Prop. 1975/76:108 Regeringens proposition

1975/76:108

om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.;

beslutad den 29 januari 1976.

Regeringen föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den 4 december 1975 undertecknade företrädare för regeringarna i de fem nordiska länderna en överenskommelse om atl upprätta en invesie-ringsbank. Nordiska invesleringsbanken, med huvudsäte i Helsingfors.

Banken skall enligt överenskommelsen ge lån och ställa garantier för all genomföra investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Bankens grundkapital skall vara 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter), vilket f n. motsvarar ca 2 miljarder kr. Vid sidan av grundkapitalet skall banken skaffa medel till utiåningsverksamhet genom att la upp lån inom eller utanför de nordiska länderna.

1 propositionen föreslås att riksdagen godkänner överenskommelsen och medger alt svenska slalen ikläder sig ansvarel för alt läcka Sveriges andel av bankens grundkapital, 180 milj. SDR, vilkel f n. motsvarar ca 925 milj. kr. Sveriges andel av den del av grundkapitalet som skall betalas in utgör 45 milj. SDR, dvs. ca 230 milj. kr. För den första inbetalningen av Sveriges andel av grundkapitalet föreslås alt del för budgelårel 1976/77 anvisas elt reservationsanslag om 80 milj. kr.

Sveriges tillträde lill överenskommelsen förutsätter all vissa beslämmelser angående bankens rättsliga slällning införiivas med svensk rält. Av denna anledning föreslås en komplettering av lagen med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Vidare föreslås vissa ändringar i de s. k. kapilaltäckningsreglerna i banklagstiftningen och vissa ändringar i de placeringsbeslämmelser som gäller för allmänna pensionsfonden och vissa andra institut.

Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 108

3 §2

Nuvarande lydelse

Utan hinder av beslämmelse i annan författning åtnjuta följande internationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämls i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. lill Förenta Nationerna anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbele på tullområdet,

5. internationella atomenergiorganet,

6. Europeiska frihandelssammanslulningen,

7. organisationen för ekonomiskl samarbele och utveckling, samt den inom denna organisation upprättade finansiella stödfonden,

8. organisationen för europeisk lymdforskning,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandel av investeringstvis-ler,

12. Asiatiska utvecklingsbanken.

Föreslagen lydelse

Ulan hinder av bestämmelse i annan författning åtnjuta följande internationella organisationer immunitet och privilegier enligt vad som bestämls i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande lill Sverige

1. Förenta Nationerna,

2. lill Förenta Nationerna anknutna fackorgan,

3. Europarådet,

4. rådet för samarbete på tullområdet,

5. internationella atomenergiorganel,

6. Europeiska frihandelssammanslulningen,

7. organisationen för ekonomiskl samarbele och utveckling, saml den inom denna organisalion upprättade finansiella stödfonden,

8. Europeiska lymdorganet,

9. den internationella domstolen,

10. den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,

11. internationella centralorganet för biläggandet av investeringslvis-ter,

12. Asiatiska utvecklingsbanken.

Nuvarande lydelse

13. internationella telesatellilor-ganisalionen Inlelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden,

16. den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen,

17. det europeiska centret för medellånga väderprognoser.

Föreslagen lydelse

13. internationella telesatellitor-ganisationen Inlelsat,

14. Afrikanska utvecklingsfonden,

15. internationella oljeskadefonden,

16. den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen,

17. det europeiska centret för medellånga väderprognoser,

18. Nordiska investeringsbanken.

Prop. 1975/76:108 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse

Härigenom föreskrives alt 57 5 lagen (1955:183) om bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

51 ii Bankaktiebolag skall lill insällarnas skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp. Detla bestämmes i förhållande lill bankbolagels tillgångar och lill garantiförbindelser som bolaget ingått (placeringar). Vid beräkningen av kapitaikravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlaroch obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen, eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag eller Nor
diska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka slalen, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditaktiebolag, sådanl bankägt aktiebolag som enligl regeringens medgivande får jämslällas med kreditakliebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsförelag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller annal försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfaslighel eller tomträtt

till sådan fastighet inom sijuttiofem procent av det uppskattade värdei

av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som

hör till tomträtten,

'Senaste lydelse 1975:227

Prop.1975/76:108 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån utgår eller i tomträtt lill sådan fastighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra procent av del uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om lomträtl,av byggnad som hör lill tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt lill sådan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör lill tomträtten,

föriagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landel, eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än tjugo-femtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka banken erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C 1,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall bankbolag vid varje tidpunkt ha eget kapital lill lägst etl belopp, som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra proceni av summan av placeringar, som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall lagas upp lill bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas det nominella värdei av föriagsbevis, utställda av bankbolagel, intill etl belopp motsvarande bolagels aktiekapital. 1 fråga om förlagskapital, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas alt med bolagets kapital får likställas högst så stor del av del varje år förfallande beloppet som svarar mot tio procent av bolagets aktiekapital.

Från bankbolagets eget kapital skall avräknas del bokförda värdei av vad banken såsom aktiekapital eller i annan form lillskjulit lill annat in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om företag där slalen är delägare eller i fråga om kreditakliebolag som har lill huvudsakligt ändamål all lämna

Prop. 1975/76:108 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lån mol säkerhet i form av panJrätl på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har bankbolag väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har lill syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för all bereda banken lokaler för dess inrymmande eller lillgodose därmed sammanhängande behov, skall från bankbolagels eget kapital avräknas åtta procent av summan av del bokförda värdei av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mol bankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som bankbolaget bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligl gällande bestämmelser om lån av statsmedel till främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Prop.1975/76:108 7

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom föreskrives aU 26 S lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 S' Sparbank skall lill insällarnas skydd ha egna fonder till visst lägsta belopp. Detta bestämmes i förhållande lill sparbankens tillgångar och lill garantiförbindelser som sparbanken ingått (placeringar). Vid beräkningen av kravet på egna fonder indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar saml fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlaroch obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- . tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag eller Nor
diska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag, sådanl bankägt aktiebolag som enligl regeringens medgivande får jämställas med kreditakliebolag vid tillämpningen av detla stycke eller försäkringsförelag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1-4,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annal försäkringsföretag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller lomlrält

lill sådan fastighet inom sjuttiofem proceni av del uppskattade värdet

av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som

hör till tomträtten,

' Senaste lydelse 1975:228.

Prop.1975/76:108 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, :5om angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilkel statligt bostadslån utgår eller i tomträtt lill sådan fastighet, om inteckningssäkerhelen är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra proceni av det uppskattade värdei av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

inteckning i fastighet, som hell eller delvis är inrättad för industriell verksamhet, eller i tomträtt till sådan faslighet inom femtio proceni av del uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör lill tomträtten,

förlagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landel, eller

borgen, dock ej till högre belopp för varje låntagare än ijugufemtusen kronor, 2. garantiförbindelser för vilka sparbanken erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under Cl,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligt
femte och sjätte styckena skola avräknas från sparbankens egna fon
der.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej egna fonder. 1 övrigi skall sparbank vid varje tidpunkt ha egna fonder lill lägst etl belopp, som motsvarar sammanlagt

en proceni av summan av placeringar, som angivas under B,

fyra proceni av summan av placeringar som angivas under C, och

åtta procent av summan av placeringar, som angivas under D.

Tillgång skall lagas upp till bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.

Med egna fonder avses grundfond, reservfond och garanlifond. Med egna fonder får likställas det nominella värdet av förlagsbevis, utställda av sparbanken, intill elt belopp molsvarande sparbankens reservfond. I fråga om föriagskapilal, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas alt med sparbankens fonder får likställas högst så stor del av det varje år förfallande beloppet som svarar mol tio procent av reservfonden.

Från sparbankens egna fonder skall avräknas del bokförda värdet av vad sparbanken såsom aktiekapital eller i annan form lillskjulit lill företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske

Prop.1975/76:108 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i fråga om förelag där staten är delägare eller i fråga om kreditakliebolag som har lill huvudsakligt ändamål atl lämna lån mol säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har sparbank väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag, som uteslutande har lill syfte alt förvalta faslighet eller tomträtt som förvärvats för atl bereda sparbanken lokaler för dess inrymmande eller lillgodose därmed sammanhängande behov, skall från sparbankens egna fonder avräknas åtta proceni av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mot sparbankens innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som sparbanken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av bostadsbyggande sådanl lån beviljats lill uppförande av viss byggnad, skall lill grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden eller den faslighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annat.

Sparbank, som på grund avavtal enligt 79 S skall uppbära blivande överskott vid annan sparbanks likvidation, får vid bestämmande av kravet på egna fonder under tiden för likvidationen taga överskottet i beräkning intill belopp och på villkor som tillsynsmyndigheten faslställer.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 108

Prop. 1975/76:108 10

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen

Härigenom föreskrives att 34 § lagen (1956:216)om jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

34,' Cenlralkassa jämte anslutna jordbrukskassor skall till insällarnas skydd ha eget kapital lill visst lägsta belopp. Detta bestämmes för kassorna gemensamt i förhållande till deras tillgångar och av dem ingångna garantiförbindelser (placeringar). Vid beräkningen av kapitaikravet indelas placeringarna i följande fyra grupper, nämligen

A. 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos

riksbanken och riksgäldskontorel,
2. skattkammarväxlar och obliga- 2. skattkammarväxlaroch obliga
tioner som utfärdats av staten, kom- tioner som utfärdats av staten, kom
mun eller därmed jämföriig samfäl- mun eller därmed jämföriig samfäl
lighel, allmän kassa eller inrättning, lighet, allmän kassa eller inrättning,
vars reglemente fastställts av rege- vars reglemente fastställts av rege
ringen eller kreditakliebolag, ringen, kreditakliebolag e/Ze/Noz-rf/s-

ka investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämföriig samfälUghet, bankaktiebolag, sparbank, cenlralkassa eller annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning, kreditakliebolag, sådant bankägt aktiebolag som enligt regeringens medgivande får jämslällas med kreditakliebolag vid tillämpningen av detta stycke eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringar för vilka säkerheten utgöres av värdehandling eller fordran, som angives under A 1-3,

5. garantiförbindelser, som utfärdats av cenlralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under A 1,

B. 1. andra fullgoda obligationer än de som angivas under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankförelag eller annat försäkringsförelag än som avses under A 3 eller samfällighetsförening svarar,

3. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

värdehandling eller fordran, som angives under B 1 eller 2, eller

inteckning i jordbruks-, affärs- eller bosladsfastighet eller tomträtt

lill sådan fastighet inom sjuttiofem procent av del uppskattade värdet

'Senaste lydelse 1975:229.

Prop.1975/76:108 II

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten, 4. garantiförbindelser, som utfärdals av cenlralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i värdehandling eller fordran, som angives under B 1-3,

C. 1. fordringar för vilka säkerheten utgöres av

inteckning i jordbruksfastighet, i bostadsfaslighel med en- eller Ivåfamiljshus eller med flerfamiljshus för vilket statligt bostadslån utgår eller i tomträtt till sådan faslighet, om inteckningssäkerheten är förstärkt med borgen och inteckningen ligger mellan sjuttiofem och etthundra proceni av del uppskattade värdei av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad som hör lill tomträtten,

inteckning i fastighet, som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhel, eller i tomträtt lill sådan faslighet inom femtio proceni av del uppskattade värdei av den fasta egendomen eller, i fråga om tomträtt, av byggnad och annan egendom som hör lill tomträtten,

föriagsbevis eller aktie, som noteras vid fondbörs här i landet, eller

borgen, dock ej lill högre belopp för varje låntagare än tjugofemtusen kronor, 2. garantiförbindelser, som utfärdats av centralkassan eller ansluten jordbrukskassa och för vilka kassan erhållit säkerhet i form av värdehandling, fordran eller borgensförbindelse som angives under C I,

D. övriga tillgångar och garantiförbindelser utom sådana som enligl
femte och sjätte styckena skola avräknas från eget kapital.

För placeringar, som angivas under A, fordras ej eget kapital. 1 övrigt skall centralkassa jämte anslutna jordbrukskassor vid varje lidpunkt ha eget kapital lill lägst elt belopp, som motsvarar sammanlagt en proceni av summan av placeringar, som angivas under B, fyra procent av summan av placeringar, som angivas under C, och åtta proceni av summan av placeringar, som angivas under D. Tillgång skall lagas upp lill bokfört värde och garantiförbindelse lill sitt nominella belopp.

Med eget kapital avses insatskapital, reservfond, disposilionsfond och av stämma fastställd vinslbalans. Med eget kapital får likställas del nominella värdet av föriagsbevis, utställda av cenlralkassan, intill etl belopp motsvarande del belopp vartill cenlralkassans och anslutna jordbrukskassors eget kapital uppgår. I fråga om föriagskapilal, som långivaren kan återkräva inom fem år, skall dock iakttagas atl med cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital får likställas högsl så slor del av det varje år

Prop. 1975/76:108 12

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

förfallande beloppet som svarar mol tio proceni av detta kapital.

Från cenlralkassans och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital skall avräknas det bokförda värdei av vad de såsom aktiekapital eller i annan form tillskjutit lill företag som driver någon form av bankverksamhet. Sådan avräkning skall dock ej ske i fråga om förelag där slalen är delägare eller i fråga om kreditakliebolag som har lill huvudsakligt ändamål all lämna lån mot säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i bostads-, kontors- eller affärsfastighet.

Har cenlralkassa eller ansluten, jordbrukskassa väsentligt ekonomiskt intresse i aktiebolag som uteslutande har till syfte atl förvalta fastighet eller tomträtt som förvärvals för att bereda någon av kassorna lokaler för dess inrymmande eller lillgodose därmed sammanhängande behov, skall från det egna kapitalel avräknas åtta procent av summan av del bokförda värdei av aktierna i fastighetsbolaget och bolagels bokförda skulder eller den del av dessa som svarar mol kassans innehav av aktier i fastighetsbolaget.

Med uppskattat värde avses det värde, som kreditkassa bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gällande bestämmelser om lån av statsmedel lill främjande av bostadsbyggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedömandet i stället för uppskattnings-värdet läggas det enligl nämnda bestämmelser fastställda panlvärdet för byggnaden eller den fastighet, där denna uppföres, om ej särskilda skäl föranleda annal.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer.

274 §2

Vid envar tidpunkt skall ell belopp motsvarande försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats av staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundäriånekassa eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag eller av kreditakliebolag, som enligl vad därom finnes stadgal står under tillsyn av bankinspektionen;

2. obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan. Skeppsfartens sekundäriånekassa, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken eller av kreditakliebolag, som enligt vad därom finnes stadgal slår under tillsyn av bankinspektionen;

Prop. 1975/76:108 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. av riksbanken, svenskl bankaktiebolag, svensk sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit utfärdade fordringsbevis, med undanlag av sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som medföra rält till betalning försl efter utfärdarens övriga fordringsägare (förlagsbevis);

4. obligationer eller andra skuld- 4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärdade eller garanle- förbindelser, utfärdade eller garanterade av svensk kommun, som till rade av svensk kommun, som till lånels upptagande eller garanterande lånels upplagande eller garanterande erhållit Konungens tillstånd; erhållit regeringens tillstånd;

5. av svenskl industriföretag ut- 5. av svenskl industriföretag ut
färdade obligationer, vilka offent- färdade obligationer, vilka offent
ligen utbjudils av svenskl bankak- ligen utbjudils av svenskt bankak
tiebolag eller Sveriges investerings- tiebolag, Sveriges invesleringsbank
bank aktiebolag; aklieholag eller Nordiska investerings
banken;

6. skuldförbindelser, för vilka bolaget äger säkerhet genom
inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra

femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde eller

inteckning i lomlrält, till vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, allt med den ytterligare begränsning som försäkringsinspeklionen föreskriver med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock alt, utom i fråga om sådant lån till svensk kommun för vilkel försäkringsinspeklionen medgivit undanlag, åbyggnad skall, för atl inteckning i fastigheten eller tomträtten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag som avses i denna lag eller i utländsk försäkringsanslalt med rält atl driva försäkringsrörelse här i rikel;

7. inhemska eller ulländska värdehandlingar, som till sin art och lill den
säkerhet de erbjuda kunna anses jämföriiga med några av de under 1-6
nämnda; dock alt värdehandlingar, vilka enligt sin lydelse skola infrias i
främmande valuta, må användas för redovisning allenast i den mån de
molsvara försäkringsfonden för egen räkning för försäkringar i samma va
luta;

eller ock i följande tillgångar av annan art:

8. lån mot säkerhet i bolagets försäkringsbrev inom återköpsvärdet;

9. värdei av återförsäkringsgivares ansvarighet pågrund av i ålerförsäkring övertagna livförsäkringar, dock atl värdet av utländsk försäkringsanslalts ansvarighet ej må i vidsträcktare mån användas lill redovisning av försäkringsfonden än försäkringsinspeklionen med hänsyn lill försäkringslagarnas säkerhet finner kunna medgivas.

Prop.1975/76:108 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad i första slyckel är stadgat må ell belopp molsvarande högsl en tiondel av försäkringsfonden för egen räkning, redovisas i andra värdehandlingar än i första stycket 1-7 avses, dock icke i aktier.

Med försäkringsfond för egen räkning förstås den del av fonden, som icke motsvarar värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Vid tillämpningen av 70, 274 och 345 §§ i den nya lydelsen skall med sådanl beslut av regeringen som där sägs jämställas beslut som före den 1 januari 1975 har fattats av Konungen.

12 §'

Envar av första, andra och tredje fondstyrelserna må placera de under styrelsens förvallning slående medlen,

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudils av svenskt bankaktiebolag, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt lill nyteckning;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, cenlralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening

1. i obligationer utfärdade av staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundäriånekassa eller av kreditakliebolag, som enligl vad därom finnes stadgat slår under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av slalen, kommun eller därmed jämförlig samfällighel;

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudils av svenskl bankaktiebolag eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag med undanlag av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av slalen, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag, postbanken, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som Konungen godkänner, eller av

' Sen.isle lydelse av 4§ 1973:503 6§ 1973:503

14 § 1973:934 Gfr 1973:503)

15 § 1967:345 (jfr 1967:346) 19 § 1967:345 (ifr 1967:346)

2 Senaste lydelse 1973:503.

eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel iklätt sig borgen för förbindelserna;

bolag, förening eller stiftelse som i 2 § första stycket 1 sägs, såvida staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelse utfärdad av annan fondstyrelse;

6. efler hörande av riksförsäkringsverket i skuldförbindelse utfärdad av företag, som har lill syfte att befordra folkhälsan eller att medverka lill förhindrande av nedsättning av arbetsförmåga eller till förbättring av sådan förmåga och som enligt styrelsens prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; saml

7. i fordran hos kreditinrättning i enlighet med vad nedan är stadgal om återiån.

Fjärde fondstyrelsen må placera de under styrelsens förvallning stående medlen

1. i aktier i svenskl aktiebolag med undanlag av aktiebolag, som driver
bank- eller försäkringsrörelse; samt

I den mån så erfordras för en tillfredsställande betalningsberedskap eller eljest för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även innestå hos riksbanken, bankaktiebolag eller postgirot.

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med op
tionsrätt lill nyteckning som utfärdats av aktiebolag som avses i 1 i detla
stycke.

I den mån så erfordras för en tillfredsställande belalningsberedskap eller eljesi för tillgodoseende av kravet på ändamålsenlig förvaltning må fondmedel även inneståhos riksbanken, bankaktiebolag eller postbanken.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Vid tillämpningen av 4, 6, 12, 14 och 19 SS i den nya lydelsen skall med sådant beslul av regeringen som där sägs jämslällas beslut som före den I januari 1975 har fatlats av Konungen.

1** Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 108

Prop.1975/76:108 18

7 Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom föreskrives atl 9S reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkels fonder skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9,si Fondfullmäktige må placera fondmedel

1. i obligationer utfärdade av slalen, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Svenska bosladskreditkassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekundärlånekassa eller av kreditakliebolag, som enligt vad därom finnes stadgat står under tillsyn av bankinspektionen;

2. i obligationer garanterade av staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel;

3. i obligationer och andra förden 3. i obligationer och andra förden allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som offentligen utbjudils av ningar som offentligen utbjudils av svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskt bankaktiebolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag; vesteringsbank aktiebolag eller

Nordiska investeringsbanken;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel, riksbanken, bankaktiebolag, sparbank, centralkassa för jordbrukskredit eller annan kreditinrättning, som regeringen godkänner, eller av bolag, förening eller stiftelse, i vilka staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel äger etl bestämmande inflytande, såvida staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel iklätt sig borgen för förbindelserna;

5. i skuldförbindelser, för vilka fond äger säkerhet genom inteckning i fast egendom eller tomträtt inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde; dock skall åbyggnad, för alt inteckning i fastigheten eller tomt-rätlen må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanslalt med rätt all driva försäkringsrörelse här i rikel; samt

6. i sådana andra värdehandlingar, vilka regeringen i särskilt fall efter framställning av fondfullmäktige prövar erbjuda fullgod säkerhet.

Fondmedel tillhörande folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäkringsfonden må därjämte placeras

7. i skuldförbindelser utfärdade av förelag, som har till syfte alt befordra
folkhälsan eller atl medverka lill att förhindra nedsättning av arbetsförmågan

'Senaste lydelse 1975:481.

Prop. 1975/76:108 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller till att förbättra sådan förmåga och som enligl fondfullmäktiges prövning anses erbjuda godtagbar säkerhet; samt

8. med regeringens medgivande i fastigheter, som förvärvas för sådanl ändamål, som under 7 omförmäles.

Placeras medel ur folkpensioneringsfonden eller yrkesskadeförsäkringsfonden i skuldförbindelse utfärdad av företag som avses i andra slyckel 7, må ullåningen ske mol lägre ränta äri som eljest skulle ha kunnai betingas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer

Prop.1975/76:108 20

8 Förslag tm

Lagomändring i reglementet (1962:401)angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen

Härigenom föreskrives atl 2 § reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2S' Allmän försäkringskassa må placera fondmedel

1. i obligationer utfärdade av slalen, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypolekskassa;

2. i obligationer garanterade av staten eller kommun;

3. i obligationer och andra för den 3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskrivningar, som offentligen utbjudils av ningar, som offentligen utbjudils av svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskl bankaktiebolag, Sveriges inges investeringsbank aktiebolag; vesteringsbank aklieholag eller

Nordiska invesleringsbanken;

4. i andra skuldförbindelser utfärdade eller garanterade av staten eller kommun eller utfärdade av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit;

5. i skuldförbindelser, för vilka kassan äger säkerhet genom inteckning i annan fastighet än industrifastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, därvid i taxeringsvärdet å jordbruksfastighet icke må medräknas taxeringsvärdet å växande skog; dock skall åbyggnad, för alt inteckning i fastigheten må godkännas, vara brandförsäkrad i försäkringsbolag, som avses i lagen om försäkringsrörelse, eller i utländsk försäkringsanslalt med rätl att driva försäkringsrörelse här i rikel; samt

6. med riksförsäkringsverkets medgivande i fastighet, avsedd för kassans verksamhel; och skall i fråga om brandförsäkring av åbyggnad gälla vad vid 5. stadgas.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

'Senaste lydelse 1973:934 och 1967:349 (jfr 1967:350).

Prop.1975/76:108 21

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen(1972:262)om understödsföreningar

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972:262) om underslödsföreningar

dels alt i 2, 68, 73 och 75 SS ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "regeringen" i motsvarande form,

dels atl 24 S skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 S' Vid varje lidpunkt skall ell belopp, som läcker summan av dels försäkringsfonder, dels understödsföreningens övriga skulder, annan fond än försäkringsfond ej medräknad, vara redovisat i följande slag av tillgångar, nämligen

1. obligationer eller andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats
av staten,

2. obligationer som utfärdats av 2. obligationer som utfärdats av
Sveriges allmänna hypoteksbank, Sveriges allmänna hypoteksbank.
Konungariket Sveriges stadshypo- Konungariket Sveriges stadshypo
tekskassa. Svenska bostadskredil- lekskassa. Svenska bosladskredit
kassan. Svenska skeppshypoieks- kassan. Svenska skeppshypoteks
kassan. Skeppsfartens sekundäriå- kassan. Skeppsfartens sekundäriå
nekassa eller Sveriges investerings- nekassa, Sveriges invesleringsbank
bank aktiebolag eller av kredilaklie- aktiebolag eller Not diska investerings-
bolag, som står under tillsyn av bank- banken eller av kreditakliebolag,
inspektionen, som står under tillsyn av bankin
spektionen,

3. fordringsbevis som utfärdats av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit, dock ej sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt lill betalning försl efter utfärdarens övriga fordringsägare (föriagsbevis),

4. obligationer eller andra skuld- 4. obligationer eller andra skuldförbindelser, utfärade eller garanle- förbindelser, utfärdade eller garanterade av kommun, som fått lillslånd rade av kommun, som fått tillstånd av Konungen att la upp eller garan- av regeringen alt ta upp eller garantera lånet, lera lånet,

5. obligationer som utfärdats av 5. obligationer som utfärdats av svenskl industriföretag och som of- svenskt industriförelag och som offentligen utbjudils av bankakliebo- fentligen utbjudils av bankaktiebolag, sparbank, kredilkassa inom jord- lag,sparbank, kreditkassa inom jord-

' Senaste lydelse 1973:934 (övergängsbesl.).

Prop. 1975/76:108 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

brukskasserörelsen e//e/-Sveriges in- brukskasserörelsen, Sveriges inves-
vesteringsbank aktiebolag, leringshank aklieholag eller Nordiska

invesleringsbanken,

6. skuldförbindelser, för vilka föreningen har säkerhet i form av panträtt
på grundval av

inteckning i jordbruks-, bostads-, kontors- eller affärsfastighet inom fyra femtedelar eller i annan fastighet inom två tredjedelar av senast fastställda taxeringsvärde, eller

inteckning i tomträtt, lill vilken hör byggnad som är avsedd för bostads-, kontors- eller affärsändamål, inom fyra femtedelar eller i annan tomträtt inom två iredjedelarav senast fastställda taxeringsvärde, med den ytteriigare begränsning som försäkringsinspeklionen kan komma alt föreskriva med hänsyn till tomträttsavtalets innehåll eller annan omständighet,

dock att, utom i fråga om sådanl lån till kommun för vilkel inspektionen medgell undantag, byggnad skall, för alt säkerheten skall få godtas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanslalt eller i utländsk försäkringsanslalt som har rätl att driva försäkringsrörelse här i riket,

7. andra svenska eller utländska värdehandlingar utom sådana som skall infrias i främmande valuta, om de lill art och säkerhet kan anses jämföriiga med värdehandlingar som avses i någon av punkterna 1-6,

8. lån mot säkerhet i föreningens försäkringsbrev inom återköpsvärdet,

9. föreningen tillhör fastighet eller tomträtt intill de gränser och med de brandförsäkringsvillkor som enligt 6 gäller beträffande inteckning, eller

10. värdet av svenskt försäkringsbolags ansvarighet på grund av försäk
ringar, som övertagits i ålerförsäkring.

Förening, som enligt sina stadgar huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa förelag, får även fullgöra i första stycket föreskriven redovisning i sådana av ell eller flera av företagen utfärdade skuldförbindelser, för vilka föreningen äger säkerhet i värdehandlingar som avses i samma stycke 1-5 och 7.

Utan hinder av första och andra styckena får ett belopp, som svarar mot högst en tiondel av förenings försäkringsfonder, redovisas i andra värdehandlingar än som förut sagts, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond, och i tillgångar som nämnts i första stycket 9 utöver där angiven gräns.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Vid tillämpning av 2 och 24 SS i den nya lydelsen skall med sådant beslul av regeringen som där sägs jämslällas beslut som före den I januari 1975 har fatlats av Konungen.

Prop. 1975/76:108 23

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370)om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivesatl 57 S lagen(1973:370)om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

■ sn'

Fondens tillgångar skall redovisas i en eller flera av följande former

1. obligationer som utfärdats av staten, kommun, Sveriges allmänna hypoteksbank eller Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

2. obligationer som garanterats av staten eller kommun,

3. obligationer eller andra förden 3. obligationer eller andra förden
allmänna rörelsen avsedda förskriv- allmänna rörelsen avsedda förskriv
ningar, som offentligen utbjudils av ningar, som offentligen utbjudils av
svenskl bankaktiebolag eller Sveri- svenskl bankaktiebolag, Sveriges in
ges invesleringsbank aktiebolag, vesteringsbank aktiebolag eller
med undantag av sådana förskriv- Nordiska investeringsbanken, med
ningar, som medför räll till betalning undantag av sådana förskrivningar,
först efter utfärdarens övriga förd- som medför räll lill betalning först
ringsägare (föriagsbevis), efler utfärdarens övriga fordrings
ägare (föriagsbevis),

4. andra skuldförbindelser som utfärdats eller garanterats av staten eller kommun eller som utfärdats av riksbanken, bankaktiebolag, sparbank eller centralkassa för jordbrukskredit,

5. intill högsl en femtedel av fondens tillgångar i skuldförbindelser, för vilka kassan har säkerhet i form av panträtt på grundval av inteckning i annan faslighet än industrifastighet eller i tomträtt inom tre fjärdedelar av senast fastställda taxeringsvärde, varvid i taxeringsvärdet på jordbruksfastighet icke får medräknas taxeringsvärdet på växande skog; dock skall byggnad, för att inteckning i fastigheten skall godkännas, vara brandförsäkrad i svensk försäkringsanslalt eller i utländsk försäkringsanstalt med räll all driva försäkringsrörelse här i landet, eller

6. med arbetsmarknadsstyrelsens medgivande i fastighet, avsedd för kassans verksamhet, varvid i fråga om brandförsäkring skall gälla vad som anges 15.

Utan hinder av första stycket får elt belopp, som motsvarar högst en tiondel av fonden, redovisas i andra värdehandlingar än som avses i första stycket 1-6, dock ej i aktier eller andelar i aktiefond.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen beslämmer. 'Senaste lydelse 1973:934.

Prop. 1975/76:108 24

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1976-01-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmcivisl, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om godkännande av överenskommelse om upprättande av Nordiska investeringsbanken, m. m.

1 Inledning

Vid möte mellan de nordiska ländernas statsministrar och samarbets-minislrar den 31 januari 1975 i Oslo diskuterades frågan om att upprätta en nordisk investeringsbank. Statsministrarna uttalade alt en sådan bank skulle kunna bli ell värdefullt komplement lill förekommande kreditinstitut vid finansiering av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Statsministrarna enades om att snarast möjligt låta utarbeta ett förslag som skulle kunna ligga till grund för elt beslut atl upprätta en nordisk investeringsbank. Denna skulle drivas enligt bankmässiga principer och bygga pä grundkapital från de dellagande länderna.

På grundval av statsministrarnas beslul tillsatte Nordiska ministerrådet den 14 februari 1975 en arbetsgrupp med uppdrag alt ularbela etl utkast till överenskommelse och förslag lill stadgar för banken.

Arbetsgruppen avlämnade sin rapport den 20 maj 1975. Ministerrådet behandlade den vid elt möte den 19 juni 1975 och beslöt då atl, i form av etl minislerrådsförslag om upprättande av en nordisk invesleringsbank, underställa frågan Nordiska rådet för yttrande.

Nordiska rådet remitterade förslaget till etl anlal myndigheler, organisationer och andra intressenter i de nordiska länderna. Inom ramen för frågans beredning i rådels ekonomiska utskott hölls också etl möte den 18 oktober 1975 lill vilkel ministerrådet hade inbjudits. Härunder besvarade ministerrådet vissa frågor angående banken som utskottets ledamöter hade ställt lill ministerrådet.

Vid extra session i Slockholm den 15 november 1975 antog Nordiska

Prop. 1975/76:108 25

rådet del förslag lill rekommendation om godkännande av ministerråds-förslaget som utskottets majoritet förordade. Röstsiffrorna var 59 för och 10 mot; 5 rådsmedlemmar dellog inte i omröstningen.

Nordiska rådel hade därmed rekommenderat ministerrådet att tillse alt överenskommelse ingicks om atl upprätta en nordisk investeringsbank väsentligen i överensstämmelse med ministerrådets förslag. Banken borde emellertid, enligl Nordiska rådet, erhålla en bredare pariamentarisk förankring vilkel kunde ske genom ändringar i förslagen till överenskommelse och stadgar på följande tre punkler: dels borde stadgeändringar av större vikt underställas Nordiska rådet, dels borde Nordiska ministerrådet årligen rapportera till Nordiska rådel om bankens verksamhet, dels slutligen borde i bankens konlrollkommilté även ingå representanter utsedda av Nordiska rådet.

Under överiäggningar mellan Nordiska rådets presidium och Nordiska ministerrådet uppnåddes enighet om en korrigering av texterna i allt väsentligt i enlighet med Nordiska rådels önskemål.

Vid ministerrådets möte i Köpenhamn den 4 december 1975 antogs formellt de ändringar i texterna till överenskommelse och stadgar som blivit resultalel bl. a. av överläggningarna med Nordiska rådels presidium, varefter överenskommelsen undertecknades. Efter ratifikation träder överenskommelsen i kraft den dag ministerrådet fastställer.

De svenska texterna lill överenskommelsen och stadgarna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilagor.

2 Överenskommelsens huvudsakliga innehåll

Överenskommelsen och de därtill fogade stadgarna reglerar bankens verksamhet. Bankens uppgift skall vara alt ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensslämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för att genomföra investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Bankens grundkapital lillskjuts av avtalsparterna.

1 del följande lämnas en redogörelse för överenskommelsen och stadgarna för banken baserad huvudsakligen på kommentarerna i Nordiska ministerrådets förslag till Nordiska rådet. Framställningen tar därvid hänsyn lill de ändringar i texterna som ministerrådet gjort med anledning av behandlingen i Nordiska rådel.

2.1 Bankens ändamål och verksamhetsfält

1 del förslag från ministerrådet som förelades Nordiska rådel påpekas alt avsikten alt nu förverkliga tanken på en nordisk investeringsbank hänger samman med de nordiska ländernas stora kapitalbehov för atl bygga ut produktionsapparaten och öka exporten. En nordisk investeringsbank vars kapitalanskaffning bygger på upplåning på såväl den internationella som

Prop. 1975/76:108 26

senare också på den nordiska kapitalmarknaden kan bidra till finansieringen av investerings- och cxportprojekt av gemensamt nordiskt intresse. Banken kan därmed bli elt viktigt inslrutnent för atl vidareutveckla del nordiska samarbetet på det praktiska planet och bidra till de nordiska ländernas ekonomiska framsteg. Bankens uppgift är alt stärka Nordens ekonomi genom alt bevilja län och ställa garantier på bankmässiga villkor för atl genomföra investerings- och exporlprojekt av nordiskt intresse, framhåller ministerrådet. Genom att den nordiska målsätlningen skall vara grundläggande för investeringsbankens verksamhel kan banken bli elt värdefullt komplement lill de enskilda ländernas nationella kreditinstitut. Bankens utlånings- och garantiverksamhet förutses ske på bankmässiga villkor. Detla innebär bl. a. att banken skall sträva efter att uppnå överskott som möjliggör fondbildning och rimlig förräntning av del inbetalade grundkapitalet. En bank- och affärsmässig målsättning bedöms vara en förutsättning för all banken skall kunna uppträda som låntagare på den internationella kapitalmarknaden och därvid erhålla tillfredsställande lånevillkor.

Det framhålls vidare i minislerrådsförslaget atl det finns anledning atl räkna med atl de nordiska länderna kommer alt ha stora investeringsbehov under kommande år för att öka produktions- och exportkapacilelen för att kunna belala den dyrare oljeimporten och för att minska behovet av importerad energi. Även på längre sikt föreligger behov av en snabb utbyggnad av ländernas realkapital. Många av de investeringar som kan bli aktuella i dessa sammanhang kan förmodas bli av sådana dimensioner atl de får verkan i de nordiska grannländerna och kräva krediter av sådan storlek att det kan bli svårl att klara finansieringen på ordinarie vägar. 1 sådana sammanhang kan en nordisk investeringsbank på ett naturiigt sätt komma in i bilden som finansiär.

Samtidigt med atl banken bör drivas efter sedvanliga bankmässiga principer bör ett nära samarbete mellan banken och vederbörande lands myndigheler skapa förutsättningar för atl bankens utlåningspolitik bidrar till att realisera deltagariändernas samhällsekonomiska mål. Lån skall kunna beviljas såväl lill offentliga som till privata projekl. Projekl som normalt finansieras med statliga eller kommunala medel bör banken emellertid endasl i särskilda fall engagera sig i. Härvid bör dock hänsyn tagas till institutionella olikheter mellan de nordiska länderna.

Bestämmelsen all projekten skall vara av nordiskt intresse begränsar bankens verksamhet. Begreppet "nordiskt intresse" måste emellertid, enligt minislerrådsförslaget, i detta sammanhang ges en vid tolkning. Projekt, som utförs i samarbete mellan företag eller institutioner i två eller flera nordiska länder, faller in under bankens behörighet, medan däremot projekt som i allt väsentligt ligger i endast elt lands intresse faller utanför. Ett sådant samarbete behöver inte innebära alt ägarinlresset är delat mellan flera länder. Ell långsiktigt samarbete i form av mera varaktigt leveransavtal kan vara tillräckligt. 1 fall av underieveranser som enbart hänför sig lill själva in-

Prop.1975/76:108 27

vesteringen bör dessa utgöra en betydande del av projektet för atl kriteriet nordiskt intresse skall anses vara uppfyllt. Enligl ministerrådets förslag bör banken också kunna medverka lill finansieringen av projekt som direki är knutet till endast ett land, om projektet har betydande positiva effekter också för andra nordiska länder. Som ett exempel härpå nämns kraftverksprojekt som ingår i etl gemensamt kraftförsörjningsnät. När del gäller exportfinansiering bör etl villkor för engagemang från bankens sida vara atl leveransen gäller ett avgränsat projekl och att det berör minst två nordiska länder.

Inom givna raniar bör banken även kunna medverka lill alt finansiera projekl som sträcker sig över riksgränserna, t. ex. kommunikationsprojekt, eller regionalpoliliska projekt med sikte på alt stimulera utvecklingen i ett gemensaml gränsområde.

Del är naturiigt att banken skaffar medel till ullåningsverksamheten genom upplåning utanför Norden. På längre sikt bör förulsätlningar föreligga att banken kan låna också på de nordiska ländernas kapitalmarknader.

2.2 Utformningen av överenskommelsen och stadgarna

Genom överenskommelsen etableras Nordiska investeringsbanken som en gemensam nordisk institution. Dess rättsliga ställning klariäggs både i förhållande lill långivare och låntagare och i förhållande lill de nordiska ländernas offentliga myndigheler saml andra redan verksamma nordiska organ. Överenskommelsen reglerar också bankens ställning i förhållande lill nalionell lagstiftning.

Stadgarna innehåller närmare regler för bankens verksamhet och drift. Beslut av Nordiska ministerrådet atl ändra stadgarna kräver, lill skillnad från ändring av överenskommelsen, ingen ratificering. Förslag lill stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och drift skall dock föreläggas Nordiska rådet för yttrande. Ändringar i stadgarna får inte medföra att förekommande kredilorers säkerhet minskas.

2.3 Kommentarer till bestämmelser i överenskommelsen och stadgarna

2.3.1 Ändamål (Art. I i överenskommelsen, S I i stadgarna).

Bankens ändamål har beskrivits i del föregående. Förkortningen av bankens namn föreslås vara NIB och dess beteckning på engelska Inter-Nordic Investment Bank.

2.3.2 Verksamhet (Art. 2 i överenskommelsen, SS 6-9 i stadgarna).

Bankens soliditet beror förutom på slorieken av grundkapitalet och på den inbetalade delen därav, på dess kapacitet till utlånings- och garantiverk-

Prop.1975/76:108 28

samhet. Grundkapitalet föreslås uppgå till 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter) och utlånings- och garantiverksamheten till maximalt 250 % av grundkapitalet, dvs. I 000 milj. SDR. SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som InternationeUa valutafonden har fastställt med giltighet från och med den 1 juli 1974 och som knyter SDR:s värde till utvecklingen av valutakurserna för de viktigaste valutorna, häribiand tre av de nordiska ländernas valutor. Om dessa värderingsregler ändras, avgör styrelsen i vad mån banken skall följa de nya reglerna. Kursen på 1 SDR var den 14 januari 1976 5,15 kr.

För beviljande av lån och garantier förutsälls all belryggande säkerhet, exempelvis pantsäkerhel eller garanti, kommer att krävas. Något absolut krav på formella säkerheter föreligger emellertid inte. Banken får i varje enskilt fall bedöma om den säkerhet som erbjuds kan anses betryggande.

Banken bör samarbeta med offentliga och privata organ i de deltagande länderna. Lån eller garanti bör inte beviljas om berörd stal motsätter sig detla, exempelvis om ett aktuellt projekl är av låg angelägenhetsgrad ur myndigheternas synvinkel eller om beviljande av elt lån kommer i konflikt med den förda penning- och kreditpolitiken.

Banken bör ha möjlighet atl vidta andra åtgärder sammanhängande med dess verksamhet och som är nödvändiga eller önskvärda för att främja dess ändamål. Detta kan exempelvis gälla upptagande av lån och placering av likvida medel. Banken kan förvärva aktier eller andra tillgångar i syfte att skydda sig mot förlust. Banken skall också kunna förvärva fast egendom för eget bruk eller förvärva aktier i fastighetsbolag som äger den fastighet i vilken bankens lokaler är belägna. Någon särskild beslämmelse härom i stadgarna har inte ansells nödvändig.

Banken bör i den uisträckning som är praktiskt möjlig säkra sig mol kursföriusier. Detla kan åstadkommas genom all inlåning och utlåning sker i samma valuta. Den inbetalade delen av grundkapitalet, som är fixerad i SDR, skall lånas ut med SDR-klausul, om detla låter sig praktiskt genomföras. Vid placering i medlemsländernas valutor slår banken kursrisken. Det förutsätts alt vid sådan placering samråd sker med vederbörande lands myndigheler.

För atl stärka bankens soliditet skall bankens överskott överföras till en reservfond tills denna uppgår till etl belopp som motsvarar 10 % av grundkapitalet. Därefter beslular ministerrådet på förslag av styrelsen om fördelning av överskoltei mellan reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.

Bankens årsrapport och årsbokslut skall överlämnas lill ministerrådet, som förutses hålla Nordiska rådel informerat om verksamheten.

2.3.3 Grundkapitalet (Art. 3 i överenskommelsen, SS 2-4 i stadgarna).

Bankens grundkapital har fastställts i SDR, därför atl detta har ansells under de förhållanden som råder på valutamarknaden vara den lösning som

Prop. 1975/76:108 29

ger största säkerhet för upprätthållande av grundkapitalets värde. Samtidigt understryks härmed bankens internationella karaktär.

Grundkapitalet har föreslagils till 400 milj. SDR, vilket i inledningsskedet har beräknats ge banken tillräckligt arbetskapital och en tillfredsställande grundval för all skaffa medel på den internationella kapitalmarknaden. Nordiska ministerrådet kan efter framställning av styrelsen besluta om ökning av grundkapitalet.

Endast en fjärdedel av grundkapitalet skall inbetalas. Den icke inbetalade delen tjänar som slallig garanti för bankens förpliktelser. Grundkapitalet utgör även basen för bankens utlåning och garantiförpliktelser.

Grundkapitalet fördelas mellan de fördragsslutande staterna i förhållande lill deras nationalprodukter. Fördelningen förutsätts äga rum enligt en av Nordiska ministerrådet fastställd fördelningsnyckel för gemensam nordisk finansiering. Den revideras vart iredje år på grundval av ulvecklingen av ländernas nationalprodukter. Den nuvarande fördelningsnyckeln gäller den 1 januari 1974 -den 31 december 1976. Enligl denna uppgår Sveriges andel till 45 %, Danmarks till 22 %, Finlands och Norges till 16 % och Islands lill I 96.

Eventuell senare ökning av grundkapitalet fördelas mellan de fem länderna i enlighet med den fördelningsnyckel som då gäller. Någon justering av tidigare inbetalade belopp äger däremot inle rum vid senare ändring av fördelningsnyckeln.

Varje fördragsslutånde stat ställer en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet lill bankens förfogande i tre lika slora poster 2, 14 och 26 månader efter överenskommelsens och stadgarnas ikraftträdande.

Inbetalning sker efter anmodan från banken efter hand som del behövs. Delta innebär att värdet i SDR av den del av grundkapitalet, som står till bankens förfogande, upprätthålls. När medlen överförs lill banken sker det på basis av dagskursen för SDR.

Om styrelsen finner nödvändigt alt inkräva mera än en fjärdedel av det tecknade grundkapitalet för all möta bankens förpliktelser, skall detta belopp inbetalas i relation till ländernas andel av det samlade grundkapitalet.

2.3.4 Upplåning och placering av medel (S 5 och S 7b i stadgarna).

Banken anskaffar kapital för utlåning genom atl uppta lån såväl i som utanför de nordiska länderna. Den inbetalade delen av grundkapitalet kan också lånas ul. Upptagande av lån och placering av medel i ett nordiskt land bör ske i samförstånd med berörda lands myndigheter och med deras samtycke, om så fordras enligt landets lagstiftning. Banken bör även hålla kontakt med behöriga myndigheter i de nordiska länderna vad avser upptagande av lån utanför de nordiska länderna. Upplåning äger rum utan särskild garanti från medlemsstaterna men den del av grundkapitalet som inte har betalats in utgör garantikapital för bankens förpliktelser.

Prop. 1975/76:108 30

2.3.5 Adminisiraiion (SS 10-12 i stadgarna).

Banken skall ha en styrelse, en verkställande direktör saml annan nödvändig personal.

Styrelsen består av två ledamöter från varje stat. De utses av regeringarna för en period av högst fyra år. Ordförandeskapet växlar mellan staterna. Om bägge representanterna för minsl två stater motsätter sig etl förslag kan det inte antas. Om det blir nödvändigt för styrelsen alt fatta ett snabbt beslut, exempelvis i fråga om upplagande av ett lån, kan detta ske skriftligen utan att styrelsen sammanträder.

Verkställande direktören ansvarar inför styrelsen. Styrelsen skall utarbeta arbetsinstruktion för verkställande direktören. Han utses för en lidsperiod om högsl fem år åt gången med möjlighet lill förlängning.

2.3.6 Övriga beslämmelser (An. 4-7 i överenskommelsen, S 13 och 14 i stadgarna).

Banken skall enligl överenskommelsen vara en juridisk person. Dess huvudsäte skall förläggas lill Helsingfors.

Enligl art. 5 i överenskommelsen skall banken i var och en av de stater som är avtalsparter ha samma rättsliga slällning som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan jämföras med den som banken bedriver. Vidare skall banken vara undantagen från belalningsrestriklioner och kredilpolitiska åtgärder, som hindrar eller försvårar infriandet av dess förpliktelser.

Det land där banken får sitt huvudsäte bör inte få särskilda skattemässiga fördelar av banken. Därför föreskrivs att bankens tillgångar och intäkter skall vara fria från all direki beskattning och all några stämpelavgifter och andra avgifter till det allmänna inle skall utgå vid låneavtal där banken är gäldenär. Har sådana avgifter tagits ut skall de återbetalas om banken begär del.

En konlrollkommilté skall upprättas med uppgift all kontrollera att bankens verksamhet bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén skall också svara för revisionen. Den består av tio medlemmar. En representant för varje stal ulses av Nordiska ministerrådet och fem representanter utses av Nordiska rådet. Kommitién rapporterar till ministerrådet.

Ministerrådet kan besluta att banken skall träda i likvidation och utser då de personer som skall föreslå avvecklingen. Stadgarna innehåller beslämmelser ägnade alt trygga bankens kreditorer. Eventuellt över- eller underskott i banken fördelas mellan medlemsstaterna i förhållande till deras samlade andel av grundkapitalet och alltså inte i enlighet med den vid ifrågavarande tidpunkt gällande fördelningsnyckeln för nordisk finansiering.

Varje medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom atl avge en förklaring härom till den norska regeringen. Nordiska ministerrådet be-

Prop. 1975/76:108 31

slutar om banken skall träda i likvidation i enlighet med reglerna härom eller om den skall fortsätta utan den utträdande medlemsstaten. 1 sistnämnda fall faslställer ministerrådet hur förhållandet mellan banken och utträdande medlemsstat skall avvecklas. Uppsägningen kan endast träda i kraft vid utgången av etl kalenderår och tidigast 12 månader efter det att uppsägelsen ägde rum. Det utträdande landet ansvarar i samma mån som de andra medlemsländerna för förpliktelser banken iklädersig intill dess uppsägningen träder i kraft.

Överenskommelsen och stadgarna träder i kraft den dag ministerrådet beslämmer efter det alt ratifikationsförfarandel har avslutats.

3 Remissyttranden

Inom ramen för den i det föregående nämnda behandlingen av frågan i Nordiska rådel har ett antal myndigheter, organisationer och andra intressenter i de nordiska länderna samt vissa samnordiska organ beretts lillfälle att yttra sig över ministerrådsförslaget.

1 Sverige har yttrande avgelts av kommerskollegium, exportkredilnämn-den, fullmäktige i Riksbanken, Sveriges exportråd, Sveriges grossistförbund. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund. Svenska bankföreningen. Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund.

Följande samnordiska organ har yttrat sig: Nordens fackliga samorganisation, Nordel, Nordisk andelsforbund-NAF.

Kommerskollegium anför all såvitt känt för kollegiet har existerande kreditinstitut hittills kunnat möta de krav som ställts på krediter. Nya faktorer som kan förändra läget haremellertid på senare tid tillkommit, varvid svenska förelag i en del fall haft problem med kapitalanskaffningen. Kollegiet vill därför inle motsätta sig förslagel. Man anser atl en bank enligt förslaget i vissa fall kan förbättra företagens kapiialanskaffningssituation samt ge ett konkret innehåll åt del nordiska samarbeiet. Banken bör dock, enligl kollegitets uppfattning, endast vara ett komplement till redan befintliga kreditinstitut och dess tjänster anlitas först då medel inle finns tillgängliga på normala villkor i existerande kreditinstitut.

Riksbanksfullmäktige tillstyrker förslaget. Fullmäktige har inle funnit skäl atl ifrågasätta att en nordisk invesleringsbank på sikt skulle kunna fylla en värdefull, om ändock begränsad, kompletterande funktion när det gäller att möta de nordiska ländernas kapitalbehov. Detla förutsätter koncentrering till nordiska projekl där nationella kreditinstitut svårligen skulle kunna vara totalfinansiärer. Ett nära samarbete med existerande kreditinstitut bor kunna ta sig uttryck i att banken delfinansierar enskilda projekt.

Fullmäktige uttrycker tillfredsställelse över att kravet på affärsmässighet vad gäller bankens verksamhet klart markerats i ministerrådsförslaget.

Fullmäktige kommenterar även stadgeförslagets bestämmelser angående

Prop.1975/76:108 32

inbetalningen av grundkapitalet och påpekar att detta innebär atl medlen i fråga skall hållas tillgängliga för banken på angivna tidpunkter. Detla bör, enligt fullmäktiges mening, tolkas så atl inbetalning skall ske försl då bankens verksamhet nödvändiggör det.

Vidare påpekas atl bankens upplåning till övervägande del måste ske på den internationella marknaden och att en upplåning i Norden - i varje fall under överskådlig lid - kan vara aktuell endast i mycket begränsad omfattning.

Fullmäklige understryker i detta sammanhang vikten av en konlinueriig samordning av bankens utlandsupplåning med deltagariändernas egen låntagning ulomlands, så all bankens verksamhet härvidlag ej stör den nationella låneverksamheten.

Sveriges exportråd uppehåller sig enbart vid bankens roll som exportfinansiär och uttrycker bl. a. den förmodan att bankens medverkan på delta fält i första hand kommer att bli aktuell när flera nordiska företag samverkar vid mycket slora s. k. paketaffärer, vilka på grund av sin storiek är svåra all finansiera. En nordisk invesleringsbank skulle härigenom kunna medföra elt ökat samarbete pä detta område i de nordiska länderna.

Sveriges grossislförbund känner sig inte övertygat om behovet av den föreslagna banken men finner inte anledning att motsätta sig densamma. Förbundet vill understryka vikten av att banken bedrivs på affärsmässiga grunder.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund framhåller i elt gemensaml yttrande atl de inte vill motsätta sig förslaget även om tillkomsten av etl nytt kreditinstitut knappast kan motiveras av brister på kapitalmarknaden som därigenom skulle kunna avhjälpas. De nordiska ländernas stora investerings- och upplåningsbehov anser organisationerna ulan svårighet kunna tillgodoses inom ramen för nuvarande kapitalmarknads-institutioner.

Organisationerna ser emellertid möjligheten av alt tillkomsten av banken stimulerar till ett ökat nordiskt samarbete på det industriella området och till etl ökat intresse för samnordiska utvecklingsprojekt. Organisationerna hoppas alt så skall bli fallet varigenom kapitalmarknaden tillförs etl nyll element. På den grunden tillstyrks projektet. En förutsättning är dock atl banken får den enligt minislerrådsförslaget affärsmässiga inriktningen.

Svenska Bankföreningen anser att en nordisk invesleringsbank kan länkas bidra lill en vidareutveckling av del nordiska samarbetet och till de nordiska ländernas ekonomiska tillväxt. Föreningen vill därför inte direki motsätta sig förslaget. Den delar utredningens bedömning att de nordiska länderna slår inför omfattande investeringsbehov men är inte övertygad om att delta nödvändiggör tillskapandet av en nordisk investeringsbank. Föreningen anser inte att ett nytt nordiskt kreditinstitut skulle ha större förutsättningar än existerande kreditinstitut alt erhålla kapital på den internationella marknaden och pekar pä att hittillsvarande erfarenheter visar att de nordiska

Prop. 1975/76:108 33

ländernas kreditinstitut, ensamma eller i samverkan, varit i stånd att både låna upp kapital på de internationella kreditmarknaderna och all ställa detla till förfogande för nationella eller nordiska projekt.

Bankföreningen anför också vissa synpunkler på den föreslagna bankens verksamhel. Man anser del vara väsentligt all banken verkar efler sedvanliga bankmässiga kriterier, att den samverkar med existerande kreditinstitut och alt upplåningen i eller utanför Norden inte genomförs på ell sådant sätt att den skapar störningar eller svårigheter för de enskilda ländernas kreditinstitut.

Föreningen finner vidare alt relationen mellan grundkapital och utlåning är väl försiktigt fastställd och vill ifrågasätta om inle banken kunde ges möjlighet lill en något slörre låne- och garantiverksamhet i förhållande till grundkapitalet.

Bestämmelsen alt bankens räkenskaper skall föras i SDR finner föreningen vara onödigt restriktiv. Banken borde här få agera frilt. 1 framtiden kan mycket väl annan artificiell valuta visa sig riklig all tillämpa.

Föreningen kritiserar vidare röstningsreglema och ifrågasätter lämpligheten av att elt land kan åläggas betalningsförpliktelser genom atl överröstas i etl upplåningsärende.

Lantbrukarnas riksförbund anser att en nordisk investeringsbank på sikt kan komma alt bli etl värdefullt komplement till kreditinstituten i de nordiska länderna även inom lanlbrukssektorn. Förbundet förutsätter därvid alt lanlbrukskooperaliva förelag får tillgång till krediter på lika fot med andra låntagare och att bankens resurser kommer all kunna utnyttjas för regionalpolitiska projekt av betydelse för två eller flera nordiska länder.

Sveriges fiskares riksförbund ser posilivi på upprättandet av en nordisk invesleringsbank. Förbundet hoppas att i framtiden också fiskerinäringen på etl eller annal sätt skall få nytta av banken.

Nordens fackliga samorganisalion - NFS stöder förslaget som man anser kunna bidraga till alt dels lösa vissa näraliggande finansieringsproblem och dels på sikt främja det allmänna ekonomiska och näringspolitiska samarbetet i Norden. Nordens fackliga organisationer borde emellertid ges rätt att utse en medlem jämte ersättare i bankens styrelse.

Nordel ger uttryck för uppfattningen atl en nordisk investeringsbank kan få betydelse inte minst för den starkt kapitalkrävande elkraftförsörjningen.

Nordisk andelsforbund - NAF och dess medlemsorganisationer stöder förslaget. Andelsforbundet framhåller bl. a. alt bankens roll som hävstång för nordiska projekt blir beroende av dess möjligheter alt binda sig för mer riskfyllda engagemang än existerande finansieringsinstitut normalt gör. Önskemål framförs även om representation i bankens kontrollorgan för de organisationer som arbetar på nordiskt plan.

I Danmark är remissopinionen splittrad med i stort sett lika fördelning mellan inslanser som tillstyrker, avstyrker eller inte tar direkt slällning till förslaget att upprätta en nordisk invesleringsbank.

Prop.1975/76:108 34

Även i Norge är remissopinionen splittrad. Flera av de remissorgan som företräder näringslivet ställer sig skeptiska eller avvaktande lill förslaget. 1 Finland är remissorganen näslan genomgående positiva till förslaget. Enda isländska remissinstansen är mycket positiv.

4. Vissa författningsbestämmelser

Som har framgått tidigare skall Nordiska invesleringsbanken anskaffa medel för sin utlåningsverksamhet såväl i som utanför de nordiska länderna. Av betydelse för bankens möjligheter till upplåning i Sverige, t. ex. genom utgivning av obligationer, är de kapitalläckningsregler som till skydd för insätlarna gäller för de svenska bankinstituten och de placeringsregler som försäkringsbolagen, allmänna pensionsfonden (AB-fonden) och andra institutionella placerare är bundna av.

Kapitalläckningsreglerna för bankinstituten återfinns i 57 S lagen (1955:183) om bankrörelse (57 S ändrad senast 1975:227), 26 S lagen (1955:416) om sparbanker (26 S ändrad senast 1975:228) och 34 S lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen (34 S ändrad senast 1975:229). Bestämmelserna, som är enhetligt utformade för samtliga typer av bankinstilul, har karaktär av placeringsregler med olika krav på täckning med eget kapital, för sparbankernas del egna fonder, alll efter placeringens art. De innebär i huvudsak följande. Bankinslilutens tillgångar är indelade i fyra riskgrader. Den lägsta riskgraden omfattar placeringar med ingen eller ringa förlustrisk och i den högsta riskgraden ingår de mest riskbetonade tillgångarna. Placeringarna i lägsta riskgraden - betecknad som grupp A i lagtexten - är helt fria från krav på täckning med eget kapital. 1 denna riskgrad upptas bl. a. svenska stats- och kommunobligationer och hypoteksobligalioner och obligationer utgivna av kreditaktiebolag samt andra fordringar för vilka staten, kommun eller därmed jämförlig samfällighel, svenskt bankinslilut eller vissa andra rättssubjekt, däribland kreditakliebolag (t. ex. Sveriges invesleringsbank aktiebolag), svarar. Tillgångarna i nästa riskgrad (grupp B), bl. a. andra fullgoda obligationer än dem som förts till grupp A, skall täckas med 1 % eget kapital. Tillgångarna i grupp C skall täckas med 4 % eget kapital. Till den högsta riskgraden, grupp D, förs alla tillgångar som inte förts lill någon av de andra riskgraderna. Kapitaltäckningskravet för denna riskgrad är 8 96. Det samlade kravet på eget kapital som gäller för elt bankinstilul erhålls genom att kapitalkraven för institutets olika tillgångar läggs samman.

Med affärsbanks eget kapital avses aktiekapital, reservfond, dispositionsfond och vinstbalans som fastställts av bolagsstämman. Med cenlralkassas och jordbrukskassas eget kapital avses insatskapital, reservfond, dispositionsfond och fastställd vinslbalans. Sparbanks egna fonder är grundfond, reservfond och garantifond.

Placeringsregler för de enskilda livförsäkringsbolagen finns i 274 S lagen

Prop. 1975/76:108 35

(1948:433)om försäkringsrörelse(274 S ändrad senast 1973:934). Enligt dessa regler skall vid varje tidpunkt ett belopp som motsvarar försäkringsfonden för livförsäkringar vara redovisat i vissa slag av värdehandlingar. 1 förteckningen i 274 S upptas bl.a. obligationer och andra skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av staten eller av sådan svensk kommun som har erhållit regeringens tillstånd till att ta upp eller garantera lånet, obligationer som är utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller vissa andra kassor, Sveriges investeringsbank aktiebolag eller av kreditakliebolag som står under bankinspektionens tillsyn, fordringsbevis som har utfärdats av riksbanken, svenskt bankaktiebolag, svensk sparbank eller cenlralkassa för jordbrukskredit, med undanlag för förlagsbevis (dvs. sådana för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare), och obligationer som har utfärdats av svenskl industriföretag och som offentligen har bjudits ut av svenskt bankaktiebolag eller Sveriges invesleringsbank aktiebolag. Redovisning får också ske i inhemska eller utländska värdehandlingar som lill sin art eller den säkerhet de erbjuder kan anses jämföriiga med de nu angivna. Från huvudregeln om vilka värdehandlingar som är godtagbara placeringsobjekt görs det undantaget alt elt belopp som motsvarar högst en tiondel av livförsäkringsfonden får placeras frilt, dock inte i aktier.

Placeringsregler som motsvarar 274 S finns i 12 S reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvallning (12 S ändrad senast 1973:503), 9 S reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder (9 S ändrad senast 1975:481), 2 S reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen (2 S ändrad senast 1973:934), 24 S lagen (1972:262) om underslödsföreningar och 57 S lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring (57 S ändrad 1973:934). Skillnader i förhållande lill 274 S lagen om försäkringsrörelse är i flera av bestämmelserna, bl.a. i reglementet angående AP-fondens förvaltning, alt medel kan placeras även i förlagsbevis, som offentligen har bjudits ut av svenskl bankaktiebolag eller Sveriges investeringsbank aktiebolag och att obligationer som svensk affärsbank eller invesleringsbanken offentligen har bjudit ut är generellt godtagbara som placeringsobjekt. Fråga kan vara antingen om obligationer, som investeringsbanken har utfärdat och bjudit ut, eller om obligationer som har utfärdats av annat, svenskt eller utländskt företag och offentligen bjudits ut av affärsbank eller investeringsbanken.

Prop.1975/76:108 36

5 Föredraganden

5.1 Frågan om godkännande av överenskommelsen om upprättandet av Nordiska investeringsbanken

Tanken på en nordisk invesleringsbank är inle ny. Den har med jämna mellanrum diskuterats under 1950- och 1960-lalen. När de nordiska ländernas regeringar år 1975 beslöt all åter aktualisera frågan om etl fastare finansiellt samarbete dem emellan skedde det i övertygelsen att tiden nu var mogen för ell sådant steg. Flera faktorer bidrog till delta beslul. Alla de nordiska länderna uppträder som låntagare på den internationella ka-för omfattande investeringar i syfte alt bygga ut produktionsapparaten. Alla de nordiska länderna uppträder som låntagare pä den internationella kapitalmarknaden och del står klart atl finansieringen av nyinvesteringar till en del måste ske via kapitalimport. Enligl min mening kan en nordisk investeringsbank få en väsentlig uppgift i detta sammanhang. En av de nordiska staterna ägd bank med elt betryggande grundkapital måsle rimligtvis få en sädan kreditvärdighel att den framgångsrikt kan uppträda på den internationella kreditmarknaden och erhålla lån på konkurrenskraftiga villkor.

När frågan diskuterades inom Nordiska ministerrådet stod det på ett tidigt stadium också klart att del fanns en gemensam önskan i de nordiska ländernas regeringaratt genomföra förslaget. Banken ansågs kunna bli av nytta för vart och ett av länderna och samtidigt stimulera samarbelel mellan dem. Genom all ställa krediter till förfogande för projekl och export av nordiskt intresse kan banken främja nordiskt samarbete och stärka de nordiska länderna ekonomiskt.

Förslaget alt upprätta en nordisk investeringsbank bör ses i ljuset av de strävanden som görs inom ramen för ministerrådet och Nordiska rådel alt på skilda områden aktivera och konkretisera samarbeiet. Banken blir därvid också en kompletterande del i elt mönster där andra samarbetsområden utgörs exempelvis av industri- och energipolitik, arbetsmarknadsfrågor och regionalpolitik.

En del remissinstanser har ställt frågan vad en nordisk investeringsbank skulle kunna uträtta som inte redan existerande kreditinstitut kan finansiera ensamma eller i samverkan. Jag har redan, bl.a. med hänvisning till en nordisk investeringsbanks internationella kreditvärdighel, gett elt svar på denna fråga. Jag vill tillägga alt banken blir den enda institution på kreditmarknaden som medvetet söker föra del nordiska samarbetet vidare. Det är min uppfattning att redan förekomsten av en sådan bank skapar incitament till samnordiska industri- och utvecklingsprojekt.

Krediter kan givetvis inte beviljas enbart på den grunden att etl projekt kan presenteras som nordiskt. Sedvanliga affärs- och bankmässiga hänsyn måste självfallet, som framgår av överenskommelsen, las vid kredilbedöm-ningen. Bankens egen kreditvärdighet skulle annars kunna ifrågasältas.

Prop.1975/76:108 37

Sammanfattningsvis finner jag alltså atl en nordisk investeringsbank fyller en viktig funktion och hemställer atl regeringen föreslår alt riksdagen godkänner överenskommelsen om alt upprätta en sådan bank.

5.2 Frågan om Sveriges andel av Nordiska investeringsbankens grundkapital

Enligl stadgarna skall bankens grundkapital uppgå till 400 milj. SDR (särskilda dragningsrätter), vilket motsvarar drygt 2 miljarder kr. Sveriges andel härav (45 %) utgör 180 milj. SDR eller ca 925 milj. kr. Kursen på 1 SDR var den 14 januari 1976 5,15 kr.

Varje deltagande stat skall ställa en fjärdedel av sin andel av grundkapitalet till bankens förfogande vilkel för Sveriges del utgör 45 milj. SDR eller ca 230 milj. kr. Beloppet skall göras tillgängligt för banken i tre lika stora poster 2,14 och 26 månader efier överenskommelsen och stadgarnas ikraftträdande. Detla betyder alt Sverige, enligl vad som nu kan förutses beträffande tidpunkten för ikraftträdandet, har alt ställa motvärdet i kr. lill 15 milj. SDR, eller f n. ca 77,25 milj. kr., till bankens förfogande vart och etl av budgetåren 1976/77, 1977/78 och 1978/79. Bankens styrelse kan anmoda om inbetalning av resterande del av varje lands andel i grundkapitalet om det behövs för atl uppfylla bankens skuldförpliktelser.

Jag föreslår atl svenska staten påtar sig betalningsansvaret för Sveriges andel av grundkapitalet samt all etl reservationsanslag om 80 milj. kr. tas upp under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1976/77. Detta belopp inkluderar viss reserv för eventuella förändringar i kronans värde i förhållande till SDR.

5.3 Frågan om ändringar i vissa författningar

Upprättandet av banken aktualiserar frågan om bankens och dess personals rättsliga ställning i de nordiska länderna. Liknande internationella organ som har upprättats utanför den nordiska kretsen har i allmänhet genom avtal mellan de deltagande länderna tillförsäkrats immunitet mot rättsliga åtgärder och vissa förmåner av annat slag. Också organets anställda och medlemsstaternas representanter i dess beslutande organ brukar tillförsäkras särskilda förmåner. Överenskommelsen om Nordiska investeringsbanken innehåller få bestämmelser av detta slag. 1 etl par avseenden har del emellertid varil nödvändigt att i överenskommelsen reglera bankens rättsliga slällning. Sålunda föreskrivs atl banken skall vara en juridisk person med samma rättsliga slällning i de avtalsslutande länderna som inhemska juridiska personer med verksamhel som kan jämföras med den som banken bedriver. Det medför bl. a. alt de särskilda bestämmelser om utländska

Prop. 1975/76:108 38

rättssubjekt som finns i svensk lagstiftning, exempelvis i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m. m., inte blir tillämpliga på banken. Banken har också tillförsäkrats vissa andra förmåner i överenskommelsen. Den är i viss utsträckning undantagen från belalningsrestriklioner och kreditpolitiska ålgärder. Vidare är banken befriad från direkt beskattning saml från slämpelavgifter och andra avgifter i samband med låneavtal där banken är gäldenär.

1 övrigi innehåller överenskommelsen inte några bestämmelser om immunitet och privilegier för banken, dess personal eller andra funktionärer i banken.

En svensk ratifikation av överenskommelsen förutsätter alt dess beslämmelser om förmåner för banken införiivas med svensk rält. Detta bör lämpligen ske genom elt tillägg till lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier (omtryckt 1973:1204).

Enligt 3 S lagen om immunitet och privilegier åtnjuter vissa i paragrafen uppräknade internationella organ immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande lill Sverige. Om riksdagen godkänner överenskommelsen, bör överenskommelsens bestämmelser om förmåner för banken införiivas med svensk rätl genom atl banken tas upp bland de organ som är berättigade till immunitet och privilegier enligt 3 S i lagen.

Som framgår av det föregående skall Nordiska invesleringsbanken finansiera sin utiåningsverksamhet genom kapilallillskoti från de dellagande länderna och genom all låna upp medel såväl i som ulanförde nordiska länderna. Den avsedda möjligheten till upplåning i Sverige, t. ex. genom alt Nordiska investeringsbanken ger ut obligationer, aktualiserar ändringar dels i de kapitalläckningsregler som till skydd för insältarna gäller för de svenska bankinsliluten, dels i de placeringsregler som gäller för försäkringsbolagen, AP-fonden och andra institutionella placerare.

Enligt kapitalläckningsreglerna delas bankinslilutens tillgångar in i olika riskgrader med olika krav på täckning av eget kapital. 1 den lägstariskgraden, som omfatiar placeringar med ingen eller ringa föriustrisk, krävs det ingen kapitaltäckning alls för placeringarna. Till sådana placeringar hör bl. a. svenska stats- och konimunoblikationer och obligationer som utges av Sveriges invesleringsbank aktiebolag eller annal kreditakliebolag samt andra fordringar för vilka staten, kommun, bankinstitut eller kreditakliebolag, bl. a. investeringsbanken, svarar. Enligt min mening saknas det anledning att från kapitalläckningssynpunkt behandla fordran mot Nordiska investeringsbanken strängare än sådan fordran som f n. omfattas av den lägsta riskgraden. Jag förordar därför atl kapitalläckningsreglerna i banklagstiftningen ändras så att bankinstiluts placering såväl i fordran för vilken Nordiska investeringsbanken svarar som i :5ådan fordran eller garantiförbindelse som har säkerställts av fordran på nämnda inrättning blir fri från krav på kapilalläckning.

Prop. 1975/76:108 39

Enligl de regler som gäller för livförsäkringsbolagen, AP-fonden och vissa andra institutionella placerare måste kapiialmedlen i huvudsak placeras i värdehandlingar av vissa slag (se avsnitt 4). För atl det skall bli formellt möjligl för de olika kapiialplacerande instituten att förvärva värdepapper som utges av Nordiska investeringsbanken krävs det atl placeringsreglerna för dessa institut ändras. Jag förordar atl sådana ändringar görs. Riktpunkten bör därvid vara att Nordiska invesleringsbanken i alla de berörda författningarna skall behandlas på samma sätt som Sveriges invesleringsbank aktiebolag.

En förutsätining för aU de svenska kapitalläckningsreglerna och placeringsreglerna ändras i enlighet med vad jag nu har förordat bör givelvis vara att motsvarande ändringar görs i de övriga nordiska länderna i den mån där förekommer liknande regler. Enligt vad jag har erfarit avser man i de övriga nordiska länderna att i den mån det behövs göra motsvarande författningsändringar i samband med att överenskommelsen genomförs.

Utöver de föreslagna ändringarna bör med anledning av den nya regeringsformen vissa jämkningar göras i några av författningarna. Det förhållandet att postbanken har uppgått i Post- och Kreditbanken, PK-banken, föranleder justeringar i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

Lagändringarna bör träda i kraft samtidigt med överenskommelsen om banken. Det bör därför få ankomma på regeringen att beslämma om ikraftträdandet av lagändringarna.

1 enlighet med vad jag nu har anfört har upprättats förslag till ändringar i berörda författningar. Härvid har samråd skett med cheferna för berörda departement.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att

1. godkänna överenskommelsen den 4 december 1975 mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om upprättande av Nordiska investeringsbanken,

2. godkänna atl svenska staten ikläder sig betalningsansvaret för Sveriges andel, uppgående till 180 000 000 SDR av bankens grundkapital,

3. godkänna alt en Oärdedel av Sveriges andel eller 45 000 000 SDR ställs till bankens förfogande inom överenskomna lidsfrister,

4. till Nordiska invesleringsbanken för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 80 000 000 kr.,

dels all aniaga förslagen till

5. lag om ändring i lagen (1966:664) med vissa bestämmelser om im
munitet och privilegier.

Prop. 1975/76:108 40

6. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,

7. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

8. lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,

9. lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,

10. lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

11. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

12. lag om ändring i reglementet (1962:401) angående förvaltningen av de allmänna försäkringskassornas fonder för den obligatoriska och den frivilliga sjukförsäkringen,

13. lag om ändring i lagen (1972:262) om underslödsföreningar,

14. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå rik;;dagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1975/76:108 41

Bilaga 1

Överenskommelse om upprättandet av Nordiska investeringsbanken

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar, vilka önskar stärka och ytterligare utbygga samarbeiet mellan de nordiska länderna, har ingått följande överenskommelse:

Artikel 1

Nordiska investeringsbanken, nedan kallad banken, upprättas med uppgift alt ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse. Banken skall ha slällning som juridisk person.

Artikel 2

Bankens verksamhel skall bedrivas i överensslämmelse med de stadgar som bifogas denna överenskommelse. Dessa stadgar kän ändras genom beslul av Nordiska ministerrådet, dock icke så att förekommande borgenärers säkerhet minskas. Nordiska rådet skall beredas lillfälle att yttra sig över förslag till stadgeändringar av principiell betydelse för bankens ändamål, verksamhet och drift.

Artikd 3

Bankens grundkapital tillskjules av avtalsparterna. Ökning av grundkapitalet sker genom beslul av Nordiska ministerrådet efter framställning från bankens styrelse.

Grundkapitalets storlek, möjligheten till ökning av kapitalel och fördelningen mellan de deltagande länderna behandlas i stadgarna S 2.

Artikel 4

Bankens huvudsäte skall vara i Helsingfors.

Artikd 5

Banken skall i var och en av de stater som är avtalspart erhålla samma rättsställning som inhemska juridiska personer med verksamhet som kan jämföras med den som banken bedriver.

Banken skall undantagas från belalningsrestriklioner och kreditpolitiska ålgärder, som hindrar eller försvårar infriandet av bankens förpliktelser i något avseende.

Bankens tillgångar och intäkter skall vara fria från all direkt beskattning.

Banken skall vara befriad från stämpelavgifter och andra avgifter till del

Prop. 1975/76:108 42

allmänna vid låneavtal där banken är gäldenär. Har dylika avgifter ultagits skall de på begäran återbetalas.

Artikel 6

Nordiska ministerrådet kan beslula alt banken skall träda i likvidation med lillämpning av den ordning som angivits i stadgarna S 14.

Artikel 7

Varje medlemsland kan säga upp överenskommelsen genom alt avge en förklaring härom till den norska regeringen, vilken genast underrättar Nordiska ministerrådet och bankens styrelse härom. Uppsägningen träder i kraft tidigast vid utgången av det räkenskapsår som följer närmast på det år uppsägningen ägde rum.

Om Nordiska ministerrådet efter mottagandet av uppsägningen icke beslular om bankens likvidation, skall del senast innan uppsägningen träder i kraft fastställa hur förhållandel mellan banken och del utträdande medlemslandet skall avvecklas. Härvid skall säkerställas all del utträdande landet alltjämt ansvarar i samma mån :5om övriga parter för de av bankens förpliktelser som förelåg vid ifrågavarande lands utträde.

Artikd 8

Denna överenskommelse skall ratificeras och ratifikationsinstrumenten snarasl möjligl deponeras i norska utrikesdepartementet.

Överenskommelsen skall vara deponerad i norska utrikesdepartementet och bestyrkta avskrifter skall av del norska uirikesdepartemenlet tillställas var och en av de avtalsslutande staterna.

Överenskommelsen och de i artikel 2 angivna stadgarna träder i kraft den dag Nordiska ministerrådet bestämmer efter del att samtliga avtalsslulande staters ratifikationsinstrument deponerats.

Till bekräftelse härav har de fem staternas befullmäkligade ombud undertecknat denna överenskommelse.

Som skedde i Köpenhamn den 4 december 1975 i etl exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma vitsord.

For Danmarks Regering Ivar Norgaard

Suomen Halliluksen puolesla Kristian Gestrin

Fy rir Rikissljörn Islands Sigurour Bjarnason

For Norges Regjering Bjartmar Gjerde

För Sveriges Regering Kjell-Olof Feldt

Prop. 1975/76:108 43

Bilaga. 2

Stadgar för Nordiska investeringsbanken

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar har genom överenskommelse den 4 december 1975 beslutat upprätta en nordisk investeringsbank. För invesleringsbanken gäller följande föreskrifter:

Ändamål

§ 1

Nordiska investeringsbanken, nedan kallad banken, har till ändamål att ge lån och ställa garantier på bankmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska hänsyn för genomförandet av investeringsprojekt och export av nordiskt intresse.

KapUal

Bankens grundkapital uppgår till 400 miljoner SDR.

SDR definieras i överensstämmelse med de värderingsregler som Internationella valutafonden fastställt med giltighet från och med den I juli 1974.

Om dessa värderingsregler ändras, avgör styrelsen i vad mån banken skall följa de nya reglerna.

Av grundkapitalet tecknar sig danska staten för 88 miljoner SDR, finska staten för 64 miljoner SDR, isländska staten för 4 miljoner SDR, norska slalen för 64 miljoner SDR och svenska staten för 180 miljoner SDR.

Ökning av grundkapitalet sker genom beslut av Nordiska ministerrådet efter framställning av bankens styrelse. Ökningen av grundkapitalet fördelas mellan länderna i enlighet med den vid varje lidpunkt av Nordiska ministerrådet fastställda fördelningsnyckeln för gemensam nordisk finansiering.

Varje fördragsslutånde stal ställer en fjärdedel av del i grundkapitalet tecknade beloppet till bankens förfogande i tre lika stora poster 2, 14 och 26 månader efter dessa stadgars ikraftträdande! Inbetalningarna sker efter anmodan från banken.

Anmodan om inbetalning av återstoden av det tecknade kapitalel sker i den mån styrelsen finner nödvändigt för alt uppfylla bankens skuldförpliktelser.

De i S 3 angivna inbetalningarna verkställs i respektive lands nationella

Prop. 1975/76:108 44

valuta eller i annan konvertibel valuta på grundval av SDR-kursen vid be-talningslillfällena.

Banken anskaffar för utlåning avsett kapital genom upplåning såväl i som utanför de fem staterna. Även det enligl S 3 inbetalade kapitalel kan användas för utlåning.

Verksamhel s 6

Banken kan ge lån och ställa garantier upp till ett sammanlagt belopp molsvarande 250 procent av grundkapitalet.

För beviljande av lån eller garanti bör belryggande säkerhet ställas, såvida icke nödvändig säkerhet med hänsyn lill omständigheterna likväl anses föreligga.

Banken kan dessutom vidtaga andra åtgärder som har samband med dess verksamhet och som är nödvändiga eller önskvärda för alt främja dess ändamål.

Banken bör samarbeta med andra kreditinstitut och berörda offentliga och privata organ.

.s7

Bankens verksamhet bedrivs enligt de i S 1 fastställda principerna samt i enlighei med följande riktlinjer:

a) Lån eller garanti bör icke beviljas om låne- eller garantiiagarens stal motsätter sig delta.

b) Upplåning och placering av medel i de nordiska länderna äger rum i samförstånd med berörda lands myndigheter.

c) Banken skall i sin verksamhel eftersträva etl sådant överskott atl fondbildning och skälig förräntning av det enligl S 3 inbetalade kapitalet möj-liggöres.

d) Banken kan under särskilda omständigheter förvärva aktier eller annan
egendom för undvikande av föriusl.

e) Banken skall i all den uislriickning som är praktiskt möjlig säkra sig
mot kursrisk.

Bankens överskott överföres till en reservfond tills dess denna uppgår lill elt belopp som motsvarar 10 procent av grundkapitalet. Därefter beslular Nordiska ministerrådet efter förslag av styrelsen om fördelning av överskottet mellan reservfonden och medel för utdelning på grundkapitalet.

Prop.1975/76:108 45

Bankens räkenskaper föres i SDR. Räkenskapsåret följer kalenderåret. Bankens årsrapport och årsbokslut skall översändas lill Nordiska ministerrådet.

Administration

§10

Banken har en styrelse, en verkställande direktör och den övriga personal som är nödvändig för att verksamheten skall kunna drivas.

.sW/

Styrelsen utövar bankens samtliga befogenheter men kan i den utsträckning som finnes ändamålsenlig överlåta dem till direktören.

Styrelsen beslår av tio ledamöter, av vilka varje stat utser två ledamöter fören period av högsl fyra år. Varje stat ulser vidare, enligt samma principer, en suppleant för varje ledamot.

Styrelsen väljer för en period av två år en ordförande och en vice ordförande. Ordförande- och vice ordförandeposterna växlar mellan representanter för staterna.

Styrelsen sammanträder när ordföranden så beslämmer eller när minsl två styrelseledamöter eller direktören begär del.

Styrelsen är beslutsför när minsl älta ledamöter eller röstberältigade suppleanter deltar. Varje ledamot har en röst; suppleant är röstberättigad endasl i ledamots frånvaro. Såsom styrelsens beslut gäller den ståndpunkt till vilken minst sju av de röstberättigade ansluter sig. Beslul kan också fattas genom skriftlig procedur.

§12

Verkställande direktören leder bankens löpande verksamhet och skall följa de riktlinjer och anvisningar som styrelsen har gett.

Direktören utses av styrelsen för en tid av högsl fem år varje gång. Han får icke vara ledamot eller suppleant i styrelsen men deltar i dennas sammanträden utan rösträtt.

Vid upplagande och beviljande av lån tecknas bankens firma av en ledamot av styrelsen och direktören eller i hans frånvaro den styrelsen bemyndigar. I andra fall tecknas bankens firma av direktören eller den styrelsen bemyndigar.

Övriga bestämmelser §13

En konlrollkommilté upprättas med uppgift att kontrollera atl bankens verksamhel bedrivs i överensstämmelse med stadgarna. Kommittén svarar

Prop.1975/76:108 46

för revisionen och avger åriigen revisionsberättelse lill Nordiska ministerrådet.

Kommitién beslår av tio ledamöter. En representant för varje stal utses av Nordiska ministerrådet och fem representanter utses av Nordiska rådet. Kommitténs ledamöter utses fören period av högsl två år. Ordförandeskapet innehas, om inle ministerrådet beslutar annal, av den av ministerrådet utsedde representanten för del land som innehar ordförandeskapet i ministerrådet.

.n'' 14

Om Nordiska ministerrådet beslutar att banken skall träda i likvidation, utser ministerrådet de personer som skall förestå avvecklingen.

Medlemsstaterna ansvarar för bankens förpliktelser med den icke inbetalade delen av grundkapitalet intill dess samtliga förpliktelser gentemot borgenärerna har täckts. Innan så skett kan ingen del av bankens inbetalade grundkapital eller reservfond utbetalas till medlemsstaterna. Eventuellt över-eller underskott i banken fördelas på medlemsstaterna i förhållande till deras samlade andel av grundkapitalet.