Prop. 1975/76:158

Regeringens proposition 1975/76: 158

om ändring I lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar, m. m.

beslutad den 11 mars 1976.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

GE. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att grundfonden för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa höjs från 5 miljarder till 6 miljarder kr. Vidare föreslås att sladshypoleksförening får möjlighet att lämna lån till kommun utan säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt. Det föresläs också att stadshypotekskassan (år utökad rätt att bevilja sladshypoleksförening bidrag av sin årsvinst och att gällande skatteregler ändras så att bidrag från kassan tili förening blir avdragsgill omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen.

I Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 158

Prop. 1975/76:158 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrives att 13, 15, 19 och 31 §§ lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13S
Som grundfond för kassan ställer        Som grundfond för kassan ställer
staten till förfogande en av riksgälds-     staten till förfogande en av riksgälds
fullmäktige utfärdad garantiförbin-     fullmäktige utfärdad garantiförbin
delse på fem miljarder kronor. delse på sex miljarder kronor

15!; Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond om ej annal följer av tredje eller fjärde stycket.

Reservfonden skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot en procent av kassans skulder.

Uppgår reservfonden till belopp som

anges i andra stycket, får förening av

kassans årsvinst beviljas bidrag utan

återbetalningsskyldighet.

Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder, får vinstmedel

användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål.

Av kassans årsvinst får förening beviljas bidrag ulan återbetalningsskyl-dlghei tiU att täcka föreningens förvahningskostnader.

19 S Sladshypoleksförening har till än- Sladshypoleksförening har till ändamål att lämna lån mot säkerhet damål att lämna lån mot säkerhet av inteckning i fast egendom eller av inteckning i fast egendom eller tomträtt och lån åt samfällighetsför- tomträtt och lån åt samfällighetsför-ening samt att driva annan verksam- ening eller kommun samt att driva hel som står i samband därmed. annan verksamhel som slår i samband därmed.

31 S Till samfällighetsförening får Till samfällighetsförening eller stadshypoteksförening lämna lån kommun lår stadshypoteksförening

Nuvarande lydelse utan inteckningssäkerhet.

Samfällighetsförening (år ej beviljas lån till högre belopp än del vartill med hänsyn lill 30 >; första och tredje styckena lån mot intecknings-säkerhet sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten.

Lån för lämnas samfällighetsförening även i form av byggnadskreditiv. Första och andrastyckena äger därvid motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

lämna lån utan inteckningssäkerhei. Lån lill kommun får dock lämnas endast för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av alhnän samlingslokal.

Samfällighetsförening får ej beviljas lån till högre belopp än del vartill med hänsyn lill 30 ii första och tredje styckena lån mol inteckningssäkerhei sammanlagt kunnat lämnas för de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten. Kommun får ej beviljas lån till högre belopp än som hade kunnat utgå, om lånet hade lämnats mot inteckningssäkerhet med företräde framför del statliga lånet.

Lån får lämnas samfällighetsförening eller kommun även i form av byggnadskreditiv. Första stycket och andra stycket första meningen äger därvid motsvarande tillämpning.

Prop. 1975/76:158

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Lidbom, Carisson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

1 Inledning

Stadshypoieksinstitutionen består av en central kassa - Konungariket Sveriges stadshypotekskassa - och lokalt verksamma stadshypoteksföreningar. Stadshypotekskassan har till uppgift att genom upplåning mot obligationer skaffa medel lill utlåning genom föreningarna. Dessa lämnar i sin tur lån mol säkerhet av panträtt i faslighet eller tomträtt och lån ät samfällighetsförening. Storieken av kassans upplåning bestäms av storieken av en grundfond som slalen ställer till kassans förfogande. Upplåningen får inte överstiga ett belopp som motsvarar tio gånger gmndfondens storiek. Grundfonden, som består av en garantiförbindelse som fullmäktige i riksgäldskoniorel har utfärdat, uppgår f n. till 5 miljarder kr. Föreningarnas låneverksamhet skall avse bebyggelse med bostäder eller afrärslokaler eller, om tiebyggelsen finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal, även sådan bebyggelse. Stadshypotekskassan har i skrivelse den 26 november 1975 hemställt att kassans grundfond höjs till minst 6 miljarder kr. I skrivelsen har kassan vidare hemställt dels att stadshypoteksförening ges rätt alt lämna lån åt kommun ulan säkerhet av panträtt i fast egendom eller tomträtt, dels att kassan får vidgad rätt alt bevilja sladshypoleksförening bidrag av sin årsvinst, och dels att gällande skatteregler ändras så att bidrag från kassan till förening blir avdragsgill omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen.

Efter remiss har yttranden över stadshypotekskassans skrivelse avgetts av bankinspektionen, riksskatteverket, bostadsstyrelsen, delegationen för bostadsfinansiering, fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskoniorel och Svenska kommunförbundet.

Prop. 1975/76:158 6

2 Gällande ordning m. m.

De vikiigasie reglerna om sladshypoleksinsiitutionernas verksamhet fmns i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (ändrad senast 1975:653) och i reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och för stadshypoteksföreningar (ändrat senast 1974:185). 1 det följande skall redovisas innehållet i vissa av lagens bestämmelser.

Stadshypotekskassan har enligt 1 S till ändamål att driva lånerörelse genom alt lämna lån ål sladshypoleksröreningarna och att driva annan verksamhet som står i samband med lånerörelsen. Medel för sin verksamhel anskaffar kassan genom lån mot obligationer eller genom annan upplåning (7 i; första stycket). Hur omfattande kassans upplåning får vara är beroende av lagens regler om kassans grundfond.

Föreskrifter om kassans grundfond och högsta belopp för kassans utlåning till stadshypoieksföreningarna finns i 7, 13 och 14 §§. Staten ställer till förfogande som grundfond för kassan en garantiförbindelse på 5 miljarder kr, som riksgäldsfullmäktige har utfärdat. Grundfonden bildar del yttersta undeHagef för kassans verksamhet, eftersom den utgör grunden för beräkning av kassans upplåningsmaximum. Del sammanlagda beloppet av kassans låneskuld lår inle översliga tio gånger grundfondens storiek. Låneskulden får således inte vara större än 50 miljarder kr. Avser kassan att ta grundfonden i anspråk, skall den göra anmälan till riksgäldskoniorel. Förutsättningarna för att kassan skall få ta grundfonden i anspråk för att fullgöra sina förbindelser är antingen alt medel till detta tillfälligtvis saknas eller att kassan har gått i likvidation. Vid likvidation flr grundfonden dock endast utnyttjas i den mån det saknas annan tillgång som svarar för kassans förbindelser. Har grundfonden tagits i anspråk i annat fall än vid likvidation, skall uttaget belopp snarast möjligt återbetalas. Kassan har att ersätta staten den ränta som staten kan ha ulgetl med anledning av att fonden har tagits i anspråk. Skulle gmndfonden gå ned mer än 5 "n genom förluster som har uppkommit på kassans rörelse i dess helhet krävs regeringens medgivande till all kassan tar upp nytt lån. Är nedgången större än 10 "o, fordras också riksdagens medgivande. Tas grundfonden i anspråk för att täcka förlust, skall kassan anmäla delta till regeringen.

Stadshypoleksföreningarnas ändamål är alt lämna lån mot säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt och lån åt samfällighetsförening liksom alt driva annan verksamhet som står i samband med låneverksamhelen (19 i;). Föreningarnas låneverksamhet skall avse fast egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler. Lån får lämnas också för annan bebyggelse, om den finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal (20 S andra stycket). Närmare bestämmelser om lånerörelsen ges i 28-31 SS. Huvudregeln är att förening

Prop. 1975/76:158 7

endasl får lämna lån mol betryggande säkerhet av panträtt i fast egendom eller i tomträtt. Stadshypoteksförening får dock lämna lån till samfällighetsförening utan pantsäkerhet. Lån kan lämnas även i form av byggnadskreditiv, dvs. lån för alt täcka kostnader under byggnadstid. 1 fråga om lån mot panlsäkerhet gäller att panträtten måsle avse minsl samma belopp som lånet och ligga inom tre fjärdedelar av den aktuella fastighetens eller byggnadens uppskaltningsvärde. Detta värde besiäms av föreningen på grundval av en särskild värdering. Har slatligl lån beviljats för att främja bostadsbyggandet, är huvudregeln dock att uppskattningsvärdet skall er-sällas av del pantvärde som länsbostadsnämnden fastställer enligt bestämmelserna om sådana statliga lån, jfr 32 S bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och 27 § bostadslånekungörelsen (1967:552). I fråga om lån till samfällighetsförening gäller alt lånet inte får beviljas till högre belopp än det lån som hade kunnat beviljas mot pantsäkerhet i de fastigheter och tomträtter som har del i samfälligheten.

Medlemmar i stadshypoieksföreningarna är lånlagarna, dvs. de fastig-helsägare, tomträitshavare och samfällighetsföreningar, som hos föreningen har lån för vilka föreningen har fått medel från stadshypotekskassan (21 S).

Lagen innehåller i 13-16 SS - utöver föreskrifter om kassans grundfond - föreskrifter om avsättande av medel till en reservfond för kassan. Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond, som skall uppgå till lägst ett belopp som svarar mot 1 ''. av kassans skulder. Uppgår reservfonden lill 2 "h av kassans skulder, får vinstmedel användas för syfte som hänger samman med kassans ändamål. Föratt läcka föreningens förvaltningskostnader får föreningen av kassans årsvinst beviljas bidrag utan återbetalningsskyldighet. Skulle förening ha lidit föriust som den inte kan täcka med sin säkerhetsfond - varje förening skall i enlighet med vad som sägs i fortsättningen ha en säkerhetsfond - fär kassan bevilja föreningen bidrag ur reservfonden utan återbelalningsskyldighel. För sådani bidrag (är dock högst hälften av reservfonden användas och bidrag (år inte lämnas utan att ombud för föreningarna har hörts på stämma. Kassans reservfond fär i övrigt användas endast för all täcka föriust som har uppkommit pä kassans rörelse i dess helhet. Går reservfonden ned under del föreskrivna beloppet, skall den snarast åter ökas till detta.

Hos föreningarna motsvaras kassans reservfond av säkerhetsfonder. Bestämmelser om säkerhetsfond finns i 34-36 §§ i lagen. 1 likhet med vad som gäller om kassans reservfond skall förenings behållna årsvinst avsättas till en säkerhetsfond, som skall uppgå till lägst ett belopp motsvarande 1 "n av föreningens skulder. Kan en förening inle uppfylla detta krav, skall säkerhetsfonden i stället tillsammans med de övriga föreningarnas säkerhetsfonder och kassans reservfond uppgå till ett belopp som motsvarar 2 % av kassans skulder. Avkastning av säkerhetsfonden skall läggas till fonden. Överstiger fonden 2 96 av föreningens skulder, får dock - efter kassans medgivande - avkastningen användas till att bestrida föreningens förvalt-

Prop. 1975/76:158 8

ningskostnader eller - i den mån detta inte behövs - till att bereda medlemmarna lättnad i lånevillkoren. Enligt 37 S skall låntagare eriägga förvaltnings- och fondbidrag till sin förening. Bidraget utgår med det belopp som fordras för föreningens förvaltningskostnader och för avsättning lill säkerhetsfonden.

1 skattehänseende gäller alt kassan och föreningarna enligt 29 S 3 mom, tredje och fjärde styckena kommunalskattelagen (1928:370) från rörelseintäkt får dra av belopp som har satts av till reserv- eller säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att fonden skall uppgå lill ett belopp motsvarande, för kassans del 2 "n och för förenings del 2,5 "n av skulderna Vad beträffar bidrag utan ålerbelalningsskyldighel från kassan lill förening kan nämnas alt de allmänna reglerna om öppna koncernbidrag i 43 S 3 mom. kommunalskaltelagen inte är tillämpliga på bidrag från kassan till förening. Om speciella skäl föreligger kan regeringen dock enligt samma lagmm medge att bidrag frän ett företag till ett annal anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om de allmänna reglerna för öppna koncernbidrag i lagen inte är tillämpliga. Det krävs då alt intressegemenskap råder mellan de båda företagen och att bidraget lämnas för verksamhet av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt.

3 Stadshypotekskassans skrivelse

När det gäller frågan om höjning av stadshypotekskassans grundfond uppger kassan i sin skrivelse att den utelöpande obligations-skulden den 31 oktober 1975 uppgick till 44 686 855 000 kr. Vid denna lidpunkt hade även försålts obligationer till ett belopp av ytteriigare 465 155 000 kr. med likvid senare. Med hänsyn tagen till sistnämnda belopp uppgick den outnyttjade upplåningsrätlen vid nämnda datum lill 4 847 990 (MX) kr.

De anförda siffrorna aktualiserar enligl kassan frågan i vad mån den sålunda återstående upplåningsrätten kan anses tillfyllest för att möta stads-hypoleksinsiitutionens upplåningsbehov under den närmaste tiden.

Till belysning av stadshypotekskassans behov av upplåningsrält hänvisar kassan lill följande uppställning beträffande utvecklingen under senare år av kassans obligalionsskuld och låneverksamhel:

Prop. 1975/76:158

,4r	Belopp	utelöpande	Nettoök	ning av	uie-
	obligationer		Slående	hypotekslån
	milj, kr		milj. kr.		%
1965	12 145		1255		11,4
1966	14 128		1978		16,1
1967	16 027		1893		13,3
1968	18 583		2 563		15,9
1969	22 353		3 699		19,8
1970	25 951		3 494		15,6
1971	29 733		4 282		16,5
1972	32 364		2 901		9,6
1973	36074		3418		10,3
1974	40 622		4 789		13,1
1975-31/10	45 152		4 285		10,4

Anm, Åren 1965-1968 avser uppgifterna även Svenska bostadskreditkassan, som den 1 januari 1969 gick upp i stadshypotekskassan. I beloppen utelöpande obligationer har räknats in vid resp. lidpunkt försålda men inle likviderade obligationer.

Med hänvisning till tablån framhåller kassan all omfattningen av låneverksamheten under de senaste åren ökat avsevärt. Enligt kassan är det inte möjligt att med någon större grad av säkerhet bilda sig en uppfattning om de läneökningar som verksamheten kan resultera i underden närmaste framliden. Kassan synes dock böra vara beredd alt tills vidare möta låneanspråk av ungefär samma storleksordning som har förelegat under de senaste åren. Det framhålls också att beloppet av de balanser inneliggande beviljade låneansökningar,som kassan till följd av läget pä kapitalmarknaden inte har kunnat effektuera, den 31 oktober 1975 uppgick till 6 271 000000 kr., ett belopp som sålunda översteg den samtidigt återstående outnyttjade upplåningsrätten. Kassans upplåningsmarginal torde därför (å anses otillräcklig och en höjning av grundfonden erforderiig.

Beträffande storieken av det belopp, med vilket grundfonden nu lämpligen bör ökas, erinrar kassan om de synpunkter som kassan i tidigare framställningar har uttryckt. Kassan har sålunda framhållit bl.a. att låneansprä-ken i främsta rummet är beroende av hur omfattande det bostadsbyggande blir som statsmakterna efter prövning från bostadspolitiska synpunkter har funnit vara så angeläget alt det bör ges utrymme i investeringsplanerna. Kassan har vidare strukit under att en grundfondshöjning endast skapar formella förutsättningar för en ökad obligationsutgivning och sålunda inte i och för sig bereder möjlighet till en ökad utlåning. Kreditgivningens omfattning och inriktning är beroende av andra faktorer och måste följa de normer som förestavas av den allmänna kredilpolitiken. Dessa uttalanden äger tillämpning jämväl beiräffande den nu ifrågasatta höjningen.

Med beaktande av det sagda anser kassan att grundfonden bör ökas till minst 6 miljarder kr.

Kassan lar därefter upp en fråga rörande föreningarnas långivning lill kommunerna. Av gällande bestämmelser följer att

Prop. 1975/76:158 10

stadshypoteksförening får lämna lån till kommun endast mot säkerhet av paniräit i fast egendom eller tomträtt. Enligl kassan har delta förhållande inte tidigare föranlett problem. Finansieringen av bostäder och bostadskomplement har skett genom att kommunernas bostadsföretag varit ägare till belånade egendomar och någon utlåning direkt lill kommunerna har inte ifrågasalts, 1 och med att möjligheterna har ökats att finansiera anläggningar av typen pensionärsbosläder, barndaghem, fritidshem saml lokala centrumanläggningar, inklusive byggnader avseende sjukvård och skolor, med statligt bostadslån har emellertid behov visat sig föreligga av sedvanlig bottenlångivning lill kommun. Gällande beslämmelser har därvid lagt hinder i vägen för sådan långivning utan inteckningssäkerhet.

1 fråga om långivning avseende samlingslokaler behandlades det aktuella spörsmålet i det förslag som förelades riksdagen med anledning av samlingslokalutredningens betänkande (prop. 1973:1, bilaga 13 p E 7). Kassan erinrar om att chefen för dåvarande inrikesdepartement därvid anförde att frågan om ändring av del för sladshypoleksinstilutionen gällande kravet på pantsäkerhet för alt institutionen skall kunna medverka vid belåning av kommunägda samlingslokaler lorde (1 behandlas i annat sammanhang.

En annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter synpunkt.

Kassan föreslår nu att möjlighet öppnas för stadshypoieksföreningarna att lämna lån direkt till kommun utan att kräva pantsäkerhet. Kassan erinrar om att Sparbankernas Inteckningsakliebolag genom beslut av regeringen hösten 1975 har erhållit motsvarande möjlighet. Enligt kassan bör stads-hypoieksförenings rält att lämna lån av förevarande slag liksom för Sparbankernas Inteckningsaktiebolag tiegränsas sä att lånet skall avse bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt län för anordnande av allmän samlingslokal och inte 11 avse högre belopp än upp lill statslånets nedre gräns.

En annan fråga som kassan tar upp i sin skrivelse gäller kassans möjligheter att lämna bidrag utan äterbetalningsskyldighet lill föreningarna i syfte att konsolidera dessa. Eftersom de egna fonderna såväl för kassans som för varje förenings del skall vara lägst 1 % av skulderna, synes det enligl kassan vara förutsatt att kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder skall utvecklas likformigt. Kassan framhålleratl denna förutsättning emellertid inte har förelegat under de senaste åren. Genom att kassans överskott varit större än föreningarnas har kassans reservfond kommit att uppgå till ett betydligt större belopp än föreningarnas sammantagna säkerhetsfonder. Vid årsskiftet 1974/75 uppgick sålunda kassans reservfond till 847 362 679 kr. medan föreningarnas sammantagna säkerhetsfonder uppgick till 608 463 650 kr Relationen mellan den egna fonden och skulderna var vid samma tidpunkt 2,05 % för kassans del och 1,46 % för de sammantagna föreningarnas del. För endast tre av stadshypoieksföreningarna översteg fondrelalionen 1,5 96.

Prop. 1975/76:158 11

Med hänsyn lill att föreningarnas säkerhetsfonder utgör det första ledet närdet gäller att täcka förluster i långivningen är det enligl kassan naturiigt alt så långt möjligt stärka dessa fonder. Föreningarna är såvitt gäller fondavsättningar hänvisade till de intäkter som uppstår genom förvaltnings-och fondbidrag från låntagarna/medlemmarna samt genom avkastningen på fonden. En ökning av medlemmarnas bidrag är uppenbariigen varken önskvärd eller aktuell. Överfördes medel från kassan till förening skulle däremot säkerhetsfonden kunna ökas i den omfattning som framstår som behövlig. Kassans årsvinst genereras till större delen av ränteintäkter som betalas av föreningarnas låntagare. Kassan anser därför att den möjlighet som kassan nu har all av årsvinsten bevilja förening bidrag utan återbelalningsskyldighel lill all läcka föreningens förvaltningskostnader bör utökas så att bidrag av årsvinsten (år beviljas förening också i andra fall, om reservfonden uppgår till en procent av kassans skulder. Kassan framhåller att en sålunda utvidgad bidragsmöjlighet självfallet kommer att tillämpas endast när särskilda skäl föreligger.

Nu gällande skattebestämmelser begränsar enligt kassan avsevärt dess möjligheter att utnyttja de nuvarande - liksom de av kassan föreslagna - bestämmelserna om bidrag till förening. Trots att en sådan möjlighet har förutsatts i lagen har inle föreskrivits nägon rätt för kassan att före skatt göra avdrag för bidrag till förening. Bestämmelser av det slag som finns intagna i kommunalskattelagen angående koncernbidrag bör enligt styrelsens mening tillämpas också på bidrag från kassan till förening. De motiv som ligger bakom dessa bestämmelser måsle även gälla i fråga om stadshypoteksinstitutionen. Förhällandet mellan kassan och förening är i förevarande avseende sådant all man kan jämställa det med förhållandel mellan moder- och dotterbolag. Kassan hemställer således att i en särskild lag föreskrivs att stadshypotekskassan har rätt alt före skatt göra avdrag för bidrag till stadshypoteksförening.

4 Remissyttrandena

Stadshypotekskassans förslagom höjning av kassans grundfond tillstyrks eller upptas eljest positivt av de remissinstanser som har yttrat sig om del, nämligen bankinspektionen, bostadssiyrelsen, delegationen lör bostadsfinansiering, fullmäktige I riksbanken och fullmäktige i riksgäldskoniorel. Delegationen lör bostadsfinansiering framhåller alt låneanspråken torde komma att bli höga även under de närmaste åren. Bostadsbyggandet kommer visseriigen att ligga på en betydligt lägre nivå, mätt i antalet nyproducerade lägenheter, än under den senaste tioårsperioden. Länebehovet för nyproduktionen kommer emellertid fortfarande att vara stort på grund av att den ökade andelen småhus och ökade kostnader över huvud taget medför en i slorl sett oförändrad investeringsvolym. Vidare kommer enligt dele-

Prop. 1975/76:158 12

gationen den ökade ombyggnadsverksamheten att medföra ökade låneanspråk.

När det gäller stadshypoteksföreningarnas möjlighet att lämna lån till kommun utan säkerhet av panträtt i fastighet eller tomträtt tillstyrks kassans förslag även i den delen av remissinstanserna. Delegationen för bo-siadslinansierlng framhålleratl det är endasl undantagsvis som kommunerna uppträder som byggherrar för bostadshus. Däremot finns det ett behov av alt kommunerna i viss utsträckning uppträder som byggherrar när det gäller att uppföra vissa bostadskomplement, t. ex. integrerade serviceanläggningar och barnstugor. Möjligheten att bättre samordna verksamheter som ligger under olika kommunala nämnder kan enligt delegationen vara en orsak lill att kommunerna själva vill ta på sig byggherreansvaret. Kommunernas möjligheter att svara för byggandet begränsas dock av att detta är svårare att finansiera än om ett allmännyttigt bostadsföretag svarar för byggandet, eftersom kommunerna inle kan få botienlån.

Delegationen finner del vidare vara angelägel att stadshypotekskassan kan tillföra föreningarna erforderiiga bidrag utan återbetalningsskyldighet. Delegationen pekar i sammanhanget på alt del nya bostadsmarknadslägel i viss mån ökar riskerna beträffande utestående krediter. Även bankinspektionen yttrar sig i bidragsfrågan. Inspektionen har inte något att erinra mot den lagändring kassan föreslår för all den skall la större möjligheter att lämna föreningarna bidrag av sin årsvinst. Redovisningen vid utgången av år 1974 visade att fondtäckningen i kassan var 2,05 96 och i föreningarna tillsammantagna 1,45 96. Medianvärdet för föreningarna var 1,35 96. Den största täckningen för förening uppgick lill 2,20 "... En förening låg på 0,79 ".>. Fondtäckningen för kassan och föreningarna lillsammans var 3,52 ".. av kassans skulder. En inom inspektionen upprättad statistisk översikt per den 31 oktober 1975 tyder på en viss, i sammanhanget ej avgörande höjning av siffrorna. Inspektionen konstaterar att fondkravet är väl täckt för kassan liksom även för föreningarna med något undanlag. Endast en förening uppfyller inte 1 96-kravet enligt huvudregeln. Det sammanlagda kravet för hela institutionen enligt den subsidiära regeln, dvs. 2 96, uppfylls dock mer än väl. Överföringar av medel från kassan till föreningarna för att öka dessas säkerhetsfonder är därför inte påkallade av gällande bestämmelser. Beslämmelserna kan enligt inspektionens mening anses i tillräcklig grad tillgodose behovet av fondiäckning. Som jämförelse nämner inspektionen att kapi-taliäckningskravet för motsvarande utlåning i bankerna är minst 1 96. All kassans upplåning disponeras för utlåning till allmänheten via föreningarna medför inte ett dubbelt risklagande. Samtidigt är det naturiigtvis önskvärt alt varje förening så långt möjligt uppfyller 1 96-kravet enligt huvudregeln. Kassan bör ha möjlighet att genom bidrag medverka till att fondrelationen i föreningen uppgår till minst 1 96. 1 anslulning till kassans uttalande att en vidgad bidragsmöjlighet skall användas endast när del föreligger särskilda

Prop. 1975/76:158 13

skäl säger sig bankinspektionen anse att som särskilda skäl kan betraktas att förenings säkerhetsfond inte uppgår till I 96,

Stadshypotekskassans förslag all kassan före skall skall få dra av bidrag till förening och att föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig intäkt vill bankinspektionen inte motsätta sig. Enligt inspektionens mening är dock kassans jämförelse med förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag i en koncern inte hell relevant.

Inte heller riksskatteverket, som är den enda remissinstans vid sidan av bankinspektionen som har beröri skattefrågan, har något att erinra mot att bidragen blir avdragsgill omkostnad för kassan och skattepliktig intäkt för föreningen. Enligt riksskatteverkets mening bör frågan om avdrag för stadshypotekskassans bidrag till föreningarna i första hand lösas genom den dispensmöjlighet som finns enligt 43 § 3 mom. kommunalskattelagen och i andra hand på det av kassan föreslagna sättet.

5 Föredraganden

Stadshypoteksinstitutionen lämnar kredit för uppförande av bostads- och affärsfastigheier samt för andra byggnadsprojekt om dessa finansieras med hjälp av statliga bostadslån eller statliga lån för anordnande av allmän samlingslokal. Utlåningen sköts av tjugo lokalt verksamma stadshypoteksföreningar under det att del centrala organet - stadshypotekskassan - skaffar medel för utlåning genom alt ge ut obligationer. Kassans rätt att låna upp medel är beroende av hur stor kassans grundfond är. Den sammanlagda upplåningen får inte uppgä till mer än tio gånger grundfondens belopp. Grundfonden består av en statlig garantiförbindelse och uppgår f. n. till 5 miljarder kr. Det sammanlagda beloppet av kassans upplåning får alltså f. n. inte överstiga 50 miljarder kr.

Grundfonden höjdes senast år 1974 med 1,1 miljard kr. (prop. 1974:76, NU 31, rskr 223, SFS 1974:261). Obligationsskulden uppgick vid utgången av år 1975 till drygt 45 miljarder kr. Kön av beviljade låneansökningar som kassan inte har kunnat effektuera till följd av läget på kapitalmarknaden uppgick på hösten 1975 till drygl 6 miljarder kr., dvs. mer än vad den återstående utläningsrälten omfattade. Kassan har föreslagit all grundfonden skall ökas till minsl 6 miljarder kr. Remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft någon erinran mot en höjning till 6 miljarder kr. Med hänsyn till alt kassans nuvarande upplåningsmarginal måste anses otillräcklig är även enligt min mening en sådan höjning av grundfonden befogad. Jag förordar sålunda att stadshypotekskassans grundfond höjs frän 5 miljarder kr. till 6 miljarder kr.

Den föreslagna grundfondshöjningen kräver att 13 S lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (SL) ändras. Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast formellt innebär större möjligheter lill obligationsuppläning. Den faktiska upplåning-

Prop. 1975/76:158 14

en får givetvis liksom hittills följa de normer som föreslavas av den allmänna kreditpolitiken.

Stadshypoieksföreningarna får i princip lämna lån endast mot betryggande säkerhet av panträtt i fast egendom eller i tomträtt. Ett undanlag från denna princip är alt samfällighetsförening-t. ex. förening som bildas för förvaltning av flera fastigheters gemensamma anläggning - kan, med hänsyn till de regler som tryggar sådan förenings kredit värdighet, få lån av stadshypoteksförening utan panlsäkerhet. Något sådani undantag för I å n till kommun görs däremot inte i lagen. För att lämna lån till en kommun skulle alltså sladshypoleksförening f n. vara skyldig all kräva panlsäkerhet i fastighet eller tomträtt. En kommun har emellertid i praxis ansetts vara förhindrad att pantsätta sin egendom.

Frågan om lån från stadshypoteksförening till kommun har tidigare inte varit något egentligt problem. Bostäder och bostadskomplement i kommunal regi har nämligen tidigare uppförts av kommunernas bostadsföretag som har ägt och belånat den fasta egendom som har bebyggts. I större utsträckning än tidigare förekommer del emellertid numera all kommuner direkt äger vissa objekt som finansieras med statliga län. Det kan vara fråga om pensionärsbosläder, barndaghem, fritidshem och lokala centrumanläggningar, bl. a. byggnader för skolväsendel. Statligt bostadslån till kommun uppgår normalt lill 30 ''. av del låneunderlag, som länsbostadsnämnden fastställer, och statligt lån och bidrag för anordnande av allmänna samlingslokaler till högst 50 ".. av det låneunderlag, som bostadsstyrelsen fastställer. Det finns därför ett behov av lån som svarar mot återstoden av läneunderiaget eller det i vissa fall högre pantvärde, som länsbostadsnämnden resp. bostadssiyrelsen också fastställer för fastigheten eller huset i fräga.

För all sladshypoleksinstilutionen skall kunna medverka när delta lånebehov skall tillgodoses föreslår stadshypotekskassan alt stadshypoieksföreningarna ges möjlighet att lämna kommunerna lån utan panlsäkerhet, när fråga är om bebyggelse som i övrigi finansieras med stöd av statligt bostadslän eller statligt lån för anordnande av allmänna samlingslokaler. Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Såväl Sparbankernas Inteckningsaktiebolag som Svenska Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB har nyligen efler ändring i bolagsordningarna fått motsvarande möjligheter all lämna lån till kommun. Jag förordar alt även stadshypoieksföreningarna ges rätt att lämna lån ät kommun utan panlsäkerhet.

Vad beträffar del belopp som lån åt kommun högst bör få uppgå till bör detta bestämmas med hänsyn till det statliga lånet. När hypotekslån och statligt lån beviljas annan låntagare mot säkerhet av panträtt i faslighet eller tomträtt, placeras hypolekslånet som bottenlån, dvs. med bäsla rätt, och del slalliga lånet därefter. Hypolekslånet kan alliså gälla högsl ett belopp som når upp till statslånels nedre gräns. Eftersom kommun avses få lån utan pantsäkerhet, kommer lånen inte att stå i viss förmånsrättsordning. 1 anslutning till vad som skulle ha gälli om fastighet eller lomträu hade utgjort pantsäkerhet bör del föreskrivas alt kommun inte får beviljas lån

Prop.1975/76:158 15

till högre belopp än som hade kunnat utgå, om hypolekslånet hade lämnats mot inieckningssäkerhet med företräde framför del statliga lånet.

Förslaget föranleder ändring i 31 S SL, vilken paragraf reglerar den f. n. till samfällighetsföreningar begränsade möjligheten att få låna hos stadshypoteksförening utan panlsäkerhet i fastighet eller tomträtt. Ändring behövs också i 19S SL. Där bör anges alt stadshypoteksförenings ändamål omfattar även långivning åt kommun.

Vid sidan av att stadshypotekskassan ställer medel till stadshypoteksföreningarnas förfogande för låneverksamhel kan kassan överföra medel till föreningar i form av bidrag utan återbelalningsskyldighel. För att täcka förenings förvaltningskostnader får sålunda kassan av sin årsvinst bevilja föreningen sådana bidrag. Skulle en förening ha lidit föriust som den inle kan läcka med sin säkerhetsfond, kan kassan vidare la i anspråk högst halva sin reservfond för bidrag utan äterbetalningsskyldighet äl föreningen. Föreningens säkerhetsfond skall uppgå lill lägst ett belopp som motsvarar 1 ".. av föreningens skulder, Samma krav gäller för kassans reservfond i förhållande till dess skulder. En förenings säkerhetsfond behöver inte uppfylla enprocenlskravet, om i stället samtliga föreningars säkerhetsfonder jämte kassans reservfond motsvarar 2 "..av kassans skulder.

Enligl kassans mening är den nuvarande möjligheten för kassan att lämna föreningarna bidrag av sin årsvinst alltför begränsad. Kassan föreslår därför att en mera allmän rätt att lämna sådana bidrag av årsvinsten skapas, dock all bidrag bör få utgå endast om reservfonden motsvarar I "..av kassans skulder. Reservfonden har emellertid under senare är varit betydligt större än säkerhetsfonderna sammantagna. Vid årsskiftet 1975/76 uppgick den t. ex. till 967 milj. kr. medan säkerhetsfonderna uppgick till 699 milj. kr. Förhållandet mellan fondmedlen och skulderna var vid samma tidpunkt över 2 ".. för kassans del och något mindre än 1,5 ".. för föreningarna tillsammans. Endast för fem föreningar översteg fondrelalionen 1,5 "... Kassan finner det vara naturiigt att föreningarnas säkerhetsfonder stärks så långt del är möjligt, eftersom dessa fonder tas i anspråk i första hand när det gäller alt täcka föriusler i långivningen. Från remissinstansernas sida tillstyrks eller lämnas kassans förslag utan erinran.

Jag kan för min del också instämma i vad kassan har anfört i bi drags frågan. Visseriigen är del, som bankinspektionen har framhållit, inte på grund av lagens krav på fondtäckning hos föreningarna nödvändigt att kassan bereds större möjligheter än hittills alt förslärka föreningarnas säkerhetsfonder. Endast två föreningars säkerhetsfond motsvarade vid utgången av år 1975 inte 1 ".. av föreningens skulder. Fondtäckningen för kassan och föreningarna lillsammans var långt större än del i andra hand gällde kravet pä 2 ".. (3,6 ".. vid 1975 års utgång). Råder det - som f n. är fallet - väsentlig skillnad mellan kassans och vissa föreningars fondiäckning, är det emellertid motiverat alt denna jämnas ut genom bidrag från kassan lill föreningarna.

Prop.1975/76:158 16

Som villkor för att kassan skall få använda vinstmedel för att lämna förening bidrag utan återbetalningsskyldighet bör i lagen anges att kassans reservfond uppgår lill lägst ett belopp motsvarande 1 ".. av kassans skulder. I övrigt bör, som kassan själv framhåller, den vidgade bidragsmöjligheten användas endast om särskilda skäl talar för. Exempel härpå är all förenings säkerhetsfond måsle förstärkas för att uppfylla enprocenlskravet eller då kassans fondtäckning är påtagligt högre än förenings. Ett annat exempel är all bidraget är avsetl au täcka förenings förvaltningskostnader. Möjlighet att lämna bidrag för delta ändamål medges ju f. n. Som framgår av vad jag tidigare har sagt är däremot del fallet att förening har lidit föriust som den inte kan täcka med sin säkerhetsfond särskilt reglerat.

Jag förordar att 15 § SL ändras i enlighet med vad jag nu har anfört.

1 gällande skattebestämmelser finns inte någon uttrycklig föreskrift som medger kassan att vid beräkningen av rörelseintäkt dra av bidrag från kassan lill förening. Del är ovisst om sådani bidrag skulle kunna betraktas som avdragsgill driftskostnad i kassans verksamhet. I den mån förening använder mottaget bidrag för avsättning lill säkerhetsfonden, är medlen under viss föratsättning avdragsgilla hos föreningen enligt 29 § 3 mom. kommunalskaltelagen (1928:370).

Kassan hemställer att det i lag skall föreskrivas att kassan vid beräkning av nettointäkt av rörelse får göra avdrag för bidrag till förening och att föreningen skall ta upp bidraget som skattepliktig rörelseintäkt. Jag anser liksom remissinstanserna att del finns fog för en sådan avdragsräli. Förhällandet mellan kassan och föreningarna kan väl jämföras med sådant koncernförhållande, i vilket avdrag medges enligt 43 § 3 mom. kommunalskaltelagen. Enligl min mening bör uttryckliga föreskrifter meddelas om kassans rätt till avdrag i förevarande fall. I en särskild lag bör sålunda anges att kassan vid beräkning av nettointäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får njuta avdrag för bidrag som lämnas lill stadshypoteksförening och - i konsekvens härmed - att mottagaren skall ta upp sådant bidrag som skattepliktig intäkt av rörelse.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

2. lag om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till stadshypoteksförening m. m..