförande en återblick på utvecklingen av de medborgerliga fri- och rättigheterna här i landet. Till denna bör tillläggas alt den kampen fick föras under myckel hårt motstånd från de privilegierade i samhället. Del som var vidgade rättigheter för de breda lagren i samhället upplevdes som inskränkningar av rättigheterna av dem som hade makten. Där gällde den allmänna rösträtten, förenings- och mötesrätten och andra rälligheler.

154 Frågan är då om situationen är i grunden annorlunda nu. Är del inte

fortfarande så all det finns grupper som har privilegier i förhållande lill Nr 150

det arbetande folket och att dessa grupper vill slå vakt om sina privilegier? Fredagen den

Del är därför som frågan om rättigheterna på arbetsplatserna kommer 4 jpj [9-7

i förgrunden.

På arbetsplatserna råder alltjämt fåtalsvälde, innebärande begränsade Fri-och rättigheter i rättigheter för dem som arbetar. Enligt vpk:s mening är det helt nöd- grundlag vändigt all angripa fålalsväldd för alt uppnå verklig demokrati. Den uppgiften föstes inte med den nya grundlagen 1973, och den löses inte med de nu föreslagna ändringarna i grundlagen. Den uppgiften kvarstår alt lösa. I del avseendet tror jag inte att aktiviteten blir särskilt slor från de borgerliga partierna, och tyvärr vill uppenbarligen inte heller regeringen ta avgörande steg i den riktningen. Vänsterpartiet kommunisterna ser däremot denna uppgift som viklig i kampen för vidgade demokratiska fri- och rättigheter.

Herr lalman! Efter alt ha hört fiera myckel engagerade anföranden av herr Ahlmark om demokratin, utan atl höra något om de för löntagarna så avgörande demokratiska frågor som arbetslivet innebär, eller om ansvaret för rältighelsinskränkande ålgärder som har förekommit i vårt land - exempelvis iransportförbudet - vill jag med Shakespeare säga: Den damen bedyrar för myckel.

Herr statsministern PALME:

Herr talman! Efter den här förnyade omgången skall jag beröra några av de ting som här logs upp.

En gäng i tiden uteslöts del norska arbeiderparliet ur Komintern, i hög grad därför att man vägrade att avskaffa kollektivanslutningen. Och varför? Jo, för Lenin var ju kollektivanslutningen någonting orimligt. Parliel skulle vara ett elitens parti, proletariatets avantgarde. Dit kunde inte alla medlemmar i en fackförening beredas tillträde. Det norska ar-beiderpartid vek sig icke på den punkten. Varför? Därför alt man sade: Vi är dl folkligt massparli, och den enskilde fackföreningsmedlemmen skall ha möjlighet all öva infiyiande på vårt partis politik. Kollektivanslutningen är elt ullryck för detta.

Del ligger myckel av historia men också av syn på en folkrörelse i denna berättelse. Del gäller en motsättning man alllid har haft: arbetare och tjänstemän är med och arbetar ihop pengar, produktion, vinster i företagen. Ägarna i många av dessa förelag bestämmer sedan atl miljontals kronor skall gå direkt till den borgerliga valrörelsen i olika former, mest till moderalerna. Ingen frågar de anställda vart pengarna skall gå - eller om de skall anslås. Det smusslas alldeles förfärligt med dem.

I niänga fackföreningar bestämmer sig de anslällda i stället för att
stödja det socialdemokraliska parliel. En del ger anslag - del är de flesta.
Andra beslutar att gå in i parliel och därmed tillförsäkra sina medlemmar
full möjlighet all öva inflytande på partiets politik. Det är så vi alllid
har sen del. Vi redovisar - och det är skillnaden - öppet stödet från
fackföreningsrörelsen och de fackliga medlemmarnas medlemskap i vårt 155

Nr 150 parti. Att de stöder parliel är ingenting som vi skymmer undan och

Fredagen den skäms för, utan det är vi stolta över.

4 iuni 1976 ' '" '"' fackliga medlemmarna skall arbeta aktivi med politisk

_____________ verksamhet i vårt parti, och det är tusentals fackliga medlemmar som

Fri-och rättigheter i gjort det så länge arbetarrörelsen existerat i värt land. Vi hävdar alt så
grundlag länge fackföreningarna vill stödja partiet skall de också ha rätt till in-

flytande i parliel. Det är de fackliga medlemmarnas och de lokala fackliga organisationernas ensak alt bestämma om de vill ha det inflytandet. Del är inte en fråga, enligt vår mening, för Sveriges riksdag atl bestämma vad fackföreningarna i vårt land får tycka och inte lycka eller vad de får göra eller inte göra. Del skall de själva bestämma.

Det ligger ett förslag här om lagstiftning mot detla samband mellan den fackliga och den poliliska rörelsen. Vi är laglydiga. Genomförs en lag som förbjuder denna samverkan, så kommer vi självfallet alt respektera den. Men vi kommer samtidigt att säga alt delta innebär en upprörande kränkning av föreningsrätten, och vi kommer atl kämpa för all den lagen upphävs.

Winslon Churchill och den konservativa regeringen i England genomförde en sådan lag, om jag minns rätl. Reaktionen blev sä våldsam alt lagen försvann efter elt eller två år.

Ifall nu - med hänsyn till den ideologiska bakgrunden - kapitalister och kommunister kan förenas om allmänna uttalanden, så ser jag del så att säga renl klassmässigt-ideologiskt som naturligt. Men del är ingenting som kan påverka vare sig fackföreningsrörelsen eller vårt parti. Vi sköter våra angelägenheter.

Till de övriga frågorna!

Herr Bohman talade länge om högerpartiets och moderaternas ärorika historia i vad gäller demokraiin. Han skulle ha behövt hålla på mycket längre, för det vet man ju atl högern varil mot den politiska demokratin. Jag skall inte spilla ord på del, men det var ju herr Bohman som gjorde del historiska anslaget i dag genom all hänvisa lill en moiion från 1938 av herrar Domö och Bagge. Den motionen hindrade ju inte alt högerpartiet och dess ledare tre år senare drev kravet på ett förbud mot dl politiskt parti i Sverige. Jag har väl alltid befunnit mig i debatt med det svenska kommunistpartiet, men jag skulle aldrig drömma om all införa dl förbud mot Sveriges kommunistiska parti eller vänsierpartiei kommunisterna - del gäller bådadera - all öppet verka i ett demokratiskt Sverige.

Jag menar: Man skall vara litet försiktig med historien, för del var bara ett par år mellan de här fina parollerna och den verklighel som den svenska högern företrädde.

Så lill herr Ahlmark, som använt middagspausen för att hetsa upp sig i den här frågan.

Lennart Geijer är inte i kammaren längre, men efter alla slagord som

herr Ahlmark hade överöst honom med sade han: Vi tror inte att folk-

156 partiet vill missbruka inskränkningarna eller den kvalificerade majori-

Iden, men vi hörde alt moderalerna vill det. Jag tittade i utskrifterna vad det var Lennart Geijer hade sagt, och det var alltså all han trodde atl folkpartiet hade en god vilja. Och detta gör herr Ahlmark lill ett generellt uttalande, atl folkpartiet till alla delar hade en god vilja - varpå herr Ahlmark i 20 minuter fortsatte all säga alt vi i alla delar hade ond vilja. Del är all missbruka Lennart Geijer!

Sedan är det så att ni anser att lagrådei skall kunna falla bindande beslut när del gäller vad riksdagen skall tycka. Lagrådei kommer i det här fallel all fungera som en domstol. Men del har klokt nog centern inte gått på. Och det går vi inte på. Alt man skall ha en sedvanerällslig teknisk möjlighet för domstolarna alt pröva riksdagens beslul, så all vi inte får osammanhang i lagstiftningen, har vi alltid varil för. Och vi har alllid varil emot överprövning av politiska beslul. Förprövning av poliliska beslul är den modell folkpartiet nu har. Det är tvärtemot vad liberalismen har ställ för.

Jag sade inte att folkpartiet för ytlerkantspolilik. Jag sade all folkpartiet för yllerkantsagiiaiion. Del förekommer nämligen här i landet en agitation från ytterkantsgrupper, som vill ge sken av att den svenska demokratin är i fara och all del är något ruttet med demokratin. Jag sade att den agitationen är farlig och all folkpartiet bidrar lill den. Och då nämnde jag vad som är och förblir katastrofen när folkpartiets motion inleds med orden atl riksdagen kan över en natt upphäva de flesta fri-och rälligheler. Del är falskt! Men trots alla möjligheter som herr Ahlmark har haft hela dagen - han har ju talat här en stor del av dagen - har han ännu inte velat erkänna att del ärell sätt atl felinformera allmänheten och bidra lill denna ylterkantsagilation.

Här skall vi vara ense om att värna demokratin, och det gagnar icke den demokratin att sprida uppfattningen atl riksdagen över en natt kan upphäva fri- och rättigheterna. Och lika fel är det alt påslå all så kan ske med religionsfriheten och alla andra fri- och rättigheter.

Sedan tog herr Ahlmark upp tryckfrihetsförordningen, och då började han närma sig sakens kärna. Herr Fälldins idéer all man skall ha två läsningar har vi inte så myckel emot. Det har vi sagt. Del är bara det all justitieministern på renl tekniska grunder bar visat atl denna fråga måste utredas bättre. Det är den invändningen vi har haft. Men i samförståndets intresse och för all skapa breda majoriteter om grundlagen har vi i princip varit villiga all gå del förslaget till mötes.

Varför kan tryckfrihetsförordningen accepteras? Jo, därför att man där har lyckats all i detalj i lagsliftningen beskriva den rättigheten. Och vi har sagt - del sade jag redan 1970 - all kunde man på samma sätt i detalj beskriva de övriga fri- och räitigheterna, så var det en annan sak. För då visste man exakt vad det var fråga om att skydda. Men när del gäller allmänna formuleringar om rättigheter öppnar man just möjligheterna lill missbruk genom all använda hänvisningar till en fri- och rättighet för atl blockera ett reformarbete.

Jag läste, lustigt nog i Expressen, en artikel skriven av en statsvetare.

Nr 150

Fredagen den 4 juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

157

Nr 150 Han gav en rad exempel på vad denna femsjättedelsregel kan användas

Frpdflppn åer\ ''"' ''" säger: "Med en kvalificerad beslutsordning skulle diverse kon-

. . • , ct-ic servativa minoriteter enkelt kunna förhindra att siörre eller mindre eko-

4juni 19/o

_____________ nomiska och sociala förändringar genomfördes. På så sätt skulle man in-

Fri-och rättigheter i direkl skriva in en garanli i grundlagen för atl social ojämlikhet och

grundlag rådande klassförhållanden permanentas."

Del är precis delta som,del är fråga om. Del är detta vi icke vill. Jag har sagt det förut och jag säger bestämt, all hade vi haft denna av folkparlid föreslagna regel om kvalificerad majoritet skulle av en konservativ minoritet i denna kammare den ha använts lill procedur-debatter om varenda siörre reform, därför alt man alllid hade kunnal haka upp sig på alt det är någon frihet eller rättighet här och där som är berörd. En konservativ minoritet hade i förrgår kunnat hindra arbetsrätten, den kunde ha hindrat liberaliseringen av kriminalvården och alla de fem sex andra reformer som Lennart Geijer log som exempel. Och här har man från moderaternas sida klart sagt ut - man är försiktig när del gäller att konkretisera - att det är fråga om atl använda detta för all garantera egendomsförhållandena i samhället. Det är alla egendomliga debatter, t, ex, den om att kvarlåtenskapsskatien stred mot grundlagen och sedan all Meidnerfonderna var mot grundlagen, även om det inte alls är säkert all vi får något förslag om sådana fonder. Det är typiskt all man inte skulle ta hänsyn till detla. Skulle vi ta ett vanligt majoritetsbeslut eller skulle vi ta detta mot grundlagen? Så kan man dra varenda reform, genomförd eller icke genomförd.

Det enda argument man har är krissituationen. Men vi är stolta över de människor som satt där och skötte landet under krisen, under 1930-talei, när nazismen bröt fram över Europa. Varför kom nazismen? Var del därför alt man hade dåliga grundlagar? Eller var del därför atl man inte kunde lösa de sociala problemen som fiscismen bröt igenom? De här människorna som ledde landet ur krisen, Per Albin Hansson, Gustav Möller och Axel Bramstorp, klarade de uppgiften lack vare att vi hade goda grundlagar? Nej, de stod där därför all de förändrade samhället för atl ge människorna arbeie och bönderna goda levnadsvillkor. Del var så de värnade om demokraiin. Visst var de trängda under krigets svåra år - etl förslag om en censuriag som aldrig genomfördes i praktiken framlades och några uniformsförbud och förbud mot militärkårer infördes. Men det var inte grundlagen som räddade dessa människor som stod pall då, vare sig det var Per Albin Hansson, Gösta Bagge, Gustaf Andersson i Rasjön eller Bramstorp, ulan del var den djupa förankringen av en svensk neutralitetsvilja, en svensk försvarsvilja och en svensk vilja atl värna om folkstyret. Ingen grundlag i världen hade kunnal hjälpa dem om förankring icke hade funnits. Här är det ju fel alt utmåla krissituationen. Om man slår inför del fruktansvärda beslutet över en natt att landet skall kastas ul i krig, då det gäller människors liv, är det inte grundlagen ulan demokraiins livsvillkor och landels överlevande

158 man ser på.

När man icke kan precisera, som man har gjort i iryckfrihdsförord- Nr 150 ningen, är del bara atl öppna dörren för den konservativa spärren mot Fredaeen den reformer. Titta på länder med olika spärregler! Där är oändliga proce- 4 juni 1976

durdebaiter - skall den här regeln användas här eller inte? Och så försöker - .,

man blockera och skjuta upp frågor. 1 land efter land är del så. Därför Fri-och rättigheter i är jag emot införandet av en sådan regel här. Och jag säger all det är grundlag konservativ demokratisyn. Vad Karl Slaaff och Nils Eden ville var atl för folkel öppna vägarna lill inflytande utan spärrar.

Visst skall man ha en grundlag för de grundläggande spelreglerna -del är självfallet löjligt alt påslå något annal. Och i en tryckfrihetsförordning kan vi göra lika bra regler för de enskilda rättigheterna. Där är det all righl. Men i övrigi skall vi icke ha spärrar som kan hindra det levande folkliga reformarbetet. Del var ju det som pä sin tid byggde upp en samverkan mellan socialdemokrati och liberalism. Kan inte herr Ahlmark trots alla sina angrepp - angreppen riktigt snubblade över varandra - inse detla enkla faktum?

År 1932 skedde en rockad - då försvann liberalismen ul mot höger och det blev folkliga partier som skyddade människornas ekonomiska och sociala villkor. Men nu anade man all en ny rockad i svensk politik var på väg - men i hela den agitation som herr Ahlmark bedriver ser jag hur tornet ånyo flyttas ut mot högerkanten.

Hert BOHMAN (m):

Herr lalman! Jag ställde en viklig och rak principiell fråga till statsministern: Utgör inte kollektivanslutning av enskilda människor till poliliska partier en kränkning av de demokraiiska principerna? Då svarar statsministern å ena sidan all dl argument för bibehållen kollektivanslutning är all Slalin var emot kollektivanslutning och å andra sidan all fackföreningarna själva skall fä bestämma vad de vill göra och vad de inte vill göra. En ålgärd från statsmakternas sida för an begränsa eller inskränka kollektivanslutningen skulle vara en kränkning av föreningsrätten. Jag gör gällande all kollektivanslutningen utgör en kränkning av demokratin. Här slår alltså - om förbud mot kollektivanslutning verkligen skall kunna betraktas som en kränkning av föreningsrätten, som Olof Palme säger - två intressen mot varandra. Jag konstaterar all när dessa två intressen strider mot varandra, då anser statsministern all föreningsrätten är viktigare än demokratins principer. Jag har den rakt motsatta uppfattningen.

Jag ställde en del andra frågor till statsministern som jag inte fick något svar på. Registreras de människor som har reserverat sig mot kollektivanslutning? Del måsle-förmodligen göras i. vederbörande fackförening eller fackförbund, men jäg ställde ändå frågan. Och jag fortsatte: Samordnas sådana uppgifter centralt? Finns del något centralt register över människor som har reserverat sig mot kollektivanslutning? Åsiktsregistrering vill vi ju inte ha i det här landet.

Statsministern gjorde gällande alt vi med våra spärregler, som del hette. 159

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

bl. a. syftade till att "garantera de nuvarande egendomsförhållandena". Vi skulle kunna använda sådana här garanliregler för alt hindra att man genoni dl Meidnerskt kollektivt löntagarsyslem övertar äganderätten i företagen. Ja, det skulle man kanske kunna göra. Vi har föreslagit de Fri- och rättigheter här reglerna för alt bl. a. hindra alt egendom konfiskeras. Jag vill också

/ grundlag

fråga statsministern, om del är för myckel begärt all kräva nyval eller i varje fall fem sjättedels majoritet, om man t. ex. vill göra en så fullständig omprövning av vårt samhälle, som del skulle innebära att förverkliga dl LO-förslag atl socialisera all mark i vårt land. Är det för myckel begärt att kräva en garanti mot förslag av den här lypen?

Om vi på del sänd försöker garantera olika medborgerliga friheter, kallar statsministern detla för all sätta en "konservativ spärr mot alla reformer"". Alltså, att vi begär uppskov eller fem sjättedels majoritet i sådana viktiga frågor skulle vara en "'konservaliv spärr mot alla reformer". När en sådan anklagelse förs fram, förulsäiier detta ocksä att statsministern har den uppfattningen, atl riksdagsminoriteten skulle vara ute efter att missbruka sin ställning och vilja hindra förnuftiga reformer. Jag tycker att det sättet att argumentera ger ultryck för ett klart misstroende mot den folkvilja och den folkmening som statsministern i andra sammanhang nu på eftermiddagen talade så varmt för.

160

Hert AHLMARK (fp):

Herr talman! Det är klart man kan börja hänvisa till Lenin och Churchill i stället för alt svara på frågor om kollektivanslutningen. Men del är ju inget svar. Vad vi som kritiserar menar, och del är en majoritet i riksdagen, är att varje människa skall själv bestämma om han eller hon vill gå in i etl politiskt parti, och i så fall i vilkel.

Efter de historiska utflykterna började statsministern lala om fackförbundens bidrag till socialdemokratin. Det är en hell annan sak. Vad vi kritiserar är atl det värvas medlemmar kollektivt.

Statsministern sade atl del är fackföreningarna själva som skall besluta. Vår kritik och riksdagens kritik gäller socialdemokratin som accepterar denna metod för medlemsvärvning. Ungefär var tionde svensk är i dag kollektivt ansluten till socialdemokratin. Många vet inte ens om de anslutits som medlemmar. Många har inte möjlighet att vara med på de möten där besluten tas.

De fattas ofta på representantskap, och reservationsrätten förses ibland med praktiska hinder. Och det är i princip fel att ett kollektiv skall avgöra vilkel parti en människa skall tillhöra. Jag beklagar att statsministern inte insen att det är en av de fri- och rälligheler som är viktiga att värna om.

Nu sade Olof Palme all han inte ens i elt kriiiski läge skulle vilja genomdriva förbud mot ett kommunistiskt parti. Jag håller helt med om detta. Därför är del viktigt att föreningsfriheten, för del är ju den som skyddar rätten alt bilda poliliskl parti, inte bara är inskriven i grundlagen ulan också får elt skydd i grundlagen, så alt man inte kan upphäva

den med enkel majoritet på utomordentligt kort lid. Om man skulle ta vår konstruktion, skulle det alltså fordras två beslut med ett mellanliggande val för atl förbjuda ett politiskt parti.

Herr Palme talade om slagord. Och så har justitieministern farit omkring och sagt att folkpartiet vill införa "minoritetsdiktatur,"" när vi vill ge väljarna en chans atl få säga sitt i dl kommande val, innan man inskränker de andliga fri- och rättigheterna. Tala om slagord!

Lagrådei skulle bli en "överprövning", sade statsministern. Ja, här måsle man välja. Regeringens förslag med alla luddiga formuleringar innebär en väldig möjlighet för domstolsprövning i efterhand av en rad lagar, därför att det är svårt alt tolka de olika formuleringarna. Vi bygger i stället på en procedur i själva beslutsformen inom riksdagen. Vi tror att det leder till mindre av överprövning i efterhand från domstolar och jurister.

"Över en natt" skulle vara fel - statsministern upprepar det. Men skyddet utgörs av allmänna formuleringar: "Tillgodose ändamål som är godtagbart i etl demokratiskt samhälle" - vad är det? "Får inte vara ett hot mot den fria åsiktsbildningen" - vad är det? "Rikets säkerhet" - det har tolkats på radikalt olika sätt i olika lägen. "Allmän ordning och säkerhet" - den klassiska kautschukparagrafen. Det är socialdemokratins trygghet.

Svaret om tryckfrihetsförordningen var intressant. Där medgav statsministern att om man exakt vet vad man skall skydda, då kan man skriva in del direkl i en grundlag. Men del blir svårt när det gäller rätt många ting som är svåra att beskriva, och då kan man inte ha det på del viset.

Nej, just det. Vi fann i fri- och rättighetsutredningen alt det inte gick all skriva in alla inskränkningsgrunder i detalj. Därför fick man söka sig fram någon annan väg, nämligen med två beslut eller, om det är brådskande, med kvalificerat förfarande. Vad statsministern säger är etl Slöd för den linje vi företräder.

Tystnadspliktslagen finns ju inte, säger statsministern. Jo, förslag finns och jag hoppas all vi anlar det i höst - vi kunde ha gjort det i vår. Den klarar alla de problem som statsministern talar om, bara man lägger fram den som proposition. Vi får väl se vem som gör det. "

Så var del till slut den rutinmässiga agitationen om alt vi har en konservativ idésyn. När statsministern inte har etl dugg all komma med i sak, när allting är bara lomprat i största allmänhet i stället för svar på det vi har sagt, då säger Olof Palme att vi går till höger. Jag har försökt visa på kontinuiteten i vår förfallningss>n.

- Karl Slaaff folkel skall bestämma.

Enkammarkravel: folkel skall på en gång bestämma hela riksdagens sammansällning.

Om man inskränker fri- och rättigheterna: folket skall få en chans all bestämma genom att man drar frågan till val.

- Då är ju det avgörande: Skall vi överge denna konsekventa för-

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

161

Nr 150 fallningspolilik om vi kommer i sällskap med moderata samlingspartiet?

Fredaeen den skulle ju vara att låta moderata samlingspartiet bestämma vär egen

4juni 1976 P"'''''

--------------- 1 nästan tio år drev vi enkammarkravel. Inget annal parti stödde oss.

Fri-och rättigheter i Sä kom Gunnar Heckscher och dåvarande högern och sade: Vi häller
grundlag med om detta. Enkammarkravel är bra. Direkta val är bra. An välja

hela riksdagen på en gång är bra.

Skulle vi ha hoppat av enkammarkravel därföratt högern var del första parti som anslöt sig? Skulle vi ha sagt oss att del nog måste vara fel med direkta val eftersom högern ville ha sådana? Är det kanske bäst med två kammare, eftersom högern nu går in för en kammare? Sä kan man ju inte agera i politiken.

Vi kommer alt fortsätta atl driva fri- och rättigheterna också när vi kommer på samma linje som moderata samlingspartiet; sedan far (3lol' Palme påslå hur ofta han vill all delta är högervridning. Och vi komnier atl försvara arbetsrätten också när del sker i samverkan med socialdemokratin; sedan får hur många moderatiidningar som helst säga att det är vänstervridning. Vi lar ställning till sakfrågorna utifrån vår liberala idésyn.

Herr statsministern PALME:

Herr lalman! Till herr Bohman vill jag bara säga atl det har varit några dagar i riksdagen nu då man liksom haft spetsen riktad mot löntagarna och det fackligt-politiska samarbetet. Häromdagen var del i fråga om arbetsrätten, informationsplikten och tystnadsplikten och i dag på det område vi nu diskuterar. Vi tar del med lugn. Vi förblir värnet för demokratin.

Till herr Ahlmark skall jag bara säga två korta saker för att inte ytterligare förlänga debatten. I 14 1; står del beträffande föreningsfriheten: "Föreningsfriheten får begränsas endast säviit gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung." Endast under sådana förhållanden får föreningsfriheten begränsas. Det exempel herr Ahlmark anförde måsle vara inexakt.

Jag anklagar inte folkpartiet för alt man råkar rösta i en sakfråga på
samma sätt som moderaia samlingspartiet. Det gör ni ofla, och det an
griper vi er inte för. Del är snarare folkpartiet som, när vi någon gång
i en överbudsfråga råkar komma på samma linje som moderaia sam
lingspartiet, talar mycket om del.
. Men del är en helt annan snk jag nu talar om. Det är ingen konsekvent
författningspolitisk linje folkpartiet följer. Man kan finna en konsekvens
mellan den Staaffska parlamentarismen och folkstyret i fråga om kravet
på enkammare, där folkel skall bestämma hela sammansättningen på
samma dag, men där folkpartiet hoppar av och går i konservaliv riktning
- oavsett om man får stöd av moderata samlingspartiet eller ej - det
162 är när man sätter spärrar för riksdagens, folkrepreseniationens, suve-

ränilel all beslula om samhällsförändrtngar.

Herr Bohman var uppe och talade om mark, fonder och annat. Så arbelar inte vi. Vi lägger alltid inför valen fram vad vi tänker göra och inte göra. Men del beror inte på grundlagen.

Kravet på kvalificerad niajorilel skulle alldeles klart kunna användas för atl förhindra samhällsförändringar som man av olika skäl inte gillar. Därför måste jag med beklagande säga, atl folkpartiet går åt höger. Inte därför att man röstar med moderaia samlingspartiet, ulan därför alt man vill införa spärrar i folkrepreseniationens möjligheter alt arbeia, spärrar som i alla lider och i alla länder har varil krav från konservativa grupper i syfte alt hindra samhällsförändringar.

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. A 1

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. .4 2

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservalionen nr 1 av herr Boo m. fl., 3:o) reservationen nr 2 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius saml 4:o) reservalionen nr 3 av herr Berndlson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Fiskesjö begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Hernelius begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Berndtson begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Den som vill all kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående konslitutionsutskollets hemställan i betänkandet nr 56 mom. A 2 antar re.servalionen nr 2 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit reservalionen nr 3 av herr Berndlson.

Nr 150 I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen

Fredagen den " kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

4juni 1976 ■„ , ■„, .............

_____________ Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen an-

Fri- och rättigheter i gående konstitutionsutskottets hemställan i betänkandet nr 56 mom. A 2

grundlag antar reservationen nr I av herr Boo m. fl. röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit

reservationen nr 2 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 110

Nej - 48

Avstår - 158

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren bifaller konslitulionsutskotlels hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 2 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Boo m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 111

Avstår - 49

Mom. A 3

Utskottels hemställan bifölls.

Mom. A 4

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 5 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskotlets hemställan i betänkandet nr 56 mom. A 4 röstar ja. den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herrar Björck
164 i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens Nr 150

ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde röst- Fredaeen den

räkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröst- 4 ■ - gj

ning gav följande resultat: ---------------

Ja - 267 Fri- och rättigheter i

Nej - 45 grundlag
Avstår - 5

Mom. A 5 a

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 6 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konslitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 5 a röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 6 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 266

Nej - 47

Avslår - 4

Mom. A 5 b

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 7 av herr Berndtson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konstitutionsutskotlets hemställan

i belänkandet nr 56 mom. A 5 b röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 7 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kamniarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300
Nej - 14
Avstår - 4 165

Nr 150 Mom. A5c

Fredagen den Utskoltets hemställan bifölls.

4juni1976

----------------- Mom. A 6

Fri- och rättigheter i Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re-
grundlag servationen nr 8 av herr Berndtson, och förklarades den förra propo-

sitionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill ätt kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 6 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Berndlson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 14

Avstår - 3

Mom. A 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskoiiets hemställan, dels reservalionen nr 9 av herr Molin, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller konstitulionsutskottets hemställan

i belänkandet nr 56 mom. A 7 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 9 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 283

Nej - 28

Avslår - 4

Mom. A 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottels hemställan, dels re
servationen nr 10 av herr Molin m. fl., och förklarades den förra pro
positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt
'"" votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller konsiitutionsutskolteis hemställan Nr 150

i betänkandet nr 56 mom. A 8 röstar ja. Fredagen' den

den del ej vill röstar nej. 4jypj J9y

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Molin m. fl. __

Fri- och rättigheter i Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens grundlag ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 237

Nej - 74

Avslår - 6

Mom. A 9

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoltds hemställan, dels reservationen nr 12 av herr Berndtson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 9 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 12 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 300

Nej - 14

Avstår - 3

Mom. A 10

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoltds hemställan, dels reservalionen nr 13 av herr Berndlson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller konstilutionsutskottets hemställan

i belänkandet nr 56 mom. A 10 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 13 av herr Berndtson.

Nr 150

Fredagen den 4juni1976

Fri- och rättigheter i grundlag

räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 14

Avstår - 3

Mom. All

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 14 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller konstilutionsulskollets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 11 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 14 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 46

Avstår - 3

Mom. A 12

Propositioner gavs på bifall till dels ulskoltds hemställan, dels reservationen nr 15 av herr Berndtson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konslitutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 12 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 15 av herr Berndlson.

Mom. A 13

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservationen nr 16 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius, 3:o) reservationen nr 17 av herr Molin samt 4:o) reservationen nr 18 av herr Berndtson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Hernelius begärde votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Molin begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Berndtson begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Fri- och rättigheter i grundlag

Den som vill all kammaren till kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående konslitutionsutskottets hemställan i betänkandet nr 56 mom. A 13 antar reservalionen nr 17 av herr Molin röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit reservalionen nr 18 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då heri' Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 28

Nej - 17

Avslår - 270

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående konslilulionsulskottets hemställan i belänkandet nr 56 mom. A 13 anlar reservalionen nr 16 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservalionen nr 17 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde rösl-

169

Nr 150 räkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna oinröst-

Fredagen den "'"8 gi>v följande resultat:

4juni 1976 '■ ' 47

--------------------- _ Nej - 27

Fri-och rättigheter i Avslår - 243

grundlag

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition för huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren bifaller konstitulionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 13 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 16 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flertalet av kamniarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 240

Nej - 73

Avstår - 4

Mom. A 14

Utskoiiets hemställan bifölls.

Mom. A 15

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 20 av herr Berndlson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller konstitutionsulskoiieis hemsiällan

i betänkandet nr 56 mom. A 15 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 20 av herr Berndlson.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 14

Avstår - 3

170

Mom. A 16 Nr 150

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottels hemställan, 2:o) reser- Fredagen den vationen nr 21 av herr Boo m. fl., 3:o) reservalionen nr 22 av herrar 4 :„„: 197g

Björck i Nässjö och Hernelius saml 4:o) reservationen nr 23 av herr Molin,

och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande Fri- och rättigheter i ja besvarad. Dä herr Fiskesjö begärde \-olcring upptogs för bestämmande grundlag av kontraproposition i huvudvoteringen de återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalels mening för sig. Sedan herr Hernelius begärt votering upptogs för bestämmande av kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen ånyo propositionerna under 3:o) och 4:o), av vilka den under 3:o) förklarades ha flertalets mening för sig. Herr Molin begärde emellertid votering, varför följande voteringsproposilion upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren lill kontraproposition i voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen angående konstitulionsutskottets hemställan i betänkandet nr 56 mom. A 16 antar reservalionen nr 22 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i förstnämnda votering antagit reservationen nr 23 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat tÖr ja-propositionen. Dä herr Molin begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 47

Nej - 28

Avstår - 240

I enlighet härmed blev följande voteringsproposilion för voteringen om kontraproposition i huvudvoteringen uppläst och godkänd:

Den som vill atl kammaren lill kontraproposition i huvudvoteringen angående konslitulionsutskotlels hemsiällan i bciänkandei nr 56 mom. A 16 anlar reservalionen nr 21 av herr Boo m. fl. röstar ja. den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservalionen nr 22 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius.

Ja -   88
Nej -   77
Avstår - 150                                                                                 171

Nr 150 1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition för huvudvote-

„ , , ringen uppläst och godkänd:

Fredagen den & fi

4juni 1976

- _________ Den som vill att kammaren bifaller konstitulionsutskottets hemställan

Fri-och rättigheter i i betänkandet nr 56 mom. A 16 röstar ja,

grundlag den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 21 av herr Boo m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 87

Avstår - 73

Mom. A 17

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 24 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konslilulionsulskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 24 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 47

Avstår - 3

Mom. A 18

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskoltds hemställan, dels reservalionen nr 25 av herr Molin, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konslitutionsutskottets hemställan
i betänkandet nr 56 mom. A 18 röstar ja,
den del ej vill röstar nej.
172 Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 25 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ,Nr 150

ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde röst- Fredagen den

räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst- 4 juni 1976

ning gav följande resultat: ---------------

Ja - 287 Fri-och rättigheter i

Nej - 26 grundlag
Avstår - 3

Mom. A 19

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottels hemställan, 2:o) reservationen nr 26 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius samt 3:o) reservationen nr 27 av herr Berndtson, och förklarades den förstnämnda proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Då herr Hernelius begärde votering, upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets mening för sig. Sedan herr Berndtson begärt votering beträffande kontrapropositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående konstitutionsutskottets hemställan i belänkandet nr 56 mom. A 19 anlar reservalionen nr 26 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservalionen nr 27 av herr Berndtson.

Ja - 52

Nej - 15

Avstår - 251

1 enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill all kammaren bifaller konstilutionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. \ 1* rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 26 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde röst- ''3

Nr 150 räkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröst-

Fredagen den "'"« § •""'■'" ''""

4juni 1976 - " 66

_____________ ______________________ Nej - 47

Fri-och rättigheter i Avstår- 4

grundlag

Mom. A 20

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 28 av herr Berndtson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller konstitulionsuiskoitets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 20 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 28 av herr Berndlson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndlson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 14

Avslår - 3

Mom. A 2I'A 24

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. A 25

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 30 av herr Boo m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Fiskesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller konstitulionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 25 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 30 av herr Boo m. fl.

Vid omrösininp genom uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då herr Fiskesjö begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 167

Nej - 83

'74 Avslår - 67

Mom. A 26 Nr 150

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels re- Fredagen den

servaiionen nr 31 av herrar Björck i Nässjö och Hernelius. och förklarades a ■ ■ ygnc.

den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr______

Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voterings- Fri- och rälligheler i

proposition: grundlag

Den som vill att kammaren bifaller konslitutionsutskoltets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 26 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 31 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Dä herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 47

Avstår - 3

Mom. A 27

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 32 av herr Berndlson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndtson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konsiituiionsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 56 mom. A 27 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 32 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Dä herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 298

Nej - 15

Avstår - 3

Mom. B I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 33 av herr Boo m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Fiskesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

175

Nr 150 Den som vill att kammaren bifaller konslitulionsutskotlels hemställan

Fredagen den ' betänkandet nr 56 mom. B 1 röstar ja,

4juni 1976 '" j '" '"°''' "J'

--------------- Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 33 av herr Boo m. fl.

Fri- och rättigheter

i grundlag Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda an-

gående resultatet, varför votering med omröstningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 157

Avslår - 3

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på atl ärendet skulle dels återförvisas till utskottet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, varefter på herr talmannens anmodan herr Larsson i Staffanstorp (c) ur urnan upptog den ena av dessa båda sedlar, och befanns denna innehålla ja.

Kammaren hade alltså i enlighet med ja-propositionens innehåll bifallit utskottets hemställan.

Mom. B 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 34 av herr Boo m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Fiskesjö begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller konslitutionsutskottets hemställan

i belänkandet nr 56 mom. B 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 34 av herr Boo m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades tvekan kunna råda angående resultatet, varför votering med omröslningsapparat verkställdes. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 157

Nej - 157

Avstår - 3

Då sålunda de avgivna rösterna var lika delade, gavs propositioner på alt ärendet skulle dels återförvisas till utskottet, dels avgöras omedelbart, och förklarades den senare propositionen vara med övervägande ja besvarad.

Herr talmannen nedlade i rösturnan en ja-sedel och en nej-sedel, var-
'' efter på herr talmannens anmodan herr Komstedt (m) ur urnan upptog

Den som vill alt kammaren bifaller konstitulionsutskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. B 3 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 35 av herrar Björck

i Nässjö och Hernelius.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 265

Nej - 47

Avstår - 4

Mom. B 4

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 36 av herr Berndlson, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konslitulionsutskotlels hemställan

i belänkandet nr 56 mom. B 4 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 36 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 298

Nej - 14

Avslår - 5

Nr 150 vationen nr 37 av herr Boo m. fl. samt 3:o) reservalionen nr 38 av herr

Fredaeen den Berndlson, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med

4 iuni 1976 övervägande ja besvarad. Då herr Nordin begärde votering, upptogs för

_____________ bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propo-

Fri- och rättigheter sitionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha flertalets me-

i grundlag ning för sig. Sedan herr Berndtson begärt votering beiräffande kontra
propositionen, upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren till kontraproposition i huvudvoteringen angående konslitutionsutskottels hemställan i betänkandet nr 56 mom. B 5 antar reservalionen nr 37 av herr Boo m. fl. rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren till kontraproposition i nämnda votering antagit reservationen nr 38 av herr Berndtson.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 162

Nej - 15

Avslår - 139

Fru Lewén-Eliasson (s) anmälde att hon avsett atl avstå från att rösta men markerats som frånvarande.

Följande voteringsproposilion för huvudvoteringen upplästes och godkändes:

Den som vill att kammaren bifaller konstitulionsulskotiets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. B 5 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 37 av herr Boo m. fl.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flerlalel av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nordin begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 144

Nej - 157

Avstår - 16

Mom. B 6

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels re
servationen nr 39 av herr Berndtson, och förklarades den förra propo
sitionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Berndlson begärt
178 votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller konslitulionsutskottets hemställan Nr 150

i betänkandet nr 56 mom. B 6 röstar ja. Fredagen den

den det ej vill rösiar nej. 4j|.j jy

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 39 av herr Berndtson. __

Fri- och rättigheter Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens i grundlag ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då herr Berndtson begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 291

Nej - 19

Avstår - 6

Mom. B 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 40 av herr Werner i Malmö m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Hernelius begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konslilulionsulskottets hemställan

i betänkandet nr 56 mom. B 7 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 40 av herr Werner

i Malmö m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat förja-proposilionen. Då herr Hernelius begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 242

Nej - 71

Avstår - 4

Mom. B 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 41 av herr Molin, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Molin begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller konslitutionsutskoltels hemställan

i betänkandet nr 56 mom. B 8 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 41 av herr Molin.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens
ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Molin begärde röst- 179

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

räkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 284

Nej - 26

Avslår - 5

§ 2 Föredrogs

Konstilutionsulskollets betänkande

1975/76:57 angående uppskov till 1976/77 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden.

Utskottets hemställan bifölls.

§ 3 Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

Föredrogs näringsulskottels belänkande 1975/76:70 med anledning av proposiiionen 1975/76:206 om ålgärder för beklädnadsindustrin, m. m. jämte motioner.

I propositionen 1975/76:206 (industridepartementet) framlades - på föredragning av cheferna för industri- och handelsdepartementen - förslag om ytterligare industri- och försörjningsberedskapspolitiska ålgärder för beklädnadsindustrin.

I bilaga 1 till denna proposition hemställdes i första hand (s. 17) att riksdagen godkände av chefen för industridepartemenlel förordade rikllinjer för induslripolitiska ålgärder för beklädnadsindustrin. Vidare föreslogs under angivna punkter:

B 9. Kostnader för räntebejrlelse vid sirukiurgarantier till förelag inom vissa industnbranscher (s. 18) all riksdagen skulle

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknal redan beviljade garantier innebar åtaganden om högst 125 000000 kr.,

2. lill Kostnader för räntebefrielse vid sirukiurgarantier till förelag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

V:I4. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin all riksdagen lill Lån lill ralionaliseringsvinsler inom konfekiionsin-

dustrin för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade

ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

textila industrin och skoindustrin som chefen för handelsdepartementet förordat,

2. bemyndiga regeringen alt i överensstämmelse med vad chefen för handelsdepartementet förordat träffa avtal med Stigtex AB.

Vidare framlades följande förslag om vissa anslag:

Fl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (s. 31)

att riksdagen lill Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 under tionde huvudtiteln utöver i propositionen 1975/76:152 föreslaget förslagsanslag anvisade ytterligare 2 500 000 kr..

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

Försörjningsberedskapslån (s. 32)

alt riksdagen lill Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade etl investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Beiräffande det huvudsakliga innehållet i proposiiionen 1975/76:206 anfördes följande:

"I propositionen föreslås alt ytterligare industri- och försörj ni ngsbe-redskapspoliliska ålgärder vidtas för beklädnadsindustrin. För att stärka den långsiktiga konkurrenskraften inom i första hand könfeklionsindu-slrin föreslås etl särskilt rationaliseringsprogram under två år med avskrivningslån för investeringar i effekiiviteishöjande produktionsutrustning, ökat stöd till utveckling av produktionsmetoder och -system samt bidrag lill konsultinsatser vid införandel av ny produktionsteknik i företagen. Det totala medelsbehovel för ralionaliseringsprogrammet beräknas lill 54 milj. kr. Vidare föreslås ökade ramar för exporlfrämjande åtgärder och ränlebefrielse vid strukturgarantier. Ramen för strukturgarantier föreslås bli höjd med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.

För den grundiextila bomullsindustrin och för skoindustrin anmäls vissa åtgärder som syftar till alt samordna produktionen så att från försörjningsberedskapssynpunkt viktig produktion kan ske i så långt möjligt effektiva former. Vidare föreslås medel för s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån all under vissa omständigheter ulgå lill förelag främsl inom skoindustrin. För detla ändamål föreslås för budgetåret 1976/77 12 milj. kr. För fortsatt försörjningsberedskapsviklig produktion av kamgarn och kardgarn av ull vid spinneriet vid Stigtex AB föreslås under en femårsperiod högst 12,5 milj. kr. kunna utgå genom överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För budgetåret 1976/77 föreslås högst 2,5 milj. kr. för detta ändamål.

Dessuiom aviseras föreskrifterom krediter i form av induslrigaranlilån m. m., avsedda all underlätta beklädnadsföreiagens finansiering av sä-songbeiingad lageruppbyggnad.""

Nr 150

Fredagen den 4 juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

garantier till förelag inom vissa industribranscher) dels framlagt förslag vilka återkallats och ersatts av motsvarande förslag i propositionen 1975/76:206, dels (moment 1) föreslagit riksdagen atl godkänna atl snickeriindustrin omfattades av verksamheten med strukturgarantier. I sistnämnda del behandlades propositionen i detta betänkande.

I detta sammanhang hade behandlats

dels de med anledning av propositionen 1975/76:206 väckta molionerna 1975/76:2538 av herr Caristein (s) och fru Hörnlund (s), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. atl uttala att ett ökat statligt ägaransvar i den grundiextila tillverkningen borde komma till stånd,

2. att rationaliseringsprogrammet för konfektionsindustrin utökades från två lill fem år,

3. att uttala sig för behovet av fortsatta regionalpolitiska insatser i Boråsregionen, i syfte att förstärka regionens näringsliv.

1975/76:2539 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställts att riksdagen skulle

1. hos regeringen anhålla om förslag angående förstatligande av de större lexiilkoncernerna,

2. uttala alt det i propositionen föreslagna stödet till beklädnadsindustrin borde koncentreras till småförelag och därvid förknippas med villkor om öppen redovisning, information lill och fullständiga demokratiska rättigheter för de anställda i enlighet med vad som angelts i motionen,

3. hos regeringen anhålla om förslag till åtgärder för lokalisering av annan industri än beklädnadsindustri lill Sjuhäradsbygden, företrädesvis genom medel ur AP-fonderna för skapande av nya statsägda industrier,

4. av de föreslagna medlen för rationaliseringsprogrammet avsätta etl förslagsanslag om 5 milj. kr. för forskning om lekoindustrins problem och framtid i enlighet med vad som föreslagits i molionen,

1975/76:2540 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen beslutade

1. atl samtliga ullspinnerier i Sverige skulle ges möjlighet all erhålla motsvarande stöd som Stigtex AB,

2. alt till Överstyrelsen för ekonomiski försvar för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande lill proposiiionen med 5 milj. kr. förhöjt anslag om 7 500 000 kr.,

1975/76:2541 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen gav regeringen till känna vad som i motionen anförts om formerna för samordning av den grundiextila bomullsindustrin.

atl riksdagen beslutade att införa dl lånesystem för textil- och konfektionsindustrin i enlighet med vad i motionen anförts,

1975/76:2543 av herr Oskarson m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen beslutade all försörjningsberedskapslån skulle kunna utgå även till den grundiextila ylle- och irikåvävsinduslrin,

1975/76:2544 av herr Sjönell m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen beslutade

1. atl uttala att målet för de näringspolitiska insatserna pä bekläd-nadsområdd borde vara all avvärja fortsatt nedgång i sysselsättningen,

2. atl uttala all ralionaliseringsprogrammet saml strukturgaranlierna för beklädnadsområdel fick en sådan inriktning alt samgående och samverkan mellan förelag inte blev ett krav för atl erhålla stödåtgärder i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. atl uttala all den statliga upphandlingen på konfeklionsområdet uteslutande borde gälla inhemskt producerade textila produkler i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. alt hos regeringen anhålla om en utredning med generellt syssel-sätiningsslöd i form av bidrag i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. all lill försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 7 000 000 kr. förhöjt invesleringsanslag på 19 000 000 kr.,

1975/76:2545 av herr Söderström m. fl. (m), vari hemställts all riksdagen beslutade

1. alt de föreslagna stödåtgärderna icke begränsades till två år ulan förlängdes lill fem år,

2. atl procentsatsen för avskrivningslånen höjdes från i normalfallet 25 lill 50 '.'ii och från 50 lill 75 "<. vid förhöjt bidrag,

3. atl avskrivningslån kunde beviljas såväl för investeringar i produktionsutrustning som för produktutveckling.

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

dels de under allmänna motionstiden vid 1975/76 års riksmöte väckta molionerna

1975/76:374 av herr Persson i Heden m. fl. (c),

1975/76:1779 av fru Hörnlund (s) och herr Caristein (s), vari hemställts all riksdagen beslutade att strukturstödet till tekoindustrin även skulle omfatta elt överförande av resurser från tekoproduktion till andra produktionsområden,

1975/76:1798 av hernir Magnusson i Borås (m) och Persson i Heden (c),

1975/76:1799 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m),

1975/76:1814 av herr Sjönell m.fl. (c),

1975/76:1819 av herrar Sundkvist (s) och Larfors (s) saml

1975/76:2057 av herr Ahlmark m. fl. (fp), vari hemställs all riksdagen

183

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

184

skulle

1. besluta avskaffa licenstvånget för import av tekoprodukler,

2. som sin mening ge regeringen till känna att en mer restriktiv praxis borde iakttas i fråga om införande av kvantitativa begränsningar av import från u-länderna.

Utskottet hemställde

1. beträffande mål för de induslripolitiska åtgärderna för beklädnadsindustrin att riksdagen med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beiräffande tidsram för rationaliseringsprogrammet att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del saml motionen 1975/76:2538 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2545 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beiräffande lånegränserna för avskrivningslån atl riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975/76:206 bilaga I i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2545 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande samgående och samverkan som villkor för stöd atl riksdagen med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall lill motionen 1975/76:2544 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande möjlighet att erhålla avskrivningslån för produktutveckling all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2545 yrkandet 3,

6. beiräffande bestämmelser rörande statlig garanti för lån till mindre tekoindustrier att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1814,

7. beträffande rationaliseringsprogrammets inriktning att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2539 yrkandet 2,

8. beiräffande forskning om tekoindustriernas problem och framlid att riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2539 yrkandet 4,

9. beträffande lånesystem för textil- och konfeklionsindustrin atl riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:2542,

10. beiräffande riktlinjer för induslripolitiska åtgärder för beklädnadsindustrin atl riksdagen med bifall i övrigi lill proposiiionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del godkände de däri förordade riktlinjerna i den mån de inte omfattades av ulskoltds hemställan under 1-4.

11. beträffande insatser för alt stödja övergång från lekoproduktion till produktion inom andra branscher atl riksdagen fann motionen 1975/76:1.779 besvarad genom vad utskottet anfört,

12. beiräffande kostnader för räntebefrielse vid sirukiurgarantier alt riskdagen skulle

A. -med konstaterande att i propositionen 1975/76:100 bilaga 15 framlagda förslag i ämnet hade återkallats - med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 1 punkten B 9

a) bemyndiga regeringen att under budgetåret 1976/77 ikläda staten

förpliktelse i form av sirukiurgarantier, som inberäknal redan beviljade garantier innebar ålaganden om högsi 125 000 000 kr.,

b) till Kostnader för ränlebefrielse vid sirukiurgarantier lill förelag inom vissa industribranscher för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,

B. med bifall till propositionen 1975/76:100 bilaga 15 punklen B 9 moment 1 godkänna atl snickeriindustrin omfattades av verksamheien med slruklurgaranlier,

13. beträffande lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektions-
industrin all riksdagen med bifall till proposiiionen 1975/76:206 bilaga

1 punkten V:14 till Lån lill rationaliseringsinvesteringar inom konfek
lionsindustrin för budgetåret 1976/77 under fonden för låneunderstöd
anvisade elt invesleringsanslag av 20 000 000 kr.,

14. beträffande försörjningsberedskapslån lill grundlexlil ylleindustri ull riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och motionen 1975/76:2543 som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande anslag till försörjningsberedskapslån all riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2544 yrkandet 5 lill Försörjningsberedskapslån för budgetaret 1976/77 under fonden för låneunderstöd anvisade etl investeringsanslag av 12 000 000 kr.,

16. beiräffande formerna för samordning av den grundiextila bomullsindustrin all riksdagen med bifall lill propositionen 1975/76:206 bilaga

2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2541 som
sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beiräffande förstatligande av grundlexlil industri alt riksdagen
skulle avslå

a) motionen 1975/76:2538 yrkandet I,

b) motionen 1975/76:2539 yrkandet 1,

18. beiräffande avtal med Stigtex AB all riksdagen skulle

a) med bifall till propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet 1 bemyndiga regeringen all i överenssiämmelse med vad chefen för handelsdepar-temenld förordat träffa avtal med Stigtex AB.

b) med bifall lill proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2540 yrkandet 2 lill Överstyrelsen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1976/77 under tionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat förslagsanslag (prop. 1975/76:152. FöU 1975/76:35) anvisa ylleriigare 2 500 000 kr.,

19. beiräffande avskrivningslån för investeringar all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad uiskoitet anfört om en höjning av lånegränserna för avskrivningslån,

20. beträffande ålgärder för försörjningsberedskapen inom den grundiextila industrin och skoindustrin atl riksdagen med bifall i övrigi lill

Nr 150

Fredagen den 4 juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. in.

Nr 150 propositionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del godkände de ål-

Fred'igen den giirder för försörjningsberedskapen inom den grundiextila industrin och

4 iuni 1976 skoindustrin som chefen för handelsdepartementei förordat i den mån

--------------- de inte omfaitades av ulskollets hemställan under punkterna 14, 16 och

Åtgärder för 19.

beklädnadsindu- 21. beiräffande ulredning om generellt sys.selsiittningsslöd atl riksda-

strin, m. tn. gen skulle avslå motionen 1975/76:2544 yrkandet'4,

22. beträffande regionalpoliliska insatser för Boråsregionen att riks
dagen skulle avslå

a) molionen 1975/76:1798,

b) molionen 1975/76:2538 yrkandet 3,

c) motionen 1975/76:2539 yrkandet 3,

23. beiräffande slatlig upphandling på konfeklionsområdet all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2544 yrkandet 3,

24. beträffande statliga företags beställningar all riksdagen skulle avslå

a) molionen 1975/76:374,

b) molionen 1975/76:1819,

25. beiräffande utökat licenstvång för import av tekovaror m. m. all riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:1799,

26. beiräffande upphävande av licenslvång för import av vissa tekovaror atl riksdagen skulle avslå molionen 1975/76:2057.

Reservationer hade avgivits

1. beiräffande mål för de indusiripoliliska åigärderna för beklädnads
industrin av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson
i Byske (c) och Sjönell (c) samt fru Hambraeus (c) som anseil all utskottet
under I bort hemställa

att riksdagen med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till molionen 1975/76:2544 yrkandet 1 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

2. beiräffande möjlighei all erhålla avskrivningslån för produkuiiveck-
ling av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett atl utskottet
under 5 bort hemslälla

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2545 yrkandet 3 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

3. belräffmde ralionaliseringsprogrammds inriktning av herr Svens
son i Malmö (vpk) som ansett atl utskottet under 7 bon hemslälla

atl riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2539 yrkandd 2 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört,

4. beträffande forskning om lekoindustricrnas problem och framlid
av herr Svensson i Malmö (vpk) som ansett att uiskottel under 8 bort
hemslälla

all riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2539 yrkandet 4 som
186 sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört.

5. beiräffande anslag lill försörjningsberedskapslån av herrar Börjesson Nr 150

i Glömminge (c). Gustafsson i Byske (c) och Andersson i Örebro (fp). Fredagen den

fru Hambraeus (c) samt herr Petersson i Ronneby (c) som anseil all ut- a : j 197

skottet under 15 bort hemställa .--------------

atl riksdagen med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 Åtgärder för

i ifrågavarande del och med bifall till molionen 1975/76:2544 yrkandet beklädnadsindu-

5 till Försörjningsberedskapslån för budgetåret 1976/77 under fonden strin, m. m.
för låneunderstöd anvisade ett invesleringsanslag av 19 000 000 kr.,

6. beiräffande formerna för samordning av den grundiextila bomulls
industrin av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett alt utskottet
under 16 bort hemställa

all riksdagen med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågavarande del och med bifall lill motionen 1975/76:2541 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

7. beiräffande förstatligande av grundlexlil industri av herr Svensson
i Malmö (vpk) som ansett alt utskottet under 17 bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill molionen 1975/76:2539 yrkandet I och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet I som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanten anfört,

8. beiriiffande avtal med Stigtex av herrar Regnéll (m), Börjesson i
Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c) och Andersson i Örebro (fp), fru
Hambraeus (c) samt herrar Petersson i Ronneby (c) och Siegbahn (m)
som ansett all utskoilei under 18 bort hemställa

alt riksdagen skulle

A. med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågava
rande del och med bifall lill motionen 1975/76:2540 yrkandd 1

u) bemyndiga regeringen all i överensstämmelse med vad chefen för handelsdepartementet förordat träffa avtal med Stigtex .AB.

b) som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört om stöd lill ullspinnerier i Sverige.

B. med anledning av proposiiionen 1975/76:206 bilaga 2 i ifrågava
rande del lill Överstyrelsen för ekonomiski försvar för budgetåret 1976/77
under tionde huvudtiteln utöver lidigare anvisat förslagsanslag (prop.
1975/76:152. FöU 1975/76:35) anvisa ylleriigare 2 500 000 kr. saml med
anledning av motionen 1975/76:2540 yrkandd 2 som sin mening ge re
geringen lill känna'vad reservanterna anfört,

9. beiriiffande utredning om generelll sysselsätiningssiöd av herrar
Börjesson i Glömminge och Gustafsson i Byske, fru Hambraeus saml
herr Petersson i Ronneby (samtliga c) som anseil all uiskonel under
21 bort hemslälla

all riksdagen med bifall lill motionen 1975/76:2544 yrkandet 4 som
sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört. 187

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

10. beiräffande regionalpolitiska insatser för Boråsregionen av herr
Svensson i Malmö (vpk) som ansett att utskottet under 22 bort hemställa

a) all riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2539 yrkandet 3 och med anledning av motionen 1975/76:2538 yrkandet 3 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört,

b) alt riksdagen skulle avslå motionen 1975/76:1798.

11. beiräffande upphävande av licenslvång för import av vissa leko
varor av herr Andersson i Örebro (fp) som ansett att uiskottel under
26 bort hemslälla

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2057 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanten anfört.

Herr SJÖNELL (c):

Herr lalman! Beklädnads- och textilbranscherna, i dag gemenligen kallade lekobranschen, lorde vara två av de branscher som under efterkrigstiden uppvisat de mesi djupgående, nära nog omstörtande, förändringarna. Jag vill bara erinra om all omedelbart efter krigels slul, ja, för resten redan under kriget, hade dessa branscher en utomordentligt god sysselsättning. Varorna var av naluriiga skäl oerhört efterfrågade på grund av avspärrningen under kriget, men den goda konjunkturen varade även några år efter kriget, och man kan gott säga alt åtskilliga företag kom lill i elt renl drivhusklimat. Sedermera har olika s. k. tekokriser uppstått, och statsmakterna, och även de enskilda förelagen jämte organisationerna, har försökt sig på olika åtgärder för alt komma till rätta med svårigheterna.

Del belänkande som vi i dag behandlar från näringsuiskotiet med anledning av proposiiionen nr 206 innehåller typexempel på just sådana åtgärder som syftar lill all bevara'och förstärka lekobranschen, lill fromma för de företag och människor som arbetar där. Del är alldeles klart alt bilden verkar mycket dyster när man ser på slatistiksiffrorna över utvecklingen i branschen. Jag vill bara nämna ett par siffror. Mellan 1965 och 1970 minskade antalet anslällda i branschen från 46 350 lill 33 850, eller med 6 96 per år. Molsvarande siffra för hela industrin var under samma period bara 0,4 % per år. Del här har skapat en hel del pessimism, och på vår sida kan vi inle,undgå känslan av alt den pessimismen har sträckt sig ända in i kanslihuset och till regeringen. Men vi vill fastslå alt det inte finns anledning lill någon verkligt djupgående pessimism. Vi tror alt företagarna och de som är anslällda inom dessa branscher skall kunna klara sig upp ur den djupa vågdalen och sedermera fä en jämn och god sysselsättning. De behöver inte uteslutande bli något slags beredskapsbranscher, utan de skall kunna fungera på vanligt industriellt motiverat sätt.

När del gäller regeringens olika förslag kan jag säga alt vi från vår sida i slor utsträckning har stött dessa. Det är bara på några få punkter som vi har avvikande mening. Principiellt avvikande synpunkter före-

ligger ocksä i ett par fall. Regeringen har valt all selektivt stödja den här branschen, och man ställer än en gång, och starkare än tidigare, kravet på samverkan och samgående mellan förelag som villkor för stöd lill investeringar. Vi har reagerat mot del där många gånger och sagt alt det s. k. fusionsraseriet inte är någon god medicin. Och människorna som arbelar inom branscherna finner del nästan oförståeligt all man fortfarande har den här uppfattningen.

Man kan exempelvis se på tekosiödet som tillkom 1971. En betydande niängd samverkansprojekt initierades vid detta tillfälle, åtskilliga inom den mindre industrin. Men det blev inte särskilt goda resultat, om än några, av de här projekten. 1 stället finns det, som sagt, i dag, i varje fall inom den mindre industrin, en utpräglad misstro mot samverkan och fusioner i de former som regeringen föreslår. Nu har utskottsma-joriteten emellertid mjukat upp det hela och sagt ifrån alt det inte är något kategoriskt fusionskrav för stödet. Man kan få del även i enskilda fall, och det noierar vi som en framgång.

Vi vill också säga ifrån atl vi vägrar atl över huvud taget diskutera överföring av resurser från tekoindustrin lill andra produktområden. Det är klart all det i mindre omfattning kan bli på del sällel på grund av ren struklurulveckling, men att medvetet initiera sådani från statsmakternas sida vänder vi oss emot, därför all vi tror att de resurser som finns, framför alll i form av yrkesulbildad arbetskraft, tekniskt kunnande, maskiner och del kapital som finns kvar i förelagen, måste bevaras för alt man skall kunna få en rimlig utveckling och elt rimligt hävdande av branschen i framtiden.

Vi säger alt man kan vidta flera olika ålgärder för all förbättra situationen. Företagen i de arbdskraftsiniensiva branscherna, som ju tekobranschen är ett typexempel på, har kommit i en myckel svår situation framför alll på grund av löneskatten. Vi anser alltså all en väg att förbättra läget är alt differentiera löneskatten och ge lättnader till de små och arbeiskraftiniensiva företagen. Det är just dessa företag som far illa av löneskallen. Även avgifterna till socialförsäkringen kan och bör utformas så att de stimulerar till ökad sysselsättning. 1 del syftet bör t. ex. utlagd lill ATP-avgift omfördelas så att avgiften inte belastar den äldre arbetskraften. Därigenom skulle företagen stimuleras lill all både behålla och nyanställa äldre arbetskraft. Och jag upprepar än en gång att när det gäller att stödja en hel bransch så vill vi att man skall ge ett genrellt sysselsäitningsstöd. Vi tillbakavisar de argument som anförs emot i propositionen.

Herr talman! Med hänsyn lill den framskridna liden skall jag inte gä in på någon utföriigare argumentation, utan jag vill bara sammanfattningsvis säga, all vi vill ha ett uttalande från riksdagens sida alt målet för de åtgärder som vidtas inom ramen för strukturstödet bör vara att en fortsall minskning av sysselsättningen inom beklädnadsbranschen motverkas. Det har att göra med vår principiella inställning all den här branschen inte bara skall vara en beredskapsbransch. Den bör kunna

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

189

Nr 150 leva ett naturligt industriellt liv i fortsättningen också.

Fredaeen den ' "''' " JS sade nyss. all nian bör överväga ett generellt sys-

4 inni 1976 selsällningsstöd, och det skulle i storlek kunna motsvara den allmänna

_____________ arbetsgivaravgiften, som för den här branschen uppgår lill 80 milj. kr.

Ålgärder för Det är elt krav som vi har framfört i reservation nr 9.

beklädnadsindu- Slutligen har vi stött andra partiers motioner när det gäller Stigtex

strin. nt. m. AB. Om man gynnar det förelaget i den form som regeringen har velat

göra så blir del en snedvridning av konkurrensförhållandena gentemot övriga förelag. Därför anser vi atl även övriga företag inom yllespin-neribranschen bör erhålla samma möjligheter lill stöd som Stigtex AB, och vi vill att riksdagen gör ett uttalande i den riktningen.

Herr talman! Med det sagda ber jag all få yrka bifall lill reservationerna 1, 5, 8 och 9.

1 detta anförande, under vilkel herr förste vice talmannen överlog ledningen av kammarens förhandlingar, instämde herr Persson i Heden, fröken Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg (samtliga c).

Hert REGNÉLL (m):

Herr talman! Tekobranschens allmänna problemalik skall jag inte gå in på. Den belyses både i propositionen och i näringsutskoltets belänkande. Möjligen skulle jag vilja säga att jag nog inte är beredd atl göra sä pass optimistiska bedömningar som herr Sjönell gjorde i början av sitt anförande. Visst är del sant all många företagare i branschen har visat sig både hyggliga och dukliga, och visst har vi här i landet en yrkesskicklig arbelarkår inom tekobranschen, men all konkurrera med länder med långt lägre löneläge är sannerligen inte lätt för en industri som i stort sett ligger fri för importkonkurrens.

Ibland tycker man kanske atl regeringen har varil litet senfärdig all
dra slutsatser av detta och sälla in de generella stödåtgärder som faktiskt
behövs, om vi över huvud taget skall kunna påräkna, efter mina be
dömningar, atl ha denna bransch livskraftig kvar i landet. Frän vårt håll
har vi vid flera tillfällen, inte minst genom herr Magnusson i Borås,
som kommer från en bygd där man haft stora bekymmer därför atl svå
righeterna gentemot importvaror har varil så påtagliga - herr Magnusson
är ju själv företagare i branschen - motionerat och framfört förslag om
förbättringar som skulle underlätta läget. Också andra medlemmar av
den moderata gruppen har relativt nära anknytning -till lekobranschen
och har därför motionerat i år liksom tidigare. Här kan jag notera alt
en av motionerna från vårt håll vunnit hela utskottets anslutning. Den
gick ut på alt man skulle öka antalet år under vilkel viss försöksverk
samhet skulle bedrivas upp till fem. Där höll utskottet med om alt den
föreslagna liden var för kort. Det går inte så fort all komma i gång,
och skall man sedan få erfarenheter och utvärdera resultatet, skall man
ganska säkert ha längre period än den föreslagna.
190 I samma motion förelåg etl förslag om alt man skulle höja de pro-

cenlavskri vningar som kan ifrågakomma. Jag skall inte gå in på tekniken. Uiskottel uttalar sig på etl positivt sätt. Man förutsätter att del kommer atl övervägas av regeringen. Därför har vi från moderat håll inte känt oss ha någon anledning atl reservera oss separat på den punkten.

Herr Sjönell yrkade bifall lill reservalionen I. Jag vill notera alt också jag är med pä den reservationen, som siktar till att förebygga minskning av sysselsättningen inom industrigrenen. Jag finner del för min del motiverat med lanke på all det är sä många samhällen där tekoindustrin är den dominerande. Låter man den gå ned kraftigt i fråga om sysselsatta, blir det bekymmer inte bara för dem som mister sill arbete, ulan också för orten som sådan.

Reservalionen 2 ber jag också få yrka bifall lill. Den gäller elt förslag från vår sida all man skulle kunna få bidrag inte bara för all bygga ut produktionsfaktorerna, ulan ocksä för produktutveckling. Det visar sig alltid annars i hårt trängda branscher svårt att komma någonvarl om man inte finner någon unik produkt som kan locka köparna på ett sätt som annars inte hade kunnal påräknas. På denna punkt blev vi tyvärr ensamma.

Ensamma är vi också på reservalionen 6, som jag likaså ber all få yrka bifall till. Den gäller formerna för samordning av den grundiextila bomullsindustrin. Jag föreställer mig alt herr Magnusson i Borås, som är anmäld på talarlistan, komnier atl säga något på den punkten.

Reservalionen 8 har herr Sjönell redan kommenterat. Den initierades av ett moiionsförslag från vårt håll, och vi kommer alltså all stödja också den.

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

Hert NYQUIST (fp):

Herr talman! Av principiella skäl har folkpartiet gått emot regeringens lidigare förslag om imporlbegränsningar och licenslvång för skog och tekoprodukter. Men vi har stött förslagen om stödköp, lånemöjligheler, utbyggnad och föriängning av nuvarande branschprogram för de berörda branscherna. Och vi biträder förslagel om stöd till den grundiextila bomullsindustrin.

Låt mig från denna utgångspunkt - och ulan närmare kommeniarer lill reservalionerna 5 och 8, vilka jag yrkar bifall lill - begränsa min anförande till några ord om reservalionen II, vilken bygger på folkpar-limotionen 2057. Vi menar alt den svenska handelspolitiken bör utformas så atl den stöder u-ländernas anslrängningar atl bygga upp en inhemsk industri. 1 linje med FN-deklarationen om en ny internationell värids-ordning bör vi vara beredda lill anpassningsålgärder bl. a. för att kunna la emot en växande import av färdigvaror från u-länderna. 1 uppföljningen av detta krav menar vi all licenslvångd för import av lekoprodukter bör avskaffas och alt en mer restriktiv praxis bör iakttas i fråga om införandet av kvantitativa begränsningar av import från u-länderna.

Med detta ber jag atl få yrka bifall till reservalionen 11.

191

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Ålgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

192

Fru RYDING (vpk):

Herr lalman! Del finns två principiellt helt olika sätt alt bedriva statlig industripolitik i vårt land i dag. Del ena är all låta skattemedel flyta in som bidrag och subventioner. På del sällel hålls profilerna uppe för kapitalägarna. Men staten får ingen möjlighet att styra utvecklingen. De arbetande får heller inte den möjligheten. Man ställer bara en allmän garanli om bidrag. Sedan fär privatkapitalet driva branschen i stort sett som del vill. Förelagarna kan avstå från nödvändiga nyinvesteringar och köra branschen i botlen för all därnied på kort sikt la ul vad som kan las ul. De kan genomföra strukturomvandlingar, nedläggningar och koncentration på sina villkor.

Det är denna väg regeringen följl i fråga om tekoindustrin. Hittills har del kostat 60 miljoner utan all problemen på något sätt ryckt närmare sin lösning och ulan alt textilarbetarna och texiilregionerna fäll trycket som vilar på dem minskal.

Den andra vägen är all man lyfter bort de stora kapitalintressena, alt man ger de arbetande vidsträckta möjligheter alt vara med och styra branschens vidare utveckling, all man styr dess omvandling och i varje steg kan ha grepp om och utvärdera de statliga stödåtgärdernas resultat, au man slipper överspelas av att de privata kapitalägarna ger strukturomvandlingen en inriktning som inte är möjlig alt förutspå, all man slipper ställas inför plötsliga nedläggningar som måste mötas med otillräckliga och alltför improviserade åtgärder.

Denna senare väg är den enda som svarar mot tekoindustrins verkliga situation i dag. Det är den enda väg som går de arbelandes intressen lill mötes och som lar lill vara deras kompelens. Det är den enda väg som är förenlig med en planmässig och förutseende regional politik, som kan avvärja kriser i de av tekoindustrin slarki berörda regionerna.

Det är denna senare väg vänsterpartiet kommunisterna förespråkar -bl. a. i vår moiion nr 2539.

Tekoindustrin är, herr talman, starkt regionbunden. Därav följer att endast etl omsorgsfullt och i god tid förberett regionall program kan effektivt motverka den regionala kris som redan är under full utveckling i Boråsregionen och som kommer alt bli häftigare när den väntade siora strukturomvandlingen inträder.

Nuvarande regionpolitik svarar i intet avseende mot de nödvändiga behoven i en sådan situation. Man vet inte när eller var inskränkningar och nedläggningar kommer all ske i den privata industrin. Man vet inte när eller var ullandsetableringar ersätter produktion i Sverige. Länsplaneringsmateriald är för tunt för atl utgöra grund för ett verkligt åtgärdsprogram. Länsstyrelserna kontrollerar heller inga ekonomiska medel för exempelvis nyinduslrialisering eller likvärdig kompensation. Statens möjligheter alt genom utlokalisering av central statlig verksamhet bereda regionen lättnad synes nu i stort sett vara uttömda. Slalsföretag bedriver i princip ingen regionpolitik om del inte sker på uttryckligt uppdrag och med hjälp av särskild kompensation - och något dylikt är ve-

lerligen inte planerat för Boråsregionen.

Regionpolitiken har en annan lucka som i gamla lextilbygder understryker dess otillräcklighet. De regionpoliliska insatserna skall följa orts-klassificeringssystemet. De många mindre orter som är helt eller starkt beroende av tekoindustri får med detla system ingen direkt hjälp. Detta kommer alt fä synnerligen svära följder om man låter tekoindustrin stanna i privata händer och därnied inte får någon kontroll över nedskärningar och omstruktureringar. På dessa orter vet de arbetande och deras familjer aldrig på förhand när dödsstöten kan sällas in, ty dödsstötar blir del faktiskt fråga om med nuvarande industri- och regionpolitik på en rad platser i de klassiska lexlilbygderna.

Herr lalman! Vpk har i den av mig nämnda motionen 2539 föreslagit atl av medlen för ralionaliseringsprogrammet skall avsättas 5 milj. kr. för vetenskapliga studier kring förutsättningarna för beklädnadsindustrins ekonomiska och tekniska utveckling och för de problem som sammanhänger med branschens koncentration lill vissa orter. Utskottets majoritet konstaterar helt kort alt man inte funnit anledning att tillstyrka motionsyrkandet.

Men, herr talman, det skulle ha varit myckel intressant atl ha fått en litet utförligare motivering lill utskottets ställningstagande, efiersom detla ulan Ivivel är ganska förvånande mot bakgrund av att beklädnadsindustrin har befunnit sig i nästan konstant kris i ett par decennier. Företagen går ur hand i hand. Företag flyttas inom landet och utomlands. Förelag läggs ned. Förelag uppstår. Folk blir av med sina jobb. Hela orter avfolkas på grund av alt sysselsättningsmöjligheterna försvinner. Hela branschen präglas av total förvirring och är dl typexempel på den kapitalistiska produktionsanarkin. Det är de anställdas sociala och ekonomiska trygghet som här sätts på spel.

Mot bakgrund av delta är del ganska fantastiskt atl uiskottel inte finner anledning all vetenskapligt studera förhållandena i branschen.

Herr lalman! Vpk framlägger i nämnda moiion nr 2539 och i reservationerna till utskottsbetänkandet kort uttryckt följande aktionsprogram för den svenska tekoindustrin:

1. Förstatliga de stora textilkoncernerna.

2. Slöd de i privat ägo kvarvarande mindre förelagen.

3. Lägg upp elt långsiktigt investeringsprogram för att rehabilitera branschen.

4. Ge de arbetande insyn och kontroll över arbetsförhållandena. Mobilisera deras kunnande i planeringen för branschens nydaning.

5. Slöd forskning för slagkraftig framlida produktion.

6. Lägg upp elt långsiktigt program för etablering av nya industrier i Boråsregionen, etl program som är tidsmässigt och ekonomiskt samordnat med lekoindustrins eget ralionaliseringsprogram. Lägg upp motsvarande program för ny yrkesutbildning.

7. Bekämpa tekoindustrins låglönekaraktär. Kräv av privatföretagen full redovisningsskyldighet rörande ekonomiska förhållanden i utbyte

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

193

Nr 150 mot det statliga slödel. Genomför fullständiga demokratiska rättigheter

Fredaeen den '' arbetande på arbetsplatserna.

4 iuni 1976 Avslutningsvis hävdar vpk: Del går inte längre alt låta staten ta över

--------------- ekonomiska garantier och ekonomiski ansvar och sedan låta privatka-

Åtgärderför piialet efter eget goitfinnande genomföra omstruktureringen. Då blir del

beklädnadsindu- fel på den omstruktureringen. Då får de arbetande beiala den.
strin, m. m. Länge nog har tekoindustrins ägare fått utnyttja låglöner, stalssub-

ventioner och sin fria dispositionsrätt över branschens resurser. Det är lid för en avlösning.

Länge nog har svensk industripolitik bestått i atl staten brett ul sina subveniionsvingar och sin poliliska välsignelse över bransch efter bransch på kapitalets villkor och ulan något sammanhang mellan den samlade utvecklingens olika sidor eller de skilda branscherna. Också av den anledningen är det dags att börja tänka om på en annan nivå.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill reservalionerna 3, 4, 7 och 10 som fogats till näringsutskoltets betänkande nr 70.

Hert WÅÅG (s):

Herr lalman! Beklädnadsindustrins trängda läge står så klart för var och en att det inte lorde behöva skildras närmare här och nu. Enighei råder om all den beklädnadsindustri vi har kvar är viklig för sysselsättningen och försörjningsberedskapen och all snabba räddningsålgärder därför måsle lill.

Att skälet till beklädnadsindustrins belägenhet är en mycket' liberal utrikeshandel med i stort sett fri import från låglöneländer råder del också enighei om - i varje fall inom näringsuiskotiet - liksom om all denna fria handel i allmänhet varil gynnsam för svenskt näringsliv i övrigt. Vissa ålgärder vidtogs 1975 mot lågprisimport, och det finns närmare skildrat i en bilaga lill utskoltsbelänkandet.

Beklädnadsindustrin är arbetsintensiv och därför svär atl rationalisera. Eftersom produktionsvolymen inte kan öka måsle varje rationalisering gå ut över sysselsättningen i branschen. Det lorde vara ofrånkomligt. Ändå måsie rationalisering lill i del här läget, liksom samordning av verksamheien. Med statsmedel bör man dessutom stödja ansträngningar alt få till stånd en ökad export. Staten måste även betala för en nödvändig försörjningsberedskap. Om dessa räddningsålgärder handlar propositionen och utskottsbetänkandet.

Utskottet har, med tacksamhet, till prövning tagit upp alla goda uppslag som kommit in motionsvägen, särskilt från dem som kan ha praktisk konlakl med branschen. Sålunda har utskottet velal föreslå alt riksdagen ger regeringen lill känna all lidsramen för ralionaliseringsprogrammet under löpande period utsträcks från två lill fem år, som motionärer från Borås och Norrköping vill - motionerna 2538 resp. 2545.

Vidare föreslår utskottet all en höjning av lånegränsen för inskriv
ningslån övervägs. Del har ocksä föreslagits i Norrköpingsmoiionen. Ut-
194 skottet har anslutit sig lill uttalandena i motionerna 2543 (m) och 2544

(c), och enligt försvarsulskoltets önskan hemställt att försörjningsberedskapslån skall kunna utgå såväl lill den grundiextila ylleindustrin som till bomullsindustrin. Uiskottel ansluter sig därutöver beträffande motionen 2544 till att etl samgående mellan företag inte skall vara ett ofrånkomligt krav för stödåtgärder.

Slutligen har utskottet funnit all en Boråsmolion, 1779, från allmänna motionstiden om atl resurser skall kunna överröras även till andra produktområden redan tillgodosells i proposiiionen. Därmed har fem motioner av femton på ett eller annal sätt lillgodosdls i utskottsbetänkandet.

Så här dl valår är del väl nödvändigl alt markera sin poliliska profil. På annat sätt kan inte jag uppfatta en del av reservationerna,

Ceniern vill med reservalionen 1, som också herr Regnéll biträtt, all målet för strukturstödet skall vara att minskningen av sysselsättningen inom branschen skall motverkas. Kravet kan inte rimligen förenas med strävandena alt rationalisera och biträds därför inte av ulskotlsmajorileten.

Även förelag som inte befinner sig i akut krissituation bör fä försörjningsberedskapslån, menar centern och folkpartiet i reservationen 5 och föreslår en höjning av anslagen med 7 milj. kr. Propositionen syftar med försörjningsberedskapslån lill korlsikligare räddningsålgärder. För långsikliga åtgärder begärde riksdagen i höstas en utredning, som utskotlsmajoriielen anser atl vi bör avvakta.

Med reservalionen 9 slås denna öppna dörr in. Den utredning om generelll sysselsäitningsstöd som centern begär har riksdagen redan beställt hösien 1975.

I propositionen föreslås atl Stigtex AB för ur försörjningssynpunki nödvändig produktion av kamgarn och kardgarn får slöd under fem år. Försvarsutskottet har bedömt all samma behov av slöd inte finns för övriga företag i branschen. Men i centerns, moderaternas och folkpartiets gemensamma reservation, nr 8, begärs samma slöd lill övriga företag som spinner ylle. Eftersom förhandlingar med överstyrelsen för ekonomiskt försvar pågår för att förena passande stödformer syns även denna dörr redan vara öppen - om den skall slås in blir tydligen en fråga för fru Forluna.

Moderaterna föreslår i reservationen 2 att avskrivningslån skall kunna erhållas för produktutveckling. Vid diskussioner tidigare år om lån för produktutveckling genom företagareföreningarna har herr Regnéll och jag slitit vårt hår lillsammans över problemen hur sådana här lån skall kunna beviljas. Del går bara inte att i förväg värdera effekten av en insats för produktutveckling. Den är helt enkelt inte belåningsbar, bank-mässigl sett.

I reservationen 6 kritiserar moderaterna planerna på en samordning genom Statsföretag till ett bolag för grundtextil bomullsindustri och menar att en sådan samordning, om den behövs, bör åstadkommas på privat väg. Hur långt vi i del här lägel kan lita till privat initiativ kan man kanske bedöma utifrån ideologiska synpunkter, även om kon sakta avlider

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

195

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

medan gräset växer.

Så några reservationer i utkanten på ämnet, dvs. att åstadkomma snabbt

verkande räddningsåtgärder för beklädnadsindustrin.

1 reservationen 11 vill folkpartiet avveckla licenslvångd för import

av vissa lekovaror. Det löser givetvis inte de problem vi sysslar med nu, och rakt motsatta uppfattningar anges också i motionerha 374 och 2544 från centern samt 1799 av moderalerna och 1819 av socialdemokraterna - de senare tre från textilorter. Herr Caristein har tidigare i dag argumenterat i frågan i anslutning lill skalieulskottels betänkande nr 66. Jo visst, det var i dag - kl. 00.10-00.17 i morse!

Jag har nämnt reservationerna efter partiernas storlek och kommer till vpk-reservationerna till sist. Reservalionen 3 om stöd till småföretag på vissa villkor och nr 4 om forskning rörande tekoindu.slrins problem, som fru Ryding närmare har berört, bör kunna observeras av den utredning om långsiktigt slöd som riksdagen beställde i höstas, men hör inte hemma bland de snabbt verkande, kortsiktiga insatserna. Bedömningen blir likartad av yrkandet i reservalionen 10, som gäller regionalpoliliska insatser i Boråsområdd i enlighet med molionerna 2538 och 2539.

Herr talman! Jag yrkar bifall lill utskoltets hemställan.

196

Herr SJÖNELL (c) kort genmäle:

Herr talman! Jag har inte något behov av att gå i polemik med herr Wååg. Vi har klarlagt och fastställt våra synpunkter på uiskotisnivå och där bl. a. markerat de principiella olikheterna i vårt betraktande av de här problemen. Jag vill bara hell kort påpeka för herr Wååg: När vi från centern under en lång följd av år liksom nu har försökt slå vakt om lekobranschen, försökt åstadkomma förbäiiringar för den, försökl få garantier för atl den kommer att kunna fortleva som en god och effektiv industribransch, har vi väckt förslag om de åtgärderna oberoende av om del varit valår eller inte. Del herr Wååg sade om valåret var en inte särskilt befogad anmärkning.

Jag skall bara tillägga ett par ord om vår reservation nr 5 beträffande anslag lill försörjningsberedskapslån. Även där har vi markerat en annan inställning än regeringen, som herr Wååg här lalar för. Om man skall lyckas med en strukturomvandling i en bransch är det - menar vi -en grundförutsättning att del finns något så när stabila förelag alt utgå från. Vi anser därför all del är väl så angeläget atl såviii möjligt bevara de företag som uppvisar en viss lönsamhet som atl rädda en nedlägg-ningsholad produktionskapacitet. Det måste vara en grundförutsättning om man skall ha någon framgång med de här aktionerna.

Vi lycker också alt försörjningsberedskapslån - i den situation som

vi i dag befinner oss i - är etl gott komplement lill den arsenal av åtgärder

för alt stärka branschen som man hittills har fallat beslul om. Vi anser

att de lånen skall kunna bli ett ännu bättre och mer finslipat instrument

■ genoni de förslag vi har rest, nämligen alt försörjningsberedskapslånen

skall kunna lämnas även till företag som icke befinner sig i en akut krissituation. Motiveringen till det harjag alldeles nyss angivit. Vi har ansett atl anslaget till del ändamålet måsle höjas med 7 milj. kr. - ett krav som alltså återfinns i reservalionen 5.

Herr MAGNUSSON i Borås (m):

Herr lalman! Svensk industri har under senare år fått en allt svårare konkurrenssituation i förhållande till omvärlden. Detta gäller inte bara exportindustrin utan i ännu högre grad den del av hemmamarknadsindustrin som är utsatt för utlandskonkurrens. Orsaken ligger i det höga kostnadsläge som vi har i vårt land. Särskilt 1975 års stora lönehöjningar kommer att bli mycket besvärande för den del av industrin som är särskilt arbetsintensiv. Tekoindustrin är just en sådan, och mot den bakgrunden är del förklarligi om många förelagsnedläggelser har förekommit. Detta är allvarligt både ur beredskapssynpunkt och ur sysselsättningssynpunkt. De åtgärder som statsmakterna hitintills vidtagit har endasi haft marginell betydelse. När det gällt större ingripanden så har dessa varit starkt selektiva, varigenom konkurrenssituationen har blivit ännu värre för den övriga delen av näringen.

I den nu föreliggande propositionen finner vi flera exempel på en fortsättning av denna politik. Del är enligt milt förmenande nödvändigt att vi med det snaraste åstadkommer elt system för generella ålgärder. De åtgärder som nu föreslås vad gäller spinnerisekiionen utgör ett typexempel på en felaktig politik. Del helslatliga företagel Stigtex ges full garanti för sina förluster under en femårsperiod medan däremot den övriga delen, som utgör två tredjedelar av nu återstående spinneriföretags-kapacilet, lämnas helt utan slöd. Del är egendomligt alt man kan åberopa de föreslagna åigärderna av beredskapsskäl, då åtgärden medför alt det blir ännu värre för den del som slälls utanför stödet. 1 reservation 8 föreslås därför etl generellt stöd till hela denna del av branschen, och bakom detta förslag har flera partier samlat sig.

Del är inte rikligt att försvarsutskoild har avstyrkt delta förslag. Uiskottel har nämligen sagt att del förutsätter alt stöd kommer att ulgå i sådana former som tryggar en från försörjningsberedskapssynpunkl godtagbar produktion på delta område.

Niir del gäller den grundiextila bomullsindustrin är det tydligt atl regeringen tror, alt lösningen är att de återstående fem väverierna skall slås samman till ett enda slorl förelag och att detta skall ske inom Siats-företagsgruppens arbetsområde. Jag tror inte på detta sammanslagnings-raseri. Jag har i det avseendet precis samma uppfattning som den herr Sjönell lidigare har gjorl sig till talesman för. Många gånger har det i stället visat sig alt företagen har lättare all överleva om de inte är så stora. Jag tror att branschen själv är kapabel att resonera sig fram lill en lösning som kan bli rimlig ulan alltför mycket statlig inblandning.

Men nog kan staten lämna vissa garantier här liksom det visat sig nödvändigl att göra inom många andra branscher. En sysselsättningsstöd

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindu -strin, m. m.

197

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

kan här vara befogat för all förhindra arbetslöshet och för att trygga en produktion ur beredskapssynpunki. 1 motionen 2542 av herrar Nordgren och Nyhage har skisserats etl system för avskrivningslån, vilkel dock i ulskoltds skrivning betraktas som komplicerat lill sin utformning och svårt all administrera. Jag anser emellertid att del finns all anledning all när regeringen nu, som jag är ganska övertygad om, inom en nära framtid måste överväga ett generellt sysselsiittningsslöd även prövar delta lorslag. Del kan ju inte vara farligt alt pröva det. Jag lar mig därför frihelen atl föreslå all så sker, genom att yrka bifall lill motionen 2542 i den mån den avser atl en sådan prövning skall komma till stånd. Ett yrkande av den innebörden har därför nu delats på kammarledamöternas bänkar. Jag vill poängtera att vi självfallet förutsalt atl inte någon som helst förmån skall ulgå med mindre än all vederbörande förelag också gjort en motprestation.

Beträffande avskrivningslånen för investeringar inom konfektionsindustrin har i motionen 2545 av herr Söderström m. fl. föreslagits att dessa även skall få komma till användning vid produktutveckling. Herr Regnéll har redan kommenterat detta. Jag vill bara säga alt del iir ett myckel bra förslag, då vi skall ha klart för oss all de tekniska nyheter som regeringen tycks tro så mycket på, om de kommer den svenska industrin till del, också mycket snart kommer atl finnas tillgängliga för konkurrenterna i utlandet. Ur konkurrenssynpunkt är del genom en bättre produkt som vi i Sverige har möjlighet att klara oss. Hitintills har det visat sig vara del bästa medlet att klara de höga kostnaderna i vårt land. Jag har personlig erfarenhet härav och vet följaktligen vad jag lalar om i del fallet. Man bör således satsa på en sådan produktutveckling.

Au den svenska lekoindustrin ingalunda är - vilkel man ibland lycker sig kunna utläsa mellan raderna i proposiiionen - på efterkälken när det gäller teknisk utrustning och effektivitet visas väl ganska bra av att den under så pass lång tid har kunnat klara sig trots den utomordentligt hårda konkurrens som den arbetat i. Den skulle inte ha klarat sig, om den inte hade varit effektiv.

Herr talman! Jag ber alt få instämma i herr Regnélls lidigare framställda yrkande.

lexiila bomullsindusirin.

Vi har i molionen 2538 framhållil all det är av ulomorderillig vikt all en tillräcklig produktionskapacitet kan bibehållas på den grundiextila sidan i vårt land, och vi har anslutit oss till det förslag om ägarrältslig samordning som framlagts i proposiiionen. Vi anser del dock väsentligt att staten går in som delägare eller ägare, om förhandlingarna leder till avsedda resultat. Om de nuvarande företagen blir hell eller delvis beroende av försörjningsberedskapslån för all klara en forisatt existens, bör staten gå in som köpare i stället för att fortlöpande subventionera en fortsatt brist utan all äga egentlig insyn eller ha ett direkt infiyiande över företagens tillverkning och skötsel.

Vi anser att del finns ytterligare skäl för detla, eftersom avskrivningslån för investeringar i försörjningsberedskapsviklig produktion i slor utsträckning gått till investeringar inom den grundiextila tillverkningen. Statsmakterna har alltså redan lämnat betydande stöd lill denna industrigren, och därför finns del enligt vår mening starka skäl all också diskutera ägar- och inflytandefrågorna. Jag vågar påstå atl de anställda inom tekoindustrin har haft och har särskild orsak att känna otrygghet i anställningen, och för de berörda inom den grundtextila bomullsindustrin skulle det säkert ha stor betydelse om staten tog etl direkl ägaransvar.

Eftersom Stigtex redan ingår i Stalsfördagsgruppen anser vi att det borde vara naturligt att förhandlingarna inriktades på att de berörda företagen skulle ingå i denna grupp. Uiskottel har avfärdat hela ffågan på etl par rader och anser att Statsföretag inte skall bindas för en bestämd lösning i fråga om branschens ägarstruktur. Det förvånar mig att utskottet inte går in på någon form av principiellt resonemang i denna fråga, som åtminstone herr Caristein och jag finner myckel viktig. Del är ju ytterst en fråga om huruvida vi skall fortsiitta att sälla in statsmedel i företagen utan att sliilla några krav på samhälleligt inflytande på utvecklingen. Jag anser all vi skall ställa sådana krav, och jag yrkar därför bifall till punkten 1 i molionen 2538, vari hemsliills all riksdagen gör elt uttalande om att ökat siailigi ägaransvar i den grundiextila tillverkningen bör komma lill stånd.

Vänsterpartiet komniunisternas reservaiion nr 7 går betydligt längre, och av denna anledning iir jag inte beredd all stödja del förslaget.

I vår motion har vi också föreslagit all stödåtgärderna för konfeklionsindustrin skall utsträckas från två till fem år. Det är glädjande all utskonet har lillslyrkt vårt förslag. Del kommer att innebära alt företagen får mera tid alt planera för produktionsförbällringar och ulan alltför stor brådska kan klara del utrednings- och utvecklingsarbete som behövs innan man är klar atl presentera förslag till en ny produktionsteknik.

1 motionen nr 1779, som inlämnades vid årets början, har vi tagit upp frågan om strukturstödet. Vi framhåller all del även bör omfatta insatser för överföring av resurser från lekoproduklion lill andra produktområden. Vi anser niimligen alt det iir troligt att tekoindustrin kommer att minska antalet anslällda även i fortsättningen, dels genom att

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

199

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

200

de återstående bärkraftiga företagen går in för ytterligare rationalisering, dels genom all mindre bärkraftiga förelag slås ul.

För atl klara sysselsättningen i Boråsregionen och i andra orter där lekoindustrin slår för en betydande andel av sysselsiiiiningen gäller det då inte att till vilket pris som helst behålla en tekoproduktion inom varje förelag utan framför allt all klara sysselsättningen för de anställda. Från såväl fackligt håll som förelagarhåll har man beklagat all riksdagen inte biföll den inriktning av strukturstödet som föreslogs i proposiiionen 57, vilket skulle ha ökat möjligheterna att övergå lill annan produktion med bibehållen sysselsättning för de anställda. De borgerliga partierna avslog ju detta förslag. Nu kan vi med tillfredsställelse konstatera att del i den föreliggande propositionen finns etl förslag att inom ramen för branschfrämjande ålgärder konsultinsatser för teko- och skoföretag skall kunna innefatta undersökningar av företagens förutsättningar för att helt eller delvis gå över till produktion inom andra branscher och marknader. Vårt motionskrav i denna del är alltså tillgodosett, och för Boråsregionens del kan det komma atl innebära en nödvändig och önskvärd differentiering av det ensidiga näringslivet.

Vi är naturligtvis intresserade av all det sker en stabilisering inom tekoindustrin, vilket vi anser bör bli fallel genoni de åtgiirder vi nu skall besluta om. Men vi är, som jag sade förut, ändå på del klara med all branschen kommer atl krympa ytterligare trots de insatser som sätts in. I medvetande om delta an.ser vi all kraftfulla regionalpolitiska insatser snabbi måste sättas in om inte regionen skall drabbas ännu hårdare av ulfiytlningar och tillbakagång.

Vi har tagit upp den regionalpolitiska frågan i vär moiion 2538, men det finns också två andra motioner som behandlas under samma avsnill i betänkandet. Dock skiljer det ganska myckel när del giiller motiveringar och förslag.

Vpk, som fullfölji med reservalionen 10, har redovisat en myckel negativ syn pä den regionalpolitiska verksamheten som den nu bedrivs, vilkel gör alt jag inte kan stödja den reservalionen. Faktum är nämligen att tack vare de regionalpolitiska insatser som sken i Borås med lokaliseringslån, styrning genoni atl investeringsfondsmedel fåll las i bruk, utlokalisering av siallig verksamhet och förläggning av utbildning lill kommunen har vi åtminstone fåll en viss differentiering av näringslivet. Jag kan alltså inte skriva under pä all vi bedriver en felaktig regionalpolitik. Däremoi anser jag att de insatser som salts in inte riicker lill för all kompensera det stora bortfallet av arbetsplatser som vi fått vidkännas genom nedgången i lekobranschen och ännu mindre den fortsatta nedgång som vi kan viinia.

Mot den bakgrunden hade det varit värdefullt med eu uttalande från ulskollds sida. Nu finns del inte något sådani. och jag får sälla min lit lill all regeringen även i fortsällningen medverkar lill en differentiering av vårt näringsliv. 1 en konjunkturuppgång bör del bli lättare atl finna lämpliga objekt. Det har nalurligtvis varil svårt alt finna sådana under

de senaste åren. För oss är sysselsättningsfrågorna och differentieringen Nr 150

det viktigaste, och vi tar gärna emol både slatlig verksamhet och privata Fredagen den

foretag för all få fler arbetstillfällen. 4 juni 1976

Det finns mänga fler frågor som jag skulle ha tagit upp, men av tidsskäl--- ----

nöjer jag mig med alt yrka bifall lill yrkandet 1 i motionen 2538 och Åtgärder för

i övrigi lill utskottets hemsliillan. beklädnadsindu-

strin, m. m.

Överläggningen var härmed slutad.

Mom. I

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 1 röstar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 1 av herr Regnéll m. fl.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 184

Nej - 128

Avstår - 2

Mom. 2-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 2 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i belänkandet nr 70 mom. 5 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 2 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genom upi)resning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat lor ja-propositionen. Då herr Regnéll begärde röst-

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Ålgärder för beklädnadsindustrin, m. m.

räkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

Nej - 47

Avstår - 1

Mom. 6

Utskottets hemställan bifölls.

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemsliillan, dels reservalionen nr 3 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Ryding begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollets hemsiällan i bciänkandei nr 70 mom. 7 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 3 av herr Svensson i Malmö.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Ryding begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 301

Nej - 14

Avstår - I

Mom. 8

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltets hemsliillan, dels reservalionen nr 4 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Ryding begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsuiskoiiels hemsiällan i be-

tänkandei nr 70 mom. 8 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 4 av herr Svensson

i Malmö.

Mom. 9

Propositioner gavs på bifall lill

dels utskottets hemställan,

dels del av herr Magnusson i Borås under överläggningen framställda yrkandet atl riksdagen med anledning av motion 1975/76:2542 skulle besluta hos regeringen hemställa, att ett generelll syslem av sysselsättningsstöd för tekoindustrin utarbetades och att det i motionen skisserade förslaget blev föremål för en förutsättningslös prövning, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Magnusson i Borås begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Åtgärder för beklädnadsindustrin, tn. m.

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskoltets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 9 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit det av herr Magnusson i Borås under överläggningen framställda yrkandet.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då herr Magnusson i Borås begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 263 • Nej - 46 Avslår - 5

Mom. 10-14

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

Mom. 15

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 5 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottds hemställan i betänkandet nr 70 mom. 15 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 5 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flerlalel av kamniarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde röst-

203

Nr 150 räkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna qmröst-

Fredagen den "'" av följande resultat:

4juni 1976 ■' ~ '

_____________ ______________________ Nej - 115

Åtgärder för Avstår - 3

beklädnadsindu
strin, m. m. Mom. 16

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels reservalionen nr 6 av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 16 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 6 av herrar Regnéll och Siegbahn.

Vid omröstning genoni uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 267

■ Nej - 47

Avslår - 1

Mom. 17

Propositioner gavs på bifall till l:o) utskottets hemställan, 2:o) reservalionen nr 7 av herr Svensson i Malmö saml 3:o) ulskollets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill molionen nr 2538 av herr Caristein och fru Hörnlund i molsvarande del, och förklarades den förstnämnda propositionen vara med övervägande ja besvarad. Då fru Hörnlund begärde votering upptogs för bestämmande av kontrapropositionen ånyo de båda återstående propositionerna, av vilka den under 2:o) angivna förklarades ha nerlalels mening för sig. Sedan fru Hörnlund begärt votering även beiräffande kontrapropositionen upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren lill koniraproposition i huvudvoteringen angående näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 70 mom. 17 antar reservalionen nr 7 av herr Svensson i Malmö röstar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren till koniraproposition i nämnda votering antagit utskoltets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till

motionen nr 2538 i molsvarande del. 204

I enlighet härmed blev följande voteringsproposition uppläst och godkänd:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 70 mom. 17 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskoiiets hemställan med den ändring däri som föranleds av bifall till motionen nr 2538 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fru Hörnlund begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 255

Nej - 51

Avstår - 8

Mom. 18

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 8 av herr Regnéll m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 18 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 8 av herr Regnéll m. fl.

206

Mom. 19 och 20

Kammaren biföll vad uiskottel i dessa moment hemställt.

Mom. 21

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 9 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sjönell begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsulskottels hemställan i betänkandet nr 70 mom. 21 röstar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 9 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sjönell begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 217

Nej - 89

Avslår - 6

Mom. 22

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 10 av herr Svensson i Malmö, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Ryding begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill alt kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i belänkandet nr 70 mom. 22 rösiar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Svensson i Malmö.

Mom. 23-25

Kammaren biföll vad uiskottel i dessa moment hemställt.

Mom. 26

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 11 av herr Andersson i Örebro, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Nyquist begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller näringsutskottets hemställan i betänkandet nr 70 mom. 26 rösiar ja, den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen nr 11 av herr Andersson i Örebro.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Nyquist begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 280

Nej - 27

Avslår - 4

§ 4 Teckning av aktier i AB Eiser

Föredrogs näringsutskoltets belänkande 1975/76:71 med anledning av proposiiionen 1975/76:125 med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 i vad avser teckning av aktier i AB Eiser jämte motion.

Regeringen hade i propositionen 1975/76:125 bilaga 11 (industridepartementet) under punkten 4(s. 51-54) föreslagit riksdagen atl lill teckning av aktier i AB Eiser på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisa etl invesleringsanslag av 10 000 000 kr.

Nr 150 atl riksdagen med avslag på propositionens förslag om teckning av aktier

Fredagen den ' Eiser hos regeringen skulle anhålla om nytt förslag i enlighet med

4 iuni 1976 ' ' molionen anförts.

Teckning av aktier i Utskonet hemställde

AB Eiser att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på

molionen 1975/76:2405 till Teckning av aktier i AB Eiser på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1975/76 under fonden för statens aktier anvisade ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Reservation hade avgivits av herrar Regnéll (m) och Siegbahn (m) som ansett alt utskottet bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2405 yrkandet 2 skulle

a) avslå propositionen 1975/76:125 bilaga II punkten 4,

b) som sin mening ge regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Hert REGNÉLL (m):

Herr lalman! 1 december 1973 fördes här i kammaren en debatt kring förslagel atl staten skulle för 45 milj. kr. förvärva halva aktiekapitalet, 10 milj. kr., i lextilkoncernen Eiser. Eiser skulle i sammanhanget ocksä kunna påräkna 44 milj. kr. via AMS. Motprestationen från den lidigare helägaren Eiser Invest AB skulle vara att man förlade en del av produktionen till Norrland. Man räknade med att ungefär 600 personer skulle få sysselsättning i de aktuella orterna. I en moiion med herr Hovhammar som första namn yrkades avslag på de begärda 45 miljonerna.

I debatten gick jag ganska noga igenom Eisers tidigare resultat - siffer-exercis kallade jag del, ser jag när jag nu läser igenom protokollet från 1973. Tidigare nådda resultat gav alltså inte anledning atl beiala 45 milj. kr. för halva aktiekapitalet. Räknat på en sådan köpeskilling skulle man f en avkastning på mindre än 1 %. Framtiden kunde, sade jag, beräknas bli än dystrare. Man underskattade, menade jag, svårigheterna med vårt höga löneläge och de billiga importvarorna. För de norrländska orterna skulle del vara långt tryggare atl få stöd via t. ex. Norrlandsfonden eller statens hantverks- och industrilånefond. Vi föreslog därför från vårt håll all de 45 miljonerna skulle disponeras på så sätt och inte för att, som vi bedömde del, till kraftigt överpris köpa in sig i den riskabla textilbranschen.

Sakliga motargument framfördes inte i debatten. Herr Svanberg, som talade för proposiiionens förslag, inskränkte sig nämligen till att säga: "'Jag tycker att denna fråga inte är någonting att diskutera."

Tyvärr måsle alla nu konstatera all den analys som 1973 års sifferexercis
ledde fram lill var riklig. En förlust på 17 milj. kr. visar Eiser.före dis
positioner och skatter för del senaste verksamhetsåret. Varulagret är alar
merande stort, soliditet och likviditet låga. Nybyggnaden i Norrland har
kostal 2 milj. kr. mer än man hade tänkt sig.
208 Årets förslag går ut på alt staten skall teckna preferensaktier i Eiser

för 10 milj. kr. Vi ifrågasätter klokheten i detla. Vi anser all uppgifterna Nr 150

i propositionen i varje fall inte ger tillräckliga motiv för en sådan ak- Fredagen den

lieteckning. Därför avvisar vi förslagel som del framförs nu och vill 4 • j gj

ha en grundligare analys för ett kommande beslul.

Jag ber, herr talman, all få yrka bifall lill reservalionen. Teckning av aktier i

, , AB Eiser

Hert WÅÅG (s):

Herr lalman! Del är för att göra en företagsekonomisk bedömning som moderalerna finner underlaget i proposiiionen för magert och därför yrkar avslag.

Nu är det, precis som i del förra ärendet, samhällsekonomiska motiv som föranleder sunens satsning. Det gäller alt uppehålla en beredskapsproduktion och en sysselsättning. En sådan effekt låter sig inte värdera i pengar. Ulskottsmajoritelen har därför ansett alt det underiag som redovisas i proposiiionen är ett tillräckligt ekonomiski underlag. Eftersom del rör sig om en aklideckning för vilken krävs motsvarande motprestation av bolaget, har ulskotlsmajorileten ansett atl AB Eisers förelagsekonomiska bedömning för sin aktieteckning är en garanti, och därför yrkar jag bifall lill utskottels hemställan.

Hert REGNÉLL (m):

Herr lalman! Vi är medvetna om all det från början låg samhällsekonomiska bedömningar bakom, men på den punkten uttalade vi redan 1973, och jag tillät mig atl säga det på nytt, atl del kan sällas i fråga, huruvida man gör elt lilel samhälle någon tjänst genom all utlokalisera en textilindustri, och det kan i lika hög grad ifrågasättas, huruvida de som anställs i detta förelag görs en ijänsi. Del är en besvärlig bransch, och därför kan också de engagerade där räkna med en osäker anställning.

När herr Wååg nu säger all ägaren Eiser, som står kvar med halva del gamla aktiekapitalet, nu skall göra samma prestation som staten, är det kanske först atl lägga märke lill all den prestationen fullgörs av Eiser Invest AB genom atl de förvandlar en tidigare fordran på Eiser lill preferensakliekapilal, alltså en väsentligt mindre prestation än den man föreslår att riksdagen skall fullgöra.

Jag vidhåller milt yrkande om bifall till reservalionen.

Överläggningen var härmed slutad.

Propositioner gavs på bifall till dels utskoltels hemställan, dels reservationen av herrar Regnéll och Siegbahn, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 71 röstar ja, den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservalionen av herrar Regnéll och
Siegbahn. 209

14 Riksdagens prolokoll 1975/76:149-152

§ 5 Föredrogs

Näringsulskottels betänkanden

1975/76:74 med anledning av proposiiionen 1975/76:150 (kompletleringsproposilionen) i vad avser redovisning av allmänna pensionsfondens Ijärde fondstyrelses verksamhet under är 1975

1975/76:75 med anledning av proposiiionen 1975/76:150 (kompletteringspropositionen) i vad avser redovisning av Post- och Kreditbankens verksamhet

Skatteutskottets betänkande

1975/76:69 med anledning av propositionen 1975/76:212 med förslag lill godkännande av avtal mellan Konungarike! Sveriges regering och Folkrepubliken Polens regering för undvikande av dubbelbeskalining beiräffande skaller på inkomsl och förmögenhet samt elt till avtalet fogat prolokoll

Kammaren biföll vad utskottet i dessa beiänkanden hemställt.

§ 6 Omorganisation av förenade fabriksverken

210

Föredrogs näringsulskollets betänkande 1975/76:62 med anledning av proposiiionen 1975/76:122 om omorganisation av förenade fabriksverken, m. m. jämte motioner.

1 proposiiionen 1975/76:122 (industridepartementet) med förslag lill omorganisation av förenade fabriksverken (FFV), m. m. hade regeringen föreslagit riksdagen atl

1. godkänna vad chefen för industridepartementet hade förordat om förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning,

2. godkänna vad chefen för industridepartementet hade förordat i fråga om förenade fabriksverkens organisation och medge .regeringen rätt all i fortsättningen beslula om ändring i denna.

3. bemyndiga regeringen alt vidta de övergångsåtgärder och ålgärder i övrigi som behövdes för förslagets genomförande,

4. bemyndiga regeringen all beslula om försäljning av slalens akiier och andra andelar i företag, som förvaltades av förenade fabriksverken.

5. medge au 45 000 kr. fick tas i anspråk frän anslaget Byggnader

och utrustning under fabriksverkens fond för teckning av aktier i Trivab Konfektions AB,

6. till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisa dl investeringsanslag av 65 000 000 kr.

Beiräffande proposiiionens huvudsakliga innehåll anfördes följande: ""I proposiiionen föreslås riktlinjer för inriktningen av förenade fabriksverkens verksamhet samt ny organisation för verket. Vidare föreslås atl verksamheten vid Centrala beklädnadsverkstaden i Karlskrona och Åkers krutbruk avvecklas. Ett invesleringsanslag på 65 milj. kr. föreslås till investeringar hos verket budgetåret 1976/77."'

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Omorganisation av förenade fabriksverken

I detta sammanhang hade behandlats de med anledning av propositionen väckta motionerna

1975/76:2277 av herr Knut Johansson i Slockholm m. fl. (s), vari hemställts atl riksdagen hos regeringen skulle anhålla om tillsättande av en ulredning med uppgift att framlägga förslag om lämplig företagsform för statlig konkurrensulsatt affärsdrivande verksamhet samt om bättre samordning mellan dessa verksamheter,

1975/76:2288 av herr Carislröm (fp), vari hemställts atl riksdagen skulle

1. ge regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande Cenirala beklädnadsverksiaden i Karlskrona (CBV) och dess framlida uiveckling, ävensom vad som i molionen framhällils beträffande Ivälleriverksam-helens fortsatta utveckling,

2. med avslag pä propositionen i dessa delar beslula all avvecklingen av CBV icke skulle förverkligas,

1975/76:2289 av herr Ekinge (fp), vari hemställts att riksdagen skulle

1. ge regeringen lill känna vad i motionen anförts om den civila produktionen inom förenade fabriksverken och om tvätteriverksamhdens forlsälla utveckling-,

2. med avslag på proposiiionen i denna del besluta att avvecklingen av verksamheien vid Åkers krutbruk skulle anstå och atl möjligheterna till lokalisering av ytterligare verksamhet skulle främjas,

3. ge regeringen lill känna vad i molionen i övrigt anförts om behovet av insatser i fråga om FFV:s verksamhet,

1975/76:2290 av fru Hambraeus m. fl. (c), vari hemställts atl riksdagen anvisade etl med 7 milj. kr. förhöjt anslag lill förenade fabriksverken för bl. a. produktion av en stirlingmotor för kombinerad elgenerering och uppvärmning i enlighet med vad som anförts i molionen.

212

Uiskottel hemställde

1. beträffande förenade fabriksverkens verksamhetsinriktning att riks
dagen med bifall lill propositionen 1975/76:122 yrkandet I, med anled
ning av motionen 1975/76:2292 yrkandet 1 i ifrågavarande del och med
avslag pä molionen 1975/76:2289 yrkandd I i ifrågavarande del godkände
vad chefen för industridepartementet hade förordat,

2. beträffande förelagsform för förenade fabriksverken att riksdagen med anledning av molionerna 1975/76:2277 och 1975/76:2292 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

3. beiräffande förenade fabriksverkens organisation att riksdagen med bifall till proposiiionen 1975/76:122 punkten 2 och med avslag på motionen 1975/76:2292 yrkandet 2 godkände vad chefen för industridepartemenlel hade förordat och medgav regeringen rätt alt fortsättningsvis beslula om ändring i organisaiionen,

4. beträffande övergångsåtgärder m. m. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punklen 3 samt motionen 1975/76:2288, molionen 1975/76:2289 såviii den inte omfattades av ulskoltds hemställan under 1, motionen 1975/76:2291 och motionen 1975/76:2292 yrkandet 3 bemyndigade regeringen att i enlighet med vad utskottet anfört vidta erforderliga övergångsåtgärder och ålgärder i övrigi i samband med omorganisationen av förenade fabriksverken,

5. beiräffande försäljning av vissa av statens akiier och andelar atl riksdagen med bifall lill proposiiionen 1975/76:122 yrkandet 4 bemyndigade regeringen atl beslula om försäljning av statens aktier och andra andelar i förelag som förvallades av förenade fabriksverken,

6. beträffande höjning av aktiekapitalet i Trivab Konfektions AB atl riksdagen med bifall till proposiiionen 1975/76:122 punkten 5 medgav

Reservationer hade avgivils

1. beiräffande förenade fabriksverkens organisation av herrar Regnéll
(m) och Hovhammar (m) som ansett att uiskottel under 3 bort hemslälla

alt riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punkten 2 och med bifall till molionen 1975/76:2292 yrkandet 2 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

2. beiräffande invesleringsanslag av herrar Börjesson i Glömminge och
Gustafsson i Byske saml fru Hambraeus och fru Oskarsson (samlliga
c) som anseil all uiskolid under 7 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:122 punkten 6 och med bifall lill motionen 1975/76:2290 till Byggnader och utrustning under fabriksverkens fond för budgetåret 1976/77 anvisade elt investeringsanslag av 72 000 000 kr.

Fru HAMBRAEUS (c):

Herr talman! Riksdagen beslöt tidigare i år enhälligt efter en moiion av Maj Britt Theorin m. fl. all beställa en statlig planering för alternativt utnyttjande av försvarsindustrins resurser, så atl de som arbelar med vapentillverkning kan gå över till civil produktion om del bedöms möjligt av säkerhetsskäl. Förenade fabriksverken har redan en planering för all utveckla flera civila produkter. I proposition nr 122 anser ocksä industriministern all verket bör utnyttja den överkapacitet som av säkerhetspolitiska skäl inte kan minskas för all i viss utsträckning producera civila produkler. Det är angeläget all öka tryggheten för de anställda.

Förenade fabriksverken har genoni eget utvecklingsarbete tagit fram intressanta prototyper, bl. a. det s. k. Slirling-Power-Pack-projektet, en liten stirlingmotor på 10 kW som skulle kunna producera el och värme med vilken värmekälla som helst, i det närmaste hell utan buller, avgaser eller skakningar. Förenade fabriksverken har äskat 7 milj. kr. för alt kunna börja tillverka för marknaden denna och andra intressanta nyheter vid gevärsfaktoriet i Eskilstuna och lorpedverksladen i Motala.

Stirling-Power-Pack-molorn skall inte förväxlas med del siörre engagemanget i United Stirling i Malmö som riksdagen siöder. Med lanke på att riksdagen vill att försvarsindustrierna planerar för civil produktion och eftersom industriministern är positiv lill detta inom FFV i propositionen, är det närmast obegripligt atl regeringen inte föreslår riks-

15 Riksdagens prolokoll 1975/76:149-152

213

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Omorganisation av förenade fabriksverken

dagen besluta atl ställa dessa medel till förfogande. Regeringen motarbetar introduktionen pä marknaden av etl nyll alternativ för el- och värmeproduktion som från miljösynpunkt är alt föredra jämfört med flera av de nu tillgängliga produktionsformerna.

I en inierpellalionsdebalt med Pär Granstedt i tisdags betygade industriministern sitt iniresse alt samarbeta med näringslivet när del gäller utveckling av ny energiteknik. Om sådana deklarationer skall bli trovärdiga, krävs del att man låter bli atl förhala uppenbart intressanta energiprojekt som etl statligt verk skulle kunna föra ul på marknaden.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall till reservalionen 2.

Under detta anförande övertog herr talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Herr REGNÉLL (m):

Herr lalman! Reservationen 1 under detla utskottsbetänkande följer upp motion av herr Nordgren m. fl. där del görs gällande all förenade fabriksverken i vissa fall kan vara en onödig mellanhand när det gäller underhållsverksamhel till försvaret. Man skulle förmodligen kunna spara in sändandet av en hel del papper, en hel del tjänsteresor och telefonerande, om försvaret i egen regi fick ta hand om en del av dessa uppgifter. Något direkl påslående i den riktningen görs inte i motionen eller i reservalionen, men man ullalar sig lill förmån för att delta skulle övervägas i framtiden.

Jag ber, herr lalman atl fä yrka biftill till reservalionen 1.

214

Fru HANSSON (s):

Herr talman! Näringsulskottels betänkande 1975/76:62 behandlar propositionen 1975/76:122 rörande omorganisation av förenade fabriksverken och lill densamma väckta motioner. Eftersom jag förutsätter alt kammarens ledamöter känner till propositionens innehåll och med hänsyn till den sena timmen kommer jag inte atl redogöra för denna. Jag kommer i stället all hell kort redogöra för de motioner som är väckta i anslutning lill propositionen.

I motionen 2277 av Knut Johansson m. fl. begärs atl en utredning skall tillsättas med uppgift alt lägga fram förslag om lämplig företagsform för statlig konkurrensulsatt affärsdrivande verksamhet samt om en bättre samordning mellan dessa verksamheter.

Enligt molionen 2292 av herr Nordgren m. fl. anses att FFV skall ombildas till aktiebolag.

Utskottet anser all myckel lalar för alt akliebolagsformen är en lämpligare företagsform än den nuvarande, men atl bl. a. personalens inställning medför au frågan inte kan avgöras snabbt utan får ses på längre sikt. Uiskottel instämmer därför i uttalandet i motionen 2277 om behovet av ulredning och att denna tillsattes så snabbt all underiag finns för elt beslul när frågan om förelagsform las upp på nyll om tre lill fem år.

Molionen 2277 är därnied tillgodosedd, medan utskottet avslår molionen 2292 i denna del.'

1 motionen 2292 punkten 2 förordas också atl alternativet med ett återförande av FFV:s underhållsverksamhd lill försvaret skall utredas nu.

Ulskottsmajoritelen, som delar FFV-utredningens bedömning alt det inte finns någon anledning att pröva frågan om etl återförande av underhållsverkstäderna lill försvaret, anser att frågan i ställd bör las upp lill övervägande när frågan om FFV:s företagsform på nyll skall prövas och avstyrker motionen 2292 i denna del.

Fyra motioner innehåller yrkanden i de avsnitt i propositionen som avser olika övergångsätgärder och åtgärder som erfordras för genomförandet av förslaget lill omorganisation av FFV.

1 motionen 2288 av herr Carislröm föreslås att cenirala beklädnadsverkstaden, CBV, skall överföras till de statliga kommunikationsverken med uppgift atl tillverka uniformer för dessa verk och för försvaret.

CBV:s nuvarande verksamhet och utveckling har noga analyserats av FFV-utredningen, och man bedömer möjligheterna all bedriva den lönsamt som mycket små. Utskottet finner inte heller alt tillgängliga fakta ger stöd ål att motionärernas antaganden skulle förbättra möjligheterna till ökad produktionsvolym och lönsamhet och avstyrker molionen 2288 i denna del. Samma motion liksom molionerna 2289 av herr Ekinge och 2292 av herr Nordgren m. fl. tar också upp frågan om den framtida organisaiionen av FFV:s tvätteriverksamhd.

Man vill all de aviserade förhandlingarna mellan staten och landslingen skall komma lill stånd snarast och all de inom FFV samlade resurserna för forskning och utveckling på tvätteriomrädet bör las till vara. Värdet av en sammanhållande organisation för tvälteriverksamhden understryks, och i del sammanhanget finns anledning alt verka för att Sveriges tvätleriförbund får en stark ställning.

De erfarenheter och del kunnande som finns samlade hos personalen vid FFV-ivälieriernas centralkontor bör uppmärksammas. Motionärerna anser all överlåtelse av delar av verksamheten inte enbart begränsas till landstingskommuner utan all även andra alternativ prövas.

Utskottet förutsätter all förhandlingarna om förändrat huvudmannaskap för FFV:s tvätteriverksamhd skall ske så snabbi som möjligt, bl. a. med hänsyn lill personalen.

När del gäller frågan om efter vilka rikllinjer förhandlingarna skall föras anser ulskoiismajorilden atl det inte finns anledning att gå in på den frågan ulan anser sig kunna ulgå ifrån alt förhandlingarna sker på sådant sätt alt slalens och därnied FFV:s intressen tillvaratas. När del gäller frågan om vart olika projekt och verksamheter skall överföras, anser utskottet atl olika alternativ - både statliga, kommunala och privata - kan prövas då del är möjligt.

Proposiiionens förslag om en avveckling av Åkers krutbruk las upp i tre motioner, nämligen i molionen 2289 av herr Ekinge, 2291 av herrar

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Omoiganisation av förenade fabriksverken

215

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Karlsson i Mariefred och Sundkvist och 2292 av herr Nordgren m. fl. Motionärerna vill dels atl avvecklingen anslår till dess att frågan om FFV:s framtida förelagsform skall prövas på nyll, dels att avvecklingen anpassas till möjligheten alt bereda berörd personal arbete på orten och Omoiganisation av atl en arbetsgrupp som aviseras i propositionen skall tillsältas snarast förenade fabriks- och få en allsidig sammansättning så atl olika alternativ förutsällningslösl

kan prövas. Utskottet anser del nödvändigl alt alternativa sysselsättningsmöjligheter ordnas för de anslällda och anser all del finns rådrum för detta efiersom avvecklingen inte kommer atl ske förrän 1980/81. Utskottet anser del också angelägel att den föreslagna arbetsgruppen lill-sälls snarast och utgår från all den kommer all arbeia i nära samverkan med de kommunala myndigheterna. Motionärernas önskemål är därnied tillgodosedda.

I molionen 2290 av fru Hambraeus m. fl. vad gäller anslagsfrågor föreslås all riksdagen utöver investeringsanslaget beviljar 7 milj. kr. till FFV för produktion av en stirlingmotor för kombinerad el- och värmeförsörjning.

Utskottet anser att del arbeie som bedrivs inom FFV för utveckling av kompletterande produkter kan komma atl visa sig vara av stort värde. Men när det gäller detta projekt har inte FFV vare sig i sin senasle anslagsframställning eller på annat sätt presenterat nägra kalkyler som kan ligga lill grund fören posilivi ställningstagande från utskottets sida. Utskottet yrkar avslag på denna motion.

Till utskoltsbelänkandet har fogals två reservationer, en av moderaterna där men begär all ett återförande av FFV:s underhållsverksamhet lill försvaret skall övervägas nu samt en reservaiion av centerpartiet där man begären höjning av investeringsanslaget till FFV för atl möjliggöra en kompletterande produktutveckling.

Herr lalman! Med det anförda vill jag yrka bifall till vad utskoilei anfört på samtliga punkter.

verken

Överläggningen var härmed slutad.

216

Mom. 1 och 2

Kammaren biföll vad uiskottel i dessa momeni hemställt.

Mom. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 1 av herrar Regnéll och Hovhammar, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Regnéll begärt votering upplästes och godkiindes följande voteringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 62 mom. 3 rösiar ja, den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herrar Regnéll och Hovhammar.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kamniarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Dä herr Regnéll begärde rösträkning verkställdes votering med omröslningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 252 Nej - 46

Mom. 4-6

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Mom. 7

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskollets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl,, och förklarades den förra proposiiionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Hambraeus begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller näringsulskollets hemställan i betänkandet nr 62 mom. 7 rösiar ja, den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 2 av herr Börjesson i Glömminge m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertald av kammarens ledamöter ha röstat förja-proposilionen. Då fru Hambraeus begärde rösl-riiknirig verkställdes votering med omröstningsapparai. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 218 Nej - 81

§ 7 Föredrogs

Näringsutskotiels beiänkanden

1975/76:66 med anledning av moiion om försäljning av utliindsk frukl

1975/76:67 om uppskov med behandlingen av vissa ärenden

Kammaren biföll vad uiskoitet i dessa beiänkanden hemställt.

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Omoiganisation av förenade Jabriks-verken

Fredagen den 4juni 1976

Meddelande om likstnötel 1976/77, nt. m.

Riksmötets avslutning

Hert TALMANNEN:

De kammarens prolokoll som återstår ojuslerade vid innevarande riksmötes slut framläggs lill godkännande fredagen den 18 juni kl. 12.00 och fredagen den 2 juli kl. 12.00.

Under förutsättning atl utgången av höstens riksdagsval hinner kungöras i vederböriig lid kommer den nyvalda kammarens första sammanträde all börja måndagen den 4 oktober kl. 11.00. Skriftlig eller telegrafisk underrättelse om tidpunkt för det första sammanträdet komnier all tillställas riksdagsledamöterna. Avsikten är all utskottsval skall ske måndagen den 11 oktober.

1 enlighet med rekommendationer av talmanskonferensen kommer veckorna den 1-7 november 1976 och den 21-27 februari 1977 att hållas fria från sammanträden i kammare och ulskotl.

218

Hert TALMANNEN:

Ärade kammarledamöter! Jag utgår från alt ingen av kammarens ledamöler önskar alt jag nu skall lämna en sammanfattande redogörelse över 1975/76 års riksmöte och den gångna treårsperioden. Jag hänvisar i stället lill den utdelade statistiken, där praktiskt laget varje diagram visaratt arbetsbelastningen vid riksmötet 1975/76 varil väsentligt siörre än under lidigare år.

Inte mindre än 46 av kammarens ledamöter kommer nu alt avgå från riksdagen. Herr andre vice talmannen Virgin och fru tredje vice talmannen Ndlelbrandt lämnar båda riksdagsarbetei och lalmansuppgifien, som de fullgjort med oväld och slor skicklighet. Del lack jag här riktar till våra två avgående vice talman avser såväl deras insatser i kammarens presidium som deras riksdagsmannagärning i övrigi.

Kammarens ålderspresideni herr Nilsson i Stockholm lämnar nu riksdagen, som han tillhört i 37 år. Som ledamot av regeringen under åren 1945-1971 uppehöll han posterna som kommunikationsminister, försvarsminister, socialminister och utrikesminister. Herr Hedlund avgår efter 36 riksdagsår. Han var partiledare för centerpartiet under åren 1949-1971 och tillhörde regeringen under 7 år. Herr Nilsson i Stockholm och herr Hedlund har under mer än etl kvarts sekel varit förgrundsgestalter i vårt lands politiska liv.

Trafikutskotlels ordförande herr Sven Gustafson i Göteborg kom med i riksdagen 1949 och kan alltså se tillbaka pä 29 riksdagar. Socialför-säkringsutskoltets ordförande herr Fredriksson och herr Lange, ledamot av regeringen under 16 år, har båda 25 riksdagar bakom sig, ulrikes-utskoiteis ordförande herr .'Xrne Geijer i Stockholm och herr Sundelin 23. Herr Regnéll, som var ordförande i bankoutskotiei åren 1962-1970,

har liksom herr Nilsson i Trobro och herr Hedström varil verksam i riksdagen i 22 år.

Fru Thunvall, herr Löfgren, herr Gustafsson i Byske, herr Franzén och herr Petersson i Nybro har tillhört riksdagen i 21 år och finans-uiskotlets ordförande under åren 1971-1973, herr Ekström, saml herr Magnusson i Tanum och herr Andersson i Storfors i 20 år. Även kul-turulskollets ordförande herr Mallsson i Lane-Herreslad hör till dem som nu läninar riksdagen.

Jag riktar elt varmt lack inte bara till de ledamöler jag här nämnt ulan också till övriga avgående ledamöter för förnämliga arbetsinsatser och gon kamratskap. Jag lackar också kammarens övriga ärade ledamöter för det intresserade och värdefulla arbete som utförts under del gångna riksmötet.

Etl särskilt lack vill jag uttala lill vice talmannen för värdefull hjälp och gott samarbete.

Jag framför också kammarens lack till vår sekreterare för hans skickliga och ansvarsmedvetna arbete. Likaså vill jag ge uttryck för kamniarens tacksamhet till kanslipersonalen, stenografkären och all övrig personal för utomordentliga arbetsinsatser och beredvillighet under den mycket hårda arbetsbelastning som vi haft detla år.

Jag önskar kammarens ärade ledamöter och personal en skön och angenäm sommar. Även om valrörelsen, som redan börjat, kommer att medföra mycket arbete för ledamöterna hoppas jag ändock all sommaruppehållet skall ge alla tillfälle lill avkoppling och rekreation.

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Riksmötets avslutning

Herr andre vice talmannen VIRGIN (m):

Herr talman! Tredje vice talmannen Cecilia Ndlelbrandt och jag själv ber all få lacka för de mycket vänliga ord som riktades lill oss. Vi vill också lacka Henry Allard för dl fint föredöme, för överseende och vänlighet i ett samarbete inom talmanspresidiei som inte skulle ha kunnat vara bättre.

När jag 1960 inträdde som ledamot av första kammaren hade jag inte särskilt stora förväntningar. När jag nu efter nära 17 år lämnar riksdagen är jag uppfylld av tacksamhet över de upplevelser jag har haft och de intryck och erfarenheter jag har fåll. Jag har lärt mig förstå all Sveriges riksdag är elt utomordentligt fint insirumeni i vårt svenska folkstyre. Det innebär inte all jag inte kan finna saker som är värda all kritisera i riksdagen. Det vore inte sant att säga det. Men jag har insett alt riksdagen aren fullödig representant för huvudmännen, fördel svenska folkel med dess brister och ofullkomligheter, men också med dess storhet och styrka.

Jag har lärt mig alt riksdagens ledamöter är en samling personligheter, som - nots skiftande bakgrund och trots olika åsikter och värderingar - alla har en sak gemensam: en strävan alt efter bästa förmåga främja del svenska samhällets lyckosamma utveckling. Del är en strävan som lar sig olika ullryck och som i stridens helia av motståndare ofla förnekas, men den finns där alllid. Den är alltid drivkraften bakom förslag och

219

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Riksmötets avslutning

yrkanden som framställs här i kammaren och grundvalen för de beslut som här fallas liksom den var del i kammarens båda föregångare.

Jag vill gärna tro alt det kommer att förbli så i framliden även om kammarens sammansättning kan komma all förändras.

Herr lalman! Det är med djupaste respekt för Sveriges riksdag, för dess lalman och för dess andra framstående föreirädare - och med del menar jag var och en av kammarens ledamöter och tjänstemän - och det är med uppriktig tillgivenhet för alla dem som jag har lärt känna under dessa år som jag nu ber att få säga lack och farväl.

220

Hert NILSSON i Stockholm:

Herr lalman! Som ålderman tackar jag å allas våra vägnar eder för de vänliga ord ni nyss riktade till oss. Jag betygar samtidigt vår uppskattning av edert handhavande av talmansklubban. Detla omdöme gäller också presidiet i övrigi. Trots en ständigt ökande belastning har ni bidragit lill all riksdagen är arbdsduglig. Visst har slulperioden som alllid varit arbetsam, delvis beroende på ledamöternas trängtan att ge ultryck åt sina oförgripliga meningar - förståeligt med tanke på de frågor som behandlats. Talarna har inte anseti sig böra vara njugga i det avseendet med volymprocenten. Och presidiet har tålmodigt, med miner av förståelse och välvilja, lyssnat lill förkunnelserna.

Jag instämmer också i del lack som herr talmannen riktade till de skickliga medarbetare, som under chefljänsiemännens ledning bidragit till ett gott resultat.

Som vi nyss hörde läninar många av kammarens ledamöter med detta riksmöte sina uppdrag som folkets befullmäktigade ombud. Del sker icke utan etl stänk av vemod. Vi finner dock tröst i alt ingenting kan hindra oss alt utanför riksdagen verka för våra meningar. Om till äventyrs livet inte börjar vid sjuttio så går del i alla händelser vidare.

Värre blir saknaden av kamratskapet som utvecklas här i huset, detta finstämda insirumeni i samspelet människor emellan, som gör den dagliga samvaron så otvungen och mänsklig och som övervinner alla partigränser och gruppbildningar av annal slag. Del skapar en god arbetsmiljö. Ytterst bottnar företeelsen i den politiska värdegemenskap som trots alla motsättningar präglar vår tillvaro, en lillgång som vi skall ta vara på och vidareutveckla. Partipolitiska meningar och ideologier kan brytas mot varandra ulan all åtföljas av oförsonliga motsättningar och personligt agg, ett vittnesbörd om del demokratiska systemels styrka och överiägsenhet i jämförelse med andra syslem.

Vid min ålder blickar man gärna lillbaka pä sin ungdoms synder -och önskar atl man kunde göra om dem. Nåja, en blick i gamla riksdagsprotokoll har uppenbarat för mig, att dl och annal kunde ha varil ogjort.

Ett är dock säkert: det är en oförlikneligt händelserik lid på gon och ont vi äldre kan blicka lillbaka på. Även om vi förskonats frän de våldsamma poliliska och militära jordskalv, som kännetecknat större delen

av den övriga världen, så har vi varit med om en förunderlig utveckling i vårt folks historia. Sverige har - trots alla kvardröjande ofullkomligheter - blivit elt bättre hem för sina söner och döttrar. De tekniska underverken har medverkat härtill. Men fördelningsproblemet har ständigt måst skjutas i förgrunden, och niänga av de tekniska förbättringarna är resultat av själva demokratiseringsprocessen.

Denna utveckling har skett utan att den berövat någon medborgare friheten, om man bortser från alt den begränsat friheten all utnyttja andra människor. Del beslul om arbetslivets ylleriigare reformering som detla riksmöte fattat öppnar nya perspektiv till alt fördjupa och befästa demokraiin. Detta är av utomordentlig vikt, eftersom arbetsplatsen är en väsenilig del av vårt gemenskapsliv.

För er yngre, som skall fortsätta samhällsbyggandel, blir uppgiften inte lättare än för oss som lämnar av. Jordens folk blir alltmera beroende av varandra. Någon har sagt atl vårt århundrade har fundamentalt ändrat vår tillvaros mån och rymd. Folken och länderna har ryckt varandra närmare än lidigare under årtusenden. Tekniken behärskar alltmer vår tillvaro. Den är frigjord från individen. Den tillhör helheten. De flesta tekniska framsteg som förändrar vår värld är kollektiva prestationer. Vad vi upplever är snarare dl tänkesätt hos mänskligheten än hos människan. Vetenskap och teknik driver oss in i en alll större kollekliv gemenskap, ett faktum som måsle bejakas i vår prakliska politik.

Vi är dock medvetna om att det finns en fara i att vetenskapen går sina egna vägar, att den skapar sina egna lagar och förutsättningar. På vapenieknikens, kemins och biologins område kan följderna bli oöverskådliga, om inte en demokratiskt ansvarig kontroll av utvecklingen kan upprättas och om människorna inte själva får möjlighet all med sina förhoppningar och förväntningar styra den och formulera dess mål. Vi lever nämligen i en värld som oavbrutet avslöjar nya faror och nya underverk. Teknokralin får inte bli demokratin överiägsen. Samtidigt får polilikerna inte dröja sig kvar i del förflutna. Tvehågsenhet inför nya medel i föränderlighetens lid kan beröva stora medborgargrupper framstegets frukter. Del gäller atl finna den rätta balansen i möjligheternas rikedom och omväxling.

Herr talman! Djupare sett är politik ord som skall förkroppsligas. Vad som yttras här och annorstädes av oss politiker skall omformas tUl en för människorna betydelsefull verklighel. Då båtar slagorden föga. På längre sikt fäster sig inte medborgarna vid den defensiva takliken atl klandra och nedvärdera vad andra vill. För dem är den offensiva metoden värdefullare: an dokumentera och påvisa vad man själv vill. Det kan vara värt alt påminna härom inför en stundande valrörelse.

Vår demokrati, herr lalman, har inte formats i kraft av myndighet eller diktat. Vj är medvetna om att folkens frihet utgår från den enskilda människans frihet i folkel. Vi sätter medmänniskan framför samhället och samhället framför staten, som dock måste vara den sammanhållande och impulsgivande kraftkällan. En aktiv statsmakt skall också rätta lill

Nr 150

Fredagen den 4juni 1976

Riksmötets avslutning

221

Nr 150 vad vrängt är i samhällslivet.

Fred'ieen den '' Sveriges riksdag även i framliden söka sig fram till lösningar av

4 iuni 1976 dagens och framtidens problem med bibehållande av solidariteten mellan

_____________ _______________________________________ medborgarna!

Riksmötets avslut- Nu, när jag kan känna mig oansvarig, herr talman, önskar jag er och

ning alla er övriga en angenäm och arbetsam sommar.

Herr talmannen förklarade härefter riksmöiet 1975/76 avslutat.

§ 11 Kammaren åtskildes kl. 23.44.

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemen

Riksdagens protokoll 1975/76:150