Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition                                Prop. 1975/76:98

1975/76:98

med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet;

beslutad den 15 januari 1976.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Sverige skall tillträda en inom Haagkon­ferensen för internationell privaträtt utarbetad konvention om er­kännande och verkställighet av avgöranden angående underhålls­skyldighet. Genom konventionen, vilken är avsedd att ersätta 1958 års motsvarande Haagkonvention i förhållandet mellan stater som till­träder den nya konventionen, har skapats ökade förutsättningar för verkstäUighet i utlandet av avgöranden rörande underhållsskyldighet. Den är i motsats till den äldre konventionen tillämplig även på underhåll till vuxna. Konventionen innebär vidare förbättrade möjlig­heter att indriva underhållsbidrag till barn. En betydelsefull nyhet är också att barnavårdsnämnd, som har utgett bidragsförskott till en underhållsberättigad, för egen del kan begära indrivning av underhålls­bidrag i annan konventionsstat.

Propositionen innehåller även förslag till en av 1973 års konvention föranledd ny lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande om underhållsskyldighet.

I-Riksdagen l97.s;7lS. I saml. Nr 98


 


Prop. 1975/76:98

Förslag till

Lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande

angående underhållsskyldighet

Härigenom föreskrives följande.

1  § Bestämmelserna i denna lag äger enligt förordnande av regeringen tillämpning i förhållande till stat som har tillträtt Haag­konventionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet.

2  § Lagakraftvunnet avgörande av behörig myndighet i fördrags­slutande stat gäller även här i riket, om det avser skyldighet alt på grund av föräldraskap utge underhållsbidrag för tid innan den underhållsberättigade har fyllt tjugoett år eller ingått äktenskap eller avser skyldighet att utge underhållsbidrag till make eller förutvarande make.

Har fördragsslutande stat förbehållit sig att ej erkänna och verkställa avgörande, varigenom underhållsbidrag har bestämts till visst belopp att utges en gång för alla, kan regeringen förordna att sådant avgörande som har meddelats i den staten ej skall gälla här i riket.

3§ Med avgörande avses i denna lag dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet.

Vad i lagen sägs om avgörande gäller i tillämpliga delar också förlikningsavtal, som har träffats inför domstol eller annan myndighet i fördragsslutande stat och som kan verkställas där.

Har fördragsslutande stat avgivit förklaring att konventionen skall gälla även sådan officiell handling (acte autheniique) rörande underhållsskyldighet som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och som omedelbart kan läggas till grund för verk­ställighet i den stal där handlingen har upprättats, kan regeringen förordna atl vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga delar gälla även handling av nämnda slag.

4 §    Erkännande eller verkställighet av avgörande kan vägras

1.   om erkännande eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket,

2.   om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande i samband med bandläggningen.


 


Prop. 1975/76:98                                                      3

3.   om mål angående samma sak är anhängigt här i riket och talan däri har väckts innan talan väcktes i den andra staten,

4.   om här i riket har meddelats avgörande angående samma sak,

5.   om i annan stat har meddelats avgörande angående samma sak och det avgörandet uppfyller övriga villkor för att gälla här i riket.

Avgörande mot utebliven svarande gäller här i riket endast om stämning med underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan har delgivits svaranden enligt föreskrifterna i den stat, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn till omständig­heterna har haft tillräcklig tid för att svara i saken.

5 § Avgörande anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags­
slutande stat

1.   om den underhållsskyldige eller den underhållsberättigade hade sitt hemvist i den staten, när talan väcktes,

2.   om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade var medborgare i den staten, när talan väcktes,

3.   om den underhållsskyldige uttryckligen har godtagit att saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndighetens behörighet har ingått i svaromål i saken.

Utöver vad som följer av första stycket skall myndighet i fördrags­slutande stal som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållet utgår med anledning av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap samt beslutet härom har meddelats av myndighet i samma stat och myndigheten i sådant hänseende var be­hörig enligt svensk lag.

Vad myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten har grundat sin behörighet, skall godtagas.

6 § Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.

Har avgörande meddelats på ansökan av offentligt organ, som har utgivit bidrag i förskott till underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla här i riket, utöver vad som följer av 1 —5 §§.

1.   atl det offentliga organet kan erhålla återbetalning av den underhållsskyldige enligt lagen i den stat det tillhör,

2.   att skyldighet att utge underhåll till den underhållsberättigade är föreskriven i den lag som är tillämplig enligl svensk internationell privaträtt.


 


Prop. 1975/76:98                                                      4

7       § Avgörande, som gäller bär i riket enligt denna lag, skall pä
ansökan verkställas här.

Ansökan får avse avgörandet i dess helhet eller del därav.

8       § Även icke lagakraftvunnen dom angående underhåll, vilken får
verkställas i den stat där den har meddelats, skall på ansökan
verkställas bär. Detsamma gäller domstols beslut om underhåll för
tiden intill dess lagakraftägande dom eller beslut föreligger, om beslut
av detta slag kan meddelas av svensk domslol i motsvarande fall.

Ansökan enligl första stycket får icke bifallas, om hinder mot verkställighet av lagakraftvunnet avgörande skulle föreligga enligl denna lag.

9       §   Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt.

Vid ansökningen skall fogas

1.   huvudskrifl eller av myndighet bestyrkt avskrift av exekutionstiteln,

2.   bevis att verkställighet får ske i den stal, där exekutionstiteln har upprättats,

3.   om genom dom eller beslut underhållsskyldighet har ålagts någon som uteblivit, handling i original eller bestyrkt avskrift, utvisande atl stämning med underrättelse, som avses i 4 § andra stycket, har delgivils i den ordning som gäller enligl lagen i den stat där domen eller beslutet har meddelats,

4.   om sökanden är offentligt organ, behövliga handlingar angående organets behörighei atl begära verkställighet,

5.   bestyrkt översättning till svenska språket av ovan angivna handlingar, i den mån hovrätten ej flnner det obehövligt.

Uppfyller ansökningshandlingarna ej föreskrifterna i andra stycket . eller är de eljest ofullständiga, skall  tillfälle  beredas sökanden att avhjälpa bristen.

10  § Ansökan om verkställighet får ej bifallas ulan att tillfälle har lämnals motpart all yttra sig över ansökningen.

11  § Bifalles ansökningen, sker verkslällighel på samma sätt som gäller i fråga om svensk domstols lagakraftägande dom, om ej högsta domstolen förordnar annat. Föreskrift om Ivångsmedel i den utländska exekutionstiteln skall ej vinna lillämpning.

12  § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande lill Danmark, Finland, Island och Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning.


 


Prop. 1975/76:98                                                      5

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

I fråga om underhållsbidrag, som har fastställts i fördragsslutande stat före konventionens ikraftträdande i förhållande till den staten, galler lagen endast såvitt avser bidragsbelopp som förfaller till betalning efter ikraftträdandet.


 


Prop. 1975/76:98


JUSTITIEDEPARTEMENTET


Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-12-04


Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing. Lidbom, Carisson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Geijer

Lagrådsremiss med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

1 Inledning

Vid den tolfte Haagkonferensen för internationell privaträtt år 1972 utarbetades en konvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhällsskyldighet. I förhållandet mellan stater som ansluter sig till den nya konventionen träder denna i stället för 1958 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhäll till barn. Den nya konventionen lades fram för undertecknande den 2 oktober 1973. Hittills har den undertecknats av Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Tjeckoslovakien, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen har ännu inte ratificerats av någon stat.

I en inom justitiedepartemenlet upprättad promemoria (Ds Ju 1975:2) med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet m.m. föreslås att Sverige tillträder 1973 ärs underhållskonvention. 1 promemorian återges de engelska och franska texterna av konventionen jämte svensk översättning. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av Svea hovrätt, hovrätten för Övre Norrland, socialstyrelsen, länssty­relserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus saml Jämtlands län, familjelagssakkunniga, Sveriges advokatsamfund och Sveriges domareförbund.


 


Prop. 1975/76:98                                                      7

Remissinstanserna har bifogat yttranden

länsstyrelsen i Stockholms län från statens socialvårdskonsulent i första distriktet och sociala centralnämnderna i Huddinge, Järfälla, Stockholms och Sundbybergs kommuner,

länsstyrelsen i Malmöhus län från sociala centralnämnderna i Malmö och Lunds kommuner samt från styrelsen för social­förvaltningen i Helsingborgs kommun,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län från sociala central­nämnderna i Göteborgs och Uddevalla kommuner saml

länsstyrelsen i Jämtlands län från sociala centralnämnden i Östersunds kommun, socialvårdskonsutenten i Västernorriands och Jämtlands län och bamavårdskonsulenten i Jämtlands län.

2 Föredraganden

2.1 Tillträde till konventionen

Den som har en fordran på underhåll mot annan person har ibland behov av atl vända sig till annat land för atl få hjälp med indrivning av fordringen. Detta blir aktuellt om den underhållsberättigade och den underhållsskyldige vistas i olika länder och den senare inte fullgör sin skyldighet. För att underlätta sådan indrivning av underhållsbidrag har sedan länge funnits olika internationella överenskommelser. Dessa syftar bl.a. till att göra det möjligt att verkställa beslut om underhåll, som har meddelats i en stat, i det land där den underhållsskyldige vistas. Av sociala skäl har det internationella samarbetet inriktats främst på verkställighet av avgöranden om underhåll till barn.

Sverige har redan i början av 1930-talet ingått överenskommelse med övriga nordiska länder om indrivning av underhållsbidrag. Detta samarbete gäller underhåll till såväl barn som vuxna. Från det vidare internationella fältet kan erinras om alt Sverige har anslutit sig till 1956 års New Yorkkonvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet. Denna konvention reglerar främst praktiska anordningar för att tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Den innehåller däremot inte föreskrifier om verkslällighel av underhållsbeslul som har meddelats i främmande stat. Sådana föreskrifter återfinns i den tidigare nämnda Haagkonventionen från år 1958 om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. Sverige har år 1966 tilltrält denna konvention.

1973 års Haagkonvention om erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet syftar till att ylterligare vidga samarbetet på området. Genom den nya konventionen har skapats förutsättningar för verkställighet i utlandet också av avgöranden rörande underhåll till vuxna. Konventionen innebär vidare


 


Prop. 1975/76:98                                                      8

förbättrade möjligheter att indriva underhållsbidrag till barn. I förhållande till 1958 års Haagkonvenlion medför den nya överens­kommelsen att verkställighet blir möjlig på grund av vissa ytterligare exekutionstitlar, nämligen förlikningsavtal, som har ingåtts inför judiciell eller administrativ myndighet, samt vissa officiella handlingar (s.k. actes authentiques). Offentligt organ som har förskotteral bidrag lill en underhållsberättigad kan dessutom för egen del begära indrivning av underhållsbidrag i annan konventionsslat.

Som har nämnts inledningsvis har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria där frågan om Sveriges tillträde till den nya Haagkonventionen närmare behandlas. I promemorian framhålls att de genom konvenlionen avsevärt utvidgade möjligheterna till internatio­nellt erkännande och verkställighet av domar och beslut angående familjerällslig underhållsskyldighet med styrka talar för en svensk anslutning lill konventionen. Det påpekas samtidigt att man kan vänta sig alt konventionen vinner bred anslutning bland stater med vilka Sverige har nära förbindelser.

Vid remissbehandlingen har rått allmän enighet om värdet av ökat internationellt samarbete på området. Remissinstanserna har också genomgående tillstyrkt att Sverige tillträder konventionen.

Svea hovrätt, som finner utvecklingen mot vidgat ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll önskvärd, framhåller dock att den främsta avsikten med konventionen -nämligen att underlätta möjligheterna alt indriva underhållsbidrag mellan vuxna - inte helt motsvarar nutida svensk rättsuppfattning. Av särskilt värde är enligl hovrätten att avtal om underhåll i samband med faderskapserkännanden kan komma att omfattas av konventionen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser det tillfredsställande alt konventionen innefattar även underhållsskyldighet mellan vuxna. Advokatsamfundet belönar särskilt vikten av att familjerättsliga bidrag som har fastställts med stöd av svensk lag kan bli föremål för inter­nationell verkställighet i så stor utsträckning som möjligt.

Socialstyrelsen anser att Sverige bör ratificera konventionen på grund av de förbättringar konventionen innebär beträffande verkstäl­lighet av beslut om underhållsbidrag till barn. Socialstyrelsen betonar också värdet av att svensk barnavårdsnämnd med regressfordran på den underhållsskyldige kan begära verkställighet i den bidrags-berättigades ställe. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att möjligheten för offentligt organ alt för egen del i annan konventionsstat begära indrivning av underhållsbidrag kommer att få slor betydelse när invandrare erhåller rätt till bidragsförskott.

Enligl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län gäller saken främst hur långt vi med hänsyn till svensk suveränitet bör sträcka oss i fråga om utländska rältsavgörandens rättskraft och exigibililel i vårt land.


 


Prop. 1975/76:98                                                      9

När en konvention kan komma att omfatta talrika, sinsemellan myckel heterogena rätts- och samhällssystem, kan det från svensk synpunkt finnas anledning till återhållsamhet, menar länsstyrelsen.

I likhet med remissinstanserna finner jag det angelägel atl Sverige deltar i ett utvidgat internationellt samarbete beträffande erkännande och verkställighet av avgöranden angående underhåll till barn. Den nya Haagkonventionen innefattar väsentliga förbättringar i förhållande till 1958 ärs konvention. Nya exekutionstitlar har tillkommit. Barnavårds­nämnd eller annan myndighet, som har utgett bidragsförskott, kan begära verkställighet i den underhållsskyldiges hemvistland. Möjlighet öppnas även till indrivning av underhåll mellan vuxna. Någon anledning atl vara återhållsam beträffande det utökade internationella samarbetet i nämnda hänseenden anserjag inte finnas.

Det är sannolikt att den nya konventionen liksom sin föregångare kommer att tillträdas av ett betydande antal stater. Hittills har ett tiotal stater undertecknat konventionen. Från övriga nordiska länders sida har uttalats en positiv inställning till konventionen. Jag vill dock anmärka att den nya konventionen liksom dess föregångare inte kommer att vinna tillämpning mellan de nordiska länderna, eftersom vi sedan länge har en särskild reglering på området inom Norden.

I förhållandet mellan stater som tillträder 1973 års konvention kommer denna att ersätta 1958 års Haagkonvenlion på området. Det innebär att man under en övergångstid får räkna med att frågor om erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden kommer att regleras i olika överenskommelser beroende på om en stat har anslutit sig till 1973 års konvention eller till dess föregångare. Några olägenheter av elt sådanl "dubbelt" system synes inte vara alt befara.

Med hänsyn till det anförda förordar jag att Sverige tillträder den nya konventionen.

2.2 Förbehåll och förklaringar

Stal som tillträder underhällskonveniionen kan enligt art. 26 första stycket förbehålla sig rätt atl inte erkänna eller verkställa

1.   avgörande och förlikningsavtal som avser underhåll för tiden efter det att underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fyllt tjugoett år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make,

2.   avgörande och förlikningsavtal om underhållsskyldighet

a.    mellan släktingar i sidled,

b.    mellan släktingar genom gifte,

3.   avgörande och förlikningsavtal som inle avser periodisk betalning
av underhåll.


 


Prop. 1975/76:98                                                     10

Har stal gjort förbehåll enligl vad som sagts nu. kan den inie kr;i\a tillämpning av konventionen beiräffande avgörande eller förliknings-avtal som har undantagits genom förbehållei.

Enligt art. 25 kan antalet exekutionstitlar utökas genom all fördrags­slutande stat förklarar alt konventionen skall gälla även officiell handling ("acte autheniique") som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär och är omedelbart verkslällbar i den stat där den har upprättats. Sådan utvidgning av konventionens tillämpningsområde gäller endasi i förhållandet mellan suuer som har avgelt samma förklaring. För svenskt vidkommande kan möjligheien att avge förklaring enligt arl. 25 få betydelse vid indrivning av underhållsbidrag till barn utom äktenskap, niir avial har träffats i den ordning som föreskrivs i 7 kap. 7 ij andra stycket föräldrabalken (FB),

I promemorian förordas alt Sverige med hänsyn lill den interna regleringen av familjerällslig underhållsskyldighel gör förbehåll beträffande avgörande och förlikningsavtal som avser underhåll för tiden efler det att underhållsberättigad har ingått äktenskap eller fylli tjugoett år, utom när den underhållsberättigade är eller har varit gifl med den underhålisskyldige (arl. 26 första stycket 1). Av samma skäl bör enligl promemorian göras förbehåll också mol all erkänna och verkställa avgörande och förlikningsavtal om underhållsskyldighel mellan släktingar i sidled (syskon) och genom gifte (svågerskap), dvs. enligl art. 26 första stycket 2. Enligt promemori;in bör Sverige även avge förklaring enligl arl. 25.

Remissinstanserna instämmer allmänt i de förslag till förbehåll enligt art. 26 som har förordats i promemorian. Svea hovrätt frågar sig om inte förbehåll bör göras även enligt art. 26 första stycket 3. Med hänsyn till att lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn inte undantar engångsbelopp och eftersom det inle föreligger något principiellt hinder mol alt här i landet indriva sådant underhållsbidrag, anser emellertid hovrätten övervägande skäl tala för att förbehåll inte görs mot att erkänna och verkställa underhållsbidrag som har fastställts alt ulgå som engångsbelopp.

Även förslaget att avge förklaring enligt art. 25 har mottagits positivt vid remissbehandlingen. Socialstyrelsen ifrågasätter om inte även annat avtal om underhållsbidrag än som avses i 7 kap. 7 § andra stycket FB omfattas av förklaring enligt art. 25 i konventionen. Styrelsen erinrar om att social myndighet ofla medverkar till att upprätta avtal om underhållsbidrag till barn i äktenskap när den ursprungliga underhälls­skyldigheten har fastställts genom dom. Detta gäller bl.a. vid ändring av underhållsbidrag. I dessa fall har barnavårdsnämnd/social central­nämnd inte samma skyldigheter och befogenheter som då det gäller barn utom äktenskap. Del ankommer emellertid på nämnden att lämna


 


Prop. 1975/76:98                                                     11

vårdnadshavaren stöd och hjälp vid utövandet av vårdnaden. Om nämnden med stöd av 3 a § barnavårdslagen (1960:97) har medverkat vid upprättande av avtal om underhållsbidrag bör enligt socialstyrelsen avtalet omfattas av konventionen. Mera tveksamt är om detsamma blir förhällandet beiräffande avtal som upprättas under medverkan av allmän advokatbyrå.

1 likhet med remissinstanserna godtar jag promemorians förslag att Sverige skall göra förbehåll enligt arl. 26 första slyckel 1 och 2. Tillräcklig anledning synes inle finnas att för svensk del erkänna och verkställa också utländska avgöranden om underhållsplikt i andra fall än som väsentligen motsvarar nuvarande svenska reglering i ämnet.

Jag delar ock.så uppfattningen att Sverige bör avge förklaring enligt art. 25. Avtal om underhållsbidrag enligl giftermålsbalken (GB) eller FB utgör enligl svensk rätt exekutionstitel, om bidraget är fastställt genom skriftlig, av två personer bevittnad förbindelse. För verkstäl­lighet krävs säledes i och för sig inte atl myndighet har medverkat vid avtalets tillkomst. Med "acte autheniique" avses emellertid enligt konventionen handling som har upprättats under medverkan av myndighet. Detta medför för svensk del att annat avtal om underhålls­bidrag än sådant som har tillkommit i den ordning som sägs i 7 kap. 7 § andra stycket FB i regel inte omfattas av konvenlionen. Rent privata avtal om underhåll faller utanför konventionen, även om avtalet utgör exekutionstitel i Sverige. Skulle underhållsavtal i annal fall än som har berörts nu tillkomma under medverkan av myndighet, t.ex. barnavårds­nämnd, och vara omedelbart verkställbart i Sverige, torde arl. 25 innebära atl avtalet kan begäras verkställt också i annan konven­iionsstat.

2.3 Konventionens införlivande med svensk rätt

1958 års konvention kommer även i fortsättningen alt gälla i förhäl­lande till konventionsstater som inte tillträder den nya konventionen. Detta innebär att lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar angående underhåll till barn, vilken bygger på den äldre konventionen, tills vidare bör stå kvar oförändrad. I promemorian förordas därför att 1973 års konvention transformeras lill en ny svensk lag, som skall gälla i förhållande till stat som tillträder denna konvention.

Remissinsianserna har inte haft någon erinran mot promemorieför­slaget i denna del.

Även jag finner del naturligt alt samma lagstiftningsteknik som har använts i fråga om den äldre konventionen tillämpas när det gäller att införliva den nya konvenlionen med svensk rätt. Jag ansluter således mig lill promemorians förslag härvidlag.


 


Prop. 1975/76:98                                                     12

Som framgår av promemorian har en del detaljregler i konventionen inie ansetts behöva transformeras till svensk lag. Socialstyrelsen anser emellertid alt föreskriften i art. 11 om att verkställighet kan medges för både förfallna belopp och belopp som förfaller lill betalning framdeles för tydlighetens skull bör las med i lagtexten.

Det är enligt min uppfattning självklart alt ansökan om erkännande och verkställighet (exekvatur) får avse även belopp som inte har förfallit till betalning. Någon uttrycklig beslämmelse härom i lagtexten anserjag inte behövas.

I samband med att konventionen träder i kraft krävs vissa ändringar i författningar som utfärdas av regeringen. Jag syflar närmast på bestämmelser om allmän rättshjälp och om säkerhet för rättegångs­kostnad (jfr art. 15, 16 och 17 p. 4).

2.4 Lagstiftningens innehåll

Som följer av den tidigare redogörelsen skall den nya lagen reglera erkännande och verkställighet av ett större antal utländska exekutions­titlar rörande familjerällslig underhållsskyldighet än som är fallet med 1965 års lag i ämnet. I första hand bör enligt promemorian avgörande som har meddelats av judiciell eller administrativ myndighet omfattas av den nya lagen. Denna bör emellertid vidare göras tillämplig på förlikningsavtal rörande underhållsskyldighet som har ingåtts inför sådan myndighet. I förhållande till stat som har avgelt förklaring enligt art. 25 bör lagen efter förordnande av regeringen dessutom bli tillämp­lig på vissa officiella handlingar som har upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques").

Inte bara bidrag till den underhållsberättigade själv föreslås i promemorian skola omfattas av den nya lagen. Denna bör avse också bidragsbelopp som tillkommer ett offentligt organ, vilket har förskot­teral bidraget och därför har elt regresskrav mot den som är underhållsskyldig. Motsvarande gäller det fallet att avgörande går ut på atl den underhållsskyldige skall erlägga betalning direkt lill offentligt organ, som har elt regresskrav mol honom. Som villkor för erkännande och verkställighet bör i sist nämnda fall gälla att del offentliga organet kan vinna återbetalning enligt den lag som det lyder under och atl det föreligger en familjerällslig underhållsskyldighet enligl den lag lill vilken Sveriges inlernalionelll privairältsliga regler hänvisar.

De närmare reglerna om villkoren för och förfarandet vid er­kännande och verkställighet av exekutionsiiiel som skall omfattas av lagen föreslås i promemorian utformade i huvudsaklig överens­stämmelse med motsvarande bestämmelser i 1965 års lag.

Promemorians lagförslag har överlag lämnats utan erinran av remiss­instanserna. Anmärkning har riktats bara mol några detaljer i förslaget.


 


Prop. 1975/76:98                                                     13

Även jag godtar i allt väsentligt promemorians lagförslag. I fråga om deltas utformning och innebörd vill jag i första hand hänvisa till promemorian och lill vad jag har anförl i del föregående. I det följande kommer jag atl beröra de särskilda bestämmelserna i förslaget endast när de avviker från promemorieförslagel eller del annars finns särskild anledning lill del. De justeringar av redaktionell natur som har gjorts i promemorieförslagel kräver ingen särskild kommentar.

För all vinna bättre överensstämmelse med den lagstiftningsteknik som har använts i liknande sammanhang har i / § skjutits in orden "enligt förordnande av regeringen" (jfr bl.a. prop. 1975/76:3 s. 147). I samband härmed har 1 § i promemorieförslaget delals upp i två paragrafer. Numreringen av övriga paragrafer har därför förskjutits.

1 2 § första stycket har tagils in huvudregeln angående lagens tillämpningsområde. 1 förhållande till promemorieförslagel innefattar regeln den ändringen atl orden "till barn eller dess avkomling" har bytts ut mot uttrycket "på grund av föräldraskap". Detta uttryck stämmer närmare överens med konventionstexlen och klargör dessutom all inle bara underhåll lill barn omfattas utan också underhåll till moder till barn utom äktenskap.

Föreskriften i 2 § andra stycket all regeringen kan förordna alt avgörande som avser engångsbelopp inle skall gälla bär i landet, om avgörandet härrör från stal som har gjort förbehåll mot atl erkänna sådana avgöranden, har vid remissbehandlingen berörts av Svea hovrätt. Med hänsyn till all del inle föreligger något principielll hinder mol atl indriva underhållsbidrag i form av engångsbelopp ifrågasätter hovrätten behovel av denna regel. Jag vill för min del endasi erinra om att föreskriften baseras på principen om ömsesidighet. Jag anser därför föreskriften böra bibehållas.

Några remissinstanser har uttalat tveksamhet om rättegångs­kostnader omfattas av konventionen. Med anledning härav vill jag erinra om atl sådana kosinader, som framgår av promemorian, lorde kunna verkställas till den del de hänför sig till underhållsfrågan. Konvenlionen innehåller visserligen inte någon uttrycklig bestämmelse härom. Av förarbetena framgår emellertid klart all rättegångs­kostnader som hänför sig till underhållsfrägan skall kunna verkställas. Eftersom någon regel härom inte ingår i 1965 års lag, anser jag en sådan föreskrift kunna undvaras även i den nya lagen.

Med erinran om lagen (1966:680) om ändring av vissa underhålls­bidrag har Svea hovrätt aktualiserat frågan om verkställighet enligl konvenlionen skall omfatta generell höjning enligt lagstiftning, som gäller i del land där avgörandet har meddelats.

Spörsmålet om automatisk förhöjning av underhållsbidrag har inte behandlats i promemorian. För alt generell förhöjning av under­hållsbidrag skall beaktas vid verkslällighel nligt 1973 års konvention.


 


Prop. 1975/76:98                                                     14

krävs enligt min uppfattning att sådan förhöjning kan ske enligt den främmande statens lag. Jag vill tillägga att sådan lagstiftning vid till-Icomsten av 1965 års lag om erkännande och verkställighet av utländska underhållsavgöranden har ansetts böra beaktas ex officio (se prop. 1965:139 s. 14, jfr SOU 1973:22 s. 193).

Enligt 4 § första stycket 2 kan erkännande och verkställighet vägras om avgörandet har påverkats av svikligt förfarande i samband med handläggningen. Med anledning av ett påpekande vid remiss­behandlingen vill jag framhålla att svikligt förfarande enligt förarbe­tena till konventionen förutsätter uppsåt. Som exempel på svikligt förfarande kan nämnas att den underhållsberättigade har förfalskat handling eller gjort sig skyldig till mened eller annan liknande gärning.

1 4 § andra slyckel har tagits in en föreskrift om att avgörande mot utebliven svarande skall erkännas och verkställas endasi om stämning, som innefattar underrättelse om det väsentliga innehållet i kärandens talan, har delgetts svaranden enligt lagen i den stat där avgörandet har meddelats och svaranden med hänsyn till omständigheterna haft till­räcklig lid att svara i saken. Svea hovrätt har i fråga om denna föreskrift förklarat sig förutsätta att kungörelsedelgivning, i den mån sådan har använts, är av den arten att svaranden verkligen har nåtts av delgiv­ningen. För egen del vill jag härvidlag påpeka att om den stat där avgörandet har meddelats godkänner kungörelsedelgivning sådan delgivningsform i princip skall anses giltig. För atl stävja eventuellt missbruk krävs emellertid att svaranden med hänsyn till omstän­digheterna har haft tillräcklig tid att svara i saken. Häri ligger ett krav på att svaranden måste ha fått en reell chans att gå i svaromål. Jag vill särskilt understryka att avsikten med föreskriften är att göra det möjligt att vägra godta fiktiva delgivningsformer.

Till 5 § har fogats ett nytt, tredje siycke, som i anslutning till arl. 9 i konventionen klargör att det som myndighet i fördragsslutande stat har funnit utrett angående de omständigheter, på vilka myndigheten grundat sin behörighet, skall godtas.

I   6 § andra stycket 2 har i förhållande till promemorieförslaget gjorts
den ändringen alt orden "svensk lag" har ersatts av uttrycket "svensk
internationell privaträtt". Det senare uttrycket ansluter närmare till
konventionstexlen. Det torde dessutom bättre klargöra att här endast
åsyftas tillämpliga svenska lagvalsregler.

II    § första stycket motsvarar 9§ 1965 års lag. Om ansökningen
bifalles, sker verkställighet på samma sätt som svensk lagakraftägande
dom. Som villkor för införsel gäller att det är fråga om underhålls­
bidrag enligt GB eller FB. Begränsningen till underhållsbidrag enligt
GB eller FB är dock inte avsedd all utesluta införsel för underhåll
enligt utländsk lag i motsvarande fall, när giltig exekutionstitel finns
(jfr SOU 1973:22 s. 194).


 


Prop. 1975/76:98                                                               15

2.5 Övriga frågor

Mellan Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar. Konven­tionen gäller även domar i fråga om underhållsbidrag. Avgöranden angående underhållsbidrag lill barn behandlas dock enligl 1958 års Haagkonvenlion.

Vad gäller förhållandet till Schweiz synes önskvärt atl erkännande och verkställighet av domar angående underhållsskyldighet i fort­sättningen sker enligl 1973 års Haagkonvention. 1936 års konvention lägger inte något hinder i vägen härför (jfr art. 14). Frågan om ändring i lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz lorde få tas upp i ett senare sammanhang.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anförl har inom justitiedepartementet upprättals förslag till

lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Förslaget bör fogas till regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 2.'

4 HemstäUan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslaget.

5 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med det förslag som är fogat till proposilionen.


 


 


 


Ds Ju 1975: 2                                                         BUagal

PM

med förslag till lag om erkännande och verkställig­ het av utländskt avgörande angående underhållsskyldig­het m. m.

Justitiedepartementet

2-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98


 


 


 


Prop. 1975/76:98                                                     19

1 Inledning

Sverige har sedan länge deltagit i det internationella samarbete angående erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet som har aktualiserats i olika sammanhang.

De nordiska länderna ingick den 6 februari 1931 en konvention, som innehåller internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap (SÖ 1931:19). Enligt denna konvention erkänns bl.a. avgöranden om underhållsskyldighet i anslutning till skillnad i äktenskap. Samtidigt avslutade de nordiska länderna en konvention om indrivning av underhållsbidrag (SÖ 1931:20). Denna konvention har sedermera ersatts av en ny konvention den 23 mars 1962 i samma ämne (SÖ 1963:14).

Mellan Sverige och Schweiz gäller konventionen den 15 januari 1936 om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar (SÖ 1936:10). Konventionen, vilken gäller avgöranden i flertalet civil­rättsliga ämnen, är tillämplig även på domstolsavgöranden i fråga om underhållsbidrag i de båda länderna. Frågor om verkställighet av avgö­randen rörande underhåll till barn handläggs emellertid i enlighet med 1958 års Haagkonvention om underhåll till barn (se nedan).

Vid en av Förenta nationerna (FN) år 1956 anordnad konferens i New York antogs en konvention om indrivning av underhållsbidrag i utlandet (prop. 1958:138, SFS 1958:522 och 1961:120-123). Konven­tionen, som är dagtecknad den 20 juni 1956, trädde i kraft den 25 maj 1957. Syftet med New Yorkkonventionen är alt underlätta indrivning av underhållsbidrag. Den reglerar i huvudsak praktiska frågor för atl tillhandahålla rättshjälp över gränserna. Konventionen saknar regler om verkställighet av underhållsbeslut som har meddelats i främmande stat. Utöver Sverige är följande främmande stater och områden anslutna till konventionen (SFS 1971: 4, ändrad senast 1972: 494).

Algeriet, Barbados, Belgien, Brasilien, Centralafrikanska republiken, Chile, Danmark, Filippinerna, Finland, Frankrike jämte besittningar, Grekland, Guatemala, Haiti, Israel, Italien, Jugoslavien, Luxemburg, Marocko, Monaco, Nederländerna med Nederländska Antillerna, Niger, Norge, Pakistan, Polen, Portugal, Spanien, Sri Länka, Tjecko­slovakien, Tunisien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern, Vatikanstaten, Österrike och Övre Volla.

Den åttonde Haagkonferensen för internationell privaträtt utarbe­tade i oktober  1956 ett förslag till konvention om erkännande och


 


Prop. 1975/76:98                                                     20

verkställighet av avgöranden om underhåll till barn. Konvenlionen, som lades fram för undertecknande den 15 april 1958, trädde i krafl den I januari 1962. 1958 års Haagkonvention underlättar erkännande och verkställighet i konventionsstat av underhållsbeslut som har meddelats i annan konventionsslat. Den innebär atl avgörande, som har meddelats i en stat rörande underhåll tiU den som är under 21 år, som huvudregel gäller också i annan stat. Ett sådant avgörande utgör vidare exekutionstitel i de övriga anslutna staterna. I överensstämmelse med det sociala och humanitära intresse som uppbär konventionen har dess förpliktelser inle begränsats till atl gälla enbart i fråga om underhåll lill den som är medborgare i konveniionsstat. Avgörande för alt förpliktelserna enligt konvenlionen skall inträda är att den myndighet som har fallat underhållsbeslutet tillhör konventionsslat. Även beslut i underhållsfrågor, som har meddelats i mål utan inter­nationell anknytning, kan verkställas i annan stal. Konventionens praktiska betydelse begränsas i viss mån av atl förlikningsavtal om underhåll inle omfattas av konventionens regler.

Med anledning av 1958 års konvention tillkom lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn (prop. 1965:139). Genom lagen inför­livades konventionen med svensk rätt. Bestämmelserna i 1965 års lag äger enligl kungörelsen (1966:406, omtryckt 1973:21, ändrad senast 1974:86) numera tillämpning beträffande avgöranden som meddelats i följande stater, nämligen Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Liechtenstein, Nederländerna, Nederländska Antillerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Surinam, Tjeckoslovakien. Förbundsrepubliken Tyskland, Ungern och Österrike. 1 förhållande till övriga nordiska länder gäller lagen bara i den mån särskilda bestäm­melser inte äger tillämpning.

Vid den tolfte Haagkonferensen för internationell privaträtt är 1972 behandlades frågan om alt utsträcka det internationella samarbetet på området också till erkännande och giltighet av avgöranden beträffande underhåll till vuxna. Härvid aktualiserades spörsmålet om att samordna en konvention i ämnet med 1958 års konvention. Arbetet ledde till antagande av en internationell konvention rörande erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll. Konventionen hänför sig tili alla former av familjerättsliga underhållsbidrag. I förhållandet mellan stater som ansluter sig till den nya konvenlionen träder denna i stället för 1958 års konvention.

Den nya Haagkonventionen om underhåll ldes fram för under­tecknande den 2 oktober 1973. Den har hittills ui|dertecknals av Frank­rike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Storbritannien, Turkiet och Förbundsrepubliken Tyskland. Ingen stat har ännu ratificerat konvenlionen. Konventionen i engelsk och fransk originaltext jämte översättning till svenska bifogas som bilaga 1.


 


Prop. 1975/76:98                                                               21

2 1973 års Haagkonvention 2.1 (»runddragen i konventionen

.'\vsikten med 1973 års konvention är atl åstadkomma gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgö­randen om underhåll till både vuxna och barn. Principen om ömse-sidighel innebär liksom enligt 1958 års konvention att avgörandet skall härröra från en konventionsstat. Däremot skall de enskilda parternas nationalitet eller hemvist i allmänhet inte ha någon betydelse för avgö­randets internationella giltighet.

Konvenlionen är i första hand tillämplig på avgöranden om familje­rällsliga underhållsbidrag som har meddelats av judiciell eller admi­nistrativ myndighet. Den har emellertid tillämpning även på förlik­ningsavtal i samma ämne som har ingåtts inför sådan myndighet. Detta innebär en nyhet i förhållande till 1958 års konvention. Inle bara bidrag som skall utges till den underhållsberättigade själv omfattas av konventionen, utan också bidragsbelopp som tillkommer ett offentligt organ, vilket har förskotteral bidraget och därför har elt regresskrav mo! den som är underhållsskyldig. Även elt Iredje fall täcks av konven­lionen, nämligen att avgörande går ut på all den underhållsskyldige skall erlägga betalning till ell offentligt organ, som har etl regresskrav mot honom. Sådant avgörande skall erkännas och verkställas enligt konvenlionen, om det offentliga organet kan vinna återbetalning enligl den lag som det lyder under och del föreligger en familjerättslig under­hållsskyldighet enligt den lag lill vilken den anmodade statens inter­nationellt privaträttsliga regler hänvisar.

Reglerna om villkoren och förfarandet för erkännande och verkstäl­lighet av avgörande som omfattas av konventionen stämmer i huvudsak överens med motsvarande bestämmelser i 1958 års konven­tion.

Stal som ansluter sig till konventionen kan avge vissa förbehåll av innebörd att denna inte skall tillämpas på alla slag av familjerättsliga underhållsbidrag.

2.2. De särskilda bestämmelserna i konventionen

Konventionen består av sju kapitel. 1 kapitel 1 anges konventionens tillämpningsområde. Kapitel 2 reglerar villkoren för och kapitel 3 för-' farandet vid erkännande och verkställighet av avgöranden som omfattas av konventionen. Kapitel 4 behandlar offentliga organs rätt att begära verkställighet av avgöranden rörande underhållsskyldighet och kapitel 5 förlikningsavtal om underhåll. 1 kapitel 6 har samlats bestämmelser om bl.a. förbehåll och förklaringar. Kapitel 7 innehåller sedvanliga slutbestämmelser om undertecknande, ratifikation, ikraft­trädande m.m.


 


Prop. 1975/76:98                                                     22

Beiräffande konventionens tillämpningsområde kan till en början framhållas att konventionstexlen inte innehåller någon formell bestäm­ning av begreppen underhållsskyldighet eller underhåll. Begreppen används för alt beteckna alla legala former av underhållsskyldighet som hänför sig till ett familje- eller släktskapsförhållande i vidsträckt bemärkelse.

Konvenlionen är enligl huvudregeln i art. 1 tillämplig på avgörande som meddelats av judiciell eller administrativ myndighet i fördrags­slutande stat rörande underhållsskyldighet på grund av familje-, släkt­skaps-, äktenskaps- eller svågerlagsförhållande. Jämförd med 1958 års underhållskonvention, som endast avser underhållsskyldighet gentemot barn som är under 21 år, innebär den nya konventionen en avsevärd utvidgning. Alla andra former av underhåll, t. ex, sådant som inle är rättsligt reglerat eller som inte härrör från en familjerelation, faller i princip utanför konventionens tillämpningsområde. FrivUligt åtagande att underhålla annan person omfattas inte av konventionen, om det inle är fråga om en ren bekräftelse av en legal underhållsplikt.

I fråga om den närmare innebörden av huvudregeln kan framhållas atl konventionen för det första gäller underhållsskyldighet mot den som är under 21 år och ogift. Härunder innefattas skyldighet atl utge underhåll till släktingar i såväl upp- och nedstigande led som sidled. 1 denna del innebär den nya konventionen inte någon ändring i förhål­lande till 1958 års konvention.

1 huvudregeln avses för det andra underhållsskyldighel på grund av äktenskap. Till denna kategori hör underhäll mellan sammanlevande makar (även makar under 21 år) och mellan makar som lever åtskilda efler domstols beslut eller eljest pä grund av söndring. Hit hör också underhållsskyldighet mellan makar som har erhållit äktenskapsskillnad eller vilkas äktenskap förklarats ogiltigt eller skola gå åter.

Konventionen äger slutligen tillämpning på underhållsskyldighet mellan släktingar genom gifte.

Konventionen är inte tillämplig på underhåll som utgår enligt successionsrältsliga regler.

Enligt art. 26 kan konveniionsstat göra förbehåll om all konven­tionen endast skall tillämpas på avgörande rörande underhållsskyldig­het gentemot den som är under 21 år och ogift saml mellan makar och f.d. makar. Förbehåll kan också göras om att konventionen inte skall vara tillämplig på underhållsskyldighet mellan släktingar i sidled och släktingar genom gifte.

Konventionen är enligl en särskild regel i arl. 1 andra stycket tillämplig också på förlikning ("transaction") som ingåtts inför en judiciell eller administrativ myndighet i fråga om underhållsskyldighet som avses i konventionen (jfr även vad som sägs i det följande om art. 25). Privairältsliga avtal i allmänhet angående underhåll faller däremot


 


Prop. 1975/76:98                                                     23

utanför konventionens tillämpningsområde. Erfarenheterna av 1958 års konvention har visat att också förlikning av nyss nämnda slag bör utgöra exekutionstitel. "Transaction" som exekutionstitel finns redan i en rad medlemsstater, t.ex. Belgien, Nederländerna, Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland och Österrike. Med "transaction" avses i konventionen en skriftlig överenskommelse som parterna i avsikt att förlikas träffat inför behörig myndighet, vanligtvis domstol. Sådan överenskommelse kan för svensk del jämställas med en förlikning som fastställts av domstol.

Under förarbetena till konventionen har uttalats att konventionen även skall äga tillämpning på skriftliga avtal som innehåller överens­kommelse med anledning av förestående äktenskapsskillnad och som behandlar underhållsfrågor. En förutsättning härför är att avtalet företes inför behörig myndighet och införlivas i sådan myndighets avgörande. Överenskommelser av detta slag är vanliga i Irland och en del amerikanska stater.

Konventionen är tillämplig på avgörande och förlikning, oavsett vilken beteckning handlingen har. Konventionen äger lillämpning även på avgörande eller förlikning som innebär ändring av tidigare avgörande eller förlikning (art. 2).

Kravet på ömsesidighet understryks på flera ställen i konventionen. Denna gäller uttryckligen inte avgöranden som meddelats i stat som inte är ansluten till konvenlionen och inte heller förlikningar som träffats i icke-konventionsstat. När det gäller ett ändringsbeslut, kan det ursprungliga beslulel vara meddelat av en stat som inte är ansluten till konvenlionen. Ändringsbeslutet måste emellertid alltid härröra från en konventionsstat (art. 2 andra stycket).

Enligt art. 2 tredje stycket skall vederbörande myndighet tillämpa konventionen utan avseende pä parternas nationalitet eller hemvist. I princip räcker det att undersöka om det främmande beslutet avser en lagsladgad underhållsskyldighet som hänför sig till en i konventionen avsedd familjerelation.

Enligt arl. 3, som nästan ordagrant motsvarar arl. 1 andra stycket i 1958 års konvention, skall konventionen tillämpas bara på den del av beslutet eller avtalet som gäller underhållsbidrag.

Konventionen innehåller inte någon bestämmelse om rättegångs­kostnad. Rättegångskostnader som hänför sig till underhållsfrågan skall enligt förarbetena kunna verkställas. Någon säker uppgifl om vad som tillämpas enligt 1958 års konvention föreligger inte.

Vad härefter gäller bestämmelserna om villkoren för erkännande och verkställighet av underhållsbeslul är det grundläggande villkoret härför liksom enligt 1958 års konvention att avgörandet meddelats av behörig myndighet i en konveniionsstat (arl. 4). Med myndighet avses både domstol och administrativ myndighet. Sådan myndighet skall enligt art.


 


Prop. 1975/76:98                                                     24

7 anses behörig om någon av parterna, när målet anhängiggjordes, hade hemvist i ursprungsstaten eller båda parterna var medborg;ire där. Även myndighet vars behörighet den underhållsskyldige godtagit, antingen uttryckligen eller genom att ingå i svaromål i sak ulan all göra behörighetsinvändning, anses behörig. Enligl art. 8 är myndighet, som meddelat dom rörande underhållsbidrag, utan hinder av art. 7 under vissa förutsättningar att anse som behörig, om underhållel är utdömt på grund av äktenskapsskillnad eller separation eller till följd av att äktenskapet ogiltigförklarats eller återgång skett.

Vid behörighetskonlroll enligt konventionen får den anmodade staten inte ingå i prövning av de omständigheter på vilka myndigheten i ursprungsstaien grundat sin behörighei (art. 9).

Som allmän regel gäller, alt elt främmande beslut bara kan erkännas om det vunnit laga kraft. Undantag gäller enligl konventionen dels för avgöranden som får verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels för interimistiska beslut (art. 4). Bestämmelsen, som överensstämmer med art. 2 i 1958 års konvention, är tillämplig endast om motsvarande beslut kan meddelas och verkställas i den anmodade staten.

I art. 5 och 6 anges när den anmodade staten kan vägra erkännande och verkställighet av etl främmande avgörande. Som grund för sådan vägran nämns i art. 5 hänsyn till ordre public, svikligt förfarande vid avgörandets tillkomst, lilis pendens och res judicata. I art. 6, som gäller avgörande i parts utevaro, slås fast att erkännande och verkställighet i detta fall skall vägras om inte vissa villkor är uppfyllda. Det krävs dels att kallelse till förhandling och underrättelse om innehållet i under-hållsyrkandel delgivits den uteblivna parten i enlighet med lagen i ur­sprungsstaten, dels all han med hänsyn till omständigheterna haft till­räcklig tid för att avge svaromål. Enbart en kallelse att inställa sig viss dag inför en myndighet är således inte tillräckligt.

I art. 10 behandlas fall då ett avgörande om underhållsskyldighet innefattar flera olika frågor. Den anmodade staten skall tillämpa konventionen på den del av avgörandet som kan erkännas eller verk­ställas. Om ett avgörande även avser frågor om annat än underhålls­skyldighel, är art. 3 och inte art. 10 tillämplig.

I art. 11 föreskrivs i fråga om periodiskt understöd att verkställighet får beviljas för både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till betalning.

I art. 12 slås fast den allmänna regeln atl vederbörande myndighet i den anmodade staten inte får ompröva det sakliga innehållet i avgö­randet. Myndigheten har uteslutande att medge eller vägra erkännande respektive medge eller vägra verkslällighel av ett underhållsbeslut, om inte konventionen föreskriver annat.

Beträffande förfarandet vid erkännande och verkställighet stadgas i


 


Prop. 1975/76:98                                                     25

arl. 13 atl den anmodade statens processuella regler skall tillämpas. Bestämmelsen motsvaras av art. 6 i 1958 års konvention. Vissa undantag från regeln finns i art. 14—17.

Ärt. 14 erbjuder en möjlighet för den underhållsberättigade att erhålla partiellt erkännande och partiell verkställighet. En under­hållsberättigad kan t.ex. för att undvika invändning om ordre public, dvs. att erkännande eller verkställighet av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i den anmodade staten, i andra hand yrka verkställighet av ett lägre belopp än del utdömda. Bestämmelsen får praktisk betydelse endast om en liknande regel inte redan existerar i den anmodade statens rättssystem.

I art. 15 ingår en regel om rätt för underhållsberättigad, som haft rättshjälp i ursprungslandet, alt åtnjuta motsvarande förmån vid begäran om erkännande eller verkställighet i del anmodade landet. Regeln sträcker sig längre till den underhållsberältigades favör än mot­svarande stadgande i art. 9 i 1958 års konvention. Del krävs inle atl den rältssökande är medborgare i en fördragsslutande stat för att han skall komma i åtnjutande av rätishjälp. Även om den underhållsberättigade inte varit berättigad till fullständig rättshjälp eller befrielse från rätte-gängskostnader i ursprungslandet, skall han vidare enligt den nya konvenlionen i största möjliga utsträckning vara berättigad till rätts­hjälp enligl den anmodade statens regler. Det finns inle något hinder för en underhållsberättigad att begära rättshjälp även om han inte åtnjutit sådan förmån i det land från vilket avgörandet härrör.

Säkerhet, borgen eller deposition får enligl arl. 16 inle krävas för säkerställande av rättegångskostnader. Samma föreskrift ålerfinns i 1958 års konvention.

Art. 17 innehåller en förhållandevis restriktiv uppräkning av hand­lingar som skall företes vid ansökan om erkännande och verkställighet av etl underhållsbeslut. Till en början krävs en fullständig och riktig avskrift av avgörandet jämte lagakraftbevis. 1 fråga om s.k. utevaro-beslut skall sökanden dessutom förete de handlingar som krävs för att myndigheten skall kunna verkställa den prövning som sägs i art. 6. I förekommande fall skall även handlingar rörande rättshjälp i ur­sprungsstaten inges. Slutligen föreskrivs att handlingarna skall åtföljas av bestyrkt översättning. Kravet på översättning kan efterges.

Om ansökan om erkännande eller verkställighet är ofullständig, skall myndigheten förelägga sökanden att inom viss lid komplettera ansök­ningen med erforderliga dokument. Kompletterande uppgifter bör i första hand inhämtas under hand eller muntligen vid förhandling. I art. 17 sista slyckel stadgas förbud mot att kräva legalisering eller annan liknande formalitet.

I motsats till 1958 års konvention upptar den nya konventionen bestämmelser om offentligt organs möjlighet att begära erkännande och


 


Prop. 1975/76:98                                                     26

verkställighet av underhållsbeslut. Härvidlag skiljs mellan två slag av underhållsbeslut. Art. 18 avser beslut med anledning av ansökan av elt offentligt organ, vilket yrkat återbetalning av bidrag som organet förskotteral en underhållsberättigad. Art. 19 avser beslut som meddelats i mål mellan en underhållsskyldig och en underhållsbe­rättigad och där det offentliga organet begär erkännande och verkstäl­lighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.

Uttrycket "offentligt organ" är inte definierat i konventionen. Del får emellertid lolkas vidsträckt. Härunder faller inte bara offentlig myndighet i snäv mening, såsom barnavårdsnämnd eller annat allmänt organ. Även ett halvstalligi organ eller lill och med en privat organisa­tion, åt vilken uppdragits att fullgöra en offentlig funktion, omfattas av uttrycket offentligt organ. En tjänsteman vid ett lands utrikesrepre­sentalion är alt betrakta som elt "offentligt organ" i den mening som avses i konventionen.

Vid begäran om erkännande och verkställighet av beslut kan det offentliga organet inte kräva mer än återbetalning av underhållsbidrag som utbetalats till den underhållsberättigade. För alt inte del offentliga organet skall behöva anlita domstolsförfarande med jämna mellanrum finns enligt art. 11 möjlighet att begära verkställighet av sådant under­hällsbidrag som förfaller till betalning i framtiden.

Elt ytterligare villkor för tillämpning av art. 18 och 19 är, att lagen i den stal som det offentliga organet lyder under tillåter organet att kräva återbetalning av förskotteral underhåll resp. att begära erkän­nande eller verkställighet i den underhällsberättigades ställe. Enligt arl. 18 punkt 2 gäller vidare att den anmodade myndigheten skall erkänna eller verkställa ett utländskt underhållsbeslut som meddelats på ansökan av ett offentligt organ, om underhållsskyldighet mellan den underhållsberättigade och den underhållsskyldige är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligt den anmodade statens internatio­nella privaträtt.

Äv art. 20 framgår atl den anmodade myndigheten skall ha tillgång lill erforderliga handlingar för den prövning som sägs i art. 18 och 19. Bestämmelsen utgör elt komplement till art. 17.

Föruisäiiningarna för atl elt förlikningsavtal rörande underhåll skall omfattas av konventionen har behandlats i anslutning lill art. 1. I art. 21 föreskrivs alt ett sådant avtal skall förklaras exigibell på samma villkor som elt avgörande, om avtalet är exigibell i ursprungslandet.

Under rubriken Övriga bestätnmelser har i konventionen samlats elt antal regler rörande olika frågor med anknytning lill det materiella innehållet i konvenlionen. Huvudinnehållet i dessa regler är följande.

Enligt art. 22, som motsvarar art. 10 i 1958 års konvention, ålar sig konventionsstat atl underiätta valutatransakiioner beträffande under­hållsbidrag. Bestämmelsen i nuvarande överenskommelse är av stor


 


Prop. 1975/76:98                                                     27

praktisk betydelse och har elt flertal gånger åberopats från svensk sida.

Konventionen utgör enligt arl. 23 inte hinder för den underhållsbe­rättigade alt - i stället för konventionens bestämmelser - åberopa andra bestämmelser som kan vara förmånligare för honom. Sådana bestämmelser kan finnas i bilaterala eller andra överenskommelser mellan stater eller i inhemsk lag. Rätt all kombinera delar av sådana komplex föreligger inte. Motsvarande beslämmelse finns i art. 11 i 1958 års konvention.

Art. 12 i 1958 års konvention föreskriver all konventionen inte är tillämplig på beslut som meddelats innan konventionen trädde i kraft. Bestämmelserna i 1973 års konvention gäller däremot enligt art. 24 första stycket i princip utan avseende på beslutsdatum. Delta innebär att den nya konvenlionen kommer att gälla även beträffande avgö­randen som har meddelats före ikraftträdandet. Av andra stycket framgår dock att beslut, som meddelats innan konventionen trätt i krafl mellan ursprungsstaten och den anmodade staten, kan verkställas i den anmodade staten endast för underhållsbidrag som förfaller till betalning efter det att konvenlionen trätt i krafl.

Varje fördragsslutande stat kan enligt art. 25 förklara atl konven­lionen - i förhållande till stater som gör motsvarande förklaring - skall omfatta sådana officiella handlingar ("actes authentiques") rörande underhåll som upprättats av eller inför elt offentligt organ och som är omedelbart verkställbara enligt lagen i ursprungsstaien.

Enligt art. 26 kan fördragsslutande stat göra vissa reservationer senast vid tillträde lill konvenlionen. Genom reservation kan tillämp­ningsområdet för konventionen begränsas i olika hänseenden. Det finns sålunda för del första en möjlighet att göra förbehåll beträffande andra avgöranden och förlikningar om underhållsskyldighet än som gäller underhåll mellan makar eller förutvarande makar eller underhåll till den som är under 21 år och ogift. För det andra kan förbehåll göras beiräffande underhåll mellan släktingar i sidled och släktingar genom gifte. För det tredje kan förbehåll göras för underhållsbidrag som fast­ställts atl utgå som engångsbelopp. Stat som har gjort förbehåll är inte berättigad att kräva lillämpning av konventionen på sådana avgö­randen och avtal som uteslutits genom förbehållet.

I art. 27 och 28 berörs frågor om tillämplig lag i bl.a. federala stater med flera rättssystem.

Som tidigare framhållits ersätter den nya konventionen 1958 års underhållskonvention i förhållandet mellan stater som är anslutna både till den nya konvenlionen och 1958 års konvention (art. 29).

Konventionen innehåller avslutningsvis sedvanliga slutbestämmelser. Konvenlionen är öppen för undertecknande av stater som var medlemmar i Haagkonferensen vid tiden för dess tolfte session (art. 30). Även annan stat kan ansluta sig till konventionen efter ikraft-


 


Prop. 1975/76:98                                                     28

trädandet, nämligen om den blir medlem i Haagkonferensen efter dess tolfte session eller är medlem av FN eller något av dess fackorgan eller är ansluten till stadgan för internationeUa domstolen. Sådan stats anslutning blir dock utan verkan i förhållande till konventionsslat som motsätter sig anslutningen (art. 31).

I arl. 32 och 33 ingår bestämmelser om konventionens lillämpning på områden för vars internationella förbindelser viss stat ansvarar och på stal med flera rättssystem.

Som har nämnts nyss kan stat vid ratifikation eller anslutning göra vissa förbehåll (art. 34). Endast de i art. 26 nämnda förbehållen är tillåtna.

Art. 35 innehåller bestämmelser angående ikraftträdandet. Konven­lionen träder enligt första stycket i kraft den första dagen den tredje kalendermånaden efter depositionen av det tredje instrumentet angående ratifikation, antagande eller godkännande. I andra stycket regleras ikraftträdandet för stater som tillträder konvenlionen efter den tidpunkt då den har trätt i kraft.

Konventionen gäller enligt arl. 36 i fem år från dess ikraftträdande enligt art. 35 första stycket. Giltighetstiden förlängs sedan med fem år i taget, om uppsägning inte sker.

Enligt art. 37 ankommer det på nederländska utrikesministeriet att i sedvanlig ordning underrälla berörda stater om ratifikation m.m.

3 Överväganden

3,1 Sveriges anslutning till konventionen

Sverige har som tidigare nämnts sedan länge deltagit i det internatio­nella samarbetet angående erkännande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet. En sådan samverkan förekommer både mellan de nordiska länderna och på ett vidare internationellt fält. 1 det senare hänseendet märks särskilt 1958 års Haagkonvention i ämnet, vilken Sverige ratificerade år 1965. Samma år tillkom den ännu gällande lagen (1965:723) om erkännande och verkställighet av vissa utländska domar och beslut angående underhåll till barn.

Inom Haagkonferensen har nu utarbetats en ny konvention om internationell giltighel av beslut rörande underhållsskyldighet. Konvenlionen har lagts fram för undertecknande år 1973. Hittills har sju stater undertecknat den.

Den främsta avsikten med 1973 års Haagkonvention är atl under­lätta möjligheterna atl indriva underhållsbidrag mellan vuxna. 1958 års konvention gäller endast underhåll till barn, något som i och för sig är den viktigaste formen av underhållsskyldighet. Den nya konventionen


 


Prop. 1975/76:98                                                     29

gäller däremot alla former av familjerätlsligt underhåll. Liksom sin föregångare uppbärs 1973 års konvention av etl starkt socialt och humanitärt intresse.

Den nya konvenlionen innebär också ökade möjligheter atl indriva underhållsbidrag lill barn. I förhållande lill 1958 års konvention har en ny kategori av exekutionstitlar tillkommit. Sålunda har intagits en bestämmelse om att förlikningsavtal som fastställts av judiciell eller administrativ myndighet skall utgöra exekutionstitel. Från renodlad svensk synpunkt är detla visserligen av mindre intresse, eftersom en av svensk domslol stadfäst överenskommelse ingår som en del av domsto­lens dom och därför är verkslällbar på samma sätt som vanliga domar. I likhet med vad som gäller enligt 1958 års konvention, faller däremot frivilliga avtal om underhåll utanför den nya konventionens tillämp­ningsområde. Detta torde vara den i Sverige vanligaste formen för reglering av underhållsskyldighel i samband med fastställande av fader­skapet till barn utom äktenskap (jfr 7 kap. 7 § föräldrabalken). Såsom framgår av art. 25 finns vidare möjlighet atl avge särskild förklaring atl konventionen skall omfatta även s.k. acles authentiques, dvs. officiell handling om underhåll som upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär. Detta innebär atl en sådan förbindelse att betala underhållsbidrag utgör exekutionstitel i stater som gör samma förkla­ring.

Den nya konventionen innehåller också vissa andra förbättringar i jämförelse med 1958 års konvention. Så t.ex. kan svensk barnavårds­nämnd, som betalat bidragsförskott lill en underhållsberättigad, för egen del i annan konventionsslat begära erkännande och verkställighet av dom som avser underhållsbidrag. Över huvud har frågan om offent­ligt organs möjlighet att påkalla sådan verkställighet utomlands getts en framträdande plats i konvenlionen.

I jämförelse med 1958 års konvention innefattar således den nya konventionen avsevärt utvidgade möjligheter till internationellt erkän­nande och verkställighet av domar och beslut rörande familjerättslig underhållsskyldighet. Det kan förväntas att 1973 års konvention liksom sin föregångare kommer all vinna bred anslutning bland stater med vilka Sverige har nära förjjipdelser. Detla talar med styrka för en svensk anslutning lill konve||tionen.

Till förmån för all inta en mer avvaktande hållning i ratifikations­frågan kan visserligen anföras att den främsta nyheten i konventionen, nämligen underlättandet av möjligheterna att indriva underhållsbidrag mellan vuxna, stämmer mindre väl med den utveckling som har ägt rum i Sverige under senare år på familjerättens område. Sin väsentliga betydelse har den famUjerättsliga underhållsskyldigheten numera i förhållande till minderåriga barn. På grund av socialförsäkring och andra   samhälleliga   trygghetsanordningar   spelar   underhåll   mellan


 


Prop. 1975/76:98                                                     30

vuxna en mindre roll än tidigare. 1 sammanhanget kan vidare erinras om alt det i direktiven för familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) bl.a. har framhållits, att det minskade ömsesidiga beroende som är en följd av nutida utbildnings-, arbetsmarknads- och socialpolitik måste resultera i att äktenskapets ekonomiska rättsverkningar begränsas i skilda hän­seenden. Utgångspunkten för utredningsarbetet bör enligl direktiven vara, atl underhållsbidrag mellan makar inte skall komma i fråga efter upplösning av äktenskapet. Del framhålls dock att det kan vara svårl att genomföra denna princip fullt ut. Som exempel på undantag nämns all maken saknar yrkesutbildning eller av en eller annan anledning har svårt att få arbete. Uiredningen har ännu inte avgivit något förslag i denna del.

Även om utvecklingen på det familjerällsliga området för svenskt vidkommande närmast går i riktning mot atl underhåll mellan vuxna fär en starkt minskad betydelse, utgör delta inte någon avgörande invändning mol en svensk anslutning till 1973 års underhållskon­vention. Man torde under överskådlig lid ha atl räkna med att behov av internationell verkställighet av avgöranden rörande familjerällslig underhållsskyldighet kommer alt finnas också i fråga om underhålls­bidrag mellan vuxna. Den nya konvenlionen innefattar dessutom vissa förbättringar såvilt gäller underhåll till barn. Den är vidare tillämplig också på avgöranden och förlikningar som hänför sig lill tiden före konventionens ikraftträdande, dock endast såvitt avser belopp som förfallit lill betalning efter denna lidpunkt. Detla medför att konven­tionen redan från början fär en slörre räckvidd än 1958 års konvention.

På grund av det anförda förordas atl Sverige tillträder 1973 års Haagkonvention om underhåll.

3.2 Förbehåll och förklaringar

Som har nämnts tidigare kan fördragsslutande stat enligt art. 26 vid ratifikation begränsa konventionens tillämpningsområde. Enligt första stycket 1 kan förbehåll göras beiräffande andra avgöranden eller avtal än som gäller underhåll mellan makar eller förutvarande makar eller underhåll till den som är under 21 år och ogift. Vidare kan förbehåll göras i fråga om underhåll mellan släktingar i sidled och genom gifte (första stycket 2) samt beträffande underhållsbidrag som fastställts atl utgå som engångsbelopp (första stycket 3),

Lagsladgad underhållsskyldighet finns i Sverige främst för de fall som avses i art. 26 första stycket 1. En vidare underhållsplikt i för­hållande till barn följer emellertid av 7 kap. 3 § första stycket föräldra­balken. Härjämte föreskrivs en liknande underhållsskyldighet mot föräldrar i 7 kap. 3 § andra stycket. Enligl 7 kap. 4 § föreligger även skyldighet för den som är gift med någon, som har barn i tidigare gifte


 


Prop. 1975/76:98                                                     31

eller utom äktenskap under sin vårdnad, att jämte den andra maken bidra till barnets underhåll.

Något mera framträdande behov av all öppna möjlighet för under­hållsberättigad att begära internationell verkställighet i andra fall än som avses i art. 26 första stycket 1 torde inle föreligga från svensk synpunkt. Härvid är bl.a. atl beakta den utveckling på familjerättens område som har berörts i föregående avsnitt. Internationell verkstäl­lighet av underhållsanspråk i fall som avses i arl. 26 första stycket 2 skulle dessutom kunna få konsekvenser som ler sig oacceptabla för svensk rättsuppfattning. Som exempel kan nämnas att underhållsplikt i annan stat föreligger mellan släktingar i mer avlägsna led. Del synes inte finnas skäl att i sådanl fall medge verkställighet här i landet av ell utländskt avgörande. Mol denna bakgrund får övervägande skäl anses tala för atl Sverige vid ratifikation av konvenlionen gör förbehåll enligl arl. 26 första stycket 1. I enlighet härmed bör Sverige göra förbehåll också enligt arl. 26 första stycket 2.

Underhållsbidrag kan undantagsvis i Sverige bestämmas att utges med visst belopp en gång för alla. 1 vissa främmande stater är det däremot inte ovanligt atl underhåll bestäms atl utgå med engångs­belopp. Något principiellt hinder mot all här i riket indriva sådant underhållsbidrag föreligger inle. Härtill kommer att principen om ordre public kan komma att bli tillämplig i fall som klart avviker från svenska rättsgrundsatser. Skäl att enligt art. 26 första stycket 3 göra förbehåll mot engångsbelopp kan därför inte anses föreligga.

Enligt arl. 25 kan stal genom särskild förklaring utvidga konven­lionen till all omfatta också vissa officiella handlingar som upprättats under medverkan av myndighet eller offentlig funktionär ("actes authentiques"), och som är verkställbara i ursprungslandet. Möjlig­heten att avge en sådan förklaring har för Sveriges del betydelse i fråga om underhållsavlal som avses i 7 kap. 7 § föräldrabalken. Förklaring bör därför avges enligt art. 25.

3.3 Konventionens införlivande med svensk rätt

Ratifikation av konvenlionen förutsätter att konventionens regler införlivas med svensk lagstiftning. För att införliva en konvention med nationell rätt kan man använda sig av olika metoder. Konventionens innehåll kan omarbetas - transformeras - till svensk lag genom att man använder den lagstiftningsteknik som är bruklig vid rent intern lagstift­ning (transformationsmetoden). Detla är den metod som har kommit till användning vid ratifikationen av 1958 års underhållskonvention. En annan metod är att konventionens regler i så gott som helt oförändrat skick las upp i en intern lag (inkorporeringsmetoden). Denna metod har använts t.ex. vid tillkomsten av lagen (1912:69) om vissa intematio-


 


Prop. 1975/76:98                                                     32

nella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar, vilken för­anleddes av Sveriges tillträde till 1905 års Haagkonvention rörande konflikter mellan olika lagar i fråga om vissa rättsverkningar av äkten­skap. Man kan också förfara pä det sättet att konventionen görs omedelbart tillämplig här i landet utan transformering. Detta förfa­rande har använts bl.a. i samband med Sveriges tillträde år 1969 lill konvenlionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg.

Eftersom 1958 års konvention alltjämt kommer alt gälla i för­hållande lill stater som inte lUltrält den nya konventionen torde del krävas en ny verkställighetslag som ansluter till nu föreliggande konvention. Den nya konventionen innehåller också nya institut, såsom erkännande och verkställighet av förlikning och möjlighet för barnavårdsnämnd alt begära verkställighet utomlands av regress­anspråk på grund av utgivet bidragsförskott. Även i övrigt innefattar 1973 års konvention viss omarbetning av 1958 års konvention. Med en sådan lagteknisk lösning kan 1965 års lag kvarstå oförändrad och fort­farande gälla beträffande erkännande och verkställighet av underhålls­beslut i förhållande till stater som inte tillträtt den nya konventionen.

Den Iransformationsmelod som har använts vid ratifikationen av den äldre konvenlionen bör lämpligen tillämpas även i fråga om den nya överenskommelsen. För den närmare innebörden härav redogörs i nästa avsnitt.

Mol bakgrund av det anförda har upprättats förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående under» hållsskyldighel m.m. Förslaget bifogas promemorian som bilaga 2.

4 Specialmotivering till lagf(>rslaget

1 motiveringen till de särskilda bestämmelserna i lagförslaget behandlas företrädesvis frägor som innefattar nyheter eller ändringar i förhållande till 1965 års lag. I de delar den föreslagna lagen stämmer överens med den äldre torde i första hand få hänvisas till vad som har uttalats i prop. 1965:139.

En del delaljregler i den nya konventionen har inle ansetts behöva ges några direkta motsvarigheter i lagförslaget. Som exempel kan nämnas atl konventionen enligl art. 2 är tillämplig på avgöranden och förlikningsavtal, oavsett hur de har betecknats. Konventionen är enligl samma artikel tillämplig också på avgöranden och förlikningsavtal, varigenom ett tidigare avgörande eller förlikningsavtal har ändrats, även om den ursprungliga exekutionstiteln härrör från en icke fördragsslutande stat. 1 art. 2 finns slutligen en bestämmelse om alt konvenlionen är tillämplig utan avseende pä om underhållskravet är av inhemsk eller internationell  natur och  utan  hänsyn  lill  parternas


 


Prop. 1975/76:98                                                     33

nationalilel eller hemvist. Med hänsyn till den generella utformning som getts 1 och 2 §§ i lagförslaget har det inte synts nödvändigt att belasta lagtexten med föreskrifier moisvarande de nu nämnda konven­tionsreglerna. Motsvarande överväganden har gjorts beträffande vissa andra detaljbestämmelser i konventionen (bl.a. art. 3, 10, 27 och 28).

1 § Paragrafens första stycke motsvarar art. 1 första stycket och art. 4 punkt 2 i konventionen saml 1 § första stycket, 2 § och 3 § första stycket 1965 års lag. Definitionen i andra stycket motsvarar art. 4 punkt I i konventionen och 1 § andra stycket 1965 års lag. Tredje stycket anknyter lill arl. 26.

1 huvudregeln angående den nya lagens tillämpningsområde (första stycket) klargörs i enlighet med vad förut nämnts alt lagen gäller bara avgörande som meddelats i stat vilken har tillträtt 1973 års under­hållskonvention. Härvid underförstås att del rör sig om antingen stat, som är medlem av Haagkonferensen, eller stat, mot vars anslutning till konventionen Sverige inte gjort någon invändning enligt arl. 31 tredje slyckel. Beiräffande avgörande som härrör från stal som har tillträtt 1958 års konvention men inte 1973 års konvention blir alltjämt 1965 års lag att lillämpa. Uppgifier om vilka staters avgöranden som den nya lagen blir tillämplig på bör tas in i en av regeringen utfärdad förordning.

En av de viktigaste nyheterna i 1973 års konvention är alt den gäller även underhåll till vuxna. 1 förhållande lill 1965 års lag innefattar del nu föreliggande lagförslaget därför den utvidgningen atl lagen gäller -förutom avgöranden angående underhållsskyldighel mot ogift barn (eller avkomling till barn) under 21 år - även avgöranden angående underhållsskyldighel mot make eller förutvarande make. Med förut­varande makar avses även makar vars äktenskap förklarats vara ogiltigt eller skola återgå. Som följer av del som anförts i avsnitt 3.2 faller underhåll (ill släktingar i sidled m.m. utanför lagens tillämpnings­område.

Liksom enligt 1965 års lag krävs i princip att det utländska avgö­randet vunnit laga kraft för all det skall gälla bär i landet (jfr även 7 §). Som allmän fömtsättning gäller vidare att avgörandet meddelats av myndighet som är behörig enligl 4 §.

Med avgörande förstås enligt andra stycket i paragrafen dels utländsk domstols dom eller slutliga beslut, dels utländsk administrativ myndighets slutliga beslut.

1 tredje stycket ges regeringen möjlighet atl förordna att avgörande som avser engångsbelopp inte skall gälla här i landet, om avgörandet härrör från stat som gjort förbehåll mot att erkänna och verkställa sådana avgöranden (se art. 26).

3-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98


 


Prop. 1975/76:98                                                               34

2§ Denna paragraf, som motsvarar art. I andra stycket samt art. 21 och 25 i konventionen, avser giltigheten av förlikningsavtal m.m. angående underhåll. Paragrafen saknar motsvarighet i 1965 års lag.

Enligt första stycket kan utländsk förlikning ("transaction"), som ingåtts inför behörig judiciell eller administrativ myndighet rörande underhållsskyldighel som avses i 1 §, verkställas i Sverige under förut­sättning alt förlikningen kan verkställas även i ursprungslandet. Detla innebär en nyhet i förhållande lill 1965 års lag, som endast gäller utländska myndigheters avgöranden rörande underhåll. Kravet på att förlikningen ingåtts inför behörig myndighet begränsar dock regelns räckvidd. Privairältsliga avtal som upprättats utan medverkan eller godkännande av myndighet faller utanför den nya lagen.

I överenssiämmelse med arl. 21 utsägs i första stycket atl lagen "i tillämpliga delar" gäller förlikning varom nu är fråga. De villkor som ställs upp för erkännande och verkslällighel av avgörande skall således gälla även i fråga om förlikning, i den mån villkoren är tillämpliga på sådanl avtal. Del ligger i sakens natur att en del av de krav .som avser avgöranden inte har någon aktualitet beträffande förlikningar, t.ex. reglerna om forum i 4 ij.

Art. 25 öppnar möjlighet att utöka antalet utländska exekutionstitlar med vissa officiella handlingar ("actes authentiques"). Som har berörts i avsnitt 3.2 lorde från svensk sida böra avges förklaring all Sverige skall tillämpa konventionen också på sådana handlingar. För alt en handling av detta slag skall gälla som exekutionstitel i Sverige krävs dels atl den har viss officiell karaktär, dvs. att den upprättats av eller inför myndighet eller offentlig funktionär, dels att den är omedelbart verkslällbar i det land där den har upprättals, dels alt det är fråga om underhållsskyldighel som avses i I § lagförslaget. "Actes authentiques" avser i försia hand sk. "actes notaries", dvs. i bl.a. Frankrike handling sorn mottagits av offentlig funktionär (notarie) och upprättats i viss form (jfr Code civil arl. 1317). Beiräffande handlingar varom nu är fråga ulsägs i 2 § andra slyckel alt regeringen, under förutsättning av ömsesidighet. kan förordna atl lagen i tillämpliga delar skall gälla även sådan handling. Förordnande torde kunna bli aktuellt visavi vissa kontinentaleuropeiska stater.

3 § Denna paragraf, som motsvarar arl. 5 och 6 i konvenlionen och 3 !; iindra slyckel 1965 års lag, behandlar vissa allmänna villkor för erkännande och verk.stäHighet av utländska avgöranden.

Beslämmelserna i försia stycket är, i motsats lill vad som gäller enligl 3 S 1965 års lag, fakultativa. Erkännande och verkställighet kan men behöver inle nödvändigtvis vägras under angivna förhållanden.

Enligl punkl 1 kan erkännande och verkställighet av avgörande vagras, om erkännande och verkställighet av avgörandet är uppenbart


 


Prop. 1975/76:98                                                     35

oförenligt med grunderna för rättsordningen här i riket, dvs. strider mot ordre public. Bestämmelsen förutsätter inte att själva avgörandet strider mot ordre public, utan det är tillräckligt atl erkännande eller verkställande av avgörandet skulle vara uppenbart oförenligt härmed. 1 1965 års lag är däremot regeln om ordre public knuten till själva avgö­randet.

1 punkl 2 anges som grund för vägran av erkännande och verkstäl­lighet, att avgörandet påverkals av svikligt förfarande i rättegången. Bestämmelsen saknar direkt motsvarighet i 1965 års lag.

Punkt 3 innehåller en s.k. indirekt litispendensregel. Enligl denna regel kan avgörande undantas från erkännande och verkställighet, om mål mellan samma parter och med samma syfle anhängiggjorts här i riket innan talan väckts i den främmande staten. Den föreslagna bestämmelsen syftar till att förhindra atl talan angående samma sak förs samtidigt i flera länder. Därigenom motverkas också att del meddelas inbördes motstridiga avgöranden som i och för sig uppfyller förutsättningarna för erkännande och verkställighet.

Som ytterligare grund för vägran att erkänna och verkställa utländskt avgörande finns i punkt 4 en bestämmelse om res judicata.

Andra slyckel behandlar avgöranden mot utebliven svarande. Bestämmelsen, som i motsats till första stycket inte är fakultativ, innebär att svaranden måsle i vederbörlig ordning ha fåtl del av under­hållskravet och lid alt svara för alt avgörandet skall erkännas och verkställas här. Det krävs atl stämning innefattande underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan har överbringats till svaranden enligl ursprungslandets lag. Vad som skall anses ligga häri är inle helt klart. Av förarbetena vill synas som om även kungörelsedel­givning i vissa fall kan godtas. Samtidigt har emellertid uttalats viss misstro mot fiktiva delgivningsmetoder. Ett korrektiv mol missbruk ligger i kravet på att svaranden "med hänsyn till omständigheterna" skall ha haft tillräcklig tid alt svara i saken (jfr SOU 1968:40 s. 1 19). Del bör observeras att andra stycket till sin lydelse i avsevärd mån avviker från motsvarande regel i 1965 års lag.

4 § Denna paragraf motsvarar art. 7 och 8 i konventionen samt 4 !} 1965 års lag.

Ett grundläggande villkor för erkännande och verkställighet av etl utländskt avgörande är alt avgörandet meddelats av behörig myndighet i den främmande staten. Detta följer redan av I § andra stycket i lagen.

Enligt punkt I i första slyckel skall avgörandet anses meddelat av behörig myndighet, om någon av parterna hade sitt hemvist i den främmande staten när talan väcktes. Myndighet skall alltså anses behörig även om enbart käranden hade sitt hemvist i den främmande staten. I 4 § andra stycket  1965 års lag öppnas möjlighet att vägra


 


Prop. 1975/76:98                                                     36

erkännande och verkställighet av avgöranden som meddelats av myndighet vars behörighet betingats enbart av den underhållsbe­rältigades hemvist. Sådan möjlighet till vägran medges inle i 1973 års konvention.

Den utländska myndigheten skall vidare anses behörig om både käranden och svaranden var medborgare i den främmande staten, när talan väcktes (punkt 2). Motsvarande forumregel saknas i 1965 års lag. Det bar vid tillkomsten av den nya konventionen ansetts motiverat alt öppna en möjlighet att erkänna och verkställa avgörande från myndig­het, vars behörighet grundats enbart på parternas nationalilel även om de inte har hemvist i ursprungslandet.

Enligt punkt 3 föreligger inte behörigbetshinder om svaranden uttryckligen godtagit atl saken prövas av myndigheten eller ulan förbehåll ingått i svaromål i saken. Om en svarande, som instämts lill annan domslol än som avses i punkt 1 eller 2 vill undgå verkställighet utomlands av det blivande avgörandet, fär han således antingen underlåta att ingå i svaromål eller positivt ge uttryck för sin inställning. Alt förbehållslöst ingå i svaromål i saken tilläggs samma effekt som eii prorogationsavtal.

Andra stycket innebär i likhet med punkt 2 en utvidgning av forum­katalogen i förhållande till 1965 års lag. Myndighet i främmande stat, .som meddelat avgörande angående underhåll, skall anses behörig om underhållet utgår med anledning av alt äktenskap upplöses, under förutsättning att myndigheten i sådant hänseende varit behörig enligl svensk rätt. De situationer som avses är att underhållet utdömts på grund av äktenskapsskillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsförklaring eller återgång av äktenskap.

5 §    Paragrafen motsvarar arl. 18 och 19 i konvenlionen.

Som har berörts tidigare kan offentligt organ under vissa förutsäll­ningar begära erkännande oéh verkställighet av avgörande rörande underhållsskyldighet. I paragrafens försia stycke klargörs att offentligt organ som förskotteral bidrag tUl underhållsberättigad äger att i dennes iitälle begära erkännande och verkställighet, om organet är behörigt därtill enligl lagen i den stat det tillhör (art. 19).

Andra stycket behandlar det fall som regleras i art. 18. Det är alltså fråga om fall då det offentliga organet hos myndighet i det egna landet har utverkat en exekutionstitel mot den underhållsskyldige med anledning av att organet förskotteral underhållsbidrag. De närmare förutsättningarna för organets rätt atl begära erkännande och verkstäl­lighet har angetts i överensstämmelse med konventionstexlen.

6 § Paragrafens första stycke motsvarar närmast art. 4 första stycket i
konventionen och 5 § 1965 års lag. Andra stycket, som saknar motsva-


 


Prop. 1975/76:98                                                     37

righet i 1965 års lag, överensstämmer med art. 14.

Enligl försia stycket skall avgörande, som gäller här i riket enligt den nya lagen, på begäran verkställas här. Som framgår av 2 § är bestäm­melsen tillämplig också på föriikning. För att "acte autheniique" skall bli exekutionstitel krävs särskild förklaring av regeringen.

Andra slyckel avser partiellt erkännande och partiell verkställighet av ett avgörande (eller motsvarande). Föreskriften har tagits med i tydlighetens intresse. En underhållsberättigad kan alltså begränsa sin ansökan till all avse endast en del av det utdömda underhållsbidraget.

7 § Paragrafen motsvarar art. 4 sista stycket i konventionen och 6 § 1965 års lag.

Paragrafen, vilken helt stämmer överens med sin motsvarighet i 1965 års lag, innehåller undanlag från kravet i I § på att avgörandet skall ha vunnit laga krafl. Paragrafen avser dels avgöranden som enligt särskilt förordnande får verkställas utan hinder av att de inte äger laga kraft, dels interimistiska beslut för tiden intill dess laga kraft ägande dom eller beslut föreligger. Det krävs att motsvarande avgörande kunnat meddelas av svensk domslol. Möjligheten att erhålla provisorisk verkställighet har därför begränsats ull att avse utländska domar och beslut som meddelats av domstol. Administrativa avgöranden kan således inte bli föremål för provisorisk verkställighet. Som allmän förutsättning gäller all hinder för erkännande och verkställighet inte föreligger enligt 3 eller 4 §.

8§ Denna paragraf ansluter till arl. 17 ocb 20 i konventionen och motsvarar 7 § 1965 års lag.

Exekvaturförfarandet bör, i likhet med vad som i övrigt gäller beträffande verkställighet av utomnordiska avgöranden, förläggas till Svea hovrätt. Uppräkningen av de handlingar sökanden skall tillhanda­hålla domstolen stämmer i huvudsak överens med vad som gäller enligt 1965 års lag men har anpassats till den nya konventionens krav.

Bestämmelserna i första stycket punkt 1—3 synes inte ge anledning lill särskilda kommentarer. En viktig nyhet i förhållande till 1965 års lag är som redan nämnts att offentligt organ kan uppträda som sökande med anledning av att organet förskotteral underhållsbidrag. I sådant fall är sökanden skyldig att inge behövliga handlingar angående organets behörighei all begära verkställighet (punkt 4), se under 5 §.

Punkl 5 innehåller etl principiellt krav på att de aktuella hand­lingarna skall åtföljas av en bestyrkt översättning till svenska språket. Översältningskravet är emellertid inte absolut utan kan efterges med hänsyn till omständigheterna. Delta innebär, i likhet med vad som gäller i andra sammanhang, bl.a. att handling som är avfattad på danska eller norska språket får godtas (jfr dock 11 § lagförslaget). Även


 


Prop. 1975/76:98                                                     38

handling, som är avfattad på annat språk (exempelvis ett världsspråk) bör i vissa fall kunna godtas (jfr 33 kap. 9 § rättegångsbalken).

Om ansökningshandlingarna är ofullständiga, skall sökanden beredas tillfälle all inkomma med komplettering.

9-11 §§ Dessa paragrafer har tiUkommit med slöd av art. 13 i konvenlionen, som utsäger atl exekvaturförfarandet skall följa den anmodade statens regler. Föreskrifterna stämmer med smärre redak­tionella ändringar i sak överens med 8— 10 §§ 1965 års lag.

Del kan påpekas alt prövning som avser periodiskt utgående under­hållsbidrag behöver ske endast en gång. Verkslällighel kan därefier ske allteftersom de olika bidragsbeloppen förfaller lill betalning (arl. 11). Vidare kan nämnas atl den allmänna grundsatsen atl exekvaturmyn-digheien inte får ompröva avgörandets materiella innehåll liksom i fråga om 1965 ärs lag inte ansetts behöva inflyta i lagtexten (art. 12).

Ikraftträdande m.m.

Den nya lagen bör träda i krafl den dag regeringen bestämmer.

Även utländska avgöranden som meddelats innan konventionen träder i kraft mellan Sverige och annan stat omfattas av lagförslaget. Däremot gäller sådant avgörande endast såvitt avser belopp som förfaller lill betalning efler det att konvenlionen trätt i kraft mellan Sverige och den stal där avgörandet meddelats (arl. 24). En uttrycklig ikrafiirädandebestämmelse härom bör meddelas.

Lagen kommer i försia hand atl vara tillämplig i förhållande till stater som ansluter sig till 1973 års konvention. 1965 års lag gäller alltjämt beträffande erkännande och verkställighet av underhållsbeslut i förhållande lill stater, som är anslutna lill 1958 års konvention och som inte tillträtt den nya konventionen. Dessutom är 1965 års lag lillämplig beträffande underhållsbidrag som förfallit till betalning före ikrafiträdandel av den nya lagen.

Förslaget aktualiserar en ändring av lagen (1936:79) om erkännande och verkställighet av dom som meddelats i Schweiz. Eftersom varken Sverige eller Schweiz tilltrält 1973 års konvention framläggs inget sådanl lagförslag redan nu. En sådan ändring förutsätter förhandlingar om begränsning av 1936 års konvention mellan Sverige och Schweiz.


 


 


 


Prop. 1975/76:98


40


 


Convention on the recognition and enfor­cement of decisions relating to mainte­nance obligations

The States signatory to this Convention,

Desiring to establish common provisions lo govern the reciprocal recognition and en­forcement of decisions relating to mainte­nance obligations in respect of adults,

Desiring to coordinate these provisions and those of the Convention of the 15th of April 1958 on the Recognition and Enforce­ment of Decisions Relating to Maintenance Obligations in Respect of Children,

Have resolved to conclude a Convention for this purpose and have agreed upon the following provisions —


Convention concernant le reconnaissance et 1'exécution de decisions relatives aux obligations alimentaires

Les Etats signataires de la présente Con­vention,

Désirant élablir des dispositions commu­nes pour regler la reconnaissance et Texécu-tion réciproques de decisions relatives aux obligations alimentaires envers les adulles,

Désirant coordonner ces dispositions et celles de la Convention du 15 avril 1958 concernant la reconnaissance et Pexécution des decisions en matiére d'obligations ali­mentaires envers les enfants.

Ont résolu de conclure une Convention å cet effet et sont convenus des dispositions suivantes:


 


CHAPTER 1 — SCOPE OF THE

CONVENTION

Article 1

This Convention shall apply to a decision rendered by a judicial or administrative authority in a Contracting State in respect of a maintenance obligation arising from a family relalionship, parentage, marriage or affinity, induding a maintenance obligation towards an infant who is not legitimate, between —

1.    a maintenance creditor and a main­tenance debtor; or

2.    a maintenance debtor and a public body which claims reimbursement of bene­fils given lo a maintenance creditor.

Il shall also apply lo a settlement made by or before such an authority ('transaction') in respect of the said obligations and be­tween the same parties (hereafler referred to as a 'settlement').

Article 2

This Convention shall apply to a decision or settlement however described.


CHAPITRE I — CHAMP DAPPLICATION DE LA CONVENTION

Article premier

La présente Convention $'applique aux decisions en matiére d'obligations alimen­taires découlanl de relations de famille, de parenté, de mariage ou d'alliance, y com­pris les obligations alimentaires envers un enfant non legitime, rendues par les auto­rités judiciaires ou adminislratives d'un Elal contraclant entré:

1.   un créancier et un débiteur d'aliments; ou

2.   un débiteur d'aliments el une institu­tion publique qui poursuit le remboursement de la prestation fournie ä un créancier d'ali-ments.

Elle s'applique également aux transactions passées dans cette matiére devant ces auto­rités et entré ces personnes.

Article 2

La Convention s'applique aux decisions et aux transactions, quelle que soit leur deno­mination.


 


Prop. 1975/76:98                                                                                              41

Bilaga 1

Konvention om erkännande och verk­ställighet av avgöranden angående under­hållsskyldighet

Denna konventions signatärmakter,

vilka önskar åstadkomma gemensamma bestämmelser om ömsesidigt erkännande och verkställighet av avgöranden beträffan­de underhåll till vuxna,

vilka önskar samordna dessa bestämmel­ser och bestämmelsema i konventionen den 15 april 1958 om erkännande och verk­ställighet av avgöranden om underhåll till barn,

har beslutat att ingå en konvention för detta ändamål och har överenskommit om följande bestämmelser.

KAPITEL I — KONVENTIONENS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Artikel  1

Denna konvention är tillämplig på avgö­randen som meddelats av judiciell eller ad­ministrativ myndighet i fördragsslutande stat och avser underhållsskyldighet på grund av familje-, släktskaps-, äklenskaps-eller svågerlagsförhållande, inbegripet un­derhållsskyldighet mot barn utom äkten­skap, mellan

1.    underhållsberättigad och underhålls­skyldig; eller

2.    underhållsskyldig och offentiigt organ som gör anspråk på' återbetalning av bidrag som utbetalats till underbållsberättigad.

Konventionen är också tillämplig på för­likningsavtal (transactions) i samma ämne, vilka ingåtts inför sådan myndighet mellan samma parter.

Artikel 2

Konvenlionen är tillämplig på avgöran­den och förlikningsavtal, oavsett hur de betecknats.


 


Prop. 1975/76:98


42


 


It shall also apply to a decision or settle­ment modifying a previous decision or settlement, even in the case where this ori-ginales from a non-Contracting State.

It shall apply irrespective of the inter­national or internal character of the main­tenance claim and whatever may be the nationality or habitual résidence of the parties.

Article 3

If a decision or settlement does not reläte solely lo a maintenance obligation, the ef­fect of the Convention is limited to the parts of the decision or settlement which concern maintenance obligations.


Elle s'applique également aux decisions ou transactions modifiant une decision ou une transaction antérieure. méme au cas oii ceUe-ci proviendrail d'un Etat non conlrac­tant.

Elle s'applique sans égard au caractére intemational ou interne de la réclamation d'aliments et quelle que soit la nationalité ou la résidence habituelle des parties.

Article 3

Si la decision ou la transaction ne con­cerne pas seulement Tobligation alimentaire, Teffet de la Convention reste limite å cette derniére.


 


CHAPTER II — CONDITIONS FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS

Article 4

A decision rendered in a Contracting State shall be recognised or enforced in anolher Contracting State —

1.   if it was rendered by an authority con­sidered to have jurisdiction under Arlicle 7 or 8: and

2.   if il is no longer subject to ordinary forms of review in the State of origin.

Provisionally enforceable decisions and provisional measures shall, although sub­ject to ordinary forms of review, be re­cognised or enforced in the State addressed if similar decisions may be rendered and enforced in thal State.


CHAPITRE II — CONDITIONS DE LA RECONNAISSANCE ET DE L'EXÉCUT10N DES DECISIONS Arlicle 4

La decision rendue dans un Etat contrac­lant doit étre reconnue ou déclarée exé­cutoire dans un autre Etat contraclant :

1.    si elle a été rendue par une autorité considérée comme compétente au sens des artides 7 ou 8; et

2.    si elle ne peut plus faire Tobjet d"un recours ordinaire dans TEtat d'origine.

Les decisions exécutoires par provision et les mesures provisionnelles sont, quoique susceplibles de recours ordinaire, reconnues ou déclarées exécutoires dans TElat requis si pareilles decisions peuvent y étre rendues et exécutées.


 


Article 5

Recognition or enforcement of a decision may, however, be refused —

1.    if recognition or enforcement of the
decision is manifestly incompalible with the
public policy ('ordre public') of the State
addressed; or

2.   if the decision was obtained by fraud in connection with a matter of procédure; or

3.   if proceedings between the same par­ties and having the same purpose are pend­ing before an authority of the Slale addres-


Article 5

La reconnaissance ou Texécution de la decision peut néanmoins étre refusée :

1.   si la reconnaissance ou Texécution de la decision est manifestement incompalible avec Tordre public de TElat requis; ou

2.   si la decision résulte d'une fraude com­mise dans la procédure; ou

3.   si un litige enlre les mémes parties et ayant le méme objet est pendanl devant une autorité de TElat requis, premiére saisie; ou


 


Prop. 1975/76:98

Den är även tillämplig på avgörande eller förlikningsavtal varigenom tidigare avgörande dier tidigare förlikningsavtal ändrats, även om detta avgörande eller för­likningsavtal härrör från icke fördragsslu­tande stat.

Den är tillämplig oavsett om underhålls­kravet ar av internationell eller inhemsk karaktär och utan hänsyn till parternas na­tionalitet eller hemvist.


43


Artikel 3

Om avgörandet eller förlikningsavlalet icke avser enbart underhållsskyldighet, be­gränsas konventionens verkan till de delar av avgörandet eller förlikningsavtalet som giiller underhållsskyldighet.

KAPITEL II — VILLKOR FÖR ERKÄN­NANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRANDEN Arlikd 4

Avgörande som meddelats i fördragsslu­tande stat skall erkännas eller verkställas i annan sådan stat

1.    om del meddelats av myndighet som
enligt artikel 7 eller 8 anses behörig; ocb

2.    om del vunnit laga kraft i den stat där
det meddelats.

Avgörande, som utan hinder av alt del ej äger laga kraft får verkställas i den stat där det meddelats, samt beslut för liden intill dess laga krafl ägande dom eller beslut föreligger skall erkännas eller verkställas i den anmodade staten, om liknande avgö­rande kan meddelas ocb verkställas där.

Artikd 5

Erkännande eller verkställighet av avgö­rande kan dock vägras

1.    om erkännande eller verkställande av avgörandet är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i den anmo­dade staten; eller

2.    om avgörandet påverkats av svikligt förfarande i rättegången; eller

3.    om mål mellan samma parter angåen­de samma sak är anhängigt vid myndighet i den  anmodade  staten  och detta  mål  an-


 


Prop. 1975/76:98


44


 


sed and those proceedings were the first to be instituted; or

4. if the decision is incompalible with a decision rendered between the same parlies and having the same purpose, either in the State addressed or in another State, pro­vided that this latter decision fulfils the con­ditions necessary for its recognition and en­forcement in the State addressed.


4. si la decision est incompalible avec une decision rendue entré les mémes parties et sur le méme objet, soit dans TElat requis, soit dans un autre Etat lorsque, dans ce dernier cas, elle réunit les conditions né­cessaires å sa reconnaissance et å son exe­cution dans TEtat requis.


 


Article 6

Without prejudice lo the provisions of Article 5, a decision rendered by default shall be recognised or enforced only if notice of the institution of the proceedings, induding notice of the substance of the claim, has been served on the defaulting party in accordance with the law of the State of origin and if, having regard to the circumstances, thal party has had sufficient time to enable him to defend the proceed­ings.


Article 6

Sans prejudice des dispositions de Tartide 5, une decision par défaul n"est reconnue ou déclarée exécutoire que si Tade introduclif d'instance contenant les elements essentids de la demande a été notifie ou signifie å la partie défaillante selon le droit de TEtat d'origine et si, compte tenu des circonstan­ces, cette partie a disposé d'un délai suf-fisant pour presenter sa défense.


 


Arlicle 7

An authority in the State of origin shall be considered to have jurisdiction for the purposes of this Convention —

1.    if either the maintenance debtor or the
maintenance creditor had his habitual ré­
sidence in the State of origin at the time
when the proceedings were instituted; or

2.     if the maintenance debtor and Ihe
maintenance creditor were nationals of Ihe
Slale of origin at the lime when the pro­
ceedings were instituted; or

3.    if the defendanl had submitted to the
jurisdiction of the authority, either expressly
or by defending on the merits of the case
without objecling lo the jurisdiction.


Article 7

L'autorité de PEtat d'origine est consi­dérée comme compétente au sens de la Con­vention :

1.  si le débiteur ou le créancier d'aliments avait sa résidence habituelle dans TElat d'origine lors de rintroduction de Tinstance; ou

2.  si le débiteur et le créancier d'aliments avaienl la nationalité de TEtat d'origine lors de rintroduction de Tinstance; ou

3.  si le défendeur s'est soumis å la com­pélence de cette autorité soit expressémenl, soit en s'expliquant sur le fond sans réserves louchant ä la compélence.


 


Artide 8

Without prejudice to the provisions of Article 7, the authority of a Contracting State which has given judgment on a main­tenance claim shall be considered to have jurisdiction for the purposes of this Conven­tion if the maintenance is due by reason of a divorce or a legal separation, or a dédara­tion thal a marriage is void or annulled, obtained  from an authority of that State


Article 8

Sans prejudice des dispositions de Tarticle 7, les autorités d'un Etat conlractant qui ont statué sur la réclamation en aliments sont considérées comme compélentes au sens de la Convention si ces aliments sont dus en raison d'un divorce, d'une separa­tion de corps, d'une annulation ou d'une nullité de mariage intervenu devant une autorité de cet Etat reconnue comme com-


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                45

hängiggjorts först; eller

4. om avgörandet strider mot avgörande som meddelats mellan samma parter angåen­de samma sak, antingen i den anmodade staten eller annan stat, under förutsätt­ning att detta senare avgörande uppfyller de krav som är nödvändiga för erkännande och verkställighet i den anmodade staten.

Artikel 6

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 5 skall avgörande som meddelats mot ute­bliven svarande erkännas eller verkställas endast om stämning, innefattande underrät­telse om del väsentliga innehållet i käran­dens talan, delgivits svaranden enligt lagen i stat där avgörandet har meddelats och denne med hänsyn till omständigheterna har haft tillräcklig tid för atl svara i sa­ken.

Arlikd 7

Myndighet i den stat som meddelat av-görandel skall anses vara behörig i den mening som avses i denna konvention

1.   om den underhållsskyldige dier den underhållsberättigade när målet anhängig­gjordes hade sitt hemvist i den stal som meddelat avgörandet; eller

2.   om den underhållsskyldige och den underhållsberättigade när målet anhängig­gjordes var medborgare i den stat som medddat avgörandet; eller

3.   om svaranden godtagit myndighetens behörighet antingen uttryckligen eller ge­nom att utan invändning angående myn­dighetens behörighet ingå i svaromål i sa­ken.

Artikd 8

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 skall myndighet i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående un­derhåll anses behörig enligt denna konven­tion, om underhållet utgåi med anledning av äktenskapsskillnad, legal separation, ogil­tighelsförklaring eller återgång av äkten­skap som beslutats av myndighet i samma stat och denna myndighet varit behörig i så-


 


Prop. 1975/76:98


46


 


recognised as having jurisdiction in that malier, according to the law of the Slale addressed.

Arlicle 9

The authority of the State addressed shall be bound by the findings of fact on which the authority of the State of origin based its jurisdiction.


pétenle en cette matiére selon le droit de TElat requis.

Artide 9

L'autorité de PEtat requis est liée par les constalations de fait sur lesqueUes Paulorité de TEtat d'origine a fondé sa compélence.


 


Article 10

If a decision deals with several issues in an application for maintenance and if re­cognition or enforcement cannot be granled for the whole of the decision, the authority of the State addressed shall apply this Con­vention to that part of the decision which can be recognised or enforced.

Artide 11

If a decision provided for the periodical payment of maintenance, enforcement shall be granted in respect of payments already due and in respect of future payments.


Article 10

Lorsque la decision porte sur plusieurs chefs de la demande en aliments et que la reconnaissance ou Texécution ne peut étre accordée pour le tout, rautorité de TEtat requis applique la Convention å la partie de la decision qui peut étre reconnue ou déclarée exécutoire,

Article 11

Lorsque la decision a ordonné la presta­tion d'aliments par paiements périodiques, rexécution est accordée tant pour les paie­ments échus que pour ceux å écboir.


 


Article 12

There shall be no review by the authority of the State addressed of the merits of a de­cision, unless this Convention otherwise provides.


Article 12

L'autorité de PEtat requis ne procéde å aucun examen au fond de la decision, å moins que la Convention n'en dispose autre­ment.


 


CHAPTER III — PROCÉDURE FOR RECOGNITION AND ENFORCEMENT OF DECISIONS


CHAPITRE III — PROCÉDURE DE LA RECONNAISSANCE ET DE LEXÉCUTION DES DECISIONS


 


Article 13

The procédure for the recognition or en­forcement of a decision shall be governed by the law of the Slale addressed, unless this Convention otherwise provides.

Article 14

Partial recognition or enforcement of a decision can always be applied for.

Artide 15

A maintenance creditor, who, in the State


Article 13

La procédure de la reconnaissance ou de rexécution de la decision est régie par le droit de PEtat requis, å moins que la Con­vention n'en dispose autrement.

Article 14

La reconnaissance ou Texécution partielle d'une decision peut toujours étre demandée.

Article 15

Le créancier d'aliments qui, dans TEtat


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                47

dant hänseende enligt lagen i den anmoda­de staten.

Artikel 9

Myndigheten i den anmodade staten är bunden av vad myndigheten i ursprungs-staten har funnit utrett angående de om­ständigheter på vilka den senare myndig­heten grundat sin behörighei.

Artikd 10

Avser avgörande flera frågor som rör underhåll och kan erkännande eller verk­ställighet icke medges för avgörandet i dess helhet, skall myndigheten i den an­modade staten tillämpa konventionen på den del av avgörandet som kan erkännas dier verkställas.

Arlikd 11

Har i avgörande om underhåll förordnats att underhållet skall erläggas genom perio­diska betalningar, kan verkställighet medges för både förfallna belopp och belopp som framdeles förfaller till betalning.

Artikel 12

Myndigbeten i den anmodade staten får icke underkasta avgörandet någon saklig prövning, om ej annat följer av denna kon­vention.

KAPITEL III — FÖRFARANDET I FRÅGA OM ERKÄNNANDE OCH VERKSTÄLLIGHET AV AVGÖRAN­DEN

Artikd 13

Förfarandet i fråga om erkännande eller verkställighet av avgörande regleras av den anmodade statens lag, om ej annat följer av denna konvention.

Artikel 14

Partiellt erkännande eller partiell verk­ställighet av avgörande får alltid begäras.

Artikd 15

Underhållsberättigad som i urspmngssta-


 


Prop. 1975/76:98


48


 


of origin, has benefited from complete or partial legal aid or exemption from costs or expenses, shall be entitled, in any proceed­ings for recognition or enforcement, to benefit from the most favourable legal aid or the most extensive exemption from costs or expenses provided for by the law of the State addressed.


d'origine, a bénéficie en tout ou en partie de Tassistance judiciaire ou d'une exemption de frais el dépens, bénéficie, dans toute procé­dure de reconnaissance ou d"exécution, de Tassistance la plus favorable ou de Texemp-tion la plus large prévue par le droit de TEtal requis.


 


Artide 16

No security, bond or deposit, however described, shall be required to guarantee the payment of costs and expenses in the pro­ceedings to which the Convention refers.


Article 16

Aucune caution ni aucun dépöt, sous quel­que denomination que ce soit, ne peut étre impose pour garanlir le paiement des frais et dépens dans les procedures visées par la Convention.


 


Artide 17

The party seeking recognition or applying for enforcement of a decision shall furnish —

1.   a complete and true copy of the deci­sion;

2.   any document necessary to prove that the decision is no longer subject lo the ordinary forms of review in the State of origin and, where necessary, thal it is en­forceable;

3.   if the decision was rendered by de­fault, the original or a certified true copy of any document required to prove that the nolice of the institution of proceedings, induding notice of the substance of the claim, has been properly served on the de­faulting party according to the law of the Slale of origin;

4.   where appropriate, any document ne­cessary to prove that he obtained legal aid or exemption from costs or expenses in the State of origin;

5.   a translation, certified as true, of the abovementioned documents unless the authority of the State addressed dispensés with such translation.

If there is a failure to produce the docu­ments mentioned above or if the conlents of the decision do not permil the authority of the State addressed to verify whether the conditions of this Convention have been fulfilled, the authority shall allow a specified period of time for the production of the necessary documents.

No légalisation or other like formality may be required.


Artide 17

La partie que invoque la reconnaissance ou qui demande Pexécution d'une decision doit produire :

1.  une expedition complete et conforme de la decision;

2.  tout document de nature å prouver que la decision ne peut plus faire Tobjet d'un recours ordinaire dans TEtat d'origine et, le cas échéant, qu'elle y est exécutoire;

3.     s'il s'agit d'une decision par défaul,
Toriginal ou une copie certifiée conforme du
document de nature ä prouver que Tacte
introduclif d'inslance contenant les elements
essentids de la demande a été réguliére-
ment notifie ou signifie å la partie défail­
lante selon le droit de PEtat d'origine;

4.   le cas échéant, loute piéce de nature ä prouver qu'elle a obtenu Tassistance judi­ciaire ou une exemption de frais et dépens dans TElat d'origine;

5.   sauf dispense de Tautorité de TEtat re­quis, la traduction certifiée conforme des documents mentionnés ci-dessus.

A défaul de production des documents mentionnés ci-dessus ou si le contenu de la decision ne permet pas ä rautorité de TElat requis de vérifier que les conditions de la Convention sont remplies, cette autorité im-partit un délai pour produire tous docu­ments nécessaires.

Aucune légalisation ni formalité analoque ne peut étre exigée.


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                 49

ten åtnjutit helt eller delvis kostnadsfri rättshjälp dier befrielse från kostnader och avgifter, skall vid förfarandet i fråga om erkännande eller verkställighet vara beräl­ligad till rättshjälp eller befrielse från kost­nader och avgifter enligt de förmånligaste regler som gäller i den anmodade staten.

Artikel  16

Borgen, deposition eller annan säkerhet, oavsett dess benämning, får icke krävas för att säkerställa betalning av kostnader och avgifter vid de förfaranden som avses i denna konvention.

Artikd   17

Part, som ansöker om erkännande eller verkställighet av avgörande, skall förete

1.    en fullständig ocb bestyrkt avskrift av avgörandet;

2.    de handlingar som erfordras för att styrka alt avgörandet vunnit laga kraft i ursprungsstaten och, i förekommande faU, att avgörandet får verkställas där;

3.    om avgörandet meddelats på gmnd av utevaro, originalen till eller bestyrkta av­skrifter av de handlingar som erfordras för att styrka att stämning med underrättelse om del väsentliga innehållet i kärandens talan vederbörligen delgivits den uteblivna parten enligt lagen i ursprungsstaten;

4.    i förekommande fall, handling som visar all parten erhållit rättshjälp dier be­frielse från kosinader och avgifter i ur­sprungsstaten;

5. bestyrkt översättning av ovan nämn­da handlingar, såvida icke myndigheten i den anmodade staten medger undantag.

Företes ej ovan nämnda handlingar eller framgår ej av avgörandet om villkoren i konventionen är uppfyllda, skall tillfälle be­redas sökanden att inom viss tid förete er­forderliga handlingar.

Legalisering eller likartat förfarande får icke krävas.

4-Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 98


 


Prop. 1975/76:98


50


 


CHAPTER IV — ADDITIONAL PROVISIONS RELATING TO PUBLIC BODIES

Artide 18

A decision rendered against a mainte­nance debtor on the application of a public body which claims reimbursement of bene­fits provided for a maintenance creditor shall be recognised and enforced in accor­dance with this Convention —

1.   if reimbursement can be obtained by the public body under the law to which it is subject; and

2.   if the existence of a maintenance ob­ligation between the creditor and the debtor is provided for by the internal law appli­cable under the rules of private international law of the State addressed.


CHAPITRE IV — DISPOSITIONS COMPLÉMENTAIRES RELATIVES AUX INSTITUTIONS PUBLIQUES

Artide 18

La decision rendue contre un débiteur d'aliments å la demande d'une institution publique qui poursuit le remboursement de prestations fournies au créancier d'aliments est reconnue et déclarée exécutoire con­formément ä la Convention :

1.   si ce remboursement peut étre obtenu par cette institution selon la loi qui la régit; el

2.   si Texistence d'une obligation alimen­taire enlre ce créancier el ce débiteur est prévue par la loi interne désignée par le droit international privé de TEtat requis.


 


Article 19

A public body may seek recognition or claim enforcement of a decision rendered between a maintenance creditor and main­tenance debtor to the extent of the benefits provided for the creditor if it is entitled ipso jure, under the law to which it is sub­ject, to seek recognition or claim enforce­ment of the decision in place of the cre­ditor.


Article 19

Une institution publique peut, dans la mesure des prestations fournies au créancier, demander la reconnaissance ou Texéculion d'une decision rendue enlre le créancier et le débiteur d'aliments si, d'aprés la loi qui la régit, elle est de plein droit habilitée å invoquer la reconnaissance ou å demander rexécution de la decision å la place du créancier.


 


Article 20

Without prejudice to tbe provisions of Article 17, the public body seeking recogni­tion or claiming enforcement of a decision shall furnish any document necessary to prove that it fulfils the conditions of sub­paragraph 1, of Article 18 or Article 19, and that benefits have been provided for the maintenance creditor.


Article 20

Sans prejudice des dispositions de rarlide 17, rinstitution publique qui invoque la re­connaissance ou qui demande Pexécution doit produire tout document de nature ä prouver qu'elle répond aux conditions pré­vues par rarticle 18, chiffre 1, ou par Tar-ticle 19, et que les prestations ont été four­nies au créancier d'aUmenls.


 


CHAPTER V — SETTLEMENTS

Article 21

A settlement which is enforceable in the State of origin shall be recognised and en­forced subject to the same conditions as a decision so far as such conditions are ap­plicable to it.


CHAPITRE V — TRANSACTIONS

Article 21

Les transactions exécutoires dans TElat d'origine sont reconnues et déclarées exé­cutoires aux mémes conditions que les de­cisions, en tant que ces conditions leur sont applicables.


 


Prop. 1975/76:98                                                                                              51

KAPITEL IV — TILLÄGGSBESTÄM­MELSER BETRÄFFANDE OFFENTLI­GA ORGAN

Artikd 18

Avgörande som meddelats mot under­hållsskyldig på ansökan av offentligt organ, som kräver återbetalning av bidrag som ut­betalats till underhållsberättigad, skall er­kännas och förklaras verkställbart i enlig­het med konventionen

1.    om det offentliga organet kan erhålla
återbetalning enligl den lag det lyder under;
och

2.    om   underhållsskyldighet   mellan   den
underhållsberättigade   och  den  underhålls­
skyldige är föreskriven i den inhemska lag
  
som är tillämplig enligt den anmodade sta­
tens internationella privaträtt.

Artikel 19

Offentligt organ kan, i den mån bidrag lämnats till underhållsberättigad, begära erkännande eller verkställighet av avgö­rande som meddelats i mål mellan under­hållsberättigad och underhållsskyldig, om organet enligt den lag det lyder under är omedelbart berättigat att ansöka om erkän­nande eller verkställighet av avgörandet i den underhållsberältigades ställe.

Artikel 20

Utan hinder av bestämmelserna i artikel 17 skall offentligt organ, som ansöker om erkännande eller verkställighet av avgöran­de, förete handlingar som erfordras för att styrka att villkoren i artikd 18 punkt 1 el­ler artikel 19 är uppfyllda samt atl under­hållsbidrag har lämnats till den underhålls­berättigade.

KAPITEL V — FÖRLIKNINGS AVTAL

Artikel 21

Förlikningsavtal, som kan verkställas i ur­sprungsstaten, skall erkännas och förklaras verkställbart på samma villkor som gäller för avgöranden, i den mån dessa villkor är tillämpliga.


 


Prop. 1975/76:98


52


 


MISCELLANEOUS

CHAPTER  VI PROVISIONS

Artide 22

A Contracting Slale, under whose law the transfer of funds is restricted, shall accord the highesl priority to the transfer of funds payable as maintenance or to cover costs and expenses in respect of any claim under this Convention.


CHAPITRE VI — DISPOSITIONS DIVERSES

Artide 22

Les Etats contractants dont la loi impose des restrictions aux transferts de fonds ac-corderont la priorité la plus élevée aux trans­ferts de fonds destinés ä étre versés comme aliments ou å couvrir des frais et dépens encourus pour toute demande régie par la Convention.


 


Artide 23

This Convention shall not restrict the application of an international instrument in force between the State of origin and the State addressed or other law of the State addressed for the purposes of obtaining re­cognition or enforcement of a decision or settlement.


Artide 23

La Convention n'empéche pas qu"un autre instrument international liant TElal d"origine et TElat requis ou que le droit non conven-tionnel de FEtat requis soient invoqués pour obtenir la reconnaissance ou Fexécution d'une decision ou d'une transaction.


 


Artide 24

This Convention shall apply irrespective of the date on which a decision was ren­dered.

Where a decision has been rendered prior to the entry into force of the Convention between the State of origin and the State addressed. it shall be enforced in the latter State only for payments falling due after such entry into force.


Article 24

La Convention est applicable quelle que soit la date å laquelle la decision a été ren­due.

Lorsque la decision a été rendue avant Tentrée en vigueur de la Convention dans les rapports enlre TEtat d"origine et FEtat requis, elle ne sera déclarée exécutoire dans ce dernier Etat que pour les paiements å échoir apres cette entrée en vigueur.


 


Artide 25

Any Contracting State may, al any lime, declare that the provisions of this Conven­tion will be extended, in relation to other States making a dédaration under this Ar­tide, to an official deed ("acte authenii­que") drawn up by or before an authority or public official and directly enforceable in the State of origin insofar as these provi­sions can be applied to such deeds.


Article 25

Tbul Etat conlractant peut, ä loul mo­ment, déclarer que les dispositions de la Convention seront étendues, dans ses rela­tions avec les Etats qui auront fait la méme dédaration, å tout acte autheniique dressé par-devant une autorité ou un officier pub­lic, refu el exécutoire dans FEtat d'origine, dans la mesure oCi ces dispositions peuvent étre appliquées å ces actes.


 


Article 26

Any Contracting State may, in accor­dance with Artide 34, reserve the right not to recognise or enforce —

1. a decision or settlement insofar as it relätes to a period of time after a main­tenance creditor attains the age of twenty-


Artide 26

Tout Etat conlractant pourra, conformé­ment å rarlide 34, se reserver le droit de ne pas reconnaitre ni déclarer exécutoires :

1. les decisions et les transactions por­tant sur les aliments dus pour la période postérieure   au   mariage   ou   au   vingt-et-


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                 53

KAPITEL VI  — ÖVRIGA BESTÄMMEL­SER

Arlikd 22

De lördragsslutande stater, vars lagar be­gränsar överföring av penningmedel, skall bevilja högsta prioritet för överföring av penningmedel för betalning av underhåll el­ler för att täcka kostnader och avgifter hänförliga till krav som avses i denna kon­vention.

Artikel 23

Denna konvention utgör ej hinder mot alt åberopa annat internationellt fördrag som gäller mellan ursprungsstaten och den anmodade staten eller lagen i den anmoda­de stålen för att erhålla erkännande eller verkställighet av avgörande eller förlik­ningsavtal.

Arlikd 24

Konventionen är tillämplig oavsett när avgörandet har meddelats.

Har avgörandet meddelats innan konven­tionen trätt i kraft mellan ursprungsstaien och den anmodade staten, skall det verk­ställas i den anmodade staten endast be­träffande belopp som förfaller till betal­ning efter sådant ikraftträdande.

Artikel 25

Fördragsslutande stal får när som helst förklara atl bestämmelserna i denna kon­vention skall, i förhållande till andra stater vilka har avgett samma förklaring, gälla även beträffande sådan officiell handling (acte autheniique) som är upprättad av el­ler inför myndighet eller offentlig funk­tionär och är omedelbart verkställbar i ur­sprungsstaien, i den mån dessa bestämmel­ser kan tillämpas på sådana handlingar.

Artikel 26

Fördragsslutande stat får, i enlighet med artikel 34, förbehålla sig rätt att icke er­känna eller verkställa

1. avgörande och föriikningsavtal som avser underhåll för liden efter det att un­derhållsberättigad    ingått   äktenskap   eller


 


Prop. 1975/76:98


54


 


one years or marries, except when the cre­ditor is or was the spouse of the mainte­nance debtor;

2.    a decision or settlement in respect of
maintenance obligations

a)    between persons related collaterally;

b)    between persons related by affinity;

3.    a decision or settiement unless it pro­
vides for the periodical payment of main­
tenance.

A Contracting State which has made a reservation shall not be entitled to claim the application of this Convention to such de­cisions or settlements as are excluded by its reservation.

Article 27

If a Contracting State has, in matters of maintenance obligations, two or more legal systems applicable to different calegories of persons, any reference to the law of that State shall be construed as referring to the legal system which ils law designates as ap­plicable to a particular category of persons.


uniéme anniversaire du créancier par un dé­biteur autre que Fépoux ou Tex-époux du créancier;

2. les decisions et les transactions en ma­tiére d'obIigations alimentaires

a)    enlre collatéraux;

b)   enlre alliés;

c)    les decisions el les transactions ne pré-voyant pas la prestation d'aliments par paie­ments périodiques.

Aucun Etat contraclant qui aura fait Tusage d"une réserve ne pourra prétendre å rapplicalion de la Convention aux de­cisions et aux transactions exclues dans sa réserve.

Article 27

Si un Elal conlractant connait, en matiére d'obIigations alimentaires, deux ou plusieurs systémes de droit applicables å des cale­gories différentes de personnes, toute ré­férence å la loi de cet Etat vise le systéme juridique que son droit désigne comme ap­plicable ä une catégorie parliculiére de per­sonnes.


 


Artide 28

If a Contracting State has two or more territorial units in which different systems of law apply in relation to the recognition and enforcement of maintenance deci­sions —

1.   any reference to the law or procédure or authority of the State of origin shall be construed as referring lo the law or pro­cédure or authority of the territorial unit in which the decision was rendered;

2.   any reference to the law or procédure or authority of the State addressed shall be construed as referring to the law or pro­cédure or authority of the territorial unit in which recognition or enforcement is sought;

3.   any reference made in the application of sub-paragraph 1 or 2 lo the law or pro­cédure of the State of origin or to the law or procédure of the State addressed shall be construed as induding any relevant legal rules and principles of the Contracting Slale which apply lo the territorial units com-nrising it;

4. any reference to the habitual résidence


Arlicle 28

Si un Etat conlractant comprend deux ou plusieurs unités territoriales dans lesqueUes différenls systémes de droit s'appliquent en ce qui concerne la reconnaissance et rexé­cution de decisions en matiére d'obligations alimentaires :

1.   toute référence ä la loi, ä la procédure ou å rautorité de FEtat d'origine vise la loi, la procédure ou rautorité de Punité territo­riale dans laquelle la decision a été rendue;

2.   loute référence å la loi, å la procédure ou ä rautorité de FEtat requis vise la loi, la procédure ou rautorité de Funité territo­riale dans laquelle la reconnaissance ou Pexécution est invoquée;

 

3.    toute référence faite, dans Fapplication des chiffres 1 et 2, soil å la loi ou ä la pro­cédure de FElat d'origine soil å la loi ou å la procédure de FEtat requis doit élre inter-prétée comme comprenant tous les régles et principes légaux appropriés de FEtat con­lractant qui régissent les unités territoriales qui le förment;

4.    loute référence  å  la  résidence  habi-


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                 55

uppnått tjugoett års ålder, utom när den un­derhållsberättigade är eller har varit den underhållsskyldiges make;

2.    avgörande och förlikningsavtal om un­
derhållsskyldighet

a. mellan släktingar i sidled;

b. mellan släktingar genom gifte;

3.    avgörande och förlikningsavtal som
icke avser periodisk betalning av underhåll.

Fördragsslutande stat som har gjort för­behåll kan icke kräva tillämpning av kon­ventionen beträffande avgörande eller för­likningsavtal som undantagits genom förbe­hållet.

Artikel 27

Har fördragsslutande stat i fråga om un­derhållsskyldighet två eller flera rättssystem för olika kategorier av personer, skall var­je hänvisning till lagen i denna stat avse det rättssystem vilket enligt lagen i den staten är tillämpligt på den särskilda katego­rin av personer.

Artikel 28

Omfattar fördragsslutande stat två eller flera områden med olika rättssystem be­träffande erkännande och verkställighet av underhållsavgöranden skall

1.    hänvisning till lagen, förfarandet eller myndigheten i ursprungsstaten avse lagen, förfarandet dier myndigheten inom del om­råde där avgörandet har meddelats;

2.    hänvisning till lagen, förfarandet eller myndigbeten i den anmodade staten avse la­gen, förfarandet eller myndigheten inom det område där erkännande eller verkstäl­lighet begäres;

3.    hänvisning som göres vid tillämpning av punkt 1 eller 2 till antingen lagen och förfarandet i ursprungsstaien eller lagen och förfarandet i den anmodade staten omfatta alla tillämpliga rättsregler ocb rättsgrund­satser i den fördragsslutande staten vilka är lillämpliga inom de områden staten består av;

4.    hänvisning till den underhållsberättiga-

1 \


Prop. 1975/76:98


56


 


of the maintenance creditor or the main­tenance debtor in Ihe State of origin shall be construed as referring to his habitual résidence in the territorial unit in whidi the decision was rendered.

Any Contracting State may. at any time. dedare thal it will not apply any one or more of the foregoing rules to one or more of the provisions of this Convention.


tuelle du créancier ou du débiteur d"aliments dans FElat dorigine vi.se sa résidence ha­bituelle dans 1'unité territoriale dans laquelle la decision a été rendue

Tout Etat conlractant peut, en tout temps, déclarer qu'il n'appliquera pas Fune ou plusieurs de ces régles ä une ou plusieurs dispositions de la Convention.


 


Artide 2)

This Convention shall replace, as regards the States who are Parties to it, the Conven­tion on the Recognition and Enforcement of Decisions Rdating to Maintenance Obligations in Respect of Children, con­duded at Ihe Hague on the 15th of April 1958.


Ariide 29

La présente Convention remplace dans les rapports enlre les Etat qui y sont Parties, la Convention concernant la reconnaissance el rexécution des decisions en matiére d"obliga-tions alimentaires envers les enfants, con­clue å la Haye le 15 avril 1958.


 


CHAPTER VII — FINAL CLAUSES

Article 30

This Convention shall be open for signa­ture by the Stales which were Members of the Hague Conférence on Private Inter­national Law at the time of its Twelfth Session.

It shall be ratified, accepted or approved and the instruments of ratification. accep­tance or approval shall be depositeti with the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.


DISPOSITIONS

CHAPITRE VU FINALES

Artide 30

La Convention est ouverte ä la signature des Etats qui étaient membres de la Con­férence de la Haye de droit international privé lors de sa Douziéme session.

Elle sera ratifiée, acceptée ou approuvée et les instruments de ratification, d"accepta-tion ou d'approbation seront déposés auprés du Ministére des Affaires Etrangéres des Pays Bas.


 


Artide 31

Any State which has become a Member of the Hague Conférence on Private Inter­national Law after the dale of its Twelfth Session, or which is a Member of the United Nations or of a specialised agency of thal Organisation, or a Party to the Statute of the International Court of Justice may ac­cede to this Convention after it has entered into force in accordance with the first paragraph of Article 35.

The instrument of accession shall be de­posited with the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.

Such accession shall have effect only as regards the relations between the acceding State  and   those  Contracting  States  which


Artide 31

Tout Etat qui n"est devenu membre de la Conférence qu'aprés la Douziéme session, ou qui appartient å ]'Organisation des Na­tions Unies ou ä une institution spécialisée de celle-ci, ou est Partie au Statut de la Cour internationale de Justice, pourra ad­hérer å la présente Convention apres son entrée en vigueur en vertu de Farlide 35, alinéa premier.

L'instrument d'adhésion sera déposé auprés du Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.

L'adhésion n'aura d'effet que dans les rapports enlre FElat adhérant et les Etats contractants qui n'auront pas élevé d'objec-


 


Prop. 1975/76:98                                                                     57

des dier underhållsskyldiges hemvist i ur­sprungsstaien avse hans hemvist inom det område där avgörandet meddelats.

Fördr.igsslutande stat kan när som helst förklara att den icke kommer att tillämpa en dier flera av reglerna i denna artikel på en eller flera av bestämmelserna i denna konvention.

Artikd 29

Denna konvention skall, i förhållandet mellan stater som har tillträtt konvenlionen, ersätta konventionen om erkännande och verkställighet av avgöranden om underhåll till bam, vUken ingicks i Haag den 15 april 1958.

KAPITEL VII - SLUTBESTÄMMELSER

Artikd 30

Denna konvention är öppen för under­tecknande av de stater som var medlemmar i Haagkonfcrensen för internationell privat­rätt vid tidpunkten för dess tolfte session.

Den skall ratificeras, antagas eller god­
kännas och ratifikations-, antagande-
eller
godkännandeinstrumenten deponeras
           hos
det nederländska utrikesministeriet.

Artikel 31

Stat, som har blivit medlem av Haagkon­ferensen för internationell privaträtt etter dess tolfte session eller som är medlem i Förenta Nationerna eller något av denna organisations fackorgan eller är ansluten till stadgan för den internationdla domsto­len, kan ansluta sig till denna konvention sedan den trätt i kraft enligt artikel 35 första stycket.

Anslulningsinstrumenlet skall deponeras hos det nederländska utrikesministeriet.

Anslutningen får verkan endast i förhål­landet mellan den stat som anslutit sig och de  fördragsslutande  stater som  icke gjort

5-Riksdagen 1975/76. I saml. Nr98


 


Prop. 1975/76:98


58


 


have not raised an objection to its accession in the twelve months afler the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 3 of Article 37. Such an objection may also be raised by Member States at the time when they ratify, accept or approve the Con­vention after an accession. Any such ob­jection shall be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.


tion å son encontre dans les douze mois apres la reception de la notification prévue au chiffre 3 de Farticle 37. Une telle objec­tion pourra également étre élevée par tout Etat membre au moment d"une ratification, acceptation ou approbation de la Conven­tion, ultérieure å Fadhésion. Ces objections seront notifiées au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.


 


Artide 32

Any State may, at the time of signature, ratification, acceptance, approval or acces­sion, dedare thal this Convention .shall ex­tend to all the territories for the internatio­nal relations of which it is responsible, or lo one or more of them. Such a dédaration shall take effect on the date of entry into force of the Convention for the State con­cerned.

Ät any time thereafter, such extensions shall be notified lo the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.

The extension shall have effect as re­gards the relations between the Contracting States which have not raised an objection to the extension in the twelve months after the receipt of the notification referred to in sub-paragraph 4 of Artide 37 and the ter­ritory or territories for the international relations of which the State in question is responsible and in respect of which the notification was made.

Such an objection may also be raised by Member States when they ratify, accept or approve the Convention after an extension.

Any such objection shall be notified to the Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands.


Artide 32

Tout Etat, au moment de la signature, de la ratification, de Fapprobation, de Faccep-lation ou de Fadhésion, pourra déclarer que la Convention s'élendra ä Fensemble des territoires qu'il représente sur le plan inter­national, ou å Fun ou plusieurs d'entre eux. Cette dédaration aura effet au moment de Fentrée en vigueur de la Convention pour ledit Etat.

Par la suite, toute extension de cette na­ture sera notifiée au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.

L'extension aura effet dans les rapports entré les Etats contractants qui, dans les douze mois apres la reception de la notifica­tion prévue å Farticle 37, chiffre 4, n'auront pas élevé d'objection å son encontre, et le territoire ou les territoires dont les rela­tions inlernalionales sont assurées par FEtat en question, et pour lequel ou lesquels la notification aura été faite.

Une telle objection pourra également étre élevée par tout Elal membre au moment d'une ratification, acceptation ou approba­tion ultérieure å 1'extension.

Ces objections seront notifiées au Mi­nistére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.


 


Ärtide 33

If a Contracting State has two or more territorial units in which different systems of law apply in relation to the recognition and enforcement of maintenance decisions, it may, at the lime of signature, ratification, acceptance, approval or accession, declare that this Convention shall extend to all its territorial units or only to one or more of them and may modify its dederation by submitting another dédaration at any time thereafter.


Artide 33

Tout Etat contraclant qui comprend deux ou plusieurs unités territoriales dans lesquel-les des systémes de droit différenls s'appli-quent en ce qui concerne la reconnaissance et 1'exécution de decisions en matiére d"ob-ligalions alimentaires pourra, au moment de la signature, de la ratification, de 1'accepla-tion, de Fapprobation ou de Fadhésion, déc­larer que la présente Convention s"étendra å toutes ces unités territoriales ou seulement å Fune ou å plusieurs d"entre elles et pourra,


 


Prop. 1975/76:98                                                                     59

invändning mot anslutningen inom tolv månader efter mottagandet av sådan under­rättelse som avses i artikel 37 punkt 3. Så­dan invändning får även göras av med­lemsstater när de ratificerar, antager eller godkänner konventionen efter en anslut­ning. Invändningarna skall meddelas till det nederländska utrikesministeriet.

Artikel 32

Stat som undertecknar, ratificerar, anta­ger, godkänner eller ansluter sig till konven­tionen kan i samband därmed förklara att konventionens tillämpning utsträcks till samtliga de områden, för vilkas internatio­nella förbindelser staten svarar, eller lill ett eller flera av dessa. Sådan förklaring får verkan från del att konventionen träder i kraft för den berörda staten.

Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om sådana utvidgningar som sker senare.

Den utsträckta tillämpningen av konven­tionen gäller endast i förhållandel mellan stater som icke gjort invändning mol den ut­sträckta tillämpningen inom tolv månader från mottagandet av underrättelse enligt ar­tikel 37 punkt 4 och del eller de områden för vilkas internationella förbindelser sta­ten i fråga är ansvarig och för vilket eller vilka underrättelsen skedde.

Sådan invändning får även göras av med­lemsstater när de ratificerar, antager eller godkänner konventionen efter en utvidg­ning.

Det nederländska utrikesministeriet skall underrättas om sådana invändningar.

Artikel 33

Fördragsslutande stat, som består av två eller flera områden med olika rättssystem för erkännande och verkställighet av undcr-hållsavgöranden, kan vid undertecknande, ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, förklara att denna konvention skall utsträckas till att omfatta alla dess områden eller endast ett dier flera av dessa och kan när som helst ändra sin förklaring genom att avge ny förklaring.


 


Prop. 1975/76:98


60


 


These déclarations shall be notified to the Ministry of Foreign .Affairs of the Nelher­lands. and shall state expressly the territorial unit to which the Convention applies.

Other Contracting States may dedine to recognise a maintenance decision if, at the date on which recognition is sought, the Convention is nol applicable to the terri­torial unit in which the decision was rend­ered.


ä loul moment, modifier cette dédaration en faisant une nouvelle dédaration.

Ces déclarations seront notifiées au Mi­nistére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas et indiqueront expressémenl Funité ter­ritoriale ä laquelle la Convention s'applique.

Les autres Etats contractants pourront re­fuser de reconnaitre une decision en ma­tiére d'obligations alimentaires si, å la date ä laquelle la reconnaissance est invoquée, la Convention n'est pas applicable å Funité ter­ritoriale dans lequdle la decision a été ob­tenue.


 


Ariide 34

Any State may, not later than the mo­ment of its ratification, acceptance, ap­proval or accession, make one or more of the said reservations referred to in Article 26. No other reservation shall be permitted.

Any State may also, when notifying an extension of the Convention in accordance with Artide 32, make one or more of the said reservations applicable to all or some of the territories mentioned in the exten­sion.

Any Contracting State may at any time withdraw a reservation il has made. Such a withdrawal shall be notified to the Mi­nistry of Foreign Affairs of the Nelher­lands.

Such a reservation shall cease to have ef­fect on the first day of the third calendar month after the notification referred to in the preceding paragraph.


Article 34

Tout Etat pourra, au plus tärd au moment de la ratification, de Facceptation, de Fap­probation ou de Fadhésion, faire une ou plusieurs des réserves prévues ä Farticle 26. Aucune autre réserve ne sera admise.

Tout Elal pourra également, en notifianl une extension de la Convention conformé­ment å Farticle 32, faire une ou plusieurs de ces réserves avec effet limité aux territoires ou -k certains des territoires vises par 1'ex­tension.

Tout Etat contraclant pourra, å tout mo­ment, retirer une réserve qu'il aura faite. Ce retrait sera notifie au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas.

L'effet de la réserve cessera le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres la notification mentionnée ä Falinéa pré­cédent.


 


Artide 35

This Convention shall enter into force on the first day of the third calendar month after the deposit of the third instrument of ratification, acceptance or approval referred to in Article 30.

Thereafter the Convention shall enter into force —

1.    for each State ratifying, accepting or
approving it subsequently, on the first day
of the third calendar month after the de­
posit of its instrument of ratification, ac­
ceptance or approval;

2,    for each acceding State, on the first
day of the third calendar month after the


Article 35

La Convention entrera en vigueur le pre­mier jour du troiséme mois du calendrier suivant le dépöt du troisiéme instrument de ratification, d'acceptalion ou d'approbation prévu par Farticle 30.

Ensuite. la Convention entrera en vigueur:

i. pour chaque Etat signalaire ratifiant, acceptanl ou approuvanl postérieurement, le premier jour du troisiéme mois du calend­rier apres le dépot de son instrument de rati­fication, d'acceptation ou d'approbation;

2. pour tout Etat adhérant, le premier jour du troisiéme mois du calendrier apres


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                 6f

Underrättelse om dessa förklaringar skall lämnas till det nederländska utrikesministe­riet med uttrycklig uppgift på vilket om­råde konventionen skall tillämpas.

Övriga fördragsslutande stater kan vägra att erkänna ett avgörande om underhålls­skyldighet, om konventionen icke är lill-lämplig på del område där avgörandet med­delats den dag erkännande begäres.

Artikd 34

Stat kan senast vid ratifikationen, anta­gandet, godkännandet eller anslutningen gö­ra ett eller flera förbehåll enligt artikel 26. Andra förbehåll är ej tillåtna.

Stal kan även, i samband med under­rättelse om utsträckning av konventionen enligt artikel 32, göra ett eller flera av dessa förbehåll tillämpliga på alla eller några av de i underrättelsen angivna områdena.

Fördragsslutande stat kan när som helst frånträda förbehåll som den har gjort. Det nederländska utrikesministeriet skall under­rättas om sådant frånträdande.

Sådant förbehåll skall upphöra att gälla den första dagen i den tredje kalendermå­naden efter det att underrättelse som avses i föregående stycke lämnats.

Artikel 35

Denna konvention träder i kraft den första dagen i den tredje kalendermånaden efter deponeringen av det tredje instrumen­tet angående ratifikation, antagande eller godkännande som avses i artikel 30.

Därefter träder konventionen i krafl

1.    beträffande varje stat som ratificerar, antager eller godkänner den senare, den första dagen i den tredje kalendermånaden efter deponeringen av dess instrument angå­ende ratifikation, antagande eller godkän­nande;

2.    för varje stat som ansluter sig, den försia dagen i den tredje kalendermånaden


 


Prop. 1975/76:98


62


 


expiry of the period referred lo in Article 31;

3. for a territory to which the Conven­tion has been extended in conformity with Artide 32, on the first day of the third calendar month after the expiry of the pe­riod referred lo in that Arlicle.


Fexpiration du délai vise å Farlide 31;

3. pour les territoires auxquels la Conven­tion a été élendue conformément ä Farlide 32, le premier jour du troisiéme mois du ca-landrier qui suit Fexpiration du délai vise audil arlicle.


 


Article 36

This Convention shall remain in force for five years from the dale of its entry into force in accordance with the first paragraph of Artide 35, even for States which have ratified, accepted, approved or acceded lo it subsequently.

If there has been no denunciation, il shall be renewed lacitly every five years.

Any denunciation shall be notified lo the Ministry of Foreign Affairs of the Nelher­lands, at least six months before the expiry of the five year period. It may be limited to certain of the territories to which the Convention applies.

The denunciation shall have effect only as regards the State which has notified it. The Convention shall remain in force for the other Contracting States.


Article 36

La Convention aura une durée de cinq ans ä partir de la date de son entrée en vigueur conformément ä Farticle 35, alinéa premier, méme pour les Etats qui Fauront postérieu­rement ratifiée, acceptée ou approuvée ou qui y auroni adhéré.

La Convention sera renouvdée tadlement de cinq ans en cinq ans, sauf dénonciation.

La dénonciation sera, au moins six mois avant Fexpiration du délai de cinq ans, noti­fiée au Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas. Elle pourra se limiter ä cer­tains territoires auxquels s'applique la Con­vention.

La dénonciation n'aura d'effet qu'ä Fégard de FEtat qui 1'aura notifiée. La Convention restera en vigueur pour les autres Etats con­tractants.


 


Article 37

The Ministry of Foreign Affairs of the Nelherlands shall notify the States Mem­bers of the Conférence, and the States which have acceded in accordance with Article 31, of the following —

1.   the signatures and ratifications, ac-ceplances and approvals referred to in Ar­tide 30;

2.   the date on which this Convention enters into force in accordance with Article 35;

3.   the accessions referred to in Artide 31 and the dates on which they lake effect;

4.   the extensions referred to in Article 32 and dates on which they take effect;

5.   Ihe objections raised to accessions and extensions referred to in Artides 31 and 32;

 

6.   the déclarations referred lo in Artides 25 and 32;

7.   the denunciations referred to in Article 36;


Article 37

Le Ministére des Affaires Etrangéres des Pays-Bas notifiera aux Etats membres de la Conférence, ainsi qu'aux Etats qui auront adhéré conformément aux dispositions de Farticle 31;

1.  les signatures, ratifications, acceptations et approbalions visées ä Fartide 30;

2.  la date ä laquelle la présente Conven­tion entrera en vigueur conformément aux dispositions de Farticle 35;

3.  les adhésions visées å Farticle 31 et la date å laquelle elles auront effet;

4.  les extensions visées å Farticle 32 et la dale å laquelle elles auront effet;

5.  les objections aux adhésions et aux ex­tensions visées aux artides 31 et 32;

 

6.  les déclarations mentionnées aux artic-les 25 et 32;

7.  les dénonciations visées å Farticle 36;


 


Prop. 1975/76:98                                                                                                 63

efter utgången av den i artikel 31 angivna perioden;

3. för områden lill vilka konvenlionen enligt artikd 32 utsträckts, den försia da­gen i den Iredje kalendermånaden efter ut­gången av den i artikel 32 angivna perioden.

Artikel 36

Denna konvention gäller i fem år, räknat från den dag då den enligl artikel 35 försia stycket, trätt i krafl. Detsamma gäller för stater, som senare ratificerat, antagit, god­känt eller anslutit sig till konventionen.

Konventionen skall, om uppsägning icke sker, utan vidare tillkännagivande anses för­längd för fem år i sänder.

Uppsägning skall tillkännages hos del nederländska utrikesministeriet minst sex månader före femårsperiodens utgång. Uppsägning kan begränsas till att avse vis­sa av de områden för vilka konvenlionen är tillämplig.

Uppsägningen får verkan endast för den stat, som gjort uppsägningen. För övriga fördragsslutande stater förblir konventionen i kraft.

Artikd 37

Det nederländska utrikesministeriet skall underrätta konferensens medlemsstater saml de stater som anslutit sig enligt artikel 31 om

1.    underskrifter, ratifikationer, antagan­den och godkännanden som avses i artikel 30,

2.    dagen för konventionens ikraftträdan­de enligt bestämmelsema i artikel 35,

3.    anslutningar som avses i arlikd 31 och dagen för dessas ikraftträdande,

4.    utvidgningar som avses i artikel 32 och dagen för dessas ikraftträdande,

5.    invändningar som anmälts mol de anslutningar och utvidgningar som avses i artiklarna 31 och 32,

6.    förklaringar som avses i artiklarna 25 och 32,

7.    uppsägningar som avses i artikel 36,


 


Prop. 1975/76:98


64


 


8. the reservations referred to in Artides 26 and 34 and the withdrawals referred to in Article 34.


8. les réserves prévues aux artides 26 et 34, et le retrait des réserves prévu ä Farticle 34.


 


In witness whereof the undersigned, being duly authorised thereto, have signed this Convention.

Done at The Hague, on the 2nd day of October 1973, in the English and French languages, both lext being equally authentic, in a single copy which shall be deposited in the archives of the Government of the Nelherlands, and of which a certified copy shall be sent, through the diplomatic chan­nel, to each of the States Members of the Hague Conférence on Private International Law at the date of its Twelfth Session.


En foi de quoi, les soussignés, döment autorisés, ont signé la Convention.

Fait a La Haye, le 2 octobre 1973, en franais el en anglais, les deux textes fai­sant également foi, en un seul exemplaire, qui sera déposé dans les archives du Gou­vernement des Pays-Bas et dont une copie certifiée conforme sera remise, par la voie diplomatique, ä chacun des Etats membres de la Conférence de La Haye de droit inter­national privé lors de sa Douziéme session.


 


Prop. 1975/76:98                                                                     65

8. förbehåll som avses i artiklarna 26 och 34 och frånträdanden som avses i ar­tikd 34.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill behörigen bemyndigade, underskri­vit denna konvention.

Som skedde i Haag den 2 oktober 1973 på engelska och franska språken, vilka båda texter äger lika vitsord, i ett enda exemplar som skall förvaras i Nederländernas rege­rings arkiv och varav bestyrkt avskrift på diplomatisk väg skall tillställas varje med­lemsstat i Haagkonferensen för interna­tionell privaträtt vid tidpunkten för dess tolfte session.


 


Prop. 1975/76:98                                                                   66

Bilaga 2 Promemorieförslaget

Förslag till

Lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande

angående underhållsskyldighet m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 S Lagakraftvunnet avgörande angående skyldighet att utge underhålls­
bidrag till barn eller dess avkomling för tid innan den underhållsberättigade
fyllt tjuguetl år eller ingått äktenskap eller lill make eller förutvarande ma­
ke gäller även i Sverige, om avgörandet meddelats av behörig myndighet i
stat som har tilltrält den i Haag den 2 oktober 1973 dagtecknade konvenlio­
nen om erkännande och verkställighet av avgöranden angående under­
hållsskyldighet.

Med avgörande avses dom eller slutligt beslut av domstol eller annan myndighet.

Har fördragsslutande stat förbehållit sig atl ej erkänna avgörande, var­igenom underhållsbidrag bestämts till visst belopp alt utges en gång för al­la, kan regeringen förordna att sådanl avgörande som medddals i den sta­ten ej skall gälla i Sverige.

2 S Vad i denna lag sägs om avgörande gäller i lillämpliga delar också
förlikningsavtal, som har träffats inför domslol ellerannan myndighet i för­
dragsslutande stat och som kan verkställas där.

Har fördragssluiande stat avgett förklaring att konventionen skall gälla även officiell handling rörande underhållsskyldighel som har upprättats av eller inför myndighet elier offentlig funktionär och omedelbart kan verk­ställas i den stat där handlingen har upprättats, kan regeringen förordna att vad som sägs om avgörande i lagen skall i tillämpliga delar gälla även hand­ling av nämnda slag.

3 §    Erkännande och verkställighet av avgörande kan vägras

1.    om erkännande och verkslällighel av avgörandet är uppenbart oför­enligt med grunderna för rättsordningen här i riket,

2.    om avgörandet påverkats av svikligt förfarande i rättegången,

3.    om mål mellan samma parter angående samma sak är anhängigt här i riket och talan i detta må väckts först,

4.    om avgörande meddelats angående samma sak antingen i Sverige el­ler i annan stal och avgörandet uppfyller övriga villkor för alt gälla här i ri­ket.

Avgörande mol utebliven svarande gäller här i rikel endasi om stämning   innefattande   underrättelse   om   det   väsentliga   innehållet   i


 


Prop. 1975/76:98                                                     67

kärandens talan delgivits svaranden enligl föreskrifterna i den stal, där avgörandet har meddelats, och denne med hänsyn till omständig­heterna haft tillräcklig lid för att svara i saken.

4 § Avgörandet anses vara meddelat av behörig myndighet i fördrags­
slutande stat

1.   om den som ålagts underhållsskyldighet eller den underhållsberät­tigade hade sitt hemvist i den staten, när målet anhängiggjordes,

2.   om den som ålagts underhållsskyldighet och den underhållsberät­tigade var medborgare i den staten, när målet anhängiggjordes, eller

3.   om den som ålagts underhållsskyldighel uttryckligen godtagit all saken prövas av myndigheten eller utan invändning angående myndig­hetens behörighet ingått i svaromål i saken.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket skall myndighet i fördragsslutande stat som har meddelat avgörande angående underhåll anses behörig, om underhållel utgår med anledning av äktenskaps­skillnad eller legal separation eller med anledning av ogiltighelsför­klaring eller återgång av äktenskap och beslutet härom meddelats av myndighet i samma stat som i sådanl hänseende varit behörig enligt svensk lag.

5 § Har offentligt organ på grund av avgörande som avses i denna lag
betalat bidrag till underhållsberättigad, äger organet i hans ställe
ansöka om erkännande eller verkställighet av avgörandet, om organet
är behörigt därtill enligt lagen i den stat det tillhör.

Har avgörandet meddelats på ansökan av offentligt organ, som kräver återbetalning av bidrag som utbetalats lill underhållsberättigad, fordras för att avgörandet skall gälla i Sverige, utöver vad som följer av l-4§§,alt

1.   det offentliga organet kan erhålla återbetalning i den stal del tillhör,

2.   skyldighet alt utge underhäll till den underhållsberättigade är föreskriven i den inhemska lag som är tillämplig enligl svensk lag.

6 § Avgörande, som gäller här i rikel enligt denna lag, skall på
ansökan verkställas här.

Ansökan fär avse avgörandet i dess helhet eller del därav.

7 § Även sådan dom angående underhåll som utan hinder av att den
ej äger laga kraft får verkställas i den stat där den meddelats eller
domstols beslut om underhåll för tiden intill dess laga kraft ägande
dom eller beslut föreligger skall på ansökan verkställas här, om domen
eller beslutet meddelats i stat som avses i 1 § och dom eller beslut av
detta slag kunnat  meddelas av svensk domstol  i motsvarande  fall.


 


Prop. 1975/76:98                                                     68

Ansökan får icke bifallas, om sådanl förhällande föreligger atl enligt 3 eller 4 § ett avgörande ej skulle gälla här i riket.

8 § Ansökan om verkställighet göres hos Svea hovrätt. Vid ansök­
ningen skall fogas

1.    avgörandet i huvudskrift eller i avskrift som bestyrkts av myndig­het,

2.    bevis atl avgörandet får verkställas i den stat, där del meddelats,

3.    i fråga om avgörande mol utebliven svarande handling i original . eller bestyrkt avskrift som visar att svaranden delgetts stämning och underrättelse som sägs i 3 § andra slyckel i den ordning som gäller enligl lagen i den stat, där avgörandet meddelats,

4.    om sökanden är offentligt organ, behövliga handlingar angående organets behörighet att begära verkställighet,

5.    bestyrkt översättning till svenska språket av ovan angivna hand­lingar, i den mån hovrätten ej finner det obehövligt.

Uppfyller ansökningen ej föreskrifterna i första stycket eller är den eljest ofullständig, skall tillfälle beredas sökanden att avhjälpa bristen.

9 § Ansökan om verkställighet får ej bifallas utan att tillfälle lämnats
motpart atl yltra sig över ansökningen.

10  § Bifalles ansökningen, verkslälles avgörandet på samma sätt som svensk domstols laga kraft ägande dom, om ej högsta domstolen efter talan mot hovrättens beslut förordnar annat. Innehåller avgörandet föreskrift om tvångsmedel, skall den föreskriften ej vinna tillämpning.

11  § Föreskrifterna i denna lag gäller ej i förhållande lill Danmark, Finland, Island eller Norge, i den mån särskilda bestämmelser äger tillämpning.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen förordnar.

1 fråga om avgörande, som meddelats i fördragsslutande stal före konventionens ikraftträdande i förhållande lill den staten, gäller lagen endast såvitt avser underhåll som förfaller till betalning efter ikraft­trädandet.


 


Prop. 1975/76:98                                                     69

Utdrag
LAGRÅDET
                                               PROTOKOLL

vid sammanträde 1975-12-23

Närvarande: justitierådet Hult. regeringsrådet Simonsson. justitierådet Mannerfelt, justitierådet Welamson.

Enligt lagrådet den 19 december 1975 lillhandakommet utdrag av protokoU vid regeringssammanträde den 4 december 1975 har rege­ringen på hemställan av statsrådet Geijer beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, har inför lagrådei före­dragits av hovrättsassessom Arne Nyberg.

Lagrådet lämnar förslagel utan erinran.


 


Prop. 1975/76:98                                                                   70

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET
                        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-01-15

Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist. Aspling, Lundkvist. Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition med förslag till lag om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet

Föredraganden upplyser att lagrådet' lämnat lagförslaget utan erinran.

Vid remissen till lagrådei föreslog jag atl Sverige tillträder Haagkonven­tionen den 2 oktober 1973 om erkännande och verkställighet av avgöran­den angående underhållsskyldighet. Vidare förordade jag alt vid ratifika­tionen görs förbehåll enligt art. 26 första stycket I och 2. Jag förordade slutligen alt förklaring enligt aii. 25 avges.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att rege­ringen föreslår riksdagen

dels att antaga del av lagrådet granskade lagförslaget,

dels att godkänna Haagkonventionen den 2 oktober 1973 om erkän­nande och verkställighet av avgöranden angående underhållsskyldighet i enlighet med vad jag förordat i det föregående.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 4 december 1975.

Norstedts Tryckeri 1976.    750653