Regeringens proposition Prop. 1975/76:98
1975/76:98
med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet;
beslutad den 15 januari 1976.
Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
LENNART GEIJER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Sverige skall tillträda en inom Haagkonferensen för internationell privaträtt utarbetad konvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Genom konventionen, vilken är avsedd att ersätta 1958 års motsvarande Haagkonvention i förhållandet mellan stater som tillträder den nya konventionen, har skapats ökade förutsättningar för verkstäUighet i utlandet av avgöranden rörande underhållsskyldighet. Den är i motsats till den äldre konventionen tillämplig även på underhåll till vuxna. Konventionen innebär vidare förbättrade möjligheter att indriva underhållsbidrag till barn. En betydelsefull nyhet är också att barnavårdsnämnd, som har utgett bidragsförskott till en underhållsberättigad, för egen del kan begära indrivning av underhållsbidrag i annan konventionsstat.
Propositionen innehåller även förslag till en av 1973 års konvention föranledd ny lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande om underhållsskyldighet.
I-Riksdagen l97.s;7lS. I saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98
Förslag till
Lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande
angående underhållsskyldighet
Härigenom föreskrives följande.
1 § Bestämmelserna i denna lag äger enligt förordnande av regeringen tillämpning i förhållande till stat som har tillträtt Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet.
2 § Lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördragsslutande stat gäller även här i riket, om det avser skyldighet alt på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.
Har fördragsslutande stat förbehållit sig att ej erkänna och verkställa avgörande, varigenom underhållsbidrag har bestämts till visst belopp att utges en gång för alla, kan regeringen förordna att sådant avgörande som har meddelats i den staten ej skall gälla här i riket.
3§ Med avgörande avses i denna lag dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet.
Vad i lagen sägs om avgörande gäller i tillämpliga delar också förlikningsavtal, som har träffats inför domstol eller annan myndighet i fördragsslutande stat och som kan verkställas där.
Har fördragsslutande stat avgivit förklaring att konventionen skall gälla även sådan officiell handling (acte autheniique) rörande underhållsskyldighet som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och som omedelbart kan läggas till grund för verkställighet i den stal där handlingen har upprättats, kan regeringen förordna atl vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga delar gälla även handling av nämnda slag.
4 § Erkännande eller verkställighet av avgörande kan vägras
1. om erkännande eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket,
2. om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande i samband med bandläggningen.
Prop. 1975/76:98 3
3. om mål angående samma sak är anhängigt här i riket och talan däri har väckts innan talan väcktes i den andra staten,
4. om här i riket har meddelats avgörande angående samma sak,
5. om i annan stat har meddelats avgörande angående samma sak och det avgörandet uppfyller övriga villkor för att gälla här i riket.
Avgörande mot utebliven svarande gäller här i riket endast om stämning med underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan har delgivits svaranden enligt föreskrifterna i den stat, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid för att svara i saken.
5 §
Avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags
slutande stat
1. om den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när talan väcktes,
2. om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade var medborgare i den staten, när talan väcktes,
3. om den underhållsskyldige uttryckligen har godtagit att saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet har ingått i svaromål i saken.
Utöver vad som följer av första stycket skall myndighet i fördragsslutande stal som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållet utgår med anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap samt beslutet härom har meddelats av myndighet i samma stat och myndigheten i sådant hänseende var behörig enligt svensk lag.
Vad myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten har grundat sin behörighet, skall godtagas.
6 §
Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.
Har avgörande meddelats på ansökan av offentligt organ, som har utgivit bidrag i förskott till underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla här i riket, utöver vad som följer av 1 —5 §§.
1. atl det offentliga organet kan erhålla återbetalning av den underhållsskyldige enligt lagen i den stat det tillhör,
2. att skyldighet att utge underhåll till den underhållsberättigade är föreskriven i den lag som är tillämplig enligl svensk internationell privaträtt.
Prop. 1975/76:98 4
7 §
Avgörande, som gäller bär i riket enligt denna lag, skall pä
ansökan verkställas här.
Ansökan får avse avgörandet i dess helhet eller del därav.
8 §
Även icke lagakraftvunnen dom angående underhåll, vilken får
verkställas i den stat där den har meddelats, skall på ansökan
verkställas bär. Detsamma gäller domstols beslut om underhåll för
tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger, om beslut
av detta slag kan meddelas av svensk domslol i motsvarande fall.
Ansökan enligl första stycket får icke bifallas, om hinder mot verkställighet av lagakraftvunnet avgörande skulle föreligga enligl denna lag.
9 § Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt.
Vid ansökningen skall fogas
1. huvudskrifl eller av myndighet bestyrkt avskrift av exekutionstiteln,
2. bevis att verkställighet får ske i den stal, där exekutionstiteln har upprättats,
3. om genom dom eller beslut underhållsskyldighet har ålagts någon som uteblivit, handling i original eller bestyrkt avskrift, utvisande atl stämning med underrättelse, som avses i 4 § andra stycket, har delgivils i den ordning som gäller enligl lagen i den stat där domen eller beslutet har meddelats,
4. om sökanden är offentligt organ, behövliga handlingar angående organets behörighei atl begära verkställighet,
5. bestyrkt översättning till svenska språket av ovan angivna handlingar, i den mån hovrätten ej flnner det obehövligt.
Uppfyller ansökningshandlingarna ej föreskrifterna i andra stycket . eller är de eljest ofullständiga, skall tillfälle beredas sökanden att avhjälpa bristen.
10 § Ansökan om verkställighet får ej bifallas ulan att tillfälle har lämnals motpart all yttra sig över ansökningen.
11 § Bifalles ansökningen, sker verkslällighel på samma sätt som gäller i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom, om ej högsta domstolen förordnar annat. Föreskrift om Ivångsmedel i den utländska exekutionstiteln skall ej vinna lillämpning.
12 § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande lill Danmark, Finland, Island och Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning.
Prop. 1975/76:98 5
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
I fråga om underhållsbidrag, som har fastställts i fördragsslutande stat före konventionens ikraftträdande i förhållande till den staten, galler lagen endast såvitt avser bidragsbelopp som förfaller till betalning efter ikraftträdandet.
Prop. 1975/76:98
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1975-12-04
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing. Lidbom, Carisson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Geijer
Lagrådsremiss med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet
1 Inledning
Vid den tolfte Haagkonferensen för internationell privaträtt år 1972 utarbetades en konvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhällsskyldighet. I förhållandet mellan stater som ansluter sig till den nya konventionen träder denna i stället för 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhäll till barn. Den nya konventionen lades fram för undertecknande den 2 oktober 1973. Hittills har den undertecknats av Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen har ännu inte ratificerats av någon stat.
I en inom justitiedepartemenlet upprättad promemoria (Ds Ju 1975:2) med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet m.m. föreslås att Sverige tillträder 1973 ärs underhållskonvention. 1 promemorian återges de engelska och franska texterna av konventionen jämte svensk översättning. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Övre Norrland, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus saml Jämtlands län, familjelagssakkunniga, Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund.
Prop. 1975/76:98 7
Remissinstanserna har bifogat yttranden
länsstyrelsen i Stockholms län från statens socialvårdskonsulent i första distriktet och sociala centralnämnderna i Huddinge, Järfälla, Stockholms och Sundbybergs kommuner,
länsstyrelsen i Malmöhus län från sociala centralnämnderna i Malmö och Lunds kommuner samt från styrelsen för socialförvaltningen i Helsingborgs kommun,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län från sociala centralnämnderna i Göteborgs och Uddevalla kommuner saml
länsstyrelsen i Jämtlands län från sociala centralnämnden i Östersunds kommun, socialvårdskonsutenten i Västernorriands och Jämtlands län och bamavårdskonsulenten i Jämtlands län.
2 Föredraganden
2.1 Tillträde till konventionen
Den som har en fordran på underhåll mot annan person har ibland behov av atl vända sig till annat land för atl få hjälp med indrivning av fordringen. Detta blir aktuellt om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige vistas i olika länder och den senare inte fullgör sin skyldighet. För att underlätta sådan indrivning av underhållsbidrag har sedan länge funnits olika internationella överenskommelser. Dessa syftar bl.a. till att göra det möjligt att verkställa beslut om underhåll, som har meddelats i en stat, i det land där den underhållsskyldige vistas. Av sociala skäl har det internationella samarbetet inriktats främst på verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.
Sverige har redan i början av 1930-talet ingått överenskommelse med övriga nordiska länder om indrivning av underhållsbidrag. Detta samarbete gäller underhåll till såväl barn som vuxna. Från det vidare internationella fältet kan erinras om alt Sverige har anslutit sig till 1956 års New Yorkkonvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Denna konvention reglerar främst praktiska anordningar för att tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Den innehåller däremot inte föreskrifier om verkslällighel av underhållsbeslul som har meddelats i främmande stat. Sådana föreskrifter återfinns i den tidigare nämnda Haagkonventionen från år 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. Sverige har år 1966 tilltrält denna konvention.
1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet syftar till att ylterligare vidga samarbetet på området. Genom den nya konventionen har skapats förutsättningar för verkställighet i utlandet också av avgöranden rörande underhåll till vuxna. Konventionen innebär vidare
Prop. 1975/76:98 8
förbättrade möjligheter att indriva underhållsbidrag till barn. I förhållande till 1958 års Haagkonvenlion medför den nya överenskommelsen att verkställighet blir möjlig på grund av vissa ytterligare exekutionstitlar, nämligen förlikningsavtal, som har ingåtts inför judiciell eller administrativ myndighet, samt vissa officiella handlingar (s.k. actes authentiques). Offentligt organ som har förskotteral bidrag lill en underhållsberättigad kan dessutom för egen del begära indrivning av underhållsbidrag i annan konventionsslat.
Som har nämnts inledningsvis har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria där frågan om Sveriges tillträde till den nya Haagkonventionen närmare behandlas. I promemorian framhålls att de genom konvenlionen avsevärt utvidgade möjligheterna till internationellt erkännande och verkställighet av domar och beslut angående familjerällslig underhållsskyldighet med styrka talar för en svensk anslutning lill konventionen. Det påpekas samtidigt att man kan vänta sig alt konventionen vinner bred anslutning bland stater med vilka Sverige har nära förbindelser.
Vid remissbehandlingen har rått allmän enighet om värdet av ökat internationellt samarbete på området. Remissinstanserna har också genomgående tillstyrkt att Sverige tillträder konventionen.
Svea hovrätt, som finner utvecklingen mot vidgat ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll önskvärd, framhåller dock att den främsta avsikten med konventionen -nämligen att underlätta möjligheterna alt indriva underhållsbidrag mellan vuxna - inte helt motsvarar nutida svensk rättsuppfattning. Av särskilt värde är enligl hovrätten att avtal om underhåll i samband med faderskapserkännanden kan komma att omfattas av konventionen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det tillfredsställande alt konventionen innefattar även underhållsskyldighet mellan vuxna. Advokatsamfundet belönar särskilt vikten av att familjerättsliga bidrag som har fastställts med stöd av svensk lag kan bli föremål för internationell verkställighet i så stor utsträckning som möjligt.
Socialstyrelsen anser att Sverige bör ratificera konventionen på grund av de förbättringar konventionen innebär beträffande verkställighet av beslut om underhållsbidrag till barn. Socialstyrelsen betonar också värdet av att svensk barnavårdsnämnd med regressfordran på den underhållsskyldige kan begära verkställighet i den bidrags-berättigades ställe. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att möjligheten för offentligt organ alt för egen del i annan konventionsstat begära indrivning av underhållsbidrag kommer att få slor betydelse när invandrare erhåller rätt till bidragsförskott.
Enligl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gäller saken främst hur långt vi med hänsyn till svensk suveränitet bör sträcka oss i fråga om utländska rältsavgörandens rättskraft och exigibililel i vårt land.
Prop. 1975/76:98 9
När en konvention kan komma att omfatta talrika, sinsemellan myckel heterogena rätts- och samhällssystem, kan det från svensk synpunkt finnas anledning till återhållsamhet, menar länsstyrelsen.
I likhet med remissinstanserna finner jag det angelägel atl Sverige deltar i ett utvidgat internationellt samarbete beträffande erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhåll till barn. Den nya Haagkonventionen innefattar väsentliga förbättringar i förhållande till 1958 ärs konvention. Nya exekutionstitlar har tillkommit. Barnavårdsnämnd eller annan myndighet, som har utgett bidragsförskott, kan begära verkställighet i den underhållsskyldiges hemvistland. Möjlighet öppnas även till indrivning av underhåll mellan vuxna. Någon anledning atl vara återhållsam beträffande det utökade internationella samarbetet i nämnda hänseenden anserjag inte finnas.
Det är sannolikt att den nya konventionen liksom sin föregångare kommer att tillträdas av ett betydande antal stater. Hittills har ett tiotal stater undertecknat konventionen. Från övriga nordiska länders sida har uttalats en positiv inställning till konventionen. Jag vill dock anmärka att den nya konventionen liksom dess föregångare inte kommer att vinna tillämpning mellan de nordiska länderna, eftersom vi sedan länge har en särskild reglering på området inom Norden.
I förhållandet mellan stater som tillträder 1973 års konvention kommer denna att ersätta 1958 års Haagkonvenlion på området. Det innebär att man under en övergångstid får räkna med att frågor om erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden kommer att regleras i olika överenskommelser beroende på om en stat har anslutit sig till 1973 års konvention eller till dess föregångare. Några olägenheter av elt sådanl "dubbelt" system synes inte vara alt befara.
Med hänsyn till det anförda förordar jag att Sverige tillträder den nya konventionen.
2.2 Förbehåll och förklaringar
Stal som tillträder underhällskonveniionen kan enligt art. 26 första stycket förbehålla sig rätt atl inte erkänna eller verkställa
1. avgörande och förlikningsavtal som avser underhåll för tiden efter det att underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fyllt tjugoett år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make,
2. avgörande och förlikningsavtal om underhållsskyldighet
a. mellan släktingar i sidled,
b. mellan släktingar genom gifte,
3. avgörande
och förlikningsavtal som inle avser periodisk betalning
av underhåll.
Prop. 1975/76:98 10
Har stal gjort förbehåll enligl vad som sagts nu. kan den inie kr;i\a tillämpning av konventionen beiräffande avgörande eller förliknings-avtal som har undantagits genom förbehållei.
Enligt art. 25 kan antalet exekutionstitlar utökas genom all fördragsslutande stat förklarar alt konventionen skall gälla även officiell handling ("acte autheniique") som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och är omedelbart verkslällbar i den stat där den har upprättats. Sådan utvidgning av konventionens tillämpningsområde gäller endasi i förhållandet mellan suuer som har avgelt samma förklaring. För svenskt vidkommande kan möjligheien att avge förklaring enligt arl. 25 få betydelse vid indrivning av underhållsbidrag till barn utom äktenskap, niir avial har träffats i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 ij andra stycket föräldrabalken (FB),
I promemorian förordas alt Sverige med hänsyn lill den interna regleringen av familjerällslig underhållsskyldighel gör förbehåll beträffande avgörande och förlikningsavtal som avser underhåll för tiden efler det att underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fylli tjugoett år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit gifl med den underhålisskyldige (arl. 26 första stycket 1). Av samma skäl bör enligl promemorian göras förbehåll också mol all erkänna och verkställa avgörande och förlikningsavtal om underhållsskyldighel mellan släktingar i sidled (syskon) och genom gifte (svågerskap), dvs. enligl art. 26 första stycket 2. Enligt promemori;in bör Sverige även avge förklaring enligl arl. 25.
Remissinstanserna instämmer allmänt i de förslag till förbehåll enligt art. 26 som har förordats i promemorian. Svea hovrätt frågar sig om inte förbehåll bör göras även enligt art. 26 första stycket 3. Med hänsyn till att lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn inte undantar engångsbelopp och eftersom det inle föreligger något principiellt hinder mol alt här i landet indriva sådant underhållsbidrag, anser emellertid hovrätten övervägande skäl tala för att förbehåll inte görs mot att erkänna och verkställa underhållsbidrag som har fastställts alt ulgå som engångsbelopp.
Även förslaget att avge förklaring enligt art. 25 har mottagits positivt vid remissbehandlingen. Socialstyrelsen ifrågasätter om inte även annat avtal om underhållsbidrag än som avses i 7 kap. 7 § andra stycket FB omfattas av förklaring enligt art. 25 i konventionen. Styrelsen erinrar om att social myndighet ofla medverkar till att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn i äktenskap när den ursprungliga underhällsskyldigheten har fastställts genom dom. Detta gäller bl.a. vid ändring av underhållsbidrag. I dessa fall har barnavårdsnämnd/social centralnämnd inte samma skyldigheter och befogenheter som då det gäller barn utom äktenskap. Del ankommer emellertid på nämnden att lämna
Prop. 1975/76:98 11
vårdnadshavaren stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden. Om nämnden med stöd av 3 a § barnavårdslagen (1960:97) har medverkat vid upprättande av avtal om underhållsbidrag bör enligt socialstyrelsen avtalet omfattas av konventionen. Mera tveksamt är om detsamma blir förhällandet beiräffande avtal som upprättas under medverkan av allmän advokatbyrå.
1 likhet med remissinstanserna godtar jag promemorians förslag att Sverige skall göra förbehåll enligt arl. 26 första slyckel 1 och 2. Tillräcklig anledning synes inle finnas att för svensk del erkänna och verkställa också utländska avgöranden om underhållsplikt i andra fall än som väsentligen motsvarar nuvarande svenska reglering i ämnet.
Jag delar ock.så uppfattningen att Sverige bör avge förklaring enligt art. 25. Avtal om underhållsbidrag enligl giftermålsbalken (GB) eller FB utgör enligl svensk rätt exekutionstitel, om bidraget är fastställt genom skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse. För verkställighet krävs säledes i och för sig inte atl myndighet har medverkat vid avtalets tillkomst. Med "acte autheniique" avses emellertid enligt konventionen handling som har upprättats under medverkan av myndighet. Detta medför för svensk del att annat avtal om underhållsbidrag än sådant som har tillkommit i den ordning som sägs i 7 kap. 7 § andra stycket FB i regel inte omfattas av konvenlionen. Rent privata avtal om underhåll faller utanför konventionen, även om avtalet utgör exekutionstitel i Sverige. Skulle underhållsavtal i annal fall än som har berörts nu tillkomma under medverkan av myndighet, t.ex. barnavårdsnämnd, och vara omedelbart verkställbart i Sverige, torde arl. 25 innebära atl avtalet kan begäras verkställt också i annan konveniionsstat.
2.3 Konventionens införlivande med svensk rätt
1958 års konvention kommer även i fortsättningen alt gälla i förhällande till konventionsstater som inte tillträder den nya konventionen. Detta innebär att lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar angående underhåll till barn, vilken bygger på den äldre konventionen, tills vidare bör stå kvar oförändrad. I promemorian förordas därför att 1973 års konvention transformeras lill en ny svensk lag, som skall gälla i förhållande till stat som tillträder denna konvention.
Remissinsianserna har inte haft någon erinran mot promemorieförslaget i denna del.
Även jag finner del naturligt alt samma lagstiftningsteknik som har använts i fråga om den äldre konventionen tillämpas när det gäller att införliva den nya konvenlionen med svensk rätt. Jag ansluter således mig lill promemorians förslag härvidlag.
Prop. 1975/76:98 12
Som framgår av promemorian har en del detaljregler i konventionen inie ansetts behöva transformeras till svensk lag. Socialstyrelsen anser emellertid alt föreskriften i art. 11 om att verkställighet kan medges för både förfallna belopp och belopp som förfaller lill betalning framdeles för tydlighetens skull bör las med i lagtexten.
Det är enligt min uppfattning självklart alt ansökan om erkännande och verkställighet (exekvatur) får avse även belopp som inte har förfallit till betalning. Någon uttrycklig beslämmelse härom i lagtexten anserjag inte behövas.
I samband med att konventionen träder i kraft krävs vissa ändringar i författningar som utfärdas av regeringen. Jag syflar närmast på bestämmelser om allmän rättshjälp och om säkerhet för rättegångskostnad (jfr art. 15, 16 och 17 p. 4).
2.4 Lagstiftningens innehåll
Som följer av den tidigare redogörelsen skall den nya lagen reglera erkännande och verkställighet av ett större antal utländska exekutionstitlar rörande familjerällslig underhållsskyldighet än som är fallet med 1965 års lag i ämnet. I första hand bör enligt promemorian avgörande som har meddelats av judiciell eller administrativ myndighet omfattas av den nya lagen. Denna bör emellertid vidare göras tillämplig på förlikningsavtal rörande underhållsskyldighet som har ingåtts inför sådan myndighet. I förhållande till stat som har avgelt förklaring enligt art. 25 bör lagen efter förordnande av regeringen dessutom bli tillämplig på vissa officiella handlingar som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques").
Inte bara bidrag till den underhållsberättigade själv föreslås i promemorian skola omfattas av den nya lagen. Denna bör avse också bidragsbelopp som tillkommer ett offentligt organ, vilket har förskotteral bidraget och därför har elt regresskrav mot den som är underhållsskyldig. Motsvarande gäller det fallet att avgörande går ut på atl den underhållsskyldige skall erlägga betalning direkt lill offentligt organ, som har elt regresskrav mol honom. Som villkor för erkännande och verkställighet bör i sist nämnda fall gälla att del offentliga organet kan vinna återbetalning enligt den lag som det lyder under och atl det föreligger en familjerällslig underhållsskyldighet enligl den lag lill vilken Sveriges inlernalionelll privairältsliga regler hänvisar.
De närmare reglerna om villkoren för och förfarandet vid erkännande och verkställighet av exekutionsiiiel som skall omfattas av lagen föreslås i promemorian utformade i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande bestämmelser i 1965 års lag.
Promemorians lagförslag har överlag lämnats utan erinran av remissinstanserna. Anmärkning har riktats bara mol några detaljer i förslaget.
Prop. 1975/76:98 13
Även jag godtar i allt väsentligt promemorians lagförslag. I fråga om deltas utformning och innebörd vill jag i första hand hänvisa till promemorian och lill vad jag har anförl i del föregående. I det följande kommer jag atl beröra de särskilda bestämmelserna i förslaget endast när de avviker från promemorieförslagel eller del annars finns särskild anledning lill del. De justeringar av redaktionell natur som har gjorts i promemorieförslagel kräver ingen särskild kommentar.
För all vinna bättre överensstämmelse med den lagstiftningsteknik som har använts i liknande sammanhang har i / § skjutits in orden "enligt förordnande av regeringen" (jfr bl.a. prop. 1975/76:3 s. 147). I samband härmed har 1 § i promemorieförslaget delals upp i två paragrafer. Numreringen av övriga paragrafer har därför förskjutits.
1 2 § första stycket har tagils in huvudregeln angående lagens tillämpningsområde. 1 förhållande till promemorieförslagel innefattar regeln den ändringen atl orden "till barn eller dess avkomling" har bytts ut mot uttrycket "på grund av föräldraskap". Detta uttryck stämmer närmare överens med konventionstexlen och klargör dessutom all inle bara underhåll lill barn omfattas utan också underhåll till moder till barn utom äktenskap.
Föreskriften i 2 § andra stycket all regeringen kan förordna alt avgörande som avser engångsbelopp inle skall gälla bär i landet, om avgörandet härrör från stal som har gjort förbehåll mot atl erkänna sådana avgöranden, har vid remissbehandlingen berörts av Svea hovrätt. Med hänsyn till all del inle föreligger något principielll hinder mol atl indriva underhållsbidrag i form av engångsbelopp ifrågasätter hovrätten behovel av denna regel. Jag vill för min del endasi erinra om att föreskriften baseras på principen om ömsesidighet. Jag anser därför föreskriften böra bibehållas.
Några remissinstanser har uttalat tveksamhet om rättegångskostnader omfattas av konventionen. Med anledning härav vill jag erinra om atl sådana kosinader, som framgår av promemorian, lorde kunna verkställas till den del de hänför sig till underhållsfrågan. Konvenlionen innehåller visserligen inte någon uttrycklig bestämmelse härom. Av förarbetena framgår emellertid klart all rättegångskostnader som hänför sig till underhållsfrägan skall kunna verkställas. Eftersom någon regel härom inte ingår i 1965 års lag, anser jag en sådan föreskrift kunna undvaras även i den nya lagen.
Med erinran om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag har Svea hovrätt aktualiserat frågan om verkställighet enligl konvenlionen skall omfatta generell höjning enligt lagstiftning, som gäller i del land där avgörandet har meddelats.
Spörsmålet om automatisk förhöjning av underhållsbidrag har inte behandlats i promemorian. För alt generell förhöjning av underhållsbidrag skall beaktas vid verkslällighel nligt 1973 års konvention.
Prop. 1975/76:98 14
krävs enligt min uppfattning att sådan förhöjning kan ske enligt den främmande statens lag. Jag vill tillägga att sådan lagstiftning vid till-Icomsten av 1965 års lag om erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden har ansetts böra beaktas ex officio (se prop. 1965:139 s. 14, jfr SOU 1973:22 s. 193).
Enligt 4 § första stycket 2 kan erkännande och verkställighet vägras om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande i samband med handläggningen. Med anledning av ett påpekande vid remissbehandlingen vill jag framhålla att svikligt förfarande enligt förarbetena till konventionen förutsätter uppsåt. Som exempel på svikligt förfarande kan nämnas att den underhållsberättigade har förfalskat handling eller gjort sig skyldig till mened eller annan liknande gärning.
1 4 § andra slyckel har tagits in en föreskrift om att avgörande mot utebliven svarande skall erkännas och verkställas endasi om stämning, som innefattar underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan, har delgetts svaranden enligt lagen i den stat där avgörandet har meddelats och svaranden med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig lid att svara i saken. Svea hovrätt har i fråga om denna föreskrift förklarat sig förutsätta att kungörelsedelgivning, i den mån sådan har använts, är av den arten att svaranden verkligen har nåtts av delgivningen. För egen del vill jag härvidlag påpeka att om den stat där avgörandet har meddelats godkänner kungörelsedelgivning sådan delgivningsform i princip skall anses giltig. För atl stävja eventuellt missbruk krävs emellertid att svaranden med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid att svara i saken. Häri ligger ett krav på att svaranden måste ha fått en reell chans att gå i svaromål. Jag vill särskilt understryka att avsikten med föreskriften är att göra det möjligt att vägra godta fiktiva delgivningsformer.
Till 5 § har fogats ett nytt, tredje siycke, som i anslutning till arl. 9 i konventionen klargör att det som myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten grundat sin behörighet, skall godtas.
I 6
§ andra stycket 2 har i förhållande till promemorieförslaget gjorts
den ändringen alt orden "svensk lag" har ersatts av uttrycket
"svensk
internationell privaträtt". Det senare uttrycket ansluter närmare till
konventionstexlen. Det torde dessutom bättre klargöra att här endast
åsyftas tillämpliga svenska lagvalsregler.
II §
första stycket motsvarar 9§ 1965 års lag. Om ansökningen
bifalles, sker verkställighet på samma sätt som svensk lagakraftägande
dom. Som villkor för införsel gäller att det är fråga om underhålls
bidrag enligt GB eller FB. Begränsningen till underhållsbidrag enligt
GB eller FB är dock inte avsedd all utesluta införsel för underhåll
enligt utländsk lag i motsvarande fall, när giltig exekutionstitel finns
(jfr SOU 1973:22 s. 194).
Prop. 1975/76:98 15
2.5 Övriga frågor
Mellan Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar. Konventionen gäller även domar i fråga om underhållsbidrag. Avgöranden angående underhållsbidrag lill barn behandlas dock enligl 1958 års Haagkonvenlion.
Vad gäller förhållandet till Schweiz synes önskvärt atl erkännande och verkställighet av domar angående underhållsskyldighet i fortsättningen sker enligl 1973 års Haagkonvention. 1936 års konvention lägger inte något hinder i vägen härför (jfr art. 14). Frågan om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz lorde få tas upp i ett senare sammanhang.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anförl har inom justitiedepartementet upprättals förslag till
lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.
Förslaget bör fogas till regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 2.'
4 HemstäUan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.
5 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det förslag som är fogat till proposilionen.
Ds Ju 1975: 2 BUagal
PM
med förslag till lag om erkännande och verkställig het av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet m. m.
Justitiedepartementet
2-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98 19
1 Inledning
Sverige har sedan länge deltagit i det internationella samarbete angående erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet som har aktualiserats i olika sammanhang.
De nordiska länderna ingick den 6 februari 1931 en konvention, som innehåller internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (SÖ 1931:19). Enligt denna konvention erkänns bl.a. avgöranden om underhållsskyldighet i anslutning till skillnad i äktenskap. Samtidigt avslutade de nordiska länderna en konvention om indrivning av underhållsbidrag (SÖ 1931:20). Denna konvention har sedermera ersatts av en ny konvention den 23 mars 1962 i samma ämne (SÖ 1963:14).
Mellan Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar (SÖ 1936:10). Konventionen, vilken gäller avgöranden i flertalet civilrättsliga ämnen, är tillämplig även på domstolsavgöranden i fråga om underhållsbidrag i de båda länderna. Frågor om verkställighet av avgöranden rörande underhåll till barn handläggs emellertid i enlighet med 1958 års Haagkonvention om underhåll till barn (se nedan).
Vid en av Förenta nationerna (FN) år 1956 anordnad konferens i New York antogs en konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (prop. 1958:138, SFS 1958:522 och 1961:120-123). Konventionen, som är dagtecknad den 20 juni 1956, trädde i kraft den 25 maj 1957. Syftet med New Yorkkonventionen är alt underlätta indrivning av underhållsbidrag. Den reglerar i huvudsak praktiska frågor för atl tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Konventionen saknar regler om verkställighet av underhållsbeslut som har meddelats i främmande stat. Utöver Sverige är följande främmande stater och områden anslutna till konventionen (SFS 1971: 4, ändrad senast 1972: 494).
Algeriet, Barbados, Belgien, Brasilien, Centralafrikanska republiken, Chile, Danmark, Filippinerna, Finland, Frankrike jämte besittningar, Grekland, Guatemala, Haiti, Israel, Italien, Jugoslavien, Luxemburg, Marocko, Monaco, Nederländerna med Nederländska Antillerna, Niger, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Spanien, Sri Länka, Tjeckoslovakien, Tunisien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanstaten, Österrike och Övre Volla.
Den åttonde Haagkonferensen för internationell privaträtt utarbetade i oktober 1956 ett förslag till konvention om erkännande och
Prop. 1975/76:98 20
verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. Konvenlionen, som lades fram för undertecknande den 15 april 1958, trädde i krafl den I januari 1962. 1958 års Haagkonvention underlättar erkännande och verkställighet i konventionsstat av underhållsbeslut som har meddelats i annan konventionsslat. Den innebär atl avgörande, som har meddelats i en stat rörande underhåll tiU den som är under 21 år, som huvudregel gäller också i annan stat. Ett sådant avgörande utgör vidare exekutionstitel i de övriga anslutna staterna. I överensstämmelse med det sociala och humanitära intresse som uppbär konventionen har dess förpliktelser inle begränsats till atl gälla enbart i fråga om underhåll lill den som är medborgare i konveniionsstat. Avgörande för alt förpliktelserna enligt konvenlionen skall inträda är att den myndighet som har fallat underhållsbeslutet tillhör konventionsslat. Även beslut i underhållsfrågor, som har meddelats i mål utan internationell anknytning, kan verkställas i annan stal. Konventionens praktiska betydelse begränsas i viss mån av atl förlikningsavtal om underhåll inle omfattas av konventionens regler.
Med anledning av 1958 års konvention tillkom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn (prop. 1965:139). Genom lagen införlivades konventionen med svensk rätt. Bestämmelserna i 1965 års lag äger enligl kungörelsen (1966:406, omtryckt 1973:21, ändrad senast 1974:86) numera tillämpning beträffande avgöranden som meddelats i följande stater, nämligen Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Liechtenstein, Nederländerna, Nederländska Antillerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Surinam, Tjeckoslovakien. Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern och Österrike. 1 förhållande till övriga nordiska länder gäller lagen bara i den mån särskilda bestämmelser inte äger tillämpning.
Vid den tolfte Haagkonferensen för internationell privaträtt är 1972 behandlades frågan om alt utsträcka det internationella samarbetet på området också till erkännande och giltighet av avgöranden beträffande underhåll till vuxna. Härvid aktualiserades spörsmålet om att samordna en konvention i ämnet med 1958 års konvention. Arbetet ledde till antagande av en internationell konvention rörande erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll. Konventionen hänför sig tili alla former av familjerättsliga underhållsbidrag. I förhållandet mellan stater som ansluter sig till den nya konvenlionen träder denna i stället för 1958 års konvention.
Den nya Haagkonventionen om underhåll ldes fram för undertecknande den 2 oktober 1973. Den har hittills ui|dertecknals av Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland. Ingen stat har ännu ratificerat konvenlionen. Konventionen i engelsk och fransk originaltext jämte översättning till svenska bifogas som bilaga 1.
Prop. 1975/76:98 21
2 1973 års Haagkonvention 2.1 (»runddragen i konventionen
.'\vsikten med 1973 års konvention är atl åstadkomma gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till både vuxna och barn. Principen om ömse-sidighel innebär liksom enligt 1958 års konvention att avgörandet skall härröra från en konventionsstat. Däremot skall de enskilda parternas nationalitet eller hemvist i allmänhet inte ha någon betydelse för avgörandets internationella giltighet.
Konvenlionen är i första hand tillämplig på avgöranden om familjerällsliga underhållsbidrag som har meddelats av judiciell eller administrativ myndighet. Den har emellertid tillämpning även på förlikningsavtal i samma ämne som har ingåtts inför sådan myndighet. Detta innebär en nyhet i förhållande till 1958 års konvention. Inle bara bidrag som skall utges till den underhållsberättigade själv omfattas av konventionen, utan också bidragsbelopp som tillkommer ett offentligt organ, vilket har förskotteral bidraget och därför har elt regresskrav mo! den som är underhållsskyldig. Även elt Iredje fall täcks av konvenlionen, nämligen att avgörande går ut på all den underhållsskyldige skall erlägga betalning till ell offentligt organ, som har etl regresskrav mot honom. Sådant avgörande skall erkännas och verkställas enligt konvenlionen, om det offentliga organet kan vinna återbetalning enligl den lag som det lyder under och del föreligger en familjerättslig underhållsskyldighet enligt den lag lill vilken den anmodade statens internationellt privaträttsliga regler hänvisar.
Reglerna om villkoren och förfarandet för erkännande och verkställighet av avgörande som omfattas av konventionen stämmer i huvudsak överens med motsvarande bestämmelser i 1958 års konvention.
Stal som ansluter sig till konventionen kan avge vissa förbehåll av innebörd att denna inte skall tillämpas på alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag.
2.2. De särskilda bestämmelserna i konventionen
Konventionen består av sju kapitel. 1 kapitel 1 anges konventionens tillämpningsområde. Kapitel 2 reglerar villkoren för och kapitel 3 för-' farandet vid erkännande och verkställighet av avgöranden som omfattas av konventionen. Kapitel 4 behandlar offentliga organs rätt att begära verkställighet av avgöranden rörande underhållsskyldighet och kapitel 5 förlikningsavtal om underhåll. 1 kapitel 6 har samlats bestämmelser om bl.a. förbehåll och förklaringar. Kapitel 7 innehåller sedvanliga slutbestämmelser om undertecknande, ratifikation, ikraftträdande m.m.
Prop. 1975/76:98 22
Beiräffande konventionens tillämpningsområde kan till en början framhållas att konventionstexlen inte innehåller någon formell bestämning av begreppen underhållsskyldighet eller underhåll. Begreppen används för alt beteckna alla legala former av underhållsskyldighet som hänför sig till ett familje- eller släktskapsförhållande i vidsträckt bemärkelse.
Konvenlionen är enligl huvudregeln i art. 1 tillämplig på avgörande som meddelats av judiciell eller administrativ myndighet i fördragsslutande stat rörande underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Jämförd med 1958 års underhållskonvention, som endast avser underhållsskyldighet gentemot barn som är under 21 år, innebär den nya konventionen en avsevärd utvidgning. Alla andra former av underhåll, t. ex, sådant som inle är rättsligt reglerat eller som inte härrör från en familjerelation, faller i princip utanför konventionens tillämpningsområde. FrivUligt åtagande att underhålla annan person omfattas inte av konventionen, om det inle är fråga om en ren bekräftelse av en legal underhållsplikt.
I fråga om den närmare innebörden av huvudregeln kan framhållas atl konventionen för det första gäller underhållsskyldighet mot den som är under 21 år och ogift. Härunder innefattas skyldighet atl utge underhåll till släktingar i såväl upp- och nedstigande led som sidled. 1 denna del innebär den nya konventionen inte någon ändring i förhållande till 1958 års konvention.
1 huvudregeln avses för det andra underhållsskyldighel på grund av äktenskap. Till denna kategori hör underhäll mellan sammanlevande makar (även makar under 21 år) och mellan makar som lever åtskilda efler domstols beslut eller eljest pä grund av söndring. Hit hör också underhållsskyldighet mellan makar som har erhållit äktenskapsskillnad eller vilkas äktenskap förklarats ogiltigt eller skola gå åter.
Konventionen äger slutligen tillämpning på underhållsskyldighet mellan släktingar genom gifte.
Konventionen är inte tillämplig på underhåll som utgår enligt successionsrältsliga regler.
Enligt art. 26 kan konveniionsstat göra förbehåll om all konventionen endast skall tillämpas på avgörande rörande underhållsskyldighet gentemot den som är under 21 år och ogift saml mellan makar och f.d. makar. Förbehåll kan också göras om att konventionen inte skall vara tillämplig på underhållsskyldighet mellan släktingar i sidled och släktingar genom gifte.
Konventionen är enligl en särskild regel i arl. 1 andra stycket tillämplig också på förlikning ("transaction") som ingåtts inför en judiciell eller administrativ myndighet i fråga om underhållsskyldighet som avses i konventionen (jfr även vad som sägs i det följande om art. 25). Privairältsliga avtal i allmänhet angående underhåll faller däremot
Prop. 1975/76:98 23
utanför konventionens tillämpningsområde. Erfarenheterna av 1958 års konvention har visat att också förlikning av nyss nämnda slag bör utgöra exekutionstitel. "Transaction" som exekutionstitel finns redan i en rad medlemsstater, t.ex. Belgien, Nederländerna, Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Med "transaction" avses i konventionen en skriftlig överenskommelse som parterna i avsikt att förlikas träffat inför behörig myndighet, vanligtvis domstol. Sådan överenskommelse kan för svensk del jämställas med en förlikning som fastställts av domstol.
Under förarbetena till konventionen har uttalats att konventionen även skall äga tillämpning på skriftliga avtal som innehåller överenskommelse med anledning av förestående äktenskapsskillnad och som behandlar underhållsfrågor. En förutsättning härför är att avtalet företes inför behörig myndighet och införlivas i sådan myndighets avgörande. Överenskommelser av detta slag är vanliga i Irland och en del amerikanska stater.
Konventionen är tillämplig på avgörande och förlikning, oavsett vilken beteckning handlingen har. Konventionen äger lillämpning även på avgörande eller förlikning som innebär ändring av tidigare avgörande eller förlikning (art. 2).
Kravet på ömsesidighet understryks på flera ställen i konventionen. Denna gäller uttryckligen inte avgöranden som meddelats i stat som inte är ansluten till konvenlionen och inte heller förlikningar som träffats i icke-konventionsstat. När det gäller ett ändringsbeslut, kan det ursprungliga beslulel vara meddelat av en stat som inte är ansluten till konvenlionen. Ändringsbeslutet måste emellertid alltid härröra från en konventionsstat (art. 2 andra stycket).
Enligt art. 2 tredje stycket skall vederbörande myndighet tillämpa konventionen utan avseende pä parternas nationalitet eller hemvist. I princip räcker det att undersöka om det främmande beslutet avser en lagsladgad underhållsskyldighet som hänför sig till en i konventionen avsedd familjerelation.
Enligt arl. 3, som nästan ordagrant motsvarar arl. 1 andra stycket i 1958 års konvention, skall konventionen tillämpas bara på den del av beslutet eller avtalet som gäller underhållsbidrag.
Konventionen innehåller inte någon bestämmelse om rättegångskostnad. Rättegångskostnader som hänför sig till underhållsfrågan skall enligt förarbetena kunna verkställas. Någon säker uppgifl om vad som tillämpas enligt 1958 års konvention föreligger inte.
Vad härefter gäller bestämmelserna om villkoren för erkännande och verkställighet av underhållsbeslul är det grundläggande villkoret härför liksom enligt 1958 års konvention att avgörandet meddelats av behörig myndighet i en konveniionsstat (arl. 4). Med myndighet avses både domstol och administrativ myndighet. Sådan myndighet skall enligt art.
Prop. 1975/76:98 24
7 anses behörig om någon av parterna, när målet anhängiggjordes, hade hemvist i ursprungsstaten eller båda parterna var medborg;ire där. Även myndighet vars behörighet den underhållsskyldige godtagit, antingen uttryckligen eller genom att ingå i svaromål i sak ulan all göra behörighetsinvändning, anses behörig. Enligl art. 8 är myndighet, som meddelat dom rörande underhållsbidrag, utan hinder av art. 7 under vissa förutsättningar att anse som behörig, om underhållel är utdömt på grund av äktenskapsskillnad eller separation eller till följd av att äktenskapet ogiltigförklarats eller återgång skett.
Vid behörighetskonlroll enligt konventionen får den anmodade staten inte ingå i prövning av de omständigheter på vilka myndigheten i ursprungsstaien grundat sin behörighei (art. 9).
Som allmän regel gäller, alt elt främmande beslut bara kan erkännas om det vunnit laga kraft. Undantag gäller enligl konventionen dels för avgöranden som får verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels för interimistiska beslut (art. 4). Bestämmelsen, som överensstämmer med art. 2 i 1958 års konvention, är tillämplig endast om motsvarande beslut kan meddelas och verkställas i den anmodade staten.
I art. 5 och 6 anges när den anmodade staten kan vägra erkännande och verkställighet av etl främmande avgörande. Som grund för sådan vägran nämns i art. 5 hänsyn till ordre public, svikligt förfarande vid avgörandets tillkomst, lilis pendens och res judicata. I art. 6, som gäller avgörande i parts utevaro, slås fast att erkännande och verkställighet i detta fall skall vägras om inte vissa villkor är uppfyllda. Det krävs dels att kallelse till förhandling och underrättelse om innehållet i under-hållsyrkandel delgivits den uteblivna parten i enlighet med lagen i ursprungsstaten, dels all han med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig tid för att avge svaromål. Enbart en kallelse att inställa sig viss dag inför en myndighet är således inte tillräckligt.
I art. 10 behandlas fall då ett avgörande om underhållsskyldighet innefattar flera olika frågor. Den anmodade staten skall tillämpa konventionen på den del av avgörandet som kan erkännas eller verkställas. Om ett avgörande även avser frågor om annat än underhållsskyldighel, är art. 3 och inte art. 10 tillämplig.
I art. 11 föreskrivs i fråga om periodiskt understöd att verkställighet får beviljas för både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till betalning.
I art. 12 slås fast den allmänna regeln atl vederbörande myndighet i den anmodade staten inte får ompröva det sakliga innehållet i avgörandet. Myndigheten har uteslutande att medge eller vägra erkännande respektive medge eller vägra verkslällighel av ett underhållsbeslut, om inte konventionen föreskriver annat.
Beträffande förfarandet vid erkännande och verkställighet stadgas i
Prop. 1975/76:98 25
arl. 13 atl den anmodade statens processuella regler skall tillämpas. Bestämmelsen motsvaras av art. 6 i 1958 års konvention. Vissa undantag från regeln finns i art. 14—17.
Ärt. 14 erbjuder en möjlighet för den underhållsberättigade att erhålla partiellt erkännande och partiell verkställighet. En underhållsberättigad kan t.ex. för att undvika invändning om ordre public, dvs. att erkännande eller verkställighet av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i den anmodade staten, i andra hand yrka verkställighet av ett lägre belopp än del utdömda. Bestämmelsen får praktisk betydelse endast om en liknande regel inte redan existerar i den anmodade statens rättssystem.
I art. 15 ingår en regel om rätt för underhållsberättigad, som haft rättshjälp i ursprungslandet, alt åtnjuta motsvarande förmån vid begäran om erkännande eller verkställighet i del anmodade landet. Regeln sträcker sig längre till den underhållsberältigades favör än motsvarande stadgande i art. 9 i 1958 års konvention. Del krävs inle atl den rältssökande är medborgare i en fördragsslutande stat för att han skall komma i åtnjutande av rätishjälp. Även om den underhållsberättigade inte varit berättigad till fullständig rättshjälp eller befrielse från rätte-gängskostnader i ursprungslandet, skall han vidare enligt den nya konvenlionen i största möjliga utsträckning vara berättigad till rättshjälp enligl den anmodade statens regler. Det finns inle något hinder för en underhållsberättigad att begära rättshjälp även om han inte åtnjutit sådan förmån i det land från vilket avgörandet härrör.
Säkerhet, borgen eller deposition får enligl arl. 16 inle krävas för säkerställande av rättegångskostnader. Samma föreskrift ålerfinns i 1958 års konvention.
Art. 17 innehåller en förhållandevis restriktiv uppräkning av handlingar som skall företes vid ansökan om erkännande och verkställighet av etl underhållsbeslut. Till en början krävs en fullständig och riktig avskrift av avgörandet jämte lagakraftbevis. 1 fråga om s.k. utevaro-beslut skall sökanden dessutom förete de handlingar som krävs för att myndigheten skall kunna verkställa den prövning som sägs i art. 6. I förekommande fall skall även handlingar rörande rättshjälp i ursprungsstaten inges. Slutligen föreskrivs att handlingarna skall åtföljas av bestyrkt översättning. Kravet på översättning kan efterges.
Om ansökan om erkännande eller verkställighet är ofullständig, skall myndigheten förelägga sökanden att inom viss lid komplettera ansökningen med erforderliga dokument. Kompletterande uppgifter bör i första hand inhämtas under hand eller muntligen vid förhandling. I art. 17 sista slyckel stadgas förbud mot att kräva legalisering eller annan liknande formalitet.
I motsats till 1958 års konvention upptar den nya konventionen bestämmelser om offentligt organs möjlighet att begära erkännande och
Prop. 1975/76:98 26
verkställighet av underhållsbeslut. Härvidlag skiljs mellan två slag av underhållsbeslut. Art. 18 avser beslut med anledning av ansökan av elt offentligt organ, vilket yrkat återbetalning av bidrag som organet förskotteral en underhållsberättigad. Art. 19 avser beslut som meddelats i mål mellan en underhållsskyldig och en underhållsberättigad och där det offentliga organet begär erkännande och verkställighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.
Uttrycket "offentligt organ" är inte definierat i konventionen. Del får emellertid lolkas vidsträckt. Härunder faller inte bara offentlig myndighet i snäv mening, såsom barnavårdsnämnd eller annat allmänt organ. Även ett halvstalligi organ eller lill och med en privat organisation, åt vilken uppdragits att fullgöra en offentlig funktion, omfattas av uttrycket offentligt organ. En tjänsteman vid ett lands utrikesrepresentalion är alt betrakta som elt "offentligt organ" i den mening som avses i konventionen.
Vid begäran om erkännande och verkställighet av beslut kan det offentliga organet inte kräva mer än återbetalning av underhållsbidrag som utbetalats till den underhållsberättigade. För alt inte del offentliga organet skall behöva anlita domstolsförfarande med jämna mellanrum finns enligt art. 11 möjlighet att begära verkställighet av sådant underhällsbidrag som förfaller till betalning i framtiden.
Elt ytterligare villkor för tillämpning av art. 18 och 19 är, att lagen i den stal som det offentliga organet lyder under tillåter organet att kräva återbetalning av förskotteral underhåll resp. att begära erkännande eller verkställighet i den underhällsberättigades ställe. Enligt arl. 18 punkt 2 gäller vidare att den anmodade myndigheten skall erkänna eller verkställa ett utländskt underhållsbeslut som meddelats på ansökan av ett offentligt organ, om underhållsskyldighet mellan den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligt den anmodade statens internationella privaträtt.
Äv art. 20 framgår atl den anmodade myndigheten skall ha tillgång lill erforderliga handlingar för den prövning som sägs i art. 18 och 19. Bestämmelsen utgör elt komplement till art. 17.
Föruisäiiningarna för atl elt förlikningsavtal rörande underhåll skall omfattas av konventionen har behandlats i anslutning lill art. 1. I art. 21 föreskrivs alt ett sådant avtal skall förklaras exigibell på samma villkor som elt avgörande, om avtalet är exigibell i ursprungslandet.
Under rubriken Övriga bestätnmelser har i konventionen samlats elt antal regler rörande olika frågor med anknytning lill det materiella innehållet i konvenlionen. Huvudinnehållet i dessa regler är följande.
Enligt art. 22, som motsvarar art. 10 i 1958 års konvention, ålar sig konventionsstat atl underiätta valutatransakiioner beträffande underhållsbidrag. Bestämmelsen i nuvarande överenskommelse är av stor
Prop. 1975/76:98 27
praktisk betydelse och har elt flertal gånger åberopats från svensk sida.
Konventionen utgör enligt arl. 23 inte hinder för den underhållsberättigade alt - i stället för konventionens bestämmelser - åberopa andra bestämmelser som kan vara förmånligare för honom. Sådana bestämmelser kan finnas i bilaterala eller andra överenskommelser mellan stater eller i inhemsk lag. Rätt all kombinera delar av sådana komplex föreligger inte. Motsvarande beslämmelse finns i art. 11 i 1958 års konvention.
Art. 12 i 1958 års konvention föreskriver all konventionen inte är tillämplig på beslut som meddelats innan konventionen trädde i kraft. Bestämmelserna i 1973 års konvention gäller däremot enligt art. 24 första stycket i princip utan avseende på beslutsdatum. Delta innebär att den nya konvenlionen kommer att gälla även beträffande avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet. Av andra stycket framgår dock att beslut, som meddelats innan konventionen trätt i krafl mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, kan verkställas i den anmodade staten endast för underhållsbidrag som förfaller till betalning efter det att konvenlionen trätt i krafl.
Varje fördragsslutande stat kan enligt art. 25 förklara atl konvenlionen - i förhållande till stater som gör motsvarande förklaring - skall omfatta sådana officiella handlingar ("actes authentiques") rörande underhåll som upprättats av eller inför elt offentligt organ och som är omedelbart verkställbara enligt lagen i ursprungsstaien.
Enligt art. 26 kan fördragsslutande stat göra vissa reservationer senast vid tillträde lill konvenlionen. Genom reservation kan tillämpningsområdet för konventionen begränsas i olika hänseenden. Det finns sålunda för del första en möjlighet att göra förbehåll beträffande andra avgöranden och förlikningar om underhållsskyldighet än som gäller underhåll mellan makar eller förutvarande makar eller underhåll till den som är under 21 år och ogift. För det andra kan förbehåll göras beiräffande underhåll mellan släktingar i sidled och släktingar genom gifte. För det tredje kan förbehåll göras för underhållsbidrag som fastställts atl utgå som engångsbelopp. Stat som har gjort förbehåll är inte berättigad att kräva lillämpning av konventionen på sådana avgöranden och avtal som uteslutits genom förbehållet.
I art. 27 och 28 berörs frågor om tillämplig lag i bl.a. federala stater med flera rättssystem.
Som tidigare framhållits ersätter den nya konventionen 1958 års underhållskonvention i förhållandet mellan stater som är anslutna både till den nya konvenlionen och 1958 års konvention (art. 29).
Konventionen innehåller avslutningsvis sedvanliga slutbestämmelser. Konvenlionen är öppen för undertecknande av stater som var medlemmar i Haagkonferensen vid tiden för dess tolfte session (art. 30). Även annan stat kan ansluta sig till konventionen efter ikraft-
Prop. 1975/76:98 28
trädandet, nämligen om den blir medlem i Haagkonferensen efter dess tolfte session eller är medlem av FN eller något av dess fackorgan eller är ansluten till stadgan för internationeUa domstolen. Sådan stats anslutning blir dock utan verkan i förhållande till konventionsslat som motsätter sig anslutningen (art. 31).
I arl. 32 och 33 ingår bestämmelser om konventionens lillämpning på områden för vars internationella förbindelser viss stat ansvarar och på stal med flera rättssystem.
Som har nämnts nyss kan stat vid ratifikation eller anslutning göra vissa förbehåll (art. 34). Endast de i art. 26 nämnda förbehållen är tillåtna.
Art. 35 innehåller bestämmelser angående ikraftträdandet. Konvenlionen träder enligt första stycket i kraft den första dagen den tredje kalendermånaden efter depositionen av det tredje instrumentet angående ratifikation, antagande eller godkännande. I andra stycket regleras ikraftträdandet för stater som tillträder konvenlionen efter den tidpunkt då den har trätt i kraft.
Konventionen gäller enligt arl. 36 i fem år från dess ikraftträdande enligt art. 35 första stycket. Giltighetstiden förlängs sedan med fem år i taget, om uppsägning inte sker.
Enligt art. 37 ankommer det på nederländska utrikesministeriet att i sedvanlig ordning underrälla berörda stater om ratifikation m.m.
3 Överväganden
3,1 Sveriges anslutning till konventionen
Sverige har som tidigare nämnts sedan länge deltagit i det internationella samarbetet angående erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet. En sådan samverkan förekommer både mellan de nordiska länderna och på ett vidare internationellt fält. 1 det senare hänseendet märks särskilt 1958 års Haagkonvention i ämnet, vilken Sverige ratificerade år 1965. Samma år tillkom den ännu gällande lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.
Inom Haagkonferensen har nu utarbetats en ny konvention om internationell giltighel av beslut rörande underhållsskyldighet. Konvenlionen har lagts fram för undertecknande år 1973. Hittills har sju stater undertecknat den.
Den främsta avsikten med 1973 års Haagkonvention är atl underlätta möjligheterna atl indriva underhållsbidrag mellan vuxna. 1958 års konvention gäller endast underhåll till barn, något som i och för sig är den viktigaste formen av underhållsskyldighet. Den nya konventionen
Prop. 1975/76:98 29
gäller däremot alla former av familjerätlsligt underhåll. Liksom sin föregångare uppbärs 1973 års konvention av etl starkt socialt och humanitärt intresse.
Den nya konvenlionen innebär också ökade möjligheter atl indriva underhållsbidrag lill barn. I förhållande lill 1958 års konvention har en ny kategori av exekutionstitlar tillkommit. Sålunda har intagits en bestämmelse om att förlikningsavtal som fastställts av judiciell eller administrativ myndighet skall utgöra exekutionstitel. Från renodlad svensk synpunkt är detla visserligen av mindre intresse, eftersom en av svensk domslol stadfäst överenskommelse ingår som en del av domstolens dom och därför är verkslällbar på samma sätt som vanliga domar. I likhet med vad som gäller enligt 1958 års konvention, faller däremot frivilliga avtal om underhåll utanför den nya konventionens tillämpningsområde. Detta torde vara den i Sverige vanligaste formen för reglering av underhållsskyldighel i samband med fastställande av faderskapet till barn utom äktenskap (jfr 7 kap. 7 § föräldrabalken). Såsom framgår av art. 25 finns vidare möjlighet atl avge särskild förklaring atl konventionen skall omfatta även s.k. acles authentiques, dvs. officiell handling om underhåll som upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär. Detta innebär atl en sådan förbindelse att betala underhållsbidrag utgör exekutionstitel i stater som gör samma förklaring.
Den nya konventionen innehåller också vissa andra förbättringar i jämförelse med 1958 års konvention. Så t.ex. kan svensk barnavårdsnämnd, som betalat bidragsförskott lill en underhållsberättigad, för egen del i annan konventionsslat begära erkännande och verkställighet av dom som avser underhållsbidrag. Över huvud har frågan om offentligt organs möjlighet att påkalla sådan verkställighet utomlands getts en framträdande plats i konvenlionen.
I jämförelse med 1958 års konvention innefattar således den nya konventionen avsevärt utvidgade möjligheter till internationellt erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet. Det kan förväntas att 1973 års konvention liksom sin föregångare kommer all vinna bred anslutning bland stater med vilka Sverige har nära förjjipdelser. Detla talar med styrka för en svensk anslutning lill konve||tionen.
Till förmån för all inta en mer avvaktande hållning i ratifikationsfrågan kan visserligen anföras att den främsta nyheten i konventionen, nämligen underlättandet av möjligheterna att indriva underhållsbidrag mellan vuxna, stämmer mindre väl med den utveckling som har ägt rum i Sverige under senare år på familjerättens område. Sin väsentliga betydelse har den famUjerättsliga underhållsskyldigheten numera i förhållande till minderåriga barn. På grund av socialförsäkring och andra samhälleliga trygghetsanordningar spelar underhåll mellan
Prop. 1975/76:98 30
vuxna en mindre roll än tidigare. 1 sammanhanget kan vidare erinras om alt det i direktiven för familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) bl.a. har framhållits, att det minskade ömsesidiga beroende som är en följd av nutida utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitik måste resultera i att äktenskapets ekonomiska rättsverkningar begränsas i skilda hänseenden. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör enligl direktiven vara, atl underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter upplösning av äktenskapet. Del framhålls dock att det kan vara svårl att genomföra denna princip fullt ut. Som exempel på undantag nämns all maken saknar yrkesutbildning eller av en eller annan anledning har svårt att få arbete. Uiredningen har ännu inte avgivit något förslag i denna del.
Även om utvecklingen på det familjerällsliga området för svenskt vidkommande närmast går i riktning mot atl underhåll mellan vuxna fär en starkt minskad betydelse, utgör delta inte någon avgörande invändning mol en svensk anslutning till 1973 års underhållskonvention. Man torde under överskådlig lid ha atl räkna med att behov av internationell verkställighet av avgöranden rörande familjerällslig underhållsskyldighet kommer alt finnas också i fråga om underhållsbidrag mellan vuxna. Den nya konvenlionen innefattar dessutom vissa förbättringar såvilt gäller underhåll till barn. Den är vidare tillämplig också på avgöranden och förlikningar som hänför sig lill tiden före konventionens ikraftträdande, dock endast såvitt avser belopp som förfallit lill betalning efter denna lidpunkt. Detla medför att konventionen redan från början fär en slörre räckvidd än 1958 års konvention.
På grund av det anförda förordas atl Sverige tillträder 1973 års Haagkonvention om underhåll.
3.2 Förbehåll och förklaringar
Som har nämnts tidigare kan fördragsslutande stat enligt art. 26 vid ratifikation begränsa konventionens tillämpningsområde. Enligt första stycket 1 kan förbehåll göras beiräffande andra avgöranden eller avtal än som gäller underhåll mellan makar eller förutvarande makar eller underhåll till den som är under 21 år och ogift. Vidare kan förbehåll göras i fråga om underhåll mellan släktingar i sidled och genom gifte (första stycket 2) samt beträffande underhållsbidrag som fastställts atl utgå som engångsbelopp (första stycket 3),
Lagsladgad underhållsskyldighet finns i Sverige främst för de fall som avses i art. 26 första stycket 1. En vidare underhållsplikt i förhållande till barn följer emellertid av 7 kap. 3 § första stycket föräldrabalken. Härjämte föreskrivs en liknande underhållsskyldighet mot föräldrar i 7 kap. 3 § andra stycket. Enligl 7 kap. 4 § föreligger även skyldighet för den som är gift med någon, som har barn i tidigare gifte
Prop. 1975/76:98 31
eller utom äktenskap under sin vårdnad, att jämte den andra maken bidra till barnets underhåll.
Något mera framträdande behov av all öppna möjlighet för underhållsberättigad att begära internationell verkställighet i andra fall än som avses i art. 26 första stycket 1 torde inle föreligga från svensk synpunkt. Härvid är bl.a. atl beakta den utveckling på familjerättens område som har berörts i föregående avsnitt. Internationell verkställighet av underhållsanspråk i fall som avses i arl. 26 första stycket 2 skulle dessutom kunna få konsekvenser som ler sig oacceptabla för svensk rättsuppfattning. Som exempel kan nämnas att underhållsplikt i annan stat föreligger mellan släktingar i mer avlägsna led. Del synes inte finnas skäl att i sådanl fall medge verkställighet här i landet av ell utländskt avgörande. Mol denna bakgrund får övervägande skäl anses tala för atl Sverige vid ratifikation av konvenlionen gör förbehåll enligl arl. 26 första stycket 1. I enlighet härmed bör Sverige göra förbehåll också enligt arl. 26 första stycket 2.
Underhållsbidrag kan undantagsvis i Sverige bestämmas att utges med visst belopp en gång för alla. 1 vissa främmande stater är det däremot inte ovanligt atl underhåll bestäms atl utgå med engångsbelopp. Något principiellt hinder mot all här i riket indriva sådant underhållsbidrag föreligger inle. Härtill kommer att principen om ordre public kan komma att bli tillämplig i fall som klart avviker från svenska rättsgrundsatser. Skäl att enligt art. 26 första stycket 3 göra förbehåll mot engångsbelopp kan därför inte anses föreligga.
Enligt arl. 25 kan stal genom särskild förklaring utvidga konvenlionen till all omfatta också vissa officiella handlingar som upprättats under medverkan av myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques"), och som är verkställbara i ursprungslandet. Möjligheten att avge en sådan förklaring har för Sveriges del betydelse i fråga om underhållsavlal som avses i 7 kap. 7 § föräldrabalken. Förklaring bör därför avges enligt art. 25.
3.3 Konventionens införlivande med svensk rätt
Ratifikation av konvenlionen förutsätter att konventionens regler införlivas med svensk lagstiftning. För att införliva en konvention med nationell rätt kan man använda sig av olika metoder. Konventionens innehåll kan omarbetas - transformeras - till svensk lag genom att man använder den lagstiftningsteknik som är bruklig vid rent intern lagstiftning (transformationsmetoden). Detla är den metod som har kommit till användning vid ratifikationen av 1958 års underhållskonvention. En annan metod är att konventionens regler i så gott som helt oförändrat skick las upp i en intern lag (inkorporeringsmetoden). Denna metod har använts t.ex. vid tillkomsten av lagen (1912:69) om vissa intematio-
Prop. 1975/76:98 32
nella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar, vilken föranleddes av Sveriges tillträde till 1905 års Haagkonvention rörande konflikter mellan olika lagar i fråga om vissa rättsverkningar av äktenskap. Man kan också förfara pä det sättet att konventionen görs omedelbart tillämplig här i landet utan transformering. Detta förfarande har använts bl.a. i samband med Sveriges tillträde år 1969 lill konvenlionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg.
Eftersom 1958 års konvention alltjämt kommer alt gälla i förhållande lill stater som inte lUltrält den nya konventionen torde del krävas en ny verkställighetslag som ansluter till nu föreliggande konvention. Den nya konventionen innehåller också nya institut, såsom erkännande och verkställighet av förlikning och möjlighet för barnavårdsnämnd alt begära verkställighet utomlands av regressanspråk på grund av utgivet bidragsförskott. Även i övrigt innefattar 1973 års konvention viss omarbetning av 1958 års konvention. Med en sådan lagteknisk lösning kan 1965 års lag kvarstå oförändrad och fortfarande gälla beträffande erkännande och verkställighet av underhållsbeslut i förhållande till stater som inte tillträtt den nya konventionen.
Den Iransformationsmelod som har använts vid ratifikationen av den äldre konvenlionen bör lämpligen tillämpas även i fråga om den nya överenskommelsen. För den närmare innebörden härav redogörs i nästa avsnitt.
Mol bakgrund av det anförda har upprättats förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående under» hållsskyldighel m.m. Förslaget bifogas promemorian som bilaga 2.
4 Specialmotivering till lagf(>rslaget
1 motiveringen till de särskilda bestämmelserna i lagförslaget behandlas företrädesvis frägor som innefattar nyheter eller ändringar i förhållande till 1965 års lag. I de delar den föreslagna lagen stämmer överens med den äldre torde i första hand få hänvisas till vad som har uttalats i prop. 1965:139.
En del delaljregler i den nya konventionen har inle ansetts behöva ges några direkta motsvarigheter i lagförslaget. Som exempel kan nämnas atl konventionen enligl art. 2 är tillämplig på avgöranden och förlikningsavtal, oavsett hur de har betecknats. Konventionen är enligl samma artikel tillämplig också på avgöranden och förlikningsavtal, varigenom ett tidigare avgörande eller förlikningsavtal har ändrats, även om den ursprungliga exekutionstiteln härrör från en icke fördragsslutande stat. 1 art. 2 finns slutligen en bestämmelse om alt konvenlionen är tillämplig utan avseende pä om underhållskravet är av inhemsk eller internationell natur och utan hänsyn lill parternas
Prop. 1975/76:98 33
nationalilel eller hemvist. Med hänsyn till den generella utformning som getts 1 och 2 §§ i lagförslaget har det inte synts nödvändigt att belasta lagtexten med föreskrifier moisvarande de nu nämnda konventionsreglerna. Motsvarande överväganden har gjorts beträffande vissa andra detaljbestämmelser i konventionen (bl.a. art. 3, 10, 27 och 28).
1 § Paragrafens första stycke motsvarar art. 1 första stycket och art. 4 punkt 2 i konventionen saml 1 § första stycket, 2 § och 3 § första stycket 1965 års lag. Definitionen i andra stycket motsvarar art. 4 punkt I i konventionen och 1 § andra stycket 1965 års lag. Tredje stycket anknyter lill arl. 26.
1 huvudregeln angående den nya lagens tillämpningsområde (första stycket) klargörs i enlighet med vad förut nämnts alt lagen gäller bara avgörande som meddelats i stat vilken har tillträtt 1973 års underhållskonvention. Härvid underförstås att del rör sig om antingen stat, som är medlem av Haagkonferensen, eller stat, mot vars anslutning till konventionen Sverige inte gjort någon invändning enligt arl. 31 tredje slyckel. Beiräffande avgörande som härrör från stal som har tillträtt 1958 års konvention men inte 1973 års konvention blir alltjämt 1965 års lag att lillämpa. Uppgifier om vilka staters avgöranden som den nya lagen blir tillämplig på bör tas in i en av regeringen utfärdad förordning.
En av de viktigaste nyheterna i 1973 års konvention är alt den gäller även underhåll till vuxna. 1 förhållande lill 1965 års lag innefattar del nu föreliggande lagförslaget därför den utvidgningen atl lagen gäller -förutom avgöranden angående underhållsskyldighel mot ogift barn (eller avkomling till barn) under 21 år - även avgöranden angående underhållsskyldighel mot make eller förutvarande make. Med förutvarande makar avses även makar vars äktenskap förklarats vara ogiltigt eller skola återgå. Som följer av del som anförts i avsnitt 3.2 faller underhåll (ill släktingar i sidled m.m. utanför lagens tillämpningsområde.
Liksom enligt 1965 års lag krävs i princip att det utländska avgörandet vunnit laga kraft för all det skall gälla bär i landet (jfr även 7 §). Som allmän fömtsättning gäller vidare att avgörandet meddelats av myndighet som är behörig enligl 4 §.
Med avgörande förstås enligt andra stycket i paragrafen dels utländsk domstols dom eller slutliga beslut, dels utländsk administrativ myndighets slutliga beslut.
1 tredje stycket ges regeringen möjlighet atl förordna att avgörande som avser engångsbelopp inte skall gälla här i landet, om avgörandet härrör från stat som gjort förbehåll mot att erkänna och verkställa sådana avgöranden (se art. 26).
3-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98 34
2§ Denna paragraf, som motsvarar art. I andra stycket samt art. 21 och 25 i konventionen, avser giltigheten av förlikningsavtal m.m. angående underhåll. Paragrafen saknar motsvarighet i 1965 års lag.
Enligt första stycket kan utländsk förlikning ("transaction"), som ingåtts inför behörig judiciell eller administrativ myndighet rörande underhållsskyldighel som avses i 1 §, verkställas i Sverige under förutsättning alt förlikningen kan verkställas även i ursprungslandet. Detla innebär en nyhet i förhållande lill 1965 års lag, som endast gäller utländska myndigheters avgöranden rörande underhåll. Kravet på att förlikningen ingåtts inför behörig myndighet begränsar dock regelns räckvidd. Privairältsliga avtal som upprättats utan medverkan eller godkännande av myndighet faller utanför den nya lagen.
I överenssiämmelse med arl. 21 utsägs i första stycket atl lagen "i tillämpliga delar" gäller förlikning varom nu är fråga. De villkor som ställs upp för erkännande och verkslällighel av avgörande skall således gälla även i fråga om förlikning, i den mån villkoren är tillämpliga på sådanl avtal. Del ligger i sakens natur att en del av de krav .som avser avgöranden inte har någon aktualitet beträffande förlikningar, t.ex. reglerna om forum i 4 ij.
Art. 25 öppnar möjlighet att utöka antalet utländska exekutionstitlar med vissa officiella handlingar ("actes authentiques"). Som har berörts i avsnitt 3.2 lorde från svensk sida böra avges förklaring all Sverige skall tillämpa konventionen också på sådana handlingar. För alt en handling av detta slag skall gälla som exekutionstitel i Sverige krävs dels atl den har viss officiell karaktär, dvs. att den upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär, dels att den är omedelbart verkslällbar i det land där den har upprättals, dels alt det är fråga om underhållsskyldighel som avses i I § lagförslaget. "Actes authentiques" avser i försia hand sk. "actes notaries", dvs. i bl.a. Frankrike handling sorn mottagits av offentlig funktionär (notarie) och upprättats i viss form (jfr Code civil arl. 1317). Beiräffande handlingar varom nu är fråga ulsägs i 2 § andra slyckel alt regeringen, under förutsättning av ömsesidighet. kan förordna atl lagen i tillämpliga delar skall gälla även sådan handling. Förordnande torde kunna bli aktuellt visavi vissa kontinentaleuropeiska stater.
3 § Denna paragraf, som motsvarar arl. 5 och 6 i konvenlionen och 3 !; iindra slyckel 1965 års lag, behandlar vissa allmänna villkor för erkännande och verk.stäHighet av utländska avgöranden.
Beslämmelserna i försia stycket är, i motsats lill vad som gäller enligl 3 S 1965 års lag, fakultativa. Erkännande och verkställighet kan men behöver inle nödvändigtvis vägras under angivna förhållanden.
Enligl punkl 1 kan erkännande och verkställighet av avgörande vagras, om erkännande och verkställighet av avgörandet är uppenbart
Prop. 1975/76:98 35
oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket, dvs. strider mot ordre public. Bestämmelsen förutsätter inte att själva avgörandet strider mot ordre public, utan det är tillräckligt atl erkännande eller verkställande av avgörandet skulle vara uppenbart oförenligt härmed. 1 1965 års lag är däremot regeln om ordre public knuten till själva avgörandet.
1 punkl 2 anges som grund för vägran av erkännande och verkställighet, att avgörandet påverkals av svikligt förfarande i rättegången. Bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i 1965 års lag.
Punkt 3 innehåller en s.k. indirekt litispendensregel. Enligl denna regel kan avgörande undantas från erkännande och verkställighet, om mål mellan samma parter och med samma syfle anhängiggjorts här i riket innan talan väckts i den främmande staten. Den föreslagna bestämmelsen syftar till att förhindra atl talan angående samma sak förs samtidigt i flera länder. Därigenom motverkas också att del meddelas inbördes motstridiga avgöranden som i och för sig uppfyller förutsättningarna för erkännande och verkställighet.
Som ytterligare grund för vägran att erkänna och verkställa utländskt avgörande finns i punkt 4 en bestämmelse om res judicata.
Andra slyckel behandlar avgöranden mot utebliven svarande. Bestämmelsen, som i motsats till första stycket inte är fakultativ, innebär att svaranden måsle i vederbörlig ordning ha fåtl del av underhållskravet och lid alt svara för alt avgörandet skall erkännas och verkställas här. Det krävs atl stämning innefattande underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan har överbringats till svaranden enligl ursprungslandets lag. Vad som skall anses ligga häri är inle helt klart. Av förarbetena vill synas som om även kungörelsedelgivning i vissa fall kan godtas. Samtidigt har emellertid uttalats viss misstro mot fiktiva delgivningsmetoder. Ett korrektiv mol missbruk ligger i kravet på att svaranden "med hänsyn till omständigheterna" skall ha haft tillräcklig tid alt svara i saken (jfr SOU 1968:40 s. 1 19). Del bör observeras att andra stycket till sin lydelse i avsevärd mån avviker från motsvarande regel i 1965 års lag.
4 § Denna paragraf motsvarar art. 7 och 8 i konventionen samt 4 !} 1965 års lag.
Ett grundläggande villkor för erkännande och verkställighet av etl utländskt avgörande är alt avgörandet meddelats av behörig myndighet i den främmande staten. Detta följer redan av I § andra stycket i lagen.
Enligt punkt I i första slyckel skall avgörandet anses meddelat av behörig myndighet, om någon av parterna hade sitt hemvist i den främmande staten när talan väcktes. Myndighet skall alltså anses behörig även om enbart käranden hade sitt hemvist i den främmande staten. I 4 § andra stycket 1965 års lag öppnas möjlighet att vägra
Prop. 1975/76:98 36
erkännande och verkställighet av avgöranden som meddelats av myndighet vars behörighet betingats enbart av den underhållsberältigades hemvist. Sådan möjlighet till vägran medges inle i 1973 års konvention.
Den utländska myndigheten skall vidare anses behörig om både käranden och svaranden var medborgare i den främmande staten, när talan väcktes (punkt 2). Motsvarande forumregel saknas i 1965 års lag. Det bar vid tillkomsten av den nya konventionen ansetts motiverat alt öppna en möjlighet att erkänna och verkställa avgörande från myndighet, vars behörighet grundats enbart på parternas nationalilel även om de inte har hemvist i ursprungslandet.
Enligt punkt 3 föreligger inte behörigbetshinder om svaranden uttryckligen godtagit atl saken prövas av myndigheten eller ulan förbehåll ingått i svaromål i saken. Om en svarande, som instämts lill annan domslol än som avses i punkt 1 eller 2 vill undgå verkställighet utomlands av det blivande avgörandet, fär han således antingen underlåta att ingå i svaromål eller positivt ge uttryck för sin inställning. Alt förbehållslöst ingå i svaromål i saken tilläggs samma effekt som eii prorogationsavtal.
Andra stycket innebär i likhet med punkt 2 en utvidgning av forumkatalogen i förhållande till 1965 års lag. Myndighet i främmande stat, .som meddelat avgörande angående underhåll, skall anses behörig om underhållet utgår med anledning av alt äktenskap upplöses, under förutsättning att myndigheten i sådant hänseende varit behörig enligl svensk rätt. De situationer som avses är att underhållet utdömts på grund av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap.
5 § Paragrafen motsvarar arl. 18 och 19 i konvenlionen.
Som har berörts tidigare kan offentligt organ under vissa förutsällningar begära erkännande oéh verkställighet av avgörande rörande underhållsskyldighet. I paragrafens försia stycke klargörs att offentligt organ som förskotteral bidrag tUl underhållsberättigad äger att i dennes iitälle begära erkännande och verkställighet, om organet är behörigt därtill enligl lagen i den stat det tillhör (art. 19).
Andra stycket behandlar det fall som regleras i art. 18. Det är alltså fråga om fall då det offentliga organet hos myndighet i det egna landet har utverkat en exekutionstitel mot den underhållsskyldige med anledning av att organet förskotteral underhållsbidrag. De närmare förutsättningarna för organets rätt atl begära erkännande och verkställighet har angetts i överensstämmelse med konventionstexlen.
6 §
Paragrafens första stycke motsvarar närmast art. 4 första stycket i
konventionen och 5 § 1965 års lag. Andra stycket, som saknar motsva-
Prop. 1975/76:98 37
righet i 1965 års lag, överensstämmer med art. 14.
Enligl försia stycket skall avgörande, som gäller här i riket enligt den nya lagen, på begäran verkställas här. Som framgår av 2 § är bestämmelsen tillämplig också på föriikning. För att "acte autheniique" skall bli exekutionstitel krävs särskild förklaring av regeringen.
Andra slyckel avser partiellt erkännande och partiell verkställighet av ett avgörande (eller motsvarande). Föreskriften har tagits med i tydlighetens intresse. En underhållsberättigad kan alltså begränsa sin ansökan till all avse endast en del av det utdömda underhållsbidraget.
7 § Paragrafen motsvarar art. 4 sista stycket i konventionen och 6 § 1965 års lag.
Paragrafen, vilken helt stämmer överens med sin motsvarighet i 1965 års lag, innehåller undanlag från kravet i I § på att avgörandet skall ha vunnit laga krafl. Paragrafen avser dels avgöranden som enligt särskilt förordnande får verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels interimistiska beslut för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger. Det krävs att motsvarande avgörande kunnat meddelas av svensk domslol. Möjligheten att erhålla provisorisk verkställighet har därför begränsats ull att avse utländska domar och beslut som meddelats av domstol. Administrativa avgöranden kan således inte bli föremål för provisorisk verkställighet. Som allmän förutsättning gäller all hinder för erkännande och verkställighet inte föreligger enligt 3 eller 4 §.
8§ Denna paragraf ansluter till arl. 17 ocb 20 i konventionen och motsvarar 7 § 1965 års lag.
Exekvaturförfarandet bör, i likhet med vad som i övrigt gäller beträffande verkställighet av utomnordiska avgöranden, förläggas till Svea hovrätt. Uppräkningen av de handlingar sökanden skall tillhandahålla domstolen stämmer i huvudsak överens med vad som gäller enligt 1965 års lag men har anpassats till den nya konventionens krav.
Bestämmelserna i första stycket punkt 1—3 synes inte ge anledning lill särskilda kommentarer. En viktig nyhet i förhållande till 1965 års lag är som redan nämnts att offentligt organ kan uppträda som sökande med anledning av att organet förskotteral underhållsbidrag. I sådant fall är sökanden skyldig att inge behövliga handlingar angående organets behörighei all begära verkställighet (punkt 4), se under 5 §.
Punkl 5 innehåller etl principiellt krav på att de aktuella handlingarna skall åtföljas av en bestyrkt översättning till svenska språket. Översältningskravet är emellertid inte absolut utan kan efterges med hänsyn till omständigheterna. Delta innebär, i likhet med vad som gäller i andra sammanhang, bl.a. att handling som är avfattad på danska eller norska språket får godtas (jfr dock 11 § lagförslaget). Även
Prop. 1975/76:98 38
handling, som är avfattad på annat språk (exempelvis ett världsspråk) bör i vissa fall kunna godtas (jfr 33 kap. 9 § rättegångsbalken).
Om ansökningshandlingarna är ofullständiga, skall sökanden beredas tillfälle all inkomma med komplettering.
9-11 §§ Dessa paragrafer har tiUkommit med slöd av art. 13 i konvenlionen, som utsäger atl exekvaturförfarandet skall följa den anmodade statens regler. Föreskrifterna stämmer med smärre redaktionella ändringar i sak överens med 8— 10 §§ 1965 års lag.
Del kan påpekas alt prövning som avser periodiskt utgående underhållsbidrag behöver ske endast en gång. Verkslällighel kan därefier ske allteftersom de olika bidragsbeloppen förfaller lill betalning (arl. 11). Vidare kan nämnas atl den allmänna grundsatsen atl exekvaturmyn-digheien inte får ompröva avgörandets materiella innehåll liksom i fråga om 1965 ärs lag inte ansetts behöva inflyta i lagtexten (art. 12).
Ikraftträdande m.m.
Den nya lagen bör träda i krafl den dag regeringen bestämmer.
Även utländska avgöranden som meddelats innan konventionen träder i kraft mellan Sverige och annan stat omfattas av lagförslaget. Däremot gäller sådant avgörande endast såvitt avser belopp som förfaller lill betalning efler det att konvenlionen trätt i kraft mellan Sverige och den stal där avgörandet meddelats (arl. 24). En uttrycklig ikrafiirädandebestämmelse härom bör meddelas.
Lagen kommer i försia hand atl vara tillämplig i förhållande till stater som ansluter sig till 1973 års konvention. 1965 års lag gäller alltjämt beträffande erkännande och verkställighet av underhållsbeslut i förhållande lill stater, som är anslutna lill 1958 års konvention och som inte tillträtt den nya konventionen. Dessutom är 1965 års lag lillämplig beträffande underhållsbidrag som förfallit till betalning före ikrafiträdandel av den nya lagen.
Förslaget aktualiserar en ändring av lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz. Eftersom varken Sverige eller Schweiz tilltrält 1973 års konvention framläggs inget sådanl lagförslag redan nu. En sådan ändring förutsätter förhandlingar om begränsning av 1936 års konvention mellan Sverige och Schweiz.
Prop. 1975/76:98
40
Convention on the recognition and enforcement of decisions relating to maintenance obligations
The States signatory to this Convention,
Desiring to establish common provisions lo govern the reciprocal recognition and enforcement of decisions relating to maintenance obligations in respect of adults,
Desiring to coordinate these provisions and those of the Convention of the 15th of April 1958 on the Recognition and Enforcement of Decisions Relating to Maintenance Obligations in Respect of Children,
Have resolved to conclude a Convention for this purpose and have agreed upon the following provisions —
Convention concernant le reconnaissance et 1'exécution de decisions relatives aux obligations alimentaires
Les Etats signataires de la présente Convention,
Désirant élablir des dispositions communes pour regler la reconnaissance et Texécu-tion réciproques de decisions relatives aux obligations alimentaires envers les adulles,
Désirant coordonner ces dispositions et celles de la Convention du 15 avril 1958 concernant la reconnaissance et Pexécution des decisions en matiére d'obligations alimentaires envers les enfants.
Ont résolu de conclure une Convention å cet effet et sont convenus des dispositions suivantes:
CHAPTER 1 — SCOPE OF THE
CONVENTION
Article 1
This Convention shall apply to a decision rendered by a judicial or administrative authority in a Contracting State in respect of a maintenance obligation arising from a family relalionship, parentage, marriage or affinity, induding a maintenance obligation towards an infant who is not legitimate, between —
1. a maintenance creditor and a maintenance debtor; or
2. a maintenance debtor and a public body which claims reimbursement of benefils given lo a maintenance creditor.
Il shall also apply lo a settlement made by or before such an authority ('transaction') in respect of the said obligations and between the same parties (hereafler referred to as a 'settlement').
Article 2
This Convention shall apply to a decision or settlement however described.
CHAPITRE I — CHAMP DAPPLICATION DE LA CONVENTION
Article premier
La présente Convention $'applique aux decisions en matiére d'obligations alimentaires découlanl de relations de famille, de parenté, de mariage ou d'alliance, y compris les obligations alimentaires envers un enfant non legitime, rendues par les autorités judiciaires ou adminislratives d'un Elal contraclant entré:
1. un créancier et un débiteur d'aliments; ou
2. un débiteur d'aliments el une institution publique qui poursuit le remboursement de la prestation fournie ä un créancier d'ali-ments.
Elle s'applique également aux transactions passées dans cette matiére devant ces autorités et entré ces personnes.
Article 2
La Convention s'applique aux decisions et aux transactions, quelle que soit leur denomination.
Prop. 1975/76:98 41
Bilaga 1
Konvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet
Denna konventions signatärmakter,
vilka önskar åstadkomma gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden beträffande underhåll till vuxna,
vilka önskar samordna dessa bestämmelser och bestämmelsema i konventionen den 15 april 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn,
har beslutat att ingå en konvention för detta ändamål och har överenskommit om följande bestämmelser.
KAPITEL I — KONVENTIONENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Denna konvention är tillämplig på avgöranden som meddelats av judiciell eller administrativ myndighet i fördragsslutande stat och avser underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-, äklenskaps-eller svågerlagsförhållande, inbegripet underhållsskyldighet mot barn utom äktenskap, mellan
1. underhållsberättigad och underhållsskyldig; eller
2. underhållsskyldig och offentiigt organ som gör anspråk på' återbetalning av bidrag som utbetalats till underbållsberättigad.
Konventionen är också tillämplig på förlikningsavtal (transactions) i samma ämne, vilka ingåtts inför sådan myndighet mellan samma parter.
Artikel 2
Konvenlionen är tillämplig på avgöranden och förlikningsavtal, oavsett hur de betecknats.
Prop. 1975/76:98
42
It shall also apply to a decision or settlement modifying a previous decision or settlement, even in the case where this ori-ginales from a non-Contracting State.
It shall apply irrespective of the international or internal character of the maintenance claim and whatever may be the nationality or habitual résidence of the parties.
Article 3
If a decision or settlement does not reläte solely lo a maintenance obligation, the effect of the Convention is limited to the parts of the decision or settlement which concern maintenance obligations.
Elle s'applique également aux decisions ou transactions modifiant une decision ou une transaction antérieure. méme au cas oii ceUe-ci proviendrail d'un Etat non conlractant.
Elle s'applique sans égard au caractére intemational ou interne de la réclamation d'aliments et quelle que soit la nationalité ou la résidence habituelle des parties.
Article 3
Si la decision ou la transaction ne concerne pas seulement Tobligation alimentaire, Teffet de la Convention reste limite å cette derniére.
CHAPTER II — CONDITIONS FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS
Article 4
A decision rendered in a Contracting State shall be recognised or enforced in anolher Contracting State —
1. if it was rendered by an authority considered to have jurisdiction under Arlicle 7 or 8: and
2. if il is no longer subject to ordinary forms of review in the State of origin.
Provisionally enforceable decisions and provisional measures shall, although subject to ordinary forms of review, be recognised or enforced in the State addressed if similar decisions may be rendered and enforced in thal State.
CHAPITRE II — CONDITIONS DE LA RECONNAISSANCE ET DE L'EXÉCUT10N DES DECISIONS Arlicle 4
La decision rendue dans un Etat contraclant doit étre reconnue ou déclarée exécutoire dans un autre Etat contraclant :
1. si elle a été rendue par une autorité considérée comme compétente au sens des artides 7 ou 8; et
2. si elle ne peut plus faire Tobjet d"un recours ordinaire dans TEtat d'origine.
Les decisions exécutoires par provision et les mesures provisionnelles sont, quoique susceplibles de recours ordinaire, reconnues ou déclarées exécutoires dans TElat requis si pareilles decisions peuvent y étre rendues et exécutées.
Article 5
Recognition or enforcement of a decision may, however, be refused —
1. if
recognition or enforcement of the
decision is manifestly incompalible with the
public policy ('ordre public') of the State
addressed; or
2. if the decision was obtained by fraud in connection with a matter of procédure; or
3. if proceedings between the same parties and having the same purpose are pending before an authority of the Slale addres-
Article 5
La reconnaissance ou Texécution de la decision peut néanmoins étre refusée :
1. si la reconnaissance ou Texécution de la decision est manifestement incompalible avec Tordre public de TElat requis; ou
2. si la decision résulte d'une fraude commise dans la procédure; ou
3. si un litige enlre les mémes parties et ayant le méme objet est pendanl devant une autorité de TElat requis, premiére saisie; ou
Prop. 1975/76:98
Den är även tillämplig på avgörande eller förlikningsavtal varigenom tidigare avgörande dier tidigare förlikningsavtal ändrats, även om detta avgörande eller förlikningsavtal härrör från icke fördragsslutande stat.
Den är tillämplig oavsett om underhållskravet ar av internationell eller inhemsk karaktär och utan hänsyn till parternas nationalitet eller hemvist.
43
Artikel 3
Om avgörandet eller förlikningsavlalet icke avser enbart underhållsskyldighet, begränsas konventionens verkan till de delar av avgörandet eller förlikningsavtalet som giiller underhållsskyldighet.
KAPITEL II — VILLKOR FÖR ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRANDEN Arlikd 4
Avgörande som meddelats i fördragsslutande stat skall erkännas eller verkställas i annan sådan stat
1. om del meddelats av myndighet som
enligt artikel 7 eller 8 anses behörig; ocb
2. om del vunnit laga kraft i den stat där
det meddelats.
Avgörande, som utan hinder av alt del ej äger laga kraft får verkställas i den stat där det meddelats, samt beslut för liden intill dess laga krafl ägande dom eller beslut föreligger skall erkännas eller verkställas i den anmodade staten, om liknande avgörande kan meddelas ocb verkställas där.
Artikd 5
Erkännande eller verkställighet av avgörande kan dock vägras
1. om erkännande eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i den anmodade staten; eller
2. om avgörandet påverkats av svikligt förfarande i rättegången; eller
3. om mål mellan samma parter angående samma sak är anhängigt vid myndighet i den anmodade staten och detta mål an-
Prop. 1975/76:98
44
sed and those proceedings were the first to be instituted; or
4. if the decision is incompalible with a decision rendered between the same parlies and having the same purpose, either in the State addressed or in another State, provided that this latter decision fulfils the conditions necessary for its recognition and enforcement in the State addressed.
4. si la decision est incompalible avec une decision rendue entré les mémes parties et sur le méme objet, soit dans TElat requis, soit dans un autre Etat lorsque, dans ce dernier cas, elle réunit les conditions nécessaires å sa reconnaissance et å son execution dans TEtat requis.
Article 6
Without prejudice lo the provisions of Article 5, a decision rendered by default shall be recognised or enforced only if notice of the institution of the proceedings, induding notice of the substance of the claim, has been served on the defaulting party in accordance with the law of the State of origin and if, having regard to the circumstances, thal party has had sufficient time to enable him to defend the proceedings.
Article 6
Sans prejudice des dispositions de Tartide 5, une decision par défaul n"est reconnue ou déclarée exécutoire que si Tade introduclif d'instance contenant les elements essentids de la demande a été notifie ou signifie å la partie défaillante selon le droit de TEtat d'origine et si, compte tenu des circonstances, cette partie a disposé d'un délai suf-fisant pour presenter sa défense.
Arlicle 7
An authority in the State of origin shall be considered to have jurisdiction for the purposes of this Convention —
1. if
either the maintenance debtor or the
maintenance creditor had his habitual ré
sidence in the State of origin at the time
when the proceedings were instituted; or
2. if
the maintenance debtor and Ihe
maintenance creditor were nationals of Ihe
Slale of origin at the lime when the pro
ceedings were instituted; or
3. if
the defendanl had submitted to the
jurisdiction of the authority, either expressly
or by defending on the merits of the case
without objecling lo the jurisdiction.
Article 7
L'autorité de PEtat d'origine est considérée comme compétente au sens de la Convention :
1. si le débiteur ou le créancier d'aliments avait sa résidence habituelle dans TElat d'origine lors de rintroduction de Tinstance; ou
2. si le débiteur et le créancier d'aliments avaienl la nationalité de TEtat d'origine lors de rintroduction de Tinstance; ou
3. si le défendeur s'est soumis å la compélence de cette autorité soit expressémenl, soit en s'expliquant sur le fond sans réserves louchant ä la compélence.
Artide 8
Without prejudice to the provisions of Article 7, the authority of a Contracting State which has given judgment on a maintenance claim shall be considered to have jurisdiction for the purposes of this Convention if the maintenance is due by reason of a divorce or a legal separation, or a dédaration thal a marriage is void or annulled, obtained from an authority of that State
Article 8
Sans prejudice des dispositions de Tarticle 7, les autorités d'un Etat conlractant qui ont statué sur la réclamation en aliments sont considérées comme compélentes au sens de la Convention si ces aliments sont dus en raison d'un divorce, d'une separation de corps, d'une annulation ou d'une nullité de mariage intervenu devant une autorité de cet Etat reconnue comme com-
Prop. 1975/76:98 45
hängiggjorts först; eller
4. om avgörandet strider mot avgörande som meddelats mellan samma parter angående samma sak, antingen i den anmodade staten eller annan stat, under förutsättning att detta senare avgörande uppfyller de krav som är nödvändiga för erkännande och verkställighet i den anmodade staten.
Artikel 6
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 5 skall avgörande som meddelats mot utebliven svarande erkännas eller verkställas endast om stämning, innefattande underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan, delgivits svaranden enligt lagen i stat där avgörandet har meddelats och denne med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid för atl svara i saken.
Arlikd 7
Myndighet i den stat som meddelat av-görandel skall anses vara behörig i den mening som avses i denna konvention
1. om den underhållsskyldige dier den underhållsberättigade när målet anhängiggjordes hade sitt hemvist i den stal som meddelat avgörandet; eller
2. om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade när målet anhängiggjordes var medborgare i den stat som medddat avgörandet; eller
3. om svaranden godtagit myndighetens behörighet antingen uttryckligen eller genom att utan invändning angående myndighetens behörighet ingå i svaromål i saken.
Artikd 8
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 skall myndighet i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig enligt denna konvention, om underhållet utgåi med anledning av äktenskapsskillnad, legal separation, ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap som beslutats av myndighet i samma stat och denna myndighet varit behörig i så-
Prop. 1975/76:98
46
recognised as having jurisdiction in that malier, according to the law of the Slale addressed.
Arlicle 9
The authority of the State addressed shall be bound by the findings of fact on which the authority of the State of origin based its jurisdiction.
pétenle en cette matiére selon le droit de TElat requis.
Artide 9
L'autorité de PEtat requis est liée par les constalations de fait sur lesqueUes Paulorité de TEtat d'origine a fondé sa compélence.
Article 10
If a decision deals with several issues in an application for maintenance and if recognition or enforcement cannot be granled for the whole of the decision, the authority of the State addressed shall apply this Convention to that part of the decision which can be recognised or enforced.
Artide 11
If a decision provided for the periodical payment of maintenance, enforcement shall be granted in respect of payments already due and in respect of future payments.
Article 10
Lorsque la decision porte sur plusieurs chefs de la demande en aliments et que la reconnaissance ou Texécution ne peut étre accordée pour le tout, rautorité de TEtat requis applique la Convention å la partie de la decision qui peut étre reconnue ou déclarée exécutoire,
Article 11
Lorsque la decision a ordonné la prestation d'aliments par paiements périodiques, rexécution est accordée tant pour les paiements échus que pour ceux å écboir.
Article 12
There shall be no review by the authority of the State addressed of the merits of a decision, unless this Convention otherwise provides.
Article 12
L'autorité de PEtat requis ne procéde å aucun examen au fond de la decision, å moins que la Convention n'en dispose autrement.
CHAPTER III — PROCÉDURE FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS
CHAPITRE III — PROCÉDURE DE LA RECONNAISSANCE ET DE LEXÉCUTION DES DECISIONS
Article 13
The procédure for the recognition or enforcement of a decision shall be governed by the law of the Slale addressed, unless this Convention otherwise provides.
Article 14
Partial recognition or enforcement of a decision can always be applied for.
Artide 15
A maintenance creditor, who, in the State
Article 13
La procédure de la reconnaissance ou de rexécution de la decision est régie par le droit de PEtat requis, å moins que la Convention n'en dispose autrement.
Article 14
La reconnaissance ou Texécution partielle d'une decision peut toujours étre demandée.
Article 15
Le créancier d'aliments qui, dans TEtat
Prop. 1975/76:98 47
dant hänseende enligt lagen i den anmodade staten.
Artikel 9
Myndigheten i den anmodade staten är bunden av vad myndigheten i ursprungs-staten har funnit utrett angående de omständigheter på vilka den senare myndigheten grundat sin behörighei.
Artikd 10
Avser avgörande flera frågor som rör underhåll och kan erkännande eller verkställighet icke medges för avgörandet i dess helhet, skall myndigheten i den anmodade staten tillämpa konventionen på den del av avgörandet som kan erkännas dier verkställas.
Arlikd 11
Har i avgörande om underhåll förordnats att underhållet skall erläggas genom periodiska betalningar, kan verkställighet medges för både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till betalning.
Artikel 12
Myndigbeten i den anmodade staten får icke underkasta avgörandet någon saklig prövning, om ej annat följer av denna konvention.
KAPITEL III — FÖRFARANDET I FRÅGA OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRANDEN
Artikd 13
Förfarandet i fråga om erkännande eller verkställighet av avgörande regleras av den anmodade statens lag, om ej annat följer av denna konvention.
Artikel 14
Partiellt erkännande eller partiell verkställighet av avgörande får alltid begäras.
Artikd 15
Underhållsberättigad som i urspmngssta-
Prop. 1975/76:98
48
of origin, has benefited from complete or partial legal aid or exemption from costs or expenses, shall be entitled, in any proceedings for recognition or enforcement, to benefit from the most favourable legal aid or the most extensive exemption from costs or expenses provided for by the law of the State addressed.
d'origine, a bénéficie en tout ou en partie de Tassistance judiciaire ou d'une exemption de frais el dépens, bénéficie, dans toute procédure de reconnaissance ou d"exécution, de Tassistance la plus favorable ou de Texemp-tion la plus large prévue par le droit de TEtal requis.
Artide 16
No security, bond or deposit, however described, shall be required to guarantee the payment of costs and expenses in the proceedings to which the Convention refers.
Article 16
Aucune caution ni aucun dépöt, sous quelque denomination que ce soit, ne peut étre impose pour garanlir le paiement des frais et dépens dans les procedures visées par la Convention.
Artide 17
The party seeking recognition or applying for enforcement of a decision shall furnish —
1. a complete and true copy of the decision;
2. any document necessary to prove that the decision is no longer subject lo the ordinary forms of review in the State of origin and, where necessary, thal it is enforceable;
3. if the decision was rendered by default, the original or a certified true copy of any document required to prove that the nolice of the institution of proceedings, induding notice of the substance of the claim, has been properly served on the defaulting party according to the law of the Slale of origin;
4. where appropriate, any document necessary to prove that he obtained legal aid or exemption from costs or expenses in the State of origin;
5. a translation, certified as true, of the abovementioned documents unless the authority of the State addressed dispensés with such translation.
If there is a failure to produce the documents mentioned above or if the conlents of the decision do not permil the authority of the State addressed to verify whether the conditions of this Convention have been fulfilled, the authority shall allow a specified period of time for the production of the necessary documents.
No légalisation or other like formality may be required.
Artide 17
La partie que invoque la reconnaissance ou qui demande Pexécution d'une decision doit produire :
1. une expedition complete et conforme de la decision;
2. tout document de nature å prouver que la decision ne peut plus faire Tobjet d'un recours ordinaire dans TEtat d'origine et, le cas échéant, qu'elle y est exécutoire;
3. s'il s'agit d'une decision par défaul,
Toriginal ou une copie certifiée conforme du
document de nature ä prouver que Tacte
introduclif d'inslance contenant les elements
essentids de la demande a été réguliére-
ment notifie ou signifie å la partie défail
lante selon le droit de PEtat d'origine;
4. le cas échéant, loute piéce de nature ä prouver qu'elle a obtenu Tassistance judiciaire ou une exemption de frais et dépens dans TElat d'origine;
5. sauf dispense de Tautorité de TEtat requis, la traduction certifiée conforme des documents mentionnés ci-dessus.
A défaul de production des documents mentionnés ci-dessus ou si le contenu de la decision ne permet pas ä rautorité de TElat requis de vérifier que les conditions de la Convention sont remplies, cette autorité im-partit un délai pour produire tous documents nécessaires.
Aucune légalisation ni formalité analoque ne peut étre exigée.
Prop. 1975/76:98 49
ten åtnjutit helt eller delvis kostnadsfri rättshjälp dier befrielse från kostnader och avgifter, skall vid förfarandet i fråga om erkännande eller verkställighet vara berälligad till rättshjälp eller befrielse från kostnader och avgifter enligt de förmånligaste regler som gäller i den anmodade staten.
Artikel 16
Borgen, deposition eller annan säkerhet, oavsett dess benämning, får icke krävas för att säkerställa betalning av kostnader och avgifter vid de förfaranden som avses i denna konvention.
Artikd 17
Part, som ansöker om erkännande eller verkställighet av avgörande, skall förete
1. en fullständig ocb bestyrkt avskrift av avgörandet;
2. de handlingar som erfordras för att styrka alt avgörandet vunnit laga kraft i ursprungsstaten och, i förekommande faU, att avgörandet får verkställas där;
3. om avgörandet meddelats på gmnd av utevaro, originalen till eller bestyrkta avskrifter av de handlingar som erfordras för att styrka att stämning med underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan vederbörligen delgivits den uteblivna parten enligt lagen i ursprungsstaten;
4. i förekommande fall, handling som visar all parten erhållit rättshjälp dier befrielse från kosinader och avgifter i ursprungsstaten;
5. bestyrkt översättning av ovan nämnda handlingar, såvida icke myndigheten i den anmodade staten medger undantag.
Företes ej ovan nämnda handlingar eller framgår ej av avgörandet om villkoren i konventionen är uppfyllda, skall tillfälle beredas sökanden att inom viss tid förete erforderliga handlingar.
Legalisering eller likartat förfarande får icke krävas.
4-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98
Prop. 1975/76:98
50
CHAPTER IV — ADDITIONAL PROVISIONS RELATING TO PUBLIC BODIES
Artide 18
A decision rendered against a maintenance debtor on the application of a public body which claims reimbursement of benefits provided for a maintenance creditor shall be recognised and enforced in accordance with this Convention —
1. if reimbursement can be obtained by the public body under the law to which it is subject; and
2. if the existence of a maintenance obligation between the creditor and the debtor is provided for by the internal law applicable under the rules of private international law of the State addressed.
CHAPITRE IV — DISPOSITIONS COMPLÉMENTAIRES RELATIVES AUX INSTITUTIONS PUBLIQUES
Artide 18
La decision rendue contre un débiteur d'aliments å la demande d'une institution publique qui poursuit le remboursement de prestations fournies au créancier d'aliments est reconnue et déclarée exécutoire conformément ä la Convention :
1. si ce remboursement peut étre obtenu par cette institution selon la loi qui la régit; el
2. si Texistence d'une obligation alimentaire enlre ce créancier el ce débiteur est prévue par la loi interne désignée par le droit international privé de TEtat requis.
Article 19
A public body may seek recognition or claim enforcement of a decision rendered between a maintenance creditor and maintenance debtor to the extent of the benefits provided for the creditor if it is entitled ipso jure, under the law to which it is subject, to seek recognition or claim enforcement of the decision in place of the creditor.
Article 19
Une institution publique peut, dans la mesure des prestations fournies au créancier, demander la reconnaissance ou Texéculion d'une decision rendue enlre le créancier et le débiteur d'aliments si, d'aprés la loi qui la régit, elle est de plein droit habilitée å invoquer la reconnaissance ou å demander rexécution de la decision å la place du créancier.
Article 20
Without prejudice to tbe provisions of Article 17, the public body seeking recognition or claiming enforcement of a decision shall furnish any document necessary to prove that it fulfils the conditions of subparagraph 1, of Article 18 or Article 19, and that benefits have been provided for the maintenance creditor.
Article 20
Sans prejudice des dispositions de rarlide 17, rinstitution publique qui invoque la reconnaissance ou qui demande Pexécution doit produire tout document de nature ä prouver qu'elle répond aux conditions prévues par rarticle 18, chiffre 1, ou par Tar-ticle 19, et que les prestations ont été fournies au créancier d'aUmenls.
CHAPTER V — SETTLEMENTS
Article 21
A settlement which is enforceable in the State of origin shall be recognised and enforced subject to the same conditions as a decision so far as such conditions are applicable to it.
CHAPITRE V — TRANSACTIONS
Article 21
Les transactions exécutoires dans TElat d'origine sont reconnues et déclarées exécutoires aux mémes conditions que les decisions, en tant que ces conditions leur sont applicables.
Prop. 1975/76:98 51
KAPITEL IV — TILLÄGGSBESTÄMMELSER BETRÄFFANDE OFFENTLIGA ORGAN
Artikd 18
Avgörande som meddelats mot underhållsskyldig på ansökan av offentligt organ, som kräver återbetalning av bidrag som utbetalats till underhållsberättigad, skall erkännas och förklaras verkställbart i enlighet med konventionen
1. om det offentliga organet kan erhålla
återbetalning enligl den lag det lyder under;
och
2. om underhållsskyldighet mellan den
underhållsberättigade och den underhålls
skyldige är föreskriven i den inhemska lag ■
som är tillämplig enligt den anmodade sta
tens internationella privaträtt.
Artikel 19
Offentligt organ kan, i den mån bidrag lämnats till underhållsberättigad, begära erkännande eller verkställighet av avgörande som meddelats i mål mellan underhållsberättigad och underhållsskyldig, om organet enligt den lag det lyder under är omedelbart berättigat att ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.
Artikel 20
Utan hinder av bestämmelserna i artikel 17 skall offentligt organ, som ansöker om erkännande eller verkställighet av avgörande, förete handlingar som erfordras för att styrka att villkoren i artikd 18 punkt 1 eller artikel 19 är uppfyllda samt atl underhållsbidrag har lämnats till den underhållsberättigade.
KAPITEL V — FÖRLIKNINGS AVTAL
Artikel 21
Förlikningsavtal, som kan verkställas i ursprungsstaten, skall erkännas och förklaras verkställbart på samma villkor som gäller för avgöranden, i den mån dessa villkor är tillämpliga.
Prop. 1975/76:98
52
MISCELLANEOUS |
CHAPTER VI PROVISIONS
Artide 22
A Contracting Slale, under whose law the transfer of funds is restricted, shall accord the highesl priority to the transfer of funds payable as maintenance or to cover costs and expenses in respect of any claim under this Convention.
CHAPITRE VI — DISPOSITIONS DIVERSES
Artide 22
Les Etats contractants dont la loi impose des restrictions aux transferts de fonds ac-corderont la priorité la plus élevée aux transferts de fonds destinés ä étre versés comme aliments ou å couvrir des frais et dépens encourus pour toute demande régie par la Convention.
Artide 23
This Convention shall not restrict the application of an international instrument in force between the State of origin and the State addressed or other law of the State addressed for the purposes of obtaining recognition or enforcement of a decision or settlement.
Artide 23
La Convention n'empéche pas qu"un autre instrument international liant TElal d"origine et TElat requis ou que le droit non conven-tionnel de FEtat requis soient invoqués pour obtenir la reconnaissance ou Fexécution d'une decision ou d'une transaction.
Artide 24
This Convention shall apply irrespective of the date on which a decision was rendered.
Where a decision has been rendered prior to the entry into force of the Convention between the State of origin and the State addressed. it shall be enforced in the latter State only for payments falling due after such entry into force.
Article 24
La Convention est applicable quelle que soit la date å laquelle la decision a été rendue.
Lorsque la decision a été rendue avant Tentrée en vigueur de la Convention dans les rapports enlre TEtat d"origine et FEtat requis, elle ne sera déclarée exécutoire dans ce dernier Etat que pour les paiements å échoir apres cette entrée en vigueur.
Artide 25
Any Contracting State may, al any lime, declare that the provisions of this Convention will be extended, in relation to other States making a dédaration under this Artide, to an official deed ("acte autheniique") drawn up by or before an authority or public official and directly enforceable in the State of origin insofar as these provisions can be applied to such deeds.
Article 25
Tbul Etat conlractant peut, ä loul moment, déclarer que les dispositions de la Convention seront étendues, dans ses relations avec les Etats qui auront fait la méme dédaration, å tout acte autheniique dressé par-devant une autorité ou un officier public, refu el exécutoire dans FEtat d'origine, dans la mesure oCi ces dispositions peuvent étre appliquées å ces actes.
Article 26
Any Contracting State may, in accordance with Artide 34, reserve the right not to recognise or enforce —
1. a decision or settlement insofar as it relätes to a period of time after a maintenance creditor attains the age of twenty-
Artide 26
Tout Etat conlractant pourra, conformément å rarlide 34, se reserver le droit de ne pas reconnaitre ni déclarer exécutoires :
1. les decisions et les transactions portant sur les aliments dus pour la période postérieure au mariage ou au vingt-et-
Prop. 1975/76:98 53
KAPITEL VI — ÖVRIGA BESTÄMMELSER
Arlikd 22
De lördragsslutande stater, vars lagar begränsar överföring av penningmedel, skall bevilja högsta prioritet för överföring av penningmedel för betalning av underhåll eller för att täcka kostnader och avgifter hänförliga till krav som avses i denna konvention.
Artikel 23
Denna konvention utgör ej hinder mot alt åberopa annat internationellt fördrag som gäller mellan ursprungsstaten och den anmodade staten eller lagen i den anmodade stålen för att erhålla erkännande eller verkställighet av avgörande eller förlikningsavtal.
Arlikd 24
Konventionen är tillämplig oavsett när avgörandet har meddelats.
Har avgörandet meddelats innan konventionen trätt i kraft mellan ursprungsstaien och den anmodade staten, skall det verkställas i den anmodade staten endast beträffande belopp som förfaller till betalning efter sådant ikraftträdande.
Artikel 25
Fördragsslutande stal får när som helst förklara atl bestämmelserna i denna konvention skall, i förhållande till andra stater vilka har avgett samma förklaring, gälla även beträffande sådan officiell handling (acte autheniique) som är upprättad av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och är omedelbart verkställbar i ursprungsstaien, i den mån dessa bestämmelser kan tillämpas på sådana handlingar.
Artikel 26
Fördragsslutande stat får, i enlighet med artikel 34, förbehålla sig rätt att icke erkänna eller verkställa
1. avgörande och föriikningsavtal som avser underhåll för liden efter det att underhållsberättigad ingått äktenskap eller
Prop. 1975/76:98
54
one years or marries, except when the creditor is or was the spouse of the maintenance debtor;
2. a decision or settlement in respect of
maintenance obligations
a) between persons related collaterally;
b) between persons related by affinity;
3. a decision or settiement unless it pro
vides for the periodical payment of main
tenance.
A Contracting State which has made a reservation shall not be entitled to claim the application of this Convention to such decisions or settlements as are excluded by its reservation.
Article 27
If a Contracting State has, in matters of maintenance obligations, two or more legal systems applicable to different calegories of persons, any reference to the law of that State shall be construed as referring to the legal system which ils law designates as applicable to a particular category of persons.
uniéme anniversaire du créancier par un débiteur autre que Fépoux ou Tex-époux du créancier;
2. les decisions et les transactions en matiére d'obIigations alimentaires
a) enlre collatéraux;
b) enlre alliés;
c) les decisions el les transactions ne pré-voyant pas la prestation d'aliments par paiements périodiques.
Aucun Etat contraclant qui aura fait Tusage d"une réserve ne pourra prétendre å rapplicalion de la Convention aux decisions et aux transactions exclues dans sa réserve.
Article 27
Si un Elal conlractant connait, en matiére d'obIigations alimentaires, deux ou plusieurs systémes de droit applicables å des calegories différentes de personnes, toute référence å la loi de cet Etat vise le systéme juridique que son droit désigne comme applicable ä une catégorie parliculiére de personnes.
Artide 28
If a Contracting State has two or more territorial units in which different systems of law apply in relation to the recognition and enforcement of maintenance decisions —
1. any reference to the law or procédure or authority of the State of origin shall be construed as referring lo the law or procédure or authority of the territorial unit in which the decision was rendered;
2. any reference to the law or procédure or authority of the State addressed shall be construed as referring to the law or procédure or authority of the territorial unit in which recognition or enforcement is sought;
3. any reference made in the application of sub-paragraph 1 or 2 lo the law or procédure of the State of origin or to the law or procédure of the State addressed shall be construed as induding any relevant legal rules and principles of the Contracting Slale which apply lo the territorial units com-nrising it;
4. any reference to the habitual résidence
Arlicle 28
Si un Etat conlractant comprend deux ou plusieurs unités territoriales dans lesqueUes différenls systémes de droit s'appliquent en ce qui concerne la reconnaissance et rexécution de decisions en matiére d'obligations alimentaires :
1. toute référence ä la loi, ä la procédure ou å rautorité de FEtat d'origine vise la loi, la procédure ou rautorité de Punité territoriale dans laquelle la decision a été rendue;
2. loute référence å la loi, å la procédure ou ä rautorité de FEtat requis vise la loi, la procédure ou rautorité de Funité territoriale dans laquelle la reconnaissance ou Pexécution est invoquée;
3. toute référence faite, dans Fapplication des chiffres 1 et 2, soil å la loi ou ä la procédure de FElat d'origine soil å la loi ou å la procédure de FEtat requis doit élre inter-prétée comme comprenant tous les régles et principes légaux appropriés de FEtat conlractant qui régissent les unités territoriales qui le förment;
4. loute référence å la résidence habi-
Prop. 1975/76:98 55
uppnått tjugoett års ålder, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make;
2. avgörande och förlikningsavtal om un
derhållsskyldighet
a. mellan släktingar i sidled;
b. mellan släktingar genom gifte;
3. avgörande och förlikningsavtal som
icke avser periodisk betalning av underhåll.
Fördragsslutande stat som har gjort förbehåll kan icke kräva tillämpning av konventionen beträffande avgörande eller förlikningsavtal som undantagits genom förbehållet.
Artikel 27
Har fördragsslutande stat i fråga om underhållsskyldighet två eller flera rättssystem för olika kategorier av personer, skall varje hänvisning till lagen i denna stat avse det rättssystem vilket enligt lagen i den staten är tillämpligt på den särskilda kategorin av personer.
Artikel 28
Omfattar fördragsslutande stat två eller flera områden med olika rättssystem beträffande erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden skall
1. hänvisning till lagen, förfarandet eller myndigheten i ursprungsstaten avse lagen, förfarandet dier myndigheten inom del område där avgörandet har meddelats;
2. hänvisning till lagen, förfarandet eller myndigbeten i den anmodade staten avse lagen, förfarandet eller myndigheten inom det område där erkännande eller verkställighet begäres;
3. hänvisning som göres vid tillämpning av punkt 1 eller 2 till antingen lagen och förfarandet i ursprungsstaien eller lagen och förfarandet i den anmodade staten omfatta alla tillämpliga rättsregler ocb rättsgrundsatser i den fördragsslutande staten vilka är lillämpliga inom de områden staten består av;
4. hänvisning till den underhållsberättiga-
1 \
Prop. 1975/76:98
56
of the maintenance creditor or the maintenance debtor in Ihe State of origin shall be construed as referring to his habitual résidence in the territorial unit in whidi the decision was rendered.
Any Contracting State may. at any time. dedare thal it will not apply any one or more of the foregoing rules to one or more of the provisions of this Convention.
tuelle du créancier ou du débiteur d"aliments dans FElat dorigine vi.se sa résidence habituelle dans 1'unité territoriale dans laquelle la decision a été rendue
Tout Etat conlractant peut, en tout temps, déclarer qu'il n'appliquera pas Fune ou plusieurs de ces régles ä une ou plusieurs dispositions de la Convention.
Artide 2)
This Convention shall replace, as regards the States who are Parties to it, the Convention on the Recognition and Enforcement of Decisions Rdating to Maintenance Obligations in Respect of Children, conduded at Ihe Hague on the 15th of April 1958.
Ariide 29
La présente Convention remplace dans les rapports enlre les Etat qui y sont Parties, la Convention concernant la reconnaissance el rexécution des decisions en matiére d"obliga-tions alimentaires envers les enfants, conclue å la Haye le 15 avril 1958.
CHAPTER VII — FINAL CLAUSES
Article 30
This Convention shall be open for signature by the Stales which were Members of the Hague Conférence on Private International Law at the time of its Twelfth Session.
It shall be ratified, accepted or approved and the instruments of ratification. acceptance or approval shall be depositeti with the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
DISPOSITIONS |
CHAPITRE VU FINALES
Artide 30
La Convention est ouverte ä la signature des Etats qui étaient membres de la Conférence de la Haye de droit international privé lors de sa Douziéme session.
Elle sera ratifiée, acceptée ou approuvée et les instruments de ratification, d"accepta-tion ou d'approbation seront déposés auprés du Ministére des Affaires Etrangéres des Pays Bas.
Artide 31
Any State which has become a Member of the Hague Conférence on Private International Law after the dale of its Twelfth Session, or which is a Member of the United Nations or of a specialised agency of thal Organisation, or a Party to the Statute of the International Court of Justice may accede to this Convention after it has entered into force in accordance with the first paragraph of Article 35.
The instrument of accession shall be deposited with the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
Such accession shall have effect only as regards the relations between the acceding State and those Contracting States which
Artide 31
Tout Etat qui n"est devenu membre de la Conférence qu'aprés la Douziéme session, ou qui appartient å ]'Organisation des Nations Unies ou ä une institution spécialisée de celle-ci, ou est Partie au Statut de la Cour internationale de Justice, pourra adhérer å la présente Convention apres son entrée en vigueur en vertu de Farlide 35, alinéa premier.
L'instrument d'adhésion sera déposé auprés du Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
L'adhésion n'aura d'effet que dans les rapports enlre FElat adhérant et les Etats contractants qui n'auront pas élevé d'objec-
Prop. 1975/76:98 57
des dier underhållsskyldiges hemvist i ursprungsstaien avse hans hemvist inom det område där avgörandet meddelats.
Fördr.igsslutande stat kan när som helst förklara att den icke kommer att tillämpa en dier flera av reglerna i denna artikel på en eller flera av bestämmelserna i denna konvention.
Artikd 29
Denna konvention skall, i förhållandet mellan stater som har tillträtt konvenlionen, ersätta konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till bam, vUken ingicks i Haag den 15 april 1958.
KAPITEL VII - SLUTBESTÄMMELSER
Artikd 30
Denna konvention är öppen för undertecknande av de stater som var medlemmar i Haagkonfcrensen för internationell privaträtt vid tidpunkten för dess tolfte session.
Den skall ratificeras, antagas eller god
kännas och ratifikations-, antagande- eller
godkännandeinstrumenten deponeras hos
det nederländska utrikesministeriet.
Artikel 31
Stat, som har blivit medlem av Haagkonferensen för internationell privaträtt etter dess tolfte session eller som är medlem i Förenta Nationerna eller något av denna organisations fackorgan eller är ansluten till stadgan för den internationdla domstolen, kan ansluta sig till denna konvention sedan den trätt i kraft enligt artikel 35 första stycket.
Anslulningsinstrumenlet skall deponeras hos det nederländska utrikesministeriet.
Anslutningen får verkan endast i förhållandet mellan den stat som anslutit sig och de fördragsslutande stater som icke gjort
5-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr98
Prop. 1975/76:98
58
have not raised an objection to its accession in the twelve months afler the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 3 of Article 37. Such an objection may also be raised by Member States at the time when they ratify, accept or approve the Convention after an accession. Any such objection shall be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
tion å son encontre dans les douze mois apres la reception de la notification prévue au chiffre 3 de Farticle 37. Une telle objection pourra également étre élevée par tout Etat membre au moment d"une ratification, acceptation ou approbation de la Convention, ultérieure å Fadhésion. Ces objections seront notifiées au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
Artide 32
Any State may, at the time of signature, ratification, acceptance, approval or accession, dedare thal this Convention .shall extend to all the territories for the international relations of which it is responsible, or lo one or more of them. Such a dédaration shall take effect on the date of entry into force of the Convention for the State concerned.
Ät any time thereafter, such extensions shall be notified lo the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
The extension shall have effect as regards the relations between the Contracting States which have not raised an objection to the extension in the twelve months after the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 4 of Artide 37 and the territory or territories for the international relations of which the State in question is responsible and in respect of which the notification was made.
Such an objection may also be raised by Member States when they ratify, accept or approve the Convention after an extension.
Any such objection shall be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
Artide 32
Tout Etat, au moment de la signature, de la ratification, de Fapprobation, de Faccep-lation ou de Fadhésion, pourra déclarer que la Convention s'élendra ä Fensemble des territoires qu'il représente sur le plan international, ou å Fun ou plusieurs d'entre eux. Cette dédaration aura effet au moment de Fentrée en vigueur de la Convention pour ledit Etat.
Par la suite, toute extension de cette nature sera notifiée au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
L'extension aura effet dans les rapports entré les Etats contractants qui, dans les douze mois apres la reception de la notification prévue å Farticle 37, chiffre 4, n'auront pas élevé d'objection å son encontre, et le territoire ou les territoires dont les relations inlernalionales sont assurées par FEtat en question, et pour lequel ou lesquels la notification aura été faite.
Une telle objection pourra également étre élevée par tout Elal membre au moment d'une ratification, acceptation ou approbation ultérieure å 1'extension.
Ces objections seront notifiées au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
Ärtide 33
If a Contracting State has two or more territorial units in which different systems of law apply in relation to the recognition and enforcement of maintenance decisions, it may, at the lime of signature, ratification, acceptance, approval or accession, declare that this Convention shall extend to all its territorial units or only to one or more of them and may modify its dederation by submitting another dédaration at any time thereafter.
Artide 33
Tout Etat contraclant qui comprend deux ou plusieurs unités territoriales dans lesquel-les des systémes de droit différenls s'appli-quent en ce qui concerne la reconnaissance et 1'exécution de decisions en matiére d"ob-ligalions alimentaires pourra, au moment de la signature, de la ratification, de 1'accepla-tion, de Fapprobation ou de Fadhésion, déclarer que la présente Convention s"étendra å toutes ces unités territoriales ou seulement å Fune ou å plusieurs d"entre elles et pourra,
Prop. 1975/76:98 59
invändning mot anslutningen inom tolv månader efter mottagandet av sådan underrättelse som avses i artikel 37 punkt 3. Sådan invändning får även göras av medlemsstater när de ratificerar, antager eller godkänner konventionen efter en anslutning. Invändningarna skall meddelas till det nederländska utrikesministeriet.
Artikel 32
Stat som undertecknar, ratificerar, antager, godkänner eller ansluter sig till konventionen kan i samband därmed förklara att konventionens tillämpning utsträcks till samtliga de områden, för vilkas internationella förbindelser staten svarar, eller lill ett eller flera av dessa. Sådan förklaring får verkan från del att konventionen träder i kraft för den berörda staten.
Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om sådana utvidgningar som sker senare.
Den utsträckta tillämpningen av konventionen gäller endast i förhållandel mellan stater som icke gjort invändning mol den utsträckta tillämpningen inom tolv månader från mottagandet av underrättelse enligt artikel 37 punkt 4 och del eller de områden för vilkas internationella förbindelser staten i fråga är ansvarig och för vilket eller vilka underrättelsen skedde.
Sådan invändning får även göras av medlemsstater när de ratificerar, antager eller godkänner konventionen efter en utvidgning.
Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om sådana invändningar.
Artikel 33
Fördragsslutande stat, som består av två eller flera områden med olika rättssystem för erkännande och verkställighet av undcr-hållsavgöranden, kan vid undertecknande, ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, förklara att denna konvention skall utsträckas till att omfatta alla dess områden eller endast ett dier flera av dessa och kan när som helst ändra sin förklaring genom att avge ny förklaring.
Prop. 1975/76:98
60
These déclarations shall be notified to the Ministry of Foreign .Affairs of the Nelherlands. and shall state expressly the territorial unit to which the Convention applies.
Other Contracting States may dedine to recognise a maintenance decision if, at the date on which recognition is sought, the Convention is nol applicable to the territorial unit in which the decision was rendered.
ä loul moment, modifier cette dédaration en faisant une nouvelle dédaration.
Ces déclarations seront notifiées au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas et indiqueront expressémenl Funité territoriale ä laquelle la Convention s'applique.
Les autres Etats contractants pourront refuser de reconnaitre une decision en matiére d'obligations alimentaires si, å la date ä laquelle la reconnaissance est invoquée, la Convention n'est pas applicable å Funité territoriale dans lequdle la decision a été obtenue.
Ariide 34
Any State may, not later than the moment of its ratification, acceptance, approval or accession, make one or more of the said reservations referred to in Article 26. No other reservation shall be permitted.
Any State may also, when notifying an extension of the Convention in accordance with Artide 32, make one or more of the said reservations applicable to all or some of the territories mentioned in the extension.
Any Contracting State may at any time withdraw a reservation il has made. Such a withdrawal shall be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.
Such a reservation shall cease to have effect on the first day of the third calendar month after the notification referred to in the preceding paragraph.
Article 34
Tout Etat pourra, au plus tärd au moment de la ratification, de Facceptation, de Fapprobation ou de Fadhésion, faire une ou plusieurs des réserves prévues ä Farticle 26. Aucune autre réserve ne sera admise.
Tout Elal pourra également, en notifianl une extension de la Convention conformément å Farticle 32, faire une ou plusieurs de ces réserves avec effet limité aux territoires ou -k certains des territoires vises par 1'extension.
Tout Etat contraclant pourra, å tout moment, retirer une réserve qu'il aura faite. Ce retrait sera notifie au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.
L'effet de la réserve cessera le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres la notification mentionnée ä Falinéa précédent.
Artide 35
This Convention shall enter into force on the first day of the third calendar month after the deposit of the third instrument of ratification, acceptance or approval referred to in Article 30.
Thereafter the Convention shall enter into force —
1. for each State ratifying, accepting
or
approving it subsequently, on the first day
of the third calendar month after the de
posit of its instrument of ratification, ac
ceptance or approval;
2, for each acceding State, on the first
day of the third calendar month after the
Article 35
La Convention entrera en vigueur le premier jour du troiséme mois du calendrier suivant le dépöt du troisiéme instrument de ratification, d'acceptalion ou d'approbation prévu par Farticle 30.
Ensuite. la Convention entrera en vigueur:
i. pour chaque Etat signalaire ratifiant, acceptanl ou approuvanl postérieurement, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres le dépot de son instrument de ratification, d'acceptation ou d'approbation;
2. pour tout Etat adhérant, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres
Prop. 1975/76:98 6f
Underrättelse om dessa förklaringar skall lämnas till det nederländska utrikesministeriet med uttrycklig uppgift på vilket område konventionen skall tillämpas.
Övriga fördragsslutande stater kan vägra att erkänna ett avgörande om underhållsskyldighet, om konventionen icke är lill-lämplig på del område där avgörandet meddelats den dag erkännande begäres.
Artikd 34
Stat kan senast vid ratifikationen, antagandet, godkännandet eller anslutningen göra ett eller flera förbehåll enligt artikel 26. Andra förbehåll är ej tillåtna.
Stal kan även, i samband med underrättelse om utsträckning av konventionen enligt artikel 32, göra ett eller flera av dessa förbehåll tillämpliga på alla eller några av de i underrättelsen angivna områdena.
Fördragsslutande stat kan när som helst frånträda förbehåll som den har gjort. Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om sådant frånträdande.
Sådant förbehåll skall upphöra att gälla den första dagen i den tredje kalendermånaden efter det att underrättelse som avses i föregående stycke lämnats.
Artikel 35
Denna konvention träder i kraft den första dagen i den tredje kalendermånaden efter deponeringen av det tredje instrumentet angående ratifikation, antagande eller godkännande som avses i artikel 30.
Därefter träder konventionen i krafl
1. beträffande varje stat som ratificerar, antager eller godkänner den senare, den första dagen i den tredje kalendermånaden efter deponeringen av dess instrument angående ratifikation, antagande eller godkännande;
2. för varje stat som ansluter sig, den försia dagen i den tredje kalendermånaden
Prop. 1975/76:98
62
expiry of the period referred lo in Article 31;
3. for a territory to which the Convention has been extended in conformity with Artide 32, on the first day of the third calendar month after the expiry of the period referred lo in that Arlicle.
Fexpiration du délai vise å Farlide 31;
3. pour les territoires auxquels la Convention a été élendue conformément ä Farlide 32, le premier jour du troisiéme mois du ca-landrier qui suit Fexpiration du délai vise audil arlicle.
Article 36
This Convention shall remain in force for five years from the dale of its entry into force in accordance with the first paragraph of Artide 35, even for States which have ratified, accepted, approved or acceded lo it subsequently.
If there has been no denunciation, il shall be renewed lacitly every five years.
Any denunciation shall be notified lo the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands, at least six months before the expiry of the five year period. It may be limited to certain of the territories to which the Convention applies.
The denunciation shall have effect only as regards the State which has notified it. The Convention shall remain in force for the other Contracting States.
Article 36
La Convention aura une durée de cinq ans ä partir de la date de son entrée en vigueur conformément ä Farticle 35, alinéa premier, méme pour les Etats qui Fauront postérieurement ratifiée, acceptée ou approuvée ou qui y auroni adhéré.
La Convention sera renouvdée tadlement de cinq ans en cinq ans, sauf dénonciation.
La dénonciation sera, au moins six mois avant Fexpiration du délai de cinq ans, notifiée au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas. Elle pourra se limiter ä certains territoires auxquels s'applique la Convention.
La dénonciation n'aura d'effet qu'ä Fégard de FEtat qui 1'aura notifiée. La Convention restera en vigueur pour les autres Etats contractants.
Article 37
The Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands shall notify the States Members of the Conférence, and the States which have acceded in accordance with Article 31, of the following —
1. the signatures and ratifications, ac-ceplances and approvals referred to in Artide 30;
2. the date on which this Convention enters into force in accordance with Article 35;
3. the accessions referred to in Artide 31 and the dates on which they lake effect;
4. the extensions referred to in Article 32 and dates on which they take effect;
5. Ihe objections raised to accessions and extensions referred to in Artides 31 and 32;
6. the déclarations referred lo in Artides 25 and 32;
7. the denunciations referred to in Article 36;
Article 37
Le Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas notifiera aux Etats membres de la Conférence, ainsi qu'aux Etats qui auront adhéré conformément aux dispositions de Farticle 31;
1. les signatures, ratifications, acceptations et approbalions visées ä Fartide 30;
2. la date ä laquelle la présente Convention entrera en vigueur conformément aux dispositions de Farticle 35;
3. les adhésions visées å Farticle 31 et la date å laquelle elles auront effet;
4. les extensions visées å Farticle 32 et la dale å laquelle elles auront effet;
5. les objections aux adhésions et aux extensions visées aux artides 31 et 32;
6. les déclarations mentionnées aux artic-les 25 et 32;
7. les dénonciations visées å Farticle 36;
Prop. 1975/76:98 63
efter utgången av den i artikel 31 angivna perioden;
3. för områden lill vilka konvenlionen enligt artikd 32 utsträckts, den försia dagen i den Iredje kalendermånaden efter utgången av den i artikel 32 angivna perioden.
Artikel 36
Denna konvention gäller i fem år, räknat från den dag då den enligl artikel 35 försia stycket, trätt i krafl. Detsamma gäller för stater, som senare ratificerat, antagit, godkänt eller anslutit sig till konventionen.
Konventionen skall, om uppsägning icke sker, utan vidare tillkännagivande anses förlängd för fem år i sänder.
Uppsägning skall tillkännages hos del nederländska utrikesministeriet minst sex månader före femårsperiodens utgång. Uppsägning kan begränsas till att avse vissa av de områden för vilka konvenlionen är tillämplig.
Uppsägningen får verkan endast för den stat, som gjort uppsägningen. För övriga fördragsslutande stater förblir konventionen i kraft.
Artikd 37
Det nederländska utrikesministeriet skall underrätta konferensens medlemsstater saml de stater som anslutit sig enligt artikel 31 om
1. underskrifter, ratifikationer, antaganden och godkännanden som avses i artikel 30,
2. dagen för konventionens ikraftträdande enligt bestämmelsema i artikel 35,
3. anslutningar som avses i arlikd 31 och dagen för dessas ikraftträdande,
4. utvidgningar som avses i artikel 32 och dagen för dessas ikraftträdande,
5. invändningar som anmälts mol de anslutningar och utvidgningar som avses i artiklarna 31 och 32,
6. förklaringar som avses i artiklarna 25 och 32,
7. uppsägningar som avses i artikel 36,
Prop. 1975/76:98
64
8. the reservations referred to in Artides 26 and 34 and the withdrawals referred to in Article 34.
8. les réserves prévues aux artides 26 et 34, et le retrait des réserves prévu ä Farticle 34.
In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention.
Done at The Hague, on the 2nd day of October 1973, in the English and French languages, both lext being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Government of the Nelherlands, and of which a certified copy shall be sent, through the diplomatic channel, to each of the States Members of the Hague Conférence on Private International Law at the date of its Twelfth Session.
En foi de quoi, les soussignés, döment autorisés, ont signé la Convention.
Fait a La Haye, le 2 octobre 1973, en franais el en anglais, les deux textes faisant également foi, en un seul exemplaire, qui sera déposé dans les archives du Gouvernement des Pays-Bas et dont une copie certifiée conforme sera remise, par la voie diplomatique, ä chacun des Etats membres de la Conférence de La Haye de droit international privé lors de sa Douziéme session.
Prop. 1975/76:98 65
8. förbehåll som avses i artiklarna 26 och 34 och frånträdanden som avses i artikd 34.
Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill behörigen bemyndigade, underskrivit denna konvention.
Som skedde i Haag den 2 oktober 1973 på engelska och franska språken, vilka båda texter äger lika vitsord, i ett enda exemplar som skall förvaras i Nederländernas regerings arkiv och varav bestyrkt avskrift på diplomatisk väg skall tillställas varje medlemsstat i Haagkonferensen för internationell privaträtt vid tidpunkten för dess tolfte session.
Prop. 1975/76:98 66
Bilaga 2 Promemorieförslaget
Förslag till
Lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande
angående underhållsskyldighet m. m.
Härigenom förordnas som följer.
1 S Lagakraftvunnet avgörande angående skyldighet att utge
underhålls
bidrag till barn eller dess avkomling för tid innan den underhållsberättigade
fyllt tjuguetl år eller ingått äktenskap eller lill make eller förutvarande ma
ke gäller även i Sverige, om avgörandet meddelats av behörig myndighet i
stat som har tilltrält den i Haag den 2 oktober 1973 dagtecknade konvenlio
nen om erkännande och verkställighet av avgöranden angående under
hållsskyldighet.
Med avgörande avses dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet.
Har fördragsslutande stat förbehållit sig atl ej erkänna avgörande, varigenom underhållsbidrag bestämts till visst belopp alt utges en gång för alla, kan regeringen förordna att sådanl avgörande som medddals i den staten ej skall gälla i Sverige.
2 S Vad i denna lag sägs om avgörande gäller i lillämpliga
delar också
förlikningsavtal, som har träffats inför domslol ellerannan myndighet i för
dragsslutande stat och som kan verkställas där.
Har fördragssluiande stat avgett förklaring att konventionen skall gälla även officiell handling rörande underhållsskyldighel som har upprättats av eller inför myndighet elier offentlig funktionär och omedelbart kan verkställas i den stat där handlingen har upprättats, kan regeringen förordna att vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga delar gälla även handling av nämnda slag.
3 § Erkännande och verkställighet av avgörande kan vägras
1. om erkännande och verkslällighel av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket,
2. om avgörandet påverkats av svikligt förfarande i rättegången,
3. om mål mellan samma parter angående samma sak är anhängigt här i riket och talan i detta må väckts först,
4. om avgörande meddelats angående samma sak antingen i Sverige eller i annan stal och avgörandet uppfyller övriga villkor för alt gälla här i riket.
Avgörande mol utebliven svarande gäller här i rikel endasi om stämning innefattande underrättelse om det väsentliga innehållet i
Prop. 1975/76:98 67
kärandens talan delgivits svaranden enligl föreskrifterna i den stal, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn till omständigheterna haft tillräcklig lid för att svara i saken.
4 §
Avgörandet anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags
slutande stat
1. om den som ålagts underhållsskyldighet eller den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när målet anhängiggjordes,
2. om den som ålagts underhållsskyldighet och den underhållsberättigade var medborgare i den staten, när målet anhängiggjordes, eller
3. om den som ålagts underhållsskyldighel uttryckligen godtagit all saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet ingått i svaromål i saken.
Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall myndighet i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållel utgår med anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap och beslutet härom meddelats av myndighet i samma stat som i sådanl hänseende varit behörig enligt svensk lag.
5 §
Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.
Har avgörandet meddelats på ansökan av offentligt organ, som kräver återbetalning av bidrag som utbetalats lill underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla i Sverige, utöver vad som följer av l-4§§,alt
1. det offentliga organet kan erhålla återbetalning i den stal del tillhör,
2. skyldighet alt utge underhäll till den underhållsberättigade är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligl svensk lag.
6 §
Avgörande, som gäller här i rikel enligt denna lag, skall på
ansökan verkställas här.
Ansökan fär avse avgörandet i dess helhet eller del därav.
7 §
Även sådan dom angående underhåll som utan hinder av att den
ej äger laga kraft får verkställas i den stat där den meddelats eller
domstols beslut om underhåll för tiden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslut föreligger skall på ansökan verkställas här, om domen
eller beslutet meddelats i stat som avses i 1 § och dom eller beslut av
detta slag kunnat meddelas av svensk domstol i motsvarande fall.
Prop. 1975/76:98 68
Ansökan får icke bifallas, om sådanl förhällande föreligger atl enligt 3 eller 4 § ett avgörande ej skulle gälla här i riket.
8 §
Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt. Vid ansök
ningen skall fogas
1. avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndighet,
2. bevis atl avgörandet får verkställas i den stat, där del meddelats,
3. i fråga om avgörande mol utebliven svarande handling i original . eller bestyrkt avskrift som visar att svaranden delgetts stämning och underrättelse som sägs i 3 § andra slyckel i den ordning som gäller enligl lagen i den stat, där avgörandet meddelats,
4. om sökanden är offentligt organ, behövliga handlingar angående organets behörighet att begära verkställighet,
5. bestyrkt översättning till svenska språket av ovan angivna handlingar, i den mån hovrätten ej finner det obehövligt.
Uppfyller ansökningen ej föreskrifterna i första stycket eller är den eljest ofullständig, skall tillfälle beredas sökanden att avhjälpa bristen.
9 §
Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att tillfälle lämnats
motpart atl yltra sig över ansökningen.
10 § Bifalles ansökningen, verkslälles avgörandet på samma sätt som svensk domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot hovrättens beslut förordnar annat. Innehåller avgörandet föreskrift om tvångsmedel, skall den föreskriften ej vinna tillämpning.
11 § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande lill Danmark, Finland, Island eller Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen förordnar.
1 fråga om avgörande, som meddelats i fördragsslutande stal före konventionens ikraftträdande i förhållande lill den staten, gäller lagen endast såvitt avser underhåll som förfaller till betalning efter ikraftträdandet.
Prop. 1975/76:98 69
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1975-12-23
Närvarande: justitierådet Hult. regeringsrådet Simonsson. justitierådet Mannerfelt, justitierådet Welamson.
Enligt lagrådet den 19 december 1975 lillhandakommet utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 4 december 1975 har regeringen på hemställan av statsrådet Geijer beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.
Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, har inför lagrådei föredragits av hovrättsassessom Arne Nyberg.
Lagrådet lämnar förslagel utan erinran.
Prop. 1975/76:98 70
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-01-15
Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist. Aspling, Lundkvist. Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson
Föredragande: statsrådet Geijer
Proposition med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet
Föredraganden upplyser att lagrådet' lämnat lagförslaget utan erinran.
Vid remissen till lagrådei föreslog jag atl Sverige tillträder Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet. Vidare förordade jag alt vid ratifikationen görs förbehåll enligt art. 26 första stycket I och 2. Jag förordade slutligen alt förklaring enligt aii. 25 avges.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
dels att antaga del av lagrådet granskade lagförslaget,
dels att godkänna Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet i enlighet med vad jag förordat i det föregående.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 4 december 1975.
Norstedts Tryckeri 1976. 750653