Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76: 63 Regeringens proposition

1975/76: 63

om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

beslutad den 23 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upp­tagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

G. E. STRÄNG

CARL LIDBOM

Propositionens huvudsakliga innehall

1 propositionen föreslås alt grundfonden för Sveriges allmänna hypo­teksbank höjs från 400 milj. kr. till 600 milj. kr.

1    Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 63

 

Prop. 1975/76:63

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteks­bank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrives att 27 § lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

27 §1
Som grundfond föt: banken stal- Som gmndfond för banken stäl­
ler staten till förfogande en av ler staten till förfogande en av
riksgäldsfuUmäktige utfärdad ga- riksgäldsfullmäktige utfärdad ga-
rantiförbmdelse på fyrahundra rantiförbindelse på sexhundra
miljoner kronor.                     mUjoner kronor.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enUgt upp­gift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse 1970: 720.

 

Prop. 1975/76:63

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-23

Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Gus­tafsson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypo­teksbank och om landshypoteksföreningar

1   Inledning

Sveriges allmänna hypoteksbank har till uppgift att finansiera lands-hypoleksföreningarnas utiåning. Finansieringen sker i huvudsak genom obligalionsupplåning. Storleken av upplåningen bestäms av storleken på den grundfond som staten ställer tUl bankens förfogande. Upplåningen fär inle överstiga ett belopp som motsvarar tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden är f. n. bestämd lill 400 milj. kr. Grundfonden beslår av en garantiförbindelse som har utfärdats av fullmäktige i riks­gäldskontoret.

I skrivelse den 1 september 1975 har Sveriges allmänna hypoteksbank hemställt om höjning av grundfonden till 600 milj. kr.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgetls av bankin­spektionen, fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskonloret.

2   Gällande ordning

Bestämmelserna om hypoleksbanken och landshypoteksföreningarna finns i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar (ändrad senast 1975: 655). 118 och 27 §§ (27 § ändrad senast 1970: 720) ges föreskrifter om grundfonden och högsta belopp för upplåningen. Till hypoleksbankens förfogande ställer staten som grundfond en av riksgäldsfuUmäktige utfärdad garantiförbindelse på 400 milj. kr. Genom gmndfonden skapas en yttersta begränsning för

 

Prop. 1975/76: 63                                                     4

bankens verksamhet, eflersom fonden utgör beräkningsunderlag vid be­stämmandet av upplåningsmaximum. Det sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer får sålunda inte översliga etl belopp som motsvarar tio gånger grundfondens belopp. Går grundfonden ge­nom förluster ned med tio procent eller mera, får banken inle la upp nytt lån, förrän grundfonden har ålerställls till sill ursprungliga belopp. Har grundfonden sålunda gått ned, skall bankens delägare, dvs. lands­hypoteksföreningarna, sammanträda för alt besluta om de åtgärder som påkallas av omständigheterna.

Efter anmälan lill riksgäldskonloret får banken enligl 28 § ta grund­fonden i anspråk för atl fullgöra sina förbindelser dels när banken för tillfället saknar tillgängUga medel lill delta, dels när banken har trätt i likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall än vid likvidation skall banken snarast möjligl återbetala det uppburna beloppet och er­satta staten den ränta som staten kan ha utgett med anledning av all fonden har tagits i anspråk. Kan banken inle anskaffa medel för återbe­talningen på annat säll, får banken la ut del behövliga beloppet från hy-poleksföreningarna i förhållande till deras delaktighet i banken. Vid lik­vidation får grundfonden enligt 31 § andra stycket tas i anspråk endasi i den mån del saknas annan lillgång som svarar för bankens förbindel­ser.

3    Hypoleksbankens framställning

Hypoleksbanken lämnar i sin skrivelse följande sammanstäUning över utvecklingen av bankens obligalionsskuld, sedan frågan om grundfon­dens storlek år 1970 senast behandlades av riksdagen.

 

Datum

Nettobelopp utelöpande obligationer milj. kr.

Nettoökning milj. kr.

31/12

 

 

1970

2 559

131

1971

2 744

185

1972

2 926

182

1973

3 087

161

1974

3 334

247

3(V6

 

 

1975

3 644

310

Banken framhåller alt den jämförelsevis stora ökningen av obligations­skulden under år 1974 och första halvåret 1975 sammanhänger med all riksbanken har medgett väsentligt större obligationsutgivning för år 1974 och 1975 än tidigare. För år 1974 fastställdes sålunda en ram för obliga-lionsutgivningen (brutto) av 275 milj. kr. och för år 1975 av 375 milj.

 

Prop. 1975/76:63                                                      5

kr. Trots ökad obligationsutgivning och därmed ökad utiåningsverk-samhet i hypoteksföreningarna kvarstår ett mycket stort inte tillfreds­ställt lånebehov i föreningarna. Kön av låneansökningar, till vilka medel saknas, omfattade den 1 augusti 1975 ett belopp av ca 1 155 milj. kr. Bankstyrelsen avser att hos riksbanken göra framställning om faststäl­lande av ramar för obligationsulgivningen under de närmaste åren av sådan storlek att det nuvarande lånebehovet kan tillgodoses inom en tid av två till tre år. Under förutsättning alt 1975 års ram för obliga­tionsutgivningen inte minskas under år 1976 kan den nu gällande grän­sen för beloppet av bankens utelöpande obligationer enligt bankens be­räkning bli uppnådd under år 1976, eventuellt redan under första halv­året.

Med hänsyn till den numera vidgade ramen för hypoleksbankens obli­gationsutgivning och lill önskemålet all undvika lagändringar med allt­för täta mellanrum föreslår banken alt gmndfonden nu höjs med 200 milj. kr. Banken hemställer om ändring av 27 § lagen om Sveriges all­männa hypoteksbank och om landshypoteksföreningar i enlighet här­med.

4   Remissyttrandena

Hypoleksbankens framställning tillstyrks av bankinspektionen och lämnas utan erinran av övriga båda remissinstanser, fullmäktige i riks­banken och fullmäktige i riksgäldskontoret. Bankinspektionen anser i likhet med hypoteksbanken att man mot bakgrund av obligationsskul­dens utveckhng kan utgå från all gränsen för beloppet av bankens ute­löpande obligationer uppnås redan under nästa år.

5   Föredraganden

Hypoleksbankens grundfond bUdar underlag för beräkning av ban­kens rält till obligalionsupplåning och därmed för möjligheten alt lämna lån åt landshypoteksföreningarna. Upplåning får sålunda ske lill högst tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden, som består av en garanti­förbindelse som staten ställer lill förfogande, uppgår f. n. till 400 milj. kr. Sammanlagda beloppet av bankens utelöpande obligationer får så­lunda f. n. inle överstiga 4 miljarder kr.

Gmndfonden höjdes senast år 1970 med 100 milj. kr. (prop. 1970: 172, BaU 76, rskr 447, SFS 1970: 720). Obligationsskulden uppgick den 1 juli i år liU 3 644 milj. kr. och beräknas av hypoteksbanken under nästa år uppnå gränsen på 4 miljarder kr. Hypoteksbanken framhåller sålunda all kön av låneansökningar, till vilka medel saknas, den 1 augusti 1975 omfattade elt belopp av drygt 1 miljard kr. Med hänsyn till den numera vidgade kredilpoliliska ram som gäller för bankens obligationsutgivning

 

Prop. 1975/76:63                                                      6

och tiU önskemålet att undvika lagändringar med alltför täta mellanrum föreslår banken att gmndfonden nu höjs med 200 milj. kr. till 600 milj. kr. Remissinstansema har inte haft något att erinra mot förslaget. Även jag filmer den föreslagna höjningen av gmndfonden vara befogad.

Den föreslagna gmndfondshöjningen kräver att 27 § lagen (1970: 65) om Sveriges allmäima hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ändras. I sammanhanget vill jag påpeka att höjningen av grundfonden endast innebär formella möjligheter tiU ökad obligationsupplåning. Lik­som hittiUs får den faktiska upplåningen följa de normer som förestavas av den aUmänna kreditpolitiken.

6   Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteks­bank och om landshypoteksföreningar.

7   Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och be­slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975   75048*