Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:163

Regeringens proposition 1975/76:163

om en förbättrad utrikcshandelsstatistik, m. m.;

beslutad den 4 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås åtgärder som ger en mer aktuell och tillförlit­lig utrikeshandelsstatistik. Förslaget innebär bl. a. att statistiska uppgif­ter skaU lämnas för importsändningar vilkas värde överstiger 250 000 kr. redan när varorna passerar gränsen. Vidare föreslås vissa informations-och kontrollåtgärder som hänger samman med import- och exportsta­tistiken.

1    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 163

 

Prop. 1975/76:163

Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973: 670)

Härigenom föreskrives i fråga om tullagen (1973: 670)

dels att 56 § skall upphöra att gälla,

dels att i 4, 6, 23—27, 38, 43, 45 och 53 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att 3 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 10 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse                        Föreslagen lydelse

3 §

Innan vara förtullats får ej någon förfoga över den om ej annat följer av denna lag.

Den som bedriver importverksamhet får, om tullmyndigheten medger det, ta hand om och i övrigt förfoga över vara utan hinder av att den ej förtullats. Den som betalar tull och annan införselavgift enligt 18 § får förfoga över vara utan hinder av att avgift ej erlagts för den.

Regeringen eller, efter regering­
ens bemyndigande, generaltullsty­
relsen får, om det kan ske utan
risk för att föreskrifter om införsel
åsidosattes, uppdraga åt bolag el­
ler förening som innehar tull­
upplag att utföra tullmyndighetens
kontroll när vara skall tas om
hand av den som har fått medgi­
vande enligt andra stycket.
Konungen eller myndighet som   Regeringen eller myndighet som

Konungen bestämmer får för vissa regeringen bestämmer får för vissa
faU förordna om inskränkningar i fall förordna om inskränkningar i
rätten att förfoga över vara.       rätten att förfoga över vara.

10 a §

Regeringen eller, efter regering­ens bemyndigande, generaltullsty­relsen bestämmer vilka uppgifter som skall lämnas för statistiskt än­damål i samband med att vara tas om hand enligt 3 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1976.

 

Prop. 1975/76:163

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om en förbättrad utrikeshandelsstatistik, m. m.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 till­kaUade jag en särskild sakkunniga med uppdrag att göra en översyn av utrikeshandelsstatistiken och därmed sammanhängande frågor, m. m. I utredningsdirektiven framhöll jag utrikeshandelsstatistikens betydelse för bedömningar på olika områden och de ökade krav som därigenom har uppkommit på statistiken i fråga om kvalitet och aktualitet. En översyn av utrikeshandelsstatisliken aktualiserades i samband med ge­nomförandet av den nya tullproceduren och jag uppmärksammade också frågan i propositionen med förslag till tullag, m. m. (prop. 1972: 110).

Den sakkunnige antog namnet Utrikeshandelsstatistikutredningen och avlämnade i september 1975 ett delbetänkande (Ds Fi 1975: 11) Tids­lokaliseringen i utrikeshandelsstatistiken med förslag bl. a. till åtgärder som möjliggör en redovisning av statistiken så att den klart avspeglar vamflödet över gränsen.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, kon­junkturinstitutet, poststyrelsen, statens järnvägar, statens jordbmks­nämnd, kommerskollegium, statens pris- och kartellnämnd, överstyrel­sen för ekonomiskt försvar, handelsprocedurrådet, arbetsmarknadssty­relsen, statens industriverk, varusmugglingsutredningen (Fi 1973: 04), betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02), fullmäktige i riksbanken, Sveriges industriförbund, Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund,

' Avdelningsdirektören Karl-Evert Rydberg, ti    Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 163

 

Prop. 1975/76:163                                                     4

Sveriges köpmannaförbund. Kooperativa förbundet, Sveriges redareför­ening, Sveriges speditörförbund, Svenska åkeriförbundet, Stockholms handelskcunmare, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Svenska företagares riksförbund. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska arbetsgiva­reföreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens cen­tralorganisation (TCO), Svenska bankföreningen samt Jordbrukets ut­redningsinstitut.

En delegation med representanter för Sveriges industriförbund, Sve­riges grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund. Kooperativa förbun­det, Sveriges speditörförbund, Svenska åkeriförbundet och Stockholms handelskammare har utarbetat en promemoria som förutom av de nämnda organisationerna även åberopas som yttrande av Svenska bank­föreningen. Handelsprocedurrådet och Svenska arbetsgivareföreningen ansluter sig tUl synpunktema i promemorian. Jordbmkets utrednings­institut ansluter sig helt tUl de synpunkter som framförs av Lantbmkamas riksförbund. Vad gäller utredningens förslag beträffande exportstatisti­ken ansluter sig handelsprocedurrådet, Sveriges industriförbund, Sve­riges grossistförbund och Svenska arbetsgivareföreningen till vad som framförs av Sveriges exportråd.

Generaltullstyrelsen har bifogat yttranden från tuUdirektionema i norra, östra, södra och västra tullregionerna, gränstulikamrarna i Karl­stads och Haparanda gränstulldistrikt, distriktstullkamrarna i Arlanda och Helsingborg, tullkammaren i Trelleborg samt Svenska tullmannaför-bundet och Sveriges allmänna tuUtjänstemannaförbund. Sveriges indu­striförbund har bifogat ett till förbundet avgivet yttrande av Sveriges ke­miska industrikontor.

Gällande ordning

Primärmaterialet för importstatistiken utgörs av de uppgif­ter som de tullskyldiga eller deras ombud lämnar på tulldeklarationerna. Tulldeklaration avges till tullmyndighet vid anmälan till förtullning. Tullproceduren innebär i praktiken att den övervägande delen av va­rorna efter en enkel anmälan tUl tullmyndighet kan omhändertas av im­portören och användas i hans rörelse, s. k. hemtagning. Anmälan tUl förtullning görs ca två veckor därefter genom inlämnande av bl. a. tull­deklaration, vari statistiska uppgifter om inköps- och urspmngsland, sta­tistiskt nummer, kvantitet och värde lämnas. Uppgiftema på en tullde­klaration utgör en del av underlaget för tulltaxeringen. I samband med tulltaxeringen granskas uppgiftema mot faktura och andra handlingar, varefter nödvändiga korrigeringar görs. För kontroll av tulldeklaratio­nerna hos tuUmyndighet åtgår i genomsnitt ca en vecka. Vid tulltaxe­ringen registreras importen i vamstatistiken. Registreringen kan sålunda regelmässigt ske tidigast tre veckor efter införseln, dvs. gränspassagen. I

 

Prop. 1975/76:163                                                     5

vissa faU förekommer en ännu större tidsskillnad mellan införsel och re­gistrering. Den nuvarande månadsstatistiken avser således varor som under en viss kalendermånad registrerats i tullverkets redovisningshand­lingar. Dessa varor har dock passerat gränsen minst tre veckor dessför­innan.

När tullmyndigheten har avslutat tulltaxeringen sänds tulldeklaratio­nerna veckovis till generaltullstyrelsen för dataregistrering. De statis­tiska uppgifter som lämnas på tulldeklarationerna förs samman på ett särskilt magnetband som sänds till statistiska centralbyrån (SCB) för sta­tistisk bearbetning. I samband därmed görs hos generaUullstyrelsen vissa kvalitetskontroller av materialet, samtidigt som ett preliminärt värde för den totala importen tas fram. Detta publiceras mellan den 20 och 25 i månaden efter redovisningsmånaden. Sedan upptäckta felaktigheter har rättats fördelas materialet maskinellt på inköps- och ursprungsländer och på skilda nummer i den statistiska varuförteckningen. Den varuvisa delen av utrikeshandelsstatistiken publiceras i pressmeddelande från SCB omkring den 20 i andra månaden efter redovisningsmånaden, me­dan den länderfördelade statistiken publiceras ungefär den 25.

Underlaget för exportstatistiken skall lämnas på exportan­mälan vid exportillfället av exportören eller dennes ombud. Den motta­gande tullmyndigheten kan vara tiUlanstalt i gränsorten eller inlastnings-orten. Uppgifter skall lämnas om försäljnings- och förbrukningsland, statistiskt nummer på varan samt dess kvantitet och värde.

Tullmyndigheten kontrollerar att varan får utföras. I samband med tullklareringen påförs gräns- och transportsättskod på exportanmälan och vid vissa tullanstalter görs en översiktlig granskning av de statistiska uppgiftema. Hos tullanslalter med en omfattande utförsel med fartyg stäms som regel de avlänmade exportanmälningarna av mot fartygens manifest.

Exportanmälningama sänds veckovis från tullanstalterna till general­tullstyrelsen. Här sker en manuell förgranskning och en dataregistrering, varefter materialet överlämnas tiU SCB för databehandling. Felaktighe­ter som upptäcks vid en maskmell kvalitetsgranskning rättas manuellt hos generaltullstyrelsen.

I samband med databehandlingen tas ett preliminärt värde fram för den totala exporten under redovisningsmånaden. Värdet publiceras tUl­sammans med motsvarande värde för importen meUan den 20 och 25 i månaden efter redovisningsmånaden. Därefter framställs genom automa­tisk databehandling den vam- och ländervis indelade exportstatistiken för månaden i fråga. Publicering av detta material sker samtidigt med att motsvarande uppgifter redovisas för importen, dvs. 7 å 8 veckor efter redovisningsmånadens utgång.

 

Prop. 1975/76:163

Utredningen

Utredningen föreslår en s. k. snabbstatistik över importen som skall grundas på uppgifter om värde, varugmpp och ursprungsland och som samlas in i samband med anmälan om hemtagning. Därutöver behålls den nuvarande statistiken i oförändrad form, samtidigt som en definitiv statistik tillskapas genom en maskineU omsortering med utgångspunkt i hemtagnings- resp. förtullningsdag.

Utredningen har som en utgångspunkt för sina överväganden haft vissa undersökningar som har gjorts av SCB. Dessa belyser bl.a. efter­släpningen i importstatistiken från varans gränspassage till den statis­tiska registreringen. Av importvärdet för en genomsnittlig månad under år 1974 hänförde sig sålunda endast 35 % till varor som faktiskt hade passerat gränsen under månaden. Utrednmgen anför att sådana efter­släpningar försämrar statistikens värde som underlag vid utarbetandet av prognoser och bedömningar i olika ekonomisk-politiska frågor. Så t. ex. försvåras jämförbarheten med annan ekonomisk statistik, vUket utgör en osäkerhetsfaktor för nationalräkenskaperna och vid uppfölj­ningen av betalningsbalansens utveckling. Grunderna för den svenska utrikeshandelsstatistiken stämmer inte helt överens med de internatio­nella rekommendationerna på området, vilket också försvårar jämför­barheten med andra länders utrikeshandelsstatistik. Den största olägen­heten med eftersläpningen är dock enligt utredningens uppfattning att en hastig förändring i varuströmmarna över landets gränser inte avspeg­las i statistiken tiUräckligt snabbt och inte heller med den verkliga stor­leken.

Mot denna bakgrund bedömer utredningen det vara nödvändigt att förbättra tidslokaliseringen i importstatistiken. Utredningen diskuterar flera olika alternativ.

En möjlighet är att primärmaterialet för utrikeshandelsstatistiken samlas in direkt från import- och exportföretagen vid sidan av tullver­kets deklarations- och anmälningssystem. Uppgifter om utrikeshandeln skulle då hämtas in genom periodvis återkommande enkäter till samtiiga eller till ett urval importörer och exportörer. En statistik som framställs på detta sätt blir nära nog riktigt tidslokaUserad och har dessutom vissa andra fördelar. Genom likheten i fråga om insamlingens metodik skulle man t. ex. få en hög grad av samstänamighet med annan ekonomisk sta­tistik. Utredningen avvisar emellertid en enkätinsamlad utrikeshandels­statistik och hänvisar härvid tiU den ökade bördan för uppgiftsläm­narna, minskade förutsättningar för en varuspecificering och en lägre kvalitet på primärmaterialet.

En bätlre tidslokaUsering än f. n. kan uppnås genom att man så tidigt som möjligt skUjer den statistiska bearbetningen från de tuUadministra-

 

Prop. 1975/76:163                                                    7

tiva rutinerna i övrigt. Enligt utredningens uppfattning skulle emellertid en betydande eftersläpning kvarstå. Vidare skulle primärmaterialet san­nolikt bli av lägre kvalitet än det nuvarande.

En riktigt tidslokaUserad statistik skuUe enUgt utredningen kunna framställas genom enbart en omsortering av det primärmaterial som nu finns tillgängligt. Ett sådant tiUvägagångssätt avvisas med hänsyn tiU att resultaten skulle kunna publiceras först ca ett halvt år efter redovisnings­månaden.

Utredningen diskuterar vidare en metod som baseras på fortlöpande uppgifter om antalet hemtagningsanmälningar och beräknade genom­snittsvärden för anmälningarna. Genomsnittsvärdet kommer härvid att hänföra sig till importen under en tidigare period. Ett värde för en viss månads import skuUe med denna metod kunna publiceras omkring den 10 i månaden efter redovisningsmånaden. FramstäUningen av statistiken skulle bli förhållandevis billig och inte kräva någon ökad uppgiftsskyl­dighet för hemtagarna eller deras ombud. Utredningen menar emeUertid att metoden skulle ge en osäker bUd av den faktiska importutvecklingen. En förändring av kvantiteten varor per hemtagningsanmälan eller av importpriserna kan tänkas få stora återverkningar på genomsnittsvärdet per hemtagningsanmälan och därmed på beräkningen av importvärdet. Snabba och kraftiga förändringar kommer nämligen inte att framträda i en statistik som framställs på detta sätt.

Utredningen stannar för sin del för en metod, som innebär att det sta­tistiska primärmaterialet samlas in i nära anslutning till varans gräns­passage. För varor som tas hem utan föregående förtullnuig — f. n. ca 85 % av det totala importvärdet — skuUe statistiska uppgifter anges på hemtagningsanmälan. Ett Lmportvärde med en riktig tidslokalisering och en grov varufördelning — av utredningen benämnd snabbstatistik — borde kunna publiceras redan omkring den 10 i månaden efter redovis­ningsmånaden. Statistiken skuUe inte påverkas av variationer i arbetsbe­lastning hos vare sig tuUverket, importörerna eller speditörerna. Meto­den har visserligen den nackdelen att den innebär en ökad arbetsbörda för hemtagare, speditörer och transportörer, samtidigt som den medför ökade kostnader för tuUverket. Utredningen bedömer dock att förde­larna med snabbstatistiken överväger dessa nackdelar.

Utredningen föreslår därför att statistiska uppgifter om importvärde, varuslag och urspmngsland skall anges av hemtagaren på blanketten för hemtagningsanmälan. Enligt utredningens mening är det fullt tillräckligt för syftet med snabbstatistiken att på hemtagningsanmälan genom kryss­markering ange den vamgrupp som importvaran tillhör. Varuområdet föreslås bli indelat i ett tiotal gmpper, bl. a. jordbmks- och livsmedels­produkter, råa mineraloljor och verkstadsprodukter.

Utredningen föreslår att tullmyndighet skall kunna medge att uppgif­ter för snabbstatistiken lämnas i annan ordning än på hemtagningsan-

 

Prop. 1975/76:163                                                               8

mälan, exempelvis maskinellt i form av datorlistor. För att undvika be­svärande avbrott i varutrafiken föreslås vidare att undantag i vissa fall skall kunna göras från skyldigheten att avge statistiska uppgifter på hemtagningsanmälan innan varan får tas hem.

En första granskning av de statistiska uppgiftema är enligt utredning­ens uppfattning nödvändig redan när varan anmäls tiU hemtagning. Därvid bör kontrolleras att samtUga uppgifter lämnas och att de inte är uppenbart orimliga. Utredningen diskuterar frågan huruvida det skaU krävas att faktura eUer annan liknande handling obligatoriskt skall visas upp eller medföras för en eventuell stickprovsgranskning. Från kontroU-synpunkt skulle detta innebära stora fördelar. De undersökningar som utredningen har låtit utföra visar att faktura eUer liknande handling i ett mycket stort antal fall följer med frakthandlingama. Ett krav att statis­tiska uppgifter skall lämnas vid hemtagningen bedöms vidare leda till att sådana handlingar i än större omfattning kommer att finnas tUlgängliga i anslutning till gränspassagen. Utredningen vill emellertid inte föreslå att faktura skall företes vid hemtagningstillfället med hänsyn tUl att detta skulle kunna förorsaka besvärande avbrott i det normala godsflö­det. En stickprovsgranskning bör ändock kunna ske varvid de lämnade statistiska uppgiftema kontroUeras mot de handlingar som är tillgäng­liga vid hemtagningstiUfället. En kompletterande kontroll kan göras i ef­terhand genom att de uppgifter som har lämnats i hemtagningsanmälan jämförs med de som har lämnats i motsvarande tulldeklaration.

I anslutning härtill tar utredningen upp en fråga, som hänger sam­man med att tullmyndigheterna har medgivit att ett stort antal upp-lagshavare får ta emot hemtagningsanmälningar och lämna ut varor innan dessa har förtullats. Med hänsyn till de föreslagna granskningsm-tinerna för snabbstatistiken bör tullmyndigheten själv ta emot och kon­trollera hemtagningsanmälan.

Publiceringen av resultaten av snabbstatistiken bör ske i samråd mel­lan SCB och generaltullstyrelsen. Ett månatligt pressmeddelande bör en­ligt utredningens beräkningar kunna föreligga omkring den 10 i måna­den efter redovisningsmånaden och innehålla uppgift om det totala im­portvärdet med uppdelning på vamgrupper och en eventuell fördelning på ursprungsländer.

Utredningen föreslår vidare att den vam- och länderspecificerade sta­tistiken över importen behålls i sin nuvarande form, vid sidan av snabb­statistiken. Hämtöver anser utredningen att behov kan finnas av en lika­ledes specificerad statistik med en riktig tidslokalisering. Den kan dock publiceras först 5 ä 6 månader efter utgången av redovisningsmånaden. Ett viktigt syfte med denna statistik är att den kan utgöra gmnden för en kontroll av snabbstatistikens månadsvärden.

Generaltullstyrelsen har i enlighet med utredningens önskemål sökt uppskatta resursanspråken tiU följd av utredningens förslag. Samman-

 

Prop. 1975/76:163                                                     9

lagt räknar man med att personalkostnaderna hos tullverket skuUe öka med 4—6 milj. kr. DärtiU kommer kostnader för den maskinella bear­betningen som kan uppskattas till i runt tal 200 000 kr. per år.

När det gäUer exportstatistiken konstaterar utredningen att eftersläpningen mellan varans gränspassage och dess registrering i statis­tiken inte är så besvärande som för importen. Under år 1973 hänförde sig sålunda ca 75 % av exportvärdet för en månad tUl varor som hade passerat gränsen under månaden, medan återstående 25 % hade förts ut ur landet under någon av de månader som föregick redovisningsmåna­den. En av orsakerna till förseningen är enligt utredningen att exportö­rerna eller deras ombud i strid mot gäUande bestämmelser inte lämnar exportamnälan vid exporttillfäUet utan först i efterhand.

Utredningen konstaterar vidare att det kan vara svårt att samordna rutinerna hos vissa tuUanstalter med trafLkförhållandena där, så att ga-' rantier skapas för att exportanmälningar lämnas för alla varor som förs ut ur landet. Sådana svårigheter föreligger framför aUt på platser med en omfattande färjetrafik. Från statistisk synpunkt innebär delta att ex­portvärdet systematiskt underskattas samtidigt som en risk föreUgger från kontrollsynpunkt.

Då det gäUer kvaliteten konstaterar utredningen att förhåUandena är annorlunda för exportstatistiken än för importstatistiken. Av avgörande betydelse är att någon ingående uppbördskontroll inte är nödvändig. Det är då naturligt att de statistiska uppgifterna för exporten inte till­mäts samma betydelse som importuppgifterna. Detta torde gälla såväl näringslivet som tullmyndigheterna.

För att öka tillförlitligheten hos de värden som avspeglar utveck­lingen av handelsbalansen föreslår utredningen därför att åtgärder vid­tas som syftar tiU att förbättra kvaUteten hos exportstatistiken. Med hänsyn främst tUl de nuvarande rutinema är det ett alltför stort ingrepp att föreskriva skyldighet att vid exporttillfället uppvisa faktura för varje enskild exportsändning. Tullmyndighetemas möjligheter att i direkt an­knytning till utförseltUlfället kontrollera riktigheten av de statistiska uppgifterna blir därmed begränsade. Skäl talar därför för att åtgärder inriktas på att höja kvaliteten hos de avgivna statistiska uppgifterna sna­rare än på en kontroll av att dessa är riktiga.

Utredningens överväganden i fråga om exportstatistiken har lett till ett förslag att generaltullstyrelsen ges i uppdrag att se över rutinema i samband med utförseln av varor. Översynen bör enligt utredningens me­ning inriktas på en heltäckande exportstatistik med riktig tidslokalise­ring. Exportstatistiken skall redovisas samtidigt med statistiken över im­porten. För att förbättra kvaliteten hos exportstatistiken föreslås vidare att speciella tjänster inrättas vid tulldirektionerna. Tjänstemännen skall i huvudsak ägna sig åt information till exportföretagen rörande tullver­kets exportkontroll och insamling av exportstatistik samt kontroll av

 

Prop. 1975/76:163                                                    10

redan lämnade uppgifter. Även uppgifter rörande varors urspmng bör kunna handhas av dessa tjänstemän.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna åtgärdema rörande ex­portstatistiken har beräknats till ca 1 milj. kr. per år.

Remissyttrandena

Det övervägande antalet remissmstanser understryker i sina yttranden behovet av en mer tillförlitlig och aktuell utrikeshandelsstatistik. En för­bättring av importstatistiken specieUt på tidslokaUseringens område anses viktig av sådana myndigheter och organisationer som har att följa och analysera konjunkturutvecklingen samt utarbeta underlag för den ekonomiska politiken och beslut av allmänekonomisk natur. Så­lunda tillstyrks utredningens förslag om snabbstatistik i sina huvuddrag av statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, arbetsmarknadsstyrel­sen, betalningsbalansdelegationen, fullmäktige i riksbanken. Landsorga­nisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Statistiska centralbyrån anser att en riktigt tidslokaUserad statistik med hög aktualitet är av betydelse för väsentliga ändamål och biträder därför förslaget om en Snabbstatistik. Vissa förbehåll görs dock i fråga om utformningen av övriga delar av importstatistiken. Enligt centralby­råns mening bör månadsstatistiken bestå av endast två serier med samma tidslokalisering.

Liknande förslag framförs av betalningsbalansdelegationen och full­mäktige i riksbanken som också betonar vikten från ekonomisk-politiska synpunkter av att åtgärder vidtas. Konjunkturinstitutet anser att man genom en snabbstatistik bättre kommer att kunna iaktta förändringar i utrikeshandelns utveckling, vilket kan underlätta konjunkturahalyser och utarbetandet av konjunkturprognoser. LO menar att de föreslagna förändringarna är väl motiverade och angelägna att genomföra. TCO understryker utrikeshandelns strategiska roll för den ekonomiska politi­ken.

Generaltullstyrelsen avstyrker utredningens förslag om en snabbstatis­tik om denna gmndas på uppgifter för alla förekommande importsänd­ningar, oavsett hur höga värden dessa har. Kravet på att uppgifter skall lämnas på hemtagningsanmälningarna av hemtagare och förhandsgrans­kas av tullmyndighet anses bli mycket betungande och kostnadskrä­vande för såväl tullverket som importörerna. Styrelsen pekar bl. a. på riskerna för besvärande avbrott i godsflödet och på nödvändigheten av nya och ändrade rutiner vid hemtagningen. Vidare ifrågasätts om kvali­teten på en snabbstatistik blir tiUfredsställande.

Styrelsen förordar med hänsyn tiU behovet av en riktigt tidslokaUse­rad, aktuell statistik vissa modifieringar av utredningens förslag. Statis-

 

Prop. 1915/16:163                                                             II

tiska uppgifter skulle sålunda endast behöva anges för sändningar vilkas värde överstiger ett visst, bestämt belopp. Sändningar med höga värden svarar för en stor del av importvärdet och man skulle genom att ta in uppgifter på en mycket Uten del av antalet hemtagningsanmälningar kunna täcka en relativt stor del av det totala unportvärdet. Resten av importvärdet skulle enligt styrelsens förslag kunna beräknas på basis av dels uppgifter om antalet hemtagningsanmälningar för varje månad, dels ett på förhand beräknat, fortlöpande justerat genomsnittsvärde för dessa. Metoden skulle enligt styrelsens uppfattning ge ett godtagbart re­sultat och innebära att ölägenheterna och merkostnaderna blir margi­nella för såväl tullverket som trafiken.

Även Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, m. fl. avstyr­ker utredningens förslag tiU en snabbstatistik under hänvisning till bl. a. att importföretagen påläggs en betungande, arbetsbörda som inte anses-stå i proportion till nyttan av statistiken. Organisationerna tillstyrker den av generaltuUstyrelsen förordade metoden, som visserligen skuUe medföra ett merarbete för företagen men inte tillnärmelsevis i den ut­sträckning som skulle bli fallet om utredningens förslag om uppgifter på samtliga hemtagningsanmälningar genomfördes. Organisationerna för­ordar emellertid i första hand det av utredningen berörda alternativet, enligt vilket den statistiska bearbetningen så tidigt som möjligt skiljs från de tulladministrativa rutinerna i övrigt. Lantbrukarnas riksförbund är av samma mening.

Statskontoret och riksrevisionsverket förordar alternativ som kan få mindre långtgående verkningar och medföra lägre kostnader för såväl tullverket som importörerna än vad utredningens förslag innebär. Andra remissinstanser anser sig inte ha någon direkt användning av en snabb­statistik som endast har en grov varufördelning. Kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens industriverk har ingen­ting att erinra mot förslaget. Kommerskollegium för sin del framhåller dock vikten av att snabbstatistikens resursbehov inte får inkräkta på möjligheterna att genomföra andra förbättringar i fråga om kvalitet och aktualitet hos importstatistiken och inte heller på en uppmstning av ex­portstatistiken, som bedöms vara mycket angelägen. Inte heller statens järnvägar eller poststyrelsen har något att erinra mot förslaget om en snabbstatistik. Styrelsen föreslår att postförsändelser undantas från upp­giftsplikt. Statens jordbruksnämnd ställer sig tveksam till om fördelarna med en snabbstatistik överväger nackdelarna men vill inte motsätta sig ett genomförande om statistiken befinns vara av allmänt värde.

I fråga om utredningens förslag att bibehålla den nuvarande månads­statistiken och komplettera denna och snabbstatistiken med en definitiv, riktigt tidslokaUserad månadsstatistik pekar statistiska centralbyrån, be­talningsbalansdelegationen och fullmäktige i riksbanken på att det från flera synpunkter kan vara olämpligt att publicera upp till tre olika vär-

 

Prop. 1975/76:163                                                             12

den för importen varje månad. Användarna av statistiken anses få svårt att tolka och utnyttja en på varor och länder fördelad preliminär statistik som är knuten till tulltaxeringen och inte tUl varomas gränspassage. Man vill begränsa antalet värden för en månads import till två, som båda är knutna till varornas gränspassage och förordar dels en snabbsta­tistik, dels en varu- och ländervis fördelad statistik. En riktigare tidslo­kalisering av den varu- och länderspecificerade statistiken kan enligt centralbyrån uppnås genom smärre ändringar i de tuUadmuiistrativa ru­tinerna ocb en förskjutning av bearbetnmgen av de statistiska primär-uppgiftema. Konjunkturinstitutet har inte något att erinra mot en så­dan lösning men förordar att den nuvarande statistiken framställs paral­lellt med de nya serierna under en övergångsperiod på minst ett år.

Generaltullstyrelsen tar i sitt yttrande upp frågan om tullmyndighe­ternas medgivande för tullupplagen att lämna ut hemtagnmgsgods och anser att erfarenheterna härav har varit goda. En indragning av medgi­vandena skulle leda tiU kostnadsökningar för såväl tullverket som upp-lagshavare, speditörer och importörer. Möjligheten att i vissa fall lämna hemtagningsanmälan tiU upplagshavare i stället för till tullmyndighet bör därför behållas. Även Sveriges industriförbund, Sveriges grossistför­bund, m. fl. berör frågan om inlämning av hemtagningsanmähiingar tUl upplagshavare och anser att den nuvarande ordningen bör bibehållas. Varusmugglingsutredningen ifrågasätter emellertid om den nuvarande rutinen i det berörda hänseendet står i överensstämmelse med bestäm­melserna i tullstadgan.

Remissinstansema ser överlag positivt på utredningens förslag att höja kvaliteten hos exportstatistiken. Kommerskollegium anser att en kvalitetshöjning hos exportstatistiken är mycket angelägen. Kon­junkturinstitutet anför att utredningens förslag i fråga om exportstatisti­ken bör tillgodoses även vid en synnerligen restriktiv kostnadsprövning. Statistiska centralbyrån ser allvarligt på de brister hos exportstatistiken som utredningen har konstaterat. Generaltullstyrelsen ansluter sig i hu­vudsak till utredningens uppfattning om exportstatistikens kvalitet. Sty­relsen påpekar att möjligheterna i dagens läge är små att garantera full­ständigheten i exportstatistiken. Den oriktiga tidslokaliseringen hänger samman med koncentrationen av exportgodset till vissa orter, främst Göteborg.

När det sedan gäller utredningens förslag om att generaltullstyrelsen skall ges i uppdrag att företa en översyn av rutinerna i samband med ut­förseln hänvisar generaltullstyrelsen till att en arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att bl. a. beakta utredningens synpunkter. Styrelsen antyder att en förseningsavgift av samma typ som tillämpas i fråga om tulldekla­rationer kan vara ett medel att få grepp om förseningar i fråga om av­lämnandet av exportanmälningar. Varusmugglingsutredningen är också inne på en sådan tanke.

 

Prop. 1975/76:163                                                   13

Flera av näringslivets organisationer hänvisar i fråga om exportstatis­tiken till yttrandet av Sveriges exportråd. Rådet delar utredningens in­tresse för en högre kvalitet hos exportstatistiken. Eventuella omlägg­ningar får, menar rådet, inte hindra varuflödet. TCO understryker vik­ten av att värden för export och import publiceras vid samma tidpunk­ter.

Utredningens förslag om att inrätta särskilda tjänster hos tulldirektio­nerna för information och kontroll i exportstatistikfrågor biträds av de flesta remissinstansema.

Föredraganden

En aktuell och tillförlitlig information om utrikeshandeln och dess ut­veckling är av största betydelse för bedömningen av det ekonomiska lä­get och för utformningen och inriktningen av den ekonomiska politiken. Utrikeshandelsstatistiken måste därför på ett tidigt stadium kunna ge en korrekt upplysning om förändringar i handelsbalansen och därmed ge indikationer på förändringar i efterfrågdäget både här hemma och på våra exportmarknader. Statistiken skall dessutom ge underlag för såväl myndigheter som näringsliv när det gäller att följa utvecklingen inom särskilda vamområden. Den statistik vi nu har kan emellertid inte sägas fylla de krav som man numera måste ställa i olika hänseenden. Den praktiska tiUämpningen av den tullprocedur, som infördes den 1 januari 1974, har skapat särskilda problem, främst i fråga om importstatistiken. UtrLkeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974: 06) har i ett delbetänkande (Ds Fi 1975: 11) Tidslokaliseringen i utrikeshandelsstatistiken gjort en översyn av vissa frågor som hänger samman med utrikeshandelsstatisti­ken och bl. a. föreslagit åtgärder som möjliggör en redovisning av sta­tistiken så att den klart avspeglar varuflödet över gränsen.

Primärmaterialet för importstatistiken utgörs f. n. av de uppgifter som de tullskyldiga eller deras ombud lämnar i tuUdeklarationerna i sam­band med anmälan till förtullning. För den övervägande delen av im­porten, som tas hem direkt efter gränspassagen utan föregående förtull­ning, görs anmälan ca två veckor efter införseln. Granskning och tull­taxering kräver ytterligare ungefär en veckas tid, varför registreringen i statistiken kan ske tidigast tre veckor efter det att varan har passerat gränsen. Registreringstidpunkten kan förskjutas ytterligare till följd av stor arbetsbelastning hos importörer eller tuUmyndigheter. Eftersom den nuvarande månadsstatistiken avser varor som under en viss kalender­månad har registrerats i tullverkets redovisningshandlingar — och inte de som har passerat gränsen under månaden — ger den inte en snabb och tillförlitlig information om utvecklingen av utrikeshandeln.

Ett speciellt problem har varit att statistiska centralbyrån fortlöpande har fått korrigera totalvärdena för införseln i syfte att uppnå jämför-

 

Prop. 1975/76:163                                                    14

barhet med statistiken före den 1 januari 1974, då den nya tullprocedu­ren infördes. Korrigeringarna är av grov, schablonartad karaktär. Den faktiska utvecklingen av importen och därmed även handelsbalansen har inte kunnat avläsas med tUlräcklig säkerhet sedan den nya tuUprocedu-ren genomfördes.

När det gäller exportstatistiken skall underlaget för denna lämnas av exportören eller dennes ombud vid exporttillfället. Uppgiftsskyldigheten fullgörs emeUertid inte alltid och uppgifterna är inte sällan felaktiga.

Totalvärden för in- och utförsel, vilka främst belyser handelsbalan­sens förändringar, publiceras mellan den 20 och 25 i månaden efter den då varorna har registrerats. Den vam- och länderfördelade statistiken publiceras ungefär den 20 i den andra månaden efter registreringsmå­naden.

Utredningens beräkningar visar att endast 35 % av importvärdet för en månad år 1974 hänförde sig till varor som faktiskt hade passerat gränsen under månaden. Resterande 65 % hade förts in under olika må­nader dessförinnan. Utredningen pekar på de betydande nackdelar som är förknippade härmed. Den största olägenheten är att en snabb och kraftig förändring i importutvecklingen inte kan avläsas i statistiken till­räckligt snabbt och tydligt. Utredningen bedömer det därför vara nöd­vändigt att åtgärder vidtas för att en importstatistik skall kunna redovisas som avspeglar varuflödet över gränsen och föreslår att uppgifter för en ny statistik över importen, benämnd snabbstatistik, samlas in redan när varan anmäls tiU hemtagning. Uppgifter om värde, urspmngsland och varugmpp skall därvid lämnas. Detta medför visserligen en ökad upp­giftsplikt för importörerna och deras ombud men möjliggör å andra si­dan en nära anknytning av den statistiska registreringen till varans gräns­passage. Snabbstatistiken med en grov varuindelning bör enligt utred­ningens uppfattning kunna publiceras omkring den 10 i månaden efter införseln. Utredningen föreslår att en granskning av uppgifterna görs av tullmyndighet redan när de lämnas. De medgivanden som nu finns för vissa privata upplagshavare att ta emot anmälan om hemtagning och lämna ut varor bör därför enligt utredningen dras in.

Utredningen har granskat även exportstatistiken. Bristerna i denna hänger samman med att exportuppgifterna inte undergår samma nog­granna kontroll som uppgifterna för importen. För att höja kvaliteten föreslås att speciella tjänster inrättas för granskning av exportstatistiken och för information till exportörerna om hithörande frågor. Vidare för­ordar utredningen att generaltullstyrelsen får i uppdrag att se över m-tinerna i samband med utförsel av varor, bl. a. i syfte att få all utförsel statistiskt registrerad och statistiken anknuten till tidpunkten för utför­seln. Förslagen rörande exporten innebär inte någon ökad börda för uppgiftslämnarna.

Myndigheter och organisationer som har att följa och analysera kon­junkturutvecklingen och utarbeta underlag för den ekonomiska politiken

 

Prop. 1975/76:163                                                             15

är positiva till utredningens förslag. De organisationer som företräder näringslivet avstyrker dock utredningens förslag med hänvisnmg fram­för allt tUl att snabbstatistiken bedöms leda till en kraftigt ökad arbets­belastning för importörerna. Generaltullstyrelsen är också kritisk mot det av utredningen framförda förslaget, bl. a. med hänsyn tUl riskerna för besvärande avbrott i godsflödet, och förordar att en uppgiftsplikt åläggs för endast en begränsad del av importen i samband med att varor anmäls tUl hemtagning.

Jag har redan inledningsvis understrukit den stora betydelsen av en aktueU och tillförlitlig utrikeshandelsstatistik. I likhet med utredningen och ett flertal remissinstanser finner jag det angeläget att all utrikeshan­delsstatistik så nära som möjligt knyts tUl tidpunkten för varomas in-och utförsel och att materialet görs mer tiUförlitiigt. Jag förordar att ut­redningens förslag läggs tUl grund för åtgärder med ett sådant syfte.

Beträffande den av utredningen föreslagna s. k. snabbstatistiken är det uppenbarligen svårt att uppskatta hur stora svårigheter och kostnader som kan uppkomma för trafiken och vilka resurser som behövs hos tull­myndigheterna om förslaget genomförs. Jag har förståelse för de syn­punkter som i dessa berörda avseenden framförs av vissa remissinstan­ser. Enligt min mening finns det därför skäl att pröva om den väg som generaltullstyrelsen har anvisat kan ge den önskvärda förbättringen av statistiken. Det är emellertid också svårt att ange hur mycket uppgifts­skyldigheten kan begränsas utan att kvaliteten på statistiken försämras alltför mycket. Såvitt man nu kan bedöma borde det dock vara möjligt att få en meningsfull och relativt tUlförlitlig statistik genom att begränsa uppgiftsplikten till importsändningar med ett värde på 250 000 kr. och däröver. Värdet för den resterande delen av importsändningarna får då beräknas med utgångspunkt i uppgifter om antalet hemtagningsanmäl­ningar. Skulle erfarenheten emellertid visa att statistiken likväl blir allt­för osäker bor gränsen 250 000 kr. sänkas. Uppgift om värde och vam­grupp bör lämnas på anmälan om hemtagning. Vid den angivna värde­gränsen skulle endast en mycket begränsad del, ca 2 %, av importsänd­ningarna komma att beröras. Dessa svarar dock för ca hälften av det totala importvärdet. Åtgärderna kommer härigenom att medföra rela­tivt små olägenheter och kostnader för tullverket och näringslivet.

Utredningen har föreslagit att den statistik som är uppdelad på vam­slag och länder och som kan publiceras tidigast ca en månad efter snabb­statistiken skall bibehållas i den nuvarande formen. Vidare skulle här­utöver en likaledes specificerad statistik, som i likhet med snabbstatisti­ken anknyter till tidpunkterna för in- och utförseln, framställas ytter­ligare omkring fyra å fem månader därefter. Liksom bl. a. statistiska centralbyrån finner jag det emellertid lämpligt att ta fram endast en enda typ av den specificerade statistiken som anknyts till tidpunkten för in-och utförseln.

Jag ansluter mig alltså till förslaget att det skall införas en snabbstatis-

 

Prop. 1975/76:163                                                    16

tik av det slag utredningen har föreslagit med den begränsning i fråga om uppgiftsskyldigheten som jag nyss har nämnt. De uppgifter om in-och utförsel som i dag författningsenligt skall lämnas eller kan påford­ras kan inte användas för att ta fram den statistik som jag har förordat. Denna måste som jag har framhållit komma fram snabbare och vara tidsmässigt mer samordnad med in- resp. utförseln än den statistik som nu tas fram. Mot den bakgmnden föreslår jag att tullagen kompletteras med en bestämmelse om skyldighet att också lämna de uppgifter som be­hövs för den nya snabbstatistiken.

Vad sedan beträffar frågan om medgivanden för privata upplagsha­vare att ta emot anmälningar om hemtagning och lämna ut importgods har olika meningar framförts. För egen del finner jag att det kan vara motiverat med en sådan ordning för att i särskUda fall undvika olägen­heter för näringslivet, i form av exempelvis långa avstånd mellan tull­upplag och närmaste tUlsynsmyndighet. Frågan bör regleras i tullagen. Möjlighet bör därvid ges generaltullstyrelsen att efter särskild prövning överlåta kontrollen på upplagshavare, om detta kan ske utan risk med hänsyn till gällande införselbestämmelser och med garanti för att sta­tistiska uppgifter lämnas i fastställd ordning.

De av utredningen föreslagna åtgärderna beträffande exportstatistiken synes i aUt väsentligt böra genomföras. Jag förordar sålunda bl. a. att särskild personal avdelas för information och kontroU i frågor som hänger samman med exportstatistik och ursprungsbevisning samt att mot­svarighet tUl de statistiska serierna över importen — en s. k. snabbstatis­tik och en varu- och länderspecificerad statistik — tas fram.

För att näringslivet och tullmyndigheterna skall få bättre möjligheter att anpassa sig till de nya rutinerna föreslår jag att åtgärderna genom­förs först den 1 oktober 1976.

Som jag redan har sagt kommer omläggningen av statistiken inte att medföra någon större arbetsbelastning för tullmyndigheterna. Dessa har att bedöma om värdeuppgLft skall lämnas och om uppgivna värden är rimliga. Vidare skall en stickprovsmässig kontroll göras. Personalbeho­vet påverkas härigenom inte i nämnvärd grad. Däremot uppkommer ett visst behov av tuUtaxeringsutbUdad personal för uppföljningsarbete i samband med granskningen av tulldeklarationer. Vidare behövs viss bi­trädespersonal inom generaltullstyrelsens statistiska sektion. Inberäknat den maskuieUa produktionen kan merkostnaderna för en förbättrad im­portstatistik beräknas till drygt 500 000 kr. årligen. HärtiU kommer vissa engångskostnader om ca 150 000 kr. för omläggningen.

Jag har i det föregående förordat att särskUd personal skall avdelas för att ge information tiU exportföretagen om exportstatistik och ur­sprungsfrågor samt för att bedriva viss kontrollverksamhet. Deima per­sonal bör t. v. knytas tUl tulldirektionerna i de fyra tuUregionema. Kost­nadema härför beräknar jag till drygt 500 000 kr. årligen.

 

Prop. 1975/76:163                                                    17

De kostnadsökningar för tullverket som blir aktuella i detta samman­hang beräknar jag till sammanlagt ca 900 000 kr. under budgetåret 1976/77. Jag föreslår att dessa kostnader får bestridas genom merbelast­ning av sjunde huvudtitelns förslagsanslag Tullverket: Förvaltningskost­nader. Detta anslag har tagits upp med 383 785 000 kr. i förslaget tiU statsbudget för nästa budgetår (prop. 1975/76: 100 bU. 9 s. 86).

Vid ett genomförande av de av mig förordade förslagen bör en klar förbättring kunna ske av utrikeshandelsstatistikens kvalitet. Detta är av väsentlig betydelse från ekonomisk-politisk synpunkt. Omläggningen kan ske med begränsade kostnader för statsverket och utan nämnvärt merar­bete för näringslivet.

I anslutning till ändringama i tuUagen bör vidtas vissa formella juste­ringar som betmgas av den nya regeringsformen. Sålunda bör ordet "Konungen" i olika böjningsformer bytas ut mot "regeringen" i mot­svarande form. Vidare bör 56 §, som ger regeringen rätt att meddela tillämpningsföreskrifter tUl lagen och att bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela sådana föreskrifter, upphävas.

HemstäUan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels antaga förslaget till lag om ändring i tullagen (1973: 670), dels godkänna vad jag har förordat angående bestridande av kostna­derna för en förbättrad utrikeshandelsstatistik, m. m. under budgetåret 1976/77.

Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före­draganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOIM 1976 7»0)»«