Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:156 Regeringens proposition

1975/76:156

om höjning av visst avdrag vid arvs- och gåvobeskattning av förmåns-tagarförvärv, m. m.

beslutad den 4 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har uppta­gits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det vid arvs- och gåvobeskattningen skatte­fria beloppet för förmånstagarförvärv enligt vissa liv-, olycksfalls- och sjukförsäkringar höjs från 51 000 kr. till 59 000 kr. Därjämte föreslås i klarläggande syfte en smäne justering av 12 § andra stycket lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

1   Riksdagen 1975176. 1 .saml. Nr 156


 


Prop. 1975/76:156

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 12 § lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

12 §2 Har någon i enlighet med lagen (1927: 77) om försäkringsavtal in­satts såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten Över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på gmnd av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 § andra stycket nämnda lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är be­rättigad till laglott, med iakttagande dock av vad beträffande fördel­ning av sådant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jäm­likt 16 § lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringsta­garens make insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest för­värvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens jämUkt 15 § skattefria andel i boet skolat ökas.


Vidare skaU

a)   där livförsäkring, som är ka­
pitalförsäkring, tagits å försäk­
ringstagarens eller hans makes liv
samt den rätt, som på grund av
försäkringsavtalet tiUkommU ende­
ra av dem, jämlikt 116 § första
stycket lagen om försäkringsavtal
icke kunnat tagas i mät för nå-
gonderas gäld, eller

b)    där försäkring tagits för
olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tiUfaUit någon i egenskap av förmånstagare så­som skattefritt avräknas ett be­lopp av 51000 kronor. Har på grand av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare er­håUit sådant förvärv, som jämUkt 37 § 2 mom. är i beskattnings­hänseende likställt med gåva, må likväl å värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmåns­tagaren ej avräknas mer än sam­manlagt 51 000 kronor.


Vidare skall

a)    där livförsäkring, som är ka­pitalförsäkring men ej livränteför­säkring, tagits å försäkringstaga­rens eller hans makes liv samt den rätt, som på gmnd av försäk­ringsavtalet tillkommit endera av dem, jämlikt 116 § första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någonde-ras gäld, eller

b)   där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare så­som skattefritt avräknas ett be­lopp av 59 000 kronor. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare er­håUit sådant förvärv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i beskattningshän­seende likställt med gåva, må lik­väl å värdet av vad som inom loppet av tio år tillfallit förmåns­tagaren ej avräknas mer än sam­manlagt 59 000 kronor.


» Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. » Senaste lydelse 1975:1354.


 


Prop. 1975/76: 156                                                              3

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och ka-pitalförsäkringsanstalt på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall denne anses erhåUa på grund av en och samma försäkring, och skall så anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första in­sättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt till pension som utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i sam­band med tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eller genom en-gångsbetalning fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum för rätt tiU annan pension på grund av pensionsför­säkring eller för rätt till livränta, som utgår på grand av annan försäk­ring än pensionsförsäkring, i den mån vad som på grund av förordnan­de av samma person tillfallit den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring och 2 500 kronor vid annan livränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsför­säkring samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i anvisningama tUl 31 § kommunalskattelagen (1928: 370).

Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om för-månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tillämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grapplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt upp­gift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och äger tillämpning i fall där skatiskyldigbet inträtt efter utgången av år 1975.


 


Prop. 1975/76: 156

Utdrag"
FINANSDEPARTEMENTET
                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om höjning av visst avdrag vid arvs- och gåvobeskattning av förmånstagarförvärv, m. m.

Inledning

I skrivelse som kommit in till finansdepartementet den 20 febmari 1976 har Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) anmält att Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige träf­fat avtal för år 1976 och t. v. om höjning av de försäkringsbelopp som kan utgå enligt avtal om tjänstegrapplivförsäkring. Avtalet innebär att försäkringsbeloppen för varje försäkringsår skall utgå med belopp som svarar mot visst antal basbelopp enligt lagen (1962: 381) om allmän för­säkring. Det för ett visst år tiUämpliga basbeloppet skall vara det, som enligt nämnda lag gällde för november månad föregående år. Det högsta försäkringsbelopp som i form av gmndbelopp kan tillfalla en förmånstagare på grund av försäkringsfall under år 1976 utgör 6X9 700 == 58 200 kr. Höjningen har föranletts av önskemålet att, oavsett pen­ningvärdeförändringen, bibehålla det reella värdet av försäkringens efterievandeskydd oförändrat. I skrivelsen hemställer AFA att det skat­tefria förmånstagaravdraget i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvo­skatt (AGL) höjs och liksom AFA:s tjänstegrupplivförsäkring knyts an till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

Gällande ordning

Enligt 12 § AGL skall — då någon i enlighet med lagen (1927: 77) om försäkringsavtal insatts som förmånstagare — vad förmånstagaren erhåller på grand av försäkringen i regel anses som arv och arvsbeskat-


 


Prop. 1975/76: 156                                                    5

tas enligt vanliga regler. Vissa bestämmelser om inskränkningar i be­skattningen finns dock. Sålunda avräknas under vissa förutsättningar vid skattens beräknande ett skattefritt belopp från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare. Det skattefria beloppet ut­gör sedan år 1975 51 000 kr. Om förmånstagaren inom en tidrymd av tio år före försäkringsfallet erhåUit mer än ett förmånstagarförvärv av samma person, skall beloppen läggas samman och det skattefria be­loppet får uppgå tiU högst 51 000 kr.

Föredraganden

Den inledningsvis nämnda höjningen av försäkringsbelopp på tjänste-grupplivförsäkringsområdet har aktualiserat frågan om höjning av det skattefria grandavdraget i 12 § AGL. Liksom hittills bör som rUrtmärke gälla att högsta tUlåtna grundbelopp enligt AFA-försäkrmgen bör vara fritt från skatt enligt AGL. Jag förordar därför att det skattefria grund­avdraget vid här avsedda förmånstagarförvärv höjs tUl 59 000 kr. En motsvarande höjning av beloppsgränsen bör samtidigt ske såvitt gäller rätten till skattefritt avdrag för den som inom en tioårsperiod har er­håUit flera förmånstagarförvärv av samma person. De föreslagna bestäm­melserna bör gälla fr. o. m. ingången av innevarande år.

I klarläggande syfte föreslår jag därjämte att i 12 § andra stycket an­ges att bestämmelsen avser kapitalförsäkring som ej är livränteförsäk­ring.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till

iag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som före­draganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI   STOCKHOLM I97« 7«0102