Prop. 1975/76: 71

Regeringens proposition

1975/76: 71

om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

beslutad den 23 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att statlig krigsförsäkring, såvitt avser egendom som har lagrats i utlandet, skall kunna meddelas inte bara som f. n. om egendomen är avsedd för införsel till riket utan också om egendomen har lagrats i anslutning lill utförsel från riket: Vidare föreslås vissa följdändringar med anledning av den nya regeringsformen.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 71

Nuvarande lydelse

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2-4 SS äga tillämpning. Då kriget upphört, förordnar Konungen senast före avslutandet av den riksdagssession, som börjar näst efter krigets slut, all bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga tillämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger Konungen förordna alt nämnda bestämmelser skola lillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr att det eljest förfaller, inom en månad eller, om riksdagssession ej pågår, inom en månad från början av näsi-kommande session underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

Föreslagen lydelse

Kommer riket i krig, skola bestämmelserna i 2-4 SS äga tillämpning. Då kriget upphört, förordnar regeringen senast före avslutandet av det riksmöte, som börjar näst efter krigels slut, atl bestämmelserna icke vidare skola tillämpas; dock att vad nu sagts ej skall gälla i den mån bestämmelserna alltjämt skola äga lijl-lämpning på grund av förordnande enligt andra stycket.

Vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden äger regeringen förordna att nämnda bestämmelser skola tillämpas. Sådant förordnande skall, vid äventyr atl det eljest förfaller, inom en månad eller, om riksmöte ej pågår, inom en månad från början av närmast följande riksmöte underställas riksdagen för dess prövning av frågan, huruvida förordnandet skall bestå. Blir förordnandet icke inom två månader från det underställningen skett av riksdagen gillat, är detsamma förfallet.

till utförsel från riket.

Staten må ock åt svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring av försäkring, varom i första stycket förmäles, av transportförsäkring i övrigt, av allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring samt av trafikförsäkring.

Med avseende å statlig försäkring, som avses i första stycket, skall lagen om försäkringsavtal icke äga tillämpning.

Prop.1975/76: 71

Nuvarande lydelse

lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket.

Föreslagen lydelse

lägges under embargo eller upp-" bringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller .söker tillvälla sig makten. Mot samma risker må försäkring meddelas även av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket eller i anslutning

Prop.1975/76: 71

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande: statsråden Sträng, ordförande, Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring

1 Inledning

Statens krigsförsäkringsnämnd har i skrivelse den 8 april 1975 till regeringen hemställt att lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring ändras så att krigsförsäkring i fråga om egendom som har lagrats i utlandet får meddelas inie bara som f. n. om egendomen är avsedd för införsel till riket utan också om egendomen har lagrats i utlandet vid utförsel från riket.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av statskontoret, försäkringsinspektionen, kommerskollegium,överstyrelsen förekonomiskt försvar, exporlkreditnämnden, Sveriges exportråd och Sjöassuradörernas förening.

Kommerskollegium har överiämnal yttranden från handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.

2 Gällande bestämmelser

Lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring - krigsförsäkringslagen - är en fullmaktslag med samma konslruklion som flera andra beredskapslagar. Lagens bestämmelser träder i tillämpning först under vissa angivna förutsättningar. När lagen tillämpas kan staten träda in som försäkringsgivare i de hänseenden som anges i lagen.

Förutsättningarna för krigsförsäkringslagens tillämpning anges i 1 S- Kommer riket i krig, tillämpas lagen automatiskt. Dessutom kan regeringen vid krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden förordna att bestämmelserna skall tillämpas. Sådant förordnande skall underställas riksdagens prövning.

1 2 S första stycket ges bestämmelser om statens rätt att meddela direkt försäkring. Staten får sålunda meddela transport- och motorfordonsförsäk-

Prop.1975/76: 71 5

ring mot krigsrisk och annan därmed jämförlig risk, t, ex. alt egendom läggs under embargo eller uppbringas. Staten kan också meddela försäkring mot samma risker såvitt avser egendom som har lagrats i utlandet för införsel till riket. Enligt paragrafens tredje stycke skall lagen (1927:77) om försäkringsavtal inte äga tillämpning på nu angivna försäkritlgsformer, ,

Enligt 2 S andra stycket har staten rätt att meddela återförsäkring åt
Svenskt försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag. Återför-
säkring får avse dels sådan försäkring mot krigsrisk och jämföriig risk som
nyss har nämnts, dels försäkring av civilrisker inom såväl transportförsäkring
som allmän egendoms-, inkomst- och ansvarighetsförsäkring, samt trafik
försäkring. ■ , ■ ,

När krigsförsäkringslagens bestämmelser är i tillämpning handläggs och avgörs ärenden rörande den statliga försäkringsverksamheten av statens krigsförsäkringsnämnd. 1 fredstid har nämnden bl. a. till uppgift atl vidta förberedelser för lagens tillämpning, t. ex, genom att hos regeringen göra erforderliga framställningar, som har samband med verksamheten. Bestämmelser om nämnden och dess åligganden är intagna i kungörelsen (1961: 615) med föreskrifter angående tillämpningen av lagen den 26 februari 1960 (nr 22) om statlig krigsförsäkring.

3 Krigsförsäkringsnämndens skrivelse

Krigsförsäkringsnämnden framhåller att bestämmelsen om krigsförsäkring av egendom som har lagrats i utlandet för införsel till riket härrör från lagstiftning är 1942 och givetvis var anpassad till då rådande försörjningsläge och sedvänjor inom utrikeshandeln och försäkringsväsendet. Näringslivets och försäkringsväsendets företrädare inom krigsförsäkringsnämnden har visat atl det på senare tid genom utrikeshandelns övergång till nya typer av köpeavtal har uppkommit ell behov av .lagringsförsäkring även för exportvaror som har lagrats i utlandet. Nämnden hemställer därför att 2 S första stycket krigsförsäkringslagen ändras så att det blir möjligt alt meddela krigsförsäkring också beträffande egendom, som lagrats i utlandet vid utförsel från riket.

Krigsförsäkringsnämnden anför i skrivelsen i huvudsak följande. Vid tiden för utbrottet av andra världskriget och under den närmaste tiden därefter medgav då gällande krigsförsäkringslag och tillämpningsföreskrifter att direkt försäkring fick meddelas av krigsförsäkringsnämnden endast i form av transportförsäkring mot krigsrisk. Enligt den definition av denna försäkringsform, som traditionellt accepterats på den enskilda försäkringsmarknaden, ersattes krigsskador därför lill en början endast då de drabbade föremålen (fartyg, flygplan och varor) varit "waterborne" eller "airborne". Med den omläggning av import- och exportvägarna, som blev en följd av krigets utbredning, kom tyngdpunkten av varuförsäkringen -vad antalet försäkringar beträffar - att förskjutas från sjötransporter till järn-

Prop. 1975/76: 71 6

vägslransporter och kombinerade land- och sjötransporter. Krigsförsäkrings-nämnden ansåg att det statliga krigsförsäkringsskyddet även kunde omfatta varor under lagring, dock endast om denna stod i samband med en försäkrad transport.

Genom att krigsförsäkringsnämndens verksamhetsområde begränsades på angivet sätt kunde inte alla genom krigsförhållandena uppkomna transport-och lagringsrisker få behövlig täckning.' Detta gällde bl.a, risken för att en transport inte kunde fullföljas äv politiska eller liknande orsaker. Täckning kunde inte heller erhållas för varor som lagrats i utlandet utan samband med en hos krigsförsäkringsnäinnden försäkrad transport. För att tillgodose dessa behov utvidgades efter hand krigsförsäkringsnämndens befogenhet genom lagändringar som tillkom genoni beslut av 1940 års urtima riksdag (prop. 1940:54) resp, 1942 års laglima riksdag (prop. 1942:235),

Enligt krigsförsäkringsnämnden är det tydligt att svenskt försäkringsskydd under andra väridskriget vid export på grund av då tillämpade köpevillkor inte behövde gälla längre än fram till godsels avlastning i mottagarens hemland. Något behov av.civil- eller krigsförsäkringsskydd för svenskägda varor, som hade lagrats i utlandet vid export, torde därför inte ha förelegat, I fråga om svenska importvaror fick nämnden däremot fram-sUillningar från importorganisalioner och förelag om försäkringsskydd för sådana varor under lagring i utlandet med eller utan samband med transport som försäkrats hos krigsförsäkringsnämnden. Nämnden förklarade atl den enligt lag ägde meddela försäkring av varor som hade lagrats i samband med transport sotn hade försäkrats hos krigsförsäkringsnämnden, I fråga om varor som hade lagrats i utlandet utan sådant samband gjorde nämnden i januari 1942 en särskild framställning hos Kungl, Maj:t, Nämndens förslag till lagändring, som i första hand syftade till elt imporiskydd, formulerades så att möjlighet skulle finnas även för ett exportskydd. Nämnden föreslog nämligen all försäkring moi krigsrisk skulle gälla i ullandel lagrade svenska varor. I prop. 1942:235 ijlformades bestämmelsen emellertid så att försäkringen skulle avse "egendom som lagrats i utlandet för införsel till riket". Departementschefen ansåg atl en utsträckning av försäkringsskyddet även till i utlandet lagrade exportvaror inte i samma inån var påkallad av hänsyn till folkförsörjningen. Huruvida'det med hänsyn lill andra intressen kunde anses motiverat att meddela sådan försäkring var departementschefen inte då beredd atl ta ståndpunkt lill.

Numera har nya typer av köpeavtal medfört att lagringsförsäkring behövs även lör exportvaror. De nya avtalen innehåller villkor som angeratt godset skall vara t, ex, "free deliveréd". dvs, att det skall vara leverantörens egendom ända fram till köparens lager. Ofta förvaras det på sådana villkor exporterade godset under relativt lång tid i säljarens lager i utlandet. Det ligger där färdigt för successiv leverans till köparen enligt överenskommen plan. Dessa nya typer av avtal har medfört att försäkringsbolagen har utvidgat försäkringsskyddet för exportvaror med lagringsförsäkring. Eftersom det

Prop.1975/76: 71 7

handlar om varor som under relativt lång tid magasineras på land täcker en sådan försäkring dock endast civilrisker. Lagringsförsäkringar av detta slag tecknas särskilt ofta i fråga om skogsprodukter och materiel för entreprenaduppdrag avseende anläggningar som överiämnas nyckelfärdiga och i funktionsdugligt skick lill beställaren. Behov av försäkringsskydd kan också finnas i fråga om maskiner, kranar och annan från Sverige levererad utrustning som förvaras på utländska varv i avvaktan på installation i fartyg. Krigsförsäkringsnämnden anser att exportintressena skulle vara betjänta av ett statligt krigsutbrottsskydd som omfattar lagringsförsäkring av exportvaror. Skyddet behövs särskilt i början av ett krig, då tidigare tecknade avtal av "free delivered"-iyp ännu gäller för leveranser av varor som redan finns upplagrade i köparens hemland, I ett senare skede kan myndigheterna själva föreskriva vilka typer av köpeavtal, som får användas och därvid ge företräde åt sådana avtal som medför minsta möjliga risktagande från det svenska samhällets sida. Vid bedömningen av om en lagringsförsäkring bör beviljas eller inte kan även innehållet i handelsavtal med främmande länder bli avgörande. Under andra världskriget träffades en rad speciella avtal som syftade till atl upprätthålla ömsesidiga varuutbyten av betydelse för såväl försörjningen som sysselsättningen inom landet. 1 den mån sådana i ett eventuellt nytt krisläge ingångna handelsavtal kräver att köpeavtal av "free delivered"-typ träffas mellan importörer och exportörer kan lagringsförsäkring behövas även längre fram under krisen.

Ett annat statligt organ, exporlkreditnämnden, bedriver redan under fred en verksamhet som på visst sätt sammanfaller med krigsförsäkringsnämndens nu ifrågasatta uppgift alt meddela lagringsförsäkring vid export. Enligt villkoren för exportkreditnämndens garantiförbindelse avseende risker vid lagerhållning täcker nämligen staten bl. a. föriusl som har uppkommit dels pä grund av atl lagrat gods har förstörts eller skadats i anledning av krig, revolution, upplopp eller liknande händelse och dels på grund av konfiskation eller beslag samt ransonering eller annan liknande åtgärd. Exportkreditnämnden fritar sig dock från ansvar vid förluster mot vilka garantitagaren enligt gängse sed bort trygga sig genom försäkring eller på annat sätt. De i villkoren angivna riskerna kan inte täckas genom försäkring på den enskilda marknaden. Eftersom exportkreditnämndens verksamhet inte är planerad att fortgå under alla slag av krigsförhållanden kan försäkringsbehovet täckas helt endast inom ramen för krigsförsäkringsnämndens beredskapsplanering. Denna tar sikte på att verksamheten skall bedrivas i alla lägen, då krigsrisker inom vårt transportväsende inte kan täckas hos de enskilda försäkringsbolagen.

Krigsförsäkringsnämnden påpekar slutligen alt nämnden avser att under krig tillämpa en eventuellt utvidgad befogenhet endast i fråga om sådana försäkringsansökningarsomhartillstyrklsav vederbörande försörjningsmyndigheter. Vidare kommer nämnden atl föreskriva att de försäkrade leveranserna måste vara knutna till godkända köpeavtal. Dessa skall innefatta

Prop. 1975/76: 71 8

villkoret atl godset utgör svenskt intresse under hela tiden intill dess varan levereras vid köparens lager. Kravet från andra väridskrigels tid att lagringsförsäkringen skall ha ett samband med en tecknad transportförsäkring kan tillgodoses genom villkoret atl försäkringsavtal för viss tid (transportförsäkringskontrakt, generalpolis) skall gälla för exportörens leveranser enligt köpeavtalet. Rätt till ersättning enligt lagringsförsäkring skall inte få överiåtas på utländsk man.

4 Remissyttrandena

Krigsförsäkringsnämndens förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser. Några av dem anser alt det bör övervägas att ytteriigare vidga det försäkringsbara området.

Exporikreditnämnden framhåller att ett försäkringsskydd av det slag som krigsförsäkringsnämnden har föreslagit kan vara av betydelse för främjande av önskvärd export under krigstid. Det kan ifrågasättas om tillämpningen av försäkringsskyddet bör inskränkas på det sätt som krigsförsäkringsnämnden avser genom alt de försäkrade leveranserna måste vara knutna till godkända köpeavtal. Under verksamhetsåret 1974/75 utfärdade expprtkredilnämnden lagergarantier till ett sammanlagt garantibelopp av 26 milj. kr. Samtidigt lämnades utfästelser om lagergarantier till ett väsentligt högre belopp, Äv nämnda 26 milj. kr, avsåg 15 milj. kr, material, maskiner o, d., som entreprenadföretag utnyttjar i arbetsländer i samband med utförandet av entreprenaduppdrag. Övriga II milj. kr. avsåg svenska exportprodukter som förvaras I lager utomlands i avvaktan på leverans lill utländska köpare. 1 vilken mån de i utlandet lagerhållna exportprodukterna är knutna fill sådana redan ingångna köpeavtal med leveransklausulen "free deliveréd", som krigsförsäkringsnämnden refererar till, är inte helt känt. Till största delen torde dock de garanterade prpduklerna ha ulförts från Sverige i syfte att uppnå kortare leveranslid vid förväntade exportkontrakt.

Exportkreditnämnden delar uppfattningen att nämnden inte skall vara verksam med garantigivning i krig eller under sådana förhållanden, då lagen om statlig krigsförsäkring kan komma att gälla. Hur del förhåller sig exempelvis vid krigsfara är emellertid inte helt säkert: Det förutsätts att krigsförsäkringsnämndens verksamhet sker på sådant sätt; att garantigivning inte kan äga rum samtidigt från både krigsförsäkringsnämnden och exporlkreditnämnden.

Sveriges exporiråd anser atl krigsförsäkringsnämndens förslag synes väl täcka det behov av lagringsförsäkring som har uppkommit på senare lid.

Sjöassuradörernas förening anför bl, a, att behovet av civilförsäkring av i utlandet lagrat exporlgods har växlat. Moderna transportsystem och nya kommersiella avtalsmönsier har ökat exportörernas efterfrågan på sådana föirsäkringar. Den svenska exportindustrien har lill följd av sina kommersiella åtaganden behov av skydd mot krigshändelser som kan drabba i utlandet

Prop.1975/76: 71 9

lagrat gods efter utbrottet av elt krig och inte minst i själva krigsutbrotts-skedet. Föreningen tillstyrker därför den av krigsförsäkringsnämnden föreslagna lagändringen. Om lagändringen kommer till stånd, utgår föreningen från all överläggningar kommer att föras mellan krigsförsäkringsnämnden och de svenska transportförsäkringsgivarnas beredskapsorgan. Svenska Transportförsäkringspoolen, om tekniken att knyta ett krigsutbrottsskydd för i utlandet lagrat gods lill existerande transportförsäkringsavtal.

Stockholms handelskammare ifrågasätter om inte det försäkringsbara området ytteriigare borde vidgas. Enligt förslaget omfattar krigsförsäkringsskyddet endast varor som har utförts från riket. Det förekommer dock alt exportörens lager i utlandet till viss del även beslår av varor inköpta och levererade från tredje land. Detta gäller främst vid byggnadsentreprenadverksamhet. Dessa varor är oftast ett nödvändigt led i entreprenörens åtagande. Med hänsyn härtill anser handelskammaren att det bör övervägas om inte den statliga försäkringen borde omfatta all svensk egendom som har lagrats i utlandet i samband med export. Liknande synpunkter framförs av Skånes handelskammare.

Kommerskollegium anser att frågan om att ytteriigare utvidga det försäk-ringsbara området bör övervägas. Krigsförsäkringsnämndens förslag innebär en viss förskjutning i motiven för lagstiftningen från de rent försörjningspolitiska till mera allmänt handelsfrämjande. Ur denna synvinkel bör inte föreligga hinder atl ytterligare utvidga det försäkringsbara området. En förutsättning måste dock vara atl en sådan utvidgning är godtagbar ur kontrollsynpunkt,

5 Föredraganden

Del enskilda försäkringsväsendet i vårt land kan under krigstider inte alltid täcka de svenska försäkringsbehoven. På försäkringsområdet finns särskilda bestämmelser för det fall att riket kommer i krig eller att liknande krisartade situationer uppslår. En bärande tanke bakom dessa bestämmelser är alt statligt försäkringsskydd skall kunna lämnas åt intressen som är av väsentlig betydelse för folkförsörjningen eller näringslivet. Under första och andra världskrigen bedrev staten viss försäkringsverksamhet som i första hand avsåg transportförsäkring. Denna statliga försäkringsverksamhet var av stor betydelse för atl trygga folkförsörjningen.

Enligt lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring - krigsförsäkringslagen - får staten vid krig, krigsfara eller utomordentliga, av krig föranledda förhållanden meddela vissa slag av direktförsäkring och återförsäkring, Lagen tillämpas automatiskt om Sverige kommer i krig men efter förordnande av regeringen vid krigsfara eller liknande förhållanden. Regeringens förordnande skall underställas riksdagen.

När lagen äger tillämpning kan staten, i fråga om direkt försäkring, meddela transport- och motorfordonsförsäkring mot krigsrisk och annan liknande

Prop. 1975/76:71 10

risk, i, ex. att egendom läggs under embargo eller uppbringas. Mot samma risker kan försäkring också meddelas av egendom, som har lagrats i utlandet för införsel lill riket. Denna möjlighet finns f n. inte i fråga om svenska exportvaror som lagrats i utlandet efter utförsel från rikel.

Krigsförsäkringsnämnden, som har till uppgift att bl, a, planlägga ett tillfredsställande krigsförsäkringsskydd, har hemställt om sådan ändring av krigsförsäkringslagen att staten för möjlighet alt meddela lagringsförsäkring också för exportvaror. Enligt nämnden har nya typer av köpeavtal medfört ett behov av sådan försäkring. Dessa köpeavtal innehåller villkor som anger att godset skall vara t.ex. "free deliveréd", dvs. atl det skall vara leverantörens egendom ända fram till köparens lager. Ofta förvaras del på sådana villkor exporterade godset under lång tid i säljarens lager i utlandet. Godset ligger där färdigt för successiv leverans till köparen enligt överenskommen plan. Försäkringsbolagen har utvidgat försäkringsskyddet för exportvaror med lagringsförsäkring. Eftersom det gäller varor som under relativt lång tid magasineras på land täcker en sådan försäkring dock endast civilrisker. Lagringsförsäkringar av detta slag tecknas särskilt ofta i fråga om skogsprodukter och materiel för entreprenaduppdrag avseende anläggningar som överlämnas färdiga till beställaren. Behov av sådant försäkringsskydd förekommer också i fråga om maskiner, kranar och annan från Sverige levererad utrustning som förvaras på utländska varv i avvaktan på installation i fartyg.

Enligt krigsförsäkringsnämnden är det klart alt de svenska exportintressena är betjänta av atl det statliga krigsförsäkringsskyddet utvidgas till svenska exportvaror. Erfarenheterna från andra världskriget visaratt det kan välla svårigheter att gällande bestämmelser inte alltid täcker uppkommande behov av skäligt krigsförsäkringsskydd. Under kriget var man i vissa fall nödsakad att genom tidsödande lagändringsålgärder fylla de luckor i försäkringsskyddet som hade uppstått genom speciella krigsförhållanden.

Samtliga remissinstanser har tillstyrkt krigsförsäkringsnämndens förslag. Handelskamrarna i Stockholm och Malmö samt kommerskollegium anser att man bör överväga all utöka det statliga krigsförsäkringsskyddet till all svensk egendom som har lagrats i utlandet i samband med export, dvs. också till varor som har inköpts och levererats från tredje land.

För egen del vill jag framhålla att den statliga krigsförsäkringen i första hand avser att trygga Iblkförsörjningen i vårt land under krig och andra krisförhållanden. Ett statligt krigsförsäkringsskydd bör emellertid också kunna bidra til! alt exporten från vårt land så långt möjligt kan fortsätta även under sådana förhållanden. Behovet av ett statligt försäkringsskydd som omfattar inte bara svenska impprtvaror utan också svenska exportvaror har ökat under senare år genom att nya typer av köpeavtal har börjat tillämpas inom utrikeshandeln. Genom nya leverans- och transportvillkor kan en svensk exportör såsom leverantör ha kvar sitt ansvar för godset och sitt ekonomiska intresse i detta tills godset har levererats från hans lager i utlandet.

Prop. 1975/76: 71 11

Jag är ense med krigsförsäkringsnämnden och remissinstanserna atl den nu antydda utvecklingen gör att det finns skäl att utvidga det statliga krigs-försäkringsskyddet till.egendom som har lagrats i utlandet efter utförsel från riket. Jag förordar alt 2 S första stycket andra punkten krigsförsäk-ringslagen ändras så att statlig krigsförsäkring kan meddelas också för egendom som har lagrats' i utlandet i anslutning till utförsel frän riket. Jag är däremot f n. inte beredd att utan närmare utredning tillstyrka att den statliga krigsförsäkringen såsom några remissinstanser föreslagit får omfatta all svensk egendom som har lagrats i utlandet i samband med export, dvs, oavsett från vilket land varorna har levererats.

Med anledning av vad exportkredilnämnden har påpekat vill jag framhålla alt krigsförsäkringsnämnden bör tillämpa den föreslagna möjligheten att meddela försäkring mot krigsrisker i fråga om exportlager på sådant sätt att försäkringen inte kommer att gälla samtidigt som samma risker täcks av garanti lämnad av exportkreditnämnden. Det ankommer på krigsförsäkringsnämnden atl i övrigt beträffande tillämpningen av den nya bestämmelsen fastställa de villkor som bör gälla, t, ex. villkor som avser identifiering och värdering av det försäkrade godset.

Till förberedelserna för den statliga krigsförsäkringsverksamheten hör att krigsförsäkringsnämnden har träffat avtal med de svenska försäkringsbolagen om atl staten inträder som försäkringsgivare i vissa på förhand bestämda lägen. Vid krigsutbrott upphävs nämligen försäkringsbolagens åtaganden för krigsrisker enligt hävningsklausuler i försäkringsavtalen. Genom att staten då inlriider som försäkringsgivare förhindras att plötsligt uppkommande krigssituationer medför försäkringsavbrott på områden som är särskilt viktiga för folkförsörjningen och näringslivet. De avtal som krigsförsäkringsnämnden har träffat avser dels att staten inträder som försäkringsgivare i fråga om före krigsutbrottet tecknade direkta krigsförsäkringar (krigsutbrotlsavial) och dels alt staten övertar återförsäkringar av civilrisker i de fall då direklförsäkrarens normala återförsäkringsförbindelser med utlandet blir avbrutna (beredskapsavtal). Riksdagen harar 1961 och 1966 lämnat regeringen bemyndiganden atl uppdra ål krigsförsäkringsnämnden att ingå sådana avtal (prop, 1961:172, LL' 70,rskr 391 och prop, 1966:6, L\J 1, rskr 64). Dessa bemyndiganden är tillämpliga också i fråga om avtal som rör försäkring av svenskt exportlager i utlandet.

Utöver den lagändring som jag nyss har förordat bör vissa jämkningar göras i krigsförsäkringslagen för atl anpassa denna till den nya regeringsformen,

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1960:22) om statlig krigsförsäkring.