Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:78

Regeringens proposition

1975/76:78

om inskränkt skattskyldighet för företagareförening som erhåller statsbidrag

beslutad den 6 november 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

G.E. STRÄNG

SVEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att företagareföreningar, som erhåller statsbidrag befrias från skallskyldighet för inkomst och förmögenhet med undantag för skyldigheten alt erlägga kommunalskatt för inkomst av fastighet.

1 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 78


 


Prop. 1975/76:78                                               2

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives ait 53 § I mom. kommunalskaltelagen (1928:370)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

53 S

1 mom.' Skyldighet att eriägga skatt för inkomsl åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 SS sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken  han  varit  här  i  riket  bosalt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid under vilken han ej varit här i rikel bo­sall:

för inkomsl av här belägen fastighet;

för inkomsl av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av an­ställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i rikel;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän för­säkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av försäkring, som är pensionsförsäkring enligt punkt  I  av anvisningarna till 31 S;

för ersättning enligt lagen (1954:249) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författ­ning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt sludiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhei här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven social­försäkringsavgift lill folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 S lagen (1962:381) om allmän försäkring, lilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller all-

' Som nuvarande lydelse har upptagits lydelsen enligt prop, 1975/76:31


 


Prop. 1975/76:78


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


 


män arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 S 2 mom. åtnjutits vid tidigare års laxeringar;

b)    staten:

för inkomsl av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose sta­tens egna behov;

c)    landsting, kommuner och andra menigheler ävensom hushållningssäll­
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet soni re­
geringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d)                                      akademier, Nobelstiftelsen                        d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds     samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna under­visningsverk, sådana sammanslut­ningar av studerande vid rikels uni­versitet och högskolor i vilka de stu­derande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana samman­slutningar med ändamål atl fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypo­tekskassan, skeppsfartens sekundär­lånekassa, norriandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsociele­tens stiftelse för främjande av farm­acins utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska pen­ninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringfonden, pensionsstif­telser som avses i lagen om tryggan­de av pensionsutfästelse m. m., all­männa   försäkringskassor,   under-


Minnesfond, så ock allmänna under­visningsverk, sådana sammanslut­ningar av studerande vid rikets uni­versitet och högskolor i vilka de stu­derande enligt gällande stadgar äro skyldiga all vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana samman­slutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypo­tekskassan, skeppsfartens sekundär­lånekassa, företagareförening sotn er­håller statsbidrag, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekar­socieletens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m.. Stiftel­sen Industricentra, Sveriges export­råd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användes till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipsljänst, svenska pen­ninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstif­telser som avses i lagen om tryggan­de av pensionsutfästelse m. m.,, all-


Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 78


 


Prop. 1975/76:78


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


slödsföreningar,som icke bedriva till livförsäkring hänföriig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse rn. m. med ändamål uteslutande atl lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildals enligt avtal mellan or­ganisationer av arbetsgivare och ar­betstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd ar­betstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva upp­sagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalise­ring av företags verksamhet även­som sädana ömsesidiga försäkrings­bolag, som avses i lagen om yrkes­skadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

manna försäkringskassor, under­stödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänföriig verksamhei, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan or­ganisationer av arbetsgivare och ar­betstagare med ändamål alt utgiva avgångsersättning till friställd ar­betstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva upp­sagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalise­ring av företags verksamhet även­som sådana ömsesidiga försäkrings­bolag, som avses i lagen om yrkes­skadeförsäkring: för inkomst av fastighet; e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärlighelsinrätlningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda per­soner, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för be­redande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, ulan att i sin verksamhei tillgodose medlemmarnas ekonomiska in­tressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art: för inkomst av faslighet och av rörelse;

Osvenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva lill livförsäkring hänföriig verksamhei, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller reglerings­samfällighet, samtliga här under O avsedda bolag, verk och andra juridiska


 


Prop. 1975/76:78                                                      5

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) eller e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i rikel eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fond­styrelsen, saml i övrigt för inkomsl av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, atl stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål atl främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna del föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut som riksskatte­verket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

De nya bestämmelserna i 53 § 1 mom, d) träder i kraft den I januari 1976 och lillämpas första gången vid 1976 års taxering.


 


Prop. 1975/76:78

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET
        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-11-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, An­dersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Nor­ling, Carisson.

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om inskränkt skattskyldighet för företagareförening som erhåller statsbidrag

1 Inledning

För att hindra en nedgång i företagsbeståndet och motverka den arbets­löshet som hade uppstått främst inom exportindustrin påbörjades i slutet av 1930-talet uppbyggandelav företagareföreningari de län,dären betydande resiarbeislöshet kvarstod sedan krisen i början av decenniet. Sedan år 1959 finns en företagareförening i varje län. Verksamheten bedrevs ursprungligen med beaktande av främsi sysselsäitningspolitiska och sociala synpunkter. Efter hand kompletterades verksamheten med kreditgivning. Staten anslog lånemedel. Statsbidrag lill föreningarnas upplysnings- och råd­givningsverksamhet har utgålt fr, o, m. budgetåret 1937/38. Samtliga fö­retagareföreningar är organiserade som ekonomiska föreningar och med­lemmar i Företagareföreningarnas förbund. Föreningarna kan numera sägas vara länens service- och utredningsorgan för samhällets näringspolitiska in­satser till små och medelstora företag. De medverkar i statens och lands­tingets stöd lill näringslivet samt beviljar vissa lån och förmedlar lånegar­antier. Föreningarna tjänstgör numera som basorganisation ät statens in­dustriverk.

Företagareföreningarnas förbund har i framställning till finansdepartemen­tet hemställt att föreningarna mätte erhålla befrielse frän inkomst- och för­mögenhetsskatt.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgivits av bankinspek­tionen, riksskatteverket (RSV), arbetsmarknadsstyrelsen, statens industri­verk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Västerbottens län.


 


Prop. 1975/76:78                                                                7

2 Nuvarande bestämmelser

Företagareföreningar är i egenskap av ekonomiska föreningar, liksom and­ra juridiska personer, oinskränkt skattskyldiga till statlig och kommunal inkomstskatt om de inte kan hänföras lill något av de rättssubjekt som uppräknas i 53 S 1 mom. d) och e) kommunalskaltelagen (1928:370), KL, och 7 S e) och O lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI. Beträffande skattskyldighet lill statlig förmögenhetsskatt gäller enligt 6 S 1 mom. b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SF, atl föreningar vars medlemmar äger del i föreningens förmögenhet är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

1 53 S 1 mom. d) KL uppräknas vissa rättssubjekt med så starkt allmän­nyttigt ändamål atl skattefrihet anses motiverad. Dessa rättssubjekt utgör inte någon enhetlig grupp. Flertalet bedriver en verksamhei som berör eller har nära anknytning till vitala samhällsfunktioner, t.ex, utbildning. Av gammalt har sådana rättssubjekt varit helt eller delvis befriade från skattskyldighet lill stat och kommun. Senare har vissa andra insti­tutioner med allmännyttigt ändamål fått samma skatterätlsliga status, t. ex. svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa och norr­landsfonden. De i 53 S 1 mom. d) KL och 7 S e) SI uppräknade rättssubjekten är inte skattskyldiga för någon inkomst vid den statliga inkomstbeskatt­ningen, men väl för inkomst av fastighet vid den kommunala beskattningen.

1 53 S 1 mom. e) stadgas inskränkt skattskyldighet under vissa förutsätt­ningar bl. a, för stiftelser och föreningar som har till huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning.

Enligt 5 S 1 mom, e) KL är fastigheter tillhöriga vissa sammanslutningar och institutioner, t, ex, Nobelstiftelsen och Dag Hammarskjölds Minnes­fond, undantagna från skatteplikt. Ägare till sådan fastighet är enligt 54 S d) KL befriad från skattskyldighet för inkomst av fastighet genom dess begagnande för i 5 S  1 mom. samma lag avsedda ändamål.

3 Framställningen

Företagareföreningarnas förbund har i sin framställning anfört i huvudsak följande.

Företagareföreningarna är regionala service- och expertorgan i närings­livsfrågor, som står de små och medelstora företagen till tjänst i alla frågor som rör service, statligt kreditstöd, teknisk och ekonomisk rådgivning, fö­relagsservice m. m. Föreningarna är däremot inte intresseorgan, dvs. de är inte talesmän för företagen. Företagareföreningarna är organiserade som ekonomiska föreningar där samhället har majoritet i styrelserna. 1 normal­föreningen har staten/länsstyrelsen och landstinget vardera två fasta mandat medan regeringen utser två ledamöter efter förslag från Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Den åriiga stämman dis­ponerar tre mandat.


 


Prop. 1975/76:78                                                      8

Företagareföreningarnas ställning och uppgifter bör ses som en del av samhällets näringspolitiska insatser med inriktning på små och medelstora förelag inom framförallt tillverkningsindustrin. Enligt den av föreningarna tillämpade normalstadgan har föreningarna följande ändamål:

att lämna eller förmedla lån eller bidrag från staten, landstinget eller annan långivare,

alt medverka i konsultinsatser och därvid genom en aktivt uppsökande verksamhet särskilt främja förelagens utveckling inom områdena marknads­föring, produktförnyelse, utbildning, produktionsteknik, ekonomisk styr­ning och finansiering,

att åt företag och kommuner förmedla kontakter till statliga och kom­munala myndigheter, organisationer, institutioner och privata konsulter,

atl verka för upprätthållande, vidareutveckling och nyetablering av bär­kraftiga små och medelstora företag i länet,

att i övrigt bedriva med föreningens ändamål förenlig verksamhet.

Företagareföreningarnas verksamhet finansieras huvudsakligen genom anslag från staten och landstingen. Till ringa del består intäkterna av kon­sultavgifter, som debiteras förelagen enligt självkostnadsprincipen. Även om vinst uppstår i vissa fall drivs föreningarna inte i vinstsyfte. Gotlgörelse till medlemmarna i form av återbäring o. d. får inte förekomma enligt stad­garna.

Företagareföreningarna äger inte fasligheter utom i ett par fall. Det gäller företagareföreningarna i Kopparbergs och Gävleborgs län, som har förvärvat egna kontorshus. Undanlagsvis förekommer hyresintäkter.

Förbundet anser det angeläget att företagareföreningarna får en lika be­handling i beskattningsavseende. Nu förekommer det på sina håll olika behandling som troligtvis bottnar i företagareföreningarnas speciella status och uppgifter. Förbundet anser i likhet med 1962 års företagareföi;enings-utredning (SOU 1967:40) att samhället har ett ringa intresse av att beskatta företagareföreningarna, eftersom dessa till övervägande del finansieras genom anslag från stat och landsting.

Enligt förbundets uppfattning bör företagareföreningarna i beskattnings­hänseende kunna jämställas med skeppshypotekskassan, norriandsfonden, järnkontoret och Sveriges exportråd, vilka alla har erhållit skaltefrihet. För­bundet hemställer att länens företagareföreningar befrias från inkomst- och förmögenhetsskatt.

4 Remissyttrandena

/?5Fsamt länssiyrelserna i Stockholms och Väsierboitens län tillstyrker atl företagareföreningarna intas bland rättssubjekten i 53 S 1 mom, d) KL. Sta­tens industriverk tillstyrker att föreningarna befrias från inkomst- och för­mögenhetsskatt. Även länsstyrelsen i Jönköpings län framhåller alt man inte har något att erinra mot bifall till framställningen. Bankinspektionen anför


 


Prop. 1975/76:78                                                      9

att den, från de synpunkter inspektionen har att beakta, inte har något atl anföra i ärendet.

RSV framhåller i sitt yttrande atl föreningarna redan nu lorde vara fri­kallade från skattskyldighet för förmögenhet. Beträffande den begärda be­frielsen från inkomstskatt konstaterar verket, med hänsyn till vad som har upplysts om styrelsens sammansättning, om att utdelning av vinst eller återbäring ej får ske, om att vid likvidation eventuellt överskon skall tillföras landstinget för att användas för ändamål som överensstämmer med för­eningens syfte samt om verksamhetens finansiering, att det från fiskala synpunkter lorde vara av ringa intresse att beskatta eventuell inkomsl från företagareföreningarnas verksamhet. Stålens industriverk, som pekar på sam­ma särdrag i företagareföreningarnas verksamhet som RSV gör, framhåller även att samhällsnyttan av föreningarnas verksamhet torde vara uppenbar och alt föreningarna numera närmast är att betrakta som ett samhällsorgan.

5 Föredraganden

Under företagareföreningarnas uppbyggnadsskede styrdes deras verksam­het främsi av sociala och sysselsäitningspolitiska hänsyn. Statsbidrag till föreningarnas verksamhet har utgått alltsedan den första föreningen bildades. De ökade resurser som tillfördes föreningarna under 1950-ialet och början av 1960-talet motiverades i första hand med att föreningarna borde få ökade möjligheter att medverka i uppgifter med sysselsätinings-och lokaliserings-politisk inriktning. Till följd härav har en väsentlig del av föreningarnas allmänna verksamhet gällt rådgivning i lokaliseringspolitiska frågor. Jäm­sides därmed har emellertid föreningarnas allmänt produktionsfrämjande uppgifter spelat stor roll. Verksamheten har utvecklats som ett komplement till de servicefunktioner som har vuxit fram inom andra statliga och privata institutioner och tagit sikte på rådgivning i organisatoriska, tekniska och ekonomiska frågor. Det råder inte heller någon tvekan om atl det kreditslöd som kanaliseras genom föreningarna i form av hantverks- och industrilån Spelar en viktig roll för hantverket och småindustrin.

Företagareföreningarna har under senare år ålagts nya uppgifter t, ex. att förmedla information från större upphandlande myndigheter till förelagen vid offentlig upphandling. Vidare har de fått ett visst ansvar för förela-gareutbildningen. Föreningarnas verksamhet, bl. a. som organ för förmedling av samhällets näringspolitiska insatser till små och medelstora företag, är ett starkt samhällsintresse. Enligt min mening är det önskvärt att förening­arna bereds en gynnsam skattemässig ställning. Jag förordar därför att fö­retagareförening som erhåller statsbidrag tas upp bland de rättssubjekt som omfattas av bestämmelserna i 53 § I mom. första stycket d) KL samt 7 § e) SI, Delta innebär att föreningarna blir frikallade från skattskyldighet för inkomsl och förmögenhet med undanlag av kommunalskatt för inkomst av fastighet. Sannolikt förhåller det sig också så, som RSV har anfört, att


 


Prop. 1975/76:78                                                     10

föreningarna redan enligt gällande bestämmelser är frikallade från skatt på förmögenhet. Jag vill erinra om all regeringen den 23 oktober 1975 har bemyndigat chefen förarbetsmarknadsdepartementel all tillkalla sakkunniga med uppdrag att utreda företagareföreningarnas ställning och roll inom den närings- och regionalpoliliska organisationen m. m. Detta bör dock inte ut­göra hinder för att redan nu pröva frågan om skattefriheten. Skulle ut­redningsarbetet leda lill väsentligen ändrade förutsättningar för företaga­reföreningarna, bör givetvis skattefrågan omprövas.

Bestämmelserna om inskränkt skattskyldighet för företagareföreningar bör träda i kraft snarast möjligt och tillämpas första gången vid 1976 års taxering,

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga del förslag som före­draganden har lagl fram.