Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1975/76:128 Regeringens proposition

1975/76:128

om utbildningsbidrag för doktorander m. m.;

beslutad den 4 mars 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har uppta­gits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås alt de nuvarande doklorandstipendiema fr. o. m. den 1 juli 1976 ersätts av utbUdningsbidrag för doktorander.

De nya bidragen föreslås bli skattepliktiga och pensionsgrandande. Antalet utbildningsbidrag föreslås bli det samma som antalet doktorand-stipendier innevarande budgetär, dvs. 1 360.

I    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 128

 

Prop. 1975/76:128

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives alt 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 och 21 §§ och 7 kap. 1 § studieslödslagen (1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3          kap

3§ Studiehjälp utgår från och med kvartalet efler del under vilket den studerande fyllt 16 år, om ej annal följer av andra eller Iredje slyckel.

Inkomstpröval tillägg utgår från Inkomstpröval tillägg utgår från

och med kvartalet efter det under och med månaden efler den un-vilket den studerande fylll 17 år.     der   vilken   den   studerande   fyUt

17 år.

Inackorderingstillägg, reselillägg och behovsprövat tillägg utgår även lill studerande som ej uppnått sådan ålder som anges i första stycket.

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskUt vuxensludieslöd enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan lid för vUken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

Studiemedel får ej heller beviljas     Studiemedel får ej heller bevU-

eller uppbäras för lid för vilken ut- jas eller uppbäras för tid för vil-
bildningsbidrag utgår, om ej annat ken utbildningsbidrag under ar-
följer av bestämmelse som rege- betsmarknadsutbildning eller ut-
ringen meddelar.                        bildningsbidrag för doktorander ut-

går, om ej annal följer av bestäm­melse som regeringen meddelar.

21 §2

Som den studerandes inkomst   Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16 under kalenderhalvåret enligl 16
och 19 §§ räknas den inkomst som och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma alt ål-  han kan antagas komma all åt­
njuta under kalenderhalvåret eller, njuta under kalenderhalvåret eller,
om studiemedel vid elt och samma om studiemedel vid ett och sam-
lillfälle skall beviljas för Ivå ka-   ma tillfälle skall beviljas för två
lenderhalvår, hälften av den in- kalenderhalvår, hälften av den in­
komst som han kan antagas kom- komst som han kan antagas kom-

» Lagen omtryckt 1975: 359. "- Senaste lydelse 1975:1186.

 

Prop. 1975/76:128

Nuvarande lydelse

ma alt åtnjuta under kalender­halvåren. Värdet av naturaförmå­ner faslställes av regeringen. Doklorandslipendium, slatskom­munalt bostadstillägg', allmänt barnbidrag och annal studiestöd enligl denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxensludiebi­drag räknas icke som inkomst.

Föreslagen lydelse

ma att åtnjuta under kalender­halvåren. Värdet av naturaförmå­ner faslställes av regeringen, Dok-, torandslipendium, slatskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och annal studiestöd enligl denna lag än timstudieslöd, inkomslbi-drag och vuxenstudiebidrag räk­nas icke som inkomst.

Beslämmelserna i försia, slyckel äger motsvarande tillämpning vid beräkning av makes inkomst i fall soni anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förslås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

7 kap.

1 §

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå tUl studerande vid de läroanstalter och ulbildningslmjer som regeringen bestämmer.

Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel för dén lid för vilken särskilt vuxensludieslöd utgår finns bestämmelser i 20 §.

Särskilt vuxensludieslöd får ej beviljas eller uppbäras för lid, för vUken ulbildnmgsbidrag ulgår, om ej annat följer av beslämmelse som regeringen meddelar.

SärskUl vuxensludieslöd får ej beviljas eller uppbäras för tid, för vilken utbildningsbidrag under ar­betsmarknadsutbildning eller ut­bildningsbidrag för doktorander ulgår, om ej annat följer av be­slämmelse som regeringen medde­lar.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § den 1 juli 1976 och i övrigt den 1 januari 1977.

2t   Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 128

 

Prop. 1975/76:128

Uldrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET          PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-03-04

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Asplmg, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om utbildningsbidrag för doktorander m. m.

1    Inledning

De nuvarande stipendierna för forskaralbildning, de s. k. doktorand-stipendierna, infördes den 1 juli 1969. Doklorandslipendium utgår se­dan den 1 juli 1974 med 12 250 kr. per år. Innehavare av doktorand-stipendium kan erhålla studiemedel enligl sludiestödslagen (1973: 349) utan reduktion.

Forskarutbildningsutredningen'- (U 1974:06) har i juni 1975 lagt fram ett förslag (Ds U 1975: 11) till provisorisk förstärkning av studie­stödet inom forskarulbUdningen, Utbildningsbidrag för doktorander. Efter remiss har yttranden över förslaget avgivils av riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket, universitelskanslersämbelet (UKÄ) — som bi­fogat yttranden från berörda myndigheler vid universitet och högskolor —, forskningsrådens samarbetsdelegation, centrala sludiestödsnämnden — som bifogat yttranden från sludiemedelsnämnderna i Göieborg och Stockholm —, styrelsen för jordbrukels högskolor och statens veterinär­medicinska anställ, kommunalekonomiska utredningen. Svenska kom­munförbundet. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges förenade stu­dentkårer (SFS). Vidare har yttrande avgivils av Arkileklförbundet.

 Riksdagsledamoten Arne Gadd, ordförande, riksdagsledamöterna Anna Elias­son och Anita Gradin, professorn Kerstin Lindahl-Kiessling, professorn David Magnusson, docenten Bengt Karlberg och professorn Rune Lagneborg.

 

Prop. 1975/76:128                                                     5

I prop. 1975/76:100 (bil. 10 s. 407) har regeringen föreslagit riksda­gen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för Stipendier för forskaralbildning för budgetåret 1976/77 beräkna ett reservationsanslag av 16 653 000 kr. Jag anhåller alt nu få ta upp denna fråga.

2    Forskarutbildningsutredningen

Forskaralbildningsulredningen föreslår att doktorandstipendierna fr. o. m. den 1 juli 1976 ersätts med beskattade utbUdningsbidrag för doktorander.

Utbildningsbidragen skall ulgå med det belopp som utgör vuxenstu­diestödets lägre nivå. För läsåret 1976/77 innebär detla 1 980 kr. per månad. Utbildningsbidraget för doktorander föreslås kunna utgå under tolv månader per år och sålunda uppgå till 23 760 kr. per år. Den som uppbär utbildningsbidrag skall inle — till skillnad från den som innehar doklorandslipendium — samtidigt kunna erhålla studiemedel.

Utbildningsbidragen för doktorander skall vara pensions- och sjuk­penninggrundande.

Uiredningen föreslår att antalet utbildningsbidrag (bidragsram) bud­getåret 1976/77 skall vara detsamma som antalet doktorandstipendier budgetåret 1975/76. Uiredningen avser att senare pröva frågan om an­talet bidragsrum i relation bl. a. till sina överväganden rörande dimen­sionering, rekrytering och tjänsteslraktur. Frågan om en eventuell ök­ning av antalet bidrag under tiden fram lUl dess ställning tagils till ut­redningens huvudförslag bör prövas i det årliga budgetarbetet.

Uiredningen har avstått från atl i detalj pröva nuvarande bestämmel­ser för stipendier för forskaralbildning. Gällande regler för slipendieår, utdelande myndighet, stipendielid, annan verksamhet, urval, tillsyn m. m. bör, enhgt utredningen, i allt väsentiigt kunna tiUämpas även för de nya utbUdningsbidragen.

Kostnaderna för utbildningsbidraget bör bestridas över statsbudgeten. Utredningen beräknar kostnadema för budgetåret 1976/77 till 37 747 000 kr. Härav bör 5 620 000 kr. omföringsvis kredileras den i statsbudgeten uppförda inkomsttiteln Pensionsmedel m. m.

Från den sammanlagda braltokostnaden avgår dels medel som betalas in i skatt tiU stat och kommun, dels minskade kostnader inom studieme­delssystemet.

Utredningen har valt att illustrera dessa effekter med ett par räkne­exempel. Vid antagandet att samtiiga studerande med utbildningsbidrag också har en biinkomst på 4 000 kr. per år uppgår skatteintäkterna till 10,4 milj. kr.

Om de studerande med utbUdningsbidrag i stället fördelar sig lika meUan bunkomster på resp. O kr., 4 000 kr., 8 000 kr. och 35 000 kr. uppgår skatteintäkterna till 11,0 milj.kr.

 

Prop. 1975/76:128                                                     6

Skatteintäkter av sjukpenningförmåner, förmånerna vid arbetslöshet och arbetsmarknadsulbildnmg samt vuxenstudiestödet skall i sm helhet tillgodoföras statsverket (således inte berörda kommuner). Utredningen finner det naturUgt alt i skallehänseende eftersträva samma behandling av utbildningsbidragen inom forskaratbUdningen som av andra skalte-pUkliga bidrag. Uiredningen förordar all förslaget i denna del prövas i samband med de frågor som behandlas inom kommunalekonomiska utredningen.

Utredningen har undersökt hur många av de forskarstuderande soin utnyttjar studiemedel. Undersökningen visar att endast en tredjedel av innehavarna av doktorandstipendium ulnylljar möjligheten att erhåUa studiemedel. Av dessa tar flertalet ut endast studiebidraget. Utredningen beräknar mot denna bakgrund den minskade belastningen på studieme­delsfonden vid elt genomförande av utredningens förslag till ca 2 mUj. kr.

Merkostnaden vid elt genomförande av utredningens förslag skulle således bli ca (37 747 000—16 653 000—10 400 000—2 000 000 =) 8 694 000 kr.

Utredningen föreslår att studerande, som läsåret 1975/76 innehar doktorandstipendium och som för läsåret 1976/77 medges förlängt sti­pendium, skall kunna välja mellan alt gå över tUl det nya systemet och att kvarstå i det nuvarande systemet.

3     Remissyttranden

Flertalet remissinstanser, däribland UKA, flertalet myndigheter vid universitet och högskolor inom UKÄ:s verksamhetsområde, forsknings­rådens samarbetsdelegation., centrala studiestödsnämnden, styrelsen för . jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt. Lands­tingsförbundet samt LO, anser all det finns skäl för en provisorisk för­stärkning av studiestödet inom forskaratbUdningen och tillstyrker i hu­vudsak forskaratbUdningsutredningens förslag.

Centralorganisationen SACO/SR ansluter sig till utredningens förslag ■- men betonar kraftigt att det föreslagna provisoriet inle får bh bindande för det fortsatta arbetet med sludiefiiiansieringsfrågan.

TCO tillstyrker förslaget, men vUl likaså understryka dess karaktär av
provisorium. SFS anser sig kunna stödja, förslaget som en temporär lös:
ning.                                                                                      , .-,.. ■           .   ■■ , ,

RRV framhåUer att,utredningens förslag innebär alt.de forskarstude­randes studiesociala förmåner förstärks i relation till vad som gäller för andra grapper studerande. Enligt RRV bör även andra lösriingar över­vägas. RRV pekar i detta sammanhang på möjligheteii att, i avvaktan på en samlad översyn, räkna upp 1969 års stipendiebelopp proportio-

 

Prop. 1975/76:128                                                     7

nellt mot basbeloppet och, tills vidare, bibehålla gällande-regler. Möjlig­heter föreligger också alt utforma slödel lill forskarstuderande enligl de regler som gäUer för vuxenstuderande, dvs.-med en skattepliktig bi­dragsdel och en skattefri sådan.

Medicinska fakultetens utbildningsnämnd i Uppsala anser atl den, enda provisoriska lösning som tUls vidare kan accepteras är en höjning av de nuvarande stipendierna till 1969 års realnivå.

Flera remissinstanser diskuterar frågan om belopp för de nya utbild­ningsbidragen. UKA accepterar det belopp.som utredningen,föreslagit, men poängterar att de provisoriska utbildningsbidragen måste anpassas till förändringama i levnadskostnaderna.

Centrala studiestödsnämnden delar utredningens uppfattning all del i nuvarande läge är rimligast att stanna för etl bidrag som ligger i nivå med lägsta belopp i det.särskilda vuxensludiestödel.

Några remissinstanser, däribland flera utbildningsnämnder och forsk­ningsrådens samarbetsdelegation, anser alt utbildningsbidraget bör an­sluta till den övre gränsen för utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsut­bildningen. Medicinska fakultetens utbildningsnämnd i Linköping samt samhällsvetenskapliga och. medicinska fakulteternas utbildningsnämn­der i Umeå påpekar alt många forskarstuderande tidigare varit,yrkes­verksamma och all utbildningsbidragens belopp därför bör vara det högre belopp som i studiestödet inom arbetsmarknadstitbildningen utgår till dem som tidigare varit yrkesverksamma. ArkUektförbundet vill — med utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen som förebild — att det nya ulbUdningsbidraget skall kunna differentieras med hän­syn lill den ulslräckning i vilken, varje enskild doktorand tidigare haft inkomst av yrkesarbete.

Språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd i Uppsala anser alt ■ storleken av utbUdningsbidraget skall prövas individuellt med hänsyn till varje doktorands försörjningsbörda.

Svenska arbetsgivareföreningen menar alt strävan bör vara all åter­ställa 1969 års bidragsnivå. En doktorand skulle behöva en neltobehåll-ning på ca 21 000 kr. år 1976 för alt erhålla 1969 års konsumtions-standard vUket motsvarar ett brattostöd på ca 28 000 kr.

Endast elt mindre antal remissinstanser kornmenlerar förslaget, att ut­
bildningsbidrag inte skall kunna kombineras , med studiemedel. UKÄ
och centrala studiestödsnämndeti finner det rimligt att så inte skall kun­
na ske.                                                                 ,    ,.,

Samthga remissmstanser, spin uttalat sig i frågan, delar,utredningens uppfattning att studiestödet mom forskaratbUdningen bör berättiga .till sociala förmån er .som sjukpenning och ATP.

Bl.a. SFS anser att den viktigaste förbättringeii utan-tvekan ligger i att UtbUdningsbidraget blir sjukpenning- och ATP-grundande.,

Några remissinstanser tar särskilt upp frågan om beskattning av ut­bildningsbidragen.

 

Prop. 1975/76:128                                                     8

Riksskatteverket vill fästa uppmärksamheten på att uiredningen inle tagit upp frågan om de forskarstuderandes rätt till avdrag vid taxeringen för vissa kosinader. Vid den kombination av utbildning och forsknings­arbete som det här är fråga om kan, enligt riksskatteverket, avdragsbil­den bli ytterligt komplicerad och mångfacetterad. Kostnaderna i sam­band med doktorandstudier kan därför länkas vara förhållandevis stora och det torde inte kunna uteslutas alt de avdragsgUla koslnaderna i vissa fall t. o. m. skulle komma att översliga ulbUdningsbidraget.

Reformen bör, enligt riksskatteverkets mening, inte medföra en mmsk-ning av det skalleunderlag kommunerna skulle få med nuvarande ord­ning. Avdragssiluationen bör också beaktas vid bedömningen av finan­sieringen. Reformen finansieras till viss del genom skatteintäkter från de beskattade bidragen. Avdragen för de tidigare inte avdragsgUla ut-bUdningskoslnaderaa kommer dock atl reducera dessa skatteintäkter. Den minskning av bostadsbidrag och övriga inkomstprövade bidrag, som beräknas bli följden av att stipendierna omvandlas till skattepliktiga ut­bildningsbidrag kommer också att påverkas av avdragsrälten för utbild­ningskostnaderna.

Riksskatteverket finner av dessa skäl all frågan mte är så utredd att den kan läggas tiU grand för lagstiftning.

Landstingsförbundet anser alt studiestödet inom forskarutbildningen bör behandlas på samma sätt som övriga skattepliktiga inkomster, dvs. alt skatteintäkter därav bör tillföras även berörda kommuner och lands­ting.

Bl. a. UKÄ accepterar utredningens förslag om ett oförändrat antal bidragsram. Samhällsvetenskapliga fakultetens utbildnings­nämnd i Göteborg och språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd i Stockholm anser däremot att reformen borde innefatta en ökning av antalet bidragsrum. Arkitektförbundet framhåller atl antalet bidragsrum snarast bör utökas.

Flertalet remissinstanser, däribland UKÄ, mstämmer i alt nu gällande
regler för stipendieår, utdelande myndighet, slipendielid m. m. i allt
väsentligt bör kunna tillämpas för de nya utbildningsbidragen.     ■

UKÄ, matematisk-naturvetenskapliga och farmaceuliska fakulteter­nas utbildningsnämnder i Uppsala m.fl. förordar en ettårig ö v é i"-g å n g s t i d till det nya systemet i enlighet med utredningens förslag.'

Rektorsämbetet och historisk-filosofiska sektionens utbildningsnämnd i Uppsala anser att reformen bör genomföras helt läsåret 1976/77, dvs. att alla forskarstuderande som kommer i fråga för studiestöd delta läs­år bör erhåUa utbUdningsbidrag.

Filosofiska fakultetens utbildningsnämnd i Linköping m. fl. förordar att de som läsåret 1976/77 uppbär stipendium skall kunna välja mellan stipendium och utbUdningsbidrag under hela den tid dé kan komma i fråga som stipendiater.

 

Prop. 1975/76:128                                                     9

Humanistiska fakultetens utbildningsnämnd i Umeå, rriedicinska fa­kultetens utbildningsnämnd vid karolinska institutet samt Centralorgani­sationen SACO/SR finner det med hänsyn till reformens provisoriska karaktär rimligt alt en valmöjlighet mellan stipendium och beskattnings­bart utbildningsbidrag bibehålls under hela provisorietiden.

4    Föredraganden

Forskaralbildningsulredningen (FUN) har föreslagit att nuvarande doktorandstipendier provisoriskt ersätts med beskattningsbara bidrag. Utredningen har vidare föreslagit all utbUdningsbidragen skall vara pensions- och sjukpenninggrundande. I likhet med det övervägande flertalet remissinstanser anser jag, som i frågan har samrått med chefen för jordbraksdepartemenlel, alt en sådan omvandling, som för övrigt redan genomförts i fråga om förmånerna vid arbetslöshet, arbetsmark­nadsutbildning och sjukdom, nu bör komma lill slånd. De nya bidragen bör benämnas utbildningsbidrag för doktorander. De synpunkter som riksskatteverket framfört rörande avdrag vid beskattningen av utbild­ningsbidrag har inte påverkal min bedömning av huvudfrågan. De kost­nader för resor, materiel m. m. som verket syftar på bestrids i allt vä­sentligt med medel från driftskostnads- eller forskningsrådsanslag och inle med medel avsedda för doktorandens uppehälle. FUN anser det naturligt att i skattehänseende eftersträva samma behandling av utbild­ningsbidragen för doktorander som av sjukpenningförmåner, förmåner vid arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning och särskUt vuxensudieslöd, dvs. all skatleintäklerna från utbildningsbidragen för doktorander i sin helhet tUlförs staten. FUN:s ståndpunkt har inte mött några vägande invändningar i remissbehandlingen. Även jag delar denna uppfattning. Den förordade ordningen, som bidrar tUl att läcka statsverkets merkost­nader, är enligl min mening en viktig föratsättning för atl genomföra reformen. Chefen för finansdepartementet, med vilken jag samrått i des­sa frågor, kommer i annat sammanhang all föreslå regeringen att för riksdagen lägga fram förslag till de lagändringar som krävs i anledning av vad jag nu har anfört.

Nuvarande stipendier, som utgår med 12 250 kr. per år, är inle förenade med andra sociala förmåner än en grupplivförsäkring. Den av FUN föreslagna utvidgningen av de sociala förmånerna ses av många remissinstanser som ell myckel viktigt inslag i en reform av studiefinan­sieringen på forskaralbUdningsnivå. Även jag delar utredningens upp­fattning atl de forskarstuderande, av vilka flertalet befinner sig i åld­rar mellan 25 och 35 år, bör erbjudas social och ekonomisk trygghet så långl möjligt likvärdig den som gäller för anställda i motsvarande ål-dersgrapper. UtbUdningsbidragen bör därför, i enlighet med FUN:s för­slag, beaktas vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för tilläggs-

 

Prop. 1975/76:128                                                             10

pension. I fråga om sjukpenning för densom uppbäi" uliDUdnihgsbidrag' bör samma regler gälla söm föi deih som uppbär vuxenstudiebidrag enligl 7 kap. studiestödslagen (1973: 349) (jfi- prop.' 1975/76: 22, SfU 1975/76:18). Jag har" i déssä frågor samrått med chefen för socialde-' ' partemenlet som senare kommer all föreslå regeringen atl för riksdagen lägga fram det förslag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän för­säkring som krävs tUl följd av atl bidragen görs pensionsgrandande.

Del särskilda vuxensludiestödel utgår för närvarande med lägst 1 980 kr. per månad för heltidsstudier (jfr prop; 1975: 23 s. 188—189), dvs. med samma belopp som utbUdningsbidragen inom arbetsmarknadsutbild­ningen utgår med till dem som inle är årbetslöshelsförsäkrad. Doklorah-' derna kan hänföras lill samma åldersgrapp studerande. Del är därför en­ligt min mening riktigt all — som FUN föreslår -' låta utbildningsbidra­gen lUl doktorander ulgå med samma belopp, dvs. f. n. 1 980 kr. per må-' nad. Del nya bidraget bör, liksom nuvarande stipendier, ulgå under tolv månader per år. Bidraget'böi: inlé kunna förenas rned studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd. I anledning därav bör 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § studiestödslagen ändras.

Antalet utbildningsbidrag bör budgetåret 1976/77 vara detsamma som antalet stipendier innevarande budgetår, dvs. 1 360. Därutöver finns in­nevarande budgetår sarinmanlagt 23 stipendier vid jordbrukets högskolor. Den som läsåret 1975/76 uppbär doklorandslipendium och bevUjas stu­diestöd för forskaralbildning för 1976/77 bör få välja' om han/hon vill bibehålla stipendiet eller erhålla det nya utbildningsbidraget. Fr. ö. m. budgetåret 1977/78, och tUl dess ställning har tagits tUl FUN:s kom­mande förslag, bör doklorandstipendiema helt ersättas av utbildnings­bidrag.

Som jag nyss har angett kommer cheferna för social- och finans­departementen senare alt föreslå regeringen alt för riksdagen lägga fram förslag om vissa författningsändringar i anledning aV de nya ut­bildningsbidragen för doktorander. De bestämmelser som' i övrigt be­hövs, utöver ändringen i studieslödslagen, ankommer det på regeringen alt meddela. Vidare kommer chefen för jordbraksdepartemenlel all föreslå regeringen alt godkänna de förändringar under berörda anslag under nionde huvudtiteln som erfordras för ell genomförande av mina förslag.

Anslaget till utbUdningsbidrag för doktorander bör för budgetåret 1976/77 föras upp med (1 360X12X1 980=) 32 314 000 kr.

Jag vill i detta sammanhang även ta upp ell annal förslag om änd­ring i sludiestödslagen. Regeringen har nyligen föreslagil riksdagen alt ändra reglema för bosladstiUägg (prop. 1975/76: 145). Som chefen för bostadsdepartementet har anfört i propositionen (s. 102) krävs viss änd­ring i 3 kap. 3 § sludiestödslagen. Bostadstilläggen föreslås nämligen i propositionen omprövas månadsvis och inte som hittills kvartalsvis. Bo-

 

Prop. 1975/76:128                                                             11

stadstillägg utgår till dess bamel har fyllt 17 år. För att inkomstpröval tillägg skall kunna utgå fr. o. m. månaden efler del att bosladslUläggel slutar all ulgå bör i 3 kap. 3 § anges att tillägget utgår fr. o. m. måna­den efter den då den studerande har fylll 17 år. Förslagel i prop. 1975/76: 145 om att bostadstillägg i fortsättningen skall kaUas bostads­bidrag föranleder också en formeU ändring i 4 kap. 21 § studieslöds­lagen.

5    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.  antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag tUl lag om ändring i sludiestödslagen (1973: 349),

2.  till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisa elt reservationsanslag av 32 314 000 kr.

6 . Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som före­draganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1976 740157