Prop. 1975/76:151 Regeringens proposition
1975/76:151
om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.
beslutad den 26 februari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
G. E. STRÄNG
RUNE B. JOHANSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget den 1 juli 1976 överlåts till Statsföretag AB. Vidare läggs vissa riktlinjer fram för Utvecklingsbolagets framtida verksamhet. Bolaget skall även i fortsättningen ha som en uppgift att utveckla för samhället angelägna produkter, metoder och system samt att utgöra en kanal för utveckling av itmovationer från mindre företag och enskUda uppfinnare. Under de närmaste åren behöver Utvecklingsbolaget för denna uppgift tillföras ett bidrag. För budgetåret 1976/77 beräknas ett bidrag av 3 milj. kr. under styrelsens för teknisk utveckling forsknings- och utvecklingsanslag.
I propositionen föreslås att 27 milj. kr. anvisas i form av aktieägartillskott till Utvecklingsbolaget för att genomföra rekonstruktionen.
Sveriges Investeringsbank AB föreslås vidare få 26,7 milj. kr. över statsbudgeten nästa budgetår som ersättning för ett avskrivet lån till Utvecklingsbolaget.
1 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 151
Prop. 1975/76:151
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1976-02-26
Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist, AspUng, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Peterson.
Föredragande: statsrådet Johansson
Proposition om överlåtelse av aktier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.
1 Inledning
Svenska Utvecklingsaktiebolaget (i fortsättningen kallat Utvecklingsbolaget) bildades i juli 1968 (prop. 1968: 68, SU 1968: 131, rskr 1968: 304). 1 samband med bildandet av ett statligt förvaltningsbolag, Statsföretag AB, (prop. 1969: 121, SU 1969: 168, rskr 1969: 381) överfördes Utvecklingsbolagets aktier frän fonden för statens aktier till det nybildade förvaltningsbolaget.
Sedan Statsföretag i oktober 1971 med hänvisning till begränsade ekonomiska resurser hade hemställt att bli befriad från det direkta ägaransvaret för Utvecklingsbolaget, fördes dess aktier den 1 januari 1972 tillbaka till fonden för statens aktier (prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971: 326).
Utvecklingsbolaget fick vid bildandet 25 milj. kr. till sitt förfogande. Därav var 15 milj. kr. aktiekapital, 3 milj. kr. reservfond och 7 milj. kr. aktieägartillskott. Under perioden 1970—1971 tillfördes Utvecklingsbolaget 6,5 milj. kr. från Statsföretag, varav 2,5 milj. kr. var aktiekapital, 0,5 milj. kr. reservfond och 3,5 milj. kr. koncernbidrag. Genom statsmakternas beslut i enlighet med prop. 1971: 139 tillfördes Utvecklingsbolaget 12 milj. kr., varav 8 milj. kr. var aktiekapital och 4 milj. kr. reservfond.
I enlighet med statsmakternas beslut våren 1974 (prop. 1974: 54, NU 1974: 22, rskr 1974: 151) tillfördes Utvecklingsbolaget 30 milj. kr., varav 25 milj. kr. var aktiekapital och 5 milj. kr. reservfond. Aktiekapitalet kom därefter att uppgå till 50,5 milj. kr.
I mitten av år 1975 kom Utvecklingsbolaget i akuta ekonomiska svårigheter. För att ge bolaget rådrum för rekonstruktionsåtgärder avskrev
Prop. 1975/76:151 3
Sveriges Investeringsbank AB ett lån på 26,7 milj. kr. till bolaget. I avvaktan på ett slutligt förslag från regeringen om rekonstruktion av bolaget tillfördes detta vidare 40 milj. kr. som aktieägartillskott (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 109). Jag framhöll i propositionen att svårigheterna endast delvis kunde förklaras av det stora risktagande som ligger i denna form av verksamhet. I inte ringa grad var det ekonomiska utfallet i företagsgruppen en följd av bristande planering och kontroll av verksamheten. Jag underströk emellertid behovet av industriellt inriktat utvecklingsarbete med inriktning på den samhälleliga sektom. Vissa riktlinjer angavs för saneringen och rekonstruktionen av bolaget (se prop. 1975/76: 66 s. 8—9).
Utvecklingsbolaget och Statsföretag har i skrivelse den 26 februari 1976 föreslagit bl. a. att Statsföretag per den 1 juli 1976 skall överta samtliga aktier i Utvecklingsbolaget. Denna skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
2 Motiv för inrättande av ett statligt utvecklingsbolag
Föredragande statsrådet redogjorde i prop. 1968: 68 för de skäl som motiverade att ett statligt utvecklingsbolag inrättades. Ett väsentligt skäl var behovet av att för samhället och ytterst för konsumentema angelägna produkter, metoder och system kommer fram så snabbt som möjligt och får en från teknisk och kommersiell synpunkt tillfredsställande utformning.
Ett andra skäl var att ge de statliga företagen och verken förbättrade möjligheter att etablera samarbete med näringslivet i övrigt för att utveckla och marknadsföra produkter samt att ge ökade möjligheter till samarbete inom den statliga företagsgruppen.
Ett tredje skäl var att skapa bättre förutsättningar för exploatering av innovationer gjorda av anställda vid statliga myndigheter och företag. Ett fjärde var behovet av att skapa ytterligare en kanal för utveckling och exploatering av innovationer gjorda speciellt inom mindre företag samt av enskUda uppfinnare och forskare.
Enligt föredraganden kunde det statliga utvecklingsbolaget i princip arbeta på två olika sätt. Det första innebar att bolaget för en beställares räkning utförde ett uppdrag mot ersättning på kommersiella grunder. Det andra och på sikt väsentligare sättet var att initiera och genomföra projekt med satsande av eget kapital. Det kunde härvid, bl. a. i syfte att bättre bestämma ett projekts marknadsfömtsättningar, vara nödvändigt för utvecklingsbolaget att under en viss tid själv medverka i tillverkning och försäljning av en produkt. Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet borde dock inte utvecklas därhän att bolaget förlorade sin urspmngliga karaktär. Strävan borde vara att, efter en tid som kunde komma att variera från fall till fall, avskilja tillverknings-och försäljningsverksamhet.
Prop. 1975/76:151 4
Föredraganden betonade att det senare skälet var det på sikt väsentliga och framhöll att det var nödvändigt att bolaget arbetade utifrån ett principiellt krav på tillfredsställande lönsamhet på lång sikt. Detta borde ge den bästa vägledningen för ett ekonomiskt riktigt projektval och leda till att trots ett i princip brett verksamhetsfält tUlgängliga resurser utnyttjades effektivt genom stark koncentration till ett urval projekt. Föredraganden påpekade också att den eftersträvade avkastningen på det egna kapitalet kunde uppnås först på lång sikt.
Sistnämnda uttalande underströk jag, när jag i prop. 1971:139 påpekade att lönsamhet inom ett projekt torde kunna påräknas först i genomsnitt fem år efter det att utvecklingsarbetet på projektet har påbörjats. Jag underströk samtidigt att varje utvecklingsbolag som uteslutande engagerar sig i nya projekt utsätter sig för en betydande ekonomisk risk. Jag påminde vidare om det angelägna i att Utvecklingsbolagets tillverknings- och försäljningsverksamhet inte utvecklades därhän att bolaget kom att förlora sin urspmngliga karaktär. Bolagets strävan borde vara att avskilja tUlverknings- och försäljningsverksamheten. Givetvis borde det ekonomiskt mest fördelaktiga försäljningstUlfället avvaktas. Jag erinrade också om att bolaget borde koncentrera sm verksamhet till ett mindre urval projekt.
För åren 1972 och 1973 redovisade UtveckHngsbolaget ett positivt nettoresultat. Trots detta behövde bolaget, för att även fortsättningsvis kunna genomföra de projekt som företaget hade engagerat sig i, ett kapitaltUlskott. Ar 1974 fick bolaget ett kapitaltUlskott på 30 milj. kr. Jag anförde vid min anmälan att tillskottet borde ge Utvecklingsbolaget möjlighet att i viss omfattning ta upp nya projekt. Jag betonade emellertid samtidigt att det i synnerhet för företag av Utvecklingsbolagets karaktär är ett väsentligt krav att verksamheten koncentreras till ett begränsat antal särskUt intressanta projekt. Jag fäste även uppmärksamheten på att Utvecklingsbolaget fortlöpande måste vara berett att lägga ner projekt, vars förutsättningar har försämrats så att den långsiktiga lönsamheten kan förväntas bli låg.
Vidare framhöll jag nödvändigheten av att Utvecklingsbolaget vid påbörjandet av nya projekt beaktade att bolaget upprätthöll en tillfredsställande likviditet och soliditet. Jag påpekade att ytterligare ekonomiska möjligheter att starta nya aktiviteter kunde skapas genom att tillgångar avyttrades och genom samarbete med andra intressenter.
3 Utvecklingsbolagets verksamhet
Utvecklingsbolaget bestod vid utgången av år 1975 av ett moderbolag och sex dotterbolag. Moderbolaget hade då 79 anställda. Vid samma tidpunkt var 551 personer anställda i dotterbolagen. Företagsgruppens omsättning var under år 1975 92 milj. kr. En redovisning av verk-
Prop. 1975/76:151 5
samheten inom Utvecklingsbolaget med dotterbolag samt en preliminär beräkning av redovisat resultat för år 1975 bör fogas till protokollet i detta ärende som resp. bilaga 2 och 3.
4 Föredraganden
Svenska Utvecklingsaktiebolaget (Utvecklingsbolaget) bildades år 1968. Det har till uppgift bl. a. att medverka till att för samhället i vid mening angelägna produkter, metoder och system kommer fram så snabbt som möjligt och får en från teknisk och ekonomisk synpunkt tillfredsställande utformning. Bolaget skall också skapa bättre förutsättningar för exploatering av innovationer och därvid utgöra en kanal för innovationer gjorda speciellt inom mindre företag och av enskilda forskare och uppfinnare.
Verksamheten skall bedrivas dels genom att bolaget åtar sig uppdrag mot ersättning pä kommersiella grunder, dels genom att det initierar och genomför projekt med insats av eget kapital.
I sistnämnda fall förutsätts att bolaget övergångsvis kan engagera sig i tillverkning och marknadsföring av nya produkter. För att bolaget inte skall förlora sin karaktär av utvecklingsbolag skall strävan vara att bolaget, så snart som detta är ekonomiskt möjligt, avskiljer tUlverknings-och försäljningsverksamhet för att successivt frigöra kapital och andra resurser för nya projekt. Härigenom kan bolagets storlek begränsas och en nödvändig flexibilitet skapas.
Utvecklingsbolaget skall arbeta utifrån ett krav på tillfredsställande lönsamhet pä lång sikt. Detta förutsätter bl. a. att tUlgängliga resurser koncentreras till ett urval av särskilt intressanta projekt.
Utvecklingsbolaget hade vid ingången av år 1975 ett aktiekapital av 50,5 milj. kr. och en reservfond på 12,5 milj. kr. De balanserade förlusterna var ca 25 milj. kr. För år 1975 budgeterades en förlust pä ca 17 milj. kr.
I början av sommaren 1975 blev det känt att förlusten för år 1975 skulle bli avsevärt större, främst beroende på en reviderad, oväntat dålig resultatprognos för dotterbolaget AB Samefa. Snabba saneringsåtgärder blev nödvändiga. I avvaktan på ett slutligt förslag om rekonstruktion skrev Sveriges Investeringsbank AB (Investeringsbanken) av ett lån till Utvecklingsbolaget på 26,7 milj. kr. Vidare tUlfördes bolaget 40 milj. kr. som aktieägartillskott (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19, rskr 1975/76: 109).
Jag återkommer nu med förslag hur rekonstmktionen av Utvecklingsbolaget bör ske. Innan jag redogör för detta förslag finner jag det nödvändigt att lämna en något utförligare bakgmndsbeskrivning avseende dels händelseutvecklingen under år 1975, dels vissa principiella aspekter på Utvecklingsbolagets verksamhet.
t2 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 151
Prop. 1975/76:151 6
Händelseutvecklingen under år 1975
Jag framhöll vid min aimiälan hösten 1971 av vissa frågor rörande Utvecklingsbolaget (se prop. 1971: 139 s. 16) att det tidigast om tre till fyra år torde vara möjligt att bedöma verksamhetens ekonomiska förutsättningar på sikt och ta ställning till frågan om en principiell omprövning av företagets mål och verksamhet. Detta innebar att en sådan bedömning kunde göras först år 1975. Jag upprepade detta i prop. 1974: 54 och aviserade en utvärdering av verksamheten under år 1975.
Ett utredningsarbete i detta syfte igångsattes på mitt uppdrag våren 1975. Utvärderingen genomfördes inom industridepartementet med biträde av utomstående konsulter. Jag har tidigare i prop. 1975/76: 66 kortfattat redogjort för den sålunda genomförda avstämningen mellan givna riktlinjer och genomförd verksamhet. Utvärderingen var ett steg i förberedelsearbetet för en mera definitiv bedömning av Utvecklingsbolagets mål och verksamhet.
Utvecklingsbolagets styrelse hade å sin sida redan under år 1974 tagit vissa initiativ som syftade till att säkra bolagets långsiktiga verksamhet. Diskussioner togs upp mellan företagsledningarna för Utvecklingsbolaget och Statsföretag AB för att utröna förutsättningarna för ett vidgat samarbete mellan de två företagen. Dessa överläggningar resulterade i att Utvecklingsbolaget och Statsföretag i en gemensam skrivelse tUl regeringen den 5 maj 1975 hemställde att förhandlingar skulle tas upp syftande till att överföra statens aktier i Utvecklingsbolaget till Statsföretag. I skrivelsen framhölls bl. a. att det var av värde för Statsföretag att ha tillgång till en enhet inom gruppen med Utvecklingsbolagets tekniska kompetens, som kunde ansvara för utvecklingsprojekt av betydelse för Statsföretagsgruppen. I prop. 1975/76: 66 har även på denna punkt en mera detaljerad redogörelse lämnats.
På senvåren 1975 pågick således ett utredningsarbete och förelåg även i övrigt material som enligt min mening skulle — under då kända förhållanden — ge ett fullt tillfredsställande underlag inför statsmakternas beslut om Utvecklingsbolagets framtid. Vid denna tidpunkt syntes förutsättningarna finnas för att lägga förslag till riksdagen hösten 1975 angående Utvecklingsbolagets framtida verksamhet.
Under juni 1975 anmälde emellertid Utvecklingsbolagets verkstäUande ledning för styrelsen att det förväntade rörelseresultatet för år 1975 skulle bli avsevärt sämre än beräknat. Därigenom hade också de förutsättningar jag nyss har berört väsentligt förändrats. Till frågorna om framtida uppgifter, finansieringsbehov och ägarförhållanden fogades ett akut behov av åtgärder i syfte att sanera och rekonstraera verksamheten, främst inom vissa av dotterbolagen. En redogörelse för denna händelseutveckling har lämnats i prop. 1975/76: 66.
Ett intensivt sanerings- och rekonstruktionsarbete inleddes omedelbart på industridepartementets och styrelsens initiativ. Till denna fråga skaU jag strax återkomma.
Prop. 1975/76:151 7
Erfarenheterna av den hittillsvarande verksamheten
Jag har tidigare i prop. 1975/76: 66 i vissa hänseenden anfört kritik mot skötseln av Utvecklingsbolaget, främst vad gäller kontrollen över UtveckUngen i några av dotterbolagen. Denna kritik kvarstår. Jag finner det emellertid angeläget att samtidigt framhålla de många positiva resultaten av bolagets verksamhet.
Genom bolaget har viktiga initiativ tagits till samordning inom svensk datorindustri. Stansaab Elektronik AB (Stansaab) — i vilket Utvecklingsbolaget är hälftendelägare — är en av världens ledande tillverkare inom sitt huvudområde, flygtrafikledningssystem. Ett viktigt — men kommersiellt riskfyllt — utvecklingsarbete på pressteknikens område bedrivs inom AB Carbox i Ystad. Den tillverkningsteknologi som har tagits fram för bUskyltstillverkningen har även intemationellt fått lovord. En ny kilometerräknare avsedd för reformen rörande beskattning av släpvagnar har tagits fram. Ett betydelsefullt utvecklingsarbete har också bedrivits inom miljövårdsteknikens och den medicinska teknikens område.
De positiva resultat av Utvecklingsbolagets verksamhet som sålunda enligt min mening föreligger måste bedömas mot bakgrund av de förutsättningar för verksamheten som jag tidigare har redogjort för. Det finns särskild anledning att betona de svårigheter som har funnits att avyttra utvecklingsprojekt. Erfarenheten från Utvecklingsbolaget är att en försäljning av utvecklingsprojekt på företagsekonomiskt försvarbara vUlkor är svår att genomföra, innan man hunnit mycket långt fram i ett exploateringsskede. Detta har i praktiken medfört alt Utvecklingsbolaget känt sig tvingat att gradvis bygga upp en koncern med utvecklingsverksamheten organiserad i dotterbolagsform. Härigenom har en betydande del av de tUlgängliga resurserna bundits upp. Detta understryker i sin tur nödvändigheten av att utvecklingsverksamhet av det slag som åsyftades med Utvecklingsbolaget bedrivs på sådant sätt att avyttring av projekt kan genomföras smidigt och med enkla ersättningsprinciper. Detta torde kräva att bolaget ägs av ett större företag med utvecklings- och produktionsresurser, käimedom om marknaden och försäljningsorganisation.
Mot den bakgmnd som jag har redovisat finns det enligt min mening inte skäl att ifrågasätta de näringspolitiska motiven för Utvecklingsbolaget. Utvecklingsbolaget skall enligt min mening inte kritiseras för att det har gjort förluster under sina första år. All erfarenhet visar att vissa misslyckanden och höga kostnader måste accepteras vid utvecklingsverksamhet.
Utvecklingsbolagets svårigheter med den under år 1975 starkt stegrade förlusten — där kritik för bristande kontroll således bör riktas — påverkar inte denna slutsats.
Den samlade bedömningen av erfarenheterna hittUls kan sägas vara
Prop. 1975/76:151 8
följande. Staten bör även fortsättningsvis inte enbart genom bidrag till privata företag stödja långsiktigt utvecklingsarbete utan även genom ett helägt utvecklingsbolag medverka vid genomförandet av sådant arbete. Utvecklingsverksamheten bör vara ägarmässigt knuten tiU ett företag med omfattande industriell produktion och marknadskontakt, som skapar möjligheter tiU samarbete med andra utvecklingsresurser och smidig fortsatt exploatering i ett rörelsedrivande bolag när projektet når tillräcklig mognad. Den utvecklingsverksamhet som det här gäller, kan inte alltid bedrivas så att normal företagsekonomisk lönsamhet uppnås, framför allt på kort sikt.
För att upprätthålla en utvecklingsresurs av den karaktär som här avses krävs vissa löpande finansiella tUlskott utifrån. Alternativet är att bedriva enbart sådant utvecklingsarbete som tillgängliga vinstmedel inom ett produktionsföretag medger och som relativt nära ansluter sig till redan etablerad produktion. A andra sidan måste som gmndläggande utgångspunkt gälla att såväl marknadsfömtsättningar som ekonomiska förutsättningar finns för de projekt som utvecklas. De ekonomiska problem som Utvecklingsbolaget har råkat in i är delvis ett uttryck för svårigheterna att förena dessa olika krav. Strävan att uppnå företagsekonomisk lönsamhet på relativt kort sikt har lett till en snedfördelning av utvecklingsbolagets kapitalresurser. Betydande belopp har bundits i produktion och marknadsföring, i vissa fall utan tillfredsställande styrning från företagsledningens sida.
Denna bedömning har varit riktgivande för det förslag till rekonstruktion som jag nu skall redogöra för.
Förslag till rekonstruktion
Rekonstruktionen av Utvecklingsbolaget inleddes omedelbart efter det att de nya ekonomiska förhållandena blev kända sommaren 1975. Ett viktigt första steg var Investeringsbankens beslut i början av juli månad att skriva av en fordran på Utvecklingsbolaget om 26,7 milj. kr. Jag återkommer i det följande till detta. Genom avskrivningen och riksdagens beslut i december 1975 att tUlföra UtveckUngsbolaget 40 milj. kr. i form av aktieägartillskott fick bolaget erforderligt rådmm för att fullfölja saneringsarbetet. Arbetet inriktades till väsentlig del på avyttring av vissa företagsenheter inom gmppen.
Jag avser därför att först redogöra för den del av rekonstruktionsarbetet som berör de helägda dotterbolagen samt Stansaab.
Försäljningen av Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) har tidigare anmälts för riksdagen (prop. 1975/76: 25 bil. 7). Utvecklingsbolagets aktier i SAKAB har överförts till fonden för statens aktier. Försäljningen kunde ske på sådana viUkor att Utvecklingsbolaget kompenserades för nedlagda utvecklingskostnader.
Aktierna i dotterbolaget Grubbens-Fractionator AB har per den 1
Prop. 1975/76:151 9
januari 1976 sålts tiU Cellwood AB, ett svenskt företag med verksamhet inom samma område som Gmbbens-Fractionator AB. Vidare har aktierna i dotterbolaget Anatom AB, likaledes per den 1 januari 1976, sålts till Landstingens Inköpscenlral (LIC).
Jag finner för egen del dessa båda försäljningar vara naturliga led i rekonstruktionen. Det funktionella samband som enligt uppgift finns mellan Gmbbens-Fractionator AB och Cellwood AB resp. mellan Anatom AB och LIC bör kunna medverka till att företagens fortbestånd säkras. De anställda i de båda dotterföretagen har deltagit i förberedelsearbetet för försäljningen. Jag finner detta tillfredsställande.
Kvarstående helägda dotterbolag — Samefa, Carbox, Edvin Gardmo AB och AB TeUusond — är f. n. föremål för vissa åtgärder och överväganden inom ramen för rekonstruktionsarbetet. Jag vill härvid nämna följande.
Vid Samefa pågår under ny ledning ett omfattande arbete i syfte att anpassa produktionsresurserna tUl försäljningsmöjligheterna. Genom naturlig avgång har personalstyrkan sedan senhösten 1975 reducerats med ca 45 personer. En ytterligare minskning av personalstyrkan torde visa sig nödvändig.
Carbox befinner sig i ett övergångsskede meUan utvecklingsarbete och exploatering. Företaget belastas alltjämt av höga kostnader för utveckling och marknadsintroduktion samtidigt som intäkterna fortfarande är begränsade. Carbox har rönt nationell och internationell uppmärksamhet. Det är angeläget att företaget ges förutsättningar att arbeta vidare så långt att mer säkra kommersiella bedömningar kan göras. Statens utvecklingsfond har till uppgift att finansiera utvecklingsverksamhet av den karaktär det här är fråga om. En del av de 20 milj. kr. som fonden har föreslagits bli tillförd nästa budgetår (prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 255) bör få användas för att stödja utvecklingsverksamheten vid Carbox. Jag beräknar behovet av medel lill 5 milj. kr. Vad gäller framtida ägartUlhörighet har jag erfarit att Investeringsbanken beslutat pröva frågan om ett övertagande av Carbox.
Det hälftenägda Stansaab är ett av Sveriges mest avancerade företag på dataområdet. Företaget befinner sig i ett skede av snabb utveckling, som ställer betydande krav både på teknisk utveckling och kapitalinsatser. Investeringsbanken, vars uppgift är bl. a. att satsa pä tekniskt avancerade områden med god utvecklingspotential, har svarat för en inte oväsentlig del av Stansaabs kapitalförsörjning. Mot denna bakgrund finner jag det vara naturligt att Investeringsbanken övertar Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab. Jag har erfarit att banken prövar frågan om ett sådant övertagande.
Jag övergår nu till att behandla frågan om moderbolaget.
Riksdagens näringsutskott anförde vid sin behandling av prop. 1975/ 76: 66 att rekonstmktionsarbetet borde inriktas på att föra över Utveck-
Prop. 1975/76:151 10
lingsbolaget till Statsföretag. Statsföretag skulle därigenom få en utvecklingsenhet, något som enligt utskottet tedde sig nödvändigt (NU 1975/ 76: 19 s. 5).
Utskottet betonade i sitt av riksdagen godtagna betänkande att ett ägarskifte inte fick gå ut över de urspmngliga syftena med Utvecklingsbolaget. Att söka få fram produkter, metoder och system som är angelägna från samhällelig synpunkt borde därför enligt utskottet alltjämt vara ett viktigt mål. Utvecklingsbolagets resurser fick vidare, efter att ha förts över till Statsföretag, inte helt reserveras för koncernens egna projekt.
Med utgångspunkt i näringsutskottets uttalanden har överläggningar ägt rum mellan Utvecklingsbolaget och Statsföretag. Resultatet härav har sammanfattats i en gemensam skrivelse den 26 februari 1976.
Ett genomförande av förslagen i skrivelsen skulle i korthet innebära följande.
Statsföretag övertar per den 1 juli 1976 för 100 kr. samtliga aktier i UtveckUngsbolaget.
Utvecklingsbolaget ges därefter uppgiften att dels vara central utvecklingsresurs för Statsföretag, dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och kommersiellt riskfyllda, projekt av samhällsangelägen natur, som inte ryms inom Statsföretags målsättning.
UtveckUngsbolaget planeras att från den 1 juU 1976 bestå av ca 40 personer. Som riktpunkt skall gälla att Statsföretag för egna ändamål skall belägga hälften av bolagets resurser. För att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som inte har samband med Statsföretag, skaU Utvecklingsbolaget tillföras ett bidrag. Detta beräknas behöva uppgå till 3 milj. kr. per år räknat i 1976 års penningvärde.
Statsföretag bär, utöver nämnda bidrag, det fulla ekonomiska ansvaret för Utvecklingsbolaget.
Utvecklingsbolagets aktiekapital förutsätts t. v. bli 2,5 milj. kr.
Innan jag redogör för min syn på de frågor som tas upp i skrivelsen vill jag något kommentera olika former för statligt utvecklingsstöd.
I Sverige har, liksom i flertalet industriländer, staten efterhand tagit på sig ett aUt större ansvar för både utveckling av teknik och utnyttjande av teknik för samhällets olika behov. Detta ansvar tar sig uttryck i bl. a. statligt utvecklingsstöd i flera former. Grundläggande är de statliga insatserna för högre naturvetenskaplig och teknisk utbildning och forskning. Av intresse för den fråga jag här behandlar är stödet till utveckling av tekniska innovationer, dvs. nya produkter, processer eller system som kan tillgodose viktiga samhällsbehov eller vara av betydelse för näringslivets förnyelsemöjUgheter. För industrins del finns även särskUda branschinriktade åtgärder t. ex. finansiering av gemensamma forsknings- och utvecklingsprogram. Slutligen bör nämnas
Prop. 1975/76:151 11
de insatser som avser att bevara och utveckla kompetens inom teknikområden av allmän eller framtida betydelse.
Stödet tUl utveckling av tekniska innovationer lämnas av ett flertal organ. Dessas oUka verksamhetsområden karaktäriseras av de olika skedena i utvecklingsprocessen.
I de första skedena av utveckUngsprocessen där det gäller att konkretisera en projektidé eller att rent tekniskt utveckla den lämnas stöd av styrelsen för teknisk utveckling. Styrelsens stöd upphör normalt när projektet är tekniskt färdigutvecklat. För att föra fram projektet till ett stadium där produktens pris och avsättningsmöjligheter mer noggrant kan beräknas kan statens utvecklingsfond lämna stöd till projektet. När en noggrannare kommersiell bedömning av projektet kan göras finns möjligheter för Investeringsbanken att lämna kredit för att finansiera exploateringen. Utvecklingsbolaget, avslutningsvis, bildades för att i egen regi kunna utveckla och genomföra projekt i alla de nämnda utvecklingsfaserna.
Som framgår av min redogörelse disponerar samhället över flera instrument i forsknings- och utvecklingskedjan av vilka några har kommit till eller vidareutvecklats sedan Utvecklingsbolagets tillkomst. Förslaget i skrivelsen från Utvecklingsbolaget och Statsföretag finner jag väl falla inom den allmänna ram för statliga insatser på forsknings-och utveckUngsområdet som jag har tecknat i det föregående. Jag kan sålunda i huvudsak biträda detta förslag.
Utvecklingsbolaget får, om förslaget genomförs, en anknytning tUl en företagsgmpp med omfattande industriell verksamhet vilket, som jag tidigare har anfört, synes vara en gmndläggande fömtsättning för framgångsrikt utvecklingsarbete av det slag som här åsyftas. Jag förordar således att aktierna i Utvecklingsbolaget överlåts till Statsföretag per den 1 juU 1976.
Som jag också tidigare har anfört, behöver en långsiktigt arbetande samhällsinriktad utvecklingsresurs tillföras medel i form av bidrag. Jag ansluter mig således tiU förslaget också på denna punkt. Detta bidrag skall motsvara kostnaden för att — sedan projektbaserad finansiering genom t. ex. bidrag, lån och uppdragsintäkter har tillgodoräknats — upprätthålla en kvalificerad utvecklingsresurs för arbete med långsiktiga, för samhället angelägna projekt. Bidraget bör utgå från anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. För budgetåret 1976/77 beräknar jag bidragsbehovet tiU 3 milj. kr. Jag avser att i samband med att föreskrifter meddelas för styrelsens anslagsdisposition nästa budgetår återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.
Vad gäller genomförandet av verksamheten bör en ändring göras av riktlinjerna för bolagets arbete. Utvecklingsbolaget bör inte medverka i exploateringen av utvecklingsprojekt. Ekonomiskt Uvskraftiga
Prop.1975/76:151 12
utvecklingsprojekt bör överföras till de producerande företagen inom Statsföretagsgruppen eller säljas tiU utomstående. Ersättningsgrunderna härför bör kunna läggas fast av den nye ägaren. Jag finner detta naturligt med tanke på det fulla ekonomiska ansvar för Utvecklingsbolaget som Statsföretag åtar sig.
Vad gäller dimensioneringen av Utvecklingsbolaget torde den tänkta omfattningen vara tUlräcklig för att skapa tillfredsställande mångsidighet i kompetensen och en miljö i övrigt som borgar för hög kvalitetsnivå på bolagets personal.
Det statliga bidraget till den del av Utvecklingsbolagets verksamhet som har samband med dess ursprungliga uppgifter medför ett behov av uppföljning av denna verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att i samband med att medel ställs tUl förfogande lämna de närmare riktlinjer som behövs för uppföljning av denna del av bolagets verksamhet.
Jag har därmed redogjort för pågående rekonstruktionsarbete vad avser dotterbolagen, liksom för riktlinjerna för det framtida Utvecklingsbolaget. Avslutningsvis skall jag beröra vilka åtgärder som behövs för att fuUfölja rekonstruktionsarbetet. Jag vill i detta sammanhang understryka vikten av att detta arbete liksom hittills genomförs i nära samarbete med den berörda personalen och dess organisationer.
Statsföretag har förklarat sig berett att per den 1 juli 1976 också överta de vid denna tidpunkt till företag utanför Stalsföretagsgmppen ännu inte avyttrade dotterbolagen. Förutsättningen härför är dock att staten svarar för att samtliga förluster per den 31 december 1976 i resp. bolag till fullo täcks. Det ekonomiska ansvaret för verksamheten efter den 1 januari 1977 bärs av Statsföretag.
Jag biträder förslaget i aUt väsentligt. Genom att utnyttja tillfört aktieägaretillskott och tillgängliga reserver samt genom att sätta ned aktiekapitalet i Utvecklingsbolaget bör rekonstruktionen kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för rekonstruktionen bör dock regleras i ett sammanhang. Jag förordar därför att ett belopp nu tillskjuts av ägaren för att fullfölja rekonstruktionen. Jag beräknar härför 27 mUj. kr. som tillförs Utvecklingsbolaget i form av aktieägartillskott. Huvudparten av beloppet torde behöva användas för direkta insatser i samband med försäljning av kvarvarande dotterbolag. Beloppet bör utgöra full ersättning till Statsföretag för övertagandet av moderbolaget och eventueUa dotterbolag. Härvid har jag beräknat att Utvecklingsbolaget skall ha ett aktiekapital av 2,5 milj. kr. vid utgången av år 1976. Jag avser att i samband med att föreskrifter meddelas för anslagsdispositionen nästa budgetår återkomma till regeringen i denna fråga.
SlutUgen vUl jag ta upp frågan om den fordran på 26,7 milj. kr. på Utvecklingsbolaget som Investeringsbanken har skrivit bort. Detta
Prop. 1975/76:151 13
skedde på grund av att det var nödvändigt för att ge bolaget rådrum för vidare rekonstruktionsåtgärder. Banken bör kompenseras för denna förlust. Detta bör ske genom att banken tillförs 26,7 milj. kr. över ett särskilt anslag på statsbudgeten.
Den samlade kostnaden för rekonstmktionen är givetvis svär att uppskatta. Direkt skulle enligt det förslag som jag här har redogjort för av statsmedel ha tillförts 67 milj. kr. bestående av dels det redan givna aktieägartillskottet om 40 milj. kr. dels det nu föreslagna aktieägartillskottet för år 1976 om 27 milj. kr. Därutöver kommer ersättningen tUl Investeringsbanken om 26,7 milj. kr. Sammantaget skulle således ca 94 milj. kr. ha tillförts. De medel som föreslås för att möjliggöra att utvecklingsverksamheten inom Utvecklingsbolaget och Carbox kan fortgå, kan enligt min mening inte räknas som rekonstruktionskostnader.
Jämfört med de förhåUanden som var kända hösten 1975 och som redovisades i prop. 1975/76: 66 kan vad gäller resultatet för är 1975 en försämring på en punkt noteras. För detta år budgeterades för Samefa ett mindre överskott. Företaget visar nu för år 1975 en förlust före dispositioner om ca 30 milj. kr. Resultatet för år 1975 blir därmed för Samefa också väsentligt sämre än vad som beräknades under hösten vilket i sin tur medför att koncernens resultat försämras. Genom förbättrade resultat för andra företag inom gruppen kan dock den sammantagna resultatförsämringen jämfört med de beräkningar som kunde göras hösten 1975 begränsas till ca 5 milj. kr. Resultatet före dispositioner för år 1975 skulle därmed bli ca 51 milj. kr. Härav faller således 30 milj. kr. på Samefa. Förlusten i Samefa har därmed varit en mycket tungt bidragande orsak till de akuta svårigheter som Utvecklingsbolaget befinner sig i.
Genomförandet av rekonstruktionen medför extraordinära kostnader och ställer ökade anspråk på konsolidering. Med hänsyn tagen till ytterligare nedskrivningar, extraordinära kostnader i samband med rekonstruktionen m. m. kommer den sammantagna redovisade förlusten för år 1975 enligt nu tillgängliga beräkningar att uppgå tUl ca 90 milj. kr. jämfört med i prop. 1975/76: 66 beräknade 67—70 milj. kr. (jfr. bUaga 3).
De uppgifter om resultatutfaUet för år 1975 som jag här har lämnat är under ytterligare några veckor preliminära. Bokslutet för år 1975 har ännu inte hunnit föreläggas och godkännas av styrelsen i Utvecklingsbolaget. Ett preliminärt bokslut kommer att färdigställas inom kort och ställas till vederbörande riksdagsutskotts förfogande.
Prop. 1975/76:151 14
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att aktierna i Svenska Utvecklingsaktiebolaget överlåts till AB StatsföreUg för 100 kr.,
2. godkänna vad jag har anfört om Svenska Utvecklingsaktiebo-lagets framtida verksamhet,
3. till Medelstillskott till Svenska Utvecklingsaktiebolaget för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 27 000 000 kr.,
4. till Bidrag till Sveriges Investeringsbank AB för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 26 700 000 kr.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1975/76:151 15
Bilaga I
Till Chefen för Industridepartementet
Rekonstruktion av Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.
Riksdagens näringsutskott anförde vid sin behandling av regeringens proposition angående medelstillskottet till Utvecklingsbolaget (prop. 1975/76: 66, NU 1975/76: 19) att rekonstruktionsarbetet borde riktas in på att föra över Svenska Utvecklingsaktiebolaget till Statsföretag AB. Statsföretag skulle därigenom få en utvecklingsenhet, något som enligt utskottet tedde sig nödvändigt för koncernen.
Utskottet strök emellertid under att ett ägarskifte inte fick gå ut över de urspmngliga syftena med Utvecklingsbolaget. Att söka få fram produkter, metoder och system som är angelägna från samhällelig synpunkt borde därför enligt utskottet alltjämt vara ett angeläget mål. Utvecklingsbolaget fick vidare efter att ha förts över tiU Statsföretag inte reserveras helt för dessa egna projekt. Utvecklingsbolaget skuUe vidare såsom tidigare utgöra en kanal för innovationer som härrör från mindre företag eller från enskilda forskare och uppfinnare. Riksdagen beslöt i enlighet med vad utskottet anfört.
Statsföretag AB och Svenska Utvecklingsaktiebolaget har gemensamt övervägt hur en rekonstmktion av Utvecklingsbolaget med dotterföretag (SU-gmppen) skulle genomföras. Riksdagens nyssnämnda beslut har därvid varit vägledande. Statsföretag och Utvecklingsbolaget har enats om att följande grunder bör gälla för en överlåtelse av Utvecklingsbolaget till Statsföretag.
Staten bör med tillträde den 1 juli 1976 överlåta samtUga aktier i Utvecklingsbolaget tiU Statsföretag. KöpeskiUingen bör bestämmas till 100 kr. och fömtsättningama i övrigt vara följande.
Efter den 1 juU 1976 bör Utvecklingsbolagets uppgift vara att dels för Statsföretag och dess dotterföretag utföra tekniskt utvecklingsarbete, dels bedriva verksamhet varom riksdagen beslutat. Det fömtsattes att Utvecklingsbolagets personal snarast skall, i samråd med Statsföretag, nedbringas till det antal som erfordras för den framtida verksamheten. För Utvecklingsbolagets uppgifter beräknas högst 40 heltidsanställda behövas. I den mån Utvecklingsbolagets personal den 1 juli 1976 överstiger detta antal, skall kostnadema för avveckling av överskjutande personal bestridas av Utvecklingsbolaget. Dessa kostnader förutsattes belasta 1975 års resultat i bolaget.
Statsföretag och UtveckUngsbolaget har fömtsätt att Utvecklingsbo-
Prop. 1975/76:151 16
laget med början den 1 juli 1976 årligen tillförs 3 milj. kr., räknat i 1976 års penningvärde, för att delvis täcka kostnaderna för den del av verksamheten som inte har samband med Statsföretag eller dess dotterföretag men som följer av riksdagens beslut. Det har beräknats, att omkring 20 heltidsanställda kommer att behövas för nämnda verksamhet. Till grund för överlåtelsen bör vidare ligga balansräkning för Utvecklingsbolaget per den 31 december 1975. Det fömtsattes att aktiekapitalet i Utvecklingsbolaget, som för närvarande uppgår till 50,5 milj. kr., sätts ned till 2,5 milj. kr.
Utvecklingsbolaget äger för närvarande samtliga aktier i AB Carbox, AB Samefa och TeUusond AB. Utvecklingsbolaget har i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens ovannämnda proposition 1975/76: 66 för avsikt att sälja dessa aktier, i vissa fall efter erforderlig sanering av företagen. I samband därmed avses Utvecklingsbolaget även friskrivas från alla ansvarsförbindelser som bolaget tagit på sig för dotterföretagens räkning.
Därest försäljning av något av de nu helägda bolaget inte kan komma till stånd före den 1 juli 1976 förbinder sig Statsföretag att övertaga äganderätten till bolaget mot en köpeskilling av 100 kr. och på villkor i övrigt att SU friskrives från bolaget ingångna ansvarsförbindelser samt att å andra sidan Statsföretag gottgöres för redovisade förluster i balansräkningarna per den 31 december 1975 och per den 31 december 1976. Vidare förutsattes att Statsföretag ges full möjlighet att vidtaga de saneringsåtgärder som avses nödvändiga i bolaget, även om detta innebär nedbantningar eller eventuell avyttring av hela eller delar av bolaget.
Det har slutligen förutsatts att den nuvarande ägaren av Utvecklingsbolaget — staten — garanterar Statsföretag, att förlusterna i Utvecklingsbolagets balansräkning per den 30 juni 1976 samt förlusterna i balansräkningarna per den 31 december 1976 för de dotterbolag som kan komma att övertagas av Statsföretag täckes av staten. Det förutsattes härvid att vid beräkning av förlusterna Utvecklingsbolaget den 30 juni 1976 skall ha ett aktiekapital på 2,5 milj. kr. och att aktiekapitalet i respektive dotterbolag vid ingången av 1977 skall vara intakt.
Stockholm den 26 februari 1976
STATSFÖRETAG AB SVENSKA UTVECKLINGS AB
Per Sköld Olof Söderström
Prop. 1975/76:151 17
Bilaga 2
Verksamheten vid Svenska Utvecklingsaktiebolaget
Svenska Utvecklingsaktiebolaget bildades vid konsUtuerande bolags-stänuna den 15 juli 1968.
För verksamheten vid Utvecklingsbolaget fram till år 1974 har redogörelse lämnats i bilaga 2 till prop. 1971: 139 och i bUaga 1 till prop. 1974: 54.
Följande översikt syftar tiU att sektorsvis ge en kortfattad redogörelse av verksamheten fr. o. m. år 1974 fram till våren 1976.
Medicinsk teknik
Utvecklingsarbetet inom denna sektor har bedrivits förutom av moderbolaget av det förutvarande dotterbolaget Anatom AB och av det hälftenägda dotterbolaget Stansaab Elektronik AB.
Chalmers tekniska högskola har för moderbolagets räkning tagit fram prototyper av en elektrisk utmstning för styrning av defekta blås- och rektalfunktioner. Klinisk provning av dessa pågår sedan omkring ett halvår vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg. Det begränsade antal prov som genomförts har givit ett mycket gott resultat. Projektet finansieras med medel från styrelsen för teknisk utveckling (STU). Utvecklingsbolaget har samarbetsavtal, som ger bolaget exploateringsrätt.
Anatom AB inträdde i SU-gmppen som helägt dotterbolag år 1969. Bolaget, som är beläget i Nacka, hade vid utgången av är 1975 57 anställda samt en omsättning för år 1975 på 11,6 milj. kr. Anatom AB med dotterbolag avyttrades vid årsskiftet 1975/76 till Landstingens Inköpscenlral (LIC). Bolaget utvecklar och tillverkar produkter inom det medicinskt-tekniska området med tyngdpunkt på kompletta system-byggda utmstningar för tandläkares behandlingsrum. Anatom har numera en betydande exportförsäljning främst i Norden och Västtyskland. Försäljningen sker dels genom egna helägda dotterbolag i Västtyskland och Danmark, dels genom agenter i Finland och Norge. Under år 1975 tog Anatom i bmk nya och utvidgade lokaler för produktion, konstruktion och kontor. Vidare har större om- och nykonstruktioner utförts för att öka systemets flexibilitet och elektriska säkerhet. I samband med detta har produktionen störts med förhöjda kostnader som följd.
De patientdatasystem, som utvecklats inom Stansaab Elektronik AB har hittills levererats till bl. a. Karolinska sjukhuset, Columbia Uni-versity, New York, och Wythenshaw Hospital, Manchester, samt Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Prop. 1975/76:151 18
Miljövårds- och processteknik
Utvecklingsarbete avseende miljövårds- och processteknik har sysselsatt, fömtom moderbolaget, AB TeUusond samt förutvarande dotterbolagen Svenska Avfallskonvertering AB (SAKAB) och Grubbens-Fractionator AB.
SAKAB bildades år 1969 för att lösa vissa avfallsproblem beträffande i första hand kemiskt industriavfall, oljeavfall och annat kemiskt avfall. Företaget var ett halvägt dotterbolag till Utvecklingsbolaget t. o. m. årsskiftet 1975—1976, då aktierna övergick till staten, vars ägarintresse i företaget företräds av regeringen genom jordbruksdepartementet. Under senare år har SAKABs verksamhet i huvudsak varit inriktad på att genom ett helägt dotterbolag, AB Industridestillation, driva en behandlingsanläggning för kemiskt avfaU i Lövsta utanför Stockholm. Vid denna anläggning finns tre behandlingslinjer, nämligen återvinning av eldningsolja från avfallsolja, återvinning av rena lösningsmedel genom destillation av förorenade lösningsmedel samt oskadliggörande av annat kemiskt avfall genom förbränning.
Den i prop. 1974: 54 (bil. 1), omnämnda utbyggnaden av förbränningskapaciteten till den av koncessionsnämnden fastställda gränsen 15 000 ton kemiskt förbräimingsavfall per år är i stort sett klar.
Ar 1975 uppgick företagets omsättning tUl 8,1 milj. kr. Antalet anställda i SAKAB, inkl. dotterbolaget Industridestillation, var samma år i medeltal 33 personer.
Vid årsskiftet 1971—1972 förvärvade Utvecklingsbolaget 60 % av aktierna i AB Fractionator. Resterande del av aktierna förvärvades under år 1972. Företaget, som är lokaliserat till Stockholm, byggdes upp kring en apparat för avskiljning och fraktionering av partiklar i vätskor (Float Wash), främst för användning inom skogsindustrin. Senare kompletterades programmet med bl. a. en s. k. virvelrenare.
Vid årsskiftet 1974—1975 förvärvades Grubbens & Co AB i Stockholm och fusionerades sedermera med AB Fractionator till Grubbens-Fractionator AB. Omsättningen för Gmbbens-Fractionator uppgick år 1975 tUl 12,2 milj. kr. Antalet anställda var vid utgången av år 1975 39 personer. Företaget avyttrades vid årsskiftet 1975—1976.
AB TeUusond bildades år 1970 i Göteborg som handelsbolag med Utvecklingsbolaget och Vattenbyggnadsbyrån som lika stora delägare. I samband med att företaget år 1972 ombildades till aktiebolag blev Utvecklingsbolaget ensamägare. AB TeUusond utvecklade, tillverkade och marknadsförde instrument för främst mätning och kontroll av processer vid kommunala reningsverk och inom processindustrin.
Resultatutvecklingen för AB TeUusond motsvarade dock inte förväntningarna. Marknaden i Sverige för Tellusonds produkter — analysinstrument för avloppsreningsprocesser — utvecklades på ett icke tUlfredsställande sätt. Vid årsskiftet 1974—1975 fattades därför beslut om
Prop. 1975/76:151 19
en begränsning av verksamheten, varvid företagets verksamhet i Göteborg avvecklades samtidigt som en del av dess resurser flyttades till Gmbbens-Fractionators lokaler i Stockholm. TeUusond kom där att ingå som en självständig avdelning i Gmbbens-Fractionator AB.
Under år 1975 utvecklade TeUusond i samarbete med Svenska träforskningsinstitutet (STFI) en s. k. spethaltsanalysator för användning inom massa- och pappersindustrin. Med hjälp av detta instmment fås en snabb och noggrann bestämning av pappersmassans spethalt. Spet-haltsanalysatorn skall under år 1976 introduceras på marknaden.
Genom ett samarbete mellan TeUusond och MoDo Cell AB framtogs under år 1975 även ett instmment — kalorimeter — med vars hjälp man kan styra kokprocessen inom cellulosaindustrin genom att mäta halten av effektivt alkali i koklutar. Kalorimetem introduceras f. n. på den svenska marknaden. Under hösten 1975 erhöll Utvecklingsbolaget vidare bidrag från arbetarskyddsfonden för vidareutveckling av en dammindikator med vars hjälp man kan kontrollera dammkoncentrationen i lokaler, där man av energibesparingsskäl vill låta luften cirkulera.
I försäljningen av Gmbbens-Fractionator vid årsskiftet 1975—1976 ingick inte TeUusond.
Databehandlings sys t em
Utvecklingsbolaget har varit aktieägare i Stansaab Elektronik AB i Järfälla sedan år 1970 (tillsammans med AB Saab-Scania). Stansaabs produktgrenar omfattar trafiklednings-, patientdata- och dataterminalsystem.
Stansaab har i Danmark etablerat ett dotterbolag för försäljning av dataterminaler. Dataterminalförsäljningen i Finland, Norge, Holland och Belgien sker via Saab-Scanias dotterbolag i dessa länder.
Stansaabs exportförsäljning har under senare år utvecklats mycket gynnsamt. Bland orderna märks särskilt en från Sovjet omfattande ett komplett trafikledningssystem på 318,5 mUj. kr. Den sovjetiska ordern, som erhölls i konkurrens med stora och välkända franska och amerikanska företag, är den största som Stansaab hittills har fått. Av inneliggande order utgör exportandelen drygt 75 %. Av erhållna svenska order kan särskilt nämnas en från luftfartsverket på ett nytt trafikledningssystem vid Arlanda. Det totala orderbeståndet var vid slutet av år 1975 drygt 500 milj. kr.
Under slutet av år 1975 inleddes en utbyggnad av företagets lokaler i Järfälla för att tillgodose det ökade behov av utrymme som den starkt stigande orderingången innebär. Stansaabs omsättning uppgick år 1975 tUl 125 milj. kr., varav dataterminalsystemen svarade för ca 75 milj. kr.
Antalet anställda var under år 1975 i medeltal 965 personer.
Prop. 1975/76:151 20
Transportteknik
Prov med ett av moderbolaget vidareutvecklat s. k. järn-luftbatterisystem i fordon skedde under år 1975. Erfarenheterna från dessa samt utförda marknadsundersökningar visade dock att detta batterisystem i dagsläget blir alltför dyrt och komplicerat för en utbredd framtida användning, samtidigt som vissa problem — framför allt av hjälpsystems-karaktär — återstår att lösa.
Inom projektets ram har emeUertid en järnanod tagits fram vars egenskaper är bättre än kända motsvarigheters. Dessa egenskaper gör att denna komponent kan exploateras i nickel-järnbatterier med betydligt lägre komplexitet än i järn-luftbatterier. Då Utvecklingsbolaget inte disponerar en nickelelektrod på samma utvecklingsnivå som järnelektroden, måste arbetet med ett nickel-järnbatterisystem ske i samarbete med part som förfogar över detta kunnande. Prov och diskussioner pågår tUlsammans med utländska intressenter.
Det i samarbete med Volvo och Saab vid årsskiftet 1973—1974 slutförda projektet angående möjligheterna att utveckla kollektiva persontransportsystem för stads- och förortstrafik ledde under år 1974 dels till en i samarbete med Stansaab utarbetad specifikation av ett busstrafikledningssystem för Stockholms stad (på vilken Stansaab senare tecknade kontrakt för leverans), dels till en i samarbete med Stockholms Lokaltrafik och AB Hägglund & Söner framtagen kravspecifikation angående en tätortsbuss.
Produktionsteknik
Verksamheten vid AB Carbox i Ystad omfattar utveckling, tUlverkning och försäljning av kompletta hydrauliska pressystem. Särskilt inom områdena plåtformning och kompaktering av pulver har nya systemlösningar utvecklats. Systemen innefattar bl. a. olika typer av trådUnda-de förspända presstativ samt hanteringsutrustningar, verktyg och mätutrustningar. I de kompletta systemen ingår även datorer för automatisering och processtyrning. Pressystemen har mottagits, med stort intresse på marknaden, vilket har resulterat i ett stort antal förfrågningar och en ökande försäljning. Ett flertal system har sålts och leverats till såväl de skandinaviska länderna som övriga Västeuropa och Asien. Under år 1975 gjordes en inbrytning på den nordamerikanska marknaden genom försäljning av en datorstyrd press för kvalificerad plåtformning till Westinghouse Electric Corporation.
Företaget har under år 1975 byggt ut sin organisation i Ystad såväl vad avser personal som produktionsresurser.
Carbox omsatte år 1975 2,7 milj. kr. och sysselsatte i medeltal 63 personer.
I december 1974 förvärvade Utvecklingsbolaget samtliga aktier i Edvin Gardmo AB i SundsvaU. Företaget, som projekterar, tillverkar och säljer transport- och hanteringsutmstning för huvudsakligen den
Prop. 1975/76:151 21
träbearbetande industrin, sågverk och mekanisk industri, har på sitt produktprogram bl. a. virkespaketeringsanläggningar, skivhanteringsutmst-ningar, lyftutmstning samt övrig hanteringsutmstning, främst för skogsindustri.
Under år 1975 togs nya kontors- och fabrikslokaler i bruk. Omsättningen för Edvin Gardmo AB uppgick år 1975 till ca 12 milj. kr. Antalet anställda var samma år i medeltal 54 personer.
I samarbete med STFI och träindustrier samt med finansiellt stöd från STU bedriver moderbolaget f. n. inom skogsindustrisektorn ett projekt rörande utveckling av ett produktionssystem för medelstora sågverk, syftande till ett högre utbyte av råvaran samt bättre anpassning till en högre förädlingsgrad. Ett annat projekt, som genomförs på liknande sätt, är utveckling av ett nytt trämaterial — spånträ — med bättre hållfasthetsegenskaper än bl. a. den konventionella spånskivan. Hittills utförda tester bekräftar de goda hållfasthetsegenskaperna hos materialet som den nya produktionstekniken möjliggör.
AB Samefa inköptes av Utvecklingsbolaget år 1972. Företaget har huvudkontoret förlagt till Stockholm och produktionen förlagd till Kungsör.
Samefas verksamhet omfattar utveckUng, tillverkning och marknadsföring av system och produkter inom onuådena data, elektronik och mekanik. Produktionen av bUskyltar dominerar verksamheten under åren 1972—1974. Under åren 1973, 1974 och 1975 genomfördes stora investeringar inom företaget. Dessa investeringar har gällt utveckling av nya produkter, förbättring av Kungsör-fabrikens maskinpark och utbyggnad av produktionslokalerna samt personalresurser. Ett stort antal nya produkter och system har lanserats. Bland dessa märks ett system för mätning och riktning av krockskadade bilar, ett mätsystem för mätning av axlar på lastbilar och släpvagnar och en axeltrycksvåg för fordon uppbyggd enligt en ny princip.
Samefa tillverkar och marknadsför också ett vågsystem för både räls-och vägbundna fordon.
Samefa har vidare under åren 1974 och 1975 svarat för utveckling, tUlverkning och distribution av en ny kilometerräknare (en s. k. navräk-nare) avsedd för den konmiande reformen rörande kilometerbeskattning av släpvagnar. Inom företaget pågår f. n. leveranser dels av en datorstyrd testutrustning för fuUständig kontroll av en serietillverkad produkt, dels av en komplett maskinanläggning för tillverkning av registreringsskyltar till Danmark. Det kan även nämnas, att det tidigare mekanikprogrammet drivits vidare.
Företaget, som t. o. m. verksamhetsåret 1974 gick med vinst, har under år 1975 fått vidkännas en kraftig förlust bl. a. på gmnd av den starka expansionen.
Samefa omsatte under år 1975 42,1 milj. kr. och sysselsatte i medeltal 303 personer.
Prop. 1975/76:151
22
Bilaga 3
Svenska Utvecklingsaktiebolaget
Preliminärt redovisat resultat för år 1975 (milj. kr.)
Resultat före dispositioner Nedskrivning aktier i dotterbolag' Nedskrivning aktiverade utv. kostnader Nedskrivning aktiverade utv. kostn. Carbox' Extra lagemedskrivning i sålda dotterbolag' Extraordinära kostnader*
Avskrivning av lån i Sveriges Investeringsbank Aktieägartillskott
Redovisat resultat för år 1975
Utfall (prel. bokslutsuppgifter) |
Uppskattningar i prop. 1975/76: 66 |
-51,3 -19,6 - 6,7 |
omkr. —45,0 -16,5 - 6,0 |
- 4,0 - 3,1 - 5,3 |
|
-90,0 |
-67,5 |
26,7 40,0 |
ca 27,0 40,0 |
0,5 |
-23,3
' Nedskrivningen av aktier i dottebolag har ökat med 3,1 milj. kr. Differensen förklaras av nedskrivningsbehov i samband med försäljning av dotterbolag. " Samtliga aktiverade utvecklingskostnader har bortskrivits genom denna trans-akdon.
• Avser försäljningen av Anatom AB samt Gmbbens-Fractionator AB.
* Avser bl. a. kostnaden för avveckling av viss personal.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 7*0201