Prop.1975/76:116 Regeringens proposition 1975/76:116

med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m. m.;

beslutad den 29 januari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen atl aniaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av resultatet av överiäggningar mellan företrädare för socialdepartementet och Svenska kommunförbundet föreslås i propositionen att administrationen av bidragsförskotten fr. o. m. den 1 oktober 1977 förs över från kommunerna lill de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Förslagen i propositionen innebär att försäkringskassorna skall besluta i ärenden om bidragsförskott och atl riksförsäkringsverket skall ha hand om utbetalningen.

Kostnaderna för administrationen beräknas minska genom den föreslagna ordningen. Genom den nya administrationsformen kan man också lå lill stånd en samordnad utbetalning av bidragsförskott och barnbidrag och bättre kontrollmöjligheter. I propositionen föreslås samtidigt vissa andra ändringar i bidragsförskottslagen.

Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 116

Prop. 1975/76:116 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (I964il43) om bidragsförskott dels alt 25 ij skall upphöra all gälla,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a S, av nedan angivna lydelse, dels att 2 samt 4-23 S§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§' Bidragsförskott utgår icke därest

a) barnet bor tillsammans med den underhållsskyldige;

b) del föreligger grundad anledning antaga all den underhållsskyldige i vederböriig ordning betalar fastställt underhållsbidrag icke understigande vad som skulle utgå i bidragsförskott enligt 4 S första och andra styckena;

c) del finnes uppenbart all den underhållsskyldige annoriedes sörjt eller sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

d) vårdnadshavaren ulan giltigt d) vårdnadshavaren uppenbarU-
skäl underiåler atl vidtaga eller med- gen ulan giltigt skäl underiåler atl
verka lill åtgärder för atl få under- vidtaga eller medverka lill ålgärder
hållsbidrag eller faderskap till barnet för att få underhållsbidrag eller fa-
fastställt, derskap lill barnel fastställt.

1 Senaste lydelse I973i475.

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av del /1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring omförmälda basbeloppet.

Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtio procent av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för månaden före den som bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande lill såväl fader som moder eller är barnel berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio proceni av basbeloppet, i förra fallet i förhållande lill varje underhållsskyldig.

vårdnadshavaren ulan giltigt skäl underiåieratl vidtaga eller medverka till åtgärder för atl lä underhållsbidraget höjt.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande lill såväl fader som moder eller är barnel berättigat lill barnpension enligl 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettio procent av det basbelopp som anges i första stycket, i förra fallet i förhållande till varje underhållsskyldig. Föreligger grundad anledning aniaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskotts-belopp enligt första eller andra slyckel saml underhållsbidragets belopp. Bidragsförskott ulgår ej med högre Bidragsförskott utgår ej med högre belopp än underhållsbidraget, därest belopp än underhållsbidraget, därest

vårdnadshavaren uppenbarligen utan giltigt skäl underiåler att vidtaga eller medverka lill ålgärder för att få underhållsbidraget höjt.

Fråga om bidragsförskott prövas av barnavårdsnämnden i den kommun där vårdnadshavaren är mantalsskriven eller, om sådan mantalsskrivnings-ort ej finnes, av barnavårdsnämnden i den kommun där barnet är bosatt.

Frågor om bidragsförskott handhavas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om bidragsförskott fallas av den allmänna försäkringskassa hos vilken barnets vårdnadshavare är inskriven eller skulle ha varit inskriven om han uppfyUl åldersvillkoret 11 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Finnes ej försäkringskassa enligt vad i andra stycket sägs fattas beslut om bidragsförskott av den kassa hos vilken

Den som önskar erhålla bidragsförskott eller vill komma i åtnjutande av högre förskott skall göra ansökan därom. Ansökan göres av vårdnadshavaren eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Är barnel omhändertaget för samhällsvård, får nämnden utan ansökan besluta om utbetalning av bidragsförskott.

Ansökan skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av barnets rält till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upply.sningarna äro med sanningen överensstämmande. Är sökanden ur stånd alt själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Därest underhållsbidrag fastställts för barnet, skall domstols beslul eller annan handling, som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen, såframt dessa handlingar ej eljest äro tillgängliga för barnavårdsnämnden.

Ansökan skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna äro med sanningen överensstämmande. Är sökanden ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena förtrogna personer. Därest underhållsbidrag fastställts för barnet, skall domstols beslut eller annan handling, som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen, såframt dessa handlingar ej eljest äro tillgängliga för försäkringskassan.

Nuvarande lydelse

ler kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att, därest han har något atl anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntiigen eller skriftligen yttra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 S b) och c) samt 4 ij iredje slyckel.

När barnavårdsnämnden meddelat beslut i ärendet, skall beslutet skriftligen delgivas dels sökanden och, om denne är annan än vårdnadshavaren, fämväl vårdnadshavaren, dels den underhållsskyldige. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 5§ saml, i annal fall än som avses i 4 S tredje stycket, den underhållsskyldige om stadgandet i 16 §.

Föreslagen lydelse

ler kan utrönas, omedelbart till honom avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande atl, därest han har något att anföra i anledning av ansökningen, inom viss kort tid muntiigen eller skriftligen yttra sig. 1 meddelandet skall tillika lämnas underrättelse om stadgandena i 2 § oj, b) och c) saml 4 S tredje slyckel.

När försäkringskassan meddelat beslut i ärendet, skall sökande och vårdnadshavare skriftligen underrättas om beslutet. Beslutet skaU skriftligen delgivas den underhållsskyldige. Har ansökan om bidragsftirskott ej bifallits eller bifallits endast ull viss del, skall beslutet delgivas även sökanden och vårdnadshavaren. Har förskott beviljats, skall därvid underrättelse lämnas sökanden och vårdnadshavaren om stadgandena i 12 och 13 SS samt, i annat fall än som avses i 4 S Iredje slyckel, den underhållsskyldige om föreskrifterna i 2 § a), b) och c) samt 16 S.

Bidragsförskott utgives förskottsvis för månad.

Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga belopp, från vilket beräkningen utgår, avrundas till närmast lägre hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

Vid beräkningen av bidragsförskott för månad skall det årliga belopp, från vilket beräkningen utgår, avrundas lill närmaste hela krontal, som är jämnt delbart med tolv. Är årsbeloppet lägre än sextio kronor, bortfaller bidragsförskottet för den månad beräkningen avser.

Prop. 1975/76:116

Nuvarande lydelse

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den månaden; dock må förskott ulgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola.

Föreslagen lydelse

Åtnjuter barn under hel månad på statens bekostnad vård på anstalt eller eljest kost och bostad, må bidragsförskott ej utgå för den månaden; dock må förskott utgå för tid då barnet är inackorderat vid nomadskola. Bor barnet under hel månad i Institution som anges i lagen (196 7:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller på sjukvårdshuvudmannens bekostnad i enskilt hem enligt nämnda lag, ulgår ej heller bidragsförskott för den månaden. Har bidragsförskott ej lyfts före utgången av året näst efter det, under vilkel förskottet förfallit lill betalning, skall förskottet vara förverkat.

Bidragsförskott utbetalas till vårdnadshavaren. / fråga om fosterbarn eller barn, som eljest fostras i annat enskilt hem än vårdnadshavarens, skall dock bidragsförskottet utbetalas liU den, hos vilken barnet fostras, såframt ej barnavårdsnämnden annorlunda förordnar.

Finnes någon, till vilken bidragsförskott enligt första stycket skall utbetalas, icke vara skickad atl handhava förskottet, må barnavårdsnämnden förordna, alt förskottet i stället skall utbetalas lill lämplig person. Nämnden må ock, då synneriiga " skäl äro därtiU, själv omhändertaga bidragsförskottet för all användas för barnels bästa.

Åtnjuter barn, till vilket bidragsförskott utgår, i annat fall än som avses I 8 § fjärde stycket, under hel månad

Bidragsförskott utbetalas till vårdnadshavaren. Vistas barnel i annat enskiU hem, får försäkringskassan e;fter framställning från vårdnadshavaren betala förskottet lill den som fostrar barnet.

Finnes någon, lill vilken bidragsförskott enligl första stycket skall utbetalas, icke vara skickad att handhava förskottet, måförsäkringskassan efter framställning från barnavårdsnämnd förordna, atl förskottet i stället skall utbetalas till lämplig person. Om synnerliga skäl föreligga, får förskottet utbetalas till nämnden atl användas för barnets bästa.

Ar barnet under hel månad omhändertaget för samhällsvård, utbetalas bidragsförskottet till det kommunala

vård på anstalt eller eljesi vård på all- organ som svarar för vårdkostnaden, män bekostnad, äger den som driver anstalten eller det kommunala organ, som svarar för vårdkostnaden att, i den mån regeringen såförordnar. uppbära så stor del av bidragsförskott för månaden som svarar mot vårdkostnaden.

Det bidragsförskottsbelopp som försl förfaller till betalning efter beslut om förskott må, där barnet under den tid å vilken förskotisbeloppel belöper i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, lill den del beloppet motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivit för barnets försörjning uppbäras av myndigheten.

10 S

Bidragsförskott skaU, med iakttagande av vad nedan stadgas, utgivas av den barnavårdsnämnd, som enligt 5 § har atl pröva .fråga om bidragsförskott för barnet.

ErhåUer barnavårdsnämnd, som utgiver bidragsförskott, kännedom om atl sådan förändring inträffat, att fråga om bidragsförskott för barnet skall prövas av annan barnavårdsnämnd, åligger det den förra barnavårdsnämnden atl underrätta den senare och i samband därmed översända tiU ärendet hörande handUngar. Den förra nämndens skyldighel att utgiva förskott upphör icke förrän från och med andra månaden efter den, under vilken handlingarna översänts.

Bidragsförskott utbetalas genom riksförsäkringsverkets försorg. Angående sättet och tiden för utbetalningen meddelas närmare bestämmelser av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Nuvarande lydelse

indragning av förskottet, därest förutsättningarna för utgivande av förskott icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott skall upphöra atl utgå på den grund atl barnet fyllt aderlon år eller avlidit./Vöwwert skall jämväl besluta om nedsättning av bidrags-förskoll, när bestämmelserna i denna lag föranleda därtill.

Om barnel upphört att vara svensk medborgare eller bosall i riket, må nämnden utan hinder därav beslula, att barnet i fortsältningen skall åtnjuta bidragsförskott, därest det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå såsom oskäligt all indraga förskottet.

Beslul om indragning eller nedsättning av bidragsförskott skall skriftligen delgivas vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare för barnet och den underhållsskyldige.

Föreslagen lydelse

därest förutsättningarna för utgivande av förskoll icke längre föreligga; dock erfordras ej sådant beslut såframt bidragsförskott skall upphöra att utgå på den grund att barnel fyllt aderlon år eller avlidit. Försäkringskassan skall jämväl besluta om nedsättning av bidragsförskott, när bestämmelsema i denna lag föranleda därtill.

Om barnel upphört att vara svensk medborgare eller bosalt i riket, må försäkringskassan utan hinder därav besluta, alt barnet i fortsältningen skall åtnjuta bidragsförskott, därest det med hänsyn lill omständigheterna skulle framstå såsom oskäligt att indraga förskottet.

Beslut om indragning eller nedsättning av bidragsförskott skall skriftligen delgivas vårdnadshavaren, särskilt förordnad förmyndare för barnel och den som eljest uppbär bidragsförskottet samt den underhållsskyldige.

Vårdnadshavaren och särskilt förordnad förmyndare för barnet äro skyldiga atl ofördröjligen lill den barnavårdsnämnd, som utgiver bidragsförskottet, anmäla

a) om barnet avlidit;

b) om barnet eller, ifall som avses i 1 § andra stycket, vårdnadshavaren upphört att vara svensk medborgare eller bosatt I riket;

c) om barnet adopterats;

d) om barnet ftyttat samman med

Vårdnadshavaren, särskilt förord-nad förmyndare och den som eljest uppbär bidragsförskott för barnet äro skyldiga atl ofördröjligen till försäkringskassan anmäla sådan omständighet som kan påverka rätten till och storleken av bidragsförskottet.

Prop.1975/76:116 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den underhållsskyldige;

e) om barnet erhåUit barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring;

O om vårdnadshavarens mantalsskrivningsort ändrats eller barnet bliva bosalt i annan kommun;

g) om barnet intagits på anstalt;

h) om underhållsbidrag fastställts för barnet eller fastställt underhållsbidrag ändrats; samt

i) om den underhållsskyldige betalat på förskottet belöpande underhållsbidrag till vårdnadshavaren eller med dennes vetskap tlU annan än barnavårdsnämnden.

13 S

Har någon genom oriktiga upp- Har någon genom oriktiga uppgif-
gifter eller genom underiålenhet all ler eller genom underiålenhet atl
fullgöra honom åliggande anmäl-     fullgöra honom åliggande anmäl
ningsskyldighet eller annorledes för-          ningsskyldighet eller annoriedes för
orsakat atl bidragsförskott utgått   orsakat atl bidragsförskott utgått
obehörigen eller med för högt be-   obehörigen eller med för högt be
lopp, eller har någon eljest obehö- lopp, eller har någon eljest obehö
rigen eller med för högt belopp upp-          rigen eller med för högt belopp upp
burit bidragsförskott och har han    burit bidragsförskott och har han
skäligen bort inse detla, skall åter- skäligen bort inse delta, skall åter
betalning ske av vad för myckel ut- betalning ske av vad för myckel ut
betalats, där ej länsstyrelsen finner belalals, där e] försäkringskassan f\n-
anledning atl helt eller delvis efter- ner anledning all hell eller delvis
giva återbelalningsskyldighet. eftergiva återbelalningsskyldighet.

Har återbelalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, må vid
senare utbetalning till honom i avräkning å vad för mycket utgått innehållas
skäligt belopp.

14S

Fordran å bidragsförskott, som in- Fordran å bidragsförskott må ej la-

nestår hos barnavårdsnämnd, må ej gas i mät för gäld. Rätl lill bidragstagas i mät för gäld. Rätt till bidrags- förskott må ej överlåtas, innan för-

1 den mån bidragsförskott svarar mol fastställt underhållsbidrag inträder den barnavårdsnämnd, som ut-givU förskottet, på vederbörande kommuns vägnar i barnels rält till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige.

1 den mån bidragsförskott svarar mol fastställt underhållsbidrag inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är inskriven eller skulle ha varit Inskriven om han upp fy Ut åldersvillkoret i I kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i barnets rält till underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige. År den underhållsskyldige ej inskriven och skulle han ej heller under angiven förutsättning ha varit Inskriven hos allmän försäkringskassa, inträder Stockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rält.

Sedan den underhållsskyldige erhållit underrättelse enligt 7 S andra stycket, skall han, så länge bidragsförskott utgår, lill den barnavårdsnämnd, som utgiver förskottet, erlägga fastställt underhållsbidrag, som belöper å förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller lill betalning. Gentemot barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning av underhållsbidrag, som eriagts annoriedes än nu sagts.

Sedan den underhållsskyldige erhållit underrättelse enligl 7 S andra stycket, skall han, så länge bidrags-förskoll ulgår, till försäkringskassa som avses i 15 § erlägga fastställt underhållsbidrag, som belöper å förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning. Gentemot kassan må icke åberopas betalning av underhållsbidrag, som erlagts annorledes än nu sagts.

Nuvarande lydelse

skyldige efter förmåga fullgör den honom enligt 16 ij åvilande betalningsskyldigheten, utan dröjsmål vidtaga erforderiiga åtgärder för fordringens indrivande.

Barnavårdsnämnden bör bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle atl i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

Föreslagen lydelse

underhållsskyldige efter förmåga fullgör den honom enligl 16 § åvilande betalningsskyldigheten, utan dröjsmål vidtaga erforderiiga ålgärder för fordringens indrivande.

Försäkringskassan bör bereda den, som äger föra talan för barnet, tillfälle atl i samband med återkrävande av bidragsförskott utkräva den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets belopp.

:§'"

Försäkringskassa som avses i 15 § får beslula atl ålerkrav gentemot den underhållsskyldige fördel allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det är skäligt med hänsyn till att den underhållsskyldige varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft slor försörjningsbörda. Eftergift får också meddelas om del av annan anledning framslår som skäligt.

Länsstyrelsen äger på framställning av barnavårdsnämnden eller den underhållsskyldige besluta att ålerkrav gentemot den underhållsskyldige för det allmännas räkning skall eftergivas. Eftergift får meddelas om det ärskäligl med hänsyn lill alt den underhållsskyldige varil sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller haft slor försörjningsbörda. Eftergift får också meddelas om det av annan anledning framstår som skäligt.

Vad i 95 och 96 §§ barnavårdslagen är stadgal skall äga motsvarande tillämpning beträffande ärenden om bidragsförskott.

Barnavårdsnämnden äger erhålla polismyndighetens biiräde för efter-forskande av underhållsskyldig, hos vilken nämnden har fordran på grund av utgivet bidragsförskott, ävensom för verkställande av utredning rörande den underhållsskyldiges förmåga att återgälda förskottet.

19 §

Allmän försäkringskassa äger erhålla polismyndighetens biiräde för efterforskande av underhållsskyldig, som häftar I skuld för utgivet bidrags-förskoll, ävensom för verkställande av utredning rörande den underhållsskyldiges förmåga alt återgälda förskottet.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av den underhållsskyldige, lill tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott beviljas och utbetalas av länsstyrelsen på ansökan av barnavårdsnämnden. Sådan ansökan, avseende bidragsförskott fÖr visst kalenderår, skall göras före utgången av juni månad påföljande år. När skäl äro därtill, må dock ansökan upptagas till prövning, ändå alt den göres senare. Finner länsstyrelsen så ej böra ske, skall frågan härom underställas regeringen.

Har barnavårdsnämnd utgivit bidragsförskott i strid mot bestämmelserna i denna lag eller Icke fullgjort vad skäligen får anses hava ålegat nämnden för indrivning av underhållsbidraget, äger länsstyrelsen beslula. atl gollgörelse från statsverket ej skaU utgå eller all redan uppburet belopp skall återbetalas.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnai utlagas av den underhållsskyldige, lill tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, där vårdnadshavaren är mantalsskriven eller, om han ej är mantalsskriven i någon kommun, den kommun där barnel är bosatt.

Kommunen skall därutöver ersätta statsverket för kostnader fÖr handhavandet av bidragsförskoiisverksamhe-ten med belopp molsvarande fem procent av summan av kostnaderna för de bidragsförskott, som hänföras lill kommunen.

för visst år avräknas mot det förskott på kommunalskatt, som kommunen under året äger uppbära enligt 72 § kommunallagen (1953:753) eller, i fråga om Stockholms kommun, enligt 76 § kommunallagen för Stockholm (1957:50), med en sfättedel vid varje utbetalningstillfälle. Avräkning sker med belopp som riksförsäkringsverket bestämmer på grund av en preliminär beräkning. Om belopp som avräknats Icke motsvarar en sjättedel av statsverkets fordran hos kommunen, skall härav betingad jämkning ske av det belopp som avräknas följande år.

Riksförsäkringsverket lämnar riksrevisionsverket, länsstyrelserna och kommunerna uppgift om belopp som skola avräknas.

21 §

Har barnavårdsnämnden, efter del nämnden sökt gottgörelse av statsverket för visst bidragsförskott, av underhållsskyldig uppburit ersättning förför-skottet, åligger del nämnden att i samband med den ansökan om gottgörelse för utgivna bidragsförskott, som näst därefier göres, till statsverket redovisa tre fjärdedelar av den uppburna ersättningen, dock högsl vad nämnden uppburit i gottgörelse av statsverket för bidragsförskottet.

Vad som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är föreskrivet om riksförsäkringsverkets tillsyn över de allmänna försäkringskassorna äger motsvarande tillämpning i fråga om kassornas befattning med bidragsförskott.

Nuvarande lydelse

gottgörelse av statsverkel till kommun för utgivna bidragsförskott föres talan hos regeringen genom besvär.

Talan mot annat beslut av länsstyrelse i ärende enligt denna lag föres hos kammarrätten genoin besvär.

Föreslagen lydelse

får även ulan alt talan föres taga upp sådant ärende till prövning. Mot riksförsäkringsverkets beslut föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket eller kammarrätten länder lill omedelbar efterrättelse, om ej annoriunda förordnas.

23 i

Varje länsstyrelse skall Inom sitt län noga följa barnavårdsnämndernas verksamhel enligt denna lag saml tiUse, att verksamheten ordnas och hand-haves ändamålsenligt.

Socialstyrelsen har att följa barnavårdsnämndernas verksamhet enligt denna lag samt att genom råd och anvisningar verka för alt den ordnas och utvecklas ändamålsenligt.

Besvär över allmän försäkringskassas beslut skall tillställas den kassa som meddelat beslutet.

Den omständigheten att besvärshandlingen tillställts riksförsäkringsverket utgör ej hinder för alt besvären tagas upp till prövning, om handUngen kommil in före besvärsildens utgång.

25 §'3

Närmare föreskrifter rörande liU-lämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av socialstyrelsen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 september 1977 och liilämpas första gången i fråga om bidragsförskott avseende oktober månad 1977.

2. 1 fall där vid lagens ikraftträdande barnavårdsnämnd utbetalar bidragsförskott fortsätter allmän försäkringskassa utan ny ansökan atl utbetala förskottet avseende tiden från och med oktober månad 1977.

3. I fråga om ansökan om bidragsförskott som inges till försäkringskassa efter ikraftträdandet tillämpas de nya bestämmelserna även avseende bidragsförskott för lid före den 1 oktober 1977.

4. Försäkringskassa som avses i 15 ij äger rätt att vidtaga ålgärder för indrivning av barnavårdsnämnds fordran hos underhållsskyldig samt att fatta beslul enligt 18 ij då nämndens fordran redovisats lill kassan.

5. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om gottgörelse av stals-

iSenaste lydelse 1975il52.

Prop. 1975/76:116 16

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives all 17 kap. 4§ lagen (1962i381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

4§'

Har pensionsberätligad i väsentlig mån erhållit sin försörjning av allmänna medel, må den myndighet som tillhandahållit försörjningen uppbära sådan del av det pensionsbelopp som först förfaller lill betalning efter beslul om pension som motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgivit för den pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den lid som pensionsbeloppet avser.

Från det belopp som först förfaller UU betalning efter beslut om barnpension enligt 8 kap. 5 § skaU avdragas vad som enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott utbetalats i bidragsförskott för den tid som pensionsbeloppet avser utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av bidragsförskottet. Har pensionsberätligad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshels-kassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973i37l) om kontant arbetsmarknadsstöd, skall det pensionsbelopp som försl förfaller till betalning efter beslul om ålderspension eller föriidspension minskas med den del av arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits för lid som pensionsbeloppet avser, utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslulel förelegal vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efler beslul om änkepension.

Har delpension enligt lagen (1975i380) om delpensionsförsäkring utgått till någon som beviljas ålderspension eller föriidspension enligl denna lag, skall del pensionsbelopp som först förfaller lill betalning efter beslutet minskas med del pensionsbelopp som avser samma tid som ålders- eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skall äga motsvarande tillämpning vid beslut om ökning av pension eller upphävande av förordnande som avses i 16 kap. 3 § andra slyckel.

Denna lag träder i kraft den I oktober 1977. 1 Senaste lydelse 1975i379.

Prop. 1975/76:116 17

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-01-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition med förslag om ändrad administration av bidragsförskott, m. m.

1 Inledning

Familjepolitiska kommiltén föreslog i siU slutbetänkande (SOU I972i34) Familjeslöd bl. a. att administrationen av bidragsförskotten skulle föras över från kommunerna lill de allmänna försäkringskassorna. Kungl. Majit uppdrog därefier den 30 november 1973 ål riksförsäkringsverket och statskontoret atl - i anslutning lill utredningsarbetet angående administrationen inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen) - närmare utreda de tekniska förutsättningarna m. m. för atl föra över administrationen av bidrags-förskollen lill riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Ulredningen skulle ske i samråd med socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet.

Riksförsäkringsverket och statskontoret överiämnade i juni 1974 en rapport som RAFA-utredningen hade utarbetat. Rapporten innehåller förslag till hur administrationen av bidragsförskotten kan föras över från kommunerna lill försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Efter remiss har yttranden över förslaget avgivils av datainspektionen, socialslyrelsen, postverket, riksrevisionsverkel, riksskatteverket, hemvisisakkunniga, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands saml Norrbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Försäkringskasseförbundel, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) saml kommunstyrelserna i Stockholm, Haninge, Finspång, Värnamo. Kalmar, Malmö, Helsingborg, Göteborg, Borås, Kariskoga,

Prop. 1975/76:116 18

Borlänge, Sundsvall och Umeå. Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat. Försäkringskasseförbundel har bifogat yttranden från 19 allmänna försäkringskassor.

Genom beslut den 30 december 1974 har RAFA-utredningens förslag i fråga om finansieringsform för bidragsförskotten överiämnats till kommunalekonomiska ulredningen (Fi 1971108).

Vidare har den 10 september 1975 träffats en överenskommelse mellan företrädare för socialdepartementet och Svenska kommunförbundet om förutsättningarna för en överföring av administrationen av bidragsförskotten från kommunerna lill riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Överenskommelsen, som förutsätter ändringar i bl.a. gällande lag (1964il43) om bidragsförskott bör fogas till regeringsprotokollet i delta ärende som bilaga.

1 Gällande bestämmelser

De grundläggande bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (l964il43)om bidragsförskott (ändrad senast I975il52). Närmare föreskrifler finns i kungörelsen (1964il44) med vissa beslämmelser angående tillämpningen av lagen om bidragsförskott.

Om endasl en av föräldrarna eller ingen av dem har vårdnaden om barnel kan bidragsförskott utgå i förhållande lill förälder som inle har vårdnaden (1 § första stycket). Fr. o. m. den I januari 1976 ulgår bidragsförskott också för barn med utländskt medborgarskap om barnet eller vårdnadshavaren sedan minsl sex månader vistats i Sverige (1 ij andra stycket). Medborgare i annal nordiskt land är genom den nordiska irygghetskonvenlionen jämställd med svensk medborgare.

Bidragsförskott utgår under förutsättning att barnet inte bor lillsammans med den underhållsskyldige och alt denne inle betalar underhållsbidrag som uppgår lill minst samma belopp som bidragsförskottet eller på annat sätt sörjer för alt barnel får molsvarande underhåll. En annan fömtsättning för bidragsförskott är alt vårdnadshavaren inte ulan giltigt skäl underiåler alt vidta eller medverka lill ålgärder för all få underhållsbidrag eller faderskap till barnel fastställt (2 S).

1 regel ulgår bidragsförskottet med 40 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Om barnet samlidigl är berättigat till barnpension från folkpensioneringen är bidragsförskottet dock 30 % av basbeloppet och om förskoll utgår i förhållande till båda föräldrarna utgår det med 30 % av basbeloppet i förhållande till var och en av föräldrarna. Bidragsförskott kan också ulgå som s. k. ulfyllnadsbidrag, dvs. med skillnaden mellan vad som kan utgå i bidragsförskott och underhållsbidragets belopp. Bidragsförskott utgår inte med högre belopp än underhållsbidraget om vårdnadshavaren utan giltigt skäl underiåler all vidta eller medverka lill ålgärder för atl få underhållsbidraget höjt (4 ij)-

Prop. 1975/76:116 19

Handläggningen av bidragsförskottsärenden ankommer på kommunernas barnavårdsnämnder (5 §). 1 de fiesta kommunerna har barnavårdsnämndernas uppgifler dock övertagils av sociala centralnämnder enligt lagen (I970i296) om social centralnämnd m. m.

Ansökan om bidragsförskott görs hOs barnavårdsnämnden i den kommun där barnets vårdnadshavare är mantalsskriven, eller, om sådan manlals-skrivningsorl inle finns, hos nämnden i den kommun där barnel är bosall. Bidragsförskott utbetalas av den barnavårdsnämnd som prövar frågan om bidragsförskott.

Bidragsförskott utbetalas till vårdnadshavaren eller, om barnel fostras i annat enskilt hem än vårdnadshavarens, till den hos vilken barnel fostras. I vissa fall kan social centralnämnd förordna annan lämplig person all la hand om bidragsförskottet eller - om synneriiga skäl finns - själv ta hand om detta för atl användas för barnels bästa (9 ij första och andra slyckel).

Bidragsförskott utgår med visst undantag inte för barn som under hel månad på statens bekostnad får vård på anstalt eller eljest kost och bostad (8 § fjärde stycket). Får bam i annat fall vård på anstalt eller eljesi vård på allmän bekostnad, har den som driver anstalten eller del kommunala organ som svarar för vårdkostnaden rält atl, i den mån regeringen så förordnar, erhålla så stor del av bidragsförskottet för månaden som svarar mot vårdkostnaden (9 § iredje stycket).

Del bidragsförskott som försl förfaller till betalning efler beslut om förskott flr betalas till myndighet som under den lid förskottet avser till väsentlig del svarat för barnets försörjning (9 tj fjärde stycket).

Om nämnden fmner atl någon obehörigen eller med för högt belopp uppburit bidragsförskott och skäligen borl inse detta skall nämnden fatta beslul om återbetalning. Eftergift av alerbelalningsskyldighelen kan medges av länsstyrelsen. Belopp som någon ålagts atl återbetala kan kvittningsvis dras av vid senare utbetalning av bidragsförskott (13 tj).

Barnavårdsnämnd som utgett bidragsförskott inträder på kommunens vägnar i barnels rätl lill underhållsbidrag gentemot den underhållsskyldige, i den mån bidragsförskottet svarar mol fastställt underhållsbidrag (15 tj).

Den underhållsskyldige skall så länge bidragsförskott utgår, till den barnavårdsnämnd som utger förskottet betala det underhållsbidrag, som belöper på förskottet, allteftersom underhållsbidraget förfaller till betalning (16 tj). Om den underhållsskyldige inle efler förmåga fullgör sin betalningsskyldighet, skall nämnden söka driva in fordringen. Samtidigt bör den som har rält alt föra talan för barnel beredas tillfälle att kräva den del av obetalda underhållsbidrag som eventuellt överstiger bidragsförskottets belopp (17 §).

Länsslyrelsen kan i vissa fall beslula atl ålerkrav skall efterges, nämligen om det är skäligt med hänsyn till atl den underhållsskyldige har varit sjuk, arbetslös, omhändertagen för vård eller har haft stor försörjningsbörda eller av annan skälig anledning (18 ij).

Mot barnavårdsnämnds beslut i bidragsförskotlsärenden kan talan föras

Prop. 1975/76:116 20

hos länsslyrelsen. Länsstyrelsens beslul kan överklagas hos kammarrätten (22 §). 1 enlighet med lagen (19711289) om allmänna förvaltningsdomstolar är regeringsrätten högsta instans.

Varje länsstyrelse skall inom sitt län ha tillsyn över barnavårdsnämndernas handläggning av bidragsförskotlsärenden. Socialslyrelsen skall följa verksamheten och genom råd och anvisningar verka för att den ordnas och utvecklas ändamålsenligt (23 §).

Kostnaderna för bidragsförskotten skall, i den mån ersättning inte kunnai tas ul av den underhållsskyldige, lill tre fjärdedelar betalas av slalen och lill en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd utgivit förskottet. Statsbidraget betalas ut av länsslyrelsen (20 §).

3 RAFA-utredningens förslag

Utredningen konstaterar alt kommunerna har mycket olika rutiner för handläggningen av bidragsförskotten. Den bristande enhetligheten medför komplikationer särskilt vid överfiyttning av elt bidragsförskollsärende från en kommun lill en annan. Vidare sker handläggningen hos kommunerna lill största delen manuellt och med användning av ett fiertal olika register, vilkel medför alt arbetet blir relalivi tidsödande. Om de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket övertar bidragsförskollsverksamhe-len kan man enligt ulredningen uppnå en enhetligare och rationellare administration. Ulredningen pekar på möjUgheten lill samordning med de ADB-system som under senare år har byggts upp inom den allmänna försäkringen.

Ulredningen konstaterar alt i samband med utvecklingen av ADB-systemen inom socialförsäkringen har under de senaste åren lill riksförsäkringsverket och försäkringskassorna överförts utbetalning av elt fiertal andra bidragsformer. Bl. a. har de allmänna barnbidragen övertagits från kommunerna fr. o. m. den I januari 1974. ADB-systemet för barnbidragen har utformats för all underiätta integrering av andra familjeslödsformer, bl. a. bidragsförskotten.

Ulredningen framhåller alt del finns en allmän försäkringskassa i varje landstingskommun. Varje kassa har elt centralkontor och etl flertal lokalkontor. Sammanlagt finns omkring 500 kontor, vilkel innebär minsl etl kontor i varje kommun.

Vid överföring av administrationen av bidragsförkollen till försäkringskassorna bör denna enligl ulredningen utformas på motsvarande säll som för barnbidragen och socialförsäkringsförmånerna. Del bör således i regel ankomma på den försäkringskassa hos vilken vårdnadshavaren är inskriven all beslula om bidragsförskott. Handläggningen bör ske på lokalkontoren. Kravverksamheten mol den underhållsskyldige bör däremol ankomma på centralkontoret hos den försäkringskassa där den underhållsskyldige är in-

Prop. 1975/76:116 21

skriven. Härigenom kan samordning ske av kravåtgärder i de fall den underhållsskyldige har fiera barn med olika mödrar. Detta underiältar handläggningen och medför enhetlighet vid bedömningen av vilka ålgärder som skall vidtas. Om den underhållsskyldige inte är inskriven i någon försäkringskassa, vilket t. ex. är fallet om förälder är bosatt ulomlands, bör kravverksamheten handhas av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.

Utredningen förordar atl riksförsäkringsverket - på samma sätt som belräffande socialförsäkringen och de allmänna barnbidragen - skall vara tillsynsmyndighet och besvärsinslans saml genom ADB-anläggningen i Sundsvall svara för utbetalning av bidragsförskotten.

Riksförsäkringsverkels beslut i bidragsförskottsärenden skall kunna överklagas hos kammarrätt.

För att uppnå en rationellare administration i fråga om utbetalning av bidragsförskotten föreslår utredningen en samordning med barnbidragen. För närvarande utbetalas bidragsförskotten i regel förskottsvis den sista i varje månad, medan barnbidragen normalt utbetalas den 20 i månaderna januari, april, juli och oktober. Samordningen skulle innebära atl bidragsförskotten utbetalas förskottsvis den 20 i varje månad och samtidigt med barnbidragen vid de kvarlalsvisa utbetalningarna av dessa. Härigenom minskas kostnaderna för utskrift av blanketter och posthantering m. m. med drygt 1 milj. kr. per år.

Bidragsförskotten beräknas nu på det basbelopp som gäller för den månad förskottet avser, dvs. månaden efter utbetalningsmånaden. Om utbetalningen av bidragsförskotten skall kunna ändras som föreslagils måste förskottsbeloppet beräknas på det basbelopp som gäller för utbetalningsmånaden, dvs. månaden före den, som förskottet avser.

Då barnpension enligt lagen (1962i381) om allmän försäkring (AFL) utgår skall enligl gällande regler bidragsförskottsbeloppet reduceras eller dras in beroende på vem av föräldrarna som avlidit. Efiersom bidragsförskott utbetalas förskottsvis för månad kan det inträffa alt barnpension sedermera beviljas för samma månad som bidragsförskott utgått. Något stadgande om all barnpensionsbeloppet i etl sådant fall skall reduceras finns inte för närvarande. Ulredningen föreslår att en sådan bestämmelse införs i lagen om allmän försäkring.

För alt undvika atl socialnämnden/sociala centralnämnden skall behöva förskottera medel i avvaktan på prövning av ansökan om bidragsförskott föreslår utredningen att försäkringskassa - ulan kommunikation med den underhållsskyldige-skall kunna fatta preliminärt beslut i avvaktan på ärendets slutliga prövning och med slöd av delta preliminära beslut betala ut bidragsförskott. Samtidigt slopas möjligheten för kommun att av bidrags-förskottsmedel få ersättning för utbetald socialhjälp.

Ulredningen lar även upp bestämmelsen om moderns skyldighel all medverka för att få faderskap och underhållsbidrag fastställt som förutsättning för bidragsförskott. Ulredningen påpekar att elt slopande av kravet på mo-

Prop. 1975/76:116 22

derns medverkan kan ha vissa negativa konsekvenser. Föräldrabalken ställer ett starkt krav på barnavårdsnämnden att se till atl faderskap och underhållsbidrag för utomäktenskapliga barn fastställs. Ätt i bidragsförskoltslagen slopa kravel på medverkan lill fastställande av faderskapet skulle kunna uppfattas som en motsägelse i förhållande lill föräldrabalken. Barnavårdsnämnden skulle kunna få svårare att fastslälia faderskap och underhållsbidrag. Modern lill barn belräffande vilket faderskap inte fastställts skulle dessuiom fä möjlighet lill bidragsförskott samtidigt som hon kan ha bidrag från barnets fader. Utredningen föreslår därför all regeln behåUs i sin nuvarande utformning men att tillämpningen av bestämmelsen mjukas upp. Efiersom barnavårdsnämnd har ansvarel för alt faderskap fastställs anser utredningen att det bör ankomma på barnavårdsnämnden atl pröva om moderns vägran alt medverka till att få faderskapet fastställt saknat giltiga skäl. Nämnden bör därefter underrätta försäkringskassan om sin bedömning.

Utredningen påpekar att aviseringsskyldigheien till försäkringskassa för barnavårdsnämnder, anstalter m. fi. om vårdnadsförhållanden måste utsträckas till att omfatta barn t. o. m. 18 års ålder i samband med alt bi-dragsförskottsverksaniheten förs över till kassorna.

Utredningen tar också upp frågan om omsorgsstyrelses rätt att uppbära bidragsförskott då barnet på allmän bekostnad vårdas enligt lagen (I967i940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. Utredningen konstaterar all omsorgsstyrelse inte kan kräva föräldrarna på kostnaden för vården. Ulredningen föreslår därför att styrelsens rält alt uppbära bidragsförskott upphävs.

Belräffande fosterbarn och andra barn, som fostras i annal hem än vårdnadshavarens, utbetalas bidragsförskottet för närvarande till den hos vilken barnet fostras om inte barnavårdsnämnden förordnar annal. Utredningen föreslår att försäkringskassa på framställning av barnavårdsnämnd får förordna all bidragsförskott för barn, som genom nämndens försorg placerats i enskilt hem, skall betalas ut lill den som fostrar barnel. För de barn, som av annan placerats i enskilt hem, föreslås sådant förordnande kunna meddelas på framställning av den som äger uppbära bidragsförskottet.

Ulredningen anser att det i vissa fall kan vara lämpligt alt bidragsförskottet betalas ul direkt lill barnet. Barnet kan t. ex. bo i egen lägenhet och ha bristfällig kontakt med vårdnadshavaren. Enligl nuvarande bestämmelser kan utbetalning inte ske direki lill barnet. Utredningen föreslår därför alt möjlighet härtill införs. Ansökan bör kunna göras av barnavårdsnämnd eller vårdnadshavaren.

Utredningens förslag om ändrad administration innebär att även kravverksamheten skall ankomma på försäkringskassorna. Utredningen framhålleratt delta arbele underiäilas genom användningen av etl riksomfattande ADB-system.

Bidragsmotiagare kan enligt nuvarande beslämmelser bli återbetalnings-skyldig för obehörigt uppburet bidragsförskott om han skäligen bort inse

Prop. 1975/76:116 23

atl han varit obehörig att erhålla beloppet. Reglering av skulden kan ske genom avräkning på senare utgående bidragsförskott. Utredningen föreslår all försäkringskassorna får möjlighet till avräkning även mot barnbidrag och förmåner enligl lagen om allmän försäkring. Utredningen föreslår att motsvarande möjlighet till kvittning införs även då del gäller återkrav mot den underhållsskyldige.

Överfiyitningen av bidragsförskollsverksamheten till försäkringskassorna ger enligl ulredningen slora rationaliseringseffekter. Genom atl etl för hela landet enhetligt system -som bygger på ADB-teknik -las i anspråk uppnås en betydligt effektivare handläggning än för närvarande. Ulredningen beräknar atl det föreslagna systemet kommer all medföra en åriig kostnadsbesparing för administrationen med omkring 20 milj. kr. För kommunernas del beräknas kostnader motsvarande omkring 31 milj. kr. åriigen falla bort och för kassorna beräknas personalkostnaderna för bidragsförskotten till omkring 12 milj. kr. För ADB-systemet räknar ulredningen med kostnader av omkring 400 000 kr. per år. De angivna beloppen är beräknade i 1974 års löne- och prisläge.

Beträffande de personalmässiga konsekvenserna uppger ulredningen alt år 1973 i genomsnitt 982 personer inom kommunerna var sysselsatta med bidragsförskotten med en arbetsinsats motsvarande ca 600 årsarbetskrafter. 1 fiertalet fall rörde det sig om deltidstjänster. Den erforderiiga personalinsatsen för bidragsförskollsverksamheten efter överfiyttning lill försäkringskassorna beräknas till ca 230 årsarbetskrafter.

Ulredningen framhålleratt frågan om omplacering av personalen till andra arbetsuppgifter hos kommunerna eller överfiyttning lill försäkringskassorna närmare kommer alt diskuteras mellan berörda parter. För att skapa enhetlighet över hela landet vid behandlingen av dessa frågor kommer förslag till riktlinjer och rekommendationer att utarbetas av en särskild arbetsgrupp för personalplaneringsfrågor som har knutils till RAFA-utredningen. 1 arbetsgruppen ingår företrädare för kommunförbundet, försäkringskasseförbundel och personalorganisationerna.

4 Remissyttranden

Förslagel all administrationen av bidragsförskotten skall föras över från kommunerna lill riksförsäkringsverket och försäkringskassorna tillstyrks eller lämnas ulan erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser.

Riksrevisionsverket, som lillstyrker förslaget, pekar på att den regislerin-formalion som behövs i stor utsträckning redan finns och på all det föreslagna systemet ger möjligheter lill ökad enhetlighet och förbättrad service. Den föreslagna systemlösningen anser sig verkel i alll väsentligt kunna acceptera. Försäkringskasseförbundet anser alt reformen medför många administrativa fördelar och tillstyrker atl överförandet genomförs på del sätt som förordats

Prop. 1975/76:116 24

av utredningen. Datainspektionen pekar på alt inspektionen har meddelat principtillstånd för inrättande av ett bidragsförskottsregister.

Kommunförbundet framhåller att man ser överförandet av verksamheten från barnavårdsnämnderna till försäkringskassorna som en naturiig åtgärd. Förbundet betonar dock bidragsförskottens starka anknytning till andra uppgifter inom den kommunala socialvården. En samverkan mellan denna och försäkringskassorna behövs. Del är också ytterst angeläget atl kassornas personal har goda insikter i hur kommunal socialvård fungerar. Förbundet framhålleratt kommunernas handläggning av bidragsförskottsärenden i hög grad präglas av sociala hänsyn och ambitioner. Del är enligt förbundet viktigt att den helhetssyn som numera är naturiig för sociala insatser kommer att bestå även när försäkringskassorna övertar bidragsförskollsverksamheten. Förbundet tillägger att lokala samrådsorgan med representanter från försäkringskassa och socialvård - som för närvarande finns på vissa håll - kan behöva inrättas i samtliga kommuner.

Liknande synpunkter om viklen av nära samarbete mellan försäkringskassorna och den kommunala socialvården anförs av ell ftertal remissinstanser. Länsstyrelserna i Blekinge, Göteborgs och Bohus saml Örebro och Jämtlands län anser att det är viktigt atl försäkringskassornas personal ges sådan utbildning att de på etl smidigt sätt kan styra över de hjälpsökande till rätl instans inom den kommunala socialvården. Länsstyrelsen I Göteborgs och Bohus län påpekar dessutom fördelarna med lokalsamverkan mellan försäkringskassor och socialvård i glesbygder.

Länsslyrelsen i Norrbottens län. som är kritisk mot överfiyitningen, anser att själva utbetalningen av bidragsförskott kan förenklas genom utnyttjande av ett ADB-system knutet till kommunerna. Om delta inte skulle vara lönsaml föreslår länsstyrelsen atl kommunerna alltjämt har hand om verksamheten i övrigi.

Postverket har inte någon erinran mot den uibetalningsrutin som föreslås av utredningen. Det förefaller rationellt atl samordna utbetalningarna av bidragsförskott med utbetalningarna av barnbidrag och del föreligger inte några svårigheter för postverket alt verkställa utbetalningarna vid den föreslagna tidpunkten.

1 fråga om förslagel all införa preliminärt beslut om bidragsförskott är remissopinionen delad. Förslaget tillstyrks av länsstyrelserna i Stockholms och Göteborgs och Bohus län, LO, Kommunförbundet samt Borås, Malmö och Uddevalla kommuner. Komnninförbundel finner systemet med preliminära beslul värdefullt, eftersom förskottsulbelalningar från socialvården undviks. Uddevalla kommun tror dock att socialhjälp ändå kan behöva utgå, varför det inte är helt invändningsfritt atl slopa möjligheten för kommunerna till ersättning ur senare beviljat bidragsförskott.

Socialslyrelsen, länsslyrelsen i Norrbottens län saml Stockholms och Kariskoga kommuner avslyrker förslaget om preliminära beslut. Socialstyrelsen anseratt bidragsförskottsverksamheten är så komplicerad au anlalel felaktiga

Prop. 1975/76:116 25

beslul och utbetalningar säkerligen skulle bli betydande. Styrelsen håller för sannolikl atl det merarbete som blev följden av felaktiga preliminära beslul vida skulle överstiga det arbete som för närvarande förekommer i form av beviljande och utbetalning av socialhjälp som förskoll på bidrags-förskoll. Stockholms kommun anser att risken ökar för felaktiga beslut som det kan fordras mycket arbete för alt reda ut. Vidare anser kommunen det otillfredsställande atl försäkringskassan skall kunna utge bidragsförskott utan att försl höra med den underhållsskyldige om denne fullgör sin betalningsskyldighet. Detla skulle kunna upplevas som kränkande för den underhållsskyldige. Länsstyrelsen i Norrbottens län anför liknande synpunkler.

Också i fråga om moders skyldighet atl medverka till fastställande av faderskap och underhållsbidrag är meningarna delade. Kommunförbundet hänvisar till sill tillstyrkande av familjepolitiska kommitténs tidigare förslag om atl bestämmelsen om moderns medverkan skall slopas. Om en lagändring inle kommer till stånd är det enligt förbundet angeläget alt normer utvecklas genom tillämpningsanvisningar av socialstyrelsen. Även länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms kommun anser att kravet på moderns medverkan bör slopas.

Socialstyrelsen avstår från all yrka atl bestämmelsen upphävs med hänsyn bl. a. lill alt en revision av föräldrabalkens bestämmelser om underhållsbidrag m. m. lorde behövas samtidigt.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, som är emot etl slopande av bestämmelsen, framhåller atl bestämmelsen är det mest effektiva påtryckningsmedlet för att få faderskap fastställda och underhållsbidrag höjda. Också Malmö och Borås kommuner uttalar sig för etl bibehållande av bestämmelsen.

Ulredningens förslag atl bidragsförskott som utgår för barn som vårdas enligl omsorgslagen inle bör fl uppbäras av huvudmannen för vården tillstyrks av socialstyrelsen. Styrelsen föreslår en sådan utformning av bestämmelserna att bidragsförskott inte skall ulgå för dessa barn eftersom vårdkostnaderna i dessa fall helt åvilar huvudmannen.

När det gäller barn som är omhändertaget för samhällsvård anser socialstyrelsen atl bidragsförskott bör få uppbäras av barnavårdsnämnden. Socialstyrelsen avslyrker utredningens förslag att barnavårdsnämnden skall fl förordna att bidragsförskott skall utgå lill den som fostrar barnel. Enligt styrelsens uppfattning bör således samma regler gälla oavsett vilken form av vård som förekommer.

Beträffande utredningens förslag att bidragsförskottet skall kunna utbetalas direkt lill barnel anser socialstyrelsen att möjligheten bör begränsas till atl gälla barn som fyllt 16 år.

Kommunförbundet framhålleratt det vid kravverksamheten för närvarande tas stor hänsyn lill den underhållsskyldiges betalningsförmåga. Förbundet finner del angelägel alt detla även blir fallet i fortsättningen, så att den underhållsskyldige inle måste söka socialhjälp för att klara försörjnings-

Prop. 1975/76:116 26

bördan i övrigt. Liknande synpunkter anförs av socialstyrelsen och några kommuner.

Remissinstanserna är i allmänhet tveksamma eller negativa till förslagel alt felaktigt utbetalt bidragsförskott skall kunna kvittas bl. a. mot barnbidrag och förmåner enligl lagen om allmän försäkring. Förslagel tillstyrks i vissa delar av länsstyrelsen i Jämtlands län och Malmö kommun. Förslaget avstyrks hell av länsstyrelserna I Slockholms och Norrbottens län. Socialstyrelsen anser att möjligheten atl kvitta vid felaktigt utbetalt bidragsförskott inte bör införas ulan starka adminislraliva skäl. A'omm«fl/o>/)Mrtrfe/anserdel principiellt tveksamt all införa möjlighet till kvittning av felaktigt utbetall bidragsförskott. Särskilt tveksamt är förbundet beträffande kvittning mol allmänt barnbidrag eftersom detla skulle kunna medföra behov av socialhjälp. Förbundet anser också all kvittning bör ske med stor försiktighet vid krav mol den underhållsskyldige så alt resultatet av kvittningen inte blir all den underhållsskyldige behöver annan hjälp av samhället. Liknande synpunkler framförs av Finspångs och Kalmars kommuner. Förslagel om kvittning mol barnbidrag möter invändning också från länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Jämtlands län samt Göteborgs och Borås kommuner.

Riksrevisionsverkel framhåller viklen av alt personalfrågorna ägnas uppmärksamhet i del fortsatta förberedelsearbetet, så att beräknade förenklingar och kostnadsbesparingar till följd av ulredningens förslag så långt möjligl kan realiseras.

Kommunförbundet anser att de kommunanställda som nu har arbetsuppgifter med bidragsförskotten bör ges valfrihet atl om de så önskar följa med arbetsuppgifterna till försäkringskassan eller stanna hos kommunen med de andra arbetsuppgifter kommunen kan erbjuda. Vikten av en tillfredsställande lösning av personalfrågorna framhålls också av länsstyrelsen i Norrbottens län samt Slockholms, Göteborgs, Malmö, Borås, Sundsvalls och Haninge kommuner.

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Bidragsförskott utgår till barn under 18 år som endasl en av föräldrarna har vårdnaden om eller som slår under vårdnad av annan än föräldrarna. Dessa barn garanteras elt generellt ekonomiskl bidrag, som i regel motsvarar 40 96 av basbeloppet enligt lagen (1962i381) om allmän försäkring (AFL). Bidragsförskotlssyslemet är hell författningsreglerat och har flera anknytningspunkter till socialförsäkringen. Verksamheten regleras genom beslämmelser i lagen (1964il43) om bidragsförskott och en till lagen anslutande tillämpningskungörelse (1964il44).

Bidragsförskotten administreras av kommunerna. Beslul om bidragsförskott fallas av barnavårdsnämnden/sociala centralnämnden i den kommun

Prop.1975/76:116 27

där vårdnadshavaren är mantalsskriven. Kommunerna ombesörjer utbetalningarna och uppbär de återbetalningar som görs av de underhållsskyldiga. Kommunernas rutiner vid handläggningen av verksamheten varierar väsentligt beroende på bl. a. om administrationen sker med hjälp av ADB-teknik eller inte.

1 den mån ersättning för bidragsförskott inle har kunnai tas ul av den underhållsskyldige, bekostas bidragsförskotten lill tre Qärdedelar av staten och lill en fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd har beviljat förskott.

Bidi-agsförskolt utbetalades år 1974 för ca 200 000 barn, vilket motsvarar ca 10 % av antalet barn i bidragsberättigad ålder. Kostnaderna för utbetalda bidragsförskott uppgick år 1974 till 564 milj. kr Från detta belopp avgår 182 milj. kr. som utgjorde återbetalning från underhållsskyldiga. Av nettokostnaden, ca 380 milj. kr. faller 285 milj. kr. på staten och 95 milj. kr. på kommunerna.

Familjepolitiska kommitién föreslog i belänkandet (SOU 1972i34) Familjeslöd atl administrationen av bidragsförskotten skulle föras över till försäkringskassorna så snart de administrativa förutsättningarna för en sådan lösning hade skapats. Kommitténs förslag togs emot positivt vid remissbehandlingen. Regeringen uppdrog år 1973 åt riksförsäkringsverket och statskontoret atl i anslutning lill utredningsarbetet angående administrationen inom den allmänna försäkringen (RAFA-utredningen) närmare utreda de tekniska förutsättningarna för all föra över administrationen av bidragsförskotten lill riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.

RAFA-utredningen har därefter lämnat förslag lill en omläggning av administrationen och finansieringen av bidragsförskotten. Utredningens förslag har remissbehandlats och därvid fått ett i huvudsak posilivi mottagande. Genom beslut i december 1974 har RAFA-utredningens förslag i fråga om finansieringsform för bidragsförskotten överiämnats lill kommunalekonomiska ulredningen (Fi 1971108).

RAFA-utredningens förslag belräffande bidragsförskottens administration visar atl det finns förutsättningar atl föra över administrationen av bidragsförskottssystemet från kommunerna till riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Av utredningen framgår att administrationskostnaderna kan minskas och att man kan nå betydande administrativa fördelar och förbättringar från servicesynpunkt genom en sådan ändring i administrationen.

Svenska kommunförbundet har genom skrivelse i mars 1975 begärt att statsmakterna beslutar att administrationen av bidragsförskotten skall föras över till försäkringskassorna. Efter överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och kommunförbundet har i september 1975 träffats en överenskommelse om förutsättningarna för en sådan överföring av administrationen från kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Överföringen förutses kunna ske den 1 oktober 1977.

Prop. 1975/76:116 28

Som jag skall utveckla i det följande anser jag att administrationen av bidragsförskotten bör föras över från kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Delta kräver bl. a. ändringar i bidragsförskoltslagen. 1 detta sammanhang kommer jag också alt ta upp vissa andra förslag till ändringar i lagreglerna för bidragsförskotten som föreslagits av RAFA-utredningen eller förts fram vid remissbehandlingen.

5.2 Ändrad administration på grundval av överenskommelsen

Den träffade överenskommelsen om ändrad administration av bidragsförskotten går ut på följande.

Administrationen av bidragsförskotten förs fr. o. m. den 1 oktober 1977 över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. Överförandet avser också kravverksamheten för tidigare utbetalda bidragsförskott. Kommunerna svarar även efter omläggningen - i avvaktan på etl eventuellt ändrat ställningstagande på grundval av kommunalekonomiska utredningens förslag - för administrationskostnaderna samt 25 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Kommunernas kostnadsandel erläggs efter omläggningen genom avräkning mot förskott på kommunalskattemedlen. För att täcka administrationskostnaderna efter omläggningen betalar kommunerna ersättning med 5 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott fr. o. m. den 1 oktober 1977. Denna ersättning eriäggs på samma sätt som koslnadsandelen. Statsbidrag för bidragsförskott avseende liden före den 1 oktober 1977 ulbetalasenligt nu gällande regler.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen görs i arbetsgrupper med representanter för bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunförbundet. Det förutsätts i överenskommelsen atl försäkringskassorna undersöker möjligheterna att för sin verksamhet med bidragsförskotten anställa den personal som f n. arbetar med denna verksamhet i kommunerna. Kommunerna tillhandahåller de uppgifter angående bidragsförskottsverksamheten före den 1 oktober 1977 som behövs för uppläggning av nytt ADB-system m. m.

Som jag redan antytt delar jag uppfattningen atl administrationen av bidragsförskotten, som RAFA-utredningen har föreslagit och som har förutsatts i överenskommelsen, bör föras över från kommunema till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Som förutsatts i överenskommelsen bor överflyttningen ske med verkan från den 1 oktober 1977. Därigenom får man den tid som behövs för olika förberedelser, bl. a. uppläggning av register och personalutbildning.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen har påbörjats av RAFA-utredningen i samarbete med en referensgrupp med representanter för bl. a. socialstyrelsen, riksskatteverket, riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunerna. 1 enlighet med vad som har förutsatts i över-

Prop.1975/76:116 29

enskommelsen bör försäkringskassorna i det fortsatta arbetet undersöka möjlighelerna atl för sin verksamhel med bidragsförskotten anställa den personal som för närvarande är sysselsatt i denna verksamhet i kommunen. I detta sammanhang vill jag i likhet med fiera remissinstanser framhålla betydelsen av ett nära samarbete mellan försäkringskassorna och den kommunala socialvården vid handläggningen av bidragsförskotlsfrågorna.

Jag återkommer i det följande och i specialmoliveringen till lagförslagen lill de ändringar som bör göras i bidragsförskottslagen och AFL.

5.3 Ekonomiska konsekvenser

Överenskommelsen med kommunförbundet förutsätter att nuvarande fördelning av kostnaderna för bidragsförskotten mellan staten och kommunen i princip behålls oförändrad. Kommunerna skall således även efter omläggningen svara för administrationskostnaderna samt 25 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott. Staten skall liksom nu svara för 75 % av nettokostnaderna för bidragsförskotten. Frågan om den framtida finansieringen av bidragsförskotten prövas av kommunalekonomiska utredningen.

Kassamässigt kommer omläggningen atl övergångsvis innebära relativt slora förändringar i utgiftsbelaslningen för staten resp. kommunema. För närvarande svarar kommunerna löpande för hela kostnaden för utbetalda bidragsförskott. Siatens kostnadsandel betalas ul efter rekvisition i efterskott omkring halvårsskiftet årel efter bidragsåret. Enligt det nya systemet kommer hela kostnaden för utbetalda bidragsförskott att direkt belasta statsverket. Kommunernas kosinadsandel skall eriäggas genom avräkning mot del förskott på kommunalskattemedel som varannan månad betalas ut lill kommunerna. Avräkning under löpande år skall göras med preliminärt beräknade belopp varefter slulavräkning görs per kalenderår i efterskott.

Utbetalning av statens kostnadsandel för bidragsförskott avseende tiden före ändringen av administrationen skall ske enligt gällande regler. Genom omläggningen av administrationen kommer staten övergångsvis att belastas med dels löpande kostnader för utbetalda bidragsförskott och dels efter-skottsutbelalning till kommunerna av statens kostnadsandel för bidragsförskott som utbetalats av kommunerna före omläggningen. Denna dub-belbelaslning förståten -som motsvaras av minskade kostnader inom kommunernas bidragsförskottsverksamhet - kommer att inträffa huvudsakligen under budgetåret 1977/78 och kan beräknas uppgå till ca 250 milj. kr. för nämnda budgetår.

För alt täcka administrationskostnaderna efter omläggningen skall kommunerna betala ersättning med 5 % på nettokostnaden för utgående bidrags-förskoll fr. o. m. den 1 oktober 1977. Denna ersättning skall erläggas genom avräkning på samma sätt som kommunernas kosinadsandel för bidragsförskotten. Ersättningen bör tillföras driftbudgetens inkomstsida.

Prop.1975/76:116 30

5.4 Ändringar i bidragsförskottslagen m. m.

En ändrad administration av bidragsförskotten enligt vad jag har förordat leder till flera ändringar i bidragsförskottslagen och AFL. När det gäller fördelningen mellan försäkringskassorna inbördes av behörigheten att handlägga bidragsförskotlsärenden talar som RAFA-utredningen har framhållit övervägande praktiska skäl för att regeln härom utformas i överensstämmelse med 4 kap. 1 ij AFL, dvs. atl beslut om förmånen skall fattas av den kassa hos vilken vårdnadshavaren är inskriven. En sådan regel gäller redan för de allmänna barnbidragen. Härigenom möjliggörs en integration av handläggningen av bidragsförskott och barnbidrag. Detta medför rationaliseringsvinster och fördelar i form av säkrare handläggning och förbättrade kontrollmöjligheter.

Åtgärder för indrivning av fordringar i anledning av utbetalt bidrags-förskoll bör av praktiska skäl handläggas av den försäkringskassa i vilken den underhållsskyldige är inskriven. Genom en sådan regel kommer samtliga krav beträffande en underhållsskyldig alt handhas av samma kassa i de fall då den underhållsskyldige har flera barn med olika bosättningsort. Detla underiätiar handläggningen och skapar enhetlighet vid bedömningen av vilka krav och åtgärder som bör vidtas.

Samtidigt som administrationen av förskotten flyttas över lill de allmänna försäkringskassorna bör tillsynen över verksamheten föras över till riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket bör också bli besvärsmyndighet i frågor som gäller bidragsförskott. Liksom i fråga om de allmänna barnbidragen bör t. v. gälla alt verkels beslut överklagas hos kammarrätt.

För närvarande utbetalas bidragsförskott i regel den sista i vae månad medan de allmänna barnbidragen normalt betalas ut omkring den 20 i månaderna januari, april, juli och oktober. RAFA-utredningen föreslår att utbetalningen av bidragsförskott sker den 20 i månaden före den som bidragsförskottet avser och att en samordning sker med utbetalningen av barnbidragen de månader som barnbidrag betalas ut. Som utredningen har framhållit kan man härigenom väsentligt minska administrationskostnaderna. Del är också till fördel för mottagaren alt båda beloppen betalas ut samtidigt. Bidragsförskottets belopp måste då knytas till det basbelopp som gäller för utbetalningsmånaden. Jag ansluter mig till utredningens förslag som har lämnats ulan erinran vid remissbehandlingen. 1 lagen bör tas in elt bemyndigande för regeringen alt meddela bestämmelser angående sättet och liden för utbetalningen.

Utbetalningen av bidragsförskotten bör handhas av riksförsäkringsverket och ombesörjas genom dess ADB-anläggning i Sundsvall på samma sätt som redan gäller för bl. a. de allmänna barnbidragen.

Liksom fiera remissinstanser är jag tveksam lill RAFA-utredningens förslagalt preliminärt beslut om bidragsförskott skall kunna meddelas på grundval enbart av ansökningen om bidragsförskott och således utan atl den un-

Prop. 1975/76:116 31

derhållsskyldige har fått del av denna. Jag förordar därför oförändrade bestämmelser i detla avseende.

Familjepolitiska kommiltén föreslog vid sin behandling av bidragsförskotten att regeln om moderns skyldighet att medverka för alt få faderskapet fastställt skulle upphävas. RAFA-utredningen framhåller att ett slopande av regeln om moderns medverkan kan medföra vissa negativa konsekvenser. Riksdagens socialutskott har i det av riksdagen godkända betänkandet 1975i5 pekat på att ett slopande av nämnda regel kunde ge utrymme för möjligheter till missbruk. Enligt utskottet finns det dock anledning överväga att för rätlen till bidragsförskott uppställa en spärregel med mera begränsad räckvidd än den nuvarande. Härigenom skulle fall av uppenbart missbruk av förmånen kunna hindras.

Jag föreslår all den nuvarande spärregelns räckvidd begränsas i enlighet med vad socialutskottet anfört. Som förutsätining för beslut att bidrags-förskoll inle skall ulgå bör del således krävas alt modern uppenbarligen utan giltigt skäl vägrar att medverka. Motsvarande ändring bör göras i 4 tj fjärde stycket som reglerar vårdnadshavares rätl till bidragsförskott utöver fastställt underhållsbidrag.

6 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (I964il43) om bidragsförskott,

2. lag om ändring i lagen (I962i381) om allmän försäkring.

7 Specialmotivering till lagförslagen

7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Som framgår av den allmänna motiveringen har den i denna paragraf intagna spärregelns räckvidd begränsats genom ell tillägg. Som förutsättning för alt bidragsförskott inte skall ulgå har således uppställts krav på atl vårdnadshavaren uppenbariigen ulan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap lill barnet fastställt. Genom den nya lydelsen får försäkringskassorna möjlighet att förhindra uppenbart missbruk av förmånen.

Ändringarna i paragrafens första och andra stycken är föranledda av att utbetalningen av bidragsförskotten skall ske i förskott den 20 i varje månad.

Prop. 1975/76:116 32

Detta kräver att bidragsförskottets belopp beräknas på grundval av basbeloppet enligt AFL för månaden före den som bidragsförskottet avser. Utbetalningen av bidragsförskotten kommer alt samordnas med barnbidragen i månaderna januari, april, juli och oktober.

Ändringen i paragrafens fjärde stycke ansluter lill vad som sagts i spe-

Administrationen av bidragsförskotten fiyttas över till riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna fr. o. m. utbetalningen av bidragsförskotten för oktober månad 1977.

1 paragrafens andra stycke regleras fördelningen mellan försäkringskassorna inbördes av behörigheten all handlägga bidragsförskotlsärenden. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen. Alla beslut som gäller rätt till och utgivande av bidragsförskott skall således fattas av den kassa där barnets vårdnadshavare är eller skall vara inskriven. Beslul enligl 2 t; d) och 4 i; fjärde stycket bör fattas efter samråd med barnavårdsnämnd. När beslut om bidragsförskott fattats fortsätter det att gälla även om vårdnadshavaren blir inskriven i annan försäkringskassa. Denna försäkringskassa behöver således fatta nytt beslul endast då nya omständigheter i övrigt föranleder detta. Av 17 >; framgår atl ålgärder för indrivning vidtas av den kassa hos vilken den underhållsskyldige är eller skall vara inskriven, med rätl för sistnämnda kassa atl enligl 18 i; i vissa fall besluta om eftergift av återkrav.

6ij

Ändringen i paragrafens första stycke innebär atl barnavårdsnämnd har möjlighet att göra ansökan om bidragsförskott i de fall då barnet är omhändertaget för samhällsvård.

Den underhållsskyldige skall i såväl meddelandet om ansökningen som beslutet få upplysning om stadgandena i 2 tj a), b) och c). Beslutet om bidragsförskott skall alltid delges den underhållsskyldige. Har ansökningen inle bifallits eller bifallits endasl till viss del skall beslutet delges såväl sökande som vårdnadshavare.

Regeln om avrundning av bidragsförskott i andra stycket har anpassats till vad som gäller för pensioner enligt AFL.

Då elt barn vårdas enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda saknar omsorgsslyrelsen möjlighet alt kräva bar-

Prop. 1975/76:116 33

nets föräldrar på kostnaderna för vården. 1 enlighet med socialstyrelsens remissyttrande över utredningens förslag på denna punkt bör bidragsförskott därför inte ulgå i den angivna situationen. Förslaget föranleder ett tillägg i paragrafens fjärde stycke.

Bidragsförskottet skall enligt huvudregeln i denna paragraf betalas ut till vårdnadshavaren. Genom ändringen i paragrafens första stycke får försäkringskassan möjlighet atl på begäran av vårdnadshavaren betala bidragsförskottet direkt till den som fostrar barnel i sådana fall då barnel inte vistas hos vårdnadshavaren.

Bidragsförskott för barn som är omhändertaget för samhällsvård bör som socialslyrelsen anförl under remissbehandlingen i princip betalas ut till det kommunala organ som svarar för kostnaderna för vården. Samma regler skall således gälla vare sig det omhändertagna barnet är placerat i enskilt hem, på barnhem eller på annan plats där barnavårdsnämnd har utgifter för barnet. Nämnden bör alltså få uppbära bidragsförskottet i samtliga dessa fall.

Ställningstagande lill de av utredningen aktualiserade frågorna om utbetalning i vissa fall av bidragsförskott direki till barnet samt om avräkning mol barnbidrag och andra förmåner bör anstå i avvaktan på familjelags-sakkunnigas utredningsarbete.

10 S

Paragrafen innehåller den grundläggande bestämmelsen om att bidragsförskott skall utges genom riksförsäkringsverkels försorg. 1 paragrafen har tagits in ett särskilt bemyndigande för regeringen, eller myndighet som regeringen utser, att meddela närmare beslämmelser beträffande sättet och tiden för utbetalningen.

11 S

Ändringarna i denna paragraf är uteslutande följdändringar till tidigare berörda ändringar.

12 S

1 enlighet med de författningsförslag som RAFA-utredningen utarbetat bör lagtexten inte innehålla sådana detaljbestämmelser som kan medföra återkommande ändringsbehov. Denna paragraf har därför formulerats som ett allmänt stadgande, vars innebörd är alt vårdnadshavare, förmyndare och den som annars uppbär bidragsförskott är skyldiga alt omgående anmäla sådana omständigheter som kan påverka rätten till och slorieken av bidragsförskottet. Närmareanvisningarom innebörden av denna skyldighel ges i administrativ ordning.

Prop. 1975/76:116 34

13-14 Sij Ändringarna i dessa paragrafer är uteslutande följdändringar.

15-16 §S

Sedan beslul om bidragsförskott fattals inträder den försäkringskassa hos vilken den underhållsskyldige är eller skall vara inskriven i barnets rätt gentemot den underhållsskyldige. Denne skall således eriägga betalning direkt till den kassa där han själv är inskriven. Avräkningen sker på datamaskinen väg. Även övriga mellanhavanden med den underhållsskyldige handläggs av denna försäkringskassa.

1 de fall den underhållsskyldige inte är inskriven i någon försäkringskassa -t. ex. om han bor utomlands eller är upptagen som obefintlig - inträder Slockholms läns allmänna försäkringskassa i barnets rätl.

17 S

Den försäkringskassa som avses i 15 ij skall enligl bestämmelserna i denna paragraf vidta de ålgärder som kan bli erforderliga i fråga om krav eller annan indrivning.

18 S

Ändringen av denna paragraf ansluter till föregående paragrafer och innebär atl den försäkringskassa som där avses ges befogenhet att beslula i fråga om eftergift av återkravet. Härigenom uppnås en samordnad bedömning av frågor om eftergift.

1 denna paragraf har i enlighet med överenskommelsen intagils bestämmelser om att kommunerna till statsverket skall erlägga 25 % av nettokostnaderna för bidragsförskotten samt 5 96 av dessa kostnader gom ersättning för handhavandet av bidragsförskollsverksamheten.

20 a S

Kommuns kostnadsandel skall erläggas genom avräkning mot förskott på kommunalskaltemedlen. Bestämmelsen härom har utformats efter mönster av bestämmelsen i 16 i; lagen (1962i392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension. Avräkningen skall ske under löpande år och följaktligen med preliminärt beräknade belopp. Del bör ankomma på riksförsäkringsverket att fastställa dessa preliminära belopp. Slutlig avräkning sker under följande kalenderår.

Av övergångsbestämmelsen punkt 4 framgår alt avräkning första gången skall göras på de kommunalskattemedel som utbetalas i september 1977. Denna avräkning skall lillsammans med avräkning i november samma år

Prop. 1975/76:116 35

avse de preliminära belopp som kommunerna skall eriägga för bidragsför-skoltverksamheten under oktober-december 1977.

21 S

Riksförsäkringsverket får vid övertagandet av administrationen - på samma sätt som gäller den allmänna försäkringen och barnbidragen - tillsynen över de allmänna försäkringskassornas handläggning av bidragsförskottsärenden. Molsvarande stadganden återfinns i 18 kap. 2 1; AFL och 14 ij lagen (1947i529) om allmänna barnbidrag.

22 tj

Riksförsäkringsverket blir också besvärsinstans i ärenden rörande bidragsförskott och får möjlighet atl la upp ärenden lill prövning utan att besvär har anförls över elt beslul. Verkels beslut kan enligt denna paragraf överklagas hos kammarrätt.

25 S

Paragrafen föreslås upphävd som överflödig med hänsyn till regeringens behörighet enligt den nya regeringsformen atl meddela föreskrifter om verkställighet av lag.

Ikraftträdande- och övergångsbeslämmelserna

Enligt överenskommelsen skall den nya ordningen börja tillämpas för bidragsförskotten som belöper på oktober månad 1977. Dessa betalas ut under september månad 1977. Den nya lagen bör därför träda i kraft den 1 september 1977. Då övertar försäkringskassorna löpande bidragsförskotts-ärenden från barnavårdsnämnderna och förskotten fortsätter all ulgå ulan ny ansökan. Ansökningar om bidragsförskott i nya fall skall efter ikraftträdandet inges till rörsäkringska.ssa. I de nya fallen kan även komma i fråga utbetalning av retroaktivt bidragsförskott.

Vad här har sagts har sin motsvarighet när del gäller förhållandet till den underhållsskyldige. Underhållsbidraget skall i fortsättningen betalas in till försäkringskassan. Enligt särskild bestämmelse blir försäkringskassan behörig alt också driva in barnavårdsnämnds fordran hos den underhållsskyldige för tid före ikraftträdandet resp. att besluta om eftergift av sådan fordran.

7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Barnpension från folkpensioneringen samordnas med bidragsförskott enligt avräkningsregler i 8 kap. 6 ij AFL och 4 ;j andra stycket bidragsför-

Prop. 1975/76:116 36

skottslagen.

Det nya andra slyckel i denna paragraf innebär all försäkringskassan vid utbetalning av barnpension, som avser tid för vilken bidragsförskou redan har utgetts, skall korrigera det utbetalda bidragsförskottet genom ett avdrag på barnpensionen. Vid utbetalningen av bidragsförskottet har nämligen samordningsregeln i 4 5 andra stycket bidragsförskoltslagen i allmänhet inte kunnai beaktas.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl antaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (I964il43) om bidragsförskott,

2. lag om ändring i lagen (1962i38l) om allmän försäkring.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.1975/76:116 37

Bilaga

Överenskommelse om ändrad administration av bidragsförskott

Efter överiäggningar mellan representanter för socialdepartementet och Svenska kommunförbundet har överenskommelse träffats beträffande administrationen av bidragsförskott enligt lagen 1964il43.

1. Administrationen av bidragsförskotten förs över från kommunerna lill
de allmänna försäkringskassorna. Detla beräknas ske fr. o. m. den 1 oktober
1977 (inkl. kravverksamheten för tidigare utbetalda bidragsförskott).

Kommunerna svarar även efter omläggningen - i avvaktan på etl ev. ändrat ställningstagande på grundval av kommunalekonomiska utredningens förslag - för administrationskostnaderna samt 25 % av nettokostnaderna för utgående bidragsförskott.

2. Kommunernas kostnadsandel eriäggs efter omläggningen genom avräkning mol förskott på kommunalskaltemedlen. Avräkning görs under löpande år med preliminärt beräknat belopp. Slutavräkning görs per kalenderår på grundval av faktiskt utbetalda bidragsförskott för invånare i resp. kommun minskal med influtna underhållsbidrag.

3. För all täcka administrationskostnaderna efler omläggningen betalar kommunerna ersättning med 5 96 på nettokostnaderna för utgående bidragsförskott fr. o. m. den 1 oktober 1977. Ersättningen eriäggs på samma sätt som anges under punkt 2.

4. Statsbidrag för bidragsförskott avseende tiden före den I oktober 1977 utbetalas enligl nu gällande regler.

5. Proposition med förslag till de lagändringar som behövs för omläggning av administrationen m. m. utarbetas inom socialdepartementet och förutsätts kunna läggas fram till riksdagen under våren 1976.

Det praktiska förberedelsearbetet för omläggningen görs i arbetsgrupper med representanter för bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringskassorna och kommunförbundet. Del förutsätts att försäkringskassorna undersöker möjligheterna atl för sin verksamhel med bidragsförskotten anställa den personal som f n. arbetar med denna verksamhet i kommunerna. Kommunerna tillhandahåller de uppgifler angående bidragsförskottsverksamheten före den 1 oktober 1977 som behövs för uppläggning av nytt ADB-system m. m.

Göte Fridh Sven Järdler

Gustav Jönsson K. G. Larsson

Prop. 1975/76:116 38

Innehållsrdrteckning

Propositionen................................................... ...... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll..................... ...... 1

1. Förslag lill lag om ändring i lagen (1964il43) om bidragsförskott 2

2. Förslag till lag om ändring i lagen (I962i38I) om allmän försäkring 16 Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde 1976-01-29........................ 17

1. Inledning...................................................... 17

2. Gällande beslämmelser..................................... 18

3. RAFA-utredningens förslag............................... .... 20

4. Remissyttranden............................................ .... 23

5. Föredraganden.............................................. 26

5.1 Inledning................................................. 26

5.2 Ändrad administration på grundval av överenskommelsen 28

5.3 Ekonomiska konsekvenser........................... 29

5.4 Ändringar i bidragsförskoltslagen m.m............ 30

6. Upprättade lagförslag...................................... 31

7. Specialmotivering lill lagförslagen....................... 31

7.1 Förslagel lill lag om ändring i lagen (1964il43) om bidragsförskou 31

7.2 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1962i38l) om allmän försäkring 35

8. Hemställan.................................................... 36

9. Beslut.......................................................... 36

Bilaga.............................................................. 37