Prop. 1975/76:40

Regeringens proposition 1975/76: 40

med förslag om ändring I tulltaxan (1971:920), m. m.;

beslutad den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås all Färöarna för det stora flertalet varor får åtnjuta samma tull- och avgifisförmåner som medges Danmark i övrigi. Vidare förordas alt tullen på fetter och oljor som används för tekniskt ändamål ändras till 8 "ö. I övrigt framläggs förslag bl. a. om återinförande av ut-jämningsskait på mellanöl och starköl.

Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 40

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade:

A. linolja:

1. oblekt ............... fri

2. blekt.......... 100 kg 3:-

B. krotonolja, oiticicaolja, ri
cinolja, lobaksfröolja och
träolja ............... fri

C. andra slag;

1. oraffinerade........ 10%'

2. andra................. 15 %

15.07' Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade:

A. linolja:

1. oblekt................ fri

2. blekt.......... 100 kg 3:-

B. krotonolja, oiticicaolja, ri
cinolja, lobaksfröolja och
träolja ................ fri

C. andra slag:

/. avsedda an användas uteslutande för lekniskt bruk 8 "» 2. andra:

a. oraffinerade 10 %*

b. andra 15%

15.12 Animaliska och vegetabiliska 15.12' Animaliska och vegetabiliska

oljor och fetter, som helt eller oljor och fetter, som helt eller

delvis hydrerats eller som gjorts delvis hydrerats eller som gjorts

fastare eller härdats genom and- fastare eller härdats genom and-

ra processer, även raffinerade ra processer, även raffinerade

men ej vidare bearbetade.... 17 % men ej vidare bearbetade:

A. avsedda an användas uteslu
tande för tekniskt bruk 8%

B. andra........................... 17%

' Senaste lydelse 1975:400.

' Fri t. o. m. den 30 juni 1976.

' Oraffinerade fria t. o. m. den 30 juni 1976.

* Fn t. o. m. den 30 juni 1976.

' Senaste lydelse 1973:426.

Nuvarande lydelse

38.19 Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

A. naften-och sulfonaftensyror
saml till nr 34.02 ej hänför-
liga alkalisalter av dessa sy
ror ....................... fri

B. beredda antioxidanter för
gummiindustrin........ fri

C. icke sintrade blandningar
innehållande metallkarbi
der, för framställning av
hårdmetall.............. fri

D. murbmk, även hydrauliskt
eller eldfast............ fri

E. gasreningsmassa, ej hänför
lig till m 38.04; elektrod
massa och andra blandning
ar av kol, koks och beck, in
begripet förkoksad dylik
massa; block, plattor, stäng
er o. d. av kol ........ fri

F. restprodukter frän kemiska
eller närstående industrier fri

G. kärnbindemedel innehål
lande stärkelse eller stärkel
seprodukter:

1. innehållande mer än
20 % stärkelse eller stär
kelseprodukter .. 100 kg 40:40

2. andra .............. 9 %

H. blandningar, ej hänförliga

till A-G, bestående av oorganiska ämnen (t. ex. mi-neraliska produkter, oorga-

' Senaste lydelse 1972:801.

1* Riksdagen 1975176. I saml. Nr 40

Föreslagen lydelse

38.19' Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närslående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), ej annorstädes nämnda eller inbegripna; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, ej annorstädes nämnda eller inbegripna:

A. naften-och sulfonaftensyror
samt till nr 34.02 ej hänför-
liga alkalisalter av dessa sy
ror ........... ....... fri

B. beredda katalysatorer, be
redda antioxidanter för
gummiindustrin....... fri

C. icke sintrade blandningar
innehållande metallkarbi
der, för framställning av
hårdmetall............. fri

D. murbmk, även hydrauliskt
eller eldfast........... fri

E. gasreningsmassa, ej hänför
lig till nr 38.04; elektrod
massa och andra blandning
ar av kol, koks och beck, in
begripet förkoksad dylik
massa; block, plattor, stäng
er o. d. av kol ....... fri

F. restprodukter frän kemiska
eller närstående industrier fri

G. kärnbindemedel innehål
lande stärkelse eller stärkel
seprodukter:

1. innehållande mer än
20 % stärkelse eller stär
kelseprodukter. .. 100 kg 40:40

2. andra 9 %

H. blandningar, ej hänföriiga

till A-G, bestående av oorganiska ämnen (t. ex. mi-neraliska produkter, oorga-

Prop.1975/76: 40

Nuvarande lydelse

niska kemikalier, glas- eller
metallpulver), med undan
tag av blandningar i förpack
ningar vägande per styck
högst 10 kg bmtto:
belägges med tull som den
beståndsdel vars tullsats
medför högsta tullen, dock
högst 11%; hänsyn skall
dock ej tagas till ringa
mängd ämnen som ej vä
sentligen inverkar på varans
beskaffenhet
IJ. andra slag............ 11 %

Föreslagen lydelse

niska kemikalier, glas- eller
metallpulver), med undan
tag av blandningar i förpack
ningar vägande per styck
högst 10 kg brutto:
belägges med tull som den
beståndsdel vars tullsats
medför högsta tullen, dock
högst 11 %; hänsyn skall
dock ej tagas till ringa
mängd ämnen som ej vä
sentligen inverkar på varans
beskafienhet
IJ. andra slag........... II %

51.01 Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av syntetiska fibrer:

1. cordgarn............ 13 %

2. annat................ fri

B. av regenererade fibrer:

1. avsett att användas ute
slutande för tillverkning
av vävnader hänförliga

till nr 51.04 B.2.a. 7%

2. annat 16 %,

dock minst

130:- per

100 kg

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. av ändlösa syntetiska fibrer:

1. cordgarn............ 13 %

2. annat................ fri

B. av ändlösa regenererade fibrer:

1. avsett att användas ute
slutande för tillverkning
av vävnader hänförliga

till nr 51.04 B.2.a. 7%

2. annat................ 16 %,

dock minst

130:- per

100 kg

Nuvarande lydelse

51,04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv .......... 13 %

2. andra slag.......... 12%

B. av regenererat textilmate
rial:

1. cordväv 16 %,

dock minst

150:- per

100 kg

2. andra slag med en vikt
per m' av:

a. 500 g eller däröver.. 7 %

b. mindre än 500 g:

a. innehållande minst 85 % ändlöst regenererat textilmaterial eller vägande per m' mindre än 200 g.... 16 %, dock minst 560:- per 100 kg

B. andra ........ 16 %,

dock minst

400:- per

100 kg

Föreslagen lydelse

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr 51.01 eller 51.02:

A. av ändlöst syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv ........... 13 %

2. andra slag...... __ 12 %

B. av ändlöst regenererat textil
material:

1. cordväv.............. 16 %,

dock minst

150:- per

100 kg

2. andra slag med en vikt
per m' av:

a. 500 g eller däröver.. 7 %

b. mindre än 500 g:

a. innehållande minst 85 % ändlöst regenererat textilmaterial eller vägande per m' mindre än 2(X) g.... 16 %, dock minst 560:- per 100 kg

Ii. andra ....... 16%,

dock minst

400:- per

100 kg

Prop.1975/76:40 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

56.04 Korta syntetiska eller regenere- 56.04 Korta syntetiska eller regenere
rade fibrer och avfall av synte- rade fibrer och avfall av synte
tiska eller regenererade fibrer,    tiska eller regenererade fibrer,
kardade, kammade eller på an-   kardade, kammade eller på an
nat sätt beredda för spinning:    nat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska fibrer..... fri A. korta syntetiska fibrer fri

B. regenererade fibrer 7 % B. korta regenererade fibrer.. 7 %

56.05 Garn av korta syntetiska eller 56.05 Garn av korta syntetiska eller
regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av
fall av syntetiska eller regenere- fall av syntetiska eller regenere
rade fibrer, ej i detaljhandels- rade fibrer, ej i detaljhandels-
uppläggningar: uppläggningar:

A. t. o. m. nr 89 engelsk bo- A. t. o. m. nr 89 engelsk bo
mullsnumrering: mullsnumrering:

1. av syntetiska fibrer.... 7% 1. av/cor/o syntetiska fibrer 7%

2. av regenererade fibrer .10% 2. av/corw regenererade fib-

rer ...................... 10 %

B. över nr 89............. ........ fri B. över nr 89 fri

56.06 Garn av korta syntetiska eller 56.06 Garn av korta syntetiska eller
regenererade fibrer eller av av- regenererade fibrer eller av av
fall av syntetiska eller regenere- fall av syntetiska eller regenere
rade fibrer, i delaljhandelsupp- rade fibrer, i detaljhandelsupp-
läggningar: läggningar:

A. av syntetiska fibrer. 7 % A. av korta syntetiska fibrer. 7 %

B. av regenererade fibrer.... 10 % B. av korta regenererade fibrer 10 %

SEXTONDE AVDELNINGEN SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekanis- Maskiner och apparater samt mekanis
ka redskap; elektrisk materiel; delar ka redskap; elektrisk materiel; delar
därtUl därtill

Prop. 1975/76: 40 9

2 Förslag till

Lag om ändring i tullförordningen (1973:979)

Härigenom föreskrives atl 4 § tullförordningen (1973:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Regeringen kan förordna om avvikelser från denna förordning och från tulltaxan (1971:920)

1. med anledning av konventionen angående upprättande av Europeiska frihandelssammanslulningen och associationsavtal slutet i enlighet med konventionens bestämmelser,

2. med anledning av Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen och med Europeiska kol- och stålgemenskapen jämte dess medlemsstater,

3. för varor från utvecklingsländerna,

4. för varor från Färöarna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Senasie lydelse 1975:94.

Prop. 1975/76:40 10

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition med förslag om ändring i tulltaxan (1971:920), m. m.

Inledning

1 skrivelse till finansdepartementet den 1 augusti 1975 har generaltull-slyrelsen föreslagit vissa ändringar i tulltaxan (1971:920) avseende lulltaxe-ringen av maskiner, transportmedel och instrument som importeras i delar. Samtidigt föreslås en anpassning av den svenska tulltaxan lill Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev 2). Förslaget har remissbehandlats och yttranden har avgetts av kommerskollegium och statistiska centralbyrån.

Från dansk sida har framförts önskemål om tull- och avgifisfrihet för ett antal varor som importeras från Färöarna. Efter remiss har yttranden avgetts av generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium. Kommerskollegium har inhämtat yttranden från Sveriges industriförbund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikonior. Industrins livsmedelsgrupp och Svenska garveriidkareföreningen.

Förutom dessa frågor vill jag ta upp två andra frågor nämligen dels tullen på fetter och oljor som används för tekniskt ändamål (tekniskt fett), dels utjämningsskatten på mellanöl och starköl.

Förslag och yttranden

Generaltullstyrelsen föreslår i sin skrivelse viss ändring av anmärkningarna 2:1 till 16 avd. och 5:1 till 17 avd. i tulltaxan. Enligt dessa anmärkningar kan en maskin eller elt transportmedel som inkommer i delar med skilda

Prop.1975/76: 40 11

lägenheter tulltaxeras som en enhet om varuhavaren (importören) yrkar del eller det annars är uppenbart atl delarna tillsammans utgör en vara som är hänförlig till 16 eller 17 avd.

1 anmärkningarna åsyftat yrkande görs av den tullskyldige i den tulldeklaration som han är ålagd atl lämna. Bestämmelserna har främst till-lämpats när det varit fördelaktigt för den lullskyldige alt delar som har kommii in vid skilda tillfällen lulliaxerais som en enhet (samtulllaxering). Styrelsen anser av praktiska och administrativa skäl att en samtulllaxering endast bör ifrågakomma om den tullskyldige påyrkar detta. Samtidigt föreslås all ordel varuhavaren i överensstämmelse med den tullagstiftning som infördes den 1 januari 1974 ersätts med orden den lullskyldige.

Styrelsen framhåller vidare alt även instrument och reglerulrustningar hänförtiga till 90 kap. i tulltaxan inte sällan levereras i delsändningar. Styrelsen finner det skäligt och av praktiska skäl lämpligt att även sådana sändningar samtulllaxeras om den lullskyldige yrkar del. En anmärkning med samma innebörd som anmärkningarna 2:1 lill 16 avd. och 5:1 lill 17 avd. bör därför föras in i 90 kap. i tulltaxan.

Tullsamarbetsrådet i Bryssel har den I januari 1975 utfärdat en rekommendation angående en underuppdelning av positionerna i Brysselnomen-klaluren med syfte alt möjliggöra en jämförelse mellan denna nomenklatur och Förenta nationernas nya statistiska varuförteckning (SITC Rev 2). 1 anslutning härtill har införts en underposition under tulltaxenr 38.19 för beredda katalysatorer. Beroende på sammansättning tulllaxeras dessa f n. enligl skilda tulltaxenummer med varierande tullar. Då det har visat sig svårt atl i praktiken bestämma sammansättningen och därmed vilken lullsats som bör tillämpas i varje speciellt fall föreslår styrelsen att alla beredda katalysatorer behandlas lika från tullsynpunkl. Detta bör lämpligen ske på det sättet atl varuslaget införs under tulltaxenr 38.19 B tillsammans med beredda antioxidanter för gummiindustrin och görs tullfritt. Styrelsen föreslår slutligen i anslutning till rekommendationen atl vissa redaktionella ändnngar görs i underpositionerna till tulltaxenr 51.01, 51.03, 51.04. 56.01,56.04, 56.05 och 56.06.

Remissinstanserna har inte haft någonting att erinra mol generallullsty-relsens förslag. Kommerskollegium framhåller atl någon för försäljning avsedd inhemsk tillverkning av beredda katalysatorer inte synes förekomma. För den föreslagna åtgärden lalar äveo att importen lill övervägande del utgörs av sådana katalysatorer som redan vid nu gällande tullsältning är tullfria.

I och med att Danmark den 1 januari 1973 blev medlem i EG och därmed lämnade EFTA, upphörde EFTA-konventionen atl gälla för Färöarna. Enligl Danmarks fördrag om anslutning lill EG skulle Danmark senasi den 31 december 1975 avge en deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna. Sedan det färöiska laglingei i januari 1974 beslutat alt Färöarna

Prop.1975/76: 40 12

skulle stå utanför EG sökte Danmark uppnå en frihandelsöverenskommelse mellan Färöarna och EG. EG:s ministerråd beslöt också den 1 augusti 1974 att sänka tullarna för importen från Färöarna av industrivaror (kap. 25-99 i Brysselnomenklaturen) vid import till de ursprungliga EG-länderna och Irland. Fram till den 1 januari 1976 reduceras tullarna stegvis, dock endast lill 20 % av baslullarna. Molsvarande nedsättning sker för viss färsk fisk, riikor, frysta fiskfiléer saml för vissa fisk- och räkkonserver. Vid import till Danmark från Färöarna gäller liksom tidigare tullfrihet för alla varor. Vid import till Storbritannien gäller tullfrihet för industrivaror och lör de nämnda fiskslagen och fiskprodukterna. För färsk fisk av vissa slag, som tidigare inte har varit tullfria inom EFTA, sker tullnedsättning i Storbritannien på samma sätt som för importen från Färöarna lill de ursprungliga EG-länderna och Irland. Tullnedsättningarna förutsätter alt Färöarna iakttar referenspriserna inom EG för fisk och fiskprodukter. På färöisk sida har man beslutat att fr. o. m. den 1 september 1974 stegvis sänka avgifterna för vissa frukter och grönsaker (kap. 7, 8 och 20 i Brysselnomenklaturen) som importeras från EG.

I proposition 1972:135 angående Sveriges avtal med EG redovisades (s. 49) danska önskemål all Sverige även efter den 1 januari 1973 skulle medge avgiftsfri import av frysta fiskfiléer från Färöarna, dvs. alt införselavgifien på 45 öre för kilogram skulle las bort. Med hänsyn lill Färöarnas speciella läge fann chefen för handelsdepartemeniei det rimligt atl frainställningen tillmötesgicks så till vida all införselavgiften på färöiska frysta fiskfiléer suspenderades till den I februari 1976, dvs. den tidpunkt då en dansk deklaration om anslutningsfördragets tillämplighet på Färöarna senast skulle ha trätt i kraft. I propositionen underströks emellertid alt en omprövning av ställningstagandet skulle göras om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen skulle ändras till svensk nackdel. Från dansk sida framhölls vid samma lillfälle att inga som helst ändringar skulle komma atl ske i föruisättningarna för den svenska exporten lill Färöarna.

Danmark har i februari 1975 framfört önskemål om tull- och avgifisfrihet för ytterligare ett antal varor vid import från Färöarna till Sverige. Framställningar har också riktals lill Norge och Finland. De danska önskemålen gentemot Sverige omfattar förutom frysta fiskfiléer, fiskkonserver, råa och garvade hudar av får och lamm, varor av skinn, kardgarn av ull, ullsockor, tröjor av ull och båtar av plast.

I svensk handelsstatistik redovisas handeln med Färöarna inte särskill utan tillsammans med handeln med Danmark. På grundval av dansk sla-lislik kan emellertid huvuddragen i handeln mellan Sverige och Färöarna anges.

Färöarnas totala import uppgick år 1973 lill drygt 412 milj. danska kronor. Importen från Danmark var ca 290 milj. danska kronor och importen från Sverige ca 15 milj. danska kronor. Importen från Sverige bestod 1972 till största delen av trävaror, elektriska maskiner och elektriskt material, diverse

Prop.1975/76: 40 13

verksiadsprodukter samt vissa textilier.

Färöarnas totala export uppgick 1973 till drygt 471 milj. danska kronor. Exporten lill Danmark var drygt 106 milj. danska kronor och exporten till Sverige ca 14 milj. danska kronor. 1973 var de största exportvarorna till Sverige frysta fiskfiléer (512 ton, 4,6 milj. danska kronor), frysta räkor (394 ton, 4,4 milj. danska kronor) och ättiksbehandlade sillfiléer (544 ton, 3,1 milj. danska kronor). Härtill kom viss export av saltade sillfiléer och kryddsill.

Kommerskollegium noterar i sitt ytirande att importen från Färöarna f. n. tull- och avgiftsbeläggs på samma sätt som importen från länder utanför EFTA-, EG- och u-landskretsen utom vad gäller frysta fiskfiléer, där importavgiften har suspenderats fram lill den I februari 1976. Kollegiet finner del skäligt atl tillmötesgå den danska framställningen. Tull- och avgiftsfriheten föreslås dock bli utvidgad så att den gäller all import av industrivaror från Färöarna enligt .samma regler som gäller vid import från Danmark enligt Sveriges avtal med EG. Kollegiet tillstyrker lull- och avgiftsfrihet för frysta fiskfiléer saml för fisk- och skaldjurskonserver. Det förutsätts att den tidigare gjorda danska förklaringen att inga ändringar kommer alt ske med avseende på förutsättningarna för den svenska exporten till Färöarna kommer atl gälla även fortsättningsvis. Kollegiet ifrågasätter om inte de medgivanden som från färöisk sida har gjorts gentemot EG borde komma även Sverige till del.

Sveriges indiisiriförbund och Sveriges grossisiförbund har inget all invända mot alt Färöarna medges tullfrihet för alla de varor som omfattas av Sveriges avtal med EG. Härutöver bör lull- och avgifisfrihet gälla för frysta fiskfiléer. Kemikontoret tillstyrker avgifisfriheien för frysta fiskfiléer samt den föreslagna tullfriheten för fiskkonserver.

Generaliullstyrelsen har i sitt yttrande inget att erinra mot att de danska önskemålen tillgodoses.

Statens jordbruksnämnd noterar att någon export från Färöarna av fiskkonserver enligt tillgängliga uppgifter inte har förekommit. Från färöiskt håll har emellertid uppgiviis att man önskar tullfrihet för fiskkonserver, eftersom man så småningom avser au starta en inhemsk konservindustri som i första hand blir baserad på sill. Nämnden an.ser att något behov av omedelbar tuilbefrielse för produkter, hänförliga till tulltaxenr 16.04 (fisk, beredd eller konserverad) och 16.05 (kräftdjur och blöldjur, beredda eller konserverade) inte föreligger då någon fiskkonservinduslri i egentlig bemärkelse r n. inte finns på Färöarna. Färöarna bör däremot beviljas fortsatt avgifLssuspension för vissa frysta fiskfiléer. Suspensionen bör omprövas om konkurrensläget i fisket förändras till svensk nackdel.

År 1973 genomfördes (prop. 1973:109, SkU 1973:32, rskr 1973:217) en ändnng av lullförhållandena för vissa fetter och oljor saml margarin. De tullar som infördes motsvarar i stort sett de som gäller inom EG. Tullen differentierades så att renade eller raffinerade oljor för livsmedelsändamål fr. o. m. den 1 juli 1973 belades med en tull på 15 % av värdet, medan

Prop. 1975/76: 40 14

en lull på 10 96 för oraffinerade (råa) oljor skulle införas först den 1 juli 1975, då en väsentlig utbyggnad av kapaciteten för framställning av oraffinerade oljor i Sverige beräknades bli slutförd. Sedan utbyggnaden blivit försenad har införandel av tull på oraffinerade vegetabiliska fetter och fela oljor uppskjulils lill den 1 juli 1976 (prop. 1975:77, SkU 1975:29, rskr 1975:187). Tullen på margann ulgör 25 "o av värdet, dock med en tullfri importkontingent från EFTA-länderna (främst Norge) om 7 200 ton per år.

Vid införandet av tullar på fettvaruområdet beslöts all kompensation för den uppkommande kosinadsfördynngen skulle få ges livsmedelsindustrin och den tekniska industrin it\om ramen för råvaruprisuljämningen. Tekniskt har detta tillgått så alt de berörda industrierna fåll återbäring med belopp som har beräknats med utgångspunkt i vad den inhemska industrin har bedömts utnyttja av tullskyddet. Prisuljämningen har hittills motsvarat en mindre del av den lull som erlagts för importerade fetlvaror, nämligen 8 öre för kilogram, vilkel för den viktigaste varan, sojaolja, f. n. motsvarar 2 ä 3 % av varuvärdet.

Användningen inom landet av importerade fetlvaror uppskattas till drygt 120 000 ton per år varav ca 4 000 ton avser den tekniska industrin. Under åren närmast före införandet av tullarna köpte den tekniska industrin ca 60 % på den svenska marknaden och importerade resterande ca 40 "». Av importerat fett använde den tekniska industrin praktiskt tagel enbart raffinerade oljor, huvudsakligen sojaolja och kokosolja enligt tulltaxenr 15.07. Sedan tullarna iniördes har importen av raffinerade oljor för tekniskt ändamål nästan upphört.

Från den tekniska industrins sida har i skilda sammanhang framhållits att man tolkat intentionerna bakom riksdagsbeslutet om kompensation för kostnadsfördyringen för den tekniska induslnn på det sattet att hela den tull som eriäggs vid import av lekniskt fett skulle återbetalas. Statens jordbruksnämnd har å sin sida framhållit atl den regeln sedan länge har gällt i prisutjämningssammanhang alt uljämningsbeloppet - även under namn av regleringsbidrag-är detsamma oavsett om den prisuijämningsberäitigade råvaran är av inhemskt ursprung eller importerad. Om jordbruksnämnden skulle återbetala del ertagda lullbeloppet i dess helhet, oavsett i vilken grad lullskyddei utnyttjas av den svenska fettproducerande industrin, skulle en konkurrenssnedvridning ske till importens fördel så länge den svenska fettproducerande industrin inte utnyttjar lullskyddei helt. I praktiken kan i ett sådant läge den svenska fettproducerande industrin se sig tvungen alt vid sin prissättning inom landet utnyttja hela tullskyddet. Med hänsyn härtill och då industrin i samband med lullskyddets tillkomst förklarade att tullen inte skulle leda till prishöjningar i större uislräckning än vad som behövdes för atl kompensera kostnadsökningen på importerade råvaror, har nämndens majoritet funnit det nkiigt alt kompensationen endast skall motsvara det faktiskt utnyttjade lullskyddei. Majoriteten har därvid varit medveten om de risker för begränsning av den feitförbrukande industrins fria inköpsval som detta kan medföra men har ansett att dessa risker är av underordnad

Prop. 1975/76:40 15

betydelse vid jämförelse med de nackdelar som skulle uppkomma vid en automatisk återbetalning av hela tullbeloppet. Nämnden har även framhållit svårigheterna atl mäta graden av lullskyddets utnyttjande vid skilda tidpunkter för olika slag av fetlvaror.

För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatl med 3 resp. 4 öre för liter den I januari 1967. Samtidigt infördes en intern råvaruprisutjämning av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyr-området. Utjämningsskatien har lill syfte atl täcka kostnaderna för en intern prisutjämning som ger de inhemska producenterna möjlighet alt få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspns. För mellanöl och starköl höjdes skatten den 1 januan 1970 lill 5 resp. 6 öre för liter, men sänktes 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter. Under åren 1974 och 1975 har den vant suspenderad. De ändrade skattesatserna har hängt samman med ändnngar i kostnaderna för prisutjämningen.

I och med alt suspenderingen av skatten upphör vid utgången av år 1975 aktualiseras frågan om skatt skall återinföras och vilka skattesatser som i så fall skall tillämpas för mellanöl resp. starköl.

Föredraganden

Generaliullstyrelsen har föresiagii vissa smärre ändringar i tulltaxan som främst föranleds av rekommendationer av tullsamarbetsrådet i Bryssel. De innebär bl. a. tullfrihet för beredda katalysatorer samt ändrade regler för maskiner, transportmedel och instrument som inkommer i delar med skilda lägenheter. I likhet med remissinstanserna biträder jag generallullstyrelsens förslag.

Från dansk sida har man hemställt atl nu gällande avgifisfrihet för frysta fiskfiléer från Färöarna skall medges även efter den 1 februari 1976. Samtidigt har begärts alt fiskkonserver, en del skinn- och textilvaror samt plastbåtar görs tullfria. Kommerskollegium och generaltullstyrelsen tillstyrker att man från svensk sida tillmötesgår de danska önskemålen men förordar att tullfriheten uividgas lill alla industrivaror från Färöarna. De nänngslivsorga-nisationer som har yttrat sig har samma uppfattning. Statens jordbruksnämnd tillstyrker för sin del atl avgiften för frysta fiskfiléer även fortsättningsvis suspenderas, men ställer sig avvisande till en omedelbar tuilbefrielse för fiskkonserver.

Jag finner del naturtigl att Färöarna som inle ingår i vare sig EFTA eller EG, i tull- och avgiftshänseende i princip behandlas på samma sätt som Danmark i övrigt. När det gäller fiskprodukter föreligger emellertid särskilda förhållanden. Den svenska fiskerinänngens situation är f. n. under särskild prövning. Jag vill också påpeka att konservindustrin på Färöarna ännu har en mycket blygsam omfattning. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet förordar jag all några tullmedgivanden tills vidare inte ges för bl. a. fiskkonserver hänförliga lill tulltaxenr 16.04 och 16.05.

Prop.1975/76: 40 16

Däremot börden avgiftssuspension för frysta fiskfiléer som nu gäller medges även fortsättningsvis och på samma villkor som hittills. Sålunda kommer frågan atl omprövas om konkurrensförhållandena inom fiskerinäringen ändras lill svensk nackdel. Förändra varor, dvs. praktiskt taget alla industrivaror i tulltaxans kap. 25-99 samt härutöver vissa varor inom kap. 1-24, tillstyrker jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet, alt importen från Färöarna bereds samma tull- och avgifisförmåner som importen från Danmark har enligl Sveriges avtal med EG och därtill knutna bilagor, protokoll och särskilda skriftväxlingar. Det bör understrykas att - enligt officiellt besked från dansk sida - inga som helst ändringar kommer att ske i förutsätmingarna för den svenska exporten till Färöarna.

I delta sammanhang vill jag nämna alt de bestämmelser som gäller för Danmark enligt Sveriges avtal med EG och därtill knutna bilagor, protokoll och särskilda skriftväxlingar enligt uttalande i prop. 1972:135 avser Danmark exklusive Färöarna. Bemyndigande för regeringen alt medge avvikelser från tullförordningen (1973:979) och från tulltaxan (1971:920) för importen från Färöarna torde därför lämpligen införas i 4 § lullförordningen. Särskilda bestämmelser lorde få utfärdas av regeringen beträffande behandlingen av Färöarna i tull- och avgiftshänseende. Möjlighet för regeringen att medge avgiftsbefrielse för frysta fiskfiléer från Färöarna föreligger enligt lag (1974:226) om prisregleringen på fiskets område.

Vid införandet av tullar på fettvaruområdet år 1973 beslöts alt kompensation för den kostnadsfördyring som tullskyddet för fettvarorna kunde medföra skulle få ges bl. a. den tekniska industrin inom ramen för råvaruprisuljämningen. Delta har hiuills skett på det sättet atl statens jordbruksnämnd återbetalat så mycket av lullbeloppet som kan anses ha motsvarat vad den inhemska industrin har utnyttjat av lullskyddei för fetter och oljor. F. n. återbetalas 8 öre för kilogram förbrukad råvara vilket för den viktigaste varan, sojaolja, motsvarar 2 ä 3 "n av varuvärdet. Från den tekniska industrins sida har emellertid i skilda sammanhang hävdats alt hela det tullbelopp som eriäggs vid import av tekniskt fett bör återbetalas. Jordbruksnämnden har för sin del hänvisat till alt man inom det hittills tillämpade systemet för prisutjämnande åtgärder har behandlat importerade och inhemska varor på samma säu. Om hela tullbeloppet återbetalas snedvrids konkurrensen till importens fördel så länge den svenska fettproducerande industrin inte utnyttjar tullskyddet helt. Nämndens majoritet har funnit del riktigt att en kompensation skall motsvara endast det tullskydd som faktiskt utnyttjas. Samtidigt framhålls svårigheterna att mäta graden av tullskyddets utnyttjande vid olika tidpunkter och för olika slag av fetlvaror.

För egen del vill jag hänvisa till att tullarna på fettvaruområdet i stort fastställdes vid nivåer som svarar mot dem som gäller inom EG. Industrins företrädare framhöll att effekten av sådana tullar på priserna bedömdes bli förhållandevis obetydlig. Den kompensation som infördes för bl. a. den tekniska industrin syftade till atl undvika en försämring i konkurrensförhål-

Prop.1975/76: 40 17

landena på den internationella marknaden för produkter vari fetter och oljor ingår och för vilka tullarna avvecklades i EFTA- och EG-handeln. Detta kan i och för sig uppnås genom en prisutjämning. Det har emellertid visat sig all del i praktiken kan vara svårt alt beräkna hur stor del av lullskyddei som utnyttjas vid skilda tidpunkter för olika fett- och oljeprodukter. Möjligheterna för den tekniska industrin alt välja inköpskälla kan också ha minskat som en följd av det nya systemet. För atl mildra de nackdelar som kan länkas föreligga i dessa avseenden föreslår jag nu att tullen på lekniskt fett sänks från 15 till 8 96, samtidigt som det nuvarande systemet med prisutjämning bibehålls. Den föreslagna tullen överen.ssiämmer med tullen i EG. Genom den föreslagna ändringen kan den svenska tekniska industrin i vart fall inte komma i ett sämre konkurrensläge i vad avser tullen på fetter och oljor än huvudkonkurrenterna på europamarknaden. En utbrytning bör göras under tulltaxenr 15.07 och en ny position införas för fetter och oljor för tekniskt bruk med en tull på 8 "" av värdet. Bl. a. administrativa skäl talar för att även sådana härdade produkter, hänföriiga till tulltaxenr 15.12, som är avsedda för tekniskt bruk beläggs med en tull på 8 "o. Tullförmånerna för importen från EFTA- och EG-länderna bör medges med utgångspunkt i denna nya lullsats. Tullen på oraffinerade produkter för tekniskt bruk bör träda i kraft den 1 juli 1976, dvs. samtidigt med alt tull införs på oraffinerade fetter och oljor för livsmedelsändamål.

För mellanöl och starköl infördes den 1 januari 1967 en intern råvaru-prisuijämning, varigenom producenterna kompenseras för den speciella kost-nadsbelaslning som uppkommer genom den svenska jordbruksregleringen. Finansieringen av bidragskostnaderna sker genom en särskild utjämnings-skatt som för mellanöl uppgår lill 4 öre för liter och för starköl till 5 öre för liter. Eftersom några utjämningsbidrag inte har lämnats under senare tid har skatten varit suspenderad under åren 1974 och 1975.

På senaste tiden har emellertid vissa förändringar inträtt på den internationella marknaden för malt. Bl. a. har man i vissa för oss betydelsefulla producentländer ökat exportbidragen väsentligt. Det nya lägel har föranlett en motsvarande höjning av införselavgifien på mall. Härigenom kommer utjämningsbidrag att lämnas till industrin, vilka i siort sett motsvarar skattesatserna på 4 och 5 öre för liter mellanöl resp. starköl. Jag förordar sålunda au utjämningsskatt åierinförs på öl av klass II B (mellanöl) och starköl med bibehållande av de tidigare skattesatserna.

Jag förordar att de författningsändringar jag nu har föreslagit får träda i kraft den 1 januari 1976, dock med undantag för tullen på oraffinerade fetter och oljor för tekniskt bruk som bör införas först den 1 juli 1976.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anlaga inom finansdepartementet upprättade förslag lill