Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76: 22 Regeringens proposition

1975/76: 22

om ändrade regler för studiesocialt stöd

beslutad den 16 oktober 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upp­tagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till de författningsändringar som föranleds av riksdagens beslut tidigare i år. Ifråga om studiemedel föreslås en höjning av fribdoppsgränsen vid prövning mot egen inkomst från 40 fUl 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår för heltidsstuderan­de som studerar minsl 4 månader. Moisvarande höjning av fribdopps­gränsen föreslås ske även för den som studerar kortare lid.

Vidare föreslås att återbelalningspliktiga studiemedel vid sludieme-ddstillddning skall få avräknas som skuld vid förmögenhetsberäkning.

Förändringarna bör träda i krafl den 1 juli 1976.

De som har beviljats studiemedel för helt kalenderår eller helt läsår föresläs fä extra studiemedel med 70 % för heltidsstuderande resp. 35 % för deltidsstuderande av skUlnaden mellan basbeloppen för no­vember och maj månad om basbeloppet mellan dessa månader har sti­git med minst 400 kr.

1     Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 22

 

Prop. 1975/76: 22

1    Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

16,

Härigenom föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349) dels att 4 kap. 16 och 21 §§, 7 kap. 17 § och 8 kap. 1, 2, 5,

18—20, 32, 49, 55 och 56 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 26 § och 8

kap. 80 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

16 §

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligl 13 § första slyckel och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med två tjugosjunde­delar av den del av den studeran­des inkomst under kalenderhalv­året som överstiger nedan för skil­da perioder angivna delar av bas­beloppet, nämligen

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligl 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande lidsperiod om 15 dagar med en aderlondel av den del av den studerandes in­komst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perio­der angivna delar av basbeloppet, nämligen

 

Antal hela, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgä under kalenderhalvåret

högst 4

5

6

7 lägst  8

Del av bas­beloppet

60 procent 55 procent 50 procent 45 procent 40 procent

Antal hela, samman­hängande tidsperioder om 15 dagar för vilka studiemedel skall utgå under kalenderhalvåret

högst 4

5

6

7 lägst  8

Del av bas­beloppet

75 procent 70 procent 65 procent 60 procent 55 procent

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma alt åtnjuta under kalenderhalvåret eller, om studiemedel vid ell och samma tillfälle skall beviljas för tvä kalenderhalvår, hälften av den inkomst som han kan an­tagas komma atl åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaför­måner faslställes av regeringen. Doktorandstipendium, slatskommunalt bostadstillägg, allmänt barnbidrag och annal studiestöd enligt denna lag än timstudieslöd, inkomstbidrag och vuxensludiebidrag räknas icke som inkomst

Bestämmelserna i första slyckel äger moisvarande tillämpning vid be­räkning av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§.

Med  förmögenhet  förslås  i  17 Med  förmögenhet förslås  i   17

och 19 §§ skattepliktig förmögen-     och 19 §§ skattepliktig förmögen-

> Lagen omtryckt 1975: 359.

 

Prop. 1975/76: 22

Nuvarande lydelse

het enligt förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt Belopp varmed den studerande uppburit återbetalningspliktiga stu­diemedel får dock ej avräknas så­som skuld.

Föreslagen lydelse

het enligt förordningen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskalt.

26 §2

Har studerande vid samma till­fälle beviljats studiemedel för två på varandra följande kalender­halvår, utgår återbetalningsplikti­ga studiemedel lill honom med högre belopp än som följer av 10, 13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller bestämmelse som avses i 22 §, för­utsatt att

1.    basbeloppet för andra må­naden före det senare kalender­halvåret överstiger basbeloppet för andra månaden före det första ka­lenderhalvåret med minst 400 kro­nor, samt

2.    den studerande har uppbu­rit det studiebidrag och de åter­betalningspliktiga studiemedel som han har bevdjats i studiemedel för det senare kalenderhalvåret.

De ylterligare återbetalnings­pliktiga studiemedel som avses i första stycket utgår med belopp som motsvarar, för heltidsstude­rande 70 procent av skillnaden mellan de två basbelopp som av­ses i första stycket 1 och för del­tidsstuderande med 35 procent av skillnaden mellan dessa två bas­belopp.

7 kap.

17 § I fråga om rält till vuxenstudiebidrag och återbefalningspliktiga stu­diemedel för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier äger 4 kap. 28—35 §§ motsva­rande tillämpning.

Utgår sjukpenning enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring eller   motsvarande   ersättning   en-

 Förutvarande 4 kap. 26 § upphävd genom 1975: 359.

 

Prop. 1975/76: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ligt annan författning för lid un­der vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxen­studiebidraget minskas med det belopp som har utgått i sjukpen­ning eller sådan ersättning för samma tid.

8 kap.

1§

Den som uppburit återbelalningspliktiga studiemedel skall återbetala dessa genom årliga avgifter.

Återbelalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej återbetalas enligt vad som framgår av 77—80 §§,

Återbetalningspliktiga studieme­del som belöper på tid under vil­ken den studerande har uppburit utbildningsbidrag skall ej återbe­talas enligt vad som framgår av 80a§.

2§

Återbetalningen skall börja un­der det tredje året efter det för vilket den ålerbelalningsskyldige senast uppburit studiemedel.

Återbetalningen skall börja un­der del tredje året efter del för vilket den ålerbelalningsskyldige senast uppburit återbetalnings­pliktiga studiemedel enligt 3 kap. eller studiestöd enligl 4 eller 7 kap.

Det år dä återbetalningen skall börja benämnes första avgiftsåret.

5§

Återbetalningstiden enligl 3 § förkortas, om under denna tid den ålerbelalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om be­slut angående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligl 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp som omfattas av hans äterbetal­ningsskyldighet

Ålerbetalningstiden enligt 3 § förkortas, om under denna tid den ålerbelalningsskyldige frivilligt återbetalt visst belopp eller om beslut angående befrielse enligl 60 § eller återkrav enligl 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst be­lopp som omfattas av hans återbe­talningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av ålerbetalningstiden som skulle ha fordrats för debitering av moisvarande avgifter.

16 § Aterbetalningsbdoppet utgör vid utgången av del år, under vUket den återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningsplikliga siu-

 

Prop. 1975/76: 22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

diemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat reglerings­tal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbelalnings­pliktiga studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant belopp multi­pliceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra summan av de belopp som därvid erhålles.

Har under året den  ålerbelal-    Har under  året  den  äterbetal-

ningsskyldige   frivilligt   återbetalt     ningsskyldige   frivilligt   återbetalt

visst belopp eUer har beslut angå­ende befrielse enligl 60 § eller återkrav enligt 6 kap. 2 § med­delats i fråga om visst belopp som omfattas av hans äterbetalnings­skyldighet, minskas dock återbe­talningsbeloppet enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och elt jämkat reg­leringstal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipli­ceras med ett jämkat reglerings­tal och aterbetalningsbdoppet en­ligt första eller andra stycket minskas med summan av de be­lopp som därvid erhålles.

visst belopp eller har beslut an­gående befrielse enligt 60 § eller återkrav enligt 9 kap. 2 § medde­lats i fråga om visst belopp som omfattas av hans återbetalnings-skyldighet, minskas dock aterbe­talningsbdoppet enligt första eller andra stycket med produkten av sådant belopp och ett jämkat reg-leringstal. Beröres flera belopp skall varje sådant belopp multipli­ceras med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet enligt första eller andra stycket minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

18 §

Med jämkat regleringsial i 16 § Iredje  slyckel avses  det tal  som erhålles vid beräkning enligt föl­jande formel, nämligen ,   I a(r-l) +-360-'

där a motsvarar det antal dagar som återstod av året när den åter­betalningsskyldige gjorde den frivilliga återbetalningen eller när beslutet om befrielse enligt 60 § meddelades eller när den äterbe-talningsskyldige uppbar de medel i fråga om vilka beslutet om åter­krav enligl 6 kap. 2 § meddelades samt r regleringstalet för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

Med jämkat regleringsial i 16 § Iredje stycket avses del tal som erhålles vid beräkning enligt föl­jande formel, nämligen

 360 där a motsvarar del antal dagar som återstod av året när den åter­betalningsskyldige gjorde den fri­villiga återbetalningen eller när be­slutet om befrielse enligl 60 § med­delades eller när den återbetal­ningsskyldige uppbar de medel i fråga om vilka beslutet om åter­krav enligt 9 kap. 2 § meddelades saml r regleringstalel för året. Månad skall anses motsvara 30 dagar.

19 §

Aterbetalningsbdoppet utgör vid utgången av sådant år, vilket in­faller efter det år som avses i 16 § men före första avgiftsåret, summan av följande två belopp, nämligen

1. produkten av regleringstalel för året och återbelalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående år.

 

Prop. 1975/76: 22

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

2. produkten av elt jämkat regleringstal och de återbetalningsplikliga studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om åter­krav enligt 6 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp, minskas återbelalningsbeloppet enligt förs­ta stycket med del belopp som er­hålles vid följande beräkning. Del belopp som återkrävs multipliceras med det jämkade regleringsial som beräknades i slutet av det år, för vilket de studiemedel uppburits som omfattas av återkravet Det belopp som därvid erhålles multi­pliceras i sin tur med det regle­ringstal som fastställts under när­mast följande år. Motsvarande sker därefter för varje följande år till och med det år under vilket be­slutet om återkrav meddelats. Av­ser återkravsbeloppet studiemedel som uppburits under mer än ett år, skall detta fördelas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräknas på nyss angivet sätt. Återbelalningsbeloppet enligl första slyckel skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalning beslämmelserna i 16 § andra och moisvarande lUlämpning.

Har under året beslut om åter­krav enligt 9 kap. 2 § meddelats i fråga om visst belopp, minskas återbelalningsbeloppet enligl förs­ta stycket med del belopp som erhålles vid följande beräkning. Del belopp som återkrävs multi­pliceras med det jämkade regle­ringsial som beräknades i slutet av del år, för vilket de studieme­del uppburils som omfattas av återkravet. Det belopp som därvid erhålles multipliceras i sin tur med def regleringstal som fastställts un­der närmast följande år. Motsva­rande sker därefter för varje föl­jande år till och med det år un­der vilket beslutet om återkrav meddelats. Avser återkravsbelop­pet studiemedel som uppburits un­der mer än etl år, skall detta för­delas på respektive år, varefter varje fördelat belopp skall beräk­nas på nyss angivet sätt. Återbe­lalningsbeloppet enligt första styc­ket skall då minskas med summan av de belopp som därvid erhålles.

sbdoppet enligt denna paragraf äger Iredje styckena saml 17 och 18 §§

20 § Aterbetalningsbdoppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av följande två tal, nämligen

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid ut­gången av närmast föregående år, minskat med dels summan av de preliminära och kvarstående av­gifter som under året debiterats den ålerbelalningsskyldige, dels belopp som den återbetalnings-skyldige under året återbetalt fri­villigt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befrielse en­ligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fråga om vilket be-

1. produkten av

a) återbelalningsbeloppet vid ut­gången av närmast föregående år, minskat med dels summan av de preliminära och kvarstående av­gifter som under året debiterats den ålerbelalningsskyldige, dels be­lopp som den ålerbelalningsskyldi­ge under året återbetalt frivUligt jämte sådan förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vil­ket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under året, dels belopp i fräga om vilket beslut om åter-

 

Prop. 1975/76: 22

Föreslagen lydelse

krav enligt 9 kap. 2 § meddelats under året, och

b) regleringstalet för året,

Nuvarande lydelse

slut om återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats under året, och b) regleringstalet för året,

2. produkten av

a)   de återbetalningspliktiga studiemedel som den ålerbelalningsskyl­dige uppburit under året och

b)  etl jämkat regleringsial.

Vid fastställande av återbelalningsbeloppet enligt denna paragraf äger beslämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

32 §

Har den återbetalningsskyldige vid årets ingång vårdnaden om barn som är under tio år, minskas avgiftsunderlaget med ett basbe­lopp.

Avgiftsunderlaget minskas med ett basbelopp, om den återbetal­ningsskyldige vid årets ingång har vårdnaden om barn som är un­der tio år eller om han då har eget barn som är under tio år och lever tillsammans med barnets vårdnadshavare.

Minskning enligt första stycket får dock ej avse slörre belopp än den del av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.

Kan på grand av vad som föreskrives i andra stycket gift återbetal­ningsskyldig ej tillgodogöra sig hela den minskning som anges i första stycket, skall återstående belopp dragas av från makens inkomst,

49 § Vid prövning enligt 43 § får slutlig avgifl för ett avgiftsår icke be­stämmas till högre belopp än all summan av denna slutliga avgifl och följande tvä poster uppgår till högst samma belopp som summan av återbelalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret och den preliminära avgifl som har debiterats den ålerbelalningsskyldige för avgiflsårel

1. den preliminära avgifl som debiterats den återbetalningsskyldige för närmast följande avgiftsår.

2. summan av dels belopp som den återbefalningsskyldige återbe­talt frivilligt under närmast föl­jande avgiftsär jämte förhöjning som avses i 57 §, dels belopp i fråga om vilket beslut om befri­else enligt 60 § meddelats under samma avgiftsår, dels belopp i frå­ga om vilket beslut om återkrav enligl 6 kap. 2 § meddelats un­der samma avgiftsär.

2. summan av dels belopp som den återbetalningsskyldige återbe­talt frivilligt under närmast föl­jande avgiftsår jämte förhöjning som avses i 57 §, dds belopp i frå­ga om vilket beslut om befrielse enligt 60 § meddelats under sam­ma avgiftsår, dels belopp i fråga om vilket beslut om återkrav en­ligl 9 kap. 2 § meddelats under samma avgiftsår.

Har den ålerbelalningsskyldige enligl 74 § första eller andra stycket eller enligl 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär dier kvar­stående avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning

 

Prop. 1975/76: 22                                                                    8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

av återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret, skall detta åler-betalnmgsbelopp ökas med beaktande av det återburna beloppet. Mot­svarande gäller i fråga om avgift eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering förfallit enligt 66 §,

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpnmg av bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket äger 21 § motsvarande tillämpning,

55 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsärel skall avse summan av följande två belopp, nämligen

1.   produkten av återbelalningsbeloppet vid utgången av närmast före­gående år och ett jämkat regleringstal,

2.   produkten av de återbetalningsplikliga studiemedel som den åler­belalningsskyldige uppburit under året och ett jämkat regleringsial.

Har under året den ålerbelal-       Har under året den ålerbelal­
ningsskyldige frivilligt återbetalt ningsskyldige frivilligt återbetalt
visst belopp eller har beslut an- visst belopp eller har beslut angå-
gående befrielse enligt 60 § eller ende befrielse enligl 60 § eller åter-
återkrav enligt 6 kap. 2 § medde- krav enligt 9 kap. 2 § meddelats
lats i fråga om visst belopp som i fråga om visst belopp som om-
omfattas av hans återbetalnings- fattas av hans återbetalningsskyl-
skyldighel, minskas dock summan dighet, minskas dock summan en-
enligt första stycket med produk- ligt första stycket med produkten
len av sådant belopp och ett järn- av sådant belopp och etl jämkat
kal regleringsial.                                                    regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna para­graf äger bestämmelsema i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§ samt 19 § andra stycket motsvarande lUlämpning. Därvid skall dock det regleringstal gälla som fastställts i slutet av närmast föregående

56 § Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under etl avgiftsår skall avse återbelalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1. minskat med dels belopp som 1. minskat med dds belopp som
debiterats den äterbelalningsskyldi- debiterats den återbetalningsskyl-
ge lill betalning av preliminära  dige till betalning av preliminära
och kvarstående avgifter under och kvarstående avgifter under
året, dels belopp som den äter- året, dels belopp som den åler­
belalningsskyldige under året åter- betalningsskyldige under året åter­
betalt friviUigl jämte förhöjning   betall frivilligt jämte förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i frå- som avses i 57 §, dels belopp i frä­
ga om vilket beslut om befrielse ga om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under året, enligl 60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket be- dels belopp i fråga om vilket be­
slut om återkrav enligl 6 kap. 2 § slut om återkrav enligl 9 kap. 2 §
meddelats under året,                             meddelats under året.

 

Prop. 1975/76: 22                                                                    9

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2.    ökat med dels avgift eller del av avgifl som den återbetalnings-skyldige erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året åter­fall enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift eller del av avgifl i fråga om vilken beslut om debitering under året för­falUt enligl 66 §,

3.    ökat med produkten av det belopp varmed återbelalningspliktiga studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar förhöjning enligt 57 §,

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser mot­svarande tillämpning, nämligen i fråga om

1.    första stycket 1, bestämmelsema i 19 § andra stycket,

2.    första slyckel 2, bestämmelsema i 21 § och 49 § andra stycket,

3.    första stycket 3, bestämmelsema i 16 § andra slyckel, 17 § och 55 § sista slyckel.

80 a §

Återbetalningspliktiga studieme­del, som belöper på tid under vil­ken den den studerande har upp­burit utbildningsbidrag, enligl be­slämmelserna om dagpenning och stimulansbidrag, medräknas ej vid tillämpning av beslämmelserna i detta kapitel om återbetalningsbe­lopp och frivillig återbetalning, i den mån de återbetalningspliktiga studiemedlen har återbetalats ge­nom avdrag från utbildningsbidra­get.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 4 kap. 26 §, 7 kap. 17 § och
8 kap. 1, 2, 5, 16, 18—20, 32, 49, 55, 56 och 80 a §§, den 1 januari
1976 och i övrigt den 1 juli 1976,                     \

 

Prop. 1975/76: 22                                                                10

2    Förslag till

Lag om ändring 1 lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 5 § lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension skall ha nedan angivna ly­delse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

5 §2
Med  årsinkomst avses i denna   Med årsinkomst avses i denna

lag den inkomst, för är räknat, som lag den inkomst, för år räknat,
någon kan antagas komma all ät- som någon kan antagas komma
njuta under den närmaste tiden. all åtnjuta under den närmaste li-
Såsom inkomst räknas icke all- den. Såsom inkomst räknas icke
mänt barnbidrag, folkpension, till- allmänt barnbidrag, folkpension,
läggspension enligl lagen om all- tilläggspension enligt lagen om all­
män försäkring till den del pensio- män försäkring till den del pen-
nen föranlett minskning av pen- sionen föranlett minskning av pen­
sionstillskott enligt 3 § lagen om sionstillskoff enligl 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barnfill- pensionstillskott eller av barnflll-
lägg enligt 9 kap. 1 § sista styc- lägg enligt 9 kap. 1 § sista styc­
ket lagen om allmän försäkring, kel lagen om allmän försäkring,
livränta som avses i 17 kap. 2 § livränta som avses i 17 kap. 2 §
nyssnämnda lag i vad den enligt nyssnämnda lag i vad den enligt
samma lagrum avdragits från pen- samma lagrum avdragits från pen­
sion eller understöd som någon på sion eller understöd som någon på
grund av skyldskap eller svågerlag grund av skyldskap eller svåger-
må vara föranledd att utgiva.     lag må vara föranledd atl utgiva.

Som inko,mst räknas icke heller vuxensludiebidrag enligl studie­stödslagen (1973:349) eller ut­bildningsbidrag under arbetsmark­nadsutbildning.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten mä överstiga för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjufflofemfusen kro­nor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efler regler, som fast­ställas av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas ut­göra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmö­genhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Lagen omtryckt 1973: 909. " Senaste lyddse 1975: 324.

 

Prop. 1975/76: 22                                                                  11

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET                PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-10-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om ändrade regler för studiesocialt stöd

Under 1975 ärs riksmöte beslöt riksdagen (SfU 1975: 14 s. 75, rskr 1975: 176) alt den s. k. fribdoppsgränsen inom studiemedelssystemet "vid prövningen mot egen inkomst bör höjas till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår". Riksdagen beslöt vidare alt "inkomster över detta belopp endasi skall reducera studiemedlen med hälften i stället för vad som nu gäller två tredjedelar". Samtidigt beslöt riksdagen också (SfU 1975: 14 s. 78, rskr 1975: 176) att uppburna återbelalningspliktiga stu­diemedel vid senare studiemeddstillddning skall avräknas som skuld vid förmögenhetsberäkning.

Riksdagen fömtsatte att regeringen skulle förelägga riksdagen förslag till de författningsändringar som behövdes för atl genomföra de angivna besluten. Jag tar nu upp förslag till sådana lagändringar och lill vissa andra mindre ändringar som berör studiestödet.

Riksdagen har i sitt beslut om vilken dd av den studerandes inkomst som skall beaktas vid prövningen av hans rätt till studiemedel utgått från den lydelse som bestämmelsema om beräkning av studiemedel har flll utgången av 1975. Enligl dessa bestämmelser beräknas studie­medlen med ulgångspunkt i del belopp som utgår till en sådan hel­tidsstuderande som studerar under ett läsår om nio månader, näm­ligen 140 % av basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän för­säkring. Studerar han under kortare fld får han motsvarande lägre be­lopp. Från det belopp, som en heltidsstuderande skall fä, avräknas bl. a. viss del av hans inkomst. I de bestämmelser om avräkning som gäller lill utgången av 1975 utgår man från vad som skall gälla för den som under elt kalenderhalvår studerar 4,5 månader. För en sådan

 

Prop. 1975/76: 22                                                                   12

studerande minskas studiemedlen med 2/3 av den del av hans inkomst under kalenderhalvåret som överstiger fribdoppsgränsen, nämligen 40 % av basbeloppet. Studerar någon kortare tid än 4,5 månader blir reduktionen mindre. Fribeloppet är som framgår av följande tabell olika beroende på studietidens längd under kalenderhalvåret.

Antal hela perioder om              Del av bas-

en halv månad för vilka            beloppet

studiemedel skall utgå under terminen

högst 4                                   60 %

5                                                                             55 %

6                                                                             50 %

7                                             45 %
lägst  8                                   40%

Från den 1 januari 1976 gäller nya bestämmelser om beräkning av studiemedel, I de avseenden som är av intresse med hänsyn lill riks­dagens nyss nämnda beslut har endasi tekniska ändringar skett. De nya bestämmelsema utgår nämligen inte från vilka studiemedel som skall till­falla den som studerar under ett läsår om nio månader och vilken reduk­tion som skall ske för den som studerar under 4,5 månader med hänsyn lill hans inkomst I stället anges i de nya bestämmelserna vUket belopp i studiemedlen som skall ulgå för varje period om 15 dagar och vilken reduktion som skall ske av detta belopp med hänsyn till inkomster under kalenderhalvåret i fråga.

För all förverkliga riksdagens beslut inom ramen för de nya besläm­melserna bör fribeloppet för den som studerar på hellid under minsl fyra månader höjas från nuvarande 40 % flll 55 % av basbeloppet. Reduktion för egen inkomst skall för varje period om 15 dagar avse 1/18 av inkomsten över fribdoppel i fräga. Som framgår av den tabell som jag nyss har redovisat varierar fribeloppet f. n. mdlan 40 och 60 %. Den förbättring som riksdagens beslut om fribeloppef innebär för vissa studerande bör komma även övriga heltidsstuderande till del. Jag föreslår därför alt fribeloppen även för dem som studerar under mindre än fyra månader höjs med 15 % av basbeloppet

I riksdagens beslut berörs inle deltidsstuderande. Jag avser alt i annat sammanhang föreslå regeringen all återkomma lill riksdagen i denna fråga.

Vad jag har anfört om beräkning av studiemedel föranleder ändringar i 4 kap. 16 § studiestödslagen (1973: 349, omtryckt 1975: 359).

Med anledning av riksdagens beslut om att återbelalningspliktiga studiemedel skall få avräknas som skuld vid förmögenhetsberäkning bör nuvarande regel av motsatt innebörd i 4 kap. 21 § sludiestödslagen utgå.

De ändrade reglerna i 4 kap. 16 och 21 §§ bör träda i krafl den 1 juli 1976.

 

Prop. 1975/76: 22                                                                   13

Jag övergår nu lill de övriga mindre ändringar i fråga om studie­stödet som behövs.

Mot bakgrund av att basbeloppet stigit från 9 000 kr. i maj 1975 lill 9 700 kr. i oktober detta är föreslår jag, att sludiestödslagen komplette­ras med sådana permanenta bestämmelser om ytterligare återbelalnings­pliktiga studiemedel som motsvarar tidigare bestämmelser härom av tiUfällig karaktär. Sådana finns i bl.a. lagen (1975:360) om extra studiemedel för andra halvåret 1975. Ytterligare återbetalningsplikliga studiemedel bör kunna utgå om basbeloppet har höjts med minst 400 kr. De nya bestämmelserna bör tas in i 4 kap. 26 § och gälla från den 1 januari 1976. Därigenom kommer den som har beviljats studiemedel för läsåret 1975/76 på grundval av basbeloppet för maj 1975 all för första halvåret 1976 få ytterligare återbetalningsplikliga studiemedel enligt de nya beslämmelserna.

I beslut den 26 juni 1975 uppdrog regeringen åt riksförsäkringsverket alt utreda frågan om utformningen av stödet vid sjukdom för den som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller bedriver vuxenstudier. Riksför­säkringsverket har i skrivelse den 10 september 1975 föreslagit en pro­visorisk lösning av samordningen mellan vuxenstudiebidrag enligt 7 kap. studiestödslagen och sjukpenning enligl lagen om allmän försäk­ring. Förslaget bör ses mot följande bakgrund.

F. n. gäller enligt praxis atl den som är försäkrad enligt lagen om allmän försäkring vid Ijänsfledighel för studier inom eget yrkesområde får behålla den rätt till sjukpenning som han tidigare har haft på grund av sin förvärvsinkomst Även i vissa andra fall kan sjukpenning som grundas på tidigare förvärvsinkomst utgå under studietid.

Genom beslut av statsmakterna 1974 (prop. 1974: 14, SfU 1974: 19, rskr 1974: 265) löstes frågan hur samhällets stöd till studerande med studiemedel enligt 4 kap. studiesfödslagen bör vara utformat för fid då den studerande är sjuk. Beslämmelserna härom finns numera i 4 kap. 28—35 §§ och 8 kap. 77—79 §§ sludiestödslagen. Enligl bestämmel­serna utgår studiemedel normalt i oförändrad omfattning under sjuk­dom. I fräga om äterbetalningsskyldigheten gäller vissa särskilda regler. Dessa innebär att de återbetalningsplikliga studiemedel som belöper på sjukdomstiden, efter en karenslid om 14 dagar, inte skall återbetalas. I de fall den studerande samtidigt uppbär sjukpenning kan i vissa fall detta medföra all den studerande blir överkompenserad. För all undvika detta har föreskrivits alt befrielsen från äterbetalningsskyldighet skall begränsas om sjukpenningen överstiger 25 kr./dag. I sådant fall skall befrielse inle ske i fråga om det belopp av de återbetalningsplikliga studiemedlen som motsvarar den del av sjukpenningen som överstiger 25 kr.

De nu nämnda reglerna om studiemedel under sjukdom har genom beslut av riksdagen tidigare i år också gjorts flllämpliga på del särskilda

 

Prop. 1975/76: 22                                                                14

vuxensludiestödel (prop. 1975: 23, SfU 1975: 14, rskr 1975: 176). Bl. a. med hänsyn lill vuxenstudiebidragets slorlek ansåg regeringen det emel­lertid lämpligt att utreda frågan om stödet vid sjukdom för den som samtidigt bedriver vuxenstudier. Delta ledde till alt riksförsäkringsver­ket fick det uppdrag som jag nyss har angett

Riksförsäkringsverket föreslår nu för atl provisoriskt undvika all den som uppbär både sjukpenning och vuxenstudiebidrag överkompenseras, att vuxenstudiebidragel skaU minskas med det belopp som utgår i sjuk­penning. Motsvarande provisoriska lösning gäller redan i vad avser den som uppbär utbildningsbidrag samtidigt med sjukpenning (24 § andra slyckel arbetsmarknadskungörelsen /1966: 368; omtryckt 1975: 822/). Riksförsäkringsverket anger all olika slutliga lösningar av samordning­en mellan sjukpenning och andra stöd kommer atl diskuteras i del fort­satta utredningsarbetet.

Den av riksförsäkringsverket föreslagna provisoriska lösningen möter inga tekniska svårigheter. Såväl sjukpenningen som del särskilda vuxen­sludiestödel betalas nämligen ul av den försäkringskassa vari den stu­derande är inskriven. Vuxenstudiestödet betalas därvid ut månadsvis i efterskott Efter samråd med chefen för socialdepartementet föreslår jag alt den föreslagna lösningen godtas samt all bestämmelser i frågan tas in i 7 kap. 17 § sludiestödslagen.

Del särskilda vuxensludiestödel som beslår av vuxenstudiebidrag och återbetalningsplikliga studiemedel utgår med samma belopp som den studerande skulle ha fåll i utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag, om han kunnat komma i fråga för sådant bidrag. Vid beräkningen av utbildningsbidraget och därmed också vid beräkningen av det särskilda vuxensludiestödel skall i vissa fall hänsyn lagas till om mottagaren uppbär pension eller annan förmån av visst slag (se 17 § arbetsmarknadskungörelsen). Bl. a. skall dagpenningen till den som uppbär hustrutillägg enligt lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kom­munalt bostadsflllägg till folkpension minskas så alt den motsvarar skillnaden mellan den dagpenning som normalt utgår och huslrulilläg-get Härav följer också -— som riksförsäkringsverket för övrigt har pekat på i sin nyss nämnda skrivelse — alt särskUt vuxensludieslöd och ut­bildningsbidrag inte bör räknas som inkomst när man bestämmer hustrutillägg enligt den nyss nämnda lagen därom. I denna lag bör följ­aktligen 5 § ändras. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet och statsrådet Leijon.

Om en studerande har uppburit studiehjälp, studiemedel, dagsludie-stöd eller särskilt vuxenstudiestöd och sedan för samma tid får utbild­ningsbidrag, skall enligt 19 a § arbetsmarknadskungörelsen del studie­stöd, som den studerande har uppburit, återbetalas genom att det upp­burna beloppet dras av från utbildningsbidraget. I anledning härav bör bestämmelserna  om  återbetalning  av   återbetalningsplikliga  sludieme-

 

Prop. 1975/76: 22                                                                  15

del i 8 kap. studiestödslagen ändras så att det klart framgår att dessa regler ej gäller återbetalningspliktiga studiemedel som återbetalts ge­nom avdrag pä utgående utbildningsbidrag. Bestämmelser härom kan lämpligen las in \ 8 kap, 1 § saml i en ny paragraf 8 kap. 80 a §.

Införandel y del särskilda vuxenstudiestödef bör föranleda ett för­tydligande av bestämmelserna i 8 kap. 2 § studiestödslagen om när åter­betalningsskyldigheten  för  återbetalningspliktiga  studiemedel  inträder.

Enligl 8 kaPt 32 § sludiestödslagen skall avgiftsunderlaget minskas med elt basbelopp, om den ålerbelalningsskyldige har vårdnaden om barn som är under tio år. En kammarrätt har i ett nyligen avgjort mål medgett atl avdrag även får ske i fall då den ålerbelalningsskyldige har barn under tio år och inte själv har vårdnaden om bamet men lever tillsammans med vårdnadshavaren. Beslämmelserna i 8 kap. 32 § bör nu förtydligas så att det framgår av ordalydelsen all avdrag får ske också i fall som motsvarar det som kammarrätten har prövat.

Slutligen bör formella ändringar ske i 8 kap. 5, 16, 18—20, 49, 55 och 56 §§.

De nya bestämmelserna i 7 och 8 kap. studieslödslagen bör, liksom den nya lydelsen av 5 § lagen om hustrutillägg och kommunall bo­stadstillägg lill folkpension, träda i kraft den 1 januari 1976.

Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att re­geringen föreslår riksdagen att

antaga inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till

1.  lag om ändring i studieslödslagen (1973: 349),

2.  lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommu­nalt bostadstillägg lill folkpension.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och be­slutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1975   750444