Prop. 1975/76:114

Regeringens proposition

1975/76:114

om nya regler för barntillägg till folkpension, m. m.;

beslutad den 29 januari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås nya bestämmelser om barntillägg till folkpension med lika regler för kvinnor och män. Enligt gällande regler krävs för rätt lill bamlillägg att den försäkrade har den rättsliga vårdnaden om barnet eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg ulgår f n. inte till pension som tillkommer gift kvinna. 1 propositionen föreslås att rätlen lill barntillägg knyts till den pensionsberättigades underhållsskyldighet mot barn under 16 år och atl bamlillägg skall kunna utgå oberoende av vårdnads-situation och sammanboendeform. Förslagel innebär också alt kvinna och man får samma rätl lill bamlillägg. För varje barn till föräldrar med folkpension föreslås barntillägget liksom nu enligl huvudregeln utgöra 25 ". av basbeloppet enligl lagen om allmän försäkring. Om båda föräldrarna har folkpension får de i första hand själva beslämma om barnlillägget skall utbetalas lill en av föräldrarna eller om det skall delas upp mellan dem.

De nya reglerna om barntillägg beräknas medföra en kostnadsökning på ca 15 milj. kr. per år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976.

Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 114

Prop. 1975/76:114

Lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962i381) om allmän försäkring' dels atl 9 kap. 1 § och 10 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse, dels atl i lagen skall införas en ny paragraf 10 kap. 5 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

1 §
77// ålderspension eller förlidspen- B a r n t i 11 ä g g utgår för varje

sion utgår bamlillägg för varje barn under sexton år till försäkrad
barn under sexton år till försäkrad förälder som åtnjuter ålderspension el-
eller försäkrads hustru, därest den för- ler förtidspension. Har en av föiäld-
säkradehar vårdnaden om eller stadig- rårna avlidit, äger även pensionsberäi-
varande sammanbor med barnet. ilgad make lill den efterlevande för-
BarnliWägg enligt vad nu sagts ulgives åldern rält till bamlillägg, om den
ej till ålderspension, som den försäk- efterlevande har vårdnaden om den
rade åtnjuter för tid före den månad avlidnes barn under sexton år. Barn-
varunderhanfyllersextiofemår.eller tillägg ulgives ej lill ålderspension,
till pension som tillkommer/A Aiw- som den försäkrade åtnjuter för lid
na. före den månad varunder han fyller

sextiofem år, eller lill pension som tillkommer någon som enligl bindande avtal åtagit sig alt ull barnets underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Barntillägg till hel ålderspension eller hel föriidspension utgör för år räknat tjugufem procent eller, om barnet är berättigat till barnpension enligl 8 kap. 5 §, tio proceni av basbeloppet. Utgår halv ålderspension eller utgår två tredjedelar av hel förtidspension eller halv föriidspension, utgör barntillägget molsvarande andel av bamlillägg till hel pension.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

I Lagen omtryckt 1973i908.

Som nuvarande lydelse anges lydelsen enligt 1975i379, som träder i kraft den 1

juli 1976.

Prop. 1975/76:114

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

Gift pensionsberätligad, vilken Gift pensionsberätligad, vilken

stadigvarande lever åtskild från sin sladigvarande lever åtskild från sin

make, skall, där ej särskilda skäl till make, skall, där ej särskilda skäl till

annal föranleda, vid tillämpningen annal föranleda, vid tillämpningen

av 6, 7 och 9 kap. likställas med ogift av 6 och 1 kap. likställas med ogift

pensionsberätligad. pensionsberätligad.

Med gift pensionsberätligad lik- Med gift pensionsberätligad lik
ställes vid tillämpning av 6 och 7 ställes vid lillämpning av nämnda
kap. pensionsberätligad, som stadig- kaphel pensionsberätligad, som sla
varande sammanbor med annan, digvarande sammanbor med annan,
med vilken den pensionsberätligade med vilken den pensionsberätligade
varit gift eller har eller har haft barn. varit gift eller har eller har haft barn.

5 §

A ro enligt bestämmelserna i 9 kap. 1 § flera försäkrade berättigade till barntillägg för samma barn utgår barntillägget lill den pension, varom de träffar överenskommelse. Träffas ej överenskommelse eller framställes särskild begäran, utgår barntillägget lill var och en av dem med hälften av det belopp som .följer av bestämmelserna i nämnda paragraf I sådant fåll skaU minskning av barntillägg enligt sista stycket i paragrafen göras med en fjärdedel av den tilläggspension som tillkommer den barntilläggsberätti-gade. Iden mån pensionen för år räknat överstiger halva basbeloppet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

2. Är försäkrad enligl beslul som har meddelats på grund av äldre beslämmelser berättigad till bamlillägg för juni 1976 skall förmånen ej upphöra eller minskas med mindre så skulle ha skett om äldre beslämmelser alltjämt hade ägt lillämpning.

Prop. 1975/76:114 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 1 § lagen (1962i392)om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till |"olkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Huslrulillägg tillkommer Huslrulillägg tillkommer
för tid före den månad, då hustrun för tid före den månad, då hustrun
fyller sextiofem år, hustru till den, fyller sextiofem år, hustru till den,
som åtnjuter folkpension i form av som åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller föriidspension, ålderspension eller förtidspension,
därest hustrun fyllt sextio år och därest hustrun fyllt sextio år och
själv ej åtnjuter folkpension och ma- själv ej åtnjuter sådan folkpension
kärna varil gifta minst fem år. När och makarna varit gifta minst fem
särskilda skäl äro därtill, må hustru- år När särskilda skäl äro därtill, må
tillägg ulgå, oaktat hustrun ej fyllt hustrutillägg ulgå, oaktat hustrun ej
sextio år eller makarna varil gifta fyllisextioåreller makarna varit gif
kortare lid än fem år. ta kortare lid än fem år.

Huslrulillägg skall, där ej annal följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat molsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspension till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension enligl lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel ålderspension lill ogift-järnte etl sådant pensionsliilskoit, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under fömtsättning atl de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberätligade fyllt sexliofem år.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag,då lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1973i909.

Som nuvarande lydelse anges 1975i382 som träder i kraft den 1 juli 1976.

Prop. 1975/76: 114 5

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:269) om skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift rörande arbelsanställning

. Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1954i269) om skyldighel för arbetsgivare alt lämna uppgift rörande arbelsanställning', dels atl i 2 och 8 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mol "regeringen", dels alt i 2, 5, 7 och 8 §§ ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag", dels alt rubriken lill förordningen och 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning om skyldighel för arbets- Lag om skyldighet för arbetsgivare att
givare att lämna uppgift rörande ar- lämna uppgift rörande arbeisanställ-
betsanställning ning

1 §

Arbetsgivare, som anställer arbetstagare, är skyldig atl lämna uppgift härom enligt vad nedan sägs. Är anställningen avsedd att vara högsl fyra veckor, föreligger dock ej uppgiftsskyldighet med mindre anställningen varar längre lid än nyss sagts.

Upphör arbetstagares anställning, åligger del arbetsgivaren all lämna uppgift härom, såframt anställningen varat längre tid än fyra veckor eller, om den varat kortare lid, uppgift lämnats angående arbetslagarens anställande.

Vad i denna förordning stadgas om Vad i denna lag stadgas om an-

anställning skall äga molsvarande slällning skall äga motsvarande till
tillämpning i fall flvövéTenx/co/Mwe/sc. lämpning i sådana fall som avses i
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket 3 kap. 2 § andra stycket sista punk-
sistapunklenlagen(1962i381)omall- len lagen (1962i381) om allmän för
män försäkring. säkring.

Uppgift, som här avses, skall lämnas till allmän försäkringskassa. Är arbetstagaren inskriven hos allmän försäkringskassa, bör uppgiften lämnas lill den försäkringskassa, hos vilken arbetstagaren är inskriven.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Förordningen omtryckt I962i407. Senaste lydelse av 5 19691155 8S 1969il55.

Prop. 1975/76:114

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-01-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson.

Föredragande: statsrådet Aspling

Proposition om nya regler för barntillägg till folkpension, m. m.

1 Inledning

Enligt gällande regler utgår inle bamlillägg lill folkpension som tillkommer gift kvinna. Våren 1975 begärde riksdagen (SfU 1975.9, rskr 1975:58) aU frågan om gift kvinnas rätl lill barntillägg skulle prövas med förtur av pen-sionskommillén(S1970i40)'. Frågan överiämnades lill kommilléndenl7april 1975.

Pensionskommittén har i ell delbetänkande (SOU 1975i74) Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. lagl fram utredning och förslag om bl. a. vidgad rätt till barntillägg. Efler remiss har yttranden över betänkandet i denna del avgivits av socialslyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, siatens avtalsverk, länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro och Västernorrlands län. Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel och Pensionärernas riksorganisation.

2 Gällande bestämmelser om barntillägg m. m.

2.1 Barntillägg till ålders- eller förtidspension

Till ålders- eller förtidspension inom folkpensioneringen ulgår enligl 9 kap. I S lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) bamlillägg för varje

' Presidenten i försäkringsdomstolen Liss Granqvist, ordförande, generaldirektören Gunnar Danielson och riksdagledamöierna Alvar Andersson, Göran Karlsson, Ingemar Mundebo, Ivar Nordberg och Carl Göran Regnéll.

Prop. 1975/76: 114 7

bam under 16 år till försäkrad eller försäkrads hustru om den försäkrade har den rättsliga vårdnaden om barnel eller stadigvarande sammanbor med barnel. Adoptivbarn likställs med eget barn enligl föreskrift i 4 kap. 8 § föräldrabalken. Barntillägg ulgår inte lill ålderspension som den försäkrade uppbär för lid före 67 års ålder (65 år fr. o. m. den 1 juli 1976). Inte heller kan gift kvinna som sammanbor med sin make erhålla bamtillägg lill sin pension. Pensionsberätligad gift kvinna som stadigvarande lever åtskild från sin make skall emellertid enligl bestämmelse i 10 kap. 1 § AFL likställas med ogift pensionsberätligad om inie särskilda skäl föranleder lill annat. En sådan gift kvinna kan alltså erhålla barntillägg.

Barntillägget lill ålderspension (fr. o. m. den 1 juli 1976 hel ålderspension) eller hel förtidspension utgör för varje barn och år räknat 25 % av basbeloppet. Om barnet är berättigat lill barnpension från folkpensioneringen utgör barntillägget 10 "i av basbeloppet. Uppbär den försäkrade förtidspension med två tredjedelar eller hälften av hel föriidspension sker motsvarande reducering av barntillägget. (Fr.o.m. den 1 juli 1976 medför också halv ålderspension en liknande nedsättning av barnlilläggel.) Barntillägget är inte inkomsiprövat, vare sig med hänsyn lill den försäkrades eller barnets inkomst. Däremot minskar barnlillägget, om den försäkrade uppbär tilläggspension. Minskningen utgör hälften av tilläggspensionen i den mån denna pension för år räknat överstiger halva basbeloppet. 1 detta sammanhang kan slutligen nämnas all 10 kap. 2 och 3 §§ AFL innehåller beslämmelser om atl barntillägg för barn, som under hel månad får sin försörjning bekostad av staten, inte utgår för den månaden saml att den som i vissa andra fall svarar för det allmännas vårdkostnader för barnel kan helt eller delvis uppbära barnlilläggel.

2.2 Föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn

Föräldrabalkens 7 kap. innehåller regler för föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn. De innebär i korthet följandei

Föräldrarna är skyldiga att vidkännas kostnaden för barnets uppehälle och utbildning om inle barnet har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän barnet har fyllt 16 år. Den kan dock utsträckas längre beroende på föräldrarnas ekonomiska möjligheter och barnets förmåga alt tillgodogöra sig vidare ulbildning. Någon maximiålder finns inte angiven men enligt 20 kap. 11 § föräldrabalken får domstolen inte mot en underhållsskyldigs bestridande fastslälia underhållsbidrag för liden efter det barnel har fyllt 18 år, innan det tillföriitligen kan bedömas, om underhållsskyldighet föreligger därefter.

Var och en av föräldrarna skall efter sin förmåga la del i kostnaden för barnets underhåll. Har bara den ena av föräldrarna vårdnaden om barnet skall den andra betala underhållsbidrag. Då två makar lever tillsammans och endast den ena av makarna har vårdnaden om makarnas barn är båda makarna enligt de allmänna reglerna i 5 kap. giftermålsbalken skyldiga atl

Prop. 1975/76:114 8

efter förmåga bidra till familjens uppehälle. Make som' underiåler detta kan på ansökan av den andre av domstol förpliktas all utge bidrag. Detla bidrag är dock avsett att tillkomma vederbörande make och kan avse en summa för hela familjens underhåll.

Också styvförälder har underhållsskyldighet gentemot andra makens barn, om den maken har vårdnaden om barnel. Styvföräldern är skyldig att, i mån av förmåga och så länge äktenskapet består, tillsammans med maken bidra lill underhållel för barnel. Den underhållsskyldighet som på detta säll åvilar styvföräldrar skall inte medföra någon ändring i den underhållsskyldighet som kan åligga den av barnets föräldrar som inie har vårdnaden om barnel. Styvförälderns underhållsskyldighet kan därför betecknas som villkoriig eller subsidiär.

Underhållsbidrag till barn utom äktenskap kan genom bindande avtal bestämmas atl utgå med elt visst belopp en gång för alla.

Lagen (1964il43) om bidragsförskott innehåller bestämmelser om atl bidragsförskott av allmänna medel i vissa fall skall utgå då bara den ena eller ingen av föräldrarna har vårdnaden om barn. Bidragsförskottet utgör för år räknat 40 ". av basbeloppet och utgår i förhållande till den av föräldrarna som inle har vårdnaden om barnet. Har inte någon av föräldrarna vårdnaden om barnel ulgår bidragsförskott med 30 "o av basbeloppet i förhållande lill vardera föräldern. Om del föreligger grundad anledning alt anta att fastställt underhållsbidrag betalas i vederböriig ordning utgår förskott med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan nu nämnda belopp och underhållsbidragets belopp.

2.3 Tidigare behandling m. m.

Pensionsförsäkringskommittén behandlade i sitt slutbetänkande (SOU 1971il9) Familjepensionsfrågor m.m. bl.a. frågan om barntillägg till gift kvinna. Kommittén ansåg atl också gift kvinna som sammanbor med sin make skulle ha rätt till bamlillägg och uttalade i sin motivering härför i huvudsak följande.

En allmän utgångspunkt för kommitténs arbele har varit att så långt möjligt skapa likformiga regler för män och kvinnor inom den allmänna pensioneringen. Den enda realistiska vägen alt skapa jämställdhet mellan könen på förevarande område är all utge barntillägg även till de gifta kvinnor som uppbär egenpension (regelmässigt förtidspension). Det är också ofta socialt omotiverat att som nu utesluta gift kvinna från rätten lill barntillägg. Kommittén förordar med hänsyn härtill alt reglerna om bamtillägg utformas så atl tillägg utgår till ålders- eller förtidspensionär, som har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med egna eller makens barn. Det sagda innebär, att barntillägg kan ulgå även till gift kvinna, som uppbär ålders-eller förtidspension, om makarna har barn i hemmet. Något hinder för att utgiva mer än ett barntillägg för etl och samma barn om båda föräldrarna är pensionsberätligade bör icke föreligga.

Prop. 1975/76:114 9

De remissinstanser som i sina svar över pensionsförsäkringskommilténs betänkande särskilt yttrade sig över förslagel om bamlillägg lill gift kvinna tillstyrkte detta. Riksförsäkringsverket ifrågasatte dock lämpligheten av all bestämmelsen gavs en sådan utformning alt två barntillägg skulle kunna utgå samtidigt för elt och samma barn.

Regeringen barden 23 oktober 1975 beslutat remittera förslag lill ändringar i föräldrabalken till lagrådet. Förslagel, som bl. a. gäller föräldrabalkens regler om vårdnaden om barn, grundar sig på en inom justitiedeparlemenlel utarbetad promemoria (Ds Ju 1975i 17), som har remissbehandlats. Utgångspunkten för de i promemorian föreslagna reglerna är atl gifta föräldrar liksom nu skall ha gemensam vårdnad om sina barn. Denna gemensamma vårdnad skall inte, som nu är fallet, behöva upplösas vid äktenskapsskillnad. Om föräldrarna är ense om att behålla den gemensamma vårdnaden efter skilsmässan, skall domstolen i princip besluta härom. Också ogifta föräldrar, dvs. sådana föräldrar som inteärellerharvaritgiftamed varandra, skall enligl förslagel kunna få gemensam vård nad om sina barn. 1 princip skall del därvid vara ulan beiydelseom för-åldrarna bor lillsammans eller inte. Under förutsättning atl föräldrarna är ense om atl vårdnaden skall utövas gemensaml skall enligl förslagel domstol på ansökan av föräldrarna beslula enligt deras önskemål, såvida det inte uppenbart strider mot barnets bästa. Skulle del visa sig alt ordningen med gemensam vårdnad inle fungerar föreslås vardera föräldern få rätl att ansöka hos domstol om alt den gemensamma vårdnaden skall upplösas. Domstolen skall då bestämma vem som skall vara vårdnadshavare.

3 Pensionskommitténs överväganden och förslag

Kommittén föreslår atl rätten till bamtillägg lill folkpension knyts till den pensionsberättigades underhållsskyldighet mol barn under 16 år och alt tillägg skall utgå oberoende av vårdnadssitualion och sammanboendeform. Därigenom tillgodoses bl. a. den gifta kvinnan, som tidigare har varit utesluten från rätten till bamlillägg, samtidigt som kretsen barnlilläggsbe-rältigade vidgas till alt omfatta bl. a. fader lill ulomäklenskapligl barn och frånskild make som inle har vårdnaden om eller sammanbor med barnet men som är underhållsskyldig gentemot barnel. Kommittén framhåller att' förslaget är neutralt i förhållande till del inom justitiedepartementet utarbetade förslagel om ändrade vårdnadsregler.

Kommitténs utformning av de nya reglerna medför alt två bamlillägg kan komma alt utgå för ett barn. Kommittén påpekar all det kan göras gällande alt enbart etl barntillägg för varje barn är tillräckligt. Det bör dock enligl kommitténs mening inle föreligga något hinder mol alt utge två barn-tillägg för elt barn då båda föräldrarna uppbär folkpension.

Kommittén anser att behov av bamlillägg kan föreligga också för styv-

Prop. 1975/76: 114 10

förälder i fall då dennes underhållsskyldighet mera påtagligt aktualiseras. Så är enligt kommitién förhällandet då den förälder, som inte har haft vårdnaden om barnet, har avlidit eller avlider och bidrag lill barnets underhåll från den föräldern inte längre ulgår. Kommittén föreslår därför införande av en beslämmelse som ger sty vföräldrar i denna situation räll till bamlillägg. 1 övriga fall bör enligt kommitténs mening slyvföräldrar inle ha rält till barntillägg. Detta innebär att en kategori som nu har rätt till barntillägg, nämligen styvfader som sammanbor med makas barn, inle skall ha räll till barntillägg så länge den förälder som inte har vårdnaden lever. Styvfader som enligt nu gällande regler uppbär bamlillägg bör emellertid enligl kommitténs mening övergångsvis få behålla detta.

Kommitién påpekar alt det kan hävdas atl bamtillägg som utbetalas lill en förälder, som inte har vårdnaden om barnet och som inte fullgör sin skyldighet att betala underhållsbidrag, inte kan förväntas komma barnet till godo. Kommiltén anser emellertid alt reglerna om införsel i pension för bl. a. underhållsbidrag enligl föräldrabalken ger utrymme för atl i sådana fall ta barnlilläggel i anspråk.

Kommittén utgår från atl riksförsäkringsverket, på samma sätt som har förekommit vid tidigare reformer, vid ett genomförande av förslaget om bamtillägg på lämpligl sätt informerar de föräldrar som berörs av den nya rätten till bamlillägg.

De föreslagna reglerna om barntillägg beräknas av kommittén kosta omkring 15 milj. kr. per år. Kommittén föreslår atl de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1976.

4 Remissyttrandena

Kommitténs förslag tillstyrks av .socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, länsstyrelserna I Skaraborgs och Västernorriands län. Svenska kommunförbundet, LO, TCO, Försökringskasseförbundei och Pensionärernas riksorganisation. LO understryker därvid atl förslagel tillgodoser kravet på jämställdhet mellan män och kvinnor. TCO framhåller att förslaget ligger väl i linje med organisationens strävanden. Försäkringskasseförbundel anser all förslagels genomförande är angeläget. Svenska kommunförbundet framhåller att kommitténs förslag eliminerar de förden enskilde svårförståeliga konsekvenserna av gällande lagstiftning.

Förslagen lämnas ulan erinran av statens avtalsverk, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, SAF saml Lantbrukarnas riksförbund.

Riksförsäkriiigsverkei uttalar beträffande informationen till berörda nya grupper vid ett genomförande av förslagel all verkel har möjligheter att på datamaskineli väg la fram uppgifter om berörda föräldrar, men att delta kräver viss förberedelsetid och viss resursförstärkning.

Prop. 1975/76:114 H

5 Föredraganden

5.1 Barntillägg till folkpension

Till ålders- eller förtidspension inom folkpensioneringen utgår barntillägg med 25 % av basbeloppet för varje barn under 16 år som den försäkrade eller hans hustru har. Förutsättning för barntillägg är all den försäkrade har den rättsliga vårdnaden om barnel eller stadigvarande sammanbor med barnet. Gift kvinna kan inle få bamtillägg till sin pension om hon sammanbor med sin make. Barntillägget kan reduceras med hänsyn till den försäkrades eller barnels pensionsförmåner.

Pensionskommittén (S 1970i40) har i ett delbetänkande (SOU I975i74) föreslagit att barntillägget i stället knyts till föräldrarnas underhållsskyldighet gentemot sina barn. Barnlilläggel skall enligl kommitténs förslag ulgå oberoende av vårdnadssitualion och sammanboendeform. Förslaget innebär att även gift kvinna får rätt till barntillägg. Samtidigt vidgas personkretsen lill all även omfatta bl. a. fader till ulomäklenskapligl barn och frånskild make, som inle har vårdnaden om eller sammanbor med barnet men som är underhållsskyldig gentemot barnel. Två bamtillägg kan enligl kommitténs utformning av bestämmelserna komma ätt utgå till samma barn. Behov av barntillägg kan enligt kommitténs mening också anses föreligga i de fall då den förälder, som inle har haft vårdnaden om barnet, har avlidit eller avlider och bidrag från den föräldern till barnets underhåll inte längre utgår. Kommittén föreslår atl slyvförälder skall ha rält lill barntillägg i denna situation.

Kommitténs förslag har genomgående tillstyrkts under remissbehandlingen. Förslagel innebär all underhållsskyldigheten mot barn blir grunden för rätl till bamlillägg och alt lika regler kommer all gälla för kvinnor och män. Jag förordar alt nya regler för bamtillägg lill folkpension genomförs på grundval av denna princip. Det innebär bl.a. atl kvinna och man får samma rält lill barntillägg. Endasl ell barntillägg bör ulgå för samma barn. Barntillägg bör hksom nu enligt huvudregeln utgöra 25 "n av basbeloppet enligt lagen (1962i381) om allmän försäkring (AFL) för varje barn till föräldrar med folkpension.

Om båda föräldrarna har folkpension får de i första hand själva beslämma till vem av dem barntillägget skall utbetalas. Kan föräldrarna inle träffa en sådan överenskommelse, bör tillägget delas. Detsamma gäller om någon av föräldrarna begär att tillägget skall delas. De närmare reglerna härom återkommer jag till i specialmotiveringen till lagförslaget.

Kommittén har påpekat alt det enligt gällande regler förekommer fall där två bamtillägg utgår för elt och samma barn. De nya bestämmelserna bör inle få den verkan atl barntillägg dras in i sådana undantagsfall. Jag föreslår därför en särskild övergångsbestämmelse för dessa fall.

Kostnadsökningen till följd av de nya reglerna kan vid nuvarande basbelopp beräknas till ca 15 milj. kr. per år. Detta har beaktats vid beräkningen

Prop. 1975/76:114 12

av anslaget lill folkpensioner för budgelårel 1976/77 (prop. 1975/76ilOO, bil. 7 s. 44).

1 enlighet med kommitténs förslag bör de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 1976 samlidigl med andra redan beslutade pensionsreformer, som bl. a. innefattar en betydande höjning av förtidspensionen vilken i regel är den pensionsform som kombineras med bamlillägg.

Föräldrar som berörs av den nya rätten till barntillägg bör i enlighet med vad kommitién har uttalat informeras genom riksförsäkringsverkels försorg vid reformens ikraftträdande.

5.2 Övriga frågor

5.2.1 Rätt till huslrulillägg i vissa fall m. m.

Enligt tidigare bestämmelser utgick under vissa förutsättningar inom folkpensioneringen vårdbidrag till handikappat barn under 16 år i form av invalidiietsersätlning. Den 1 januari 1974 ändrades bestämmelserna så alt vårdbidrag numera ulgår till förälder som vårdar sådant barn (9 kap. 4 § AFL). Den 1 juli 1975 genomfördes gynnsammare regler för vårdbidrag (prop. 1974il29, SfU 32, SFS 1974i784).

Enligl 1 S första slyckel lagen (1962i392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension utgår hustrutillägg inte till hustru som själv åtnjuter folkpension.

Vid tillämpningen av denna bestämmelse har fråga uppkommit om vårdbidrag är alt anse som sådan folkpension som utesluter hustru från rätl lill huslrulillägg.

Vårdbidragen har lillkommil för all öka möjlighelerna all vårda handikappade barn i hemmet. Hustrulillägget, som visseriigen förutsätter all mannen har folkpension, är konstruerat som en fristående pensionsförmån som tillkommer hustrun och utbetalas direkt till henne. Något hinder för hustrun att samtidigt uppbära hustrutillägg för egen del och vårdbidrag för ett svårl handikappat barn skall självfallet inte föreligga. För alt undanröja den tveksamhet som har uppkommit vid tillämpningen av dessa regler föreslår jag en ändring i 1 § första stycket lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension. Ändringen klargör alt endast folkpension i form av egen ålderspension eller förtidspension utesluter hustrun från rätten lill huslrulillägg. Härav följer också alt vårdbidraget inte skall räknas som inkomsi vid lillämpning av inkomslprövningsreglerna i 5 S samma lag.

5.2.2 Skyldighel för arbetsgivare all lämna uppgift rörande arbelsanställning

Genom en ändring i AFL som trädde i kraft den 1 januari 1976 skall uppdragsgivare obligatoriskt eriägga socialförsäkringsavgifter på ersättning

Prop. 1975/76:114 13

till uppdragstagare. Jag förordar nu all bestämmelserna om arbetsgivares skyldighel atl anmäla arbelsanställning till försäkringskassa ändras så atl de anpassas till de nya reglerna i 3 kap. 2 S AFL.

6 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag lill

1- lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1962i392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension,

3. lag om ändring i förordningen (1954i269) om skyldighel för arbetsgivare atl lämna uppgift rörande arbelsanställning.

7 Specialmotivering till lagen om ändring i lagen om allmän försäkring

9 kap.

1 §

1 första stycket första punkten anges huvudkrelsen barntilläggsberälligade, nämligen försäkrade föräldrar. För varje barn kan utgå ell barntillägg, dvs. 25 "o av basbeloppet. Enligl 4 kap. 8 § föräldrabalken skall adoptivbarn anses som adoptanlens barn i äktenskap och inte som barn lill sina biologiska föräldrar. Adoptivföräldrar har därför i dessa fall rätt till barntillägg i stället för de biologiska föräldrarna.

Första stycket andra punkten innehåller bestämmelser om atl slyvförälder under vissa förhållanden kan få bamtillägg. Styvförälder skall alltså kunna få barntillägg lill sin pension i sådana fall då den förälder som inte haft vårdnaden om barnet har avlidit eller avlider och bidrag till barnets underhåll från den föräldern således inle längre utgår. Förutsättning härför är vidare all den eflerievande föräldern, dvs. slyvförälderns make, har vårdnaden om den avlidnes barn.

1 första slyckel tredje punkten har intagits en bestämmelse som från rätl till barntillägg utesluter förälder som enligt bindande avtal har utfäst sig atl betala underhållsbidrag för barn med ett belopp en gång för alla.

1 sådana fall då en förälder, som inte har vårdnaden om barnel, inle fullgör sin underhållsskyldighet enligl föräldrabalken får pension och barn-tillägg enligt bestämmelserna i 2 S införsellagen (1968i621) tas i anspråk genom införsel.

Prop. 1975/76:114 14

10 kap.

1 §

1 denna paragraf likställs vid tillämpning av bl. a. 9 kap. gift kvinna, som stadigvarande lever åtskild från sin make, med ogift pensionsberätligad. Med de nya reglerna om barntillägg föriorar denna bestämmelse betydelse för samtliga bestämmelser i 9 kap. och hänvisningen lill detta kapitel bör därför utgå.

Denna paragraf kompletterar 9 kap. 1 § och innehåller beslämmelse om bamlillägg för det fall båda föräldrarna eller slyvförälder jämte förälder är pensionsberätligade. Enligl bestämmelsen skall i första hand föräldrarna själva avgöra vem av dem som skall uppbära barnlillägget. 1 enlighet med föräldrarnas önskan - eller i fall där de inte kan Iräffa överenskommelse -skall barnlillägget också kunna delas mellan föräldrarna. Vid tillämpningen av bestämmelsen bör uppmärksammas atl pensionär med partiell pension har rätt till elt i motsvarande mån reducerat bamtillägg. Detta, får betydelse även när barnlilläggel har delals upp enligl bestämmelserna i paragrafen och leder till reduktion av den del av barnlilläggel som tillkommer denne pensionär.

Paragrafen innehåller vidare beslämmelser om avräkning mot samtidigt utgående tilläggspension. Vid avräkning i sådana fall där barntillägget delas mellan två pensionärer skall avräkning ske med hälften av del belopp som enligt 9 kap. 1 § sista stycket gäller i det fall hela tillägget utgår till en pensionär. Reduktion skall alltså ske för var och en med en fjärdedel av tilläggspension som överstiger halva basbeloppet.

Övergångsbestämmelsen punkt 2

1 övergångsfallen skall rätlen till barntillägg inle gå förlorad eller minskas enbart på grund av de nya beslämmelsema i 9 kap. 1 § AFL. Av bestämmelsen följer bl. a. bibehållen rält till bamtillägg dels i fall där styvfader före den 1 juli 1976 har erhållit barntillägg eller har inkommit med ansökan härom, dels i sådana undantagsfall där två barntillägg utgår för samma barn vid lagens ikraftträdande.

Prop. 1975/76:114 . 15

8 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen alt aniaga förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1962i381) om allmän försäkring,

2. Iag om ändring i lagen (1962i392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

3. lag om ändring i förordningen (1954i269) om skyldighel för arbetsgivare alt lämna uppgift rörande arbelsanställning.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular all genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.