Prop. 1975/76:55

Regeringens proposition

1975/76:55

om ändring i vallagen (1972:620), m. m.;

beslutad den 30 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås nya regler för hur dubbelvald kandidat, dvs. kandidat som står i tur att få mandat i mer än en valkrets, skall ersättas i valkrets där han inte tillträder mandat. Förslaget förebygger att särlislor som har samlat *brhållandevis få röster blir överrepresenterade.

Vidare föreslås all parti som inte får partimarkerade valsedlar utlagda genom centrala valmyndighetens försorg - dvs. de partier som f n. inte är representerade i riksdagen - skall få rätt all lägga ul partimarkerade valsedlar på postanstalt där röstning anordnas. En förutsättning är dock att partiet har fåtl sin partibeteckning registrerad. Samtidigt föresläs en mindre vidgning av statsverkets åliggande att förse lokal där röstning äger rum med partimarkerade valsedlar.

Slutligen föreslås en mindre jämkning i lagen om kyrkofullmäktigval.

De nya reglerna är avsedda att tillämpas första gången vid 1976 års allmänna val.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 55

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket är i-epi-esenteiat i riksdagen (partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter lill valsedlar.

6 kap. 9§'

I lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med par
ti- och valbeteckning för parti som
vid det senaste riksdagsvaletfåti mer än
2,5 procent av rösterna i hela landet
(partimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.
Lanlbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör rhedförä partimar
kerade valsedlar och'valsedelsblanketter enligt första-stycket:

Partimarkerade valsedlar och valsedelsblankeiter enligt första stycket tillhandahålles genom centrala valmyndighetens försorg. - ' '

Kommunen skall tillhandahålla lämpliga vallokaler. 1 anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltageri valen kan lägga ut sina valsedlar: Valförrätlaren skall tillse all väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvaletfåti mer än 2,5 procent av rösterna i hela landet.

9 kap 6 § Kommunen skall tillhandahålla-lämpliga vallokaler. I anslutning lill vallokalen eller i denna skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall tillse atl väljarna där har tillgång till blanketter för valsedlar och partimarkerade valsedlar för parti som är representerat i riksdagen.

'Senaste lydelse 1975:310.

Prop. 1975/76:55 3

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

10 kap.

5a§

/ anslutning till lokal där poströstning äger rum eller I sådan lokal skall anordnas lämplig plats där parti, som har tålt sin partibeteckning registrerad men vars valsedlar icke tillhandahålles enligt 6 kap. 9 §, kan lägga ut partimarkerade valsedlar, för partiet. Parti som fått sin partibeteckning i-eglstrerad för val av landstingsmän eller för val av kommunfullmäktige får dock ej lägga ut valsedlar på postanslali som är belägen utanför landstingskommun eller kommun som anges I registreringsbesluiei.

Ersättare utses på gmndval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan fåtl plats i ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

14 kap. 7§ För varje namn som erhållit plats i ordningen enligt 6 § bestämmer länsstyrelsen i erforderlig utsträckning genom särskilda sammanräkningar inom det parti som namnet tillhör särskild ordning mellan namnen på partiets valsedlar för utseende av ersättare.

Ersättare utses på gmndval av de valsedlar som gällde för namnet, när det erhöll plats i ordningen enligt 6 §. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn på den som redan lått plats i den särskilda ordningen anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet erhåller plats i den särskilda ordningen. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

\or

Centrala valmyndigheten fastställer på gmndval av protokollen från länsstyrelserna vilka personer som skall erhålla mandaten som ledamöter.

Har länsstyrelsen ej bestämt ordning mellan sä många namn som behövs för att de mandat som ett parti erhållit i valkretsen skall kunna besättas med ledamöter, skall länsstyrelsen på anmodan av centrala valmyndigheten

' Senaste lydelse 1974:215.

1* Riksdagen 1975/76. / saml. Nr 55

Nuvarande lydelse

vid ny förrättning bestämma ytterligare skall kungöras enligt 1 §.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträderAö//////-fälla den kandidat som slår närmast i lur atl erhålla mandat i den valkretsen eller, jör det parilei. Mellan lika tal avgöres föieträdet genom lottning.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej lilliräder tillfaller den kandidat som slår närmast I lur alt erhålla plats for partiet i den valkretsen. Mellan lika .jämförelsetal avgöres föreirädet genom lottning.

Föreslagen lydelse

namn i ordningen. Sådan förrättning

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som kandidat ej tillträder illl-jaller den som slår fiänisi I den for kandidatens namn enligl 7 § bestämda särskilda ordningen. Dämd bortses fiån namn på den som redan valls till ledamot. Har till följd av denna paragraf Ivå eller flera mandal ej lillirälts, tillsätts de etl och etl alh efter storieken på jämförelsetalen för namnen enligl 6§.

16!

På grundval av de valsedlar som gällde.för kandidatens namn när detta erhöll plals I ordningen faslställes vid ny sammanräkning vem som skall erhålla plals som kandidaten ej lilliräder. Ar fråga om plats fÖr mer än ell parti skall sammanräkningen ske inom del parti från vilket plats först skulle ha tilldelats kandidaten. Vid uträkning som avses i detta siycke gäller varie valsedel som hel röst. Med Iakttagande av all namn på kandidat som redan

18§ För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning äger 16 andra stycket motsvarande tillämpning.

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fått plats från mer än ett parti, anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning lages hänsyn blott till de valsedlar som gällde.for landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står.först på sedeln, varvid bortses, från namn på den som redan blivit utsedd till landstingsman eller lill suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet uises lill suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mdlan lika röstetal avgöres.företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

19 §
För utseende av suppleanter för För utseende av suppleanter för

fullmäktige företages ytterligare fullmäktige företages ytterligare sammanräkningar för att besätta de sammanräkningar för att besätta de

"Senaste Ivdelse 1974:215.

Nuvarande lyddse

suppleantplatser som varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50)förStockholm. Därvid äger 6 § och 10 § tredje slyckel i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättandet av plats.

Föreslagen lyddse

suppleantplatsersom varje parti skall erhålla enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller 5 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm. Därvid äger 6 och 16 §§ i detta kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av 6 § skall hänsyn dock icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättandet av plats.

Nuvarande lydelse

14 16 Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än elt parti och skulle han till följd härav erhålla mandal i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tilhräder tillfaller den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöresfÖre-trädet genom lottning.

Föreslagen lydelse.

kap. § ■

Har kandidat vid val till landsting fått plals i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandal i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda del mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när detta erhöll plats I ordningen .fastställes vid ny sammanräkning vem som skall erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande av att namn pä kandidat som redan tilhrätt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal erhåller mandatet. Mellan lika tal avgöres företrädet genom lottning.

Har tillföljd av denna paragraf två eller flera mandal ej lillirälts, lillsätts de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen.för namnen enligt 6 §.

Nuvarande lydelse

Har kandidat vid val till kommunfullmäktige fått plats I ordning i mer än en valkrets och skulle han tillföljd därav erhålla plats I mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej tilhräder tillfaller den kandidat som står närmast i tur all erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i försla-tredje styckena äger motsvarande tillämpning för det fall alt kandidat vid val tlll kommunfullmäktige Jall plåts I ordning i mer än en valkrets och tillföljd därav skulle erhålla plats i mer än en valkrets. Arvid tillämpningen av andra stycket fråga om plats för mer än elt partiskall sammanräkningen ske inom det pariiför vilket plats, försl skulle ha tilldelats kandidaten.

18§ För landstingsman utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje sammanräkning äger 16 § andra stycket motsvarande tillämpning.

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet erhållit platser. Vid varje sammanräkning tages hänsyn ull blott de valsedlar som gällde för landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på valsedeln, varvid bortses från namn på den som redan bliva utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

Kan föreskrivet antal suppleanter inte utses enligl andra stycket, skall därvid bero.

Prop. 1975/76:55 9

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom föreskrives att 41 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 §

Omedelbart efter det att röstning- .Omedelbart efter det att röstning
en i vallokal förklarats avslutad räk- en i vallokal förklarats avslutad räk
nar valförrättarna preliminärt de av- nar valförrättarna preliminärt de av
givna rösterna. Rösträkningen skall givna rösterna. Rösträkningen är of-
genomföras utan avbrott. fentlig och skall genomföras utan av-

brott.

Den preliminära rösträkningen i vallokal genomföres i enlighet med 13 kap. 6 § och 7 § första stycket vallagen (1972:620). Valsedel skall, förutom i fall som avses i 13 kap. 6§ 3, läggas åt sidan, om den ej är av vitt papper.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Prop. 1975/76:55 10

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-30

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m.

1 Inledning

I skrivelse den 21 mars 1975 har riksskatteverket (RSV) lagt fram förslag som rör frågan hur och i vilken ordning plats som dubbelvald kandidat, dvs. kandidat som står i tur att få mandat i mer än en valkrets, inte tillträder skall besättas.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgivits av valprövningsnämnden, länsstyrelserna i Östergötlands, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Jämtlands län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

I en den 17 januari 1975 dagtecknad promemoria har RSV redovisat vissa förslag till förändringar i valförfarandet. Förslagen grundas på bl. a. erfarenheterna från 1973 års allmänna val, då vallagen (1972:620) för första gången tillämpades.

Yttranden över promemorian har avgetts av valprövningsnämnden, postverket, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands och Jämtlands län, röslrätlsulredningen (Kn 1974:02), personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Pressens samarbetsnämnd och Sveriges Radio AB. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län har bifogat yttranden från valnämnderna i Stockholms och Sundbybergs kommuner samt av valnämndens ordförande i Täby kommun resp. från valnämnden i Malmö kommun.

Vissa förslag i promemorian har lagts lill grund för lagstiftning (prop. 1975:27, KU 1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). I fråga om vissa andra

Prop. 1975/76:55 11

i promemorian upptagna förslag intog jag i propositionen den ståndpunkten att de borde övervägas ytterligare innan ställning togs till dem. Till denna kategori hör elt förslag rörande utvidgad valsedelsservice på postanstalterna. Innebörden av förslaget är atl den nuvarande regeln i 6 kap. 9 ij vallagen - som innebär alt väljarna på poslanstalterna skall ha tillgång till partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna - skall kompletteras med en rätt för varje parti som inte är representerat i riksdagen att själv lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalt.

Postverket förklarade i sitt remissyttrande alt frågan inrymde många problem och att den borde utredas ytterligare. Mot denna bakgrund fann jag att ytterligare utredning var påkallad. Denna borde göras av RSV i samråd med postverket.

I skrivelse den 3 september 1975 har RSV i samråd med postverket redovisat det förslag rörande tillhandahållande av valsedlar på postanstalt, som det fortsatta utredningsarbetet har lett till.

I samband med behandlingen av förslagen i prop. 1975:27 föreslog konstitutionsutskottet en mindre ändring i 13 kap. I § vallagen. Riksdagen antog förslaget och lagändringen genomfördes (KU 1975:18, rskr 1975:226, SFS 1975:310). Med anledning därav har fråga uppkommit om en motsvarande ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

Innan jag övergår till att behandla de frågor som jag nu har nämnt vill jag uppehålla mig något vid de frågor i RSV:s promemoria som jag inte tog ställning lill i prop. 1975:27. En av dessa frågor rör stängning av vallokal kl. 20 i stället för 21. Frågan har aktualiserats bl.a. genom en skrivelse av Pressens samarbetsnämnd i januari 1974 och motioner vid 1974 års riksdag (1974:184 och 926). Enligt RSV finns skäl att överväga stängning kl. 20. Som argument anförs bl. a. att sammanräkningen skulle kunna börja tidigare och att valresultatet därigenom skulle kunna tas fram snabbare.

Flertalet remissinstanser har ställt sig positiva till den ifrågasatta ändringen, men från fiera håll har den avstyrkts. För min del vill jag erinra om atl frågan övervägdes vid tillkomsten av vallagen (prop. 1972:105, KU 1972:49, rskr 1972:269). Jag framhöll då att jag visserligen kunde förstå att det fanns intresse, i första hand från massmedias sida, att så tidigt som möjligt få del av resultatet av den preliminära sammanräkningen i vallokalerna men att jag ansåg att intresset av att bereda väljarna bästa möjliga förutsättningar för atl delta i valet vägde tyngre. Jag var alltså inte beredd att förorda stängning av vallokalerna kl. 20. Jag är fortfarande av samma mening.

Enligt 12 kap. 5 § vallagen gäller att väljare får rösta i vallokal även om han tidigare röstat på posten, i utlandet eller på fartyg. I sådant fall blir förtidsrösten ogiltig. RSV har i promemorian förordat att den avlämnade förtidsrösten bör kunna betraktas som definitiv. Som skäl har anförts att denna ordning skulle leda till en förkortning av tiden för den preliminära sammanräkningen. Vidare har framhållits att det förekommer endast i syn-

Prop. 1975/76:55 12

nerligen ringa omfattning att en förtidsröstande röstar också i vallokalen.

Remissinsianserna har i regel godtagit förslagel. Statskontoret har emellertid framfört invändningar både av praktisk och principiell innebörd. Bl. a. är man tveksam lill de fördelar som ändringen skulle innebära för snabbheten.

Även denna fråga övervägdes vid tillkomsten av vallagen år 1972. Resultatet innebar att dittills gällande system borde behållas. Tillräckliga skäl att nu frångå denna bedömning synes inle föreligga.

I sammanhanget vill jag erinra om de med anledning av prop. 1975:27 genomförda ändringarna rörande valdistriktsindelningen. Som jag uttalade i prop. 1975:27 (s. 20) utgör en med lanke på befolkningstalet väl avvägd inledning en förutsättning för att röstningen skall kunna genomföras smidigt och störningsfritt och röstsammanräkningen snabbt och säkert. Del kan finnas anledning att närmare studera effekten av de nya reglerna rörande valdistrikts storlek innan ytterligare ändringar övervägs i syfte atl erhålla tidigare sammanräkningsresultat.

Vad angår övriga förslag vill jag slutligen nämna alt frågan om delegation av valnämnds beslutanderätt till ledamot eller tjänsteman har tagits upp i en inom kommundepartementet upprättad promemoria (Ds Kn 1975:6) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM 111, Övriga special-reglerade kommunala nämnder m. m. Promemorian är f n. föremål för remissbehandling. Det finns inte anledning att föregripa resultatet av de fortsatta övervägandena inom kommundepartementet.

2 Avveckling av dubbelvalsituationen 2.1 Gällande ordning

Särskilt vid kommunfullmäktigval är det vanligt att parti i två eller fiera valkretsar går fram med listor med delvis samma kandidatnamn. Det händer därför inte sällan att samma kandidat kommer i fråga lill mandat i mer än en valkrets. Det föreligger då en s. k. dubbelvalsituation. Regler om avveckling av dubbelvalsituationer finns i 14 kap. vallagen.

Som en bakgrund till dessa regler bör nämnas atl del både vid riksdagsval och kommunala val ofta förekommer att ett parti går fram med olika listtyper i samma valkrets. Det finns därför regler som innebär att del vid den slutliga sammanräkningen fastställs en s. k. ordning mellan partiets kandidalnamn för varje krets. Avgörande för namnens plats i ordningen är de jämförelsetal för namnen som fastställs genom särskilda uträkningar(14 kap. 6 § vallagen). Partiets mandat besätts med de kandidater som är upptagna i denna "ordning". Finns endast en lista företrädd bland partiets valsedlar, framgår ordningen mellan kandidaterna omedelbart av denna. Också i detta fall är det emellertid möjligt att räkna ut namnens jämförelsetal.

Prop. 1975/76:55 13

Har en kandidat fått plats i ordningen i flera valkretsar och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets, skall han enligt gällande avvecklingsregler tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. Mandal som han inte tillträder skall tillfalla den kandidat som slår närmast i tur att erhålla mandat i valkretsen (14 kap. 10 § Iredje stycket och 16 § vallagen). Motsvarande gäller vid val av kyrkofullmäktige. I 48 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen lill bl. a. 14 kap. 16 § vallagen.

Bestämmelsen i 14 kap. 10 § vallagen gäller också det fallet atl kandidat i riksdagsval har fått plals i ordning /öV mer än etl parti i samma valkrets. 1 fråga om de kommunala valen behövs f n. inte någon särskild regel för detta fall. I stället blir bestämmelsen i 14 kap. 15 § tredje stycket vallagen tillämplig (jfr prop. 1972:105 s. 138). Riksdagen har emellertid under våren 1975 antagit vissa ändringar i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr 1975:227, SFS 1975:474). Ändringarna träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas redan vid 1976 års val. Bl.a. har 16 S utformats i enlighet med 10 § tredje stycket vad gäller den situationen atl kandidat i landstingsval har fått plats i ordning för mer än ett parti i samma valkrets.

Också vid avveckling av dubbelvalsituationer som kan uppkomma då suppleanter för kommunfullmäktige eller kyrkofullmäktige skall utses blir 14 kap. 10 S vallagen tillämplig, genom hänvisningar i 14 kap. 19 § samma lag resp. 48.§ lagen om kyrkofullmäktigval.

Mandat som dubbelvald kandidat inte tillträder tillfaller alltså den kandidat som enligt den uppgjorda ordningen står i lur att erhålla mandat i valkretsen. Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställs som nämnts genom särskilda uträkningar, som utförs av länsstyrelserna. Vid fastställandet av ordningen mellan kandidatnamn bortses från eventuella dubbelvalsituationer. Dessa kommer alltså in i bilden först sedan ordningen mellan namnen har fastställts i samtliga valkretsar.

Det namn som står i tur enligt den fastställda ordningen kan vara ett annat än det namn som slår i tur på de valsedlar som gällde för den som skall ersättas. Detta kan inträffa om namnen inom ordningen är hämtade från två eller flera lisityper. Resultatet kan därför bli alt listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan lista trots det besätter fler platser i valkretsen än denna andra lista.

Principen för avveckling av dubbelvalsituationer sådan den kommer till uttryck i 1972 års vallag är inte ny. Redan tidigare gällde att, om samme riksdagskandidat hade fåtl mandal för mer än etl parti eller i mer än en valkrets, han skulle tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal var störst. När det gällde att utse innehavare av det mandat som han inte tillträdde skulle det anses som han inte hade varit kandidat vid valet. Vid tillkomsten av nu gällande vallag uttalades alt sistnämnda bestämmelse, som infördes år 1969, inte var helt klar till sin innebörd (se prop. 1972:105 s. 136) men att den torde böra tolkas så alt mandat som den dubbelvalde

Prop. 1975/76:55 14

inte tillträdde skulle besättas av den kandidat som stod närmast i lur alt erhålla mandat för det partiet eller den valkretsen. Regeln i 14 kap. 10 § vallagen utformades i enlighet därmed. Samtidigt infördes en motsvarande reglering för de kommunala valen. Enligl tidigare gällande ordning för dessa val ankom det på den dubbelvalde att själv bestämma i vilken valkrets han skulle anses vald. Den som hade fått mandat från mer än en valkrets ansågs ha avgått som landstingsman eller fullmäktig i den valkrets där han inte mottog uppdraget. Efterträdare för honom skulle utses i den ordning som gällde vid landstingsmans eller fullmäktigs avgång.

2.2 Dubbelvalfrågans behandling i riksdagen

I samband med behandlingen av prop. 1974:35 med förslag till lag om ändring i vallagen, m. m. och i anslutning därtill väckt motion (1974:353) berörde KU frågan om avveckling av dubbelvalsituationer (KU 1974:21).

Utskottet konstaterade i betänkandet, efter alt ha redogjort för gällande regler, atl dessa kan lå till konsekvens atl lisityp som har fåll färre röster i en valkrets än en annan lista likväl besätter fler mandat i valkretsen än sistnämnda lista. Utskottet förklarade sig instämma i den i motionen framförda uppfattningen att reglerna för dubbelvalavveckling vid kommunala val i vissa lägen leder till ett ur demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat.

Enligl utskottets mening borde de ifrågavarande reglerna därför ses över. Utskottet uttalade vidare att frågornas tekniska lösning är avhängig av valsystemet i stort vid de kommunala valen, varför översynen borde göras i samband med Kungl. Maj;ts ställningstagande härtill. Förslag borde föreläggas riksdagen så att nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen beslöt att ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anfört (rskr 1974:160).

2.3 RSV:s förslag

1 syfte att undersöka om någon annan metod för avveckling av dub-belvalsilualioner än den nu tillämpade skulle kunna införas i vallagen har RSV låtit genomföra en utredning. Som målsättning för utredningen har RSV haft alt den nya metoden skall ge ett så rättvisande resultat som möjligt samtidigt som den från administrativ synpunkt skall vara enkel, förståelig och lätt att tillämpa.

RSV framhåller att några invändningar inte har riktats mot alt dubbel vald kandidat tar plats i den valkrets där hans jämförelsetal är störst och att han sålunda ersätts i valkrets där hans jämförelsetal är mindre. Denna regel bör enligl RSV;s mening behållas också i fortsättningen.

RSV framhåller vidare att nuvarande regler kan få till följd att dubbéivald kandidat ersätts av kandidat från en valsedel som har fått betydligt färre

Prop. 1975/76:55 15

röster än den valsedel på vilken den avvecklade kandidaten var upptagen. För att platsfördelningen mellan de olika listtyperna skall överensstämma med röstfördelningen även efler genomförd dubbelvalavveckling måsle man enligt RSV utnyttja någon form av listlroget system för att besätta de lediga platserna.

RSV har undersökt möjlighetema att komma lill rätta med problemet på så sätt att nuvarande system där kandidaterna tilldelas de lediga platserna efler jämförelsetalens storlek kombineras med någon form av listlroget system. Det har därvid visat sig alt sammanräkningarna i sådant fall skulle bli mycket komplicerade och ge upphov till oöverskådliga administrativa problem. Enligt RSV:s mening skulle sammanräkningarna sålunda komma atl kräva en inte godtagbar tidsuldräkt och en orimlig arbetsinsats. RSV har därför stannat för en lösning som innebär att dubbelvalda kandidater ersätts på samma sätt som man nu utser efterträdare till kandidat som avgår under pågående mandatperiod. Lösningen innebär att plats som avvecklad kandidat ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning skall hänsyn tas endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats i ordningen.

RSV erinrar om att principen med efterträdare har tillämpats tidigare. Då ankom det emellertid på den dubbelvalde alt avgöra i vilken valkrets han skulle ta plats och det var inte reglerat i vilken ordning efterträdar-sammanräkningarna skulle göras. Metoden medförde därigenom att platsfördelningen kunde bli beroende av i vilken ordning sammanräkningarna genomfördes. För alt detta resultat skall kunna undvikas bör jämförelsetalens storlek avgöra inte bara i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats ulan också i vilken ordning efterträdare skall utses till kandidat som har avvecklats i fiera valkretsar. Sammanräkningarna bör i sådant fall påbörjas i den valkrets där den avvecklade kandidatens jämförelsetal är näst störst och fortsättas valkrets efter valkrets allt efter jämförelsetalens storlek.

RSV sammanfattar innebörden av den föreslagna metoden för avveckling av dubbelvalsituationer på följande sätt. Dubbelvald kandidat ersätts alltid med kandidat från den egna listan. Den ursprungliga namnordningen beaktas alltså inte. I den föreslagna metoden ligger att s. k. spränglista inte kan komma att dominera en valkrets på grund av dubbelvalavveckling. Eftersom den föreslagna metoden innebär att dubbelvalda kandidater avvecklas i tur och ordning varje gång med bortseende från namn som redan har tilldelats mandat, behöver man inte befara att nya dubbelvalsituationer uppkommer under avvecklingens gång. Metoden innebär slutligen att det antal namn som vid den slutliga sammanräkningen behöver ordnas i varje valkrets begränsas.

Den föreslagna metoden bör enligt RSV tillämpas vid dubbelvalsituationer vid val till såväl riksdag, landsting och kommunfullmäktige som kyrkofullmäktige. Dess genomförande förutsätter ändringar i 14 kap. 10

Prop. 1975/76:55 16

och 16 §§ vallagen. Mot bakgrund av det anförda har RSV lagt fram följande principförslag.

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än elt parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst.

Mandat som han ej tillträder skall tillfalla den kandidat som erhåller högst röstetal vid ny sammanräkning. Vid denna sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som gällde när den avvecklade kandidaten tog plats i ordningen. Varje valsedel räknas som röst och röstvärdet tillgodoräknas del namn som står först på valsedeln varvid bortses från namn som redan tillträtt mandat i någon valkrets.

Sammanräkningarna genomförs i ordning efter kandidaternas plats i ordningen med början i valkrets där kandidatens jämförelsetal är näst störst, därefter i tur och ordning efter jämförelsetalens storlek tills samtliga kandidater som erhållit mandat i mer än en valkrets har ersatts i samtliga valkretsar utan där kandidaternas jämförelsetal är störst.

Principförslaget är åtföljt av exempel på tillämpning av den nya metoden.

2.4 Remissbehandlingen av RSV:s förslag

Samtliga länsstyrelser samt landsiingsförbiindei, kommunförbundet och.församlings- och pasloratsförbundei har tillstyrkt RSV:s förslag eller lämnat del utan erinran. Allmänt uttalas att den föreslagna metoden synes ge ett mera rättvisande utfall än den nuvarande och att den är enkel att tillämpa. Församlings- och pasloratsförbundei har tillfogat att tillämpningen av metoden dock kräver alt man också ser över reglerna för val av suppleanter.

Också valprövningsnämnden ser positivt på förslaget. Enligt nämnden kan den föreslagna regeln för dubbelvalavveckling - som innebär att dubbelvald kandidat ersätts med kandidat från den egna listan - vara ett steg i rätt riktning för att undanröja de olägenheter som KU tidigare har pekat på. Valprövningsnämnden tillägger dock att den inte har kunnat underkasta förslaget någon närmare teknisk granskning och att den därför inte kan bedöma, om förslaget i alla lägen löser de problem som är förknippade med dubbelvalsituationer.

2.5 Föredraganden

I 14 kap. vallagen (1972:620) ges regler rörande den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen efter allmänna val. Eftersom det särskilt vid de kommunala valen förekommer att parti i två eller flera valkretsar går fram med listor med delvis gemensamma kandidatnamn är det inte ovanligt att samma kandidat befinns stå i tur att tilldelas mandat i fiera valkretsar. I sådana fall föreligger vad som brukar kallas en dubbelvalsituation. I 14 kap. 10 § iredje stycket finns regler för riksdagsvalen och i

Prop. 1975/76:55 17

14 kap. 16 § för landstings- och kommunfullmäktigvalen om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda och hur annan kandidat skall utses.

Vid en avveckling av dubbelvalsituationer är den av länsstyrelsen för varje parti och valkrets uppgjorda s. k. ordningen mellan kandidatnamnen avgörande. Att en ordning måste fastställas beror på att samma parti ofta har flera listtyper i samma valkrets. Ordningen bestäms med ledning av kandidatnamnens jämförelsetal. Avvecklingsreglerna innebär att dubbel vald kandidat skall tillträda mandat i den valkrets där hans jämförelsetal är störst. Mandat i annan valkrets tillfaller det namn som enligl den uppgjorda ordningen för den valkretsen står på tur att erhålla mandat. I systemet ligger atl namnet på den som utses inte behöver vara hämtat från samma listtyp som den ersattes. Ordningen kan ju uppta namn från olika listtyper.

Konstitutionsutskottet har konstaterat (KU 1974:21) alt gällande avvecklingsregler kan få till följd att listtyp som har fått färre röster i en valkrets än en annan trots det besätter fler mandat i valkretsen. Enligt utskottets uppfattning leder reglerna i vissa lägen till ett från demokratisk synpunkt otillfredsställande resultat. De borde därför ses över. Förslag borde föreläggas riksdagen så alt nya bestämmelser kommer att gälla vid 1976 års val. Riksdagen har godtagit utskottets uppfattning (rskr 1974:160).

Riksskatteverket (RSV) har lagt fram förslag till en ny avvecklingsmetod vilken innebär att en särskild räkneoperation skall utföras för att man skall få fram vem som skall ersätta den som har erhållit mandat i annan valkrets. Det nya namnet utses på gmndval av de valsedlar som gällde för den som skall ersättas när denne tilldelades plals i ordningen. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på valsedeln, givetvis med bortseende från namnen på dem som redan har tillträtt mandat. Den som får högsta röstetalet erhåller mandatet. Förslaget ansluter till de principer som har kommit lill uttryck i 14 kap. 7, 18 och 22 §§ vallagen om utseende av ersättare för riksdagsledamot, suppleant för landstingsman och efterträdare för fullmäktig som har avgått före mandatperiodens utgång. Även här görs en uträkning på grundval av de valsedlar som gällde för riksdagsledamoten, landstingsmannen eller den fullmäktige då han tilldelades plats i ordningen. RSV:s förslag innebär vidare att jämförelsetalens storlek skall avgöra inte bara som nu i vilken valkrets dubbelvald kandidat skall ta plats utan också i vilken ordning ersättare skall utses till kandidat som avvecklas i två eller fiera valkretsar.

Förslaget har vid remissbehandlingen mottagits positivt. Enligt min mening erbjuder det en lämplig ordning. Framför allt undanröjs den nackdelen att listor som har samlat förhållandevis få röster blir överrepresenterade. Men förslaget har också andra fördelar. Enligl gällande regler kan det när kandidat skall ersättas i fiera valkretsar visa sig att en och samma kandidat står i tur att erhålla mandat i de valkretsar där avveckling skall ske. Del uppkommer med andra ord en ny dubbelvalsituation. Den föreslagna metoden utesluter sådana nyadubbelvalsituationer under avvecklingarnas gång.

Prop. 1975/76:55 18

eftersom de frånträdda platserna tillsätts en efter en och kandidaterna i det särskilda fallet hämtas från den avvecklades lista bland dem som inte har tilldelats mandat.

På grund av vad jag har anfört förordar jag att nya regler för avveckling av dubbelvalsitualioner skall införas i enlighet med riksskatteverkets principförslag. Reglerna bör tas in i 14 kap. 10 § tredje stycket och 16 § vallagen. I samband därmed bör mindre redaktionella jämkningar göras i 14 kap. 7, 18 och 19§§.

Den inledande föreskriften i 14 kap. 10 § tredje stycket, som avser riksdagsval och som innebär att den dubbelvalde skall tillträda mandat i den valkrets där hans jämförelsetal är störst, bör behållas oförändrad. Därefter bör föreskrivas all mandat som han inte tillträder tillfaller den som står främst i den för honom enligt 7 § bestämda ordningen, dvs. den särskilda ordning som fastställs för utseende av ersättare för riksdagsledamot, varvid bortses från namn som redan har valts till ledamot.

Som ett nytt sista led i 14 kap. 10 § tredje stycket bör en ny regel ges för det fall att två eller flera mandat har frånträtts av en eller fiera kandidater därför atl kandidaterna har erhållit andra mandat. Regeln bör gå ut på alt de frånträdda mandaten tillsätts allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 §. Denna lösning innebär en viss vidareutveckling av RSV:s förslag därigenom att den omfattar - förutom fall när flera kandidater skall ersättas i en valkrets och när en kandidat skall ersättas i flera valkretsar - även det fallet att flera kandidater skall ersättas i flera valkretsar.

Även 14 kap. 16 §, som avser landstings- och kommunfullmäktigval, bör inledas med nuvarande föreskrift om vilket mandat den dubbelvalde skall tillträda. Denna föreskrift överensstämmer helt med motsvarande regel i 14 kap. 10 § tredje stycket.

Även i övrigt bör 16 § i sak ges samma innehåll som 10 i; tredje stycket. Av redaktionella skäl torde emellertid reglerna få utformas något annorlunda. 1 paragrafen bör vidare tas in en motsvarighet till den särskilda regeln i 14 kap. 22 !; som rör utseende av ersättare för avgången fullmäktig, som var vald för fiera partier.

De nya bestämmelserna bör tillämpas också på uppkommande dubbelvalsituationer vid utseende av kyrkofullmäktige och vid utseende av suppleanter för kommun- och kyrkofullmäktige. Härför krävs en redaktionell ändring i 14 kap. 19 S- I övrigt behövs inte några ytterligare lagändringar. 1 48 S lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval hänvisas nämligen till bl. a. 14 kap. 16 och 19 §§ vallagen.

De nya bestämmelsema bör träda i kraft den 1 januari 1976.

Som har nämnts i det föregående har riksdagen under våren 1975 antagit en lag om ändring i vallagen (prop. 1975:101, KU 1975:19, rskr 1975:227, SFS 1975:474). 1 lagen föreskrivs ändringar i bl.a. 14 kap. 16 och 18 SS. Bestämmelserna i deras nya lydelse träder i kraft den 1 januari 1977 men skall tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

Prop. 1975/76:55 19

av år 1976. De bör nu anpassas lill de regler rörande dubbelvalavveckling som jag har förordat i det föregående.

Vissa frågor om ändring i reglerna om utseende av suppleanter har berörts i betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati (s. 113). Frågorna övervägs f n. inom RSV som inom kort väntas lägga fram förslag i ämnet. Frågorna bör därför inte behandlas i förevarande sammanhang.

3 Valsedelsutläggning på postanstalt 3.1 Gällande ordning m. m.

Enligt 6 kap. 9 § vallagen skall i varje lokal där röstning äger rum -således också i poströstningslokal -genom centrala valmyndighetens försorg tillhandahållas dels valsedelsblanketter, dels valsedlar som har försetts med parti - och valbeteckning för parti, som är representerat i riksdagen (partimarkerade valsedlar).

Vad gäller vallokal innehåller 9 kap. 6 § vallagen den regeln att det i anslutning till eller i vallokal skall anordnas lämplig plats där de partier som deltar i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrätlaren skall se till att väljarna där har tillgång till valsedelsblanketter och partimarkerade valsedlar för parti som är representerat i riksdagen. Någon motsvarande regel som ger parti rält alt lägga ut valsedlar i anslutning till eller i poströstningslokal innehåller vallagen inle.

Regeln i 6 kap. 9 S att partimarkerade valsedlar skall finnas tillgängliga i varje lokal där röstning äger rum var en nyhet i den nu gällande vallagen och tillämpades första gången vid 1973 års allmänna val. Inför dessa val anhöll Kristen Demokratisk Samling (KDS) hos RSV och därefter också hos postverket att få lägga ut valsedlar på postanstalterna. RSV lämnade framställningen utan bifall under hänvisning lill 6 kap. 9 § vallagen. Inte heller postverket biföll framställningen. Anförda besvär till regeringsrätten resp. Kungl. Maj;t ledde inte till ändring.

Frågan om en vidgning av valsedelsservicen på postanstalterna har som nämnts inledningsvis väckts i bl. a. motioner till riksdagen. I motionerna 1974:359 och 1974:922 kritiserades det förhållandel att inte alla partier som deltar i val får lägga ut sina valsedlar i alla vallokaler. Möjlighet härtill borde skapas genom ändring i vallagen. I motionen 1974:359 begärdes dessutom att det tillhandahållande av valsedlar som centrala valmyndigheten skall svara för beträffande alla lokaler där röstning äger rum skall avse alla partier som har rält att få partistöd.

1 sitt betänkande (KU 1974:55) hänvisade KU till det då inom RSV pågående utredningsarbete, som sedermera resulterade i den inledningsvis nämnda promemorian med förslag till ändringar i valförfarandet. Något initiativ från riksdagens sida behövdes inte med hänsyn till den pågående översynen och till behovet av ett samlat ställningstagande.

Prop. 1975/76:55 20

3.2 RSV;s promemoria

I promemorian föreslogs följande. Regeln i 6 kap. 9 § vallagen lämnades oförändrad. Statsverkets tillhandahållande av valsedlar skulle också fortsättningsvis avse endast partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna. Däremot skulle parti som inte var representerat i riksdagen få möjlighet att självt lägga ut partimarkerade valsedlar på postanstalterna. Ansvaret för att sådana valsedlar lades ut skulle vila på partierna liksom tillsyn av valsedlarna. En viss tillsyn kunde dock komma att ligga på postmästaren eller motsvarande bl. a. med hänsyn till eventuell förekomst av obehörig propaganda.

3.3 Remissbehandlingen av RSV:s promemoria

Flertalet av de remissinstanser som berörde förslagel ställde sig positiva till del. Däremot ställde sig länsstyrelsen I Västernorriands län tveksam till förslaget medan postverket uttalade att det inte kunde ta ställning till förslagel ulan ytterligare utredning.

1 sitt remissyttrande redovisade postverket utförligt de problem som enligt verket var förenade med ett utvidgat tillhandahållande av valsedlar på postanstalt. Inledningsvis anmärkte verket att redan den begränsade utläggning av partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna som förekom vid 1973 års val var förenad med stora problem när det gällde tillsynen. En efter 1973 års val genomförd undersökning vid sammanlagt 200 postanstalter gav sålunda vid handen att det vid 61 av de tillfrågade postanstalterna hade förekommit att oordning avsiktligt hade skapats bland de ullagda valsedlarna. 1 yttrandet framhölls vidare att medan utläggningen i vallokal är koncentrerad till en enda dag skulle enligt förslaget valsedlar finnas tillgängliga på postanstalt under hela poströstningsperioden samtidigt som den ordinarie verksamheten pågår. Vidare avser valsedelsutläggningen i vallokal endast det egna valdistriktet medan valsedelsulläggningen på postanstalt skulle avse hela landet. Eftersom endast partimarkerade valsedlar skulle få läggas ut på postanstalt fick man räkna med att obehörig utläggning av namnvalsedlar kunde komma att ske.

Mot denna bakgrund diskuterade postverket vidare det lämpliga i RSV:s förslag att postverket fortfarande skulle svara för utläggningen av partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna medan utläggningen av övriga partimarkerade valsedlar skulle ombesörjas av partierna själva. En sådan ordning skulle kunna leda till alt alla valsedlar inte fick en likvärdig placering och exponering. Ä andra sidan kunde postverket inte se några andra lösningar som var invändningsfria. Om postverket ålades att svara för utläggandet av alla partimarkerade valsedlar skulle detta medföra stora krav på tillsyn. En fortlöpande tillsyn genom särskilt avdelad personal skulle behövas vid minst hälften av de ordinarie poslanstalterna under åtminstone de två sista

Prop. 1975/76:55 21

veckorna av valperioden. Om å andra sidan all utläggning av partimarkerade valsedlar skulle åvila partierna skulle detla för partierna bli nära nog lika krävande som alt tillhandahålla valsedlar genom valsedelsutdelare vid poslanstalterna. Del måsle nämligen förutsättas alt en någorlunda god ordning upprätthålls bland valsedlarna och all väljarna som regel kan förlila sig på atl del finns valsedlar tillgängliga när de skall rösta.

Vilken lösning som än valdes skulle det enligt postverket bli svårt all ge väljarna vägledande officiell information om valsedelsservicen. I vilken utsträckning de olika partierna kunde komma att använda sig av möjligheten atl lägga ut partimarkerade valsedlar på postanslalt var svårt att förutse. En stor del av värdet med denna service syntes gå förlorad om man inte i den officiella informationen kunde ge närmare besked. Postverket pekade bl. a. på de svårigheler som är förknippade med förekomsten av lokala partibeteckningar som många gånger inle är så vägledande att väljaren därigenom kan avgöra om valsedeln är användbar i hans kommun eller inle.

1 sitt yttrande berörde postverket slutligen ulrymmesfrågan vid de små och medelstora poslanstalterna liksom frågan om valsedelsservice vid de tillfälliga postanstallerna.

3.4 Det fortsatta utredningsarbetet

Som redan har nämnts inledningsvis uttalades i prop. 1975:27 att frågan om en utvidgning av valsedelsservicen på poslanslalter borde utredas ytterligare av RSV i samråd med postverket. Resultatet av det fortsatta utredningsarbetet har RSV redovisat i den fömt nämnda skrivelsen den 3 september 1975. Till skrivelsen finns fogad en av postverket upprättad promemoria rörande utökat tillhandahållande av valsedlar på poslanstalterna. De förslag som RSV:s skrivelse innehåller har utformats med i huvudsak nämnda promemoria som utgångspunkt.

3.4.1 Postverkets promemoria

1 promemorian uttalar postverket sammanfattningsvis bl. a. följande.

Från praktisk synpunkt är det för postverkels del i och för sig möjligt all på alla poslanslalter tillhandahålla partimarkerade valsedlar för alla partier som ställer upp till val, även om utrymmesproblem kommer alt uppstå i en del fall. En sådan lösning fordrar dock garantier för alt postverket i viss omfattning får låna personal från andra statliga och kommunala organ för uppdraget. Den medför höga kostnader för tillsyn m. m., minst 5 milj. kr. i personalkostnader i 1975 års prisnivå. En så omfatlande valsedelsul-läggning blir förmodligen en överservice. Det ullagda materialet kan vidare bli svåröverblickbart för väljarna. En begränsning kan därför anses behövlig. Den bör vara knuten lill läll idenfierbara gränser. En lösning kan vara atl begränsa utläggningen till registrerade partier i del län eller den kommun

Prop. 1975/76:55 22

där postanstalten är belägen. Personalkostnaderna kan då beräknas bli något lägre, kanske ca 2-3 milj. kr. i 1975 års prisnivå. - Vid en mera omfattande utläggning synes böra prövas möjligheten atl tillhandahålla valsedlarna i s. k. dispensers för att på så vis kunna minska tillsynskostnaderna. - Vilken lösning man än väljer för en utvidgad valsedelsservice synes den böra få karaktären av en försöksanordning. - Postverket förutsätts fl ersättning från statsverket för sina kosinader för tillhandahållandet av valsedlar på postanstallerna.

3.4.2 RSV.s modifierade förslag

Enligl RSV:s modifierade förslag vidgas statsverkets skyldigheter enligt 6 kap. 9 § vallagen något. Centrala valmyndigheten skall sålunda se till att del på postanstallerna finns tillgång till partimarkerade valsedlar för parti som är berättigat lill partistöd.

Härutöver föreslår RSV att parti som har fåtl sin partibeteckning registrerad enligt 5 kap. vallagen skall få lägga ut partimarkerade valsedlar på poslanstalterna. Den begränsningen skall dock gälla atl parti som har fått partibeteckning registrerad endast för val av landstingsman i viss landstingskommun eller för val av kommunfullmäktige i viss kommun inle skall få lägga ul partimarkerade valsedlar på postanslalt som är belägen utanför den landstingskommun resp. kommun som registreringen avser. Ansvaret för atl valsedlar tillhandahålls skall åvila partierna. Dessa skall också svara för tillsynen av valsedlarna. Viss tillsyn bör dock enligl RSV åvila postverkels personal.

Från postverket har under hand inhämtats att beloppet 2-3 milj. kr. som nämns i postverkets promemoria täcker både kostnaderna enligl gällande ordning och koslnaderna för en utvidgning i enlighet med RSV:s modifierade förslag. Den egentliga merkostnaden för en reform enligt förslaget skulle alltså bli avsevärt lägre.

3.5 Föredraganden

Det är i törsta hand partiernas sak att se till alt väljarna har tillgång till valsedlar när röstning sker i vallokal. Del har därför sedan länge funnits en regel som innebär alt del i anslutning till eller i varje vallokal skall finnas lämplig plals där de partier som deltar i valen kan lägga ul sina valsedlar (9 kap. 6 § vallagen). Regeln kompletterades vid vallagens tillkomst år 1972 med en föreskrift som ålägger valförrätlaren atl se till atl väljarna i vallokalen har tillgång - fömtom till valsedelsblankeiter - också till par-limarkerad valsedlar för riksdagspartierna.

Beträffande röstning på postanslalt har lägel varit elt annat. Någon motsvarighet till regeln att särskild plats skall finnas för partierna att lägga ul sina valsedlar har inte funnits. Tvärtom har det ansetts all partierna

Prop. 1975/76:55 23

inte har någon rätt att lägga ut sina valsedlar. Däremot infördes år 1972 även för postanstalternas del regler att det i lokalen skall finnas valsedelsblanketter och partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna (6 kap. 9 §).

Den ordning som infördes år 1972 innebär således att väljarna i poströstningslokal numera har tillgång till - förutom valsedelsblankeiter - partimarkerade valsedlar för riksdagspartierna men inte för övriga partier. Denna ordning har kritiserats. Det har ansetts otillfredsställande från väljarnas synpunkt att de inte har tillgång till alla partiers valsedlar på postanstalterna. Krav på ändring har framförts i skrivelse från Kristen Demokratisk Samling och i motioner till 1974 års rikdag (1974:359 och 922).

Mot denna bakgrund föreslog riksskatteverket (RSV) i en särskild promemoria i januari 1975 en ordning som innebar att alla partier som inle är representerade i riksdagen skulle få lägga ut sina valsedlar på postanstalterna. Under remissbehandlingen av promemorian anförde postverket Invändningar av praktisk art mot förslaget. Därefter har RSV i samråd med postverket kommil in med ett nytt modifierat förslag. Det nya förslaget innebär att partier som har låtit registrera sin partibeteckning skall få rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar. Avser registreringen bara landsiings-eller kommunfullmäktigval gäller rätten bara på postanslalt inom landstingskommunen eller kommunen. Förslaget innebär också att skyldigheten för det allmänna att tillhandahålla valsedlar utsträcks till att omfatta - förutom riksdagspartierna - även övriga partier som är berättigade till partistöd.

1 samband med tillkomsten av nuvarande ordning framhöll jag bl.a. att det obestridligen kunde ses som en brist att väljarna vid tidigare val inte hade kunnat vara säkra på att finna sitt partis valsedlar även på poslanslalter (prop. 1972:105 s. 93). Att servicen i fråga om tillgången på valsedlar begränsades på det sätt som skedde berodde givetvis av praktiska överväganden. Behovet av att gå längre bedömdes som förhållandevis begränsat och de praktiska svårigheterna ansågs betydande. Jag är fortfarande av samma uppfattning. Emellertid är det otvivelaktigt så alt gällande ordning har uppfattats som orättvis på sina håll. Vidare har andelen poströstande ökat kraftigt vid de senaste valen. En fortsatt ökning är sannolik. Mot denna bakgrund anserjag det motiverat att det nu genomförs en viss förbättring av den service som erbjuds de väljare som röstar på postanstalt.

När det gäller att utforma en ändrad ordning kan man inte bortse från de praktiska problem som postverket har pekat på. Redan de regler som infördesår 1973 medförde sålunda problem med tillsynen. Det måste givetvis antas att dessa svårigheter skulle bli mer kännbara om varje parti som deltar i valen fick rätt att lägga ut sina valsedlar på postanstalter över hela riket. En sådan rätt skulle dessutom göra det mycket svårl att på förhand uppskatta ens det ungefärliga antalet valsedelstyper som skulle komma att läggas ut. Slutligen måste självfallet kostnadssynpunkten beaktas.

Mot den angivna bakgrunden är det påkallat att, åtminstone till dess vidare erfarenheter har vunnits, gå försiktigt fram när det gäller att ändra

Prop. 1975/76:55 24

nu gällande regler. Enligt min mening innefattar RSV:s modifierade förslag en lämplig lösning. Parti, som har låtit registrera sin partibeteckning, bör alltså få rält att lägga ut partimarkerade valsedlar på de postanstalter där röstning anordnas. Som RSV har föreslagit bör den begränsningen gälla att parti som har fått sin partibeteckning registrerad endast för val av landstingsmän eller för val av kommunfullmäktige inte får lägga ut valsedlar på postanstalt som är belägen utanför den ifrågavarande landstingskommunen eller kommunen. Något skäl att ge partier som enligt 6 kap. 9 § får sina valsedlar utlagda genom det allmännas försorg den nu berörda rätten att lägga ut valsedlar torde inte föreligga. Även i det avseendet bör alltså en begränsning göras.

Den föreskrift som behövs bör tas upp i 10 kap. som en särskild paragraf, benämnd 5a§. Den bör utformas med 9 kap. 6 § som förebild. Det bör alltså föreskrivas att det i anslutning till lokal där poströstning äger rum eller i sådan lokal skall anordnas lämplig plats där parti som jag har nämnt i det föregående kan lägga ut partimarkerade valsedlar.

RSV har som nämnts också föreslagit den vidgningen av skyldigheten för det allmänna alt i lokal där röstning äger rum, alltså inte bara poslröst-ningslokal, tillhandahålla partimarkerade valsedlar till att avse - förutom riksdagspartiernas valsedlar-också valsedlar för annat parti som är berättigat till partistöd. Också detta förslag bör enligt min mening genomföras även om det med de röstsiffror som gällde vid 1973 års val inte skulle få någon omedelbar praktisk effekt. Förslaget förutsätter ändringar i 6 kap. 9 § och 9 kap. 6§.

4 Ändring i lagen om kyrkofullmäktigval

I anslutning lill sin behandling av prop. 1975:27 med förslag till lag om ändring i vallagen, m. m. tog KU upp frågan om röstsammanräkningens offentlighet (KU 1975:18 s. 16). Utskottet konstaterade därvid att gällande bestämmelser i denna del innebär att den preliminära röstsammanräkningen i vallokalen skall vara offentlig. För undvikande av varje missförstånd i denna del förordade utskottet att en uttrycklig bestämmelse om den preliminära röstsammanräkningens offentlighet togs in i 13 kap. 1 ij vallagen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag och lagändringen har genomförts (SFS 1975:310).

På grund av hänvisningar till vallagen i 41 tj andra stycket lagen om kyrkofullmäktigval är vallagens bestämmelserom den preliminära sammanräkningen i väsentliga delar lillämpliga också på kyrkofullmäktigvalen. Någon hänvisning sker dock inte till 13 kap. 1 § vallagen. I stället återfinns motsvarande regler i 41 § första stycket lagen om kyrkofullmäktigval. Den uttryckliga regeln i 13 kap. I § vallagen om röstsammanräkningens offentlighet avser således enligt ordalagen inte kyrkofullmäktigvalen. Jag föreslår därför att 41 § första stycket lagen om kyrkofullmäktigval ändras så att

Prop. 1975/76:55 25

det klart framgår att den preliminära sammanräkningen är offentlig också vid dessa val.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom justitiedepartemenlet upprättade förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1975:474) om ändring i vallagen (1972:620),

3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.