Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skriveLse                               Skr 115/76:103

1975/76:103

med överlämnande av 1976 års konunittéberättelse ;

beslutad den 29 december 1975.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regerings­protokoll, 1976 års kommittéberättelse.

OLOF PALME

LENNART GEUER

/   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103                                                       2

Utdrag
JUSTEDEPARTEMEJTET                 PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-12-29

Närvarande: statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Limdkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson

Föredragande: statsrådet Geijer

Anmälan av 1976 års konmiilttéberätteise

1 INLEDNING

Det stathga kommittéväsendet har som huvuduppgift att förbereda rege­ringens förslag tUl reformer inom skilda områden av samhäUsUvet. Komtittéväsendet har i vårt land en mer framskjuten stäUning än i de flesta andra länder. Flertalet reformprojekt utarbetas i en första om­gång i fristående utredningar och inte inom regeringskansliet, som har en förhåUandevis fåtalig personal.

Ett smidigt ocb effektivt konunittéväsende är under sådana förhåUan­den en väsentiig betingelse för att regeringen skaU kunna fuUgöra sina uppgifter. Inom regeringskansliet har sedan början av år 1974 pågått ar­bete med en översyn av formema för konmiittéverksamheten. I januari 1974 tiUsattes en särskild arlbetsgrupp med uppdrag att undersöka möj­lighetema tUl reformer inom området. Gruppen bestod av statssekrete­rarna Ame Alderstam, Sven Andersson och Göte Svenson ocb utökades senare med statssekreteraren Lennart Sandgren. Gruppen lämnade i april 1975 en rapport (Ds Ju 1975:14) om utredningsväsendet. Rapporten bar remissbehandlats.

I det följande skall jag kort redogöra för rapportens innehåU och för remissutfallet. Jag skall också lämna en redogörelse för de åtgärder som har vidtagits med anledning av förslagen i rapporten och för arbetet i övrigt inom regeringskansliet i syfte att förbättra och rationalisera kom­mittéväsendet.

2 RAPPORTEN OM UTB:EDNINGSVÄSENDET

Arbetsgruppen förklarar att dess uppgift har varit att undersöka vUka uppslag tiU reformer av utredrungsväsendet som förefaller fruktbara och möjliga att utveckla vidare. Gmppen har gjort en genomgång av de för­slag tUl ändringar i konrniittéväsendet som tidigare har lagts fram i skilda sanmianhang.

 

3                                                          Skr 1975/76:103

Gmppen anser att man bör stäUa sig avvisande både tiU tanke på en centralisering inom regeringskansliet av den politiskt betonade ledningen av utredningsverksamheten och tiU förslag om ett centralt utredningsin­stitut eller utredningskansli. Däremot anser arbetsgmppen att goda skäl talar för att man — utan att bygga upp någon ny organisatorisk enhet — söker utöka den service som länmas kommittéerna. Det föreslås att ser-vicefrågoma och vad som sammanhänger med dem undersöks i särskil­da arbetsgmpper med uppgift att föreslå konkreta åtgärder.

Enligt statssekreterargmppens mening är det parlamentariska delta­gandet i kommittéarbetet från skilda synpimkter fördelaktigt. Att minska inslaget partiengagerade konunittéledamöter bör därför inte konrnia i fråga.

Arbetsgmppen har granskat några modeller efter vilka verksamheten i en kommitté kan planeras och som skidle kunna tjäna som altemativ tUl nuvarande förfarande. Av fyra angivna modeller har gmppen fimnit den mest fördelaktig som innebär att utredningen efter relativt kort tid i en offentUg promemoria presenterar några altemativa lösningar av utred­ningsuppgiften, varefter promemorian remissbehandlas. En sådan läges­rapport och remissyttrandena över den kan bilda grund för mera preci­serade direktiv tiU utredningen. I dessa, liksom i de iu'sprungliga direkti­ven, kan StäUas upp tidsramar för arbetet. Arbetsgmppen föreslår att några utredningar får i uppdrag att arbeta efter den angivna modeUen.

Enligt arbetsgmppens åsikt är det inte lämpligt att offentUggöra och formellt remissbehandla direktivutkast.

En ny kommittéförordning bör enligt rapporten utfärdas. Där bör bl.a. lämnas föreskrifter om vissa befogenheter som tUlkommer olika med­verkande i kommittéarbetet. Gmppen förordar att man fortsättnigsvis skiljer meUan ledamöter, sakkunniga och experter. De sakkunniga får, fastän de inte själva är kommittéledamöter och alltså saknar beslutande­rätt, delta i arbetet på väsentiigen samma viUkor som ledamot. Bl.a. har de "reservationsrätt". Experterna, dvs. de utpräglade speciaUstema, får mera begränsade befogenheter. Gmppen förordar återhåUsamhet med förordnande av experter och anvisar som ett ofta bättre altemativ myn­dighetsutredning av delprojekt.

I rapporten framhåUs att kommittéerna i högre grad än hittiUs bör sträva efter ett koncentrerat skrivsätt. De bör också på andra sätt göra det lättare för allmänheten att ta del av det väsentUga iimehållet i utred­ningsförslagen, t.ex. genom att dela upp redovisningen i skilda bokband och genom att ge ut fristående, populärt hållna sanmianfattningar. Ar­betsgmppen vUl stryka under det betydelsefulla i att språket i betänkan­dena är enkelt och lättfattligt.

Statssekreterargmppen föreslår, slutiigen, att rapporteringen från kommittéerna tiU departementen skaU få fastare form och att registre­ringen av olUca uppgifter inom konunittéväsendet bör rationaUseras. Konmiittéema bör två gånger om året ge in arbetsplaner tUl departe­menten.

 

Skr 1975/76:103                                                                  4

3 REMISSYTTRANDENA

Efter remiss har yttranden över rapporten avgivits av hovrätten över Skåne och Blekinge, överbefälhavaren, socialstyrelsen, riksförsäkrings­verket, statens jämvägar, statens trafiksäkerhetsverk, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riks­skatteverket, universitetskanslersämbetet, skolöverstyrtelsen, statens naturvårdsverk, pris- och karteUnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, sta­tens planverk, statens industriverk, skadeståndskommittén, massmedie­utredningen, konsumenttjänstutredningen, 1972 års vämpliktsutredning, socialutredningen, 1972 års skatteutredning, utredningen om skolan, staten och konmiunema, folkhögskoleutredningen, 1972 års jordbruksutredning, utredningen rörande nuläge och utvecklingstendenser m.m. inom hotell-och restaurangbranschen, arbetsmiljöutredningen, utredningen om ra­dioaktivt avfaU, länsstyrelser i Stockholms, Uppsala, Östergödands, Ble­kinge, Malmöbus, Kopparbergs, Västemorrlands och Västerbottens län, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbimdet. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens central­organisation (TCO), Statsvei:enskapliga förbimdet, HSB:s riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), Lantbrukamas riksförbund. Svenska arbets­givareföreningen, Sveriges industriförbimd och Sveriges köpmannaför­bund. Länsstyrelsema har bifogat yttranden från Norrtälje, Stockholms, Uppsala, Norrköpings, Helsingborgs, Sjöbo, Borlänge, SimdsvaUs, Öm-sköldsviks och Vilhelmina kommimer samt Östergötiands läns. Malmöhus läns, Kopparbergs läns och Viisterbottens läns landsting.

Så gott som samtUga remissinstanser delar i stort de synpunkter som förs fram i promemorian och tillstyrker i det väsentiiga förslagen eller lämnar dem utan erinran.

Samtiiga remissinstanser aAisar i Ukhet med rapporten tanken på en centralisering inom regeringskMnsliet av den politiskt betonade ledningen av utredningsväsendet. LO påpekar dock att den samordnande uppgift som statsrådsberedningen har i dag bör förstärkas. Hotell- och restau­rangutredningen. Statsvetenskapliga förburulet ocb Lantbrukamas riks­förbund anser att en bättre samordning av utredningsväsendet är be­hövlig.

I likhet med rapportens författare avvisar remissinstansema i allmän­het tanken på ett utredningskansli med fast anstäUda sekreterare. KF anser dock att dels kraven på sekretariatens kvalitet, dels frågan om anställningsskydd för sekretiiriatspersonal talar för att man bör inrätta en central utredningsenhet. Tjänstemännens centralorganisation betonar att anstäUnings- och trygghetsfrågor för den personal som arbetar i konrniittéväsendet bör behandlas i diskussionen om kommittéväsendets organisation.

De remissinstanser som hiir yttrat sig i frågan tUlstyrker en utökning av den service som länmas dU konunittéema och stäUer sig i huvudsak

 

5                                                                         Skr 1975/76:103

positiva tiU de konkreta uppslag som lämnas i rapporten.

Vad som sägs i rapporten om det parlamentariska inslaget i konmiitté­ema instämmer remissinstansema helt i.

Ett antal remissinstanser tar upp frågan om direktivens tillkomst och behandling. I likhet med arbetsgmppen anser bl.a. statskontoret ocb länsstyrelsen i Blekinge län att det är mindre lämpligt att offentiiggöra och formellt remissbehandla direktivutkasten. Svenska kommunförbun­det anser dock att detta förfaringssätt kan vara lämpligt ibland. ÖB, statens pris- och kartellnämnd, länsstyrelsen i Kopparbergs län, FISBis riksförbund, m.fl. delar rapportens syn på att uppläggningen av utred­ningsarbetet bör ägnas större uppmärksamhet vid direktivens tiUkomst. Skadestårulskommittén, Svenska kommunförbundet och Lantbrukarnas riksförbund anser dock att direktiven i möjligaste mån bör utformas så att utredningama kan bli förutsättningslösa.

Flertalet remissinstanser fiimer den av arbetsgmppen rekommenderade modellen för utredningsarbetets uppläggning lämplig och tiUstyrker att den prövas i ett antal utredningar. KF ocb Sveriges industriförbund an­ser att modellen är den mest fördelaktiga av dem som diskuteras i rap­porten. Riksrevisionsverket framhåller att modellen normalt bör använ­das i uttedningar, i synnerhet om de har stor politiskt betydelse. EnUgt HSB bör modellen kunna medföra ett effektivare utredningsarbete. Sve­riges köpmannaförbund anser att den är väl ägnad att ge en större insyn i utredningsarbetet, och Laruistingsförbundet uttalar att modeUen med­för att den offentiiga debatten kommer igång på ett tidigt stadium, vUket ses som en stor fördel.

Ett antal remissinstanser bar emeUertid vissa invändningar mot model­len. Folkhögskoleutredningen framhåUer vikten av att kommittén inte blir sysslolös, medan den väntar på remissvar och eventueUa tiUäggsdi-rektiv. LO bar inget att erinra mot modellen, när det gäUer utredningar med utpräglat parlamentariskt inslag, men vUl påpeka att för de remiss­instanser, som handlägger många remisser, kommer modellen att inne­bära ett betydande merarbete. TCO framhåUer vikten av att remissin­stansema får ett sådant underlag och sådan tid tiU sitt förfogande att ett StäUningstagande bUr meningsfuUt. Svenska kommunförbundet anser att modellen är lämplig endast i de faU, då det ter sig rimligt att arbeta med flera huvudalternativ.

Den i rapporten föreslagna kategoriindelningen av de medverkande i kommittéarbetet berörs i några yttranden. Statskontoret, riksrevisions­verket, länsstyrelsen i Blekinge län, m.fl. anser det vara väsentUgt att de olika medverkandes ansvar och befogenheter slås fast samt att regler därom tas in i den nya kommittéförordningen. Den nya kategoriindel­ningen stöds av bl.a. riksrevisionsverket, utredningen om skolan, staten och kommunerna. Statsvetenskapliga förbundet ocb KF. Däremot anser bl.a. statens järnvägar, statskontoret, statens planverk och 1972 års jordbruksutredning att den föreslagna kategoriindelningen inte är lämplig.

 

Skr 1975/76:103                                                        6

Samtiiga remissinstanser understryker rapportens syn på att kommit­téerna i högre grad än hittiUs bör sträv., efter ett koncentrerat skr ut samt ett enkelt och lättfattiigl språk.

Vad därefter gäller förslagen om rapportering och registrering inom kommittéväsendet delar riksrevisionsverket och Sveriges industriförbund rapportens uppfattning om att: en ordning med ingivande av arbetsplaner två gånger om året ger departementen bättre möjlighet än f.n. att följa utredningsarbetet. Statens industriverk och 1972 års skatteutredning an­ser däremot att de redan i dag normalt finns stort utrymme för berörda departement att följa pågående utredningsarbete. Statskontoret anser att ett system för registrering av data kring kommittéväsendet är av stort värde. TCO säger i detta sammanhang att kommittéväsendets funktio­ner, sedda mot bakgrunden av datateknikens möjUgheter tiU samlad in­formation om vad som över huvud taget är föremål för utredning, planering eller forskning i landet, bör ifrågasättas.

Ett stort antal remissinstanser tar också upp frågan om remisstidens längd och anser att den normalt är för kort.

4 DET FORTSATTA ARBETET

Flera av de förslag som redovisas i rapporten om utredningsväsendet har tagits upp under det fortsatta arbetet med kommittéfrågoma inom regeringskansliet. Också i andra hänseenden övervägs åtgärder för att effektivisera utredningsväsendet. Arbetet bedrivs närmast imder ledning av den statssekreterargmpp somi avlämnade rapporten om utredningsvä­sendet.

I rapporten om utredningsväsendet föreslogs, som framgår av min tidiga­re redogörelse, att särskilda arbetsgmpper borde tUlsättas för att pröva vissa frågor om service åt konmiittéema och därtiU angränsande spörsmål. Förslaget har resulterat i att två arbetsgmpper har tUlsatts i maj 1975. Arbetsgmppema består i huvudsak av tjänstemän från regeringskansliet.

Huvuduppgiften för den ena arbetsgmppen är att utarbeta en handbok för kommittésekreterare ocb annan kommittépersonal. Därvid ägnar gmppen särskild uppmärksamliiet år frågor om utredningsbetänkandenas språk och uppläggning. I handboken kommer även att behandlas frågor­na om formema för att i kommittéarbetet anlita projektadministrativ sakkunskap och bistånd i vissa sakfrågor från myndigheterna samt om myndighetsutredning som led i kommittéutredning. Synpunkter på ett utkast tiU handboken har inhiamtats från ett antal kommittésekreterare m.fl., och en slutiig version väntas föreUgga i början av februari 1976. Arbetsgmppen överväger i ö/rigt spörsmål om klassificering av kom­mittéerna. Dessa överväganden har lett tUl vissa ändringar i 1976 års kommittéberättelse. HärtiU återkommer jag i följande avsnitt.

Den andra arbetsgmppen hiu- i uppdrag att se över kommittéarbetets administrativa sida. Bland uppgiftema ingår att analysera behovet av

 

7                                                                         Skr 1975/76:103

registrering av ocb information om kommittéfakta av skilda slag, att fö­reslå riktlinjer för kommittéemas lokalförsörjning och att föreslå för­bättringar av servicen tiU kommittéerna i fråga om litteratur, expeditions­tjänst, skrivhjälp o.d. Arbetet är uppdelat på olika huvudfrågor ocb väntas beträffande vissa av frågoma pågå under hela år 1976.

Som har nänmts tidigare förordade statssekreterargmppen i sin rap­port att försök borde göras att tiUämpa en modeU för uppläggning av kommittéarbetet som innebär att kommittén efter en relativt kort tid i en offentUg promemoria lägger fram några altemativ tUl lösning av utted-ningsuppgiften. Tanken var att regeringen skulle kunna återkomma med närmare anvisningar för kommittéarbetet efter att ba tagit del av prome­morian och de remissyttranden som kan ha inhämtats över denna. Rege­ringen har, efter det att rapporten lades fram, i direktiven till några utred­ningar förordat en uppläggning av utredningsarbetet i huvudsaidig över­ensstämmelse med den angivna modeUen. Jag kan hänvisa tiU direktiven för utredningen (U 1975:16) om det studiesociala stödet och för SINF-DOK-utredningen (I 1975:04). Man torde kunna räkna med att också vissa av de kommittéer som tiUkallas under år 1976 kommer att anbefaUas att följa en arbetsplan i enlighet med modellen i fråga.

I rapporten föreslogs att nuvarande kommittékungörelse (1946:394) skulle ersättas av en ny författning i änmet. En mera genomgripande omreglering av författningsbestämmelserna om kommittéväsendet bör få anstå till dess de tidigare nämnda arbetsgrupperna i del väsentliga bar fullgjort sina uppdrag. I väntan på detta övervägs emeUertid inom justi­tiedepartementet lämpligheten av att genom ändringar i kommittékungö­relsen införa den kategoriindelning av de medverkande i komnuttéarbe-tet som bar föreslagits i utredningsrapporten och alt i samband därmed meddela vissa bestämmelser om de medverkandes befogenheter i kom­mittéarbetet. En partieU översyn av kommittékungörelsen kan komma att gälla också ersätlningsreglema. Den framtida utfornmingen av dessa bestämmelser övervägs f.n. inom finansdepartementet.

En ofta uppmärksammad fråga gäller utredningstidens längd. Det är givetvis angeläget att kommittéarbetet leder till slutresultat med den snabbhet som är förenlig med kravet på hög utredningskvalitet. Det bör också tillses att sådant konimittéarb>ete avslutas, som inte längre fram­står som fndctbart med tanke på utvecklingen inom det berörda ämnes­området efter den tidpunkt då kommittén tiUkaUades. Mot denna bak­gnmd övervägs f.n. inom departementen att förelägga kommittéer, vars arbete bar pågått under förhållandevis lång tid, att avsluta sitt arbete senast vid viss angiven tidpukt. En sådan åtgärd bör kunna medverka lill att antalet arbetande kommittéer inte blir opåkallal högt.

 

Skr 1975/76:103                                                                  8

5 1976 ÅRS KOMMnTEBERÄTTELSE

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skaU regeringen årligen samtidigt med budgetpropositionen lämna riksdagen redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på gmnd av re­geringens beslut. Jag får däi-för föreslå att redogörelse för kommitté-verksamheten nu lämnas till riksdagen. Redogörelsen bör fogas till pro­tokollet i detta ärende som bilaga.

1976 års kommittéberättelse är i huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1975 års kommittéberättelse. Frågan om ändringar av redovisningen i kommittéberätlelsen bör anstå i avvaktan på det arbete med kommittéfrågor som bedrivs inom regeringskansliet. Vissa smärre justeringar bar dock företagits i årets berättelse. Dessa sammanhänger med de fömt nämnda övervägandena om klassificeringen av kommit­téer. ÅtskiUiga organ som bmJ:ar redovisas i kommittéberättelsen har inte utredande uppgifter i vederlagen mening. För att inte bilden av det stat­liga utredningsväsendet skall bli missvisande bör därför särskilt anges vilka "kommittéer" eller andra i kommittéberättelsen angivna organ som inte bör betraktas som egentliga utredningar. Detta sker för varje departement i ingressen tiU redogörelsen för departementets kommit­téer. Vidare bar i samma syfte ur kommittéberättelsen uteslutits redovis­ningen av sakkunniga som är utsedda att delta i intemationellt samarbe­te eller som har aimat liknande uppdrag. Kostnadema för detta sakkun­nigarbete anges dock i kostnadsbilagan.

6 HEMSTÄLLAN

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar 1976 års kommittébierättelse tiU riksdagen.

7 REGERINGENS BESLUf

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

Kommitté­berättelse 1976

Skr 1975/76:103

Bilaga

 

Skr 1975/76:103                                                                 10

Redaktionell anm.

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för
år. Nummerbeleckningen anges med förkortning för departement saml
årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet
kommitté (motsvarande). Exempel: x-utredningen (Ju 1975:(X))och utred­
ningen (Ju 1975:00) om . Beteckningen är avsedd atl användas vid

såväl hänvisningar i löpande lext som i kamerala sammanhang.

För kommitté (moisvarande) som tillkommit före år 1971 används som löpnummer del nummer i riksdagsberältelsen under vilket kommittén försia gången redovisats.

De uppgifter som ingår i berätl«;lsen registreras fortlöpande i ell datorstött informalionssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av systemet. Under löpande år kan uppgifier om kommittéernas verksamhet erhåUas w detta system efter hsinvändelse tiU justitiedepartementet.

 

Il                                  Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:2

Justitiedepartementet

Inom  detta  avsnitt har följande  kommittéer avslutat sin verk­samhet under år 1975:1,3,7,9,11,23,28,33,35,37,39,41 och 43

Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 6,25,26,37,40 och 46

1. Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande derj 2 december 1955 för förberedande undersökning för reformering av specialstraff rätten (se Post-och Inrikes tidn. den 21 december 1955):

Utredningsman: Thomstedt, Hans G., professor

Expert: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd

Direktiven för utredningen, se 1957 års riksdagsberätlelse Ju 34.

Utredningsmannen beräknas avge sitt betänkande vid årsskiftet 1975/76.

2. Köplagsutredningen (Ju 1963:51)

Tillkallad enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 juni 1962 för att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag att utarbeta förslag lill lag om köp av lös egendom, samt atl, under beaktande av pågående arbete att åstadkomma en intemationell köplag, överväga om anledning föreligger atl föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juU 1962).

Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1967). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut den 20 november 1%8 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna reglema om dröjsmålsränta m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1968):

Utredningsman: Hellner, Jan E-, professor

 

Ju: 2   Skr 1975/76:103                                                           12

Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör Cedercrantz, Bror O. C, direktör

Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 5 november 1974) Johansson, Sven-Erik N., professor Josephsson, Leif E., förbundsjurist Köhler, Nils G., advokat Persson, Per Gustav, bankdirektör SUjeström, Sten G. L., direktör Wiberg, G. Lennart E:son, direktör

Sekreterare:

Carbell, Leif E., hovrättsassessor ■ Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 november 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 45 (Carbell), 763 23 61 (Nöteberg)

Direktiven för utredningen, se 1%3 års rikdagsberätlelse Ju 51 och 1968 års riksdagsberätlelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberätlelse Ju 24.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden.

Nordiska överläggningar angående översynen av köplagen har hållits i Köpenhamn under februari och i Stockholm under september 1975.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete i slutet av år 1976.

3. 1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 januari 1965 för att utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1965):

Ordförande: Widegren, Björn G., lagman

Ledamöter: Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen Lundgren, Stig H. E., direktör NUsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen Nyberg, J. Olaus, redaktör, f.d. led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Carlsson, Ulf V., avdelningschef Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Eriksson, Karl Axel, byrådirektör

 

13                                Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 4

Nilsson, N. Per-Erik, rättschef

Thärnström, Kenny U. H., avdelningsdirektör

Wentz, Nils O., kammarrättspresidenl

Sekreterare: Boström, John E., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 61. Tilläggsdirektiv, se 1%9 års riksdagsberätlelse Ju 39 och 1970 Ju 27. Ändrade direktiv, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 12.

Uiredningen bar under tiden november 1974 - febmari 1975 hållit tre sammanträden.

Uiredningen har den 21 februari 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:8) Utlandssvenskamas rösträtt.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för alt utreda frågor om förstärkt integrilelsskydd på personrättens område (se Post- ocb Iru-ikes tidn. den 14 juni 1%6):

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d. justitiekansler

Ledamöter: Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Larfors, E. V. Tage, direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Litzén, Anders G., hovrättslagman

Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist

Sekreterare: Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1975) Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 14 50 (ordföranden) och 763 23 53 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberätlelse Ju 62.

 

Ju:4   Skr 1975/76:103                                             14

Kommittén bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv
sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit tre
sammanträden.                                                 >

Koinmitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

5. Skadeståndskommittén (Ju 1%7:68)

Tillkallade enligt Kungl. M;ij:ts bemyndigande den 4 november 1966 för att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om skadestånd för framtida förluiit av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt tiU skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):

Ordförande: Conradi, Erland G. F., juslitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, professor Lindahl, Cari Erik T., advokat

Experter: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO Förstadins, Erik L. W., direktör Kihlbom, J. O. Niklas, assuiansdirektör Land, Johan, kanslichef Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Carl M., bitr. direktör Petri, Carl Axel H., kammarrätlslagman Rydberg, Olle, försäkringsdireklör

Strömland, Lennart V. E., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 februari 1974) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör Widding, N. Åke W., cbefsr.ådman

Sekreterare: Bengtsson, T. BertU, professor (fr.o.m. den 23 april 1974)

Bitr. sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 61 (Nöteberg)

Direktiven för kommittén, se 1%7 års riksdagsberätlelse Ju 68. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse Ju 30.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden. Kommittén beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1976.

 

15                                Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 6

6. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för ADB inom rättsväsendet

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 december 1966 för all  bereda  fråga  om  omläggning  av  rutiner inom rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor: Ordförande:

Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Englund, K. Svante I., departementsråd Fischier, Sven G. O. M., t.f. överdirektör Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Persson, Carl J. G., rikspolischef Romander, Holger A. G., riksåklagare Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident

Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (t.o.m. den 30 september 1975) Ersättare för ledamot:

BoUn, Lars A., avdelningschef (fr.o.m. den 13 maj 1975) Carlsson, Ulf V., avdelningschef (för Persson)

Carnhagen, Göran E. T., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 22 januari 1974)

Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (för Ohlsson) Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef (för Fischier) (t.o.m. den 12 maj 1975)

Forthuber, Béla T., organisationsdirektör (för Trotzig) (t.o.m. den 30 september 1975)

Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander) Åhlén, Lars, byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den 5 september 1975) Åkesson,  Hans C,  avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den  1 oktober 1975)

Expert: Grönvall, S. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 1974 t.o.m. den 30 juni 1975)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Ordförande i arbetsgrapp eller kontaktmän: Bolin, Lars A., avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen Carlsson, Ulf V., avdelningschef, rikspolisstyrelsen Elmhammer, Nils E. I., statistikchef, statistiska centralbyrån Ericsson, Christer T., förste aktuarie, försvarsstaben Frenning, Lars W., riksskatteverket

 

Ju: 6   Skr 1975/76:103                                             16

HeUström, Jan E., avdelningsdirektör, statskontoret

Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket

Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef, statens invandrarverk

Magnusson,   B.   Arne   A.,   ADB-direktör,   dateimaskincentralen   för

administrativ dalabehandling - DAFA

Munlzing, Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk

Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverkel

Sandqvist, Ingrid R. J., byrådirektör, generallullslyrelsen

Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen

Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet

de Woul, Bert T., länsåklagare, riksåklagaren

Österlund, Tord H:son, bitr. skattedirektör, riksskatteverket

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Samarbetsorganet har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden saml hafl ijverläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av samarbetsorganels verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för broltmålsförfarandel hos poliis, åklagare och domstolar saml rutiner för kriminalvårdens myndigheler men också på syslem för lagstiftningsförfarandet saml rättspraxis och diarieföring hos vissa domstolar.

Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1976.

7. Utredningen (Ju 1968:63) om författningspublicering m. m.

TiUkallade erdigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 maj 1967 med uppdrag atl utreda frågan om publicering av författningar m.m. och den 7 februari 1969 med uppdrag; att utreda frågan om internationella överenskommelsers införlivande med svensk rätt (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1%7 och den 19 mars 1969):

Ordförande: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd

Ledamöter: Myrsten, J. Lennart, utrikesråd Nordenson, Ulf K., justi ieråd

Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd Huldén, N. O. Tomas, rådman

 

17                                Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 8

Direktiven  för  uiredningen,   se   1968  års  riksdagsberätlelse Ju  63. Tilläggsdirektiv, se I970års riksdagsberät elseJu42.

Utredningen   har   med  avgivande  av  betänkandet  (SOU   1974:100) Internationella överenskommelser och svensk rätt slutfört sitt uppdrag.

8. Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1%8):

Ordförande: Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd

Ledamöter: Andersson, Sven G. V., f.d. överinspektör Annevall, Sture, direktör Hult, N. E. Jöran, f.d. överdirektör

Jadesiig, Thure R., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 februari 1974) Slerne, Bengt G., direktör Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen

Experter: Heimbiirger, H. Peter, byråchef Helmerson, Bo 1. H., direktör von Möller, C. G. Peter, hyresråd Sjölander, J. Bertil, överingenjör Thorngren, S. Bertil, docent, t.f. professor Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare: Baag0e, N. Peder H., hovrättsassessor Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 1 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 763 1000 (ordförande och sekreterare)

Direktiven för uiredningen, se 1%9 års riksdagsberätlelse Ju 58 och 1974 ärs riksdagsberätlelse Ju 18. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 14.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 håUit åtta sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 9   Skr 1975/76:103                                                      18

9. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:49)

(OSK)

Tillkallade enligt Kungl. M;ij:ls bemyndigande den 11 april 1969 för att utreda frågor om offentlighet och sekretess beiräffande allmänna handlingar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 3 oktober 1974)

Ledamöter: Adamsson, Erik S. J., riksgäldsfullmäklig, led. av riksdagen Eriksson, B. Allan, departementssekreterare Hugosson, Kurt 1., byråchef, led. av riksdagen Larsson, Sven-Erik, chefredaktör

Polslam, K. Åke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen Svedberg, Erik D., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen

Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman

Sekreterare: Nordling, Kjell O., tf. rådman

Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberätlelse Ju 49. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse Ju 38.

Kommittén har under tiden november 1974 - april 1975 hållit nio sammanträden varav ett under fem dagar.

Kommittén har den 25 april 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Familjelagssakkunniga (.Iu 1970:52)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 augusti 1%9 med uppdrag atl verkställa utredning angående den familjerällsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):

Ordförande: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Hansson, Lilly E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974) Maltson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Romanus, Gabriel, led. av riksdagen

 

19                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 11

Sundberg, Ingrid E., fU. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert I., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdireklör (fr.o.m. den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., departementsråd (fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokat

Witlorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrällsfiskal

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Tottie ocb Ekman)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberätlelse Ju 52.

Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 21.

De sakkunniga bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete. Ordföranden och sekreterarna har därjämte deltagit i nordiska överläggningar i Köpenhamn och Malmö.

De sakkunniga har under våren 1975 i samlad form (SOU 1975:24) Tre sociologiska rapporter publicerat dels två undersökningsrapporter, den ena om allmänhetens inställning i några familjeekonomiska frågor och den andra om vårdnad och underhåll vid hemskillnad och äktenskapsskillnad, dels en sammanställning från sociologiska institutionen vid Uppsala universitet rörande sammanlevande ogifta personers situation.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.

11. Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:53)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med uppdrag alt utreda frågan om avskaffande av förvandlingsstraff för böter (se Post- och Inrikes tidn. den 28 augusii 1969):

Utredningsman: Mannerfelt, Nils O. G., juslitieråd

 

Ju: 11    Skr 1975/76:103                                                       20

Experter: Kvarnsmyr, Lars F. H., byrådirektör Steffner, Bengt G., kronofogde Wilhelmsson, Arne E., rådman

Sekreterare: Wikström, C. Arne, byråchef

Direktiven för uiredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse Ju 53.

Utredningen bar under tiden november 1974 - juni 1975 hållit fyra sammanträden.

Uiredningen har den 20 augusti 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:55) Bötesverkställighet.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Massmedieutredningen (Ju 1970:59)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6 maj 1970 med uppdrag atl utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1970):

Ordförande: Romanus, Sven E., f.d. justitieråd och högsta domstolens ordförande

Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen Jonnergård, Gustaf, partisekreterare, led. av riksdagen Mallson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Experter: Ekberg, Karl-Henrik, direktör (fr.o.m. den 11 januari 1974) Ekström, Margareta, författare (fr.o.m. den 11 januari 1974) Hansson, K. Gunnar, chefsjurist

Hernlund, Cari Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974) Lindgren, Göran, direktör (fr.o.m. den 28 januari 1974) Petrini, Olle, redaktör (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare: Sandström, Per T. M., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Nisser, Carl Wilhelm B. G., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1975)

 

21                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 13

Lokal: Mellby, 312 00 Laholm, tel. 0430/23 380 (Sandström)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 20.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden, därav elt under fyra dagar.

Utredningen har den 29 juli 1975 avgelt belänkandet (SOU 1975:49) Massmediegrundlag.

Utredningens fortsatta arbete avser följdförfattningar till den föreslagna grundlagen.

Utredningen beräknas slutföra detla arbete under år 1976.

13. Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att dellaga i en samnordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsUga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1970):

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd

Experter: Andersson, A. Yngve, skulptör Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat Berger, Bo R., byrådirektör Eberslein, Christian H., direktör Ekberg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsdirektör Hansson, K. Gunnar, chefsjurist Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Landquist, Eddie L., direktör Rembe, Rolf D., förbundsdirektör Törneman, J. Algol G., intendent Wilson, Sven T., direktör

Sekreterare: Äkne, L. Roland, hovrättsråd

Lokal: Hovrätten för Övre Norrland, Fack, 901 01 Umeå, tel. växel 090/11 82 70 (sekreteraren)

Direktiven för de svenska sakkunniga i kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 54.

 

Ju: 13   Skr 1975/76:103                                                        22

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 kartlagt vissa upphovsrättsUga problem bl. a. inom den högre undervisningen saml i samband med bruket av datorer.

I övrigt har utredningsarbetet vilat i avbidan på ytterligare direktiv.

14. Åtalsrättskommittén (Ju 1970:63)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 november 1970 med uppdrag alt utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1970):

Ordförande: Mannerfelt, Nils O. G., juslitieråd

Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, förste byråsekrelerare, led. av riksdagen Friberg, K. Göte, f.d. polismästare

Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen Zeime, Claes A., byråchef ■

Experter: Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulenl Krantz, P. Gunnar, direktör Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Wikström, C. Arne, byråchef

Sekreterare: Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 7631454 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 55.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 håUit 13 sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

15. Kreditköpkommittén (Ju 1971:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med uppdrag all verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av avbetalningsköp och andra former av konsumlionskredit (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1971):

Ordförande: Westerlind, N. Peter, f.d. justitieråd, ordförande i marknadsdomstolen

 

23                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 16

Ledamöter: Björling, K. Göran E., jur. kand. (t.o.m. den 1 december 1975) Fraenkel, Ingegärd C. E., studiereklor, led. av riksdagen (t.o.m. den 1 december 1975)

Landberg, Maj-Lis H. A., överförmyndare, led. av riksdagen (t.o.m. den 1 december 1975) Lundgren, Lennart, förbundsdirektör (t.o.m. den 1 december 1975)

Experter: Andréen, Catharina, jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Ankers, Mikael, kanslisekreterare (t.o.m. den 1 december 1975) Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 december 1975) Brandberg, C. Arvid, direktör (t.o.m. den 1 december 1975) Cason, Sven Åke, bankdirektör

Herlzman, A. Olov, hovrättsassessor (t.o.m. den 1 december 1975) Malmström, C. Gösta, byråchef (t.o.m. den 1 december 1975) Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd (t.o.m. den 1 december 1975) Rydén, Sven-Erik A., kronofogde (t.o.m. den 1 december 1975) Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör Öslling, Olle I., direktör (t.o.m. den I december 1975)

Sekreterare: Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 augusii 1975)

Bitr. sekreterare: Qwist, Lars S. E., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 augusii 1975)

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberätlelse Ju 53.

Kommittén har den 29 augusti 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:63) Konsumenlkredillagm. m.

Kommitténs arbete med återstående delar av uppdraget beräknas pågå under hela år 1976.

16. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagsliftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1971):

Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A., bovrättslagman

 

Ju: 16   Skr 1975/76:103                                                        24

Ledamöter: Gabrielsson, A. Edmund B., kansliråd Ävall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat

Experter: Asp, K. Äke, t.f. bovrättslagman Eneslröm, Tord O. C, rådman Wilhelmsson, Arne E., rådman

Sekreterare: Äkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Jerrstedl, Lars-Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Munkbron 17,5 tr., tel. 763 20 34(Åkerdahl), 763 20 32(Jerrstedl). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 ärs riksdagsberätlelse Ju 54.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

17. 1971 års utredning (Ju 1S)71:08) om behandling av psykiskt avvikande

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1971 för översyn av påföljdssyslemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971):

Ordförande: Bexelius,T. Alfred, f.d. justitieombudsman

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., snudieombudsman, led. av riksdagen Bergkwisl, H. Ulla E., överinspektör Ernulf, T. Gudmund, borgmiislare, f.d. led. av riksdagen Hedlund, A. Rune, landstingsråd Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen Sälde, K. A. Henry, avdelningschef

Experter: Cronholm, L. Börje, professor Johanson, Eva A. M., överläkare Lindelius, K. Rolf K., bitr. överläkare

 

25                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 18

Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763 23 57 (ordföranden) och 763 23 58 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 56.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för de psykiatriska frågorna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

18. Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 november 1971 för att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1972):

Utredningsman: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident

Experter: Alström, Carl-Henry, professor emeritus (fr.o.m. den 27 september 1974) Gustavii, S. I. Birgitta, kurator Hansson, Bertil E. A., bitr. överläkare Holmsledt, Yngve D., överläkare Rodhe, Gösta, f.d. skolöverläkare Sveri, Knut O., professor Wallén, Per-Edwin M., professor

Sekreterare: Engström, Lars-Göran, hovrällsfiskal

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 47.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Tryckning av utredningens belänkande pågår. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

 

Ju: 19   Skr 1975/76:103                                                   26

19.       Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran
med järnväg

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att lägga fram förslag lill ny lagstiftning om befordran med järnväg (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd

Experter: Blom, K. A. Birgitta, departementsråd (t.o.m. den 6 mars 1975) lacobaeus, Anders G., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 7 mars 1975) Leffler, Sven B., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1974) Torgils, A. Gunnar, lagman

Lokal: Umeå tingsrätt. Box 138, 90103 Umeå, tel. 090/1182 70 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 50.

Utredningsmannen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden med experterna. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

20.       Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt till
luftfartyg m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för alt företa en översyn av reglerna om regislrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsriid

Experter: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor Hedqvisl, Sven A., byrådirektör Heuman, Jan G. M., rådman

Jantze, Siv I. G., rådman (fr.o.m. den 11 september 1974) Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd Nilsson, Bengt G., hovrättsassessor Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare (fr.o.m. den 11 september 1974)

Sekreterare: Dryselius, Harald S., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 juni 1974)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 24 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

 

27                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 22

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 51.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit elt sammanträde.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

21. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj 1972 med uppdrag atl verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14JUU1972):

Utredningsman: Höglund, Olof A., justitieråd

Experter: Dahlslen, Gösta O. L., kyrkoherde (fr.o.m. den 14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör Uggla, Claes A., palenträtlsråd Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd

Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tt., 11127 Stockholm, tel. 763 14 28 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 52.

Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden med experterna. Uiredningen har överlagt med statistisk expertis. På utredningens uppdrag har sociologiska institutionen i Uppsala under ledning av docenten Jan Tröst utfört en opinionsundersökning rörande allmänhetens inställning i släktnamnfrågor.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

22. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

Utredningsman: Bernilz, Ulf, professor

Experter: Almström, Bjarne A., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 januari 1974)

 

Ju: 22    Skr 1975/76:103                                                       28

Bergqvist,      Hans     A.,      hovrättsråd,     konsumentombudsmannens

ställföreträdare

Edling, N. Axel, hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1974)

Hellner, Jan E., professor

Hillbom, Lars H., civilekonom

Holm, Ernst Olaf, direktör

Johansson, Hans F. G., bitr. direktör (fr.o.m. den 20 januari 1975)

Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör

Steneby, Jan, jur. kand.

Sundberg-Weilman, Brita F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september

1974)

Wallin, Per J., direktör

Sekreterare: Herlzman, A. Olov, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Sundberg-Weilman, Brita F., hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 januari 1975)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 37 (Herlzman), 763 20 35 (Sundberg-Weilman). Postadress: Justiliedeparlementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 53.

Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden med experterna samt haft överläggningar med den norska forbrugertjenestekomitén och med del danska och det finska justitieministeriet. Utredningsmannen har härutöver hafl bl. a. fem hearings med olika organisationer som berörs av utredningsarbetet.

Uiredningen beräknas avge ett huvudbetänkande under år 1976.

23. Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgivningsbestämmelserna ni. m.

TillkaUad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för att se över delgivningsbestämmelserna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1972):

Utredningsman: Stangenberg, Harriet S. T., f.d. expeditionschef

Experter: Eriksson, Karl Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 27 mars 1974) Larsson, Jan L., polisintendent Stenberg, S. Härje, borgmästare Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor

 

29                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 24

Sekreterare: Lindskog, Claes M., tingsfiskal (t.o.m. den 28 februari 1975) Öhrling, N. Erik, polissekreterare (fr.o.m. den 7 april 1975)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 56.

Utredningen har den  I  september  1975 avgelt promemorian (Ds Ju 1975:19) Förenklad delgivning 2. Delgivningscentralerna. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om förelagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsråd

Experter: Heuman, Jan G. M., rådman

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Löfberg, Karl Axel, kansliråd Norden, Joar, bankdirektör Törnell, Inga-Britt, bosiadsdomare Åsbring, Lars-Göran G., bosiadsdomare (t.o.m. den 28 oktober 1975)

Sekreterare: Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 27 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Ju 58.

Utredningsmannen bar under liden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden med experterna.

Utredningen har i januari 1975 avgett delbetänkandel (Ds Ju 1975:4) Löneprivilegium och förmånsrätt för företagsinteckning. Utredningen har vidare i en till justitiedepartementet den 2 september 1975 ingiven promemoria (Rätt på grund av företagsinleckning vid avveckling av små aktiebolag) föreslagil ändringar i bl. a. lagen (1966:454) om företagsinleckning.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Ju: 25   Skr 1975/76:103                                                   30

25. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor

Tillkallade enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den 28 december 1972 för alt ingå i en delegation för att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor:

Ordförande: Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), statsråd (fr.o.m. den 21 augusti 1974)

Ledamöter:

Carlsson, May-Britl, ombudsman

Persson, Gustav B., kommunalråd

Sandberg, Elisabel, sekreterare

Westman, Helny I., landstingsråd Ersättare för ledamot:

Rollen, Berit, sekreterare

Sandlund, Maj-Britt L., länsråd

Experter: Ährland, Karin M., förste länsassessor

Ämrén, P. Ragnar, bitr. socialchef (fr.o.m. den 1 december 1974) Bartley, A. Osborne, professor Bodslröm, T. Lennart, ordfiirande i TCO Brännström, Gurli (Gullan) E., fru

Carlesiam, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1974) Carlqvist, Gunnel, t.f. förste byråsekreterare (t.o.m. den 1 november 1975)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1974) Eriksson, Lars E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974) Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja, redaktör, led. av riksdagen

Frykholm,   K.   Christina,   informationssekreterare   (fr.o.m.   den   9 september 1974)

Furst, S. Gunilla, e. lektor (t.o.m. den 30 september 1975) Giesecke, Curl-Sleffan, verksl. direktör Himmelslrand, Karin B., (fr.o.m. den 25 oktober 1974) Järdler, Sven A., förbundsdirektör

Kistner, Inger, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusii 1974) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 9 september 1974) Liljeström-Svensson, Gunilla (Gillan) M., fil.  kand.  (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lundberg, Elisabeth, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 19 maj 1975)

Löwbeer, Hans, universitetskansler Mallson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen

 

31                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 25

Millgårdh, K. Marianne, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 januari

1974)

Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen

Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO

Orring, Jonas A., generaldirektör

Palmaer, S. G. Eva, fil. lic.

Pripp, Nina M. E., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 22 mars 1974)

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

Rexed, Bror A., generaldirektör

Strand, Bengt H., fU. kand. (t.o.m. den 31 maj 1975)

Tillfors, Lars T. L., kansUsekrelerare (fr.o.m. den 9 september 1974)

Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör

Ersättare för expert:

Andersson,   Karin   E.,   förbundssekreterare,  led.   av  riksdagen  (för

Fredgardh)

Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla)

Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Rexed)

Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg)

Dahlgren,ElsaB.,byrådirektör(förKistner)(fr.o.m.den 1 augusii 1974)

Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m. den 28

augusii 1975)

Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler)

Fjällslröm, B. Harry, avtalssekrelerare (för Nilsson) (t.o.m. den 16 maj

1975)

Gjötlerberg, Tora-Britta, redaktör (för Ährland) (t.o.m. den 24 oktober

1975)

Gradin,   Anita   I.,   departementssekreterare,   led.   av   riksdagen  (för

Mattson) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)

Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström)

Lewén-EIiasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen (för Mattson) (t.o.m.

den 24 oktober 1975)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer)

Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström)

Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson)

Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke)

Troedsson, Ingegärd, pol. mag., led. av riksdagen (för Mogård) (t.o.m.

den 27 augusti 1975)

Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Bartiey)

Vestin, Aina V. H., funktionär (för Nilsson) (fr.o.m. den 17 maj 1975)

Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring)

Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel)

Waldén, G. Louise, fil. kand. (för Palmaer)

Wistrand, Birgitta M., informationschef (för Ährland) (fr.o.m. den 25

oktober 1975)

 

Ju: 25   Skr 1975/76:103                                                        32

Sekreterare: Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lindberg, S. Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 14 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabet, fil. kand.

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8, tel. växel 763 1000 (sekretariatet). Postadress: Statsrådsberedningen, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 45.

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med oHka myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har fyra sammanträden hållits med hela delegationen och fem sammanträden med särskilt kallade referensgrupper.

Åtta sammanträden har hållits med en särskilt kallad arbetsgrupp med anledning av FN:s internationella kvinnoår.

Delegationen har i februari 1975 avgelt promemorian (Ds Ju 1975:7) PM lill frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering.

Delegationen har den 5 september 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:58) Målet är järns älldhel.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

26. Sekretariatet (Ju 1973:05) för framtidsstudier

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26 januari 1973 för att leda arbetet inom ett sekretariat för framtidsstudier (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1973).

Genom Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 har en referensgrupp tillkallats för kontakt och information rörande projektverksamheten på f ramtidssludieområdel.

Utredningsman: Ingelstam, Lars E., professor (t.o.m. den 16 oktober 1975)

Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare Esping, Hans G., revisionsdirektör (fr.o.m. den 26 september 1974) Hallman, Katrin, redaktör (fr.o.m. den 1 juni 1975) Johansson, L. Ola, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1975) Johansson, Thomas B., tekn. dr (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Karlsson, Lars Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 februari 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Niblaeus, Kerstin S. E., civilingenjör (t.o.m. den 31 mars 1975) Persson, I. Christina, kansUsekrelerare (t.o.m. den 31 juli 1975)

 

33                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 27

Sohlman, Staffan, departementsråd (fr.o.m. den I maj 1975) Tägil, Sven O., professor (fr.o.m. den 1 november 1974)

Referensgruppen (Ju 1973:05:01):

Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 oktober

1975)

Medlemmar: Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 oktober 1975) Biörck, C. Gunnar W., professor (t.o.m. den 16 oktober 1975) Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 oktober 1975)

Israelsson, Per J., apparalskölare, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 oktober 1975) Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen (t.o.m. den 16 oktober 1975)

Direktiven för sekretariatet, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 47.

För framtidsstudieverksamheten finns numera en särskild kommitté under utbildningsdepartementet (U 1975:17). Sekretariatets och referensgruppens verksamhet har upphört.

27. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för utredning angående ersällning för produklskador (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1973):

Ordförande: Conradi, Erland G. F., justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, professor Sturkell, Carl-Edvard, lagman

Experter: Ählslröm, Iwan, direktör

Bottiger, Lars Erik J., professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Dufwa, BiU W., universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Heurgren,SvenC. O., konsumenlombudsman(fr.o.m. den25 mars 1975) Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Cari M., bitr. direktör

Rosén, Carl Olof, apotekare (fr.o.m. den 21 april 1975) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör

3   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 27   Skr 1975/76:103                                                        34

Swarén, Ulla M., byråchef

Tancred, J. Bengt O., rådman (t.o.m. den 21 februari 1975)

Wahlqvisl, Stig, med. lic. (fr.o.m. den 21 april 1975)

Sekreterare: Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor

Lokal:   Lilla   Nygatan   1,   2   tr.,   11128   Stockholm,   tel.   763 23 61 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1974 ärs riksdagsberätlelse Ju 50.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden. Kommitténs arbetfe beräknas pågå under hela år 1976.

28. Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitetshohnarna i Torne, Muonio och Könkämii älvar

TUlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1973 för utredning om de s. k. suveränilelsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj 1973):

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Experter: Hedström, A. Jan-Olof, bitr överlantmälare Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Persson, Börje A., byråchef Simu, K. Birger E., distriklslantmätare

Sekreterare: Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 51.

Uiredningen bar under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden, varav två med motsvarande finska utredning.

Utredningsmannen har i december 1975 avgett betänkandet (NU 1975:26) Suveränilelsholmarna i Torne, Muonio och Könkäma älvar.

Uppdraget är därmed slutfört.

29. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23 mars 1973 för atl verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post- och

 

35                               Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 30

Inrikes tidn. den 7 april 1973):

Ordförande: Äg, Lars E., generaldirektör

Ledamöter: Bemilz, Ulf, professor Hillbom, Lars H., civilekonom Schierbeck, Per W., direktör Walldén, G. Rudolf, direktör

Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Borg, Per, kansliråd HeUsladius, Jan R., direktör

Holm, Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Huldl, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975)

Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 28 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 52.

Genom beslut den 9 januari 1975 har regeringen till kommittén överlämnat konsumentverkets promemoria angående återlämningsrätt m. m. vid köp av begagnad personbil saml remissyttranden över denna för alt - såvitt gäller frågorna om återlämningsrätt och ställande av säkerhet vid försäljning av begagnade personbilar - beaktas vid fullgörande av utredningsuppdraget. Inom kommittén har en särskild arbetsgrupp bUdats för behandlingen av dessa frågor.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden, varav etl ivådagarssammanträde. Därutöver har den särskilda arbetsgruppen sammanträtt tre gånger.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

30. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för utredning om eventuell reformering av del ekonomiska sanktionssyslemet inom straffrätten:

Utredningsman: Bergström, S. Gunvor M., kansliråd

 

Ju: 30   Skr 1975/76:103                                                        36

Lokal: Munkbron 17,6 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 20 51 Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 53. Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

31. Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens frivårdsdistrikt i Stockholm, (iöteborg och Malmö (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj 1973):

Utredningsman: Mehr, Hjalmar L., landshövding

Experter: Burman, Olof, direktör Dahlslen, Ulf L., byråchef Granath, Karl-Erik, f.d. barriavårdsdirektör

Nordell, J. Olof C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Nyberg, Carl-Erik B., skyddskonsulenl (fr.o.m. den 30 januari 1974) Nyman, E. Linnea V., skyddskonsulenl (fr.o.m. den 30 januari 1974) Slenkvisl, E. Arne, kriminalvårdsinspeklör (fr.o.m. den 30 januari 1974)

Sekreterare: Brännström, Hans A., kriminalvårdsinspektör

Lokal: Regionkansliet, Storgatan 41, 871 00 Härnösand, tel. 0611/178 24 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 54.

Utredningsmannen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden med experterna. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

32. Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 april 1973 för att utreda frågan om metoder för alt mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1973):

Ordförande: Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef

 

37                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 33

Ledamöter: Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d. led. av riksdagen Arfwidsson, F. Gunnar, rådman (fr.o.m. den 1 september 1975) Fergenius, G. Torbjörn, avdelningsdirektör (t.o.m. den 16 oktober 1975) Olsson, R. Ingeborg, assistent

Tengwall, Sven-Erik G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1975) Åhlén, Lars, byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1975)

Experter: Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (fr.o.m. den 25 januari 1974) Spak, Carl-Anton, lagman

Sekreterare: Fischerström, N. Johan A., hovrättsfiskal

Lokal: Kammarrätten i Stockholm, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 22 41 80 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 55.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har under tiden den 22 januari - den 4 mars 1975 vid tingsrätterna genomfört en undersökning av tidsålgången för handläggning av vissa vid tingsrätt förekommande mål- och ärendetyper.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

33. Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni 1973 med uppdrag atl utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas uppgifier och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juU 1973):

Utredningsman: Larsson, Sven A. A., bovrättslagman

Experter: Allahr-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdireklör Colliander, Per G., anstaltsdireklör Leche, Johan H., departementsråd Odhammar, J. E. Ivan, lagman

Sekreterare: Åhlén, Lars, byråchef

 

Ju: 33   Skr 1975/76:103                                                        38

Bitr. sekreterare: Noltorp, Lars G. N., hovrällsfiskal (fr.o.m. den I november 1974)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 57.

Utredningen har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit fem sammanträden.

Utredningen har den 30 juni 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:16) Kriminalvårdens nämnder.

Uppdraget är därmed slutfört.

34. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 augusti 1973 alt utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973):

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding

Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen (t.o.m. den 1 oktober 1975)   .

Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Engman, Hans O. R., utredningssekreterare Hagdahl, K. Thomas, direktör

Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 oktober 1975) Larsson, Malts Bergom, direktör Lundin, Bert G., förbundsordförande

Experter: Ätlerwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m. den 14 juli 1975) Edling, A. Roland, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Lind, Johan A. L., departementsråd (fr.o.m. den 11 januari 1974) Olsson, Hans I., pol. mag. (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1974) Malmström, BengtG. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763 23 43 (Malmström), 763 23 48 (Josefsson)

Direktiven för utredningen, ;;e 1974 års riksdagsberättelse Ju 59.

 

39                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 35

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 håUil sju sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

35.1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19)

TUlkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1973 med uppdrag atl utreda frågan om regleringen i grundlag av skyddet för enskildas fri- och rättigheter m. m. (se Post- ocb Inrikes tidn. den 10 november 1973):

Ordförande: Mehr, Hjalmar L., landshövding

Ledamöter: Ahlmark, Per A., fil. kand., led. av riksdagen Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen Herlitz, Lars, docent

Hernelius, J. Allan, bankofullmäklig, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen

Experter: Broomé, N. G. Bo, hovrättsassessor Dahlslen, Ulf L., byråchef Eklundh, Claes G. B., hovrättsassessor Stjernquist, Nils, professor

Sekreterare: Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare

Bitr. sekreterare: Regner, Göran I. F., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 juU t.o.m. den 30 september 1975) Örn, Claes H. G., hovrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1975)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 61.

Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975 håUit 19 sammanträden, varav sex ivådagarssammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen sammanträtt sju gånger.

Utredningen har i mars 1975 avgelt översikter (SOU 1975:29) över grundlagsskyddet för de medborgerliga fri- och rättighetema i vissa länder.

Uiredningen har den 21 oktober 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:75) Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Ju: 36    Skr 1975/76:103                                                  40

36.       Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter vid
kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni 1973 med uppdrag att utreda personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1973):

Utredningsman: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO

Experter: Bishop, Norman, byråchef Dahlsjö, Lars A., anstaltsdireklör Holmström, L. Bror, ombudsman

Holtsberg, P. Christer, departementssekreterare (t.o.m. den 31 juli 1975) Karlsson, K. Harry, anstallscUrektör Karlström, Vilhelm H., byråchef Selin, Sven, ombudsman

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 februari 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763 23 46 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Ju 62.

Utredningsmannen bar under liden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden med e):perlerna. Studiebesök har företagits i Nederländerna, Storbritannien och Danmark.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

37.       Energipolitiska delegationen (Ju 1973:22)

TiUkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande: Graf ström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Dennis, Bengt, statssekreterjire Hagström, Tony G., statssekreterare Larsson, Y. AHanG., statssekreterare Sandgren, C. Lennart, statssekreterare Svenson, S. Göte, statssekreterare Thunborg, Anders I., statssekreterare

Vinde, Pierre L. V., statssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974) Åslröm, C. Sverker, kabinettssekreterare

 

41                               Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 38

Experter: Bergman, Lars O., civilekonom (t.o.m. den 9 september 1975) Ingelstam, Lars E., professor (fr.o.m. den 22 februari 1974) Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civiUngenjör (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Arbetsgruppen (Ju 1973:22:01) för rationellare energianvändning inom hushåll m. m.:

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 4 november 1974)

Experter: Asker, E. A. Gunnar, faslighelschef (fr.o.m. den 4 november 1974) Lindvall, S. Thomas I., docent (fr.o.m. den 4 november 1974) Östman, Alvar G., ingenjör (fr.o.m. den 4 november 1974)

Sekreterare: Wallin, A. A. AUan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 november 1974)

Särskilda direktiv bar ej meddelats.

Uppdraget är slutfört.

38. Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 januari 1974 för alt utreda frågan om skydd för meddelares anonymitet vid beslag och husrannsakan (se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974):

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd

Ledamöter: Nyqvist, Ola, docent, led. av riksdagen Svensson, OUe F. S., chefredaktör, led. av riksdagen

Expert: Rabenius, Lars E. R., ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare: Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1974)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 48 (sekreteraren)

 

Ju: 38   Skr 1975/76:103                                                        42

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 54.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden och gjort fem studiebesök hos olika nyhelsorgan. Överläggningar har vidare ägt rum med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

39. Utredningen (Ju 1974:02) angående brottsbalkens bestämmelser om brott mot rikets säkerhet

Tillkallad enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den4 januari 1974föratl se över brottsbalkens bestämmelser om broll mol rikets säkerhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974):

Utredningsman: Sjöberg, K. G. Magnus, regeringsråd

Sekreterare: Erenius, E. GiUis, revisionssekreterare (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 55.

Utredningen har den 5 juni 1975 avgelt belänkandet (Ds Ju 1975:16) Spioneribrottet m. m. Uppdraget är därmed slutfört.

40. Energirädet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande: Palme, S. Olof J., statsminister

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Berg, Folke L. V., direk ör Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodslröm, T. Lennart, ordförande, TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvist, Lars F., förbundsordförande

 

43                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 40

Eskel, Arvid N., landstingsråd

Essen, Ingemar, direktör

Falk, Hans G., direktör

Feldl, Kjell-Olof, statsråd

Gerholm, Tor R., professor

Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör

Grenander, Nils, direktör

Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fU. kand., led. av riksdagen

Hambraeus, Gunnar A., professor

Holmqvist, Sture L., kommunalråd

Johansson, Rune B., statsråd

Kypengren, Sven H., direktör

Lantz, A. Benne, direktör

Lindahl, Lars O. H., direktör

Lindell, Bo G., professor

Lundkvist, K. Svante, statsråd

Molin, N. Rune, sekreterare

Nilsson, Alde E., direktör

Norland, Sven-Anders, civUingenjör (fr.o.m. den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. BiUy, förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Palmstiema, Hans A. K., docent (avliden)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. Erik, förbundsordförande

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april 1974)

Tågmark, Sven G., lantbrukare

Waldenby, Torbjörn, direktör

Walin, Gösta A., f.d. justitieråd

Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Wellerberg, Gunnar, studerande

Wiberg, Ragne, kanslichef

Experter: Dennis, Bengt, statssekreterare Hagström, Tony G., statssekreterare Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Larsson, Kjell I., sekreterare Levin, P. Tage, sekreterare Peterson, Thage G., statsråd, led. av riksdagen

 

Ju: 40   Skr 1975/76:103                                                        44

Sekreterare: Levin, P. Tage, sekreterare (fr.o.m. den 22 aprU 1974)

Lokal: Statsrådsberedningen, Fack,  103 10 Stockholm, tel. 763 12 68 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Energirådet har under lid(;n november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1976.

41. Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott i tjänsten av polismän

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december 1973 för all utreda frågan om förfarandet vid utredning om brott eller förseelser begångna i tjänsten av tjänstemän inom polisväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1974):

Utredningsman: Joelsson, V. Arnold, kammarrätlslagman

Experter: Ekman, Rolf G. E., ombudsman Erlandsson, Bengt H., polismästare de Woul, Bert T., länsåklagare Öhm, K. Joel G., byråchef

Sekreterare: Ogvall, Dan O., tf. rådman (fr.o.m. den 16 april 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 57.

Utredningen har den 21 maj 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:20) Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Uppdraget är därmed slulfcirt.

42. Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06) (FADAK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att pröva frågan om etl syslem för fastighetsregislrering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1974):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

 

45                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 43

Ledamöter: Jadesiig, Thure R., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A., överförmyndare, led. av riksdagen Wacbtmeister, Hans W. A:son, civiljägmäslare, led. av riksdagen

Experter: Andersson, L. Sune J., överdirektör (fr.o.m. den 3 maj 1974) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974) Eriksson, T. Hans-Yngve, bitr. överlantmälare (fr.o.m. den I oktober 1975) Gustafsson, Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E:son, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Bitr. sekreterare: Burman, K. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Datainspektionen, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 59.

Kommittén bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt hafl överläggningar i form av hearings med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har kommittén företagit studiebesök vid berörda myndigheter i Uppsala och Gävle, vid länsstyrelsen och bilregisternämnden i Örebro samt vid rikspolisstyrelsen.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

43. Utredningen (Ju 1974:08) om telefonavlyssning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 mars 1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om telefonavlyssning vid förundersökning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 maj 1974):

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd

Ledamöter: Guslafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av riksdagen Jonäng, Gunnel M., studieinstruktör, led. av riksdagen Mattsson, Bengt F. R., ombudsman

Sekreterare: Ekeberg, Kari-Gunnar T., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 29 maj 1974)

 

Ju: 43    Skr 1975/76:103                                                       46

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 61.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 15 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i december 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:95) Telefonavlyssning.

Uppdraget är därmed slutfört.

44. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april 1974 med uppdrag atl göra en översyn av försäkringsavtalslagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Hellner, Jan E., professor

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, led. av riksdagen Larsson, B. Roland, förbundsordförande Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Odelgard, Bengt K. G., avd<;lningschef (fr.o.m. den 2 juli 1974) Persson, R. Kjell-Åke, ombudsman (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell, Arne H., bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Skaar, Nils, kommendörkapiten (fr.o.m. den 2 juli 1974) Stenberg, Hans O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 juli 1974) Warholm, M. Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1974) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Assarson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 62.

Kommitténs ledamöter har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden medan kommittén i dess helhet hållit två sammanträden.

Kommittén planerar all under hösten 1976 avge elt delbetänkande om konsumentförsäkringsfrågor.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

47                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 46

45.       Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiflningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Knulsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör Niltzell, Gunnar O., direktör Ström, Turid, avdelningschef, led. av riksdagen Uggla, Claes A., palenträtlsråd

Experter: Carlman, J. Holger, f.d. palenträtlsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt I., byråchef Ohlson, Olof S., departementssekreterare

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 1105 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Vidare har utredningens sekreterare deltagit i två sammanträden med sekreterarna i de övriga nordiska ländernas motsvarande utredningar i avsikt att samordna utredningsarbetet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

46.       Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad
forskning m. m.

Tillkallade enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 7 juni 1974 all ingå i en kommitté för långsiktsmotiverad forskning i anslutning till verksamheten inom forskningsråden och moisvarande organ:

Ordförande: Hägerslrand, S. Torsten E., professor

Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Fehrm, E. Martin, tekn. dr

 

Ju: 46   Skr 1975/76:103                                                        48

Tham, Carl G. W., parlisekirelerare Thunberg, S. Anne Marie, teol. lic.

Experter: Eriksson, E. Olof, professor Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Hökfell, Bernt M., professor Ingelstam, Lars E., professor Landberg, Hans W., docent Lönnroth, N. Erik M., professor

Oscarsson, Bo S. I., kanslichef (fr.o.m. den 13 september 1974) Rydberg, H. Jan A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Svensson, Nils-Eric, direktör

Huvudsekreterare: Karlqvisl, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 13 september 1974)

Sekreterare: Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den 13 september 1974)

Lokal: Sveavägen 166, 113 46 Stockholm tel. 31 76 28, 32 51 71, 31 76 62 (sekreterarna)

Direktiven för kommittén, ise 1975 års kommittéberättelse Ju 64.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Därutöver har 30 sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper för atl förbereda s. k. kunskapsöversikter över väsentliga forskningsområden.

Huvudmannaskapet för kommittén, vars arbete beräknas pågå under hela år 1976, avses bli överfört lill utbildningsdepartementet.

47. Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1974 för atl företa översyn av lagstiftningen om ivångsförvaltning av bosladsfaslighet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Gad, Ulf H., bovrättslagman

Ledamöter: Berg, Folke L. V., direktör

Henmark, Martin R. C:son, major, led. av riksdagen Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Järlelius, Gösta E., advokat

 

49                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 48

Experter; Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor Söderström, Erik V., direktör

Sekreterare: Lindqvist, N. Inge A., hyresråd

Bitr. sekreterare: Samuelson, Lars P., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal: Hyresnämnden i Göteborg, Fack, 401 10 Göieborg, tel, växel 031/17 83 80 (Lindqvist), Departementens kommittéer. Box 347, 40125 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Samuelson)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 65.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

48. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentralion inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Rainer, A. Ove, generaldirektör

Ledamöter: Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hernelius, J. Allan, bankofullmäklig, led. av riksdagen Hirschfeldt, S. Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, led. av riksdagen

Expert: Lind, Johan Ä. L., departementsråd (fr.o.m. den 21 augusii 1974)

Sekreterare: Qvislröm, N. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Justitiedepartemenlets kommiltélokaler. Lilla Nygatan 1, 2 tr,, 111 28 Stockholm, tel. 763 23 52 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års komnruttéberätlelse Ju 66.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

4   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 49   Skr 1975/76:103                                                   50

49. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. M.aj:ls bemyndigande den 7 juni 1974 för alt utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter: Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knulsson, P. Anders, juslitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Slenefeldt, Ulf J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse Ju 67.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

50. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

TUlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för att utreda frågan om översyn av tyestämmelserna om ordningsvakter (se Posi-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Utredningsman: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson, Rune S., polisintendent (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Schill, Åke I., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974)

Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974)

 

51                               Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 51

Lokal:   LiUa   Nygatan   1,   2   tt.,   11128   Stockholm,   tel.   763 23 47 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 68.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

51. Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1974 för all utreda frågor i anslutning lill avskaffande av påföljden ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättslagman

Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen

Experter: Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1975) Colliander, Per G., anstaltsdireklör (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Sekreterare: Älva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1974)

Bitr. sekreterare: Adielsson, Lennart H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 29 februari 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 69.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden saml besökt och haft överläggningar med olika myndigheter, kommittéer och institutioner som berörs av utredningens arbete. Utredningen har därjämte företagit studiebesök i Danmark och England.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Ju: 52   Skr 1975/76:103                                                   52

52. Utredningen (Ju 1974:17} angående översyn av häktningsbestämmelserna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1974 för atl ulföra översyn av beslämmelserna om de personella tvångsmedlen i slraffprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusii 1974):

Ordförande: Larsson, Sven A. A., hovrättslagman

Ledamöter: Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen

Experter: Bolin, Lars A., t.f. avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1975) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 januari 1975) Nilsson, N. Krister, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Nobel, Peter, advokat Zeirne, Claes Ä., byråchef

Sekreterare: Stahre, L. G. Tomas, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 september 1974)

Lokal: Göta hovrätt. Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 70.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler ocb andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

53. Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för alt utreda frågan om vidgad ersättning lill brottsoffer m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusii 1974):

Ordförande: Romander, Holger A. G., riksåklagare

Ledamöter: Johansson, Sven A. B., led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

 

53                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 53

Experter: Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Slrömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Sturkell, Cari-Edvard, lagman (fr.o.m. den 22 oktober 1974)

Sekreterare: Sidenbladh, Karl H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1974)

Lokal: Lilla Nygatan I, 2 tr., tel. 763 23 51 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 71.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lidbom till protokoll vid regeringssammanträde den 6 februari 1975):

Enligl nuvarande regler är förmyndare skyldig alt ersätta skada som han uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskyndar den omyndige. Moisvarande skyldighet åvilar god man i förhållande till hans huvudman. Delta skydd för den enskilde är naturligtvis bristfälligt i de fall där skadan orsakas genom förskingring av den enskildes medel, eftersom förmyndaren resp. den gode mannen då ofla saknar medel atl betala skadeståndet. Detta förhållande har lett till att del i skilda sammanhang har framställts krav på förstärkt skydd för den enskilde vid förmyndarförskingringar o. d.

Frågan om ett förstärkt skydd i del angivna hänseendet har tagits upp i prop. 1974:142 med förslag lill ändringar i föräldrabalken m. m. (s. 164). I propositionen uttalades all olika alternativ skulle kunna komma i fråga, om man ville bättre skydda de enskilda mot förskingringar o. d. Del framhölls emellertid alt förluster på grund av förskingringar lorde ha förekommit i mycket liten utsträckning inom ifrågavarande områden och att de konlrollföreskrifter som redan fanns eller som föreslogs i propositionen ylterligare torde förebygga risken för förskingringar. På grund därav ansågs det inte finnas tillräckliga skäl för att införa bestämmelser om skydd för de enskildas medel genom försäkring eller på annat liknande sätt.

I samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1974:142 framställdes i en motion (mot. 1974:1947) krav på införande av statligt ansvar för ekonomiska förluster som omyndig åsamkas genom förmyndares förskingring eller oaktsamhet. Med anledning därav anförde lagutskottet (LU 1974:38 s. 70) all frekvensen av förluster på grund av förmyndares förskingring torde vara ringa. Den reform av förmynderskapslagsliftningen som föreslagits i prop. 1974:142 innebar enligt utskottet vidare all kontrollen över förmyndare och gode män skärptes och effektiviserades, något som borde leda till all skyddet för omyndigs medel ytterligare ökades. Utskottet underströk dock att hur effektiv kontrollen än är går del självfallet inle atl helt utesluta risken för alt förmyndare och gode män kan förskingra anförtrodda medel.

Ulskollel framhöll vidare all även om således risken för förskingringar i och för sig är liten kan förlusten för den som drabbas av förskingring likväl bli betydande. Den drabbade är ofla en inle rältskapabel person, som regelmässigt är handikappad i någon form och som är i behov av samhällets hjälp och slöd. Den omyndige har inte heller någon möjlighet att välja förmyndare. I den mån förmyndaren inle är legal förmyndare, dvs. förälder lill underårig, utses förmyndaren av förmynderskapsdomstolen. När del

 

Ju: 53   Skr 1975/76:103                                                        54

gäller god man skall denne i vissa fall kunna förordnas ulan samtycke från den för vilken god man skall utses.

Sammanfattningsvis anförde utskottet atl del inte kunde anses godtagbart från rättvisesynpunkt all den som i förevarande fall drabbas av förskingring själv skall slå ansvaret härför. Den enda rimliga lösningen på problemet borde enligt utskottet vara alt staten på något sätt ersatte den som drabbas av skada lill följd av förmyndares eller god mans förskingring. Utskottet tillstyrkte därför att riksdagen hos regeringen skulle hemställa om förslag lill införande av statiigt ansvar för ekonomiska förluster som vållas genom förmyndares och god mans förskingring. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (rskr 1974:404).

Elt system med statiig ersättning till den enskilde vid förmyndares eller god mans förskingring förutsätter utredning av systemets närmare utformning. Del ligger nära till hands atl låta utredningsarbetet ulföras av brottsskadeutredningen (Ju 1974:18). Uiredningen, som tillkallades enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974, har lill uppgift all utreda frågan om vidgad statlig ersättning till brottsoffer, främst i fall då personskada har inträffat. Utredningen skall också pröva om ersättnings­systemet bör utvidgas till alt omfatta ersällning även för sakskador. Däremot bör uiredningen enligl direktiven utgå från alt ren förmögenhetsskada inle till någon del bör inrymmas under ett statligt ersättningsansvar.

De skador som uppstår på giund av förmyndarförskingringar o. d. lorde vara atl hänföra liU skadetypen ren förmögenhetsskada. Del innebär alt brottsskadeutredningen inle inom ramen för sina nuvarande direktiv kan utföra del berörda utredningsarbetet. Enligl min mening finns det emellertid inte något hinder för atl nu utvidga utredningens uppdrag tUl alt pröva hur ell statligt ersättningssystem bör vara utformat, om man vill ersätta förluster till följd av förmyndares och gode mäns förskingringar. Jag förordar således atl utredningen får ell sådanl uppdrag.

Uiredningen bör vid sina överväganden utgå från alt skada som uppstår vid förskingring, i den mån den skall läckas av allmänna medel, skall ersättas i huvudsak enUgt skadeslåndsrättsliga principer. Redan av administrativa skäl kan emellertid vissa begränsningar av ersättningsrätlen vara påkallade. Desssutom biir vid ulformningen av ersättningsreglerna beaktas alt syftet med ell ersättningssystem i första hand är all lillgodose de socialt mest angelägna behoven.

Vid sidan av skada som har orsakals av förskingring kan del finnas skäl atl låta statlig ersättning utgå också vid vissa närliggande brott av förmyndare eller god man mot den han företräder, t. ex. trolöshet mol huvudman. Utredningen bör särskilt överväga denna fråga.

När del gäller frågan om vilket eller vilka organ som i ell ersättningssystem bör ha hand om ersättningsprövningen lorde del vara lämpligt alt prövningen anförtros ål samma organ som uiredningen föreslår när del gäller ersättning till brottsoffer i övrigt.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag att broltsskade-utredningens uppdrag utvidgas till att avse även frågan om statiig ersättning för skada lill följd av förmyndares eller god mans förskingring e.d.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden, varav ett med representanter för justitieministeriet i Danmark, Finland och Norge och ell med företrädare för försäkringsbolagen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

55                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 55

54. Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)

TiUkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6 september 1974 för atl utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval vid val tiU riksdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):

Ordförande: Åman, O. Valter, f.d. landshövding

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Hammarbäck, E. Rune, organisalionssekrelerare Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Olsson, E. Billy, förbundsordförande Wacbtmeister, Knut G. N., lantmäslare, led. av riksdagen

Sekreterare: Birgersson, Bengt Owe, föredragande i riksdagens konstilutionsulskotl (fr.o.m. den 15 november 1974)

Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20 ankn. 12 33 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 72.

Utredningen har t.o.m. oktober 1975 hållit fyra sammanträden samt företagit studieresor till Danmark och Finland.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

55. JK-utredningen (Ju 1974:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 11 oktober 1974 för alt utreda frågan om justitiekanslerns arbetsuppgifter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974):

Ordförande: af Geijerstam, Sven O,, landshövding

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Mossberg, K. Holger, led. av riksdagen

Expert: Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Sekreterare: Nilsson, Lars O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1975)

 

Ju: 55   Skr 1975/76:103                                                        56

Lokal:   Lilla   Nygatan   1,   2   tt.,   11128   Stockholm,   tel.   763 23 50 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 73.

Utredningen   har   under   liden   januari   -   oktober   1975   hållit   sju sammanträden.

Utredningens arbete beräknjis pågå under hela år 1976.

56.1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 för att utreda frågor om handelsbolag m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1974):

Ordförande: Stark, Hans O., f .d. justitieriid, ordförande i arbetsdomstolen

Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, led. av riksdagen

Experter: Eriksson, Bo I., jur. kand. (fr.o.m. den 17 juni 1975) Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr.o.m. den 17 juni 1975) Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 10 mars 1975) Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1975) Norén, Alf-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10 mars 1975)

Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Zethraeus, Sten Åke, hovrätt sfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tt., 11127 Stockholm, tel. 763 14 29 (Pettersson)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 74.

Kommittén har under tideo november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden.

Kommittén avser all under senare delen av år 1976 avge delbetänkande angående ifrågasatt ny företagsform för de mindre företagen.

Kommitténs arbete i övrigt beräknas pågå under hela år 1976.

 

57                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 57

57. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1975):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Ledamöter: Ährland, Karin M., förste länsassessor

Atlerwall, Göran L,, kammarrättsassessor (t.o.m. den 14 juli 1975) von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av riksdagen Sandberg, Hans A. S., landstingsdirektör

Experter: Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Olhans, P. Björn, civilekonom (fr.o.m. den 17 juni 1975)

Sekreterare: Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1975)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 53 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till protokoll vid regeringssammaniräde den 20 februari 1975):

Svensk rätt saknar en sådan detaljerad civilrätlslig lagstiftning i fråga om stiftelser som finns beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar. Man brukar skilja mellan självständiga och osjälvständiga stiftelser. En självständig stiftelse anses komma till genom att egendom ställs under särskild förvaltning för att såsom självständig förmögenhet fortvarande tjäna visst ändamål. Sedan förvaltare för stiftelsen, vanligen en styrelse, har utsetts, anses stiftelsen vara en juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Något erkännande av myndighet eller regislrering behövs inte. En osjälvständig stiftelse uppkommer genom att elt existerande rättssubjekt — ofla en statlig eller kommunal myndighet — tillförs medel som skall bilda en fond och användas för visst av stiftaren angivet ändamål. En osjälvständig stiftelse är inle juridisk person.

Antalet stiftelser är i dag okänt. Till stiftelserna hör i första hand den stora grupp av stiftelser, tidigare kallade "fromma stiftelser", som uppkommit främst genom donationer av enskilda för allmännyttiga ändamål såsom understöd av falliga, barnavård och sjukvård, undervisning och vetenskaplig forskning m. m. Många av dessa stiftelser har myckel begränsade lillgångar, medan ett mindre antal har betydande förmögenheter. Förvallningen är ibland frislående och i andra faU anförtrodd kommuner, sjukvårdsinrättningar, utbildningsanstaller eller liknande. Vidare finns etl stort antal pensions- och personalstiftelser. Stiftelseformen har även kommit till användning för ekonomisk verksamhet av olika slag.

 

Ju: 57   Skr 1975/76:103                                                        58

Del finns etl stort antal huvudsakligen kommunala stiftelser, som har till ändamål alt förvärva fastigheter och tomträtter för uppförande och förvallning av bostadshus m., m. Även annan verksamhet bedrivs av kommunala och andra allmänna stiftelser. Stiftelseformen används också för verksamhet som staten bedriver i samarbete med enskilda, t. ex. Stiftelsen Norrlandsfonden för att lillgodose forskningsändamål och behov av ekonomiskt slöd lill näringslivet i de nordligaste länen. Inom regionalpolitiken bedrivs statlig stödverksamhet dessutom genom Stiftelsen Industricentra. Inom försvars- och utbildningsområdena saml på del fackliga området förekommer likaledes i inte obetydlig omfattning statlig och kommunal verksamhet resp. i enskild regi anordnad allmännyttig verksamhet i stiftelseform. Slutligen finns ett antal stiftelser som på olika säll är knutna till förelag inom del enskilda näringslivet och vars förmögenheter stundom uppgår till betydande belopp.

Stiftelsens förhållanden är i olika avseenden reglerade i lagstiftningen. 1 lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser (lillsynslagen) föreskrivs beiräffande vissa stiftelser anmälningsskyldighet till och övervakning (tillsyn) genom länsstyrelse. Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. innehåller vissa specialbestämmelser för pensions- och personalstiftelser. Vissa föreskrifter ges även i 191 § lagen (1955: 183) om bankrörelse och i 97 § lagen (1955:416) om sparbanker. Permulalionslagen (1972:205) innehåller regler om ändring av sådana för stiftelser givna villkor som har blivit föråldrade, orimliga eller annars inle kan iakttas. Lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser ger möjlighet för samhället alt utse ledamot i styrelsen för vissa stiftelser. Enligl handelsregislerlagen (1974:157) är stiftelse som bedriver näringsverksamhet skyldig alt registrera sin firma hos länsstyrelsen. Vissa bestämmelser om stiftelser finns även i skattelagstiftningen.

Enligl tillsynslagen skall stiftelser i princip anmälas lill länsstyrelsen. Undantagna från anmälningsskyldighet — och därmed från tillsyn — är stiftelser som genom anknytning liU staten eller särskilda institutioner antas vara förvaltade på ett betryggande sätt. Undantagna är även stiftelser, som har av regeringen fastställda stadgar och enligl dem står under särskilt anordnad tillsyn, stiftelser som är anförtrodda ål ideella föreningar och andra samfund saml stipendiestiftelser vid enskilda undervisningsanstalter. Vidare undantas s. k. familjestiftelser, dvs. stiftelser lill förmån för medlemmar av viss släkt eller vissa släkter, saml stiftelser, vars förmögenhet inle överstiger 20 000 kr. Slutligt undantas stiftelser som enligt regeringens förordnande eller stiftarens föreskrift inle skall vara underkastade tillsyn enligl lillsynslagen.

Alla anmälningsskyldiga stiftelser omfattas inte av tillsyn enligl lillsynslagen. Tillsyn är föreskriven endast för sådana stiftelser som främjar elt allmännyttigt ändamål. Tillsynen innebär en övervakning av all stiftel­sens förvallning sköts i enlighet med lagen och de föreskrifter som gäller för vederbörande stiftelse. Vid granskningen skall främst ses lill all stiftelsens medel inte undandras de ändamål för vilka de har anslagits och atl förmögenheten är nöjaktigt placerad. Länsstyrelsen skall även tillhandagå stiftelsen med råd och upplysningar. Det åligger vidare länsstyrelsen atl se till alt det finns en styrelse för stiftelsen saml all, om omständigheterna påkallar det, vid uppkommen ledighet i styrelsen uppdra åt lämplig person att tjänstgöra såsom ledamot till dess ny ledamot i behörig ordning utses.

Som underlag för länsstyrelsens granskning skaU stiftelsens styrelse

 

59                               Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 57

årligen lill länsstyrelsen insända ekonomisk redovisning. Lagen innehåller inte några föreskrifier rörande ulformningen av stiftelses räkenskaper och redovisning. Vissa anvisningar rörande utformningen av den redovisning som skall insändas lill länsstyrelsen ges i kungörelsen (1930:217) med vissa bestämmelser i anledning av lagen om tillsyn över stiftelser den 24 maj 1929.

Om stiftelses styrelse har faltal beslut som strider mot lag eller för styrelsen gällande föreskrifter, får länsstyrelsen förbjuda verkställighet av beslulel eller, om verkställighet redan har skett, förelägga styrelsen atl vidta rättelse. Även i övrigt får länsstyrelsen förelägga styrelsen all fullgöra sina åligganden. Föreläggande och förbud kan i vissa fall förenas med vite. Länsstyrelsen får vidare förordna om skadeståndstalan mol styrelseledamot eller, vid vanvård av stiftelsens angelägenheter, om anordnande av annan förvallning. I sistnämnda fall får länsstyrelsen förordna om annan förvallning av stiftelsen intill dess domstolen slutligen har prövat saken eller bestämt annorlunda.

Lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. innehåller beträffande pensions- och personalstiftelse detaljerade föreskrifier om val av ledamöter och suppleanter i styrelse, utseende av styrelseordförande och revisor, beslulsförhet och omröstning i styrelsen, arvoden åt styrelseledamöter och revisorer samt likvidation m.m. Tillsynsmyndighet är även enligl denna lag länsstyrelsen. Om tillsynsmyndighetens befogenheter och åligganden gäller i tillämpliga delar beslämmelserna i tillsynslagen. I 191 § lagen om bankrörelse finns regler rörande bankaktiebolags pensions- och personal­stiftelser, som bl. a. föreskriver all bankinspektionen skall tillse alt sådan stiftelses lillgångar är placerade på ell säll som med beaktande av stiftelsens ändamål och med hänsyn lill vad som i lagen är föreskrivet beiräffande placering av bankbolags medel bereder skälig säkerhet. Motsvarande regel för sparbanks pensionsstiftelse finns i 97 § lagen om sparbanker.

Permulalionslagen ger som redan nämnts möjlighet att genom permutalion ändra bestämmelse som enskild stiftare meddelat rörande stiftelse. Permutalion får meddelas om en bestämmelse på grund av ändrade förhållanden inle längre kan iakttas eller om bestämmelsen blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mol ulfärdarens avsikter eller om annat särskilt skäl föreligger. Fråga om permutalion prövas av fideikommiss­nämnden, om frågan rör fideikommissförordnande, och i övrigt av kammarkollegiet. Ärende som avser ändrad ändamålsbestämning för egendom av mera betydande värde eller i vilket uppkommer fråga av särskild vikt från allmän synpunkt skall dock prövas av regeringen.

I lagen om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser föreskrivs atl regeringen får förordna en s. k. offentlig styrelseledamot och suppleant för denne i styrelsen för bl. a. sådan allmännyttig stiftelse som har tillgångar överstigande fem miljoner kronor. Offentlig styrelseledamot skall särskilt verka för all samhällets intressen beaktas i stiftelsens verksamhet. Lagen gäller lill utgången av juni 1976.

Som inledningsvis har nämnts finns del inle någon detaljerad civilrätlslig lagstiftning i fråga om stiftelser såsom beträffande aktiebolag och ekonomiska föreningar. Frågan om en sådan lagstiftning har emellertid tidigare diskuterats. Under förarbetena lill lillsynslagen diskuterades en relativt utförlig reglering av stiftelser i civilrättsligt hänseende. De av kommittén föreslagna reglerna beskars emeUertid i betydande ulslräckning i det lagförslag som sedermera remitterades till lagrådei. Enligl elt uttalande av dåvarande departementschefen avsåg del remitterade förslaget i första hand alt anordna en bättre kontroll över stiftelser och förslagel upptog

 

Ju: 57    Skr 1975/76:103                                                  60

därför civilrätlsliga bestämmelser endast i den mån de ansågs utgöra en nödvändig förutsättning för de föreslagna kontrollbestämmelserna. I det lagförslag som förelades riksdagen utmönstrades på förslag av lagrådet ytterligare en del civilrätlsliga regler rörande stiftelses uppkomst, rättskapacitet och förvallning (prop. 1929:83 s. 102). Förslagel antogs av 1929 års riksdag (rskr 96).

Frågor som rör stiftelseinstilutel har därefter vid åtskilliga lillfällen behandlals i riksdagen. Vid 1963 och 1970 års riksdagar aktualiserades frågan om översyn av lagstiftringen rörande stiftelser, men den föranledde då inle någon åtgärd av riksdagen (BeU 1963:5, ILU 1970:57). Frågan har på nytt behandlals av 1973 års riksdag i anledning av två motioner (mot. 1973:623 och 1089).

I sitt utlåtande över motionerna framhöll lagutskottet (LU 1973:32) atl stiftelseinstitutet kommit alt utnyttjas i en omfattning och för syften som knappast hade förutsatts vid tillsynslagens tillkomst. De ändringar i lagstiftningen som därefter skett hade enligl utskottets uppfattning inle medfört att behovet av en samlad lagstiftning på området minskal. Utskottet ansåg atl liden nu var mogen för en mera genomgripande översyn av den lagstiftning som reglerar sliftelseinstilulel. Behov förelåg enligt utskottets mening av lagbesliimmelser beiräffande bl. a. frågor som rör styrelse, stadgar, medelsförvallning, revision, talan mot styrelsebeslut, likvidation, upplösning och fusion. Vidare ansåg utskottet alt del behövs en modern och effektiv reglering av spörsmålen om insyn och offentlig redovisning. Utskottet hemstäUde all riksdagen skulle hos Kungl. Maj:t hemställa om all lagstiftningen om stiftelser i lämpligt sammanhang blir föremål för allmän översyn. Riksdagen följde utskotlets förslag (rskr 320).

I likhet med riksdagen anser jag all liden nu är mogen för en mera genomgripande översyn av lagstiftningen rörande stiftelser. Arbetet bör anförtros särskilt tillkallade sakkunniga. Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

Del är en uppgift för samhället att se lUl alt de medel som har upplåtits för all i form av stiftelse främja vissa ändamål förvallas under betryggande former. Detla gäller särskilt om stiftelsen skaU främja allmännyttiga ändamål. En förutsättning för atl samhällets kontroll av stiftelserna skall bli effektiv är atl vederbörande myndigheter får kännedom om vilka stiftelser som finns. Från denna synpunkt är det nuvarande systemet för tillsyn av stiftelser otillfredsställande, eftersom det innebär alt endast en del av stiftelserna är skyldiga att anmäla sin existens hos offentiig myndighet. Del finns därför inga samlade offentliga uppgifier om förekommande stiftelser, deras ändamål, stadgar och styrelseledamöter. Med den ökade användning som sliflelseinslilutet fåtl inom skilda områden är delta en allvarlig brist.

En försia uppgifl för de sakkunniga bör vara all söka kartlägga hur många stiftelser som finns och av vilket slag stiftelserna är. Det är dock troligl atl någon fullständig kartläggning inle kan ske ulan myckel omfattande arbetsinsatser och all man därför får hålla sig lill stickprovsundersökningar och överslagsberäkningar. De sakkunniga bör själva avgöra hur långt uiredningen härvidlag lämpligen bör drivas.

Enligl min mening bör utgångspunkten för en ny lagstiftning vara den all alla stiftelser — både självständiga och osjälvständiga— skall anmälas för regislrering. Vissa undanlag kan behöva göras från denna huvudregel exempelvis beiräffande stiftelser med så små tillgångar alt värdet av en konlroll av dem inle slår i rimlig proportion till det administrativa arbete som registreringen skulle medföra. Däremot bör del vara ulan betydelse för

 

61                               Konunittéer: Justitiedepartementet   Ju: 57

registreringsplikten vilken inställning stiftaren har till frågan.

Med ett system som bygger på principiell registreringsplikl för stiftelser — och då även äldre sådana — skapas f örutsättni ngar för en fastare konlroll av stiftelserna och deras verksamhet. Detla väcker frågan hur man skall kunna förmå dem som företräder stiftelser att begära registrering. Enligl rådande praxis anses självständig stiftelse få rättskapacitet när egendomen har ställts under förvaltning för alt såsom självständig förmögenhet fortvarande tjäna visst ändamål samt förvaltare för egendomen utsetts. Enligt min mening bör en ny lagstiftning dessutom kräva alt stiftelsen har registrerats. Därmed får man ett incitament för stiftelser att begära registrering. Beträffande redan bildade självständiga stiftelser, liksom även beträffande osjälvständiga stiftelser, måste dock någon annan metod lillgripas för att åstadkomma en registrering. De sakkunniga bör överväga om vite för den som förvaltar stiftelsen kan vara etl lämpligt medel. En annan möjlighet kan vara atl efler en övergångstid låta förvaltaren bära personligt ansvar för stiftelsens förbindelser.

En viklig fråga som de sakkunniga bör ta ställning lill är om stiftelse — självständig eller osjälvständig — i framliden skall tillåtas för varjehanda ändamål. Starka skäl talar enligl min mening för alt stiftelseinstitutet skall förbehåUas ändamål som främjar elt allmänt intresse. Till denna grupp bör givetvis räknas ändamål .som nu anses vara allmännyttiga. Även ändamål som utan att vara allmännyttiga främjar en vidare krets såsom är fallet beträffande många pensions- och personalstiftelser bör räknas dit.

De ändarnål som inte bör godlas för stiftelsebildning är främst sådana som går ul på alt främja endast en snävt begränsad personkrets såsom fallet är med familjestiftelse. Familjestiftelse har normaU bildats för att förhindra uppdelning av en förmögenhet samt för att uppnå skattemässiga fördelar. Till följd av fideikommissförbudet i 9 kap. 2 § ärvdabalken får de förmåner som stiftelsen bereder släktmedlemmarna inte vara beroende av enbart släkltillhörigheten utan även av andra omständigheter, t. ex. studielämplighet eller behov av ekonomiskt slöd. Intet hindrar emellertid alt ändamålsbestämningen är så vid atl det praktiska resultatet av stiftelsens verksamhet blir att fideikommissförbudel kringgås. Den utveckling som inom samhället ägt rum i fråga om studiestöd, socialvård, barnavård och sjukvård får anses ha minskat familjestiftelsernas betydelse för släktmedlemmarna. Mot bakgrund av del anförda kan familjestiftelsernas berättigande starkt ifrågasättas. Jag anser för min del att sådana stiftelser inte längre bör godtas.

Det förekommer att stiftelseformen används i privat näringsverksamhet i stället för de gängse förelagsformerna såsom aktiebolag. Som regel kan emellertid i sådana fall andra företagsformer såsom aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening och enkla bolag lika gärna användas. Jag vill i detta sammanhang peka på all ett aktiebolags ändamål inte behöver vara alt åstadkomma vinst lill fördelning mellan aktieägarna. Syftet kan vara atl gynna politiska, vetenskapliga, kulturella, välgörande och andra ändamål. De sakkunniga bör närmare överväga i vilken utsträckning stiftelse lämpligen bör tillåtas driva näring. Enligt min mening talar mycket för att denna möjlighet bör begränsas för andra än statliga eller delvis statliga samt kommunala stiftelser.

En stiftelse kan utöva näringsverksamhet via annat rättssubjekt exempelvis i den formen att stiftelsen äger del i majoriteten i ett rörelse­drivande bolag. De sakkunniga bör uppmärksamma detta om de stannar för att föreslå begränsningar i rätten för vissa stiftelser all driva näring.

 

Ju: 57   Skr 1975/76:103                                                        62

Normall lorde det redan av stiftelseurkunden framgå hur stiftelses förvaltning skall vara anordnad. Stundom innehåller urkundenäven stadgar för stiftelsen med bestämmelser om förvallningen, vem som skall vara stiftelsens förvaltare eller vilka som skali ingå i stiftelsens styrelse, hur nya ledamöter i styrelsen skall utses etc. 1 annal fall ankommer del på den tillträdande förvaltaren (styrelsen) atl utarbeta och anta stadgar.

Om stiftelseinstitutet på det angivna sättet begränsas så alt del förbehålls ändamål av mera allmänt intresse uppkommer frågan om del är lämpligt all stiftaren och förvaltaren eller styrelsen skall ha fria händer atl bedöma hur förvaltningen skall vara anordnad. Enligl min mening är det nödvändigt alt samhället lar på sig ansvaret för alt förvaltningen verkligen tillvaratar stiftelsens ändamål. En konlroll härav kan utövas genom granskning av räkenskaper och andra handlingar men för alt kontrollen skall bli effektiv bör krävas att företrädare för det allmänna har möjlighet atl löpande följa hur stiftelsen sköls. Också den privilegierade ställning som allmännyttiga stiftelser intar i skattehänseende utgör elt starkt argument för atl företrädare för del allmänna ges god insyn i och möjlighet att påverka förvallningen. De anförda skälen talar för att samhället bör tillerkännas rätt alt genom en av statlig myndighet utsedd representant delta i stiftelsens förvallning när det är fråga orn självständiga stiftelser med mer betydande tillgångar. Beiräffande moisvarande kommunala stiftelser lorde dock behovel av insyn redan vara tillfredsstäUande tillgodosett.

Del kan också vara lämpligt alt överväga begränsningar i de nuvarande möjligheterna atl anordna en stiftelses förvaltning så atl förvallarna själva utser sina efterträdare.

I detta sammanhang vill jag även erinra om den försöksverksamhet med offentliga styrelseledamöter i vissa stiftelser som pågår enligl lagen om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser. Denna lag är som förut har nämnts tidsbegränsad och löper ul den I juli 1976. Del är för dagen inte möjligl all säga om denna lagstiftning kommer alt förlängas såvitt den gäller stiftelser. De sakkunniga bör emellertid söka ledning i de erfarenheter som har vunnits vid ulformningen av en mera permanent lagstiftning om räll för samhället all ta del i stiftelses förvallning.

Om samhället ges rält att detta i mera betydande stiftelsers förvaltning krävs sannolikt en närmare reglering av hur förvallningen skall vara ordnad och vilka förvaltningsorgan som skall finnas. De sakkunniga bör undersöka om del kan vara lämpligt att för sådana stiftelsers del föreskriva att förvallningen skall skötas av en styrelse med minst tre ledamöter. De sakkunniga bör också överväga om det i de fall där stiftelse förvallas av annan juridisk person, t. ex. aktiebolag eller ideell förening, finns anledning att låta del allmänna ta del i stiftelsens förvaltning genom av offentlig myndighet utsedda representanter.

I fråga om stadgarnas innehåll bör uppställas vissa minimikrav. De sakkunniga bör överväga om nuvarande regler i ämnet är tillfredsställande.

Den offentliga kontrollen av stadgarnas innehåll bör ske i samband med att stiftelsen registreras hos offentlig myndighet. I samband därmed bör frågan om utseende av offentlig styrelseledamot kunna las upp. De sakkunniga bör förutsättningslöst överväga om registrering bör ske hos en för ändamålet tillskapad regislreringsmyndighet eller hos redan befintlig myndighet, t. ex. länsstyrelsen i del län där stiftelsens styrelse har sitt säte.

En särskild fråga är om stiftelse bör åläggas atl lämna bidrag till bestridande av kostnaden för registreringsmyndighetens verksamhet. Enligl min mening bör man överväga införandet av en sådan skyldighet. De

 

63                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 57

sakkunniga bör därför la ställning lill hur bidragsskyldigheten lämpligen bör utformas. Föreskrifterna om vissa kreditinstituts bidrag till bestridande av kostnaden för bankinspektionens verksamhet lorde därvid kunna tjäna som förebild.

F. n. är stiftelse inle bokföringsskyldig i annat fall än när stiftelsen driver någon i 1 § bokföringslagen (1929:117) angiven rörelse. Någon saklig ändring härvidlag har inte gjorts i del förslag till bokföringslag som den 30 januari 1975 remitterades till lagrådet. Tillsynslagen uppställer dock vissa krav i fråga om redovisning. Enligt lagen om tryggande av pensionsut­fästelse skall arbetsgivaren utse revisor om inle stiftelsen stadgar anger annorlunda. Även bosladslånekungörelsen (1967:552) innehåller vissa regler om revision.

En på betryggande sätt anordnad redovisning och revision är en viklig förutsättning för effektiv kontroll av stiftelses verksamhet. Särskilt i fråga om stiftelser med mera betydande tillgångar framstår det som angeläget alt utforma regler om bokföringsplikl och revision. Den offentliga insynen och kontrollen av stiftelser blir knappast tillfredsställande om inle i varje fall mera betydande självständiga stiftelser avger offentlig årsredovisning. Alt offentlig årsredovisning avges har särskilt betydelse för borgenärer, anställda och även för stiftelsens förmånstagare. Enligt min mening skulle det dock föra alltför långt atl ålägga alla stiftelser alt avge offentlig årsredovisning. Undanlag bör göras för stiftelser med obetydlig förmögenhet såvida inte särskilda förhållanden påkallar annat. Vidare bör undanlag kunna göras för sådana stiftelser som genom anknytning till statlig myndighet eller annan inrättning (jfr 2 § lillsynslagen) redan är underkastad en betryggande kontroll. De sakkunniga bör överväga vilka stiftelser som lämpligen bör kunna undantas från skyldigheten atl avge offentiig årsredovisning. Beträffande de kommunala stiftelserna lorde årsredovisning regelmässigt avges till kommunfullmäktige eller motsvarande organ. De sakkunniga bör i sina överväganden beakta delta och söka anpassa kraven på årsredovisning härtill. Jag vill i detla sammanhang påpeka atl frågan om i vilken utsträckning rörelsedrivande stiftelser kan undantas från skyldigheten atl avge offentlig årsredovisning prövas av utredningen (Ju 1974:21) med uppdrag att utreda frågor om handelsbolag m. m. De sakkunniga bör därför samräda med denna utredning i fråga om skyldighet för stiftelse att avge offentlig årsredovisning.

I likhet med vad som gäller enligl tillsynslagen bör det finnas möjligheter för myndighet, lämpligen registreringsmyndigheten, att föranstalta om skadeståndstalan mol styrelseledamot i stiftelse och, vid vanvård av stiftelses angelägenheter, om annan förvaltning av stiftelsen. Registreringsmyndigheterna bör även ha rätt att hindra verkställighet av styrelsebeslut som strider mot lag eller för stiftelsen gällande föreskrifier saml, när sådant beslut redan verkställts, förelägga styrelsen att vidtaga rättelse.

Förbud eller föreläggande bör kunna förenas med vite. Försuttet vite bör kunna dömas ul av registreringsmyndigheten. De sakkunniga bör noga överväga om delta är tillräckligt för all tillsynsmyndigheten skall kunna effektivt inskrida mot otillfredsställande förvaltning av stiftelse.

Gällande lag upptar inte några bestämmelser om likvidation eller fusion av stiftelse. De sakkunniga bör undersöka om det — kanske främst beiräffande slörre självständiga stiftelser — finns behov av sådana regler.

Kulturrådet framförde i betänkande (SOU 1972:66) Ny kulturpolitik. Del

 

Ju: 57    Skr 1975/76:103                                                  64

I vissa synpunkler på frågan om stiftelse kan vara en lämplig organisationsform för statliga och kommunala kulturinstitutioner. Kulturrådet uttalade (s. 229) i detla sammanhang att det var önskvärt atl komma fram till en organisationsform som kunde tillgodose behovet av rörelsefrihet i såväl kulturpolitiskt avseende som vad gäller ekonomin. Samtidigt måste insyn garanteras för samhället bl. a. med hänsyn till de stora ekonomiska insatserna. Organisationsformen behövde sannolikt inte begränsas lill kulturområdet. Frågan om en sådan ny organisationsform borde enligt kulturrådet prövas av en särskild utredning. I prop. 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken framhölls (s. 325) att det av kultur­rådet framförda önskemålet om en särskild utredning om en lämplig organisationsform för statligt eller kommunalt stödda kulturinstitutioner borde beaktas i sainband med översynen av lagstiftningen om stiftelser. De sakkunniga bör i enlighet härmed överväga hur dessa kulturinstitutioner bör utformas i organisatoriskt avseende. Därvid kan skilda organisationsformer behöva utarbetas alltefter de behov som olika typer av kulturinstitutioner har. Stiftelseformen torde inle genomgående vara att föredra. 1 de fall stiftelseformen är lämpligast kan dessutom finnas behov av särskilda regler.

Om stiftelseinstitutels användningsområde begränsas lill vissa ändamål i enlighet med vad jag har anfört förut uppkommer frågan vad som bör ske med befintliga stiftelser, vilkas ändamål inle är sådant att en stiftelse kan bildas enligl nya lagen. Mycket talar för att sådana stiftelser antingen bör avvecklas eller också få en ändamålsbestämning som överensstämmer med de nya reglerna. I mänga fall lorde emellertid en avveckling innebära stora problem bl. a. eflersom det kan vara svårt att avgöra vem eller vilka som i så fall skall övertaga stiftelseförmögenheten. En lämpligare utväg synes vara atl sådan stiftelse åläggs alt inom viss tid genom permutationsförfarande ändra ändamålsbestämmelsen till elt ändamål som främjar ell allmänt intresse och som så nära som möjligt ansluter sig till stiftarens intentioner. Etl sådant förfaringssätt kan förutsätta vissa ändringar i permulalionslagen. I många fall lorde det vara möjligt att genom fusion sammanföra stiftelser och på så sätt möjliggöra elt bätlre utnyttjande av förmögenheterna. De sakkunniga bör dock vara oförhindrade att pröva andra lösningar.

Om del behövs bör de sakku nniga kunna ta upp även andra frågor rörande stiftelser än dem jag nu har beiört.

Utöver det samråd som tidigare har nämnts bör de sakkunniga även samråda med föreiagsskatteberedningen (Fi 1970:77) och utredningen (C 1970:29) rörande den kommunala demokratin. Vidare bör kontakt hållas med motsvarande kommittéer i de andra nordiska länderna.

Utredningen har under tiden april - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

58. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1975):

 

65                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 58

Ordförande: Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd

Ledamöter: Bernilz, Ulf, professor

Hjalmarsson, H, Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen

Experter: Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975)

Sekreterare: Drangel, BoF. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1975)

Lokal: LiUa Nygatan 1, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. 7632359 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):

På det konsumentpolitiska området har det under senare är förekommit ett omfattande lagstiftningsarbete, som har varit inriktat på att skapa ett förbättrat skydd för de enskilda människorna. Syftet har bl. a. varit att sanera reklamen, få bort olämpliga marknadsföringsmetoder och stödja konsumenterna i deras rättsliga mellanhavanden med näringsidkare. Reformerna har framför allt gällt varu- och tjänsteområdena. Fastighetsmarknaden har hittills inte varit föremål för samma intensiva uppmärksamhet.

På senare tid har behovet av skydd för konsumenterna i samband med förvärv av småhus alltmer kommit i blickpunkten. Det är naturligt att denna fråga tilldrar sig stort intresse. Avtal om uppförande eller köp av eget hem rör ofta värden av sådan storlek att den enskildes ekonomi påverkas på ett avgörande sätt. Följderna av att oskäliga avtalsvillkor o. d. används kan därför bli särskilt förödande just på fastighetsområdet. Del har också under senare tid kommit fram missförhållanden när det gäller uppförande och köp av småhus som gör det befogat att ingående undersöka hur etl skydd för konsumenternas intressen på detta område skall kunna byggas upp. Inte minst har det mänga gånger visat sig svårt att få rättelse av fel på nybyggda småhus. Även om byggnadsföretaget i och för sig är villigt att rätta felet, kan företaget sakna de ekonomiska resurser som behövs. Problemen har naturligtvis fått ökad aktualitet genom den senaste tidens omfattande småhusbyggande.

Den särskilda lagstiftning till skydd för konsumenterna som redan har införts eller som förbereds har i viss omfattning tillämpning även vid uppförande och köp av småhus. Marknadsföring på fastighetsområdet torde i princip falla under lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring. Denna lag, som ger konsumentombudsmannen (KO) och marknads­domstolen möjlighet atl ingripa mot reklam och andra marknadsförings­metoder som är ohederliga eller skadliga, har visat sig vara av stort värde när det gäller att förbättra konsumentskyddet. En annan viktig lag på

5   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 58   Skr 1975/76:103                                                        66

konsumentskyddsområdel är lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor, som ger KO och marknadsdomstolen befogenhet atl inskrida mot sådana bestämmelser i standardkontrakt e. d. som otillbörligt gynnar näringsidkare pä konsumentens bekostnad. Avtalsvillkorslagen gäller inte köp av fastighet men är tillämplig bl. a. på avtal om uppförande av hus (entreprenadavtal). Vidare gäller lagen vid köp av byggnadsvaror, t. ex. monteringsfärdigt Irähusmaterial.

En begränsning som gäller såväl marknadsföringslagen som avtalsvillkorslagen är alt de skyddar konsumenterna endast som kollektiv. De ger alltså inte den enskilde konsumenten elt skydd när etl avtal redan föreligger. Föratt konsumenten skall få ett sådanl skydd krävs civilrättsliga regler. H iltills har sådana regler getts i bl. a. konsumentköplagen (1973:877). Lagen reglerar i första hand konsumenternas ställning när varor inte levereras i rätt tid eller när varor är behäftade med fel. Bestämmelserna är tvingande till konsumenternas förmån, vilket betyder att det grundskydd som konsumenterna får genom lagen inle kan berövas dem genom villkor i köpekontrakt, ordersedlar, garantibevis e. d.

Eftersom konsumentköplagen gäller vid köp av varor, är den som köper exempelvis monteringsfärdigt trähusmaterial skyddad av lagen. Däremot omfattar lagen inte köp av fasl egendom. Vid sådana transaktioner är den enskilde i stäUet hänvisad lill i första hand reglerna i 4 kap. jordabalken. Dessa regler behandlar ingående säljarens och köparens rättigheter och förpliktelser gentemot varandra. Till skillnad mol konsumentköplagens bestämmelser är emellertid de obligationsrältsliga reglerna i 4 kap. jordabalken inte tvingande. De rättigheter som köparen ges genom dessa bestämmelser kan alltså berövas honom genom avtal.

Äv betydelse när det gäller konsumentskyddet pä fastighelsområdet är naturligtvis också de regler i byggnadslagen (1947:385) och bygg­nadsstadgan (1959:612) som rör byggnads egenskaper och de särskilda föreskrifter som planverket utfärdar i anslutning därtill. Genom dessa regler och den tillsyn som utövas av byggnadsnämnderna m. fI. får den som träffar avtal om uppförande av hus ett visst grundskydd när det gäller byggnadens egenskaper.

Den lagstiftning som hittills har genomförts på konsumentskyddsområdet får ses som steg på vägen. Del pågår etl omfattande utredningsarbete, och tanken är att detla arbete skall läggas till grund för ytterligare lagstiftning under de kommande åren.

Bland de utredningar som sysslar med konsumentskyddsfrågor kan här nämnas konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07), som har i uppdrag att utarbeta en motsvarighet till konsumentköplagen på serviceområdet. I försia hand skall utredningen söka fä till ständ en reglering av avtal om arbete på lös sak. Utredningen skall emellertid också överväga lagregler beiräffande underhålls- och reparationsarbeten m. m. på hus. Nyligen har en annan utredning, generalklausulutredningen, föreslagit en central regel om att beslämmelse i avtal skall kunna jämkas eller lämnas ulan avseende av domslol, om bestämmelsen är att anse som otillbörlig (SOU 1974:83). Det blir bl. a. möjligt att med stöd av generalklausulen ogiUigförklara eller jämka avtal rörande fast egendom. Avsikten är atl proposition på grundval av generalklausulutredningens förslag skall läggas fram för riksdagen senare i år.

I prop. 1974:150 angående rikllinjer för bostadspolitiken anfördes bl. a. att den centrala bosladsmyndighelen i ökad grad borde lämna information och råd till småhusköpare i fråga om t. ex. finansiering, upphandling och

 

67                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 58

kontraktsfrågor. Hithörande problem övervägs av den nyligen tillsatta byggadministrationsutredningen (B 1974:04). Nämnas bör också att det inom bostadsdepartementet pågår en översyn av byggnadslagstiftningen. Bl. a. övervägs fråganom vilken typ av regler rörande byggnads egenskaper som skall ingå i den nya lagstiftningen.

Av betydelse för både köpare och säljare av fastigheter är de regler som gäller beträffande fastighetsmäklarnas verksamhet. F. n. uppställs från samhällets sida inte några särskilda krav på den som vill arbeta som fastighetsmäklare. Enligt kungörelsen (1947:336) om auktorisation av fastighetsmäklare kan dock den som utövar mäklarverksamhel erhålla auktorisation av handelskammare. Vissa krav ställs upp för alt auktorisation skall beviljas. Vidare utövar handelskamrarna tillsyn över de auktoriserade mäklarnas verksamhet. Äv landets drygt 800 företag i fastighetsmäklarbranschen är det dock endast ca 200 som har auktoriserade mäklare.

Fastighetsmäklarna har elt visst civilrättsligt ansvar gentemot både säljare och köpare för hur uppdraget utförs. Den närmare omfattningen av detta ansvar är dock oklar.

Den översikt som jag nu har lämnat om lagstiftningsarbetet på konsumentskyddsområdet och andra förhållanden av intresse visar atl konsumenterna i viss utsträckning skyddas eller kommer att beredas skydd även när del gäller förvärv av småhus. Översikten visar emellertid också att delta skydd är bristfälligt, jämfört med det skydd som finns på andra områden. Av redogörelsen framgår vidare att kontrollen av fastighetsmäklarnas verksamhet är begränsad. De angivna förhållandena är onekligen betänkliga med hänsyn lill fastighetsförvärvens stora ekonomiska betydelse för den enskilde. Förhållandena har också föranlett flera framställningar.

I skrivelse till justitiedepartemenlet i september 1974 har KO föreslagit atl avtalsvillkorslagens tillämpningsområde skall utvidgas. Genom anmälningar och övriga kontakter med allmänheten har KO kunnat konstatera att det i de kontrakt som används på fastighelsområdet förekommer bestämmelser som är oskäliga mot konsumenten. Bl. a. är det fråga om sädana avtalsbestämmelser som medför att jordabalkens dispositiva regler sätts åt sidan. Enligl KO är det t. ex. inte ovanligt alt del i köpekontrakten tas in klausuler vars syfte är atl friskriva säljaren från ansvaret för fel. Vidare förekommer avtalsbestämmelser utanför det av jordabalken reglerade området som ensidigt tillgodoser säljarens intressen. Köparen blir t. ex. ofla ulan inflytande när det gäller valet av besiktningsman.

Mot den angivna bakgrunden anser KO det angeläget att vägen öppnas för en effektiv sanering av de avtalsvillkor som förekommer på fastig­hetsområdet. KO föreslår sålunda alt tillämpningsområdet för avtalsvillkorslagen utvidgas så att det kommer att omfatta också avtalsvillkor som används vid erbjudande av fast egendom till konsument. Vidare anser KO att del skulle innebära en väsentlig förstärkning av konsumentskyddet om avlalsvillkorslagen gjordes tillämplig även på sådan försäljning från privatpersoner som förmedlas av näringsidkare.

Inom konsumentverket har i december 1974 färdigställts en rapport som omfattar konsumenlproblem vid köp av småhus. Rapporten, som har överlämnats till handelsdepartementet, innehåller en rad förslag som syflar till all förbättra konsumentens situation som småhusköpare. Bl. a. sägs det i  rapporten att köparens  reklamationsmöjligheter bör byggas ut.  Det

 

Ju: 58   Skr 1975/76:103                                                        68

hänvisas till den försöksverksamhet pä reklamationsomrädel som skall inledas vid konsumentverket under år 1975. Tanken är att försöksverksamheten skall kunna ge underlag för en utbyggnad av allmänna reklamationsnämndens verksamhet till alt omfatta vissa faslighetsreklamationer.

1 rapporten föreslås också att konsumenten skall få ett ökat skydd genom lagregler vid förvärv av småhus. På denna punkl föreslås bl. a. att avtals­villkorslagen skall utvidgas till att gälla även avtal om förvärv av fast egendom samt att jordabalken skall kompletteras med vissa tvingande regler motsvarande dem som finns i konsumentköplagen. Vidare föreslås ett tillägg till byggnadsstadgar i syfle att möjliggöra en effektivare kontroll och besiktning av småhusbyggen m. m.

Vissa frågor som gäller faslighetsmäklarnas verksamhet har tagits upp av Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund i en promemoria som har överlämnats till justitiedepartementet i mars 1974. Förbundet påpekar i promemorian alt dess arbete med atl stärka allmänhetens förtroende för yrkesmäklaren försvåras av att det finns en okontrollerad etableringsrätt i landet. Detta medför att vem som helst kan ägna sig åt fastighetsförmedling oavsett om han har de kunskaper som är nödvändiga för yrket. I vissa fall har detta enligt förbundets uppfattning medfört atl personer som är mindre lämpade för yrket har etablerat sig som mäklare, vilket i sin tur har haft till följd att konsumenter har blivit ekonomiskt lidande. På grund av det sagda hemställer förbundet att sakkunniga skall tillkallas för alt utreda under vilka förutsättningar yrkesmässig fastighelsförmedling får bedrivas.

Frågan om en ökad kontroll av fastighetsmäklarnas verksamhet har också tagils upp av KO i en skrivelse till justilie- och handelsdepartementen i februari 1975. KO framhåller atl det med jämna mellanrum kommer fram missförhållanden när det gäller mäklarverksamhel. Bristande kunskaper eller ansvarskänsla hos mäklare orsakar inte sällan tvister mellan säljare och köpare. Enligt KO:s mening bör det vara ett minimikrav att den som ämnar bedriva mäklarverksamhel kan visa att han har vissa grundläggande kunskaper i fråga om byggnadsteknik, fastighetsrätt, fastighetskredit, skatterätt m. m. Det finns också skäl atl ställa vissa krav både pä fastighetsmäklares allmänna vandel och ekonomiska skötsamhet och på de metoder mäklare tillämpar i samband med uppdragen.

En annan fråga som enligt KO:s mening har väsentligt intresse gäller mäklarens civilrättsliga ansvar i samband med mäklarverksamheten. Detta ansvar är i dag oklart och i praktiken ytterst begränsat. KO finner det böra övervägas om inle mäklaren — i varje fall när han tar aktiv del i en överlåtelse — bör ha ett fastiagt civilrättsligt ansvar för bl. a. uppgifter om fastighetens skick och om de gravationer som åvilar den.

Sammanfattningsvis anser KO atl man bör utreda vilka krav samhället bör ställa pä fastighetsmäklare, hur deras verksamhet lämpligen skall kontrolleras samt vilket ansvar de har och bör ha gentemot säljare och köpare. I samband därmed aktualiseras också frågan huruvida särskild reglering behövs av grunderna för mäklarnas arvodesdebitering.

Mot bakgrund av vad jag har anfört om konsumenternas ställning på fastighelsområdet och de gjorda framställningarna anser jag att en utred­ning nu bör sättas i gång i syfte att åstadkomma ett förbättrat konsumentskydd på det berörda området. Jag förordar att särskilda sakkunniga tillkallas för denna uppgift.

De sakkunnigas uppdrag bör i första hand avse de problem som uppstår vid köp av småhus och vid förvärv av tomtmark som är avsedd för

 

69                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 58

småhusbebyggelse. Vidare bör de sakkunniga, som jag strax skall återkomma till, ta upp frågor om uppförande av småhus. I viss omfattning bör utredningsuppdraget också omfatta problem som rör större fastigheter. Sålunda bör de sakkunniga vid sina överväganden beträffande fastighetsmäklarnas verksamhet behandla även förmedlingen av andra fastigheter än småhus. Jag återkommer till frågor om fastighetsförmedling i det följande.

Vid sidan av de problem som uppkommer vid köp eller uppförande av fastigheter är även frågor om förvärv av bostadsrätt av intresse i detta sammanhang. Bostadsrättshavarnas skyddsinlressen torde i huvudsak vara tillgodosedda genom bostadsrättslagen (1971:479) och anslutande för­fattningar. De sakkunniga torde sålunda i huvudsak sakna anledning att gå in på hithörande problem. Det bör emellertid inte föreligga något hinder att diskutera även frägor som rör förvärv av bostadsrätt, i den mån frågorna har samband med utredningsarbetet i övrigt.

Avtal om reparations- och underhällsarbeten på hus bör i princip lämnas utanför utredningsarbetet. Uppgiften att åstadkomma ett konsumentskydd vid sådana arbeten ligger, som tidigare har nämnts, i första hand på konsumenttjänstulredningen. Denna utredning har också fått i uppdrag alt överväga huruvida lagreglerna om reparations- och underhållsarbeten bör omfatta även nybyggnads- och ombyggnadsarbeten. Enligt vad jag har inhämtat kommer emellertid konsumenttjänstulredningen att föreslå bestämmelser endast för mindre byggnadsarbeten. Reglerna i den tillämnade konsumenttjänstlagen passar mindre väl för större entre­prenader o. d., och uppförande av byggnad för bostadsändamål torde därför komma att undantas från lagens tillämpningsområde.

Det är uppenbart att den enskilde konsumenten har elt minst lika stort skyddsbehov vid entreprenader av större omfattning som då det är fråga om mindre byggnadsarbeten. De problem som är förknippade med mera omfattande byggnadsarbeten hänger emellertid nära samman med de frågor som uppstår vid köp av fastigheter. Vid nybyggnader torde det sålunda i många fall vara svårt att dra någon skarp gräns mellan entreprenad- och köpavtal. I praktiken är dessa avtal ofta kombinerade. Med hänsyn härtill bör det ankomma på de sakkunniga att pröva frågan om lagregler till skydd för konsumenterna vid sådana byggnadsarbeten beiräffande småhus som inte behandlas av konsumenttjänstutredningen. Givetvis bör de sakkunniga i denna del nära samräda med konsumenttjänstutredningen.

Med småhus bör i detta sammanhang avses en- eller tvåfamiljshus som skall användas för bostadsändamål. Huruvida det är fråga om hus avsett för permanent boende eller fritidshus bör i princip vara utan betydelse. Uppförande av uthus, exempelvis garage, bör omfattas av samma regler som skall gälla småhus, om uppförandet sker i samband med småhus-produktionen, och i andra fall av den tillämnade korisumenttjänstlagen.

Innan jag går närmare in på de sakkunnigas uppgifier vill jag påpeka atl de problem som kan uppkomma vid förvärv av småhus är delvis olika, beroende på vad slags förvärvslyp del är fråga om. I praktiken förekommer i huvudsak fyra förvärvstyper, nämligen köp eller avtal om uppförande av nyckelfärdiga gruppbyggda småhus, köp eller avtal om uppförande av nyckelfärdiga enstyckshus, förvärv av enslyckshus som uppförs i egen regi samt köp av äldre småhus. Av dessa förvärvstyper skiljer sig köp av äldre småhus avseväri frän de övriga. I det följande kommer därför denna kategori atl behandlas särskilt, när det gäller vissa av de ifrågasatta reglerna.

 

Ju: 58   Skr 1975/76:103                                                        70

Oavsett vad slags förvärvstyp det är fråga om kan det vid förvärv av småhus förekomma standardavtal som ensidigt tillgodoser säljarens intressen och som på grund diirav kan vara oskäliga mot förvärvaren. För att få till stånd en effektiv sanering av avtalsvillkoren anser jag att tillämpningsområdet för avlalsvillkorslagen bör utvidgas till alt omfatta också villkor som används vid försäljning av småhusfastigheter eller tomtmark som är avsedd för småhusbebyggelse. Mycket talar därvid för att man inte bör stanna vid fall då säljaren är näringsidkare. Vid försäljning av äldre småhus är del i många fall en privatperson som slår som säljare. Som KO har framhållil i den tidigare berörda skrivelsen i september 1974 är det i så fall mycket vanligt att säljaren anlitar en fastighetsmäklare som medhjälpare vid försäljningen. Härvid kommer vanligen kontraktet mellan säljaren och köparen atl avfattas på formulär som tillhandahålls av mäklaren. Det är i dessa fall mäklaren som i huvudsak bestämmer vilka klausuler som skall las in i kontraktet. Olika typer av standardvillkor kommer härvid till användning. Från konsumentsynpunkt är det uppenbarligen angelägel all köp som förmedlas på delta sätt kan granskas enligl avtalsvillkorslagen.

Med hänsyn till det sagda bör de sakkunniga utgå från atl avlalsvill­korslagen skall utvidgas lill alt omfatta även villkor som används av annan än näringsidkare vid erbjudande av småhus eller tomtmark, om erbjudandel förmedlas av näringsidkare. 1 sådana siluationer bör eventuella förbud enligt avlalsvillkorslagen riktas mot den näringsidkare som har förmedlat erbjudandet och inle mot den enskilde säljaren. Däremot bör avialsviUkorslagen lika litet som nu gälla i fall då både säljare och köpare är privatpersoner och transaktionen sker ulan medverkan av näringsidkare.

Som tidigare har nämnts tar avlalsvillkorslagen endast sikte på atl skydda konsumenterna som kollektiv. Även om lagen byggs ut i enlighet med vad jag nyss har föreslagil, hjälper den inte den enskilde konsumenten i fall då han redan har ingått elt avtal vars innehåll helt eller delvis är oskäligt. Med slöd av avlalsvillkorslagen kan endast del fortsatta användandet av sådana villkor förbjudas. För att den enskilde konsumenten skall skyddas krävs civilrätlsliga regler.

Vid köp av småhusfastighet gäller f. n. bestämmelserna i 4 kap. jordabalken. Som tidigare har berörts innehåller kapitlet en rad bestämmelser om säljarens och köparens rättigheter och förpliktelser gentemot varandra. Äv intresse är framför allt de regler som handlar om fel hos köpeobjektet, dvs. fall då fastigheten på något sätt avviker negativt från vad köparen och säljaren har kommit överens om eller får anses ha kommit överens om.

Liksom den förmögenhetsrättsliga lagstiftningen i allmänhet har jordabalkens regler utformats med utgångspunkt i atl säljaren och köparen är jämbördiga parter, som i lika män kan ta till vara sina intressen. I de fall då detla antagande stämmer med verkligheten kan reglerna i huvudsak anses tillfredsställande. I andra fall är de mindre lämpliga. Nackdelen är framför allt alt bestämmelserna är dispositiva. De kan med andra ord sättas ur spel genom avtalsklausuler som ensidigt tillgodoser den ena partens intressen. Som har berörts av bl. a. KO förekommer det också i stor utsträckning att jordabalkens regler åsidosätts på ett sätt som gynnar säljaren.

När det gäller avtal om uppförande av småhus saknas särskilda bestämmelser som ger konsumenten civilrättsligt skydd. Däremot faller köp av byggnadsmaterial o. d. under konsumentköplagen.

 

71                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 58

De rådande förhållandena lorde i någon mån förbättras, om generalklausulutredningens förslag genomförs. Domstolarna får i så fall vidgade möjligheter atl i det särskilda fallet ogiltigförklara eller jämka avtalsvillkor vars tillämpning framstår som otillbörlig. Det skydd som därigenom kan beredas den enskilde förvärvaren av småhus kan emellertid inte anses tillräckligt. I stället bör införas vissa tvingande regler om förvärv av småhus och tomtmark som är avsedd för småhusbebyggelse. Självklart bör dessa regler liksom konsumentköplagens bestämmelser gälla endasi när förvärvaren är konsument och fastigheten huvudsakligen är avsedd för enskilt bruk.

Den tvingande lagstiftning som del nu är fråga om bör utformas så att den som förvärvar ett nytt hus tillförsäkras vissa grundläggande befogenheter i förhållande till säljaren resp. entreprenören. Viktigast är givetvis atl införa regler för det fall att fastigheten är behäftad med fel. Som elt minimum bör gälla alt säljaren resp. entreprenören inte skall kunna friskriva sig från ansvar för fel som hänför sig lill egenskap som kan anses utfäst. De sakkunniga bör emellertid överväga om man inle bör gå längre. Eflersom förvärv av nytt hus så gott som alltid sker från näringsidkare kan det finnas skäl att införa ell ansvar som gäller oberoende av eventuell garanliutfäslelse och oavsett om säljaren resp. entreprenören har känt lill eller bort känna lill felet eller ej. Införs etl så långtgående ansvar för fel, bör del dock lämpligen begränsas till att gälla viss tid efter tillträdesdagen. Det kan därvid finnas skäl att låta olika tidsfrister gälla för olika delar av fastigheten, t. ex. grund och VVS-installation. Vidare kan det finnas anledning all ställa upp vissa begränsningar med hänsyn till felels beskaffenhet. Tidsfristerna torde emellertid regelmässigt böra vara längre än den ettåriga garantilid som nu är vanlig vid förvärv av nytt hus. Säljarens resp. entreprenörens ansvar bör gälla även mol ny ägare som förvärvar fastigheten under garantitiden.

Beaktas bör också del angelägna i att köparen resp. beställaren, när han träffar avtal om förvärv av elt nytt hus, kan säkerslälla all de önskemål han har beträffande den färdiga produktens funktioner blir tillgodosedda. Frågan huruvida fel föreligger skulle i så fall få bedömas mera med hänsyn till husets funktioner än till om det motsvarar vissa tekniska specifikationer. De sakkunniga bör utforma sina förslag så all de kan tillämpas också i en sådan situation.

När det gäller de påföljder som köparen bör kunna göra gällande vid fel bör de sakkunniga kunna hämta ledning i konsumentköplagens och jordabalkens bestämmelser. Om felet ej är av ringa betydelse, bör köparen i princip ha rätt all häva köpet. Han bör också ha rätt att söka framtvinga en riktig prestation, om felet är sådanl att detta låter sig göra. Ändra påföljder bör vara rätt till avdrag på köpeskillingen och skadestånd.

Vid sidan av regler om fel bör de sakkunniga också överväga behovet av tvingande bestämmelser som skyddar förvärvaren vid andra typer av kontraktsbrott, främst dröjsmål från säljarens sida med att lämna förvärvaren tilllräde till fastigheten resp. försummelse av entreprenören att färdigställa huset i lid. Även här kan jordabalkens och konsumentköplagens regler las som en lämplig ulgångspunkt.

Som nyss nämnts faller köp av byggnadsmaterial o. d. under konsumentköplagen. Den som köper elt monteringsfärdigt hus har alltså redan nu ett visst skydd i fall då varan är behäftad med fel osv. Om del emellertid vid förvärv av fast egendom införs ett skydd för köparen som går längre än motsvarande skydd enligt konsumentköplagen, finns det anledning alt överväga om inte samma regler helt eller delvis bör gälla även

 

Ju: 58   Skr 1975/76:103                                                        72

vid köp av byggnadsmaterial som skall användas för montering av hus. De sakkunniga bör särskilt pröva denna fråga.

Vad jag hittills har anförl om tvingande regler beträffande fel m. m. har avsett nybyggda fastigheter. När det gäller förvärv av äldre småhusbe­byggelse får beaktas att säljaren ofla är en privatperson och att parterna i så fall är mera jämställda. Som jag redan tidigare har antytt är det också denna situation som jordabalkens regler tar sikte på. I huvudsak torde dessa regler utgöra en lämplig avvägning mellan säljarens och köparens intressen. Det förekommer emellertid en rikhaltig flora av friskrivningsklausuler som syftar lill alt sätta jordabalkens regler ur spel. De sakkunniga bör i belysning av det resultat de kommer fram till beträffande nybyggda fastigheter överväga om rättsläget när det gäller förvärv av äldre småhus är tillfredsställande.

Jag har tidigare nämnt att fastighetsförsäljningar ofla förmedlas av mäklare. Denna ordning är naturlig från mänga synpunkler och mäklarnas service till såväl köpare som säljare torde många gånger vara en förutsättning för en fungerande fastighetsmarknad.

Det bör emellertid också framhållas atl mäklarna har en mycket ansvarsfull uppgifl genlemcit den enskilde köparen och säljaren. De sakkunniga bör därför överviiga vilka krav som bör ställas på dem som är verksamma som fastighetsförmedlare samt pröva på vilket sätt mäklarverksamhel skall bedrivas för att bäst tillgodose olika intressen.

På vissa områden har samhället ställt upp särskilda krav på den som vill driva yrkesverksamhet. Del kan t. ex. krävas atl den som vill utöva en viss verksamhet inte är olämplig på grund av personliga förhållanden. Sådana villkor gäller för den som önskar driva tillfällig handel och skrothandel. Ett krav på personlig lämplighet bör uppenbarligen gälla även i fråga om dem som skall driva fastighetsmäklarverksamhet. Delta får emellertid anses vara ell minimikrav.

Såväl KO som Auktoriserade fastighetsmäklares riksförbund har framhållit betydelsen av att fastighetsmäklarna är väl kvalificerade för sitt uppdrag. Härvid har nämnts krav på kunskaper på bl. a. det juridiska och det bank-, byggnads- och skattetekniska området samt kännedom om den lokala fastighetsmarknaden.

De sakkunniga bör överväga vilka krav på kunskaper och erfarenheter som bör ställas på fastighetsmäklare. Härvid bör utgångspunkten vara att dessa krav inte får ställas så högt atl de utesluter i och för sig lämpliga personer från denna yrkesverksamhet. En lång praktisk erfarenhet och ingående lokal kännedom kan många gånger vara fullt tillfredsställande.

Från en del håll har också rests krav på alt mäklare skall ha en fri och oberoende ställning gentemot bl. a. banker och försäkringsbolag. För egen del anser jag att det inte bör föreligga något principiellt hinder för banker ocb andra kreditinstitut att bedriva faslighetsförmedlingsverksamhet. Del kan emellertid finnas berättigade krav på att mäklare intar en oberoende ställning i andra avseenden. De sakkunniga bör vara oförhindrade alt diskutera dessa frågor.

En fråga som är av stort intresse när det gäller fastighetsmäklarnas verksamhet är deras civilrätlsliga ansvar gentemot säljare och köpare. F. n. torde de i viss omfattning svara för skada som de och deras anställda vållar genom fel eller försummelse i verksamheten. Det är dock oklart hur långt ansvaret sträcker sig. De sakkunniga bör kartlägga nuvarande rättsläge saml överväga i vad mån fastighetsmäklarnas ansvar bör preciseras och eventuellt utvidgas genom lagregler.

 

73                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 58

Det skadeståndsansvar som jag nu har talat om gäller all slags mäklarverksamhel, oavsett vad för typ av fastighet det är fråga om. Ansvaret riktar sig i dessa fall mot både säljaren och köparen. Det kan emellertid ifrågasättas om inte mäklaren därutöver bör ha etl särskilt ansvar gentemot köparen vid förmedling av småhus. I de fall då både säljaren och köparen är privatpersoner är det ofta mäklaren som ensam har ekonomiska och juridiska kunskaper. Härtill kommer alt mäklaren ofla är köparens egentlige kontaktman.

Uppenbarligen kan man inte lägga samma slags ansvar på mäklaren som på säljaren. Mäklarens ansvar torde företrädesvis få bestå i en skadeståndsskyldighel när det föreligger elt rättsligt fel. De sakkunniga bör därvid särskilt pröva i vad mån mäklaren bör ansvara solidariskt med säljaren eller ha etl subsidiärt ansvar i förhållande till denne.

Om man i enlighet med del sagda inför ekonomiska förpliktelser för fastighetsmäklare, finns del naturligtvis en risk för att de i del enskilda fallet inle förmår att fullgöra förpliktelserna. Detsamma gäller säljare och entreprenörer i fall då de blir ersättningsskyldiga. Särskilt när en fastighet visar sig vara behäftad med väsentligt fel, kan det bli fråga om atl utge avsevärda belopp. För alt den ersättningsberättigades intressen skall säkerställas kan det därför finnas skäl att införa någon form av garantisyslem genom att t. ex. ställa upp regler om skyldighet för säljare som är näringsidkare samt för entreprenör och mäklare att teckna ansvarsförsäkring. Del får ankomma på de sakkunniga all pröva denna fråga och överväga hur etl eventuellt garantisyslem bör vara utformat.

Vid sidan av de hittills berörda frågorna beträffande fastighels-mäklarverksamheten finns det också skäl atl överväga huruvida det behövs särskilda regler för att förhindra oskälig arvodesdebilering. I det sammanhanget vill jag erinra om den rapport som år 1974 har tagits fram av statens pris- och kartellnämnd. De sakkunniga bör i första hand undersöka hur nuvarande system för arvodesdebitering verkar. Vid övervägandena i hithörande frågor bör de sakkunniga samråda med näringsfrihels­ombudsmannen och pris- och kartellnämnden.

Jag har nu angett några av de krav som bör ställas på den som driver fastighetsmäklarverksamhet. Det får ankomma på de sakkunniga alt överväga om ylterligare krav bör ställas. Det kan gälla sådant som att mäklare skall lämna viss information till köpare, alt la visst ansvar vid reklamation osv. En särskild fråga gäller mäklarnas kompetens i fall då de sysslar med fastighetsvärderingsfrågor.

Givetvis måste samhället utöva någon form av konlroll över atl fastighetsmäklarna fyller de krav som bör ställas på dem. För utformningen av en sådan konlroll är flera möjligheter tänkbara. Elt alternativ är att bygga på det auktorisationssystem som i dag handhas av handelskamrarna. En annan möjlighet är alt införa krav på lillslånd för att driva mäklarverksamhel. Villkoren för tillstånd bör i så fall vara förhållandevis liberala. Tillstånd skulle inte nödvändigtvis behöva meddelas av central myndighet. Som elt komplement lill elt sådant tillståndssyslem kan övervägas alt utforma vissa allmänna regler för hur mäklarverksamhel skall bedrivas. I första hand bör sädana regler ta sikte på att tillgodose köparens intressen. Införs regler av detla slag bör någon form av påföljd övervägas för den som bryter mot reglerna, t. ex. återkallelse av tillståndet i allvarligare fall.

Jag vill i det sammanhanget påpeka att om det införs en försäkrings-skyldighet e. d. för mäklare, så får det åvila tillstånds- eller tillsyns-

 

Ju: 58    Skr 1975/76:103                                                       74

myndigheten att särskilt kontrollera all behövlig försäkring har tecknats. När det gäller den försäkringsplikt e. d. som eventuellt åläggs säljare och entreprenörer får det ankomma på de sakkunniga alt särskilt överväga vilken myndighet som skall utöva motsvarande kontroll av alt försäkringsplikten har fullgjorts.

I sin rapport om småhus har konsumentverket, som tidigare nämnts, bl. a. tagit upp frågan om reklamation vid fastighetsköp. Onekligen är denna fråga av slor betydelse från konsumentskyddssynpunkt. Frågan bör emellertid inte prövas i detta sammanhang. I stället bör man avvakta resultaten av den försöksverksamhet med faslighetsreklamationer som nu inleds vid konsumentverket. Självfallet kan emellertid denna försöksverksamhet ge de sakkunniga värdefullt underlag för deras överväganden.

Anledning finns inte heller alt nu la upp frågan om och i vad mån lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden bör göras tillämplig på tvister som härrör från fastighetsförvärv. Denna fråga hänger f. ö. nära samman med frågan om reklamationsf örf ärandet, eftersom den nyssnämnda Ivistemålslagen gäller oavsett ivisleföremålets värde, om reklamalionsorgan som regeringen besiämmer har utlåtit sig i saken.

Däremot kan del finnas skäl atl undersöka om användande av skiljeförfarande enligt lagen (1929:145) om skiljemän bör kunna ske i tvister som rör konsumenters fastighetsförvärv. Framför allt kan skyldigheten för konsumenten alt i sådana fall svara för arvoden till skiljemän hindra honom från alt göra sin rätt gällande.

I den berörda rapporten om småhus har konsumentverket också lagt fram olika förslag som syftar till en effektivare konlroll och besiktning av småhusbyggen m. m. De sakkunniga bör emellertid inle gä in på dessa frågor. De får övervägas i annat sammanhang.

Vid sidan av det tidigare berörda samrådet med konsumenltjänstut-redningen, näringsfrihelsombudsmannen och statens pris- och kartellnämnd bör de sakkunniga särskilt samråda med bygg­administrationsutredningen. Nära kontakt bör också hållas med konsumentombudsmannen, konsumentverket och bostadsslyrelsen.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. De sakkunniga bör vara oförhindrade atl, om det befinns lämpligt, lägga fram delförslag. Del kan t. ex. finnas skäl att behandla frågan om en utvidgning av avlalsvillkorslagen med förtur.

Kommittén har t. o. m. oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av kommitténs arbete. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

59. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för att utreda offentliga funktionärers tystnadsplikt (se Post- och Inrikes tidn. den 6 september 1975):

Ordförande: Holmberg, Erik G., bovrättslagman

 

75                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 59

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975) Johansson, Kurt Ove, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1975)

Sekreterare: Nordling, Kjell O., tf. rådman

Direktiv (anförande av statsrådet Geijer lill protokoll vid regeringssammanträde den 7 maj 1975):

Offentlighetsprincipen har gammal hävd i svensk rättskipning och förvaltning. Allmänheten och massmedierna har en vidsträckt insyn i de offentliga organens verksamhet. Av särskild betydelse i sammanhanget är den grundsals om allmänna handlingars offentlighet som slås fast i tryckfrihetsförordningen (TF). Del är emellertid uppenbart att offentlig­hetsprincipen inle har kunnat råda helt utan begränsning. Del föreligger ibland motstående intressen som har sådan betydelse att offentlighels-principen måste vidkännas inskränkningar. Såvitt gäller tillgången till allmänna handlingar anges dessa intressen i 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF). Av denna beslämmelse framgår atl inskränkningar kan komma i fråga av hänsyn till rikets säkerhet och dess förhållande till främmande makt eller i anledning av myndighets verksam­het för inspektion, konlroll och annan tillsyn eller för brotts förekommande och beivrande eller lill skydd för statens, menighelers och enskildas behöriga ekonomiska intresse eller av hänsyn till privatlivets helgd, personlig säkerhet, anständighet och sedlighet.

De inskränkningar som görs i offentlighetsprincipen kan ta sig formen antingen av handlingssekretess eller av tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Dessa två slag av inskränkningar skyddar samma intressen och har även i övrigt nära samband med varandra. I den konstitutionella lagstiftningen behandlas emellertid handlingssekretessen som en del av regleringen av tryckfriheten, medan tystnadsplikten ses som en begränsning av den allmänna medborgerliga yttrandefrihet som slås fast i 2 kap. I § RF. Vidare skiljer sig de två regelkomplexen radikalt från varandra i fråga om uppbyggnad och utformning. Såvitt gäller handlingssekretessen har ett genomtänkt regelsystem byggts upp i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) med anslutande kungörelser. Tyslnadspliklsregleringen, å andra sidan, består av elt stort antal delvis ganska disparata beståndsdelar. Kompetensen alt besluta tystnadspliklsföreskrifler har fram till årsskiftet 1974/75 varit splittrad på ell mycket stort antal offentliga organ. Inte bara de högsta statsorganen ulan också förvaltningsmyndigheter och kommuner har kunnat besluta sådana föreskrifier med rättsligt bindande verkan. Man har vidare ansett det möjligt atl i anställningsavtal med det allmänna som arbetsgivare ta in klausuler om lystnadsplikt. Elt särpräglat inslag i systemet är den s. k. oreglerade tystnadsplikt som fram lill den 1 januari 1975 har gällt på vissa områden.

Innan den nya RF trädde i lillämpning fanns således lystnadsplikter för den som är anställd eller fullgör uppdrag i stat eller kommun vilka hade

 

Ju: 59   Skr 1975/76:103                                                        76

uppkommit på många olika säli:. Tystnadsplikt kunde föreligga på följande grunder;

1.      Genom föreskrift i grundlag.

2.  Genom föreskrift i lag.

3.  Genom föreskrift i annan författning, vilken avser befattningshavare hos viss myndighet eller vissa myndigheter, tillhörande viss yrkeskår eller verksamma inom ett visst fält.

4.  Genom föreskrift i arbetsordning eller annan allmän föreskrift utfärdad av statlig eller kommunal myndighet beiräffande dess befattningshavare.

5.  Genom särskild tjänsteföreskrift utfärdad av statlig eller kommunal myndighet om tystnadsplikt för en eller flera befattningshavare vid myndigheten rörande viss fråga.

6.     Genom av förman meddelad tjänsteföreskrift till underordnad
befattningshavare.

7.  Genom föreskrift i kollektivavtal eUer enskilt tjänsteavtal.

8.  Till följd av tjänstens beskaffenhet eller sakens natur.

9.  Till följd av del sekretesskydd som en allmän handlings innehåll kan vara tillförsäkrat.

1 en del bestämmelser om tystnadsplikt har tagils in slrafföreskrifter. I övrigt beivras överträdelse av lystnadsplikt med stöd av det allmänna straff stadgandet om brotl mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken eller som tjänstefel.

Äv intresse i detta sammanhang är sambandet mellan tystnadsplikt och TF:s regler om det s. k. meddelarskyddet. Föreskrifterna i 7 kap. 3 § TF innebär atl en offentlig funktionärs brott mot tystnadsplikt — om meddelandet sker för publicering i tryckt skrift — kan bestraffas endast under förutsättning att tystnadsplikten är föreskriven i grundlag eller annan lag. Har tystnadsplikten annan grund föreligger straffrihet. Radioansvarighetslagen (1966:756) ger motsvarande skydd åt den som lämnar uppgifter för offentliggörande i ljudradio- eller televisionsprogram.

Införandet av nya RF har medfört vissa förändringar i rättslägel såvitt avser regleringen av tystnadsplikt. Till de frågor som löstes under arbetet med den nya regeringsformen hörde fördelningen av normgivningsmakten mellan regering och riksdag. Lösningen innebar alt gränsdragningen skulle ske i två steg. Det försia togs genom att regeringsformen antogs. Man drog då upp huvudlinjerna. Nästa steg — en närmare precisering av dessa huvudlinjer — var avsett att tas genom lagstiftning.

Regleringen i nya RF innebär alt normgivningen om offentliga funktionärers tystnadsplikt primärt läggs hos riksdagen. Vid tillkomsten av dessa regler förutsattes emellertid att hittills rådande kompetensfördelning i huvudsak skulle beslå. En kompletterande reglering skulle alltså tillkomma. Enligt grundlagberedningen (SOU 1972:15 s. 156) borde i lag endasi tas in en straffbestämmelse och det huvudsakliga angivandel av de intressen som skulle skyddas, medan regeringen däremot skulle genom verkställighetsföreskrifter kunna i detalj ange de fall dä tystnadsplikt skulle iakttas. I proposilionen med förslag till nya RF anförde jag (prop. 1973:90 s. 211) alt det borde vara möjligt för regeringen all besluta föreskrifter om tystnadsplikt i ungefär den utsträckning som hade angivits av beredningen. Detta borde dock inte ske genom verkställ ighetsf öreskrifter. Jag föreslog av denna anledning alt det i 8 kap. 7 § tredje stycket skulle tas in en bestämmelse enligl vilken regeringen efter bemyndigande i lag skulle genom förordning kunna meddela föreskrifter om förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. Liksom

 

77                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 59

övriga delegationsregler i RF kompletterades denna föreskrift av bestämmelserna om subdelegation i 8 kap. 11 S. Riksdagen biföll regeringsförslaget i de delar som jag nu har nämnl, och de nyss återgivna uttalandena i propositionen föranledde inte några erinringar under riksdagsbehandlingen.

Även i ett annat hänseende har grundlagsreformen fått återverkningar på tystnadspliktsområdet. Nya RF betraktar nämligen, som jag redan har nämnt, all tystnadsplikt som en begränsning av den medborgerliga yttrandefriheten. Eftersom RF inte medger alt de medborgerliga fri- och rättigheterna begränsas på annat sätt än genom föreskrifier meddelade i enlighet med RF:s bestämmelser, är del efter ingången av år 1975 inle möjligt att upprätthålla tystnadsplikt ulan uttryckligt författningsstöd. Detta innebär att de typer av tystnadsplikt som jag har nämnt i del föregående under punkterna 5, 6, 8 och 9 inle längre gäller sedan RF har börjat tillämpas vid årsskiftet.

I överensstämmelse med vad som hade förutsatts under förarbetena på
den nya RF förelade regeringen i januari i år riksdagen elt lagförslag som var
avsett att göra det möjligl alt i huvudsak behålla tidigare rättsläge på
tystnadspliktsområdel (prop. 1975:8). Detta förslag till lag om offentliga
funktionärers        tystnadsplikt        innehöll         huvudsakligen

delegationsbestämmelser (1, 3 och4§§). Iförslaget fanns också en materiell föreskrift om tystnadsplikt som var avsedd alt gälla inom domstolsväsendet (2 §). Lagförslaget innehöll vidare en straffbestämmelse (5 §).

Det grundläggande delegationsstadgandet, som återfanns i I §, var utformat i nära anslutning till 2 kap. 1 § TF. Enligt förslagel skulle regeringen få meddela föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer om tystnadsplikten påkallades av vissa närmare angivna intressen. Dessa var rikets säkerhet, rikets förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, privatlivets helgd, enskilds personliga säkerhet och det allmännas eller enskilds behöriga ekonomiska intresse. Vidare skulle föreskrifier få meddelas om tystnadsplikten påkallades i anledning av myndighets verksamhet för inspektion, konlroll eller annan tillsyn eller för förebyggande eller beivrande av brott. Enligt förslaget skulle regeringen vidare få överlåta åt statlig förvaltningsmyndighet eller åt kommun eller landstingskommun alt meddela föreskrifter om lystnadsplikt. Syftet med bestämmelserna i I § var dels alt ge regeringen samma kompelens som den tidigare hade haft atl besluta tystnadspliklsföreskrifler i instruktioner, statsbidragsförfattningar etc, dels att göra det möjligt att utan att bryta igenom meddelarskyddet och utan all belasta riksdagen med detaljfrågor förfatlningsreglera vissa tidigare oreglerade lystnadsplikter. Subdelegationsmöjligheten skulle enligl uttalanden i propositionen användas mycket restriktivt.

Bestämmelserna i 3 och 4 §§ var avsedda atl göra det möjligl alt genom regeringsföreskrifter ersätta tidigare oreglerad lystnadsplikt i ett par särskilt betydelsefulla hänseenden. Enligt 3 § skulle regeringen kunna meddela föreskrifter om förbud för funktionärer vid myndigheter alt yppa innehållet i ännu ej meddelade beslut som gällde myndighetsutövning mot enskild i särskilda fall samt vad någon hade yttrat i förtroende under överläggning i sådana frågor. Bestämmelserna i 4 § skulle ge regeringen möjlighet att generellt förbinda handlingssekretessen med tystnadsplikt.

1 förslagel hade vidare bland övergångsbestämmelserna tagits in etl generellt bemyndigande för regeringen att upphäva andra tystnadspliklsföreskrifler än sådana som hade tillkommit genom beslut av

 

Ju: 59   Skr 1975/76:103                                                        78

regering och riksdag gemensamt eller av riksdagen ensam. Till denna beslämmelse var knuten en viss begränsad subdelegalionsmöjlighet.

Tyslnadspliktsfrågorna berörs i viss utsträckning av de utredningsuppdrag som har anförtrotts ål massmedieutredningen (MMU) och offentlighels- och sekretesslagstiftningskommillén (OSK). I MMU:s uppdrag ingår att utreda frågan om sambandet mellan tystnadsplikt och meddelarskydd. OSK, som nyligen har avgett sitt slutbetänkande, har bl. a. haft atl överväga frågorna om tystnadsplikt beträffande innehållet i hemlig handling samt beträffande innehållet i ännu ej meddelade domar och beslut. På grund av sålunda pågående utredningsarbete skulle, som jag framhöll i propositionen (s. 60), den däri föreslagna regleringen i viss utsträckning komma alt få provisorisk karaktär. När slutresultatet av det nämnda utredningsarbetet förelåg, fick tyslnadspliktsfrågorna las upp till förnyat övervägande.

1 belänkandet med anledning av propositionen (KU 1975:10) förordade konstitulionsutskottel en utredning rörande tystnadsplikten. Enligl utskottet, som på denna punkt var enhälligt, borde i utredningsarbetet ingå all inventera, klassificera och rättsligt systematisera tystnadsplikterna samt alt med denna bakgrund göra principiella överväganden med sikte på en framlida reglering. Arbetet borde på lämpligt sätt samordnas med del pågående arbetet inom MMU och OSK och bedrivas så skyndsamt atl utredningsresultatet kunde bedömas i samband med förslagen från dessa utredningar enligl deras nuvarande direktiv.

En majoritet i utskottet uttalade också att uiredningen kunde ligga till grund för en lagreglering som i preciserad form anger de ramar inom vilka regeringen bemyndigas röra sig. Majoriteten intog vidare den ståndpunkten att lagstiftningen om offentiiga funktionärers tystnadsplikt borde uppskjutas lill dess tystnadsplikterna närmare hade karllagts och frågan kunde ses i elt större sammanhang i samband med förslagen från MMU, OSK och 1973 års fri- och rättighelsutredning. Med hänvisning till bl. a. denna ståndpunkt avstyrkte utskottet lagförslaget. Riksdagen följde utskottet (rskr 1975:62).

Den utredning som riksdagen har hemställt om bör nu tillsättas. Jag kan nämna atl visst förberedande utredningsarbete rörande tystnadspliktsfrågorna redan har utförts inom justiliedepartemenlet.

I utredningens uppdrag bör först och främst ingå att inventera de föreskrifter om tystnadsplikt som f. n. förekommer inom de statliga och kommunala verksamhelsområidena. Uiredningen bör vidare i görligaste mån kartiägga omfattningen av och innehållet i de oreglerade tystnadsplikter som förelåg vid årsskiftet 1974/75. Mot bakgrund av vad som kan framkomma vid dessa undersökningar bör utredningen bedöma vilka intressen som i fortsättningen över huvud tagel skall kunna föranleda föreskrifier om tystnadsplikt saml ange efter vilka grunder och i vilken utsträckning offentlighetsprincipen bör vika av hänsyn till dessa intressen.

En huvuduppgift för utredningen bör vara alt med utgångspunkt i de överväganden som jag nu har nämnl ta ställning till hur regelsystemet på tystnadspliktens område bör vara uppbyggt och hur reglerna kan förenhelligas. Av särskilt intresse i detla sammanhang är frågan hur kompetensen att besluta föreskrifter om tystnadsplikt skall fördelas mellan olika offentliga organ, i försia hand mellan riksdagen och regeringen. Uiredningen bör lägga fram förslag till lämplig delegationslagstiftning.

Som jag tidigare har nämnt kan den som har lämnat meddelande för offentliggörande i tryckt skrift eller i ljudradio- eller televisionsprogram

 

79                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 60

straffas för brotl mol tystnadsplikt endast om tystnadsplikten är föreskriven i grundlag eller annan lag. Utredningen bör överväga om föreskriftens konstitutionella beskaffenhet på detta sätt bör vara avgörande för om meddelarskydd skall föreligga. I denna fråga bör uiredningen samråda med MMU. Denna utredning har i ett yttrande i lag­stiftningsärendet om offentliga funktionärers tystnadsplikt förklarat att den överväger alt i förslagel till ny grundlag om yttrandefriheten i tryckt skrift, radio, television och film ta upp en bestämmelse atl meddelarskyddet skall genombrytas av lagsladgad tystnadsplikt endast i de fall som anges i särskild lag. Även såvilt gäller förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarskydd bör utredningen lägga fram erforderliga författningsförslag. Den bör härvid beakta också sådan lystnadsplikt som gäller för andra än offentliga funktionärer.

Utredningen bör också överväga det särskilda spörsmål som gäller möjligheterna atl i kollektivavtal eller individuella anställningsavtal med staten eller kommun som arbetsgivare ta in klausuler om tystnadsplikt.

Visst samband med den senast nämnda frågan har del syslem med tystnadspliktsförbindelser och tystnadspliktsbevis som hittills har tillämpats inom vissa förvaltningsområden. Utredningen bör överväga om dokument av sådanl slag bör förekomma även i fortsättningen och hur dessa i förekommande fall bör vara utformade.

Det nuvarande rättsläget i fråga om offentliga funktionärers tystnadsplikt är otillfredsställande i flera hänseenden. Framför allt är det betänkligt all det efler de oreglerade tystnadsplikternas bortfallande inle går att upprätthålla någon generell tystnadsplikt beiräffande innehållet i hemlig handling samt att det på vissa vikliga områden saknas tystnadsplikt till skydd för enskildas personliga integritet. Vidare är det från praktiska synpunkter olämpligt atl regeringen inte kan meddela några som helst föreskrifter om tystnadsplikt och inte ens kan upphäva eller begränsa föreskrifter om tystnadsplikt som den själv har beslutat. Del är därför av vikt att utredningsarbetet bedrivs med stor skyndsamhet. För att frågan skall kunna behandlas av riksdagen under våren 1976 samtidigt med de förslag som kan föranledas av övriga på området verksamma utredningars arbete bör utredningsuppdraget vara slutfört senast vid utgången av år 1975.

Kommittén har under tiden maj - oktober 1975 hållit fem sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas avge sitt betänkande i december 1975.

60. Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare

 

Ju: 60   Skr 1975/76:103                                                        80

Ledamöter: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, led. av riksdagen Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen

Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiv    (anförande    av    statsrådet    Lidbom    till    protokoll    vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):

Det svenska jordbruket kännetecknas f. n. av att den odlade arealen och antalet brukningsenheter minskar. Under tiden 1956 — 1973 har den totala åkerarealen minskal med omkring 500 000 hektar. Arealen åker, som brukas av ägaren, har under perioden minskat med 29 %, medan den arrenderade åkern har ökat med 24 %. Den. relativa andelen arrenderad åker ökar med gärdsstorlek upp t.o.m. gruppen 50-100 hektar inom vilken arrenderad åker år 1971 utgjorde 49 % av hela åkerarealen. Inom den minsta storieksgruppen, 2-5 hektar, utgjorde andelen samtidigt endast 10%.

De pågående strukturförändringarna inom jordbruket kan belysas med följande tal. Under perioder 1956 — 1973 ökade den genomsnittliga åkerarealen per företag med omkring 65 %. Ökningen för helt och delvis arrenderade förelag var 63 resp. 60 %, medan den var endast 35 % för företag som brukas av ägaren. Vidare har helt arrenderade förelag i genomsnitt slörre åkerareal än delvis arrenderade som i sin tur är i medeltal betydligt större än förelag som brukas av ägaren.

Tillgängligt statistiskt material ger otvivelaktigt vid handen att arrendeformen har fått ökande betydelse inom den svenska jordbruks­näringen. Särskilt påtaglig är dess roll när det gäller att åstadkomma större brukningsenheter. Mycket talar för att denna utveckling kommer atl fortsätta.

Genom 1907 års nytljanderätlslag lades grunden till den moderna arrenderätten. Redan i sin ursprungliga utformning innebar lagen åtskilliga tvingande bestämmelser lill skydd för arrendatorns intressen. Är 1943 tillkom de s. k. sociala ariendereglerna, som gav vissa jordbruks-arrendalorer möjlighet alt sitta kvar på arrendestället efter den avtalade arrendetidens utgång (optionsrätt). Detla innebar en avsevärd förbättring för många arrendalorer. När jordabalken (JB) tillkom, omarbetades beslämmelserna om jordbruksarrende. De sociala arrendereglerna avskaffades och ersattes av bestämmelser om direkl besittningsskydd, moisvarande det som redan fanns för bostadshyresgäst och bostadsarrendalor. För atl besittningsskyddet inte skulle kunna sättas ur spel genom arrendevillkor infördes normer för bestämmande av arrendeavgiften och andra villkor för fortsalt upplåtelse.

Vidare infördes bestämmelser om minsta tid vid upplåtelse av jordbruksarrende saml om uppsägning av arrendeavtal och verkan av underlåten uppsägning. Reformen innebar vidare vikliga nyheter i fråga om bestämmande av arrendeavgiften, arrendeställets skick och underhåll, jordägarens byggnadsskyldighet samt om avräkning mellan jordägaren och arrendalorn.

 

81                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 60

Vid jordbruksarrende skiljer JB mellan gårdsarrende, vid vilket upplåtelsen avser också bostad åt arrendalorn, och andra jordbruks­arrenden, s. k. sidoarrenden. Mellan de båda arrendeformerna föreligger det avgörande skillnader i fråga om den rättsliga regleringen. Sålundagäller för sidoarrende i motsats till gårdsarrende inget krav på minimitid för upplåtelsen. Vid sidoarrende finns dessutom besittningsskydd för arrendalorn bara om arrendetiden överstiger elt år. Gårdsarrende kan föreligga bara när arrendalorn är fysisk person (prop. 1970:20 del B 2 s. 861).

Genom tillkomsten av JB omgestaltades förfarandet i arrendetvister. Bl. a. inrättades efter förebild av förfarandet i hyreslvisler särskilda statliga arrendenämnder med representanter för partsorganisalionerna. Arrendenämnds uppgift är i första hand alt medla i arrendetvister men också att pröva vissa tvister, t. ex. tvist om rätt till förlängning av avtalet eller om villkoren för fortsatt arrende i de fall förlikning inte kan träffas. Part som är missnöjd med nämndens beslut kan i allmänhet klandra beslutet genom att väcka talan vid fastighetsdomstol.

De allmänna beslämmelserna om arrende ålerfinns i 8 kap. JB, medan 9-11 kap. upptar de särskilda bestämmelserna om jordbruks-, bostads- resp. anläggningsarrende. För samtliga former av arrende gäller dessutom bestämmelserna i 7 kap. JB om nyttjanderätt i allmänhet. Bestämmelser om förfarandet vid arrendenämnd har meddelats i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder. På grund av lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken är den nya arrendelagstiftningen i viss utsträckning tillämplig också på avtal som har ingåtts före år 1972, och då JB trädde i kraft.

Riksdagen har nyligen uttalat sig för utredning och översyn dels av vissa arrenderättsliga frågor som tagits upp i motioner, dels av frågan om överprövning av arrendenämnds avgöranden (LU 1974:35, rskr 1974:343, LU 1975:18, rskr 1975:134, jfr LU 1975:6 och II).

De nya arrendebestämmelserna har tillämpats under begränsad tid. Erfarenheterna av hur de fungerar i praktiken är knapphändiga. Såvitt känt synes dock den nya arrendelagstiftningen i stort sett ha fungerat väl.

Vad som har förekommit vid riksdagsbehandlingen av de motioner som väckts på detta rättsområde visar emellertid att det finns anledning att närmare undersöka om arrendelagstiftningen kan förbättras på vissa punkter. Någon allmän översyn av arrendelagstiftningen som syftar till djupare ingrepp i lagstiftningens grunder är dock inte påkallad. Jag förordar därför alt en begränsad översyn av den aktuella lagstiftningen görs. Översynen bör anförtros särskilt tillkallade sakkunniga.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

En av de mest diskuterade frågorna på det arrenderättsliga området gäller normerna i 9 kap. 9 § JB för fastställande av arrendeavgift och andra villkor vid förlängning av avtal om jordbruksarrende. Vid tillkomsten av bestämmelserna framhölls att de utgör ett komplement till besittnings­skyddet och att de inle är avsedda att fungera som ett skydd mot befogade ändringar av gällande avtalsvillkor. Arrendalorn borde därför vara skyldig att finna sig i en sådan höjning av arrendeavgiften som med hänsyn till prisutvecklingen och andra omständigheter framstår som skälig. Vid sin bedömning av jordägarens krav har arrendenämnden således att utgå från rådande marknadsförhållanden och i första hand söka ledning av vad som gäller vid jämf öriiga arrenden.

De normer för bestämmande av arrendeavgiften vid förlängning som jag översiktligt har redogjort för har kritiserats bl. a. i motionen 1974:975.

6   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 60   Skr 1975/76:103                                                        82

Bristen på jordbruksarrenden i förening med etl ökande antal sidoarrenden och s. k. specialarrenden, som båda kännetecknas av att arrendalorn ofla får sina fasta kosinader läckta i annan rörelse, sägs leda till en orimligt hög prisnivå som inte speglar den skäliga marknadsnivån. I motionen anförs alt avgiftsnormen bör utformas så att med skälig arrendeavgift avses en avgift som är anpassad efter arrendeställets karaktär och avkastningsförmåga.

Vid sin behandling av motionen 1974:975 fann lagutskottet på grundval bl. a. av uppgifier som lämnals under remissbehandlingen av motionen att prisutvecklingen visserligen gav anledning till oro men all remissutfallet i övrigt var sådanl alt utskottet för sin del inte ansåg sig kunna tillstyrka det ändringsförslag som framförts i motionen. I stället borde, så som förulskickals i direktiven till den nyligen tillsatta jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07), en utredning av frågan om ökade möjligheter lill skälighets­prövning av arrendevillkor komma till stånd snarast (LU 1974:35 s. 46). Utskottets hemställan i denna del bifölls av riksdagen (rskr 1974:343).

För de sakkunniga blir del en viktig uppgift atl överväga de frågor som har aktualiserats vid riksdagsbehandlingen av motionen 1974:975. 1 denna del bör utredningsarbetet till att börja med inriktas på alt la fram uppgifter om hur beslämmelserna i 9 kap. 9 § JB har tillämpats. Äv särskilt intresse är därvid alt få utrett i vad mån utgående arrendeavgifter, baserade på marginalkostnadsberäkningar, har inverkat på avgiftsnivån i allmänhet.

Som chefen för jordbruksdepartementet anförde i direktiven för jordförvärvsulredningen är del av slor betydelse all del finns lillgång till arrendemark på skäliga viUkor när det gäller alt skapa förutsättningar för jordbruksintresserade personer ulan egel kapital all ägna sig åt jordbruk. Om del vid översynen av arrendelagstiftningen visar sig atl arrendeavgifterna stigit i så hög grad alt detta önskemål inle tillgodoses, bör de sakkunniga överväga vilka ändringar som bör företas i de nuvarande villkorsnormerna. I denna del bör det stå de sakkunniga fritt att lägga fram de ändringsförslag som de finner vara mest ändamålsenliga för att dämpa prisutvecklingen vid upplåtelse av jordbruksarrende.

En lösning som de sakkunniga bör undersöka närmare är den som föreslagits i motionen 1974:975 och som innebär en anknytning av vederlagets storlek till bl. a. arrendeställets avkastningsförmåga. Därvid bör självfallet de synpunkler beaktas som har framförts vid remissbehandlingen av motionen. Men också andra lösningar bör prövas.

Självfallet bör de sakkunniga i denna del av utredningsarbetet ägna särskild uppmärksamhet åt frågan vilka följder för utbudet av jord­bruksarrenden som en ändring av JB:s villkorsnormer kan föra med sig. Görs de nya reglerna alltför restriktiva, kan del få negativa effekter i fråga om utbudet.

Som har framhållits i de förut nämnda direktiven för jordförvärvsutredningen finns det etl samband mellan jordförvärvs-lagstiftningen och därmed sammanhängande markfrågor, på ena, och jordbruksarrende på andra sidan. De sakkunniga bör därför hålla nära kontakt med jordförvärvsutredningen.

Enligl JB gäller inle reglerna om gårdsarrende ifall dödsbo är arrendator. 1 stället skall reglerna om sidoarrende tillämpas. Detta har kritiserats i motionen 1974:976. Enligt motionärerna bör dödsboarrenden betraktas som gårdsarrenden. Med anledning av motionen har riksdagen hemställt om utredning av frågan om stärkande av dödsbos besittningsskydd för det fallet atl jordarrendator avlider under löpande arrendeperiod (LU 1974:35, rskr 1974:343). De sakkunniga bör överväga denna fråga med beaktande av vad

 

83                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 60

som förekommit vid riksdagsbehandlingen av motionen i denna del och lägga fram förslag lill de ändringar som kan befinnas påkallade. I detta sammanhang bör de sakkunniga också överväga vad som bör gälla i motsvarande situation vid bostadsarrende.

Genom uppsägning kan såväl jordägaren som jordbruksarrendatorn begära ändring av arrendevillkoren. Uppsägningen gäller — oberoende av från vilken sida den görs — i princip avtalets upphörande. Om arrendalorn i uppsägningen har begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, har han emellertid kvar sin rält till förlängning av avtalet. Själva besiltningsskyddsproceduren inleds med att jordägaren tillställer arrendalorn ett s. k. avflyttningsmeddelande, dvs. ett skriftligt meddelande av innehåll att arrendalorn skall hänskjuta tvisten lill arrendenämnden inom viss tid, om han inte går med på all flytta (jfr 9 kap. 10 § JB). JB innehåller inle någon beslämmelse om när avflyttningsmeddelande senast skall ha lämnals arrendalorn. Del kan således lämnas efter arrendetidens utgång. Hänskjuter arrendalorn inle tvisten lill arrendenämnden inom föreskriven tid efter del han fått del av avflytlningsmeddelandel, förfaller arrendatorns rätt lill förlängning. Detta gäller även i del fallet all arrendalorn har sagt upp avtalet för omreglering av villkoren.

De bestämmelser för vilka jag här har redogjort översiktligt har blivit kritiserade bl. a. i motionen 1974:975. Parterna sägs ha svårt alt förstå varför avtalet skall behöva sägas upp lill upphörande, när de är överens om förlängning och endast vill ha de fortsatta arrendevillkoren prövade. Även proceduren med dubbla meddelanden — uppsägning och avflyttningsmeddelande — ter sig i det åsyftade fallet för många svårförståeligt. Vidare anser motionärerna atl det är mindre tillfredsställande alt del saknas bestämmelser om lid för lämnande av avflyttningsmeddelande vid arrende.

Motsvarande bestämmelser vid hyra, vilka har tjänat som förebild för reglerna om förfarandet i besitlningsskyddstvisler på arrendeområdet, har ändrats genom 1973 års hyreslagsreform. Bl. a. infördes då bestämmelser om när avflyttningsmeddelande senast måste ha lämnats för all uppsägning skall vara giltig (12 kap. 49 § andrastycket JB).

Jag ämnar denna dag begära bemyndigande alt tillkalla särskilda sakkunniga för att göra en översyn av vissa delar av hyresrätten. I det lagstiflningsuppdragel kan frågan om skilda procedurer i förlängnings- och villkorsfrågor komma att aktualiseras. De sakkunniga som jag nu föreslår tillkallade för alt se över delar av den arrenderältsliga lagstiftningen bör vara oförhindrade att överväga motsvarande spörsmål på sitt lagslift-ningsområde. En lösning som ligger nära till hands för atl nå en förenkling av regelsystemet både inom arrende- och hyresrätten är atl ställa upp krav pä atl i uppsägningen skall anges om den avser avflyttning eller villkorsändring. Etl sådant system fordrar dock någon form av skyddsregel för arrendalorn för det fallet atl upplålaren får bifall till sitt yrkande om villkorsändring men arrendalorn eller hyresgästen finner sig inle kunna fortsätta avtalet på de nya villkoren. I en sådan situation måste m. a. o. rättighetshavaren kunna frigöras från avtalet. Jag är medveten om att en sådan lösning inrymmer åtskilliga problem men den förtjänar enligl min mening alt övervägas förutsättningslöst, eftersom den nära torde ansluta inte minsl till parternas egna värderingar. Utredningarna bör i denna del ha fria händer all söka andra lösningar. Om arrendatorns uppsägning för omreglering av arrendevillkoren utformas efler mönster av vad som gäller Om bostadshyresgäsls uppsägning för samma ändamål, bör de sakkunniga

 

Ju: 60   Skr 1975/76:103                                                   84

beakta vad lagutskottet framhållit om att del även vid jordbruksarrende bör gälla en tidsfrist inom vilken avflyttningsmeddelande skall lämnas så att man undviker att förlängningsfrågan hålls svävande under lång tid efter arrendetidens utgång. 1 detta sammanhang bör de sakkunniga överväga också den vid riksdagsbehandlingen av motionen 1974:975 aktualiserade frågan om uppsägnings innehåll.

I denna del av lagstiflningsuppdragel bör den nu aktuella utredningen hålla nära kontakt med utredningen för översyn av hyreslagstiftningen.

Vid utformningen av nya regler för jordbruksarrende bör de sakkunniga överväga om man bör behålla det samband som nu finns mellan jord­bruksarrende och bostadsarrende i olika hänseenden eller om detta samband i något hänseende sorn berörs av de sakkunnigas förslag bör brytas (jfr 10 kap. 6 §JB).

Del besittningsskydd som tillkommer jordbruksarrendalor får enligt 9 kap. 8 § första stycket 3 JB vika, om jordägaren gör sannolikt att han skall ta arrendestället under eget bruk. Jämställt med delta fall är att jordägarens make eller avkomling skall bruka arrendestället. Någon prövning av det lämpliga i att arrendestället övertas av jordägaren eller hans anhöriga skall inle ske i förlängningslvislen.

Frågan om besittningsskyddet vid jordägarens självinlräde har nyligen behandlats av riksdagen (LU 1975:6). Lagutskottet har därvid förutsatt att frågan ägnas uppmärksamhet i samband med atl andra delar av arrenderätten ses över. De nu tillkallade sakkunniga bör la under övervägande också denna fråga och med beaktande av de synpunkter som förts fram vid riksdagsbehandlingen lägga fram de förslag de sakkunniga finner påkallade.

Till JB har från 1907 års nyttjanderättslag ulan större ändringar i sak förts över bestämmelserna om arbetsavtal i samband med arrende (9 kap. 36-39 §§ JB). De gäller emellertid endast vid jordbruksarrende och fiskearrende. Syftet med beslämmelserna är bl. a. att arrendalorn i förväg skall veta i vilken omfattning och vid vilken tidpunkt han skall arbeta åt annan. Beslämmelserna om arbetsavtal framstår som otidsenliga och kan i vissa fall få stötande effekter. Bl. a. torde regleringen ha den verkan att en beslämmelse i etl arrendeavtal om skyldighet för arrendalorn att utföra arbete i form av sådana dagsverken knappast kan anses vara obillig mot arrendalorn eller anses strida mot god sed i arrendeförhållanden. Det får ankomma på de sakkunniga att se över de aktuella bestämmelserna. Det är dock möjligt att man inte bör helt slopa beslämmelserna, eftersom vissa av dem utgör elt skydd för arrendalorn, nämligen genom atl garantera honom rätt till arbete hos jordägaren.

Det direkta besittningsskyddet vid bostadsarrende gäller bara om det finns hus som åsatts taxeringsvärde då avtalet senast kan sägas upp av jordägaren (10 kap. 4 § första stycket 1 JB). Frågan om en ändring av bestämmelserna härom, har nyligen behandlals av riksdagen (LU 1975:18, rskr 1975:134). Del bör ankomma på de sakkunniga alt med beaktande av de synpunkler som har framförts vid riksdagsbehandlingen pröva den i ärendet aktualiserade frågan om en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelserna om besittningsskydd vid bostadsarrende. Skulle de sakkunniga därvid komma fram till att det nuvarande kravet på att arrendestället skall vara bebyggt med hus som åsatts taxeringsvärde måste jämkas för atl tillgodose rimliga krav på besittningsskydd, bör de sakkunniga försöka finna en lösning som inte leder lill att en från början ej besiltningsskyddad upplåtelse kommer in under besittningsskyddet eller en

 

85                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 61

ursprungligen besiltningsskyddad upplåtelse faller utanför besittnings­skyddet uteslutande till följd av att byggnadens värde ökat resp. minskat på grund av förändringar i penningvärdet.

Den 1 juli 1975 inrättas en ny myndighet, boslädsdomstolen, för överprövning av hyresnämnds avgöranden. I samband med att boslädsdomstolen inrättades uttalade jag att mycket talar för att mot­svarande instans- och fullföljdsordning också genomförs beträffande arrendeärenden men att frågan behövde utredas närmare (prop. 1974:151 s. 86). Riksdagen har nyligen uttalat att det är angeläget alt en sådan utredning kommer till stånd (LU 1974:35, rskr 1974:343).

De sakkunniga bör mot bakgrunden av den beslutade hyresprocessreformen överväga hur instans- och fullföljdsordningen i arrendetvister bör vara utformad. En möjlighet är att låta en ny överinstans visserligen bli en självständig myndighet, men knyta den kanslimässigt till någon befintlig myndighet, exempelvis bostadsdomstolen eller någon av hovrätterna. Jag vill inte heller utesluta alt det kan vara lämpligt att låta boslädsdomstolen överpröva arrendetvister. Den omständigheten att överprövningen av hyresnämnds avgöranden har lagts på myndighet utanför del allmänna domstolsväsendet bör dock inle hindra de sakkunniga från att söka andra lösningar av frågan för arrendetvisternas vidkommande. Det är inte säkert atl den fullföljds- och instansordning som har införts på hyressidan lämpar sig på arrenderättens område. Det bör därför stå de sakkunniga fritt att försöka finna en lösning inom ramen för det allmänna domstolsväsendet.

De sakkunniga bör vidare överväga frågan om räntebestämmelser, motsvarande dem som ålerfinns i 12 kap. 53 § andra stycket JB, bör meddelas på arrenderättens område (jfr prop. 1975:102 s. 137).

De sakkunniga bör vara oförhindrade att, om del befinnes lämpligt, lägga fram delförslag.

I detta ärende har samråd ägt rum med chefen för jordbruksdepartementet.

Kommittén har t.o.m. oktober 1975 hållit elt sammanträde. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

61. Utredningen (Ju 1975:05) om väktarutbildning

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för att utreda frågan om utbildning av väktare (se Post-och Inrikes tidn. den 28 juni 1975):

Utredningsman: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen

Sekreterare: Ogvall, Dan O., tf. rådman (fr.o.m. den 18 november 1975)

Lokal: Departementens kommittéer. Box 347,401 25 Göieborg, tel. växel 031 /17 38 00 (sekreteraren)

Direktiv     (anförande     av     statsrådet     Geijer    till    prolokoll    vid regeringssammanträde den 17 april 1975):

 

Ju: 61    Skr 1975/76:103                                                       86

Genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag har införts etl krav på obligatorisk auktorisation för alla som yrkesmässigt åtar sig att för andras räkning utföra bevakningsuppgifler. Lagen trädde i kraft den I juli 1974 (prop. 1974:39, NU 1974:12, rskr 1974:125). Den är tillämplig på alla slag av bevakningsföretag men gäller inte statliga och kommunala myndigheler.

F. n. finns i Sverige två större bevakningsföretag. Bevaknings AB Securilas som är privatägt och Allmänna Bevaknings ÄB (ABAB) som genom Statsföretag ÄB ägs av staten. Securilas och ABAB svarar tillsammans för ca 75 % av marknaden. Övriga företag är mindre eller medelstora och har mestadels elt lokall begränsat verksamhetsområde. Som exempel på uppdrag sorn dessa förelag brukar åta sig kan nämnas bevakning av fastigheter, byggnadsplalser, anläggningar, fartyg osv. samt övervakning av kunder i varuhus och butiker.

Avsikten bakom den nya lagstiftningen var främst alt lillgodose samhällets intresse av atl bevakningsförelagens verksamhet blir föremål för viss kontroll och sker under betryggande former. När jag i början av förra året anmälde förslaget lill lagen framhöll jag sålunda atl den som anlitar ett bevakningsförelag bör få en viss garanti för alt företaget på elt seriöst sätt kan fullgöra sitt uppdrag och alt dess personal uppfyller vissa krav bl. a. med avseende på pålitiighel och laglydnad. Jag betonade också betydelsen av alt samhället har insyn i och kontroll över bevakningsförelagen för all i tid kunna hindra uppkomsten av eller utvecklingen mol något som närmast kan uppfattas som privata poliskårer eller bevakningskårer.

Lagen om bevakningsförelag innehåller bl. a. följande föreskrifier. Som förutsättning för auktorisation gäller alt sådan får beviljas bara om verksamheten kan antas bli bedriven på ell sakkunnigt och omdömesgillt säll. Vid prövningen därav skall särskilt beaktas atl företagel har en lämplig organisation och planläggning av sin verksamhet (3 §). All personal hos auktoriserat bevakningsföretag — liksom också föreståndare för verksamheten och styrelseledamöter i företaget — skall vara godkänd vid prövning med avseende på laglydnad, medborgerlig pålitlighet och lämplighet i övrigt (4 §). Fråga om auktorisation prövas av länsstyrelsen (5 § första stycket), som också utövar tillsyn över auktoriserat bevakningsförelag (8 §). Länsstyrelsen är skyldig atl inhämta yttrande från rikspolisstyrelsen (RPS) i ärende om auktorisation (5 § andra stycket). Den prövning som skall ske beiräffande personalen i fråga om laglydnad m. m. görs i vissa polisdistrikt av polisstyrelsen och i övriga fall av länsstyrelsen (6 §). Den som är godkänd för anställning i auktoriserat bevakningsföretag och har till uppgifl all utföra bevakningstjänst (väktare) åtnjuter skydd som avses i 17 kap. I § brottsbalken (7 §). Sistnämnda bestämmelse får bl. a. lill följd alt våld mot väktare i hans yrkesutövning i princip skall bedömas enligt de strängare regler i brottsbalken som gäller för våld mot tjänsteman.

När del gäller utbildning av väktare bygger lagen på förutsättningen alt det liksom tidigare skall ankomma på de enskilda bevakningsföretagen att själva sörja för utbildningen av sin personal. I 12 § har emellertid föreskrivits atl RPS efler samråd med berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer skall meddela närmare föreskrifier om utbildningen av väktare samt om väktares uniform och utrustning i övrigt. I motiveringen till denna föreskrift framhöll jag i proposilionen den stora betydelsen av att den personal som fullgör bevakningsuppgifter av olika slag och som därvid kan ställas inför en rad skiftande problem och svårigheler har fåll en i förhållande till dessa uppgifter lämpligt avpassad utbildning. Jag ansåg det därför betydelsefullt alt söka nå fram till mera enhetliga normer än tidigare på detla område.

 

87                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 61

Lagen om bevakningsföretag innehåller inte någon beslämmelse som medför atl en väktare i denna sin egenskap får några särskilda befogenheter i fråga om möjligheten atl ingripa mot andra personer eller atl använda våld för att genomföra i arbetsuppgifterna ingående åtgärder. En ordningsvakt — dvs. en person som med stöd av 90 § polisinslruktionen (1972:511) har fått förordnande all utföra polisbevakning utan atl vara anställd inom polisväsendet — har däremot en del sådana befogenheter. Om inte annat framgår av förordnandet får en ordningsvakt sålunda i vissa fall tillgripa våld för att lösa en uppgift som faller inom ramen för hans uppdrag samt tillfälligt omhänderta bl. a. den som uppträder ordningsstörande. Väktare ulan Ordningsvaktsförordnande har däremot i detla hänseende bara den rätt som enligt 24 kap. 7 § rättegångsbalken tillkommer envar, nämligen att gripa bl. a. den som ertappas på bar gärning eller flyende fot när del är fråga om brott som kan bestraffas med fängelse.

I ärendet angående bevakningsförelagen togs inle upp frågor beträffande ordningsvakternas verksamhet. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jag emellertid senare tillkallat en sakkunnig med uppdrag alt göra en översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (Ju 1974:15). Bland de ämnen som särskilt borde uppmärksammas under denna översyn framhölls i direktiven frågorna om ordningsvakternas utbildning. De föreskrifier som nu gäller i detta hänseende har utfärdats av RPS och avser utbildning av sådana ordningsvakter som anlitas för ordningshållning vid offentliga tillställningar o. d. Polisväsendet svarar för denna utbildning som f. n. omfattar, förutom självstudier, en instruktörsledd kurs på minst 16 timmar. Kursdeltagarna får ingen ersättning från statsverket för förlorad arbetsförtjänst under utbildningen eller för kostnader för resor, kost eller logi.

Med stöd av bestämmelserna i 12 § lagen om bevakningsf öretag har RPS, efter samråd med berörda arbetsmarknads- och branschorganisationer, samtliga länsstyrelser samt vissa andra myndigheter och organisationer, den 1 oktober 1974 utfärdat provisoriska föreskrifter för utbildning av väktare samt föreskrifter angående väktares umformering ocb utmstning. De provisoriska föreskrifterna för utbildningen fömtsätter för både hel- och deltidsanställd personal en grundutbildning som omfattar dels en introduktionskurs, dels undervisning i ämnena allmän väktarkunskap, brandförsvar, väktartjänst och skyddsljänsl samt kunskapsprov i anslutning till utbildningen. Härtill kommer enligl föreskrifterna praktisk yrkesträning. Grundutbildningen omfattar sammanlagt 217 timmar. För särskilda bevakningsuppgifler förutsätts specialutbildning" t. ex. hund-förarulbildning. De kunskaper som erhåUs genom grund- och special­utbildning skall enligt föreskrifterna vidmakthållas och förbättras genom fortbildning. För korttidsanslälld personal, dvs. personal som under högsl tre månader företrädesvis sommarlid anlitas under ordinarie väktares ledighet, ställs kraven på utbildning lägre.

I anslutning lill utfärdandet av de nu berörda provisoriska föreskrifterna har RPS i en skrivelse till juslitiedepartemenlel den 3 oktober 1974 hemställt att regeringen föranstaltar om en särskild utredning angående samhällets ansvar och principerna i övrigt för utbildning av väktare. Enligl vad som anförs i skrivelsen har RPS inte ansett det möjligt att f. n. ålägga företagen en utbildning som faktiskt skulle svara mot behovet. 1 skrivelsen framhålls all vid det samrådsförfarande som ägt rum starka betänkligheter har framförts   beträffande   kostnadsfrågorna,   varvid   särskilt   pekats   pä

 

Ju: 61    Skr 1975/76:103                                                       88

svårigheterna för små och medelstora förelag atl administrativt och
ekonomiskt       kunna       genomföra       utbildningen.      Från

arbetstagarorganisationernas sida har man enligl skrivelsen hävdat att väklarutbildningen bör integreras och jämställas med annan yrkesutbildning som samhället har ansvaret för. Även från andra håll har förslag väckts om någon form av centraliserad utbildning. Vidare framhålls i skrivelsen bl. a. att de problem som är förknippade med utbildningen av deltids- och korttidsanslälld personal är svårlösta samt att praktiska svårigheler föreligger att anpassa utbildningen till olika förelags verksamhetsinriktning. I skrivelsen anförs sammanfattningsvis alt RPS inte anser del möjligt alt under nuvarande förhållanden få till stånd en tillfredsställande utbildning. Hela denna fråga lorde, sägs det i skrivelsen, kräva en närmare utredning angående själva grundprinciperna om ansvaret för utbildningen m. m.

Frågan om väklarutbildningen har aktualiserats även av Svenska transportarbetareförbundet och Sveriges arbetsledareförbund genom skrivelser den 28 januari och den 6 februari 1975 lill chefen för justitile-departementet. Även i dessa skrivelser betonas svårigheterna för små och medelstora företag att kunna genomföra en tillfredsställande yrkesutbildning.

Som framgår av mina uttalanden i propositionen till lagen om bevakningsföretag anser jag att frågan om väktarnas utbildning har stor betydelse. Delta hänger inte samman enbart med synpunkten att den som vänder sig lill elt bevakningsföretag som är auktoriserat och alltså under­kastat konlroll från det allmännas sida bör kunna lita på alt standarden på förelagets personal är betryggande. Vad som dessutom gör utbildningsfrågan särskilt viklig är den speciella ställning i förhållande till allmänheten och till polisen och andra myndigheter som kan följa med en bevakningstjänstgöring av det slag som det här är fråga om. Det är enligt min mening därför angelägel alt utbildningsfrågan följs upp redan från början sä att den praktiska tillämpningen får en utformning som motsvarar de syften och värderingar som ligger till grund för den nya lagstiftningen. Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn lill de framställningar som har gjorts i ärendet anser jag att en utredning i frågan nu bör komma till stånd. Jag förordar alt en särskild sakkunnig tillkaUas för att göra denna utredning.

Huvuduppgiften för den sakkunnige blir att lägga fram förslag till en utformning av utbildningen som är ägnad atl göra väktarpersonalen väl skickad att utföra uppdrag av sådant slag som normalt brukar anförtros bevakningsföretag. Det utmärkande för de uppdrag som det här är fråga om är i allmänhet atl behovel av bevakningen har sin grund i något speciellt förhållande, t. ex. den aktuella byggnadens eller platsens karaktär och läge, den där bedrivna verksamhetens inriktning och omfattning eller andra liknande faktorer som gör att behovet av en fortlöpande kontroll och bevakning blir mera framträdande än normalt. Med hänsyn till det samband som råder mellan arbetsuppgifternas arl och behovet av utbildning synes det emellertid i förevarande sammanhang finnas anledning att företa en närmare karlläggning av omfattningen och frekvensen av olika förekommande typer av bevakningsuppdrag. Det är därvid angeläget att se efler i vad mån bevakningsföretagen under senare lid kommit alt ägna sig åt uppgifter av annal slag än som tidigare hört lill deras normala verksamhet samt att söka få en uppfattning om den framlida utvecklingen för branschen. Även om det skulle visa sig att i bevakningsföretagens nuvarande verksamhet i vissa, fall kan ingå arbetsuppgifter eller moment

 

89                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 61

som i första hand bör ankomma på något samhälleligt organ, främst polisväsendet, kan målet för utbildningen självfallet inte få bli alt sätta väktarpersonalen i stånd att mera allmänt svara för upprätthållandet av ordning och säkerhet eller eljest fullgöra sådana uppgifter som av sakliga eller principiella skäl rimligen skall höra till polisens verksamhetsområde. Det är därför angeläget att frågan om gränsdragningen mellan bevakningsföretagens verksamhet och sådana arbetsuppgifter som bör ankomma på polisväsendet uppmärksammas särskilt. Det synes sålunda lämpligt atl den sakkunnige som en utgångspunkt för sina överväganden söker kartlägga och avgränsa de arbetsuppgifter för bevakningsföretagen som man mot bakgrund av del anförda bör räkna med vid utbildningsfrågans bedömning.

Jag vill också i detta sammanhang peka på den viktiga skillnad som föreligger mellan å ena sidan väktare, dvs. en person som är godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift atl ulföra bevakningstjänst, och å andra sidan ordningsvakt med förordnande enligl

90 § polisinstruktionen. Del har tidigare inle varit ovanligt alt sådan
personal i bevakningsföretag som hafl direkta bevakningsuppgifler sökt
och fått förordnande som ordningsvakter. Delta torde väsentligen ha haft
sin grund i att vederbörande därmed fåtl det skydd som ligger i all våld mol
en ordningsvakt kan komma alt bedömas som våld mot tjänsteman. Enligl
lagen om bevakningsföretag gäller emellertid numera som förut har nämnts
att väktare genom en särskild föreskrift har tillförsäkrats samma skydd. 1
motiveringen till denna föreskrift framhöll jag i proposilionen till lagen atl
det kunde förväntas att det i fortsättningen kommer att bli mindre vanligt än
f. n. att väktare förordnas till ordningsvakt. Sådant förordnande bör, enligl
vad jag vidare framhöll, komma i fråga endast när det finns elt klart
dokumenterat behov för en väktare att få de befogenheter som följer därav.
Även om man måste räkna med att väktare i viss ulslräckning även
fortsättningsvis får ordningsvaktsförordnanden, bör mol bakgrund av det
anförda den utbildning som krävs för ett sådant förordnande i princip inle
tillgodoses inom ramen för väklarutbildningen.

Av vad jag tidigare anfört framgår att frågan om utbildningen av ordningsvakter skall behandlas av ordningsvaktsutredningen. 1 dess direktiv har förutsatts att utredningen först bör ta ställning till såväl det allmänna behovel av som de principiella och praktiska aspekterna på en ordning som innebär att personer som inte är polismän åläggs att utföra vissa polisiära uppgifter. Även i detla sammanhang framhöll jag det ange­lägna i att det noga tillses att ordningshållning genom särskilt förordnad personal inte tillgrips i fall där denna uppgifl av sakliga eller principiella skäl rimligen bör ankomma på polisväsendet. Med hänsyn bl. a. härtill förutsätter jag att det finns behov av ett nära samråd mellan den sakkunnige och nämnda utredning.

Efler en inledande karlläggning och avgränsning av arbetsuppgifterna i enlighet med vad jag nyss har anförl bör den sakkunnige lägga fram förslag lill en utformning av väklarutbildningen som ger denna ett adekvat innehåll. Därvid bör hänsyn las lill såväl de allmänna intressen som gör sig gällande i detta sammanhang som de önskemål som kan ställas upp från företagens och deras kunders sida. Av särskild vikt är vidare all utbildningsfrågan får en lösning som tillgodoser befogade krav från de anställdas sida.

I samband med att utbildningens innehåll närmare övervägs bör den sakkunnige också undersöka i vad mån del kan vara ändamålsenligt atl söka nå fram till elt system med differentierade utbildningsplaner. I sakens natur

 

Ju: 61    Skr 1975/76:103                                                       90

ligger alt de uppgifter som anförtros väktare kan ha mycket skiftande karaktär. Del kan här röra sig om bevakning av slörre industrianläggningar och liknande uppdrag som ställer särskilda krav på brand- och skydds-tjänstutbildning. Ä andra sidan kan det också vara frågan om uppdrag av mera begränsad innebörd såsom övervakning av kunder i varuhus och butiker. Med hänsyn härtill kan det övervägas om det finns anledning att i viss utsträckning fastställa skilda krav exempelvis för väktare anställda vid företag med olika typer av verksamhetsinriktning. Vidare bör beaktas de särskilda svårigheter som kan föreligga all genomföra en mera allsidig utbildning för personal som har deltidstjänstgöring eller arbetar endast tillfälligtvis såsom under semesterlider. Häremot får vägas önskemålet att så långt del är praktiskt möjligt undvika en ordning som innebär en personalmässig kalegoriklyvning. Även om man väljer etl system med i viss utsträckning differentierade utbildningsplaner måste det också tillses att utbildningens innehåll motsvarar de anspråk som i detla hänseende kan ställas från de olika synpunkter som jag har berört i del föregående. Vidare bör förulsällningar finnas för all bestämmelsen om tillsyn över auktoriserat bevakningsföretag skall kunna tillämpas på ell enhetligt sätt när del gäller uppföljning och kontroll av väklarutbildningen.

En annan fråga som synes böra undersökas närmare är i vad mån möjlighet till dispens från föreskrivna ulbildningskrav bör finnas, t. ex. för personer som har lång erfarenhet av väktartjänslgöring.

Med hänsyn till vad som har framkommit om svårigheterna särskilt för små och medelstora förelag att genomföra en tillfredsslällande utbildning synes den sakkunnige också böra undersöka i vad mån del behövs åtgärder för all centralisera utbildningen eller delar av denna. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl jag i proposilionen till lagen om bevaknings­företag uttalade som min mening alt det allmänna inte behöver omhänderha den direkta administrationen av utbildningen för att tillförsäkra sig elt avgörande inflytande över denna. Jag framhöll därvid att samhället genom bestämmelsen om tillsyn över de auktoriserade bevakningsförelagen får möjlighet att se till alt förelagen följer meddelade föreskrifier om utbildning. Att utbildningen sålunda ankommer på bevakningsförelagen själva behöver dock inte utesluta elt system som innebär alt man skapar en möjlighet för de förelag som så önskar alt låta personalen genomgå kurser som anordnas mera centralt. Detta kan le sig särskilt naturligt i fråga om sådana från allmän synpunkt vikliga ämnesområden som exempelvis förutsättningarna för och begränsningarna i rätlen lill ingripanden av skilda slag, åtgärder i samband med upptäckt av brotl liksom vad i övrigt skall gälla angående kontakten med allmänheten och olika samhällsorgan. Den sakkunnige bör, om en lösning efler dessa riktlinjer anses påkallad, söka nå fram till en ändamålsenlig avgränsning av de utbildningsmoment som kan lämpa sig för en mera centraliserad kursverksamhet av delta slag. Därvid bör också övervägas om en sådan verksamhet lämpligen bör bedrivas i del allmännas regi, exempelvis genom polisväsendet som f. n. svarar för utbildningen av ordningsvakter, eller om den kan ordnas i andra former, t. ex. genom någon branschorganisation. I detta sammanhang bör naturligtvis kostnadsfrågorna uppmärksammas särskilt. Oavsett vilken form som väljs bör utgångspunkten därvid vara atl företagen själva skall svara för de kostnader som är förenade med utbildningen av deras personal.

Den sakkunniges uppdrag bör inte vara begränsat till att avse enbart utbildningen av den personal hos bevakningsförelagen som har direkta bevakningsuppgifter. Även behovel av utbildning och vidareutbildning för

 

91                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 62

personal i arbelsledande ställning, främst då personer som har till uppgift alt leda och instruera väktare, bör uppmärksammas under uiredningen. Den sakkunnige bör vara oförhindrad att la upp även andra frågor som aktualiseras under utredningsarbetet. Målet för utredningen bör vara alt nå fram till en lösning av utbildningsfrågan som tillgodoser de olika intressen som gör sig gällande i denna fråga. Den sakkunnige bör därför samråda med de myndigheter, i första hand RPS, samt de arbetsmarknads- och branschorganisationer som är berörda. Som jag tidigare har nämnt bör samråd ske också med ordningsvaktsulredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

62. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juli 1975):

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., rättschef

Ledamöter: Berg, Folke L. V., direktör Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, led. av riksdagen Jansson, Sven I., direktör

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Expert: Andersson, Hans (Hasse) G., sekreterare

Josephsson, Leif E., förbundsjurisl (fr.o.m. den 15 september 1975) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Svahn, Bertil A., hovrättsfiskal

Lokal: LiUa Nygatan I, 2 tt., 11128 Stockholm, tel. 763 23 49 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom lill protokoll vid regeringssammaniräde den 5 juni 1975):

Statsmakterna beslöt år 1968 en genomgripande reform av hyreslagen (SFS 1968:346). Ändringarna trädde i krafl den 1 januari. När hyresbestämmelserna fördes över till 12 kap. jordabalken (hyreslagen), gjordes endasi mindre ändringar i sak. 1968 ärs reform innebar bl. a. alt man införde ett direkl besittningsskydd för bostadshyresgäslerna, dvs. en rält alt i princip få hyresavtalet förlängt efler den avtalade hyresperiodens utgång. Som elt komplement lill besittningsskyddet infördes normer för fastställande av hyresvillkoren vid fortsatt förhyrning. Utanför bostadssektorn   valdes   elt  annal  syslem  för  all  trygga  hyresgästens

 

Ju: 62   Skr 1975/76:103                                                        92

besittning. Besittningsskyddet upprätthålls här genom ersättningsregler och genom bestämmelser som gör det möjUgt för hyresgästen att få skäligt rådrum med avflyttning från den förhyrda lägenheten.

Genom 1968 års reform inrättades också de nuvarande statliga hyresnämnderna. De grundläggande beslämmelserna om förfarandet inför nämnd ålerfinns numera i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (omtryckt 1974:1090). Hyresnämnds uppgift är i första hand alt medla i hyreslvisler, men det ankommer också på nämnd alt pröva vissa slags tvister, om medlingen misslyckas.

Efter 1968 års reform har åtskilliga viktiga ändringar vidtagits i hyreslagen. År 1973 (SFS 1973:187) stärktes bl. a. besittningsskyddet för både bostads- och lokalhyresgiisterna genom alt hyresgäst gavs rält alt med bibehållet besittningsskydd säga upp avtalet för omreglering av hyresvillkoren. Vidare infördes i hyreslagen ell principiellt förbud mot s. k. rörliga hyror på bostadssektorn. Åtskilliga ändringar vidtogs även i fråga om förfarandet i hyreslvisler.

År 1974 beslutade statsmakterna om två reformer på del aktuella rättsområdet. Den ena reformen, som har genomförts vid årsskiftet 1974/1975, innebär bl. a. all hyresgästernas ställning har ytterligare stärkts enligt hyreslagen (SFS 1974:820). Den andra reformen rör förfarandet vid prövning av hyreslvisler och innebär alt överprövningen av hyresnämnds avgöranden skall ske hos en ny myndighet, bostadsdomstolen, som inrättas den 1 juli 1975 (SFS 1974:1082 — 1092). Samtidigt träder delvis nya bestämmelser om förfarandet vid hyresnämnd i krafl. Bl. a. får nämnderna befogenhet att ta upp muntlig formell bevisning till alla ärendekalegorier som nämnd har alt pröva i försia instans.

Hyreslagen bygger på atl villkoren vid förhyrningen bestäms mellan de enskilda hyresparterna genom hyresavtalet. I princip förutsätter således ändring av eller tillägg till etl redan ingånget hyresavtal all ny överenskommelse träffas. Ellt undantag från denna princip utgör bestämmelserna i hyreslagen om befogenhet för hyresnämnd att vid tvist fastställa hyresvillkoren för fortsalt förhyrning med bindande verkan för hyresparterna.

Vid sidan av hyreslagens system, som kan betecknas som individualistiskt, har på bostadssektorn utbildats ett kollektivav-talsliknande syslem. Ett sådant tillämpas så gott som undantagslöst på det allmännyttiga området. Systemet är i huvudsak uppbyggt enligt följande. Mellan Hyresgästernas riksförbund och de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, har upprättats ett avtal, som innehåller en rekommendation lill de lokala hyresgästföreningarna och bostadsföretagen atl teckna lokala förhandlingsöverenskommelser. Del centrala avtalet innehåller också en överenskommelse om inrättandet av en mellan parterna gemensam, central kommitté. Dess uppgifl är dels att pröva uppkomna tvister som inte har kunnat biläggas lokall, dels atl utfärda generella rekommendationer i olika frågor som rör hyres- och andra boendevillkor.

Lokalaförhandlingsordningar som träffas mellan lokal hyresgästförening och bostadsförelaget innehåller uppgift om i vilken ordning och under vilka villkor förhandlingsverksamheten skall bedrivas. Antalet lokala förhandlingsordningar på den allmännyttiga sektorn uppgår enligt uppgift lill drygt 400 i hela landet och berör ett betydande antal bostadslägenheter.

Överenskommelser mellan bostadsförelag och hyresgästförening blir bindande för de enskilda hyresgästerna genom alt i hyresavtalen tas in s. k.

 

93                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 62

kollektiv- eller förhandlingsklausuler. Sådana klausuler innebär alt hyresgästen förbinder sig att följa bostadsföretagets och hyresgästföreningens överenskommelser beträffande hyra m. m.

Även utanför den allmännyttiga bostadssektorn finns frivilliga förhandlingsordningar. Utvecklingen sägs här gå i riktning mot en ökad användning av kollektivklausuler i de enskilda avtalen.

De kollektivavlalsliknande system som på frivillighetens väg har införts inom stora delar av bostadssektorn har fått tjäna som förebild för de förhandlingsordningar som gäller enligt lagen (1942:429) om hyresreglering m. m. i lydelsen fr. o. m. den 1 oktober 1972 och lagen (1974:1080) om avveckling av hyresregleringen.

Erfarenheterna av de kollekliva förhandlingssystemen är goda. Utan tvekan fyller de ett praktiskt behov. Ett belägg härför utgör det faktum alt lokala förhandlingsordningar etableras i ökande utsträckning inom den nu inte hyresreglerade sektorn och att antalet ärenden i vilka träffad förhandlingsöverenskommelse har underställts hyresnämnds prövning är jämförelsevis litet. Enligt min mening förtjänar det därför atl närmare övervägas om etl legalt kollektivavlalsliknande syslem för fastställande av hyresvillkoren bör införas i hyreslagen. Denna fråga bör utredas av särskilda sakkunniga. Dessa bör även pröva vissa andra hyresrältsliga frågor som jag strax skall ange närmare. Jag förordar därför att en översyn av hyreslagstiftningen kommer till stånd.

Till ledning för utredningsarbetet får jag anföra följande.

Skall i hyreslagen föras in bestämmelser om ell kollektivt förhandlingssystem, förutsätter det bestämmelser om den ordning i vilken hyresvillkoren får fastställas eller ändras. Det ligger då nära till hands atl efter mönster av t. ex. hyresregleringslagen ha en ordning, innebärande i huvudsak att villkoren skall fastställas i första hand genom överens­kommelse mellan hyresgästerna, företrädare av sin organisation, på ena, och hyresvärden eller hans organisation på den andra sidan. Skulle överenskommelse inte nås, bör villkoren kunna fastställas av ell opartiskt organ, i första hand hyresnämnd. De närmare förutsättningarna för att hyresnämnd skall få pröva frågan bör övervägas av de sakkunniga, liksom frågan om förhandlingsordningen bör avse endast hyran eller också andra hyresvillkor.

Införs en legal förhandlingsordning, behövs uppenbarligen bestämmelser av innebörd att överenskommelse mellan de enskilda hyresparterna om hyresvillkoren inte är bindande i den mån den strider mot förhandlings­ordningen och med slöd därav träffade avtal. Som sanktion mol privata överenskommelser lorde emellertid en sådan ogiltighetsregel inte ensam vara tillräcklig. Regelsystemet torde därför behöva byggas ut med bestämmelser om skyldighet för hyresvärden att betala åter till hyresgästen värdet av dennes inle tillåtna prestation och atl utge ideellt skadestånd till den hyresgästorganisation med vilken förhandlingsöverenskommelsen har träffats. Däremot finns knappast anledning alt, närmast efter mönster av hyresregleringslagen, föreskriva straff för hyresvärd som åsidosätter förhandlingsordningen. En eventuell lagstiftning med denna innebörd bör emellertid utformas så att det blir möjligl för de enskilda hyresparterna att träffa överenskommelse om hyresvillkor som är förmånligare för hyresgästen än förhandlingsöverenskommelsen.

Åtskilligt talar enligt min mening för alt förhandlingsrätten skall gälla åtminstone alla bostadshyresgäsler i huset eller eventuellt i det fastighetsbestånd som tillhör en och samma hyresvärd för alt den legala

 

Ju: 62   Skr 1975/76:103                                                        94

förhandlingsordningen skall kunna få den åsyftade praktiska funktionen. De sakkunniga bör närmare överväga frågan om förhandlingsrättens innebörd i delta avseende.

En särskild fråga som de sakkunniga bör ta ställning till är hur en förhandlingsöverenskommelse skall föras över till de enskilda hyresavtalen. Den närmast lill hands liggande lösningen — som överensstämmer med vad som nu tillämpas på den allmännyttiga sektorn — bygger på atl del i de enskilda hyresavtalen finns en förhandlings- eller kolleklivklausul, innebärande alt hyran och eventuellt andra hyresvillkor bestäms genom förhandlingar mellan hyresvärden eller hans organisation och hyresgästorganisation eller av myndighet. De sakkunniga är emellertid oförhindrade atl överväga iiven syslem som ligger närmare det som tillämpas på arbetsmarknaden.

En annan fråga av central betydelse är hur hyresgästerna bör företrädas i elt syslem av det slag som i sina huvuddrag har beskrivits i del föregående. Hyresregleringslagen och lagen om avveckling av hyresregleringen anger som avlalsslutande part på hyresgästsidan riksorganisation av hyresgäster eller hyresgästförening som är ansluten lill sädan organisation. Enligt de frivilliga förhandlingsordningarna är ulan undanlag lokal hyresgästförening under Hyresgästernas riksförbund avtalspart. En annan ordning gäller emellertid enligl 19 a § hyresilagen som utgår från atl förhandlingsrätt kan lillkomma även annan organisation av hyresgäster (jfr prop. 1973:23 s. 160). Den nu aktualiserade frågan bör övervägas av de sakkunniga. Skulle deras överväganden i denna del mynna ut i förslag lill alt även annan hyresgästorganisation än sådan som är ansluten till riksorganisation bör kunna ges förhandlingsrätt enligt del nya systemet, bör de sakkunniga ingående överväga vilka kriterier som bör gäUa för alt en organisation skall anses fyUa de krav som bör kunna ställas på en förhandlingsberättigd hyresgästorganisation.

Självfallet kan etl legalt förhandlingssystem av den lyp som har angetts inle i etl slag göras tillämpligt över hela bosladshyresseklorn. I många fall skulle tillämpningen av del legala förhandlingssystemet le sig främmande för båda hyresparterna, t. ex. då ingen eller bara elt litet fåtal av de boende önskar förhandlingsordning. En viktig fråga blir därmed hur och när den legala förhandlingsordningen skall kunna utlösas.

Till alt börja med måste det kravet ställas på regelsystemet alt förhandlingsordningen inte sätts i tillämpning, om del från hyresgästernas sida skulle le sig obilligt. Stannar de sakkunniga för att behålla den nuvarande ordningen med förhandlingsklausul i de enskilda hyresavtalen torde denna prövning kunna ske på samma sätt som f.n., dvs. i form av en villkorslvisl vid hyresnämnd. Å andra sidan måste förhandlingsrätt kunna etableras även om hyresvärden motsätter sig förhandlingsordningen. Kan enighet inte nås, bör frågan därför kunna prövas av ell opartiskt organ, i försia hand hyresnämnd. Är del hyresvärden som viU atl den legala förhandlingsordningen skall tillämpas, bör del dock bli beroende av att överenskommelse därom träffas mellan värden och hyresgästorganisa­tionen. Hyresgästorganisation bör alltså inte mol sin vilja kunna tvingas alt ansluta sig lill förhandlingsordning.

Del är vidare angeläget atl regelsystemet får en sådan utformning atl del främjar strävandena att successivt öka de boendes inflytande över den egna lägenheten, gemensamma anläggningar i flerfamiljshus och miljön i bostadens närmaste omgivning. De sakkunniga bör lägga särskild vikt vid studiet av dessa aspekter på regelsystemet.

 

95                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 62

Utöver de frågor som jag har aktualiserat i det föregående bör de sakkunniga överväga bl. a. frågan om frän vilken lidpunkt en förhandlingsordning kan bli tillämplig och under vilka förutsättningar beslut om förhandlingsordning skall kunna omprövas. De sakkunniga bör vidare la ställning till vilka rutiner som behövs för atl de boende skall få kännedom om planerna på tillämpning av den legala förhandlingsordningen och, om sådan etableras, hur de skall få reda på detla och innehållet av de förhandlingsöverenskommelser som därefier ingås. Dessa frågor är delvis beroende av om den lösning som de sakkunniga föreslår innefattar krav på förhandlingsklausul i de enskilda hyresavtalen.

En fråga för de sakkunniga bör vara hur existerande frivilliga förhandlingsöverenskommelser bör anpassas till elt legalt förhandlingssystem. Det är möjligl alt dessa kan bestå vid sidan av hyreslagens syslem, men del finns skäl som talar för atl de frivilliga förhandlingsöverenskommelserna förs in under del legala systemet. Det bör i så fall kunna ske utan alltför stor omgång.

Om en legal förhandlingsordning skall kunna vinna allmänt godkännande, torde det vara nödvändigt all de enskilda hyresparterna bevaras vid sin nuvarande möjlighet all få hyrans skälighet prövad av elt opartiskt organ, i första hand hyresnämnd. De sakkunniga bör därför inle föreslå någon mera genomgripande ändring i den nuvarande ordningen för omprövning av hyresvillkoren.

Flertalet bestämmelser i hyreslagen är tvingande antingen bara till hyresgästens förmån eller för båda hyresparterna, t. ex. bestämmelserna om sättet för uppsägning och om förfarandet i hyreslvisler. Elt införande av etl kollektivt avtalssyslem i hyreslagen aktualiserar emellertid frågan om inte vissa av de tvingande skyddsbestämmelserna i hyreslagen skulle kunna lösas upp på så sätt atl överenskommelse om avvikelse från bestämmelsen skulle kunna tillålas, om hyresgästorganisation ingår överenskommelsen. Förebilder till en sådan ordning kan hämtas från arbetsrätten. Del bör ankomma på de sakkunniga alt närmare överväga denna fråga.

Enligl nuvarande ordning kan både hyresvärden och hyresgästen normalt säga upp hyresavtal avseende bostadslägenhet för omreglering av hyresvillkoren. Hyresvärdens uppsägning är också i detta fall i princip en uppsägning för avflyttning och hans uppsägning kan således utlösa frågan om hyresförhållandets fortsatta bestånd. I uppsägning för villkorsändring skall hyresgästen ange all uppsägningen sker för detta ändamål. Uppsägningen gäller inte frågan om hyresförhållandets fortsatta bestånd. Oavsett om uppsägningen från hyresvärdens sida avser avtalels upphörande eller i första hand bara omreglering av hyresvillkoren, skall hyresvärden tillställa hyresgästen s. k. avflyttningsmeddelande, som skall innehålla att hyresgästen har alt hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom viss lid, om han inte går med på atl flytta. Sådant meddelande behövs däremot inle när hyresgästen säger upp avtalet för villkorsändring. Det har ansetts att systemet med avflyttningsmeddelande är svårförståeligt för många i fall då hyresparterna är ense om förlängning och tvisten bara rör villkoren.

1 olika sammanhang och senast i del lagstiftningsärende som ledde till inrättandet av bostadsdomstolen den I juli 1975 har förslag förts fram om olika procedurer beroende på om part vill all hyresförhållandet skall upphöra eller om han endast vill ha villkorsändring lill stånd. Genom införandet av rätlen för bosladshyresgäst all med en uppsägningslid av i princip tre månader säga upp hyresavtalet lill upphörande under löpande

 

Ju: 62    Skr 1975/76:103                                                       96

hyresperiod har i väsentlig mån förutsättningarna för en förenkling av förfarandet i villkorslvisler ökat på bostadssektorn. De sakkunniga bör därför ta frågan om proceduren i förlängnings- och villkorsprövning under övervägande. En lösning som ligger nära till hands är att ställa upp krav på att även i hyresvärdens uppsägning skall anges, om den avser avflyttning eller villkorsändring. Det bör emellertid stå de sakkunniga fritt alt söka andra lösningar.

Jag har denna dag begärt bemyndigande alt tillkalla särskilda sakkunniga med uppgift all företa en översyn av vissa delar av den arrenderättsliga lagstiftningen, däribland bestämmelserna om proceduren i förlängnings-och villkorstvister. Den nu aktuella utredningen bör i denna del av lagstiflningsuppdragel hålla nära kontakt med utredningen för översyn av arrendelagstiftningen. 1 görligaste mån bör lösningarna på de båda rättsområdena harmoniera.

1 den allmänna debatten har förslag förts fram om all hyresgäst som hyr bostadslägenhet i andra hand borde ges en starkare ställning än han har f.n. Bl. a. har diskuterats möjligheten att införa bestämmelser som medför atl andrahandshyresgästers hyresavtal omvandlas till etl avtal direkt med fastighetsägaren efter viss tid. För en förstärkning av andrahands-hyresgäsiernas ställning talar onekligen vissa skäl. Man kan dock inte se bort från att del finns andra skäl som talar i motsatt riktning, t. ex. att en förstärkning av andrahandshyresgäslernas ställning kan leda till en inte önskvärd utveckling mot ökal antal andrahandsupplåtelser. Som jag har förutskickat i annal sammanhang (prop. 1973:23 s. 101) bör frågan emellertid övervägas närmare. Den uppgiften bör anförtros de sakkunniga.

Som jag har nämnt inledningsvis är besittningsskyddet för lokalhyresgäster utformat efter en annan princip än pä bostadssektorn. Lokalhyresgäslernas besittningsskydd är vad man brukar kalla indirekt och innebär i princip en rätt för hyresgästen alt få ersättning av hyresvärden om dennes vägran atl förlänga avtalet är obefogad, t. ex. därför alt han för förlängning kräver en hyra som ej är skälig. En konsekvens av det indirekta besittningsskyddet är atl det inte ankommer på hyresnämnd att med bindande verkan för hyresparterna fastställa hyran eller andra villkor för fortsatt förhyrning. Kan med andra ord hyresvärden och lokalhyresgästen inle enas om de fortsatta hyresvillkoren och om förlängning av avtalet efter uppsägning, blir hyresgästen skyldig alt flytta. Han får i så fall hålla sig till sin ersältningsrätt.

Frågan om besittningsskyddels utformning på lokalhyressektorn var en central fråga vid 1%8 års reform av hyreslagen. Frågan har därefter aktualiserats i olika lagstiftningsärenden (jfr prop. 1971:103, CU 1971:18, prop. 1972:70, prop. 1972:94, CU 1972:29 och prop. 1973:23). Frågan om en effektivisering av besitlningsskyddsbestämmelserna har vidare föranlett en framställning i mars 1975 till juslitiedepartemenlel av organisationer som företräder lokalhyresgäsler. 1 organisationernas framställning föreslås alt gällande ordning modifieras på så sätt att hyresnämnd ges rätt atl efter medlingsförfarande — ulan bindande verkan för parterna- pröva vad som kan anses vara högsta skäliga hyra för den aktuella lokalen. Det av hyresnämnden angivna beloppet skulle så till vida få betydelse i en eventuell ersättningstvist atl del skulle ankomma på hyresvärden alt förebringa bevisning om alt hyran bör utgå med högre belopp.

Till att börja med vill jag framhålla alt del knappast finns anledning att ompröva valet av skyddsform på lokalhyressektorn. Lösningarna av frågan om en förstärkning av lokalhyiesgästernas ställning får i första hand sökas

 

97                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 62

inom ramen för det indirekta besittningsskyddet. De sakkunniga bör således inte gå in pä frågan om den principiella ulformningen av lokal­hyresgästernas besittningsskydd.

De sakkunniga bör försöka bilda sig en uppfattning om utvecklingen hittills på lokalhyresmarknaden. Skulle de sakkunniga vid en analys av inhämtade uppgifter finna att de nuvarande beslämmelserna i ett eller annal hänseende inte fungerar tillfredsställande, bör de sakkunniga överväga vilka ändringar som bör företas för att garantera även lokalhyresgästerna skäliga hyror och därmed trygghet i besittningen.

Som anfördes vid 1968 års reform är det förenat med betydande svårigheter ätt fastställa en lokals värde utan alt ha tillgång till uppgifier om de hyror som seriösa spekulanter erbjuder sig att betala för lokalen. Det kan därför vara tveksamt om det är möjligt att modifiera nuvarande ordning på det sätt organisationerna föreslagit i sin framställning till justitie­departementet. Frågan bör emellertid övervägas förutsättningslöst av de sakkunniga i den mån de finner att det finns skäl alt föreslå ändring av nuvarande bestämmelser.

För lokalhyresgäster gäller inle någon i lag fastställd minsta uppsägningstid. Tvingas en lokalhyresgäsl lämna lokalen efter en kort uppsägningstid, uppkommer betydande svårigheter för honom atl finna en annan lokal i vilken rörelsen kan drivas vidare. Det finns i sådana fall risk för att han måste lägga ned rörelsen, i varje fall temporärt. Detta kan medföra betydande påfrestningar för dem som är anställda i rörelsen. Mot bakgrund av alt de anställda tillförsäkrats rätt till både varsel och minsta uppsägningstid när anställning skall upphöra pä grund av driftsinskränkning ter det sig naturligt att de sakkunniga närmare överväger behovet av lagregler om minsta uppsägningstid på lokalhyressektorn.

Under senare år har allt fler uppgifier lagts på hyresnämnderna. Senast skedde detta genom 1974 års reformer på hyresrättens område. Fortfarande skall emellertid vissa hyreslvisler prövas av de allmänna domstolarna. Till dessa tvister hör bl. a. tvist om hyresavtal beslår eller ej och tvist om förverkande av hyresrätt liksom även åtskilliga skadeståndsfrågor. Enligt min mening är tiden nu inne att undersöka om inte samtliga tvister på hyresrättens område bör prövas av hyresnämnderna som första instans och med bostadsdomstolen som slutinstans. En sådan ordning får dock inte medföra att det nuvarande enkla och smidiga förfarandet i hyresnämnderna kompliceras.

På grund av de ändringar som har vidtagits i hyresiagen efter 1968 års reform har lagen kommit att bli mindre överskådlig. Del är tydligt alt hyreslagen inte längre kan anses lillgodose de anspråk på lättillgänglighet som man bör kunna ställa på en modern författning, särskilt då den nära angår elt stort antal medborgare. Till detta kommer att hyreslagens bestämmelser är delvis komplicerade, bl. a. på grund av atl det råder ett inte alltid lätt urskiljbart samband med regler i olika delar av lagen. För de sakkunniga bör det vara en viktig uppgift alt överväga vilka ändringar som bör göras i fråga om hyreslagens systematik för atl nå större överskådlighet och lättillgänglighet. De sakkunniga bör därvid vara oförhindrade att lägga fram förslag också till andra förenklingar i regelsystemet än som jag har berört i det föregående. Självfallet förutsätter jag att de lösningar som de sakkunniga kan komma fram lill i denna del står i överensstämmelse med de principer hyreslagen är uppbyggd på.

Det bör stå de sakkunniga fritt att ta upp andra frågor som de sakkunniga finner ha samband med de frågor som jag har nämnt i det föregående.

7   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Ju: 62   Skr 1975/76:103                                                        98

Utredningen har  under tiden  september -  oktober   1975  hållit  två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

63. Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för en all män översyn av rältshjälpssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöter: Bergström, Britta J., universitetslektor Larfors, E. V. Tage, direktör, led. av riksdagen Spak, Carl-Anton, lagman

Experter: Joelsson, V. Arnold, kammarrätlslagman (fr.o.m. den 5 december 1975) Lund, Wiggo T., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Reulerwall, Lennart S., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Sehlstedt, K. Annika M., byrådirektör (fr.o.m. den 5 december 1975)

Sekreterare: Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 oktober 1975)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 7631454 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Geijer tiU protokoll vid regeringssammanträde den 7 maj 1975):

Åren 1972-73 beslöt statsmakterna en genomgripande reform av sam­hällets rättshjälp. Reformen syftade till alt komma till rätta med vissa brister i det tidigare rådande systemet på området. Kritiken mot den äldre ordningen gällde främst alt endast de ekonomiskt sämst ställda i samhället kunde fä rättshjälp med slöd av det allmänna medan flertalet vanliga inkomsttagare stod utanför möjligheten att få sädan rättshjälp. En annan brist i det tidigare systemet var alt det allmännas insatser i stor utsträckning var inriktade på att ge rättshjälp i mål och ärenden vid allmän domstol. Behovet av allmän rådgivning och rättshjälp i utomprocessuella angelä­genheter och ärenden hos förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyn­digheter var däremot inte tillräckligt tillgodosett. Del allmännas insatser var vidare splittrade genom att de handhades av en rad olika myndigheler (statiiga såväl som kommunala) utan central samordning. Det nya rätts­hjälpssystemel, vars grunddrag är fastslagna i rältshjälpslagen (1972:429), innebär i huvudsak följande.

Rättshjälp kan i princip utgå i alla slag av rättsliga angelägenheter där behov av sådan hjälp föreligger. Del är utan betydelse om angelägenheten

 

99                               Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 63

skall prövas av domslol eller annan myndighet eller om det är fråga om elt ärende av utomprocessuell natur. Rättshjälp kan med andra ord erhållas redan på konsultationsstadiet. Det nya systemet är således i motsats till den tidigare ordningen inte särskilt inriktat på process vid domstol.

Det finns fyra olika former av rättshjälp. Huvudformen utgörs av al män rättshjälp. Denna lyp av bistånd kan erhållas både inom- och utompro­cessuellt, om inle rätishjälp ulgår i annan form. Den inkluderar rätt till ersättning för såväl biträde som kostnad för bevisning m.m. Allmän rätts­hjälp lämnas i regel efter beslut av rättshjälpsnämnd. Sådant beslut krävs dock inle om den rättssökande anlitar advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå och kostnaderna för rättshjälpen inle överstiger del koslnadsbidrag som sökanden har att betala. Vid sidan av allmän rättshjälp finns rättshjälp åt misstänkt i brottmål, som innefattar offentlig försvarare samt kostnad för bevisning vid domstol och för resa och uppehälle m.m. Denna rätlshjälpsform är exklusiv för broltmålsområdel. På moisvarande sätt är rättshjälp genom offentligt biträde en exklusiv form av bistånd i vissa ärenden om administrativa fribetsberövanden o.d., t.ex. ärenden om förpassning eller utvisning av utländsk medborgare ur rikel. Den fjärde typen av rättshjälp, rådgivning, innefattar räll till kortare konsultation eller därmed jämförlig åtgärd i rättslig angelägenhet mot en fast mindre avgift. Rådgivning kan förekomma inom hela rällshjälpsområdel.

I det nya rättshjälpssystemel har kretsen av personer som kan få rätts­hjälp vidgats betydligt. 1 fråga om andra rätlshjälpsformer än allmän rättshjälp gäller (med undanlag för viss rättshjälp ål misstänkt i brottmål) över huvud inte någon begränsning med hänsyn lill sökandens ekonomiska förhållanden. Allmän rättshjälp får lämnas fysisk person vars beräknade årsinkomst inte överstiger ell gränsbelopp som motsvarar åtta basbelopp, dvs. för år 1975 68.000 kr. Vid försörjningsbörda är gränsbeloppet högre. Bara personer i de högsta inkomsiskikten saknar således lillgång lill allmän rätishjälp. Rättshjälpssystemel slår i princip inle öppet för bolag, före­ningar och andra juridiska personer. Undantag gäller dock för dödsbo, som har möjlighet att få allmän rättshjälp. Näringsidkare kan endasi undan­lagsvis få sådan rättshjälp för angelägenhet som rör hans närings­verksamhet. I fråga om rådgivning upprätthålls dock inga begränsningar av nu angivet slag. Beträffande tillämpningsområdet för allmän rättshjälp och rådgivning kan ylterligare anmärkas att vissa frekventa typer av ärenden (massärenden) har ställts utanför dessa former av bistånd.

Ett karakteristiskt drag i den nya ordningen är att den rättssökande har att efter förmåga själv bidra till koslnaderna för den juridiska hjälpen. Bidragsskyldigheten beräknas enligt vissa schabloner med utgångspunkt från i försia hand inkomslförhållanden och försörjningsbörda. En grund­avgift utgår vid allmän rättshjälp med f.n. 60 kr. Denna avgift kan efterges eller sättas ned för de ekonomiskt sämst ställda. Av andra rätlshjälpsbe-rättigade tas ut ett kostnadsbidrag enligt en stigande avgiftsskala. Den avgift som skall betalas av den rältssökande vid rådgivning uppgår f.n. till 60 kr. Också denna avgift kan sättas ned eller efterges om särskilda skäl föreligger.

Den som beviljas rättshjälp behöver inte betala annat än eventuellt kostnadsbidrag själv. 1 övrigt betalas uppkommande kostnader — advokatarvoden, kostnad för bevisning, utredningskostnader etc- av statsmedel. Centralmyndigheten för rättshjälpen, domstolsväsendets organisalionsnämnd (DON), har undersökt möjligheterna alt för mer frekventa ärendetyper konstruera vissa normaltaxor för beräkningen av

 

Ju: 63    Skr 1975/76:103                                                 100

advokaternas arvoden. 1 den taxa som har fastställts för ersättning till offentlig försvarare i vissa brottmål vid tingsrätt ingår en på visst sätt bestämd timkostnadsnorm, som f.n. är 175 kr. Denna norm har i praxis tagits till utgångspunkt ocksåi vid bestämmandet av biträdesersätlning i andra fall.

Rättshjälp kan lämnas antingen av jurist på enskild advokatbyrå eller av jurist på någon av de f.n. 30 allmänna advokatbyråer som har inrättats i samband med rättshjälpsreformen. De senare byråerna har ersatt de tidigare främst i landstingskommunal regi drivna rättshjälpsanslallerna. Det står den rättssökande fritt att välja vem han vill vända sig lill. De allmänna byråerna har sålunda inte något företräde framför de enskilda. Tanken är alt de båda kategorierna av advokatbyråer skall konkurrerat ritt på lika villkor. Detta har bl.a. ansetts ägnat atl begränsa kostnaderna för rättshjälpen.

De administrativa uppgifterna på rättshjälpsområdet sköts regionalt av sex rättshjälpsnämnder. De centrala tillsynsfunktionerna på området ankommer på DON. Den 1 juli 1975 övertas de av domstolsverket.

Hittillsvarande erfarenheter från tillämpningen av del nya rättshjälps­systemet, vilket trädde i kraft den 1 juli 1973, visar enligt min mening alt detta allmänt sett har fungerat tillfredsställande. Genom reformen har rättsskyddet förbättrats för stora grupper av medborgare. Under inled­ningsskedet utsattes visserligen organisationen för vissa påfrestningar genom den stora tillströmningen av ansökningar om rättshjälp. Delta medförde jämförelsevis snabba utgif Isstegringar för statsverket. Medan del allmännas totala kostnad för rättshjälpen under budgetåret 1973/74 var drygt 56 milj. kr beräknas den för budgetåret 1975/76 uppgå till 90 milj. kr. De påfrestningar som det nya systemet medfört kan i stor utsträckning karakteriseras som initialsvårigheter. Dessa har numera i allt väsentligt kunnat bemästras, men vissa problem kvarstår.

Till belysande av allmänhetens efterfrågan pä de olika formerna av rättshjälp kan nämnas följande. Antalet ärenden om allmän rättshjälp efter beslut av rättshjälpsnämnd uppgick under budgetåret 1973/74 till 98.051. I 82 % av de ärenden där rättshjälp beviljats fastställdes kostnadsbidraget till högst grundavgiften 60 kr. I 411 % av dessa ärenden eftergavs bidraget helt. Antalet ärenden om allmän rättshjälp utan beslut av rättshjälpsnämnd kan för nämnda tid uppskattas till 2.000. Rättshjälp genom offentligt biträde begärdes i 986 fall. Som ett mått på antalet tilltalade med offentlig för­svarare kan nämnas alt förordnande av sådan försvarare under år 1974 meddelades i drygt 28.000 fall. Under första halvåret 1974 beviljades 405 personer annan rättshjälp åt misstänkt i brottmål. Rådgivningsinstitutet tillämpades i omkring 25.000 fall under budgetåret 1973/74. 1 12.300 av fallen nedsättes eller eftergavs rådgivningsavgiften.

Det är svårt att f.n. göra någon säker prognos om den fortsatta utveck­lingen. Ärenden om allmän rättshjälp har hittiUs förekommit i större utsträckning än vad som ursprungligen beräknades. Härvid är dock att märka att möjligheten till allmiin rättshjälp utan beslut av rättshjälpsnämnd inte har utnyttjats i väntad omfattning. Även i fråga om övriga rätts­hjälpsformer har man kunnat göra en liknande iakttagelse. Det gäller framför allt rådgivning och offentligt biträde. Båda dessa rätlshjälpsformer har tillämpats i avsevärt mindre utsträckning än vad som ursprungligen beräknades.

Vid rättshjälpsreformens tillkomst förutsatte riksdagen att lagstiftningen på området skulle ses över, sedan tillräcklig erfarenhet hade vunnits av dess tillämpning (JuU 1972:12 s. 30, 36, 38 och 40 saml JuU 1973:1 s. 38). Frågan

 

101                            Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 63

om en sådan översyn aktualiserades redan förra året i samband med att riksdagen behandlade prop. 1974:71 medförslagom vissa smärre ändringar i rättshjälpslagen. 1 det sammanhanget uttalade jag att det med hänsyn lill den korta tid som det nya systemet då hade varit i tillämpning inte var möjligt att göra någon samlad bedömning av utvecklingen på rättshjälps­området. I avvaktan på en sådan översyn borde endast tas upp sådana frågor där speciella olägenheter hade visat sig föreligga (prop. s. 16). Riksdagen anslöt sig i princip till denna uppfattning (JuU 1974:18 s. 7).

Tanken på en allmän översyn av rättshjälpssystemet har fått ny aktualitet genom en undersökning som har företagits av DON under hösten 1974. Undersökningen, vilken har redovisats i en till justitiedepartemenlet överlämnad promemoria (dnr 425.74), belyser inte bara ärendelillströmning och ärendestruktur utan också olika problem som har gett sig till känna vid tillämpningen av den nya lagstiftningen. På grundval av en genomgång av de praktiska erfarenheterna från rältshjälpssystemet föreslår DON ett antal ändringar i rättshjälpslagen. Beträffande rätlshjälpsnämndernas organisa­tion föreslås sålunda en minskning av antalet ledamöter i nämnderna eller i vart fall en ändring i beslulförhetsreglerna. För atl förenkla handläggningen av ärenden om rättshjälp i en del fall föreslås vidare rättshjälpsnämnd få rätt att delegera beslutanderätten i ärenden av enklare beskaffenhet till tjänsteman vid nämnden som inle är jurist. I fråga om förmånerna vid allmän rättshjälp förordas viss ändring beiräffande kostnad för expedition vid allmän domstol. Vidare föreslås att en del förvaltningsdomstolar och förvaltningsmyndigheter får befogenhet att fastställa ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen i mål eller ärende vid domstolen eller myndigheten. Också vissa andra mindre justeringar i lagen föreslås. Vid sidan härav tar DON även upp frågor av mer allmän natur. Sålunda diskuteras olika möjligheter att effektivisera instituten allmän rättshjälp ulan beslut av rätlshjälpsnämnd och rådgivning. Det förra institutet har kritiserats främst för att det inle fyller sitt syfte att förenkla förfarandet vid allmän rättshjälp. 1 fråga om rådgivning har rådgivningstiden ansetts vara alltför snäv (20-25 minuter). DON lämnar emellertid inte några konkreta förslag till ändringar av dessa rättshjälpsformer ulan förutsätter alt problemen görs till föremål för ytterligare överväganden. Även reglerna om rättshjälp genom offentligt biträde behandlas i DON:s promemoria. Enligt DON:s mening krävs f.n. inte någon ändring i gällande regler, utan dessa anses ge utrymme för en liberalare praxis än vad som nu är fallet.

Promemorian har remissbehandlats. Därvid har allmänt vitsordats all behov föreligger av vissa jämkningar i rättshjälpslagen för alt råda bot på sådana mindre brister i systemet som har gett sig lill känna vid den praktiska tillämpningen. Också de av DON framförda propåerna om en längre gående översyn av instituten allmän rättshjälp ulan beslut av rätlshjälpsnämnd och rådgivning har vunnit gehör på de flesta håll. En del remissinstanser anser dock all ändring i rådgivningsinslitutel bör göras snarast, l.ex. genom höjning av rådgivningsavgiften. Vad DON har uttalat rörande rättshjälp genom offentligt biträde har också mottagits positivt av remissinsianserna. Flertalet anser emellertid att gällande bestämmelser bör ändras för att man skall nå den avsedda effekten.

Såväl DON:s promemoria som remissyttrandena över denna ger otve­tydiga belägg för att man nu bör göra en samlad bedömning av hur rälts­hjälpsreformen har utfallit. Som framgår av det redan anförda är reform­önskemålen i huvudsak av två slag. Å ena sidan framträder ett visst behov av mindre justeringar i systemet. Dessa kräver inle någon vidlyftigare

 

Ju: 63   Skr 1975/76:103                                                      102

undersökning för all kunna genomföras. Å andra sidan har dokumenterats elt klart behov av all se över bl.a. rätlshjälpssystemels konstruktion i flera vikliga hänseenden. Frågor av del senare slaget påkallar mera omfattande utredningar. Enligl min mening räcker inle det nu tillgängliga materialet för all la upp sådana spörsmål till omedelbar omprövning. Såväl DON som det stora flertalet remissinstanser har också avvisat tanken på en genom­gripande revision av lagstiftningen på föreliggande material. Jag förordar därför alt särskilda sakkunniga tillkallas för all se över rättshjälpssystemel. Jag återkommer senare lill frågan i vad mån vissa mindre jämkningar låter sig genomföras utan att man avvaktar en sådan allmän översyn.

En given utgångspunkt för översynen är alt det rättsskydd som avsågs med rältshjälpsreformen skall vidmakthållas. Målet bör vara all samhällets rättshjälp i större utsträckniing än nu anpassas efler den rältssökande allmänhetens behov. Det innebär all uiredningen i försia hand bör inriktas på all effektivisera de olika rätlshjälpsformerna. Härvid kommer både dessas tillämpningsområde och innehåll i blickpunklen. Också de organisatoriska aspekterna på rättshjälpen måsle emellertid beaktas. Det gäller inle minst fördelningen av myndighetsfunktionerna.

Vad gäller rätlshjälpssystemels konstruktion vill jag först nämna att huvudformen allmän rättshjälp liksom hittills bör utgöra den grund på vilken systemet bör vila. Vid sidan härav bör rättshjälp ål misstänkt i brottmål och rättshjälp genom offentligt biträde vara två vikliga beståndsdelar i systemet. Särsldlt beiräffande den senare rällshjälpsformen bör emellertid undersökas förutsättningarna för en något vidare lillämpning av institutet genom en ändring av reglerna om hur prövningen av bilrädesbehovel skall ske (jfr JuU 1974:18 s. 13). I sammanhanget kan erinras om all statens invandrarverk i en år 1974 inkommen skrivelse har hemställt om ändring i rältshjälpslagen rörande offentligt biträde i avlägs­nandeärenden.

En av de viktigaste frågorna för de sakkunniga blir atl la ställning lill om institutet allmän rättshjälp ulan beslut av rätlshjälpsnämnd alltjämt bör beslå. Nära samband härmed har spörsmålet hur rällshjälpsformen rådgivning skall vara utformad. All vissa ändringar måsle ske i dessa delar är enligt min mening uppenbart. För rådgivningens del lyder erfarenheterna på alt syftet med denna typ av bistånd inle blir tillfredsställande tillgodosett med nuvarande regler. Flertalet enklare juridiska förfrågningar och därmed jämförliga åtgärder hinner inle slutföras inom den lidram som den nuvarande fasta avgiften om 60 kr medger. Den rältssökande får alltså inte den åsyftade rättshjälpen. Härtill kommer all den som meddelar rådgivning i viss utsträckning åsamkas förlust av verksamheten, eftersom rådgiv­ningstiderna tenderar alt sträckas ut. Detta drabbar i försia hand de allmänna advokatbyråerna, vilka svarar för två tredjedelar av alla rådgiv­ningar enligt rättshjälpslagen. Men del minskar naturligtvis även de enskilda byråernas benägenhet atl meddela sådan rådgivning och därigenom allmänhetens möjlighet alt få hjälp. Institutet allmän rättshjälp utan beslut av rätlshjälpsnämnd syftade till att förenkla förfarandet i rällshjälpsärenden. Rällshjälpsnämnderna skulle befrias från all ta befattning med ärendena, så länge kostnaderna täcktes av den enskildes kostnadsbidrag och rättshjälpen följaktligen inte medförde några kostnader för det allmänna. Nödvändiga garantier mot missbruk ansågs ligga i atl rättshjälp fick lämnas av endasi advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå och all biträdesersätlningen, där den inle fastställdes av domstol, kunde komma all prövas av rätlshjälpsnämnd. Den förenkling

 

103                            Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 63

som eftersträvades med rätlshjälpsinstitutet har uppenbarligen inte uppnåtts vid lagens hittillsvarande lillämpning. Antalet ärenden som har handlagts i denna ordning har blivit ganska litet. En viktig förklaring härtill är atl koslnadsbidragen i regel är myckel låga.

Vid översynen bör de sakkunniga överväga olika alternativ lill ändring av de nu behandlade rättshjälpsformerna som leder tiU att lagstiftarens ursprungliga intentioner bättre tillgodoses. En möjlighet är alt ersätta båda instituten med en ny rätlshjälpsform som är bättre anpassad till allmän­hetens behov av bistånd i enklare ärenden än de tvä nuvarande typerna. De sakkunniga bör dock vara oförhindrade atl föreslå även andra lösningar. De bör även överväga en höjning av den fasta avgifien vid rådgivning för att effektivisera detla institut.

Också den närmare ulformningen av institutet allmän rättshjälp efter beslut av rätlshjälpsnämnd bör granskas av de sakkunniga. Erfarenheterna av nuvarande regler lyder på alt vissa ojämnheter i tillämpningen inle har kunnat undvikas. Vad gäller tillämpningsområdet bör bl.a. undersökas om nuvarande regel såvilt avser näringsidkares möjlighet alt få rättshjälp bör vidmakthållas. F.n. gäller all allmän rätishjälp inle får lämnas näringsidkare i angelägenhet som har samband med hans näringsverksamhet, om inte särskilda skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn till hans ekonomiska förhållanden eller sakens beskaffenhet. Redan vid rällshjälpslagens tillkomst diskuterades i vad mån näringsidkare borde komma i åtnjutande av allmän rättshjälp i angelägenhet som hade samband med hans närings­verksamhet. Undantagsregeln tillkom för atl undvika slötande kon­sekvenser av alt rättsliga angelägenheter i näringsverksamhet ställdes utanför rättshjälpens tillämpningsområde. Frågor om rättshjälp åt näringsidkare har under den tid rältshjälpslagen har varit i krafl prövats i ell stort antal fall. Som har framhållits vid 1974 års riksdag (JuU 1974:18 s. 10) har det härvid uppstått åtskilliga gränsdragningsproblem. En omprövning av nuvarande regel kräver emellertid alt hänsyn tas till främst de principiella aspekter som kan läggas på frågan. En annan fråga beiräffande tillämp­ningsområdet för allmän rättshjälp är om den i lagen inskrivna begräns­ningen i fråga om massärenden leder till elt helt ändamålsenligt resultat. Undanlagsvis kan inträffa atl dessa ärenden är rällsligl myckel kompli­cerade och således i och för sig av sådan art alt rättshjälp skulle kunna vara befogad. Det förtjänar övervägas om inte möjlighet bör öppnas atl i vissa faU medge rättshjälp i sådana siluationer, l.ex. i inskrivningsärenden vid domstol. Självfallet måste en beslämmelse härom utformas så atl den hindrar missbruk. Någon omprövning av undantaget beträffande upp­rättande av självdeklaration bör inle ske i detta sammanhang.

De sakkunniga bör vidare överväga om förmånerna vid allmän rättshjälp i tillräcklig grad tillgodoser de anspråk på bistånd som kan ställas i skilda hänseenden. Önskemål om vidgad rätishjälp har framsläUts bl.a. i remiss­yttrandena över DON:s promemoria och avser l.ex. rese- och uppehålls-kostnad för föräldrar vid inställelse i samband med läkarundersökning enligl 21 kap. 10 § föräldrabalken. Del bör undersökas om anledning tiU komplettering finns i delta och liknande hänseenden. Därvid bör beaktas atl reglerna om förmånerna bör utformas så atl bätlre förutsällningar skapas för uppgörelser ulan rättegång. Det speciella spörsmålet om förmånerna bör omfatta också kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad bör dock inte behandlas av de sakkunniga.

Vid rällshjälpslagens tillkomst diskuterades om rättshjälpen borde omfatta även kostnad för särskiU förordnad skiftesman vid bodelning med

 

Ju: 63    Skr 1975/76:103                                                      104

anledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad. Så blev emellertid inle faUel. Med hänsyn lUl det av riksdagen uttalade önskemålet atl rätts­hjälpssystemel bör kompletteras med bestämmelser, enligt vilka ersättning lill skiftesman i princip betalas av allmänna medel (JuU 1972:12 s. 31 och 1974:18 s. II), har inom juslitiedepartemenlel gjorts en närmare undersökning av frågan. Resultatet av undersökningen har redovisats i en särskild departementspromemoria.

Den enskildes koslnadsbidrag vid allmän rättshjälp kan som jag tidigare redovisat nedsättas eller efterges om särskilda omständigheter föreligger. Av DON:s promemoria framgår att koslnadsbidragel i 82 % av ärendena fastställts till högsl grundavgiften 60 kr. 141 % av ärendena eftergavs grundavgiften helt. Man kan visserligen inle på nu föreliggande underlag med fog hävda all kostnadsbidraget eftergivits eller nedsatts i icke avsedd omfattning, men en viklig uppgift för de sakkunniga blir atl undersöka den praxis som utvecklats vid uttagandet av koslnadsbidrag. De sakkunniga bör vidare utarbeta förslag till kontrollrutiner och klara rikllinjer för de fall då koslnadsbidragel bör nedsättas eller efterges.

De sakkunniga bör också ägna uppmärksamhet åt hur själva förfarandet bör vara utformat vid de olika slagen av rätishjälp. Kravet på enkelhet bör ges en framträdande plats. Dubbelarbete och onödig pappershantering bör undvikas. Vad gäller allmän rätishjälp bör särskilt prövas om föreskrifterna om beräkning av koslnadsbidrag kan förenklas. Det bör exempelvis övervägas om en längre gående schablonisering i fråga om beräkningen kan införas. De sakkunniga bör också vara oförhindrade att pröva om de nuvarande reglerna om kosttiadsbidrag i sakligt hänseende är lämpligt utformade. Även rutinerna vid s.k. slutreglering i rätlshjälpsärende bör ses över.

Som jag har påpekat tidigare bör översynen också beröra rättshjälpens organisation. Härvid finns anledning utgå från atl rättshjälpsnämnderna även i fortsättningen skall svara för handläggningen av en stor del av alla rättshjälpsärenden. Det gäller bl.a. ärenden där behovet av kostnads­kontroll talar för att nämndernas kapacitet tas i anspråk. Det är även naturligt atl rätlshjälpsärende, som inle blir föremål för handläggning av annan myndighet, handläggs av rätlshjälpsnämnd. I fråga om rättshjälp i mål och ärenden i andra fall bör emellertid övervägas, om inte rätls-hjälpsfrågorna i vidgad ulslräckning kan överlåtas på den myndighet som har hand om sakprövningen i målet eller ärendet. Redan nu svarar vissa domstolar för avgörandet av åtskilliga rättshjälpsfrågor. DON har föreslagit alt befogenheten beiräffande prövning av biträdesarvoden sträcks ut till en del andra myndigheler, huvudsakligen förvaltningsdomstolar. Enligt min mening bör de sakkunniga med ledning av vad jag sagt nu överväga hur prövningen av rältshjälpsfrågor på lämpligaste säll skall fördelas mellan rätlshjälpsnämnd och andra myndigheter. De sakkunniga bör vara oför­hindrade all härutöver också la upp andra frågor rörande rättshjälpens organisation.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Som framgått av den tidigare redovisningen har kostnaderna för rättshjälpen stigit jämförelsevis snabbt. Jag har tidigare anförl att uiredningen bör lämna förslag som bl.a. syftar till alt förenkla och därmed förbilliga rättshjälpen. Genom sådana åtgärder bör det bli möjligl att hålla det allmännas kostnader för rättshjälpen på en rimlig nivå. De förslag som uiredningen framlägger och som har ekonomiska konsekvenser skall åtföljas av kostnadsberäkningar.

Som jag tidigare har berört kan vissa av de frågor som behandlas i DON:s

 

105                            Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju:64

promemoria behöva tas upp till omedelbar behandling. Jag avser alt inom kort ta ställning till frågan i vad mån sådana spörsmål — liksom den nyss nämnda frågan om rättshjälpen bör omfatta kostnad för skiftesman vid bodelning — bör behandlas i särskild ordning.

Vid undersökningen av hur den nuvarande ordningen har fungerat och hur rättshjälpen skall vara utformad i fortsättningen bör de sakkunniga samråda med domstolsverket.

Utredningen har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

64.1975 års polisutredning (Ju 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

Ordförande: Andersson, J. Sven G., statssekreterare

Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Äke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B., borgarråd

Experter: Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den I oktober 1975) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Bitr. sekreterare: Carlsson, N. Ebbe K., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (Alpsten), 763 10 54 (Carisson)

 

Ju: 64   Skr 1975/76:103                                                       106

Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):

I del moderna samhället fyller polisen många funktioner. Vid sidan av sin primära uppgift att förebygga och bekämpa brotl, skall den ge människorna service och hjälp i skilda hänseenden och angelägenheter. Polisens verksamhet är väsentlig för den allmänna välfärden, framför allt i fråga om trygghet och ordning.

Fram till år 1965 låg ansvaret för polisen och polisverksamheten i huvudsak på kommunerna. Fr. o. m. detta år överlog staten delta ansvar. Bakom reformen låg uppfattningen alt den dittillsvarande organisations­formen mindre väl svarade mot de krav som ell samhälle i snabb utveckling ställer på sin polis. SärskiU bilismens snabba tillväxt hade visat på svagheterna i den gamla ordningen. Brottsligheten hade inte minst på grund av bilismen kommit alt förändra karaktär. Syftet med reformen var att genom förbättringar av polisens organisation, utbildning, utrustning och rörlighet skapa en i alla avseenden effektivare polis. Detta syfte har i allt väsentligt också uppnåtts genom det i stor enighet genomförda förstatligandet.

En väsentlig svaghet i den tidigare ordningen var all det saknades etl för hela landet gemensamt organ med rådgivande och samordnande uppgifier. Med inrättandet av rikspolisstyrelsen den 1 juli 1%4 tillskapades ell sådant organ.

Förstatligandet medförde en koncentration av resurserna lill större och färre enheter och innebar inledningen till en alltjämt pågående omfattande ralionaliseringsverksamhel, vars syfle är atl öka polisens effektivitet och åstadkomma enhetlighet och konsekvens i polisverksamheten. Antalet polisdistrikt och slationeringsorter har sålunda minskal kraftigt. Samtidigt har antalet polismän ökal. På ulruslningssidan har betydande förbättringar skett.

Några siffror kan belysa utvecklingen. Antalet polisdistrikt har minskat från 554 år 1964 till 118 idag. Antalet slationeringsorter har under samma tid gått ned från omkring 980 till 413. Vid förstatligandet fanns det 11 600 polismän och 2 170 övriga tjänstemän. Motsvarande siffror den 1 juli i år är drygt 15 000 resp. 3 200. Antalet polismansljänsler har ökal med 3 440 och andra tjänster med I 000. År 1964 fanns det ca 950 polisbilar. Den Ijuli 1975 kommer del all finnas ca 2 330. Ell nytt polisradionät har byggts upp. Försök med att ytterligare utveckla radiokommunikationerna pågår. Ett sextiotal nya polishus har uppförts under åren efter förstatligandet. Förutom atl denna upprustning av polishusen, som har dragit en kostnad av över 500 milj. kr., har underlätlat polisens arbete har den medfört en bättre arbetsmiljö för de anställda inom polisväsendet.

Äv den utveckling som sålunda skett får man en bild genom en jämförelse mellan kostnaderna för polisväsendet sådana de redovisas på drift­budgeten. Budgetåret 1965/66 uppgick kostnaderna till 472 milj. kr. På driftbudgeten för nästa budgetår 1975/76 tas samma kosinader upp till I 859 milj. kr. Av denna summa går den allra största delen till förvaltningskostnader, främst löner, för den lokala polisorganisationen (399 milj. kr. budgetåret 1965/66 mol 1 547 milj. kr. budgetåret 1975/76). Även med beaktande av de förändringar som penningvärdet undergått under åren efler 1965/66, så visar redan dessa siffror all polisens resurser ökat påtagligt under den gångna tioårsperioden.

Det ligger i sakens natur atl polisens verksamhet — liksom all annan

 

107                            Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 64

samhällsverksamhet — kontinuerligt måste anpassas till utvecklingen inle bara inom del område för vilket den svarar utan även inom samhället i stort. Del finns redan mol den bakgrunden anledning atl ställa frågan om polisens organisation och riktlinjerna för verksamheien sådana de lades fasl i anslutning lill beslutet alt förstatliga polisen svarar mot de krav som nu ställs. Enligt min mening bör en granskning med detla syfte nu komma till stånd. Därvid bör också undersökas om de uppgifier som polisen har och de arbetsmetoder som den tillämpar är anpassade till etl modernt samhälles krav och värderingar. På grundval härav bör då också övervägas om den utbildning som idag ges polismännen är riktigt avvägd. Genom en översyn av polisverksamheten i detta syfte skapas förutsättningar för all bibehålla och förbättra del förtroende mellan polis, statsmakter och allmänhet som är av väsentlig betydelse inte minst för polisen själv.

Den översyn av i första hand polisens uppgifier, utbildning och organisation som sålunda bör göras, bör anförtros särskilda sakkunniga. Till ledning för de sakkunnigas arbete vill jag ytterligare anföra följande.

De grundläggande reglerna för polisen och dess verksamhet finns i polisinslruktionen (1972:511). 1 2 § instruktionen anges de allmänna rikt­linjerna för polisverksamheten. Enligl denna bestämmelse skall polisen upprätthålla allmän ordning och säkerhet och därvid särskilt förebygga och uppdaga brotl samt lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp.

I de allmänna strävandena att skapa förståelse och respekt för de regler som gäller för samvaron i ett demokratiskt samhälle måste polisen spela en betydelsefull roll. Del är därför viktigt alt polisen fortiöpande får kunskap och information om de åtgärder som vidtas av andra samhällsorgan i syfte all uppnå delta mål. Med ökad kännedom om innebörden av dessa åtgärder och de värderingar som ligger bakom dem, ökas förutsättningarna för etl förtroendefullt samarbete mellan polisen och främst de samhällsorgan som har lill uppgifl atl svara för ungdomsverksamhet, socialt hjälparbete, frivård och återanpassning saml underlättas samordningen av de insalser som samhäUel gör bl. a. inom kriminalpolitiken.

De sakkunniga bör därför överväga åtgärder för atl förbättra informationen till och kunskapen hos polisen i de hänseenden som jag nu har nämnt. Äv betydelse härvidlag blir atl pröva vilka åtgärder som i detta syfte kan vidtas i fråga om polisulbildningen. Till frågan om polisutbildningens inriktning och utformning återkommer jag i del följande.

Del är vidare angelägel alt den verksamhet som polisen redan nu på sina håll bedriver bland ungdom och som avser atl undanröja de faktorer som kan leda till brottslighet kan fortgå. I sin dagliga verksamhet kommer polisen i kontakt med och uppmärksammar problem i samhället som är av väsentlig betydelse för andra myndigheler och organisationer, som arbetar inom delta område. De sakkunniga bör överväga formerna för och inriktningen av denna verksamhet och därvid särskilt pröva hur samarbetet mellan polisen och berörda myndigheler och organisationer i dessa och med dem sammanhängande frågor skall kunna utvecklas.

En gren av polisverksamheten som särskilt under senare lid har uppmärksammals gäller den som utövas av de s. k. kvarterspoliserna. Denna verksamhet har upplevts som myckel positiv av både allmänhet och de polismän som tjänstgör i verksamheten. Den underlättar för polis och allmänhet att komma i kontakt med varandra och främjar därigenom ömsesidig förståelse.

Det är naturligtvis viktigt atl polisen disponerar sina resurser så alt

 

Ju: 64   Skr 1975/76:103                                                      108

kontakterna med allmänheten underlättas. Kvarterspoliserna är etl säll att åstadkomma detta. Samtidigt bör konstateras att polisen även i andra former — t. ex. genom särskilt utstationerade arbetsgrupper — arbetar i nära kontakt med allmänheten. De sakkunniga bör undersöka vilka möjligheter som finns för all genom en omfördelning av ordningspolisens resurser förbättra de nämnda kontakterna. Jag vill dock framhålla atl en sådan omfördelning inle får ske på bekostnad av polisens möjligheter atl fullgöra en tillfredsställande utryckningsverksamhel. Det är väsentligt all polisens beredskap är sådan jitt allmänheten vid behov snabbi kan få den hjälp den har räll atl kräva.

I delta sammanhang är del på sin plats atl erinra om den betydelsefulla roll som polisen spelar för atl skapa en tryggare och säkrare trafik. Del lorde förhålla sig så atl olyckorna i trafiken är ett vida slörre problem — sam­hällsekonomiskt och socialt — än den s. k. "vanliga" brottsligheten, dvs. främst gärningar som är belagda med straff i brottsbalken. Den omständigheten atl polisen utgör elt av de viktigaste instrumenten i trafiksäkerhetsarbelel bör beaktas vid övervägandena om polisens verksamhet.

Vad jag nu har sagt har i huvudsak gällt verksamheten inom ordningspolisen. Beiräffande kriminalpolisen bör de sakkunniga utvärdera effekterna av de åtgärder som har vidtagits för atl stimulera intresset för s. k. yttre tjänst. På sina håll anses dessa åtgärder fått till resultat all rekryteringen till kriminalavdelningarna försvårats. De sakkunniga bör därför, om deras undersökningar bekräftar all rekryteringssvårigheler uppstått, undersöka olika möjligheter för atl trygga rekryteringen till kriminalavdelningarna.

Vid sina överväganden i sistnämnda avseende bör de sakkunniga undersöka möjligheterna alt effektivisera kampen mot den allra grövsta brottsligheten. De sakkunniga bör därvid bl. a. överväga frågan om direkl rekrytering av personal för vissa arbetsuppgifter inom kriminalavdelningarna, t. ex. för utredning av skattebrott eller andra grova ekonomiska brott och vissa tekniska utredningar.

Äv vad jag nu har anfört berör åtskilligt den serviceverksamhet som polisen bedriver. Del framstår som angeläget att få en samlad bild av omfattningen av denna del av polisverksamheten. De sakkunniga bör därför kartlägga serviceverksamhetens omfattning och med utgångspunkt i en bedömning av de behov som gör sig gällande på detta område föreslå vilka serviceuppgifter som det bör åligga polisen all svara för.

Rekryteringen till polisen kan f. n. betecknas som god. Utbildningen har på del hela taget varit ändamålsenlig och riktigt avvägd. Till polisskolan söker ungdomar med god teoretisk utbildning. Ell problem är att många polisaspiranter inte har någon erfarenhet från arbetslivet utan kommer från skola och värnpliktstjänstgöring. Etl annal problem är, alt de nu gällande viUkoren för antagning till polisyrket enligl min mening i för hög grad begränsar urvalet.

De krav som f. n. gäller för antagning till polisyrkel avser bl. a. ålder, fysisk konstitution, värnpliktstjänstgöring och utbildning.

De sakkunniga bör studera verkningama av dessa antagningsvillkor. Särskilt beträffande kravet pä viss fysisk konstitution lorde det finnas anledning all överväga mindre rigorösa regler. De sakkunniga bör föreslå åtgärder för atl fler kvinnor skall kunna antas lill polisyrkel.

En slor del av de manliga ungdomarna gör av olika skäl inle värnplikt. De sakkunniga  bör  pröva  det   lämpliga  i   att  för  manlig  sökande  även

 

109                            Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 64

fortsättningsvis kräva fullgjord värnplikt som vapenför som villkor för tillträde lill polisutbildning.

Skulle de sakkunniga finna att kravet påfullgjord värnplikt bör slopas får detta konsekvenser för de uppgifter som polisen i dag har inom totalförsvaret. De sakkunniga bör bl. a. av denna anledning också pröva frågan om polisens ställning i krig.

Polisens grundutbildning består f. n. av en 40 veckors (från den Ijuli 1975 av en 41 veckors) kurs vid polisskolan i Ulriksdal samt två års s. k. alterneringstjänstgöring, dvs. en introduktion i arbetet vid olika avdel ningar inom polisväsendet, först etl år vid kriminalavdelning och sedan ett år vid ordningsavdelning. Under de senaste åren har i genomsnitt ca 650 polisaspiranter per år antagits till grundutbildning.

Vidare genomgår alla polismän efler ca 5 år den s. k. assislentkursen på 10 veckor. Befälsutbildningen består av inspeklörskurs I på 13 veckor, samt inspektörskurs II på 8 veckor. Den första kursen genomgår 400-600 polismän årligen, och den andra kursen 150-200 polismän årligen.

Kommissarier genomgår kommissariekurs på 15 veckor. 40-80 kommissarier utbildas varje år. Slutligen anordnas speciell polischefs-utbildning. Härtill kommer en hel rad specialkurser för olika kategorier. Assistentkursen och befälsutbildningen m. m. är förlagd till polisskolan i Solna.

De sakkunniga bör söka åstadkomma att polisutbildningen bringas i samklang med den utveckling som äger rum i samhället i övrigt. Ökad tonvikt bör därvid läggas på polisens roll som allmänt serviceorgan i samhället. Ellt av utbildningens allra viktigaste mål bör vara att lära polismännen att på ett naturligt sätt komma i kontakt med människor och all lösa uppkommande problem på ell så smidigt säll som möjligt.

För alt nå detla mål står olika vägar öppna. En sådan som allvarligt bör övervägas är att ge polisaspiranter efter del inledande alterneringsåret vid kriminalpolisavdelning mer självständiga uppgifier i sådan ordningspolis­verksamhet där kontakten med allmänheten och service betonas. Introduktionen vid ordningspolisavdelningarna bör syfta lill alt polismännen så tidigt som möjligt får tillfälle att ägna sig ål kontaktskapande verksamhet med huvudvikten lagd på service.

De goda resultaten i den nuvarande utbildningen kan förmodligen tillskrivas det stora inslaget av praktiska övningar, som gör det möjligt för polismännen alt under lugna förhållanden träna sina färdigheter. De praktiska inslagen i utbildningen bör inte minskas. Men man bör i utbildningen sträva efter all i ökad utsträckning kombinera den praktiska verksamheten med studier i sociologi, kriminologi, kriminalvård, psykiatri, ungdomsledning och samhällskunskap. Med sådana åtgärder bör polismännen bli bättre förtrogna med arbetsmetoderna inom andra samhällsorgan och polismännens kontaktytor breddas. De sakkunniga bör också undersöka om en del sådan praktisk verksamhet — praktik — kan och bör ske vid institutioner och organisationer utanför polisväsendet.

Utöver de organisatoriska frågor som aktualiseras av vad jag hittills har anfört, bör de sakkunniga även överväga hur olika funktioner bör vara fördelade mellan de lokala, regionala och centrala nivåerna i organisationen. Utgångspunkten bör därvid vara att tyngdpunkten i polisverksamheten bör ligga på det lokala planet. Särskilt ansvaret för de operativa funktionerna bör ligga lokalt, om inte starka skäl talar för samordning inom större områden eller andra särskilda omständigheter

 

Ju: 64   Skr 1975/76:103                                                  110

föranleder annal. Det ligger i sakens natur att en allmänt samordnande funktion måste finnas centralt.

Mol bakgrund av den allmänna inriktningen av polisverksamheten som jag tidigare har antytt och särskilt behovet av service till allmänheten bör de sakkunniga studera om den nuvarande lokala polisorganisationen är ändamålsenlig.

De sakkunniga bör vidare överväga åtgärder för all stärka del kommunala inflytandet över polisens verksamhet. Det bör vara möjligl alt polisen åläggs atl samråda med kommunala instanser vid viktigare beslut som rör en kommun. Vidare bör övervägas en förstärkning av det förlroendemannainflylande som utövas genom polisstyrelsen. Utgångspunkten bör därvid vara atl förtroendemännen i slörre utsträckning än vad som nu är fallet skall kunna delta i besluten om bl. a. resursernas fördelning och användning.

Det lorde i delta sammanhang stå klart alt den rent operativa verksamheien, dvs. chefsskapet över polisstyrka under pågående arbete, varken kan eller bör utövas av en styrelse i plenum. De sakkunniga bör emellertid överväga om inte de uppgifier som är förenade med "utövande av polisledning" kan avgränsas så, alt polisstyrelsen ändå skall ha möjlighet atl fatta vissa vikliga beslut, t. ex. om mera omfatlande eller från annan synpunkt känsliga kommende ringar och om placering av polispersonal inom distriktet. Vidare bör de sakkunniga överväga om förtroendemännen i polisstyrelsen bör delta i beslut om vissa s. k. myndighetsärenden, t. ex. frågor om tillstånd alt hålla aUmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Vid förstatligandet betonades starkt länsstyrelsens regionala ledningsuppgifter. I praktiken är det emellertid inte så vanligt all länspolischefen leder och samordnar polisverksamheten i länet på det säll som var avsett. Orsakerna till denna utveckling kan vara flera.

Det har sålunda från länspolischefernas sida hävdals all de inle fått de organisatoriska resurser som krävts för atl de skall kunna fullgöra de uppgifier som ursprungligen var avsett. Det har vidare gjorts gällande att länen i många fall är för små för regional ledning och samordning.

Rikspolisstyrelsen har i juru 1974 efter samråd med Föreningen Sveriges länspolischefer. Föreningen Sveriges polismästare. Svenska polis­förbundet och Slatstjänstemannaförbundet underställt regeringen elt förslag som innebar delegation av vissa funktioner från rikspolisstyrelsen lill länsstyrelserna samt samordning av delar av den regionala polis­verksamheten mellan flera län under en försöksperiod av två år. Den föreslagna delegationen och samordningen avsåg trafikövervakningen, spanings- och utredningsverksamheten rörande viss brottslighet, vissa förslärkningsrörelser och utnyttjande av viss utrustning, regional utbildning, rekryteringsverksamhel och personalvård. Förslagel har remissbehandlats. Något regeringsbeslut i frågan har inle tagits. De sakkunniga bör pröva den regionala polisverksamhetens uppgifter och organisation förutsättningslöst.

Den samordnande funktion som tilldelas rikspolisstyrelsen har i praktiken lett till all styrelsen indirekt har fåtl elt betydande inflytande över hur polisverksamheten bedri\'s i distrikten. Styrelsen utfärdar anvisningar och föreskrifier för verksamhetens bedrivande, leder utbildning, tillsätter vissa tjänster, fördelar ulrustn ing och administrerar ekonomi och personal.

Ansträngningar görs i dag på en rad områden alt decentralisera besluten. De sakkunniga bör pröva om del också på polisväsendets område finns förutsättningar alt till regional eller lokal nivå föra över uppgifier, som nu

 

111                             Kommittéer: Justitiedepartementet   Ju: 64

ligger på rikspolisstyrelsen, utan atl den nödvändiga samordningen eftersatts.

De sakkunniga bör i detta sammanhang, såvitt angår uppgiften alt meddela anvisningar och föreskrifier, också pröva i vad mån anvisningar och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för polisverksamheten bör underställas regeringen.

När del gäller rikspolisstyrelsen bör de sakkunnigas uppdrag inte omfatta den verksamhet som styrelsen bedriver genom sin säkerhetsavdelning.

Ett särskilt problem är polisverksamheten vid mycket allvarliga händelser, t. ex. terrorislhandlingar och lagande av gisslan. De sakkunniga bör analysera de organisatoriska och tekniska problem som sådana händelser kan aktualisera. Vid utarbetandet av sina förslag bör de sak­kunniga genomgående sträva efler att öka förtroendemannainflylandet på alla nivåer inom polisväsendet. De bör också överväga hur ett stärkt förlroendemannainflylande över rekryterings- och utbildningsfrågorna kan ordnas.

Den förvallningsdemokratiska utveckling som pågår inom polisväsendet och i samhället i övrigt bör beaktas i utredningsarbetet.

Etl system med avlönade förhörs vittnen, s. k. medborgarviltnen, finns sedan år 1957 i Göieborg. Vittnena utses och avlönas av kommunen. De tjänstgör enligt turlista vid förhör under förundersökning i brottmål, är närvarande vid husrannsakan och vid införandet av omhändertagna eller gripna personer.

De sakkunniga bör, med utgångspunkt i erfarenheterna av medborgarviltnen i Göteborg, överväga behovel av medborgarviltnen och undersöka möjligheterna alt införa etl liknande syslem i övriga polisdistrikt. Jag är medveten om alt man inte ulan vidare kan överföra erfarenheterna av dessa vittnens verksamhet frän ett stort polisdistrikt till elt mindre, men det bör ändå vara möjligl alt finna en form som gör del möjligl för polisen att få lillgång till ell medborgarvitlne när detta framstår som angeläget.

Det är stora och delvis komplicerade frågor som de sakkunniga har all behandla. En del frågor kan möjligen behandlas för sig, andra måste ses i ett slörre sammanhang. De sakkunniga får redovisa resultatet av sitt arbete etappvis, om de så finner lämpligt.

Det skall inte ankomma pä de sakkunniga alt föreslå ökningar eller minskningar av de totala resurserna inom polisväsendet. Deras uppdrag i denna del bör alltså vara alt pröva om polisverksamheten är räll avvägd inom ramen för nuvarande resurser.

De förslag som de sakkunniga lägger fram och som har ekonomiska konsekvenser skall åtföljas av kostnadsberäkningar.

De sakkunniga bör samråda méd andra utredningar som behandlar frågor som har anknytning lill deras uppdrag.

Uiredningen har under oktober 1975 hållit etl sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

UD: 1    Skr 1975/76:103                                                  112

Utrikesdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 3 och 4

Följande kommitté inom avsmttet fullgör inte egentligt utrednings­uppdrag: 1

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli 1972 för atl utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Lidbom, Carl G., statsråd, led. av riksdagen

Vice ordförande: Blix, Hans M., utrikesråd (fr.o.m. den 25 april 1974)

Sakkunniga: Blom, K. A. Birgitta, departementsråd (fr.o.m. den 13 juni 1974) Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Tammelin, Lars, docent Thunborg, Anders I., statssekreterare Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen Wulff, Torgil H., kommendör Åslröm, C. Sverker, kabinettssekreterare

Experter: Heyman, Ove F., ambassadör (t.o.m. den 21 oktober 1975) Karlsson, Bror A. S., hovrättsassessor (t.o.m. den 13 maj 1975) Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd (fr.o.m. den 21 oktober 1975) Prawitz, Jan, laborator

Rosenblad, Esbjörn C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974)

Sekreterare: Hjertonsson, Karin, jur. dr (fr.o.m. den 25 april 1974)

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationeni, se 1973 års riksdagsberätlelse UD 5.

 

113                             Kommittéer: Utrikesdepartementet   UD: 2

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om förbud mot vissa vapen.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2. Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna:

Ordförande: Nilsson, H. Torsten L., förutvarande utrikesminister, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Gustavsson, Äke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Korpås, B. G. Sture, folkhögskolereklor, led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, fru, led. av riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Wirmark, B. David I., fil. kand., f.d. led. av riksdagen

Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd

Bitr. sekreterare: Oden, C. Bertil, avdelningsdirektör

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberätlelse UD 3.

De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 22 sammanträden och företagit en studiresa. De sakkunniga beräknar lämna sitt huvudbetänkande under år 1976.

8   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

UD: 3    Skr 1975/76:103                                                      114

3. Utredningen (UD 1974:01) rörande utrikesdepartementets organisation

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda utrikesdepartementels organisation:

Utredningsman: Kellberg, Love G.-A., utrikesråd

Experter: Berg, Bertil G., expeditionsförman (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Johansson, Bengt A. W., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Mårtensson, Jan P. G., kansliråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Nerman, Rigel B., kontorist (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Palme, Thomas O. V., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Rosqvist, Nils O., arkivarie (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ryding, Göran P. G., ambassadör (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Ström, Per L., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ternslröm, Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 15 augusii 1974)

Sekreterare: Dinkelspiel, Ulf A. R., kansliråd

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen., se 1975 års kommittéberättelse UD 4.

Utredningen har under tiden november 1974 - april 1975 hållit 17 sammanträden med experterna.

Utredningen har den 8 april 1975 avgett betänkandet (Ds UD 1975:2) Utrikesdeparlementels organisation.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (UD 1974:02) rörande rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda frågor rörande rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen:

Ordförande: Geijer, K. Arne, f.d. ordförande i LO, led. av riksdagen

 

115                            Kommittéer: Utrikesdepartementet   UD: 4

Sakkunniga: Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Ingemarsson, J. Svante, departementsråd Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen

Experter: Berg, Bertil G., expeditionsförman (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Bergkvist, Arne B. S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Kellberg, Love G.-A., utrikesråd (fr.o.m. den I november 1974) Mårtensson, Jan P. G., kansliråd (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Nerman, Rigel B., kontorist (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Rosqvist, Nils O., arkivarie (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ryding, Göran P. G., ambassadör (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ström, Per L., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Ternslröm, Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Sekreterare: Dinkelspiel, Ulf A. R., kansliråd

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse UD 5.

Uiredningen har under tiden november 1974 - juli 1975 hållit 24 sammanträden.

Utredningen har den 17 juli 1975 avgett betänkandet (Ds UD 1975:3) Personalpolitik i utrikesförvaltningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Fö:l    Skr 1975/76:103                                                     116

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följjande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 1, 3, 9 och 11

Följande kommitté inom avsmttet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 6

1.1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö 1968:19)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 januari 1967 för atl överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 februari 1967):

Utredningsman: Lundberg, N. Ragnar W., f.d. generaldirektör

Expert: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef

Sekreterare: Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberätlelse Fö 19.

Utredningen har under tiden november 1974 - juli 1975 hållit tolv sammanträden samt hafl överliiggningar med vissa kontaktmän hos berörda myndigheter.

Utredningen har den 29 september 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:65) Förfogandelagstiftningen.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1967 för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Post-och Inrikes tidn. den 9 februari 1967):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led. av riksdagen

Sakkunniga: Björk, Gunnar E., bankkons.ulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

 

117                            Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 2

Gustavsson, Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

juni 1974)

Hylländer, K. Gunnar E., köpman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni

1974)

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

juni 1974)

Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1974)

Experter: Bergstrand, Per-Erik, överste (fr.o.m. den 15 april 1975) Franzén, Nils P., organisationsdirektör (t.o.m. den 30 november 1975) Hansson, NUs O., överste Höljer, Gunnar, krigsråd

Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör Larsson, Sven E., departementsråd Lugn, P. E. Robert, överste Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden Nilsson, Alice H. Ch., kansliråd (fr.o.m. den I juni 1974) 0'Konor, Bengt G. W., kommendörkapten (t.o.m. den 30 juni 1975) Persson, Ragnar, överste (fr.o.m. den I augusti 1975) Strand, Karl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1975) Thufvesson, Bengt E., departementsråd Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör (fr.o.m. den I december 1975)

Sekreterare: Cederwall, Ulf C, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975) Lundbergh,HansP.N.J., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december 1975) Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör (t.o.m. den 30 november 1975)

Bitr. sekreterare: Lundbergh, Hans P. N. J., överstelöjtnant (t.o.m. den30november 1975) Lyckeberg, Nils, departementssekreterare

Lokal: Fredsgatan 2, 11152 Stockholm, tel. 1139 35 och 1142 85 (sekreterarna), 11 88 25 (expeditionen)

Direktiven för utredningen, se 1%8 års riksdagsberättelse Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10 samt 1975 års kommittéberättelse Fö 2.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 38 sammanträden samt gjort studieresor till Storbritannien, Nederländerna och Finland under sammanlagt 13 dagar. Utredningen har besökt tio förband och skolor inom armén och marinen, två regionala staber och en skola i armén.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Fö: 3   Skr 1975/76:103                                                        118

3. Utredningen (Fö 1970:23) rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1970 för att företa utredning rörande systemet för förmåner ål värnpliktiga m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1970):

Utredningsman: Mellqvist, Sven A., expediter, led. av riksdagen

Experter: Boberg, S. Lennart M., slabskonsulenl Creutzer, Bertil R., generalmajor Domvall, E. Göte, byrådirektör van der Heeg, Nils H., avdelningsdirektör Hellmér, Åke, byrådirektör Hultan, Ivan, personaldirektör

Hårleman, Tord P. R., major (fr.o.m. den 1 juni 1974) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare

Norström, Gunilla K. B., generalsekreterare (fr.o.m. den I juni 1974) Olof son, Erik G., byrådirektör

Reuterswärd, Carl R., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Ternemar, J. Tommy, konsulent Terstad, J. Gösta A., kansliråd

Thorslensson, Per-Gunnar H., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1974) Törnquisl, Leif J. O., major (fr.o.m. den 1 juni 1974) Virdeslen, Sten G., avdelningsdirektör Wassén, Brita E., kammarrättsråd

Sekreterare: Virdeslen, Sten G., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Ershammar, Mats O. T., förste byråinspeklör Högberg, C. Johan H., departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse Fö 17.

Utredningen har under liden november 1974 - september 1975 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 26 september 1975 avgelt belänkandet (SOU 1975:73) Frivilligförsvarets förmåner.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

119                            Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 5

4. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26 februari 1971 föratt utreda och inkomma med förslag till förvallningsulbildning inom krigsmakten:

Utredningsman: Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Branlberger, Per-Gunnar, överste

Grahm, A. Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Knöös, Erik O., kapten Lindberg, R. Greger, överste Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör Nyberg, Stig K., studiereklor

Skedinger, Arne H. E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Torfgård, Sven H. C. T., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 november 1974)

Sekreterare: Dinell, Jan A. C, departementssekreterare

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 (utredningsmannen), växel 763 1000 (sekreteraren), 67 60 71 (sekretariat)

Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse Fö 19.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 102 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1976.

5. Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem (PPBG)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj 1971 för att framlägga förslag rörande den slutliga ulformningen av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem samt all leda och samordna det fortsatta utvecklingsarbetet inom förenämnda område:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Ledamöter: Grape, S. Lennart, departementsråd Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den I augusii 1974)

 

Fö: 5   Skr 1975/76:103                                                        120

Experter: Andersson, O. Inger S., förste byråsekreterare (t.o.m. den 2 november 1975)

Andrén, Nils B. E., professor (t.o.m. den 17 juni 1975) Bergelin, Peter, överstelöjtnant

Bovallius, Lars K. R., avdelningsdirektör (t.o.m. den 2 november 1975) Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (t.o.m. den 17 juni 1975) Dahlén, Rune B., avdelningsdirektör (t.o.m. den 2 november 1975) Edman, Kurt E., krigsråd Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant Ekelund, Jan C. byrådirektör (t.o.m. den 17juni 1975) Eriksson, Kurt L. F., laborator (t.o.m. den 17 juni 1975) Faugerl, Sven J. E., byrådirektör (t.o.m. den 2 november 1975) Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör Kangerl, Håkan, byrådirektör (t.o.m. den 17 juni 1975) Lahrman, A. Ebbe, byråintendent (t.o.m. den 2 november 1975) Lalin, Per Olof, revisionsdirektör (t.o.m. den 17 juni 1975) Muld, Andres, byrådirektör (t.o.m. den 17 juni 1975) Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör

Olhede, Torleif E., departementssekreterare (t.o.m. den 2 november 1975)

Olsson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 februari 1974) Pellnäs, Bo, major (t.o.m. den 2 november 1975) Persson, Lars Bertil, överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni 1975) Rangne, Bo, avdelningsdirektör

Ringh, Per Arne, överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni 1975) Sandberg, A. Palle G., kommendörkapten (t.o.m. den 17 juni 1975) Stefenson, Bror P. H., kommendörkapten (t.o.m. den 17 juni 1975) Strand, Karl-Erik, kansliråd

Wettemark, Oskar G., kapten (t.o.m. den 2 november 1975) Österdahl, Lars-Erik O., byråchef (t.o.m. den 17 juni 1975)

Sekreterare: Edgren, Claes A. W., överste (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare: HeUman, Sven R., överingenjör

Lönnbom, Bengt A. V., överstelöjtnant (t.o.m. den 17 juni 1975) Moberg, Sten L.. t.f. organisationsdirektör (t.o.m. den 15 april 1975) Sondén, Jan A., kommendörkapten

Lokal:   Försvarsdepartementet,   Regeringsgatan   1-3,   Fack,    103 20 Stockholm, tel. 763 25 35 (sekreteraren)

Direktiven för ledningsgruppen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 20.

 

121                            Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 6

Ledningsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 13 sammanträden.

Arbetet har under ledningsgruppen bedrivits i fem projektgrupper. Antalet sådana har under perioden minskat från fem till en.

Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

6. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971 med uppgift alt till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):

Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör

Ledamöter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare Bäcklin, Lars R., ombudsman Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman Winéus, Bengt G., departementssekreterare

Ersättare för ledamöter: Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Wiberg)

Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juli 1975) Tamfeldt, BengtG., överstelöjtnant (t.o.m. den 30 juni 1975)

Sekreterare: Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant

Bitr. sekreterare: Otlerberg, L. Håkan, kapten

Lokal: Försvarsdepartementels kommiltélokaler, Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 21.

Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Fö: 7    Skr 1975/76:103                                                   122

7. 1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för atl utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1972):

Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Gustavsson, Äke E. G., redaktör, led. av riksdagen Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Experter: Berggren, Alf, kommendör av 1. graden Borgquisl, Frithiof, byråchef Creutzer, Bertil R., generalmajor Hörnquisl, K. Iwan E., överste av 1. graden Karlsson, Ulf G., departementssekreterare Lindgren, Carl-Ivar, överste Lugn, P. E. Robert, överste Lyth, K. Erik, överste av 1. graden Magneberg, Stig E., överste Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd

Sekreterare: Jansson, K. Erik, kapten Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör

Lokal: Försvarsdepartementels kommiltélokaler, Sehlsledlsgalan 9, 115 28 Stockholm, tel. 67 18 08, 61 35 03 (sekreterarna)

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Fö 18.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 13 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 6 mars 1975 avgett delbetänkandel (Ds Fö 1975:1) Konsekvenser för lolalförsvaret av förändringar av värnpliklstidens längd m.  m.  samt den 26 november  1975 en promemoria (Ds Fö  1975:6)

 

123                            Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 8

Överväganden   rörande   grundutbildningstid   till  vissa  befattningar  för värnpliktiga inom försvarsmakten m. m.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

8. 1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 september 1973 för översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid vägran alt fullgöra värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst:

Ordförande: Holmberg, Carl V., justitieråd

Sakkunniga: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1974)

Möller, S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Werner, N. Mårten S., komminister, led. av riksdagen

Experter: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Suneson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974)

Sekreterare: Janson, Björn C, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Körlof, Björn H. B., kanslisekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1974) Linde, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusii 1975)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterarna)

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

Fö: 9   Skr 1975/76:103                                                        124

9. Sakkunnig (Fö 1973:02) fiir studier avseende utvecklingen efter år 1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december 1973 för studier avseende utvecklingen efler år 1977 av de delar av totalförsvaret som inle omfattas av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1974):

Utredningsman: Gyllö, Sture A., avdelningschef

Sekreterare: Lundquist, David, departementssekreterare

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse Fö 11.

Den sakkunnige har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 43 sammanträden med sekreteraren samt hafl överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningsuppdraget.

Den sakkunnige har den 1 april 1975 avgett rapporten ÖTF-studierna, lägesrapport 1975-04-01.

Visst underlag har inhämtats från de myndigheter som berörs av studierna.

Den sakkunnige har i december 1975 avgett en rapport Övrigt totalförsvar efter 1977-07-01.

Uppdraget är därmed slutfört.

10.1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)

TiUkallade eidigt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 4 januari 1974för att utreda riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1974):

Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler

Sakkunniga: Axell, H. Göran, ombudsman Clason, Anders E. V., chefredaktör Eriksson, Nancy M., fru, f.d. led. av riksdagen Hedlund, Gunnar, förutvarande statsråd, led. av riksdagen Himmelstrand, J. Ulf I., professor

Experter: Ekman, C. H. Stig, docent (fr.o.m. den 1 april 1974) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 6 februari 1974)

 

125                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 11

Wenblad, L. Bertil A., överstelöjtnant (fr.o.m. den I oktober t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 februari 1974)

Bitr. sekreterare: Nilsson, E. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 januari 1974)

Lokal: Handelsdepartementet, Rosenbad 2, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 12.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit 13 sammanträden. Uiredningen har därutöver hållit samman raden med särskilda arbetgrupper samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

11. Expertutredningen (Fö 1974:02) angående prisreglering av försvarsutgifterna

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 maj 1974 för atl utreda system för prisreglering av försvarsutgiflerna (se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1974):

Ordförande: Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd

Sakkunniga: Hjalmarsson, S. Åke, departementssekreterare Maler, Karl-Göran, docent

Experter: Billström, P. O. Frithiof, statistikchef (fr.o.m. den 27 maj 1974) Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör Hägg, Y. O. Sture, planeringsdirektör (fr.o.m. den 27 maj 1974) Linder, F. Georg, inköpsdireklör Thyberg, P. Erik, byråchef Wigur, J. T. Rolf, överste

Sekreterare: Strand, Karl-Erik, kansliråd

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 13.

 

Fö: 11    Skr 1975/76:103                                                     126

Utredningen har under liden november 1974 - april 1975 hållit tolv sammanträden.

Uiredningen har den 7 april 1975 avgelt betänkandet (Ds Fö 1975:2) Prisreglering av försvarsutgiflerna.

Uppdraget är därmed slutfcirt.

12. Försvarsmaktens lednirigsutredning (Fö 1974:03) (FLU-74)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1974 för att utreda det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1974):

Ordförande: Guslafsson, Hans L., landshövding

Sakkunniga: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad, Hans B., redaktör Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Experter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare Högberg, Lars G., fil. lic. (fr.o.m. den 12 december 1974) Jarmar, L. Håkan, organisa.tionsdirektör

Larsson, J. Krister L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 15 januari 1975) Olhede, Torleif E., departementssekreterare

Samuelson, Ulf G., kommendörkapten (fr.o.m. den 15 januari 1975) Skoglund, Claes G., generalmajor Winblad, Harry W., överste (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Sekreterare: Ludvik, Klaus, organisationsdirektör

Bitr. sekreterare: Moberg, Sten L., t.f. organisationsdirektör (t.o.m. den 31 augusii 1975) Nyman, Bengt O. P., byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975)

Lokal: Fredsgatan 2,111 52 Stockholm, tel. 763 37 80 (sekreteraren) Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 20 sammanträden.

 

127                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 13

Uiredningen har den 22 oktober 1975 lill berörda myndigheter remitterat en arbetspromemoria Organisationsalternativ för försvarsmaktens centrala ledning.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

13.1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974förall utreda totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):

Ordförande: Thunborg, Änders I., statssekreterare

Sakkunniga: Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1975)

Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1974) Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Eklund, C. Gunnar, generallöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Grape, S. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 21 november 1974) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1974)

Leifland, Leif, utrikesråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974)

Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Thyberg, P. Erik, byråchef (fr.o.m. den 21 november 1974) Wigur, J. T. Rolf, överste (fr.o.m. den 21 noyember 1974)

Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd

 

Fö: 13   Skr 1975/76:103                                                      128

Sekreterare: Bergquist,   Mats   F.   Th.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   21 november 1974)

Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sondén, Jan A., kommendörkapten (fr.o.m. den 21 november 1974)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 86 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 15.

Kompletterande direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till prolokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1975):

Regeringen har genom beslut den 25 oktober 1974 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet atl tillkalla höst sju sakkunniga för att överväga och lämna förslag om totalförsvarets fortsalla utveckling m. m. De sakkunniga som tillkallats genom beslut den 25 oktober 1974 arbetar under namnet 1974 års försvarsutredning.

Riksdagens försvarsutskott har (FöU 1975:13) bl. a. anförl alt frågan om särskilda åtgärder för alt underlätta investeringar i rationaliseringssyfte återspeglar del planeringsproblem som uppkommer när man vill ändra fredsorganisalionen i syfle atl prioritera utbildning och materielanskaffning. Inom en bestämd ekonomisk ram uppkommer en besvärande konkurrens mellan medelsbehoven för rationaliserings­investeringar och för bl. a. anskaffning av betydelsefull materiel. Del var mol denna bakgrund utskottet i samband med 1972 års försvarsbeslut uttalade all särskilda åtgärder borde vidtas för all underlätta investeringar i rationaliseringssyfte.

Utskottet anförde vidare alt enligt de anvisningar som regeringen den 6 mars 1975 har lämnat för programplaneringen för perioden 1976/77 — 1980/81 skall vid planeringen för del militära försvaret förutsättas alt något medelstillskott till utgiftsramen för investeringar i form av långsiktig kredit e. d. inte kommer atl erhållas. Enligl vad ulskollel hade inhämtat var syftet med detla alt i de nya programplanerna få underlag för att bedöma vilka senareläggningar av investeringar som blir aktueUa och vilka malerielanskaffningar m. m. som inle kan planeras in med denna förutsättning.

Utskottet ville för sin del godta alt man försl under hösten 1975 lar ställning till behovet av en särskild kredit eller andra åtgärder i syfte all underlätta de personalbesparande omorganisationer som är aktuella. Frågan borde redovisas för riksdagen senast under våren 1976.

Utskottet anförde vidare alt frågan från planeringssynpunkt har anknytning till systemet med särskilda försvarsbeslut vart femte år och angivande av horisontella planeringsramar även när kostnadskrävande omstruktureringar förestår. Vidare finns ell samband bl. a. med de kommande övervägandena inom 1974 års försvarsutredning såvilt gäller planeringsinriktningen inom del militära försvaret efler år 1977. Som försvarsutskottet tidigare hade anförl är det inle minst fråga om atl skapa klarhet och stadga när det gäller förutsättningarna för den långsikliga planeringen. Mol denna bakgrund förordade utskottet nu att regeringen uppdrar åt försvarsulredningen alt överväga frågan och redovisa resultaten härav i sådan lid alt de kan ligga till grund för regeringens anvisningar när

 

129                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 14

det gäller programplaneringen för perioden 1977/78— 1981/82.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen tillkänna vad utskottet anförde (rskr 1975:122).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen uppdrar åt 1974 års försvarsutredning atl överväga om behov föreligger av särskilda åtgärder för att underlätta personalbesparande omorganisationer i enlighet med vad försvarsutskottet anfört i sitt förenämnda belänkande 1975:13.

Utredningens överväganden och förslag bör föreligga vid utarbetande av regeringens ansvisningar avseende programplaneringen för perioden 1977/78—1981/82.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 25 sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

14. Utredningen (Fö 1974:05) om översyn av tjänstereglementet för krigsmakten

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1974 för översyn av tjänstereglemenlel för krigsmakten (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december 1974):

Ordförande: Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef

Ledamöter: Hårdefell, S. Börje, tf. rättschef Peyron, Gustaf F. C, generalmajor

Huvudsekreterare: Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor

Sekreterare: Andersson, Jan-Åke L., major Pettersson, Lars-Olov, departementssekreterare

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den 22 november 1974):

Kungl. Maj:t har i olika kungörelser, instruktioner, reglementen m. m. meddelat föreskrifier för verksamheten inom krigsmakten. Föreskrifterna avser oftast särskilda verksamhetsområden, såsom operaliv verksamhet, verksamhet rörande mobilisering, utbildning, taktik, organisation, utrustning, personal, långsiktsplanering, särskilda åtgärder för atl hävda landels oberoende m. m. Vissa grundläggande och för aU personal gällande

9   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Fö: 14    Skr 1975/76:103                                                     130

förskrifter finns i Tjänslereglemenle för krigsmaklen (TjRK) som har utfärdats av Konungen i kommandoväg. Nu gälllande TjRK trädde i krafl den I oktober 1960. I reglementet har därefier vidtagits flera ändringar.

TjRK gäller i princip för hela krigsmakten. I fråga om sådan civil personal vid krigsmakten som inte är krigsmän samt för verksamheten vid krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter och gemensamma institutioner gäller dock reglementet bara i begränsad omfattning. Reglementet gäller också för personal som inte tjänstgör vid krigsmaklen, om personalen är all hänföra tiU krigsmän. Det tillämpas i såväl fred som krig.

TjRK innehåller — förutom en avdelning med definitioner och beteckningar samt etl inledande avsnitt — 27 kapitel som vart och ell beslår av flera moment. Reglementet innehåller vidare etl flertal bilagor.

Sedan år 1960, då TjRK faistställdes, har många och stora förändringar skett inom det civila samhällslivet, inte minst på utbildningsväsendets område. BI. a. har de studerande fått etl större inflytande vilket har förbättrat samarbetet och skjipat friare umgängesformer mellan lärare och elever. Detta förhållande har i sin lur påverkat ungdomens attityd lill de militära formerna, vilka i många fall upplevs som otidsenliga. Värnpliktiga som fullgör sin grundutbildning har också riktat kritik mol TjRK för atl del på många punkter inte slår i samklang med moderna tänkesätt.

Också den fasl anställda personalen har fört fram kritik. Sålunda har plulonsofficersförbundel i en skrivelse den 12november 1974liU chefen för försvarsdepartementet bl. a. framhållil all utvecklingen kräver atl individen får möjligheter all påverka sin arbetsmiljö och arbetssituation men atl dessa möjligheter begränsas av gällande reglementen.

Föreskrifterna i TjRK är av skiftande karaktär och spänner över stora områden. Många bestämmelser rör frågor som har nära samband med vad som brukar hänföras till privatlivet. Jag tänker här på föreskrifier om klädsel, hälsning, personlig hygien m. m. Regler av denna typ bör stå i överensstämmelse med rädainde uppfattningar i samhället i övrigt. Det måsle dock beaktas all tjänsten under fältförhåUanden i hög grad påverkar de inre förhållandena i krigsfiirbanden.

Som jag nämnde inledningsvis har nuvarande TjRK ändrats på många punkter och anledningen till flera av dessa ändringar har varit just en strävan alt anpassa reglerna till utvecklingen i samhället. Förutom de synpunkler som avser del sakliga innehållet har också från flera håll uttalats alt TjRK är omodernt såväl i fråga om språket som lill sin allmänna utformning.

Även jag anser att TjRK — trots de ändringar som fortlöpande har ägt rum — inle fyller tidens krav. Del är i många delar till både innehåll och utformning föråldrat och svarar inte mot de anspråk som man har räll alt ställa på elt reglemente som är av så grundläggande betydelse för den dagliga verksamheten inom krigsmakten. Jag finner därför alt en total översyn av TjRK bör ske. Uppgiften bör anförtros åt särskilda sakkunniga.

De sakkunniga bör lägga fram förslag lill ell nytt tjänslereglemenle för krigsmaklen. Utgångspunkten bör vara alt reglementet liksom i dag skall gälla såväl i krig som i fred. Vid utformningen av reglementet bör särskild hänsyn lagas till all krigets krav också påverkar krigsmaktens verksamhet i fred. Å andra sidan bör del vara en strävan all så långl del är möjligl anpassa föreskrifterna lill motsvarande regler inom samhället i övrigt. Särbestämmelser för den militära verksamheten bör förekomma endasi i den mån de är nödvändiga för all upprätthålla krigsmaklens effektivitet.

 

131                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 14

Särskild omsorg bör läggas ned på alt få fram moderna föreskrifter på sådana områden som har samband med privatlivet.

De sakkunniga bör utöver vad jag nyss framhöll inte bindas genom några mera preciserade direktiv. Jag skall emellertid i det följande ange några frågor som jag anser atl de sakkunniga särskilt bör beakta.

Utvecklingen i samhället präglas av en fortgående demokratisering inom skilda områden. Under senare lid har uppmärksamheten i hög grad inriktats på all öka de anställdas inflytande över förhållandena på sina arbetsplatser. Moisvarande uppmärksamhet har — som jag tidigare framhållil — riktats på de studerandes inflytande på sina förhållanden. Nyligen har lagts fram förslag som syflar lill alt öka de boendes inflytande över bostads­produktionen och miljöulformningen. Vikliga åtgärder har vidtagits för alt stärka konsumenternas ställning.

Mol bakgrund av de olika åtgärder som sålunda vidtagits för atl bredda och fördjupa förelagsdemokratin, inle minsl för de anställda, är det naturligt alt man också uppmärksammar möjligheterna för de värnpliktiga alt påverka sina förhållanden. Detta har också i viss mån skett genom bl. a. pågående försök med fördjupad företagsdemokrati. Formerna för medinflytandet måste givelvis ha sin utgångspunkt i elt regelsystem. Del faller sig därför naturligt atl de sakkunniga överväger möjligheterna atl ta in bestämmelser om elt sådanl medinflytande i tjänstereglemenlel. Elt särskilt problem när del gäller medinflytandefrågor inom krigsmaklen är de skilda förhållanden som gäller för å ena sidan de anställda och å andra sidan de värnpliktiga. Detla kan ibland skapa intressekonflikter. De sakkunniga bör överväga behovet av samarbete i f örelagsdemokraliska frågor mellan dessa båda kategorier.

Som jag förut angav spänner föreskrifterna i TjRK över stora områden. Åtskilliga föreskrifier rörande den fast anställda personalen griper in på området för slalsljänslemannalagstiflningen. Det bör ankomma på de sakkunniga all pröva behovel av sådana föreskrifier i TjRK.

TjRK innehåller också föreskrifier om tystnadsplikt. Enligt den nya regeringsformen får yttrandefriheten mot allmänheten inle inskränkas annal än genom lag eller — i fråga om offentliga funktionärer — genom förordning av regeringen efter bemyndigande i lag. Föreskrifterna i TjRK om tystnadsplikt bör sålunda transformeras om lill lag eller förordning. De sakkunniga bör särskilt undersöka om TjRK innehåller andra föreskrifier som på grund av regeringsformen eller av andra skäl bör utfärdas i annan ordning.

Många beslut som fattas i ärenden rörande tillämpningen av TjRK kan i sista hand överldagas till Kungl. Maj:t. På senare år har strävandena varit alt minska antalet regeringsärenden genom delegation till underordnad myndighet. De sakkunniga bör mot bakgrund härav pröva om inte full-följdsrätten i ärenden som här avses bör inskränkas så att prövningen i sista hand förläggs tUl annan instans än Kungl. Maj:t.

Utredningsarbetet bör bedrivas så alt de sakkunniga i försia hand kan överlämna förslag till nya föreskrifter. Särskild vikt bör läggas vid att utforma föreskrifterna på etl lättillgängligt språk. Utformning av delaljerade motiv bör förekomma endast i den ulslräckning som kan anses nödvändig för regeringens forlsalla handläggning av ärendet.

De sakkunniga bör bedriva sill arbete i nära kontakt med berörda personalorganisationer och representanter för de värnpliktiga.

Utöver vad jag har nämnl bör det stå de sakkunniga fritt all också föreslå ändringar i andra reglementen eller bestämmelser som de sakkunniga finner ha samband med översynsarbetet.

 

Fö; 14    Skr 1975/76:103                                                     132

Uiredningen har under liden december 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Uiredningen har haft överläggningar med särskilt utsedda kontaktmän bos myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

15. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

TillkaUade erdigt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för del fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande: Frändås, S. G. Berit, adjunkt, led. av riksdagen

Sakkunniga: Barke, Christine, vice ordförande i Riksförbundet Sveriges lotlakårer Larsson, Carl-Otto, överste

Experter: Adolfsson, Jens, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1975) Ershammar, Mats O. T., förste byråinspeklör (fr.o.m. den 15 april 1975) Granath, Solve O., förste ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975) Hultan, Ivan, personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975)

Lokal: Kommendörsgalan 28, 5 tr., 11448 Stockholm, tel. 6158 16 (Ershammar)

Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till prolokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1975):

Antalet anställda på hel- och deltid inom försvarsmakten utgjorde i slutet av 1974 ca 49 000. Av dessa var ca 11 200 kvinnor, vilka praktiskt tagel uteslutande var civilanställda. Antalet utgjorde ca 40 % av den civila personalen inom försvaret.

Under de senasie åren har frågan om all skapa ökade möjligheter för kvinnor alt få anställning inom försvarsmakten behandlals i åtskilliga sammanhang. 1972 års värnpliksutredning har i belänkandet (Ds Fö 1973:1) Kvinnor i det militära försvaret gjort en översiktlig studie av hithörande frågor. Delta betänkande har remissbehandlats.

Utredningen har i sitt belänkande belyst tre problem, nämligen

a)    konsekvenserna av att låta den utbildningsplikt inom totalförsvaret som nu hänför sig till män även avse kvinnor,

b)   möjlighetema att ge erfoirderlig militär utbildning åt de kvinnor som vill skaffa sig kompetens; för anställning som befäl inom försvaret samt

 

133                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 16

c) förutsättningarna att genom utbildningsplikt fylla det personalbehov

inom    krigsorganisationen   som   f. n.    tillgodoses   genom   frivilligt

utbildade     avtalsbundna    kvinnor      ur       de       kvinnliga

frivilligorganisationerna.

Utredningen har för sin del avvisat såväl tanken på en kvinnlig värnplikt (punkt a) som förslagel om alt införa en tjänsteplikt (punkl c). När del gäller möjligheterna att låta kvinnor anställas som befäl förordar utredningen en översyn av gällande bestämmelser angående rekrytering och utbildning för anställning som befäl inom försvaret.

Remissinstanserna har på del hela tagel tillstyrkt utredningens förslag.

På skilda områden markeras i dag strävandena lill ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor (Ju 1973:03) är regeringens instrument för alt samordna dessa strävanden. Utbildningsväsendets utbyggnad och utformning underlättar kvinnornas möjligheter all få yrkesutbildning. Genom en utbyggnad av barntillsynen har i allt fler familjer båda föräldrarna kunnat ta för­värvsarbete.

Jag har i skilda sammanhang framhållit att man inom försvarsmakten, trots de särpräglade förhållanden som i vissa avseenden gäller för verk­samheten, måste anpassa sig till reformsträvandena på övriga områden av samhällslivet. Jag anser därför all man nu, i enlighet med värnpliktsulred-ningens förslag, bör föra del påbörjade arbetet atl skapa möjligheter för kvinnor atl få anstäUning i det militära försvaret vidare. Med hänsyn till all denna fråga har viss anknytning till bl. a. arbetet med den framlida befälsordningen bör den forlsalla beredningen ulföras av särskilt tillkallade sakkunniga inom försvarsdepartementet.

Såväl värnpliklsuiredningen som den övervägande delen av remissinsianserna har tagit avstånd från tanken all införa allmän värnplikt för kvinnor. Även jag anser alt frågan om en allmän värnplikt för kvinnor bör uteslutas från del kommande beredningsarbetet. Inle heUer bör uppdraget innefatta frågan om atl skapa ell ijänstepliklssystem för uppgifter som nu fullgörs genom frivilliga insatser.

Beredningsarbetet bör i en försia etapp avse tjänster där uppgifterna inle är av stridande karaktär och därför bör kunna besättas även av kvinnor. Beredningen bör i detla sammanhang överse fördelningen av tjänster på militära civilmilitära och civila tjänster.

Beredningsarbetet måste även innefatta frågor om den utbildning som kan behövas och vilka organisatoriska och övriga konsekvenser som förslagen medför. Uppdraget avser hela försvarsmakten.

Särskilda kostnadsberäkningar skall upprättas.

Beredningen har under tiden mars - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

16. Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för utredning om försvarels gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1975):

 

Fö: 16   Skr 1975/76:103                                                      134

Ordförande: Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experter: Hammarström, P. Rickard, studiereklor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil W., studiereklor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm, Hans G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Sekreterare: Ekberg, S. Britta, deparlerrcnlssekrelerare (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvisl till prolokoll vid regeringssammaniräde den 7 maj 1975):

Inom försvaret bedrivs gymnasial utbildning huvudsakligen vid försvarets gymnasieskola (F'GS) i Uppsala, marinens tekniska skola i Karlskrona (MTS) och Herrevadsklosterskola (Hvks) i Ljungbyhed. Eleverna vid försvarets gymnasieskolan kommer från alla tre försvarsgrenarna. Förutom u tbildningen vid de tre nämnda skolorna sker s. k. kompletterings- och påbyggnadsulbildning på huvudsakligen grundskolenivå saml yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå i resp. försvarsgrens regi på etl flertal orter.

Riksrevisionsverkel (RRV) har i en skrivelse i mars 1973 föreslagil all den gymnasiala utbildningen inom försvaret omprövas. Förslagen bygger på en genomförd förvaltningsrevision vid FGS, MTS och Hvks.

Försvarets skolnämnd har yttrat sig över RRV:s skrivelse.

Av RRV:s rapport och försvarels skolnämnds yttrande framgår atl del finns flera skäl som talar för atl försvarets särskilda gymnasie-skoleulbildning avvecklas.

Det allmänna skolväsendet kan i dag ge den utbildning i allmänna ämnen som behövs för bl. a. försvarels personal. Gymnasieskola med treåriga linjer och tvååriga teoretiska linjer finns i dag på ca 120 orter. Kommunal vuxenutbildning med gymasiala kurser anordnas dessutom på etl betydligt större antal orter. Slutiigen finns två riksrekrylerande statliga vuxenskolor, varav en även ger möjligheter lill brevskolesludier.

Nuvarande centralisering av gymnasieskoleulbildningen för försvarels del leder lill besvärande omställningar för de studerande och deras familjer. Regeringen har i flera fall haft atl pröva ansökningar från enskilda elever om atl få fullgöra sin gymnasieskoleulbildning på hemorten.

Även från kostnadssynpunkter finns skäl atl överväga en avveckling av den särskilda gymnasieskoleulbildningen inom försvaret. För försvarels gymnasieskola tillkommer alt arméns kompaniofficersskola, som ger gymnasieskolan administrativ service, skall omlokaliseras till Skövde (prop. 1973:135, FÖU 1973:26, rskr 1973:382).

Mol här angiven bakgrund bör uppdras ål en sakkunnig all utreda möjligheterna och föreslå åtgärder och tidpunkter för atl överföra hela eller delar  av  den gymnasiala utbildningen vid försvarets gymnasieskola.

 

135                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 17

marinens tekniska skola och Herrevadsklosterskolan till det allmänna utbildningsväsendet. Härvid bör övervägas vilken skolform som bäst kan till godose försvarets behov av gymnasial utbildning.

I uppdraget bör även ingå alt se över behovel av kompletterings- och påbyggnadsutbildning (K-P utbildning) i allmänna ämnen på grundskolenivå och i vissa fall på gymnasial nivå samt om och hur detta behov kan tillgodoses genom det aUmänna skolväsendel. I dessa frågor bör samråd ske med skolöverstyrelsen. Härvid bör även klargöras hur berörda studerande skall kunna beredas plals i gymnasieskolan.

Om studierna förläggs lill hemorten kan det föreligga ell behov från förbandels sida alt kontinuerligt ha kontakt med den studerande. Även detta förhållande bör beaktas i utredningsarbetet.

Konsekvenserna för elever och för anställd personal vid försvarels skolor bör redovisas. Samråd kan här behöva ske med försvarels perso­nalnämnd, berörda personalorganisationer och statens personalnämnd.

Eventuell påverkan på rekryteringen och elevernas praktikljänstgöring bör belysas.

Den nuvarande utbildningen i allmänna ämnen är anpassad lill försvarels särskilda behov. Del bör därför redovisas i vilken utsträckning elevernas studietid förändras genom att denna utbildning måste ges som komplettering utöver det allmänna utbildningsväsendets kurser. Samtidigt bör undersökas om alla förekommande ämnen i det allmänna utbildningsväsendet är nödvändiga för försvarets behov.

Kostnadsberäkningar i övrigt och förslag lill eventuella författningsändringar bör upprättas.

Om förslag lämnas lill avveckling av FGS, bör lidpunkter för denna avveckling tidsmässigt samordnas med omlokaliseringen av arméns kompaniofficersskola. Om ell sådanl förslag inle lämnas eller samordning av olika skäl inle är möjlig måsle behovet av åtgärder för atl lösa skolans administrativa service m. m. beaktas.

Uppdraget bör fullgöras i nära kontakt med försvarsdepartementels befälsordningsgrupp (BOG) för att dess överväganden rörande den framlida befälsslrukluren inom försvarsmakten skall kunna beaktas.

Uppdraget bör slulredovisas före 1977 års utgång. Förslag till delåtgärder bör dock kunna lämnas fortlöpande.

Uiredningen har under tiden juni - oktober 1975 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

17. Utredningen (Fö 1975:03) om skyddsrumsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att länrma förslag lill bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juU 1975):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör

Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör

 

Fö: 17   Skr 1975/76:103                                                      136

Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen WiUiamsson, Uno E. I., länsråd

Experter: Janson, Björn C., hovrättsassessor

Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare Terstad, I. Gösta A., kansliråd

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., byråchef

Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Fack, 162 10 VäUingby, tel. 37 2600 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvist till prolokoll vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):

Enligl beslut av riksdagen skall etl nytt syslem införas för skyddsrumsbyggandel och finansieringen av detta (prop. 1975:21, FöU 1975:17, rskr 1975:174). Civilförsvarslagens regler om skyddsrum har ändrats i enlighet härmed.

Det nya systemet innebär bl. a. all tillkomsten av nya skyddsrum skall grundas på en planläggning som utförs av kommunerna. Skyddsrum skall sålunda inte som f. n. anordnas i varje enskild anläggning eller byggnad. Planläggningen skall samordnas med bebyggelseplaneringen i kommunen och redovisas i skyddsrumsplaner. I skyddsrumsplan skall bl. a. anges del antal skyddsrumsplatser som behövs, de skyddsrum som redan finns och behovel av nya skyddsrum. Skyddsrum skall anordnas i samband med alt nya anläggningar och byggnader uppförs.

Kommunerna fär genom det nya systemet inflytande över hur skyddsrumsfrågorna löses och ansvar för alt de resurser som ställs till förfogande utnyttjas på etl ändamålsenligt sätt. Skyddsrummen skall alltjämt betalas av dem som uppför nya anläggningar och byggnader i skyddsrumsorlerna. En särskild skyddsrumsavgift skall, utom för bosläder, tas ut av anläggningens eller byggnadens ägare. Ell schablonmässigt bidrag skiill vidare utgå till den som anordnar skyddsrumsplals enligl skyddsrumsplan.

I enlighet med tidigare principer har bara de grundläggande beslämmelserna om skyddsirum och deras anordnande tagils in i civilförsvarslagen. Den närmare regleringen skall som förut ske bl. a. genom verkställighetsföreskrifter lill lagen. Sålunda måsle civilförsvarskungörelsen (1960:377) ändras och tillämpningsföreskrifter i övrigt utarbetas. Vidare skall skyddsrumsplaner vara uppgjorda av kommunerna för atl den nya ordningen skall kunna liUämpas. Anvisningar och normer för planläggningen bör utformas i vad avser indelning av tätort i skyddsrumsområden, beräkning av skyddsbehov i sådana områden, placering av skyddsrum med hänsyn till deras utnyttjande, lämpliga skyddsrumslösningar m. m. Vidare måste underlag tas fram för bestämning av den ersättning som skall utgå till dem som anordnar skyddsrum och den däremot svarande särskilda skyddsrumsavgifl som skall erläggas. Normer eller genomarbetade exempel bör även finnas för atl främja goda skyddsrumslösningar.

 

137                          Kommittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 18

Förberedelserna för det nya systemet är omfattande och berör olika intresseområden. Bl. a. bör aktuell utveckling på samhällsplaneringens område beaktas och kommunal erfarenhet utnyttjas när anvisningar för kommunernas planläggning utarbetas. Jag föreslår atl sakkunniga lillkallas för att förbereda införandel av det nya systemet.

De sakkunniga skall utarbeta och till försvarsdepartementet inkomma med förslag till anvisningar för upprättande av skyddsrumsplaner samt normer för beräkning av ersättning till dem som anordnar skyddsrum och för beräkning av däremot svarande skyddsrumsavgift. Ersättningen till den som anordnar skyddsrum skall endast utges för de skyddsrumsspecifika merkostnaderna. Till ledning för dessa beräkningar skall de sakkunniga lämna förslag till schabloner. De skall vidare lämna förslag lill ändringar i civilförsvarskungörelsen och bestämmelser i övrigt som behövs för det nya systemets införande. I uppgiften bör också ingå atl förbereda de frågor som har samband med den administrativa tillämpningen av systemet. De sakkunniga bör vidare i samråd med civilförsvarsslyrelsen verka för all myndigheter, kommuner och byggnadsföretag m. fl. informeras om det nya skyddsrumssystemel och om de förberedelser som pågår för dess införande.

De sakkunniga bör särskilt beakta alt normal kostnaden för skyddsrumsplals och skyddsrumsavgiflens slorlek anpassas så att eventuella risker för regionala olikheter undviks när del gäller den ekonomiska belastningen. Vidare bör anvisningarna för skyddsrums­planläggningen utarbetas med hänsyn till det pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagsliflning. De sakkunniga bör också med beaktande av vad försvarsutskottet (FöU 1975:17) anförl belysa de frågor som har samband med kommunernas medverkan vid skyddsrumsbyggandel saml hur det nya finansieringssystemet skall kunna samordnas med del system som gäller för bostadsfinansieringen.

De sakkunniga bör avge sina förslag successivt med hänsyn lill all det nya systemet skall i sin helhet vara infört den I juli 1979. De bör i sill arbete särskilt beakta erfarenheterna av den försöksverksamhet som pågår inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde. Jag räknar med all styrelsen och särskilt dess tekniska expertis biträder de sakkunniga vid beredningen av de frågor som skall lösas.

Utredningen   har   under  tiden  augusti   -   november   1975   hållit  tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

18. Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för översyn av medbestämmande och inflytande inom utbildningen i det militära försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juU 1975):

Ordförande: Larsson, Ulf O., t.f. statssekreterare

 

Fö: 18   Skr 1975/76:103                                                      138

Ledamöter: Andersson, Uno, sekiionsordförande Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Månsson, E. O. Sigvard, överste av 1. graden Sandberg, Ulf K., ombudsman Selö, Christer, värnpliktig Svensson, Raymond, värnpliktig

Sekreterare: Höglund, G. Z. Margrethe, sekreterare (fr.o.m. den I november 1975)

Bitr. sekreterare: Ekberg, Britta S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1975)

Pettersson,    Lars-Olov,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   25 september 1975)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 83 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Holmqvisl till protokoll vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):

Utvecklingen i vårt samhälle präglas bl. a. av all den politiska och sociala
utvecklingen i ökad omfattning leds av strävandena atl praktiskt förverkliga
gemensamma demokratiska ideal. Därvid slår individen och individens räll
och möjligheter till självförverkligande och utveckling i förgrunden.
Förändringarna inom bl. a. utbildningsväsendet och arbetslivet visar detta.
Inom skolans område slår individen i centrum för verksamheten. Ändrade
relationer mellan de i skolan verksamma och ansvarsfördelningen mellan
dessa och de för skolan ansvariga diskuteras. Inom arbetslivet finns
paralleUt med förstärkningen av tryggheten för de anställda en ökad strävan
alt vidga den enskildes inflytande. Dessa strävanden har bl. a. kommit lill
ullryck i bestämmelser om anställdas representation i förelags och
myndigheters styrelser saml skyddsombudens och de fackliga
förtroendemännens   ställning     på       arbetsplatsen.   Genom

arbelsrällskommitléns förslag har etl flertal reformförslag aktualiserats som avser alt öka de anställdas inflytande över arbetsmiljö och arbetsvillkor. Denna utveckling präglar också försvaret.

För alt kunna bevara och utveckla försvarets förankring i samhällslivet måste strävan vara alt utveckla arbetsformer och tjänstgöringsvillkor inom försvaret i takt med och under påverkan av den allmänna samhällsutvecklingen. Förutsättningarna för all värnpliksf örsvaret skall ge den önskade värnkrafien är direkl beroende av i vilken usträckning den enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvaret. Värnpliksulbildningens utformning liksom de övriga villkor som gäller för de värnpliktiga måste ständigt kritiskt granskas och omprövas. Särskild hänsyn måsle las till nya faktorer som påverkar värnpliklsutbildningen.

Den fast anställda personalen som har hand om värnpliklsutbildningen möter krav på utbildningens utformning och uppläggning från värnpliktiga som i mänga fall kommer direkt från del allmänna skolväsendel. För både de militära lärarna och de värmplikliga eleverna måsle former utvecklas för ell ökal inflytande över bl. a. utbildningens planering och utformning på

 

139                          Konunittéer: Försvarsdepartementet   Fö: 18

lokal nivå.

Jag vill i detta sammanhang erinra om de riktlinjer för värnpliktspolitiken som redovisades hösten 1974 och som ansluter liU de här inledningsvis redovisade principerna. Vidare anordnades i försvarsdepartementets regi tidigare i år en konferens om demokratin inom försvaret. Därvid framfördes önskemål om en fortsall utveckling av formerna för inflytande över arbets-och utbildningsförhållandena inom försvaret.

Sedan elt par år tillbaka har viss försöksverksamhet med ökal inflytande för de värnpliktiga bedrivits inom försvarsmakten. Försöken har framför allt gällt en utvidgning av informations- och nämndverksamhelen till fler nivåer inom utbildningsenheterna. Med utgångspunkt i erfarenheterna av de hittills genomförda försöken kommer denna verksamhet alt fortsätta och vidareutvecklas.

För den fasl anställda personalen pågår inom ramen för de allmänna demokratislrävandena inom statsförvaltningen viss försöksverksamhet. Denna ingår i den försöksverksamhet som bedrivs under ledning av delegationen för förvallningsdemokrati.

Även försvarels centrala företagsnärrmd har på olika sätt spelat en aktiv roll i syfle all förbättra och utveckla samarbetet inom försvaret. Genom sin sammansättning representerar nämnden en bred och kunnig erfarenhet. Den utbildning i personalsamverkan inom försvaret som Stiftelsen Gällöfsla kurscentrum genomför förtjänar även alt uppmärksammas. Under de år som kursverksamheten har bedrivits har den rönt uppskattning av elever från olika förband och myndigheler inom försvaret samt intresse från andra samhäUsseklorer. Dessa erfarenheler lorde kunna bidra lill ulformningen av en förbättrad arbetsmiljö på försvarets olika arbetsplatser.

Inriktningen mot ökat inflytande och medbestämmande avser även utbildnings- och övningsverksamhelen. Etl nära samband finns med moisvarande önskemål inom det allmänna utbildningsväsendet. Läroplanerna för grundskola och gymnasieskola understryker alt skolan skall ge eleverna möjlighet atl påverka sina arbetsvillkor.

Inom högskoleväsendet är de studerandes medverkan i olika rådgivande och beslutande organ av gammall datum. På grundval av prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. har bl. a. beslutats att i de särskilda styrelserna för högskoleenheterna liksom i organ för planering av s. k. utbildningslinjer vid dessa enheter skaU finnas företrädare för de studerande.

Inom det allmänna utbildningsväsendet har läraren en betydande frihet att — i samverkan med skolledning, andra lärare och elever — välja del arbetssätt som med hänsyn till det åsyftade resultatet är bäst för eleverna och läraren. Denna frihet i arbetet medför naturligtvis också ell stort ansvar för en kontinuerligt förbättrad undervisning.

Jag har ansett det angeläget atl peka på dessa tendenser inom utbildningsväsendet, vilka entydigt ger bilden av en skola där detalj-reglerandet liksom det centrala inflytandet minskar och där det lokala inflytandet och ansvarslagandel därmed ökar. De värnpliktiga kommer all bära med sig dessa erfarenheler när de påbörjar sin tjänstgöring. Del bör i detta sammanhang nämnas all även arbetslivets villkor präglar försvarsmaktens utbildnings- och övningsverksamhel. Jag viU erinra om atl försvarels planerings- och ekonomisystem syflar lill atl möjliggöra ett ökat ansvarstagande vid de enskilda förbanden för verksamhetens genom­förande. Del är angeläget all delta system får ökad genomslagskraft när del gäller utbildningens planering och genomförande.

 

Fö: 18   Skr 1975/76:103                                                      140

I olika sammanhang har krav framförts om förändringar av formerna för bl. a. utbildningsverksamheten inom försvaret, bl. a. i en skrivelse till chefen för försvarsdepartemcintel i november 1974 från plulonsofficers­förbundel. På värnpliktskonferenser och i de värnpliktsprogram som har antagits av dessa konferenser har de värnpliktiga framfört liknande krav. På senare lid har de värnpliktiga också aktualiserat frågan om utbildningstidens omfattning bl. a. genom krav om 40-limmars arbetsvecka.

I slutet av 1974 tillsattes en utredning med syfte att göra en översyn av Tjänstereglemenlel för krigsmaklen. Översynen skall enligt direktiven bl. a. syfta lill atl anpassa de i reglementet ingående beslämmelserna lill utvecklingen i samhället. Utredningsarbetet skall vidare bedrivas i nära samarbete med berörda personalorganisationer och representanter för de värnpliktiga. Försvarets ledningsutredning har all överväga införandel av lekmannainflytande på olika nivåer inom försvaret. 1972 års vämpliktsutredning har tiU uppgifl all se över vissa särskilda frågor om värnpliktsulbildningen. Inom armén pågår bl. a. en översyn av formerna för ledarskap och ledarskapsutbildning. När det gäller utbildningen sker en utvärdering av denna på olika sätt, bl. a. genom försöksverksamhet.

Enligl min mening finns del nu skäl atl ta elt mera samlat grepp på frågan om medinflytande inom utbildningen i försvaret. En särskild utredning för arbetet med den fortsatta utvecklingen bör därför lillkallas. I denna bör ingå representanter för myndigheter, personal och värnpliktiga.

Uiredningen bör följa pågående försöksverksamhet och föreslå åtgärder i anledning av dessa. Vidare bör den särskilt belysa frågor i anslutning till UtbUdningens genomförande, innehåll och former samt anpassning lill lokal påverkan.

Utredningen bör samarbeta intied de utredningar som verkar inom delar av del område som uiredningen har atl belysa.

En reformverksamhet av delta slag måsle givetvis bedrivas successivt. Jag räknar därför med atl utredningen fortlöpande tar initiativ i olika delfrågor och inle väntar med att presentera sina förslag i ett enda och samlat sammanhang. Utredningen bör efter viss tids verksamhet lämna etl slutbetänkande och därvid också ta upp frågan om vilka organisatoriska insatser som ytterligare kan behövas för all främja ökat medinflytande i fråga om utbildningen inom försvaret.

Uiredningen   har   under   liden   augusii   -   oktober   1975   hållit   fem sammanträden. Utredningens arbete beräkmis pågå under hela år 1976.

 

141                                  Kommittéer: Socialdepartementet   S:l

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 4, 5, 7, 8, 10, 12, 13, 14 och 26

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 2, 5, 21 och 27

1. Handikapputredningen (S 1966:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för atl utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1965):

Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen Fors, Åke Hj., kansliråd Gustafsson, Åke G., avdelningschef Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Åkerlind, Allan J. G., led. av riksdagen

Experter: Brallgård, Sven-Olof, professor

Boman, Lars H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 februari 1974) Carlsson, Barbro L., fil. mag. (fr.o.m. den 15 januari 1974) Dalen, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 november 1975) Eriksson, I. Seved, byråchef Gardeström, Linnea, sekreterare

Hanson, Göte, bitr. professor (fr.o.m. den 4 november 1975) Hansson, Nils, direktör (fr.o.m. den 4 november 1975) Lindqvist, Bengt, direktör (fr.o.m. den 4 november 1975) Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd Madebrink, Rut, rektor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör Utberg, Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 november 1975)

Sekreterare: Ekvall, Gunilla M., sludiekonsulent Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare

 

S:l    Skr 1975/76:103                                                           142

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för uiredningen, se 1966 års riksdagsberättelse S 38. Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberätlelse S 13. Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 till uiredningen överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj 1973, nr 180, jämte socialutskotlets belänkande 1973:12, såvitt avser frågan om flerhandikappades problem, för atl prövas av uiredningen vid fullgörandet av dess uppdrag.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden.

Elt betänkande om vissa kulturfrågor kommer atl avlämnas under första halvåret 1976.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

2. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1965 för alt som en till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande: Fridh, K. Göte, statssekreterare

Ledamöter: AIsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 13 juni 1975) Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m, den 13 juni 1975) Carlsson, G: Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Englund, K. Svante I., departementsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Ericsson, BengtG., direktör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Ericsson, Nils E., ombudsman (fr.o.m. den 13 juni 1975) Eriksson, Evert G., landstingsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Hansson, Stig F., landstingsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Heideman, Gunnar A., kommunalråd

Holmsledt, Igor, landstingsledamot (fr.o.m. den 13 juni 1975) Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Höök, Erik S. V., professor (t.o.m. den 12 juni 1975) Kärnek, Ruth I. C, landstinigsledamol (fr.o.m. den 13 juni 1975) Larsson, Y. Allan G., statssekreterare (t.o.m. den 12 juni 1975) Lindström, Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Nelander, OUe M. V., direktör (fr.o.m. den 13 juni 1975)

 

143                                  Kommittéer: Socialdepartementet   S:2

Orring, Jonas A., generaldirektör (t.o.m. den 12 juni 1975)

Petersson, Olof H. E., kansliråd (fr.o.m. den 13 juni 1975)

Peterson, Thage G., statsråd led. av riksdagen (t.o.m. den 12 juni 1975)

Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (t.o.m. den 12 juni 1975)

Rexed, Bror A., generaldirektör

Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (t.o.m. den 12 juni 1975)

Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Westerborn, Olle O. A., docent (fr.o.m. den 13 juni 1975)

Zelterström-Lagerwall, Gerd M., direktör (fr.o.m. den 13 juni 1975)

Ersättare: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (t.o.m. den 12 juni 1975) AIsén, Sven, avdelningschef (t.o.m. den 12 juni 1975) Bergstedi, Tord L. H., sjukvårdsdireklör (t.o.m. den 12 juni 1975) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (t.o.m. den 12 juni 1975) Englund, K. Svante I., departementsråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Gårdstedt, H. Birger, skolråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Höglund, K. Thure, sjukvårdsdireklör (t.o.m. den 12 juni 1975) Nelander, Olle M. V., direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Nygren, G. Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Ulvhammar, E. E. Birgitta, kansliråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Vogt, Viktor L., byråchef (t.o.m. den 12 juni 1975)

Experter: Bergstedi, Tord L. H., sjukvårdsdireklör (fr.o.m. den 13 juni 1975) Eländer, Kurt O., direktör (t.o.m. den 31 december 1975) Ericsson, BengtG., direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Fredriksson, H. Einar, byråchef

Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1975) Jönsson, E. Gustav, departementsråd

Kim, Lillemor A. B., t.f. avdelningsdirektör (t.o.m. den31 oktober 1975) Lindgren, S. Åke, generalläkare

Nygren, G. Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 13 juni 1975) Orava, Olavi A. (Olle), byråchef

Petersson, Olof H. E., kansliråd (t.o.m. den 12 juni 1975) Royen, Sverre N. H., direktör (t.o.m. den 12 juni 1975) Sjöström, Åke B., byråchef (t.o.m. den 12 juni 1975) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef Zellerblad, Ulf, planeringschef (t.o.m. den 12 juni 1975)

Sekreterare: Bralthall, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 juni 1975) Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare (avliden den 11 maj 1975)

 

S:2    Skr 1975/76:103                                                          144

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 1000

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

Under året har delegationen bl. a. behandlat olika frågor beiräffande läkarfördelningsprogrammet, hälso- och sjukvård inför 1980-talet saml sjukvårdsplanering. Delegationen har vidare angett riktiinjer för prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1976-1977.

En av delegationen liUsatt arbetsgrupp med uppgifl atl i anslutning tiU sysselsällningsulredningen utairbeta material som underlag för alternativa bedömningar av personalbehovet inom olika vårdområden år 1985 har avgett tre rapporter.

En arbetsgrupp har tillsalts med uppgift all utreda frågor rörande s. k. hälsocenter. I denna arbetsgrupp ingår representanter för socialdepartementet. Landstingsförbundet och Spri.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

3. Socialutredningen (S 1969:29)

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för allmän översyn av den sociala vårdlagstiflningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1968):

Ordförande: Andersson, Thure G., f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Ahlgren, Sven H. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 13 juni 1975) Albinsson, N. GiUis, landstingsdirektör Andersson, G. Ingemar, byråchef

Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande (fr.o.m. den 13 juni 1975) Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Krantz, P. Gunnar, direktör Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen

Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 september 1974) Mangård, Nils, hovrättsråd Troedsson, Ingegärd, pol. mag., led. av riksdagen Sylvander, Inga M., förbundsordförande (fr.o.m. den 13 juni 1975) Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Carlson, K. Sören, f. borgarråd Forslund, E. Birger, kansliråd

 

145                                  Kommittéer: Socialdepartementet   S:4

Gisslen, Axel, personaldirektör

Grönwall, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 14 november 1975)

Hedlén, Bengt R., socialdireklör

Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Holmberg, Sten E., socialdireklör

Lindblom, Paul, direktör

Nelson, Alvar F. A., professor

Ottoson, Ivan, tf. byråchef

Rigbäck, Berndt G., direktör

Stark, K. Birger, socialchef

Sturkell, Carl-Edvard, lagman (t.o.m. den 13 november 1975)

Sverne, Tor E., lagman

Sekreterare: Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent (fr.o.m. den 1 april 1975) Fredelius, Bengt, hovrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1975) Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Söderberg, Bengt W., socialchef Thunved, Anders E., hovrättsassessor Vrede, Björn E., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1975)

Bitr. sekreterare: Ritter, Krislin, socionom (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för uiredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse S 29. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse S 9.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden under sammanlagt 16 dagar.

Utredningen beräknas under år 1976 framlägga lagförslag rörande socialvården. Under redovisningsperioden har huvuduppgiften gällt arbete på ifrågavarande lagförslag och underlag till delta. Vid sidan härav genomgås det omfattande remissmaterialet och en sammanställning är under utarbetande.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

4.1968 års barnstugeutredning (S 1969:31)

TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för utredning om barnslugeverksamhelen närmast före och under de första skolåren (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):

Ordförande: HeUström, Mals J.,fn. kand., led. av riksdagen

10   Riksdagen 1975/16. saml. Nr 103

 

S:4   Skr 1975/76:103                                                           146

Ledamöter: Granath, Karl-Erik, f.d. barnavardsdirektör Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Mossberg, Elin K. E., f.d. ombudsman Orehag, N. Lennart H., skoldirek ör Sandblad, Carl-Erik V., kommunalråd

Experter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Carlsson, Gunnel E., seminarielärare

Charpentier, Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Flodin, Cari-Erik T., arkitekt Gruda-Skard, Åse, docent Isling, B. Åke J., skolråd

Javelte, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 20 februari 1975) Jonsson, Gerd G., fritidspedagog Lundberg, Lars-Olov, sekreterare Nordin, Inga L., seminarieliirare

Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen Strömberg-Lind, Karin E., förvaltningschef Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör

Thorslenson, R. Billy, t.f. kansliråd (fr.o.m. den 18 januari 1974) Valtersson, Bert E., sekreterare

Sekreterare: Rosengren, Bodil, sekreterare

Bitr. sekreterare: Ahlberg, Birgitta I., barnavårdslärare (t.o.m. den 31 augusii 1975) Askling, Berit, fil. lic. (t.o.m. den 31 oktober 1975) Asplund, Olle, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusti 1975) Block, Lars B., sekreterare (fr.o.m. den 15 juli 1974) von Euler, Göran, seminarieadjunkt (t.o.m. den 31 oktober 1975) Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1975) Hudner, Tor, rektor (t.o.m. den 31 oktober 1975) Malmqvrsl, Stig, socionom

Stenberg, Leif, civilekonom (t.o.m. den 31 augusti 1975) Wester-Hjelmstedt, Kristina, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusii 1975)

Direktiven för utredningen, se 1%9 års riksdagsberätlelse S 31. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1970 S 26, 1973 S 11. Ytterligare tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse S 6.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 20 sammanträden. Uiredningen har den 25  september  1975 avgett belänkandet (SOU

 

147                                  Konunittéer: Socialdepartementet   S:5

1975:67) Utbildning i samspel. Vidare har uiredningen i augusti 1975 publicerat en fristående forskningsrapport (Ds S 1975:7) Förskolebarn på sommargård. Två enkätundersökningar har genomförts dels om de studerandes ålder och utbildningssituation vid förskoleseminarier och vid gymnasieskolor med barnskölarutbildning, dels om skolbarns omsorgssituation sommartid i Landskrona och Täby kommuner. Utredningen har i december 1975 avgett sitt slutbetänkande (SOU 1975:94) Barns sommar. Uppdraget är därmed slutfört.

5. Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls beslut den 18 april 1%9 (ändr. 28 juni 1974) med uppgifl alt biträda socialdepartementet för samråd i principiella frågor rörande forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom departementets område och i frågor om utveckling på längre sikt av denna verksamhet:

Ordförande: Aspling, Sven G., statsråd, led. av riksdagen

Ledamöter: Carlson, K. Sören, f. borgarråd Engström, Arne V., professor, generaldirektör Fridh, K. Göte, statssekreterare Hedlén, Bengt R., socialdirektör Karlsson, Anders, soc. stud. Lindblom, Paul, direktör Nelander, Olle M. V., direktör Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Poppius, Hans D., byråchef Rexed, Bror A., generaldirektör Sandgren, C. Lennart, statssekreterare Segerstedt, Torgny, professor, rektor Åslröm, Lars-Åke E., generaldirektör

Experter: Börjeson, Bengt O., docent Larsson, Karl G., sektionschef Ringborg, S. Erland, kansliråd

Sekreterare: Forslund, E. Birger, kansliråd

Bitr. sekreterare: Uggla,G. Inga-LiU,fU.lic.

 

S:5    Skr 1975/76:103                                                         148

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 inle hållit något sammanträde.

Kommitténs uppgifter har genom regeringsbeslut den 13 november 1975 överförts lill delegationen för social forskning (S 1974:05) fr.o.m. den 1 december 1975.

Kommitténs verksamhet har därmed upphört.

6. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)

TUlkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 juni 1969 för all utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:

Utredningsman: Höök, Erik S. V., professor

Experter: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Lindgren, S. Åke, generalläkare Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef Slenfors, Bo I. L., departementssekreterare Svenonius, Rolf H., ekonomichef

Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansliråd

Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

. Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elt sammanträde. Utredningen har under samma tidsperiod haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för frågan om irafikolycksfallens sjukvårdskostnader resp. de totala sjukvårdskostnadernas fördelning.

Utredningen har i juni 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:13) Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

7. Hjälpmedelsgruppen (S 1970:33)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 november l%9för översyn av verksamheien med hjälpmedel för handikappade:

 

149                                 Kommittéer: Socialdepartementet   S:8

Ordförande: Fors, Äke Hj., kansliråd

Ledamöter: Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör

Experter: Brattgård, Sven-Olof, professor Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare Hedin, Bernt, avdelningsdirektör Lagerstedt, Per, apotekare (fr.o.m. den 18 mars 1974) Lindstedt, G. Eva A., docent Johansson, P. Bertil, föreståndare Malm, B. Svante, avdelningsdirektör Roos, Birger, civilingenjör Wedmalm, Per O. R., avdelningsdirektör

Sekreterare: Gardeström, Linnea, sekreterare

Direktiven   för   gruppen,   se    1971    års   riksdagsberätlelse   S   27. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse S 22 och 1973 S 16.

Gruppen   har   i   januari   1975   avgelt   betänkandet   (Ds   S   1975:2) Statsbidragsfrågor inom hjälpmedelsverksamheten. Uppdraget är därmed slutfört.

8. Arbetsgruppen (S 1970:36) rörande försöksverksamhet inom barna- och ungdomsvården (AFBU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1970 för att planera och framlägga förslag rörande försöksverksamhet för metodutveckling inom barna- och ungdomsvården:

Ordförande: Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen

Ledamöter: Gordan, Kurt, rektor Guslafsson, Nils, övertullsynsman Göransson, Bertil, landstingsråd Jonsson, Gustav A., docent Larnstedt, A. Ossian G, departementsråd Larsson, Karl G., sektionschef Nilsson, Göte, intendent Rosén, Göta, f.d. avdelningschef

 

S:8   Skr 1975/76:103                                                           150

Sjöberg, Tage B., departememtssekrelerare Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

Sekreterare: Thyblad, Tom F. F. T:son, byråchef

Bitr. sekreterare: Björklund, Rolf, sekreterare

Direktiven för arbetsgruppen, se 1971 års riksdagsberätlelse S 30.

Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden. Arbetsutskottet har under samma tid sammanträtt 14 gånger.

Arbetsgruppen har avgelt betänkandet (Ds S 1974:11) Försöksverksamhet med utbildning av fosterföräldrar. Gruppen har vidare utarbetat en rapport med förshig till fortbildning för hemlerapevler.

Arbetsgruppen avlämnar sin slutrapport vid årsskiftet 1975/76.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 maj 1970 för alt utreda frågan om pensionsåldc;rn m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1970):

Ordförande: Granqvist, Liss M., president

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Danielson, Gunnar H., generaldirektör (t.o.m. den 30 september 1975) Jönsson, Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Persson, E. Yngve, f.d. förbundsordförande, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 maj 1975) Regnéli, Carl Göran, bankdirektör, led. av riksdagen

Experter: Bralthall, Kenneth, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juni 1975) Danielson, Gunnar H., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Haglund, Sven, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1975) Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör (t.o.m. den 20 februari 1975) Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975)

 

151                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:10

Persson, Gustav B., kommunalråd

Petri, Carl Axel H., kammarrätlslagman

Strandberg, Sten Erik, försäkringsdomare (t.o.m. den 31 oktober 1975)

Svensson, Inge G., direktör

Ödman, Margot, ombudsman (fr.o.m. den 21 februari 1975)

Sekreterare: Alkman, Leif A., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 23 augusii 1974) Bralthall, Kenneth, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 maj 1975) Nordborg, Kjerslin M., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1975) Wilhelmsson, A. Börje, rådman (t.o.m. den 31 maj 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tt., 111 28 Stockholm, tel. 21 52 82 (Alkman) och 21 41 94 (Nordborg)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse S 34.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden.

Kommittén har i januari 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:10) Rörlig pensionsålder och i september 1975 belänkandet (SOU 1975:74) Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m.

Kommittén avser alt i slutet av år 1976 avge etl betänkande om intjänande av pensionspoäng inom tilläggspensioneringen, avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna saml standardsäkring av pensionssystemet.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

10. Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43)

TiUkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 med uppdrag alt utreda platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna för alkoholmissbrukare:

Utredningsman: Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd

Experter: Elfvén, Jan, avdelningsdirektör Nilsson, Edgar O. M., direktör Nordström, Gösta, byråchef Rigbäck, Berndt G., direktör

Sekreterare: Wilhelmsson, Bengt V., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Söderblom, Monica C, utredningssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1975)

 

S:10   Skr 1975/76:103                                                         152

Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse S 31. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse S 18.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden.

Utredningen har i augusti 1975 avgelt belänkandet (Ds S 1975:8) Inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)

TillkaUade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 april 1971 för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1971):

Ordförande: Ekberg, Leif, kammarrätlslagman (fr.o.m. den 1 november 1975) Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör (t.o.m. den 31 oktober 1975)

Ledamöter: Andersson, M. Älvar, lantbrukare, led. av riksdagen Fredriksson, K. Torslen, gruvarbetare, led. av riksdagen Gustafsson, Olof, direktör Karlsson, Henry, förbundssekreterare Svensson, Inge G., bitr. direktör Walander, Håkan I., ombudsman

Experter: Dahlström, Lars E., försäkringsdomare

Ekberg, Leif, kammarrätlslagman (t.o.m. den 31 oktober 1975) Forssberg, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) Grönwall, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 11 juni 1974) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 11 juni 1974) Maritz, Arvo A., byråchef

Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 1 december 1974) Söderberg, Åke M., byråchef (fr.o.m. den 21 februari 1975)

Sekreterare: Gustavsson, Bengt, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 22 september 1975) Hessmark, Lars-Göran, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Odencranls, Carl J. E., rådman (t.o.m. den 31 oktober 1975) Wallenberg, Jarl-Erik, byrådirektör (t.o.m. den 15 november 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Box 347,401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00(BengtGustavsson); Socialdepartementet, Jakobsgatan26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00 (Hessmark)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse S 32.

 

153                                Kommittéer: Socialdepartementet   S: 13

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden.

Kommittén har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:84) Ersättning vid arbetsskada.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

12. Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att kartlägga det socialpolitiska bidragssystemet i syfle alt klarlägga eventuella brister i avseende på samordningen av olika bidragsformer:

Utredningsman: Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare

Experter: Andersson, Bengt E., socialdirektör Bengtson, Sven F., byråchef Dahlström, Lars E., försäkringsdomare Olsson, K. R. Bertil, statistikchef

Sekreterare: Korpi, Sture H., informationssekreterare

Bitr. sekreterare: Eriksson, Ingemar, fil. kand.

Hörnqvist, Sten-Åke, fil. kand. (t.o.m. den 6 april 1975) Ritter, Kristin, socionom Uggla,G. lnga-LUl,fU.lic.

Utredningsmannen tillkallad med anledning av skrivelse från arbetsgruppen för låginkomslfrågor den 8 juni 1972.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har i juni 1975 avgett rapporten (Ds S 1975:4) Kartläggning av samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet. Uppdraget är därmed slutfört.

13. Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av statens bakteriologiska laboratorium

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16 februari 1973 för all utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en omlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium till Umeå:

 

S:13   Skr 1975/76:103                                                         154

Ordförande: Karlen, Göran H., med. dr

Sakkunniga: Beckman, Lars E. A., bitr. professor (fr.o.m. den 3 april 1974) Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd Lundbäck, B. Holger, professor

Experter: Kjellander, Jan O., överläkare Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Sekreterare: Lindström, Berndt E., avdelningsdirektör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Uiredningen har under liden november 1974 - juni 1975 håUit sex sammanträden.

Uiredningen har den 4 juni 1975 avgett belänkandet (Ds S 1975:5) Förutsättningarna för en flyttning av statens bakteriologiska laboratorium (SBL) till Umeå.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Arbetsgruppen (S 1973:04) för att undersöka pensionsfrågorna för entreprenöranställda på fartyg

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juni 1973:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Björne, B. Gunnar, kansliråd Grenander, Nils, direktör Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Rude, Karl R., verksl. direktör Sjöquist, Hans E., hovrättsassessor Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har i januari  1975 avgelt betänkandet (Ds S 1975:1) Pensions- och beskatlningsfrågor för entreprenöranställda på fariyg. Uppdraget är därmed slutfört.

 

155                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:16

15.      Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1973 förfrågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m.:

Ordförande: Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1974) Toner, E. Mari-Anne, skolkonsulenl Viklund, Margareta, sekreterare

Experter: Bergfors, Per-Gösta, överläkare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Fändriks, Ann-Louise, förskollärare (fr.o.m. den 1 april 1975) Gardeström, Linnea, sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1975) Stjerna, Kenneth H., sekreterare Svensson, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1975)

Sekretariat: Spörndly, Barbro I., departementssekreterare Sävenslrand, Inger E., sjukvårdslärare (fr.o.m. den I juli 1974)

Bitr. sekreterare: HeUström, I. Agneta, assistent (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Tilläggsdirektiv till utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 19.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden.

Utredningen har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

16.      Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden:

Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sekreterare: Lund, Karin, socionom Witlorp, I. Birgitta, departementssekreterare

 

S:16   Skr 1975/76:103                                                         156

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 31.

Utredningen har under lidein november 1974 - oktober 1975 sammanträtt 2-3 gånger per månad.

Uiredningen har i december 1975 avgelt belänkandet (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö jämte bakgrundsrapporler (SOU 1975:31-38).

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

17. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 januari 1974 för atl pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1974):

Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: GrönwaU, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1974) Hellman, Lars, förbundssekreterare Johansson, Karl-Axel, sekreterare Jönsson, E. Gustav, departementsråd Persson, Gustav B., kommunalråd Sjöberg, Margit E., avdelningsdirektör Svensson, Inge G., direktörsassislenl

Sekreterare: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Arve-Par!s, Birgit E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juU 1974) Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Karlsson, Vanja M., seminarielärare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 22.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden.

Uiredningen har i augusii 1975 avgett delbetänkandel (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

157                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:19

18.       Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974för atl utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974):

Ordförande: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd

Sakkunniga: Hjern, Bo, verksl. direktör Hjerne, Gunnar, landstingsråd Karisson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsman

Experter: Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör (t.o.m. den 18 november 1975) Herner, N. Birger E., överiäkare Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor

Kullberg, Gunni V., förste förbundssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1974)

Langton, Börje, byråchef

Lundqvist, Lilly M., förste skötare (fr.o.m. den 27 februari 1974) Malmqvist, Jan, landläkare (fr.o.m. den 19 november 1975) Roos, Kurt H. G., medicinalråd Royen, Sverre N. H., direktör

Sekreterare: Prom, Peter F. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1974) Wistrand, Birgitta M., informationschef (fr.o.m. den 1 maj 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 64 43 (Prom), 21 58 99 (Wistrand)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S 23.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden saml hafl överläggningar och annan kontakt med patient-och personalorganisationer. Studiebesök har gjorts vid vissa sjukvårdsinrättningar.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

19.       Utredningen (S 1974:03) angående översyn av
besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.

Tillkallad erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 januari 1974 för att företa en översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1974):

 

S:19   Skr 1975/76:103                                                         158

Utredningsman: Wentz, Nils O., kammarrättspresidenl

Experter: Forstadius. Erik L. W., direktör Karlsson, K. Henry, ombudsman Lundberg, E. AUan, försäkringsdomare Lundin, N. Tore H., bitr. skatledireklör Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sjönell, L. Marianne, byråchef Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Kärrslröm, Margit E. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning. Box 347, 401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 24.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.

Uiredningen har i november 1975 avgelt delbetänkandel (Ds S 1975:9)
Övergångsfrågor    beträffande     besvärsorganisationen  inom

yrkesskadeförsäkringen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

20. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag atl företa en översyn av personalorganisationen vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke A., byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman .

Sekreterare: Bysledt, Nils, byrådirektör

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 1000

 

159                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:21

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden saml företagit resor till vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Ett stort antal anställda har intervjuats om sina arbetsförhållanden. Två enkätundersökningar har utförts. Den försia enkäten var ställd lill samtlig personal och den andra till anstaltsledningarna.

Kommittén beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

21. Delegationen (S 1974:05) för social forskning

TiUkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för atl som en tiU socialdepartementet knuten delegation ha lill uppgifl dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings-och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels alt initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande: Fridh, K. Göte, statssekreterare (t.o.m. den 14 november 1975) Lindberg, Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 15 november 1975)

Ledamöter: Berfenslam, Ragnar A. G., professor Engström, Arne V., professor, generaldirektör Hedberg, J. Anund, kommunalråd Hedlén, Bengt R., socialdireklör

Lindberg, Ingemar, kansliråd (t.o.m. den 14 november 1975) Kärnek, Ruth I. C, landstingsråd Lindahl, Hedda, landstingsledamot Rehn, L. Gösta, professor Rexed, Bror A., generaldirektör Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Ås röm, Lars-Åke E., generaldirektör

Ersättare: Ericsson, Bengt G., direktör (för Lindahl) Gardell, Bertil G. T. B., docent (för Engström) Göransson, G. Bertil, landstingsråd (för Fridh resp. Lindberg) Janson, Carl-Gunnar, professor (för Berfenslam) Järnbrink, Hans G., överdirektör (för Åslröm) Korpi, F. Walter, professor (för Rehn) Larsson, Karl G., sektionschef (för Hedberg)

 

S:21    Skr 1975/76:103                                                        160

Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (för Kärnek) Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed) Åstrand, Göran, kommunalkonsulenl (för Wiklund)

Experter: Forslund, E. Birger, kansliråd Nelander, Olle M. V., direktör Wallberg, Klas H. S., avdelningschef

Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel. växel763 1000

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott under samma lid hållit fem sammanträden.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

22. Pensionärsundersökningen (S 1974:06)

Tillkallad enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m.m.:

Utredningsman: Forslund, E. Birger, kansliråd

Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Ekberg, Valter, sekreterare Englund, K. Svante I., departementsråd

Larsson, Gustav, f. d. kommunalråd (fr.o.m. den 12 december 1974) Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare Svanborg, Alvar, överläkare Sälde, K. A. Henry, avdelningschef Widman, Mona G. U-B., socialassistent

Sekreterare: Hedin, Bernt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974) Redgerl, Jan I. G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 november 1974)

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 27.

 

161                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:24

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden och genomfört två studieresor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

23. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda regionsjukvårdens organisation m. m.

Ordförande: Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Sakkunniga: AIsén, Sven, avdelningschef Eskel, Arvid, landstingsråd Göransson, G. Bertil, landstingsråd Wedin, Nils J., landstingsråd

Experter: Ericsson, BengtG., direktör (fr.o.m. den 4 oktober 1974) Fredriksson, H. Einar, byråchef

Gremner, Kjell, organisationschef (fr.o.m. den 5 november 1974) Hamberger, Carl-Axel, professor (fr.o.m. den 5 november 1974) Hjern, Bo G., direktör (fr.o.m. den 5 november 1974) Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Werkö, Lars, professor (fr.o.m. den 5 november 1974) Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 5 november 1974)

Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20Stockholm, tel. växel763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att analysera regionsjukvårdens innehåll och avgränsning gentemot länssjukvården.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Elt flertal samman raden har därutöver hållits i arbetsgrupper.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

24. Utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för alt göra en översyn av hälsovårdsstadgan:

11    Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

S:24   Skr 1975/76:103                                                         162

Ordförande: Sundström, E. Thorsten, borgarråd

Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, rörverksarbelare, led. av rikdagen Andersson, Roland 1., länsihälsovårdskonsulenl Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Rinder, K. Lennart, medicinalråd Törnquisl, Harry E., byggnadsråd Ågren, Lars O. T., direktör

Experter: Eriksson, Sune, avdelningsdirektör Hallbäck, Thore, hälsovårdsdirektör Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Mollstedt, Bengt O., stadsläkare Petrelius, Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M., byråchef

Sekreterare: Meyer, Lennart S. G., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 58 39

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen sammanträtt åtta gånger.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

25. Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i liveits slutskede (SLS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 november 1974för att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livels slutskede:

Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, landstingsråd

 

163                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:26

Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot
Linder, Lars G., överläkare
Zetterslröm-Lagervall, Gerd M., direktör '

Willig, Anna, undersköterska

Experter:                                                   I

Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr. (fr.o.m. den 6 december 1974) Feigenberg, Loma, bitr. överläkare (fr.o.m. den 6 december 1975) Langlon, Börje, byråchef (fr.o.m. den 6 december 1975)

Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1975)

Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

Studier pågår vid Serafimerlasarettet, Radiumhemmet och Kungsgärdets sjukhus. Dessa beräknas vara slutförda under våren 1976. Ytterligare en undersökning om mänskliga relationer i livels slutskede har påbörjats.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

26. Sakkunnig (S 1974:10) för utredning av vissa frågor rörande utbildningen av läkare med utländsk medicinsk examen

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för utredning av vissa frågor rörande utbildningen av läkare med utländsk medicinsk examen:

Utredningsman: Hamberger, Carl-Axel, professor

Experter: Sjölin, C. Stig B., professor Skoglund, S. Owe, byråchef

Sekreterare: Palmstiema, Carl Oswald, f.d. byråchef

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Under år 1975 har två sammanträden hållits med experterna. Arbetet har i övrigt skett i form av överläggningar mellan utredningsmannen och sekreteraren.

 

S:26   Skr 1975/76:103                                                         164

Utredningsmannen   lämnar   sitt   slutbetänkande   omkring   årsskiftet 1975/76. Uppdraget är därmed slutfört.

27. Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom socialvården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:

Ordförande: Göransson, G. B. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Ledamöter: Larsson, Karl G., sektionschef (fr.o.m. den 1 januari 1975) Nilsson, Göte, intendent (fr.o.m. den 1 januari 1975) Ottoson, Ivan, rektor (fr.o.m. den I januari 1975) Thorslenson, R. Billy, t.f. kcinsliråd (fr.o.m. den 1 januari 1975) Wiklorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Expert: Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent Lamnevik, Gunilla, socionom (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Landslingshuset, Box 1003, 22102 Lund, tel. 046/15 34 77 och 15 34 85

Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte att ge praktiska erfarenheler inför föreslående reformarbete på grundval av socialutredningens och foslerbarnsulredningens intentioner.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ledningsgruppen har under tiden december 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen har under samma tid sammanträtt två gånger.

Ledningsgruppen har utsett Skåne till försöksområde och bedriver där försöksverksamhet, som innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i anslutning härtill. Projekten i kommunerna'■■ omfattar bl. a. försök med hemma-hos-arbetare, konlraklering av familjehem, kommunala familjehem samt aktivitelsskapande verksamhet för ungdomar och missbrukargrupper.

Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

165                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:28

28. Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 föratt utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution i början av år 1976 av en ny upplaga av socialkatalogen:

Ordförande: Korpi, Sture H., informationssekreterare

Ledamöter: Appelgren, J. Äke H., informationssekreterare Björck, Berndt H., informationschef Edström, J. Lennart, informationschef Janzon, Bengt, presschef Norrman, Inger K., informationssekreterare Walander, Håkan I., ombudsman

Experter: Fors, Åke Hj., kansliråd

Lersäther, Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkonlorsf öre ståndare Trygve, Jan S., byråchef

Sekreterare: Thunberg, Torsten I., informationssekreterare

Bitr. sekreterare: Hedenslröm, Bengt, sekreterare Rydbeck, Margareta A., informationssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden mars - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.

Arbetsgruppen har låtit översälta den år 1974 utgivna socialkatalogen till finska, tyska, grekiska och serbokroatiska språken för invandrare. Dessa har givits ul under oktober 1975.

Arbetsgruppen kommer att utarbeta en ny upplaga av socialkalalogen som beräknas utkomma i början av år 1976. Samtidigt deltar arbetsgruppen i etl försök med informalionssamverkan inom Östergötlands län. Inom delta område kommer socialkalalogen atl ges ut i kommunalt anpassade upplagor.

Arbetsgruppen beräknar slutföra sitt arbete under år 1976.

 

S:29   Skr 1975/76:103                                                    166

29. Socialpolitiska samordniingsutredningen (S 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Carlsson, C. Eric, bonde, led. av riksdagen Ekberg, Leif, kammarrättslagman Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen

Experter: Björne, B. Gunnar, kansliråd (fr.o.m. den I oktober 1975) Edvardsson, Einar, byråchef (fr.o.m. den I oktober 1975) Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Nordin, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Pårud, Nils G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Svensson, Inge G., bitr. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den I september 1975) Schering, Per E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Wiegerl, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Socialdepartementet. Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till protokoll vid regeringssammaniräde den 18 juni 1975):

En   kartläggning   av  olika   samordningsfrågor   i   del   socialpolitiska

bidragssystemet har nyligen redovisais i en rapport (Ds S 1975:4) av en särskilt tillkallad expertgrupp. Rapporten mynnar i kapitel 9 ul i en redo­visning av frågor som bör prövas i etl fortsatt utredningsarbete med inriktning på en samordning av olika bidragssystem. I rapporten pekas därvid på frågor avseende administration, prövningsregler, författnings-mässig samordning, bidragsmässig samordning och information.

Jag föreslår alt en översyn av det socialpolitiska bidragssystemet från samordningssynpunkt nu kommer till stånd på grundval av del i rapporten redovisade materialet. Därvid bör undersökas vilka förbättringar i samordningsavseende som kan genomföras inom ramen för befintliga bidragsformer och för dessa fastlagda principer i fräga om bidragens

 

167                                Kommittéer: Socialdepartementet   S:30

inriktning och omfattning. Arbetet med en sådan översyn av gällande bestämmelser bör bedrivas med ulgångspunkt i den totala resurstilldelning och den huvudsakliga fördelning mellan olika områden som är faslslälld av statsmakterna. Målsättningen för översynen bör vara atl klarlägga hur långt del socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialför­säkring. En huvudfråga i utredningsarbetet kommer därigenom att bli en systematisk genomgång av lagen om allmän försäkring med beaktande av samordningsfrågorna både inom denna lag och i förhållande lill andra bidragsförfatlningar. Utredningen bör ske i en parlamentariskt sammansatt kommitté och bedrivas med ledning av den sammanfattning av hithörande frågeställningar som anges i rapportens avslutande kapitel. Kommittén bör vid behandlingen av nämnda samordningsfrågor i detta avseende samråda med pågående utredningar som har i uppdrag alt pröva olika delar av det socialpolitiska bidragssystemet.

Uiredningen har i oktober 1975 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

30. Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 j uni 1975 för alt utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet:

Sakkunnig:                    .■-...

Lönngren, Rune, farm. dr

Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgalan 14, 105 14 Stockholm, tel. växel 24 08 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

K: 1    Skr 1975/76:103                                                     168

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 2, 4, 9, 11, 13, 14, 19, 23, 25, 27, 28 och 30

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 12 och 21

1. Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Tillkallad enligt Kungl. Ma]i:ls bemyndigande den 23 april 1964, den 24 november 1967 och den 7 september 1971 atl ingå i en trafikpolitisk delegation:

Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare

Ledamöter: Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d. led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C. K., f.d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expediter, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., iransporlplaneringschef, led. av riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B., direktör Öhrn, J. Bruno, kansliråd

Experter: Kritz, Lars O., fil. lic. Ranhem, Lars H., civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Stig A. R., ingenjör

Sekreterare: Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

 

169                Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 2

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack,  103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)

Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1964. Tilläggsdirektiv, se 1972 ärs riksdagsberätlelse K 6.

Med hänsyn till bl. a. det pågående arbetet inom den trafikpolitiska uiredningen (K 1972:07) ligger arbetet tills vidare nere.

2. Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1966 för utredning angående flygtrafikledningens organisation och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1966):

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Görs, L. Folke, drifldireklör Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör Nilsson, Jan H., expeditionschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Experter: Bengtsson, O. Lennart, avdelningsdirektör Hörberg, Olof Hj., överingenjör Johansson, Caj-Aage, kanslichef Nordström, Sven-Bertil, förste slabsmeteorolog Olsson, Carl Olov, civilingenjör Persson, S. Anders V., förste statsmeteorolog

Sekreterare: Nordström, Lars-Erik, överingenjör

Bitr. sekreterare: Ahrenstedt, Bengt-Arne, slabsmeteorolog

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberätlelse K 44.

Kommittén sammanträdde i december 1974 för slutjusiering av sitt iredje delbetänkande (Ds K 1974:15) Flygväderljänsl 1980. Sedan orientering lämnats berörda personalorganisationer överlämnades betänkandet den 20 februari 1975 till departementschefen.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

K: 3   Skr 1975/76:103                                                      170

3. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post-och Inrikes tidn. den 16 juni 1969):

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Colldahl, Gunnar, rektor Forssblad, N. Douglas, direktör Hadrup, Knut E. H., verksl. direktör

Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1975) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Wiebe, Stig W. O., direktör

Sekreterare: Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Palm, Anders K., rådman

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Sjöstedt), 11 17 28 (Palm)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse K 29.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden om 13 dagar samt haft överläggningar med olika myndigheter Och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen har den 2 september 1975 avgelt ett andra delbetänkande (Ds K 1975:6) Praktik för sjöbefälsyrken.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

4. Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970:30)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för översyn av trafikolycksslatistiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 juni 1969):

Utredningsman: Westerlind, Erik A., landshövding

Experter: Alexandersson, Stig R., förste byråsekreterare Englund, S. Änders J., avdelningschef Erlander, Sven B., professor

 

171                 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 5

Imre, M. Erdem, avdelningsdirektör Kappelin, Carl-Erik, byråchef Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör Lanteli, A. Gunnar A., direktör Lehmann, F. Margareta, aktuarie Räf, Lars E., bitr. överläkare Sande, Jens, byrådirektör

Sekreterare: Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (fr.o.m. den I maj 1974)

Bitr. sekreterare: Dahlström, Rolf E., byrådirektör

Lokal: Statistiska centralbyrån, Karlavägen 100, Fack, 102 50 Stockholm, tel. växel 14 05 60

Direktiven för uiredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 30.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre plenarsammanträden. Vidare har kommittén haft löpande överläggningar med de olika experterna. Därjämte har överläggningar hållits med företrädare för myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har i december 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:40) Trafikolyckor och statistik.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Trafikbullerutredningen (K 1970:33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 juni 1969 för utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1969):

Ordförande: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Hansson, Torslen B. G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Nilsson, Bernt 1., ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Abrahamsson, Ulf G., civilingenjör (t.o.m. den 21 september 1975) Bergendahl, Göran H., professor (t.o.m. den 21 september 1975)

 

K: 5   Skr 1975/76:103                                                          172

Bliicher, Gösta E. O., avdelningsdirektör

Boheman, H. C. Fredrik, överstelöjtnant (t.o.m. den 21 september 1975)

Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör

Jonsson, A. Ingemar G., bitr. länsarkitekt (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Kajland, Anders R., laborator

Kihiman, Tor S. D., professor

Köhimark, Bo R., överingenjör (t.o.m. den 21 september 1975)

Liden, Gunnar K. O., docent (t.o.m. den 21 september 1975)

Ljungström, Claes G., rådman

Möller, Lennart, avdelningsdirektör (t.o.m. den 21 september 1975)

Nilsson, Lars E., avdelningsdirektör (t.o.m. den 21 september 1975)

Olerud, Eric Hj., sekreterare

Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1975)

Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör

Wahlström, Sten K. J., överingenjör (fr.o.m. den 22 september 1975)

Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd

Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare

Sekreterare: Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975) Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare (t.o.m. den 15 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Isoz, N. G. Henning, hovrättsfiskal (t.o.m. den 15 augusti 1975) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1975)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 15 sammanträden. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits med olika arbetsgrupper, sammansatta av utredningens experter och företrädare för olika myndigheter, som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i augusti 1975 avgelt delbetänkandet (SOU 1975:56) Trafikbuller, flygbuller.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

6. 1969 års vägutredning (K 1970:35)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969 med uppdrag alt verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):

 

173                Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 7

Ordförande: Körlof, Voldmar, regeringsråd

Ledamöter: Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen Stridsman, Torslen U., ombudsman, led. av riksdagen Svensson, Erik O., kommunalråd

Experter: Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1974) Hellström, P. N. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1974) Jaensson, Sverker, överlantmälare (fr.o.m. den I december 1974) Lindström, K. E. Ingemar, byrådirektör Nordell, Jan Olof C sekreterare Öberg, Alf, byrådirektör (avliden)

Sekreterare: Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1974)

Bitr. sekreterare: Borgström, Ove, länslantmätare

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren), Lantmäterikonlorel, Kyrkogatan 13, 302 42 Halmstad, tel. 035/11 83 20 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse K 32.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

7. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan för regional trafikplanering:

Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare

Ledamöter: Bäckström, A. Ingemar, direktör (t.o.m. den 3 april 1975) Enberg, L. Rune, teknisk direktör (fr.o.m. den 4 april 1975) Godlund, Sven A. I., professor Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör Jönsson, Per O., departementsråd (fr.o.m. den 7 maj 1975)

 

K: 7    Skr 1975/76:103                                                         174

Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

Olsson, Rune I., departementsråd

Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

Thufvesson, Bengt E., departementsråd

Westlund, J. Georg, ekonomidirektör (fr.o.m. den 4 april 1975)

Experter: Nordström, Lars E., docent Schurmann, E. Äke J., irafikinspektör (fr.o.m. den 18 mars 1974)

Sekreterare: Berg, Hans E., departementssekreterare Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen, som avslutat utarbetandet av modellplaner för regional trafikplanering, har fått utvidgat uppdrag att medverka vid utvärderingen av de slutliga förslagen till regionala trafikplaner.

Uiredningen i sin helhet har under tiden november 1974 - november 1975 hållit fyra sammanträden. E»ärjämte har elt stort antal sammanträden ägt rum med delar av uiredningen.

Utredningen har medverkat vid utarbetandet av dels rapporten (Ds K 1975:4) Transporter i Sverige, dels betänkandena (Ds K 1975:9) Planering av de svenska hamnarna och (Ds K 1975:10) Planering av de svenska flygplatserna.

Som ett led i de fortsatta kontakterna med länsstyrelsernas planeringsavdelningar har utredningen bl. a. medverkat vid en trafikplaneringskonferens.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

8. Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1970 för att företa en översyn av sjöriiddningens organisation m. m.:

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör

Lokal: Kommunikationsdepartementel, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 17

 

175               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 10

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

9. Utredningen (K 1970:43) angående åtgärder mot övergivna fartyg m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 för alt se över och i erforderlig utsträckning komplettera författningsbestämmelserna om åtgärder i fråga om övergivna fartyg m.m.:

Utredningsman: Nordström, Clas G., chefsjurist

Experter: Hedborg, Per Erik, direktör Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd Torgils, A. Gunnar, lagman

Sekreterare: Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 37.

Utredningen har den 20 oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:81) Farliga vrak. Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i Göteborgsområdet m.m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970 för
att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram förslag till en
samordning    under      sjöfartsverkels    huvudmannaskap  av

lotsningsverksamheten till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i Vänern:

Utredningsman: Hellner, Eskil M., regeringsråd

Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, organisationsdirektör

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 17

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

 

K: 11    Skr 1975/76:103                                                  176

11. Kommittén (K 1971:01) lör utredning om kollektivtrafik i tätorter

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1971 föratt utreda möjligheterna alt förbättra förutsällningarna för kollektivtrafiken i tätorter (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1971):

Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: AIsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen Bäckström, A. Ingemar, direktör Grabö, Paul E., borgarråd

Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Landström, Sten-Sture H., direktör Norling, S. Åke, kommunalråd Ström, H. Bertil, överdirektör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd

Experter: Edsjö, Tor A., avdelningsdirektör Eriksson, Tor U., avdelningsdirektör Köhimark, Bo R., överingenjör Lekberg, E. E. Olov, oppositionsråd Lind af Hageby, Gösta, kansliråd

Sekreterare: Stenman, Bo M., civilingenjör

Bitr. sekreterare: Hanno, Stig Å., socionom

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse K 37.

Kommittén har under liden november 1974 - juni 1975 hållit elva sammanträden. Därjämte har ett ljugotal sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för beredning av kommitténs arbete.

Kommittén har i juni 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik i tätort.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

177               Kommittéer: Kommuiukationsdepartementet   K: 13

12. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för alt leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fariyg:

Ordförande: Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör

Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O. Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Ägnedal,P. 0.,fil. lic.

Lokal: Sjöfartsverket, Fack, 601 01 Norrköping, tel. växel 011/10 84 00 (ordföranden). Atomenergi AB, Fack, 61101 Nyköping, tel. växel 0155/80000 (Agnedal)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse K 38.

Uiredningen har under iden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden.

Under de sakkunnigas ledning har i sjöfartsverkets regi ett försök i större skala av märkning av lasloljerester i tankfartyg i svenska hamnar under liden febrari - juni 1975 utförts.

Redovisning av den svenska märkningsmeloden har gjorts vid MEPC:s tredje session i London juni 1975. Dessutom har värdefullt samråd skett med representanter för OCIMF, London.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

13. Sakkunniga (K 1972:03) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande Göta kanal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 för alt utreda vissa frågor beträffande Göta kanal:

Utredningsman: Hjalmarsson, Jarl, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Experter: Bökmark, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Linghag, Nils, direktör

12   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

K: 13   Skr 1975/76:103                                                        178

Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Wärneryd, Olof 1., professor

Sekreterare: Selen, Jan Olof, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberätlelse K 40.

Uiredningen har under liden januari - mars 1975 håUil 13 sammanträden. Utredningen har den 14 mars 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:3) Utredning om utbyggnad av Gröta kanals väslgötaled. Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa frågor i anslutning tiil den långsiktiga vägplaneringen m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj 1972 för atl utreda vissa frågor i anslutning liU den långsiktiga vägplaneringen, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1972):

Ordförande: Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga: Johansson, Bengt A. W., departementsråd (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

Experter: Brandborn, Jan, avdelningsdirektör Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef Lundin, Christer K. O., departementssekreterare Lundin, Ingemar, civilingenjör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Strömberg, Hjalmar, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 januari 1974) Svanlemark, Lennart S. T., byrådirektör (fr.o.m. den 26 augusii 1974)

Sekreterare: Vieweg, Lars I., avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse K 41.

Uiredningen har i oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:85 och 86) Vägplanering.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

179               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 16

15. Leasingutredningen (K 1972:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 september 1972 för a» utreda vissa frågor om långtidsuthyrning av motorfordon och släpvagnar (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1972):

Utredningsman: Palm, Böret, expeditionschef

Experter: Lindstam, Leif E., kammarrattsfiskal Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör

Sekreterare: Nyström, Carl Rudolf P., hovrättsassessor

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse K 43.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den I november 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:11) Billeasing.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29september I972för alt utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1972):

Ordförande: Nelander, Olle M. V., direktör

Vice ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare

Ledamöter: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Larson, Rune, förste ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1974) Lothigius, Carl-WUhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Magnusson, John, konduktör, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expedilör, led. av riksdagen Nicklasson, Lars-Erik, andre förbundsordförande Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., iransporlplaneringschef, led. av riksdagen

 

K: 16   Skr 1975/76:103                                                   180

Åberg, Carl Johan, planeringschef Öslling, Sven, direktör

Experter: Appelgren, L. S. Göran, kanslidireklör (t.o.m. den 30 november 1975) Berglund, Å. Erik R., utredningschef (fr.o.m. den 12 december 1974) Boström, N. Erik, byrådirektör (t.o.m. den 30 september 1975) Bäckström, A. Ingemar, direktör (t.o.m. den 30 november 1975) . Henriksson, Jan E., civ. ing. (t.o.m. den I augusti 1975) Hållslen, E. Bertil, planeringsdirektör (fr.o.m. den 4 juni 1974) Jobin, Bengt, direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Johnsson, Jan G., rättschef (fr.o.m. den 1 december 1974) Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör (t.o.m. den 30 november 1975) Kritz, Lars 0.,fU. lic. (t.o.m. den 30 november 1975) Levin, Jan, hovrättsassessor (t.o.m. den 30 november 1975) Lindahl, Lars O. H., direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Nordström, Lars E., docent (t.o.m. den 30 november 1975) Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (t.o.m. den 30 november 1975) Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Saretok, Paul, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 augusti 1975) Selen, Jan Olof, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1975) Sellsledl, Bo I., fil. dr (fr.o.m. den I juH 1975)

Sparring, G. Lennart, avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 november 1975) Strömberg, Hjalmar, departementssekreterare (t.o.m. den 30 november 1975)

Thorell, K. Arne B., direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Westerberg, Bengt, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1975) Wickberg, Arne W., direktör (t.o.m. den 30 november 1975) Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef

Lokal: Drottninggalan 7-9, 3 tt., 11151 Stockholm, tel. 205951 (sekreteraren) och 20 59 47 (kansli)

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K 28.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Därutöver har- experterna hållit 48 sammanträden i skilda arbetsgrupper.

Uiredningen har den 2 september 1975 avgelt delbetänkandet (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

181               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 18

17. Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972för att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och vilotid i vägtrafik:

Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd

Sakkunniga: Ericson, Hans E., förbundsordförande Jansson, Olov, ombudsman Seger, S. Walter, direktör Thorell, K. Arne B., direktör

Experter: Ekeberg, Lars-Olof, byråchef Falkenmark, Per A., byrådirektör Tiger, Bo S., avdelningsdirektör

Unghagen, Harry, polisintendent (fr.o.m. den 17 maj 1974) Werne, Gösta A. K., byråchef (fr.o.m. den 13 mars 1975)

Sekreterare: Isberg, Tord A., hovrättsassessor

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr.. Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse K 45.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

18. Flaggutredningen (K 1973:01) (FU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för atl utreda vissa frågor sammanhängande med regislrering av svenskägda fariyg under utländsk flagg:

Ordförande: Voss, Bertil G. P., departementsråd

Sakkunniga: Dybeck, Clarence, direktör

Hadrup, Knut E. H., verksl. direktör (fr.o.m. den 23 januari 1975) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande

 

K: 18   Skr 1975/76:103                                                        182

Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Rude, Karl R., verksl. direktör

Experter: Cullemo, Tommy, bankrevisor (fr.o.m. den 1 maj 1974) Francke, Jan, kammarrättsassessor

Hyllengren, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Nordström, K. Erik G., direktör (fr.o.m. den 26 maj 1975) Rune, Christer L., hovrättsriid

Sekreterare: Olsson, Tor, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974)

Lokal: Drottninggatan 11,11151 Stockholm, tel. 11 17 21

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse K 34.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

19. Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov (HAKO-utredningen)

Tillkallade erdigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 27 aprU 1973 för alt utreda vissa frågor rörande det aUmänna kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov:

Ordförande: Furbäck, Bengt L., departementsråd

Ledamöter: Back, P. E. Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Björk, Jimmy, sekreterare Bladh, Karl-Axel, chefsarkilekt Dahlström, Åke, byråchef Friberger, Tomas, byråchef Gedin, Hans, ombudsman Leine, Erik, avdelningsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef Wallin, Nils, kanslichef

Experter: Maslhagen, K. Roger, teknisk direktör

Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975) Söderberg, Per Olof, sekreterare

 

183               Kommittéer: Konununikationsdepartementet   K: 20

Sekreterare: Maslhagen, K. Roger, teknisk direktör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Andersson, L.  Christer T., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse K 36.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i september 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik. Betänkandet har dessutom getts ut i sammandrag på svenska, engelska och tyska (SOU 1975:76).

Uppdraget är därmed slutfört.

20. Fartygsmiljöutrednmgen (K 1973:04)

TillkaUad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juli 1973 för alt utreda frågor som hänger samman med de ombordanställdas arbets- och miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusii 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Baecklund, Lars I., sjökapten Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 17 september 1974) Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., verkst. direktör

Johansson, Bertil E., ombudsman (fr.o.m. den 4 augusti 1975) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (t.o.m. den 3 april 1975) Rude, Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 23 januari 1974) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Sleen, Göran A., sjösäkerhelsdireklör Thornström, J. H. Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., avtalssekrelerare (fr.o.m. den 4 april 1975)

Sekreterare: Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Grönsledl, Gert T. V., länsnotarie (fr.o.m. den 16 september 1974)

Lokal: Drottninggatan 11,11151 Stockholm, tel. 11 17 24

 

K: 20   Skr 1975/76:103                                                        184

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 37.

Tilläggsdirektiv (anförande av slalsrådel Lidbom lill prolokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1975). Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Norling lill protokoll vid regeringssammanträde den 16 ok­tober 1975):

Sedan år 1970 arbetar arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) med en översyn av arbelarskyddslagen (1949:1) och tillhörande författningar. Översynen syftar lill en lagstiftning sorn svarar mol en breddad målsättning för arbetarskyddet. Eftersom arbelarskyddslagen inle är tillämplig på skeppsljänsl, omfattar arbetsmiljöutredningens arbete inle de ombordanställdas arbets- och miljöförhållanden. På grund härav beslöt Kungl. Maj:l den 5 juli 1973 att bemyndiga chefen för kommunikations­departementet att tillkalla en sakkunnig att utreda sistnämnda frågor (fartygsmiljöutredningen K 1973:04).

Genom regeringens beslut den 16 januari 1975 meddelades tilläggsdirektiv liU arbetsmiljöutredningen. 1 dessa uttalades bl. a. all i de ursprungliga direktiven inle hade berörts frågor med anknytning till den senare tillkomna lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. Tilläggsdirektiven innebär atl uiredningen i samband med sin översyn av arbelarskyddslagsliflningen skall undersöka hur produktkonlrollen enligl lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor fungerar från arbelarskyddssynpunkt. Härvid skall närmare analyseras frågan om sam­ordningen mellan en ny arbelsmiljölagsliftning och lagstiftningen om hälso-och miljöfarliga varor.

Lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor behandlar bl. a. frågor om transport av ämnen som är alt hänföra lill sådana varor. I kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor anges (58 § tredje stycket och 64 §) i fråga om transport av hälso- och miljöfarlig vara med fartyg alt tillsynen över efterlevnaden av nyssnämnda lag och med stöd av lagen meddelade föreskrifier skall utövas av vederbörande centrala förvaltningsmyndighet, dvs. sjöfartsverket.

Jag anser att de skäl som talar för en närmare undersökning av arbetarskyddsproblem och samordningsfrågor i samband med hantering av hälso- och miljöfarliga varor till lands gör sig gällande också när det gäller farlygstransporl av sådant gods. Det bör ankomma på fartygsmiljö­utredningen all i sitt utredningsarbete rörande de ombordanställdas arbets-och miljöförhållandlen la upp nu berörda problem.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen utfärdar tilläggsdirektiv till fartygsmiljöutredningen i enlighet med vad jag har förordat.

Regler om begränsning av arbetstiden har funnits i vårt land sedan länge. Arbetstiden på svenska fariyg har varit reglerad i särskild lag sedan år 1920. Numera gäUer sedan den 1 januari 1971 för huvudparten av de landanstäUda allmänna arbetstidslagen (1970:103, ändrad senast 1975:728) och för ombordanställda sjöarbelstidslagen (1970:105, ändrad senast 1975:729). Beslämmelserna i sjöarbelstidslagen kompletteras av sjöarbelslids-kungörelsen (1970:550) och av tillämpningsföreskrifter utfärdade av sjöfartsverket.

Enligt den allmänna arbetstidslagen får den ordinarie arbetstiden, exkl. raster, uppgå till högsl 40 limmar/vecka. Någon dygnsbegränsning förekommer inle. När del behövs med hänsyn lill arbetets natur eUer

 

185               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 20

arbetsförhållandena i övrigt, får arbetstiden dock beräknas med utgångspunkt i all den under en period av högst fyra veckor inle får överstiga 40 timmar i veckan i genomsnitt. I förarbetena (prop. 1970:5 s. 41 och 108) uttalades bl. a. all nämnda bestämmelser kan få tillämpning på t. ex. skiftarbete, detaljhandel som bedrivs såväl vardag som söndag samt hotell-, restaurang- och kaférörelse.

Övertidsarbete enligl den aUmänna arbetstidslagen kan förekomma i två typer av fall. Den ena avser det fall när en oförutsedd omständighet som natur- eller olyckshändelse har vållat avbrott i verksamheien eller medfört överhängande fara för avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom. Arbetet får inle fortsättas i mer än två dygn om inte tillstånd eller dispens ges av arbelarskyddsstyrelsen. Den andra typen av övertidsarbete avser förberedelse- eller avslutningsarbete, som nödvändigtvis måsle utföras före eller efter ordinarie arbetstid. I detta senare fall fär övertid tas ut med högst 6 timmar i veckan eller med högst 24 limmar under en tid av fyra veckor om nyssnämnda fyraveckorsregel för ordinarie arbetstid tiUämpas. När särskilda skäl föreligger får övertiden — utöver vad jag nyss har nämnt — ökas med högsl 48 limmar under en fyraveckorsperiod, dock högst 150 timmar per kalenderår. Föreligger synnerliga skäl, kan arbetar­skyddsstyrelsen medge s. k. extra överlid med högst 150 timmar per år.

Från begränsningen av den ordinarie arbetstiden och övertiden kan göras avsteg genom koUeklivavlal. Dessutom kan arbelarskyddsstyrelsen —om det stora flertalet av berörda arbetstagare samtycker eller annars särskilda skäl föreligger — göra avsteg från begränsningen av den ordinarie arbetstiden.

Sjöarbetstidslagen gäller skeppsljänsl. Härmed förslås enligl lagen arbete som person, vilken är anställd på svenskt fariyg, för fartygels räkning eller eljesi på grund av förmans uppdrag utför ombord på fartyget eller på annal ställe. Lagen begränsar såväl den ordinarie arbetstiden som övertidsarbete. Huvudreglerna för ordinarie arbetstid bygger på trevaklindelning, dvs. tre sjömän löser av varandra i en befattning under dygnet. För dagman, dvs. sjöman som tillhör däcks- eller maskinavdelningen och som inte är vaklindelad utgör arbetstiden högst 8 timmar/dygn och 40 timmar/vecka. För vaktindelad däcks- och maskinpersonal och för radiopersonal är arbetstiden högst 8 timmar/dygn. Veckoarbetstiden för sådan personal kan alltså i normala fall uppgå till högst 56 timmar/vecka. Om elt fartyg under arbetsveckan ligger i hamn under hela tiden, får veckoarbetstiden inle överskrida 40 limmar. För ekonomipersonal får arbetstiden på passagerarfartyg uppgå till högsl 9 timmar/dygn och 56 timmar/vecka. På lastfartyg får ekonomipersonalens arbetstid uppgå till högsl 8 limmar/dygn och 56 timmar/vecka. Från dessa huvudregler finns vissa undanlag för fariyg som går i närfarl och som har en bruttodräktighet under 500 regislerton. Om den ordinarie arbetstiden överstiger 40 limmar/vecka — eller 80 timmar under en fasl period av två veckor för fartyg under 500 bruttoton i närfart — utgår vederlag i form av fritid i hamn eller på annat säll som kan överenskommas kolleklivavtalsvägen.

Övertidsarbete bör enligt sjöarbetstidslagen inle förekomma regelbundet och får inle tas ul under mer än 13 timmar/vecka eller, om så medges i kollektivavtal, med ytterligare högst 5 timmar/vecka. Vissa former av skeppsljänsl undantas från övertidsbegränsningen. Del gäller framför allt när hotande fara föreligger för fartyget.

Sjömannens totala skeppsljänsllid får inle överstiga 16 limmar under

 

K: 20   Skr 1975/76:103                                                        186

varje 24-timmarsperiod. I lagen ges ytterligare bestämmelser om viloperioder.

Lagen är disposiliv på så siitl all arbetsmarknadens parter har rätt att genom kollektivavtal göra avsteg — helt eller delvis — från lagreglerna.

De ombordanställdas organisationer — Svenska maskinbefälsförbundel. Svenska sjöfolksförbundet och Sveriges fartygsbefälsförening — har i gemensam skrivelse i oktober 1974 framfört synpunkter på och önskemål om ändringar i reglerna om arbetstiden på fariyg. Organisationerna har föreslagit bl. a. att en utredning tillsälls för all utarbeta sådana ändringar i sjöarbelstidslagen all samma regler om den ordinarie arbetstidens längd kommer all gälla för ombordanställd som för arbetstagare i land. Organisationerna har i sin skrivelse anfört bl. a. all man vid gällande sjöarbetstidslags tillkomst strävade efler all få regler för de ombordanställda som så nära som möjligl anslöt till dem för landanstäUda. Äv hänsyn till de speciella förhållandena på fartygen kunde detta inte uppnås i väsentliga avseenden för vaklindelad däcks- och maskinpersonal och för ekonomipersonal. För arbete pä fartyg i närfarl tillkom särskilt stora avvikelser från de landanslälldas förhållanden. Särbestämmelserna för ombordanstäUda innebar en diskriminering av en yrkesgrupp och de anses också ha medverkat till slor personalavgång och svårigheler med nyrekrytering.

I sin skrivelse förutsätter personalorganisationerna all sjöarbelslidslagens dispositiva karaktär behålls oförändrad.

Sjöfartsverket tillstyrker i yttrande över arbetstagarorganisationernas skrivelse all en översyn sker av sjöarbelstidslagen. Verket understryker all frågan om arbetstidens längd och förläggning också kan vara en arbelsmiljöfråga.

Rederiföreningen för mindre fariyg. Svenska arbetsgivareföreningens AUmänna Grupp och Sveriges redareförening uttalar i gemensamt yttrande över personalorganisationernas skrivelse bl. a. atl arbetstiden inle är längre för de ombordanställda an för andra arbetstagare. Full kompensation utgår nämligen för all arbetad tid över 40 limmar i veckan. Den fråga som personalorganisationerna tar upp borde ha aktualiserats redan när gällande lagstiftning tillkom och kan lösas genom kollektivavtal inom branschen.

Etl omfatlande utredningsarbete som rör arbetslidsfrågor pågår i en rad kommittéer, arbetsgrupper och delegationer. Jag kan här nämna arbetsmiljöutredningen (S 1970:35), sysselsällningsulredningen (A 1974:02), delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor, fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) och bilarbetstidsutredningen (K 1972:08). Utredningarna hcir i aUmänhet tillsatts efler framställningar från löntagarorganisationerna. Förslag har också väckts om ylterligare förkortningar av 40-timmarsveckan. Mol denna bakgrund har tillsalls en delegation (A 1974:09) för arbetslidsfrågor (DELFA). DELFA följer övriga utredningars arbete rörande arbelstidsfrågorna och lar därutöver initiativ för att få fram det ytterligare utredningsmaterial som erfordras för all kunna la ställning till en generell arbetstidsförkortning.

Kolleklivavtalsvägen har arbetsmarknadens parter under senare år kommil överens om betydelsefulla förbättringar när del gäller arbetstiden. Dessa avtal omfattar också de ombordanställda.

De nuvarande reglerna om arbetstid lades fast så sent som år 1970. En viktig princip i det arbetet liksom i annan lagstiftning på del arbetsrältsliga området var all land- och ombordanställda arbetstagare skulle ha så likartade   förhållanden   som   möjligl.   Betydelsefulla   skillnader   finns

 

187               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 20

emellertid. Jag vill dock erinra om alt så också är förhållandet när del gäller skilda branscher inom landarbetslivet. Detta kommer till uttryck i den allmänna arbetstidslagen bl. a. genom atl den generella principen om högst 40 timmars ordinarie veckoarbetstid kan frångås pä sätt som jag tidigare har berört, när del behövs med hänsyn lill arbetets natur eller arbetsförhållandena i övrigt.

Bestämmelserna om arbetstiden för de ombordanställda är visserUgen relativt nytillkomna men med hänsyn till arbetstidsfrågornas stora betydelse för den enskilde arbetslagaren finner jag — mol bakgrund av den kritik av reglerna som har kommil fram från de anställdas organisationer — angelägel all reglerna ses över. Härvid bör särskilt uppmärksammas de skillnader som föreligger mellan reglerna för land- och ombordanställda och om dessa skiljakligheter går all helt eller delvis eliminera. En riktpunkt för arbetet bör vara atl söka åstadkomma så likartade regler som möjligt. En jämförelse bör emellertid ske inte bara mellan grundprinciperna för arbelslidsullaget i den allmänna arbetstidslagen och sjöarbelstidslagen utan också mellan farlygsarbelels villkor och dem för olika landbranscher, vars arbetsvillkor kan sägas vara näraliggande sjöfartens. Syftet bör alltså vara all — med beaktande av de särskilda arbets- och levnadsförhållandena för dem som arbetar och bor ombord på fariyg — få regler som i den praktiska tUlämpningen så långl möjligl eliminerar skillnaderna mellan landarbelslagare och ombordanställda. Uiredningen bör vara oförhindrad atl pröva om särskilda regler för de ombordanställda bör arbetas in i den allmänna arbetstidslagen eller behållas i en särskild lag. Ändringar i arbetslidsultaget kan få inverkan på fartygens bemanning och utrustning med bosläder och andra uppehållsrum för de ombordanställda. Också dessa frågor bör belysas under arbetet.

I samband med atl lagstiftningen om arbetstid för ombordanställda övervägs från nu angivna utgångspunkter bör också beaktas några andra frågor som inle las upp i arbetstagarorganisationernas skrivelse ulan aktualiserats på annal säll. Jag syflar härvid på dels det förhållandel all sjöarbelstidslagen inle är lillämplig på viss personal ombord, nämligen sådana som är ägare helt eller delvis av fartyget, vilket innebär särskilda problem, dels de brister i efterlevnaden av arbelslidsbeslämmelserna som har kunnat konstateras i fråga om vissa fartyg.

Utöver vad jag här har nämnt bör sådana spörsmål tas upp som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för en allmän översyn av de ombordanställdas arbelslidsförhållanden.

1 direktiven till arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) anförde föredragande departementschefen bl. a. all arbelstidsfrågorna är av stor betydelse för arbetstagarna. Proposilionen med förslag om en ny allmän arbetstidslag hade då nyligen förelagts riksdagen. Däri reglerades frågor om arbetstidens längd. Spörsmål som gäller arbetstidens förläggning fordrade nu enligl departementschefen en grundlig genomgång. Skyddssynpunkter borde ägnas stor uppmärksamhet vid översynen av gällande regler om dygnsvila, veckovila, raster och arbelspauser. I direktiven lill fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) erinras om all dessa frågor bör las upp också när det gäller de ombordanställda och all man bör sträva efler att finna samma lösningar som till lands.

Åtskilliga av de problem som jag har tagit upp här berör arbetstagarnas arbets- och miljöförhållanden. Frågor om del totala arbetslidsutlagets begränsning och viloperioder under dygnet hänger nära samman och las båda upp i sjöarbelstidslagen. Som sjöfartsverket har framhållit finns ell

 

K: 20   Skr 1975/76:103                                                        188

nära samband meUan arbetsmi Ijö och arbetstid. Enligl min uppfattning talar väsentiiga skäl för att dessa frågor utreds gemensamt. Ett lämpligt forum härför är fartygsmiljöutredningen. Utredningen har ännu inte börjat behandla frågorna om arbetstidens förläggning och dygnsvila. Uiredningen överväger också bostadsfrågorna på fartygen, vilka frågor som jag redan har sagt kan påverkas av arbetstidsreglerna, särskilt när det gäller del mindre tonnaget.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i januari 1975 avgelt delbetänkandel (Ds K 1975:2) Bätlre farlygsmiljö. I början av 1976 väntas utredningens nästa delbetänkande rörande bosläder på fariyg kunna avges.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

21. Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för att tills vidare samordna up])byggnaden av det framtida flygkontrollsystemet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 juli 1973 för atl ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av del framlida flygkonlrollsystemet:

Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör

Ledamöter: Görs, L. Folke, driftdirektör (t.o.m. den 30 november 1975) Johansson, Caj-Aage, Irafikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975) Lagerström, Sven A., överingenjör Lilja, Sven-Åke, avdelningschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Sekreterare: Danielsson, Jan P. T., administrativ direktör

Lokal: Luftfartsverket, Ulvsundavägen 153, 161 89 Bromma, tel. växel 98 00 20

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunniga har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit två sammanträden.

I enlighet med statsmakternas beslut med anledning av prop. 1975:81 om ny organisation för luftfartsverket, m. m. förutsätts delegationen finnas kvar lill den tidpunkt då den militära traf ikledningspersonalen överförts till luftfartsverket. Enligl föreliggande planer skall detla ske med början den I

 

189               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 22

juli 1976. 1 vilken takt överförandet skall ske är föremål för närmare överväganden mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet. F. n. kan därmed inte med bestämdhet beömas huruvida delegationens arbete kan komma att fortgå under hela år 1976 eller ej.

22. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda vissa irafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):

Ordförande: Tjällgren, Per Olov L., generaldirektör

Sakkunniga:

Backman, Gösta B., kansliråd

Gustafson, Carl Erik, teknisk direktör (t.o.m. den 28 september 1975)

Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen

Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen

Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 april ..  1974)

Magnusson, N. Åke, överdirektör

Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen

Rosqvist, G. Birger, mäslerlots, led. av riksdagen

Ryding, Gunvor I., induslritjänsleman, led. av riksdagen

Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör (fr.o.m. den 29 september 1975)

Experter: Douglas, Jacob L., byråchef

Grönsledl, J. Olle, sekreterare (fr.o.m. den 11 juni 1975) Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 april 1974) Kronberg, F. Sture, skolkonsulenl (fr.o.m. den 11 juni 1975) Lundin, K. Ingemar, sekreterare (fr.o.m. den 11 juni 1975) Martiing, Per-Roland M., poliskommissarie (fr.o.m. den 11 juni 1975) Mohlin, Hans H., förste aktuarie (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1976)

Möller, Lennart, avdelningsdirektör Nilsson, Jan-Erik L., major (fr.o.m. den 11 juni 1975) Pettersson, Bengt G., byrådirektör (fr.o.m. den 11 juni 1975) Thorson, G. Älvar, f. verksl. direktör (fr.o.m. den 11 juni 1975)

Sekreterare: Magnusson, A. I. Göran, t.f. polismästare (t.o.m. den 31 januari 1975) Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975)

 

K: 22   Skr 1975/76:103                                                        190

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G., departementssekreterare Sjöstedt, T. H. Christer, byrådirektör

Lokal: Trafiksäkerhelsverkel, Svetsarvägen 7, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 13 20

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 40.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållils sju sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt körkort för motorcykel och fyra sammanträden med en särskild arbetsgrupp för barns säkerhet i trafiken.

Utredningen har den 15 februari 1975 avgelt delbetänkandet (Ds K 1975:1) Körkort för motorcykel.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

23.1974 års tidningstaxeutredning (K 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1973 för översyn av avgifterna i postverkets tidningsrörelse, m. m.:

Utredningsman: Oredsson, Malte, generaldirektör

Experter: Bergling, N. Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 5 april 1974)

Sekreterare: Strand, Karl-Olof G., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1974)

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberätlelse K 41.

Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975 hållit 18 sammanträden.

Utredningen har bedrivit sill arbete i nära samarbete med företrädare för postverket och tidningsutgivarna saml hafl utfrågningar med tidningsföretag och distribulionsföretag.

Uiredningen har den 3 september 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:80) Postens roll i tidningsdistributionen - kostnader och priser.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

191               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 25

24, Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande generella trafikrabatter

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974föralt utreda regionalt gällande generella trafikrabalter (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgetchef Björnström, Björn S., direktör Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare Jonsson, Anders E., möbelhandlare, led. av riksdagen Moberg, Sven T., generaldirektör Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen Wacbtmeister, Knut G. N., lantmäslare, led. av riksdagen Wedin, Nils J., landstingsråd Vinthagen, Rolf, landstingsråd

Experter: Ährland, Karin M., förste länsassessor (fr.o.m. den 20 maj 1974) Johansson, Sven-Erik, direktör (fr.o.m. den 31 oktober 1974) Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 20 maj 1974)

Sekreterare: Finnveden, Bengt A., byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1974) Liljegren, Ingemar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 16 (Finnveden) och 763 36 20 (Liljegren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse K 38.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

25. Sakkunnig (K 1974:02) med uppdrag att utreda den framtida verksamheten inom televerkets verkstadsrörelse, m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 mars 1974 för alt utreda den framtida verksamheten inom televerkets verkstadsrörelse, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1974):

Utredningsman: Huss, Erik J., landshövding

 

K: 25   Skr 1975/76:103                                                        192

Sekreterare: Formgren, J. Holger, universitetslektor (fr.o.m. den 1 september 1974)

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse K 39.

Den sakkunnige har i augusti 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:5) TELI-TEFAB utredning rörande den framlida verksamheten inom televerkels verkstadsrörelse m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

26. Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)

Tillkallad enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 18 oktober 1974 för att utreda vissa kommunala trafik- och Irafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1974):

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Experter: Bjelking, S. Arne, byråchef (fr.o.m. den 22 januari 1975) Björk, Jimmy, sekreterare (fr.o.m. den 22 januari 1975) Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 22 januari 1975) Ljungkvist, Sture C. O., polismästare (fr.o.m. den 22 januari 1975) Thorson, G. Älvar, f. verksl. direktör (fr.o.m. den 22 januari 1975)

Sekreterare: WaUin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 november 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 111 28 Stockholm, tel. 763 22 70

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse K 40.

Den sakkunnige har under tiden februari - oktober 1975 hållit tio sammanträden med experterna saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen beräknas slutföra sill arbete i början av år 1976.

27. Sakkunnig (K 1975:01) mied uppdrag att utreda frågan om den framtida organisationen och finansieringen av den verksamhet som bedrivs av handelsflottans välfärdsråd

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 januari 1975 för att utreda frågan om den framlida organisationen och finansieringen av dfen verksamhet som bedrivs av handelsflottans välfärdsråd:

 

193               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 27

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Ählkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 29 januari 1975) Arvedson, Solve, sjökapten Björne, B. Gunnar, kansliråd

Carlzon, Lars A., pastor primarius (fr.o.m. den 29 januari 1975) Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 29 januari 1975) Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 29 januari 1975) Lindh, Jörgen E. A., departementssekreterare Lundström, Glenn, ombudsman (fr.o.m. den 29 januari 1975) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Wahlström, Per E., avtalssekrelerare (fr.o.m. den 29 januari 1975)

Sekreterare: Tammelin, Paul A. V., f.d. överdirektör

Direktiv (PM upprättad den 16 januari 1975 inom kommunikationsdepartementet):

Handelsflottans välfärdsråd, vars verksamhet pågått sedan år 1948, har enligt sin instruktion (1965:700, ändrad senast 1971:518) alt planlägga och samordna välfärdsarbelel för sjöfolk. Till finansieringen av verksamheten ulgår enligt lagen (1948:495, ändrad senast 1966:54) om avgifter till välfärdsanordningar för sjöfolk en särskild välfärdsavgift, som uppgår till visst öretal för dag och sjöman under den tid sjömannen är för utrikes fart påmönstrad svenskt handelsfartyg. Avgiften betalas lill hälften av sjömannen och lill hälften av redaren. Av staten lämnas årligen — från särskilt anslag på riksstaten — bidrag lill välfärdsarbetet, vilket uppgår lill samma belopp, som inflyter i avgifter från sjömän och redare.

De ifrågavarande medlen, som närmast har varit avsedda för den löpande verksamheten, tillförs en särskild fond — handelsflottans välfärdsfond — som dessutom med hänsyn lill utgifter av invesleringskaraklär tillförts särskilda medel, vid tvä tillfällen över riksstaten och vid ett tillfälle genom överföring av vissa krigsförsäkringsmedel.

Den löpande verksamhet som drivs genom handelsflottans välfärdsråd har under tidigare år i huvudsak kunnat finansieras genom dels angivna välfärdsavgifier, dels de häremot svarande av staten årligen gjorda avsättningarna till välfärdsfonden, dels avkastningen från denna.

Genom den successiva minskningen av antalet ombordanställda har välfärdsavgifterna och därmed också del statliga bidraget efterhand minskat. Samtidigt med atl antalet ombordanställda har gått ned har — genom bl. a. utvecklingen i samhäUel i övrigt — kraven på en bättre arbets-och fritidsmiljö för denna arbetstagarkalegori kommit atl ställa ökade anspråk på välfärdsverksamhelen. De successivt minskade intäkterna har därför under senare år inle kunnat läcka koslnaderna för verksamheten, utan medel för alt läcka underskoll i den löpande verksamheten har fåtl lagas Ur välfärdsfonden. Delta tillsammans med en viss avtappning av fonden för investeringsändamål har haft lill följd atl även avkastningen från fonden minskal år från år. För innevarande budgetår beräknas underskottet lill ca 2,6 milj. kr. Del förhållandevis stora underskottet beror i försia hand

13   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

K: 27   Skr 1975/76:103                                                        194

på den videobandservice (kassetl-TV-verksamhel) som påbörjats under år 1974. Med hänsyn härtill beräknas fondbehållningen vid utgången av budgetåret 1974/75 ha gått ned till ca 400 000 kr.

Mot bakgrund av bl. a. den nämnda utvecklingen är del motiverat att — som föreslagits av handelsflottans välfärdsråd — verkställa en skyndsam översyn av rådels verksamhet. En sådan översyn är också motiverad med hänsyn lill de successivt ändrade förutsättningar som inträffat i fråga om sjöfolkets arbetsbetingelser och som i ökad utsträckning motiverar en inriktning av välfärdsarbelel på miljön ombord på fartygen. Översynen bör ske genom en särskild tillkallad sakkunnig, som i sill arbete bör ha nära kontakt med företrädare för pa.rtsinlressena.

Vid översynen bör den sakkunnige bilda sig en uppfattning om den huvudsakliga inriktningen och omfattningen av del fortsalta välfärds-arbetet. Med hänsyn härtill bör sedan frågan om organisationen och finansieringen av verksamheien prövas. Övervägande skäl synes tala för all verksamheien även framgent handhas av ell frislående organ, vars styrelse innefattar företrädare för intressenterna i välfärdsarbelel. I fråga om finansieringen skall övervägandena inriktas på lösningar, som innebär atl koslnaderna för verksamheten framgent läcks genom arbetsgivarbidrag.

Vad avser verksamheien under budgetåret 1975/76 har medelsbehovel i budgetpropositionen preliminärt beräknats till drygt 4 milj. kr. utöver den regelmässiga avsättningen till välfärdsfonden, som beräknas till 500 000 kr. Genom atl fondens slorlek vid ingången av budgetåret 1975/76 som nämnts beräknas uppgå lill endasi ca 400 000 kr. krävs etl relativt betydande fondlillskotl. Härvidlag bör den sakkunnige snarast ta upp diskussioner med företrädare för redare och ombordanställda om den kortsiktiga finansieringen av verksamheten för det kommande budgetåret och till chefen för kommunikationsdepartementet inkomma med därav betingade förslag.

Den sakkunnige har under tiden januari - september 1975 hållit tio sammanträden med experterna.

Den sakkunnige har i september 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:7) Kultur och fritidsverksamhet inom handelsflottan.

Uppdraget är därmed slutfört.

28. Sakkunnig (K 1975:02) med uppdrag att verkställa översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad skyldighet att anlita lots m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 februari 1975 för all verkställa Översyn av sjöfartsverkets förslag rörande ulvdigad skyldighet all anlita lots m. m.:

Utredningsman: Sleen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör

Experter: Baecklund, Lars I., sjökapten Eliasson, Rolf E., skeppsredare (fr.o.m. den 7 maj 1975)

 

195               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 28

Ericsson, L. Torsten, lotsdirektör

Heiroth, Ulf O., avdelningsdirektör

Holmgren, Gösta M., förste lots

Lasson, Knut-Inge L., f. överdirektör

Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den I april 1975)

Sparring, G. Lennart, avdelningsdirektör

Wickman, Tore S., lolsplalschef

Wiebe, Stig W. O., direktör

Direktiv (PM upprättad den 6 februari 1975 inom kommunikationsdepartementet):

Enligl den år 1970 utfärdade lots- och fyrkungörelsen (1970:698) råder i princip lotsfrihet i svenska farvatten. Kungl. Maj:l kan emellertid föreskriva skyldighet alt anlita lots "med hänsyn lill rikels säkerhet eUer lill förhållanden, som hänför sig lill fartygels lasl eller farvattnens beskaffenhet, eller av andra skäl". Med slöd härav har Kungl. Maj:l i september 1971 föreskrivit skyldighet all anlita lots

dels för tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande 1 600 regislerton med last av råolja och närmare angivna mineraloljeprodukler m. m. vid gång i svenskt inre vatten inom vissa uppräknade kustområden,

dels tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande I 200 registerlon med nyssnämnda slag av last vid gång i Öregrunds, Stockholms och Göieborgs skärgårdar samt i Mälaren och Vänern,

dels fariyg med allmänfarlig lasl i bulk enligt särskild bilaga vid gång i svenskt inre vatten utanför kusterna — med undanlag för genomfartsleden i Kalmarsund nord och syd om djuprännan — saml i Mälaren och Vänern.

I anslutning härtill har sjöfartsverket getts bemyndigande all efler säkerhelsmässig prövning ge dispens från skyldigheten alt anlita lots.

Sjöfartsverket har i mars 1974 lagt fram förslag angående utvidgad
skyldighet alt anlita lots. Förslagel innebär i huvudsak all loisskyIdighel
skulle föreligga                                      \

dels för tankfartyg med en brutlodräktighet överstigande 1 600 regislerton med last av råolja och närmare angivna mineraloljeprodukter m. m. vid gång i svenskt inre vatten utefter kusterna med undanlag av genomfartsleden i Kalmarsund nord och syd om djuprännan,

dels för tankfartyg med en bruttodräktighet överstigande 1 200 regislerton med nyssnämnda slag av lasl vid gång i vissa leder i Öregrunds, Stockholms och Göieborgs skärgårdar saml i lederna från Hävringe till Oxelösund och Norrköping,

dels för fartyg med en brutiodräktighei överstigande 1 600 regislerton vid gång i vissa leder i Luleå, Öregrunds, Stockholms och Göieborgs skärgårdar samt i lederna från Pater Nosler lill Vallhamn, Stenungsund och Uddevalla saml från Hävringe lill Oxelösund och Norrköping,

dels för fartyg med en brutlodräktighet överstigande 1 200 registerlon vid gång i Mälaren och Vänern,

dels för utländskt fariyg med en brutlodräktighet överstigande 400 registerlon vid gång i svenskt inre vatten med undantag av Falslerbokanalen och tidigare nämnd del av Kabnarsund.

Nu gällande skyldighet all anlita lots för svenska och utländska fariyg med särskilt angivna allmänfarliga laster i bulk föreslås utvidgad liU att också omfatta fartyg med förpackade sådana laster.

 

K: 28   Skr 1975/76:103                                                        1%

Sjöfartsverket förutsätts enligl förslaget få bemyndigande atl efler säkerhelsmässig prövning ge dispens från skyldigheten all anlita lots.

Sjöfartsverket redovisar i anslutning liU förslagel en inom verket utarbetad promemoria med sammanställning av erfarenheterna av nu gällande bestämmelser om skyldighet all anlita lots. Promemorian innehåller bl. a. en analys av sjöolyckor i svenska och angränsande farvatten under åren 1970-1973. Av analysen framgår atl varken antalet eller karaktären av sjöolyckorna ändrats under de senasie fyra åren. Etl beslut om utvidgad lolsskyldighel bör emellertid enligl verket — med dess grundsyn alt satsa på en förebyggande verksamhet — framför allt grundas på erfarenheterna hos trafikanterna i en led och deras bedömning av föreliggande risker med hänsyn lill gällande loisfrihet.

I anslutning lill förslaget om en utökad skyldighet all anlita lots anger verket närmare behovet av nyrekrytering av lotsar och bålsmän.

Yttranden över förslagel har avgetls av chefen för marinen, statens
järnvägar, generallullslyrelsen, riksrevisionsverket, fiskeristyrelsen,
statens naturvårdsverk, statens valtenfallsverk, länsstyrelserna i
Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötiands, Kalmar, Gollands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göieborgs och Bohus,
Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs,
Västernorriands, Västerbottens och Norrbollens län. Föreningen för inre
vattenvägar, Kusliankers intresseförening. Näringslivets Irafikdelegation,
Rederiföreningen för mindre fartyg, SACO:s allmänna tjänstemanna-
förbund, Sjöassuradörernas förening, SR-lolsdislriktsbefälets förening,
Slatstjänstemannaförbundet, Svenska hamnförbundel. Svenska
maskinbefälsförbundel. Svenska petroleum institutet. Svenska
sjöfolksförbundei,    Sveriges        fartygsbefälsförening,        Sveriges

redareförening, Sveriges skeppsklarerare- och skeppsmäklareförening, Sveriges ångfartygs assurans förening och Vänerns seglationsförening. Länsstyrelserna har bilagt yttranden från bl. a. kommuner och hamnstyrelser. Svenska hamnförbundet från regionala hamnförbund och hamnstyrelser saml statens vatlenfaUsverk från Trollhätte kanalverk. Härutöver har vissa skrivelser inkommit i ärendet.

Remissinsianserna vitsordar allmänt loisens betydelse som säkerhelsfaktör, och flertalet av dem är positiva lill en skärpning av beslämmelserna. I fråga om graden av skärpning är emeUertid meningarna delade. En del uttalar sig för en skärpning helt eller delvis i enlighet med sjöfartsverkets förslag. En del är positiva lill alt — sedan frågan ylterligare övervägts — en skärpning sker efter andra riktiinjer. Några remissinstanser förordar elt mera långtgående lolslvång än som föreslagils av sjöfarts­verket, medan andra menar alt nuvarande regler visat sig svara mot föreliggande behov.

En del remissinstanser — förutom vissa sjöfartsorganisationer bl. a. generallullslyrelsen, ell antal länsstyrelser och Svenska hamnförbundel — har framhållit atl vid övervägandena med sikte på en höjd sjösäkerhet även alternativa åtgärder bör beaktas. I stort sell samma remissinstanser liksom även riksrevisionsverkel har vidare påtalat, alt de betydande kostnader som följer med den föreslagna utvidgade skyldigheten all anlita lots kan medföra, all redan säkra sjötransporter överförs till landlransporter i inle önskvärd omfattning.

Åtskilliga remissinstanser ifrågasätter, om sjöfartsverkets analys av sjöolyckor kan läggas till grund eUer las lill intäkt för den föreslagna utformningen  av   lolsskyldighelen.   En  del   remissinstanser — bl.  a.

 

197               Konunittéer: Konununikationsdepartementet   K: 28

generallullslyrelsen, riksrevisionsverkel, några länsstyrelser och Svenska hamnförbundet — ifrågasätter eller ställer sig negativa lill särbehandlingen av utländska fartyg. Vidare har kritiserats atl förslaget inte gjorts mera differentierat med hänsyn till fartyg och farleder.

Bl. a. några myndigheter och sjöfartsorganisationer har hänvisat till den nuvarande betydande bristen på sjöbefäl och till atl en nyrekrytering av loisar i den omfattning sjöfartsverkets förslag förutsätter skulle få allvarliga återverkningar för handelsflottan — och genom avgången av kvalificerat seniorbefäl — även för den totala sjösäkerheten.

I fråga om behovel av lolsningspersonal med hänsyn till skärpta krav på lotsning hänvisar riksrevisionsverket till nuvarande överkapacitet i lolsorganisalionen. SR-lotsdislriktsbefälets förening konstaterar, att sjöfartsverket vid bedömningen av personalbehovet tagit hänsyn lill den kapacitet som redan finns. Denna kan enligt föreningen dock antas vara något större än vad verket räknat med. Beredskapen för en ökad lotsningsverksamhet skulle därmed vara bättre än vad verket bedömt.

Som framgår av årets budgetproposition (1975:1, bil. 8 s. 134) har sjöfartsverkets förslag bedömts inle direkl kunna läggas till grund för beslut i lotsningsfrågan. En översyn av förslaget är nödvändig. Denna bör verkställas av en särskilt tillkallad sakkunnig, som i sitt arbete har all samråda med företrädare för olika berörda myndigheler och organisationer.

En utgångspunkt för översynen är de successivt ändrade förhållanden som under senare år inträtt inom sjöfarten. Utvecklingen har bl. a. inneburit all fartygens storlek, konstruktion, utrustning och farlegenskaper väsenlligl förändrats, att andelen specialiserat tonnage har ökal och all traf ikinlensiteten — i takt med ett ökal varuutbyte och de Iransporlmönster som gäller för detta — tilltagit i olika farleder saml att fartygslransporter av oljor och andra allmänfarliga laster ökal i omfattning. Samtidigt har också navigationsmedlen ombord på fartygen, i farleder och på land utvecklats.

I sjösäkerhelssystemel ingår lotsningstjänslen som en betydelsefull del. Säkerheten i farled och risken för miljöförstöring kräver sålunda under olika förutsättningar atl fariyg, vars befäl har ingen eller begränsad kännedom om förhållandena i berörda leder, har lots ombord. Sjöfartsverket liksom flertalet remissinstanser hyser uppfattningen, alt utvecklingen inom sjöfarten liksom de krav samhället ställer i fråga om miljöskydd motiverar en utvidgad skyldighet alt anlita lots.

Det blir en uppgifl för den sakkunnige atl närmare överväga den lämpliga fortsatta ulformningen av lolsningsskydigheten. Behovet av lotsning får därvid avvägas med hänsyn lill sjösäkerhelssystemel överhuvud och den samlade effekten av olika insatta åtgärder eller tänkbara förändringar i systemet. Del kan gälla farledsutmärkning, separering av trafikleder, trafikövervakning och trafikledning, sjömälning, användning av tekniska navigeringshjälpmedel osv. I sammanhanget skall beaktas — förutom erfarenheterna från de senare årens lolsningssystem — de särskilda krav som olika farleder och vattenområden ställer med avseende på riskerna i säkerhets- och miljöhänseende vid olika fartygsstoriekar och olika slag av laster etc.

Utifrån en sådan mera samlad syn på sjösäkerhelssystemel får övervägandena inriktas på vilka mera generella begränsningar som i förekommande fall skall gälla. Samtidigt bör bedömas i vad mån och i vilken ulslräckning del kan tänkas atl för berörda farleder tillämpa en dispensordning med tillslåndsbevis, som kan meddelas i första hand med hänsyn lill befälels kännedom om förhållandena i resp. farleder men även

 

K: 28   Skr 1975/76:103                                           198

till de tekniska säkerhelsförutsällningarna. För en sådan ordning, som måsle bygga på atl den kan göras administrativt någorlunda lätthanterlig, talar den under senare år pågående utvecklingen mol systemtransporter med specialfartyg på bestämda trader och den kraftigt ökade färjelrafiken. Övervägandena skall inle bygga på någon principiell särbehandling av utiändska fariyg utan på en bedönrming av de faktiska riskerna i olika hänseenden.

Övervägandena i fråga om skyldigheten atl anlita lots skall inriktas på ell mera rationellt utnyttjande av lotsningsorganisationen. Den kan i dagens läge bedömas inrymma en överkapacitet. Den tidigare nämnda brislen på sjöbefäl — från vilket lotspersonalen rekryteras — får också beaktas. 1 sammanhanget skall bedömas möjligheterna all genom olika åtgärder främja en mera planmässig och jämn uppläggning av verksamheien på lolsplalserna. Del kan tänkas ske genom en ordning med längre gående krav på förhandsbeställning av lots, genom en lämplig differentiering av avgifterna med hänsyn bl. a. härtill, genom eventuella möjligheter i vissa fall på lolsplalserna lill en på säkerhelsmässiga grunder gjord prioritering av lolsningsuppgiflerna etc.

Den angivna översynen skall genomföras skyndsamt och med sikte på atl förslag skall kunna framläggas till den I juli 1975.

Den sakkunnige har under tiden maj - september 1975 hållit sex sammanträden.

Den sakkunnige har i september 1975 avgelt betänkandet (Ds K 1975:8) Säkerhet i farled.

Uppdraget är därmed slutfört.

29. Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för atl behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet:

Sakkunnig: Sjönander, Bo Jonas, direktör

Experter: Linghag, Nils, direktör (fr.o.m. den 26 maj 1975) Nilsson, Knut M., överinspektör (fr.o.m. den 26 maj 1975)

Direktiv (anförande av statsrådet Norling lill protokoll vid regeringssammaniräde den 24 april 1975):

Vid föreläggande för 1974 års riksdag av förslag lill utvidgat transportstöd lill färjetrafiken mellan Golland och fastlandet (prop. 1974:140, TU 1974:27, rksr 1974:347) framhöll jag med hänsyn liU del väsenlligl vidgade statliga engagemanget, alt det finns vägande skäl som talar för all frågan om

 

199               Kommittéer: Konununikationsdepartementet   K: 30

huvudmannaskaps- och ägarförhållanden las upp till närmare överväganden. Jag uttalade min avsikt att hos Kungl. Maj:l hemställa om bemyndigande all tillkalla en särskild sakkunnig för all handha denna uppgifl.

Den sakkunnige har under tiden juni - oktober 1975 haft överläggningar

med olika företag och myndigheter som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

30. Sakkunniga (K 1975:05) för granskning av 1975 års separatredovisning vid statens järnvägar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för granskning av 1975 års separatredovisning vid statens järnvägar:

Sakkunniga: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör Rosqvist, G. Birger, mäslerlots, led. av riksdagen

Expert: Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Sekreterare: Norman, L. Äke, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Bitr. sekreterare: Smilterberg, Einar B. D., kanslisekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Direktiv (anförande av statsrådet Norling till protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):

Enligt prop. 1963:191 (S3LU 1963:1, rksr 1963:424) angående riktiinjer förden statliga trafikpolitiken m. m. skall ersättningen lill statens järnvägar för drift av trafiksvaga järnvägslinjer grundas på en vart tredje år förnyad och av särskilda sakkunniga granskad beräkning av dessa linjers driftunderskott. Sådan granskning skedde senast av den för år 1971 utförda redovisningen av driftunderskottet.

De sakkunniga har under tiden juni - november 1975 hållit tolv sammanträden samt därutöver haft överläggningar med företrädare för statens järnvägar.

De sakkunniga har i november 1975 avgelt sin granskningsredogörelse (Ds K 1975:12).

Uppdraget är därmed slutfört.

 

K: 31    Skr 1975/76:103                                                  200

31.1975 års öresundsdelegation (K 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare

Ledamöter: Hjelmqwist, Karl-Gustaf H., länsråd Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd

Experter: Alm, Ove J. G., vägdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Asp, Kenneth O. P., fil. dr (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Blomberg, A. J. Lennart, gatuchef

Frisen, E. Rune, t.f. professor (fr.o.m. den 1 december 1975) Godlund, Sven A. I., professor (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Halloff, Ulf V. V., byrådirektör (fr.o.m. den 7 november 1975) Källsbo, H. Arne, kanslichef

Larsson, G. Nils-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Widén, Lars R., byrådirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Winberg, Tage K. V., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Sekreterare: Lundin, Christer K. O., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Werner, Sven V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 november 1975)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Norling till prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):

De danska och svenska regeringarna undertecknade den 8 juni 1973 två överenskommelser mellan Danmark och Sverige, nämligen en om fasta förbindelser över Öresund och en om flyglrafikledningsljänsl m. m. med anledning av planerna på alt anlägga en flygplats på Sallholm. Avsikten med överenskommelserna var atl nå en samlad lösning av Öresundsfrågorna. Denna innebar att den tänkta bro- och lunnelförbindelsen över Öresund mellan Köpenhamn och Malmö (KM-leden) skulle samordnas med anläggandet av en flygplats på Sallholm, vilket skulle medföra anläggningsekonomiska fördelar och samtidigt möjliggöra en samordnad lösning för den genomgående Öresundslrafiken och flygplalstrafiken. Lösningen innebar vidare all i nära anslutning lUI vägförbindelsen i KM-

 

201               Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 32

läget en järnvägsförbindelse skulle komma till slånd genom en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör (HH-leden).

Den svenska riksdagen godkände överenskommelserna den 13 december 1973. I det danska folkelinget har del emellertid inle gåtl alt samla en majoritet för ett godkännande av överenskommelserna.

1 det uppkomna läget har jag vid etl möte i Köpenhamn den 21 april 1975 med den danske trafikministern behandlat frågan om den fortsatta beredningen av Öresundsfrågorna.

I anslutning härtill har den danske trafikministern meddelat, att den danska regeringen avser atl liUsätla etl särskilt udvalg med uppgifl alt företa en förnyad utredning av flygplatsfrågan. En samlad värdering skall ske av de ekonomiska, miljömässiga och andra konsekvenserna av all anlägga en ny flygplats på Saltholm eller alternativt att bygga ut den nuvarande flygplatsen i Kastrup.

I fråga om Öresundsförbindelserna har vid mötet enighet uppnåtts om att del bör tillsättas en dansk och en svensk delegation med uppgifl all gemensamt verkställa en förnyad genomgång av frågan om Öresundsförbindelserna, deras trafikmässiga förutsättningar och deras lämpliga utformning med hänsyn bl. a. härtill. En översyn bör ske av det material som legal lill grund för den senasie regeringsöverenskommelsen om fasta förbindelser. Materialet bör kompletteras och revideras i den utsträckning som bedöms nödvändig. Härvid bör — förutom en aktualisering av trafikprognoser — en prövning ske av tekniska lösningar, kostnader och lönsamhet avseende de olika förbindelserna. Vidare bör bedömas förbindelsernas konsekvenser i olika hänseenden. Vid översynen av materialet bör vidare övervägas de ylterligare åtgärder som kan vidtas i syfle alt främja kollektivtrafiken.

Vid den hiltiUsvarande lösningen av frågan om Öresundsförbindelserna har planerna på en ny slorflygplals på Sallholm utgjort ell betydelsefuUt inslag med hänsyn bl. a. tiU del vidgade trafikunderlag som därigenom skapas för KM-leden. Även vid de fortsatta övervägandena bör upp­märksamhet ägnas frågan om det samband en KM-led kan ha med lösningen av flygplalsfrågan. Konsekvenserna för en KM-led av de lösningar av flygplatsfrågan som man på dansk sida kommer att överväga bör prövas av delegationerna.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på att det skall vara slutfört inom två år.

Avsikten är att det material som delegationerna sammanställer skall tjäna som underlag för nya regeringsöverläggningar om Öresundsfrågorna.

Delegationen har under tiden juni - november 1975 hållit tre sammanträden. Därjämte har etl flertal sammanträden ägt rum med delar av delegationen och möten håUils med vissa expertgrupper.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

32. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

■ Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 j uni 1975 för alt utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

 

K: 32   Skr 1975/76:103                                                       202

Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd

Expert: Svensson, Gösta E., ingenjör

Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd, Näckslrömsgalan2, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 14 19 35

Direktiv (PM upprättad den 26 juni 1975 inom kommunikationsdepartementet):

1 GäUande regler

Med truckar avses som regel fordon som är avsedda för lastnings-, lossnings- och slaplingsarbelen. Emellertid ingår också i bilden alt truckar utför vissa transporter av gods. Transportarbetet är oftast av begränsad omfattning men kan ibland komma att avse ganska långa sträckor, delvis i kontakt med allmän trafik.

Mol bakgrund av den tveksamhet som ditintills rått om truckarnas rätta klassificering utfärdades kungörelsen (1952:45) angående klassificeringen av vissa gaffeltruckau". I kungörelsen stadgas alt gaffeltruck — varmed förstås sådant med höj- och sänkbar godsbehållare försett motordrivet fordon, som är byggt för all användas för lossning, lastning och stapling av gods ävensom för av dylikt arbete föranledda korta transporter — skall hänföras till motorredskap om fordonet är konstruerat för en haslighel av högsl 30 km/lim. och endasi med svårighet kan ändras lill högre hastighet och om fordonet med hänsyn lill sin konstruktion uppenbarligen inle är lämpat för andra transporter än sådana som nyss nämnts.

Truckar har — liksom de flesta molorredskap — i huvudsak lämnats utanför regleringen i vägtrafiklagstiftningen. Orsaken till delta förhållande torde slå atl finna i atl man vid tillkomsten av bestämmelserna inte räknade med alt dessa fordon skulle komma alt användas annat än som rena arbetsredskap och atl de alltså endasi i obetydlig omfattning skulle före­komma i trafik.

När del gäller molorredskapens utrustning och beskaffenhet gäller självfallet den allmänna regeln i 7 § fordonskungörelsen (1972:595) (FK) all fordon får brukas i trafik endasi om del är tillförlitligt från säkerhetssynpunkt och i övrigt lämpligt för trafik. I 20 § FK finns vidare vissa bestämmelser om utrustning. Delaljföreskrifler lill utrustningsbe­stämmelserna kan vidare enligl 102 § FK utfärdas av statens trafiksäkerhetsverk (TSV). Möjligheten att kontroUera efterlevnaden av dessa bestämmelser är emeUertid begränsad eftersom motorredskap inte underkastas registreringsbesiktning eller regelbunden konlrollbesiklning.

Det är vidare all märka alt molorredskap i dag inte är föremål för registrering, vilket också försvårar kontrollen över fordonen.

När det gäller förarbehörighel saknas regler. Delta innebär all inga krav på ålder, utbildning eUer erfarenhet ställs upp för den som skall föra molorredskap. 1 sammanhanget kan anmärkas atl många truckar är stora och svårmanövrerade. Det bör också observeras alt beslämmelserna i 4 § 1 mom. Iredje stycket och 4 § 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott (TBL) (promilleraltfylleri och rattonykterhet) inle kan tillämpas på förare av molorredskap.

Slutligen kan det erinras om atl frågan om truckars trafikskadeansvar och

 

203               Konunittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 32

trafikförsäkringsplikt är i viss mån oklar. I två rättsfall (NJA 1965 s. 468 och
1973 s. 100) har högsta domstolen funnit all en gaffeltruck och en hjullaslare
var underkastade regleringen i lagen (1916:312) angående ansvarighet för
skada i följd av automobiltrafik. Del är emellertid svårl atl av rättsfallen dra
mera vittgående slutsatser om trafikskadeansvaret för truckar eflersom
högsta domstolen grundat sina avgöranden på den omständigheten atl
transporter ingick som elt väsenlligl led i del arbete som utfördes med
fordonen.                    '•■

2 Motorredskapsutredningen

2.1   Utredningens överväganden och förslag

Motorredskapsutredningen har haft till uppgift all göra en total översyn av reglerna om motorredskap. I utredningens slutbetänkande (SOU 1974:26) Molorredskap föreslås en reglering av molorredskapen efler huvudsakligen samma rikllinjer som gäller för andra motordrivna fordon. Sålunda föreslås t. ex. alt motorredskap skall registreras och alt regler om förarbehörighel införs. I huvudsak knyts reglerna lill redskapels konstruktiva hastighet. För molorredskap med konstruktiv hastighet under 30 km/tim. föreslås endasi mindre förändringar. Enligl utredningens mening bör de emellertid registreras och vissa grundkrav bör uppställas för förarbehörighel. Vidare lägger uiredningen fram vissa förslag när det gäller utrustning för molorredskap.

Beiräffande bl. a. Iruckfordonen har motorredskapsutredningen ullalal:

Mol bakgrund av alla exempel utredningen sett eller fåll sig förelagda på den ofta ytterst begränsade sikten från förarplatsen på många redskapslyper bör kraven på sådan sikt anges i detalj i TSV:s föreskrifter. I dessa krav bör också beaktas inverkan av atl ytterligare eller annat aggregat monteras eller kan monteras på etl redskap.

Uiredningen har slutligen föreslagil all 1952 års kungörelse även fortsättningsvis skall gälla.

2.2   Remissyttrande över motorredskapsutredningens betänkande

Frågan om truckars säkerhet och användning har under remissbehandlingen av motorredskapsutredningens belänkande inle tilldragit sig särskild uppmärksamhet. Det kan dock anmärkas att några remissinstanser, såsom arbelarskyddsstyrelsen och Svenska transportarbetareförbundet, lar upp de problem som föreligger med siklförhållandena, särskilt när truckar framförs lastade. Länsstyrelsen i Malmöhus län ifrågasätter om inte bestämmelser borde införas om utmärkning eller skydd för anordningar som skjuter ut framför fordonet såsom gafflar, skopor och lyflanordningar.

3 Framställning från Svenska transportarbetareförbundet

I en framställning till chefen för kommunikationsdepartementet den 28 januari 1975 har Svenska transportarbetareförbundet aktualiserat de säkerhetsproblem som föreligger vid användning av truckar. Förbundet konslalerar all del främst är två huvudfrågor som behöver lösas. Den första är frågan om lämpligheten av all truckar framförs i allmän trafik. Den andra frågan, som delvis hänger samman med den första, rör de speciella siklsvårigheter som föreligger vid användande av åtminstone vissa Irucklyper.

Förbundet konstaterar, all dessa speciella problem inle närmare behandlats av motorredskapsutredningen. Vidare konstaterar förbundet alt

 

K: 32   Skr 1975/76:103                                                        204

del efler initiativ av Ingenjörsvelenskapsakademiens transporlforsknings-kommission bUdals en särskild arbetsgrupp med uppgift all inventera och analysera inträffade olycksfall med truckar, inventera i dag förekommande skyddsutrustning på truckar, utarbeta förslag till utbildning av förare och ansvarspersonal för truckkörning i trafik, utarbeta förslag till säkerhetsföreskrifter dels med avseende på Iransporldonets utformning, utrustning och manövrering, dels med avseende på trafikplatsens utformning, utrustning och organisation.

Förbundet finner emellertid atl de nu aktualiserade frågorna varken genom motorredskapsutredningen eller den nämnda arbetsgruppen —trots all såväl utredningens som arbetsgruppens verksamhet medfört atl vissa av truckproblemen kommit närmare sin lösning — blivit föremål för överväganden som lett till förslag om konkreta åtgärder.

Mol denna bakgrund hemställer förbundet i framställningen atl en statlig utredning tillsätts för alt överväga de nu berörda problemen jämte övriga säkerhetsproblem vid användning av truckar.

4 Överväganden

De av transportarbetareförbundet aktualiserade problemen är sådana som i och för sig faller inom det område som motorredskapsutredningen behandlat. Problemen rörande truckar är emellertid delvis av speciell karaktär och hänger samman med dessa fordons särskilda konstruktion och användningsområde. Konstruktionen medför i viss utsträckning atl siklförhållandena blir mindre goda. Vidare kommer truckar i en inte helt oväsentiig omfattning i kontakt med allmän trafik, där de antydda siktproblemen kan få svåra konsekvenser. Truckarnas konstruktion, som hänger samman med all de i försia hand är avsedda för lastnings-, lossnings-och staplingsarbete inom begränsade områden, medför också att de har manöveregenskaper som gör dem mindre lämpade all föras i allmän trafik. De nu beskrivna problemen torde också få betydelse när det gäller atl överväga frågor rörande förarkompetensen.

Mot denna bakgrund torde del vara lämpligt alt en särskild sakkunnig får i uppdrag alt överväga de säkerhetsproblem som föreligger vid användning av truckar.

Den sakkunnige har under tiden juli - oktober 1975 hållit två sammanträden med experten. Därutöver har överläggning håUils med viss organisation som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

33. Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om den framlida lokaliseringen av allmänflygel i Stockholmsregionen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):

Ordförande: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör

 

205               Kommittéer: Kommuniliationsdepartementet   K: 33

Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., regionplanedirektör Andersson, Hans E. A., chefsinslruktör Borg, Claes E., civilingenjör

Florman, Bertil, direktör (fr.o.m. den 18 september 1975) Hansson, P. Inge, kanslichef Hällgren, John A., planeringschef Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Magni, Tore L., stadsarkitekt Nordberg, Anders E., utredningschef Oterdahl, Jan A., överste

Sekreterare: Nilsson, Nils Johnny, förste trafikledare (fr.o.m. den 28 juli 1975)

Lokal: Luftfartsverket, Ulvsundavägen 153, 161 89 Bromma, tel. växel 98 00 20

Direktiv    (anförande    av    statsrådet    Norling    till    prolokoll    vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):

I samband med behandlingen år 1972 av Linjeflyg AB:s ansökan om användning av jetflygplan av lyp Fokker F-28 i inrikes trafik på Bromma flygplats gjordes en samlad värdering av de problem som sammanhänger med flygtrafiken där. Som resultat härav beslöt Kungl. Maj:l i juni 1972 att skyndsamt utreda flygplatsfrågan med sikte på en avveckling av flygverksamheten senast under år 1978 och bemyndigade chefen för kommunikationsdepartementet atl tillkalla sakkunniga med uppdrag atl utreda den fortsalla lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats.

Luftfartsverket fick samtidigt i uppdrag all på kort sikt vidta vissa åtgärder för alt begränsa störningarna av flygverksamheten på Bromma. Bl. a. skulle verket — i samverkan med ifrågakommande landsting och kommuner samt med chefen för flygvapnet — omgående överväga möjligheterna att på kort sikt överföra vissa delar av allmänflyget på Bromma till andra lämpliga flygplatser inom regionen.

I fråga om Linjeflygs ansökan, som besvärsvägen hade underställts regeringens prövning, innebar ställningstagandet alt Linjeflyg under en försöksperiod av två och ett halvt år fick använda de ifrågavarande jetplanen för trafik på Bromma.

Med anledning av uppdraget lill luftfartsverket fattades beslut om all från Bromma till Arlanda överflytta inrikes och utrikes chartertrafik med jetflygplan — med vissa undanlag — vidare taxi- och affärsflyg med i utlandet registrerade flygplan. Luftfartsverket införde härjämte vissa trafikrestriktioner för den kvarvarande trafiken på Bromma. Senare — i januari 1975 — beslöt verket, all Bromma fr. o. m. den 1 juli 1975 skall hållas stängt nattetid med undanlag för ambulans- och räddningsflyg.

De sakkunniga som hade all utreda den forlsalla lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats — ULF — förordade i sitt betänkande   (Ds   K   1974:1)   Brommaflygel,   atl   en   ny  flygplats   för

 

K: 33   Skr 1975/76:103                                                       206

inrikeslrafiken anläggs i Tullinge/Gelarenområdel. Uiredningen fann emellertid, alt även Arlanda var ett tänkbart alternativ. Beträffande de problem som sammanhänger med allmänflygels lokalisering föreslog ULF ytterligare utredning, sedan beslut hade fattats om vart inrikesflyget skulle förläggas.

I januari 1975 uppdrog regeringen ål luftfartsverket atl — inför den förestående behandlingen av frågan om fortsatt användning vid Bromma flygplats av Fokker F-28 med hänsyn till miljö- och hälsovårdsaspeklerna — skyndsamt utreda frågan hur snart före 1978 en överflyttning av Linjeflygs verksamhet från Bromma lill Arlanda flygplats är praktiskt möjlig. Verket har redovisat resultatet av sitt arbete i rapporten Flyttning av LIN lill Arlanda — alternativa lösningar. Äv rapporten framgår alt en överflyttning av Linjeflygs verksamhet lill Arlanda inle kan ske förrän tidigast den 1 juli 1977 alternativt den 1 mars 1978 beroende på vilken lösning Linjeflyg väljer för sin tekniska tjänst.

Allmänflyget i Stockholmsregionen är f. n. lokaliserat lill huvudsakligen flygplatserna Bromma, Arlanda, Barkarby och Skå-Edeby. I fråga om del till Bromma knutna allmänflygel bedriver elt tiotal flygförelag s. k. bruksflyg (bl. a. taxiflyg) med sammanlagt ca 40 flygplan, etl tiotal flygskolor utbildningsverksamhet med ca 15 flygplan saml förelag och privatpersoner s. k. privalflyg med ca 100 flygplan. På Bromma finns dessutom fem verkstadsförelag för allmäntlygverksamhelen.

Av del totala antalet flygplansrörelser år 1974 på Bromma flygplats svarade den inrikes linjefarten för ca 30 %, aUmänflyget för ca 68 %, moisvarande ca 73 000 flygplansrörelser, saml återstående flygaktivileter för ca 2 %. Antalet allmänflygrörelser år 1974 på Arlanda, Barkarby, Skå-Edeby och övriga mindre flyg))lalser i regionen var ca 8 000, ca 25 000, ca 50 000 resp. ca 35 000. Av det totala antalet allmänflygrörelser i Stockholmsregionen — ca 193 000 — hänförde sig således ca 38 % till Bromma flygplats.

Den föreslående avvecklingen av Bromma flygplats förutsätter, att frågan om alternativ förläggning av det där lokaliserade allmänflygel snarast las upp lill övervägande. Enligl av riksdagen beslutade rikllinjer för huvudmannaskapet för flygplatser är frågan om flygplatser för allmänflyget en angelägenhet för landsting, kommun eller enskild intressent. Även lokaUseringsfrågan måste givetvis primärt knyta an lill regionens markan­vändningsplanering. Trots detta framstår det som naturligt all låta frågan om den framlida lokaliseringen av allmänflygel i Stockholmsregionen bli föremål för överväganden i former, som medger alt de berörda landslings-och primärkommunala intressena kan samordnas med de statliga — såväl ci vUa som militära — luf tf artsinlressena. Jag tänker då bl. a. pä de samband som finns inom flygplalsorganisalionen i vid bemärkelse och på den avvägning som måsle ske i förhållandel mellan flygplatsers lokalisering och luftrummets utnyttjande.

Angivna förhållanden talar för alt särskilda sakkunniga tillkallas för all utreda den angivna lokaliseringsfrågan. Bland de sakkunniga bör ingå företrädare för landstingskommunen och länsstyrelsen i Stockholms län saml vissa primärkommuner, vidare för luftfartsverket och chefen för flygvapnet. Även allmänflyget skall vara representerat.

En utgångspunkt för de sakkunniga bör vara, all del nuvarande aUmänflyget på Bromma flyttas bort i så nära anslutning som möjligl lill avvecklingen av inrikesflyget på flygplatsen. I fråga om inrikesflygels fortsatta   lokalisering  har  jag  —  vid   mina  överväganden  av  bl.   a.

 

207               Konunittéer: Kommunikationsdepartementet   K: 33

föreliggande utrednings- och remissmaterial — funnit att en förläggning till Arlanda är en realistisk ulgångspunkt för planeringen. Övervägandena i fråga om den framlida lokaliseringen av aUmänflyget bör förutsättningslöst avse olika alternativa lägen inom regionen. En ingående avvägning bör i sammanhanget ske mellan å ena sidan kraven från regionplane- och miljösynpunkt och å andra sidan de krav på utvecklingsmöjligheter, på tekniskt-operativt gynnsamma betingelser och på ändamålsenliga verk-sladsanordningar som allmänflyget ställer. I detta sammanhang bör bl. a. också beaktas behovel av sysselsättningstillfällen i den södra delen av länet. De sakkunniga bör med hänsyn lill det anförda bedriva sill arbete skyndsamt och såvitt möjligl grunda sina överväganden på redan i andra sammanhnag framtaget underlag.

Uiredningen har under tiden juli - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Fi: 1    Skr 1975/76:103                                                    208

Finansdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975:3, 5,14,18,23,25,29,31 och 38

Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 9

1. Markdelegationen (K 1957:30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 för alt ingå i en delegation med uppgifl alt företräda staten vid förhandlingar med Stockhohns stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads- och markfrågor saml inkomma med de förslag som förhandlingarna kan föranleda:

Ledamöter: Johansson, J. Henry, kanslidirektör Larsson, Sixten, f.d. generaldirektör Renlund, R. Gösta, bankdirektör

Experter: Elghufvud, E. Gösta, faslighelschef Enberg, L. Rune, teknisk direktör Smith, A. Åke, planeringsdirektör Slagg, A. Ivan E., byrådirektör

Sekreterare: Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 10 55 91 och 11 46 88

Direktiven för delegationen, se 1957 års riksdagsberätlelse I K 30 och 1965 K 11. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1971 Fi 18 och 1972 Fi 16.

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden. Överläggningar och förhandlingar har pågått kontinuerligt med myndigheter och de kommuner som berörts av de av delegationen handlagda plan-, mark- och byggnadsfrågorna.

Förhandlingarna med Stockholms kommun har avsett mark- och planfrågor rörande kvarteren Björnen och Loen som elt led i den markreglering som är en förutsättning för om- och nybyggnad i kvarteren.

 

209                                Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:2

Därjämte har diskuterats kommunens ev. intresse att disponera kv. Kungl Myntet och förutsättningarna härför.

I fråga om statens del av Järvafället har överläggningar och förhandlingar avsett planeringen för bl. a. gods- och postterminal samt frågor om marköverlåtelser.

Delegationen bar vidare tillsammans med byggnadsstyrelsen träffat avtal med Stockholms läns landsting om överdäckning av tunnelbanans spårområde genom Kymlinge.

Regeringen har den 16 januari 1975 med anledning av riksdagens skrivelse nr 314 i anledning av motioner om ändring av 1%6 års avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafället m. m. uppdragit ål markdelegationen atl under förbehåll av regeringens godkännande Iräffa avtal om de ändringar i 1966 års ramavtal som fordras för all berörda kommuner skall beredas anstånd med amorteringen av de köpeskillingsreverser på vilka amortering inte påbörjats vid tiden för riksdagens beslut. Regeringen har vidare uppdragit ål markdelegationen att med iakttagande av vad riksdagen beslutat verkställa erforderlig utredning och ta upp i beslutet avsedda förhandlingar i frågan huruvida förutsättningarna för planeringen m. m. undergått sådana förändringar i förhållande lill vad som kunde förutsättas vid tillkomsten av nämnda avtal all uppskov med fullgörandet av löpande avbetalningar på köpeskillingsreverserna skäligen bör komma ifråga.

Med anledning av uppdraget har delegationen i skrivelse den 27 maj 1975 redovisat förslag lill avtal med Sollentuna kommun om anstånd med amortering av den revers om 54,2 milj. kr. som kommunen utställde i samband med kommunens förvärv av del av Järvafället år 1966.

Härjämte har delegationen biträtt vissa statliga myndigheler i markfrågor.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2. Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egendomsförvaltning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning om universitetens egendomsförvallning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör Welinder, P. E. Carslen, professor

14   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Fi:2   Skr 1975/76:103                                                          210

Experter: Johnsson, Jan G., rättschef Uhlin, Karl-Erik, kanslichef

Sekreterare: Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Fagerberg, Arne B., hovrättsassessor

Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 54 02 00

Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberätlelse I Fi 37.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

3. Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel

TillkaUad enligt Kungl. Majits bemyndigande den 23 oktober 1964 för alt utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinleckning av fondmedel, som avses i 274 lagen om försäkringsrörelse och 19 lagen om understödsföreningar saml därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1964):

Utredningsman: Lindstedt, Anders, kommerseråd

Expert: Jonsson, Gösta D. V., f.d. byråchef (fr.o.m. den 11 februari 1974)

Sekreterare: Personne, Jon M., avdelningsdirektör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Slalsrådel Sträng har den 28 november 1975, efter framstäUning av utredningen, förklarat all utredningens arbete skall anses slutfört.

4. Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:tsbemyndigandenden4februari ochden21 oktober 1966 saml den 17 november 1972 för översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966):

 

211                                Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:5

Ordförande: Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Älgolt, Stig A., börschef Aronson, S. Albert, f.d. borgarråd, Dahlström, Gösta E., fil. lic. (t.o.m. den 31 januari 1975) Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör Grönquist, Bengt J., bankdirektör Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor Langenskiöld, Carl G. L., direktör Lindencrona, Alvar, direktör Stern, Torkel E., direktör Wahlgren, E. Göran, departementsråd Åhslröm, N. Åke A:son, hovrättsråd

Experter: Hessler, S. Henrik, juslitieråd Loheman, Arne, hovrättsråd

Olsson, Hans G., hovrättsråd (fr.o.m. den I januari 1974) Werding, Jan A., byrådirektör

Sekreterare: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Lokal: Bankinspektionen, Box 40045, 103 42 Stockholm, tel. växel 24 21 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberätlelse Fi 32. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 8.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 15 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

5. Förhandlingsutredningen (C 1968:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 april 1967 för alt utreda vissa frågor i förhandlingsrättssyslemel för de offentliga tjänstemännen (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):

Ordförande: Aldestam, N. Arne, statssekreterare

Ledamöter: Ericsson, K. Georg V., regeringsråd

 

Fi:5   Skr 1975/76:103                                                          212

Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Äke G., avdelningschef Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd

Experter: Björkman, K. Eugen, direktör

Holtsberg, P. Christer, departementssekreterare (t.o.m. den 31 juli 1975) Johansson, Eric G. E., direktör

Sekreterare: Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef

Direktiven  för  uiredningen,   se   1968 års  riksdagsberätlelse Ci   16. TUläggsdirektiv, se riksdagsberätlelse 1970 Fi 39 och 1971 Fi 32.

Slalsrådel Feldt har den  17 november 1975, efler framställning av utredningen, förklarat all utredningens arbete skall anses slutfört.

6. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):

Ordförande: Fastbom, E. Lennart, planeriingschef

Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Ericson, Gösta, byggnadsråd Hinno, Rein, departementssekreterare Mildner, Erwin A., fil. lic.

Experter: Fredriksson, Georg N., avdelningsdirektör Linden, Yngve T., byråchef

Sekreterare: Hahr, Änders L. H. A., civilingenjör

Lokal: Statistiska centralbyrån. Karlavägen 100, Fack, 102 50 Stockholm, tel. växel 14 05 60 (ordföranden)

Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberätlelse Fi 43.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

 

213                                Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:8

7.1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 september 1968 för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1968):

Ordförande: Wickman, H. Krister, riksbankschef, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen Back, Klas H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaidh, Tore, tekn. dr Höök, Erik S. V., planeringschef Iverolh, C. Axel, direktör

Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör

Experter: Atlerwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m. den 3 augusii 1975) Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Karlsson, Erik L., bankokommisarie (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)

Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie

Bitr. sekreterare: Andersson, I. Berit, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sahlén, Anders F., avdelningsdirektör

Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm, tel. växel 22 82 00

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse Fi 59.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit tolv sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

8.1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 21 mars l%9förallse över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte nu ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn (se

 

Fi:8   Skr 1975/76:103                                                          214

Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969) samt enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för alt behandla frågor rörande beskattning av spelautomaler o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1970):

Ordförande: Fridolin, Hans R.;departementsråd

Ledamöter: Jakobsson, Tage H. E., direktör Thulin, Einar E:son, f.d. skattedirektör Willart, N. Bo, byråchef

Expert: Schullz, J. Allan S., f .d. bitr. skatledireklör

Sekreterare: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (ordföranden), 22 3600 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 24 sammanträden.

Uiredningen har den 28 februari 1975 avgett betänkandet (Ds Fi 1975:2) Beskattningen av icke alkoholhaltiga drycker m.m.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

9. Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19september l%9för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1%9):

Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Asplund, C. Christer, ombudsman Gothefors, Per L., ombudsman Hessleborn, Olle K-A., sekreterare Johansson, Arne G., förste förbundssekreterare Qvarnström, Björn O., administrativ direktör Rosenblad, Urban S., generaldirektör Rydén, Jan E., avdelningschef

 

215                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:10

Experter: Bäck, Lars, byråchef Fjellslröm, Carl Gustaf F., byråchef Mattson, N. Morgan, ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1975) Näsholm, Birger, byråchef

von Otter, Casten H., universitetslektor (fr.o.m. den 1 april 1974) Sjöberg, Erik, skyddskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1975) Tunevall, Carl Magnus, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Vingård, Bo, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Vogel, Lorentz W., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Sekreterare: Ström, K. Fingal, kansliråd

Bitr. sekreterare: Pedersson, T. Svante, direktör

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1970 års riksdagsberätlelse Fi 67.

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 13 sammanträden saml hafl överläggningar med myndigheler och personalorganisationer som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har i juli 1975 publicerat sin rapport 6, Medbestämmande i statsförvaltningen - en översikt, innehållande en redogörelse över pågående försök med medbestämmande i 20 myndigheter, samt i november 1975 sin rapport 7, Försök med förvallningsdemokrati - en sociologisk utvärdering av DEFF:s försöksverksamhet , innehållande en delrapport från utvärderingen av den försöksverksamhet som redovisas i rapport 5.

Delegationen har vidare publicerat en debattskrift Ledning och chefsroll under medbestämmande, av kanslirådet Fingal Ström (augusti 1975).

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

10. Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 december 1969, den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över bestämmelserna om förelagens och andra arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):

Ordförande: Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

 

Fi:10   Skr 1975/76:103                                                        216

Ledamöter: Eklund, Erik G., direktör KjeUgren, Ove I., direktör Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör Olsson, Hans I., pol. mag. Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Experter: Johansson, Östen B., byråchef Lagerkvist, A. Claes G., byråchef Lindberg, Sven Ä. L., direktör Persson, Staffan, bitr. professor Slerle, Rudolf H., pol. mag. Söderberg, Åke M., byråchef

Sekreterare: Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Hullkvisl, Anders M., e. byrådirektör

Lokal: Statistiska centralbyrån, P-SAM, Fack, 102 50 Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberätlelse Fi 69.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden. Därutöver har 28 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

11. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969 för atl utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):

Utredningsman: Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

 

217                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:13

12. Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23 januari 1970 för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1970):

Ordförande: Edström, Kjell S., överdirektör

Ledamöter: Boström, Tage R., f.d. kammarrättslagman (fr.o.m. den 1 januari 1975) Hadding, Cari Fredrik, hovrättslagman Järnbrink, Hans G., överdirektör Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

Experter: Allvall, Hans-Erik, byrådirektör

Baekkevold, Arne E., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975) Gavatin, M. Charles, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 september 1975) Karlström, K. G. Bengt, bitr. skalledirektör (fr.o.m. den 11 april 1974) Rahm, Håkan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1975)

Sekreterare: Wennerholm, Peter H. B., kammarrättsassessor

Bitr. sekreterare: Ahlquisl, Änders C, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 28 juni 1974)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (ordföranden, sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för de sakkunniga, se 1971 års riksdagsberätlelse Fi 57.

De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 13 sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

13. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för översyn av företagsbeskattningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1970):

Ordförande: Wärnberg, Erik G., bankofullmäklig, led. av riksdagen

 

Fi:13   Skr 1975/76:103                                                        218

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Brodén, Sven E., regeringsråd Helmers, Dag, docent

Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Molin, N. Rune, sekreterare

Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., Iredje vice talman (t.o.m. den 8 december 1975)

Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen Tidefell, J. Sune, förbundsordförande Tislad, Eskil G. D., lulldireklör (fr.o.m. den 9 december 1975)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 5 april 1974) Ätterwall, Göran L., kammarrättsassessor (t.o.m. den 3 augusii 1975) von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 27 oktober 1975) Crabo, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) af Klercker, E. Bertil T:son, direktör (fr.o.m. den 5 april 1974) Langborn, Nils E., bitr. skattedirektör Petersson, Carl-Gustaf, länsråd (fr.o.m. den 5 april 1974) Slahl, Ivar, byråassislent

Thornell, Anders B., revisionsdirektör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 5 april 1974) Werding, Jan A., byrådirektör

Sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Thornell, Anders B., revisionsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1975)

Bitr. sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1975) Virin, C. Niclas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse Fi 61. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 18 samt (anförande av statsrådet Sträng lill protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):

Enligt sina omfatlande direktiv har företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) som huvudfråga alt la ställning lill huruvida avvägningen mellan skatt på redovisad nettovinst och skatteförmånerna via avskrivnings- och nedskrivningsreglerna ger det bästa resultatet från slabiliseringspoliliska, tillväxlpolitiska och fördelningspoliliska synpunkter. Beredningen skall även överväga alt — jämsides med en bibehåUen neltovinstbeskatlning — i ökad ulslräckning använda produklionsfaklorskaller för olika ekonomiskt-

 

219                              Konunittéer: Finansdepartementet   Fi: 14

politiska syften. I direktiven framhålls del vidare atl investeringsfonderna är det väsentliga skaitepolitiska instrumentet för alt påverka förelagens investeringsaktivitet. Systemet med investeringsfonder har en så väsentlig roll i slabiliseringspoliliken atl del inle bara bör bibehållas ulan, om möjligl, också byggas ul. Beredningen skall därvid göra en översyn med syfle bl. a. all mer effektivt än f. n. inordna lagerinvesteringarna i systemet och även la upp frågan om att förbättra möjligheterna att använda investeringsfonds-systemet för andra ändamål, t. ex. för alt främja forskning. Däremot ingår det inte i beredningens uppdrag alt utreda frågan om en geografisk differentiering av företagsbeskattningen.

Riksdagen har begärt utredningar om dels en differentiering av beskattningen i regionalpolitiskt syfle (SkU 1974:49, rskr 1974:291), delsen differentiering av den allmänna arbetsgivaravgiften även efler andra grunder än regionala (SkU 1974:54, rskr 1974:329).

Det bör lämpligen överlämnas ål förelagsskatleberedningen all göra utredning i de hänseenden som riksdagen sålunda har begärt.

Beredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 15 sammanträden. Därutöver har elt flertal sammanträden hållils med två särskilda arbetsgrupper inom beredningen.

Beredningen har den 8 augusii 1975 avgett delbetänkandel (SOU 1975:54) Fåmansbolag och den 21 oktober 1975 belänkandet (SOU 1975:77) Allmän skatteflyklsklausul.

Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

14. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1970för alt se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1970):

Ordförande: Lundell, Sture V., regeringsråd

Ledamöter: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen Sandström, Cari Olof, kammarrättsråd

Experter: Dahlström, Gösta E., fil. lic. (t.o.m. den 31 januari 1975) Fries, Ingmar F., departementssekreterare Helmers, Dag, docent Johansson, Sven-Erik N., professor

Sekreterare: Thomaeus, Bertil E. R., avdelningsdirektör

 

Fi: 14   Skr 1975/76:103                                                       220

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse Fi 63.

Kommittén har under tiden november 1974 - augusii 1975 håUit sex sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom kommittén.

Kommittén har den 12 augusti 1975 avgelt belänkandet (SOU 1975:53) Beskattning av realisationsvinster.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971 med uppdrag alt utreda frågan om regler för beskattning av i utlandet bosatta artister m. fl. (se Post-och Inrikes tidn. den 13 april 1971):

Utredningsman: Edström, Kjell S., överdirektör

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 5 november 1975) Andersén, Börje L., byrådirektör

Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 1 april 1975) Järnklev, Erik, f.d. direktör (t.o.m. den 31 mars 1975) Nystedt, Curt L., bitr. skattedirektör Peyron, Ulf C. C, förelagsjurist Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (t.o.m. den 21 oktober 1975)

Sekreterare: Ström, Ivan S., länsassessor

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (utredningsmannen och sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 49.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med enskilda experter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

16. DatasamordningskomirJttén (Fi 1971:03)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 med uppdrag alt svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

 

221                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:16

Ordförande: Hermansson, Rune, direktör

Ledamöter: Alpsten, A. Börje, departementsråd Bruno, Gösta F., överdirektör Fastbom, E. Lennart, planeringschef Haglund, F. Anders, f.d. ombudsman, led. av riksdagen Larsson, Torslen A., drifldireklör Lindberg, S. Lennart, direktör Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Sundström, Monica E., kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Vinge, Per-Gunnar, direktör

Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 27 mars 1974) Virgin, G. Ivar, major, andre vice talman

Expert: Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör

Sekreterare: Johansson, Hans I., organisationsdirektör

Bitr. sekreterare: Lundberg, Bengt T., e. avdelningsdirektör

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberätlelse Fi 50.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 17 februari 1975 i samband med sitt remissyttrande över riksskatteverkets principförslag om ADB för folkbokföring och beskattning avgett en promemoria (Ds Fi 1975:1) Samordning av statliga administrativa ADB-syslem, i vilken kommittén behandlat och redovisat sin syn på uppbyggnaden, utvecklingen och samordningen av de riksomfattande statliga administrativa ADB-syslemen, däribland frågan om dessa skall vara utformade som centrala eller regionala system. Kommittén har vidare den 15 september 1975 efter samråd med statskontoret, riksskatteverket och datainspektionen överlämnat etl förslag till regeringen om inrättande av etl centralt personregister för uppdatering av namn- och adressuppgifter m. m. Elt antal rapporter har dessutom under året framtagits på uppdrag av eller i samråd med kommittén, bl. a. en rapport (Ds Fi 1975:3) om ADB och juridik - en problemöversikt.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

Fi: 17   Skr 1975/76:103                                                  222

17. Mervärdeskatteutredniingen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag alt verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

Utredningsman: Fridoirn, Hans R., departementsråd

Experter: Allslröm, B. Greger B:son, bitr. skatledireklör Crabo, Sven, direktör Hebners, Dag, docent Lindslam, Leif E., kammarrättsassessor Mellbin, B. Lennart,byråchef

Sekreterare: Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

18. Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12 november 1971 med uppdrag atl verkställa en översyn av gällande beskattningsregler rörande ideella föreningar (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1971):

Utredningsman: Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen

Experter: von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal Brodd, Tore G., generalsekreterare Göransson, Bengt, direktör Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare, led. av riksdagen

Sekreterare: Elmgren, Bo A., utredningssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse Fi 53.

 

223                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi: 19

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

Uiredningen har den 11 december 1975 avgett betänkandet (Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar.

Uppdraget är därmed slutfört.

19. Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 december 1971, den 28 januari 1972 och den 28 juni 1974 för alt se över beskattningen av livförsäkringslagare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):

Ordförande: Ekman, S. Gösta, generaldirektör

Sakkunniga: Engkvrsl, J. Gunnar V., målarmästare, f.d. led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1974) Helmers, Dag, docent (fr.o.m. den 3 juli 1974) Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Lindwall, Lars E., direktör

Lundblad, Grelhe, socialinspektör, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör

Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skalledirektör Edlund, C. Bertil, kansliråd

Elmstedl, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 3 juli 1974) Huss, K. J. Lennart, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Sagnert, Stig E., länsråd Stening, F. Birger, kammarrättsråd von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör

Sekreterare: Andersson, K. O. Martin, förste laxeringsintendenl

Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen21,171 94 Solna, tel. växel98 15 20 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 39. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 25.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 15 sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp hållit 45 sammanträden.

Kommittén har den 24 april 1975 avgelt delbetänkandel (SOU 1975:21)

 

Fi:19   Skr 1975/76:103                                                        224

Pensionsförsäkring - Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för försäkringspremie och kontoavsättning m. m. och den 5 augusti 1975 delbetänkandet (Ds Fi 1975:8) Beskattning av skadestånd i form av engångsbelopp och livränta vid personskada.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

20. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1971 och den 26 april 1974 för atl utreda kommunernas ekonomi (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1972):

Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Höök, Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den 30 november 1975) Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josef son. Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen Järdler, Sven A., förbundsdirektör Krislenson, E. Valter, metatlarbetare, led. av riksdagen Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Åberg, Carl Johan, planeringschef

Experter: Älexandersson, Rune J., sekreterare Bergsten, E. Rune, kansliråd Carling, Alf G., docent

Engström, Odd E. L., departementsråd (fr.o.m. den 16 april 1974) Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Esaieson, ErikR. A., statistikchef

Hagberg, Ann-Charlolle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Hinno, Rein, departementssekreterare

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 28 februari 1974) Johansson, Karl-Erik, sekreterare Myhiback, Lennart, fil. lic. Nilsson, Alf G., departementssekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare

Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 23 augusii 1974) Werbell, Bror I., avdelningsdirektör Östman, Lars J. O., e. universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

 

225                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:21

Sekreterare: Höök, Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den 30 november 1975) Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1975)

Lokal: Malmtorgsgatan 5, 3 tr., tel. 10 62 78 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 26.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra statliga utredningar som berörs av utredningens arbete. Därutöver har nio sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper som behandlar dels kommunernas verksamhet under tiden efter är 1960, dels den framlida efterfrågan på kommunala tjänster, dels former för statsbidrag till kommunerna.

Utredningen har den 28 maj 1975 avgelt delbetänkandel (SOU 1975:39) Statsbidrag till kommunerna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

21.1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 april 1972 för atl se över skattesystemet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1972):

Ordförande: Brandl, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974) Björne, B. Gunnar, kansliråd

Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974) Hermansson, Carl-Henrik, chefredaktör, led. av riksdagen Holgerson, Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975) Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Krönmark, Eric A., lantbrukare, led. av riksdagen

Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974) Svensson, StigR., direk ör (avliden) Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande

Experter: Edlund, C. Bertil, kansliråd

15   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Fi:21    Skr 1975/76:103                                                       226

Garke, Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusii 1974)

Höök, Erik S. V., planeringschef (fr.o.m. den 5 juni 1974)

Jönsson, E. Gustav, departementsråd

Lindslam, Leif E., kammarrättsassessor

Persson, E. Annika, kanslisekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Expert   i   frågor   som   gäller   faktisk   sambeskattning   och   därmed sammanhängande frågor:

Andersson, Karl Olov, direktör Expert i frågor som rör viss deklarationsundersökning:

Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1974) Expert i frågor som rör utländsk rätt:

Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekrelerare (t.o.m. den 15 juni

1975) Expert i frågor som rör progressiv utgiftsskall:

Lodin, Sven-Olof G., professor (fr.o.m. den 21 augusii 1975)

Sekreterare: Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 16 juni 1975) Swartling, Anders J. A., regeringsrättssekrelerare

Bitr. sekreterare: Alderin, Robert B., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Walander, Änders, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 12 augusti 1974)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna och bitr. sekreterarna)

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 32 saml 1975 års kommittéberättelse Fi 27.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 20 sammanträden. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har den 27 december 1974 avgelt delbetänkandel (SOU 1974:103) Skatteomläggning 1976 samt den 8 september 1975 delbetänkandet (Ds Fi 1975:9) Existensminimireglerna och delbetänkandet (Ds Fi 1975:10) Faktisk sambeskattning.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

227                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:23

22. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att utreda vilka frågor om arbetsoch anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1972):

Utredningsman: Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal: Riksdagens näringsulskotl, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 46.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

23.1972 års pressutredning (Fi 1972:07)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1972 för att utreda pressens förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1972):

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgelchef (fr.o.m. den 12 februari 1974) Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Hallvig, P. Ivar V., direktör Karlsson, Urban, sekreterare Nilsson, E. Bertil V., direktör Pettersson, N. Allan I., kanslichef Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen Winberg, S. Håkan, rådman, led. av riksdagen

Experter: Ahlqvist, Anders T., redaktör Anderson, S. Arne M., universitetslektor Bodin, Gösta N., direktör Borin, Leif H., ekon. lic. Brännström, Per E. E., direktör Daschek, Antti E., ekonomichef Djurberg, Åke L., chefredaktör Engwall, Lars O. V., universitetslektor Fredriksson, Stig G., chefredaktör Frisch, Paul, redaktör Gustafsson, Karl-Erik, docent

 

Fi:23   Skr 1975/76:103                                                        228

Hallin, N. Erik Anund, direktör

Hansson, Olof B., förbundskassör

Heddelin, Bertil, huvudredaktör

Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman

Ivre, IvarG.E., planeringschef

Johansson, S. Östen, redaktör

Jönsson, Erik, civilingenjör

Lambert-Olsson, Håkan, direktör

Larmen, Evert, direktör

Lindskog, Nils-Pelter, direktör

Ljung, C. H. T. Johan, direktör

Lundberg, Dan 1., ekon. dr

Lundh, Sune, direktör

Malmgren, Björn C. N. E:son, redaktör (avliden)

Maltsson, Thure R., redaktör

Nilsson, Stig B. A., andre ordförande

Nowak, Kjell, docent

Nycop, Carl-Adam, förlagsdirektör

Olofsson, Sören, chefredaktör

Petersson, Per-Axel J. O., direktör

Pränlare, Bo L. O., direktör

Ringdahl, Jan, fU. lic.

Rosengren, Karl-Erik B:son, universitetslektor

Schein, Harry, direktör

Ståhl, Ingemar O. L., professor

VineU, Lars G., docent

Weibull, G. Lennart, fil. kand.

Wendel, Folke L. Ä., direktör

Wennerslröm, Ragnar, direktör

Westerberg, Erik J., direktör

Weslerståhl, H. Jörgen, professor

Wickslröm, Bo G., professor

Österberg, Rolf V., direktör

Sekreterare: Hadenius, Stig G., docent

Bitr. sekreterare: Fransson, Bill G., e. kanslisekreterare Olsson, Claes Olof, forskningsassistent (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Fi 47. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 30.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden. Därutöver har etl flertal sammanträden hållits med fem expertgrupper och särskilda arbetsgrupper inom dessa.

 

229                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:24

Utredningen har den 11 december 1974 avgelt forskningsrapporten (SOU 1974:102) Svensk press. Presstödet och lidningskonkurrensen, den 20 mars 1975 rapporten (SOU 1975:11) Svensk press. Tidningar i samverkan och den 14 oktober 1975 forskningsrapporten (SOU 1975:78) Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Utredningen har den 14 oktober 1975 även avgelt belänkandet (SOU 1975:79) Svensk press. Statiig presspolitik.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndiganden den 8 september och den 6 oktober 1972 med uppdrag att överse bostadsbeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):

Ordförande: Walberg, Sten S., generaldirektör

Sakkunniga: Almgren, Hans G., departementssekreterare Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Dahl, C. E. Harry, förbundsordförande (avliden) Fridell, G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 21 maj 1975) Hellstedt, Ernst L., civilingenjör Jansson, Sven I., direktör Landgren, Per C. D. E., direktör Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen Leo, P. Gunnar, direktör Lindh, Åke H., andre förbundsordförande

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor Edlund, C. Bertil, kansliråd Fries, Ingmar F., departementssekreterare

Sekreterare: Herrlin, Klas G. E., kammarrattsfiskal

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 1000 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 48.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en arbetsgrupp.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

Fi:25   Skr 1975/76:103                                                        230

25. Utredningen (Fi 1972:09) angående kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga förvaltningen

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för atl utreda kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentiiga förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Utredningsman: Lindberg, S. Ingemar, kansliråd

Experter: Aabye-Nielsen, Hans, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Borgström, Siv U. E., postkassör Buckau, Anne-Marie A. L., ombudsman Jansson, Kurt S., avdelningschef Klintslam, Solvig A. L., direktörsassislenl Major, Anders, socionom (fr.o.m. den 1 mars 1975) Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare

Sekreterare: Kjellberg, Bo A., förste byriisekreterare (t.o.m. den 30 juni 1975)

Bitr. sekreterare: Edman, UUa A., utbildningssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1975) Löfblom, Ingeborg J., assistent (t.o.m. den 14 maj 1975)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 39.

Utredningen har under tiden november 1974 - maj 1975 hållit elva sammanträden.

Utredningen har den 2 juni 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:43) Kvinnor i statlig tjänst.

Uppdraget är därmed slutfört.

26. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16 februari 1973 för att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m. m. i skaiteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare

Sakkunniga: Bergh, Sten, länsråd Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen

 

231                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:27

Welander, Gösta, kansliråd

Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter: Andréasson, Bill E., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 22 april 1974) Bjernsiad, S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., laxeringsrevisor Jarenius, J. Christer I., direktör Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (t.o.m. den 30 november 1975)

Sekreterare: Erling, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 april 1974)

Bitr. sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (t.o.m. den 31 juli 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 34 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen avser atl i början av år 1976 avge etl andra delbetänkande.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

27. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1973 för att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973):

Utredningsman: Lindberg, N. Olof, expeditionschef (fr.o.m. den 20 september 1974)

Sekreterare: Sellvall, L. Göran, departementssekreterare

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 41.

Den sakkunnige har under liden november 1974 - oktober 1975 tagit del av kungsgårdens ekonomiska förhållanden och på platsen besett ägorna. Vidare har den sakkunnige hafl överläggningar med företrädare för domänverket, Drottningholms kungsgård och ståthållarämbetet på Drottningholms slott.

Den sakkunnige beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

 

Fi:28   Skr 1975/76:103                                                   232

28. Varusmugglingsutredniugen (Fi 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för all företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973):

Utredningsman: Klackenberg, O. Henrik, f.d. regeringsråd

Experter: Carlson, Ä. Lennart, avdelningsdirektör Persson, Lars E. H., hovrättsassessor Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (t.o.m. den 21 oktober 1975)

Sekreterare: Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1974)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, te), växel 763 10 00 (utredningsmannen och sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Fi 43.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med de centrala tullmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge angående varusmugglingslagstiftningen i dessa länder.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under första halvåret 1976.

29. Fastpriskommittén (Fi 1974:01)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 mars 1974 för alt utreda vissa frågor rörande upphandling till fasl pris ulan indexreglering (se Post- och Inrikes tidn. den 16 rnars 1974):

Ordförande: Tilert, C. Reidar, generaldirektör

Sakkunniga: Faslbom, E. Lennart, planeringschef Gustafsson, Äke G., avdelningschef Walck, K. Janne, ekonomidirektör Weslin, J. Olle, ekonomidirektör

Expert: Arlhursson, Anders I., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Sekreterare: Ericson, Gösta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974)

 

233                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:31

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Fi 38.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 21 november 1975 avgelt promemorian (Ds Fi 1975:14)

Uppdraget är därmed slutfört.

30.       Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om
gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och
rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och ralionaliseringsverksamhel inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1974):

Ordförande: Andersson, J. Sven G., statssekreterare

Sakkunniga: Berggren, G. Rune, generaldirektör Moberg, Sven T., generaldirektör Resare, Alf C. R., överdirektör

Sekreterare: Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I juli 1974)

Lokal: Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Box 12258, 102 26 Stockholm, tel. växel 13 17 20 (sekreteraren)

Direktiven för de sakkunniga, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.

De sakkunniga har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.

31.       Jury (Fi 1974:03) för bedömning av förslag till ny prägel på rikets
mynt m. m.

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusii 1974 för bedömning av förslag lill ny prägel på rikels mynt m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 oktober 1974):

Medlemmar: Forsberg, Karl-Erik, grafiker Gråte, Eric, f.d. professor Malmer, Brita I. M., avdelningsdirektör Marklund, Bror, f.d. professor Scheffer, C. Gunnar U., f.d. stalsheraldiker

 

Fi:31    Skr 1975/76:103                                                       234

Sekreterare: Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Juryn har under tiden november 1974-maj 1975 hållit nio sammanträden. Juryn har den 29 maj 1975 avgelt promemoria (Ds Fi 1975:4) angående bedömning av förslag till ny prägel på rikets mynt. Uppdraget är därmed slutfört.

32.       Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:is bemyndigande den 27 september 1974 för atl utreda vissa frågor rörande samordning m. m. inom den civila övervakningen tiU sjöss (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Experter: Andersson, Rolf A., ombudsman Häggslröm, K. Harald V., kusltullmästare Kappelin, Carl-Erik, byråchef Svensson, C. Bertil, avdelningsdirektör

Sekreterare: Rydstedl, BoS., hovrättsassessor

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse Fi 41.

Uiredningen har under liden januari - oktober 1975 håUil sju sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

33.       Utredning (Fi 1974:05) angående den statliga
personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974för alt utreda frågan om den statliga personalutbildningens fortsalla inriktning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974):

Utredningsman: Martinsson, Bo N. O., generaldirektör

Experter: Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund, C. Christer, ombudsman

 

235                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:34

Eriksson, K. Änders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 9 juni 1975) Gothefors, Per L., ombudsman

Sekreterare: Jeding, Lars G., byrådirektör

Bitr. sekreterare: Claeson, Bo, assistent (fr.o.m. den 22 september 1975)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse Fi 42.

Uiredningen har under liden december 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

34. Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06) (USU)

TUlkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 oktober 1974 för alt företa en översyn av utrikeshandelsstatistiken och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):

Utredningsman: Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör

Experter: Bejbom, Hans O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Casselmark, Sven-Eric, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Jansson, B. E. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Leuf, Nils Börje, kansliråd (fr.o.m. den 15 januari 1975) Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Tislad, EskUG. D., tulldirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Sekreterare: Lindblom, Hans I., byrådirektör

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 (X) (utredningsmannen och sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 43.

Uiredningen har under tiden januari - oktober 1975 hållit åtta sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 24 september 1975 avgelt delbetänkandel (Ds Fi 1975:11) Tidslokaliseringen i ulrikeshandelsstalistiken.

Utredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

 

Fi:35   Skr 1975/76:103                                                   236

35. Besparingsutredningen (Fi 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 januari 1975 för att utreda möjligheterna alt göra besparingar inom statsverksamheten (se Posl-och Inrikes tidn. den 18 januari 1975):

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding

Sakkunniga: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Burenslam Linder, H. M. Staffan, professor, led. av riksdagen Eliasson, E. Ingemar, kanslichef Engström, Odd E. L., departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, led. av riksdagen Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen

Sekreterare: Fransson, Bo-Gunnar L., revisionsdirektör (fr.o.m. den 28 april 1975)

Bitr. sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll vid regeringssammaniräde den 3 jainuari 1975):

Frågan om statsutgifternas utveckling och dessas fördelning på olika ändamål är av naturliga skäl en central fråga för den politiska debatten och för de politiska besluten. En slor del av arbetet i regeringens kansli ägnas åt atl förbereda del budgetförslag som varje år föreläggs riksdagen. Ett huvudsyfte med detta arbete är att, genom att vägra olika utgiftskrav mol varandra, söka inrikta resurserna så att.de ger största möjliga välfärd för medborgarna till den lägsta möjliga kostnaden. Detla innebär också ett krav på hög effektivitet vid resursernas användning. På samma sätt ägnas riksdagsarbelet i hög grad åt att pröva dels regeringens budgetförslag, dels de motioner med krav på ökade statsutgifter som regelmässigt framläggs.

Riksdagen har nu begärt hos regeringen att en parlamentarisk besparingsulredning skall tillsättas (FiU 1974:25, rksr 1974:279). Beiräffande inriktningen av utredningens arbete uttalar finansutskottets majoritet i sitt av riksdagen godkända betänkande följande:

"Arbetet bör omfatta en karlläggning av möjligheterna till omedelbara besparingar, en analys av resursansvändningen på längre sikt samt åtgärder för atl få till slånd en snabbare rationalisering och en förbättrad planering i den offentliga verksamheien. Ett viktigt led i arbetet bör också vara att försöka skapa effektivare instrument för statsmakternas planering och styrning av den offentliga verksamheten och för att mäta effektiviteten inom den offentliga sektorn. En självklar utgångspunkt för utrednings-

 

237                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:35

arbetet måste vara, att den uppnådda välfärdsnivån bibehålls och att de förslag som arbetet mynnar ut i på sikt höjer välfärdsnivån. Arbetet bör omfatta hela det statliga utgiftsområdet och utgå från en helhetssyn på de offentliga utgifterna. Sådana samhällsekonomiskt angelägna frågor bör prövas, som innebär väsentliga kostnadsbesparingar för kommuner, företag eller enskilda utan att det leder till utgiftsökningar för staten. Även transfereringarna och bidragsgivningen till enskilda, sammanslutningar och företag bör granskas från motsvarande synpunkter. Omprioriteringar som höjer välfärdsnivån bör eftersträvas genom att utredningen undersöker om vissa förmåner kan bytas mot andra av större värde förden enskilde."

Riksdagens önskemål om tillsättande av en parlamentarisk besparingsutredning bör nu tillgodoses. Innan jag går in på frågan om vilka uppgifter denna utredning enligt min mening bör ha vill jag erinra om erfarenheterna av tidigare liknande utredningar.

Senaste gången vi hade en utredning med uppdrag att allmänt undersöka förutsättningarna för besparingar inom statsverksamheten var i slutet av 1950-taIet. Utredningen — 1958 års besparingsutredning — avlämnade sitt betänkande (SOU 1959:28) år 1959. Den konstaterade att utgiftsutvecklingen på den statliga budgeten i myckel hög grad betingades av utvecklingen av några få, stora utgiftsposter. Om några nämnvärda resultat i besparingssträvandena skulle kunna uppnås måste i första hand dessa poster angripas. De förslag i dessa hänseenden som utredningen kunde enas om innebar reduceringar beträffande driftbidraget till statens järnvägar, skatteersättningen till kommunerna samt bostadspolitiken, vilka tillsammans vid fulll genomslag skulle ge en besparing av ca 300 milj. kr. Härtill kom besparingsförslag om tillsammans 30 milj. kr., vilka hänförde sig till diverse mindre utgiftsposter under olika huvudtitlar. Sålunda föreslogs att bidragsgivningen lill anskaffning av inventarier för allmänna samlingslokaler skulle upphöra, att räntan på statliga bosättningslån och studielån skulle höjas, alt lantbruksatlachéorganisalionen skulle begränsas, att stödet till den varmblodiga hästaveln skulle minskas, att anslaget för bidrag till byggande av fiskehamnar skulle dras ned etc.

De förslag som 1958 års besparingsutredning kunde enas om var alltså begränsade och innebar till betydande del endasi en övervältring av kostnader från staten till andra subjekt. De kunde bl. a. därför genomföras endast i begränsad utsträckning (prop. 1960:1 bil. 1 s. 13). Från riksdagens sida har inte heller de nämnda besparingsförslagen aktualiserats med yrkande på deras genomförande.

I finansutskottets betänkande talas om behovet av åtgärder för att få till stånd en snabbare rationalisering i den offentliga verksamheten. Önskemålet om en kontinuerligt ökad effektivitet i statsverksamheten är oomslrilt. Elt uttryck härför är de ämbetsverk med uppgifter på detta område som inrättats, nämligen riksrevisionsverket, statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut. De två förstnämnda har fått sina uppgifter preciserade och har omorganiserats under 1960-taIet. De har också fåll ökade resurser. Riksrevisionsverkets huvuduppgift är bl. a. att genom förvaltningsrevision kontinuerligt följa arbetet i den statliga förvallningen och i statsunderstödd verksamhet i syfte atl tillse att denna fungerar rationellt och effektivt. Verket skall härvid föreslå och stimulera lill åtgärder för att öka effektiviteten. Statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut arbetar i sin tur med konkreta rationali-seringsprojekl, ofta efter uppslag som kommil fram genom förvaltningsrevisionen. Med hänsyn till det arbete som fortlöpande bedrivs

 

Fi:35   Skr 1975/76:103                                                        238

av de nu berörda ämbetsverken bör det inte ankomma på nu ifrågavarande utredning att behandla frågor om statsförvaltningens organisation, uppgifier och funktionssätt. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag nyligen tillkallat sakkunniga för att se över vissa frågor om gränsdragningen mellan ämbetsverken på revisions- och rationaliseringsområdet.

Det bör inte heller ankomma på utredningen att behandla frägor som rör metoder för planering och styrning av den statliga verksamheten. Detta område har nyligen utförligt behandlats av budgetulredningen, vars betänkande (SOU 1973:43-46) remissbehandlats och f. n. är under beredning.

Redan 1958 års besparingsutredning konstaterade — enligt min mening med rätta — att nämnvärda resultat av besparingssträvanden kunde nås endast om de stora ugiftsposterna i budgeten angreps. Utredningens huvuduppgift måste därför bli atl pröva om några statliga verksamheter kan läggas ned eller kraftigt reduceras saml om några statliga transfereringsutgifter kan upphöra eller betydligt minskas. Prövningen måsle naturligtvis ske med beaktande av det ansvar staten har som arbetsgivare för de statsanställda.

Med utgångspunkt ifrån vad tidigare besparingsutredning konstaterade, nänligen atl någon påtaglig besparing endast är möjlig om de stora utgiftsposterna angrips, vill jag som en illustration av problemels karaktär redovisa följande fakta. Innevarande års budget — för budgetåret 1974/75 — slutar på en utgiftssumma av 81 600 milj. kr. De stora utgifterna fördelar sig sålunda:

Folkpensioner och övriga sociala försäkringar 15900     milj.kr.

Utbildning och forskning                                    11 700

Totalförsvaret                                                       8800

Kommunikationer och energiförsörjning              7 000

Stöd lill barnfamiljer                                             5 200

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik             4 700

Skattebidrag till kommunerna                              4 000

Hälso-, sjuk- och socialvård                                 3 300

Stöd till näringslivet                                             3 200

Bostadsstöd                                                        3 500

Statsskuldräntor                                                  3 500

Rätts- och polisväsende                                      3 200

U-hjälp                                                                 2 100

Livsmedelssubventioner                                       2100

Dessa 14 poster representerar således ca 96 % av budgetens totala utgifter. De kvarvarande 4 % fördelas på ell mycket stort antal användningsområden, bl. a. statliga förvaltningskostnader, kulturstöd, jordbrukels rationalisering, beredskapslagring, anslag till idrott, ungdomsverksamhet, alkoholistvård, pressslöd m. m.

Jag är medveten om det grannlaga i uppgiften att åstadkomma besparingar på dessa områden som ur riksdagens och allmänhetens synpunkl i allmänhet betraktas som i stort behov av ytterligare utbyggnad och förstärkning. En betydande del av statsutgifterna består numera av inkomstöverföringar av olika slag till de enskilda medborgarna och kommunerna. Utredningen har dock atl undantagslöst pröva hela utgiftssidan utan några speciella områdesbegränsningar. Det är endast genom en sådan radikal omprövning av fattade beslut som verkligt betydande begränsningar i staibudgetens utgifler kan åstadkommas.

 

239                              Konunittéer: Finansdepartementet   Fi:36

Jag vill ylterligare peka på ett område, där det bör finnas förutsättningar för att på ett konstruktivt sätt angripa frågan om besparingar inom statsverksamheten. Det gäller det statiiga utredningsväsendet. Många av dessa utredningar har tillsatts på beställning av riksdagen. Enbart under vårsessionen år 1974 beslutade riksdagen ett 50-tal beställningar avseende frågor som skulle bli föremål för offentlig utredning eller översyn i annan ordning. Kostnaderna för kommittéväsendet har ökat starkt under efterkrigstiden. En begränsning av det statliga kommittéväsendet bör kunna ge väsentliga såväl direkta som indirekta besparingseffekter på statsutgifterna. Uiredningen bör undersöka möjligheterna att begränsa utredningsexpansionen.

Uiredningen   har   under   liden   januari   -   oktober   1975   hållit   tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

36. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av betalningsbalansslatisliken (se Post- och Inrikes tidn. den 1 mars 1975):

Ordförande: Åberg, Carl Johan, planeringschef

Ledamöter: Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef Ersättare för ledamot:

Andersson, I. Berit, byrådirektör (för Hansson) (t.o.m. den 18 juni 1975) Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvist) Nyström, Lars A., byrådirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 19 juni 1975) Wahlsledt, Bengt L., departementssekreterare (för Åberg)

Sekreterare: Svensson, Hans O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 19 juni 1975)

Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiv (PM upprättad den 30 oktober 1974 inom finansdepartementet):

Betalningsbalansutredningen har mol bakgrund av överväganden om principiellt möjliga alternativ för den framtida svenska betalnings-balansslalisliken och de krav som kan ställas på denna gjort en genomgång av hela betalningsbalansen post för post. På grundval härav redovisar uiredningen en rad förslag till förbättringar av den nuvarande statistiken, vilka i vissa fall numera genomförts. Uiredningen diskuterar vidare analys och prognosarbetet på betalningsbalansområdet saml frågor rörande statistikens presentation och publicering. I anslutning härtill behandlas även vissa organisatoriska konsekvenser av förslagen.

 

Fi:36   Skr 1975/76:103                                                        240

Utredningen erinrar inledningsvis om den definition av begreppet betalningsbalans som tillämpas av Internationella valutafonden (IMF) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Enligt denna är betalningsbalansen elt konlosyslem som avser alt systematiskt registrera dels flöden av reala resurser mellan etl lands inhemska ekonomi och resten av världen, dels förändringar i landels utländska fordringar och skulder, dels transfereringar som lämnats lill eller erhållits från resten av världen ulan någon motprestation. Uiredningen anser atl man kan betrakta det av IMF och OECD tillämpade definitionssysiemel som en restriktion vid uppbyggandet av den svenska betalningsbalansen.

En principfråga som utredningen tar upp lill diskussion gäller gränsdragningen mellan å ena sidan de transaktioner som skall anses ge upphov till under- eller överskoll i betalningsbalansen och å andra sidan de transaktioner som finansierar detla. Härvid aktualiseras olika balansbegrepp, främst bytesbalans, grundbalans ("basic balance") saml del balansbegrepp som definieras av valutareservens förändring. I Sverige, liksom för övrigt i flertalet andra industriländer, har huvudvikten sedan gammall lagts vid bylesbalansbegreppel. Riksbanken har dock under senare år redovisat vissa beräkningar avseende grundbalansen.

En annan övergripande fråga avser valet mellan brutto- och nettoredovisning av de olika transaktionerna i betalningsbalansen. Utredningen anser alt brultosiffror bör redovisas på alla punkter där dessa är av analytiskt intresse.

Etl centralt avsnitt i utredningens betänkande behandlar frågan om alternativa system för betalningsbalansslatisliken. Uiredningen konstaterar där atl statistiska data över utlandstransaktionerna kan fångas på olika säll och avse olika aspekter på transaktionerna. En viktig skiljelinje går därvid mellan dala som återspeglar preslalionsströmmarna och data som återspeglar betalningsströmmarna. Oavsett var informationen fångas kan datainsamlingen vidare ske på olika säll: antingen i form av individuell registrering av varje transaktion respektive betalning eller i form av samlingsrapporter för aUa transaktioner och betalningar av visst slag under en viss period. Renodlade syslem kan därvid främst bygga på antingen den administrativa, valutakonlrollerande proceduren, på bankrapporleringeller på direktrapporlering från allmänheten. De flesta länder, däribland Sverige, tillämpar dock blandade system, där statistiken bygger på etl antal olika typer av källmaterial.

Mol den angivna allmänna bakgrunden diskuterar uiredningen utförligt frågan om vilket system som bör väljas för den framtida svenska betal­ningsbalansslatisliken. Valet slår enligl uiredningen meUan det nuvarande blandade systemet och elt frislående enhetligt syslem, enbart uppbyggt för betalningsbalansslalistiska ändamål. Utredningen redovisar fördelar och nackdelar med dessa syslem och stannar för all förorda all del blandade systemet bibehålls och vidareutvecklas. Som motiv åberopas bl. a. all ell sådant system erbjuder stora möjligheter all frän område till område välja den lyp av databärare och det syslem för dalainsamling som bäst passar för de informationsbehov som skall tillgodoses. Det ger sålunda också goda möjligheter atl registrera de reala resursslrömmar eller transaktioner, som betalningsbalansen enligl IMF:s rekommendationer skall mäta. Del blir även lättare alt foga in statistiken i del totala ekonomiskt-statistiska systemet, vilket skapar goda förulsällningar för analyser och tolkningar.

Mol bakgrund av sina allmänna överväganden gör uiredningen en genomgång av belalningsbalansstatistiken post för post och framlägger

 

241                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:36

förslag lill förbättringar som berör praktiskt taget alla poster. Vissa av dessa förslag genomfördes redan under utredningsarbetets gång. Andra anses av uiredningen kunna förverkligas utan dröjsmål. En Iredje kategori avser utvecklingsarbete och reformer som kan genomföras först på längre sikt.

Utredningen understryker behovet av all betalningsbalansslatisliken och analyserna därav presenteras på elt snabbi och instruktivt sätt. Statistiken bör även göras offentligt tillgänglig så snabbt som möjligl. Uiredningen föreslår bl. a. atl de preliminära kvarialsvisa betalningsbalanser som sammanställs inom riksbanken bör offentliggöras löpande. Detta föreslås ske i en kvartalspublikalion i vilken även skulle redovisas en kommentar lill och analys av belalningsbalansutvecklingen. Uiredningen anger i anslutning härtill vissa synpunkter på den tabellmässiga presentationen av statistiken, varvid särskilt understrykes viklen av alt transaktions-strömmarna så långl som möjligl redovisas brutto.

Avslutningsvis behandlar uiredningen frågan om värdet slutiiga ansvaret för betalningsbalansslatisliken saml för presentationen och analysen härav skall ligga. Uiredningen erinrar om atl statisliska centralbyrån enligl sin instruktion är central förvaltningsmyndighet för den statliga statistik­produktionen. Redan nu ligger också ansvaret för och bearbetningen av en stor del av det statistiska grundmaterialet hos centralbyrån. Uiredningen anser all centralbyrån bör ha ett övergripande ansvar för den statistiska metodik som skall tillämpas vid insamlingen och bearbetningen av hela primärmaterialet till betalningsbalansen. Uiredningen anser vidare all en chefstjänsteman inom centralbyrån bör få i uppdrag att där verka som samordnare för belalningsbalansstatistiken. Den fortlöpande analysen av belalningsbalansutvecklingen bör däremot enligt uiredningen ankomma på riksbanken. Utredningen förordar atl en särskild analysgrupp skapas inom riksbanken. Utredningen understryker lill sist nödvändigheten av en nära samverkan mellan de institutioner som producerar och analyserar betalningsbalansslatisliken.

Belalningsbalansulredningens överväganden och förslag har över lag mottagits positivt vid remissbehandlingen. Några remissinstanser anser del dock vara en svaghet all förslagen inle kostnadsberäknats och endasi i begränsad utsträckning prioriterats inbördes. Det forlsalla arbetet på atl utveckla och samordna belalningsbalansstatistiken bör i sina huvuddrag kunna anknyta lill belalningsbalansulredningens överväganden och förslag. Därvid bör särskilt beaktas de synpunkler som anges i del följande.

Som angavs i direktiven för uiredningen och som utredningen också för egen del framhåller måsle uppläggningen av belalningsbalansstatistiken och kvaliteten på denna statistik i betydande utsträckning styras av den ekonomiska politikens krav på etl aktuellt och adekvat beslutsunderlag. Till dessa krav hör bl. a. all det skall vara möjligt alt följa de reala iransaktionsslrömmarna mellan vårt land och omvärlden. Betalningsbalansslatisliken bör vidare kunna inordnas i det samlade ekonomiskt-statistiska systemet, varvid särskilt nationalräkenskaperna är av intresse. Mot denna bakgrund bör, som utredningen föreslår, vårt nuvarande blandade system för betalningsbalansslatisliken bibehållas och utvecklas. Härvid måsle också beaktas det krav på information som stäUs av valutaregleringen. Ell ytterligare krav på statistiken som ställs från ekonomisk-politisk analyssynpunkl och som numera i betydande utsträckning är tillgodosett är all de olika transaktionslyperna skall redovisas brutto.

1 den ekonomisk-politiska diskussionen om utrikesbalansen är del i regel

16   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Fi:36   Skr 1975/76:103                                                        242

bytesbalansen som står i centrum för intresset. Under senare år har ell annal balansbegrepp, den s. k. grundbalansen ("basic balance"), fåll aktualitet. Denna avser de transaktioner som sell över en längre lidsperiod måsle vara i jämvikt för alt elt land inle skall råka ul för en belalnings-balanskris. Möjligheterna alt i betalningsbalansstatistiken innefatta beräkningar även av den grundläggande balansen bör karlläggas.

Då del gäller värderingen av utrikeshandeln innebär IMF:s rekommendationer atl såväl import som export bör kunna redovisas fob, dvs. bortsett från försäkrings- och fraktkostnader. Del bör övervägas all i den svenska statistiken fortsättningsvis redovisa kvarlalsberäkningar av importens fob-värde.

Del är självfallet av slor betydelse atl den ekonomiska politikens utformning kan bestämmas med ledning av statistiskt underlag som är så aktuellt som möjligt. Det är därför angelägel all ansträngningar görs för atl den löpande betalningsbalansslatisliken skall kunna redovisas snabbare än vad som nu är fallet. Denna statistik bör även göras offentligt tillgänglig så snabbi som möjligt. Numera sammanställer och publicerar riksbanken preliminära kvarialsvisa betalningsbalanser.

Vad gäller frågan om var ansvaret för betalningsbalansstatistiken skall ligga bör utgångspunkten vara att ansvarsfördelningen mellan berörda verk och myndigheter beiräffande insamling och bearbetning av primärmalerial t. v. inte bör ändras. Frågor om den statistiska metodik som härvid skall tillämpas bör avgöras i samråd mellan statistiska centralbyrån och riksbanken. Det synes ligga närmast till hands alt riksbanken påtar sig ansvaret för atl slutligt sammanställa betalningsbalansslatisliken saml för alt publicera och på lämpligt säll kommentera denna. Statistiska centralbyrån måsle givelvis ha tillgång till statistiskt basmaterial av betydelse för ulformningen av verkets nationalräkenskaper och finansräkenskaper samt bör få den information i övrigt i del praktiska arbetet med belalningsbalansberäkningarna som erfordras med hänsyn lill verkets uppgifter på den statliga statistikens område. I frågor av principiell betydelse för betalningsbalansslatisliken bör berörda verk, myndigheler samt kommittéer samråda med en för ändamålet inrättad delegation för samordning av belalningsbalansstatistiken. Denna delegation bör också förutsättningslöst pröva i vad mån förändringar i den här angivna ansvars-och arbetsfördelningen är motiverade och i sådant fall inkomma till Kungl. Maj:l med förslag härtill.

Delegationen för samordning av betalningsbalansslatisliken bör ha tiU uppgift atl med beaktande av vad som här anförts verka för en fortsall utveckling och samordning av denna statistik. Delegationen bör härvid även la del av och pröva de synpunkler på belalningsbalansulredningens betänkanden som framkommit vid remissbehandlingen härav.

En försia uppgifl för delegationen bör vara alt med utgångspunkt i belalningsbalansulredningens förslag prioritera och kostnadsberäkna önskvärda förbättringar av betalningsbalansslatisliken. Resuhalel av delta arbete jämte delegationens ställningstaganden och förslag i anledning härav bör redovisas för Kungl. Maj:ii före den 1 mars 1976.

Det bör i övrigt åligga delegationen all fortlöpande för Kungl. Maj:t framlägga de förslag som föranleds av delegationens arbete och som kräver Kungl. Maj:ls ställningstagande. Delegationen bör årligen före den 1 september inkomma lill Kungl. Maj:i med en redogörelse för sin verksamhet under närmast föregående budgetår.

 

243                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:37

Delegationen   har   under   tiden   januari   -   oktober   1975   hållit   tre sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

37. Utredning (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 januari 1975 för atl utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1975):

Ordförande: Mehr, Hjalmar L., landshövding

Sakkunniga: Landberg, Maj-Lis, överförmyndare, led. av riksdagen Meidner, Rudolf A., fil. dr. Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen Rämgård, Rolf 1., köpman, led. av riksdagen Waldenström, Erland, direktör Wirtén, Rolf G. S., led. av riksdagen Önnesjö, Karl Erik A., direktör

Experter: Linderoth, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1975) Magnusson, K. B. Ingemar, sekreterare (avliden)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Bitr. sekreterare: Nordell, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län. Box 22067,104 22 Stockholm, tel. växel 24 55 00 (ordföranden)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll vid regeringssammanträde den 30 januari 1975):

Under efterkrigstiden har det svenska näringslivet utvecklats kraftigt. Betydande investeringar har skett i förelagen. Stora delar av investeringarna har finansierats av förelagen själva, vilket bl. a. har underlättats genom företagsbeskattningens utformning. Genom de snabba invesleringsökningarna har del svenska näringslivet kunnat väl hävda sin position på den internationella marknaden bl. a. tack vare en internationellt sett anmärkningsvärt stark produktivitetsökning. Sysselsättningen har också kunnat hållas på en internationellt sell myckel hög nivå.

Emellertid skall man ha klart för sig atl en hög självfinansieringsgrad inom näringslivet är förenad med vissa problem. Ell av dem är risken för vidgade förmögenhelsklyftor.

Den fackliga rörelsen i vårt land driver sedan lång lid tillbaka en solidarisk lönepolitik i syfle all ge låglönebranschernas anställda lönelyft minsl i takt

 

Fi:37   Skr 1975/76:103                                                        244

med genomsnittet för lönlagarna. Denna lönepolitik medför att hela utrymmet vid löneförhandlingarna ofla inte kan las i anspråk inom högvinslföretag. Den avtalsmiässiga lönestegringsiaklen kan därför inom vissa delar av näringslivet bli lägre än vad den skulle kunna vara, om marknadskrafterna fick ge sill fulla utslag i varje enskild bransch resp. förelag. Skillnaden mellan del löneuttag som skulle vara möjligl i de mest vinstrika företagen och det uttag som svarar mot en solidarisk lönepolitik tillfaller nu företagen i form av vinst eller lönlagarna inom dessa förelag i form av löneglidning. När vinstutvecklingen är speciellt god inom vissa branscher eller förelag är det naturligt alt löntagarna inle kan acceptera en lönepolitisk återhållsamhet om den ensidigt gynnar kapitalägarna. Om löntagarna får andel i förelagens kapitalbildning kan detta underlätta genomförandet av den solidariska lönepolitiken på samma säll som del naturligtvis också kan motverka risken för vidgade förmögenhelsklyftor.

Lönlagarna kräver nu med allt slörre styrka reellt infl ylande på alla nivåer i företagen. För att nå detla mitl måsle man gå fram på flera olika vägar. En central linje är löntagarnas inflytande i företagen i deras egenskap av arbetstagare. Av särskild betydelse är i detta sammanhang förslaget lill en genomgripande förnyelse av arbetsrätten, som nyligen har presenterats av en offentlig utredning och sänts ul på remiss. Regeringens förslag till förändringar i arbetsrätten i syfle att ersätta arbetsgivarnas ensidiga bestämmanderätt med en förhandlingsskyldighet kommer all presenteras till hösten.

Samtidigt är del i olika sammanhang aktuellt all ge lönlagarna del i kapitalbildningen i företagen. Under senare år har i ökad utsträckning det för näringslivet och samhällets utbyggnad nödvändiga sparandel skett i koUektiva former, framför allt i de allmänna pensionsfonderna. Får lönlagarna del i kapitalbildningen i företagen kan de förvärva det inflytande som i allmänhet följer med ägande eller kreditgivning.

Mol bakgrund av de förhållanden som nu har berörts är del naturligt att löntagarnas organisationer under senare år med allt slörre intresse har diskuterat frågan om andel för löntagarna i företagens kapitalbildning. Frågan utreds f. n. inom Landsorganisationen i Sverige på uppdrag av 1971 års kongress. Utredningsförslaget skall behandlas på LO-kongressen i juni 1976. Även Tjänstemännens centralorganisation har intresserat sig för frågan om löntagarfonder och organisationens arbetsgrupp för skattefrågor menar att man i stället för att diskutera en skärpning av företagsbeskattningen bör diskutera inrättandet av löntagarfonder i syfle att säkerslälla en fortsatt hög produktionstillväxt, rättvisare fördelning och ökal löntagarinflytande.

En grundläggande fråga när det gäller ulformningen av ell syslem med löntagarfonder är den ordning i vilken fondavsättningarna skall bestämmas. Detla kan länkas ske antingen genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden eller genom lagstiftning. Även om fondbildning sker på grundval av resultatet av förhandlingar kan del emellertid i enlighet med vad som skett på andra områden bli nödvändigt alt stärka löntagarorganisa­tionernas ställning vid sådana förhandlingar genom lagstiftning.

Självfallet är del löntagarna själva som genom sina organisationer har att la ställning till frågan om de vill använda sig av löntagarfonder som medel för all med bibehållande av den solidariska lönepolitiken nå en jämnare inkomst- och förmögenhelsfördelning saml en ökad medbestämmanderätt. Löntagarfonder kan emellertid tekniskt utformas på många olika säll och del är angeläget alt de olika möjligheter som i detla hänseende slår

 

245                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:38

löntagarna lill buds blir föremål för närmare utredning.

Debatten om löntagarfonder av olika konstruktion har förts i många länder och under lång lid. En lång rad synpunkler har förts fram. Förslag rörande fondsystem — med eller ulan inslag av individuellt löntagarägande — har skisserats både hos oss och i andra länder. Det är i detta läge svårt all ta ställning lill alla de argument, motargument och motiv som har redovisais i olika sammanhang. Jag förordar därför atl sakkunniga tillkallas för alt utreda frågor rörande löntagarfonder.

De sakkunniga bör inleda utredningsarbetet med en kartläggning av olika system för löntagarfonder, som har diskuterats här i landet och utomlands, och — i mån av material — erfarenheler av befintliga syslem som kan vara av intresse. 1 de sakkunnigas arbete bör ingå atl konstruera en eller ell par modeller för löntagarfonder. Modellerna bör konstrueras så alt de är ägnade alt förebygga risken för vidgade förmögenhelsklyftor, stärka den solidariska lönepolitiken och främja utvecklingen mol ökad företagsde­mokrati. Vid utformandet av modellerna bör de sakkunniga diskutera inle bara principfrågor ulan också sådana tekniska frågeställningar som grunderna för vinstberäkning, alternativa beräkningsgrunder för fondavsättning och former för konvertering av visst belopp till eget kapital. TUI de frågor som bör uppmärksammas hör också principerna vid eventuell avgränsning av vilka förelag som bör omfattas av fondsystemet saml grunderna för vinstberäkning i koncernföretag.

Som framgår av det föregående blir införandel av löntagarfonder beroende av löntagarorganisationernas inställning. Mol bakgrund av organisationernas ställningstaganden bör uiredningen redovisa elt betänkande som beskriver tänkbara modeller. Efter sedvanlig remissbehandUng får ståndpunkt las lill principfrågan om löntagarfonder. Del lorde därför försl i en andra etapp bli akluelll atl närmare utreda vilka lagstiftnings- och andra åtgärder som krävs från samhällets sida. För en sådan andra etapp av utredningsarbetet fordras tilläggsdirektiv.

Utredningen har under liden juni - oktober 1975 hållit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

38. Checklönekommittén (Fi 1975:04)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1975 angående utbetalning av löner åt statstjänstemän:

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Sakkunniga: Simonsson, Nils V., generaldirektör Vinde, Pierre L. V., statssekreterare

Expert: Modig, E. Widar, f.d. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1975)

Sekreterare: Edsla, Björn O., byrådirektör

 

Fi:38   Skr 1975/76:103                                                        246

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden april - juni 1975 hållit nio sammanträden. Kommittén har den 16 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds Fi 1975:6) Avgifter för utbetalning av statiiga löner och pensioner. Uppdraget är därmed slutfört.

39. Sakkunnig (Fi 1975:05) ined uppdrag att utreda DAFA:s ekonomiska situation m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för alt utreda DÄFA:s ekonomiska situation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1975):

Utredningsman: Dahlberg, Benkt C. I., direktör

Sekreterare: Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill prolokoll vid regeringssammanträde den 24 april 1975):

Dalamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) tillskapades den 1 juli 1970 (prop. 1970:1 bil. 9, SU 1970:7, rskr 1970:7) genom en utbrytning ur statistiska centralbyråns dalamaskincentral av servicebyråverksamheten för administrativ dalabehandling. DAFA har främst lill uppgifl alt inom det statliga området på uppdrag ulföra administrativ databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband därmed. I mån av resurser fär DAFA även åla sig uppdrag från annan uppdragsgivare än statligt organ. Med statskontoret som chefsmyndighet leds DAFA av en särskild styrelse. Statskontoret avgör bl. a. större frågor av principiell natur samt frågor om förslag till anslagsframställning och fastställande av taxor. Chef för DAFA är en överdirektör. Inom centralen finns fyra huvudenheter, nämligen en kundserviceenhet, en driftenhet, en teknisk enhet och en administrativ enhet samt en stabsenhet för planering och samordning. DAFA bedriver verksamhet även i Gävle. Antalet anställda vid DAFA, uttryckt i årsarbetskrafter, uppgår f. n. lill ca 330. Verksamheten omfattar, förutom maskinbearbetningar med databeredning, syslemupplä{',gning och programmering samt teknisk konsultation. Den totala omsättningen för budgetåret 1973/74 uppgick lill 44,7 milj. kr. Intäkterna härrör lill ca 96 % från statliga kunder.

Den 2 oktober 1974 överlämnade den s. k. SDS-utredningen betänkandet (Ds Fi 1974:11) Översyn av uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan statskontoret. Statskonsult AB och DAFA m. m. Betänkandet innehöll bl. a. förslag till gränsdragning mellan nämnda organ och om ändrad organisationsform för DAFA. Vid min anmälan av frågan i 1975 års bud­getproposition (prop. 1975:1 bil 9 s. 45-48) förordade jag bl. a. all statskontorets chefsmyndighelsskap skulle upphöra och all DAFA skulle

 

247                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:39

göras lill en direkt under regeringen lydande myndighet. Vidare anförde jag att DAFA borde utnyttjas för syslemulvecklingsuppdrag som avser modifieringar av vid DAFA i drifl varande system och som är av begränsad betydelse för berörd myndighets manuella rutiner eller organisation. DAFA borde vidare ha möjlighet all vid behov delta i syslemulvecklingsprojekt på ett sådant sätt att driftaspekterna kunde tillgodoses i ett tillräckligt tidigt skede. 1 de fall DAFA kunde erbjuda användare standardsystem eller liknande framstod del vidare som naturiigt all DAFA svarade för nödvändig anpassning av sådana syslem lill användarnas krav. För övriga uppdrag inom administrativ utveckling och systemutveckling för ADB borde Statskonsult AB eller annal lämpligt konsultföretag anlitas. När del gäller upphandling av driftuppdrag för statiiga ADB-system förordade jag, i avvaktan på dalasamordningskommilléns slutbetänkande, all myndighet som önskar utnyttja privat servicebyrå för all tillgodose sitt behov av ADB-kapacilel skulle samråda med statskontoret. Statskontoret förutsattes därvid skola undersöka om dessa driftuppdrag med fördel kunde placeras vid en statlig datacentral. Riksdagen har sedermera (FiU 1975:12, rskr 1975:64) godkänt vad jag förordat.

Vid min anmälan i årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 s. 54-56) av anslag till DAFA redovisade jag atl DAFA:s verksamhet under budgetåret 1973/74 resulterade i elt underskott om inemot 2,6 milj. kr., varav ca 1,5 milj. kr. hänför sig till dalaregislrering. Verksamheten i Gävle resulterade i etl underskott på ca 1,4 milj. kr., medan verksamheien i övrigt gav elt mindre överskoll. Härigenom uppgick DÄFÄ:s totala balanserade underskoll per den 1 juli 1974 till drygt 6,6 milj. kr. Vid tidpunkten för DAFÄ:s anslagsframställning beräknades verksamheten ekonomiskt balansera budgetåren 1974/75 och 1975/76. Uppgifter avseende andra halvåret 1974 pekar dock mot ell visst underskott även budgetåret 1974/75, vari dock är inräknat del förväntade underskottet i Gävleanläggningen.

DÄFA:s ekonomiska situation har kartiagls i flera sammanhang. Riksrevisionsverkel redovisade den 22 januari 1973 en laxeöversyn vid DAFA. Vidare har statskontoret i samarbete med DAFA ulfört en kostnadsintäktsanalys av centralens olika verksamhetsområden (Rapport den 20 februari 1974 om koslnads-/inläktsulvecklingen vid DAFA budgetåren 1971/72 och 1972/73). Inom DAFA pågår f. n. visst arbete för att genomföra förändringar i syfte alt förbättra lönsamheten. Vissa åtgärder har redan vidtagits i detta syfle. Bl. a. har kostnaden för datamaskinul-rustningen sänkts genom övergång från hyra lill köp av en av datamaskinerna i Stockholm.

Del föreföll enligt min mening inte realistiskt att räkna med all verksamheten för den närmaste tidsperioden skulle komma atl resultera i ett överskott av en onnfaltning som möjliggör en reglering av de balanserade underskotten inom rimlig lid. Jag föreslog därför i 1975 ärs budgetspropo­sition atl de balanserade underskotlen i DAFÄ:s verksamhet skulle regleras med ett engångsanslag för budgetåret 1975/76 om 6 630 000 kr. Riksdagen har (FiU 1975:12, rskr 1975:64) anvisat dessa medel.

Beträffande den framlida ekonomiska utvecklingen för DAFA lorde vad jag har föreslagil i årets budgetsproposilion beträffande uppgiftsfördelning m. m. mellan statskontoret. Statskonsult AB och DAFA komma att få vissa positiva effekter på DAFA:s verksamhet. Del kvarstår dock en del problem. DAFA har bl. a. i samband med remissbehandlingen av SDS-utredningen anmält alt vissa frågor rörande DAFA:s ekonomiska situation, verksamhet  m.   m.   behöver  ylterligare  utredas.  Jag förordar  alt  en

 

Fi:39   Skr 1975/76:103                                                        248

utredningsman tillkallas med uppgift alt se över DAFA:s ekonomiska situation m. m.

Den sakkunnige bör mol bakgrund av del anförda studera lönsamheten i olika verksamhetsgrenar och därefier föreslå vilka konkreta åtgärder som kan vidtas för att nä förbättrad ekonomi vid DAFA.

Del bör slå ulredningsmaimen fritt all lämna förslag både i interna organisationsfrågor och i laxel:rågor.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Den sakkunnige har under tiden maj - oktober 1975 håUit tolv sammanträden med externa experter.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

40. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för att utreda frågan om det skatteadministrativa sanktionssyslemet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975): Ordförande:

Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Wesiberg, H-O. (OUe), svarvare, led. av riksdagen

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Burs röm, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusii 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr. skatledireklör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Matsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1975)

Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusii 1975)

Lokal: Finansdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill protokoll vid regeringssammanträde den 13 februari 1975):

Del administrativa sanklionssyslem, som omfattar förseningsavgift vid underlåtenhet atl lämna självdeklaration eller moisvarande handling och skattetillägg m. m. vid oriklig uppgifl i deklaration etc, infördes år 1971. Samtidigt reformerades reglerna om skatlebrotl genom en ny lag, skallebrottslagen (prop. 1971:110, SkU 1971:16, rskr 1971:72, SFS 1971:69-98).

Genom dessa reformer avsågs atl skapa etl sanklionssyslem på skalte-och avgiftsområdet som var effektivare ocb rättvisare än del tidigare samtidigt som del öppnade möjligheter lill mer differentierade sanktioner. Reformerna innebar också att lindrigare förseelser på dessa områden avkriminaliserades.

 

249                              Konunittéer: Finansdepartementet   Fi:40

Tyngdpunkten av sanktionerna ligger numera på det administrativa området. De särskilda avgifterna har ell brett tillämpningsområde. Systemet med förseningsavgift och skattetillägg gäller sålunda beiräffande skatter som avses i taxeringslagen (1956:623), TL, lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML) och lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning (FL) samt i fråga om de skatter enligl Slämpelskattelagen (1964:308) som fastställs av riksskatteverket. Motsvarande syslem gäller för avgifter som avses i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m. (AvgL).

Enligl TL, som avser de centrala inkomstskatterna och förmögenhetsskatten, gäller sålunda alt skattetillägg ulgår dels vid oriklig uppgift i självdeklaration, dels i skönslaxeringsfallen, dvs. när man skönsmässigt avviker från avgiven deklaration eller skönslaxering åsätls på grund av atl deklaration inle har lämnals. Skattetillägg ulgår med 50 % av den skall som skulle ha undanhållils om den orikliga uppgiften följts resp. av den skall som utgår på grund av den skönsmässiga uppskattningen.

Skattetillägg ulgår inle om avvikelsen innebär rättelse av uppenbar felräkning eller misskrivning eller avser bedömning av framställt yrkande. Rättas felaktigheten frivilligt kan skattetillägg inte påföras. Skattetillägg får efterges om det är fråga om ringa belopp saml när felet eller underlåtenheten med hänsyn lill den skallskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller den orikliga uppgiftens särskilda beskaffenhet eller därmed jämförlig omständighet är all anse som ursäktlig.

Skattetillägg vid skönslaxering på grund av utebliven deklaration skall undanröjas av skatterätten om deklaration inkommer inom två månader efter det att den skatlskyldige fåtl del av beslutet om tillägget. Skattetillägg av detta slag, som avser fysisk person, skall jämkas av skatterätten om den skatlskyldige ger in sin deklaration efter tvåmånadersfrislen men före utgången av året efler del då skattetillägget beslutades. Del jämkade tillägget ulgår med 10 % av det tillägg som annars skulle ha utgått, dock med högst 10 000 kr. Taxeringsintendenten har skyldighet all lill länsskatterätien anmäla fråga om undanröjande eller jämkning av skattetillägg.

Förseningsavgift ulgår vid underlåtenhet all lämna deklaration eller vid för sent avlämnad deklaration. Avgiften utgör i regel en procent av den högsta beskattningsbara inkomsten, dock högsl 300 kr. För aktiebolag gäller en fast avgift om 500 kr. Om deklaration inle lämnas efler anmaning fördubblas förseningsavgiften och är således för aktiebolag I 000 kr. För andra skattskyldiga är den i sådana fall högst 600 kr. och lägst 100 kr. Avgiften får liksom skattetillägg efterges i vissa fall när underlåtenheten är ursäktlig eller ringa.

Prövning av frågan om skattetillägg och förseningsavgift sker hos lokal
skattemyndighet  såvilt      gäller        taxeringsnämndens        beslut.

Skallemyndighetens beslut kan överklagas lill skalledomslolarna, i försia hand till skatterätten.

Del administrativa påföljdssyslemet enligl ML och FL har i stort sell utformats efter samma mönster som TL:s. Skattetillägg enligl ML och FL utgår dock med 20 % av del skattebelopp som genom den oriktiga eller bristfälliga uppgiften kunde ha undandragits resp. av den efter skälig grund fastställda skatten. Förseningsavgiften utgår med en fasl avgifl av 100 kr. Om deklaration inle lämnas efler anmaning och vid upprepad deklarationsförsummelse är avgifien 200 kr. För stämpelskattens del tillämpas avgiftsbestämmelserna i FL. Enligt AvgL utgår den avgift som motsvarar skattetillägg med 20 % och förseningsavgift med 5 % av den slutiiga avgiften, dock med högsl 300 kr. Förseningsavgiften fördubblas om uppgifl inle kommer in efler anmaning. Beslutande myndighet är enligt ML

 

Fi:40   Skr 1975/76:103                                                        250

länsstyrelsen, enligt FL riksskatteverket och enligt AvgL riksförsäkringsverket.

Del administrativa sanktionssyslemet började tillämpas år 1972 och har alltså nu gällt i drygt tre år. Den nya ordningen har otvivelaktigt medfört atl de skatt- och avgifisskyldiga fullgör de skyldigheter del här gäller på etl bättre sätt än tidigare. Enligl upplysningar från beskaitningsmyndigheterna har det resulterat i alt antalet deklarationsförsummelser minskal avsevärt. Beslämmelserna om de nya avgifterna synes på del hela tagel ha fungerat väl.

Det är emellertid angeläget all man efter en genomgripande reform av denna art, med inslag av helt nya sanktionsformer, låter värdera de erfarenheler som har vunnits i den praktiska tillämpningen. En sådan åtgärd har f. ö. aktualiserats genom riksskatteverkets och statskontorets betänkande Rationalisering av skatteadministrationen. Där föreslås all beslutsfunktionen beiräffande skalletillägg och förseningsavgift enligt TL förs över från lokal skallemyndighet till taxeringsnämnd. Förslaget har mottagits positivt av flertalet remissinstanser. Del bereds f. n. i finansdepartementet. Avsikten är all regeringen skall la ställning lill förslaget under våren.

Vid remissbehandhngen av RS-ulredningens betänkande har från flera håll framförts önskemål om en översyn av de materiella reglerna beiräffande skattetillägg och förseningsavgift oavsett ställningstagandet lill frågan om beslutande myndighet. Jag biträder denna uppfattning och föreslår därför alt en översyn sker av dessa bestämmelser. Översynen bör anförtros åt särskilda sakkunniga. De sakkunniga bör anpassa sitt arbete liU statsmakternas kommande slällningslagande till frågan om vilken myndighet som skall faslsläUa de särskilda avgiflerna på TL:s område. Med den begränsningen bör uppdraget innefatta en översyn av både materiella och formella bestämmelser i del nu ifrågavarande administrativa sanktionssyslemet på hela skatte- och avgiftsområdet.

Systemet med skattetillägg och förseningsavgift är en väsentlig nyhet för del svenska rättsväsendet. Sanktionerna träffar många gånger med betydande belopp. Vid utfornmingen av lagstiftningen har man som har framgått av min tidigare redogörelse på olika sätt sökt styra rättstillämpningen så atl sanktioner inte skall iräffa skallskyldiga som uppfyllt vad man rimligen kan begära i fråga om noggrannhet och förmåga alt tillgodogöra sig skattereglerna. Vidare har genom myndighels anvisningar närmare beskrivits efter vilka grunder bedömningen skall ske. En uppgifl för de sakkunniga blir all klarlägga hur dessa regler och anvisningar tillämpats i praktiken och komma med förslag som ytterligare kan bidra lill en enhetlig och riklig rättstillämpning. De bör därvid särskilt uppmärksamma de problem som har uppstått vid avgörandet av frågan huruvida vederbörande bar framställt etl yrkande eller lämnat en oriktig uppgift. Utredningen bör bl. a. undersöka om det är lämpligt alt i gränsfall av detla slag möjlighet öppnas för beslutsmyndighelen atl överlämna ärendet till laxeringsinlendenls bedömande. I del sammanhanget bör särskUt uppmärksammas förhållandena på den indirekta beskattningens område. Där framgår yrkanden i regel inte på annal sätt än i form av redovisade skattebelopp. Det kan finnas skäl atl överväga om detla för­hållande motiverar specialreglering. De sakkunniga bör ha kontakt med mervärdeskatleulredningen och punklskalteulredningen. De bör vidare samråda med varusmugglingsulredningen, som har all behandla frågan om administrativa sanktioner på tullområdet.

 

251                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:41

Skattetillägg vid skönslaxering på grund av utebliven deklaration har särskilda aspekter. Skattetillägget fungerar i dessa fall som etl vite, avsett all förmå den skatlskyldige all lämna deklaration. Avsikten är alt endasi den som av ren tredska eller för att dölja sin verkliga ekonomiska situation försummar sin deklarationsskyldighet skall slutligen drabbas av detta tillägg. Bestämmelser om undanröjande resp. jämkning av sådant skattetillägg har därför införts för det fall deklaration lämnas inom vissa tidsfrister. Del bör ankomma på de sakkunniga alt överväga om beslämmelserna har en tillfredsslällande effekt mot bakgrund av del syfte som de skall tillgodose.

De sakkunniga bör vara oförhindrade all pröva om storleken av sktleliUägg och motsvarande avgift enligl AvgL slår i rätt förhållande lill de förseelser som de generellt skall träffa, liksom att i övrigt lägga fram förslag liU förbättring av del administrativa sanktionssystemet.

Utredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

41. Sakkunniga (Fi 1975:07) med uppdrag att utreda frågan om energibeskattningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 för all utreda frågan om energibeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1975):

Ordförande: Löfberg, Bertil A. F., landshövding (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Sakkunniga: Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29oktober 1975)

Fridolin, Hans R., departementsråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Normark, Hagar M., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Sljerns röm, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Svensson, Erik O., kommunalråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Virgin, G. Ivar, lantmäslare, andre vice talman (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Winander, Bo G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Lokal: Länsstyrelsen i Västernorriands län. Fack, 871 01 Härnösand, tel. växel 0611/290 00 (ordföranden)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till protokoll vid regeringssammanträde den 16 oktober 1975):

 

Fi:41    Skr 1975/76:103                                                       252

Genom riksdagens beslut i maj 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) om energihushållningen m.m. har riktlinjerna dragits upp för vår framlida energihushållning. Beslutet innebär bl.a. atl vi inriktar vår energiförsörjning på en mer planmässig hushållning med energiresurserna. Vi skall allvarligt pröva möjligheterna att hälla tillbaka och på längre sikt hejda tillväxten av energiförbrukningen. Beslutet innebär vidare, att vi skall föra en aktiv oljepolitik, atl vi skall fortsätta med en försiktig utbyggnad av kärnkraft och vattenkraft och atl vi skall öka produktionen av mottryckskraft.

Genom en rad säväl kortsiktigt som långsiktigt verkande åtgärder skall dessa mål nås. 1 syfte atl hålla tillbaka energikonsumtionen skall bl.a. slöd utgå till energibesparande åtgärder inom byggnader av olika slag och i anslutning till industriella processer. Etablering och utbyggnad av energikrävande industri skall prövas av regeringen. Bebyggelse skall planeras och byggnader utformas med särskilt beaktande av behovet av energihushållning. Ett omfattande energiforskningsprogram skall genomföras. Dessutom skall möjligheterna utnyttjas att genom information, rådgivning och utbildning uppnå besparingar och ökad effektivitet i fråga om energianvändningen.

I prop. 1975:30 (bilaga 1 s. 343-344) framhöUs också, atl energibeskatt­ningens roll i strävandena att minska ökningen av energikonsumtionen borde övervägas. I sammanhanget hänvisades till vissa uttalanden i frågan av energikommittén i dess betänkande (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning och av energiprognosulredningen i dess betänkande (SOU 1974:65) Energi 1985 2000.1 anslutning härtill anmäldes att min avsikt var atl tillkalla en utredning för all se över energiskatten med särskilt beaktande av frågan om det mer långsiktiga utnyttjandet av energi­beskattningen i energipolitiskt syfte. Vidare angavs att uiredningen borde vara oförhindrad atl i de stycken som berörs av utredningsuppdraget diskutera även vissa skattetekniska aspekter på frågan om kollektiv­debitering av el. Här skall ocks.å erinras om att riksdagen med anledning av förslag i prop. 1975:92 har beslutat om en höjning, i princip från halvårs­skiftet 1975, av energiskatten på motordrivmedel, oljebränslen och elkraft i förening med en omläggning av skattens konstruktion i fråga om elkraft.

De sakkunniga för den aviserade utredningen bör nu tillkallas. Den primära uppgiften för dem bör som redan har antytts vara att undersöka möjligheterna atl utnyttja energibeskattningen som ett energipolitiskt spar-och styrinstrument och lägga fram förslag härom. Arbetet bör bedrivas med ulgångspunkt i att energibeskattningen liksom nu skall vara av generell karaktär. Härav följer att det inte ankommer på de sakkunniga att föreslå någon inskränkning i beskatlningsområdets omfattning eller någon skatte­frihet för viss energiförbrukning. Det ankommer inte heller på de sakkunniga att ta upp frågan om alt ersätta den nuvarande särskilda energibeskattningen med en beskattning inom mervärdeskattens ram. De bör dock vara oförhindrade aitt behandla frågan om den nedsättning av allmän energiskatt som gäller i vissa fall, bl.a. i fråga om industriell till­verkning med mera betydande bränsle- och energikostnader, samt nedsättning av energiskatt när energihushåUningsskäl motiverar detla som elt led i strävandena att underlätta införandet av nya organiska bränslen på den svenska marknaden.

Mot bakgrund av vad nu anförts bör de sakkunniga överväga sådana ändringar i energiskattens avvägning som kan verksamt stimulera en övergång till produktion, distribution och förbrukning av sådan energi som

 

253                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:42

är ägnad att bidra till en bättre energihushållning. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på möjligheterna att utnyttja överskottsenergi vid olika produktionsprocesser, exempelvis överhettad ånga, för framställning av elkraft i s.k. mottrycksanläggningar och att kombinera fjärrvärmeverk med kraftvärmeverk för alstring av både hetvärme för uppvärmningsändamål och elkraft. Utnyttjandet av elkraft under nattetid eller annars under lågbelastning för ackumulering av värme är en annan fråga som det finns anledning för de sakkunniga atl uppmärksamma. Jag hänvisar till vad riksdagens skatteutskott har uttalat i denna fråga i dess betänkande över prop. 1975:92 (SkU 1975:30 s. 19).

De skattetekniska aspekterna på frågan om kollektivdebitering av elavgif ter bör kunna tas upp i del vidare perspektivet som har samband med frågan om det finns skäl och förutsättningar att frångå den för energiskatten på elkraft speciella konstruktionen med skattskyldigheten knuten lill ett tidigare led, t.ex. redan i produktionsledet. Uppenbarligen skulle betydande praktiska fördelar stå alt vinna vid en beskattning av den från kraftverken utlevererade elkraften. Vid prövningen av denna fråga bör de sakkunniga även beakta om vinster i energibesparande syfle kan erhållas vid en övergång från kollekliv till individuell debitering av avgifter för elkraft och värme som förbrukas i hushåll.

De sakkunniga bör vidare belysa konsekvenserna vid alternativa nivåer för energibeskattningen såväl totalt sett som i det inbördes förhållandet mellan bränsle och elkraft liksom mellan på olika sätt producerad elkraft och drivmedel. En utgångspunkt för dessa överväganden bör vara ett minst oförändrat totalt energiskatleuttag.

Den allmänna energiskatten omfattar förutom kolbränslen, eldningsoljor och elkraft även motorbränslena bensin, gasol och molorbrännolja. Motorbränslena belastas även av särskilda för vägväsendet special­destinerade punktskatter. Punktskatten på molorbrännolja slopades vid årsskiftet 1973/74 och ersattes med en s.k. kilometerskatt för dieseldrivna bilar. Denna kilometerskatt kommer från juni 1976 atl omfatta även släp­vagnar till dieselbilar enligt beslut av 1975 års riksdag.

Det ankommer inte på de sakkunniga att behandla frågan om de till vägväsendet specialdestinerade skatterna. De bör dock ta upp den mer begränsade frågan som avsågs i reservation nr 3 till riksdagens skatte­utskotts betänkande över prop. 1974:164 med förslag lill ändringar i vägtrafikbeskattningen (SkU 1974:59). Genom riksdagens beslut (rskr 1974:385) bifölls reservationen, vilket innebar att riksdagen hos regeringen begärde en Översyn av vägtrafikskalteförordningen, numera vägtrafik­skattelagen (1973:601), i syfte alt skattemässigt gynna användningen av energisnåla och miljövänliga fordon. I denna del bör de sakkunniga ha samråd med trafikpolitiska uiredningen (K 1972:07).

Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

42. Utredning (Fi 1975:08) om finansieringsbolagen m. m.

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1975):

 

Fi:42   Skr 1975/76:103                                                        254

Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör

Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen

Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, byrådirektör

Lokal: Sveriges Riksbank, Helgeandsholmen, Box 2119, 103 13 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng lill protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1975):

Samhället har ett betydande inflytande över bankernas verksamhet bl.a. via banklagstiftningen med den tillsyn som utövas av bankinspektionen och via kreditpolitiska åtgärder som sker med slöd av en särskild kreditpolitisk lagstiftning. Även kredilakliebolagen står under tillsyn av bankinspek­tionen och omfattas av den kreditpolitiska lagstiftningen. Är 1974 genomfördes en översyn av den kreditpolitiska lagstiftningen som ledde till att tidigare gällande lagar ersattes med lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel (prop. 1974:168, FiU 39, rskr 357). Den gällande lillsynslagstiflningen liksom den kredilpoliliska lagstiftningen omfattar enbart institut som uppträder på den s.k. organiserade kreditmarknaden. I det belänkande (Ds Fi 1974:2) som låg till grund för den nya lagen om kredilpoliliska medel, erinras om atl kreditgivning också sker via andra slag av institut, bl.a. fondmäklare och s.k. finansieringsföretag. Med finansieringsföretag avsågs bl.a. factoring- och leasingbolag och olika typer av konsumtions-kreditföretag. Om kreditgivningen från sådana företag skulle öka mera väsentligt, borde enligt utredningen prövas på vilket sätt dessas kredit­givning skulle kunna regleras. Utredningen pekade på möjligheten alt låta lagen (1963:76) om kreditakliebolag omfatta även finansieringsbolagen. Skedde det skulle vissa bestämmelser i den kredilpoliliska lagstiftningen automatiskt bli tillämpliga på dessa företag. Vidare skulle finansierings­bolagen i likhet med de nuvarande kredilakliebolagen komma under bankinspektionens tiUsyn.

Vid remissbehandlingen av utredningens betänkande förordade bankinspektionen, konjunkturinstitutet saml majoriteten av riksbanks­fullmäktige en utredning i syfte att göra den kreditpolitiska lagstiftningen tilllämplig också på finansieringsföretag och andra utanför den organise­rade kreditmarknaden. I prop. 1974:168 uttalade jag atl även jag ansåg alt del fanns goda skäl för en sådan vidgning av den kreditpolitiska lag­stiftningens tillämpningsområde och atl jag inom den närmaste framliden avsåg att ta ställning till den fortsalla handläggningen av frågan.

De kredilpoliliska åtgärder som kan vidtas med slöd av lagen om kreditpolitiska medel kan riktas endast mol institut på den organiserade lånemarknaden. Erfarenheterna har visat atl kreditslrömmarna på den okontrollerade marknaden ökar väsentligt i tider då en hårdare kredit-politisk styrning sker. Detta bidrar till att de kreditpolitiska ålgärderna minskar i effektivitet. En sådem okontrollerad marknad kan också medföra atl de kreditpolitiska åtgärderna i vissa lägen måsle bli hårdare än som

 

255                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:42

annars hade varit nödvändigt. Med hänsyn till kreditpolitikens betydelse för strävandena att upprätthålla balans i samhällsekonomin är det självfallet viktigt att den eftersträvade styrningen av kreditgivningen i samhället blir så effektiv som möjligt. Den reform av den kreditpolitiska lagstiftningen som genomfördes förra året avsåg närmast en teknisk översyn av lagstiftningen byggd på erfarenheterna av användningen av kredilpoliliska åtgärder och med hänsyn tagen till vissa ändringar som ägt rum på kreditmarknaden. Översynen var däremot inle inriktad på en vidgning av lagstiftningens tillämpningsområde till institut och andra som dittills inte omfattats av den kredtipolitiska lagstiftningen. Jag anser atl frågan om en sådan vidgning nu bör utredas och att särskilda sakkunniga bör tillkallas för uppgiften. Utredningsarbetet bör i första hand avse finansieringsbolagen. Dessa bolags verksamhet är — som jag närmare skall belysa i det följande — av sådan art och omfattning atl det finns skäl att låta bolagen omfattas inle bara av den kreditpolrtiska kontrollen utan även av den tillsyn från det allmänna som genom bankinspektionen sker i fråga om banker och andra kredit­institut. Behovel av tillsyn gör sig särskilt märkbart beträffande finansie­ringsföretag som i en eller annan form har nära anknytning till bankinstitut. Den av samhället eftersträvade insynen i och kontrollen över bankväsendet gör det naturligt att också de bankanknutna finansieringsbolagen omfattas av bankinspektionens direkta tillsyn. En sädan tillsyn kan emellertid även vara påkallad i fråga om övriga finansieringsföretag. Kreditköpkommiltén har i sitt nyligen avlämnade belänkande Konsumentkreditlag m.m. (SOU 1975:63) lagt fram förslag lill regler som syftar lill att stärka konsument­skyddet vid olika former av konsumenlkrediter och vid långtidsuthyrning av vara. Enligt förslaget skall myndighet som regeringen bestämmer Övervaka att kreditgivare, bl.a. finansieringsförelagen, följer de föreslagna reglerna. De sakkunniga bör pröva frågan huruvida även allmänna konlroll-och tillsynsregler av det slag som gäller för kreditinstituten bör införas också i fråga om finansieringsbolagen.

De åsyftade finansieringsföretagen är av olika slag. En grupp utgör de företag som är anknutna lill bankinstitut och driver finansiell verksamhet genom factoring, dvs. belåning eller köp av kundfordringar, och/eller s.k. finansiell leasing. Med finansiell leasing avses att företagel finansierar inköp av maskiner och annan utrustning sedan avtal om uthyrning därav träffals. Flertalet av de bankanknulna factoring- och leasingföretagen ägs numera helt eller delvis av ell eller flera bankinstitut. En av de privata storbankerna samarbetar med factoring- och leasingföretag utan atl banken äger företagen. Den totala balansomslutningen för de bankanknulna factoring-och leasingförelagen uppgick år 1974 till mer än 1.500 milj. kr. De ändringar i banklagstiftningen som genomfördes efler beslut av 1975 års riksmöte innebar bl.a. en viss liberalisering av kapilaltäcknings- och blancokreditreglerna i fråga om bankinstiluts kreditgivning till sidobolag som driver factoring- och leasingrörelse (prop. 1975:73, NU 24, rskr 152, SFS 1975:227-229). Med anledning av atl riksbanksfullmäktige i ett remissyttrande hade anfört att kapitaltäckningsreglerna för banks place­ringar i sådana företag inle borde ändras förrän det hade utretts bl.a. i vad mån dessa företag borde kunna påverkas av kredilpoliliska åtgärder framhöU jag i prop. 1975:73 att en kommande utredning om finansie­ringsföretagen kunde antas resultera i förslag om en bättre kontroll över dessa.

En annan grupp utgör de s.k. konlokorlsföretagen och en tredje grupp beslår av finansieringsförelag som är knutna till förelag inom bilbranschen

 

Fi:42   Skr 1975/76:103                                                        256

eller andra produktionsföretag och som i huvudsak är inriktade på diskontering av avbetalningskontrakt. Även andra typer av finansierings­företag än de nu nämnda finns.

Finansieringsföretagen har efter hand blivit allt flera och omfattningen av företagens verksamhet har under senare år ökal kraftigt. Statistiska centralbyrån gör fortlöpande för varje räkenskapsår en sammanställning av finansieringsf örelagens rörelseresultat. Redovisningen för år 1974 omfattar 76 finansieringsföretag. Vid utgången av nämnda år var den totala omslutningen för dessa företag 6.200 milj. kr., vilket innebar en ökning från föregående räkenskapsår med 1.700 milj. kr. Företagens utestående krediter uppgick till 4.900 milj. kr. Anskaffningen av kapital till verksamheien omfattas av den kredilpoliliska regleringen i den mån den skulle ske genom obligations- eller förlagsupplåning. Vidare berörs finansieringsföretagens krediter frän bankinstitut indirekt av kredil­poliliska åtgärder riktade mol banksektorn. Företagen finansierar emellertid sin verksamhet i huvudsak på annat sätt. Av statistiska centralbyråns sammanställning framgår atl vid utgången av år 1974 uppgick den totala upplåningen till 4.239 milj. kr. Av sistnämnda belopp kom 837 milj. kr. från bankinstitut, 709 milj. kr. från finansförelag och återstoden i huvudsak från andra företag.

De sakkunniga bör närmare belysa finansieringsföretagens kreditgiv-ningsverksamhel och hur den finansieras samt göra en bedömning av företagens betydelse på kreditmarknaden i framtiden. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt atl undersöka hur verksamheten har utvecklats under perioder då skärpta kreditrestriktioner har gällt för banker och andra kreditinstitut. Mot bakgrund av vad som kommer fram beiräffande finansieringsföretagens verksamhet bör de sakkunniga lägga fram de förslag som bedöms som nödvändiga för alt kreditpolitiska åtgärder med önskvärd effekt skall kunna användas också i fråga om dessa förelag.

Som jag redan har framhållit har finansieringsbolagens verksamhet numera sådan betydelse och omfattning på kreditmarknaden atl del bör prövas på vad sätt det allmänna bör ha möjlighet inte bara till kreditpolitisk styrning utan också till en mera allmän konlroll av och insyn i verksamheten. Det ligger nära till hands alt göra en jämförelse med vad som gäller för kreditaktiebolagen. Lagen om kreditaktiebolag är lillämplig på aktiebolag som har till ändamål att driva lånerörelse och alt genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga medel men i vars rörelse bankrörelse inle ingår. Lagen har karaktär av lillsynslagstiflning innebärande bl.a. alt bolagens bolagsordningar skall prövas av regeringen och all bolagen slår under tillsyn av bankinspektionen, om dispens från sådan tillsyn inle lämnas av regeringen. I de factoring- och leasingbolag som bankinstitut efter regeringens medgivande har fåtl förvärva, har bankinspektionen f.n. indirekt insyn via den tillsyn som inspektionen har över ägarbankerna. De övriga finansieringsföretagen drivs utan någon motsvarighet tiU sådan tillsyn från det allmänna som gäller för andra institut som driver kreditgivningsrörelse. De sakkunniga bör lägga fram de förslag lill lagstiftningsåtgärder som behövs för att det allmänna skall få behövligt inflytande över finansieringsbolagens verksamhet. En möjlighet är alt genom en ändrad definition av begreppet kreditaktiebolag fånga in finansieringsbolagen under krediiakliebolagslagens tillämpningsområde. Härigenom skulle samtidigt nås den effekten atl den kredilpoliliska lagstiftningens regler om kreditaktiebolag skulle komma att gälla för

 

257                              Konunittéer: Finansdepartementet   Fi:43

finansieringsbolagen. Väljs den vägen är utredningen oförhindrad att överse och anpassa kreditaktiebolagslagen till det vidgade tillämpnings­området. Ändra lösningar kan emellertid visa sig lämpligare. Samman­fattningsvis bör de sakkunniga mot bakgrund av finansieringsbolagens ökande betydelse på kreditmarknaden lägga fram förslag till lagstift­ningsåtgärder som ger samhället behövliga möjligheter till såväl kredit­politisk styrning av finansieringsbolagens verksamhet som allmän kontroll av och insyn i verksamheten.

Bankverksamhet får enligt lag här i landet drivas endast av bankinsli­luten, dvs. bankaktiebolagen, sparbankerna och föreningsbankerna. Med bankverksamhet förstås därvid sådan verksamhet vari ingår inlåning från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas. Lagen om kreditpolitiska medel ger möjlighet att använda kreditpolitiska medel förutom i fråga om bankinstitut också beiräffande försäkringsinstitut, kreditaktiebolag och hypoteksinstilutionerna. Förordnande om ränte­reglering, såvitt gäller möjligheten att fastställa högsta eller lägsta ränta för inlåning, kan dock användas även i fråga om annan som driver inlåning på räkning av det slag bank allmänneligen begagnar. Den sparkasseverksamhel som drivs inom t.ex. Kooperativa förbundet och Hyresgästernas sparkasse-och byggnadsföreningar kan sålunda omfattas av sådant förordnande. Lagen om kreditpolitiska medel är däremot inte tillämplig på den inlånings-och ullåningsverksamhet som sedan lång tid tillbaka drivs av de fond­kommissionärer som inte är banker. Verksamheien bedrivs antingen av fondkommissionärerna själva eller genom sidoordnade bankirföretag och innebär att fondkommissionärerna från sina kunder lånar medel som — tillsammans med medel som lånas upp i banker eller på annat sätt används för krediter åt andra kunder som behöver lån för att finansiera sina förvärv av aktier och andra värdepapper. För de åtta fondkommissionärer som i nämnvärd omfattning sysslar med bankirverksamhet uppgick vid utgången av år 1974 inlåningen till 224 milj. kr. och utlåningen till 308 milj. kr. Det totala antalet kundkonlon i bankirverksamheten var ca 4.000. De sakkunniga bör jämväl överväga i vad mån ifrågavarande in- och utlåningsverksamhet bör omfattas av åtgärder som kan vidtas med stöd av lagen om kredilpoliliska medel. Jag vill i sammanhanget erinra om att fondbörsutredningen (Fi 1967:32) i sitt slutbetänkande, som avses föreligga nästa år, kommer att se över den lagstiftning som gäller i fråga om drivande av fondkommissionsrörelse. De sakkunniga har självfallet att beakta de nya regler som kan bli resultatet av fondbörsutredningens arbete.

Lagen om kreditpolitiska medel har inte heller tillämpning på bankirer och andra privatpersoner som yrkesmässigt bedriver finansierings­verksamhet eller på företag i allmänhet som använder likviditetsöverskott för utlåning. 1 tider med kredilrestriktioner i bankväsendet kan sådan utlåning uppgå till betydande belopp. De sakkunniga är oförhindrade att överväga även härmed sammanhängande frågor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

43. Utredning (Fi 1975:09) om skatteutjämningsbidragen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 november 1975 för att utreda om skatteutjämningsbidragen:

17   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Fi:43   Skr 1975/76:103                                                        258

Ordförande: Gustafsson, Hans I., statsråd

Sakkunniga: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Bergsten, E. Rune, kansliråd Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen/s Hörlén, S. I. (Inge), borgarråd Nordberg, S. Ivar, led. av riksdagen/s Ohlin, T. M. Maja, skolkanslisl, led. av riksdagen Troedsson, Ingegerd, pol. mag., led. av riksdagen Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Direktiv (anförande av statsrådet Sträng tiU prolokoll vid regeringssammaniräde den 20 november 1975):

För alt utjämna de stora skillnader i utdebitering och standard, som förelåg mellan kommunerna, infördes år 1966 elt system för skatte­utjämningsbidrag. Genom beslut vid 1973 års riksdag (prop. 1973:44, FiU 1973:23, rskr 1973:249) genomfördes väsentliga förändringar av skatleutjämningssystemet med verkan fr. o. m. år 1974. Revideringen av systemet innebar, utöver ändrade bidragsregler, en betydande ökning av bidragen från staten till kommunerna. Den innebar också en förskjutning i målsättningen för skatleutjämningssystemet — från det tidigare dominerande syftet atl minska skillnaderna i utdebitering till ange­lägenheten av att även utjämna kostnadsskillnader. Skatteutjämnings­systemets stora regionalpolitiska betydelse betonades också vid förslagets behandling i riksdagen. De ändringar i systemet som gjordes år 1973 var emellertid provisoriska. Skatteutjämningssystemet har över huvud taget varit ett viktigt medel i jämlikhelspoliliken. Skatteutjämningsbidragen har gett kommuner med svagt inkomstunderlag möjligheter att klara den kommunala service- och trygghetspolitiken. Genom alt skaiteutjämningsmedlen överförs från stal till kommun utan bindning till särskilt ändamål förstärks den kommunala självstyrelsen.

Skatleutjämningssyslemet regleras av lagen (1973: 433) om skatteutjämningsbidrag. Systemet innebär i huvudsak följande. Sktteutjämningsbidrag ulgår till landstingskommuner, kommuner och kyrkliga kommunenheler. Landstingskommuner och kommunergaranteras viss skattekraft, som relateras till medelskattekraflen i riket. Skaltekraftsgarantin varierar med den geografiska belägenheten. Den lägsta garantin ges i södra och mellersta Sverige varefter den i princip ökar ju längre norrut kommunerna är belägna. Landet är i bidragshänseende indelat i fem relativt väl sammanhängande områden, inom vilka kommunerna tillförsäkras etl skatteunderlag som motsvarar resp. 95, 100, 110, 120 och 130 % av medelskattekraflen. Vidare har Gotiand garanterats 115 %. Särskilda regler har införts för atl förbättra bidragen lill avfolkningskommuner och s. k. sommarstugekommuner. De kyrkliga kommunema får samma bidrag i kronor räknat som utgick under år 1973,

 

259                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:43

men med en åriig femprocenlig uppräkning av nästföregående års bidragsbelopp.

På grund av ändringarna i systemet kom vissa landstingskommuner och kommuner att få vidkännas bidragsminskningar. För att ge dem möjUgheter att anpassa sin verksamhet till den ändrade bidragsgivningen utgår en särskild övergångskompensation under åren 1974-1978.

Kommunernas möjligheter att få extra skatteutjämningsbidrag har ökat väsenlligl efter omläggningen. Extra skatteutjämningsbidrag beslutas av regeringen efter prövning från fall lill fall av den bidragssökande kommunens situation.

Kostnaderna för skatteutjämningsbidragen, som år 1966 uppgick till 1 052 milj. kr., har successivt ökat — framförallt skedde som jag tidigare har nämnt en kraftig ökning år 1974 i samband med ändringar i bidragssystemet — och uppgår för år 1975 till 2 658 milj. kr. Av bidragsbeloppet för år 1975 faller 62 % på kommunerna, 34 % på landstingskommunerna och 4 % på de kyrkliga kommunerna. Alla landstingskommuner och samtliga kommuner utom 24 uppbär skatteutjämningsbidrag i någon form år 1975.

Som jag tidigare har nämnt har skatleutjämningssystemet dels till syfte att utjämna utdebiterings- och kostnadsskillnader, dels en regionalpolitisk målsättning. Det kan därför vara av intresse alt något belysa effekterna av nuvarande system. De relativt sett största bidragen utgår till Gotiand och de fyra nordligaste länen. Mätt i samma mått som kommunalskatten, dvs. i kronor per skattekrona, redovisas för år 1975 del högsta beloppet, 15:99 kr./skr., för Golland och därefier följer Jämtlands län med 14:24, Norrbottens län med 10:50, Västerbottens län med 9:48 och Väster­norrlands län med 6:84 kr./skr. För länen i övrigt varierar beloppen melln 0:10 och 4:32 kr./skr. Medelvärdet för landet som helhet uppgår till 2:32 kr./skr. Med hjälp av skatteutjämningsbidragen inkl. de extra bidragen och lill följd av förmånliga regler för avfolkningskommuner uppnår vissa norrlandskommuner en skattekraft, som ligger i nivå med några av de kommuner, som har den högsta skattekraften i landet. Således får för år 1975 Överkalix och Pajala en skattekraft av 214 resp. 213 skr. per invånare. Endast fyra kommuner i landet, nämligen Danderyd, Lidingö, Stockholm och Solna har en högre skattekraft. Ulan skatteutjämningsbidrag skulle Bergs kommun, som uppbär det högsta bidraget per skattekrona för år 1975, ha haft en utdebitering på 58:45. Tack vare skatleutjämningen har en avgörande förändring i kommunernas skattekraft ägt rum. Sålunda har exempelvis Norrbottens läns kommuner en högsta resp. lägsta skattekraften om 214 resp. 181 skattekronor per invånare. Medelskattekraflen i rikel var vid samma tid, kalenderåret 1975, 147 kr.

År 1965 uppgick skillnaden mellan den högsta och lägsta utdebiteringen i landet till 10:23 per skattekrona och har sedan minskat lill 6:95 år 1975. Bortses från de tre lägsta utdebiteringarna reduceras skillnaden innevarande år till 5:65. Till denna utjämning torde dock även andra faktorer än skalleutjämningssystemet ha bidragit — framförallt har de genomförda kommunsammanläggningarna starkt verkat i skatleutjämnande riktning.

Jämförs medeluldebileringen år 1975 i de fem primärkommunala skaltekraftsområdena kan man konstatera att i området med den lägsta skattekraftsgarantin, 95 %, uppgår medeluldebileringen lill 25:13, i området med 100 % garanti till 26:19, i området med 110 % till 25:63, i området med 120 % lill 26:72 och i området med den högsta skaltekraftsgarantin, 130 %, till 25:72 per skattekrona. Gotlands utdebitering utgör 26:12/skr.

 

Fi:43   Skr 1975/76:103                                                        260

Inom de olika regionerna föreligger fortfarande stora utdebiterings­skillnader mellan kommunerna. I Stockholms län varierar utdebiteringarna mellan 27:10 och 21:65, dvs. en differens på 5:45/skr. Göteborgs och Bohus län uppvisar en skillnad mellan högsta och lägsta utdebitering på 4:01/skr. Beträffande Stockholms län var skillnaden 7:09 år 1965. Den minskade sedan successivt lill 4:31 år 1971, men har sedan åter ökal till nuvarande 5:45/skr.

Under de år som skatteutjämningssystemet har varit i funktion har den kommunala sektorns ekonomi expanderat kraftigt. De kommunala konsumtionsutgifterna har stigit från ca 14 miljarder kr. år 1966 till ca 46 miljarder kr. år 1975. Investeringsutgiftema har under samma tid ökat från 5,5 miljarder till 10 miljarder kr.

Vid finansieringen av denna utgiftsexpansion har kommunernas egna skatteintäkter resp. statsbidragen i huvudsak behållit sina relativa andelar av de totala kommunala inkomsterna. Skatteunderlaget har i genomsnitt ökat med ca 10 % årligen samtidigt som utdebiteringen successivt har höjts. Men utan en samtidig kraftig ökning av statsbidragen hade expansionen inte kunnat genomföras. För år 1975 beräknas statsbidragen uppgå till ca 18 miljarder kr., varav skatteutjämningsbidragen som tidigare har nämnts utgör ca 2,7 miljarder kr. Återstoden av de statliga bidragen domineras av stödet till grundskolan och den gymnasiala utbildningen.

Den kommunala expansionen var kraftigast under åren kring 1970. Detta medförde såväl kraftiga höjningar av utdebiteringen som en betydande ökning av kommunernas upplåning. Mol denna bakgrund tillsattes den kommunalekonomiska uiredningen (Fi 1971:08) som enligt sina direktiv har atl genomföra en allsidig utredning av kommunernas ekonomiska situation. Arbetet inom denna utredning, som hittills har resulterat i två delbetänkanden (SOU 1974:41) Statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet saml (SOU 1975:39) Statsbidrag till kommunerna, beräknas inte vara avslutat förrän år 1977. Utredningen prövar i sitt arbete inte i första hand frågan om de interna kommunala skatleskillnaderna ulan ägnar sig framförallt åt den kommunala sektorns ekonomi i stort och det samlade kommunkollektivets samband med samhällsekonomin i den allmänna utvecklingen.

Svenska kommunförbundets länsavdelningar i åtta sydsvenska län har till regeringen överlämnat en av dem gemensamt gjord utredning om ändrade fördelningsgrunder för skatteutjämningsbidrag. Länsavdelningarna hemställer atl statsmakterna i överensstämmelse med regionalpolitikens mål kompletterar skatleutjämningssystemet med fördelningsregler, som garanterar alt strukturella skillnader mellan kommunerna bättre kan beaktas i systemet. Utöver geografiskt läge anser länsavdelningarna att hänsyn bör las till vissa strukturellt betingade faktorer — främst åldersfördelningen — som är för kommunerna opåverkbara men som har väsentiig betydelse för den enskilda kommunens utgiftsnivå. Landstingens förvaltningsutskott i Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Kristianstads län har följt upp länsavdelningarnas utredning med en undersökning efter samma modell som länsavdelningarna har tillämpat, omsatt på landstingskommunala förhållanden.

Representanter för kommunerna har i andra sammanhang framfört krav på en snabb översyn av skatteutjämningsreglerna med i allmänhet likartade motiveringar.

Jag vill erinra om att nuvarande regler för skatteutjämningen är provisoriska med sikte på en översyn i anslutning till att resultaten från den

 

261                              Kommittéer: Finansdepartementet   Fi:43

kommunalekonomiska utredningens arbete föreligger. Jag anser dock att en undersökning om möjligheterna att förbättra systemet bör komma till stånd redan nu och föreslår att sakkunniga tillkallas för en översyn av skatteutjämningssystemet. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i nära samarbete med kommunalekonomiska utredningen.

En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara att skatteutjämningssystemet fortfarande skall utgöra en viktig del av regionalpolitiken. En vägledande målsättning för samhällets välfärdspolitik är att denna skall omfatta alla medborgare i alla delar av landet. Verksamheten landstingskommuner och kommuner är av central betydelse för genomförandet av välfärdspolitiken.

Statens bidrag till kommunerna är ett viktigt medel för att ge dem tillfredsställande ekonomiska arbetsvillkor. För att åstadkomma en rimlig likställighet mellan kommunerna, trots de stora variationerna i skatte­underlag, är skatteutjämningsbidragen av särskild betydelse. Behovet och omfattningen av kommunal service inom skilda verksamhetsområden varierar emellertid från kommun till kommun, likaså kostnaderna för atl uppnå viss standard. Därför finns det idag, trots skatteutjämningsbidragen, skillnader i kommunernas servicenivå och skatteuttag. Skillnaderna kan vara stora även mellan kommuner inom en begränsad region. 1 den män skillnaderna återspeglar en självvald ambition inom kommunernas beslutande församlingar får man acceptera dem som ett resultat av den kommunala självbestämmanderätten. Det bör emellertid ankomma på de sakkunniga att överväga om man bör ta ytterligare steg för atl åstadkomma större likhet kommunerna emellan inom en region beträffande kommunernas förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika servicekrav. Detta kan bl. a. ske genom ett större hänsyntagande lill de faktorer, som leder till skillnader på utgiftssidan. Utgifterna för stora delar av den kommunala verksamheten påverkas av ålderssammansättningen. Kommuner med hög andel pensionärer har således stora kostnader för kommunala bostadstillägg och andra former av service åt äldre. Likaså har kommuner med stor andel barn och ungdom höga kostnader för barnomsorg och utbildning.

På kostnaderna inverkar även andra faktorer, som kommunerna själva i ingen eller ringa grad kan påverka — geografiskt läge, bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomststruktur m. fl. De sakkunniga bör undersöka möjligheterna att i skatteutjämningssystemet arbeta in någon eller några sädana objektivt mätbara faktorer, som ärav betydelse förden enskilda kommunens kostnadsnivå.

På grund av en framgångsrik lokaliserings- och regionalpolitik kan också grunderna för den tidigare fastställda regionala spännvidden mellan högsta och lägsta skattekraftsgaranti ha förändrats under senare år. De sakkunniga bör pröva denna fråga och föreslå den reformering av indelningen i skatteutjämningssammanhang som motiveras av utvecklingen.

I nuvarande system finns en särskild regel för avfolkningskommuner. Behov av särskilt stöd till sådana kommuner finns även i fortsättningen. De sakkunniga bör undesöka om speciellt stöd behövs även till snabbt växande kommuner och om bidragsregler härför kan byggas in i skatteut­jämningssystemet.

Den ordinarie bidragsgivningen bör även i fortsättningen kompletteras med extra skatteutjämningsbidrag till kommuner med behov av särskilt stöd. De sakkunniga bör undersöka om skäl inle föreligger att disponera en relativt större andel av de totala skatteutjämningsbidragen än f. n. för extra bidrag.

 

Fi:43   Skr 1975/76:103                                                        262

Samordningen mellan skatteutjämningsbidragen å ena sidan och de specieUa driftbidrag, som staten ger kommunerna för bedrivande av viss verksamhet, å andra sidan, måste uppmärksammas. Konstruktionen och omfattningen av de speciella driftbidragen kan påverka den vikt, som i skatleutjämningssystemet bör ges åt tidigare nämnda kostnadsfaklorer, exempelvis åldersstrukturen. De sakkunniga bör därför samarbeta med utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna, som enligt sina direktiv arbetar på ett nytt statsbidragssystem för grundskolan, och gymnasieskolan. Samarbete bör även etableras med socialutredningen (S 1969:29), som f. n. arbetar med en översyn av driftbidragen till primärkommunal socialvård. Den kommunalekonomiska utredningen har i SOU 1975:39 lämnat en redovisning över den statliga bidragsgivningen till kommunerna och därvid redogjort för omfattningen och konstruktionen av de skilda bidragen. Utredningens översyn av statsbidragssystemet fortsätter. Som jag tidigare har anfört bör ett nära samarbete med denna utredning bedrivas.

Riktpunkten för de sakkunniga bör vara att söka åstadkomma slörre individuell rättvisa kommunerna emellan utan alt systemet blir alltför detaljbelonat. Del är också av vikt — inte minst i planeringssammanhang — alt man både centralt och på kommunal nivå lätt kan beräkna hur bidraget påverkas av förändringar av de faktorer, varpå systemet är uppbyggt.

Utredningsarbetet bör omfatta bidragsgivningen till landstingskommuner och kommuner. Däremot bör det inte ankomma på de sakkunniga atl föreslå förändringar i de regler som gäller för skatteutjämningsbidrag lill de kyrkliga kommunenhelerna.

 

263                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U: 1

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 1,8,11,12,13,17,19,22,23,31,34,40,42 och 44

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fuUgjort egentligt utredningsuppdrag: 1,2,3, 5,12,15,18,20,34,45, 46,47,50,51,52,53,54,55 och 62

1. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E 1945:30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:

Ordförande: Woxén, Ragnar, professor em.

Ledamöter: Ahrbom, Nils O., f.d. professor

Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d. led. av riksdagen Borg, L. Göran, professor Smith, A. Åke, planeringsdirektör Österberg, David V., professor em.

Sekreterare: Norrman, Lars-Olof, avdelningsdirektör Arkitekt: Henriksson, Gunnar A., f.d. professor

Direktiven för kommittén, se 1945 års riksdagsberältelse I E 30 och I E 1947:21 saml instruktion den 20 juni 1946.

Kungl. Maj:t har den 3 september 1970 dels uppdragit ål kommittén att ulföra ny- och ombyggnad för sektion V vid högskolan, dels föreskrivit all kommitténs uppdrag skall upphöra sedan dess arbete med nämnda ny- och ombyggnad slutförts. På kommittén hittills ankommande lokalplanering samt planering och upphandling av inredning m. m. skall föras över till byggnadsstyrelsen i den ordning varom kommittén och styrelsen kommer överens.

Kommitténs uppdrag upphör med utgången av kalenderåret 1975.

 

U:2   Skr 1975/76:103                                                      264

2. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 juni 1964 för att utarbeta lokalprogram och ulruslningsprogram för universitet och högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):

Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna:

Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Beckman, Lars E. A., bitr. professor Hammar, Stig H., universitetsråd Hultin, S. Erland V., tekn. lic. (t.o.m. den 30 juni 1977) Konnander, Benkt A. V., överdirektör Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg, Dag L., professor

Philipson, Lars H. G., civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977) Törnquisl, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universilelsråd

Experter: Abel, Enno, professor Ällander, Claes C. G., professor Andersson, A. Owen, tekn. lic. Ärrhenius, N. Erik A., docent Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., byråchef

Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975) Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör Kjellén, Bengt I., civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Lindquist, B. Rune L., byråchef Lustig, Gunnar, intendent Mårtensson, Skotte, universitetslektor Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör Ottosson, N. Sigurd, förste forskningsingenjör Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975) Steenberg, Aage, förste instiumentmakare Waller, Tage E., veterinär Öbrink, Karl Johan, professor

Huvudsekreterare: Moll, Olof G., byråchef

 

265                         Kommittéer: Utbildiungsdepartementet   U:2

Bitr. sekreterare: Älbertsson, E. Birgitta, fil. kand.

Hallgren, Margaretha, fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1974) Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör Kjellén, Bengt 1." civilingenjör (t.o.m. den 30 juni 1975) Kugelberg, Otto, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1975) Norell, Thomas, fil. stud. (t.o.m. den 28 februari 1975) Nygren, Jan B., avdelningsdirektör Vallin, Karl Ivar, docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22 Stockholm, tel. växel 24 85 60

Direktiven för kommittéerna, se 1965 års riksdagsberältelse E 54.

Samarbetsnämnden har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:

Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Ledamöter: Eriksson, Gunnar S. I., förste fotograf (t.o.m. den 30 juni 1975) Hagquist, Curt E. 1., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Jalmsell, Rune, studerande (t.o.m. den 30 juni 1975) Ling, Lars, insliluiionstekniker (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof G., byråchef Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef Ödman, Mats O., fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977)

Kommittén har under tiden november  1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:

Ordförande: Hammar, Stig H., universitetsråd

Ledamöter: Broberg, K. Bertram, professor

Fagerholm, Per Anders L., fil. kand. (t.o.m. den 30 juni 1977) Hellgren, G. Bertil, maskinist (t.o.m. den 30 juni 1977) Juthagen, Leif R., byggnadsråd

 

U:2   Skr 1975/76:103                                                          266

Lindquist, B. Rune L., byråchef

MoU, Olof G., byråchef

Rydén, Jan E., avdelningschef

Thulin, C. Nils-Åke, fU. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977)

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:

Ordförande: Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Ledamöter: Haglind, Per, med. kand. (t.o.m. den 30 juni 1975) Henriksson, J. Lars G., fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977) Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef

Rydin, Roland Y., fU. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Thun, K. Ragnar, byråchef Wemminger, Lars V., förste forskningsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1975)

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 håUit sex sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:

Ordförande: Norberg, Dag L., professor

Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor

Eklund, K. Ronnie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977) Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 15 januari 1974) Moll, Olof G., byråchef

Persson, Ann, teknolog (t.o.m. den 30 juni 1975) Rasmuson, Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.

 

267                          Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:3

LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå:

Ordförande: Beckman, Lars E. A., bitr. professor

Ledamöter: Fors, Sixten R., byråchef (t.o.m. den 28 februari 1975) Lindquis , B. Rune L., byråchef (fr.o.m. den I mars 1975) Lögdahl, Kent, fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1977) Moll, Olof G., byråchef

Nordlander, N. Arne, universitetslektor (t.o.m. den 30 juni 1977) Rosén, Nils-Arne, arkitekt (fr.o.m. den 15 januari 1974) Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november  1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:

Ordförande: Almefelt, Paul V., byråchef

Ledamöter: Bondeson, Lennart, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Gustavson, Göran E., pol. mag. (t.o.m. den 30 juni 1975) Lindell, Mals G., avdelningsdirektör Lindquist, B. Rune L., byråchef MoU, Olof G., byråchef

Olsson, Björn E., förste driftingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977) Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november  1974 - oktober  1975 hållit tre sammanträden.

LUP-nämndens och LUP-kommiltéernas arbete beräknas pågå under hela år 1976.

3. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) (MUS 65)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheien med riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och den 30 mars 1%7):

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

 

U:3   Skr 1975/76:103                                                          268

Ledamöter: Biörnslad, Margareta, överantikvarie Hubendick, Bengt L., museichef

Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör (t.o.m. den 15 aprU 1975) Lagercrantz, Bo U., fil. lic. Meyerson, K. Åke W., överintendent Noreen, Sven E., landsantikvarie Ullberger, Kurt, konstnär Weslin, Gunnar A. E., chef för Riksutställningar

Expert: Sandesledt, Birger, byrådirektör

Huvudsekreterare: Meyerson, K. Åke W., överintendent

Bitr. sekreterare: Hjorth, Jan L. S., byrådirektör Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie (t.o.m. den 31 januari 1975)

Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16 (Meyerson), Riksutställningar, Sandhamnsgalan 63, 115 28 Stockholm, tel. växel 63 51 80 (Hjorth)

Direktiven för de sakkunniga, se 1%6 års riksdagsberätlelse E 52. Tilläggsdirektiv, se 1968 års riksdagsberätlelse U 30.

De sakkunniga har den 25 mars 1975 avgett slutbetänkandet (Ds U 1975:2) Kulturhistoriskt museum för södra Sverige. Förslag om en gemensam organisation för Kulturhistoriska museet i Lund och Lunds universitets historiska museum.

Utredningsuppdraget är diirmed slutfört. De sakkunniga kvarstår emellertid ills vidare som styrelse för försöksverksamheten med Riksutställningar.

4. Dataarkiverlngskommittén (U 1968:48)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1967 för att utreda arkivfrågor för den moderna informationsbehandlingens databärare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):

Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie

Ledamöter: Berglund, K. Gustaf, driftschef Frank, S. Torsten, organisationsdirektör Holmberg, Erik G., hovrättslagman

 

269                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:5

Experter: Ahl, Gunnar A., avdelningsdirektör

Cnallingius, Claes M., arkivchef (t.o.m. den 12 december 1974) Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie Grage, Elsa-Britta, fil. lic. Körner, Sten G., landsarkivarie Lagerqvist, Åke, byrådirektör Sand, Hans, arkivarie (fr.o.m. den I december 1975) Slenefeldt, Ulf J., hovrättsassessor (t.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Haverling, Sven G. I., förste arkivarie

Bitr. sekreterare: Brunnberg, R. K. Charlotte, departementssekreterare

Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13-17, 10026 Stockholm, tel. 54 02 00

Direktiven för uiredningen, se 1968 års riksdagsberältelse U 42. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse U 9.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanlagt sju sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper för frågorna om arkivering av mikrofilm och av magnetband.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

5. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni l%7 med uppgifl alt förhandla om en avtalsreglering av de upphovrällsliga frågorna på undervisningsområdet:

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor

Experter: Ählslröm, Bengt, avdelningsdirektör Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1974) Landström, Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

 

U:5   Skr 1975/76:103                                                      270

Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare

Lokal: Högsta domstolen. Riddarhustorget 8, Box 2066, 11128 Stockholm, tel. 23 67 20 (ordföranden)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunniga har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.

De sakkunniga har i december 1974 avgett ell förslag till avtal om grafiskt och fotografiskt mångfaldigande inom vissa högre utbildningsanstalter. Avsikten är all därefier undersöka möjligheten av etl avtal om bandinspelning av skyddade verk inom skolväsendet.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1976.

6. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 1 september l%7 för utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1%7):

Ordförande: Lindblom, Paul, direktör

Ledamöter: Äcking, Carl-Axel, professor Bergman, Hans R., designer Brunnberg, Hans A., professor Larsson, Mårten J., arkitekt SAR Linde, Ulf H., professor Meyerson, K. Åke W., överinlendent Nemes, Endre, professor Persson, Sigurd F., ädelsmed von Schanlz, K. Philip G., professor

Experter: Bohman, Jan A., grafiker Hallström, Björn H., fil. lic. Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf Wahrby, Hans O., fortbildningsledare

Sekreterare: Johansson, Nils J. O., byrådirektör

 

271                          Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:7

Bitr. sekreterare: Erikson, M. Birgitta, kansUsekrelerare (t.o.m. den 30 juni 1975) Jansson, Björn S., byrådirektör

Lokal: Mäster Samuelsgatan 42. Postadress: Statens kulturråd. Fack, 103 40 Stockholm 40, tel. 24 72 60 (sekreteraren)

Direktiv, se 1%8 års riksdagsberätlelse U 52. Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberältelse U 41.

De sakkunniga beräkas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

7.1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

TillkaUade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1%8 för all inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter: Andrén, Äke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvist, Britt G., författare

Experter: Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den I januari 1975) Andersson, Torsten N., prost Böhlin, Folke, docent Eckerdal, Lars H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor

Guslafsson, Berndt G. E., direktor (t.o.m. den 20 september 1975) Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare Holte, K. Ragnar, professor Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor Nilsson, Torsten, musikdirektör Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde

Sekreterare: Ahrén, Per-Olov A., domprost (t.o.m. den 31 december 1974) Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

 

U:7   Skr 1975/76:103                                                          272

Bitr. sekreterare: AIdén, Lars O. T., pastoralsadjunkt Eckerdal, Lars H., docent (t.o.m. den 31 december 1974)

Lokal: Lanlmannavägen 1, 222 38 Lund, tel. 046/13 82 94

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.

Kommittén har den 28 januari 1975 avgett betänkandet (SOU 1974:98) Svenska kyrkans gudstjänst. Huvudgudstjänster och övriga gudstjänster. Band 3. Gudstjänslmusik II.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

8. Kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna (SVUX)

TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för atl utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1968 och den 25 mars 1972):

Ordförande: Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Johnny, kansliråd (fr.o.m. den 7 november 1974) Dahlgren, Margareta B., direktör Holmgren, Herman, studierektor

Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1974) Karlson, Tore E., ombudsman Källstad, Thorvald E., rektor, f.d. led. av riksdagen Söder, Karin A-M., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Wallmark, Nils S. B., adjunkt (fr.o.m. den 7 december 1974)

Experter: Engberg, Peter O., sekreterare Hellström, E. Emil, undervisningsråd

Jacobson, Bengt, undervisnmgsråd (fr.o.m. den 22 april 1975) Jakobsson, Kent O., studieombudsman Johansson, Kjell V., rektor Olsson, H. S. Artur, skolråd

Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sjöqvist, Eric G., rektor

Sekreterare: Sjöqvist, Eric G., rektor (t.o.m. den 30 juni 1975)

 

273                         Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:9

Bitr. sekreterare: Berg, Fred, ämneslärare (fr.om. den I februari t.o.m. den 30 juni 1975) Lindroth, Annica M., fil. kand.

Stagh, Marina L., pol. mag. (t.o.m. den 31 december 1974) Sundström, Björn G., utredningssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1975)

■Direktiven   för   kommittén,   se   1969   års   riksdagsberätlelse   U   51. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberätlelse U 17.

Kommittén har under liden november 1974 - september 1975 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 24 september 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:59) Utbildning för vuxna.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1%9 för alt planera och samordna m. m. restaurangverksamheten vid universiteten och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och den 29 juli 1972):

Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1975) Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef (t.o.m. den 14 september 1975)

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Brundell, Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., organisationsdirektör Fors, Sixten R., byråchef Hagbergh, Göran G. E., kanslichef Julhagen, Leif R., avdelningsdirektör Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Philipson, Lars H. G., civilingenjör

Experter: Johansson, Sjunne, ombudsman Moberg, Kaj, l:e stadsveterinär Söfelde, Karin, socialinspektör

Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Magnusson, Leif, divisionschef (t.o.m. den 30 september 1975)

18   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:9   Skr 1975/76:103                                                          274

Bitr. sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1975) Olsson, Hans B., pol. mag. Pavliska, Petr, civilingenjör Ryberg, Marianne G., byggnadsingenjör

Lokal: Gölabergsgatan9,2 tr., 411 34Göteborg. Postadress: Box530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031 /17 99 50

Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt fortlöpande hafl överläggningar och samråd med olika myndigheler, organisationer, driflbolag (motsvarande) och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas under 1976 avge förslag till framlida drif tf ormer och huvudmannaskap för restauranger och kafféer vid, universitet och högskolor.

Kommitténs arbete med ulbyggnadsplanering, funktions- och lokalprogram, utrustningsprogram, medverkan vid projektering, prioritering av byggobjekt, driftfrågor m. m. enligl 1969 års direktiv beräknas pågå under hela år 1976.

Kommitténs arbetsuppgifter inom ramen för en provisorisk handläggningsordning i anslutning till subvenlioneringen av universilelsreslauranger beräknas också pågå under hela år 1976.

10.1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1%9 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av etl tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexler och psalmmelodier, alt prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits:

Ordförande: Björkman, Ulf L., kontraktsprost

Ledamöter: Belfrage, H. Esbjörn G., docent Frostenson, Anders, f.d. kyrkoherde -Göransson, Harald O., musikdirektör Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare

Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare Erneholm, Berndt I., expeditionschef

 

275                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:ll

Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör Hallin, L. Bertil, musikdirektör Harlman, C. Olov, teol. dr Löfström, U. Inge, kontraktsprost Sörenson, Torslen N., tonsättare

Sekreterare: Erneholm, Berndt I., expeditionschef

Bitr. sekreterare: Bexell, Göran, teol. dr Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 10 19 46, 763 34 80 (Erneholm)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 27 februari 1975 avgelt betänkandena (SOU 1975:2) Psalmer och visor. Tillägg lill Den svenska psalmboken Del 1:1, (SOU 1975:3) Psalmer och visor. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1:2 samt (SOU 1975:4) Psalmer och visor. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1:3.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

11. Sakkunnig (U 1970:54) för utredning av förfarandet vid professorstillsättning m.m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12 december 1969 för atl utreda frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor eller bitr. professor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1970):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Experter: Ährland, Sten, bitr. professor Henriksson, Christer, jur. kand. Marcusson, Sten G., sekreterare Nilsson, Lars G., ombudsman Nöleberg, Rolf M., hovrättsassessor Orava, Olavi A. (Olle), byråchef Ringborg, S. Erland, kansliråd Rudhe, Rolf S., byråchef

 

U: 11    Skr 1975/76:103                                                      276

Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor

Sekreterare: Svensson, Roger G. 1., förste byråsekreterare

Direktiven för den sakkunnige, se 1971 års riksdagsberätlelse U 41.

Den sakkunnige har den 17 april 1975 överlämnat en skrivelse jämte bilagor rörande förfarandet vid tillsättning av tjänster moisvarande professor och biträdande professor vid de statliga forskningsråden och vid andra myndigheler där sådana tjänster i huvudsak tillsätts efler samma regler som vid universiteten.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Särskilt uppdrag (U 1970:55) åt förutvarande statsministern Tage Erlander

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 december 1969 uppdrogs ål förutvarande slalsministern Tage Erlander att för forskningsändamål sammanställa uppgifter och sammanföra handlingar från sin verksamhet som statsminister:

Erlander, Tage F., förutvarande statsminister, f.d. led. av riksdagen

Uppdraget är slutfört.

13. Kommittén (U 1970:56) Iför försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för försöksverksamhet med vuxenutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1970):

Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen

Ledamöter: Brandgård, Evert, ulbildningsinlendent Dahlgren, Margareta B., direktör Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare Johansson, Inge K., studierektor Persson, Henry A., ombudsman Sanell, Åke P., avdelningschef Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

 

277                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:14

Experter: Danvind, Eva-Maria, utbildningsassistent Johansson, Solveig B., forskningsassistent Svanfeldt, Göran H., statistikchef

Sekreterare: Engberg, Peter O., sekreterare

Bitr. sekreterare: Ärenbro, Ewa M., fil. kand. (t.o.m. den 31 augusii 1975) Liljeqvist, Siw E., fil. kand.

Direktiv för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 43.

Kommittén har under tiden november 1974 - september 1975 hållit fyra sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden ägt rum med en särskild utvärderingsgrupp.

Kommitténs försöksverksamhet har avvecklats i och med utgången av budgetåret 1974/75.

Kommittén har den 4 september 1975 avgelt sin slutrapport (Ds U 1975:10) Uppsökande verksamhet.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 april 1970 för atl ulföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre musikutbildningen:

Ordförande: Tapper, Karl-Herman, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Ledamöter: Andersson, Sigfrid A., sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Dormnique, Carl-Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Hansson, J. Bertil, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Irving, Dorothy, konsertsångerska (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Karlsson, Fritz W. I., sludieombudsman(fr.o.m. den I oktober 1974)

Experter: Abenius, C. S. Folke, teaterchef

Ahlqvist, Barbro S. M., studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Älldahl, Per Gunnar, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Andersson, Bernt, musiker (fr.o.m. den 1 maj 1975) Andersson, Sam, musikintendenl Annmo, Erland, rektor (fr.o.m. den I maj 1975)

 

U: 14   Skr 1975/76:103                                                       278

Arnér, E. Ä. Gotthard, kyrkomusiker

Assarson, Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Bark, Jan, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Bell, Daniel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Bengtsson, L. Ingmar O., professor

Bengtsson, Per, förste byråsekrelerare

Bergendal, Göran, l:e producent (fr.o.m. den I december 1974)

Bergendahl, Ingela, pianopedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den I maj 1975)

Bergström, Änders, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Bertolotlo, Italo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Bladh, Slephan, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)

Böhlin, Folke, docent (fr.o.m. den 19 december 1974)

Bondeman, Anders, kyrkomusiker

Brodin, Lena, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Bucht, Gunnar H., universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1974)

Burman, Eskil, rektor

Bäverbäck, Mette, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975)

Cederberg, Ingvar, musikchef (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Colldén, Anders, musiksluderande (fr.o.m. den I maj 1975)

Deak, Csaba, tonsättare

Dominique, Kåge, pianopedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni

1975)

Diiring, Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Ek, Lars, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Eklund, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Engdahl-Tegeslam, Eva, musiklärare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Engström, Bengt-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Erdmann, Bengt, fil. mag.

Ericson, Eric, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Eriksson, Birger, musiklärare (fr.o.m. den I maj 1975)

Eriksson, Gunnar, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör

Eriksson, B. Sune, direktör

Falk, Johan, violinpedagog (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Faxén, Nils-Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Ferneborg, Slieg, skolkonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Fjellstedt, Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Fulep, Tibor, violinpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Gabrielsson, H. Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Genetay, Claude M., violincellist

Granmar, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Gunér, Otto, utbildningsledare (fr.o.m. den 3 februari 1975)

Göransson, Harald O., musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

 

279                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U: 14

Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Hallhagen, Gunnar, professor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Hedvall, Lennart, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Hjorth, Ole, kammarmusiker (fr.o.m. den I maj 1975)

Holecek, Josef, gitarrpedagog

Håkansson, Greta, danspedagog

Ingelf, Sten, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Irwing, Dorothy, konsertsångerska

Jansson, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Jespersson, Knut, regionmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Johansson, Hans, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni

1975)

Johnsson, Per-Olof, gitarrpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Karlsson, Fritz W. I., studieombudsman

Kaufelt, Eje, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Landfors, Curt, byrådirektör

Larsson, Carl Rune, direclor musices (fr.o.m. den I december 1974)

Larsson, Eva-Katharina, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Larsson, Felix, studieombudsman (fr.o.m. den I februari 1975)

Leander, Sven, assessor

Liljeholm, Thomas, regionmusiker (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lindblad, Rune, tonsättare

Lindborg, Per, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Linden, IngaliU, sångpedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Lindgren, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lindgren, Kerstin, rylmikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindgren, Kurt, musiker

Lindholm, Inge, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Ling, Jan H., docent

Lundgren, StigH. E., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lundin, Morgan, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lundqvist, Gun, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Löfcranlz, Vigo, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1975)

Malm, Krister, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1975)

af Malmborg, Lars, kapeUmäslare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Milchell, Red, musiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Moll, Olof G., byråchef

Morberg, Gösta, musiker (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Mårtensson, Torgerd, musikstuderande (fr.o.m. den I juni 1975)

Nerelius, Hans, skoldirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Nilsson, Anita, musikpedagog (fr.o.m. den I maj 1975)

Nilsson, Gösta, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Nilsson, Kaj Åke, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) (fr.o.m. den

1 september 1975)

 

U: 14   Skr 1975/76:103                                                       280

Nilsson, Olle, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Nilsson, Reinhold, folkskollärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nordgren, Bo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nordlander, Ralf, fortbildningskonsulenl (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nordström, Sixten, musikkonsulent

Oberg, Donald, lektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Ohlin, Gösta, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Olofsson, K. Oscar, skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Olsson, Bengt, ämneslärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Pahnqvist, Gunno, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Persson, Einar, musikdirektör

Persson, Elisabeth, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Pettersson, Claes-Merithz, klarineltpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Rabe, Folke, artistchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Ramsby, Waller, musiklärare (fr.o.m. den I oktober 1975)

Rehnborg, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Riedel, Georg M. L., musiker

Ringmar, R. Torgil, avdelningschef

Rosell, Lars-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Rudin, Hans-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Samuelsson, Hans, assistent (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1974)

Schele, Märta, musikdirektör

Scherwin, Olle, musikdirektör

SeUergren, Lars, konsertpianisl (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Sernklef, Harry T. W., intendent (fr.o.m. den 1 april 1974)

Sjögren, Björn, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sjöholm, Monika, artist (fr.o.m. den I maj 1975)

Sjöqvist, Gunnar A. H., rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Sjöqvist, Gustaf, musikdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Sjöström, N. Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Spångberg, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Strandberg, Göran, rektor (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Strandsjö, Göte, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sundberg, Johan, docent (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Svegelius, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni

1975)

Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den I maj 1975)

Söderholm, Waldemar, professor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni

1975)

Tagg, Philip, fil. mag.

Teveborg, Lennart, skolråd

Thover, Berit, pianopedagog (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Thunander, Karl Axel, musikdireklör.(fr.o.m. den 1 december 1974)

Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog

 

281                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:15

Thyresson, Maria, musiksluderande (fr.o.m. den I februari 1975)

Uggla, Madeleiiie, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Wargert, Sigurd, studierektor (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Warmboe, Thorleif, förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Wedar, Folke, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni 1975)

Werner, Odd, avdelningsdirektör

Wessman, Sven A., kantor

Weslin, Lars, redaktör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Wiggen, Knut, tonsättare

Wistrand, Carl, musikintendenl (fr.o.m. den I maj 1975)

Wahlberg, Rune, musikdirektör (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 6 juni

1975)

Åberg, Lennart, musiker (fr.o.m. den 1 december 1974)

Åstrand, Hans, akademisekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Halling, Nils-Olov, utbildningsledare

Bitr. sekreterare: Ozolins, Berit, fil. kand.

Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/139924 (Halling), 031/139925 (Ozolins), 031/1399 26 (Per Bengtsson), 031/1399 38 (kansU och ordföranden)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberätlelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 22.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

15. Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 24 april 1970 med uppgifl atl under universitelskanslersämbelet planera för högre teknisk utbildning och forskning, som avses komma lill slånd med anledning av riksdagens beslut över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för högskolan i Luleå saml som lokal- och utruslningsprogramkommitté för Luleå:

 

U: 15   Skr 1975/76:103                                                       282

Ordförande: Edström, John Olof, disponent

Ledamöter: Björling, K. Gotthard E., professor (t.o.m. den 5 november 1975) Fors, Sixten R., byråchef Hedberg, E. Torbjörn, universitetslektor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Henningsson, Lars-Åke, teknolog

Lassinantli, I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen

Lundberg, Bengt Å., bitr. professor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Malmgren, Nils, kommunalråd

MoU, Olof G., byråchef

Nordström, Lars, professor

Paul, Karl-Gustav, professor

Poppius, Hans D., byråchef (t.o.m. den 5 november 1975)

Pusch, Roland, professor (fr.o.m. den 6 november 1975)

Rosén, Nils-Arne, arkitekt

Wellenius, Lennart, direktör (t.o.m. den 5 november 1975)

Östiund, Zolo, kanslichef

Experter: Andersson, Rune, civUingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1974) Bylund, B. Erik M., professor Enquist, Daniel N., förvaltningschef Holm, J. Lennart, generaldirektör

Johansson, Karl-Åke, teknolog (fr.o.m. den 13 mars 1974) Larsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör Pettersson, N. Ove, professor Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare Tennberg, Klas, byrådirektör

Sekreterare: Enquist, Daniel N., förvaltningschef (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Lokal: Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, tel. 0920/680 00 Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.

Kommittén bar under liden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med arbetsgrupper, expertgrupper m.m.

Kommittén har den 28 februari 1975 avgetl delbetänkandel Samhällsbyggnadsteknik i Luleå.

Kommittén       har       dessutom     avgetl      skrivelse      lill

 

283                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U: 16

universitelskanslersämbelet den 21 maj 1975 med förslag om inrättande av interimsslyrelse för högskolan i Luleå.

Utredningsuppdraget    är   slutfört   men   kommittén   kvarstår   som ledningsorgan för högskolan i Luleå till dess regeringen förordnar annat.

16. Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för alt utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans arbetsmiljö (se Posl-och Inrikes tidn. den 15 juli 1970):

Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör

Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, f.d. led. av riksdagen Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.

Experter: Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist Andersson, Bengt Hj., skolinspektör Anveden, Per Olov, förbundsordförande Axelsson, Alf W., rektor Bergman, Folke, skoldirektör

Bergqvist, Bertil, skolinspektör (fr.o.m. den 23 december 1974) Björk, John G. T., skoldirektör Dahlquisl, Lars, studierektor Danemar, Anton, rektor Du Rietz, Lars B. Hj., rektor

Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (t.o.m. den 31 januari 1975) Edmark, Birger, rektor Elam, Lars, skolinspektör Ehrenfreid, Monica, barnavårdslärare Ericsson, Tord, rektor Fredin, Curt, folkbildningskonsulent Fredriksson, Ella, rektor Gillslröm, Åke K., rektor Granlund, Börje, studerande Grunewald, Karl R., förbundsordförande Gustafson, K. G. Jan, lektor

 

U: 16   Skr 1975/76:103                                                       284

Haga, Ingegerd, ombudsman

Hallberg, Lars, sekreterare

Hansson, Bengt, skolkonsulenl

Hansson, NUs H., rektor

Hasselquist, Ulla, skolkurator

Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd

Hildeberg, Lars, förbundssekreterare

HäUnen, Erkki I., rektor

Jansson, I. A. Gunnar, adjunkt

Javelte, Bo, ombudsman

Johannesson, Ingvar, professor

Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i D-län

Johansson, Lillemor, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 januari 1974)

Jonsson, Lars-Eric, rektor

Jönsson, Claes-Göran, speciallärare

Keil, Hans, studerande

KjeUgren, Kjell, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 23 december 1974)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och skola

Könberg, Björn, rektor (fr.o.m. den 23 december 1974)

Lindgren, Göte, sekreterare

Lindkvist, Gunnar, folkskollärare

Lundberg, Arne, rektor

Löfqvist, Gert E., lektor

Mattson, Ingemar, rektor

Maltsson, Marly, fritidspedagog

Norberg, Randolph, rektor (fr.o.m. den 23 december 1974)

Nordin, Inga L., seminarielärare

Näslund, Stig, studierektor

Olsson, Elisabeth, småskollärare

Paulsson, Solveig, rektor

Philipson, Leif, avdelningsdirektör

Rönnelid, Kjell, adjunkt

Selinder, Inge, fil. kand.

Silenstam, Erik, bibUotekarie

Sjögren, Kerstin, bibliotekarie

Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor

Slangvik, Gunnar, universitetslektor

Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör

Sundberg, Kjell, byrådirektör

Svensson, Ella, lektor

Törnblom, Sten, ombudsman

Törnslröm, Kjell, studierektor

 

285                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:17

Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Waltersson, Bert, sekreterare

Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör

Wiking, Barbro, avdelningsdirektör

Zetterlund, Sven, skoldirektör

Östlund, Harry, bitr. skoldirektör

Sekreterare: Johansson, Sven-Åke S., rektor (t.o.m. den 15 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Knocke, Wuokko, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 30 juni 1975)

Lokal: Skeppargaian 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 34 (sekretariat)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberältelse U 49.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

17. Sameutredningen (U 1970:68)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:is bemyndigande den 11 december 1970 för atl utreda frågan om åtgärder till slöd för samernas språk och kultur m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1971):

Ordförande: Elfving, O. Gösta C, f.d. landshövding

Ledamöter: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor Rönslröm, B. Thomas, departementssekreterare Thomasson, Lars M., förste rektor Utsi, Lars, renägare

Experter: Eek, Hilding, professor (fr.o.m. den 18 januari 1974) Henrysson, Sten, professor Johansson, Henning, forskningsassistent Ruong, Israel, professor (fr.o.m. den 18 januari 1974)

Sekreterare: Israelsson, Ragnar, f.d. undervisningsråd

Bitr. sekreterare: Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare

 

U:17   Skr 1975/76:103                                                        286

Direktiven för uiredningen se 1972 års riksdagsberältelse U 49.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigbeter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Uiredningen har i december 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:99 och 100) Samerna i Sverige. Slöd åt språk och kultur.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Uppsala domkyrkas resltaureringskommitté (U 1971:09)

TiUkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971 med uppgifl alt dels leda arbetena med Uppsala domkyrkas inre restaurering, dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna koslnaderna för sådana åtgärder som krävs för atl de provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudingång skall kunna slopas:

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Bohrn, Erik A., avdelningsdirektör Hovsladius, O. Sigvard., disponent Nilsson, S. Clarence, domprost

Expert: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör

Sekreterare: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör (fr.o.m. den I juli 1974) Arkitekt: Porne, G. Åke, arkitekt

Lokal: Odinslund 3, 752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04, 018/12 04 60 (ordföranden), 08/20 54 00 (sekreteraren), 08/20 00 88 (Porne)

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 55.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit nio sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

287                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:20

19. Sakkunnig (U 1971:11) för att utarbeta förslag till restaurering av Vadstena klosterkyrka

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 december 1971 för att utarbeta förslag lill restaurering av Vadstena klosterkyrka:

Sakkunnig: Ahrbom, Nils O., f.d. professor

Experter: AUander, Claes C. G., professor Anderson, Iwar, f.d. antikvarie Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Holmström, Ingmar, ingenjör

Sekreterare: Kask, Hando, arkitekt

Direktiven för den sakkunnige, se 1973 års riksdagsberättelse U 46.

Den sakkunnige har den 18 april 1975 avgetl belänkandet (Ds U 1975:6) Förslag lUl restaurering av Vadslena klosterkyrka. Uppdraget är därmed slutfört.

20. Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

TiUkaUade erUigl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1971 för att utreda den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):

Ordförande: Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1975) Hammar, Carl-Filip, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975)

Ledamöter: Äg, Lars E., generaldirektör Marcus, Lars E. P., direktör Persledt, Ulf E., fortbildningsledare

Experter: Böhlin, Elsa, sekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Eliasson, H. Torsten Y., lektor Flinck, N. Rune I., universitetslektor Fornsledt, Ulf H., departementssekreterare Hammar, Carl-Filip, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 mars 1975) Hammarberg, Peter, studierektor

 

U:20   Skr 1975/76:103                                                        288

Hoffman, Margit, redaktör

Hultqvist, Tore, ombudsman

Johansson, K. Inge, förbundsordförande

Larsson, Gösta H. F., sekreterare

Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör

Lindal, Kurt G., intendent

Lindblom, Carin, rektor

Lundgren, Rolf A., programdirektör

Lundgren, Stig H. E., direktör

Olsson, H. S. Artur, skolråd

Persson, Henry A., ombudsman

Rosengren, Bodil, sekreterare

Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen

Sundqvisl, Allan, bitr. studiereklor

Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör

Vestiund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

Warby, ElsaM., skolkonsulenl

Åkerblom, Dick M., adjunkt

Österberg, Olle, lektor

Sekreterare: Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare

Lokal: TRU-kommittén, Stockholms vägen 30, 182 74 Stocksund, tel. växel 08/85 04 20

Uiredningen har den 27 maj 1975 avgetl belänkandet (SOU 1975:28) Program för ljud och bild i utbildningen, den 15 augusti 1975 betänkandet (Ds U 1975:8) Kabelvision Kiruna - försök med en ny kanal samt den 24 september 1975 betänkandet (SOU 1975:72) Distansundervisning. Lägesbeskrivning saml organisatoriska alternativ för högskolan.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden. Härjämte har litredningens olika expert- och arbetsgrupper hållit 39 sammanträden.

Utredningen ansvarar för verksamheten vid produktionsenheten i Stocksund. Regeringen har den 26 juni 1975 fastställt produktionsplanen för budgetåret 1975/76.

Uppdraget är slutfört men utredningen fortsäller tills vidare sitt arbete som styrelse för produktionsenheten.

21. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 april 1972 för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972):

 

289                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:21

Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler

Ledamöter:

Ekelund, Ulla G., tiUsynslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Gustafsson, Bengt E., professor

Gustafsson, Lars 1., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

maj 1975)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Jordan, Kerstin R., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor

Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1975)

Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen

Segerstedt, Torgny, professor, rektor

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör (fr.o.m. den 17 maj 1974 t.o.m. den 29 april 1975)

Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 29 april 1975)

Sekreterare: Landberg, Hans W., docent

Bitr. sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 18 95 (sekreteraren), 763 18 96 (bitt. sekreteraren), 763 18 97 (kansli)

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberältelse U 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 32 samt (anförande av statsrådet Zachrisson till protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 1975):

Med Slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 tillkallade dåvarande slalsrådel Moberg sakkunniga för utredning rörande forsk­ningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (forskningsrådsutredningen, U 1972:02). Enligl sina direktiv skall de sakkunniga se över bl. a. forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning. Med slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1974 har jag uppdragit ål forskningsrådsulredningen all i samband med sina överväganden även behandla bl. a. frågan om planering, prioritering och medelstilldelning avseende framtidsmotiverad grundforskning.

Under år 1974 aktualiserades en rad forskningsfrågor i riksdagen. Förslag lades sålunda fram bl. a. om den långsikliga forskningsplaneringen, organisation m. m. av framtidsforskning resp. teknikvärdering, forskningsinformation lill riksdagen saml ekonomiskt slöd tiU forskning för

19   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:21    Skr 1975/76:103                                                       290

löntagarorganisationer. Förslagen hade förts fram dels av riksdagens revisorer, dels i flera motioner (1974:169, 235, 297, 1055, 1372, 1374 och 1485).

Utbildningsutskottet (UbU 1974:37) framhöll med anledning härav atl revisorernas synpunkler i fråga om en mera aktiv och långsiktig planering av de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete samt förslagel i motionen 1974:1372 om elt forskningspolitiskt handlingsprogram borde bli föremål för en samlad bedömriing i forskningsrådsutredningen eller i annan ordning. Vid denna bedömning borde också prövas revisorernas förslag om atl regeringen årligen till rik:sdagen skall avge särskild berättelse över utvecklingen på forskningsområdet. Utskottet fann vidare vissa skäl tala för att även frågan om framtidsstudier — inklusive teknikvärdering — innefattas i samma utredningsarbete.

Utskottet förutsatte att forskningsrådsutredningens parlamentariska inslag skulle vidgas om uppdraget lämnades lill denna utredning och alt arbetet även i annat fall skulle komma atl ske under medverkan av parlamentariker. Enligl utskottet borde också frågan om ekonomiskt slöd till löntagarorganisationerna för forskningsuppdrag ingå i utredningsuppdraget.

Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utbildningsutskottet hade anförl. Riksdagen beslutade i enlighet med hemstäUan (rskr 1974:337).

Stora belopp satsas ärligen på forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige. Innevarande budgetår kan storleken av de medel som för delta ändamål anvisas över statsbudgeten beräknas uppgå lill ca 2,3 miljarder kr. Det är självfallet angelägel alt forskningsresurserna utnyttjas så effektivt som möjligt och atl information om forskningsresultat så snabbi som möjligl sprids till aUmänheten och liU myndigheler m. f I. som är verksamma inom olika samhällssektorer. För alt så skall kunna ske krävs all de statiiga insatserna inom forskningsområdet planeras och organiseras på etl ändamålsenligt sätt. Flera statliga utredningar arbetar f. n. med frågor som ytterst gäller möjligheterna aitt förbättra planering och organisation av forskningsresurserna. Bl. a. forskningsrådsutredningen, STU-ulredningen (I 1974:06) och forskarulbildningsutredningen (U 1974:06) arbetar med dessa frågor. De frågor angående bl. a. den långsiktiga forskningsplaneringen som enligt riksdagen bör prövas närmare har anknytning bl. a. till det arbete som bedrivs av dessa utredningar. Frågorna torde liU största delen höra samman med forskningsrådsulredningens uppgifter. Forskningsrådsulredningen bör därför få i uppdrag all pröva nämnda frågor. Delta innebär enligl min mening inle någon inskränkning i de övriga ifrågavarande utredningarnas uppdrag.

Forskningsrådsutredningen bör således undersöka och bedöma förutsällningarna för en långsiktig forskningsplanering.

I tilläggsdirektiv den 7 juni 1974 har forskningsrådsulredningen, som jag redovisat inledningsvis, fått i uppdrag alt vid sina överväganden även behandla bl. a. frågor om planering, prioritering och medelstilldelning avseende framtidsmotiverad grundforskning. Forskningsrådsutredningen bör i samband härmed även kunna överväga frågor rörande organisatorisk form för framtidsstudier sarnt frågor rörande s. k. teknikvärdering. Utredningen bör härvid särskilt belysa forskningsrådsorganisationens roll i dessa sammanhang.

Enligt sina direktiv skall forskningsrådsulredningen behandla vissa frågor rörande  information om forskning.  I sill forlsalla arbete bör

 

291                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:22

uiredningen även behandla frågor rörande riksdagsledamöternas behov av information i forskningsfrågor.

Vidare bör uiredningen behandla löntagarorganisationernas möjligheter all initiera forskning.

Forskningsrådsutredningen bör samråda med STU-ulredningen och forskarulbildningsutredningen i frågor som har anknytning till dessa utredningars uppdrag och — i frågor om information om forskning — med riksdagens informationsulredning.

Uiredningen har den 29 april 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:26) Forskningsråd.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

22. Studiereseutredningen (U 1972:03)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1972 för all utreda vissa frågor rörande svensk skolungdoms internationella kontakter m. m.:

Utredningsman: Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Experter: Åhlén, Sune, ombudsman Ganneby, George L. V., informationschef Göthberg, Bo, folkhögskoleinspektör Holmberg, Gunnar, skolkonsulenl Johansson, Sven G., skolkonsulenl Löwdin, Inga, skolkonsulenl Malmberg, Rolf, skolkonsulenl Salin, Sven, skolkonsulenl Westerlund, Uno, ombudsman

Sekreterare: Näslund, NUs-Eric, socionom

Bitr. sekreterare: Thomasson, Björn E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni 1974)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse U 52..

Utredningsmannen har under tiden november 1974 - september 1975 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

 

U:22   Skr 1975/76:103                                                        292

Utredningen har den 4 septeber 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:64) Språkresor.

Uppdraget är därmed slutfört.

23. Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)

Tillkallad enligt Kungl.Maj:ls bemyndigande den 8 september 1972föralt utreda studerandehälsovården:

Utredningsman: Wennström, K. Gunnar, avdelningschef

Experter: Backström, Esbjörn, sludenlläkare Bengtsson, Sven, byråchef Björklund, Rolf, sekreterare Jonsson, Benny, byrådirektör Magnusson, Bertil, jur. stud. Norlén, Sverker, kanslichel!

Sekreterare: Wilow, Kay Gunnar A., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Rundquist, Åsa I., t.f. byrådirektör Skoglund, Caj U., fil. kand.

Direktiven för den sakkunnige, se 1973 års riksdagsberältelse U 54.

Utredningen har den 17 mars 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:7) Framtida studerandehälsovård. Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna

(SSK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1972):

Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör

 

293                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:24

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., sludieombudsman, led. av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari 1975) Gillslröm, Åke K., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Göthberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Karlsson, K. J. Urban, internationeU sekreterare (fr.o.m. den 13 februari 1975)

Landström, Sten-Sture H., direktör

Larsson, Ulf O., t.f. statssekreterare (t.o.m. den 12 februari 1975) Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975) Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen

Experter: Andersson, Uno, ombudsman

Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12 september 1974) Backman, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 10 april 1975) Bengtsson, Sture, skolinspektör (t.o.m. den9aprU 1975) Bergman, Folke, skoldirektör Carlsson, Lennart, skolinspektör

Cornelius, Claes, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 5 april 1974) Edström, Änders, byrådirektör (t.o.m. den 30 juni 1975) Ekberg, Britta S., departementssekreterare Ekelius, Wåge, skolsekrelerare (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Eklund, Karl, intendent (fr.o.m. den 18 mars 1974) Eriksson, Hilding, bitr. skoldirektör

Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april 1974) Fleischer, B. Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974) Furumark, Ann-Marie, rektor Grendin, Kurt, undervisningsråd Gårmark, Thore O., direktör Hagman, Anders, sekreterare Hamber, Hans, rektor Hedberg, Anders, sekreterare Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande Helsing, Gunnar, rektor (t.o.m. den 9 aprU 1975) Henrysson, Sten, professor HUdeberg, Lars, förbundssekreterare Hjabnarsson, Sven, rektor Holm, Lennart, avdelningsdirektör Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september 1974) Johansson, Anna-Greta, folkskollärare (t.o.m. den 9 april 1975) Jonsson, Birger, studierektor (t.o.m. den 9 april 1975)

 

U:24   Skr 1975/76:103                                                        294

Kalin, Göran, adjunkt

Karlin, Bengt, organisationsdirektör

Karlsson, John-Evert, sekreterare

Karlsson, Åke, förste sekreterare

Karlsson, Torsten, sekreterare

Kebbon, Lars, direktör

KeU, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975)

Larsson, Lennart, ulbildningschef

Levén, Sören, skolkonsulenl

Lindsledt-Pillz, Inga, advokat

Liren, Gösta, förbundsdirektör (t.o.m. den 15 april 1975)

Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lundborg, Ingrid, rektor (t.o.m. den 9 april 1975)

Lundgren, Ulf, docent

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd

Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Nicklasson, Stina, skolinspektör (t.o.m. den 31 augusti 1975)

NUsson, Gotthard, f.d. landstingsdirektör

NUsson, Jonny, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Ohlsson, Sigyn, fil. kand. (t.o.m. den 25 juli 1975)

Palmkvist, Kurt, l:e byråsekrelerare (fr.o.m. den 16 april 1975)

Persson, Henry A., ombudsman

Persson, Mårten, fU. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)

Sahlén, Hans, ombudsman

Silfverberg, Bengt, lektor (t.o.m. den 9 aprU 1975)

Slegö, Eskil, rektor

Slenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Sletier, Emil, avdelningsdirektör

Sälgström, Leif, adjunkt

Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)

Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Trozell, Bertil, skolintendenl

Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Wester, Jan, skolkonsulenl

Wik, Lars, avdelningsdirektör

Wikell, Göran, avdelningsdirektör (t.o.m. den 14 november 1975)

Wrigert, Anders, l:e byråsekrelerare (t.o.m. den 15 april 1975)

Sekreterare: Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Teveborg, Lennart, skolråd (t.o.m. den 31 augusti 1975)

 

295                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:25

Bitr. sekreterare: Lukkari, Bror, byråchef (t.o.m. den 31 augusii 1975)

Lokal: Svarlmangatan 9, 3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 98 93 (seksekreleraren), 20 13 57 (kansliet)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 36.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, utredningar och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 24 januari 1975 avgelt delbetänkandel (SOU 1975:6) Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. En redovisning av tidigare diskussioner om och ställningstaganden lill huvudmannaskapen för specialskolan och särskolan samt skäl för och emot framlida primärkommunalt huvudmannaskap för dessa skolformer.

Den 4 mars 1975 har utredningen avgetl delbetänkandel (SOU 1975:9) Individen och skolan. Ramlimplaner och förslärkningsanordningar. Till ledning för del fortsalta arbetet vill uiredningen med detla betänkande om individen och skolan få lill stånd en allmän diskussion, främst kring ansvarsfördelningen i pedagogiska och organisatorska frågor. Dessa frågor hänger naturligt samman med ansvaret för skolans administration och ekonomi, varför även dessa områden något berörs. Belänkandet innehåller inga färdiga förslag.

Vidare har utredningen den 19 juni 1975 publicerat en
diskussionspromemoria  med       titeln      Ramtimplaner     och

förstärkningsanordningar för specialskolan.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

25. Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att nyöversätta Nya testamentet

TillkaUade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 1 december 1972 för all nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor

Ledamöter: Björck, Staffan, professor Forkman, Göran, teol. dr Lindström, Harry, fil. lic.

Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Martiing, Carl Henrik, direktor

 

U:25   Skr 1975/76:103                                                        2%

Mallsson, S. M. Lennart, dislriklssiudieledare, led. av riksdagen Narrowe, Morton, rabbin (fr.o.m. den 1 juU 1975) Vallquisl, Gunnel, författare

Experter: Aglerl, Per Arne, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Älexanderson, Eva, författare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bergman, Kerstin, lektor

Block, Per H. L., teol. lic. (t.o.m. den 31 augusti 1975) Blomqvisl, Jerker, t.f. professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Braw, Christian, t.f. komminister (fr.o.m. den 1 juli 1974) Dewailly, Leon N. G., teol. dr (fr.o.m. den I september 1975) Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Fabricius, Cajus, professor Forsbeck, Rune, pastor

Fries, Ingegerd, fil. mag. (fr.o.m. den I juli 1974) Gerhardsson, Birger, professor Hartman, Lars, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Helander, Sven, docent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Johansson, Erland, rektor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lönnebo, Martin, domkyrkokaplan (fr.o.m. den 1 juli 1974) Molde, F. Bertil, professor

Nerman, Bengt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Nilsson, Lilian, melodikleklor

Nilsson, Nils Gunnar, redaktör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Nilsson, Sven, pastor

Orsladius, Else, komminister (fr.o.m. den I juli 1974) Rodhe, Sten, lektor

Smith, Jan, pastor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Stolt, Birgit, docent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Trotzig, Birgitta, författare Weman, Gunnar, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Översätlningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande: Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den I september 1975) Jonason, Olov, översättare Olsson, Birger, docent (t.o.m. den 30 juni 1975) Palm, Jonas, professor Riesenfeld, Harald, professor Vennberg, Karl, författare

 

297                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:25

Översätlningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albreklson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den I juli 1975) Malmström, Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Koordinator: Olsson, Birger, docent (fr.o.m. den I juli 1975)

Experter: Brandl, Krister, komminister (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 januari 1976)

Gerleman, J. GiUis H., professor (fr.o.m. den 15 november 1975) Kronholm, B. Tryggve, docent (fr.o.m. den 15 november 1975 t.o.m. den 15 januari 1976)

Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Vitestam, N. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare: Fornberg, Tord, fil. kand. och teol. kand. Jonsson, K. E. Johnny, (t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Herbert, kanslisekreterare Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal: Åsgränd 1, 1/2 tt. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 96 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberättelse U 46.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Gustafsson till protokoll vid regeringssammanträde den 18 juni 1975):

Efter elt omfattande förberedelsearbete tillsalte Kungl. Maj:t i december 1972 en bibelkommission (U 1972:07) med uppgifl atl nyöversätta Nya testamentet. Även frågan om en nyöversättning av Gamla testamentet har övervägts länge. Den 16 april 1971 tillkallade dåvarande statsrådet Myrdal enligl bemyndigande av Kungl. Maj:l särskilda sakkunniga med uppgifl alt förbereda en sådan nyöversättning (U 1971:05). De sakkunniga som enligl direktiven kunde ulgå från all en översättning av Gamla testamentet skulle göras, skulle begränsa sill arbete tiU frågan om det textkritiska underlaget för en ny svensk versron och till vissa översällningsteoreiiska frägor som betingas av del hebreiska språket och del gammaltestamentliga forsk­ningslägel. Elt urval texter skulle vidare nyöversätlas och förslag lill organisation av del fortsatta arbetet avges. För all binda samman arbetet med Gamla och Nya testamentet skulle utredningen samråda med den

 

U:25   Skr 1975/76:103                                                        298

kommission som beräknades komma alt tiUsättas för Nya testamentet, dvs. den nyssnämnda bibelkommissionen.

De sakkunniga, som antog namnet 1971 års bibelkommitlé för Gamla testamentet, avlämnade i juni 1974 betänkandet (SOU 1974:33) Atl över­sätta Gamla testamentet. Texter, kommentarer, riktlinjer. De föreslår atl bibelkommissionen utökas med en enhet som bar till uppgift atl översälla hela Gamla testamentet. Enheten föreslås beslå av en fast grupp om tre personer, nämligen en översättare som är expert på Gamla testamentet, en översättare som är expert på svenska språket och en koordinator som skall samordna hela arbetet. De två översättarna avses skola bilda elt permanent översätlarpar och koordinatorn fungera bl. a. som enhetens huvudsekreterare och föredragande inför kommissionens styrelse. Enheten bör förstärkas med tillfälliga översätlarpar för vissa texter. Textkritiska, exegeliska, filologiska och stilistiska experter bör vidare kunna anlitas för speciella uppgifier. På grund av de många tolkningsproblemen i Gamla testamentet anses del nödvändigt atl varje text genomarbetas av minst två eUer tre personer som är förtrogna med originalet (exegeter eller semitisler). Översättningen av de 39 böckerna i Gamla testamentet beräknas ta minsl 15 år, om de sammanlagda personalresurserna i enheten under denna lid blir 4 — 5 personer på heltid. De oUka bibelböckerna bör publiceras efter hand, sedan företrädare för olika intressegrupper (referensgrupper) har fåll tillfälle alt yttra sig om översättningen.

De sakkunniga föreslår vidare alt den nya översättningen, i motsats till den nu gällande, skall baseras på en text som har fastställts enligl gängse textkritiska regler. Som huvudprincip bör gälla att den medellida hebreiska standardtexlen skall utgöra grundvalen. Avsteg från denna skaU dock ske om en variant kan antas företräda en ursprungligare texl, men sådana ändringar skall göras restriktivt. Hänsyn bör därvid las lill resultat och tendenser i nutida forskning och, i svårbedömda fall, även tiU svensk översätlningstradition. Avvikelserna från den hebreiska standardtexlen bör redovisas.

Den nya översättningen bör enligt de sakkunniga inle utformas i någon mer eller mindre särspråklig bibelslil av genomgående högtidlig karaktär med arkaiserande inslag. De emotionella värden som för vissa läsare kan vara knutna liU del traditionella bibelspråket bör få vika till förmån för en språkform som öppnar en lätta re väg till textens innehåll. Detla gäller också s. k. hebraismer, dvs. osvenska uttryck som uppslår vid ord-tör-ord-översällning av vissa hebreiska uttryckssätt. Slilidealel bör vara en idiomatisk, begriplig, naturlig nutida svenska. Detla erbjuder en ganska vid ram och inrymmer många stillägen och möjligheter tiU stilistisk profiliering i anslutning till originaltextens helhetskaraklär (genre, brukssituation i gammaltestamentlig miljö, framslällningsmässig och stilistisk grundkaraktär osv.). De stUvarialioner som finns i originalet bör i möjlig mån återspeglas i en ny översättning.

Texten i en kommande utgåva föreslås av de sakkunniga bli redigerad efter de regler som anges i direktiven för det nyleslamenlliga arbetet (text tryckt i löpande följd, avdelad i mindre stycken efter innehållet, kapitel- och versindelning i marginalen, rubriker i texten i stället för kapilelsummarier, noter till texten). Mindre justeringar av namnformerna bör kunna övervägas. Översällningsenhetens arbete bör enligl de sakkunniga utmynna i en standardulgåva, försedd med en begränsad mängd hjälpinformation.

Särskilda krav kan, som framgår av betänkandet, ställas på en nyöversättning av Psallaren utifrån dess användning i olika liturgiska

 

299                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:25

sammanhang. De sakkunniga förordar atl de principer som följs vid översättningen av övriga skrifter i Gamla testamentet skall gälla också för Psallaren i ell fortsatt arbete inom bibelkommissionens ram. De sakkunniga bedömer de liturgiska kraven vara av den karaktären atl de bäst tillgodoses genom en särskild Ulurgisk version utarbetad av andra, eventueUt i samarbete med kommissionen. De sakkunniga anser alt även de s. k. apokryfiska böckerna i Gamla testamentet, vilka av tradition hör lill den svenska kyrkobibeln, bör översällas och föreslår atl frågan om en sådan översättning utreds.

Efler remiss har yttranden över kommitténs belänkande avgetls av en rad instanser som företräder religiösa samfund, skola, forskning och litterär verksamhet m. m. inom svenskt språkområde (se remissammanställningen DsU 1975:1, Nyöversättning av Gamla testamentet). Remissinstanserna är i regel myckel positiva lill kommitténs förslag. Många, bland dem skolöverstyrelsen, stryker under behovet av en helt ny översättning. Några domkapitel anser del räcka med en revision av den nu gällande översättningen. Förslagel om två versioner av Psallaren avstyrks av nästan alla som har yttrat sig i denna fråga. Kommittén har, menar man, överdrivit svårigheterna alt i en version tillgodose alla krav. Från samfund, skola och universitet framförs önskemål om all även Gamla testamentets apokryfer skall nyöversätlas.

En mera allmänt omfattad kritisk inställning kommer lill synes i två hänseenden. Sålunda hävdar de flesta samfunden och de leologiska fakulteterna, all den nya översättningen måste ha en sådan form all den ger läsaren möjlighet all tolka vissa textställen som profetior om Kristus.-Annars skapas onödiga klyftor mellan bibelns två testamenten. Grundtextens innebörd får självfallet inle åsidosättas lill förmån för kravet på en sådan kristologisk tolkning, men i de fall där man har lillgång lill olika översätlningsallernaliv, varav elt ger kristologiska associationer, bör detla senare kunna väljas. Vidare finns i alla läger företrädare för den åsikten all traditionella ullryck och hebraismer bör kunna bevaras i något slörre ulsläckning än de principiella övervägandena i betänkandet ger vid handen. Vissa hebraismer är, menar man, fortfarande vitala element i svenskan, inle minst när det gäller den känslomässiga funktionen hos språket. En kommande översältningsenhels uppgifl bör därför vara att i varje enskilt fall med hänsyn till textens helhetskaraklär avgöra om hebraismer är motiverade eller ej.

De sakkunnigas förslag till organisation tillstyrks i regel utan närmare kommentar. Bibelkommissionen anser all en företrädare för judisk tradition bör ingå i dess styrelse, om den får uppgiften atl översälla Gamla testamentet, och atl antalet medlemmar i dess referensgrupper bör utökas så, alt det blir möjligt för dessa all i samråd med kommissionen vid varje tillfälle välja mellan elt nylestamenlligt och elt gammaltestamentligt över-sättningsprov för granskning. Flera remissinstanser framhåller atl arbetet bör komma igång snarast, så atl en samordning kan ske mellan det nyleslamenlliga och del gammaltestamentliga arbetet. Skolöverstyrelsen anser atl arbetet bör slutföras inom så kort tid som möjligl och nämner tidrymden 10 — 12 år.

Jag delar den mening som kom lill uttryck i direktiven till bibelkommissionen, nämligen atl staten — från allmänkultureUa utgångs­punkter — har ett intresse av alt tillse att en användbar bibelöversättning finns tillgänglig. Som framgår av direktiven lill 1971 års bibelkommitlé föreligger ell behov av en nyöversättning även av Gamla testamentet. Jag

 

U:25   Skr 1975/76:103                                                        300

förordar därför all en sådan nu kommer till slånd. De sakkunnigas förslag lill riktlinjer och organisation finner jag väl underbyggda. Förslagen bör därför läggas till grund för översättningsarbetet under beaktande av de i del föregående angivna smärre modifikationer som remissinstanserna förordat i fråga om öppenhet mol kristologiska tolkningar och bruk av hebraismer. Liksom flertalet remissinstanser anser jag att endasi en version av Psallaren bör utarbetas. Denna bör bygga på de principer som gäller för arbetet i stort. Frågan om en nyöversättning av apokryferna bör enligl min mening överlämnas till bibelkommissionens styrelse för närmare utredning.

Arbetet bör inriktas på en standardulgåva med en begränsad mängd informationsmaterial utöver själva texten. Del material som därutöver kan komma fram vid översättningsarbetet bör dock i möjlig mån samlas, registreras och systematiseras för en eventuell publicering. De avgörande besluten om textens redigering bör fallas av kommissionens styrelse.

Med hänsyn liU kommissionens arbete med Gamla testamentet bör dess styrelse utökas med en ledamot som har ingående kännedom om judisk tradition.

Översättningsarbetet bör kunna påbörjas den 1 juU 1975. Del beräknas både enligl uiredningen och enligl bibelkommissionen i dess remissvar ta minsl 15 år. Enligl min mening bör arbetet om möjligl ulföras på kortare tid. Kommissionens styrelse bör därför inom den givna organisationens ram söka planera arbetet så, atl liden för arbetet reduceras.

Kommissionen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden i styrelsen, nio sammanträden i översätlningsenheten för Nya testamentet och två sammanträden i översätlningsenheten för Gamla testamentet.

Kommissionen har i januari 1975 publicerat översättningar ur Nya testamentet. Fyra bibelböcker.

Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

26. Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 december 1972 för atl utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolereklor, led. av riksdagen

Ledamöter: Bengtsson, Marianne, kurator Hercules, Jan, ombudsman Högemark, Karl H., folkhögskolerektor Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare Kalle, Erik A., landstingsråd Lindell, Carl Gustaf, folkhög:5kolerektor Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen

 

301                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:27

Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd Walldin, Carin, ombudsman

Experter: Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1975) Göthberg, Bo, folkhögskolinspeklör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Johansson, Sigurd, t.f. folkhögskolerektor (fr.o.m. den 2 juni 1975) Jonsson, Erland, docent

Löwkranlz, Bo, folkhögskollärare (t.o.m. den 31 maj 1975) Svärd, Stig, sludiesekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Söderbäck, Helmer, folkhögskolereklor (fr.o.m. den 1 maj 1974) Wadbeck, Wilhelm, revisor

Sekreterare: Johnson, Inez, byrådirektör

Bitr. sekreterare: Kihlén, Margrel, folkhögskollärare

Lokal: Vasagalan 36, 3 tr., 111 20Stockholm, tel. 11 91 14(sekreteraren), 11 91 02 (bitr. sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse U 47.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 24 sammanträden.

Utredningen har den 27 november 1975 avgett en rapport (Ds U 1975:17) Folkhögskolan och dess lärare.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

27.1973 års betygsutredning (U 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16 februari 1973 för att pröva frågan om betygsällningen i grundskola och gymnasieskola (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, statssekreterare

Ledamöter: Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen

 

U:27   Skr 1975/76:103                                                        302

Experter: Arvidsson, Olof (Olle), rektor

Berglind, Claes G., yrkesvalslärare (fr.o.m. den 19augusti 1975) Breidensjö, Monica, ombudsman Båvenholm, Siv, redaktör Carlsson, Leif, lektor Dihlström, Klas, lektor

Elfving, Arne, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Elinebrand, Rolf, ombudsman Fleischer, B. Lennart, sekreterare Georén, Sven, ingenjör

Gullberg, Bo, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 januari 1975) Kaslan, Agnes, byrådirektör (fr.o.m. den 30 aprU 1974) Kjellberg, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Klason, Lars-Erik, ombudsman

Langby, Elisabeth, studerande (fr.o.m. den 21 november 1974) Lönnroth, Ann Mari, redaktör

Niléhn, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 27 september 1975) Nilsson, Sven, sekreterare Schelin, Leif, fil. mag. Sjöström, Hans, redaktionschef Svensson, Anders, rektor

Svensson, Johnny, sekreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Sääf, Birger, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Thoursie, Kerstin A., skolkonsulenl (fr.o.m. den 1 september 1975)

Sekreterare: Löfqvist, Gert E., lektor

Bitr. sekreterare: Farm, Gunnel, kanslisekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1974)

Lokal: Lärarhögskolan, Munkhätlegatan 3, Fack, 2(K)45 Malmö, tel. 040/92 40 60

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse U 48.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 håUit elva sammanträden saml haft överläggningar med lärargrupper och arbetsgrupper.

Uiredningen publicerade hösten 1974 en diskussionspromemoria om belygsätlning i grundskola och gymnasieskola samt intagning lill gymnasiala utbildningar.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

303                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:29

28. Obligatoriekommittén (U 1973:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):

Ordförande: Berg, CG. Håkan, departementsråd

Ledamöter: Eliasson, Anna B., f il. mag., led. av riksdagen Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Honeth, Peter, jur. stud. (fr.o.m. den 29 maj 1974) Weibull, Martin C, docent Öhlund, Per T., byrådirektör

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare Ringborg, S. Erland, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör Söderberg, Karl, f.d. skoldirektör (fr.o.m. den 15 december 1974)

Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 18 februari 1974)

Lokal: Gölabergsgatan 9, 2 tt., 41134 Göteborg, tel. 031/179950 (Holmgren)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse U 50.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden. Två av dessa sammanträden har utgjorts av tvådagarsöverläggningar.

Kommittén har vid tre tillfällen haft gemensamma överläggningar med
företrädare       för          berörda        studerandesammanslutningar,

högskolemyndigheter, kommunala myndigheter m. m.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

29.1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för alt utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):

Ordförande: Virdebrant, Carl-Erik B., kanslichef

 

U:29   Skr 1975/76:103                                                        304

Ledamöter: Furumark, Ann-Marie, rektor Jansson, K. Rune, professor von Schanlz, K. Philip G., professor

Experter: Beckman, Eyvind, inredningsarkitekt (fr.o.m. den 1 februari 1974) Bejemark, Karl Göte, professor (fr.o.m. den I februari 1974) Bergman,'Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Berndal, Bo, grafiker (fr.o.m. den 1 februari 1974) Borgström, Tomas, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Edlund, Nils H., studerande (fr.o.m. den I februari 1974) Edvinsson, Behnn, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ekström, Annika, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Fleming-Borgström, GuniUa, textilkonslnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Gelfius, Ann Sofie, studerande (fr.o.m. den I februari 1974) Goltsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Hassner, Rune, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hedin, Svante, fotograf (fr.o.m. den 27 september 1974) Kleréus, Arne, expeditionsförman (fr.o.m. den 1 februari 1974) Lindkvist, Lennart, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Ljungberg, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Melanlon, Kaisa, textilkonslnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Mörck, Niels-Henry, bitr. rektor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Netlerberg, Jonas, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Nordenfelt, Kerstin M., socionom (fr.o.m. den 12 februari t.o.m. den 15 april 1975)

Ostwald, Jan, designer (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ottander, Chris, rektor (fr.o.m. den 1 september 1975) Pederson, Mona, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Pettersson, Håkan, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Sullner, Georg, konstnär (fr.o.m. den I februari 1974) Svantesson, Gustav, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ultvedt, Per-Olof, professor (fr.o.m. den I februari 1974) Wennberg, Ulla, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Zetterström, Harald, studerande (fr.o.m. den I februari 1974) Åkerström, Olof, fotograf (fr.o.m. den 1 augusii 1974)

Sekreterare: Uhlin, J. Åke, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Nordenfelt, Lennart, t.f. professor (t.o.m. den 28 februari 1975) Palme, M. Elisabeth, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Simon, Doroihée, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1974)

 

305                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:30

Lokal: Svarlmangatan9,111 29Stockholm, tel. 1023 71 (Simon), 10 24 59 (kansli)

Direktiven för expertgruppen, se 1974 års riksdagsberältelse U 52.

Expertgruppen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av gruppens arbete. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om den högre fotografiska utbildningen samt med lärare och elever vid berörda skolor.

Expertgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

30. Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 maj 1973 med uppgifl alt svara för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973):

Ordförande: Konnander, Benkt A. V., överdirektör

Ledamöter: Backelin, Måns V., förste bibliotekarie Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sönnerlind, Kerstin I., t.f. byråchef Torbacke, Jarl, docent

Experter: Andrén, B. Göran, avdelningsdirektör Johnsen, K. Gösta, bibliotekarie (fr.o.m. den 16 maj 1975) Jutagård, Carl, f.d. byrådirektör Lagerstedt, Lars G. W., f.d. redaktionschef Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Tell, Olof W., avdelningsdirektör Tollin, Sven, direktör Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Sekreterare: Körner, Sten G., landsarkivarie

Bitr. sekreterare: Wedel, Bengt, departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1975) Wäslfelt, Tom H., fil. kand. (t.o.m. den 30 juni 1975)

Lokal: Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Tysta Marigången 2, Box 726, 101 30 Stockholm. Tel. 08/23 81 80 (ordföranden), tel. 0498/105 14 (sekreteraren)

20   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:30   Skr 1975/76:103                                                        306

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse U 54.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tolv sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler och andra organ som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 14 februari 1975 avgetl en rapport (Ds U 1975:4) Dagspress på mikrofilm. Tidningsfilmningens omfattning och organisation m. m.

Kommittén avser att lägga fram en andra rapport i juni 1976.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

31. Joumalistutbildningsuti'edningen (U 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 för översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juU 1973):

Utredningsman: Östiund, Hans-Erik, departementsråd

Experter: Fagerström, Lars, chefredaktör (fr.o.m. den 12 februari 1974) Gunnmo, Alf, rektor (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 maj 1975) Harrysson, Lennart, chefredaktör (fr.o.m. den 12 februari 1974) Lindström, Magnus, ombudsman (fr.o.m. den 12 februari 1974) Thurén, Torsten, universitetslektor (fr.o.m. den 12 februari 1974) Ward, Bengt, lektor (fr.o.m. den 12 februari 1974)

Sekreterare: Gunnmo, Alf, rektor (t.o.m. den 30 april 1975)

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberältelse U 55.

Utredningen bar den 21 maj 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:25) A jour. Om journalistutbildning. Uppdraget är därmed slutfört.

32. Dansarutredningen (U 1!)73:09)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för att utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1973):

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd

 

307                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:32

Ledamöter: Borg, Conny, baleltchef Hilton, Hans, direktör Kåge, Maria, danspedagog Obert, Gunilla, förbundssekreterare von Rosen, Elsa-Marianne, baletlchef Runestam, Lilian, rektor Svalberg, Gösta, dansare Thulin, Karin, dansare

Experter: Andersson, Siv, dansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Arovén, Bessie, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Arvidson, Gunilla, förste byråsekreterare (t.o.m. den 31 januari 1975) Beck-Friis, Regina, operadansös (fr.o.m. den 11 februari 1975) Boman, Birgit, danspedagog (fr.o.m. den 17 januari 1974) Cramér, Ivo, baleltchef (fr.o.m. den 21 januari 1975) Fränckel, Pierre, rektor (fr.o.m. den 21 januari 1975) Geddis-Zetlerberg, Jean, danspedagog (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Gray, Barbara, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Hedman, Rune, universitetslektor (fr.o.m. den 26 maj 1975) Karina, Lilian, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Lingons, Björn, ämneslärare (fr.o.m. den 17 januari 1974) af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den 26 maj 1975) Malmsjö, Lena, sludieledare (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Sjöberg, Britta, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Sköld-Winqvist, Berit, premiärdansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Strahl, Gunnel, adjunkt (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Thorén, Claes, docent (fr.o.m. den 13 januari 1975) Wester, Lars, lärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Zetterberg, Jan, dansare (fr.o.m. den I maj 1974) Zielfelt, Inger, teaterlärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Äsberg-Håfström, Margareta, koreograf (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åstrand, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 13 januari 1975)

Sekreterare: Norborg, Anne-Charlotle, förste byråsekreterare

Lokal: Svarlmangatan 9, 4 tr., 11129 Stockholm, tel. 112181 (sekreteraren), 10 53 54 (kansli)

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberältelse U 56.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Därutöver har 13 sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om gymnasial utbildning av dansare.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

U:33   Skr 1975/76:103                                                    308

33.1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1974 för att utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation ocb huvudmannaskap (se Post- och Inrikes tidn. den 23 febmari 1974):

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen Charpentier, Agneta, departementssekreterare

Experter: Brandl, Per-Åke, rektor (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Blomqvist, Helga, skolkurator (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Eek-Fock, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Fellenius, Greta, skolkonsulenl (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Greber, Ann Charlotte, studerande (t.o.m. den 25 november 1975) Guslafsson, Stig, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Holmgren, Jacomien, (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Kåräng, Gösta, länsskolpsykolog (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Lindberg, Ulf, leg. läkare (fr.o.m. den 2 aprU t.o.m. den 30 juni 1975) Lindgren, Gunilla, forskningsassistent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Ljung, Bengt-Olov, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Möller, Tage, docent (fr.o.m. den 30 mars 1974) Nilsson, Håkan, ombudsman (t.o.m. den 30 september 1975) Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Nolander, Gudrun, skolhälsoassistent (fr.o.m. den 4 maj 1974) Rollof, Sven-Ivar, skolöverläkare (fr.o.m. den 4 maj 1974) Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 30 mars 1974) Rådmark, Johan, studerande (fr.o.m. den 26 november 1975) Wallgårda, Anna, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Åslröm, KjeU, gymnaslikdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Sekreterare: Lindahl, Lars, folkskollärare (fr.o.m. den 30 mars 1974)

Bitr. sekreterare: Ahlgren, Rose-Marie, gymnastikdirektör (fr.o.m. den 1 juU 1974)

Lokal: Svarlmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 08/10 19 18 (Lindahl och Ahlgren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 48.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 15

 

309                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:35

sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Enkätundersökning rörande skolpersonalens inställning till skolhälsovården är genomförd.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

34. Arbetsgruppen (U 1974:02) för beredande av vissa radio- och televisionsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 för beredande av vissa radio- och televisionsfrågor:

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare Rollen, Berit, sekreterare Tjernström, Sune, direktör

Sekreterare: Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 16 april 1974)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen slutförde sitt uppdrag i januari 1975.

35. UUandsskoleutredningen (U 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utredning rörande svensk undervisning i utlandet (se Post- ocb Inrikes tidn. den 8 juni 1974):

Ordförande Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, rektor, led. av riksdagen Rönnung, Catarina E. M., led. av riksdagen

Sekreterare: Berggren, Anne Marie, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Svarlmangatan 9, 11129 Stockholm, tel. 08/1175 73 (sekreteraren), 08/11 80 01 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 50.

 

U:35   Skr 1975/76:103                                                        310

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 håUil 17 sammanträden samt företagit två studieresor omfattande skolorna i Paris, Madrid, Fuengirola, GenWe, Gdiinia, Rom och Alger.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

36.1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för atl utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1974):

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd

Ledamöter: Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den I september 1974) Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, BertU, lektor

Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen Persson, Henry A., ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1974) Persson, Sten, sekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter: Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 31 oktober 1975)

Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975) Gleisner, Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15 november 1975)

Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Javelte, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Karlsland, Bernt, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Knocke, Wuokko, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15 november 1975)

Kristoffersson, Tord, lektor (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Lareke, Carl-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975) Lunde, Ingrid, kanslichef (fro.m. den 2 januari 1975)

 

311                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:36

Nilsson, Ingemar, skolkonsulenl (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den

30 juni 1976)

Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 30 juni 1976)

Slahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Svingby, GuniUa, fU. Uc. (fr.o.m. den 1 september 1975)

Vikhoff, Brita, mellanstadielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den

30 juni 1976)

WaUin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)

Åberg, Gertrud, småskollärare (fr.o.m. den 27oktober 1975 t.o.m. den 30

juni 1976)

Åkerström, Göran, vik. metodiklärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 30 juni 1976)

Sekreterare: Österling, A. Olov (OUe), rektor (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Bitr. sekreterare: Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den 1 november 1974) Lekander-Isacsson, Gunilla, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1975) Ternslröm, Anders, skolkonsulenl (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Skeppargaian 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Ösleriing), 63 68 36 (Eklund), 63 68 35 (Ternslröm), 63 68 34 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 51.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Hjelm-Wallén till prolokoll vid regeringssammaniräde den 20 november 1975):

I direktiven (1975 års kommittéberättelse s. 387 ff) lill 1974 års lärarulbUdningsutredning förutsatte jag atl vissa frågor om utredningens uppdrag skulle preciseras senare, nämligen dels frågan om vilka lärarutbildningar som skulle omfattas av uppdraget, dels frågan om huruvida utredningen skulle kunna framlägga förslag till en genomgripande förändring av lärarutbUdningens sladieinriktning. Jag avser nu all la upp dessa frågor och vissa andra frågor som har aktualiserats av statsmaktemas beslut under våren 1975.

Utredningens uppdrag omfattar enligt direktiven frågor om mål, struktur, innehåll och inre organisation i klass- och ämneslärarutbildningen. För atl nå enhetlighet i lärarutbildningen bör dock utredningens överväganden i fråga om allmänna mål och struktur avse utbildning av lärare för alla stadier och ämnen i skolan. Personalutbildningen för förskola och fritids­verksamhet har behandlals av 1%8 års barnstugeutredning i belänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel. Lärarulbildningsuiredningens allmänna överväganden bör avse även dessa utbildningar.

I direktiven liU lärarulbildningsulredningen anfördes alt utbildningen av lärare i barnkunskap, dramatik, hemkunskap, gymnastik, musik, slöjd och

 

U:36   Skr 1975/76:103                                                        312

teckning hade behandlats av 1968 års lärarulbildningskommitté i belänkandet (SOU 1972:92) Fortsatt reformering av lärarutbildningen, saml atl denna kommittés förslag då bereddes i utbildningsdepartementet. Statsmakterna har under våren 1975, med utgångspunkt i detta förslag, beslutat om försöksverksamhet med Ivåämnesutbildning av gymnastik- och hushållslärare (prop. 1975:24, UbU 1975:14, rskr 1975:159). Riksdagen har i samband därmed också uppdragit ål regeringen att anordna sådan försöksverksamhet även för slöjdlärare.

1. I proposilionen anförde jag all, mot bakgrund av den syn på lärarutbildningen som jag redovisade i direktiven till lärarutbild­ningsutredningen, del är naturligt alt uiredningen nu även behandlar de utbildningar som hade utretts av lärarutbildningskommiltén. Riksdagen hade inte något all erinra mol detta uttalande. Uiredningen bör således, inom ramen för sill uppdrag, behandla utbildningen av lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap, bostads/miljökunskap, dramalik, ergonomi, familjekunskap, formgivning, gymnastik, hemkunskap, konsument-kunskap, kostkunskap, slöjd, teckning och textilkunskap, saml i delar av ämnena ekonomi, konst och konst-och musikhistoria. Det material som har framlagts av lärarutbildningskommiltén i betänkandena (SOU 1972:92) Fortsatt reformering av lärarutbildningen och (SOU 1972:92) Förslag till studieplaner bör ligga lill grund för arbetet. I fråga om dessa utbildningar bör utredningen ta upp frågor om mål, struktur, innehåll och inre organisation saml de övriga frågor som har angivits i direktiven. Utredningen bör även avge förslag till förändringar i fråga om behörighet, urval och antagning på grundval av statsmakternas beslut om reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). Jag avser atl senare återkomma med precisering av uppdraget i detta avseende. Musiklärarutbildningen utreds f. n. av organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) som beräknas framlägga förslag under våren 1976. Lärarulbildningsulredningen bör dock, som tidigare nämnts, inne­fatta musiklärarulbildningen, liksom övrig lärarutbildning och även utbildningen av fritidspedagoger i sina allmänna överväganden. Därvid bör självfallet samråd äga rum med OMUS.

2    I direktiven till lärarulbildningsulredningen anförde jag alt frågan
huruvida lärarutbildningen i framliden i lika hög grad som nu skulle åter­
spegla stadiestrukluren var en given uppgifl för de sakkunniga. Samtidigt
framhöll jag emellertid att de sakkunniga, om de skulle finna skäl för mer
genomgripande förändringar i fråga om sladieinriktningen, borde anmäla
delta för Kungl. Maj:t. Därvid borde skäl för och emot en sådan förändring
redovisas liksom länkbara konsekvenser för de redan utbildade lärarna.

Utredningen har i skrivelse den 24 april 1975 anhållit alt regeringen godkänner alt uiredningen i sin fortsatta verksamhet mer detaljerat utreder frågan om lärarutbildningens sladieinriktning. De sakkunniga lar i skrivelsen inte stäUning till frågan huruvida en förändring av lärar­utbildningens sladieinriktning bör göras men anser del angelägel att i sitt fortsatta arbete få pröva frågan närmare. Uiredningen understryker också att frågan hänger nära samman med andra centrala problem på lärarutbildningens område.

För egen del anser jag mol denna bakgrund att de sakkunniga i sitt fortsatta arbete bör närmare utreda en förändring av nuvarande sladie­inriktning inom lärarutbildningen.

3    Jag övergår nu från de frågor som har berörts i direktiven till
lärarulbildningsulredningen    till    frågor    som    har    aktualiserats    av

 

313                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:36

statsmakternas beslut under våren 1975. Lärarutbildningskommiltén föreslog i sill betänkande atl minsl etl års erfarenhet av förvärvsarbete skulle vara särskilt behörighetskrav för tillträde till lärarhögskolas ämneslärarlinje. I prop. 1975:24 anförde jag alt jag i likhet med kommittén anser alt lärare genom arbetslivserfarenhet kan öka sin förståelse för bl. a. sociala förhållandens inverkan på elevernas utveckling saml atl erfarenhet från arbetslivet är särskilt väsentlig för lärare, eflersom dessa annars kanske aldrig får tillfälle att lära känna andra arbetsplatser än skolan. Utbildningsutskottet instämde i sitt belänkande i denna uppfattning. Med detla synsätt är erfarenhet från arbetslivet lika betydelsefull för alla lärarkategorier. Landsorganisationen i Sverige (LO) har i skrivelse den 25 september 1975 framhållil atl de som kommer atl fungera som lärare bör ha en så god bild som möjligt av hur arbetslivet utanför skolan verkar i praktiken, eftersom de skall förbereda eleverna för kommande verksamhet i samhället och arbetslivet. LO föreslår därför att lärare obligatoriskt skall ha något års erfarenhet av arbetslivet innan de kan erhålla tjänst i skolan.

Enligl riksdagens beslut om reformering av högskoleutbUdningen skall arbetslivserfarenhet ges meritvärde vid antagningen till i princip all högre utbildning. En hel del svårigheler är emellertid förknippade med alt införa arbetslivserfarenhet som etl ovillkorligt behörighetskrav Jör tillträde lill all lärarutbildning. Problemen gäller både förhållanden inom utbUdningen och effekterna på arbetsmarknaden. Jag anser ändå att det vore värdefullt för skolan om lärarna hade erfarenhet från arbetslivet utanför skolan. Därför bör lärarulbildningsulredningen pröva möjligheterna att införa obligatorisk arbetslivserfarenhet som ett led i all lärarutbildning. Alternativt bör prövas om krav på arbetslivserfarenhet skall uppställas för tillträde lill lärarutbildning eller för behörighet lill lärartjänst.

4 I direktiven till lärarulbildningsulredningen anförde jag vidare alt de sakkunniga borde lägga fram de förslag till förändringar av den inre organisationen av lärarutbildningarna som kunde behövas för alt förverkliga de sakkunnigas förslag. Uiredningen bör även, enligt direktiven, beakta vilka åtgärder som behöver vidtas för t. ex. en återkommande fortbildning av lärarutbildare. Lärarutbildningskommiltén lade i sitt slutbetänkande Utbildning av lärarutbildare (SOU 1973:42) fram förslag bl. a. lill befattningsutbildning av lärarutbildare. I prop. 1975:24 anförde jag atl lärarulbildningsulredningen i sitt arbete bör beakta dessa förslag och alt jag avser att ta ställning till dem i samband med behandlingen av utredningens förslag. Riksdagen hade i sitt ställningslagande inle någon erinran häremot.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om planering av en eventuell inledande praktisk-pedagogisk ulbildningsdel gemensam för olika lärarutbildningar (IPP).

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

U:37   Skr 1975/76:103                                                    314

37. Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för atl utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1974):

Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Magnusson, David, professor Karlberg, Bengt, docent Lagneborg, Rune, professor

Experter: Adamson, Rolf E., professor (fr.o.m. den 12maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Axelsson, Sigbert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bengtsson, Erik B., tekn. dr (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Berndt, Sune B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bjerninger, Sigfrid, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bolhnark, Per Å., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Brink, Inge, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bylund, B. Erik M., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Dahl, Sonja M., departementssekreterare (fr.o.m. den I2maj 1975 t.o.m. den31 mars 1976)

Eberson, Lennart, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Edin, Karl Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Edwardsson, Einar P., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

 

315                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:37

Egardt, Peter A. N., studievägledare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Erlander, Sven B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Emgren, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare (fr.o.m. den 22 augusti 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Guslafsson, Gunnel R. J., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)                                  '

Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Hansson, K. Gabriella, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Hedelin, Per H., civilingenjör (fr.o.m. den 12maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Hebnfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Henriksson, J. Lars G., fU. stud. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Holmberg, Åke E. V., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Härnqvisl, Kjell, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Janson, Tore, t.f. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Jennische, Per, assistent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Jiewertz, Bengt K. O., tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Jonson, Göte K., sekreterare (fr.o.m. den I2mai 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Klelte, Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

 

U:37   Skr 1975/76:103                                                        316

Lager, Ingegerd E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Larsson, Hans F., ombudsman (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Lind, K. Ingemar B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Lindqvist, F. Ingvar, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Malmer, Nils J., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Marcusson, Sten G-, sekreterare (fr.o.m. den 12.maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Meijer, Hans A. G., professor, rektor (fr.o.m. den 12maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Munkhammar, Inger M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Nilsson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Oden, A. Birgitta, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 12maj 1975 t.o.m.den

31 mars 1976)

Poppius, Hans D., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Rubenowilz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Rundgren, G. Frithiof, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Sköld, Mauritz, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Sollén, Åke, fU. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Starfelt, NUs G., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Slarkerud, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Stråby, Kerstin B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Svartvik, Jan L., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

 

317                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:37

Thiberg, Sven O. R., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Thorén, S. Marianne F., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 augusii

1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Thun, John-Erik, um"versitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Täljedahl, Inge-Bert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Uhler, Jan E., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Unger, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den31 mars 1976)

Wessman, B.-M. Yvonne, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den31 mars 1976)

Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Westin, Gunnar T., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Wijkman, E. Gunnar B., universilelsråd (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Wikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m, den 31 mars

1976)

Zachrisson, Uno, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Åhgren-Lange, Ulla H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Sekreterare: Franzén, S. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1974)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 28 augusii 1975) Major, Anders, socionom (fr.o.m. den 1 april 1975) Svensson, Roger G. 1., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975)

Lokal: Svarlmangatan 9, 2 tr., 11129 Stockholm, tel. 08/2159 27 (Franzén), 2156 24 (Andersson), 20 8127 (Major), 118002 (Svensson), 10 24 83 och 20 97 37 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse U 53.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Zachrisson till prolokoll vid regeringssammanträde den 14 augusti 1975):

 

U:37   Skr 1975/76:103                                                        318

Med slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 tillkaUade jag sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (Forskarulbildningsutredningen, U 1974:06). Enligl sina direktiv skall de sakkunniga beträffande utbildningen efler grundexamen (motsv.) behandla fem huvudområden, nämligen dimensionering, rekrytering, differentiering, sludiefinansiering saml anknytningen lill forskning utanför högskolan. De sakkunniga skall också la upp frågan om ulformningen av forskarkarriären. I direktiven framhöll jag att vissa tilläggsdirektiv till de sakkunniga skulle kunna bli aktuella sedan regeringen och riksdagen tagit stäUning till de förslag 1968 års ulbildningsutredning lagt fram.

Riksdagen har sedermera fattat beslut med anledning av regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Riksdagens beslut innebär bl. a. atl högskoleutbildningen fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer atl omfatta också en rad utbildningslinjer som f. n. inte har någon naturlig fortsättning ovanför grundulbildningsnivån. Denna nya struktur hos högskoleutbildningen förändrar förutsättningarna föv vekry-leringen lill forskarutbildning och annan utbildning efler grundexamen (motsv.). Det är enligt min mening angeläget all man inom hela högskolan utvecklar möjligheter atl gå vidare lill sådan utbildning. Detla är, som jag berört i prop. 1975:9 (s. 424), av betydelse både för atl bredda inriktningen av högskolans forskning och forskarutbildning och för atl ge även andra grundutbildningar än dem som ålerfinns inom den traditionella universilets-och högskoleorganisationen en naturlig anknytning till vetenskaplig verksamhet.

Den önskvärda utvecklingen kan med all sannolikhet i många fall förverkligas inom ramen för utbildning som redan nu anordnas på forsk­arutbildningsnivå. Härvid uppstår dock särskUda problem vad gäller behörighei, förkunskaper och urval. Man måsle emellertid också räkna med atl det för en del högskoleutbildningar inle finns någon lämpligt utformad påbyggnadsulbildning inom den nuvarande organisationen. I debatten har exempelvis ofta pekats på behovet av forskning och forskarutbildning inom de för socionomutbildningen centrala melodämnena.

Forskarutbrldningsutredningen bör mot denna bakgrund pröva i vUken utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan möjliggöra övergång till befintiig utbildning över grundexamensnivå från utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning. Uiredningen bör också pröva frågan om åtgärder för att säkerslälla förutsättningarna för att nya påbyggnadsutbildningar kommer till stånd inom områden där behov härav finns. En viktig fråga vid sistnämnda prövning är om en ordning, där forskningens och forskarutbildningens planering m. m. är knuten till nuvarande fakulleter/sektioneT, ger en ändamålsenlig grund för den önskade utvecklingen. De organisatoriska ramarna för forskning och forskarutbildning inom högskolan blir sålunda aktuella i sammanhanget.

Riksdagens förut nämnda beslut innebär att vissa mindre förändringar skall göras i planerings- och ledningsorganisationen för forskning och forskarutbildning inom högskolan såvilt avser utbildningsdepartementets område. Tills vidare skall emellertid fakullets/sektionsindelningen ligga till grund för organisationen i denna del. I prop. 1975:9 framhöll jag (s. 524) att frågan om utredning av högskolans organisation för forskning och forskarutbildning borde övervägas mol bakgrund av bl. a. den år 1972 tillkallade forskningsrådsutredningens (U 1972:02) numera avgivna förslag och också med beaktande av forskarutbildningsulredningens arbete. Vad

 

319                       Konunittéer: UtbUdningsdepartementet   U:37

jag anförde på denna punkt lämnades utan erinran av riksdagen.

Forskarulbildningsutredningen har enligl sina direktiv i uppdrag all utarbeta förslag till etl syslem för dimensionering av utbUdningen ovanför grundexamensnivån vid universitet och högskolor. Denna fråga har samband med kompetensfördelningen mellan olika nivåer och organ inom högskoleorganisationen. Den berör också systemet för fördelning av resurser och utformningen av den administrativa regleringen av forskarutbildningen. Inom många områden påverkar dimensioneringen av forskarutbildningen direkl forskningsvolymen, eflersom de studerande i sådan utbildning utför en inte oväsentlig del av forskningsarbetet. Del finns också i andra avseenden etl nära samband mellan forskning och forskarutbildning när del gäller ulformningen av högskolans organisation och verksamhet.

Man kan, som jag berörde i prop. 1975:9 (s. 524), ifrågasätta om den nuvarande fakultets/sektionsorganisationen svarar mol de krav man bör ställa på högskolans planerings- och ledningsorganisation för forskning och forskarutbildning i perspektivet av det senaste årtiondets vetenskapliga utveckling. Det är inle minsl önskvärt alt finna ändamålsenliga former för atl stimulera framväxten av mångvelenskapliga forskningsprojekt inom universitetsorganisationen. Jag vill i delta sammanhang erinra om att regeringen nyligen uppdragit åt universitetet i Linköping all utreda frågan om en tvärvetenskapligt och tematiskt orienterad forskningsorganisation inom i första hand de områden som representeras av den filosofiska fakulteten där.

Forskningsrådsutredningen har i sitt i april 1975 avlämnade belänkande (SOU 1975:26) Forskningsråd föreslagil vissa sammanföranden av befintliga forskningsråd. Uiredningen har också tagit upp frågan om de möjligheter lill samverkan och samplanering i forskningsfrågor som finns på olika nivåer inom universitetsorganisationen. Utredningen konslalerar all den starka decentraUsering av ansvaret för forskning vid universitet och högskolor som nuvarande organisation innebär har en rad fördelar men all behovet av gränsöverskridande, sammanhållande och samplanering inom denna organisation också nära berör rådsorganisalionen och dess möjligheter att arbeta med universitetsorganisationen som bas.

Enligl min mening bör mol den angivna bakgrunden ulformningen på längre sikt av planerings- och ledningsorganisationen för forskning och forskarutbildning inom högskolan nu tas upp lill överväganden, såvitt gäller utbildningsdepartementets område. Dessa överväganden bör innefatta såväl frågan om vilken indelning av verksamhetsområdet forskning och forskarutbildning som bör ligga lill grund för organisationen som frågan om omfattningen av och formerna för inflytande för olika intressen. Med hänvisning liU vad jag anfört om sambandet mellan forskarutbildningsulredningens uppgifier och de nu aktuella frågorna anser jag alt utredningsarbetet även i dessa frågor bör anförtros forskarulbildningsutredningen. Jag erinrar i sammanhanget om atl den centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen har i uppdrag all överväga frågor om nämnder för forskning och forskarutbildning inom ramen för den nuvarande fakultets/sektions­organisationen. Kommittén skall i dessa frågor samråda med forsk­arulbildningsutredningen .

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1975:9 innebär bl. a. atl ell samspel mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning bör komma till stånd över hela fältet av högskoleutbildning samt alt de

 

U:37   Skr 1975/76:103                                           320

organisatoriska förutsättningarna för elt sådanl samspel bör karlläggas (UbU 1975:17 s. 23).

Frågan om den grundläggande utbildningens forskningsanknytning berör på flera områden forskarutbildningsulredningens arbete. Den hänger för det första samman med förekomsten av för den grundläggande utbildningen relevant forskning och forskarutbildning. I detla avseende anknyter frågan till vad jag i det föregående anfört med anledning av vidgningen av högskolebegreppet. Den är vidare sammankopplad med ulformningen av planerings- och ledningsorganisationen inom högskolan och de förutsättningar för samband mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning som denna organisation ger. Frågan om grundutbildningens forskningsanknytning berör slutligen tjänsteorganisa­tionen inom högskolan. Som utbildningsutskottet framhållil är del viktigt alt en översyn av tjänsteorganisationen utgår från att så långl möjligt alla lärare i grundutbildningen skall ha anknytning tiU forskning.

Forskarutbildningsulredningen bör i anslutning till sitt arbete inom de
nämnda områdena särskilt beakta frågan om den grundläggande
högskoleutbildningens        forskningsanknytning.  Vad        beträffar

tjänsteorganisation bör utredningens arbete utgå från att de betydande vinster för den pedagogiska verksamheten vid universitet och högskolor inte skall äventyras, vilka uppnåddes genom statsmakternas beslut år 1958 om inrättande av lärartjänster, för vilka vetenskaplig kompetens krävs men vilka samtidigt i första hand är avsedda för grundläggande utbildning (prop. 1958: 104, SU 1958:B 48, rskr I958:B 76).

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden saml hafl överläggningar med berörda läroanstalter. Därutöver har utredningens sju referensgrupper hållit vardera tre sammanträden. Utredningen har företagit en studieresa till Storbritannien.

Uiredningen har den 18 juni 1975 avgett betänkandet (Ds U 1975:11) Utbildningsbidrag för doktorander. Förslag lill provisorisk förstärkning av studiestödet inom forskarutbildningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

38. Organisationskommittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 12 juH 1974 för riksantikvarieämbetet och vissa museer:

Ordförande: Svensson, S. Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Engman, Jan G., avdelningschef Petri, Gunnar G. B., kansliråid

Experter: Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

 

321                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:39

Bjurslröm, Per G., förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Eriksson, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Gyllensvärd, Bo V., museidireklör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Hedqvisl, Eric H., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 mars 1975) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Isaksson, P. Olov, museidireklör (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Ljungberg, Sven H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Norberg, Dag L., professor (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Nordenson, Eva V., t.f. överintendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Olsson, Anthe, hantverkare (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Pålsson, E. Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) von Schanlz, K. Philip G., professor (fr.o.m. den 15 mars 1975) Slyrenius, Carl-Gustaf Y., museiföreståndare (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Trotzig, C. J. Gustaf, förste antikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Sekreterare: Rönslröm, B. Thomas, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Jonsson, Anita L., kansUsekrelerare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 43 (Rönström), 763 17 59 (Jonsson)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse U 54.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 19 sammanträden.

Kommittén har i december 1975 avgett betänkandet (Ds U 1975:16) Statens konstmuseer.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

39. Radioutrednmgen (U 1974:08)

TUlkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för utredning om radions och televisionens fortsatta utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den l9juU 1974):

Ordförande: Andersson, Leif G., t.f. statssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1975) Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr.o.m. den 1 april 1975)

Ledamöter: Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Engman, Barbro B., led. av riksdagen/s Ferm, Anders, förlagschef

21    Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:39   Skr 1975/76:103                                                        322

Leander, B. E. Ingemar, folkskollärare, led. av riksdagen Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen Molin, Björn A., docent, led. av riksdagen

Experter: Assarson, Per, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 november 1974) Boethius, A. V. Monica, redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Byggdal, G. Torsten, redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Carlson, John-Sune, producent (fr.o.m. den 20 januari 1975) Dahlberg, Hans, redaktionschef (fr.o.m. den 20 januari 1975) Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m. den 15 november 1974) Eurenius, Birgitta I., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Forsell, Torbjörn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Furuhagen, Hans (Halte) F. G., redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Gerie, Hans E., budgelchef (fr.o.m. den 15 november 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hadenius, Stig G., docent (fr.o.m. den 15 november 1974) Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Hemberg, B. S. Eskil, tonsättare (fr.o.m. den 15 november 1974) Holmbäck, M. Bure O., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Höijer, Björn, fil. dr (fr.o.m. den 15 november 1974) Ivre, Ivar G. E., planeringschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Jackert, Claes Sluresson, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 aprU 1975)

Kampmann, Hack, programredaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Kleberg,  Carl-Johan  V.  E.  M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  15 november 1974)

Kranz, Leif, regissör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Körner, Sten G., landsarkivarie (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1974)

Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Lång, Carl-Olof A., programråd (fr.o.m. den 15 november 1974) Mannheimer, Carin B., regissör (fr.o.m. den 15 november 1974) Nilsson, Olle, chefredaktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) PenrUöv, Jan I., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1975) Sanfridsson, K. I. Arne, driflschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Sjögren, Henrik A. S., informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Stenbeck,   I.   Magnus (Manne) G.,  planeringschef (fr.o.m.  den   15 november 1974)

Svensson, Bo E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) Tjernström, Sune, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Weslerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)

 

323                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:40

Wärneryd, Karl-Erik, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)

Sekreterare: Göransson, Lars O., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1974)

Bitr. sekreterare: Hultén, A, Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Källqvist, Åke, ulredningsledare (fr.o.m. den 15 april 1975) Nilsson, S. Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1974) Sundkvist, Leif, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel08/763 1000

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 55.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden. Därutöver har elt 60-lal sammanträden hållils inom utredningens olika arbetsgrupper.

Uiredningen har företagit en studieresa till Österrike och Storbritannien.

Uiredningen beräknas slutföra sill arbete under år 1976.

40. Arbetsgruppen (U 1974:09) för beredande av vissa frågor rörande samarbetet mellan staten och Hermods korrespondensinstitut

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 26 juli 1974 för beredande av vissa frågor rörande samarbetet mellan staten och Hermods korrespondensinslilul:

Ordförande: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Leif G., tf. statssekreterare Jacobson, Bengt, undervisningsråd

Experter: Andersson, Johnny, kansliråd (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Beijer, Elof, utredningschef (fr.o.m. den 10 september 1974) Holmberg, Börje, direktör (fr.o.m. den 10 september 1974) Lundh, Jan Henrik, direktör (fr.o.m. den 10 september 1974)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har den 15 april 1975 avgelt en rapport (Ds U 1975:7) Samverkan mellan staten och Hermods. Uppdraget är därmed slutfört.

 

U:41    Skr 1975/76:103                                                   324

41. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

Ordförande: Guslafsson, M. Gunnar, generaldirektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Aglerl, Per Arne, pastor Danielson, Åke, kriminalvårdsdirektör Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd Grape, Karl Gunnar, kontraktsprost Göransson, BertU, landstingsråd Jacobsson, Ulla, biträdande professor, led. av riksdagen

Sekreterare: Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare (fr.o.m. den 12 december 1974)

Lokal: Domkapitiet i Lund, Kraftstorg 12, Fack, 221 01 Lund, tel. växel 046/13 50 50 (sekreteraren), 08/37 26 00 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 57.

Utredningen har under iden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden. Den har även anordnat en "hearing" med sjukvårdspersonal m. fl. inom Malmöhus läns landstingsområde samt studerat sjukhuskyrkans verksamhet i Göteborg vid studiebesök där.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

42. Arbetsgruppen (U 1974:11) för vissa kulturminnesvårds- och museifrågor

TillkaUade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för vissa kulturminnesvårds- och museifrågor:

Ordförande: Lindahl, Jan-Mals, departementssekreterare

Ledamöter: Biörnslad, Margareta, överantikvarie Gustafsson, Stig A., ombudsman Hallerdl, Björn, landsantikvarie Tornborg, Curt G. F., kansliråd Wandén, Stig, departementssekreterare

 

325                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:43

Experter: Hedqvisl, Eric H., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 20 januari 1975) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (t.o.m. den 30 juni 1975) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 april 1975)

Sekreterare: Rönslröm, B. Thomas, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Anneli, G. Kristina, kammarrattsfiskal Jonsson, Anita L., kanslisekreterare

Direktiven för arbetsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse U 58.

Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörts av arbetsgruppens arbete.

Arbetsgruppen har den 13 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds U 1975:9) Regional kulturminnesvård och museiverksamhet.

Uppdraget är därmed slutfört.

43. Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk verksamhet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december 1974 för atl utreda organisationen av den kliniska verksamhet som bedrivs i anslutning lill odontologisk utbildning och forskning (se Pöst- och Inrikes tidn. den 31 januari 1975):

Ordförande: Olsson, Bengt K., landshövding

Ledamöter: Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare Hedlin, John W. A., medicinalråd Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Lundberg, K. Max, professor Rydback, Lennart, överdirektör

Experter: Arlbäck, Erland, intendent (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Sjöström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975) Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: StrandeU, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1975)

 

U:43   Skr 1975/76:103                                                        326

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbidlningsdeparlementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 23 96 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet ZachrissontiU statsrådsprotokollelden 20 december 1974):

Fr. o. m. den I januari 1974 regleras folktandvården i en särskild lag, f olklandvårdslagen (SFS 1973:457). Enligl denna lag har landstingskommun och kommun som ej tillhör landstingskommun landvårdsansvar för alla barn och ungdomar upp lill och med det år då de fyller nitlon år, tills vidare begränsat till åldrarna sex lill och med sexton år, saml ansvar för specialisttandvården. För barnen skall landvården vara avgiftsfri. Huvudmännen skall i övrigt tillhandahålla landvård för vuxna i lämplig omfattning.

Samtidigt har en allmän tandvårdsförsäkring införts. Den omfattar alla försäkrade över nitton år, i ell inledningsskede även åldersgruppen sjutton till och med nitton år. Patienten och försäkringen betalar i regel hälften vardera av beloppen i en av Kungl. Maj:t särskild faslslälld tandvårdstaxa (1973:638).

Åtgärder har vidtagits för en förstärkning av folktandvårdens resurser så all en allt slörre del av vårdefterfrågan skall kunna tillgodoses inom den av samhället organiserade landvården.

En hög utbildningskapacitet vid de odontologiska fakulteterna har varit av grundläggande betydelse vid ulbyggnaden av folktandvården. Under den senasie tioårsperioden har antalet inlagningsplalser till tandläkarutbildning i landet nära fördubblats och uppgår f. n. lill 500 per läsår.

Vid de läroanstalter som har odontologisk fakultet bedrivs landvårdande verksamhet som etl led i utbildningen och forskningen. För del vetenskapliga och pedagogiska arbetet är del av slor betydelse all läroanstalterna därvid har en tillfredsställande patienllillströmning. De studerande måsle få möjlighet atl i tillräcklig omfattning se och behandla olika slag av sjukdomsfaU, som möter den yrkesverksamme tandläkaren. Även lärare och forskare måste få tillfälle atl utöva kliniskt arbete.

I syfle alt säkerställa en tillräcklig patienltillgång för den kUniska verksamheien äger samarbete rum med huvudmännen för folktandvården på orter med landläkarutbildning. Sålunda har mellan staten, å ena, samt resp. Stockholms läns landstingskommun, Västerbottens läns landstingskommun, Malmö kommun och Göieborgs kommun, å andra sidan, träffats avtal om samordnande av läroanstalternas patienlvårdande verksamhet med berörda huvudmäns folktandvård.

Enligl de avtal som gäller fiir år 1974 utförs vid läroanstalterna barn- och specialisttandvård för folklandvårdshuvudmännens räkning. Därvid skall läroanstalterna anses som distrikts- och specialisllandpoUkliniker. Vidare ombesörjer läroanstalterna allmän landvård ål vuxna. För denna landvård skall huvudmännen i mån av behov och efler förmåga medverka lill palientrekryteringen. Vid e\'enluell utbyggnad eller omorganisation av folktandvården skall läroanstalterna betraktas som distriktsland-polikliniker. Läroanstalternas resurser för barn- och specialisttandvård skall ingå i vederbörande huvudmans tandvårdsplan. Vad beträffar annan landvård ål vuxna än specialisttandvård skall den tandvård som utförs vid läroanstalterna beaktas vid upprättande av planen. Huvudmännen erlägger ersällning lill staten för landvård som läroanstalterna utför på barn och inneliggande patienter. För övrig tandvård uppbärs ersättning från patient och försäkringskassa.

 

327                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:43

Ansvaret för den kliniska verksamhet som bedrivs i anslutning lill odontologisk utbildning och forskning ligger helt på universitets-myndigheterna. Den kliniska verksamheten bedrivs emellertid enligt två skilda syslem, som skiljer sig främst genom verksamhetens organisation och lärarnas medverkan i och ansvar för landvården. Del ena och äldre systemet, som innebär att landvård meddelas dels vid lärarklinik, dels vid kandidatklinik, tiUämpas vid universitetet i Lund och vid karolinska institutet (enheten vid Holländargatan). Del andra och nyare systemet, som gäller för verksamheien vid universiteten i Göieborg och Umeå (jfr. prop. 1962:104 och 1964:161) och även skall gälla för den enhet för odontologisk utbildning och forskning som är under uppbyggnad i anslutning till Huddinge sjukhus (jfr prop. 1970:122), innebär all den kUniska verksamheien hålls samman inom en organisatorisk enhet benämnd landsjuk vårdscenlral.

Gemensamt för de två organisationsformerna är, som framgått, all den kliniska verksamheien helt drivs av läroanstalterna. För den medicinska utbildningen och forskningen däremot har den kliniska anknytningen skett antingen genom inrättande av statliga undervisningssjukhus under egen styrelse och förvaltning eller genom samarbete med kommunala sjukhus.

Frågan om organisationen för den kliniskl-odonlologiska verksamheien har tidigare berörts av de odontologiska förhandlingssakkunniga, som i sitt belänkande (SOU 1961:36) Tandsjukvården vid de odonlologiska läroanstalterna föreslog, att den kliniska tandläkarutbildningen skulle organiseras efter i stort sett samma principer som den kliniska läkarut­bildningen. I belänkandet förordades, att den kliniska utbildningen och forskningen förlades till undervisningssjukhus eller andra högspecialiserade sjukhus och all tandvården koncentrerades lill en särskild enhet vid sjukhuset. För den landvårdande verksamheten räknade de sakkunniga med kommunalt huvudmannaskap.

Vid sin anmälan av frågan om ökad utbildning av läkare och tandläkare (prop. 1%2:104, SU 1962: 144, rskr 1962:322) framhöll dåvarande departementschefen atl — med hänsyn främst lill vad som framkommit vid remissbehandlingen — organisationsformen med staten som huvudman borde bibehållas tills vidare.

Universitelskanslersämbelet (UKÄ) har i skilda sammanhang berört denna fråga, bl. a. i skrivelse den 14 mars 1973 angående tandläkarutbild­ningens dimensionering och organisation. UKÄ har därvid ifrågasatt om nuvarande statliga huvudmannskap för tandvårdsverksamheten vid de odonlologiska läroanstalterna är ändamålsenligt. Samma synpunkl har framförts av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande.

Som framgått av del föregående är förevarande landvårdsverksamhel organiserad enligl två skilda syslem. UKÄ har i sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1975/76 framhållil, alt del nyare systemet, dvs. det som tillämpas vid universiteten i Göteborg och Umeå, anses innebära avsevärda fördelar jämfört med del äldre. UKÄ har därför — med instämmande i ett förslag från fakulteten — för den odonlologiska utbildnings- och forskningsverksamheten vid universitetet i Lund föreslagit en organisation liknande den som nu finns vid nämnda universitet och som kommer all finnas vid karolinska institutet, enheten i Huddinge.

1 och med den allmänna tandvårdsförsäkringens genomförande och del i samband därmed införda vårdansvaret för folktandvårdshuvudmännen har förutsättningarna för tidigare beslut i frågor som rör organisationen av landvårdsverksamhelen vid läroanstalter med odontologisk fakultet delvis

 

U:43   Skr 1975/76:103                                                        328

ändrats. Mot denna bakgrund bör formerna för den kliniska verksamhet, som bedrivs i anslutning liU odontologisk utbildning och forskning vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå saml vid karolinska institutet ses över. Jag förordar atl sakkunniga lillkallas för en sådan översyn.

De sakkunniga bör undersöka olika organisatoriska modeller under dels statligt, dels kommunalt huvudmannaskap och föreslå den organisatoriska lösning som skapar de bästa förutsättningarna för såväl klinisk utbildning och forskning som tandvårdande verksamhet. Koslnaderna vid olika alternativ och vid olika dimensionering av verksamheien bör belysas. 1 samband härmed bör även de personalorganisatoriska frågorna, såsom de kUniskt-odonlologiska lärarnas ställning, behandlas.

De sakkunniga bör vara oförhindrade atl ta upp lill behandling även andra för den kliniskl-odonlologiska verksamheien vid universiteten (motsv.) väsentliga frågor än dem jag bitr berört i del föregående.

De sakkunniga bör samråda med vederbörande huvudman, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, nämnden för undervisnings­sjukhusens utbyggande, statens förhandlingsnämnd och UKÄ. Samråd bör vidare äga rum med 1971 års utredning om tandläkarnas specialistutbildning m. m. och andra utredningar som har anknytning till de sakkunnigas arbete.

Utredningen påbörjade sitt arbete den 23 maj 1975 och har t. o. m. oktober 1975 hållit tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

44. Invandrargruppen (U 1975:02)

Tillkallade enligl Kungl. Mai:ts bemyndigande den 13 december 1974 för fortsatt utredning av invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och gymnasieskolan:

Ordförande: Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd

Ledamöter: Karlerö, Lars-Ingemar, undervisningsråd Nordberg, Randolph, sekreterare Rudhe, Catharina, departementssekreterare Thorslenson, R. BiUy, tf. kansliråd Widgren, Jonas O., departementssekreterare

Experter: Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 juni 1975) Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 16 juli 1975) Schyl-Bjurman, Gertrud S., föredragande i socialstyrelsen (fr.o.m. den 20 maj 1975)

Sekreterare: Serdén, Hugo, bitr. skoldirektör (t.o.m. den 26 september 1975)

 

329                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:44

Bitr. sekreterare: Svensson, I. Ann-Christin, soc. stud. (t.o.m. den 14 augusti 1975)

Direktiv (anförande av statsrådet Hjelm-Wallén lill statsrådsprotokollet den 13 december 1974):

Vid årsskiftet 1973/74 fanns i Sverige inemot 138 000 barn i åldrarna O — 17 år med utländskt medborgarskap. Dessa utgjorde 7,4 procent av alla barn i motsvarande ålder i Sverige. Ca 60 000 utländska barn var vid samma tidpunkt i skolpliktig ålder. Den ojämförligt största gruppen av inflyttade barn kommer från Finland. Av samtliga invandrarbarn är vartannat av finländsk härkomst och' vart tionde av jugoslavisk härkomst. Härtill kommer ell okänt antal barn lill naturaliserade svenska medborgare, som har annal hemspråk än svenska saml invandrare av andra generationen.

Den geografiska fördelningen av invandrare är ganska ojämn. De återfinns framför allt i tätorter med hög industrisysselsältning. I Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län är vart tionde barn utiändsk medborgare, medan andelen är avsevärt lägre i t. ex. norrlandslänen. Vissa kommuner och vissa kommundelar har en invandrartäthet som svarar uppemot 25 lill 50 procent av befolkningen.

En grundprincip i vår invandrarpolitik är atl invandrare så långt möjligl skall ha samma rättigheter och skyldigheter som övriga invånare. Bland samhällets åtgärder för invandrare intar stödet lill utbildning en central plals och syflar bl. a. lill alt ge invandrarbarnen en utbildning som är likvärdig med de svenska barnens och atl samtidigt i görligaste mån ge dem möjlighet att bibehålla och utveckla den ursprungliga kulturella och språkliga identiteten. Målet är att skapa en gemenskap mellan befolkningsgrupper med olika etnisk, social och kulturell bakgrund. Åtgärder för atl förbättra invandrarbarnens skolsituation bör tillgodoses inom ramen för det svenska skolväsendel. I invandrarulredningens slutbetänkande (SOU 1974:74) Invandringen 3 har målen för den svenska invandrarpolitiken angivits vara jämlikhet, valfrihet och samverkan.

En rad insatser har redan gjorts för alt invandrarbarnen på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig utbildningen i grundskola och gymnasieskola. De mest omfattande insatserna gäller stödundervisning och hemspråksunder­visningen i grundskolan. Stödundervisningen beräknas under innevarande budgetår kosta ca 21 milj. kr. Inom gymnasieskolan har särskilda kurser anordnats för invandrare, av såväl yrkesinriktad som allmän karaktär. Särskilda medel för stödundervisning för invandrarelever i gymnasieskolan ulgår fr. o. m. detta budgetår. En särskild folkhögskola, som kan ge ulbildningslillfällen för en del av den talrika finska ungdomen i vårt land, startade sin verksamhet fr. o. m. läsåret 1973/74.

Inom förskolans område pågår sedan några år försöksverksamhet med språkträning för invandrarbarn. För att lillgodose förskolans behov av utbildade personer för sådan språkträning har Kungl. Maj:t gett skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag all utreda förutsällningarna för att anordna en särskild förskollärarutbildning för sökande med finska eller annat minoritetsspråk som modersmål.

Åtskilligt har sålunda gjorts och görs för atl hjälpa invandrarbarnen till rätta med deras särskilda anpassningsproblem i skolan. Flera av de nu gällande bestämmelserna och rekommendationerna har karaktären av försöksverksamhet och har utformats mol bakgrund av de erfarenheter som efler hand har vunnits av etl ökat antal invandrarbarn i del svenska

 

U:44   Skr 1975/76:103                                                        330

skolväsendel. Dessa erfarenheter jämte det förhållandet alt förflyttningar över landels gränser även i framtiden kan väntas vara vanliga, talar för alt denna undervisning nu bör bli föremål för utvärdering och översyn. Invandrarutredningen har bl. a. föreslagit en allmän översyn av undervisningen i grund- och gymnasieskolan av invandrarbarn. Betänkandet har remissbehandlats. Sveriges Lärarförbund har i skrivelse föreslagil en förstärkning av hemspråksundervisningen och en utredning av lärarbehörighel och ijänsteunderlag för hemspråkslärare.

En särskild arbetsgrupp bör därför nu lillkallas för alt verkställa en översyn av invandrarelevernas utbildningssituation i grundskolan och gymnasieskolan. En naturlig utgångspunkt för detta arbete bör vara atl konkretisera Invandrarulredningens förslag bl. a. mol bakgrund av remissyttrandena. Vissa av de frågor med anknytning lill utbild­ningsområdet som uiredningen behandlat utreds i särskild ordning av andra kommittéer.

1.    Arbetsgruppen bör kartlägga nuvarande omfattning och utnyttjande av
de specialdestinerade resurserna för invandrarundervisning i
ungdomsskolan. Statistiska centralbyrån, SÖ och Svenska kommun­
förbundet genomför f. n. en slörre undersökning om dessa förhåUanden.
Arbetsgruppen bör utnyttja detla material i sitt arbete. Gruppen bör vidare
kartlägga i vilken utsträckning de särskilt anvisade medlen för särskilda
åtgärder på skolområdet har använts för invandrarbarnens skolgång och
anpassning i skolan.

2.     Möjligheterna lill undervisning i del egna modersmålet, s. k.
hemspråksundervisning, i grundskolan skapades genom statsmakternas
beslut 1968. Del är dock försl under senare år som denna undervisning fått
en slörre omfattning. En ökad medvetenhet om betydelsen för eleverna alt
få tillfälle alt utveckla sitt egel modersmål präglar i slörre ulslräckning
skolans undervisning i dag. Invandrarutredningen har föreslagil att
kommunerna åläggs skyldighet atl anordna hemspråksundervisning men all
denna bör vara frivillig för eleverna. Uiredningen har vidare föreslagit att
antalet undervisningstimmar för hemspråk utökas för all ge invandrar­
eleverna möjlighet alt utveckla en aktiv tvåspråkighet. Uiredningen
konstaterar att en utökning kan vara svår atl åstadkomma inom ramen för
nuvarande läroplaners totala undervisningsvolym. Utredningen anvisar två
möjliga vägar all lösa detta problem, nämligen antingen alt utöka antalet
veckolimmar för denna grupp elever eller atl en del av
hemspråksundervisningen förläggs lill icke schemalagd tid. Arbetsgruppen
bör mol denna bakgrund överväga efler vilka rikllinjer
hemspråksundervisningen skall ordnas, bedöma om behov föreligger av en
utökning av antalet undervisningstimmar i hemspråk samt länma förslag —
om gruppen finner atl antalet hemspråkslimmar bör utökas — hur
undervisningen bör infogas i elevens arbetsdag.

En annan fråga som arbetsgruppen närmare bör belysa är hemspråkels ställning på högstadiet. Kung;l. Maj:t har nyligen medgivit all försöks­verksamhet får bedrivas i Norrbollens län med finska eller samiska som ytterligare lillvalsämne på grundskolans högstadium. Gruppen bör pröva om en sådan modell även kan utnyttjas för andra minoritetsspråk.

3.     Genom beslut den 16 juni 1%6 har Kungl. Maj:l meddelat
bestämmelser om statsbidrag till stödundervisning åt utländska barn i den
obligatoriska skolan. Av bestämmelsen framgår bl. a. atl statsbidrag får
beräknas för ifrågavarande stödundervisning under högsl sex veckolimmar
per   undervisningsgrupp.   Stödundervisningen   kan   innebära   antingen

 

331                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:44

undervisning i svenska som främmande språk eller studiehandledning på elevens modersmål. Stödundervisningen i svenska skall enligt läroplan för grundskolan ha till mål all bereda eleverna bästa möjliga förutsättning för svensk skolgång.

I kommuner med förhållandevis många invandrare och större invandring medger limresurserna för stödundervisning möjlighet alt anordna den försia lidens undervisning i s. k. förberedelseklass. I vissa fall sker den försia läs- och skrivundervisningen i sådan klass på elevernas modersmål.

Flertalet kommuner med ett större antal invandrarelever bedriver f. n. stödundervisning främst i svenska för dessa barn. Det finns emellertid kommuner som inle alllid eller endasi i begränsad omfattning utnyttjar de möjligheter alt anordna stödundervisning som nuvarande bestämmelser medger.

Arbetsgruppen bör mol bakgrund av erfarenheterna av slödundervisningsresursens användning i skolan undersöka behovel av ändring i reglerna så all klarare förutsättningar skapas för all alla barn som är i behov därav får sådan undervisning oavsett bosällningsort. Vidare bör arbetsgruppen kartlägga behovet av enhetliga regler för upprättande av s. k. förberedelseklass saml under vilka förulsällningar sådan skall drivas.

Invandrarutredningen har föreslagil en utökning av limresurserna för stödundervisning i svenska. Arbetsgruppen bör bedöma behovet och nödvändigheten av en eventuell utökning. Denna fråga bör vägas mot de möjligheter lill ökade insalser som en förändring av reglerna för nuvarande stödundervisning kan ge inom ramen för de gränser som sätts av huvudregeln om sex veckotimmar per grupp.

4.  Insatserna för invandrarbarn har av naturliga skäl varit koncentrerade till den obligatoriska skolan. Åtgärderna på det gymnasiala stadiet har varit mer begränsade. Fr. o. m. innevarande budgetår ulgår emellertid statsbidrag för stödundervisning. Kungl. Maj:t härden 8mars 1974givit SÖ i uppdrag all, efler särskild utredning, inkomma med förslag till åtgärder som ökar invandrarbarnens möjligheter lill fortsatta studier efler grundskolan. Arbetsgruppen bör i detla avseende hålla nära kontakt med SÖ.

5.  Den geografiska fördelningen av invandrare i landet är tämligen ojänm. Som framgått av del föregående är invandrarna koncentrerade till orter med hög industrisysselsältning, men invandrarna finns givelvis i slörre eller mindre grad utspridda över hela landet. Kommuner med ell litet antal invandrarelever har av naturliga skäl mindre möjligheter att anordna stödundervisning och hemspråksundervisning i den utsträckning som från den enskildes sida skulle bedömas vara behövligt. Arbetsgruppen bör undersöka dels i vad mån underlaget för sådan undervisning i grundskolan kan skapas genom en samordning inom kommunen, dels möjligheter som finns till inlerkommunal samverkan i sådan undervisning. Delta kan gälla i fråga om såväl elever som lärare.

6.  Tillgången på lämpligt utbildade lärare utgör ofla ell hinder för att anordna stödundervisning och hemspråksundervisning i önskad omfattning. I många kommuner kan sådan undervisning inle komma lill slånd just på grund av atl lärare saknas. Behovel av s. k. tvåspråkiga lärare för finsklalande elever har lillgodosetls främst genom rekrytering av lärare i Finland men även bland finländska medborgare bosalla i Sverige. Rekrytering av lärare för undervisning i andra minoritetsspråk sker uteslutande här i landet. För atl ytterligare öka rekryteringsunderlaget av tvåspråkiga finskspråkiga lärare har Kungl. Maj:l gett SÖ i uppdrag alt

 

U:44   Skr 1975/76:103                                                        332

utreda förutsättningarna för en särskild utbildning av klasslärare med finska som modersmål. Arbetsgruppen bör på grundval av de beslut som kan komma att fallas i anledning av SÖ:s förslag tillsammans med överstyrelsen utreda förutsättningarna för och behovel av särskild utbildning av klasslärare med annat minoritetsspråk än finska som modersmål. Arbetsgruppen bör först noga pröva det framtida behovet av klasslärare med utbildning i annat minoritetsspråk än finska.

Del bör även utredas i vad mån lärare i hemspråk i grundskolan kan användas i förskolans språklräning för utländska barn.

Arbetsgruppen bör vidare kartlägga fortbildningsbehovet för sådana lärare som nu är verksamma i invandrarundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan. Gruppen bör efter samarbete med SÖ framlägga förslag om fortbildningsprogram.

7.    Elt särskilt problem utgör frågan om behörighei och anställningsform
för de lärare som undervisar invandrarbarn i hemspråket och ger
stödundervisning. Generella regler om anställningsform och behörighet
finns inte, men däremot finns särskilda bestämmelser om behörighet för de
lärare som undervisar finskspråkiga elever. Dessa lärare kan enligt beslut av
Kungl. Maj:lden 17 juni 1970under vissaförutsättningarfåanställningsom
extra ordinarie lärare 2 och även, med stöd av beslut av statens avialsverk,
tillgodoräkna anstäUningslid som lärare i Finland för uppflytlning i
befordringsgång och löneklassuppflytlning. Kungl. Maj:l har genom
särskilda beslut för enskilda lärare, som undervisar jugoslaviska
invandrarbarn, medgett dem löneförmåner — men inle behörighet — på
samma sätt som de finska lärarna. Övriga invandrarlärare är i regel anställda
som timlärare.

Som tidigare nänmts har Sveriges Lärarförbund i skrivelse hemställt om utredning av dessa problem. SÖ och invandrarverket har efter remiss avgivit yttranden över skrivelsen. Arbetsgruppen bör nu utreda de problem som sammanhänger med hemspråkslärares behörighet och tjänsteunderlag m. m. och framlägga förslag till utbildningsprogram för de lärare som här avses. Behörigheten bör därvid utredas först.

8.   LämpUga läromedel för såväl stödundervisningen i läroämnen som hemspråksundervisningen är en nödvändighet för att nå upp tiU målsättning med denna undervisning. Arbetsgruppen bör undersöka och framlägga förslag om hur läromedelsförsörjningen på olika sätt skall kunna förbättras genom t. ex. inlerkommunal samverkan och samarbete med invandrarnas ursprungsländer.

9.   Arbetsgruppen bör i övrigt beakta de frågor som invandrarutredningen har uppmärksammat i vad avser undervisning av invandrare och barn inom grundskolan och gynmasieskolan såvitt delta inte ankommer på annan.

f

10.      Arbetsgruppen bör även redovisa behovel av olika
informationsinsatser inom skolans ram för all hos invandrarelevernas
föräldrar öka kännedomen om skolans undervisning, arbete och miljö.

11.   Arbetsgruppen bör i sin verksamhet på lämpligt sätt ha kontakt med
personalorganisationer och organisationer som företräder invandrare och
språkliga minoriteter.

Gruppen har under tiden december 1974 - september 1975 hållit 18 sammanträden.

Gruppen har den 3 oktober 1975 avgett belänkandet (Ds U 1975:13)

 

333                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:46

Förslag till  åtgärder för  invandrarbarnen  i förskola, grundskola och gymnasieskola.

Uppdraget är därmed slutfört.

45. Skeppsholmsgruppen (U 1975:03)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för alt fortlöpande medverka i den fortsalta planeringen av Skepps- och Kaslellholmarna:

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare Zellerquisl, Urban G., departementssekreterare

Sekreterare: Sjöberg, Svante, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Dillner, Monica A. M., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 21 67 (Sjöberg), 763 18 66 (Dillner)

Kommitténs uppgift är all - med utgångspunkt i vad som anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kaslellholmarna.

Några särskilda direktiv därutöver har ej meddelats.

Gruppen har under tiden februari - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.

Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

46. Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen (H 75)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, statssekreterare

 

U:46   Skr 1975/76:103                                                        334

Ledamöter:

Ärfwedsson, Anders J., sekreterare

Egardt, Peter A. N., sludievägledare

Forsberg, Wilhelm, landstingsråd

Gebart-Andersson, ThorborgS., lektor, t.f. rektor

Guslafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen

Haidén, J. O. Folke, direktör

Landslröm, Sten-Sture H., direktör

Larsson, A. Lennart, ulbildningschef

Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led av riksdagen

Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Löwbeer, Hans, universitetskansler

Nilsson, Sven, sekreterare

Sköld, Lars G., överdirektör Ledamöter  vid behandlingen av frågor om centrala och regionala

myndigheters kansli- och personalorganisation:

Berglund, Erik Å. R., utredningschef (fr.o.m. den 15 juU 1975)

Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör

Löfroth, Inger B., byrådirektör

Experter: Brinning, Inger E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Karlsson, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1975) Törnqvist, Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Sekreterare: Ringborg, S. Erland, kansliråd

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 04 (ordföranden), 763 19 02 (sekreteraren), 763 19 05 (kansU)

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson lill prolokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1975):

I. Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). I nämnda proposition anförde jag bl. a. atl en central och sex regionala organisationskommittéer borde lillkallas för atl medverka i planerings- och förberedelsearbetet för genomförandel av statsmakternas beslut (s. 576). Vad jag sålunda hade anförl lämnade riksdagen ulan erinran. Dessa kommittéer bör nu tillkaUas. Jag vill upplysa om att jag under beredningen av delta ärende har samrått med dels stats­rådet Hjelm-Wallén, dels chefen för jordbruksdepartementet. Den sistnämnde avser atl senare föreslå regeringen atl uppdra ål styrelsen för jordbrukels högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt atl, i samråd med den centrala organisationskommittén, utarbeta förslag lill de föränd-

 

335                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:46

ringar i jordbrukels högskolors organisation m. m. som föranleds av del nämnda riksdagsbeslutet.

Det ligger i sakens natur all de myndigheter — både ämbetsverk (motsv.) och läroanstalter — som nu har ansvaret för olika delar av verksamheten inom högskolan också kommer atl få väsentliga uppgifter när del gäller alt förbereda högskolereformen i olika avseenden. Pågående utredningsarbete rörande olika slag av högskoleutbildning skall vidare självfaUet slutföras enligt meddelade direktiv, även i de fall arbetet berör frågor som blir aktuella för organisationskommittéerna för högskolereformen. Detla gäller t. ex. beträffande organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS) och 1973 års expertgrupp (U 1973:05) för konstutbildning (K 73).

Samtidigt är del klart atl planeringen för den nya högskolan i vissa avseenden kräver samordning av insatserna såväl centralt som inom var och en av de sex högskoleregionerna. Del blir en viklig uppgifl för organisationskommittéerna för högskolereformen atl svara för denna samordning. I försia hand gäller behovel av samordning den del av planeringen som avser högskoleutbildningens dimensionering och lokalisering saml fördelningen av resurser.

I vissa avseenden krävs vidare inför högskolereformens genomförande särskilda överväganden med utgångspunkt i de rikllinjer som har angetts i proposilionen och i utbildningsutskottets belänkande. Det gäller i första hand elt antal punkter i den institutionella organisationen. Med hänsyn tiU alt reformen bl. a. syflar lill förändringar i nuvarande myndighets-organisation är det naturligt all etl huvudansvar här läggs på organisationskommittéerna, som givelvis bör samverka med berörda myndigheler. I andra frågor, bl. a. om studieorganisation och kompetensregler, finns del också anledning att vid konkretiseringen av de principer som har lagts fast genom statsmakternas beslut låta organisationskommittéerna, då främst den centrala, medverka.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört finner jag det ändamålsenligt alt den centrala organisationskommittén får vissa samordnande funktioner i förhållande till dels berörda centrala myndigheter och organ med motsvarande uppgifter, dels de regionala organisationskommittéerna. De sistnämnda bör i sin lur få vissa samordningsuppgifter i förhållande lill berörda läroanstalter.

Det är angeläget alt kommittéerna så långl det är möjligl ulnylljar den sakkunskap och den personal som finns inom de berörda myndigheterna. Dessa bör, inom ramen för sina ordinarie uppgifter, biträda organisationskommittéerna. Särskilda förordnanden atl biträda kommit­téerna bör bli aktuella endasi i begränsad omfattning såvitt gäller personal inom utbildningsdepartementet, universitelskanslersämbelet (UKÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) och övriga berörda centrala myndigheter med uppgifter avseende högskoleutbildning samt de lokala universitets- och högskoleförvaltningarna (motsv.). Frågan om resurstillskott till berörda myndigheler för uppgifter i anslutning lill kommittéarbetet får prövas från faUliUfall.

Q. Organisationskommittéernas uppgifter 1 Högskoleutbildningens avgränsning

Inom utbildningsdepartementet har upprättats en förteckning över dels offentiig utbildning som fr. o. m. den 1 juli 1977 bör utgöra grundläggande

 

U:46   Skr 1975/76:103                                           336

högskoleutbildning, dels enskild utbildning med statsbidrag vilken bör betraktas som grundläggande högskoleutbildning. Förteckningen bör fogas till regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 1. Planeringsarbetet bör utgå från denna avgränsning av högskolan. Om modifieringar aktualiseras i organisationskommittéernas arbete, bör den centrala organisations­kommittén lägga fram förslag härom.

2 Behörighet och urval

Inom utbildningsdepartementet har upprättats en förteckning över högskoleutbildning för vilken under alla förhållanden de principer för behörighei och urval, som har lagts fast genom 1972 och 1975 års riksdagsbeslut, bör tillämpas. Förteckningen bör fogas lill regerings­protokoUet i detla ärende som bilaga 2. Den bör tills vidare ligga till grund för planeringsarbetet. Pågående utrednings- eller beredningsarbete rörande olika utbildningar kan ge anledning alt införa de nya behörighets- och urvalsreglerna för ytterligare utbildningar redan läsåret 1977/78.

Den centrala organisationskommittén bör — med utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen (s. 413-417, 451-458 och 471-480) och i utbildningsutskottets belänkande (s. 34-39 och 42-46) — utarbeta förslag till de bestämmelser om behörighet och urval vilka bör gälla för i vart fall de utbildningar, som har tagits upp i bilaga 2, och vilka fordras för dels fastställandet av särskilda förkunskapskrav, dels antagningen inför höstterminen 1977.

3 Högskoleutbildningens innehåll och studieorganisation

Inom utbildningsdepartementet har upprättats en på 1%8 års utbildningsulrednings (U 68) förslag grundad preliminär förteckning över allmänna utbildningslinjer. I denna har linjerna fördelals på yrkesulbild-ningssektorer med utgångspunkt i vad som har anförts i proposilionen (s. 429-430) och i utbildningsutskottets betänkande (s. 23). Förteckningen bör fogas lill regeringsprolokollel i detta ärende som bilaga 3. Den bör ligga till grund för överväganden om vilka utbildningslinjer som bör finnas inrättade den 1 juli 1977. Det bör ankomma på den centrala organisationskommittén atl, i samråd med berörda centrala myndigheter och de regionala organisationskommittéerna, avge förslag om allmänna utbildningsUnjer i sådan tid alt regeringen kan meddela uppdrag alt fastställa utbildningsplaner m.m. enligt den nya ordningen i god tid före höstterminen 1977. Arbetet med utbildningsplaner bör tills vidare bedrivas med utgångspunkt i den redovisade förteckningen.

När del gäller all utveckla nya utbildningslinjer och förändra befintliga liksom när det gäller atl utarbeta utbildnings- och kursplaner enligt den nya studieorganisationen måste huvudansvaret ligga på berörda centrala och lokala myndigheler. Organisationskommittéerna bör i princip behandla frågor om enskilda utbildningslinjers innehåll och organisation endasi då sådana frågor aktualiseras i kommittéernas överväganden om högskole­utbildningens geografiska fördelning och utbyggnad saml i övrigt då två eller flera befintliga myndigheler skall medverka i en och samma utbild­ningslinje. Kommittéerna bör dock generellt åläggas alt verka för alt återkommande utbildning utvecklas.

Den centrala organisationskommittén bör — med utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen (s. 419-423 och 438-446) och i utbild­ningsutskottets betänkande (s. 20-21 och 48) — utarbeta förslag till sådana bestämmelser om utbildningsmål och studieorganisation som skall gälla för

 

337                       Konunittéer: UtbUdningsdepartementet   U:46

hela högskolan. För all dessa bestämmelser skall medge hänsyn till särskilda förhållanden vid olika utbildningar bör dels de myndigheter, som i dag fastställer utbUdningsplaner (motsv.), och berörda organ inom dem, dels de särskilda kommittéer, som har uppgifter avseende vissa slag av högskoleutbildning, beredas lUlfäUe all, innan den centrala organisations­kommittén avger sitt förslag, lämna synpunkler på ell av kommittén utarbetat utkast tiU rambestämmelser utifrån en tänkt lillämpning av bestämmelserna på den utbildning som hör till vederbörande myndighets eller kommittés ansvarsområde.

Den centrala kommitténs förslag bör avse också de förändringar i gällande bestämmelser om studieorganisationen i gymnasieskolan som föranleds av atl viss utbildning som f. n. tillhör gymnasieskolan kommer att föras till högskolan.

4 Antalet studerande i högskoleutbildning. Fördelning av utbildningskapaciteten på orter m.m.

Som bakgrund till organisationskommittéernas överväganden i dimensionerings- och lokaliseringsfrågorna har inom ubildnings-departementel sammanställts uppgifter om berörd utbildning läsåret 1975/76. Såvitt avser utbildning med anlagningsbegränsning redovisas antalet nybörjarplatser. Såvitt avser utbildning vid de fria fakulteterna har kapaciteten uppskattats på grundval av inskrivningen av studerande samt dessas deklarerade sludieavsikler de senaste läsåren. Sammanställningen bör fogas lill regeringsprotokollet i detla ärende som bilaga 4.

När det gäller sluderandeantalet bör organisationskommittéerna tills vidare utgå från vad som har angetts i propositionen (s. 462-468 och 4%) och i utbildningsutskollets belänkande (s. 29-30). Del kan senare bli akluelll all ge ytterligare förutsättningar för arbetet, t. ex. vad avser sektorn för utbildning för undervisningsyrken på grundval av de förslag som den inom utbildningsdepartementet tillkallade arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor samt 1968 års bamstugeutredning (S 1969:31) kommer att lägga fram.

Den centrala organisationskommittén bör, i samverkan med berörda centrala myndigheler (motsv.) och med de regionala kommittéerna, utarbeta ett samlat förslag till planeringsramar för antagningen lill grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1977/78 med fördelning på dels 1) allmänna utbildningslinjer inom var och en av de fem yrkesutbildningssektorerna, 2) lokala och individuella utbildningslinjer och 3) enstaka kurser, dels de sex högskoleregionerna.

De regionala kommittéerna bör, i samarbete med berörda statliga läroanstalter och kommunala huvudmän för högskoleutbildning samt enligt de riktlinjer den centrala kommittén har angett, utarbeta förslag till fördelning på orter och läroanstalter av planeringsramarna för de olika högskoleregionerna för budgetåret 1977/78. De bör härvid bygga på bedömningar av vilka aUmänna utbildningslinjer samt översiktiiga planer för vilka lokala utbildningslinjer och enstaka kurser som bör anordnas vid läroanstalterna i resp. region nämnda budgetår.

Med utgångspunkt i de förutsättningar för den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen som har angetts (prop. s. 487-496, UbU 65-69) bör de regionala kommittéerna vidare särskilt överväga frågor om utbyggnad på de orter som i första hand är aktuella i sammanhanget, nämligen Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Jönköping och Kalmar. Övervägandena bör inordnas i kommittéernas samlade planeringsförslag. För  att  säkerslälla  en  samordning  av  den  fortsatta utbyggnaden  i

22   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:46   Skr 1975/76:103                                           338

riksperspektivet bör de regionala kommittéerna i dessa frågor bedriva sitt arbete i kontakt med den centrala kommittén.

Del syslem för planering och resursfördelning för den grundläggande högskoleutbildningen som skall tillämpas enUgt riksdagens beslut (UbU s. 25-30) innebär en kombination av dels central, dels lokal antagning och regislrering av anmälningar. Dessa olika inslag i systemet måste, som utbildninsulskotlet har berört (s. 28 och 29), samordnas på etl sätt som är tiUfredsstäUande med hänsyn både tiU enskilda utbUdningssökande och tiU högskolemyndigheternas planerings- och budgetarbete. Del bör ankomma på den centrala organisationskommittén all med beaktande av detta samordningsbehov konkretisera det nya systemet för planering, resursfördelning, antagning och anmälan och härvid ef tersträva en så enkel och för den enskilde överblickbar organisation som möjligt'. Arbetet med att samordna nuvarande centrala antagningsförfaranden och utveckla nya system och nya rutiner i övrigt för antagning och registrering av anmälningar har i flera avseenden nära anknytning lill arbetet med informationssystem. Den särskilda arbetsgrupp för informationssystem för gmndläggande högskoleutbildning, som jag kommer atl föreslå senare i dag, bör därför få i uppdrag alt biträda organisationskommittén i denna del.

Organisationskommittén bör också utarbeta förslag lill de bestämmelser om antagning, besvär över beslut om antagning m. m., som fordras inför antagningen lill studier höstterminen 1977 för i försia hand de utbUdningar som har tagits upp i bilaga 2. Kommittén bör vidare pröva vilka allmänna utbildningslinjer som, inledningsvis och på längre sikt, bör omfattas av ett gemensamt centralt system för antagning och anmälningsregistrering, knutet till UHÄ. Härvid bör beaktas vad utbildningsutskottet har anfört (s. 30).

Jag ulgår från alt kommittén för mer tekniska delar av här berörda uppgifier kommer atl anlita särskild expertis.

5 Institutionell organisation

Den centrala organisationskommittén bör — med utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen (s. 497-542 och 546-569) och i utbild­ningsutskottets betänkande (s. 58-63 samt, vad avser reservation nr 18,101) — utarbeta förslag till grundläggande bestämmelser om högskolans institutionella organisation, med undantag för de särskUda bestämmelser som skall gäUa för jordbrukets högskolor.

Kommitténs förslag bör avse också de förändringar i gällande bestämmelser om institutionell organisation för gymnasieskolan som föranleds av alt viss utbildning som f. n. tillhör gymnasieskolan kommer all föras till högskolan.

De regionala organisationskommittéerna bör, som jag slrax återkommer till, på ett antal punkter utarbeta förslag till lokala och regionala tillämp­ningar av centralt meddelade bestämmelser. Del är därför lämpligt atl den centrala kommittén inledningsvis utarbetar etl utkast till rambestämmelser för organisationen i dessa delar — bl. a. beiräffande de huvudsakliga uppgifterna för olika organ och principerna för dessas sammansättning. Utkastet bör läggas till grund för arbetet i de regionala kommittéerna och också i de särskilda kommittéer som har uppgifier avseende institutionell organisation för vissa delar av högskolan. Kommittéerna bör få redovisa synpunkter på utkastet lill rambestämmelser utifrån en tänkt tillämpning av dem på organisationen inom vederbörande kommittés ansvarsområde. Därefter bör den centrala kommittén utarbeta sitt slutliga förslag till

 

339                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:46

generella bestämmelser om den lokala och regionala institutionella organisationen.

Vid sidan av den senast beskrivna proceduren bör den centrala organisationskommittén utarbeta förslag till bestämmelser om organisationen av fakultets/sektionsnämnder och sammansättningen av dessa nämnder (prop. s. 526, UbU s. 62). Delta arbete bör bedrivas i former som möjliggör atl, innan förslag avges, synpunkter inhämtas från närmast berörda universitets- och högskolemyndigheter. Kommittén bör också samråda med forskarubildningsulredningen (U 1974:06).

Den centrala organisationskommittén bör ägna särskild uppmärksamhet åt de problem som hänger samman med den nya organisationens genomförande för den del av högskolan som kommer atl ha kommunal huvudman (prop. s. 527-528 och 550-551). Kommittén bör bl. a. utarbeta erforderliga förslag till justeringar i stalsbidragsreglerna för berörd utbildning. I dessa frågor bör kommittén arbeta i kontakt med — förutom SÖ — Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet saml, innan förslag avges, samråda med utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK).

I skrivelse i april 1975 har SÖ föreslagil atl frågor om mål, innehåll och organisation av fortbildningen av lärare för skolväsendet — vilka inom SÖ behandlals av en särskild arbetsgrupp (SMIOF) — i olika delar skall överlämnas liU dels lärarulbildningsulredningen, dels SSK. Statsrådet Hjelm-Wallén kommer atl i annal sammanhang la upp dessa frågor.

I avvaktan på den mera långsikliga prövningen av lärarfortbildnings­frågorna bör, enligl min mening, minsta möjliga förändringar i nuvarande organisation och verksamhetsformer för fortbildningen göras som följd av atl, i samband med högskolereformen, det centrala ansvaret för grundutbildningen av lärare förs över från SÖ till UHÄ och lärar­högskolorna blir en del av organisationen av statliga högskoleenheter inom UHÄ:s ansvarsområde (jfr SOU 1973:2 s. 484). Resurserna vid de nuvarande fortbildningsavdelningarna vid de sex slörre lärarhögskolorna bör sålunda rent administrativt tills vidare, på i princip samma sätt som nu, vara knutna lill berörda statliga högskoleenheter. SÖ förutsätts även i fortsättningen ha det sakliga ansvaret för lärarfortbildningen. Om reformeringen av den lokala statliga högskoleorganisationen ger anledning till rent tekniska förändringar i formerna för de nuvarande fortbildningsavdelningarnas anknytning lill SÖ, bör den centrala organisationskommittén i nära samverkan med SÖ lägga fram förslag härom.

I fråga om den centrala organisationen för högskolan bör den centrala organisationskommittén — med ulgångspunkt i vad som har anförts i proposilionen (s. 536-542) — utarbeta förslag till bestämmelser om UHÄ:s uppgifter, styrelse, övriga permanenta organ och kansliorganisation samt om den närmare ansvarsfördelningen meUan UHÄ och SÖ i fråga om kommunal högskoleutbildning. Innan förslag avges på sistnämnda punkt bör kommittén samråda med SSK (prop. s. 538). Vidare bör kommittén i samråd med OMUS och K 73 lägga fram förslag om när dessa kommittéers lUlsynsuppgifler m. m. skall föras över till UHÄ (prop. s. 539). Kommittén bör slutligen pröva behovet av att under de fem planeringsberedningarna ha rådgivande organ för skilda slag av utbildning (prop. s. 541).

Vad gäller redovisningsorganisationen varierar f. n. ansvarsfördelningen mellan myndighet och redovisningscenlral något mellan olika delar av högskolan.   Den  centrala  organisationskommittén  bör  i   samråd  med

 

U:46   Skr 1975/76:103                                                        340

riksrevisionsverket (RRV) utarbeta principer för arbetsfördelningen mellan myndighet och redovisningscenlral. De regionala kommittéerna bör i samband med sin behandling av frågor om indelningen i högskoleenheter — som jag strax återkommer till — utarbeta erforderliga förslag om redovisningsgruppernas sammansättning och i övrigt beträffande den närmare organisationen för redovisning vid de statliga högskoleenheterna. Även i dessa frågor bör samråd ske med RRV.

De regionala organisationskommittéerna bör, med utgångspunkt i vad som har anförts i propositionen och i utbildningsutskottets belänkande saml i den centrala kommitténs förut nämnda utkast till rambestämmelser, utarbeta förslag på följande punkter i fråga om den lokala och regionala inslitutioneUa organisationen:

1.   Indelningen i och benämningen av högskoleenheter (prop. s. 512, UbU
s. 61). Vad beträffar nuvarande statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor (SIHUS) bör kommittéerna utgå från alt institutets verk­
samhet och resurser på resp. ort skall tillhöra samma högskoleenhet som
nuvarande lärarhögskola. I fråga om musikhögskolorna bör kommittéerna
samråda med OMUS. För Stockholms del bör vad gäller konsthögskolan
beaktas de förhandlingar med Akademien för de fria konsterna som
aviserats i propositionen (s. 506-507).

2.  Sammansättningen m. m. av varje högskoleenhets styrelse (prop. s. 514-515 och 561-563, UbU s. 60-61 saml, i fråga om reservation nr 18, IOl).

3.  Utformningen av rektorsämbetet och huvuddragen i organisationen av förvallningen vid varje högskoleenhet (prop. s. 514).

4.  Ordningen för att avge förslag till rektor vid varje högskoleenhet (prop. s. 563).

5.  Organisationen av linjenämnder (prop. s. 515-519 och 527-528).

6.  Förekomsten av institutionsorganisalion vid högskoleenhet ulan fast organisation för forskning och forskarutbildning; indelningen i institutioner i fall där två eller flera befintliga läroanstalter föreslås sammanförda; frågor om för två eller flera högskoleenheter gemensamma institutioner och resurser (prop. s. 520).

7.  Varje regionstyrelses närmare uppgifter och sammansättning (prop. s. 532-534).

 

8.   Förekomsten av utbildningsnämnder och organisationen av sådana nämnder (prop. s. 535).

9.   Den yttre organisationen av de vetenskapliga biblioteken på orter med fler än en statlig högskoleenhet (prop. s. 543-545). För Stockholms del bör beaktas de särskilda frågor som las upp i proposilionen beiräffande dels Vetenskapsakademiens bibliotek, dels kungl. biblioteket. På sistnämnda punkt bör samråd ske med den utredning om etl centralt biblioteksorgan m. m. som jag kommer all föreslå senare i dag.

Arbetet med de institutionella frågorna bör, särskilt vad avser den lokala organisationen, bedrivas i nära kontakt med berörda läroanstalter och kommunala utbildningshuvudmän. Den centrala kommittén bör yttra sig över de regionala kommittéernas förslag i här berörda delar.

6 Högskolelag m.m.

I det föregående har jag förordat alt den centrala organisationskommittén skall få i uppgift all i en rad olika avseenden utarbeta förslag till grundläggande bestämmelser för högskolan. De viktigaste beslämmelserna bör — som jag anförl i proposilionen (s. 577) — sammanfattas i en högskolelag. Den centrala kommitténs bestämmelseförslag bör innefatta

 

341                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:46

förslag till sådan lag. I arbetet bör — förutom vad jag förut anfört—beaktas vad som kan bli resultat av obligatoriekommilléns arbete och statsmakternas ställningstaganden till denna kommittés förslag.

7 Personalfrågor m.m.

Den centrala organisationskommittén bör — med utgångspunkt i vad som har anförts i proposilionen (s. 578-579) — utarbeta förslag om dels UHÄ:s, dels de regionala kansliernas personalorganisation och resurser. I fråga om de regionala kanslierna bör detta arbete bedrivas i samråd med de regionala kommittéerna. Kommittén bör i sammanhanget också utarbeta erforderliga förslag om hur den inom SÖ befintiiga personalen för redovisning för lärarhögskolorna skall inordnas i den nya organisationen (jfr SOU 1973:47 s. 65).

De regionala organisationskommittéerna bör utarbeta förslag om den lokala högskoleförvaltningens lednings- och personalorganisation i de fall två eller flera befintliga läroanstalter föreslås bli sammanförda.

I kommittéernas arbete med personalfrågor bör berörda personalorganisationer beredas tillfälle atl deltaga.

8 Genomförande av högskolereformen

Den centrala organisationskommittén bör, i kontakt med berörda myndigheler, utarbeta en plan för genomförande av högskolereformens olika delar. Denna plan bör — med beaktande av krav på planeringstid för berörd personal — klargöra när och i vilka former olika behövliga åtgärder bör vidtas och beslut fattas för att reformen skall förverkligas enligt den tidsplan som angetts i proposilionen. Planen bör innefatta de särskilda anordningar som behövs vid övergången från nu gällande ordning lill den nya organisationen m. m. Slutligen bör i planen beaktas behovel av informationsinsatser för olika berörda grupper.

m. Organisationskonunittéemas arbetsformer m.m.

Som jag tidigare har 'antytt ulgår jag från all den centrala organisationskommittén skall utnyttja en särskild expertgrupp för frågor om antagningssystemet m. m. Även för andra frågor torde det vara ändamålsenligt för kommittén alt använda sig av särskilda expertgrupper, t. ex. beiräffande UHÄ-kansliel och beträffande den kommunala hög­skoleorganisationen. Jag räknar med all kommittén inledningsvis bedömer behovet av expertgrupper och kommer med förslag om tillkallande av sådana. Också de regionala kommittéerna bör kunna arbeta med särskilda expertgrupper. Del bör ankomma på kommittéerna all bedöma behovel av sådana grupper och komma med förslag. I detta sammanhang bör erinras om alt befintliga myndigheler — även lokalt — förutsätts, inom ramen för sina ordinarie uppgifier, biträda organisationskommittéerna utan särskilda anordningar.

Som jag redan har framhållit bör de regionala kommittéernas arbete, särskilt vad beträffar den lokala organisationen, bedrivas i nära kontakt med berörda läroanstalter och intressenter. Varje kommitté måste här finna de kontakt- och samverkansformer som är lämpligast med hänsyn till förutsättningarna i regionen. Kommittéerna bör — såväl formellt genom

 

U:46   Skr 1975/76:103                                           342

remisser av preliminära förslag som informellt, t. ex. genom gemensamma diskussioner — sträva efler atl få en allsidig belysning av de aktueUa frågorna som grund för sina förslag. I samband med atl kommittéerna avger sina förslag bör också de bedönmingar redovisas som har gjorts vid de berörda läroanstalterna. Allmänt får de regionala kommittéerna en viktig uppgift i alt svara för information till berörda anställda och studerande i anslutning lill reformarbetet.

Jag har redan tidigare på elt antal punkter angett all del bör ankomma på den centrala organisationskommittén att precisera förutsättningar för bl. a. de regionala kommittéernas arbete. Del är enligl min mening lämpligt alt den centrala kommittén också i övrigt får möjlighet all ange de förutsättningar, t. ex. i fråga om den kvantitativa planeringen för det regionala kommiltéarbelel, som den bedömer vara nödvändiga för all reformen skall kunna genomföras enligl statsmakternas beslut.

Som har angetts i propositionen bör den centrala kommittén under hösten 1975 avge förslag i två avseenden: dels om plan för genomförande av högskolereformen, dels om UHÄ:s och regionkansliernas organisation och resurser. Dessa förslag bör kunna redovisas för resp. föreläggas riksdagen i början av år 1976. Förslaget beträffande UHÄ, som bör avse också den exakta tidpunkten för det nya verkets inrättande, bör ha karaktär av anslagsframställning för budgetåret 1976/77. Efler statsmakternas ställningstaganden tiU kommitténs förslag bör den i propositionen (s. 579) beskrivna ordningen följas.

Beiräffande de delar av den centrala organisationskommitténs uppgifter i övrigt, vilka inte direkt hänger samman med uppgifier som ankommer på de regionala kommittéerna, bör förslag avges så snart som möjligt. Detla gäller bl. a. grundläggande bestämmelser om behörighei, urval och antagning. Här bör beaktas behovet av snabb information till sökande till högskoleutbildning samt lill berörd personal inom skolväsendet, arbetsmarknadsverket och högskolan.

När det slutligen gäller de uppgifier för organisationskommittéerna som direkl berör såväl den centrala som de regionala kommittéerna bör det ankomma på den förra atl närmare precisera de tidsmässiga förutsättningarna för de senares arbete. Den centrala kommitténs förslag resp. yttranden över de regionala kommittéernas förslag i berörda delar bör föreligga senast den 15 oktober 1976. Kommittén bör dessförinnan ha fullgjort del samråd med centrala myndigheter m. f 1. som behövs främst i de kvantitativa frågorna. Organisationskommittéernas förslag om bl. a. dimensionering, lokaUsering och institutionell organisation bör presenteras för riksdagen i början av år 1977.

En förutsättning för atl den angivna lidsplanen skall kunna hållas är, som redan har angetts, att frågan om berörda myndigheters och gruppers medverkan löses inom ramen för kommittéarbetet på ell sådanl sätt alt remissbehandling i huvudsak inte behövs.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har därutöver haft överläggningar med företrädare för myndigheler och organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 28 oktober 1975 dels avgetl förslag till anslagsframställning för universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1976/77, dels redovisat en plan för genomförande av högskolereformen.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

343                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:47

47. Beredningen (U 1975:05) för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer:

Ordförande: Östlund, Hans-Erik, tf. departementsråd

Ledamöter: Beckius, Sven-Erik, kansliråd Döös, Sten-Olof, avdelningschef Johansson, Bengt A. W., departementsråd Palmlund, Thord G., departementsråd Ringholm, Bosse 1. K., sakkunnig Sjöström, Leif H. A., departementssekreterare

Experter: Andersson, Christian, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 - 30 november 1975)

Beijer, Rolf A. V., byråchef (fr.o.m. den28 juli t.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, byrådirektör

Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel. växel08/763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har under tiden juli - oktober 1975 hållit två sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och företag som berörs av beredningens verksamhet. Vidare har beredningen tagit inledande kontakter med de berörda utvecklingsländerna. Därutöver har beredningen påbörjat vissa för verksamheten nödvändiga utredningar.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

U:48   Skr 1975/76:103                                           344

48. Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06) (BIDOK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att utreda etl centralt biblioteksorgan m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juU 1975):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: AlmefeU, Paul V., byråchef Janson, D. Birgitta, förste bibliotekarie Nilsson, Jan A. B., länsbibliolekarie Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Tell, Björn V., överbibliotekarie Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie

Experter: Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Sandgren, Folke, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 1 december 1975) Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)

Sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Bitr. sekreterare: Sträng, Arne, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 8 september 1975)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockhoirn, tel. växel 08/763 10 00, 763 18 96 (Holmborn), 763 1891 (Sträng)

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till prolokoll vid regeringssammaniräde den 29 maj 1975):

Riksdagen har fattat beslut med anledning av regeringens proposition om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179). I proposilionen behandlas de vetenskapliga bibUotekens organisation (s. 543-546).

De vetenskapliga biblioteken möter ett allt större utbud av vetenskaplig information. Enligl tillgängliga uppgifier har den samlade mängden av vetenskaplig-teknisk information fördubblats under det senasie årtiondet. Denna utveckling har medfört atl elt lokall forskningsbibliotek endasi kan förvärva ett begränsat urval av nyutkommen vetenskaplig litteratur. Om den viktigaste informationen inom vetenskap och teknik över huvud laget skall kunna skaffas lill vårt land, krävs en specialisering och samordning mellan biblioteken.

Del senasie årtiondets utveckling har också kännetecknats av all tekniska hjälpmedel, såsom automatisk dalabehandling (ADB), telekommunikation, mera utvecklade kopieringsmeloder etc, har tagils i anspråk i allt större

 

345                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:48

utsträckning. Den nya tekniken har bl. a. underlättat möjligheterna atl få lillgång tiU del internationella informationsutbudet inom vetenskap och teknik. En förutsättning för all förbättra de möjligheter lill informationsutbyte som den nya tekniken erbjuder är dock atl de skilda länderna samordnar sina informationssystem. Jag vill i sammanhanget erinra om Unescos och Europarådets strävanden på detla område under senare år.

Det är av väsentlig betydelse att de vetenskapliga bibliotekens organisation anpassas lill denna snabba utveckling. Statskontoret, som på Kungl. Maj:ls uppdrag har utrett hithörande frågor, har med skrivelse den 29 november 1973 lagt fram en rapport benämnd De vetenskapliga biblioteken — Organisation och adminislration (stencil). I rapporten föreslås bl. a. all etl särskUl ledningsorgan inrättas för vissa gemensamma biblioteksfunktioner såsom planering och samordning av de vetenskapUga bibliotekens verksamhet, frågor avseende bibliografisk information och dokumentation samt driften av del datorbaserade informationssystemet LIBRIS. I rapporten diskuteras möjligheter all organisera detla organ. Den enklaste lösningen synes enligt statskontoret vara all ombilda forsknings-biblioleksrådel. Ändra möjligheter är atl knyta en nänmd lill del av 1%8 års ulbildningsutredning (U 68) föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller alt inrätta en särskild myndighet med egen styrelse. Den senare lösningen aktualiserar enligl statskontoret frågan om bl. a. den framtida organisationen för de uppgifter som f. n. fullgörs av statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK).

Vid min anmälan av frågor om de vetenskapliga bibliotekens organisation i prop. 1975:9 (s. 545) framhöll jag, all jag fann det väl motiverat med ett centralt ledningsorgan för gemensamma biblioteksfunktioner på detta område och alt ett sådant organ borde bygga på den kärna av nationella biblioleksuppgifter som f. n. fullgörs av kungl. biblioteket och forskningsbiblioteksrådet. Även ansvaret för drifl m. m. av del dator­baserade informationssystemet LIBRIS borde, framhöll jag, föras över från statskontoret till ett sådanl ledningsorgan liksom visst ansvar för den verksamhet som — ofla med internationell anknytning — byggts upp vid universitet och högskolor med slöd av bl. a. bidrag från SINFDOK. Jag betonade att elt ledningsorgan av här antytt slag även skulle kunna skapa förutsättningar för en utbyggd samverkan mellan forskningsbibliotek och folkbibliotek.

Frågan om elt centralt biblioleksorgan av här berört slag bör nu, i enlighet med vad jag anförde i propositionen, utredas av särskilda sakkunniga.

De sakkunniga bör utarbeta förslag om ell centralt organ för sådana gemensamma funktioner inom biblioteksverksamheten som aktualiserats i statskontorets rapport. Av de i rapporten nämnda gemensamma funktion­erna fullgörs f. n. huvuddelen av kungl. biblioteket och forsknings­biblioteksrådet. Vissa funktioner, framför allt driften av LIBRIS, bar ännu inte fåll en slutgiltig organisatorisk förankring. Som har framhållits i en av forskningsbiblioleksrådel i maj 1975 lill iitbildningsdeparlementel ingiven lägesrapport över det svenska informations- och biblioteksområdet föreligger ylterligare en rad uppgifter som är av den arten all de bör hänföras till elt centralt biblioleksorgan.

De sakkunniga bör inventera vilka ytterligare arbetsuppgifter som bör åligga etl dylikt centralt biblioleksorgan. De bör utgå från all universilets-och högskoleämbetet (UHÄ) skall ha i vart fall det ansvar för anslagsframställningar m. m. i fråga om de vetenskapliga biblioteken som f.

 

U:48   Skr 1975/76:103                                                        346

n. åvilar universitelskanslersämbetet (jfr prop. 1975:9 s. 545) och alt styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt skall ha moisvarande ansvar i fråga om biblioteken vid nämnda högskolor. De sakkunniga bör i fråga om samordningen mellan del centrala biblioleksorganel och UHÄ samråda med den centrala organisations­kommittén för högskolereformen.

De sakkunniga bör särskilt uppmärksamma de gränsdragningsproblem som kan uppkomma vid fördelningen av uppgifier mellan elt centralt biblioteksorgan av här berört slag och nuvarande kungl. biblioteket. Del sistnämndas uppgifter avseende biblioteksservice tUl utbildning och forskning bör, som jag anförde i prop. 1975:9 (s. 45), så långt möjligt inordnas i biblioteksorganisationen för högskolan i Stockholm. I dessa frågor bör de sakkunniga samråda med organisationskommittén för Stockholms högskoleregion.

De sakkunniga bör utarbeta förslag till hur sådana arbetsuppgifter, främst av kulturbevarande karaktär, vid kungl. biblioteket, vilka inte på ett naturligt sätt kan inordnas vare sig i den lokala biblioteksorganisalionen i Stockholm eller i ett centralt biblioleksorgan, skall organiseras.

De sakkunniga bör samråda med statskontoret saml med den utredning av verksamheien inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation som chefen för industridepartementet inom kort kommer alt föreslå regeringen.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1975 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

49. Utredning (U 1975:07) av LUP-organisationen m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för utredning av LUP-organisationen m.m.;

Utredningsman: Rydback, Lennart, överdirektör

Expert: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör

Sekreterare: Lindfors, Leif W., t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Lokal: Statens förhandlingsnämnd. Sturegatan 24, 2 tr., 114 36 Stockholm, tel. växel 08/67 96 50

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till protokoll vid regeringssammaniräde den 29 maj 1975):

Med anledning av riksdagens beslut angående universitetens och högskolornas organisation och förvaltning m. m. (prop. 1964:50, SU 119, rskr 293) tillkallade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet år 1964 etl antal lokal- och utrustningsprogramkommittéer (LUP-kommittéer) för de olika universitets- och högskoleorterna. På motsvarande säll har senare

 

347                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:50

tillkallats en särskild LUP-kommitlé för jordbrukels högskolor. För alt samordna de olika kommittéernas verksamhet tillkallades redan från början en samarbetsnämnd för LUP-kommittéerna (LUP-nämnden). Kommittéernas uppgifter har successivt vidgats så atl de numera omfattar flertalet högskolor inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden med undantag av dels lärarhögskolorna, där skolöverstyrelsen har programansvarel, dels flertalet av högskolorna inom kulturområdet, för vilka byggnadsstyrelsen upprättar lokalprogram.

Som jag redovisat i prop. 1975:9 (s. 543) föreslog 1968 års ulbildningsutredning (U 68) alt LUP-kommittéerna skulle inordnas i den av uiredningen förordade lokala högskoleorganisationen. Vidare skulle del av U 68 föreslagna universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) överta de cen­trala samordningsuppgifter som f.n. ankommer på LUP-nänmden.

I yttranden över U 68:s förslag från statskontoret, riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen förordades ylterligare överväganden i dessa frågor. Mot bakgrund av de nämnda remissyttrandena anförde jag i propositionen all LUP-organisationen borde utvärderas, innan ställning tas lill den framlida organisationen för högskolans planering i denna del. En sakkunnig bör nu lillkallas för alt göra en sådan utvärdering samt pröva vilka förändringar den kan ge anledning till.

Den sakkunnige bör med utgångspunkt i dels den nuvarande LUP-organisationen och erfarenheterna av den, dels de synpunkler i hithörande frågor som anförts i yttrandena över U 68:s förslag, lägga fram förslag om hur uppgifier motsvarande dem som f. n. fullgörs av LUP-kommittéerna och LUP-nämnden skall organiseras för den framtida högskolan. Övervägandena bör härvid utgå från att samma principer för lokal- och utruslningsplaneringen skall gälla för den statiiga delen av högskolan och all dessa principer skall vara anpassade lill den nya organisation för högskolan som statsmakterna faltal beslut om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Den sakkunnige bör samråda med den centrada organisationskommittén för högskolereformen saml bedriva sitt arbete i kontakt med berörda myndigheler saml personal- och sluderandeorganisalioner, främst de som f. n. är företrädda i LUP-kommittéerna. Arbetet bör bedrivas skyndsamt och förslag avges senasiden 1 oktober 1977.

Utredningen har under liden juli - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

50. Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Burman, Erik-Gustav, direktör Edvinsson, Sven-Olov A., läkare

 

U:50   Skr 1975/76:103                                           348

Gunnmo, Alf, rektor Hammarsten, Erik M., landstingsråd Jonsson, J. Alvar, skoldirektör Marklund, J. Sören, ombudsman Nilsson, Gunnar V., ombudsman Nordström, Lars V., professor, rektor Rydén, O. Evert, skoldirektör Sligsäter, Kjell J., teknolog Sundrn, O. Helge, landstingsman Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Gustafsson, Björn H., laboratorieassistent Nordlander, N. Arne, universitetslektor Selander, K. Bertil, tekniker

Sekreterare: Johnson, O. J. Gunnar, förste byråsekrelerare

Lokal: Umeå universitet, 901 87 Umeå, tel. 090/12 56 00 ankn. 604

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen):

Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

51. Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Jan-Erik, typograf Björnegård, Gudrun, rektor Franzén, Lars G., verksladsarbetare Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor Hansson, E. Ingmarie, kommunalråd Lie, C. Nils D.H., lektor Lundh, A. Hans Lennart, rektor Magnusson, NUs A., fritidsdireklör Nerdram-Ullman, Wencbe M., rektor Olsson, Arne J. A., utbildningschef

 

349                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:52

Segerstedt, Torgny, professor, rektor Stener, P. H. Robert, rektor Thun, John-Erik, universitetslektor Westerlund, Uno, ombudsman Westman, Helny I., landstingsråd Ödman, Mals O., fU. stud. Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Gozzi, A. Sören, forskningsingenjör Holmquist, Stig A. B., universitetsadjunkt Ling, Lars, insliluiionstekniker

Sekreterare: Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Åhlén, Gunnar, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Vasagatan 1 A, 752 24 Uppsala, tel. 018/11 60 28 (sekreteraren), 11 60 48 (bitr. sekreteraren)

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)

Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

52. Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms högskoleregion

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Lewén-EUasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor Blix, Erik O., rektor Carlsson, Eric O. G., kommunalråd Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor Grabö, Paul E., borgarråd Hellström, Gunnar J., rektor Hoppe, E. Gunnar, professor, rektor Karleby, Olle, styrelseordförande Lunde, Ingrid, kanslichef

 

U:52   Skr 1975/76:103                                                        350

Magnusson, David, professor Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Pettersson, E. Henry, socionom Qvicker, E. Rune, ombudsman Rasmuson, Anders, professor, rektor Tannenberg, Tord O., pol. stud. Utberg, Rolf F., kanslichef Wigren, Karin(Kajsa)M., rektor Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör Eriksson, Åke E., intendent Söderholm, Anders E., universitetsadjunkt

Experter: Stenberg, Inga E., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 november 1975) Tottie, Thomas, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 1 november 1975) Widgren, Greger G., departementssekreteiare (fr.o.m. den november 1975)

Sekreterare: Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 1000, 763 23 97 (Kim), 763 23 95 (kansli)

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)

Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden. Dessutom har sekreteraren haft överläggningar med läraoanstalter, myndigheter och utredningar som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

53. Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen

Ledamöter: Anderberg, Olle Y., adjunkt Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd

 

351                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:54

Glennow, Yngve G. G., rektor Johansson, B. Einar D., landstingsman Johnson, O. Bertil, direktör Jonsson, Stig G. T., bitr. skoldirektör Lundberg, P. J. Thorsten, rektor Meijer, Hans A. B., professor, rektor Nyman, Mikael, förskollärare Plalin, Ulla-Britta, utredningssekreterare Sjögren, Håkan, universitetslektor Sjölund, P. John A., rektor Thyrsson, Ulf T. K., teletekniker Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Eriksson, K. Bertil, expeditionsvakt Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare Wahlberg, Leif M., intendent

Sekreterare: Karlsson, Curt K. A., byrådirektör

Lokal: Universitetet i Linköping, 58183 Linköping, tel. växel 013/11 17 00

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)

Kommittén har under tiden t. o. m. oktober 1975 hållit tre sammanträden samt företagit en rundresa i regionen, varvid överläggningar skett med myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

54. Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Ledamöter: Alfvegren, Lars B., rektor Axelsson, Karl-Erik A., landstingsman Bergermo, Arne H., rektor Gustafsson, Stig A., ombudsman Hellström, Kajsa M., rektor Hemlin, Peter W., ekon. stud.

 

U;54   Skr 1975/76:103                                                        352

Hultin, S. Eriand V., tekn. lic. Härnqvisl, Kjell, professor Jansson, K. Olof (Olle), direktör Lennander, Bengt, rektor Noréus, E. Halvard, rektor Olsson, K. Olle, ombudsman Olving, Sven, professor, rektor Rosell, Sten, direktör

Sörensson, Lars-Ingvar, lokförare, led. av riksdagen Widing, S. Lennart, redaktör Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Hultén, Bengt E., fU. mag. Olsson, Claes Olof, forskningsassistent Oscarson, O. Sigfrid J., verkmästare

Sekreterare: Andersson, E. Lennart, universitetslektor

Lokal: Gölabergsgatan 9. Postadress: Box 53038,400 14Göteborg53, tel. 031/17 99 50

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen)

Kommittén har under tiden september - oktober 1975 hållit två sammanträden saml haft överläggningar med olika utbildningsanstalter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

55. Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund/Malmö högskoleregion

TiUkallade erUigt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Elmsledt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Brinck, K. Inge G., universitetslektor Ekholm, Torsten I., landstingsråd Eriksson, Mar in H. V., skoldirektör Göhlman, Gunnar, ombudsman Hafström, Jonas, jur. kand. Isacson, Dan S., rektor

 

353                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:56

Johansson, Sven A. E., professor, rektor Johansson, Tor H., direktör Lind, K. Åke, landstingsman Lövdén, Lars-Erik, studerande Persson, L.-Ove L., ombudsman Rausing, Hans A., direktör Schullz, J. Harry S., skolinspektör Svensson, S. Allan, redaktör Waldebrand, Gösta W., kommunalråd Wieslander, Hans J. M., universitetslektor Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen: Hellgren, G. Bertil, maskinist Nordström, Olof A., universitetslektor Olsson, Olle E., forskningsingenjör

Expert: Hjort, Christer A., byrådirektör (fr.o.m. den 20 oktober t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Storm, P. David G., byråchef

Bitr. sekreterare: Granegård, Christer, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Lokal: Universitetet i Lund. Postadress: Box 1059, 221 04 Lund, tel. växel 046/12 41 00

Direktiv (se Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för högskolereformen):

Kommittén har under liden september - oktober 1975 hållit två sammanträden. I samband med sammanträdel i oktober hade kommittén överläggningar med länskommrllén för eftergymnasial utbildning i Kalmar län.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

56. Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumentation och statistik för högskolan

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):

Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd

23   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U: 56   Skr 1975/76:103                                                       354

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Ekholm, Lars V., byråchef Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare Sannersledl, Lars T. G., universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef Svanfeldt, Göran H., statistikchef

Sekreterare: StrandeU, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1975)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 23 96 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till prolokoll vid regeringssammaniräde den 29 maj 1975):

Både för den kvantitativa planeringen, för det pedagogiska och studieorganisaloriska utvecklingsarbetet saml för utbildningens admi­nistration i övrigt inom högskolan krävs vissa systematiska uppgifter om de studerande och deras studieresultat. Sådana uppgifier krävs också som underlag för planering och administration inom andra områden, t. ex. del studiesociala och arbetsmarknadsområdet. Flertalet högskoleutbildningar berörs redan i dag av informationssystem, där uppgifier av nämnda slag samlas in och ställs samman. Utformningen och omfattningen av dessa informationssystem varierar dock avsevärt. Innan den av statsmakterna beslutade nya högskoleorganisationen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) träder i krafl bör en översyn och utveckling av nuvarande informationssystem komma till stånd. Som jag anfört i nämnda proposition (s. 486) bör detla uppdras ål en särskild arbetsgrupp.

Som en utgångspunkt för arbetet bör gruppen precisera de krav på uppgifier och slalistik om studerande och studieresultat som kommer atl ställas — lokalt, regionalt och centralt — bl. a. av de nya behörighets­reglerna, den nya studieorganisationen och de nya principerna för planering och resursfördelning samt av behovel av uppföljning och utvärdering av högskolereformen. Mol denna bakgrund bör gruppen göra en bedömning av möjligheterna all på kort och på lång sikt förändra de befintiiga informationssystemen så all de nya kraven tillgodoses och lägga fram de förslag som delta kan föranleda. Såväl högskolemyndigheternas behov som behovet av högskolestalislik för myndigheler, organisationer m. fl. utanför högskoleväsendet bör härvid beaktas. Förändringar som syflar lill alt tillgodose de lokala högskolemyndigheternas informationsbehov bör ges hög prioritet.

Som jag berörde, då jag anmälde frågan om organisationskommittéer, är informationssystemen av stor betydelse för det nya systemet för planering, resursfördelning, antagning och anmälan inom högskolan. Arbetsgruppen bör biträda den centrala organisationskommittén för högskolereformen så alt en tillfredsställande samordning mellan planerings-, antagnings- och anmälningsruliner och informationssystem säkras.

 

355                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:56

Underlaget för den lokala planeringen måsle i huvudsak inhämtas och bearbetas lokalt, genom rutiner anpassade lill de skiftande förut­sättningarna vid olika utbildningar och högskoleenheter av olika storlek. Arbetsgruppen bör som ledning för det lokala arbetet lägga fram förslag om vilka rutiner som bör vara gemensamma för alla utbildningar och högskoleenheter.

Vidare bör gruppen lägga fram förslag om vilka uppgifier som bör ingå i riksomfattande enhetlig statistik för ulbUdningsadminislrativa behov och därför bearbetas centralt för alla utbildningar samt om förfarandet vid insamling av sådana uppgifier. Därvid bör övervägas möjligheterna alt samla in vissa uppgifier endast genom undersökningar stickprovsvis.

Arbetsgruppen bör även pröva skälen för och emot en samordning med informationssystem på studiemedelsområdel.

Förslag bör också läggas fram om hur sådana uppgifter, som av bl. a. inlegritelsskäl inle bör tas in i administrativa informationssystem men likväl är nödvändiga för högskolemyndigheternas planering eller för statistiska och vetenskapliga ändamål, bör samlas in, lagras och bearbetas.

Gruppen bör utarbeta förslag lill enhetiiga definitioner av begrepp som används i informationssystemen för högskolan. Härvid bör så långt möjligt samordning ske med andra informationssystem, t. ex. inom den löpande statistiken för gymnasieskolan och folkhögskolan.

Under senare år har en utbyggnad av lokala informationssystem ägt rum. Dessa syslem, som drivs av läroanstalterna, producerar såväl individuppgifter som statistiska sammanställningar. Vidare produceras centralt statistiska sammanställningar av statistiska centralbyrån (SCB). Arbetsgruppen bör överväga hur en fördelning mellan lokal och central löpande statistikproduktion skall utformas, varvid självklart en samordning måste säkras med systemet för antagning och anmälan till grundläggande utbildning.

För dagens lokala informationssystem utförs i vissa fall etl gemensamt system- och programmeringsarbete under central ledning. Gruppen bör lägga fram förslag till organisation för systemansvar och drifl och därvid utgå ifrån all elt gemensamt systemarbete och en regional driftsamverkan skall äga rum.

Gruppen bör vidare analysera behovel av datorkapacitet för informationssystem saml utarbeta förslag om hur del skall tillgodoses. Vidare bör gruppen beakta möjligheterna atl utnyttja den regislreringsul-ruslning som finns vid redovisningsenheterna inom högskoleväsendet.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kraven på informationssystemen i samband med övergången från nuvarande organisation till den nya ordningen.

Arbetsgruppen skall samverka med berörda myndigheler och kommittéer, främst universitelskanslersämbelet, statistiska centralbyrån, statskontoret och dess standardiseringsråd, arbetsmarknadsstyrelsen, centrala sludiestödsnämnden, dalainspektionen och forskarutbildnings­ulredningen saml — som jag redan berört — med den centrala organisationskommittén för högskolereformen.

Uiredningen  har  under  liden  september -  oktober   1975  hållit  tre sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

U:57   Skr 1975/76:103                                                    356

57. Utredning (U 1975:15) om elektronmusikens framtida utveckling i Sverige

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning om eleklronmusikens framtida utveckling i Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den 29 september 1975):

Utredningsman: Bucht, Gunnar H., professor

Lokal: Musikhögskolan i Stockholm, Valhallavägen 103-109, 115 31 Stockholm, tel. 08/63 1190

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till prolokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):

En av de viktigaste insatserna till slöd för eleklronmusiken som under senare år gjorts från statlig sida har varit medverkan i uppbyggnaden av Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) i Stockholm. EMSbUdadesår 1969 då Sveriges Radio på stiftelsen överlät den studioanläggning som byggts inom företaget. En av förutsättningarna för alt stiftelsen skulle bildas var atl StatUga medel ställdes till förfogande för att komplettera studion med en dalamaskin. Genom beslut den 27 juni 1969 anvisade Kungl. Maj:l av särskilda lotterimedel 1,5 milj. kr. för denna komplettering.

Stiftelsen EMS bildades av Sveriges Radio och Musikaliska akademien som huvudmän. Enligt stadgarna har EMS till ändamål alt svara för förvallning och drifl av studion i enlighet med de riktlinjer som dragits upp av stiftelsens styrelse saml alt genom undervisning och forskning främja utvecklingen av det konstnärliga skapandet inom den elektroniska musiken och den elektroniska bilden.

EMS har från starten fåtl årliga statliga driftbidrag ur anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. Innevarande budgetår uppgår det statliga driflbidragel till 580 000 kr. Dessutom har EMS årligen intill budgetåret 1975/76 fått bidrag av särskilda lotterimedel för fortlöpande investeringar i apparatur och program. För budgetåret 1975/76 har EMS tilldelats etl statligt bidrag om 800 000 kr., i vilket bidrag också ingår medel för invesleringsändamål. EMS har därjämte sedan stiftelsen började sin verksamhet fåtl etl årligl fast bidrag från Sveriges Radio. EMS har upplyst all Sveriges Radio innevarande budgetår minskat sitt bidrag från 300 000 tiU 200000 kr.

Önskemål om en utredning om eleklronmusikens framlida utveckling i Sverige har under senare år förts fram från flera håll. Senast har statens kulturråd i sitt yttrande över- framställningen från stiftelsen EMS om statsbidrag för verksamheien under budgetåret 1975/76 framhållil viklen av en sådan utredning. Enligl kulturrådet bör då även den roll som EMS har i sammanhanget närmare studeras. Också organisationskommittén för högre musikutbildning har nyligen framfört önskemål om en utredning bl. a. i fråga om sludioresurserna för den elektroniska musiken. Även från EMS och från dess personal har kommit önskemål om en utredning, i försia hand av stiftelsens verksamhelsomrilde.

Som redan framgått av mina uttalanden i propositionen om den statliga kulturpolitiken 2 (prop. 1975:20) delar jag uppfattningen om behovel av en utredning   om   eleklronmusikens   situation  och  utvecklingsmöjligheter

 

357                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:57

liksom om de speciella frågor som rör EMS. Denna utredning bör komma lill slånd nu. En sakkunnig bör tillkallas för ändamålet. Del ligger i sakens natur att den sakkunnige bör arbeta i nära kontakt med statens kulturråd;

Vad som ingår i begreppet eleklronmusik är inle entydigt. Den sakkunnige bör arbeta med en vid definition av begreppet och således ta hänsyn till alla de skiftande former i vilka elektronisk teknik används för all framställa eller bearbeta musikaliskt ljudmaterial. Detta förutsätter alt den sakkunnige också anlägger en helhetssyn på musiklivet som innefattar både del seriösa och del populära området.

Som ulgångspunkt för utredningsarbetet bör den sakkunnige göra en samlad bedömning av elektronmusikens situation och utvecklingsmöjlig­heter. Utvecklingen på elektronmusikens område präglas i vissa avseenden av kommersiella krafter genom musikindustrins snabbi växande intresse för all arbeta med elektroniskt framställda eller bearbetade klanger. I andra avseenden påverkas utvecklingen på området av ell snävt konstnärligt synsätt som gjort atl musikformen behandlats och också kommit att betraktas som etl intresse enbart för del experimentella konstmusikaliska nyskapandet. Diskussionen om de praktiska handlingslinjerna kännetecknas av myckel starka motsättningar mellan olika intressen. Det visar bl. a. den debatt som förts kring stiftelsen EMS och dess roll och uppgifier.

Enligl min mening är det väsenlligl att diskussionen om den elektroniska musiken vidgas så alt musikformens alla kulturpolitiskt intressanta utvecklingsmöjligheter bUr belysta. Det är en av den sakkunniges viktigaste uppgifier all bidra till en sådan vidgning av diskussionen. Den sakkunnige bör således bedöma utvecklingsmöjligheterna för eleklronmusiken i etl brett kulturpolitiskt perspektiv. Arbetet bör grunda sig på de mål och riktlinjer för den kulturpoliliska utvecklingen som statsmakterna fastställt på grundval av 1974 års kulturproposilion (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Den sakkunnige bör bl. a. ta fasta på de uttalanden som gjordes i samma proposition rörande del statliga ansvaret för etl fortsall stöd till eleklronmusiken. Enligt proposilionen (s. 338) bör stödet bl. a. syfta lill en spridning av produktionsmöjligheterna och ökade möjligheter alt ute i landet få kontakt med den elektroniska musiken.

En av de kulturpolitiskt intressanta aspekter på elektronmusiken som den sakkunnige bör la upp är de speciella möjligheter denna musikform har som samarbetsområde mellan konst och teknik. Enligt min uppfattning är det av allmänt intresse atl la lill vara alla praktiska möjligheter till etl sådant samarbete som kan bidra till atl överbrygga de alltför fasta gränserna mellan del konstnärliga och tekniska området och därmed också lill all vidga del snäva konstbegreppet. För den elektroniska musikens del är ett sådanl samarbete naturligt och nödvändigt.

Den sakkunnige bör också ägna intresse åt distributionsproblemen för den elektroniska musiken och då särskilt elektronmusik av seriös natur. Möjligheterna att lyssna till elektronisk musik av detta slag och därmed att skaffa sig kännedom om och intresse för musikformen är f. n. starkt begränsade. Elt utomordentligt viktigt medel för att förbättra dessa möjligheter bör grammofonskivan vara. Sveriges Radios roll i sammanhanget bör också särskilt belysas.

Den sakkunnige bör även bedöma behovel av sludioresurser och därvid bl. a. redogöra för vilka sådana resurser som redan finns tillgängliga. Den sakkunnige bör uppmärksamma atl det finns behov av sludioresurser av olika slag ocb för olika ändamål. Det är nödvändigt att ta hänsyn till de

 

U:57   Skr 1975/76:103                                                        358

skilda krav på arbetsmöjligheter som finns hos tonsättare och andra skapande krafter på det eleklronmusikaliska området. Förutom för produktionsändamål behövs och finns sludioresurser för bl. a. undervisning. Olika behov måsle avvägas mot varandra. Del bör vara av intresse all apparaturen är utformad så alt den kan användas på ell flexibelt säll. Den sakkunnige bör lägga vikt vid all studioresurserna kan utnyttjas gemensamt för olika ändamål och pröva vilka samarbetsformer som av detta skäl behöver utvecklas. När del gäller den högre musikutbildningens behov bör den sakkunnige samråda med organisationskommittén för högre musikutbildning.

Som jag tidigare nämnt har staten redan tagit etl avseväri ansvar för stiftelsen EMS. Huvudfrågan för den sakkunnige när det gäUer EMS är all placera in och bedöma stiftelsens roll och uppgifier i del vida sammanhang som uppdraget täcker. Samtidigt bör den sakkunnige pröva vissa frågor som rör bl. a. stiftelsens organisation och finansiering. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med stiftelsens huvudman/huvudmän och med personalen vid EMS.

I sina överväganden om uppgifterna för stiftelsen EMS bör den sakkunnige se lill all EMS nyttiggörs på ell sätt som svarar mol de konst­närliga och tekniska förulsiillningar och resurser som nu finns och utvecklats inom EMS. Den sakkunnige bör också uppmärksamma del arbete som där lagts ner på att utifrån den allmänna ändamålsbeskrivning som finns i stiftelsens stadgar konkretisera uppgifterna. Arbetet bör syfta till all åstadkomma etl praktiskt handlingsprogram för verksamheien inom EMS med en avvägning mellan olika typer av uppgifter. En central uppgifl för EMS bör även i fortsättningen vara atl skapa möjligheter lill avancerat komposilionsarbele och produktion av musik. Den sakkunnige bör emellertid också beakta de förutsättningar som EMS har för medverkan i arbetet med atl utveckla den elektroniska bilden saml även belysa den roll EMS kan spela inom forskning och undervisning.

I detta sammanhang är det nödvändigt för den sakkunnige alt också precisera verksamhetsformerna för EMS. I fråga om sättet atl utöva sin verksamhet avviker EMS f. n. ganska avsevärt från andra jämförbara statliga eller statsunderstödda institutioner på kulturområdet. I förhållande lill produktionen vid studion kan EMS sägas ha fåtl en förhållandevis passiv roll med huvudsaklig uppgifl all ställa sludiotid till förfogande för tonsättare, institutioner och andra intressenter. Den sakkunnige bör pröva på vilket sätt EMS i fortsättningen bör verka för att på bästa säll kunna fullgöra sina uppgifier. Vid sin prövning bör den sakkunnige beakta de principiella ställningstaganden beträffande ansvarsförhållanden och verksamhetsformer för kulturinstitutioner som finns redovisade i 1974 års kulturproposilion. I detla sammanhang bör den sakkunnige också la upp förutsättningarna och formerna för samarbetet mellan EMS och andra institutioner m. m. med närbesläktad verksamhet, både när del gäller utnyttjande av studioresurser och i andra syften.

I handlingsprogrammet för EMS bör även ingå frågan om den forlsalla utvecklingen av kompositionsteknik, programvara och apparatur. Den sakkunnige bör väga behovel av en fortsatt utbyggnad av de tekniska resurserna vid EMS mot nackdelarna med en alltför stor koncentration av studioresurser till en institution och en orl.

I den sakkunniges uppdrag bör ingå atl pröva de organisatoriska formerna för verksamheten vid EMS. Den sakkunnige bör härvid bedöma behovel av all som en följd av ulredningsförslagen ändra de nuvarande stadgarna för

 

359                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:58

EMS och även utforma eventuella ändringsförslag. Den sakkunnige bör hålla kontakt med sliflelseulredningen (Ju 1975:01).

Det bör slutligen ankomma på den sakkunnige alt pröva frågan om finansieringen av verksamheien vid EMS. Den sakkunnige bör därvid ulgå från alt den ekonomiska ram som del nuvarande statsbidraget utgör i huvudsak bör bibehållas. Vid bedömningen av del forlsalla behovel av medel för invesleringsändamål bör den sakkunnige i försia hand se till atl de investeringar som hittills gjorts i studion följs upp och nyttiggörs. Det statliga driflbidragel bör liksom nu användas för alt ge EMS vissa basresurser och för atl bidra lill alt tonsättare kan arbeta i studion på ekonomiskt rimliga villkor. Möjligheterna att finansiera den varierande, rörliga delen av verksamheten med bidrag från annal håll bör särskilt prövas.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

58. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för alt utreda det studiesociala stödet (se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1975):

Ordförande: Andersson, Johnny, kansliråd

Ledamöter: Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen Fogelström, Hans, ombudsman Granstedt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen

Hansson, S. Olof (Olle), förbundsordförande (fr.o.m. den 27 november 1975)

Håvik, I. Doris, assistent, led. av riksdagen Lundin, Ulf W., utredningssekreterare Nilsson-Schiitze, Eva B., ombudsman Rydin, Roland Y., fil. kand. (fr.o.m. den 27 november 1975) Westerberg, Sten, utredningschef Westerlund, Uno, ombudsman Wiklund, Bengt O., journaUst, led. av riksdagen

Sekreterare: Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Ekholm, Birgitta Maria (Brillmari), byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)

Sundström, Björn G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

 

U:58   Skr 1975/76:103                                                        360

Lokal: Svarlmangatan 9, 1 tt., 11129 Stockholm, tel. 1018 96 (sekreteraren), 10 20 68 (kansli)

Direktiv (anförande av statsrådet Zachrisson till protokoll vid regeringssammaniräde den 25 september 1975):

Sedan de nuvarande studiestödssystemen infördes har betydande förändringar skett på den arbetsmarknad som möter de studerande efter deras studier. På familjepolitikens område har omfattande reformer genomförts som delvis förändrat förutsättningarna för studiestödet. Bl. a. till följd härav har delta underkastats en rad delreformer som lett till alt studiestödets regelsystem blivit svåröverskådligt. Vidare kommer utbildningen enligl riksdagens beslut om en reformering av högskolan (UbU 1975:17, rskr 1975:179) efterhand all aUlmer inriktas mol elt system med återkommande ulbUdning.

Riksdagen har också uttalat atl de sludiesociala systemen bör göras till föremål för en aUsidig och förutsättningslös utredning (SfU 1974:19 s. 67, rskr 1974:265). Socialförsäkringsutskottet framhöll i sammanhanget alt man särskilt borde undersöka om och i vad mån förenklingar i nuvarande system är möjliga. Till övriga frågor som kunde bli aktuella hörde enligt utskottet frågor om studiemedlens maximibelopp och om behovsprövning mot egen och makes inkomst och förmögenhet vid tilldelning av studiemedel.

Som jag anmält i prop. 1975:23 (s. 188) om vidgad vuxenutbildning och studiestöd åt vuxna bör mol denna bakgrund studiehjälps- och studie­medelssystemet nu få en övergripande översyn. Denna uppgift bör anförtros särskilda sakkunniga.

Jag lar i det följande försl upp utvecklingen av de studiesociala systemen efler år 1964 och behandlar diirefler de frågor om studiestöd för studerande både på gymnasial nivå och högskolenivå som de sakkunniga i första hand bör utreda.

Studiehjälpssystemets utveckling

1964 års riksdag fattade beslut om nya former för studiesocialt stöd lill dels studerande vid gymnasium, fackskola, yrkesskola m. fl. skolformer, dels studerande i eftergymnasial utbildning (prop. 1964:138, SäU 1964:1, rskr 1964:290). För den första gruppen infördes studiehjälpssyslemel och för den senare gruppen studiemedelssystemet. I studiehjälpssyslemel drogs en gräns mellan "yngre" och "äldre" elever. Gränsen gick vid dåvarande myndighetsålder. För äldre elever som hade barn utgick studiestöd enligt regler som i många avseenden anslöt tiU studiemedelssystemet. För dessa elever togs t. ex. ingen hänsyn lill föräldrarnas ekonomi. Yngre elever i studiehjälpssystemet förutsattes däremot tillhöra föräldraekonomin och studiestödet för dem utformades med hänsyn härtiU. Den 1 juli 1973 överfördes äldre studerande — dvs. studerande som f yUer lägst 20 år under del kalenderår läsåret börjar — vid studievägar inom studiehjälpssystemets område tiU studiemedelssystemet (prop. 1973:63, SfU 1973:17, rskr 1973:240).

Reglerna för studiehjälp och studiemedel har efter 1964 års beslut kompletterats i skilda avseenden.

Studiehjälp utgår i form av studiebidrag, resetillägg, inackorderings­tillägg samt inkomstpröval tillägg och behovsprövat tillägg. Dessutom kan återbetalningspliktiga studiemedel utgå.

 

361                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:58

Studiemedlen är indexreglerade och utgår per läsår om nio månader med 140 % av basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dessutom kan barnlillägg utgå med 25 % av basbeloppet per år för varje barn under 16 år. Studiemedlen består av dels ell bidrag om högsl ca 2 000 kr. per läsår, dels återbelalningspliktiga medel. Studiemedlen är behovsprövade mol egen och makes inkomst och förmögenhet.

Ett av de viktigaste syftena vid utformningen av studiehjälpssystemet var atl åstadkomma ett sådanl studiestöd som kunde minska de sociala faktorernas betydelse vid valen efler den obligatoriska skolan dels mellan fortsatt utbildning och annan verksamhet, dels meUan yrkesinriktad utbildning och utbildning som förberedelse för högre studier.

1964 års reform innebar en betydande förenkling av del studiesociala slödel för ungdomar i gymnasial eller motsvarande utbildning. Stödformerna utformades så atl alla ungdomar skulle ha möjlighet atl fortsätta sina studier efler grundskolan. Åtskilliga förmåner i studiehjälpssyslemel har avseväri förbättrats sedan reformen trädde i krafl, t. ex. studiebidrag, resetillägg och behovsprövat tillägg. Riksdagen har numera fattat beslut om hemreseersättning för inackorderade elever i gymnasial utbildning (SfU 1975:14, s. 63, 81 rskr 1975:176).

När studiehjälpssyslemel infördes avvägdes de olika stöden inom detta mol de allmänna familjepolitiska stöd som då fanns. Detta var en naturlig följd av atl de yngre elever som omfattades av studiehjälpen ansågs tillhöra föräldraekonomin. Sedan år 1964 har betydande förändringar skett på de familjepolitiska och skaitepolitiska områdena. Som exempel kan nämnas all barnbidragels årliga belopp höjts från 700 kr. år 1964 till 1 500 kr. år 1975. Därutöver har bl. a. förbättrade statliga och statskommunala bostadstillägg införts. Reglerna för del inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen har sedan år 1973 anpassats lill de regler som gäller för del statliga bostads­tillägget och har därigenom förbättrats i moisvarande takt.

Ell av målen för studiehjälpssyslemel har varit att de studerande inle i någon nämnvärd ulslräckning skall behöva utnyttja studielån eller åter­betalningsplikliga studiemedel för all finansiera sina studier. Studiestödet skall med andra ord utgöra ell sådant komplement till föräldraekonomin all denna så långl möjligt inte blir styrande för valet av utbildningsväg i gymnasieskolan.

Sedan år 1964 har de arbelsmarknadspolitiska ålgärderna kraftigt förstärkts. Bl. a. har en omfattande utbyggnad av arbets­marknadsutbildningen ägt rum. Svårigheterna under senare år för ungdomar i åldern 16 lill 24 år atl komma ul på arbetsmarknaden har gjort det nödvändigt all låta även personer under 20 år till viss del omfattas av arbetsmarknadsutbildning och andra arbelsmarknadspolitiska stödåtgärder. Riksdagen har numera beslutat alt utbildningsbidrag till personer under 20 år skall utgå med 45 kr./dag både lill dem som erdigt nu gällande regler kan få utbildningsbidrag för viss utbildning och till sådana ungdomar som är berättigade lill kontant arbetsmarknadsstöd (rskr 1975:178). De ungdomar som har vårdnaden om barn föreslås dock få samma belopp som vuxna i moisvarande situation. Detla gäller också ungdomar som förvärvsarbetat i sådan utsträckning att de omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Berättigade lill kontant arbetsmarknadsstöd är sådana ungdomar som antingen arbetat fem månader under det senaste året eller efter avslutad ungdomsutbildning varit arbetslösa och slår till arbetsmarknadens förfogande i tre månader.

1974 års riksdag beslöt om en sänkning av myndighetsåldern från 20 år till

 

U:58   Skr 1975/76:103                                                        362

18 år. Detta innebär all den åldersgräns som f. n. gäller för studiehjälpen inle längre överensstämmer med myndighetsåldern.

Studiemedelssystemets utveckling

När studiemedelssystemet infördes var syftet all de studerande som fick studiemedel skuUe kunna täcka sina levnadskostnader. Maximibeloppet för studiemedel bestämdes även med hänsyn lill konsumtionsnivån hos övriga grupper i samhället. Genom alt studiemedlen är anknutna lill basbeloppet har de studerande i huvudsak kompenserats för prisstegringarna i samhället. Samtidigt har inom det allmänna familjeslödet bostadstillägg införts dels för gifta eller sammanboende, dels för ensamstående. Sedan år 1964 har som nyss nämnts ytterligare grupper fått del av förmånerna i studiemedelssystemet, nämligen s. k. äldre studerande i gynrmasial utbildning och studerande inom vuxenutbildning som bedriver längre studier. I studiemedelssystemet finns som nänmts ell barnlillägg på 25 % av basbeloppet för barn under 16 år. När barnlillägget infördes var barntillsynen dåligt utbyggd. Dessutom fanns inte de statiiga och stats-kommunala bostadstilläggen för barnfamiljer. Barntillsynen har på senare år byggts ut kraftigt även om den ännu inle svarar mot alla de behov som föreligger. Nu nämnda reformer har likväl avsevärt förbättrat sluderandefamiljernas möjligheter all få lillgång tiU barntiUsyn, vilket bl. a. beror på atl denna ofla är behovsprövad. En ytterligare fördel för de studerande är atl studiemedel, i delta sammanhang som regel inte räknas som inkomst, varigenom avgifterna blir tämligen låga.

Vid sidan av den nyssnämnda höjningen av bidragsdelen inom studiemedelssystemet har förbättringarna av detla vidare gällt reglerna för återbetalningen, som gjorts avseväri mer förmårUiga för de studerande. Bl. a. har den totala ålerbetalningsskyldighelen begränsats. Dessutom har de sociala trygghelsreglerna vid återbetalning av studiemedel förbättrats. Regler har också införts som medger atl studerande under vissa förhållanden får uppbära studiemedel under sjukdom och atl därvid de återbetalningsplikliga medlen avskrivs.

Allmänna utgångspunkter för utredningsarbetet

En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara all de sludiesociala systemen även framdeles bör bestå av dels stödet till de s. k. yngre eleverna inom gymnasieskolan (motsvarande), dels slöd lill studerande i högskoleutbildning. Med hänsyn till de studerandes olika situation vid gymnasiala studier respektive högskolestudier är del naturUgt med en skillnad mellan dessa två syslems totala nivåer. Således är de förra studerandena normall beroende av föräldrarnas ekonomi och har endast undantagsvis försörjningsbörda. En utgångspunkt bör vidare vara all det vid sidan av elt generellt stödsystem för högskolestudier som till sin huvuddel är förenat med ålerbelalningsskyldighet skall finnas ell Iredje, förmånligare system i enlighet med del förslag om vuxenulbildningsstöd som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1975:23, SfU 1975:14, rskr 1975:176).

Studiehjälps- och studiemedelssystemen har varit i bruk under en
tioårsperiod. Som jag tidigare redovisat har sedan de infördes en rad
förändringar      genomförts      på        familjepolilikens       och

arbetsmarknadspolitikens områden, vilka i varje fall indirekt påverkar effekterna av studiestödet. Samtidigt hair främst inom studiemedels­systemet en rad partiella utredningar genomförts som lett lill nödvändiga delreformer. En naturlig följd härav har blivit alt reglerna för studiemedelssystemet stegvis byggts ut. De har nu nått en sådan omfattning all del med fog kan hävdas alt de är svåröverskådliga. En översyn av

 

363                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:58

reglerna i syfte all förenkla dem blir därför en viktig uppgifl för de sakkunniga.

Bidragshöjningar inom det studiesociala systemet blir med nödvändighet myckel kostnadskrävande reformer och måste därför alltid avvägas i elt vidare socialpolitiskt sammanhang, främst inom familje- och bostadspolitiken. Sådana avvägningar görs fortlöpande inom ramen för de årliga budgetbesluten. Bedömningar av delta slag bör alltså inle ankomma på de sakkunniga. Deras översyn bör därför i försia hand inriktas på den reformering av nuvarande sludiesociala syslem som utveckUngen på utbildningsområdet motiverar.

Jag lar i del följande först upp slödel till studerande inom gymnasieskolan och därefter slödel lill studerande i högskoleutbildning.

Studiestöd till studerande i gymnasieskolan

De uppgifter som föreligger om elevernas val av verksamhet efter grundskolan tyder på atl detla alltjämt är socialt betingat och starkt köns-bundet. Eleverna från lägre socialgrupper väljer oftare än övriga elever all inte fortsätta sina studier eller att genomgå kortare yrkesinriktade utbild­ningar. Den lu-valsprocess som därigenom uppstår utgör alltjämt ett grundläggande hinder för möjligheterna att jämna ul skillnaderna i rekryteringen till högre studier från skilda socialgrupper och alt förändra den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Enligl min mening bör därför etl mål för studiestöd till ungdomar i gymnasieskolan och utbildning på moisvarande nivå alltjämt vara atl främja rekryteringen av ungdom lill studier över grundskolenivå samt all minska ekonomiska, sociala och geografiska hinder för sådana studier. Studier på denna nivå bör därför även i fortsättningen normall kunna genomföras ulan att de studerande ådrar sig återbetalningsskyldighet av nänmvärd omfattning.

Många ungdomar väljer i dag all inle direkt fortsätta sina studier efler genomgången grundskola. Till en del kan detla antas bero på all ungdomar i 16-20-årsåldern i etl läge, då utsikterna på arbetsmarknaden är ovissa, föredrar all snarast söka sig etl förvärvsarbete i förhoppning om all senare kunna komma tillbaka lill utbildning i någon form. Till en del kan del röra sig om en strävan hos ungdomarna att frigöra sig från f öräldraberoendet. Till en del åter förklaras beteendet av atl ungdomarna inle kan få den utbildning i gynmasieskolan som de helst skulle vilja ha. TiU en del slutligen kan det röra sig om en aUmänt bristande studiemotivation. Familjens ekonomiska situation spelar fortfarande en stor roll vid ungdomarnas val av utbildning, särskilt när det gäller att välja mellan kortare yrkesinriktad utbildning och längre teoretisk utbildning. Av tillgängliga uppgifier all döma förekommer också del slag av studieavbrott som nyss berörts i slörre utsträckning bland ungdomar som kommer från miljöer med ringa eller ingen studietradilion än bland övriga ungdomar. Samtidigt kan konstateras atl arbetslösheten i åldersgruppen 16-20 år är förhållandevis hög. Det är angeläget att de sakkunniga försöker ge en klarare bild över vilken roll studiestödet spelar i dessa sammanhang.

Ur såväl den enskildes som samhäUets synvinkel kan det i många fall vara en klar fördel atl ungdomarna skjuter in perioder av förvärvsarbete i sin studiegång. Studiestödet bör utformas så all del smidigt kan anpassas till ell studiesyslem i vilket ungdomarna varvar studier med yrkesverksamhet eller bedriver gymnasiala studier på deltid. En sådan utveckling ligger också i linje med strävandena atl främja återkommande utbildning som jag inledningsvis berört.

 

U:58   Skr 1975/76:103                                                        364

De sakkunniga bör mot denna bakgrund närmare analysera vilken betydelse familjeekonomin hair för ungdomarnas val av utbildning och deras val mellan utbildning och annan verksamhet. Om analysen motiverar del, bör de sakkunniga föreslå sådana förändringar i studiestödet som kan motverka alt den enskilda familjens ekonomi styr ungdomarnas sludieval eller valet mellan studier och annan verksamhet. I detta sammanhang bör de sakkunniga också uppmärksamma de problem som kan uppslå när studerande med i övrigt likartaide förhållanden men med skilda studiesociala förmåner deltar i samma utbildning.

Genom att myndighetsåldern har sänkts från 20 år lill 18 år är många studerande i gynmasieskolan numera myndiga. Gränsen mellan studiehjälpssystemet och studiemedelssystemet går vid 20 år. Om denna gräns ändras så atl den kommer all sammanfalla med den nya myndighetsåldern kommer alla studerande över 18 år all omfattas av studiemedelssystemet. Del skulle innebära all många studerande inom gymnasieskolan i betydande ulslräckning skulle få finansiera sina studier med återbetalningsplikliga medel. Det är enligt min mening inte självklart att gränsen mellan studiestöd för yngre och studiestöd för äldre studerande bör följa myndighetsåldern, när denna inle längre motsvarar en naturlig skiljelinje mellan olika nivåer i utbildningssystemet. Avgränsningen mellan de skilda studiestödsformerna påverkar således också tillämpningen av den tidigare angivna principen all de studerande i gymnasieskolan och i utbildning på moisvarande nivå i huvudsak skall kunna fullfölja sina studier utan alt behöva la återbelalningspliktiga medel i anspråk. Vidare har de viktigaste ålgärderna för atl motverka social snedrekrytering förlagts till studiehjälpssyslemel. Tyngdpunkten i detla avseende bör enligl min mening alltjämt ligga på gymnasieskolans nivå. En förändrad gränsdragning måsle alltså förenas med sådana åtgärder som motverkar social sned­rekrytering. De sakkunniga bör analysera denna fråga och bedöma konsekvenserna för den enskilde studerande av en sänkt åldersgräns.

I del föregående har jag redogjort för del samband som finns mellan del familjepoUliska stödet och delar av studiehjälpen. Så är t. ex. studiebidrag och inkomstpröval tillägg knutna lill olika former av familjeslödet. I sitt arbete bör de sakkunniga utreda vilka effekter denna anknytning har för rekryteringen lill studier och pröva om den bör kvarstå oförändrad. De sakkunniga bör också belysa iröskeleffekterna i föräldraekonomin av de olika tilläggen och undersöka vilka åtgärder som skulle kunna dämpa eller röja undan dessa utan atl studiestödet därigenom blir svårl all överbUcka eller förlorar sin socialt uljänmande effekt. Del är betydelsefullt all åtgärder med detla syfte står i samklang med de allmänna fördelnings­poliliska strävandena. De sakkunniga bör därför också belysa vilka konsekvenser en beskattning av bidragen får för skilda slag av familjer. I sitt arbete bör de sakkunniga vara oförhindrade alt behandla även andra former av tillägg inom studiehjälpssyslemel än dem som här har nämnts. De bör också beakta de olika sludiesociala förmåner av indirekt karaktär som förekommer. Målet bör vara att skapa en helhetsbild av samhällets totala stöd till ungdomsstuderande i gymnasieskolan och i utbildning på motsvarande nivå. Det är slutligen, som nämnts, angeläget att de sakkunniga söker utforma elt regelsystem för studiestödet som är lättfattligt och överskådligt.

Studiestöd till studerande i högskolan

Studiemedelssystemet har successivt kommil alt omfatta allt flera grupper studerande. Nya utbildningar har vid skilda tillfällen förts till detta.

 

365                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:58

och sedan den 1 juli 1973 tillhör, som nämnts, också studerande över 20 år i gymnasial utbildning studiemedelssystemet. Därmed representerar de utbildningar för vilka studiemedel kan ulgå en betydligt bredare kontaktyta mot arbetsmarknaden än vad som tidigare varit fallet. Del innebär bl. a. alt för dem som fått studiemedel uppvisar lönerna när de går ut i arbetslivet en Slörre spännvidd än under t. ex. slutet av 1960-lalel. Därtill kommer all i varje fall vid universitetens filosofiska fakulteter antalet deltidsstuderande och studerande i åldrarna över 25 år ökal kraftigt.

De familjepolitiska åtgärder, som nämnts i det föregående, har haft betydelse även för sludiemedelstagarna. För en familj med barn där båda föräldrarna studerar är situationen förhållandevis gynnsam när del gäller levnadsnivån under studietiden. Förutom studiemedel lill båda föräldrarna kan även barntillägg ulgå. Därtill kommer det allmänna familjeslödet i form av barnbidrag samt statligt och slatskommunalt bostadstillägg. Detta kan i vissa fall medföra alt en studerandefamilj med barn har en bättre konsumlionsstandard än en annan jämförbar barnfamilj där ingen av föräldrarna studerar. För ensamslående studerande med enbart studie­medel har den ekonomiska situationen under studietiden inle förbättrats i samma mån som för studerandefamiljer med barn.

Ett av de viktigare syftena med studiemedelssystemet var — när det infördes — atl göra del möjligl för studerande från familjer med svag ekonomi all bedriva högskolestudier. Studiemedelssystemet förutsattes därigenom främja en jämnare rekrytering lill högre utbildning från olika socialgrupper. Under senare delen av 1%0-talel och de försia åren under 1970-talet fortsatte en viss utjämning i detta avseende. Del är emellertid inle möjligl all med säkerhet särskilja den roll bland andra faktorer som studiemedelssystemet spelade i denna utveckling. Därefter har utjämningen avstannat. Enligt min mening bör målet för studiestöds-systemet på högskolenivå alltjämt vara all motverka att grupper tvingas avslå från studier. Riksdagen har i anledning av prop. 1975:9 beslutat om en rad åtgärder som syflar till all underlätta för nya grupper atl vinna tillträde till högskoleutbildning. Elt viktigt steg mol ell system med återkommande utbildning har vidare tagils genom riksdagens beslut om etl särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Denna nya stödform avser emellertid främst något äldre studerande med arbetslivserfarenhet som studerar på lägre utbildningsnivåer. Under överskådlig tid kommer därför behov att finnas av andra slags studiestöd för merparten av de studerande på högskolenivå.

De sakkunniga bör analysera studiemedlens rekryteringseffekt och skillnader i ulnyltjandefrekvens mellan olika studerandegrupper. På grundval av analyser av detta slag bör de sakkunniga pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom studiemedelssystemet för all åstadkomma en bättre social rekrytering. Riktpunkten skall vara atl de återbetalningsplikliga medlen skall utgöra huvuddelen av studiestödet och all förslag om höjning av bidragsdelen bör åtföljas av en redovisning av effekterna vid en beskattning av denna. En förbättring av förmånerna inom studie­medelssystemet kan alternativt ske genom förändringar av ålerbelalningsreglerna. De sakkunniga bör undersöka möjligheterna till elt mjukare inträde av återbetalningen än som nu sker saml om en sådan förändring kan länkas påverka rekryteringen av skilda grupper lill högskoleutbildning.

Kommittén (U 1969:51) för studiestöd ål vuxna (SVUX) förde i sitt betänkande (SOU 1974:62) fram förslag om förenklingar av studiemedels-

 

U:58   Skr 1975/76:103                                                    366

systemet. De sakkunniga bör pröva SVUX' förslag i dessa delar i syfle att förenkla reglerna för studiemedlen. Jag vill här särskilt peka på prövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet. När det gäUer den s. k. makeprövningen har denna stegvis avvecklats i inkomstklasser upp lill en makeinkomsl på ca 47 000 kr. per år vid elt basbelopp om 9 400 kr. De sakkunniga bör överväga all vid sludiemedelsutbelalningen på sikt gradvis avveckla sambandet mellan makars ekonomi på samma säll som sker inom skattelagstiftningen.

F. n. gäller en övre åldersgräns på 45 år för rätt atl uppbära studiemedel. Denna tillämpas förhållandevis generöst. Med hänsyn lill all stora grupper studerande inom studiemedelssystemet utgörs av personer som påbörjar sina studier försl efler många års förvärvsarbete och all deras studier ofla är inriktade på korta utbildningar bör de sakkunniga överväga SVUX' förslag all höja den övre åldersgränsen.

Övriga frågor

1972 års riksdag fattade beslut om nya regler för utländska studerandes principiella räll lill svenskt studiestöd. De sakkunniga bör belysa erfarenheterna av tillämpningen av dessa regler samt, om de anser detta påkallat, även i övrigt se över de utländska studerandenas sludiesociala situation.

Lärarkandidaterna som genomgår ämnes- och klassläramtbildning har under sin praktiktid ofta resekostnader för resor mellan lärarhögskoleort och praktikort. De bestämmelser som därvid gäller, missgynnar vissa lärarkandidater. De sakkunniga bör utreda om liknande förhållanden råder inom andra utbildningar samt undersöka möjligheterna alt läcka de mer­kostnader som studerande får beroende på att praktik förläggs till annan ort än studieorten.

De sakkunniga bör vara oförhindrade atl ta upp även andra frågor rörande studiestödets tekniska utformning och de administrativa rutiner det för med sig. Så bör de t. ex. kunna överväga möjligheterna att låta utbetalningen av studiestödet handhas av de aUmänna försäkringskassorna.

De sakkunniga bör bedriva arbetet så att de senast under första halvåret 1977 kan lägga fram alternativa principförslag om studiestödets utformning för såväl studerande inom gymnasieskolan som studerande i högskolan. Dessa förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar. Jag avser alt därefter återkomma till regeringen med förslag om ytterligare riktlinjer för utredningsarbetet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

59. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgifl att leda verksamheten på framtidssludieområdel (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975):

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

 

367                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:59

Ledamöter: Anér, Kerstin, led. av riksdagen Biörck, C. Gunnar W., professor

Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J., apparatskötare, led. av riksdagen Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen

Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare Esping, Hans G., revisionsdirektör Hallman, Katrin, redaktör Johansson, Ola, pol. mag.

Lönnroth, Måns, avdelm'ngsdireklör (fr.o.m. den 30 oktober 1975) Sohlman, Staffan, departementsråd Tägil, Sven O., professor

Huvudsekreterare: Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8. Postadress: Fack, 103 lOStockholm, tel. 08/763 1000 (växel), 763 37 62 (Ingelstam), 763 37 64 (Bäckstrand), 763 37 65 (kansli)

Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom lill protokoll vid regeringssammaniräde den 16 oktober 1975):

Arbelsgrupppen för framtidsforskning avlämnade i augusii 1972 belänkandet (SOU 1972:59) Alt välja framtid — ell underlag för diskussion och överväganden om framtidsstudier i Sverige. Betänkandet ger en överblick över framtidsstudieområdet och anger vissa allmänna utgångs­punkter för det fortsatta arbetet inom framtidsstudieområdet. Enligt arbetsgruppens mening borde del inrättas etl tillfälligt sekretariat med uppgift bl. a. all på grundval av arbetsgruppens betänkande och remissvaren över det dra upp rikllinjer för den fortsatta verksamheten inom detta område.

Den 26 januari 1973 fick jag Kungl. Maj:ts bemyndigande att tiUkalla en sakkunnig med uppgifl alt föra utredningsarbetet på framtidsstudieområdet vidare på grundval av bl. a. remissvaren över arbetsgruppens betänkande. Till sin hjälp fick den sakkunnige etl antal experter. Den sakkunnige och experterna utgör sekretariatet för framtidsstudier. Sekretariatet är i formellt avseende en kommitté för vilken statsrådsberedningen är huvudman. Sekretariatet har sammanställt remissvaren och genom kontakter av olika slag — bl. a. genom anordnandet av symposier — ytterligare belyst och preciserat framtidsstudiernas innehåll och organisation.

Såväl utfallet av remissbehandlingen som de diskussioner som därefier har förts har visat på behovet av långsikliga studier. Som jag framhöll i prop. 1974:1 (bil. 4, s. 53 och 54) var det inte möjligt atl på del underiag som stod till buds la definitiv ställning till frågan i vilka former dessa studier borde bedrivas. Etl sådant ställningstagande borde, anförde jag, bygga på

 

U:59   Skr 1975/76:103                                                        368

erfarenheterna från ett begränsat antal konkreta projekt inom framtidsstudieområdet. Medf ramtidsstudiesekrelariatel som samordnande organ föreslog jag därför att medel skulle anvisas för detta ändamål. Jag erinrade samtidigt om att arbetsgruppen i sitt betänkande hade pekat på behovet av särskilt stöd lill långsiktsmotiverad forskning. Även delta behov borde nu tiUgodoses. Föv de angivna ändamålen föreslog jag att sammanlagt 4 milj. kr. skulle anvisas. Av dessa beräknades 2 milj. för projektverk­samheten och 2 milj. för stöd åt den långsiktsmoliverade grundforskningen.

Vid sin behandling av propositionen i denna del tillstyrkte utbildningsutskottet att för budgetåret 1974/75 4 milj. kr. anvisades för de ändamål jag hade angett. Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande till­kallade jag den 24 juni 1974 sex medlemmar att ingå i en lill sekretariatet för framtidsstudier knuten referensgrupp för kontakt och information rörande projektverksamheten. Vidare tillkallades särskUda sakkunniga för all — i samarbete med forskningsråden — fördela stödet lill den långsiktsmotiverade grundforskningen.

I samband med sin behandling av motioner i ämnet uttalade utbildningsutskottet (UbU 1974:37) alt frågan om de statliga insatserna för forskning och utvecklingsarbete liksom frågan om ett långsiktigt forskningspolitiskt handlingsprogram borde bli föremål för en bedömning i forskningsrådsulredningen eller i annan ordning. Utskottet fann all skäl talade för att även frågan om framtidsstudier innefattades i detla utredningsarbete. Riksdagen följde utskottet (rskr 1974:337).

Med utnyttjande av de medel som riksdagen har ställt till förfogande har sekretariatet för framtidsstudier startat tre projekt inom fram-tidsstudieområdel. Projekten har getts rubrikerna Arbetslivet i framliden. Resurser och råvaror saml Sveriges internationella villkor.

I detta sammanhang vill jag erinra om all regeringen den 10 april 1975 i tilläggsdirektiv tiU forskningsrådsutredningen (U 1972:02) gett uiredningen i uppdrag atl bl. a. "överväga frågor rörande organisatorisk form för framtidsstudier samt frågor rörande s. k. teknikvärdering".

I prop. 1975:1 (bil. 4, s. 21-22) föreslogs all anslaget tiU projektverksamheten och till den långsiktmoliverade forskningen för budgetåret 1975/76 skulle föras upp med oförändrat belopp.

I sitt belänkande med anledning av sistnämnda proposition lillslyrkle utbildningsutskottet (UbU 1975:18) bifall till förslagel i propositionen. I anslutning lill av proposilionen föranledda motioner (1975:1347, 1428 och 1432) anförde utskottet dessutom följande. Enligt utskottets mening borde — i avvaktan på forskningsrådsutredningens förslag och statsmakternas ställningslagande till dem — den lill sekretariatet för framtidsstudier knutna referensgruppen ombildas lill en styrelse för sekretariatet. Härigenom kunde, framhöll utskottet, garantier skapas för atl framtidsstudierna bedrivs i former som tillförsäkrar hög grad av oberoende och ges en så bred värderingsmässig grund som möjligt. För alt uppnå delta var del enligt utskottet nödvändigt atl redan nu ge sekretariatet för framtidsstudier en från statsrådsberedningen frislående ställning. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen tiU känna vad utskottet sålunda hade anfört i de organisatoriska frågorna.

Vad utskottet hade föreslagit godtogs av riksdagen (rskr 1975:235).

Med anledning av riksdagens ställningslagande bör vissa förändringar göras i den nuvarande, provisoriska framtidssludieorganisationen. Den hittillsvarande referensgruppen bör upplösas. I stället bör särskilda sakkunniga tillkallas med uppgift alt leda verksamheten på framlids-

 

369                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:61

sludieområdet. Jag har därvid förutsatt atl den projektverksamhet som redan har inletts inle ändras vare sig lill inriktning eller innehåll. Mol bakgrund av alt frågan om framlidsstudiernas definitiva organisation övervägs av forskningsrådsulredningen bör arbetet t. v. formellt bedrivas i kommittéform. I sak kommer kommittén atl fungera som en styrelse för f ramtidssludieverksamhelen i enlighet med riksdagens intentioner.

Den verksamhet för vilken de sakkunniga sålunda kommer atl ansvara kräver betydande sekrelarialsresurser. Dessa bör tillföras de sakkunniga genom alt det nuvarande sekretariatet för framtidsstudier förs över till kommittén och får fungera som dess sekretariat.

Framlidsstudieverksamhelen bör fortsättningsvis bedrivas med utbildningsdepartementet i stället för statsrådsberedningen som huvudman.

Jag vill avslutningsvis framhålla att samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning inte berörs av mina förslag i detla sammanhang.

60. Sakkunniga (U 1975:18) för översyn av formerna för förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 med uppgift att se över formerna för förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen:

Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd

Ledamöter: Böhlin, Birgitta, departementssekreterare Thomasson, Björn E., departementssekreterare

Sekreterare: Sköld, Carl G., kanslisekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 18 50 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

61. Utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor m. m.

Tillkallade etUigl regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för atl utreda vissa folkbildningsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1975):

Ordförande: Guslafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen

24   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

U:61    Skr 1975/76:103                                          370

Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Edelholm, Olof Gunnar (Olle), studierektor Eriksson, Maria Kristina (Maj-Stina), sludiekonsulent Frändås, S. G. Berit, adjunkt, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., reaktor, led. av riksdagen Johansson, K. Inge, förbundsordförande Karlsson, K. Gösta, folkhögskolereklor, led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor, förbundssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget I, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00

Direktiv (anförande av slalsrådel Zachrisson till protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 1975):

I prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen (prop. s. 447, UbU 1975:17, rskr 1975:179) ainmälde jag atl jag avsåg alt föreslå regeringen all tillkalla en utredning rörande kompetensfördelningen mellan det offentliga ulbUdningsväsendet och studieförbunden. I prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning saml studiestöd lill vuxna m. m. anmälde jag alt en översyn borde göras dels av gränsdragningen mellan folkbildningsarbete och annan vuxenutbildning, dels av formerna för stödet lill studie­cirkelverksamheten (prop. s. 174 och 175). Riksdagen (UbU 1975:16 s. 6, II och 12, rskr 1975:177) hade ingen erinran mol vad jag hade anfört om behovel av översyn. Enligl riksdagen borde uiredningen bl. a. få i uppdrag alt definiera vad som skall anses vara cirkelstudier och behandla grunderna för glesbygdsstöd, insatser för atl underlätta för handikappade atl delta i cirkelstudier och bidrag till kosinader för barntiUsyn vid föräldrarnas cirkelstudier.

Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för alt utreda de frågor som jag har angett. I del följande kommer jag att närmare gå in på några av de problem som de sakkunniga bör la upp. Frågor som gäller folkhögskolan behandlas av folkhögskoleutredningen (U 1972:08) och bör därför inle las upp av de sakkunniga.

1 Utgångspunkter

1.1 Nuvarande mål och riktlinjer

Studieförbunden växte fram i början av 1900-lalet inom nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och jordbrukarrörelsen. Under 1930-och 1940-talen tiUkom studieförbund också för andra folkrörelser, t. ex. de religiösa folkrörelserna, tjänstemännens fackliga organisationer och vissa politiska partier. Folkuniversitetet skiljer sig från övriga studieförbund genom sin anknytning till universiteten. F. n. finns 10 studieförbund som får statsbidrag för sin verksamhet.

I prop. 1963:36 angående ökat slöd till föreläsnings- och studiecirkel verksamhet m. m., som legat till grund för nuvarande statsbidragsbestämmelser, redovisades folkbildningsarbetets mål och uppgifter. Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet betonade bl. a.

 

371                        Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:61

värdet av alt studieförbunden har en stark folkrörelseförankring (s. 7):' 'Om det fria och frivilliga folkbildningsarbetet är en avgörande förutsättning för atl folkrörelserna skall kunna fungera som demokratins speciella opinionsförmedlare och debattforum, kan folkrörelsernas idéer, mål och uppgifter å andra sidan sägas spela en betydelsefull roll som stimulerande och sammanhållande faktor för bildningsarbelel." Om studieförbundens förhållande till folkrörelserna framhöll han också atl lill de gemensamma principerna för allt folkbildningsarbete hör "friheten och rätlen alt kritisera och ifrågasätta idéer och värderingar oavsett varifrån de kommer. Den omständigheten att folkrörelsernas idéer och mål betyder myckel som stimulans för folkbildningsarbetet betyder alltså inte atl de betraktas som sakrosankla. För våra möjligheter att bevara och utveckla demokratin är det ytterst väsenlligl atl del inom folkrörelser och folkbildningsarbete skapas förutsättningar för elt fritt och förutsättningslöst meningsutbyte med omutlig respekt för fakta och en ärlig vilja till allsidig belysning.''

1 prop. 1963:36 framhölls också principen om att folkbildningsarbetet skall vara "fritt och frivilligt". Med detta avsågs alt "folkbildningsarbetet skall vara helt oberoende av direktiv från stat och kommun, organisationer och enskilda, och atl del fritt skaU kunna utvecklas och anpassas efter behov och förutsällningar hos de människor det vänder sig lill." (s. 9) Det fanns en på samma gång pedagogisk och demokratisk motivering för delta. Genom att folkbildningsarbetet var oberoende av fastställda kursplaner kunde del smidigt anpassas lill deltagarnas intressen, önskemål och behov. Genom att deltagarna kunde påverka studiernas inriktning och arbetsformer stärktes deras motivation och arbetet blev i sig självt en övning i praktisk demokrati "där dellagarna får la initiativ, gemensamt med sina kamrater ta ansvar och fatta beslut och också lära sig all tolerera och visa förståelse för andras behov, förutsättningar och egenart."

Riksdagen (SU 1963:74, s. 1, rskr 1963:10) hade ingen erinran mot vad departementschefen hade anfört om folkbildningsarbetets anknytning lill folkrörelserna, principen om folkbildningsarbetets frihet och frivillighet m. m.

I senare beslut av statsmakterna om kulturpolitik och vuxenutbildning har folkbildningsarbetets roll betonats, bl. a. när det gäller att nå eftersatta grupper och bidra lill ekonomisk, social och kulturell jämlikhet. I prop. 1974:28 om den statiiga kulturpolitiken (s. 291-300, KrU 1974:15, rskr 1974:240) betonades bl. a. alt insalser för atl öka människors möjlighet till egen kulturell aktivitet bör ges en framträdande roll i den framlida kultur­politiken. Vidare framhölls att insalser för eftersatta grupper och i kulturfattiga miljöer bör prioriteras.

Organisationer och föreningar som har kontakt med och erfarenhet av verksamhet bland kulturellt eftersatta grupper måsle ha en central roll i detta arbete. Äv stor betydelse är alt organisationerna får möjlighet alt arbeta utifrån sin idémässiga särart.

I den förut nämnda propositionen om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna betonas särskilt vuxenutbildningens roll för människors möjligheter alt själva påverka sina levnadsvillkor. Det reformarbete som genomförts och förbereds inom arbetslivets område kan antas leda till ökad motivation hos arbetstagarna att tillägna sig de nöd­vändiga kunskaperna för att kunna utnyttja sina nya rättigheter. Del bör vara naturligt för vuxenutbildningen alt stå till tjänst med de kunskaper som fordras. Den uppsökande verksamhet som kommittén för för­söksverksamhet med  vuxenutbildning (FÖVUX)  bedrivit har,  liksom

 

U:61   Skr 1975/76:103                                                        372

tidigare erfarenheter, visat alt studiecirkeln är en myckel lämplig studieform för vuxna som har liten eller ingen sludievana. Folkbildningsorganisalionernas förmåga alt föra in aktuella och viktiga frågor i studieverksamheten saml deras nära kontakter med bl. a. de stora löntagarorganisationerna gör dem väl ägnade atl föra ul utbildningen till de grupper som vanligen inle söker sig till utbildning. Samhällets stöd till folkbildningsorganisalionerna bör ges en sådan form atl del främjar del folkbildningsarbete som vänder sig till ulbildningsmässigl och kulturellt eftersatta grupper samtidigt som folkbildningens frihet och studieförbundens folkrörelsekaraklär bevaras (Prop. 1975:23, s. 171, 181 och 182, UbU 1975:16, rskr 1975:177).

1.2 Folkbildningsarbetets möjligheter

Studieförbunden har, bl. a. genom sitt sätt alt arbeta, stor räckvidd och genomslagskraft. Studie- och kulturaktiviteter som studieförbunden svarar för kan, bl. a. genom studieförbundens förankring i folkrörelser, snabbi nå ut i nya miljöer, t. ex. nybyggda bostadsområden, arbetsplatser och vårdinstitutioner. Studieförbunden kan också snabbi och okonventionellt fånga upp och möta nya behov av utbildningsinsatser och kulturell aktivitet. Detla är betydelsefullt i en tid med snabba förändringar som bl. a. medför nya ulbildnignsbehov hos enskilda eller grupper av människor. Del är också viktigt för samhället all studieförbunden har funnit det förenligt med sina uppgifier alt medverka i allmän orientering och information av olika slag för atl på kort tid nå många människor med ny kunskap.

Studieförbunden kan vidare i sin verksamhet förena studier och andra kulturaktiviteter med ideellt organisationsarbete och underlättar därmed alt studie- och kulturarbetet leder fram lill aktiv handling för atl påverka olika förhållanden i samhället.

Folkbildningsarbetet är avgörande för folkrörelsernas möjligheter atl väcka opinion och påverka utvecklingen. Från demokratisk synpunkl är det därför väsentligt atl det finns studieförbund med olika ideologisk förankring. De kan medverka lill alt ge grupper som inle har tillgång lill massmedier eller andra uttrycksmedel möjligheter att föra fram åsikter och erfarenheler.

Den verksamhet som studieförbunden bedriver är av slor betydelse i arbetet med att förverkliga de kulturpoliliska målen. I studieförbunden ges många människor tillfällen till egen skapande verksamhet. Här finns möjligheter att utveckla och förnya de konstnärliga uttrycksmedlen och atl utvidga deras användningsområde. Kontaktema mellan studieförbundens kulturverksamhet och deras skolning av medlemmar i organisationer ger förutsättningar för en intressant och ömsesidigt utvecklande samverkan mellan olika slag av verksamhet. I en sådan samverkan är del möjligl all använda de konstnärliga uttrycksformerna som hjälpmedel för alt förtydliga och nyansera problemområdena i studierna.

Studiecirkeln dominerar sorn arbetsform i studieförbundens verksamhet. Atl studiecirkeln spelar en myckel stor roll visas bl. a. av alt antalet studietimmar och deltagare har ökat starkt under senare år. Mellan en och en och en halv miljon människor beräknas delta i studiecirklar varje år. Eftersom samma person ofla deltar i flera cirklar är antalet deltagare betydligt högre. Verksamhetsåret 1974/75 utgjorde dellagarna ca 2,6 miljoner. Antalet statsbidragsberättigade studietimmar (inkl. svenska för invandrare) var ca 8 miljoner. Omfattningen beror bl. a. på alt studiecirkeln är lätt alt organisera genom atl deltagarna har stor frihet atl bestämma

 

373                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:61

arbetsformerna och formella kompetenskrav inle ställs på ledarna i allmänna studiecirklar. Studiecirkeln är inle heller bunden till en traditionell ämnesindelning. Därigenom kan problem som anknyter till många områden las upp inom cirkelns ram. Studiecirkeln ger alltså studieförbunden stor räckvidd och genomslagskrafl, men även andra verksamhetsformer, t. ex. kulturarrangemang, utgör en viktig del i deras arbete.

1.3 Utredningsarbetet

En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara att de mål som utgör grund för statsbidrag till folkbildningsarbetet fortfarande skall gälla. Folkbildningsarbetet bör alltså också i framliden behålla sin särart och sin folkrörelseförankring och inle utvecklas i former som närmar sig del allmänna skolväsendel eller på annal sätt inslilulionaliseras. De sakkunniga bör dock pröva om målen i vissa fall bör preciseras eller på elt tydligare säll komma tiU ullryck i förordningar och anvisningar. Delta bör ske med utgångspunkt i de mål för vuxenutbildningen och kulturpolitiken som har fastställts under senare år.

De sakkunniga bör överväga vilka krav som bör ställas på ett studieförbund för alt del skall kunna få statsbidrag. 1 delta sammanhang bör de också pröva om annan organisation än studieföbund skall kunna få statsbidrag för studiecirkel. De sakkunniga bör vidare överväga innebörden av kravet på objeklivUet och allsidighel och hur delta skall uttryckas. De bör särskilt uppmärksamma avvägningen mellan å ena sidan detla krav och å andra sidan behovel av atl sludiecirkelverksamheten kan präglas av den ideologi som studieförbundens medlemsorganisationer ansluter sig till och all vissa studieförbund med hänsyn tUl sin förankring bör kunna rikta verksamheten till speciella målgrupper. Även formuleringen av det viUkor för folkbildningsarbetet som avses med uttrycket "fritt och frivilligt" bör prövas av de sakkunniga. De bör vidare analysera om vissa uppgifier som studieförbunden har fåtl under senare tid, t. ex. undervisning för invandrare i svenska, utbildningsverksamhet som stimulerats av Arbetarskyddsfonden m. m., kommer i konflikt med denna princip.

En ulgångspunkt för arbetet med gränsdragnings- och slatsbidragsfrågor bör också vara att studieförbundens folkrörelseanknulna verksamhet skall prioriteras. Statsbidraget tiU studiecirklar bör endasi få användas i enlighet med målen för folkbildningsarbetet och inte t. ex. utnyttjas för kommersiellt inriktad verksamhet.

2 Gränsdragningsfrågor 2.1 Gällande bestämmelser

Kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX) redovisade i betänkandet (SOU 1975:59) Utbildning för vuxna vissa gränsdragningsproblem inom vuxenutbildningen och gav en översikt över utvecklingen från år I%3 och framåt (s. 69-81). Gällande bestämmelser om gränsdragning mellan stats­bidragsberättigad studiecirkelverksamhel och annan verksamhet framgår bl. a. av förordningen (1963:463, omtryckl senast 1974:455, ändrad senast 1975:889) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (folkbildningsförordningen) och skolöverstyrelsens (SÖ) anvisningar liU den (se Utbildningsväsendets förfaltningsbok 1975/76, del 2). SÖ:s anvisningar bygger framför allt på de riktUnjer som ges i prop. 1963:36, i prop. 1967:85 (s. 91 och 92, SU 1%7:I17, s. 18 och 19, rskr 1967: 277) och, genom beslut av Kungl.  Maj:t den 27 maj  1970, i en departements-

 

U:61    Skr 1975/76:103                                                       374

promemoria (U 1970:6) Elidragsvillkor och avgränsningsfrågor i sludiecirkelverksamheten. De sakkunniga bör undersöka hur dessa riktiinjer har tolkats och tillämpats i praktiken och med utgångspunkt i målen för folkbildningsarbetet pröva om de bör förändras eller förtydligas. Jag kommer i del följande alt ta upp några av de viktigaste gränsdragningsproblemen.

2.2 Folkbildning — arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning

Under de senasie årtiondena har andra former av vuxenutbildning vuxit fram vid sidan av folkbildningsarbetet inom folkhögskolor och studieförbund. Den kommunala vuxenutbildningen skall bl. a. rikta sig lill människor med kort utbildning (se bl. a. prop. 1971:37, UbU 1971:13, rskr 1971:170) och liksom grundskolan och gymnasieskolan sträva efler att utveckla demokratiska och aktiverande studieformer. I den särskilda utbildningen inom arbetsmarknadsutbildningens ram har stegvis ett allt slörre inslag av allmänna ämnen införts för dem som har kort grundutbildning. Många elever studerar också inom ramen för arbets­marknadsutbildningen vid den kommunala vuxenutbildningen. De särskilda kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU-kurser) och den kommunala vuxenutbildningen skiljer sig från folkbildningsarbetet bl. a. genom att de i regel är arbetsmarknads- och kompetensinriktade och genom all läroplaner, behörighetskrav för lärare m. m. fastställs centralt. Del finns behov av alt dels få en klarare gräns meUan framför aUt studieförbundens verksamhet och kommunal vuxenutbildning, dels finna former för samverkan på villkor som båda parter kan godta.

Bestämmelser om kommunal vuxenutbildning finns i förordningen (1971:424, ändrad senast 1975:362) om kommunal och statlig vuxenutbildning. (Övriga bestämmelser om kommunal vuxenutbildning, se statsliggaren 1975/76 för utbildningsdepartementet s. 297 och 298). Genom regeringens beslut den 16 januari 1975 har SÖ bl. a. fått i uppdrag att före den 1 januari 1976 inkomma rned förslag till enhetliga bestämmelser för samtliga kurser inom kommunal vuxenutbildning.

Enligt gällande bestämmelser skall den kommunala vuxenutbildningen endast anordna utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan. Dessutom får s. k. särskild yrkesinriktad utbildning anordnas. Många kurser som anordnas enligl läroplanerna, t. ex. i hemtekniska ämnen, ligger nära studieförbundens verksamhet. De sakkunniga bör studera förhållandena i olika kommuner och komma med förslag om nya gränsdragningsregler.

Inom SÖ pågår f. n. ett arbete med att ersätta den särskilda yrkesinriktade utbildningen inom den kommunala vuxenutbildningen med kurser som är anpassade till gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och linjeanknutna specialkurser. 1 detta arbete eftersträvas en flexibel utformning av kursplanerna så atl utbildningen kan ske i etapper och anpassas till vuxnas forlbUdningsbehov. För denna utbildning har regeringen genom beslut den 16 januari 1975 meddelat provisoriska bestämmelser atl gälla för budgetåret 1975/76. Jag avser alt senare föreslå regeringen att meddela provisoriska bestämmelser även för budgetåret 1976/77. För utbildningen gäller enligl 1975 års beslut atl den skall vara arbelsmarknadsinriktad eller alt den krävs för behörighet till fortsalta studier. De nya bestämmelserna kan i fråga om vissa ämnen innebära nya gränsdragningsproblem. De sakkunniga bör därför följa SÖ:s läroplansarbete och senast i februari 1976 anmäla lill regeringen om de anser att vissa begränsningar eller undanlag tills vidare

 

375                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:61

bör göras i de provisoriska beslämmelserna för atl resultatet av de sakkunnigas arbete inte skadi föregripas.

En speciell fråga som de sakkunniga bör belysa gäller hur arbetsfördelningen mellan folkbildning, kommunal vuxenutbildning och AMU-kurser fungerar på fångvårdsanstaher. Jag vill i detla sammanhang erinra om vad jag framhöll i prop. 1974:1 (bil. 10 s. 404, UbU 1974:20, rskr 1974:185). Jag vill också erinra om vad slalsrådel Leijon anförl i prop. 1975:45 om rikllinjer för arbetsmarknadsutbildningen angående utbildning inom kriminalvården (s. 87, InU 1975:14, rskr 1975:178).

Vissa statsbidragsberättigade studiecirklar som studieförbunden i dag anordnar ligger nära den kursplanebundna, behörighels- och yrkesinriktade utbildning som ges inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning. De sakkunniga bör kartlägga vilka slag av kompelensinriktad och yrkesbelonad utbildning som studieförbunden anordnar och i vilken utsträckning läroplaner, prov, betyg, ordnade studiegångar etc. förekommer. Med utgångspunkt i undersökningen bör de sakkunniga föreslå de ändringar som krävs för atl utbildningen inom studieförbunden skall slå i överensstämmelse med de mål som uppställts för folkbildningsarbetet.

2.3      Folkbildning — högskoleutbildning

Universilelscirkel är en studiecirkel vars utbildning ligger på i stort sett samma nivå som utbildningen vid universitet och högskolor. Universitetscirkeln behöver däremot inte följa de kursplaner som gäller vid universitet m. m.

För den som hittills har önskat studera erUigl universitetens kursplaner men saknat formeU behörighei har studiecirklar, i vilka formella behörighetskrav för deltagarna inte uppställs, ofla varit den enda möjligheten. Under senare år har försöksverksamhet m. m. breddat möjligheterna till universitetsutbildning inom vissa områden. Genom högskolereformen (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) vidgas tillträdet till högskoleutbildning ytterligare och förutsättningar skapas för en utveckling av kurser och kursplaner som kan lillgodose nya gruppers behov. Delta kommer att medföra nya problem för gränsdragningen mellan studieförbund och högskola. I sitt arbete med dessa frågor bör de sakkunniga utgå från de riktiinjer som har angetts i statsmakternas beslut om reformering av högskoleutbildningen (prop. s. 422, 446-447 och 468, UbU s. 50). Jag vill i detta sammanhang erinra om atl uni­versitelskanslersämbelet i skrivelse till utbildningsdepartementet den 12 juni 1974 ingående behandlat vissa frågor om förhållandet mellan universiteten och studieförbundens universitelscirkelverksamhet.

2.4      Folkbildning — intern utbildning

Beträffande avgränsning mol intern utbildning betonades i den förut nämnda departementspromemorian (U 1970:6) att i den mån studiecirklar med yrkesutbildande syfle skulle erhålla statsbidrag borde verksamheien "vara helt oberoende av de förelag vars anställda verksamheten kan vända sig till. Studiecirklarna bör således inte anordnas i samarbete med något företag". Detsamma gällde personalutbildning som anordnas av t. ex. landsting, primärkommuner och kyrkliga församlingar. Etl annat villkor för statsbidrag till sådana studiecirklar var enligl promemorian atl verksamheten skulle vara öppen för alla och ha ett allmängiltigt syfte och innehåll. De sakkunniga bör ingående undersöka hur dessa rikthnjer har

 

U:61    Skr 1975/76:103                                                   376

tolkats och tillämpats i praktiken och med utgångspunkt i målen för folk­bildningsarbetet föreslå åtgärder som kan förbättra möjligheterna till en fungerande gränsdragning.

Vissa forskningsresultat tyder på etl stort intresse hos människor med kort utbildning för utbildning i del egna yrket, även när del inte är fråga om utbildning för alt avancera. För att lillgodose detla utbildningsbehov har det i den allmänna debatten framförts förslag om yrkesrelalerade studiecirklar som skulle kunna nå nya grupper och kanske också kunna kombineras med facklig utbildning. De sakkunniga bör närmare analysera dessa tanke­gångar. I detla sammanhang bör de sakkunniga samråda med utredningen (Fi 1975:05) om den statliga personalutbildningen och med uiredningen (A 1975:01) om utbildning i företaig m. m. Den senare uiredningen tillsattes bl. a. med motiveringen atl en kartiäggning behövdes för atl få en bättre grund för samverkan och ansvarsfördelning mellan förelag och samhälle och för atl nå elt vidgat inflytande från de anställdas sida över internulbildningen i företagen. Jag vill erinra om alt yrkesrelalerade studiecirklar vars uppläggning de anställda beslutar om i och för sig bör kunna anordnas ulan atl koslnaderna belastar statsbudgeten.

2.5      Folkbildning — vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda

Antalet vuxna utvecklingsstörda som är förtecknade enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda är ca 20 000. Därutöver finns elt stort antal personer som på grund av bristande intellektuella förutsättningar möter betydande svårigheler i vardagslivet. Många vuxna utvecklingsstörda har inte fåll den undervisning som numera är lagsladgad och som ges i särskolan. En mycket stor grupp behöver utbildning för atl uppehålla kunskaper och för att förvärva nya som behövs för deras sociala anpassning.

Vuxenutbildning av utvecklingsstörda förekommer i studiecirklar, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning samt försöksverksamhet med s. k. vuxensärskola med landstingskommunalt huvudmannaskap. Under verksamhetsåret 1973/74 anordnades ca 7 000 studiecirklar för utvecklingsstörda både inom och utom institutioner och verksamheten tenderar att öka snabbt. De sakkunniga bör studera i vilka former denna studiecirkelverksamhel bedrivs och bl. a. belysa frågan om gränsdragning och samarbete mellan folkbildning och s. k. vuxensärskola. En utgångspunkt för de sakkunnigas arbete bör vara alt de utvecklingsstörda i så stor ulslräckning som möjUgt skall få möjlighet alt delta i samma former av vuxenutbildning som andra medborgare. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.

2.6      Folkbildning — annan fritidsverksamhet

I prop. 1963:36 (s. 14) framhöUs att ämnesvalet skuUe vara fritt och helt betingat av dellagarnas intressen och behov. Det fick därför inle vara belastat med värderingar som kunde ge dellagarna en känsla av alt vissa ämnen skuUe vara mindre värda än andra. Vidare framhöU departementschefen (s. 13) att de praktiskt inriktade studierna inte stod i motsatsställning till de teoretiska ulan tvärtom borde samordnas med och komplettera dessa. För all en aktivitet skulle kunna kallas bildningsarbele måste dock vissa krav ställas på den. Den skulle kunna ge deltagarna möjlighet till någon form av personlig utveckling utöver vad samvaron med andra deltagare kunde innebära. Om verksamheien i en grupp endast hade tiU syfle alt vara en förevändning för människor atl vara tillsammans eller

 

377                       Konunittéer: Utbildningsdepartementet   U:61

om den var en mekaniskt utövad sysselsättning av något slag, t. ex. tillverkning av föremål ulan möjlighet alt i djupare mening engagera tankar, känslor eller fantasi hos deltagarna, kunde den inle betraktas som folkbildningsarbete — hur värdefull den från andra synpunkler än kunde anses vara. Studiematerialets innehåll och utformning och ledarens pedagogiska och kunskapsmässiga kvalifikationer var avgörande för om en grupp från slatsbidragssynpunkt skulle anses ha förutsättningar för studier och bildande aktivitet. Det var alltså inle fråga om ämnesval. Jag anser alt dessa principer fortfarande bör gälla. En viktig utgångspunkt bör således vara atl studiecirkel verksamheten har ell reellt studiearbete till huvudsyfte. De sakkunniga bör studera hur principerna har tillämpats och" vilka anvisningar och beslut som har varit vägledande i praktiken.

Med utgångspunkt i de mål som uppställts för folkbildningsarbetet bör de sakkunniga pröva om del verksamhetsområde som enligl gällande praxis är stalsbidragsberätligat bör utvidgas resp. begränsas. I detta sammanhang bör de sakkunniga beakta vad som anförts om fritt koUektivt skapande verksamhet i den förut nämnda proposilionen om den statliga kulturpolitiken. I prop. 1963:36framhölls atl naturvetenskaplig orientering av tradition ansetts höra till folkbildningsarbetet (s. 11). De sakkunniga bör belysa om senare formuleringar av mål, statsbidragsbestämmelser, anvisningar etc. har verkat hindrande för att ge det tekniska och naturvetenskapliga området, som bl. a. har betydelse för arbelsmiljöfrågorna, energifrågorna m. m., en väsentlig roll i den studieverksamhet som studieförbunden anordnar.

2.7 Genomförande

Klart utformade bestämmelser är en förutsättning för alt gränsdragningen skall kunna fungera på det lokala planet. De sakkunniga bör belysa hur man skall kunna förbättra informationen och utbildningen av dem som lokalt har ansvaret för atl gränsdragning och samarbete fungerar, och hur de ansvariga skall kunna få ytterligare hjälp och slöd när del gäller tolkning och tillämpning av anvisningarna.

3 Statsbidragsfrågor

3.1 Statsbidrag till studiecirkelverksamhet

Sludiecirkelverksamheten finansieras i huvudsak genom statsbidrag, kommunala bidrag och deltagaravgifter. Bestämmelser om statsbidrag till studiecirkelverksamhet finns i folkbildningsförordningen och i ämbetsskrivelserna den 7 juni 1974 angående studiecirklar i vissa ämnen inom kulturområdet och den 31 maj 1974 angående statsbidrag till avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring m. m. för handledare i studiecirkel. De grundläggande principerna för statsbidraget fastställdes i prop. 1963:36 och innebär atl statsbidrag utgår med 75 % av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst med ett visst belopp per studietimme. Genom senare beslut av riksdagen har också vissa schablonbidrag införts. För undervisningen av invandrare i svenska gäller särskilda bestämmelser (senaste beslut den 25 maj 1973, ändrat den 17 maj 1974).

Ett av skälen till atl statsbidraget för studiecirklar knöls tiU vissa redovisade kosinader i stället för atl ges formen av ett generellt bidrag var enligt prop. 1963:36 att ett sådanl syslem skulle stimulera lill kvalitetsfrämjande åtgärder. De sakkunniga bör pröva om dessa och andra

 

U:61    Skr 1975/76:103                                                       378

motiv för nuvarande konstruktion av statsbidraget till studiecirkelverksamhel fortfarande kan anses giltiga. I detta sammanhang bör de sakkunniga studera utvecklingen av studieförbundens ekonomi. De bör även studera sådana företeelser som indirekt kan ha betydelse för studieförbundens möjligheter alt utnyttja statsbidraget, t. ex. egna förlag. De sakkunniga bör vidare särskilt uppmärksamma grunderna för glesbygdsstöd och frågan om åldersgränsen i statsbidragsberättigade studiecirklar (UbU 1975:16 s. 11 och 12).

De sakkunniga bör inom den kostnadsram som nuvarande statsbidragssystem ger pröva vilka förändringar av utformningen av statsbidraget till studiecirklar som bör göras. Det är därvid angelägel all försöka förenkla bidragsbestämmelserna så alt förbundens redovis­ningsskyldighet underlättas och deras administrativa insalser för delta begränsas. I detla sammanhang bör de sakkunniga också pröva om en ökning av den revisionella kontrollen genom elt stickprovsförfarande kan komma tiU stånd med tiUgängliga resurser (se SOU 1975:59, s. 80 och 81). Etl nytt redovisningssystem för sludiecirkelverksamheten har införts fr. o. m. budgetåret 1975/76. Vidare har SÖ i samarbete med studieförbunden och Svenska kommunförbundet låtit utarbeta förslag lill kontoplan. De sakkunniga bör nära följa utvecklingen på detla område.

Tilläggsbidraget till s. k. prioriterade cirklar, dvs. allmänna cirklar i vissa ämnen, infördes genom riksdagens beslut år 1970 (prop. 1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273). I 1975 års beslut om vidgad vuxenutbildning bestämde riksdagen att de prioriterade cirklarna skulle omfatta fler ämnen än tidigare. De prioriterade studiecirklarna omfattar f. n. svenska, engelska, matematik och samhällskunskap på högst grundskolans nivå, hemspråk för invandrare, studiecirklar som har lill syfle att meddela facklig utbildning och studiecirklar som har lill syfte all utveckla handikappades färdigheter att meddela sig. Av sikten med atl införa ett tilläggsbidrag var bl. a. alt, inom ramen för de resurser som kunde avsättas för studiecirkelverksamhel, grupper med kort utbildning skulle prioriteras så alt de ulbildningsmässigl missgynnade i försia hand skuUe kunna erbjudas avgiftsfria studier eller studier med låga deltagaravgifter. De sakkunniga bör belysa fördelar och nackdelar med denna bidragskonslruklion och pröva om målet bättre skulle kunna nås på annat sätt.

3.2 Statsbidrag till studieförbund

Utöver statsbidraget till studiecirkelverksamhet utgår också statsbidrag till studieförbundens centrala verksamhet m. m. De sakkunniga bör med utgångspunkt i de mål som fastställts för folkbildningsarbetet överväga om också formerna för detta statsbidrag bör förändras. Det särskilda bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet liUkom bl. a. för att stimulera tiU kvalitetsfrämjande åtgärder (prop. 1963:36,'s. 71-77). De sakkunniga bör pröva om en uppdelning på bidrag till organisatoriska kostnader och bidrag till pedagogisk verksamhet fortfarande är motiverad. Även de grundläggande principerna för fördelning av dessa bidrag mellan studieförbunden bör prövas, bl. a. med hänsyn tiU de uppgifier som studieförbunden numera anförtrolts i det kulturpoliliska arbetet.

De sakkunniga bör också studera hur de särskilda bidragen till handikappades studieverksamhet används. En utgångspunkt bör vara alt en förändring av bidragen för handikappades studieverksamhet endast skall göras om garantier finns för att resurser av minst samma storleksordning ulgår också i fortsättningen även om del sker i andra former. I dessa frågor

 

379                        Konuiuttéer: Utbildningsdepartementet   U:61

bör de sakkunniga samråda med handikapputredningen (S 1966:38) som bl. a. utreder frågor om statsbidrag för olika åtgärder för handikappade. De bör pröva vilka ytterligare insalser som kan behövas för atl underlätta för handikappade alt delta i cirkelstudier (UbU 1975:16, s. 12).

De sakkunniga bör också pröva om bidrag till kostnader för barntillsyn vid föräldrarnas cirkelstudier skall ulgå (UbU 1975:16 s. 12). Bl. a. i detla sammanhang bör frågan om kostnadsfördelningen mellan stal och kommun belysas.

3.3 Konsekvenser av full kostnadstäckning

FÖVUX föreslog i sitt huvudbetänkande (SOU 1974:54) Vidgad vuxenutbildning alt studiecirklarna efler hand skulle bli avgiftsfria för deltagarna. Det ökade statliga slödel skulle i första hand syfta till atl utjämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade studiecirklar. Vidare borde de årliga anslagen anpassas tiU löne- och prisförändringar. I anslutning till prop. 1975:23, som behandlade FÖVUX' förslag, uttalade riksdagen (UbU 1975:16 s. II, rskr 1975:177) att målsättningen borde vara alt på sikt utjämna skillnaderna mellan bidraget till de prioriterade och de icke prioriterade cirklarna och att så småningom kunna erbjuda kostnadsfria cirkelstudier.

FÖVUX motiverade sina förslag bl. a. med alt studieförbundens verksamhet i framliden skulle komma all få samma betydelse i utbildningsverksamheten som de kommunala och statliga institutionerna. De sakkunniga bör närmare analysera konsekvenserna av FÖVUX' förslag. Statsbidragen till statliga och kommunala utbildningsinstitutioner styrs av ramar, kursplaner, limplaner och andra detaljerade bestämmelser. Lönerna fastställs i allmänhet genom avtal mellan staten och de fackliga organisationerna. Nya former för statsbidrag prövas av uiredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna. De sakkunniga bör belysa om full kostnadstäckning genom statsbidrag skulle komma atl leda till liknande krav på statlig kontroll och styrning av studieförbunden som gäller eller kan komma alt gälla för statliga och kommunala skolor och vilka konsekvenser detta i så fall skulle kunna få för möjligheterna atl uppfylla de mål som fastställts för folkbildningsarbetet.

De sakkunniga bör i denna del begränsa sig till en principiell diskussion och analys. Koslnaderna för olika alternativ med full kostnadstäckning bör dock belysas. De sakkunniga bör också redovisa vilka möjligheter som finns alt prioritera så alt kostnadstäckning i ett försia steg skulle kunna införas på vissa områden. Därvid bör de sakkunniga se över förutsättningarna för full kostnadsläckning för studieförbundens arbetsplatsorienterade verksamhet.

4 Tidsplan m. m.

Många av de frågor som de sakkunniga har fåll i uppdrag alt behandla har stort allmänt intresse och del är därför önskvärt atl de på ett tidigt stadium kan föras ul till en bred debatt som kan komma atl ge uppslag och impulser för del fortsatta utredningsarbetet. De sakkunniga bör därför senast under försia halvåret 1977 lill regeringen överlämna en promemoria där de viktigaste problemen redovisas. Även om del karlläggningsarbele som kommer alt ligga till grund för de sakkunnigas slutliga ställningstaganden då inte  avslutats,  bör  de  eftersträva  alt  preliminärt  redovisa tänkbara

 

U:61    Skr 1975/76:103                                          380

alternativa lösningar. Promemorian bör vara kortfattad och skriven på elt klart och enkelt språk så atl den utan förändringar kan användas som utgångspunkt för den allmänna debatten.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Vid den slutliga utformningen av de sakkunnigas förslag bör gränsdragningsfrågorna prioriteras. De kan eventuellt presenteras i etl delbetänkande. Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. De slutliga förslagen bör också uttryckas i form av utkast till bestämmelser och exempel på anvisningar.

62. Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Akademien för de fria konsterna

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att föra förhandlingar med Akademien för de fria konsterna med anledning av statsmakternas beslut om reformering av högskoleutbildningen m.m.:

Sakkunnig: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Sekreterare: Uhlin, J. Äke, departementssekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynltorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 51 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

63. Utredning (U 1975:21) om riksinternatskolornas ställning i utbildningssystemet

Tillkallad erUigt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att utreda riksinternatskolomas ställning i utbildningssystemet (se Post- och Imikes tidn. den 3 december 1975):

Sakkunnig: Hilding, Ingrid Ragnarsdolter, regeringsråd

Lokal: Svarlmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel.

Direktiv (anförande av statsrådet Hjelm-Wallén till prolokoll vid regeringssammanträde den 13 november 1975):

Vid 1970 års riksdag fattades beslut om att bl. a. Grännaskolan, Sigtunastiflelsens Humanistiska läroverk och Sigtunaskolan skulle inrättas som riksinlernalskolor fr. o. m. läsåret 1970/71 (prop. 1970:53, SU 1970:134, rskr 1970:297). Skolornas uppgift skulle vara att meddela utbildning motsvarande utbildningen enligt läroplanerna för grundskolan

 

381                        Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:63

och gymnasieskolan för dels internatelever, dels exlernatelever. F. n. bedrivs grundskoleutbildning endasi vid Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk. Även de andra skolorna har emellertid grundskoleelever men de Ulnylljar endast inlernalen vid skolorna. Sin undervisning får de vid den kommunala grundskolan i resp. kommun. På det gymnasiala stadiet bedrivs undervisning moisvarande de treåriga linjerna i gymnasieskolan. Vid Sigtunaskolan finns även den tvååriga sociala linjen. Några mera utpräglat yrkesinriktade linjer finns inle vid dessa skolor. Grännaskolan erbjuder emellertid sina elever sådan utbildning men den får då bedrivas vid Jönköpings kommuns gymnasieskola. Som internatelever får — genom en för skolorna gemensam intagningsnämnd knuten till skolöverstyrelsen — intagas barn och ungdomar som antingen har utlandssvenska föräldrar, eller som av sociala, psykologiska och/eller pedagogiska skäl är i behov av miljöbyle eller som är från glesbygd och inte kan beredas en tillfreds­ställande inackordering. Äv antalet internatplatser vid skolorna bör erUigt 1970 års beslut högsl 60 procent förbehållas barn och ungdomar som har utlandssvenska föräldrar.

För skolorna gäller kungörelsen (1970:333) om riksinlernalskolor (ändrad senast 1974: 707). Verksamheten regleras även genom särskilda avtal mellan staten och vederbörande skolors ägare. Till skolverksamheten vid riksinlernalskola ulgår statsbidrag erUigt i huvudsak samma grunder som tiU kommunal gymnasieskola. Därutöver utgår statsbidrag för vissa tjänster vid internal verksamhet saml för skolhälsovård. För utlandssvensk elev utgår statsbidrag till kosinader för skolgång och skolmåltider med belopp som gäller för moisvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendels område. Enligt gällande avtal mellan staten och ägarna till skolorna skall övriga kosinader för driften av skolorna läckas genom elevavgifter.

En viklig utgångspunkt för 1970 års riksdagsbeslut var de bedömningar som 1964 års utlands- och inlernalskoleulredning gjorde i fråga om det framtida behovel av inackordering och undervisning för barn och ungdom som hade utlandssvenska föräldrar. Denna utredning hade under hänvisning till bl. a. etl ökat internationellt samarbete saml till expansionen av biståndsverksamheten bedömt alt efterfrågan på internatplatser skulle öka i framliden. Av detla skäl föreslog uiredningen all elt antal riksinlernalskolor skulle inrättas i landet saml tre s. k. rikselevhem. En annan utgångspunkt för 1970 års riksdagsbeslut var uppfattningen atl kommunerna i ökad utsträckning skulle placera barn som av sociala, psykologiska och/eller pedagogiska skäl var i behov av byte av miljö i en internatskola med särskilt statligt stöd. Vidare var en utgångspunkt atl kommunerna hade behov av atl placera elever från glesbygd vid sådana skolor. Det förutsattes att kommunerna betalade etl belopp som lägst motsvarade inlerkommunal ersättning för sådan elev som fick plats på riksinlernalskola på grund av styrkt behov av miljöbyle eller var från glesbygd.

Under de år riksinternaten har funnits har nämnda förutsättningar i väsentliga hänseenden förändrats. Jag vill här i korthet redogöra för huvuddragen i denna förändring.

Sedan starten av riksinlernalskolor år 1970 har samhällets möjligheter alt genomföra en tillfredsställande undervisning för elever från glesbygd och för elever med behov av miljöbyte successivt förstärkts. Exempelvis kan här nämnas den utbyggnad av den gymnasiala skolorganisationen som har ägt rum och inle minsl då de anordningar som vidtagits för alt förbättra

 

U:63   Skr 1975/76:103                                           382

tillgången på gymnasial undervisning i glesbygd. Genom åtgärder av olika slag har vidare samhällets resurser vad avser både grundskolan och gymnasieskolan byggts ul för atl underlätta skolgången för barn som av sociala, psykologiska och/eller pedagogiska skäl är i behov av miljöbyle. Kommunerna har också ofta varit obenägna alt betala inlerkommunal ersättning för intagna elever i riksinlernalskola. Delta kan troligen till slor del förklaras av alt berörda kommuner ansett att de själva kunnat svara för en tillfredsställande undervisningssituation även för dessa elever. En av huvudtankarna i förslagen från utredningen (U 1970:63) om Skolans inre arbete är alt skapa bättre förutsättningar för kommunerna atl ytterligare förbättra situationen för elever med olika slag av handikapp. Utvecklingen mol atl kommunerna önskar lösa svårigheler i en elevs skolgång lokalt inom kommunen kan beräknas komma atl fortsätta.

Det internationella samarbetet, biståndsarbetet och den svenska handeln och exportnäringen har expanderat som utredningen förutsåg. Däremot har efterfrågan på elevplatser vid riksinlernalskola inle motsvarat denna expansion. Det tycks finnas en tendens alt föräldrar som endasi för några år bosätter sig utomlands hellre tar med sig sina bam för alt låta dem gå i skola på den nya bosättningsorten än all inackordera dem för skolgång i hemlandet. Ulbyggnaden av de statsunderstödda svenska ullandsskolorna liksom de internationeUa skolorna har därvid förbättrat möjligheterna för föräldrarna atl vara tillsammans med sina barn även under skoltiden. Jag vill i detta sammanhang erinra om del utredningsarbete som bedrivs inom utredningen (U 1974:03) rörande svensk undervisning i utiandet.

Mol bakgrand av vad jag sålunda här redovisat finns enligl min mening skäl för alt låta utreda riksinternatskolomas ställning i del svenska skolsystemet. En särskild sakkunnig bör tillkallas för alt utföra detta arbete. I del följande anger jag några riktlinjer för den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige bör inleda sill arbete med all göra en karlläggning av de förändringar av betydelse för riksinlernatskolorna som har ägt rum sedan år 1970. Särskild vikt bör därvid fästas vid sådana förändringar i det allmänna skolväsendel som har gjort del möjligt för elever att trots speciella svårigheter bedriva sina studier i hemkommunen.

Mot den bakgrunden bör den sakkunnige undersöka vilka elevkategorier som har funnits vid riksinlernatskolorna sedan starten år 1970, vilka eventuella förändringar som därvid har kunnat iakttagas saml vilka behov av internatplatser som i övrigt har framkommit under åren. Beiräffande de utiandssvenska eleverna bör den sakkunnige samråda med utredningen (U 1974:03) rörande svensk undervisning i utlandet. Om så är möjligl bör den sakkunnige även söka kartlägga om och i vilken omfattning utiandssvenska föräldrar inackorderat sina barn i kommuner med ett rikt utvecklat och väl differentierat skolväsende med de ökade valmöjligheter i fråga om fortsatt utbildning som delta innebär.

Den sakkunnige bör därefter pröva frågan om det även i fortsättningen finns behov av särskilda av staten subventionerade internal för speciella elevkategorier. Om den sakkunnige därvid finner alt etl sådanl behov föreligger skall den sakkunnige överväga hur detta i framtiden på bästa sätt skall tillgodoses. Vägledande för den sakkunnige skall vara att även elever med behov av internalvistelse under sin studietid bör få möjlighet atl på det gymnasiala stadiet välja bland elt allsidigt utbud av studievägar. Den erfarenhet och sakkunskap som i dag finns representerad vid riksinlernatskolorna i fråga om internalverksamhet bör i försia hand tillvaratas.

 

383                       Kommittéer: Utbildningsdepartementet   U:63

Den sakkunnige bör slutligen överväga vilken närmare utformning, organisation, ekonomisk förvallning, ledning m. m. som bör eftersträvas i en sådan eventuell internalverksamhet särskUt subventionerad av staten, samt i vilken ordning elever i framliden skall las in vid ett sådanl internal. Den sakkunniges förslag bör vara åtföljt av kostnadsberäkningar.

Under utredningsarbetet bör kontakt hållas med huvudmännen för riksinternalskolorna, berörda kommuner och personalorganisationer samt med utredningen rörande svensk undervisning i utlandet.

Utredningsarbetet bör bedrivas med skyndsamhel och redovisas senast den 15 maj 1976.

 

Jo:l    Skr 1975/76:103                                                     384

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975:2,3,16 iKh 22

Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 14

1. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 juni 1965 för alt utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och velerinärhögskolan m.fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):

Ordförande: Törnquisl, Harry E., byggnadsråd

Ledamöter: Bendz, C. Mårten E:son, professor, rektor

Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lothigius, Björn E. S., skog. stud. (t.o.m. den 30 april 1975) Mellslröm, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den 1 maj 1975) Rydén, Jan E., avdelningschef Schmileriöw, Cari G., professor, rektor Söderman, S. Olof, ingenjör

Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreslåndare

Sekreterare: Eliasson, Per-Erik, byråchef

Bitr. sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Fovssman, Äke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, departementssekreterare

 

385                          Konunittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 2

Lokal: Centrala förvallningen för jordbrukels högskolor och SVA, 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberätlelse Jo 31. TiUäggsdirekliv, se kungl. brev den 30 juni l%7.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Därutöver har ordföranden och sekretariatet haft överläggningar med företrädare för institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under samma tidsperiod framlagt lokalprogram för växtskyddet i Alnarp, tillbyggnad av statens maskinprovningar på Ultuna, institutionen för skoglig mykologi på Ultuna, skogsmeteorologisk forskningsstation i Vindeln m. fl. mindre lokadprogram. Kommittén har vidare prövat vissa lokalärenden i anslutning lill pågående omlokalisering av jordbrukels högskolor och SVA.

Ulruslningsprogram har lagts fram för bl. a. fällstalion i Skara, skogshögskolans förläggning till Uppsala och Umeå, SV A:s centralblock på Ultuna och husdjursförsöksstation i Alnarp.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2. Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968:32)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för atl utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare

Ledamöter: Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Lindskog, Carl P. F., direktör Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Hedström, BoS., generaldirektör Lundblad, Bjöm O., avdelningschef Säkk, Karl, byråchef Versländig, Sigmund, avdelningsdirektör

Sekreterare: Säkk, Karl, byråchef

Direktiven för uiredningen, se 1%8 års riksdagsberättelse Jo 32. 25   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Jo: 2   Skr 1975/76:103                                           386

Utredningen har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit nio sammanträden.

Uiredningen har den 25 juni 1975 avgelt betänkandet (Ds Jo 1975:8) Statligt slöd till fisket.

Uppdraget är därmed slutfört.

3.        Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25)

TiUkallade erUigt Kungl. M£ij:ls bemyndigande den 26 september l%9för utredning av den regionala fiskeriadministrationens uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):

Ordförande: Senning, Claes O., kansliråd

Ledamöter: Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen Kåhre, M. Lillemor, avdelningsdirektör

Experter: Hansson, H. Arne, studierektor Siöalth, G. Birger, byråchef Sörensen, S. Ingemar K., byråchef Widerberg, BertU R., redaktör Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av riksdagen

Sekreterare: Wesiberg, Swen E. G. A., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Muhlenbock, KjeU I. O., länsassessor

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 25. Tilläggsuppdrag, se 1972:Jo 16

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden.

Utredningen har i juni 1975 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1975:7) Åtgärder för att främja svensk fiskodling.

Utredningen bar i december-1975 avgett slutbetänkandet (Ds Jo 1975:14) Ny organisation av fisketillsynen.

Uppdraget är därmed slutfört.

4.        Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):

 

387                          Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 5

Ordförande: Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T., förrådsförvallare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen

Experter: Delin, Lars A., rättschef Holm, J. Lennart, generaldirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Wenker, Slig-Eric, hovrättsråd

Sekreterare: Björnberg, Bengt I. A., revisionssekreterare

Bitr. sekreterare: Sandler, Hans E., lantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 21. TUläggsdirektiv, se riksdagsberältelse 1973 Jo 12 samt 1974 Jo 10.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl överläggiungar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

5. Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstaltema på jordbrukets område

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 juni 1971 för atl utreda frågor rörande kontrollanstaltema på jordbrukels område (se Posl-och Inrikes tidn. den 15 juli 1971):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Hedström, Bo S., generaldirektör Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen

 

Jo; 5   Skr 1975/76:103                                                   388

Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör

Mossberger, Eric G. V., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Experter: Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Esbo, Harald V. O., professor

Gränsbo, N. Gunnar B., byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1975) Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1974) Moberg, Harald A:son, professor Nygård, Bengt A. V., professor Sylvén, N. Edvard H., professor (t.o.m. den 26 september 1975)

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, t.f. lantbmksdireklör

Bitr. sekreterare: Hansson, N. Olle R., departementssekreterare Liden, B. Carl Johan, byrådirektör

Lokal: Lantbruksnämnden i Uppsala län, Dragarbrunnsgatan 35, Box 87, 751 03 Uppsala, tel. 018/10 01 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse Jo 26.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden samt hafl överläggningar med myndigheter och organisationer som berörs av utredningen arbete.

Utredningen har den 29 september 1975 avgett delbetänkandel (Ds Jo 1975:10) Statens lantbrukskemiskalaboratorium-orgarusation och uppgifter m. m.

Utredningen beräknas slutfijra sitt arbete under år 1976.

6. Utredningen (Jo 1971:08) om kostnadema för miljövården

TiUkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 oktober 1971 för utredning rörande kostnadema för miljövården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971):

Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör

Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen

Burenslam Linder, H. M. Staffan, professor, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 december 1974)

Norrby, J. Sören, byggnadsingenjör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 juni 1974)

 

389                          Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 7

Rosqvist, G. Birger, mäslerlots, led. av riksdagen

Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari

1975)

Åkerfeldl, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den I december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör Helmerson, Bo I. H., direktör

Hjorth, Lars E. A., kansliråd (t.o.m. den 22 augusti 1975) Höök, Erik S. V., planeringschef (t.o.m. den 20 november 1975) Johansson, Bengt A. W., departementsråd Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare

Lövgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusti 1975)

Moreau, Jan-Erik, pol. mag. Nilsson, Olof, direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., kansliråd Söderberg, Jan, departementssekreterare (t.o.m. den 3 april 1975)

Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civUingenjör Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör

Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 28.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Dessutom bar vissa arbets- och referensgrupper hållit sammanträden.

Uiredningen har justerat rapporten Miljövård i Sverige 1975-1980.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

7.1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 för att utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juU 1972):

 

Jo: 7   Skr 1975/76:103                                           390

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Eliasson, Rolf A. E., lantmäslare, f.d. led. av riksdagen ErUund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen Israelsson, Per J., apparatskötare, led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Marta S., försäkringskassetjänsteman, f.d. led. av riksdagen Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, led. av riksdagen Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Borg, Sune S. B., avdelningsdirektör Brangmo, K. Waller, direktijr Cederberg, Thomas O., direktör Elm, Torsten J. W., avdelningschef Hillbom, Lars H., civilekonom Hulting, K. R. Georg, f.d. byråchef Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Johannesson, Erik, direktör Knulsson, P. Gösta, byråchef Kristenson, Arne, byråchef

Larson, Sten E., byråchef (fr.o.m. den 5 april 1974) Lindberger, Lars, överdirektör Lindman, Karl S. S., f.d. byråchef Lindström, Ingvar A., departementsråd Nilsson, Olof, direktör

Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, K. Börje, lantbmksdireklör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Olsson, Bengt M., byråchef

Renborg, Ulf B:son, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svärdström, Karl-Fredrik, professor (fr.o.m. den 5 april 1974) Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 5 april 1974) Säkk, Karl, byråchef Tiberg, Lennart F., direktör

Huvudsekreterare: Lindström, Ingvar A., departementsråd

Bitr. sekreterare: Ingemansson, Jan H. 1., lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 1 juU 1974) Lindqvist, S.-O. Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Ågren, Carl-Henrik, t.f. avdelningsdirektör

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgatan    26,    Fack,    103 20

 

391                          Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 8

Stockholm, tel. växel 763 10 00 (huvudsekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse Jo 27. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Jo 16.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har etl stort antal sammanträden hållils inom utredningens olika expertgrupper.

Uiredningen bar den 16 juni 1975 avgett rapporten (Ds Jo 1975:2) Produktionsmål och livsmedelsberedskap saml i november 1975 rapporten (Ds Jo 1975:6) Världsmarknadsprislinje på livsmedel och rapporten (Ds Jo 1975:12) Svenskt jordbruk i inlemalionelll perspektiv.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

8. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar (FFR)

TUlkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9 februari 1973 föratt förhandla med samebyama om renskötselanläggningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd Landahl, O. Sixten H., lanlbruksdirektör

Experter: Bohman, Bengt A. H., länsråd Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H., avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare Åhrén, Anders, renägare

Sekreterare: Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör

Lokal: Lanlbruksslyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för förhandlingsgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 22.

Förhandlingsgruppen har under liden november 1974 - oktober 1975 förhandlat med samebyar i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län

 

Jo: 8   Skr 1975/76:103                                           392

samt haft sammanträden med olika myndigheter och organisationer som berörs av gruppens arbete.

Förhandlingsgruppen har den 11 mars 1975 avgelt rapporten (Ds Jo 1975:4) Redogörelse angående förhandlingar med samebyar om renskölselanläggningar m. m. Delrapport I, Jämlands län och i december rapporten (Ds Jo 1975:13) Förhandlingar om renskötselarUäggningar m. m. Delrapport 2.

Förhandlingsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

9. Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Sakkunniga: Palmstiema, Hans A. K., docent (avliden den 27 maj 1975) Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)

Experter: Bergman, Axel T., jägmästare (fr.o.m. den 5 september 1975) Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (t.o.m. den 4 september 1975) Gullberg, H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28 februari 1975) Julen, A. Gösta J., avdelningsföreslåndare (t.o.m. den4september 1975) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)

Kåhre, E. Lennart J., professor (t.o.m. den 4 september 1975) Myreslen, Sven-Olof, avdelningsdirektör (t.o.m. den 4 september 1975)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 23.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden.

Utredningen har den 25 april 1975 avgetl delbetänkandel (Ds Jo 1975:5) Genbank för jordbruk och trädgårdsnäring.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

10.1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 28 september 1973 för alt utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):

 

393                        Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 10

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen Hedström, Bo S., generaldirektör Hjorth, Ragnar, f.d. byråchef Nilsson, Nils-Erik, professor

Experter: Bäckström, Sixten, förbundsordförande Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande Edlund, Erik O. A., utvecklingschef

Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1975) Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den I april 1974) Pettersson, Karl-Henrik, planeringschef (t.o.m. den 7 juli 1975) Rydbo, Folke, generaldirektör (fr.o.m. den 1 aprU 1974) Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sundberg, Carl Gustaf, skogsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Toll, J. Magnus, lantmäslare

Huvudsekreterare: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterare)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse Jo 25.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tre sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om grunddata för det fortsatta beräkningsarbetet rörande den framtida skogsproduktionen.

Uiredningen har den 28 februari 1975 avgelt delbetänkandet (Ds Jo 1975:1) Virkesbehov och virkestillgång.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Jo: 11    Skr 1975/76:103                                                394

11.1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9 november 1973 för alt utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december 1973):

Ordförande: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Ty ra A. S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Morell, Roland, direktör

Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f.d. led. av riksdagen

Experter: Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 september 1974) Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974)

Johansson, Bertil E., ombudsman

Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Kihlström, BengtG., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Carl G. M., fiskeriinlendent (fr.o.m. den 1 december 1974) Runnslröm, Hans K. L., kansUchef (fr.o.m. den 1 aprU 1974) Silow, C. Ivan H., t.f. byråchef (fr.o.m. den I december 1974) Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 april 1974) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Wendt', Curt A. G., fiskeriinlendent (fr.o.m. den 5 februari 1974)

Bitr. sekreterare: Edlund, S. Lisbeth, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1975)

Lokal: Fiskeristyrelsen, Otterhällegatan 12, Fack, 403 10 Göteborg, tel. växel 031/17 63 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse Jo 26.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, orgaiusationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

395                        Konunittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 13

12. Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 aprU 1974 för att undersöka möjligheterna att begränsa översvämiungarna i Emån:

Utredningsman: Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experter: Alvelid, Sven R. E., lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 aprU 1975) Andersson, K. Göran, naturvårdsdirektör Sjöborg, N. Elvir, lantbruksdirektör

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Svensson, Sven Äke, naturvårdsdirektör Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör

Sekreterare: Petersson, Bengt-Eve A., förste byråingenjör

Lokal: Länsstyrelsen i Kalmar län. Fack, 381 01 Kalmar, tel. växel 0480/222 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 24.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 18 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, kraftintressenterna, Emåns vattendragsförbund, berörda kommuner m. fl.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

13. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den statliga administrationen på skogsbrukels område (se Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974):

Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör

Sakkunniga: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulenl (fr.o.m. den 7 september 1974)

Falk, Eric G. R., byråchef (fr.o.m. den 7 september 1974) Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor (fr.o.m. den 2 april 1975)

 

Jo: 13   Skr 1975/76:103                                         3%

Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 CK) (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden saml haft överläggningar med representanter för myndigbeter och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i december 1975 avgetl delbetänkandel (Ds Jo 1975:11) Frö- och plantverksambet i skogsvårdsorganisationen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

14. Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 juni 1974 för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f .d. statssekreterare

Ledamöter: Eliasson, Per-Erik, byråchef Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Henriksson, Rune I., kansliråd

von Rosen, Hans J. D., t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 september 1975) Stenmark, C. G. Arnold, försöksledare Sylvén, N. Edvard H., professor (t.o.m. den 26 september 1975)

Experter: Beckman, Ame, byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Björling, Karl J. E., professor Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr

Johnsson, Inez M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Kroeker, Göran H., agronom (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Lekänder, BerlU K. F., professor

Linden, Hans G., försöksintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1974) von Rosen, HansJ. D., tf. föreståndare (t.o.m. den 26 september 1975) Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 oktober 1974)

Sekreterare: Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

 

397                        Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 15

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom kommittén.

Kommittén har under den aktuella tiden avgetl bl. a. förslag lill organisationen av växt- och skogsskyddel vid jordbrukels högskolor.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

15. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för atl se över jordförvärvslagstiflningen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1974):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Sljema, G. Henry, lantbrukare

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1974) Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Gunsell, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 september 1974) Henriksson, Rune I., kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1975) Jansson, Harald, fastighetsdireklör (fr.o.m. den 7 september 1974) Johansson, S. Ame H., länsjägmästare (fr.o.m. den 7 september 1974) Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Millgård, E. Olof (OUe), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974) Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 7 september 1974)

Wessén, VUhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974) Åkerman, N. Håkan, överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

 

Jo: 15   Skr 1975/76:103                                                      398

Sekreterare: Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 29.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

16. Ren-bil-utredningen (Jo> 1974:08)

Tillkallad eiUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda bilistemas kostnader vid sammanstötning med ren (se Post- ocb Inrikes tidn. den 21 augusti 1974):

Utredningsman: Ovegård, Lars O., byråchef

Expert: Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 30.

Utredningen har under året haft fortlöpande överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av litredningens arbete. Vissa studiebesök har ägt rum.

Utredningen har i december 1975 slutjusteral sitt betänkande.

Uppdraget är därmed slutfört.

17.1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune I., kansliråd

Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen

 

399                        Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 18

Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

Carlström, A. Valdo, direktör, led. av riksdagen

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen

Experter: Guslafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19oktober 1974)

Sekreterare: Donelius, H. Göran, t.f. universitetslektor (fr.o.m. den 19 oktober 1974)

Bitr. sekreterare: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 december 1974)

Lokal: Lantbrukshögskolan, 230 53 Alnarp, tel. 040/4644 10 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i skrivelse den 28 januari 1975 föreslagit vissa åtgärder till stöd för trädgårdsnäringen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

18. Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)

Tillkallad erUigt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att utreda möjligheterna att begränsa översvämningarna i Västerdalälven (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1975):

Utredningsman: Holmström, G. Sven E., fastighetsråd

Experter: Ahlmark, Sten O., bitr. överlantmätare Andersson, Ingvar H. D., ingenjör Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd Rosén, Sven A., byrådirektör Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor

 

Jo: 18   Skr 1975/76:103                                         400

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1975):

I skrivelse den 20 januari 1975 har länsstyrelsen i Kopparbergs län hemställt alt regeringen låter utreda möjligheterna atl hindra översvämningar längs Västerdalälven.

Översvänmingair i Västerdalälven bar tiU följd av höga vårflöden inträffat sedan mycket lång tid tillbaka och förorsakat omfattande skador och förluster. Från senasie sekelskiftet då regelbundna observationer av vattenföringarna började utföras finns uppgifter om översvämningarna. Frågan om skyddsåtgärder har diskuterats vid flera lillfällen. En lösning på problemet har ansetts vara att i kombination med ell kraftverk skapa etl nytt regleringsmagasin vid Hälla i älvens övre del. Statens valtenfallsverk utredde denna fråga år 1968. Översvämningsfrågan har därefter behandlats i särskUda undersökningai- i samband med utredningen rörande vattenkraftutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand som år 1974 avgav betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. I olika sammanhang har dock framhiillits att frågan om alternativ till Hälladammen för atl åstadkomma skydd mot översvämningarna utretts på etl otillräckligt sätt. Denna uppfattning kom också lill uttryck i det nyssnämnda betänkandet. Utredningsmannen bedömde Hällaprojeklet enbart med hänsyn till kraftproduktionen och de redovisade bevarandeintressena. Del område som skulle komma att påverkas av projektet hänfördes till de objekl som ansågs angelägnast atl bevara. Enligt utredningsmannen kunde risken för översvämningar längs Västerdalälven inle tillmätas avgörande vikt vid bedömning av Hällaprojektet förrän möjligheterna lill alternativa skyddsåtgärder tillfredsställande hade utretts.

Enligt min mening bör en särskild sakkunnig därför lillkallas för all utreda översvänmingsproblemen i Västerdalälven och överväga möjligheterna tiU lösning av dessa. Syftet med uiredningen bör vara alt ange om del finns realistiska alternativ till HäUaprojektel med hänsyn lill såväl kostnads- som miljöaspekterna.

Den sakkunnige bör undersöka omfattningen av de skadeverkningar som orsakas av översvämningarna och med ledning därav bedöma rimligheten av olika skyddsåtgärder. Alternativ lill Hälladammen som bör undersökas är bl. a. rensningar i Väslerdalälven, skyddsreglering av Vanan samt invallningar av känsliga partier. Likaså bör undersökas möjligheterna att utföra mer begränsade åtgärder. Sådana åtgärder fömtsätter självfallet att översvämningar sker relativt sällan och att skadorna efter del alt åtgärderna har genomförts kan förutses bli av begränsad omfattning.

Den sakkunnige bör arbeta snabbi. Som målsättning bör gälla atl remissbehandlingen av de förslag den sakkunnige kan komma all lägga skall kunna vara avslutad samtidig;t som remissbehandlingen av det kommande slulbetänkandet från utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland.

Utredningen har under tiden maj - oktober 1975 hållit sex sammanträden med experterna. Dessutom har utredningen företagit fyra studie- och informationsresor längs Västerdalälven.

Utredningen beräknar slutföra sill arbete under våren 1976.

 

401                        Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 19

19. Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av sjukhusavfall

Tillkallade erdigt regeringens bemyndigande den 10 april 1975 för omhändertagande av sjukhusavfall (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1975):

Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Holmberg, Nils V., direktör Johansson, S. Lars A., ombudsman Magnusson, S. Arne E., lantbrukare, led. av riksdagen Tjerneld, Nils C. L., sektionschef

Experter: Adolfsson, B. Göran E., civUingenjör von Heidenslam, G. Olov, avdelningsdirektör Hugoson, Göran H., t.f. byråchef (fr.o.m. den 11 september 1975) Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör TennevaU, B. Erik, avdelningsdirektör

Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till prolokoll vid regeringssammaniräde den 10 april 1975):

Avfall från sjukvårdsinrättningar tillhör de mera svårhanterliga avfallsslagen. Sjukhusavfallet innehåller såväl konventionellt avfall som s. k. riskavfall. Det konventionella avfallet är i princip av samma typ som hushållsavfallet. Riskavfallet är av olika slag t. ex. smilloförande avfall, radioaktivt avfall, engångsspmtor, gifter och läkemedelsresler. Detla komplicerar hantering och slutbehandling.

Underlag för en tiUfredsställande bedömning av avfallsmängden vid olika sjukvårdsinrättningar saknas i dag. Vissa undersökningar har emellertid gjorts under senare år viUca visar att avfallsmängden ökar med ca 4 % per år. Under 1%0-talel var ökningen särskilt slor på gmnd av en omfattande övergång till engångsartiklar.

Socialstyrelsen utgav år 1970 råd och anvisningar för omhändertagande av detta avfall. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) kompletterade och kommenterade år 1973 dessa råd och anvisningar. Beträffande riskavfallet har socialstyrelsen rekommenderat slutbehandling genom förbränning. SPRI har bl. a. gett rekommendationer om konferenser och kurser i syfte att få en enhetlig bedömning av riskavfallet samt rekommendationer beträffande samarbetsformer mellan olika berörda organ i samhället.

26   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Jo: 19   Skr 1975/76:103                                                      402

Frågan om sjukhusavfallet har senast uppmärksammats av den inom jordbruksdepartementet tillsatta arbetsgruppen för avfallsfrågor i betänk­andet (Ds Jo 1974:10) Ävall, ökad återvinning — bättre omhändertagande. Del har inle varit möjligl för arbetsgruppen all mera ingående behandla sjukvårdens avfaUsfrågor. Arbetsgruppen har dock kunnat konstatera alt avfallshanteringen inom sjukvården i dag inle är helt tillfredsslällande från vare sig miljö- eller arbelarskyddssynpunkt. Arbetsgruppen har därför förordat all formerna för hanteringen av sjukhusavfallel blir föremål för en översyn, vars resultat skall kunna läggas lill grund för en från miljösynpunkt tillfredsställande hantering.

Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens belänkande har förslagel om en utredning rörande sjukhusavfallel fåll elt kraftigt slöd. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har på olika sätt understrukit angelägenheten av alt en bred översyn kommer lill slånd snarast möjligl. Del har också påpekats att avfallsfrågorna hör nära ihop med övriga miljöstörande ulsläpp från sjukhusinrältningar. Flera remissinstanser har också tagit upp arbetarskyddsfrågorna och framhållit all dessa bör lösas på elt tillfredsstäUande sätt.

Avfallshanteringen är en viklig del av miljövården. Del är angelägel atl alla typer av avfall i samhället tas om hand på ett från hälso- och miljö­synpunkt tillfredsställande sätt. Regeringen har nyligen i prop. 1975:32 om återvinning och omhändertagande av avfall föreslagil förbättrad hantering av olika avfallsslag, främst hushållsavfall, miljöfarligt kemiskt avfall och skrotbilar.

I anslutning härtill anser jag del angeläget alt också sjukvårdsin­rättningarnas avfallsfrågor blir föremål för en översyn. Särskilda sakkunniga bör lillkallas för detla ändamål.

De sakkunniga bör kartlägga mängd och sammansättning av sjukhusavfallet samt redovisa de i dag gängse metoderna för omhändertagande och behandling av avfallet. Del bör ankomma på de sakkunniga att belysa evenlueUa brister i nuvarande hantering samt föreslå de åtgärder som behövs för atl sjukhusavfallet skall kunna omhändertas på etl från såväl hälso- som miljösynpunkt riktigt sätt. De sakkunniga bör i sitt arbete lägga slor vikt vid arbelarskyddsaspeklerna.

De sakkunniga bör vara oförhindrade alt pröva också andra frågor som hänger samman med de problem jag här berört. De sakkunniga bör samråda med andra utredningar som behandlar frågor med anknytning lill utredningsarbetet.

De sakkunniga bör bedriva sitt arbete skyndsamt och framlägga sina förslag före 1976 års utgång.

Utredningen har under tiden april - oktober 1975 hållit två sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

20. Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för all motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp (se Post- och Inrikes tidn. den8juU 1975):

 

403                        Konunittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 20

Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare

Sakkunniga: Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Jondelius, Bo E., byråchef Lind, Carl-Erik, byråchef Persson, Göran A., avdelningschef Rinder, Lennart K., medicinalråd Sörensen, S. Ingemar K., byråchef

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll vid regeringssammanträde den 29 maj 1975):

Förbränningen av fossila bränslen, dvs. olja och kol, medför stora ulsläpp av bl. a. svaveldioxid. Dessa utsläpp medför risker för människans hälsa och skador på byggnader och material m. m., liksom miljöeffekter av olika slag främst i form av försurning av mark, sjöar och vattendrag.

Elt omfattande forsknings- och undersökningsarbete pågår för all närmare kartlägga svavelutsläppens omfattning, spridning och effekter.

En rad åtgärder har vidtagits för att begränsa svavelutsläppen i landet. Sålunda gäller generellt för hela landet alt eldningsolja med en svavelhalt som överstiger 2,5 viktprocent inte får förbrännas. Inom vissa särskilt angivna områden gäller vidare förbud atl förbränna eldningsolja med en svavelhalt som överstiger en viktprocent. Utsläppen från industrier och viss annan verksamhet prövas enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Statens naturvårdsverk har i skrivelse den 13 december 1974 lagt fram förslag till utvidgning av de områden inom vilka förbud råder atl förbränna eldningsolja med högre svavelhalt än en viktprocent. I förslaget prioriteras de från försurningssynpunkt känsligaste delarna av landet.

I skrivelser den 4 mars och den 4 april 1975 från fiskeristyrelsen resp. länsstyrelsen i Kronobergs län har redovisats vissa aktuella undersökningar rörande försurningen av sjöar och vattendrag.

Skrivelserna har remissbehandlats.

Regeringen har tidigare denna dag beslutat om ändring i kungörelsen (1970:621) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja. Därigenom kommer fr. o. m. den 1 januari 1976 förbudet att förbränna eldningsolja med högre svavelhalt än en viktprocent all omfatta samtliga kommuner i Kronobergs, Blekinge, Hallands, Göieborgs och Bohus samtÄlvsborgs län.

De uppgifier som redovisats rörande de allvarliga effekterna av svavelutsläppen gör det emellertid enligt min uppfattning nödvändigt att skyndsamt pröva behovet av ytterligare åtgärder. SärskUda sakkunniga bör tillkallas för atl pröva dessa frågor.

 

Jo: 20   Skr 1975/76:103                                                      404

De sakkunniga bör ställa samman det material som i olika sammanhang redovisats dels i fråga om svavelutsläppens omfattning, spridning och effekter, dels rörande åtgärder för atl motverka effekterna av utsläppen.

Mot bakgrund av en sådan sammanställning bör de sakkunniga överväga lämpliga åtgärder för att ylterligare minska svavelutsläppen. De sakkunniga bör vidare pröva vilka åtgärder i övrigt som kan vidtas för atl minska svavelutsläppens negativa miljöeffekter. De sakkunniga bör analysera såväl dé lekniskt-ekonomiska och energipolitiska förutsättningarna för åtgärdernas genomförande som åtgärdernas effekter från miljösynpunkt.

De sakkunniga bör arbeta skyndsamt.

Uiredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

21. Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för atl se över statens jordbruksnämnds organisation:

Sakkunnig: Lindström, Ingvar A., departementsråd

Sekreterare: Adler, Hans V., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1975)

Bitr. sekreterare: Granlund, U. Kristina, kanslisekreterare (fr.o.m. den 8 september 1975)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till protokoll vid regeringssammaniräde den 12 juni 1975):

Statens jordbruksnämnd är enligt sin instruktion (SFS 1%5:799) central förvaltningsmyndighet för ärenden om prisreglering och marknadsföring på jordbrukels och fiskets områden, i den mån sådana ärenden inte ankommer på annan myndighet. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska för­svarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet. Ledamöter av nämnden är generaldirektören, som är nämndens ordförande, och högsl fem andra ledamöter, som regeringen utser särskilt. Därtill kommer två företrädare för personalorganisationerna. Vid handläggning av ärende som rör fiske ingår i nämnden ytterligare en ledmol, som regeringen utser särskilt. Hos nämnden finns fem byråer, nämligen ani maliebyrån, vegelabiliebyrån, administrativa byrån, ulredningsbyrån och ulrikeshandelsbyrån, saml två särskilda sektioner, nämligen fiskeseklionen och beredskapssektionen. Till nämnden är knutna en konsumentdelegation och ett beredskapsråd.

Jordbruksnämndens organisation har i huvudsak varit oförändrad alltsedan nämnden inrättades år 1950. Under den tid som förflutit har

 

405                        Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 22

verksamheten fått anpassas till de beslut som statsmakterna efler hand fattat och som berört nämndens förvaltningsområde. Nämnden skall enligt riksdagens beslut onrUokaliseras lill Jönköping. Riksdagens beslut innebär bl. a. att överläggningarna med jordbrukets och fiskels organisationer kommer att bedrivas på denna ort. Enligt min mening bör nämndens organisation och arbetsformer nu ses över. Jag förordar därför alt en särskild sakkunnig lillkallas för detta ändamål.

En ulgångspunkt för översynen bör vara alt jordbruksnämnden i huvudsak skall ha de uppgifter den f. n. har enligt gällande instruktion. Den framlida jordbmkspoUtiken är f. n. föremål för överväganden inom 1972 års jordbmksuttedning. Nämndens arbetsuppgifter kan komma att beröras av utredningens förslag. Den sakkunniga bör därför fortlöpande under arbetets gång samråda med jordbruksulredningen. Vid översynen bör särskUl övervägas konsumentdelegationens ställning och uppgifter. Vidare bör den sakkunnige hålla kontakt med berörda personalorganisationer.

Utredningen har under liden september - oktober 1975 hållit sju sammanträden.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

22. Sakkunniga (Jo 1975:05) för förhandlingar om inrättande av ett företag för behandling av miljöfarligt avfall

Tillkallade erUigl regeringens bemyndigande den 3 juli 1975 för all för statens räkning föra de förhandlingar och ingå de överenskommelser som behövs för atl inrätta del behandlingsförelag som avses med riksdagens beslut (se Post- och Inrikes tidn. den 26 augusti 1975):

Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare

Sakkunniga: Johansson, Bengt A. W., departementsråd KardeU, J. Arne, hovrättsassessor Lövgren, Torsten H., departementssekreterare

Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor

Direktiv (Regeringens beslut den 3 juU 1975):

De sakkunniga bör vid uppdragels fullgörande beakta de riktlinjer som i prop. 1975:32 redovisats rörande behandlingsförelagets inrättande och framtida verksamhet.

I skrivelse den 17 oktober 1975 har de sakkunniga anmält att överenskommelse och avtal träffals.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Jo: 23    Skr 1975/76:103                                        406

23. Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 för utredning om vissa frågor inom växlförädlingsverksamhelen:

Sakkunnig: Guslafsson, Åke C. T., professor

Experter: Ekström, E. Sören, kansliråd Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Hansson, N. Olle R., departementssekreterare Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

Sekreterare: Denward, C. M. Thore,

Lokal: Lantbrukshögskolans institution för frukt- och bärodling. Balsgård, Pl 550, 291 00 Kristianstad, tel. 044/75041 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist tiU protokoll vid regeringssammanträde den 31 oktober 1975):

Växtförädlingen har en central betydelse för livsmedelsförsörjningen. Så har t.ex. under 1900-tadet de svenska veteskördarna ökat ca 40 %liU följd av bl.a. insatser på förädUngsområdet.

Kraven på växtförädlingen kommer sannolikt att öka i framtiden. Bl.a. av detta skäl bar redan nu växtförädlingsföretag världen över insett nödvän­digheten av att samverka i olUut former för att därmed bättre utnyttja sina resurser. De möjligheter som en avancerad växtförädling ges i en värld där livsmedelsfrågoma spelar en central roU torde också vara en bidragande orsak tiU att kapitalstarka intressenter, bl.a. inom oljeindustrin, har engage­rat sig i växtförädlingen. Farhågor har uttalats för att ett fåtal stora intema­tionella företag kan komma att dominera handeln med växtförädlingspro-diikter.

Den praktiska svenska växtförädlingen bedrivs främst vid Sveriges utsädesförening saml Hilleshögs Frö ÄB och W. WeibuU AB. Vid en särskild avdelning inom lanlbrukshögskolan bedrivs växtförädling av frukt och bär. Med stöd av betydande insatser från samhällets sida har genom åren goda resultat uppnåtts. Vid en internationell jämförelse står den svenska växtförädlingen på en hög nivå.

Innevarande budgetår ger staten bidrag med ca 8 milj. kr. till del praktiska växtförädlingsarbetet i landet. Staten svarar bl.a. för en stor del av kostnadema för verksamheten vid Sveriges utsädesförening i Svailöv. Föreningen bedriver all form av växtförädling med jordbruksväxter och trädgårdsväxter utom bär och frukt. Till utsädesföreningens uppgifter hör all se lill att odlare i olika delar av landet skall få lillgång lill ett lämpligt odlingsmaterial. Detla har medfört alt etl från strikt förelagsekonomiska synpunkler mindre lönsamt förädlingsarbete har bedrivits. Föreningen arbetar vidare med forskning och metodutveckling. Utsädesföreningen deltar      också,      via      Förenta      nationernas      livsmedels-      och

 

407                        Konunittéer: Jordbruksdepartementet   Jo: 24

jordbruksorganisation (FAO) och styrelsen för internationell utveckling (SIDA), i biståndsverksamheten.

W. Weibull AB arbetar vid Weibullsholms växtförädlingsanstall i Landskrona med förädling av såväl jordbruks- som trädgårdsväxter. Hilleshögs Frö AB bedriver huvudsakligen förädling av sockerbetor.

Utöver del nämnda praktiska växlf örädlingsarbetel bedrivs en betydande grunclforskning och tillämpad forskning på området vid våra forsknings-och utbildningsanstaller, främst vid lantbrukshögskolan.

ErUigl min mening måsle svensk växtförädling också fortsättningsvis ges goda förutsättningar all bedriva sitt arbete. För atl ge underlag lill en bedömning av huruvida den svenska växtförädlingen bedrivs på elt ända­målsenligt sätt är en samlad analys av de nuvarande formerna för växtförädlingen inom jordbruk och trädgårdsnäring nödvändig. Därvid bör den nuvarande inriktningen och omfattningen av den svenska växtförädlingen studeras. Växtförädlingens roll i biståndsarbetet bör också prövas liksom möjligheterna alt genom växtförädling åstadkomma sjukdomsresislens och i samband därmed pröva möjligheterna atl minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.

Den svenska utsädesmarknaden är liten. Förädlingsarbetet är kapitalkrävande. Den sakkunnige bör därför pröva förutsättningarna för etl utvidgat samarbete såväl inom Sverige som mellan Sverige och de övriga nordiska länderna och med länder vilkas klimat liknar vårt. Nöd­vändigheten av en nära kontakt mellan den praktiska växtförädlingen och det långsiktiga forskningsarbetet bör beaktas vid denna prövning.

Del statliga stödet till växtförädling liksom effekterna av den gällande lagstiftningen på området bör utvärderas.

En särskild sakkunnig bör lillkallas för atl utreda dessa frågor. Den sakkunnige bör vara oförhindrad alt ta upp de ylterligare frågor som kan komma atl aktualiseras under arbetets gång.

Den sakkunnige bör ulföra sitt uppdrag i nära kontakt med berörda organisationer och företag. Vidare bör den sakkunnige samråda med bl.a. 1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04) och 1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09).

Utredningsarbetet bör i sina huvudsakliga delar redovisas under första halvåret 1977.

24. Fiskerikommittén (Jo 1975:07)

TilUcallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för alt utreda fiskets kort- och långsikliga problem:

Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., statssekreterare

Sakkunniga: Hannerz, D. G. Lennart, överdirektör Hedin, Carl Eric, kapten Johansson, Bengt A. V., departementsråd Lindström, Ingvar A., departementsråd

 

Jo: 24   Skr 1975/76:103                                         408

Mattsson, Thure J. E., ombudsman

Säkk, Karl, byråchef

Versländig, Sigmund, avdelningsdirektör

Åberg, C. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

Experter: Hansson, N. O. (Olle) R., departementssekreterare Johansson, Bertil E., ombudsman Nilsson, Kaj A. W., fiskare

Sekreterare: Berglund, Sven-Olof, departementssekreterare

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgatan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har i skrivelse den 2 december 1975 avgett förslag till lösningar av akuta problem inom fisket.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

409                              Kommittéer: Handelsdepartementet   H:l

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975:2,3,5,8 och 9

Följande kommitté inom avsmttet har inte fullgjort egentligt ut­redningsuppdrag: 13

1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1%7 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1968):

Ordförande Borggård, Göran R., generaldirektör

Ledamöter: Bergling, NUs B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldl, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör

Experter: Jonson, Lars, departementsråd Lewin, Saul, överingenjör Persson, R. Eskil, rådman Uggla, Claes A., palenträtlsråd

Sekreterare: Törnrolh, N. Lennarth, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal: Patent- och registreringsverket. Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Stockholm, tel. växel 22 55 40

Direktiven för uiredningen, se 1969 års riksdagsberätlelse H 10. Tilläggsdirektiv I-III, se 1975 års kommittéberättelse H 1.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden. Företrädare för kommittén har dessutom under samma tid

 

H:l    Skr 1975/76:103                                                      410

hafl överläggningar med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge vid fyra olika lillfällen. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

2. Distributionsutrednmgen (H 1970:14)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970föratt göra en utredning om varudistributionen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 februari 1970):

Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, K. Sigvard V., direktör

Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen Forsberg, Eric R., direktör Gillberg, Karl-Erik, direktör Hulterström, Sven Å., kommunadråd Lloyd, Bengt E., andre förbundsordförande Myren, K. G. Lennart, direktör Persson, Lars H., professor Sundquisl, A. Äke, direktör

Experter: Hagman, H. Christer, byrådirektör (t.o.m. den 31 mars 1975) Lagerås, Jan, arkitekt (fr.o.m. den 1 april 1975)

Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1974) Wikström, Solveig R., docent

Sekreterare: Sahlström, Sven C, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Anell, Barbro 1., civilekonom Norman, Roland V., pol. mag.

Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberättelse H 11.

Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975 hållit 15 sammanträden.

Uiredningen har den 25 september 1975 avgetl betänkandet (SOU 1975:69-70) SamhäUel och disttibulionen.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

411                              Konunittéer: Handelsdepartementet   H:4

3. Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 aprU 1971 för att utreda beredskapen i fråga om viss varuförsörjning (se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1971):

Ordförande: Frithiof son, Karl A. F., landshövding

Sakkunniga: Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen Bursledl, I. Åke, sekreterare Carlslein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Lanner, B. O. Vilgot, direktör

Experter: von Bahr, Stig V., kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 15 aprU 1975) Erlander, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1975) Gustafson, Arne, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1975) Halldin, John, apotekare Holmbeck, Kai A., civilekonom Isacson, Lennart, apotekare Krislenson, Ame, byråchef Orrö, Sven-Erik O., kansliråd Österberg, Gunnar R., tf. kansliråd (t.o.m. den 28 februari 1975)

Sekreterare: Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Sundrn, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberätlelse H 10.

Utredningen har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit fem sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 22 augusti 1975 avgett belänkandet (SOU 1975:57) Varuförsörjning i kristid.

Uppdraget är därmed slutfört.

4.1972 års lotteriutrednmg (H 1972:03)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med uppdrag all utreda regleringen av lotleriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

 

H:4   Skr 1975/76:103                                                          412

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., konsumentombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1975) Thuresson, Erik O., kansliråd (t.o.m. den 30 april 1975)

Sakkunniga: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör

Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor

Experter: Ankers, Mikael, kanslisekreterare

Bergqvist,     Hans     A.,     hovrättsråd,     konsumentombudsmannens ställföreträdare

Sekreterare: Stenström, Sture B., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Regardl, BertU, fil. kand. (fr.o.m. den 10 november 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 4, Ur., 11128 Stockholm, tel. 763 19 65 (sekreteraren), 14 29 00 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden saml hafl överiäggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 21 februari 1975 avgelt delbetänkandel (Ds H 1975:1) Statligt spelaulomatföretag.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

5. Låsutredningen (H 1972:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj: ts bemyndigande den 20 oktober 1972 för att utreda behovel av utökat konsumentskydd beträffande lås och låsinstallationer (se Post- och Inrikes idn. den 2 december 1972):

Ordförande: Äg, Lars E., generaldirektör

Sakkunniga: Nyberg, Olle, låssmedsmästare Tranell, Olof, hovrättsråd

 

413                              Konunittéer: Handelsdepartementet   H:6

Experter: Efraimsson, Olof, byrådirektör Lundberg, Åke, byrådirektör Ringstedt, Nils A. E., avdelningsdirektör

Sekreterare: Lundberg, Leif G. A., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberältelse H 11.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sju sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen överlämnade i december 1975 betänkandet (SOU 1975:19) Konsumentskydd på låsområdet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (H 1973:01) rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1973):

Sakkunnig: Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd

Experter: Borggärd, Göran R., generaldirektör Holm, Sture K. V., patenlrättsråd Persson, R. Eskil, rådman Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den 12 mars 1974)

Direktiven för uiredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse H 10.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden med experterna.

Utredrungen beräknar lägga fram sitt betänkandet kring årsskiftet 1975/76.

 

H:7   Skr 1975/76:103                                                      414

7. Utredningen (H 1974:01) rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och restaurangbranschen

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 februari 1974 rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och restaurangbranschen:

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., konsumentombudsman

Sakkunniga: Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f.d. avdelningschef Nyström, Sigvard E. V., förbundsordförande Stjernslröm, Per Z., led. av riksdagen Wärme, Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Henrik, direktör

Experter: Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör Herland, Erik, byrådirektör (fr.o.m. 5 september 1974) Storm Roxman,  Karin M., departementssekreterare (t.o.m. den 20 september 1975)

Sekreterare: Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1974)

Bitr. sekreterare: Nilsson, Torbjörn, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 1000. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 11.

Utredningen har antagit namnet hotell- och restaurangutredningen.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt haft hearings om branschens utbildning, arbetsmiljö ocb tekniska utveckling med representanter för olika myndigheter och organisationer. En studie av hotellens struktur m. m. har genomförts och en undersökning av kundstrukturen m. m. i hotell- och restaurangbranschen pågår.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia delen av år 1977.

 

415                              Konunittéer: Handelsdepartementet   H:9

8. Översyn (H 1974:02) av allmänna ransoneringslagen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av allmänna ransonerrngslagen:

Sakkunnig: Lindström, Stig, hovrättsråd (fr.o.m. den I maj 1974)

Experter: Bernström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1975) Danielsson, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1974) Krislenson, Ame, byråchef (fr.o.m. den 16 maj 1974) Lundmark, NUs A. J., byråchef (fr.o.m. den 16 maj 1974) Parding, Sven, kraftverksdirektör (fr.o.m, den 16 maj 1974) Rasmusson, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 juni 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 12.

Den sakkunnige har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden med experterna.

Den sakkunnige överlämnade i november 1975 belänkandet (Ds H 1975:3) Ny ransoneringslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Utredningen (H 1974:03) rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet

TiUkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för utredning rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet:

Ordförande: Frithiof son, Karl A. F., landshövding

Sakkunniga: Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen FaUc, Hans G., direktör

Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Svensson, S. Erik, förbundsordförande Swarting, Sven E. V., direktör Tengro h, Karl-Erik, direktör Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Almqvist, Dan, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

 

H:9   Skr 1975/76:103                                             416

Bemström, Folke, byråchef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Björk, Jan E., departmenlssekreterare

Danielsson, Nils-Guslaf F., byråchef

Danielsson, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Ericson, Jan-Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober

1974)

Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Landahl, Per-Axel, kanslichef (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Lundmark, Nils A. J., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1974)

Nyqvist, Tore, länsöverdireklör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Ohlsson, Åke, överingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Orrö, Sven-Erik O., kansliråd

Parding, Sven, kraftverksdireklör

Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Slålebrant, Rolf, civUingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974)

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Sköldefors, Waller G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Bitr. sekreterare: NeUdahl, Bo-Lennart, fil. kand (fr.o.m. den 1 november 1974) Nilsson, Torbjörn, fil. kand. (fr.o.m. den 18 november 1974) Norrman, Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 16 september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 13.

Utredningen har under liden november 1974 - september 1975 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och företag som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträden hållils med särskilda referens- och arbetsgrupper för frågor om organisation, information, värmelaxering, varmvallenreglering, reglering av överuttag av viss energi, överlåtelse av ransoneringsbevis samt reglering av drivmedelsförbrukningen. För utredrungen har konsulter arbetat med vissa speciella projekt.

Utredningen har i september 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:60-61) Energiberedskap för kristid.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

417                             Kommittéer: Handelsdepartementet   H: 11

10. Utredningen (H 1974:04) rörande översyn av skrothandelsförordningen

Tillkallad erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för översyn av skrothandelsförordningen:

Utredningsman: Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1974)

Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 1000. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 14.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden och överläggningar med företrädare för myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

11. Utredningen (H 1974:05) rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 september 1974för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):

Ordförande: Jonson, Lars E., departementsråd

Sakkunniga: Mattsson, KjeU A., led. av riksdagen Nyqvist, Ola, docent, led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, fru, led. av riksdagen Ulander, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Bernilz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april 1975) Hallman, Åke, byråchef (fr.o.m. den 15 april 1975) Olhans, Björn, civilekonom (fr.o.m. den 5 juni 1975) Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974)

Sekreterare: Cederblad, Carl Olof, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 aprU 1975)

27   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

H:ll    Skr 1975/76:103                                                          418

Lokal: Rosenbad 2, 3 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 15.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden, varav två med en referensgrupp med företrädare för berörda organisationer. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om en undersökning av företagsfusioner.

Utredrungens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

12.      Tobaksreklamutredningen (H 1974:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för atl utreda vissa frågor om formerna för förbud mol lobaksreklam m. m.:

Sakkunnig: Sturkell, Carl-Edvard, lagman

Experter: Johanson, Krister, avdelningsdirektör Norberg, Sven, hovrättsassessor Nygren, G. Ingemar, kansliråd Tottie, Malcobn, medicinalråd Unger, Klaus, marknadsdireklör Warnergård, Erik, direktör

Sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1, 111 28 Stockholm, tel. 763 23 38 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden februari - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Utredningsmannen har därlUl gjort ell studiebesök vid del norska socialdepartementet.

Utredningen har den 30 juni 1975 avgelt delbetänkandel (Ds H 1975:2) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

13.      Organisationskommitté (H 1975:01) för Sveriges turistråd

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för Sveriges turistråd:

Ordförande: Dennis, Bengt, statssekreterare

 

419                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H:13

Vice ordförande: Järdler, Sven A., förbundsdirektör

Ledamöter: Ekholm, Edvin, landstingsman (fr.o.m. den 3 november 1975) Slunge, G. Walter R., direk ör

Sundström, Thorsten, borgarråd (fr.o.m. den 3 november 1975) Pettersson, Ame, sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Mattsson, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Noréus, Anneli, kanslichef (fr.o.m. den 1 maj 1975) Svegrell, Thomas, sekreterare (fr.o.m. den 3 november 1975)

Sekreterare: Palm, Jan, departementssekreterare

Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1975):

I prop. 1975:47 har regeringen föreslagit alt den skall bemyndigas atl tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet inrätta etl organ för lurismf rämjande verksamhet, Sveriges turistråd. Rådet föreslås organiserat som en stiftelse. Rådet skall som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder för alt främja marknadsföring av turism i Sverige. Sveriges turistråd skall, enligt förslaget, den I januari 1976 överta den verksamhet Svenska turisltrafikförbundet f. n. bedriver.

Eftersom förberedelsearbetet kan förutses bli omfattande, förordar jag, atl en organisationskommitté tillkallas redan innan riksdagen fattal sitt beslut med arUedning av propositionen. Kommittén bör bestå av representanter för bl. a. staten. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och Svenska lurisllrafikförbundel.

Kommittén bör planera reformen och förbereda inrättandet av den stiftelse som enligl proposilionen skall utgöra Sveriges turistråd samt handha del praktiska överförandet av lurisllraf ikförbundels verksamhet till stiftelsen.

Kommittén bör vidta de förberedelser som behövs för alt Sveriges turistråd skall kunna börja sin verksamhet den 1 januari 1976. Kommittén bör utarbeta förslag till stadgar för turistrådet saml i övrigt särskilt

-  organisera turistrådets övertagande av lurisllraf ikförbundels personal

-  förbereda rekrytering av verkställande direktör för rådet och kartlägga behovet av nyrekrytering av annan personal

-  planera för turistrådets arbete under år 1976 och därvid ägna särskild uppmärksamhet ål turistrådels interna organisation, lägga upp personal-och ekonomiadministration saml utveckla och formalisera det i propositionen förutsatta samarbetet mellan turistrådet och statisliska centralbyrån och riksskatteverket.

Kommittén skall senast den I november 1975 länma en plan för verksamheien för år 1976 och för första halvåret 1977.

Kommittén har under liden mars - oktober 1975 hållit sju sammanträden. Arbetet har lill stor del bedrivits med hjälp av konsulter för organisation.

 

H:13   Skr 1975/76:103                                                        420

administration, personalplanering och personval.

Kommittén har den 2 september  1975 ingivit anslagsberäkning för Sveriges turistråd.

Kommitténs arbete avslutades med utgången av år 1975.

14. Utredningen (H 1975:02) rörande städbranschen

TUlkallade erUigt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 rörande städbranschen:

Ordförande: Bjömström, Bjöm S., direktör

Sakkunniga: Ingvar-Svensson, Inger, fiar, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis, överförmyndare, led. av riksdagen Lundqvist, Åke, kommundirektör Mannerstråle, Nils-Guslaf, direktör Nilsson, Karl-Henry, ombudsman Sahlén, Evert, ombudsman

Direktiv (anförande av statsrådet Feldl till prolokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1975):

De totala utgifterna för städning av kontor, skolor, sjukhus, affärer, industrier, hotell och restauranger etc. uppgår lill betydande belopp. I vissa sammanhang har uppgivils att kostnaderna för yrkesmässig städning uppgår till 3 ä 4 miljarder kronor per år. En tredjedel av beloppet beräknas falla på stat, kommun och landsting, som i regel bedriver städning i egen regi. Inom näringslivet lämnar företagen i betydande utsträckning ul slädarbetet på entreprenad lill särskilda slädföretag.

Det antal personer som yrkesmässigt utför städning har uppskattats lill meUan 100 000 och 150 000. Det är mer än en fördubbling av antalet sysselsatta inom branschen sedan år 1960. Till den helt övervägande delen är del fråga om kvinrUig arbetskraft. Många är invandrare. Andelen fackligt organiserade är låg. Enligl en undersökning av deltidsarbetet som statistiska centralbyrån utfört på uppdrag av delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor är 100 000 personer sysselsatta med slädarbele på deltid. Många av dem har myckel korta arbetstider.

Enligt den officiella statistiken fanns det 854 företag med städrörelse år 1972. Av dessa var över hälften myckel små förelag med endasi en eller mindre än en årsanslälld. De två största företagen svarade för närmare 40 % av antalet redovisade årsverken. 39 slädföretag, huvudsakligen de större, är anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund och samtidigt medlemmar i Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp.

Slädföretagen åtar sig olika städuppdrag i regel på årskonlrakt. Vid offertgivningen görs ell slädprogram upp som ligger lill grund för kostnadsförslaget. Den helt övervägande kostnaden är löner. Städarbetet bedrivs sedan efler del utarbetade slädprogrammet med städmeloder och städf rekvens angivna.

 

421                            Konunittéer: Handelsdepartementet   H:14

De till arbetsgivareföreningen anslutna förelagen med sammanlagt över 20 CKK) anställda träffar kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund. Vid sidan av dessa företag följer ytterligare etl antal förelag bestämmelserna i det nämnda avtalet genom s. k. hängavtal. Etl stort antal företag arbetar dock utan avtal.

Anställningsvillkoren för städpersonal vid samtliga statliga myndigheler och institutioner regleras genom kollektivavtal mellan statens avialsverk och Slalsanställdas förbund. Lokalvårdare inom del kommunala området är anslutna lill Svenska kommunalarbetareförbundet.

Städpersonalen vid entreprenadföretagen arbetar i allmänhet på ackord. Det är vanligtvis det s. k. belingssyslemel som ligger till grund för löneberäkningarna. Beting innebär i princip alt det är arbetstiden och inte lönerna som varierar.

Av vad jag nu har anfört framgår atl städbranschen kännetecknas av en myckel heterogen företagsstruktur med etl fåtal stora förelag och med ett stort antal medelstora och små förelag. Vidare finns företag som bedriver städverksamhet mer eller mindre tillfälligt. Uppkomsten och tillväxten av städförelag är en effekt av all industrier, hotell och restauranger, affärer m. fl. i allt slörre utsträckning lämnar ul sitt slädarbele på entreprenad. Vidare kännetecknas städbranschen av en under det senasie årtiondet successivt ökad sysselsättning.

Vid 1974 års riksdag väcktes en motion (mot. 1974:70) med begäran om en utredning om förhållandena inom städbranschen. Riksdagen (NU 1974:44, rskr 1974:312) delade motionärernas uppfattning att del är en angelägen uppgifl all komma lill rälla med de missförhållanden som finns inom städbranschen. Med hänsyn bl. a. till branschens helerogena sammansättning fann riksdagen del påkallat med en allmän översyn av städbranschen.

Den utredning som riksdagen har begärt bör nu komma lill stånd. Jag föreslår därför atl sakkunniga tillkallas för en kartläggning av städbranschen. Frågor som gäller de anställdas arbetsvillkor ankommer självfallet på arbetsmarknadens parter atl lösa. Det kan emellertid från allmän synpunkl vara värdefullt atl få en kartläggning av hela branschen. Härvid skall särskilt de anställdas arbetsförhållanden i olika avseenden uppmärksammas. Till ledning för utredningsarbetet viU jag framhålla följande.

Bedömning av förhållandena inom städbranschen försvåras av bristen på sakuppgifter. Med hänsyn härtill bör de sakkunniga inleda sitt utredningsarbete med en allmän studie av branschens struktur och organisatoriska uppbyggnad. De sakkunniga bör även söka kartlägga efterfrågeutvecklingen i fråga om städtjänster samt undersöka hur denna påverkal sysselsättning, organisation, ekonomi etc. i branschen. De viktigaste orsakerna bakom utvecklingen bör beskrivas närmare. Med denna studie av utvecklingen och strukturen i branschen som ulgångspunkt bör de sakkunniga analysera städf öretagens faktiska beteende. Särskild uppmärksamhet bör ägnas valet av konkurrensmedel.

I den allmänna debatten har särskilt uppmärksammals del förhållandel att företag m. fl. i ökande utsträckning övergått till städning på entreprenad. Förelagens motiv härför kan vara av olika slag. Elt vägande skäl lorde dock vara de företagsekonomiska fördelar som kan stå all vinna genom atl slädentreprenadföretag tillämpar effektivare städmeloder och utnyttjar bättre slädutrustning. I samma riktning verkar alt förelagens kosinader för administration och planering av städverksamheten kan minska. Mol dessa

 

H: 14   Skr 1975/76:103                                                       422

argument har ofta från grupper av städpersonal och andra löntagarorganisationer hävdals att dessa fördelar skulle vara starkt över­drivna. Klart är dock atl företagens politik alt anlita städentreprenörer i stället för all anställa egen städpersonal har framkallat proolem av olika slag. Mot denna bakgrund finner jag del vara av stor betydelse atl de sakkunniga belyser effekterna av denna utveckling och då framför allt från samhälls- och löntagarsynpunkt.

Del förhållandet all en arbetsgivare uppdrar ål särskilt städförelag all utföra slädarbete har för städpersonalen medfört ändrade anställnings- och arbetsvillkor. Problem har framträtt särskilt då elt förelag övergått från städning i egen regi till städning på entreprenad. I många fall har talats om etl medvetet kringgående av det gängse arbelsgivar-arbels-lagarförhållandel. De sakkunniga bör därför utreda rådande arbetssituation för städarbetarna och undersöka hur denna kan variera från företag till företag. Del bör vidare vara angeläget alt få klarlagt om del föreligger sådana kringgående tendenser som nyss har berörts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas skillanden i arbetsförhållanden mellan dem som är anställda av del förelag där städningen bedrivs och dem som arbetar för entreprenadföretag.

Del har hävdats att det inom städbranschen förekommer elt mycket stort antal små städförelag, vilka ofta är av tillfällig natur och som genom sin anonymitet i stor utsträckning undandrar sig de kostnader och del ansvar som enligt lagstiftning och avtal åvilar företag. De sakkunniga bör närmare undersöka den verksamhet som dessa små förelag bedriver. De särskilda problem som kan vara förenade med sådana företag bör även analyseras.

Utredningsarbetet bör i första hand syfta till att få fram underlag för statsmakternas slällningslagande lill frågan om särskilda åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. De sakkunniga bör emellertid kunna dra egna slutsatser av vad som kommer fram i utredningsarbetet och även kunna ange olika vägar all komma lill rätta med de problem som man anser föreUgga i branschen.

Frågor rörande städning av lokaler vid statliga myndigheler har behandlals av statens städutredning i betänkandet (Ds Fi 1970:13) Den statliga lokalvårdens organisation. I prop. 1972:1 (bil. 2 s. 16-22) anslöt sig chefen för finansdepartementet i huvudsak till utredningens förslag. Riksdagen godkände förslagen (FiU 1972:11, rskr 312). De sakkunniga skall inte närmare överväga de frågor som där behandlades.

Utredningen   har   under   tiden   februari   -   oktober   1975   hållit   ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

15. Oljelagringskommittén (H 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:

Ordförande: Hermansson, Rune, direktör

Sakkunniga: Helmerson, Bo I. H., direktör

 

423                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H: 15

Holm, H. Thorsten, kanslichef (t.o.m. den 8 september 1975)

af Klintberg, Rolf, direktör

Nyström, Lennart, civilekonom

Slålebrant, Rolf, överingenjör

Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 8 september 1975)

Experter: Angeberg, Nils H. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Höjeberg, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Krislenson, Arne, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1975) Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 10 jum' 1975) Lindholm, Ingemar, teol. lic. (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lundmark, NUs A. J., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Norberg, Sven, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 juni 1975) Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Rockström, Hans, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Slerne, BengtG., direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Thyberg, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975) Uddgren, Lars, advokat (fr.o.m. den 10 juni 1975) Waldenby, Torbjörn, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975) WaUin, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Sekreterare: Brunner, Mals, överstelöjtnant (t.o.m. den 27 augusti 1975) Neuman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

Lokal: Norrmalmstorg 1, 2 tr., tel 100684 (sekreteraren). Postadress: Box 7117,103 83 Stockholm

Direktiv (anförande av statsrådet Feldt lill protokoll vid regeringssammaniräde den 27 februari 1975):

Regeringen har tidigare i dag beslutat atl förelägga riksdagen proposition om energihushållning m. m. I denna pekas bl. a. på vårt stora oljeberoende och energiförsörjningens känslighet för olika slag av störningar. För alt förbättra uthålligheten vid sådana störningar i oljetillförseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser, s. k. fredskriser, har regeringen i nämnda proposition föreslagil alt pågående utbyggnad av beredskapslager av råolja och eldningsolja för främst f redskrisbehov senast år 1985 utökas med en lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m råolja. I min anmälan av nämnda fråga har jag uttalat alt särskilda sakkunniga borde tUlkallas med uppgift att lägga fram förslag till program för beredskapslagring av oljeprodukter m.m. efler utgången av år 1976. Jag

 

H: 15   Skr 1975/76:103                                                       424

vill nu återkomma till frågan om denna utredning och avser då att först redogöra för nuvarande reglering.

Skyldighet atl beredskapslagra olja infördes redan år 1938 och reglerades genom förordningen (1938:367) angående handel med vissa mineraloljor. Enligt förordningen förelåg skyldighet för oljehandeln och de inhemska oljeraffinaderierna att hålla lager moisvarande en viss procentuell del av försäljningen under närmast föregående år. Något statsbidrag till denna lagring utgick inte.

Genom beslut av 1957 års riksdag (prop. 1957:144, BeU 1957:45, 2LU 1957:34, rskr 1957:322 och 1957:329) antogs ett nytt system för oljelagringen och fastställdes etl program för lagring av mineralolja under femårsperioden 1958-1962. Programmet innebar en övergång lill fasta lagringsmål för olika varuslag. När dessa lagringsmål faststäUdes beaktades dels den mängd oljeprodukter, som i krig beräknades komma alt behövas under en viss tidsperiod, den s. k. krigsreserven, dels vad som kunde behövas med hänsyn lill olika länkbara störningar i oljelillförseln under fredstid, den s. k. försörjningsreserven. Kretsen av lagringsskyldiga utvidgades alt omfatta även vissa förbrukare och återförsäljare av olja. Krigsreserven skulle förvaras i skyddade lagringsutrymmen.

För lagringsprogrammet lämnade staten lill viss del bidrag i form av ränte-och amorleringsfria lån.

Efter förslag av Kungl. Maj:t godkände 1962 års riksdag riktlinjer för beredskapslagring av olja, innefattande ell program för ökad lagring av mineraloljor under sjuårsperioden 1963-1969(prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1%2:45, rskr 1962:418 och 1962:420). Den försörjningsreserv som ingick i tidigare program ersattes av en avspärrningsreserv, avsedd all såvitt möjligl täcka en starkt beskuren konsumtion under lika lång lid för alla oljeprodukter. Oljelagringsprogrammet omfattade bestämda kvantiteter för varje oljeslag, fastställda med hänsyn till det beredskapsbehov för såväl krigs- som avspärrningsfallel som beräknades föreligga vid lagringsperiodens utgång. I likhet med vad som gällde för lagrings-programmet under perioden 1958-1962 utgick statliga bidrag i form av ränle-och amorleringsfria lån för cirka hälften av programmets investeringar.

Nu löpande lagringsprogram omfattar sjuårsperioden 1970-1976. Programmet, som godkändes av 1969 års riksdag på förslag av Kungl. Maj: t (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398), innebär inle några principiella avvikelser från tidigare program i fråga om målsättningen för beredskapslagringen. Lagringsskyldighelen har dock vidgats atl omfatta också sladsgasinduslrins råvaror samt gasol. Planeringen avser två skilda fall, krigsfallet och avspärrningsfallet. Lagringsmålen skall vara uppnådda vid ingången av år 1977.

Utbyggnaden av krigsreserven för drivmedel sker liksom tidigare i skyddade arUäggningar. Vad beträffar lagringen av eldningsoljor har del ansetts påkallat med en viss styrning av lokaliseringen av cislernbeståndel till sådana platser som är lämpliga från beredskapssynpunkl.

Den totala investeringskostnaden för det år 1969 fastställda lagringsprogrammel beräknades i 1969 års priser till cirka 760 milj. kr. Merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen uppskattades tiU sammaiUagt cirka 80 milj. kr. Finansieringen sker lUl övervägande delen genom atl en speciell avgifl tas ul vid försäljningen av oljeprodukter. Till merkostnaderna för den skyddade och lokaliserade lagringen lämnar dock staten bidrag i form av ränte- och amorleringsfria lån som skrivs av under 20

 

425                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H:15

I enlighet med riksdagsbeslutet år 1969 tillkallades i januari 1973 sakkunniga med uppgifl alt pröva del löpande oljelagringsprogrammet. De sakkunniga avlämnade betänkandet (Ds H 1973:2) Råolja i beredskap — Förslag om utökad beredskapslagring inom oljelagringsprogrammet 1970/76. Med anledning härav lade Kungl. Maj :t fram elt förslag till 1973 års riksdag om bl. a. en särskild statlig beredskapslagring av 3 milj. m råolja (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366). Riksdagen beslöt i enlighet med förslagel. Lagren skulle byggas ul under en treårsperiod. Kostnaderna för programmet beräknades i 1973 års priser lill 485 milj. kr. Finansiering sker genom en särskild beredskapsavgift för oljeprodukter som erläggs av konsumenterna under tiden I juli 1974 lill 30 juni 1977. Den statliga lagringen av råolja avser huvudsakligen försörjning i en fredskris.

Mol bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen 1973/74 antog riksdagen år 1974 etl förslag av Kungl. Maj :t om all öppna en möjlighet atl lUlf örsäkra överstyrelsen för ekonomiskt försvar vissa lagringsutrymmen för eldningsolja i syfte atl inköpsverksamheten vid överstyrelsen skulle kunna bedrivas ännu effektivare som ett led i vår försörjningspolitik (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142).

Bestämmelser om den nuvarande oljelagringsskyldigheten finns i förordningen (1957:343) om oljelagring m. m., ändrad senast 1971:665. Bestämmelser om finansiering av råoljelagringen finns i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter.

Sveriges stora beroende av importerade flytande bränslen och drivmedel saml risken för avbrott i tillförseln av dessa har motiverat etl starkt engagemang i del arbete som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) bedriver i syfle alt förbättra f örsörjningslrygghelen för de europeiska medlemsländerna. Sverige biträdde den av OECD:s råd år 1971 länmade rekommendationen om utbyggnad av elt beredskapslager som motsvarar 90 dagar av förbrukningen under senast förflutna kalenderår.

Regeringen har i dag beslutat all föreslå riksdagen atl godkänna Sveriges anslutning lill avtalet om ett internationellt energiprogram m. m. (lEP) inom ramen för OECD. En huvudbeståndsdel i del internationella energiprogrammet (lEP) är alt elt system inrättas för fördelning av olja mellan medlemsländerna i krissituationer. En förulsällning för fördelningssystemet är bl. a. alt varje land åtar sig att bygga upp egna beredskapslager moisvarande minsl 60 dagars normal konsumtion utan import. Senast den 1 juli 1975 skall med särskild majoritet beslutas när beredskapslagren skall uppgå till 90 dagars normal konsumtion.

De sakkunniga som enligt vad jag tidigare har anmält nu bör tillkallas bör företräda bl. a. staten och övriga som berörs av lagerhållningen. Utredningsarbetet bör bedrivas så atl frågan om den fortsatta beredskapslagringen kan underställas riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

TUl vägledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande.

Sveriges energiförsörjning är sedan länge beroende av import av fossila bränslen och drivmedel — stenkol, koks och olika petroleumprodukter. Numera omfattar importberoendet även försörjningen med kärnbränslen. Planerad utbyggnad av järn- och stålindustrin medför atl behovel av kol och koks ökar kraftigt.

Eftersom kärnkraften nu börjar få en mer betydande andel av den svenska energiförsörjningen aktualiseras frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle. De sakkunniga bör särskilt pröva denna fråga. Om de sakkunniga finner att skäl föreligger för beredskapslagring bör

 

H:15   Skr 1975/76:103                                                        426

förslag lämnas med avseende på lagringsmål. I enlighet med de rikllinjer som statsmakterna fastställt för verksamheten på kärnbränsleför­sörjningens område (prop. 1972:57, NU 1972:39, rskr 1972:200) bör Svensk kärnbränsleförsörjning ÄB vid en eventuell statiig beredskapslagring av kärnbränsle fungera som utredande och verkställande organ åt del lagringsansvariga organet. Vidare bör de sakkunniga beakta de särskilda villkor som gäller för anskaffning och innehav av kärnbränsle enligl såväl internationella överenskommelser som de ledande exportländernas föreskrifter. De sakkunniga bör i dessa frågor samråda med statens kärnkraftinspektion och Svensk kärnbränsleförsörjning AB.

Vid sidan av kärnbränsleförsörjningen bör de sakkunniga utreda behovel av beredskapslagring av övriga för energiförsörjningen nödvändiga bränslen. Drivmedel är i detla sammanhang all betrakta som bränsle. Vidare bör de sakkunniga pröva vilka grupper av bränsleförbrukare som skall vara lagringsskyldiga. HitliUs har t. ex. lagringsskyldighel inle varit ålagd industriella storförbrukare av kol men däremot storförbrukare av eldningsoljor. En ökad kolanvändning genom övergång från eldningsolja till kol vid energiframställningen skulle innebära en nedgång i försörjnings­beredskapen vid oförändrade bestämmelser för beredskapslagring. De sakkunniga bör bl. a. pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare. För de lagringsskyldiga förbrukarna baseras lagerstorleken f. n. på normaUconsumtionen under en viss period. Detta gäller även krafl- och värmeverk. Med hänsyn till sistnämnda förbrukares betydelse för energiproduktionen i etl krisläge finns det anledning för de sakkunniga atl pröva huruvida lagringsskyldigheten för dem bör fastställas individuellt. Del bör härvid övervägas om lagringsskyldighelen kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet. Tekniska förutsättningar för omställning till användning av etl alternativbränsle bör beaktas i delta sammanhang samtidigt som förslag kan lämnas rörande den driftlid, som beredskapslagringen bör säkerställa. Frågan om skyldighet för oljeraffinaderierna att lagra råolja bör övervägas.

Med skrivelse den 11 december 1974 har riksdagen som sin mening gett lill känna vad jordbruksutskottet har anfört i anledning av motion om befrielse för fiskefartyg i utrikes trafik från avgiflsskyldighel beiräffande oljelagring (JoU 1974:48, rskr 1974:381). Mol bakgrund härav bör de sakkunniga överväga frågan om lagringsskyldighet för olja till olika farlygskategoriers drift i utrikes trafik.

Hrtlills har lagringsskyldighel inte förelegal för oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin samt järn- och stålindustrin. Med hänsyn till dessa båda industrigrenars specieUa betydelse för försörjningsberedskapen och deras känslighet för störningar i tillförseln av råvaror bör de sakkunniga överväga frågan om lagringsskyldighet för förbrukare av sådana råvaror samt lämna förslag om dels den närmare utformningen av en sådan lagringsskyldighel dels finansieringen av en sådan beredskapslagring. I dessa frågor bör samråd äga rum med försörj-ningsberedskapsutredningen (H 1971:1).

De sakkunniga bör pröva fördelningen mellan staten och näringslivet av ansvaret för beredskapslagringen. Utgångspunkten bör vara alt den nuvarande ordningen behålls enligt vilken beredskapslagringen lill övervägande delen ombesörjs av andra än staten.

De sakkunniga bör utreda lagringsbehoven för både krigs- och avspärrningsfallel. Krigs- och avspärrningsreservernas storlek bör anges

 

427                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H: 15

vid olika grader av uthållighet. I denna fråga bör samråd äga rum med 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:4).

Inom ramen för den av mig tidigare denna dag föreslagna ökningen av beredskapslagren av råolja och oljeprodukter bör de sakkunniga utarbeta förslag till fördelning av lagringen såväl mellan råolja och oljeprodukter som mellan olika slag av oljeprodukter.

I fråga om kostnaderna för etl nytt lagringsprogram bör de sakkunniga utgå från atl dessa skall finansieras genom avgifter på beredskapslagrade produkter. Om de sakkunniga finner atl det föreligger behov av ytterligare utbyggnad av skyddad eller särskild s. k. lokaliserad lagring bör de beräkna merkostnaderna för sådan lagring. De bör överväga, om dessa kosinader liksom hittills bör finansieras med statliga bidrag.

De sakkunniga bör pröva frågan om skäl föreligger att behålla möjligheten till s. k. vinterdispens för beredskapslagring av eldningsoljor. Om beredskapslagringsskyldighet föreslås för fasta importbränslen bör samma bestämmelser gälla för dessa med avseende på vinlerdispens som för eldningsoljor.

De sakkunniga bör med utgående från de riktlinjer för energipolitiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om lämplig lidsperiod för ell nytt lagringsprogram och tidpunkt för en eventuell kontroll eller revidering av programmet under dess gång.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar bedriver f. n. perspektivsludier avseende perioden 1977/78 — 1981/82 inom ramen för den långsiktiga planeringen av ekonomiskt försvar. De sakkunniga bör samråda med överstyrelsen i de frågor som är gemensamma eUer har väsentliga beröringspunkter med perspektivsludierna.

Oljelagringsrådets uppgifier är upptagna i instruktionen (1957:346) för oljelagringsrådet, ändrad senast 1957:520). De sakkunniga bör ompröva dessa uppgifier, jämte rådels sammansättning och ställning i anslutning till atl etl nytt program för beredskapslagring utarbetas.

Den nuvarande oljelagringsförordningen saml övriga förordningar och låneföreskrifler som rör beredskapslagringen bör ses över mot bakgrund av de erfarenheter som har vunnits under den hittillsvarande tillämpningen och anpassas till det program för beredskapslagring som föreslås.

De sakkunniga bör särskilt studera och lägga synpunkter på de beräkningsprinciper som tillämpas vid fastställande av de avgifter för beredskapslagring som uppbärs av Stiftelsen Pelroleumindustriens Beredskapsfond.

I anslutning till de sakkunnigas förslag till etl nytt lagringsprogram bör förslag till nya förordningar och övriga föreskrifier och övergångsbestämmelser utarbetas.

De sakkunniga är oförhindrade atl ta upp de övriga spörsmål, som aktualiseras i samband med utredningsarbetet.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1975 hållit tre sammanträden. Därutöver har hållits två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om beräkningsteknik för kraftverkens och värmeverkens lagringsskyldighet, etl sammanträde med en särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av kärnbränsle, två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av olja och kol för bl. a. den petrokemiska industrin respektive järn- och stålindustrin saml etl sammanträde med en särskild arbetsgrupp för utarbetande av prognoser

 

H:15   Skr 1975/76:103                                           428

avseende förbrukningen av bränslen och drivmedel. Dessutom har tillsatts en särskild arbetsgrupp för uthållighetsfrågor.

Kommitténs arbete beräknas bli slutfört under år 1976.

16. Sakkunniga (H 1975:04) för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.:

Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör

Sakkunniga: Hemborg, Bo, departementssekreterare Hertz, Olof, avdelningsdirektör Söderberg, Olof, departementssekreterare

Experter: Croneborg, Rutger, kommerseråd (fr.o.m. den 23 juni 1975) Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 23 juni 1975) Lundquist, David, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Sekreterare: Qvarlander, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Lokal: Statskontoret, Birger Jarls Torg 10. Postadress: Box 2106, 103 13 Stockholm, tel. 22 08 60 (ordförande och sekreterare)

Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till protokoU vid regeringssammanträde den 24 april 1975):

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) skall enligl sin instruktion (SFS 1965:659, omtryckt 1971:234) samordna landets försvarsföreberedelser på del ekonomiska området för alt vid krig eller utomordentliga, av krig eUer krigsfara föranledda förhåUanden del totala försvarets behov av förnödenheter skall kunna tillgodoses. Om det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF ombesörja alt förberedelser i detta syfte vidtas. ÖEF skall vidare upprätta organisationsplaner för de särskilda förvaltningsorgan som behövs vid sådana förhållanden som nu har nämnts.

ÖEF skall skaffa sig kännedom om landels näringsliv och om dess lillgång på bränsle, kraft, råvaror och andra förnödenheter samt andra förhållanden av betydelse för den ekonomiska försvarsberedskapen. ÖEF skall också främja samordningen mellan del ekonomiska försvaret och totalförsvarets övriga grenar och hålla sig underrättad om planeringsarbetets fortgång inom det ekonomiska beredskapsområde och tillhandahålla andra beredskaps-planerande myndigheter underlag för deras planering. ÖEF skall vidare, i den mån det inte ankommer på annan myndighet, utarbeta produktions- och konsumtionsplaner som kan ligga lill grund för regleringen av försörjningen

 

429                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H: 16

inom viktigare försörjningsområden, samt upprätta planer för lagring av och svara för inköp, lagerhållning och i viss ulslräckning produktion av sådana varor som del är angelägel att ha lillgång till inom landet vid krig eller avspärrning i varutillförseln. ÖEF skall äver följa och främja forskning som är av betydelse för landels ekonomiska försvarsberedskap.

Chef för ÖEF är en generaldirektör. ÖEF ledes av en styrelse. Styrelsen består av generaldirektören, som är dess ordförande, och minst sex andra ledamöter, som regeringen utser särskilt saml två personalförelrädare. Till ÖEF är knutet etl råd för ekonomiskt försvar med uppgifl att verka för samordningen av landets ekonomiska försvarsberedskap. Rådet består av cheferna för överstyrelsen, försvarsstaben, civilförsvarsstyrelsen, statens jordbruksnämnd och arbetsmarknadsstyrelsen saml ordföranden i transportnämnden. Genom ett provisoriskt tillägg lill instruktionen är tills vidare ett särskiU råd knutet lill ÖEF med uppgifl att bistå ÖEF i beredskapsplaneringen för varor som baseras på den kemiska industrin.

ÖEF är organiserad på en planeringsavdelning, bestående av en ulredningsbyrå och en varubyrå saml en bränslebyrå, en affärsbyrå, en administrativ byrå och en informationssektion. Dessutom finns ell sekretariat för studier och långsiktplanering, som lyder under chefen för planeringsavdelningen och en bränsleregleringsenhet. Sekretariatet och enheten är inrättade tills vidare. Hos ÖEF tjänstgör en militärassislent.

ÖEF:s nuvarande organisation innebär att myndigheten i huvudsak är uppbyggd efler funktioner i beredskapsprocessen och endasi delvis efler försörjningsområden.

ÖEF har f. n. i uppdrag alt i samråd med berörda myndigheler bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Långsiktsplaneringen syftar till atl analysera hur del ekonomiska försvaret skall verka i olika framtida konfliktsituationer. Redogörelse skall lämnas för de krav som kan komma atl ställas på del ekonomiska försvaret i olika typer av fredskriser för olika försörjningsområden. I denna planeringsverksamhet används en indelning av del ekonomiska försvaret i sex olika försörjningsområden, nämligen livsmedel, beklädnad, energi, övriga försörjningsviktiga varor, transporter och tjänster. Planeringsarbetet bedrivs i form av studier av tänkbara utvecklingar i fråga om olika beredskapsålgärder, planläggning, beredskapslagring etc, inom vart och ell av de sex områdena.

ÖEF deltar vidare i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen och kommer fr. o. m. budgetåret 1975/76 alt få medel anvisade i programtermer. Härvid indelas ÖEF:s verksamhet i sju olika program med nära anknytning till vissa slörre, relativt homogena försörjningsområden. Inom programmen redovisas som en underindelning de olika funktionerna inom beredskapsprocessen t. ex. övergripande planering, förelagsplanläggning och beredskapslagring.

Den indelningsgmnd, försörjningsområden, som nu tillämpas för såväl långsiktsplanering som programbudgetering medför all mål för verksam­heten inom varje försörjningsområde kan formuleras på elt väsentligt bätlre sätt än vid en indelning efter funktioner i beredskapsprocessen. Dessutom kan kostnaderna för och effekterna av insatta resurser direkt relateras tiU dessa mål.

F. n. bedrivs två utredningar, försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01) och energiberedskapsutredningen (H 1974:03), som behandlar frågor rörande det ekonomiska försvaret och ÖEF. Försörjningsberedskapsutredningen skall bl. a. belysa frågan om avvägning

 

H:16   Skr 1975/76:103                                                        430

mellan produktionsålgärder och beredskapslagring samt ansvarsfördelningen i dessa sammanhang mellan staten och näringslivet. Energiberedskapsutredningen skall utreda beredskapsfrågor inom energiområdet med särskild inriktning på förbrukningsregleringar under fredskriser. Utredningen skaU, om ÖEF föreslås bli den myndighet som centralt skall handha krisuppgjflerna avseende energiförsörjning, redovisa de förändringar i organisation och instruktion som bedöms nödvändiga mol bakgrund av utredningens förslag.

De nämnda utredningarna, som väntas avge sina betänkanden i början av budgetåret 1975/76, kan komma all föreslå sådana förändringar som påverkar ÖEF:s framlida verksamhet och organisation.

I direktiven till 1974 års försvarsutredning framhålls alt utredningen skall studera hur bästa balans skall nås i våra samlade försvarsansträngningar. Det förutsätts atl utredningen därvid även får anledning att beröra beredskapen för fredskriser. Försvarsulredningen bör vidare på grundval av de olika lotalförsvarsgrenarnas perspeklivplaner (moisvarande) överväga och lämna förslag om de olika lotalförsvarsgrenarnas uppgifier i stort och principiella inriktning på längre sikt.

Statens industriverk, som är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande bl. a. industri, hantverk och enrgiförsörjning, har framför allt vad gäller utredningar rörande industri- och energifrågor vissa arbetsuppgifter, som ligger myckel nära ÖEF:s utredningsuppgifter. Enligt industriverkets instruktion (SFS 1974:476) skall ÖEF underrättas om sådana resultat av verkets utredningsverksamhet, som är av betydelse för planeringen av landets ekonomiska försvar. Gränsdragningen meUan ÖEF:s och industriverkets arbetsuppgifter kan dock i vissa fall ge upphov till tveksamhet om vilken av myndigheterna som bär det primära ansvaret.

Enligt instruktionen för kommerskollegium (SFS 1973:610) skall kollegiet, i den mån det inte ankommer på annan myndighet, förbereda regleringar som hänför sig till import och export av varor saml handlägga ärenden rörande lillslånd till sådan import och export. Även ÖEF arbetar med förberedelser för handelsregleringar under krisförhållanden. Gränsdragningen mellan myndigheternas ansvarsområden är emellertid oklar, vilket bl. a. visade sig i samband med regleringarna på del petro­kemiska området under den internationella oljekrisen hösten 1973.

Vad jag nu har anfört visar atl det behövs en översyn av ÖEF:s organisation m. m. En sådan översyn bör nu komma tiU slånd. Särskilda sakkunniga bör lillkallas för ändamålet. De sakkunniga bör särskUt överväga efter vilka grunder som ÖEF:s organisation bör byggas upp. De sakkunniga bör pröva dels alternativ som innebär alt organisationen anpassas efter de olika försörjningsområdena, dels alternativ som bygger på en indelning efler olika funktioner i beredskapsprocessen. Vid sistnänmda prövning bör de sakkunniga analysera hur de försörjningsområdesindelade programmen skall förankras i organisationen.

De sakkunniga bör med utgångspunkt i den ansvarsfördelning som enligt resp. myndighets instruktion gäller mellan ÖEF, kommerskollegium och statens industriverk dels pröva del behov som föreligger av alt ytterligare klarlägga den konkreta ansvarsfördelningen vad avser uppgifier rörande det ekonomiska försvaret mellan dessa myndigheter, dels överväga vilka smärre ändringar i ansvarsfördelningen som kan bli en följd härav. De sakkunniga bör klarlägga ansvarsfördelningen såvitt avser dels planeringsarbetet, dels genomförandel av de planerade ålgärderna såväl vid ett avspärrnings- eller krigsläge som under oUka fall av fredskriser. Bl. a.

 

431                            Konunittéer: Handelsdepartementet   H:17

mot bakgrund av vad energiberedskapsutredningen kan komma alt föreslå bör de sakkunniga överväga om ÖEF, kommerskollegium och statens industriverk skall verka som myndigheter vid krig eller utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden eller om de skall ersättas av särskilda krisorgan eller kompletteras med sådana organ. Eventuella förslag till förändringar i organisation och instruktioner till följd härav bör redovisas.

De sakkunniga bör samråda med försörjningsberedskapsutredningen och energiberedskapsutredning så att de kan la del av dessa utredningars överväganden lill den del de behandlar ÖEF:s uppgifter och organisation. De sakkunniga bör vidare samråda med 1974 års försvarsutredning, så all de kan ta del av utredningens överväganden vad avser det ekonomiska försvaret.

De sakkunniga bör under utredningsarbetet hålla kontakt med de berörda personalorganisationerna.

För energiområdet åligger del energiberedskapsutredningen alt föreslå krisorganisation. De sakkunnigas uppdrag innefattar därför inle denna uppgifl.

De sakkunniga bör bedriva sitt arbete skyndsamt.

Deras uppdrag bör i sin helhet vara slutfört senast våren 1976.

Uiredningen har under tiden juni - oktober 1975 hållilfyra sammanträden samt hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1976.

17.1975 års affärstidskommitté (H 1975:05)

TUlkallade enligl regeringens bemyndigande den 5 juni 1975:

Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör

Sakkunniga: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Gradin, Anita, fru, led. av riksdagen Granlund, Karl-Åke, förbundsordförande Johansson, Sven, direktör Romanus, Gabriel, led. av riksdagen Sandell, UUa, kommunalråd Sundewall, Bengt, direktör

Experter: Dedorson, Gunnar, direktör Melin, Bertil, direktör Samuelsson, Erland, direktör Skarp, Arne, direktör Tellinger, Gotle, direktör

 

H:17   Skr 1975/76:103                                                        432

Sekreterare: Hallman, Åke, byråchef

Bitr. sekreterare: Jargenius, Carl-Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 21 augusii 1975)

Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till prolokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):

Affärstidslagen (l%6:668), som reglerade öppelhållandetiden för detaljhandeln, upphörde att gälla vid utgången av år 1971. Inför giltighetstidens utgång meddelade jag riksdagen den 10 november 1971, atl regeringen efter atl ha prövat de synpunkter som förts fram i affärs tidsfrågan hade funnit övervägande skäl tala för alt affärstidsregleringen borde upphöra och alt därför någon förlängning av lagen eUer annan motsvarande reglering inle skulle föreslås. De frågor som hade aktualiserats under affärstidskommitténs arbete och vid remissbehandlingen av betänkandet (SOU 1971:33) Fri affärstid, nämligen följderna av fria affärstider med avseende på prisnivån, strukturomvandlingen och de anställdas arbetsförhållanden, var emellertid så väsentliga och så svårbedömda, atl det fanns skäl atl släppa affärslidsregleringen endasi på försök och tills vidare. Utvecklingen inom detaljhandeln i nämnda avseende borde noga följas och bedömas sedan regleringen upphört. Jag meddelade riksdagen atl jag för detta ändamål ämnade vidta åtgärder för all inrätta en särskild nämnd.

Riksdagen (NU 1971:53, rskr 1971:359) anslöt sig till uppfattningen att väsentliga fördelar kunde väntas uppkomma till följd av att affärstiderna blev fria men däremot inga större nackdelar. Riksdagen fann del emellertid välbetänkt alt en särskild nämnd tillsattes. Nämnden borde enligt riksdagens mening kunna bli ell effektivt instrument för att uppspåra och påtala eventuella negativa följder av systemet med fria affärslider.

I enlighet med riksdagens beslut inrättades den 30 december 1971 en affärstidsnämnd med uppdrag alt under en lid av i försia hand tre år följa UtveckUngen av affärstiderna och undersöka verkningarna för konsumenterna och för de handelsanslällda av det friare öppethållandet i detaljhandeln, som affärstidsregleringens slopande innebär. I medelandel lill riksdagen anförde jag bl. a. att om nämnden fann att utvecklingen i något avseende gick i en från allmän synpunkl ogynnsam riktning det borde åligga nämnden att anmäla förhållandet lill Kungl. Maj :t. Nämnden, vari har ingått företrädare för de anställda och för konsumenterna, har den 30 maj 1975 till regeringen överlämnat en sammanfattande rapport över sill arbete.

Affärstidsnänmden har löpande utfört en serie undersökningar rörande förändringar av affärstiderna och av de handelsanställdas anställnings­förhållanden. Härutöver har nänmden genomfört en rad undersökningar avseende avvikelser i öppethållandet mellan olika orter och strukturella skillnader i utvecklingen av buliksbeslåndet i dessa orter saml undersökt kostnaderna och lönsamheten i söndagsöppna butiker i syfle alt klarlägga fria aiffärstiders påverkan på prisnivån. Nämnden har även undersökt förekomsten av s. k. jippon i söndagshandeln och utbredningen av ambulerande handel. Vidare har nämnden gjort en undersökning av kund-strukturen i söndagsöppna butiker.

ErUigl nämnden har del sedan årsskiftet 1971-72 då afffärstidslagen upphörde att gälla för handeln som helhet inträffat små förändringar i det

 

433                            Konunittéer: Handelsdepartementet   H:17

kontinuerliga öppethållandet på söndagar, dvs. öppethållande vid minsl tre lillfällen per månad, och i del förlängda öppethållandet på vardagar, dvs. efter kl. 20.00. Utvecklingen har dock inte varit enhetiig och påtagliga avvikelser förekommer från vad som totalt sett gäller. Sålunda varierar förekomsten av söndagsöppethållande kraftigt såväl mellan olika orter som inom orterna mellan olika branscher och butiksformer.

Det framgår av nämndens material alt del är bland varuhusen som de fria affärstiderna har lett lill de största förändringarna. Sålunda gäller all andelen varuhus med kontinuerligt öppethållande på söndagar ökade från 7 % i november 1971 tiU 21 % i november 1974. Under 1973 och 1974 skedde dock — med vissa säsongmässiga variationer—en stabilisering av nivån till meUan 16 och 20 %, dvs. mellan 60 och 75 varuhus hade kontinuerligt söndagsöppet. Av dessa varuhus höll praktiskt taget samtliga hela varuhuset öppet. Varuhusens kontinuerliga öppethållande på vardagar efter kl. 20.00 har dock inle förändrats under den tid som de fria affärstiderna har gällt.

Ändra butiksformer än varuhus inom olika branscher visar genomgående en låg frekvens söndagsöppna butiker. I de fall ett ökal öppethållande har kunnat konstateras rör sig förändringen om någon enstaka procentenhet.

Förändringarna i öppethållandet på söndagar vid varuhusen har dock enligl affärstidsnänrmdens undersökningar inte lett lill någon slörre förändring av antalet öppethållandelimmar per vecka. Del ökade söndagsöppethållandel har varuhusen kompenserat genom elt minskat öppethållande på vardagar. Även för övriga butiksformer inom flertalet branscher har förändringar ägt rum i öppnings- och stängningslider på vardagar på så sätt atl butiken har öppnats senare och slängts tidigare.

Av nänmdens lokala undersökningar framgår atl del huvudsakligen är del slörre varuhusen och butikerna som har kontinuerligt söndagsöppet. De söndagsöppna varuhusen är framför allt belägna i förorternas köpcentra eller utanför tätorterna (stormarknader). Del har sålunda framkommit all varuhus med sådana lägen har en slörre benägenhet att hålla söndagsöppet än andra varuhus.

Äffärslidsnämnden har utfört flera undersökningar av de handelsanställdas anställningsförhållanden med inriktning på lägel vid varuhusen. Det framgår bl. a. atl för den fast hellidsansläUda personalen — vars andel av all bulikspersonal är densamma i november 1974 som i november 1971 — har andelen arbetstid av total butikslid minskat sedan lagen slopades. Del sammanhänger i viss ulslräckning med den arbetstidsförkortning som genomfördes år 1972. Även andelen arbetstid på obekväm tid och övertid har minskat, vilket bl. a. beror på att varuhusen och livsmedelshallarna har anställt särskild personal för all arbeta på söndagar eller under förlängt öppethållande på vardagar.

ErUigl nänmdens uppfattning har de fria affärstiderna inle påverkal prisnivån i butikerna i en för konsumenterna ogynnsam riktning. Det kan inte heller hävdas all slrukturutvecklingen i handeln skulle ha påverkats negativt. Nämnden framhåller dock att tre år är en för kort tid för att kunna koslalera eventuella förändringar i strukturen.

I anslutning lill nämndens slutrapport förordar en majoritet av nämndens ledamöter all öppethållandet på nytt regleras genom lag. Del sker med hänvisning till alt del inom varuhusseklorn har skett påtagliga förändringar till etl ökal öppethållande på söndagar och atl det ökade öppethållandet inträffat även på förhållandevis små orter. Vidare hänvisas till all arbetstiden för den fasl heltidsanställda personalen har minskat väsentligt

28   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

H: 17   Skr 1975/76:103                                                       434

och alt arbetslösheten inom handeln torde kunna minska avseväri om den arbetstid som disponeras av tiUfällig och extra personal omsätts i fasta hel-' och deltidstjänster. Slutligen heter det atl endasi etl obetydligt antal konsumenter förklarat atl de inle kunnat göra sina inköp på vardagar.

En minoritet inom äffärslidsnämnden framhåller alt nämnden inte har haft i uppdrag atl la ställning till huruvida affärstiderna skall bli föremål för reglering. Under den treåriga försöksperioden med fria affärstider har inle utvecklingen i något avseende gått i en sådan från allmän synpunkt ogynnsam riktning atl den föranlett någon anmälan till regeringen. Nänmden har därför inte haft anledning atl närmare överväga ulformningen av eventuellt erforderliga åtgärder.

1974 års riksdag har ullalal all, efler del all äffärslidsnämnden lämnat redovisning över de fria affärstidernas verkningar och eventuella förslag, en utredning bör analysera nämndens utredningsmaterial och även anvisa åtgärder som behövs (NU 1974:27, rskr 197). Då nämnden nu har avgivit sin slutliga rapport förordar jag, alt särskilda sakkunniga lillkallas för denna uppgifl.

Till grund för frågan huruvida fri affärslid skall fortsätta atl gälla eller om någon form av affärstidsreglering skall införas bör vara de erfarenheter som har gjorts och de synpunkter som har anlagts beträffande fri affärslids lillämpning och verkningar. De skäl som talar för att affärstiden även i fortsättningen lämnas fri bör ställas mol de ölägenheter som bedöms ha uppkommit sedan affärslidslagen slopades och som anses vara följder av en oreglerad affärstid. En utgångspunkt för dessa bedömningar och pröv­ningar skall vara affärstidsnämndens utredningsmaterial. Ytterligare utredningar bör endast i undantagsfall utföras.

Jag vill i detta sammanhang påpeka atl nämnden inle haft i uppdrag all studera sortimenlsutvecklingen. Del kan emellertid konstateras att det har skett markanta förändringar i förelagens sorlimentspolilik inom flera branscher. Sålunda kan märkas att bensinstationer ofla vid sidan av biltUlbehör även saluför andra varor såsom livsmedel etc. Även del ordinarie kiosksorlimentet har utvidgats och ändrat karaktär. Denna UtveckUng av sortimentet bör beaktas av de sakkunniga.

Vid sin bedömning av de fria affärstidernas effekter bör de sakkunniga beakta konsumentintresset. De bör bilda sig en uppfattning om hur affärerna har tillgodosett och kan komma att lillgodose skilda konsumentgruppers önskemål om öppethållande. Det är härvid av särskild vikt atl de sakkunniga försöker klarlägga i vilken ulslräckning utvecklingen har styrts av å ena sidan konsumenternas önskemål om atl handla på olika lider och å andra sidan affärernas fria användning av öppethållandet som elt konkurrensmedel. I delta sammanhang bör de sakkunniga uppmärksamma de stora avvikelser i öppethållandet som finns mellan olika orter.

På senare tid har från de handelsanstäUdas sida framförts allt kraftigare kritik mol det kontinuerliga öppethållandet på sön- och helgdagar. De sakkunniga bör mol bakgrund av de synpunkter som har uttalals även beakta utvecklingen av de handelsanställdas arbetsförhållanden och bedöma dess konsekvenser.

Om de sakkunniga vid en samlad bedönrming av hittillsvarande och möjliga framlida effekter av fri affärstid kommer fram lill alt viss begränsning av butikernas öppethållande bör införas, skall de lämna förslag lill reglering. Därvid bör frågan om vad som skall anses vara normal affärstid särskilt uppmärksammas. Del bör därvid beaktas all en alltför snävt tilltagen normal affärstid på vardagar kan medföra ölägenheter för

 

435                            Kommittéer: Handelsdepartementet   H:18

flera konsumenlkalegorier, främst hushåll där alla vuxna förvärvsarbetar.

Vid bedömningen av vad som skall betraktas som normal affärslid aktualiseras också frågan om det finns behov av öppethållande utöver dessa tider. Erfarenheterna vid tillämpningen av den tidigare gällande affärslidslagen gav vid handen atl en lagstiftning med dispensmöjlighet var svårhanterlig. Allmän enighet rådde då om att lagen ledde till avsevärda problem vid tillämpningen. De sakkunniga bör vid diskussionen om utformningen av en eventuell reglering ha detta i åtanke och förutsättningslöst söka alternativa lösningar. Härvid bör övervägas om del är möjligt att undanta vissa typer av försäljningsställen från en eventuell reglering. En möjlighet alt tillgodose konsumentens intresse av närhetsservice och öppethållande utöver normal affärslid kan vara alt från regleringen undanta försäljningsställen med etl begränsat antal sysselsatta eller med begränsad butiksyla. De undersökningar som distributionsutredningen (H 1970:14) har utfört bör vara av intresse för bedömningen av denna fråga.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Kommittén har under liden juni - oktober 1975 hållit två sammanträden. Kommitténs arbete beräknas avslutas under år 1976.

18. Sakkunniga (H 1975:06) för utvärdering av prispolitiken

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 24 juli 1975 för utvärdering av prrspoliliken:

Sakkunnig: Åberg, Carl Johan, planerrngchef

Experter: Borg, Per, kansliråd Hallman, Åke, byråchef

Sekreterare: Hallström, Torbjörn, civilekonom

Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 lOStockholm, tel. 763 1000

Direktiv (anförande av statsrådet Feldl lill prolokoll vid regeringssammanträde den 24 juli 1975):

Allmänna prisregleringslagen (1956:236) ändrades senast år 1973 (1973:301). I anslutning lUI beslutet om ändring i lagen (prop. 1973:58; FiU 1973:20; rskr 1973:154) gjordes bl. a. en genomgång av verkningarna i olika hänseenden av den prisreglering som varit i kraft under åren 1970 och 1971 (Ds H 1972:04).

Under tiden 1972-1975 har vid skUda tillfällen beslutals om direkta ingripanden i prisbildningen med stöd av allmänna prisregleringslagen. Redogörelser för hur lagen har tillämpats har årligen lämnals till riksdagen (prop. 1973:7, 1973:165 bil. 5,1974:160).

Enligt beslut av Kungl. Maj:l den 17 december 1971 skall SPKbedrivaen

 

H:18   Skr 1975/76:103                                           436

utvidgad och intensifierad prisövervakning avseende utvecklingen av priser och marginaler för varor och tjänster inom samtiiga förädlings- och distributionsled.

Den sakkunnige har under liden september - oktober 1975 hållit sex sammanträden med experterna samt haft överläggningar med myndigheler och organisationer som berörs av arbetet.

Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

437                  Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A:l

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975:3,6,8,9,11,13 och 14

Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1,2 och 19

1. Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1%5 för atl i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning av den regionada utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning saml metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen med atl samla informationer om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:

Ordförande: Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hägerslrand, S. Torslen E., professor Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd

Experter: Andersson, Åke E., docent

Back, Pär-Erik, professor (fr.o.m. den 4 mars 1975) Bergendahl, Göran H., professor (t.o.m. den 3 mars 1975) Berglund, Bernt, planeringsdirektör (t.o.m. den 3 mars 1975) Bylund, B. Erik M., professor

Bäck, Lars E. I., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Carlsson, N. Gösta, professor

Dahmén, Erik V. H., professor (t.o.m. den 3 mars 1975) Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef Godlund, Sven A. I., professor

 

A: 1    Skr 1975/76; 103                                                       438

Hedberg, K. Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Herlitz, Claes A., planeringsdirektör (t.o.m. den 3 mars 1975)

Isaksson, Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Holm, A. O. Per, professor

Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Jungen, Rune, fil. lic. (t.o.m. den 3 mars 1975)

von Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Nordström, Lars E., docent (t.o.m. den 3 mars 1975)

Olsson, Rune I., departementsråd

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Petersson, Bo E., statistikchef (t.o.m. den 3 mars 1975)

Petrini, Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Rundblad, Bengt G., docent

Samuelsson, Kurt O., docent (t.o.m. den 3 mars 1975)

Siven, Claes-Henric, fil. lic.

Strandberg, Margit I., avdelningsdirektör (t.o.m. den 3 mars 1975)

Tryggvesson, G. Rune, byråchef (t.o.m. den 3 mars 1975)

Törnqvist, Gunnar E., professor

Weslerståhl, H. Jörgen, professor (t.o.m. den 3 mars 1975)

Wirén, Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)

Wärneryd, Olof I., professor

Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.

Bitr. sekreterare: Felländer, Ingela K., fil. kand. Grahm, Leif, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Herlitz, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 31 augusti 1975) Lidslröm, P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, Lennart Å., fil. dr (fr.o.m. den I november 1974) Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Stighäll, L. B. Christer, fil. kand. (t.o.m. den 1 maj 1974) Öberg, N. Sture, fil. lic. (t.o.m. den 31 december 1974)

Lokal:       Storkyrkobrinken     13,      3       ir..        Postadress:

Arbelsmarknadsdeparlemenlel,   Fack,    10310   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreterarna)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Inom expertgruppens kansli pågår planering av etl nytt forskningsprogram, som kommer att behandla ortsbundna bosättningsvillkor, den offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp,   de  regionala  struktursambandens  betydelse  samt

 

439                  Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 2

effekter av Stålverk 80. Dessutom pågår uppföljning av den regionala stödverksamheten.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

TiUkadlade erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 januari 1967 för att i anslutning till sysselsätlningsberedningens verksamhet ta initiativ till och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den I juni 1975) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (t.o.m. den 31 maj 1975)

Ledamöter: Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Högberg, K. Gunnar, direktör (t.o.m. den 31 december 1974) Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 28 november 1974) Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Rydén, Jan E., avdelningschef

Silenstam, N. Per A., byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1974) Sundström, Olof G., utredningschef Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Experter: Dahlberg, L. Åke, forskarassistent Persson, Inga K., pol. mag. Wadensjö, Eskil W., forskarassistent

Sekreterare: Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor (t.o.m. den 30 juni 1975)

Bitr. sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör

Lokal: Statens industriverk. Planerings- och utredningsenheten. Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. växel 14 1000(Johannesson)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem
sammanträden. Efter avgivandet av belänkandet (SOU 1974:29) All
utvärdera arbetsmarknadspolitik har gruppen initierat tre
utvärderingsstudrer   Ekonomisk      analys      av       integrerad

 

A: 2   Skr 1975/76:103                                            440

arbersmarknadsplilik. En studie kring indirekt sysselsättningsskapande medel. En uppföljning av undersökningen rörande effekterna av geografiska flyttningsstimulander) samt en undersökning kring arbetslöshet och arbetssökande i Sverige. Av dessa beräknas studien kring indirekta sysselsättningsskapande medel bli slutförd under år 1976. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

3.1968 års lokaliseringsutredning (In 1969:20)

TUlkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1967 för att verkställa utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska stödverksamheten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 febmari 1968):

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Experter: Andersson, Bernt E. L., byrådirektör Berggren, Göte B., byråchef

Sekreterare: Rydbolm, Bjöm, regeringsrättssekreterare

Bitr. sekreterare: Levin, Tage P., sekreteraire

Medlemmau: i rådgivande nämnd: Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen Hamrin, Mac T. P., överlantmälare, f.d. led. av riksdagen Kahlin, Tage H. G., direktör Ljung, Lars U., utredningssekreterare Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av riksdagen Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 20.

Utredningen bar under tiden november 1974 - januari 1975 hållit fem sammanträden med expert och skreterare samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen bar den 27 januari 1975 avgett promemorian (Ds A 1975:1) Frågor om handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för de zigenare

 

441                  Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 4

som hittills under 1960-talet fått tillstånd atl vistas i rikel saml överväga och la initiativ till åtgärder som gör det möjligl för dem att få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligl de riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen.

Genom beslut den 12 februari 1971 har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och till chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga former för utlagning och överföring lill Sverige av socialt handikappade zigenare, dels ock om etl handlingsprogram för deras omhändertagande, utbildrung och anpassning här i landet

Genom beslut den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag atl handha sådana frågor om utbyte med finska myndigheter av erfarenheler rörande förbättring av zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som föranleds av Nordiska rådets rekommendation nr 23/1969.

Genom beslut den 19 april 1974 har expertgruppen fåll i uppdrag alt under budgetåret 1974/75 erUigl bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utomnordiska zigenare.

Genom beslut den 15 maj 1975 har expertgruppen för vissa zigenarfrågor fåtl i uppdrag atl tills vidare under budgetåret 1975/76 enligl bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utom-nordiska zigenare.

Ordförande: Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen Guslafsson, IngaL., psykolog

Håkansson, Håkan E., byråchef (fr.o.m. den 1 november 1974) Isacsson, Karin, byråchef

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Olderin, Gunnar O., byråchef (fr.o.m. den 15 augusii 1974) Vrelhammar, K. Harald, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 november 1974)

Sekreterare: Stargård, E. Hugo, rektor Kurator:

Hjelm, Orvar M., socialinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 13,4 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 28. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse In 9.

Expertgruppen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 18

 

A: 4   Skr 1975/76:103                                                         442

sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser hållits med representanter för statiiga och kommunala myndigheter rörande bostads-och utbildningsfrågor för zigenare. Expertgruppen har vidare deltagit i konferenser och kurser rörande zigenarfrågor för fanuljepedagoger, socialarbetare och lärare.

Anpassningskurser för utomnordiska zigenare har under år 1975 bedrivits på tio platser i landet.

Expertgruppen har den 4 september 1975 avgett redogörelse över försöksverksamhet för utomnordiska zigenare samit förslag lill åtgärder (Ds A 1975:8).

Uppdraget är därmed slutfört vad avser redogörelse över hittills bedriven försöksverksamhet. Uppdraget fortsätter till utgången av budgetåret 1975/76 vad avser uppföljning och samordning av pågående försöksverksamhet.

5. Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 februari 1970 med uppdrag all företa en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Gustafsson, Kerstin, förbundsjurisl Guslafsson, G. Olov, direktör KjeUstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Westling, Otto J., f.d. generaldirektör

Experter: Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef Bartley, A. Osborne, professor

Björkman, A. Fredrik M., förste länsassessor (t.o.m. den 31 oktober 1975)

Bolinder, S. Erik G., med. lic.

Ericsson, Bo I., förbundsjurisl (fr.o.m. den 11 februari 1975) ForseUus, Hans F., direktör (fr.o.m. den 19 mars 1974) Forssman, Sven P. M., professor

Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 19 januari 1974) Lönngren, D. Rune, farm. dr Malmsköld, A. J. Bertil, yrkesinspeklör Masreliez, NUs G., med. lic.

 

443                  Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 6

Nissen, L. S. Veronika, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Olson, Sven-Olof, generalmajor (fr.o.m. den 19 mars 1974)

Rambe, Sven O. F., byrådirektör (t.o.m. den 31 oktober 1975)

Rundqvisl, Karl-Ingvar, försäkringsdomare

Starland, Hilding, f.d. överingenjör

Westlin, E. Arne, avdelningschef

Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Lindström, Jöns A., departementssekreterare Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor

Lokal:       Storkyrkobrinken     13,       4       tr.       Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,   10310   Stockholm,   tel.   växel 763 1000

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberältelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 22 sammanträden. Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1976.

6. Arbetsrättskommittén (In 1971:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1971 för att göra en allmän översyn av arbetsf redslagstiflningen (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1972 och den 4 januari 1975):

Ordförande: Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande (fr.o.m. den 4 januari 1975)

Ledamöter: Aldestam, N. Arne, statssekreterare Bratt, Lennart, direktör Edlund, Sten E., docent

Ekinge, Bemt A., ombudsman, led. av riksdagen Fransson, Arne A. E., kamrer, led. av riksdagen Guslafsson, Stig G., förbundsjurist, led. av riksdagen Hansson, LiUy E., fru, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Lindström, Gunnar, direktör Oskarson, K. F. Gunnar, major, led. av riksdagen Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO (fr.o.m. den 30 januau-i 1974)

 

A: 6   Skr 1975/76:103                                                     444

Experter: Baecklund, B. Göran, infomiationssekreterare (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Eskilsson, Sture B., direktör (fr.o.m. den 1 febmari 1975) Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 januari 1975)

von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Sekreterare: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975) Ljungar, Jan A. B., hovrättslagman (t.o.m. den 31 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1975) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberältelse In 25.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprolokoU den 20 december 1974):

Arbelsrättskommittén fick i slutet av år 1971 Kungl. Maj:ts uppdrag all lägga fram förslag tiU lagstiftning som ger löntagarna det stöd som behövs för alt få till stånd en demokratisering av arbetslivet. Detta uppdrag beräknas vara slutfört i början av år 1975.

I en skrivelse i maj 1974 har statsrådsberedningen framhållit vikten av atl de statliga utredningarna också tar upp informationsfrågan, om ell genomförande av utredningsförslagen korrmier alt göra del nödvändigt med mer betydande informationsinsatser.

De reformer, som kan komma alt beslutas på grundval av arbetsrättskommitténs förslag, leder till betydande förändringar på den svenska arbetsmarknaden. Förändringarna kommer inle bara alt gälla organisationernas ställning utan också förhållandet mellan den enskilde arbetsgivaren och arbetstagaren.

Arbelsrättskommittén bör därför uppmärksamma de informationsfrågor som hänger samman med arbelsrätlsreformen. Kommittén bör föreslå riktUnjer för sådana informations- och utbildningsinsatser från samhällets sida som bedöms nödvändiga. Komnuttén bör även komma med förslag rörande den lämpliga tidpunkten för verksamheten och överväga behovet av särskilda åtgärder för mindre arbetsplatser, invandrade arbetstagare osv. Beträffande utbildningsinsatserna bör bl. a. studieförbundens roll uppmärksammas.

Det finns anledning alt räkna med att arbetsmarknadens organisationer kommer att ta en viktig del av ansvaret för den information och utbildning, som är en nödvändig förutsättning för reformens genomförande. Inte minst gäller detta lill den del lagstiftningen kommer alt kompletteras genom kollektivavtal. Kommittén bör därför också överväga hur en samordning skall komma till stånd mellan de insatser som görs av statsmakterna resp. arbetsmarknadens organisationer.

Kommittén bör, i de nu behandlade frågorna, samråda med nämnden för samhällsinformation.

 

445                  Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 7

Frågan om politisk verksamhet på arbetsplatserna uppmärksammades i två motioner till 1969 års riksdag. Motionärerna uttalade bl. a. att del i samband med strävandena mot företagsdemokrati förtjänade övervägas vilket inflytande de anställda borde ha i hithörande frågor. Motionärema uttalade vidare all del var långl ifrån säkert atl del fanns behov av preciserade rättsregler men att de faktiska förhållandena och rättslägel borde undersökas bl. a. för alt främja en debatt i frågan och bidra till en mordernare ocb mindre restriktiv praxis. Även riksdagen uttalade sig för att en karlläggning skulle komma till stånd för atl sedermera utgöra grundval för en bedömning av om några åtgärder var påkallade.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för dåvarande inrikesdepartementeti mars 1973 en sakkunnig jämte experter alt utföra den begärda kartläggningen. Detta arbete beräknas vara slutfört i börjanavår 1975.

Det bör nu ankomma på arbetsrättskommittén att på grundval av den sakkunniges arbete bedöma om de av kommittén framlagda reformförslagen för en demokratisering av arbetslivet tillgodoser de synpunkter som har framförts av riksdagen rörande politisk verksamhet på arbetsplatserna.

Det nya utredningsarbetet bör påbörjas så snart kommittén har avslutat sitt utsprungliga uppdrag.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 16 sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor rörande information och utbildning kring arbelsrätlsref ormen.

Kommittén har den 16 januari 1975 avgett huvudbetänkandet (SOU 1975:1) Demokrati på arbetsplatsen. Förslag till ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal. Vidare har kommittén den 13 november 1975 avgelt betänkandet (Ds A 1975:11) Information och utbildning kring arbetsrättsreformen, politisk verksamhet på arbelsplatsema.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Yrkesskadestatistikutrednuigen (S 1972:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 december 1972 för utredning angående yrkesskadestatistikens utformning m. m.:

Utredningsman: Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör

Experter: Eriksen, Tor E., byråchef Gerhardsson, Gideon, professor Kjellstrand, Leif, ombudsman

Modig, Lars E., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 5 juni 1975) Thorsson, Jan A., leg. läkare (fr.o.m. den 10 april 1975) Ulfward, E. Bertil, överingenjör (fr.o.m. den 7 maj 1974)

 

A: 7   Skr 1975/76; 103                                                        446

Wallberg, KlasH. S., avdelningschef

Sekreterare: Lagerlöf, K. Elisabeth, forskningsassistent Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare (t.o.m. den 31 maj 1975)

Bitr. sekreterare: Jensen, Inga-Lill I., forskningsassistent

Ohlsson, E. Lennart, kansUsekrelerare (fr.o.m. den 5 juni 1975) Olsson, Berit E., l:e aktuarie (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal:       Storkyrkobrinken     13,       3       tr..       Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,   103 10   Stockholm,   tel.   växel 763 1000

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberätlelse S 23. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse A 13.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 båUit åtta sammanträden samt haft överläggiungar med olika myndigheter, organisationer och andra, som berörs av utredningens arbete. Därutöver har tolv sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om yrkesskadeanmälningsblankellens innehåll och klassificering.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1976.

8. Utredningen (In 1973:01) om politisk propaganda på arbetsplatser

Tillkallad enligtKungl. Maj:ls bemyndigande den 23 mars 1973 för alt undersöka under vilka förutsättningar och i vilken omfattning politisk informationsverksamhet och propaganda förekommer på arbetsplatser m. m.

Utredningsman: Sigeman, Tore I., forskardocent

Experter: Gustavsson, Sverker, docent Lundberg, Leif T. E., fU. kand.

Särskilda direktiv bar ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1974 - april 1975 hållit två sammanträden.

Utredningen har den 29 april 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:27) Politisk propaganda på arbetsplatser, rättsläge och förekomst.

Uppdraget är därmed slutf ör-t.

 

447                  Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A:9

9.1974 års semesterkommitté (A 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 mars 1974 för alt företa en aUlmän översyn av semesterlagsliftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1974):

Ordförande: HaUström, H. Gunnar F., f.d. förbundsordförande

Ledamöter: Arrbäck-Falk, Gunnel, fil. mag. (t.o.m. den 20 maj 1975) Axelsson, K. Bertil J., förbundssekreterare Cronqvisl, Sven-Olof H., direktör (fr.o.m. den 31 januari 1975) Forstadius, Erik L. W., direktör

Gradin, Anita I., departementssekreterare, led. av riksdagen Håkansson, P. Harald, ombudsman (t.o.m. den 30 januari 1975) Johansson, Eric G. E., direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Nyquist, P. Ola G. B., jur. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 maj 1975) Olsson, Holger S., avtalssekrelerare

Experter: Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 31 januari 1975) GrönwaU, Lars O., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd Jönsson, Ingeborg, avdelningsdirektör Normark, Georg R., chefsjurist Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Eriksson, Lars Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 april 1974)

Bitr. sekreterare: Öström, Klasgöran, byrådirektör (fr.o.m. den 31 januari 1975)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse A 16.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 22 sammanträden.

Kommittén har i december 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:88) Fem veckors semester.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

A: 10   Skr 1975/76:103                                                       448

10. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

TillkaUade eiUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):

Ordförande: Sandberg, Lars G., förbundsordförande

Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef

Eliasson, E. Ingemar, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1975) Eriksson, Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Eriksson, B. Sune, direktör Faxén, Karl-Olof, docent Hellström, Mals J., fil. kand., led. av riksdagen Meidner, Rudolf A., fU. dr

Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Rehn, L. Gösta, professor Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassislenl af Ugglas, G. S. Bertil, partisekreterare, led. av riksdagen Werner, Lars H., parlUedare, led. av riksdagen ÅsHng, Nils G., lantbrukare, led. av riksdagen Östlund, John O., förste ombudsman

Experter: Adlercreutz, Gustaf L. H., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Askeslig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975)

Breidensjö, Monica, ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Broms, Jan T. R., bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B., fm (fr.o.m. den 24 september 1974) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Farm, Ante T., tekn. lic. (fr.o.m. den 10 aprU 1975) Göransson, G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974) Henriksson, Runa M., fru (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansUråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Ivarsson, Anna-Lisa, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 25 februari 1975) Johansson, Inga-BrillB., fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Jönsson, Ruth V., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

 

449                Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 10

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Leimar, A. Tord M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Lindblad, Gullan B. K., utredningsassislenl (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974) Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1 mars 1975) Nygren-Söderberg,  Laila E.,  verkställande direktör (fr.o.m. den  15 oktober 1974)

Persson, A. Henry, ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Persson, Lena A-M., laboratoriebilräde (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Pet ersson, Björn G., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974) Pettersson, Erik B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Plalin, Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974) Ringholm, Bosse I. K., sakkunnig (fr.o.m. den 24 september 1974) Slunge, G. Waller R., avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Wilén, S. Krislina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Winther, S. I. Eva, sjuksköterska (fr.o.m. den 24 september 1974) Åberg, Carl-Johan, planeringschef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Österberg, Gunnar R., tf. kansUråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Sekreterare: Persson, Gustav B., kommunalråd (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Bitr. sekreterare: Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Eriksson, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juU 1974) Stångberg, OUe H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1975) Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juU 1974)

Lokal: Drottninggatan 6,4 tr., 111 51 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 17.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 19

29   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

A: 10   Skr 1975/76; 103                                                      450

sammanträden. Utredningen har delvis arbetat i sex olika arbetsgrupper. Tolv sammanträden har hållits med arbetsmarknadspolitiska gruppen, tre med finansieringsgruppen, tio med näringspolitiska gruppen, åtta med planeringsgruppen, elva med regionaipolitiska gruppen samt tio sammanträden med utbildningsgruppen.

I arbetet har bl. a. ingått att göra en första utvärdering av
försöksverksamheten     med         intensifierade       kommunala

sysselsättningsinsalser. Dessutom genomförs en försöksverksamhet med intensifierad arbetsförmedling m. m. för ungdom.

Utredningen har i december 1975 avgetl ett delbetänkande (SOU 1975:90) Arbete ål alla.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

11. Organisationskommittén (A 1974:03) för skyddat arbete

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av vissa former av arbetsmarknadspolitiskt motiverad induslriell verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):

Ordförande: Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen

Ledamöter: Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd Pehrsson, Maj R., kassör, led. av riksdagen Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef Ågren, Lars O. T., direktör

Experter: Agnelöw, J. Arne, ombudsman Engs röm, Odd E. L., t.f. departementsråd Eriksson, I. Seved, byråchef Ettarp, Lars G., departementssekreterare Fredriksson, Bernt A., avdelningschef Pårud, Nils G., förbundsordförande (fr.o.m. den 16 maj 1974) Sundberg, Kurt M., ombudsman

Sekreterare: Högberg, Göran, sekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Direktiven för kommittén, se 1975 års komnultéberättelse A 18.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden.

Kommittén har den 15 oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:82) Organisation för skyddat arbete.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

451                Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 13

12. Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):

Ordförande: Kärnek, Ruth I. C, landstingsråd

Ledamöter: Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef

Experter: Adolfsson, Bo R., ombudsman Eriksson, I. Seved, byråchef Ettarp, Lars G., departementssekreterare Holmbäck, Inga G. M., utredningssekreterare Johansson, B. Gunnar, konsulent Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör Lundgren, Karl-David, överläkare Sandström, Carl-Eric D., sekreterare Swahn, Georg G. H., arbetsvårdsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef (fr.o.m. den 28 november 1974) Wallner, Calle J., psykolog (fr.o.m. den 10 maj 1974)

Sekreterare: Dahlén, Agneta A. D., sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)

Bitr. sekreterare: Petrén, Finn M., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)

Lokal:      Storkyrkobrinken   13,     4      tr.     Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,   10310   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års komnruttéberätlelse A 19.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. En mindre arbetsgrupp inom utredningen har dessutom sammanträtt fem gånger under perioden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

13. Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att planera åtgärder i fråga om sysselsättningen inom byggnadsverksamheten:

 

A; 13   Skr 1975/76:103                                                       452

Ordförande: Larsson, Y. Allan G., statssekreterare

Ledamöter: Berg, Owe R. J., ombudsman EUson, Magnus L., byråchef Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Ohlsson, K. Olle, ombudsman Spendrup, K. Aksel, avdelrungschef Sleen, Jan O. R., arkitekt

Sekreterare: Appelgren, A. Gunnar, ingenjör (fr.o.m. den 4 juni 1974)

Särskilda direktiv bar ej meddelats.

Delegationen bar under tiden november 1974 - juni 1975 hållit fyra sammanträden.

Genom beslut av regeringen den 18 juni 1975 har delegationen gått upp i det samtidigt inrättade arbetsmarknadsrådet.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Stimulansutredningen (A 1974:06)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1974 för att förbättra arbetsmiljön inom industrin (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1974):

Ordförande: Johansson, Bengt K. Å., t.f. kansliråd

Ledamöter: Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen

Sekreterare: Hammarström, Olof, departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 21.

Utredningen bar under tiden november - december 1974 hållit 10 sammanträden.

Utredningen har den 18 december 1974 avgetl betänkandet (Ds A 1974:8) Stimulansåtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

453                Kommittéer; Arbetsmarknadsdepartementet   A: 16

15. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utvärdering av stödet lill lagerinvesleringar (se Post- ocb Inrikes tidn. den7 juni 1974):

Ordförande: HeUström, Mats J., fil. kand, led av riksdagen

Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef

Experter: Bertmar, Lars M. I., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Dahlerus, BoH. C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusii 1974)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 ärs kommittéberättelse A 22.

Utredningen har under iden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden. Den har också haft överläggningar med företrädare för arbetsmarknadsverket och företag som fått lagerstöd.

Utredningen har den 29 maj 1975 avgett delbetänkandel (Ds A 1975:6) Lagerstöd I med preliminära synpunkter på utformningen av ett stöd till lageruppbyggnad i industrin.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

16.1974 års utredning (A 1974:08) om eii alhnän ar betsl öshetsf örsäkring

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):

Ordförande: Magnusson, Erik, förbundsordförande

Ledamöter: Ärfwedsson, Anders J., sekreterare (t.o.m. den 27 oktober 1975) Bodström, T. Lennart, ordförande

 

A: 16   Skr 1975/76:103                                          454

Bäck, Karl-Axel, ombudsman

Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen

Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen

Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen

Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen

Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Olsson, Sune B. B., led. av riksdagen

Petersson, Olof H. E., kansliråd

Svensson, Inge G., direktör

Tobisson, Lars F., partisekreterare

Walander, Håkan I., ombudsman

Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor

Cosmo, O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Erici, Bemt H., byråchef (fr.o.m. den 8 oktober 1974) WadeU, Ulla G. S., kammarrättsråd

Sekreterare: Bengtson, Sven F., byråchef

Bitr. sekreterare: Cronmark,   Lars   K.-H.,   departementssekreterare   (t.o.m.   den   31 december 1975) Harriman-Hernborn, Anita C., byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974)

Nitare, J. Gideon H., byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1975)

Lokal: Munkbron 11, 3 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 66 51 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 23.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 båUit elva sammanträden och företagit studiebesök hos länsarbetsnämnderna i Västerås och Göteborg.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

17. Delegationen för arbetstiidsfrågor (A 1974:09)

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom arbetstidsområdet:

Ordförande: Larsson, Y. Allan G., statssekreterare

 

455                Kommittéer; Arbetsmarknadsdepartementet   A; 18

Sakkunniga: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör Axelsson, K. BertU J., förbundssekreterare Björkman, K. Eugen, direktör Håkansson, P. Harald, ombudsman Högberg, K. Gunnar, direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman Suppleanter:

Andersson, Tryggve E., sektionschef (för Björkman) Eriksson, Kjell E., ombudsman (för Håkansson) NUsson, A. Erik, lönedirektör (för Andrén) Sandberg, K. Bertil, ombudsman (för Axelsson) Tydén, Christian F., direktör (för Högberg) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Karlsson)

Expert: Åberg, J. Yngve, universitetslektor (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Westin, Aina V. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Bitr. sekreterare: Lidbeck, Åse, kansUsekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1975) Rollen, Berit, sekreterare (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden varav etl varit offentligt. Delegationen har hafl överläggningar med myndigheler, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

18. Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen

TUlkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av arbetskraflsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1974):

Ordförande: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

 

A: 18   Skr 1975/76; 103                                                      456

Ledamöter: Kvarnström, Olof E., hortonom Svensson, Börje, förbundsordförande

Experter; Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Knulsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Ringholm, Bo I. K., sakkunnig (fr.o.m. den 17 december 1974) Skoglösa, Erling T., ombudsman (fr.o.m. den 11 november 1975) Wessén, VUhelm, direktör (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef (fr.o.m. den 16 november 1974)

Lokal:       Storkyrkobrinken     13,      4       tr.        Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,    10310   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 25.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden. Uiredningen har i studiesyfte besökt förelag och regionala myndigheter i Östergötlands och Malmöhus län. Överläggrungar har ägt rum med centrala myndigheler och organisationer samt andra utredningar inom jordbruks- och trädgårdsnäringens område.

Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1976.

19. Referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 8 november 1974 för att biträda vid arbetet med glesbygdsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):

Ordförande: Petersson, Olof H. E., kansliråd

Ledamöter: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Turesson, Bo, överlantmälare, led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), rektor, led. av riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Åkerlund, Hans E., byråchef

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare

Lokal:  Arbetsmarknadsdepartementet,  Fack,   103 10 Stockholm, tel.

 

457                Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A; 20

växel 08/763 10 00 (ordföranden och sekreteraren) Direktiven för referensgruppen, se 1975 års kommittéberättelse A 26.

Referensgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden. Härvid har glesbygdsspecifika problem belysts inom olika serviceområden. Referensgruppen har biträtt den interdepartementala arbetsgruppen för glesbygdsfrågor vid utarbetandet av en särskild promemoria i anslutning till länsplanering 1974.

Referensgruppens arbete kommer atl pågå t. v.

20. Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen

Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 föratt utreda frågor om utbildning i företag (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1975):

Ordförande: Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

Sakkunniga: Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen Pettersson, Karl Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Tryggve E., sektionschef

Berggren, Sören V., ulbildningsinlendent (fr.o.m. den 5 november 1975) Brandgård, Evert, ulbildningsinlendent Christiani, F.-O. Gunnar, ombudsman Fogels röm, Siv E., ombudsman

Gårmark, Thore O., direktör (fr.o.m. den 5 november 1975) Landqvisl-Weslh, Inga-Lill, ombudsman

Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Jungbeck, Gunilla M., sekreterare Murray, U. Mac, departementssekreterare Persson, A. Henry, ombudsman Rask, Lars G., civiUngenjör Ringholm, Bo I. K., sakkunnig

Sahlén, G. Anna-Stina P., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Wärn, Bo H., sektionschef

Sekreterare: Gussing, N. Ragnar J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Eliasson, Kerstin E., fU. kand. (fr.o.m. den 1 december 1975)

 

A: 20   Skr 1975/76:103                                                       458

Rangrosl, Johny A. P., departementssekreterare

Lokal:              Storkyrkobrinken            13.             Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,   103 10   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Leijon tiU protokoll vid regeringssammaniräde den 27 februari 1975):

De sysselsältningspoliliska ambitionerna har successivt höjts. I direktiven till sysselsättningsutredningen (A 1974:02) framhölls sålunda all det är elt övergripande mål för samhällets politik att skapa arbete ål alla. Delta är uttryck för en strävan att upprätthålla full sysselsättning och alt göra det möjligt för allt fler all delta i arbetslivet.

Olika åtgärder har vidtagits i syfte all stärka den enskildes ställning på arbetsmarknaden. Utbildningen har därvid utgjort elt viktigt medel.

Samhället har ansvaret för den grundläggande utbildningen och för den allmänna yrkesutbildningen. Företagen svarar för den mera specialiserade yrkesutbildningen (färdigutbildning och inskolning) samt den yrkesinriktade fortbildningen.

En förskjutning av ansvaret har skett under senare år. Detla har inneburit alt samhället har tagit över en del av det ansvar som tidigare vilade på förelagen.

Genom den nya gymnasieskolan har den allmänna yrkesutbildningen breddats. Därigenom underlättas företagens rekrytering och individens möjUgheter till byte av arbetsplats och arbetsuppgifter. Den kraftiga expansionen av gymnasieskolan och den högre utbildningen tillför numera arbetsmarknaden en en helt annan ulslräckning än tidigare personer med kvalificerad utbildning. Även utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen har inneburit en kraftig förstärkning härvidlag. Vidare utgår statsbidrag till driften av enskild yrkesutbildning bl. a. i form av företagsskolor.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen stöder samhället utbildning i företag. Därigenom har samhället delvis övertagit kostnader, som företagen tidigare svarat för. Jag har för riksdagen i prop. 1975:45 redovisat mina ställningstaganden när del gäller arbetsmarknadsutbildning och föreslagil en reformering och utbyggnad av verksamheten. Propositionen bygger på det utredningsarbete, som har utförts av kommittén för översyn av arbelsmarknadsutbUdningen, KAMU (In 1972:04). I enlighet med direktiven har kommittén belyst frågan om arbetsmarknadsutbildning i företag. I belänkandet lämnas en översikt över de kartläggningar som har gjorts av omfattningen och inriktningen av företagens personalutbildning.

En undersökning från år 1%7 visar att den intema utbildningen i industriföretag till ca en tredjedel bestod av grundutbildning och lill varedera en fjärdedel av fort- och vidareutbildning. Utbildningsinsatserna storlek skilde sig väsentligt mellan olika branscher. Etl genomgående drag var att ju längre tjänsteställning de anstäUda hade desto mindre gavs de möjlighet att deltaga i utbildning.

Enligt en enkät från år 1970 till 375 företag inom SAF-området med mer än 50 anställda tjänstemän uppgick de totala utbildningskostnaderna i dessa förelag lill 0,21 procent av omsättningen. Tjänstemännens andel av utbUdningskostnaderna uppgick till 60 procent. Förelagens utbildningskostnader per anställd tjänsteman var ca 600 kr. och per arbetare knappt 150 kr.

 

459                Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 20

Den företagsinterna utbildningens omfattning är myckel varierande mellan olika branscher och mellan olika företag inom branscherna. Överlag får de anställda med den bästa utbildningsbakgrunden en förhållandevis större del av den företagsinterna utbildningen än de som hau- en kort utbildning.

Som jag har nämnl bedrivs en del av utbildningen i företag som arbetsmarknadsutbildning och ges därmed statligt slöd. De varierande former i vilket detta sker har sin utgångspunkt i klart avgränsade syften som samhället ansett sig böra främja. Företagsutbildning med statligt slöd sker bl. a. för all underlätta för äldre och handikappade all få en fasl förankring på arbetsmarknaden. Bidrag ulgår även lill förelag som anställer och utbildar män resp. kvinnor för yrken som domineras av motsatt kön. Samhället stimulerar också vissa förelag med avsältningsproblem atl utbilda i stället för alt permittera personal. Stöd kan vidare ulgå lill förelag i vissa regioner som anställer och utbildar personal.

Denna s. k. förelagsulbildning har expanderat snabbi under senare år. 1969 berördes 7 735 personer av sådan utbildning medan över tre gånger så många (23 920) genomgick förelagsulbildning inom arbetsmark­nadsutbildningens ram år 1973. Mer än hälften av dessa fick utbildning inom ramen för lokaliseringsutbildning eller med stöd av den s. k. fem-kronan.

KAMU konstaterade all del inte finns något samlat material om den s. k. internulbildningen (personalutbildningen) i näringsliv och offentlig förvaltning. Därför rekommenderar KAMU att en särskild utredning görs om "omfattningen och inriktningen av företagens inlernulbildning (inkl. de statliga och kommunala sektorerna)". Kommittén framhåller vidare ätten sådan utredning krävs för alt få en bätlre grund för samverkan och ansvarsfördelning mellan företag och samhäUe och för att nå ell vidgat inflytande från de anställdas sida över internulbildningen i företagen.

Jag delar kommitténs uppfattning om behovet av en kartläggning av personalutbildningen. När det gäller personalulbUdning inom den statUga sektorn har en utredning (Fi 1974:05) nyligen tillsatts. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att utreda frågan om personalutbildningen i företag. Därvid bör också personalutbildning i kommuner behandlas.

De sakkunniga bör belysa personalutbildningens omfattning och inriktning från främst tre utgångspunkter.

För del första bör personalutbildningen belysas mol bakgrund av de arbelsmarknadspolitiska strävandena att åstadkomma en jämn och trygg sysselsättning. Statsmakterna söker med en lång rad olika medel atl motverka konjunkturvariationer och arbetslöshet. Som etl led i strävandena alt motverka arbetslösheten kan arbetsmarknadsutbildningen utvidgas. Del innebär all perioder med låg efterfrågan på arbetskraft används för alt ge de arbetssökande en utbildning, som ökar deras möjligheter alt få arbete och motsvarar de krav på yrkeskunskaper, som kan väntas ställas inom företagen. När del gäller företagens personalutbildning finns det åtskilligt som tyder på att denna inte har en sådan önskvärd förläggning i tiden. Det förefaller snarast som om utbildningen i många företag ulbidgades i högkonjunkturer och minskades lill sin omfattning under lågkonjunkturer. Om så är fallet, bidrar personalutbildningen till att förstärka konjunkturvariationerna och försämra möjligheterna atl upprätthålla en hög och jämn sysselsättning. Del är angeläget atl få en bild av personalutbildningens betydelse för företagens arbetskraftsefterfrägan i olika konjunkturlägen.

Möjligheterna     att     låta     personalutbildningen     spela    en    aktiv

 

A; 20   Skr 1975/76; 103                                                  460

sysselsättningspolitisk roll i olika konjunkturlägen bör studeras.

För det andra bör personalutbUdningen belysas med hänsyn tiU den enskilde arbetstagarens behov av utbildning för all dennes ställning på arbetsmarknaden skall stärkas. Som framgått av de undersökningar som refererats i betänkandet från kommittén för översyn av arbetsmarknads­utbildningen förefaller det som om de som har en kort grundutbildning och ingen eller mycket begränsad yrkesutbildning, missgynnas vid fördelningen av personalutbildningen. Denna utbildning skulle således knappast medverka till den allmänt eftersträvade utjämningen i utbildningshänseende, utan snarare förstärka de rådande skillnaderna. Det tillgängliga undersökningsmaterialet är emellertid myckel bräckligt, varför det är svårl all dra några mera bestämda slutsatser, innan en noggrann karlläggning har skett.

För det tredje bör personalutbildningen belysas med hänsyn till förelagens behov av personal med yrkeskunskaper. Del förekommer regelmässigt alt förelag redovisar brist på yrkesarbetare, oavsett konjunkturläge. Det är önskvärt all få inderlag för en bedömning av hur personalutbildningen svarar mol företagens efterfrågan och tillgång på yrkesutbildad personal.

En undersökning av personalutbildningen i enlighet med vad jag här anfört, kommer alt kräva insamling av information direkl från företag och kommuner. Med hänsyn till önskvärdheten atl förenkla företagens uppgiftslämnande, bör de sakkunniga genomföra denna undersökning i samarbete med parterna på arbetsmarknaden. Uppgifterna bör därvid kunna samlas in samtidigt med annan information.

Vid sidan av utvärderingen av förelagens personalutbildning bör en utvärdering göras av de olika former för arbetsmarknadsutbildning i förelag som förekommer och som jag tidigare redovisat.

De sakkunniga skall inte lägga fram förslag lill åtgärder, som innebär statsf inansieUa åtaganden.

De sakkunniga bör samråda med utredningen om den statliga personalutbildningen liksom med sysselsällningsulredningen (A 1974:02).

Utredningen har under tiden juni - oktober 1975 håUit fyra sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

21. Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 oktober 1975 för utredning om näringshjälp m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 september 1975):

Utredningsman: Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande

Experter: Lundqvist, J. Erling, ingenjör Petrén, Finn H., förste byråsekrelerare

 

461                Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 21

Sekreterare: Rågfeldt, B. Gunnar, förste byråsekreterare

Lokal:              Storkyrkobrinken            13,             Postadress:

Arbetsmarknadsdepartementet,   Fack,    10310   Stockholm,   tel.   växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Leijon till protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1975):

Under senare år har de arbelsmarknadspolitiska ålgärderna för personer med arbetshandikapp av skilda slag med ökad kraft inriktats på atl lösa dessa personers sysselsättningsproblem inom det ordinarie arbetslivet. Lagarna om anställningsskydd resp. vissa anställningsfrämjande åtgärder, som båda trädde i kraft den 1 juli 1974, är exempel på detta. Sistnämnda lag ger arbetsförmedlingen ökade befogenheter alt bereda anställning på den reguljära arbetsmarknaden åt arbetssökande som av skilda skäl är svårplacerade. I detla arbete har anpassningsgrupperna en viklig uppgift.

För alt anpassa arbetsplatserna till de arbetssökandes skilda förulsäll­ningar förfogar arbetsförmedlingen över en rad hjälpmedel. Bidrag kan sålunda utgå till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen och specieUa arbetstekniska hjälpmedel. Bidrag och lån kan också utgå till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde får beviljas även sådan egen före­tagare eller fri yrkesutövare som p.g.a. svårt handikapp åsamkas utgifter för fortlöpande arbetsbiträde i en utsträckning som väsentligen överstiger vad som kan anses vara normall för verksamheten. Egen företagare eller fri yrkesutövare kan också beviljas bidrag till särskilda anordningar på arbetsplatsen och, sedan den I juli 1975, bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel. Under vissa förutsättningar kan även bidrag och lån lill motorfordon utgå lill egen företagare som p.g.a. handikapp är beroende av bil för färd mellan bostad och arbetsplats.

De nämnda stödåtgärderna och bidragsformerna har, med undanlag för bidrag till arbetsbiträde, vuxit fram ur den s.k. näringshjälpen. Näringshjälp var tidigare elt samlande begrepp för skilda åtgärder men är numera en bidragsform som syftar lill alt genom ekonomiskt slöd ge arbete och försörjning åt handikappade m.fl. som inle kan beredas arbete genom andra lämpliga arbetsvårdande åtgärder men som har förmåga och kunnande atl driva en mindre rörelse.

Näringshjälp enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368; omtryckt 1972:300) består av bidrag eller lån lill kostnader för atl anskaffa eller ersätta arbetsmaskin eller verktyg eller till annan kostnad för all börja eller fortsätta verksamhet som egen företagare.

För start av verksamhet som egen företagare utgår näringshjälp till handikappad, medelålders eller äldre arbetstagare som inte på annat sätt kan få lämpligt arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Näringshjälp för att fortsätta verksamhet som egen företagare utgår till handikappad om synnerliga skäl föreligger och den fortsatta verksamheien med sådan hjälp kan antas bli lönsam och ge honom goda försörjningsmöjligheter. Näringshjälp utgår med högst 15000 kr. helt eUer delvis som bidrag eUer räntefritt lån.

Om särskilda skäl föreligger kan handikappad som börjar verksamhet som egen företagare, för vilken kreditslöd inte kan utgå enligt kungörelsen (1960:372) om statiigt kreditstöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri.

 

A: 21    Skr 1975/76:103                                         462

utöver näringshjälp erhålla lån med högst 30(X)0 kr. På sådant lån utgår ränta från dagen för utbetalningen efler samma räntesats som i allmänhet tillämpas för induslrigarantilån med rörlig räntefot enligl nämnda kungörelse.

Antalet personer som har beviljats näringshjälp har minskal under senare år. Under budgetåret 1971/72 beviljades 767 personer näringshjälp saml under budgetåren 1972/73 och 1973/74 613 resp. 545 personer.

Bakom denna utveckling kan ligga flera orsaker. Strukturella förändringar i näringslivet och i samhäUet i förening med den allmänna kostnadsutvecklingen har lett till ökade krav vid rörelseetableringar av del slag det här gäller. Utbyggnaden under senare år av del arbelsmarknadspolitiska ålgärdssystemel i övrigt torde också ha påverkat behovel av näringshjälp. Vid sidan av tidigare nämnda arbetshjälpmedel ål handikappade kan nämnas de ändrade bidragsvillkor för halvskyddad sysselsättning som gäller sedan den 1 juli 1972 och den utbyggnad av den halvskyddade sysselsättningen som har ägt rum sedan dess. inte minsl genom anpassningsgruppernas arbete.

Det för näringshjälp anvisade beloppet uppgick under budgetåret 1974/75 lill 15,5 milj. kr., vilket beräknades medge bidrag och lån lill ca 850 personer. Under budgetåret beviljades dock inte mer än 403 bidrag och 90 lån för totalt 7,1 milj. kr. Sammanlagt 409 personer erhöU näringshjälp. Av dessa påbörjade 224 verksamhet som egen företagare, medan 185 fick näringshjälp tiU fortsalt verksamhet.

För budgetåret 1975/76 har anvisats 15,5 milj. kr. för näringshjälp, dvs. samma belopp som disponerades för verksamheten under föregående budgetår. Maximibeloppen för bidrag och lån är oförändrade.

I belänkande (InU 1975:3) till 1975 års riksdag med anledning av motioner förklarade inrikesutskoltet alt en justering av näringshjälpens maximibelopp i och för sig kunde te sig motiverad med hänsyn till de prisförändringar som inträffat sedan bidragsbeloppet senast höjdes år 1970. Utskottet var emellertid inte berett alt förorda en höjning av beloppet. ErUigl utskottets mening borde näringshjälpsverksamhelen allmänt utvärderas. En undersökning av näringshjälpen redovisades år 1965 av arbetsmarknadsutredningen i betänkandet (SOU 1965:9) Arbetsmark­nadspolitik. Sedan dess har näringshjälpen byggts ut med vidgade lånemöjligheter. Utskottet fann del angelägel atl få etl grepp om effekten av verksamheten som underlag för elt ställningstagande till stödels framtida dimensionering och fortsalta inriktning.

En översyn av näringshjälpen, innefattande en utvärdering av stödformen såsom den hittills har använts, bör nu komma till slånd. En särskild sakkunnig bör tillkallas för ändamålet.

Vid översynen bör, utöver vad inrikesutskottet bar anfört, övervägas i vad mån den tidigare berörda utbyggnaden av de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna för personer med arbetshandikapp har påverkat behovel av näringshjälp som en särskild arbetsvårdsåtgärd. Samtliga former av bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade slår sålunda numera öppna för egna företagare och fria yrkesutövare.

Näringshjälp som bidrag eller lån är i dag en stödform som har till uppgift att täcka kapitalbehov vid start eller fortsatt drift av egen rörelse. Kapital kan behövas för inköp av maskiner, mindre tUlbyggnader, inredningsarbeten eller för atl lillgodose behov av rörelsekapital. För att täcka sådana behov erbjuder dock samhället även andra kreditmöjligheter. Jag vill här särskilt nämna statens hantverks- och industrilånefond som

 

463                Konunittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   A: 21

började sin verksamhet år 1%0. Syftet med lånen ur denna fond är att de skall utgöra komplement lill den verksamhet som bedrivs av traditionella kreditinstitut, företrädesvis affärs- och sparbanker samt föreningsbanker. Enligt gällande bestämmelser skall stöd därför inte lämnas då tillräckUga lån från dessa kan erhåUas. Den övre gränsen för hantverks- och industrilån är satt tiU 200000 kr. Sådana lån beviljas av företagareföreningarna ute i länen.

Den sakkunnige bör även uppmärksamma all del under 1960-talet har tillkommit vissa särskilda kreditmöjligheter. Dels finns inrättade etl antal institut med uppgift alt lämna lån lill detaljhandelsföretag, dels finns särskilda institut med uppgifl alt ställa garantier för lån lill handelsförelag. Som exempel på finansieringsinstitut inom detaljhandeln kan nämnas Kiosk- och Servicehandelns Kreditinstitut AB.

På grundval av utvärderingens resultat bör den sakkunnige överväga dels huruvida näringshjälpen i sin nuvarande utformning och med nuvarande inriktning bör behållas som en särskild stödform inom arbetsmarknadspolitiken, dels i vilken form och utsträckning andra nu existerande stödåtgärder kan komma lill användning. Den sakkunnige bör härvid särskilt studera samspelet mellan arbetsmarknadsverket och företagareföreningarna i ärenden rörande stöd till mindre förelag och de möjligheter lill fördjupad samverkan som här kan finnas.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

B: 1    Skr 1975/76:103                                                    464

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande konunittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 4, 6 och 10

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1, 2, 3, 9, 12, 13 och 14

1. Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Tillkallade enUgt Kungl. Maj:ls beslut den 29 oktober 1964 för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande produktionskostnader:

Ordförande: Carlsson, G. Arne V., departementsråd

Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Bernhard, Harry B., överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975) Billström, P. O. Frithiof, statistikchef

Eriksson, Bjöm G., departementssekreterare (t.o.m. den 11 november 1975)

Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (fr.o.m. den 12 november 1975) MUdner, Erwin A., fil. lic.

Nordberg, S. Ivar, riksdagsman/s (fr.o.m. den 12 november 1975) ThuneU, Sten H. A., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975)

Experter: Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den I januari 1975) Ivarsson, Holger I., t.f. överingenjör (t.o.m. den II november 1975) Jargin, Ingvar, ingenjör Johnsson, Sten B., ingenjör Linden, Yngve T., byråchef

Lindh, Åke H., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 8 maj 1974) Mongård, Erik E., ingenjör

Stahre, N. Gunnar, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1975)

Sekreterare: Rosberg, K. Gustav A., byrådirektör

 

465                               Kommittéer; Bostadsdepartementet   B: 3

Lokal: Statistiska centralbyrån. Avdelningen för areell statistik. Enheten för bostäder och fastigheter. Karlavägen 100, 102 50 Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

2. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade erUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 september 1966 med uppgifl all bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande: Svenson, S. Göte, statssekreterare

Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Berg, Bengt Åke, budgetchef (fr.o.m. den 1 januari 1975) Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör Elison, Magnus L., byråchef Vinde, Pierre L. V., statssekreterare (t.o.m. den 31 december 1974)

Sekreterare: Jussil, Sune K., kansliråd

Bitr. sekreterare: Grundwall, K. Ricard, kansUsekrelerare

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberätlelse In 30.

Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt kontinuerligt hafl överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om krediförsörjningen lill bostadsbyggandet.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

3. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för all såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och

30   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

B: 3   Skr 1975/76:103                                                     466

försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga:

Ahlberg, Cari-Fredrik J., professor

Biörnstad, Margareta, överanlikvarie

Björk, Sven E. J., professor

Bräsch, Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef

Falk. Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Hägerslrand, S. Torslen E., professor (t.o.m. den 31 augusti 1975)

Johansson, Östen B., byråchef

Kragh, Börje R. V., professor

Malsson, Sven-Arne, överlantmälare

Sörensen, S. Ingemar K., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Ågren, Lars O. T., direktör

Sekretariat:   Bostadsdepartementets  enhet  för  fysisk  riksplanering. Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

4. Boendeutredningen (ln 1970:36)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 6 november 1970 för utredning rörande det framtida bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1970 och den 30 juni 1973):

Den 25 maj 1973 har uiredningen fåtl i uppdrag att överväga frågan om möjligheten och lämpligheten av åtgärder beiräffande kapitalinsatser vid försäljning av statsbelånade småhus.

Ordförande: Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen Leo, P. Gunnar, direktör

 

467                               Kommittéer: Bostadsdepartementet   B; 5

Lindström, S. Olle, direktör

Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av riksdagen

Sandlund, Maj-Britt L., länsråd

Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen

Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen

Experter: Ek, Marie Louise K., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974) Elg, Marianne, byrådirek ör (fr.o.m. den 21 januari 1974) Guslafsson, Stig G., förbundsjurisl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 januari 1974)

Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 mars 1975) Lindberg, Göran, universitetslektor (fr.o.m. den 21 januari 1974) Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974) Åsbring, Lars-Göran G., bosiadsdomare (fr.o.m. den 7 augusii 1974)

Huvudsekreterare: Olsson, Esbjörn, utredningschef (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Sekreterare: Andersson,  Sven  Åke V.,  departementssekreterare (fr.o.m.  den   I december 1974)

Dalen, Ingrid K.., departementssekreterare Johansson, Ralph I., avdelningsdirektör

Reimer, B. Ingemar, kommunalrådssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974) Wiklund, Karin, civilekonom

Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberältelse In 29. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberältelse In 13.

Utredningen har under liden november 1974 - augusti 1975 hållit elva
sammanträden,          samtliga            gemensamma.         med

bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03).

Utredningen har gemensamt med bostadsfinansieringsulredningen (In 1972:03) den 11 mars 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:12) Tolalfinansiering och den 19 augusti 1975 betänkandet (SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 18 februari 1972 för alt utreda särskUda problem m. m. i samband.med utbyggnad av vissa stora

 

B: 5   Skr 1975/76; 103                                           468

industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):

Ordförande: Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör (t.o.m. den 6 november 1975) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 7 november 1975)

Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Svensson, Kjell R., kansUråd

Expierter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimburger, H. Peter E., byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (t.o.m. den 6 november 1975) Önnesjö, Mats S. G. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 aprU 1974)

Sekreterare: Swanson, Owe, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Lilja, Elisabeth M., socionom (t.o.m. den 31 mars 1975)

Lokal: Linnégatan 7,114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse C 12.

Uiredningen bar under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 18 juni 1975 avgetl delbetänkandet (SOU 1975:44) Etablering av miljöstörande industri.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

6. Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 augusti 1972 för alt utreda bostadsfinansieringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1972):

Ordförande: Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, förste byråsekrelerare, led. av riksdagen

 

469                               Konunittéer; Bostadsdepartementet   B; 7

Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f.d. led. av riksdagen

Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen

Nordberg, S. Ivar, organisalionssekrelerare, led. av riksdagen

Näverfelt, Arne S., direktör

Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Turesson, Bo, överlantmälare, led. av riksdagen

Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 januari 1974) Elison, Magnus L., byråchef (fr.o.m. den 21 januari 1974) Olsson, Esbjörn, utredningschef

Bitr. sekreterare: Karlberg, Björn A., fU. kand.

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberältelse In 28.

Utredningen bar under tiden november 1974 - augusti 1975 hållit elva sammanträden, sauntliga gemensamma med boendeutredningen (In 1970:36).

Uiredningen har gemensamt med boendeutredningen (In 1970:36) den 11 mars 1975 avgetl belänkandet (SOU 1975:12) Totalfinansiering och den 19 augusti 1975 belänkandet (SOU 1975:51-52) Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 för atl utreda vissa uppgifier avseende allmänna karlläggningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1973):

Utredningsman: Andersson, L. Sune J., överdirektör

Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

SärskUda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden.

 

B; 7   Skr 1975/76:103                                            470

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

8. Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda vattenkraftutbyggnader i norra Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):

Utredningsman: Ekström, E. Sören, kansliråd

Experter: Cederslam, Lennart H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1975) Hjorth, Lars E. A., kansliråd

Jönsson, Per Ivan, vattenrältsråd (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare Rönström, B. Thomas, departementssekreterare Söderström, Bengt H. T:son, departementssekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare: Nyström, Örjan N. Th., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Bitr. sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Lokal: Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 57 42 (sekreteraren)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 12.

Utredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt hållit överläggningar med de myndigheter och institutioner som har i uppdrag att redovisa underlagsmalerial till utredrungen. Överläggningar har även skett med företrädare för kraftindustrien.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

9. Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för atl såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning som departementschefen bestämmer biträda vid det fortsatta arbetet inom departementet med översyn av byggnadslagstiftningen:

 

471                             Kommittéer; Bostadsdepartementet   B; 10

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Bergegren, Astrid, led. av riksdagen Bouvin, J. Åke, rättschef Delin, Lars A., rättschef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd Lauritz, L. Yngve, kommunslyrelseordförande Lidgard, H. Bertil I., jur. kand., led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen Tobé, Erik I., f.d. överlantmälare, f.d. led. av riksdagen

Sekretariat:  Bostadsdepartementets rättssekretariat. Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

10. Utredningen (B 1974:03) avseende översyn av lantmäteritaxan

Tillkallad enligl Kungl. Maj :ls bemyndigande den 12 juli 1974 för översyn av lantmäteritaxan (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

Utredningsman: Wikström, Harry J., generaldirektör

Experter: Nilsson, Göran J. H., överlantmälare (fr.o.m. den 1 september 1974) Kleist, Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1974)

Sekreterare: Spännar, E. Gunnar, lantmätare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 14.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden.

Uiredningen har den 25 juni 1975 avgett betänkandet (Ds B 1975:2) 1974 års utredning angående lantmäteritaxan.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

B: 11    Skr 1975/76:103                                                      472

11. Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)

TUlkallad enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 oktober 1974 för alt utreda den statliga organisationen för uppgifier avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bosladpolilik (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974):

Utredningsman: Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Experter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusii 1975)

Berggren, Göte B., byråchef (fr.o.m. den 12 november 1974) Larsson, Elis R., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1974) OrreU, P. Krister, departementssekreterare (fr;0.m. den 12 november 1974)

Yngvesson, NUs H., kommunalråd (fr.o.m. den 12 november 1974) Åberg, Fritz A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1974)

Sekreterare: Myhiback, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974) Wisén, Jan H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., 111 20 Stockholm, tel. 208960(sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 15.

Utredningen har under tiden novmber 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt haftöverläggningamed kommuner, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

12. Komnuttén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö

Tillkallad erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 oktober 1974 med uppdrag all svara för de svenska förberedelserna inför FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö i Vancouver, Kanada, år 1976:

Ordförande: Carlsson, G. Ingvar, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 oktober 1974)

Ledamöter: Belfrage, Frank, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1975)

 

473                             Konunittéer: Bostadsdepartementet   B; 13

Bergman, Per R., led. av rUcsdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Bernhard, Harry, överingenjör (fr.o.m. den I december 1974)

Brilrng, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 19augusti 1975)

Eriksson, OUe E., professor (fr.o.m. den 1 december 1974)

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Krantz, Birgit, arkitekt (fr.o.m. den 19 augusii 1975)

Lindgren, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december

1974)

Olsson, Elvy E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19augusti 1975)

Sohlman, Staffan, departementsråd (t.o.m. den 30 juni 1975)

Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19

augusti 1975)

Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m, den 1

december 1974)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Årlin, Ingrid S., arkitekt (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1974) Wetlergren, B. M. Elisabeth, fil. kand. (fr.o.m. den I december 1974)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Slockhobn, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit sex saunmanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

13. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975):

Ordförande: Olsson, Rune 1., departementsråd

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A. T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B., överingenjör

 

B: 13   Skr 1975/76; 103                                                       474

Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Ericsson, E. Olof, professor Heimburger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Svensson, Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E., professor Welin, E. Gösta, direktör

Sekreterare: Häggroth, R. Sören, I :e byråsekrelerare

Lokal: Bosladsdeparlementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 20 december 1974):

Inom bostadsdepartementet har utarbetats promemorian (Ds B 1974:5) Forskning om fysisk planering och bebyggelse. Promemorian har remissbehandlats.

I promemorian har föreslagits all del skall inrättas en till bostadsdepartementet knuten expertgrupp för forskning om fysisk planering och bebyggelse. Expertgruppen skall erUigl promemorian ha viss samordnande funktion inom forskningsområdet genom att medverka vid problemformulering och genom atl göra sammanfattande analyser av forskningsresultat. Expertgruppen skall vidare medverka vid initiering och prioritering av forskningsinsatser saml vid information om och utnyttjande av forskningsresultat.

Yttranden över departementspromemorian har efter remiss avgetls av
statskontoret,         riksrevisionverket,         rikantikvarieämbetel,

universitelskanslersämbelet, (efter hörande av åtta rektorsämbeten), statens råd för samhällsforskning, statens naturvårdsverk, bostadsslyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning, statens planverk, statens lantmäteriverk, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, forskningsrådsutredningen och Svenska kommunförbunder.

Förslag i promemorian om att tillsätta en expertgrupp har vunnit starkt stöd bland remissinstanserna med undanlag av riksrevisionsverkel och naturvårdsverket.

Även jag finner förslagel i departementspromemorian vähnoliverat. Den föreslagna expertgruppen bör alltså inrättas. Expertgruppen bör som det föreslagits i promemorian som en första uppgift utarbeta förslag tiU ett mera detaljerat program för sitt arbete. Jag vill understryka vikten av atl expertgmppen bygger upp sin verksamhet successivt och i samråd med berörda parter och därvid utnyttjar de erfarenheter som har vunnits vid uppbyggnaden av expertgruppen för regional utredningsverksamhet inom nuvarande arbetsmarknadsdepartementet, vilken både i promemorian och i remissyttrandena har framhållits som en förebild för den nu aktuella expertgruppen. Remissreaktionerna visau- erUigl min mening atl materialet i promemorian utgör en god grund för expertgruppens programarbete. Jag gör   därför   i   del   följande   endasi  några  kommentarer  till   vissa  av

 

475                             Konunittéer; Bostadsdepartementet   B: 14

remissyttrandena.

Elt flertal remissinstanser, däribland statens råd för byggnadsforskning och statskontoret, har varnat för en alltför snäv avgränsning av expertgruppens arbetsområde och framhållit behovel av kontakter med bl. a. de sociala och ekologiska forskningsområdena. I samma riktning pekar de krav på representation för de egna verksamhetsområdena som framförts av riksantikvarieämbetet, styrelsen för teknisk utveckUng m. fl. instanser. För min egen del har jagförståelse för dessa önskemål. Kravet på en allsidig sammansättning får dock inte leda lill atl ett alltför stort organ inrättas. Jag vill i sammanhanget betona atl expertgruppen vid uppläggningen av sill arbete bör beakta behovel av kontakter med sådana organ och myndigheter som inle är företrädda i gruppen.

I likhet med flera remissinstanser bedömer jag all kommunal representation är av väsentlig betydelse för etl närmande mellan forskningen och dess avnämare i praktisk samhällsplanering. I expertgruppen bör ingå två företrädare för den kommunala verksamheien.

I promemorian har föreslagils att expertgruppen i samråd med byggforskningsrådet skadl studera behovet av och formerna för fortlöpande redovisning av forskningsprojekt. I detla avseende bör, som forskningsrådsulredningen framhållil, samråd äga rum mellan expertgruppen och uiredningen.

Expertgruppen   har   under   tiden   april   -   oktober   1975   hållit   fem sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

14. Delegationen (B 1975:01) för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Dahl, R. Brigilla, förste byråsekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Elgfelt, Göran, kommunalråd Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd Magnusson, K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V., kommunalråd Yngvesson, Nils H., kommunalråd Åriin, Ingrid S., arkitekt

Experter: Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

 

B: 14   Skr 1975/76:103                                          476

HoUmann, Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Jansson, Sven I., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Loven, John T., socialchef (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Pettersson, Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22 maj

1975)

Ramnek, Lennart J., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Sekreterare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr. Postadress: Bostadsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till prolokoll vid regeringssammanträde den 3 april 1975):

På senare år har uthyrningssvårigheter uppstått i vissa bostadsområden. Del kan vara etl tecken på att del finns brister i boendemiljön eller atl bostadsområdet bar andra negativa egenskaper som gör alt människor undviker området om de har möjlighet all välja bostad. Andelen människor med sociala problem är ofta stor i sådana områden.

De bakomliggande förhållandena är tämligen osluderade. Det är därför angeläget alt inom några bostadsområden närmare studera dessa förhållanden och de möjligheter som föreligger all förbättra boendeförhållandena och göra miljön mera attraktiv. Det kan också visa sig angeläget atl i anslutning lill studierna få vissa intresserade kommuner och fastighetsförvaltare alt genomföra viss försöksverksamhet under medverkan av kommunens olika berörda organ, olika folkrörelser, berörda bostadsföretag och de boende. Erfarenheterna bör spridas till andra kommuner i lämpliga former.

Jag förordar därför att en särskild delegation tillsätts med uppgift alt genomföra dessa studier och där så är motiverat också ta initiativ till försöksverksamhet som genomförs av intresserade kommuner och fastighetsförvaltare i elt begränsat antal boendemiljöer med stora uthyrningssvårigheter. Inledningsvis bör ställas samman erfarenheler från tidigare insatser och försök på delta område. Försöksverksamheten skall syfta till att skapa gynnsamma sociala och miljömässiga förhållanden i de berörda bostadsområdena sarnt underlätta kommunal aktivitet i dessa frågor. Försöksverksamheten bör inriktas mol en bätlre samordning av bl. a. insalser inom frilidslrvels, kulturlivets och socialvårdens områden och särskilda insatser från faslighelsförvaltarnas sida för atl förbättra boendemiljön. Delegationens studier liksom försöksverksamheten skall syfta till lösningar där förbättringar av miljön åstadkommes genom etl idérikt, samordnat utnyttjande av de resurser som stat, kommun och fastighetsförvaltare avsatt för insatser på de verksamhetsfält som kan komma all ingå i försöken. Arbetet bör bedrivas i nära samråd med de boende. Del ankommer på delegationen att finna former för detla samråd.

Delegationens centrala uppgift skall vara alt sammanfatta och medverka till spridning av resultaten av studierna och erfarenheterna av verk­samheten inom försöksområdena på sådant sätt all de kan nyttiggöras vid lösandet av likartade problem i andra bostadsområden.

Fr. o. m. den 1 juli 1975 skall särskilda bidrag utgå till förbättring av

 

477                             Kommittéer: Bostadsdepartementet   B: 15

befintliga bebyggelsemiljöer. Det bör vara en uppgifl för delegationen atl i samband med sin verksamhet också studera effekterna av dessa bidrag.

Delegationen har under tiden maj - oktober 1975 hållit tre sammanträden saml hafl överläggningar med kommuner med uthyrningsproblem. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

15. Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 om avgiftssystem för kommunalt gatubyggande m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1975):

Sakkunnig: Åmark, Sven O. F., kansUråd (fr.o.m. den 24 maj 1975)

Experter: Johansson, N. Gunnar, förste ingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Nordell, J. Olof C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Bosladsdeparlementet, Jakobsgalan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)

Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till prolokoll vid regeringssammanträde den 15 maj 1975):

Såväl egentlig samhällsbebyggelse som i vissa fall även annan bebyggelse kräver betydande kommunala investeringar. I mer utvecklade bebyggelseområden blir även koslnaderna för drifl och underhåll av de anläggningar som inrättats betydande. Investerings- och driftskostnaderna måsle därför med nödvändighet beaktas vid den planläggning som skall föregå tillkomst och förändring av all bebyggelse. Reglerna om kommunernas ansvar för åtgärder och rält alt la ul avgifter i detta sammanhang har därför fått sin plals i planlagsliflningen.

I gällande rält regleras hithörande frågor i byggnadslagen (1947:385) (BL) genom bestämmelser rörande de skilda detaljplaneinslilulen, stadsplan och byggnadsplan.

Beiräffande stadsplan gäller enligt 49 § BL atl kommun är skyldig all ställa i ordning och till allmänt begagnande upplåta gala eller annan allmän plats inom område som ingår i stadsplan. I 50-54 §§ BL ges närmare regler om delta. Av 55 § BL följer alt, om staten är väghållare inom område med stadsplan, ansvaret för all allmän väg iordningställs och upplåts som gala inte vilar på kommunen utan på staten.

156-66 §§ BL meddelas bestämmelser om ersättning för galumark. Ägare av fastighet som är belägen vid gata och som överensstämmer med tomtindelning är skyldig all ersätta kommunen värdet av galumarken framför fastigheten intill gatans mitt. Ersättningsskyldigheten är dock så till vida begränsad alt den inle omfattar slörre bredd än fem åttondelar av den enligt stadsplanen tillåtna högsta hushöjden på fastigheten. Ersättningen

 

B: 15   Skr 1975/76:103                                                       478

skall i princip beräknas efler medelvärdet på all galumark framför fas­tigheten. På framställning av kommunen får dock länsstyrelsen besluta all galumarksersätlning som sammaiUagl belöper på fastighetsägarna inom visst område skall fördelas mellan dem efter omfattningen av den enligl stadsplanen på fastigheterna medgivna bebyggelsen eller efler fastigheternas slorlek eller annan skälig grund. Galumarksersätlning kan jämkas, om fastighetens nytta av gala inte svarar mot den ersättnings­skyldighet som enligt de nu berörda bestämmelserna vilar på fastighetsägaren. Skyldighet all betala galumarksersätlning inträder i mån av galas upplåtande till allmänt begagnande. Ersättningsskyldigheten avser galumark saml med viss begränsning även torg, parker och andra allmänna platser.

Enligt 67 § BL får kommunfullmäktige för kommunen i dess helhet eller för viss del därav meddela bestämmelser om skyldighet för ägare av fastighet, som överensstämmer med lomtindelning, alt bidra lill kostnaden av iordningställande av gala (galubyggnadskoslnad). Sådana bestämmelser skall erUigt andra stycket i paragrafen underställas länsstyrelsens prövning om fastighetsägare åläggs skyldighet som tidigare inle har ålegat honom. Föreligger särskild arUedning, kan länsstyrelsen med eget utlåtande överlämna ärendet till regeringen för avgörande. 168 och 69 §§ finns regler om grunderna för beräkning av den kostnad som skall påföras fastig­hetsägarna och för kostnadens fördelning mellan dem saml bestämmelser om tid och ordning för ersättningens erläggande. Fastighetsägare får i princip inte belastas med galubyggnadskoslnad i slörre omfattning än som gäller för skyldigheten alt belaila galumarksersätlning. Den för sådan ersättning gällande begränsningen lill en bredd om högsl fem åttondelar av den tiUålna hushöjden gäller alltså också för skyldigheten atl bidra liU galubyggnadskoslnad. Skyldighet all bidra lill kostnad för anläggande av annan allmän plats än gata föreligger inte.

Särskilda bestämmelser om marks avstående och iordningställande finns i 70-73 §§ BL för sådana fall då stadsplan läggs över område som är i en ägares hand. Regeringen kan i dessa fall på ansökan av kommunen vid planens fastställande förordna att mark som för områdets ändamålsenliga användning behövs för gala eller annan allmän plals eller lill allmän byggnad utan ersättning skall tillfalla kommunen i den mån det med hänsyn liU den nytta ägaren kan förväntas få av planens genomförande och övriga omständigheter prövas skäligt. I förordnande kan regeringen, i den mån så prövas skäligt, på kommunens begäran även föreskriva alt områdets ägare skall vara skyldig alt bekosta anläggning av galor samt anordningar för vattenförsörjning och avlopp inom området.

Enligt 74 § BL åligger del kommunen atl underhålla gala eller annan allmän plats inom område med stadsplan. Är staten väghållare inom sådanl område, skall underhållet av allmän väg som har upplåtils till gata i princip åvila staten. Delsamma gäller i fråga om gata som förklaras tillika vara allmän väg.

Bestämmelser om byggnadsplan finns i 107-118 §§ BL. Någon skyldighet för kommun alt svara för vägar inom område med byggnadsplan finns inte. Likaså saknas i BL regler om inlösen av mark. Genomförandel av byggnadsplan ankommer i allt väsentligt på markägarna. I stor utsträckning sker detta genom bildande av vägföreningar enligl 3 kap. lagen (1939:608) om enskilda vägar. BL innehåller inte några regler om ersättning för vägbyggnadskostnader. Däremot finns bestämmelser om rätt lill ersättning i vissa fall då mark i byggnadsplan har lagts ul till väg eller annan allmän

 

479                             Konunittéer: Bostadsdepartementet   B: 15

plats. Vidare finns regler om skyldighet atl i vissa fall upplåta mark för väg eller annan allmän plats ulan ersättning.

Gällande rält innebär således alt valet av planform påverkar ansvaret för vägar, galor och parker och alt reglerna om uttag av kosinader i stort sett endasi omfattar kostnaden för lösen av gatumark och viss annan allmän-platsmark samt byggandet av galor.

Bygglagulredningen har i sill år 1974 avlämnade betänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande lagt fram principer för en ny lagstiftning rörande markanvändning och byggande och i anslutning därtill dragit upp riktlinjer för elt nytt plansyslem som syflar till bl. a. en förstärkning av den översiktliga planläggningens ställning. Enligl förslagel bör de särskilda planinsliluten inte förenas med skyldighet för kommun eller annan alt genomföra de i planerna upptagna ålgärderna. Enligl bygglagutredningens mening bör samhällsbyggandel även i fortsättningen i slor utsträckning ske på sådant sätt alt kommunen påtar sig ansvar för utbyggnad av galor, parker, o. d. Skyldigheten i detla hänseende anses emellertid inte böra regleras genom all visst eller vissa planläggningsinstilut medför sådan skyldighet. Kommunens skyldighet anses i stället böra föreligga företrädesvis i sarnband med de egentliga tälortsbildningarna medan avlägset liggande smärre bebyggelseområden inle bör omfattas av kommunens skyldighet. Inom ramen för etl system för obligatorisk över­siktlig planläggning som är uppbyggt på del sätt som föreslås i betänkandet bör det enligl bygglagulredningens mening vara möjligt atl i de översiktliga planerna klargöra inom vilka delar av kommunen sådan skyldighet skall finnas.

Med den utformning som bebyggelsemiljöerna f. n. ges är enligt utredningen del nuvarande avgiftssystemet, som bygger på elt direkt kostnadsansvar för de enskUda fastigheterna, föråldrat. Etl framlida avgiftssystem bör enligl utredningen inriktas på att åstadkomma en fördelning av kostnaderna efler nytta inom större sammanhängande områden, varvid avgifter skulle kunna las ul efter taxor. Utredningen har emellertid inle utarbetat några mera delaljerade regler för elt sådanl avgiftssystem utan bara angivit vissa huvudlinjer.

Vid remissbehandlingen av bygglagulredningens betänkande har åtskilliga remissinstanser tillstyrkt de angivna huvudlinjerna för avgifts­uttag eller förklarat all de kan läggas lill grund för det fortsalta utredningsarbetet. I vissa remissyttranden uttalas tveksamhet beiräffande vissa delfrågor inom ramen för del föreslagna systemet.

En betydande del av väghållningen i dag sker genom vägföreningar enligt 3 kap. lagen om enskUda vägar. 1%9 års vägutredning (K 1970:35) arbetar f. n. med en översyn av reglerna för de enskilda vägarnas förvallning och anläggande. I principbetänkandet (Ds K 1974:7) Kommunal och enskUd väghållning har vägutredningen föreslagit en presumtionsregel enligt vilken kommunen skall handha väghållningen inom områden med detaljplan såvida inle annat bestämls i planen. Möjligheter bör härvid skapas för kommunerna alt la ul avgifter för den väghållning som de ombesörjer i egen regi. Avgift föreslås utgå enligl av kommunen antagen taxa.

Vägutredningens förslag har remissbehandlats och vidareutvecklas f. n. av utredningen.

Frågan om väghållningsansvaret berörs av länsberedningen i betänkandet (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan. Länsberedningen har föreslagil all en särskild utredning kommer till stånd för alt behandla gränsdragningen meUan statlig och kommunal väghållning saml frågan om

 

B: 15   Skr 1975/76; 103                                                      480

elt kommunalt övertagande av det statsbidragsberättigade enskilda vägnätet. Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling.

Utformningen av etl framtida avgiftssystem är beroende av del arbete som bedrivs av kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08), som gör en mer principiell översyn av olika kommunala finansieringsformer, samt av resultatet av den fortsatta bearbetning av bygglagutredningens förslag som f. n. pågår inom bostadsdepartementet.

Behovet av en översyn av BL:s regler om avgifter för gatubyggande o. d. slår sedan länge klart. Om vägutredningens förslag genomförs skulle detta innebära att kommunerna får ett presumtivt ansvar för väghållningen inom framför allt byggnadsplanelagda områden med möjligheter till i princip full kostnadstäckning. Då återstår emellertid att få fram ett rationellare regelsystem för stadsplanelagda områden. Översynen av delta regelsystem bör göras av en särskilt förordnad sakkunnig som biträds av experter, varvid del är angeläget att man så långt möjligt tar till vara sakkunskap från kommunalt håll.

Ett nytt regelsystem bör ges elt sådant innehåll atl de ekonomiska förhållandena gestaltas på i huvudsak samma sätt oberoende av vilken planform som används. Vissa av de principer som bygglagutredningen föreslagit bör kunna läggas till grund för ett framtida system. Sålunda bör utredningsmannen pröva skälen för att inrikta avgiftssystemet på atl åstadkomma en fördelning av kostnaderna efter nytta inom större sammanhängande områden saml möjligheterna att låta avgiftssystemet utvidgas till att omfatta mer än gatumark och gatubyggande. Om praktiska möjligheter föreligger bör avgiftssystemet omfatta såväl anläggningskostnader som driftskostnader. Det nuvarande regelsystemet i byggnadslagstiftningen är emellertid mycket komplicerat och det är föga klarlagt hur det fungerar i praktiken. Innan jag kan ta ställning lill vilka utgångspunkter som bör gälla för det fortsatta utredningsarbetet bör nuvarande system kartläggas och utvärderas och dess brister klarläggas. Utredningsmannen bör därför i en första etapp klarlägga dessa förhållanden.

Sedan utredningsmannen slutfört arbetet i denna försia etapp kan det finnas anledning att överväga den närmare inriktningen av utred­ningsmannens forlsalla arbete och atl precisera denna genom tilläggsdirektiv.

Utredningen har företagit studiebesök hos etl antal kommuner och har haft överläggningar med myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

 

481                                Kommittéer: Industridepartementet   1:1

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksam­het under år 1975; 1,2,7,8,9,14 och 17

Följande kommittéer inom avsmttet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag; 3, 5, 11, 12, 18, 20 och 21

1. Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 10 november 1%1 för utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen i det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):

Ordförande: Lindberger, Lars, överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Ledamöter: Faxén, Karl-Olof, docent

Hagnell, Hans, landshövding, f.d. led. av riksdagen Olsson, K. Helmer, f.d. generaldirektör TidefeU, J. Sune, förbundsordförande

Experter: Carling, Alf G., docent Grassman, Sven H. W., fil. lic. Lundgren, Nils, fil. dr

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Ribranl, Gunnar C. H., kansliråd

Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansUråd

Direktiven för uiredningen, se 1962 års riksdagsberätlelse I Fi 37. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberältelse I 2.

Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975 hållit 14 sammanträden.

Utredningen har. den 25 september 1975 avgetl betänkandet (SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer Samhällsekonomiska aspekter.

Uppdraget är därmed slutfört.

31    Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

1:2   Skr 1975/76; 103                                                     482

2. Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969:64)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november l%8för frågor rörande försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statiiga aktiebolagen:

Ordförande: Pettersson, Eric B., generaldirektör

Ledamöter: Cox, Arne J., direktör Janérus, R. Inge, ombudsman Lind, F. Olof, direktör Modig, Karl-Erik V., ombudsman Ström, K. Fingal, kansliråd Wehlin, Sven, andre förbundsordförande

Experter: Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Hammarström, Olof M., departementssekreterare Karlsson, Lars Erik, civilekonom

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, socionom

Direktiven för delegationen, se 1%9 års riksdagsberättelse Fi 64.

Delegationen bar under tiden november 1974 - mars 1975 hållit två sammanträden.

Regeringen har den 6 mars 1975 beslutat att delegationens uppdrag skall vara avslutat och samtidigt lämna bemyndigande att tUlkalla företagsdemokratirådet (11975:01).

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med huvudsaddig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industrieUt och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter: Antoni, NUs A. T., professor BergvaU, K. Lennart, arkitekt

 

483                               Konunittéer; Industridepartementet   1:4

Bernhard, Harry B., överingenjör

Ek, C. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Eriksson, Olof E., professor

Essunger, N. Gunnar R., överingenjör

Johnson, Arne I., professor

Karlen, F. Ingvar G. D., direktör

Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30

september 1975)

Leo, P. Gunnar, direktör

Liljefors, B. Änders, byggnadsråd

Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 aprU 1974)

Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfelt, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Olsson, Esbjörn, utredningschef

Orlando, A. N. Henning, arkitekt

Sekreterare: Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975) Grenestedt, E. Lennart N., departementsråd (t.o.m. den 31 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Barenlhin, K. Willi S., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari

1975)

Lokal: Statens industriverk. Gamla riksdagshuset. Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. 14 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Inom ramen för ingångna samarbelsöverenskommelser med Förenta staterna. Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och utomlands med förettädare för vederbörande lands bostads- ocb byggnadsmyndigheter m.fl. organ.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

4. Elutredningen (11971:01)

Tillkallad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971):

Utredningsman: Lemne, Mals H., landshövding

Experter: Håkansson, Hans E. V., verkställande ledamot

 

1:4   Skr 1975/76:103                                                      484

Lindmark, Lars E., försäkringsdomare

Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Bitr, sekreterare: Björk, Jan E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 22 22 (ordföranden), 763 21 98 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberältelse 114.

Utredningen har itnder tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 20 sammanträden.

Utredningen har den 27 januari 1975 avgetl en rapport angående vissa allmänna riktlinjer avsedda atl ligga till grund för del fortsatta arbetet med en omorganisation av eldistributionen.

Utredningens uppdrag avses bli avslutat i januari 1976.

5. Verkstadsindustridelegationen (11971:03)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1971 för samordning av utredrungsverksamhelen rörande verkstadsindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):

Ordförande: Österberg, Gunnar R., t.f. kansliråd

Ledamöter: Björck, Olle, direktör

Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Hellström, K. Birger, direktör Söderberg, Stig J. F., ombudsman

Expert: Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Sekreterare: Franson, Thomas P., departementssekreterare

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 10310 Stockholm, tel. 763 21 09 (ordföranden), 763 21 05 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse I 16.

Delegationen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

485                               Kommittéer: Industridepartementet   1:6

6. Petroindustriutredningen (11972:04)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april och den 7 juni 1972 för all utreda frågan om transport, raffinering och förädling av olja och naturgas (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972).

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f .d. generaldirektör

Sakkunniga: Carlsson, Arne R., direktör Eidem, Ingmar, tekn. dr

Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen HäU, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen Nettelbrandt, Alfred, direktör Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör Tengroth, Bengt T., direktör Ågren, Enar, förbundsordförande

Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 januari 1974) Fredenmark, Gunnar L., direktör Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör Hjorth, Lars E. A., kansliråd (t.o.m. den 31 augusti 1975) Kignell, Jan-Erik, direktör

Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

Sekreterare: Löfgren, Torsten Hj., t.f. departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., civilingenjör Widell, Lennart G., civilekonom (t.o.m. den 30 september 1975)

Lokal: Industrideparlementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredrungen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19.

Kungl. Maj :t har den 5 april 1974 uppdragit åt utredningen att inom ramen för direktiven med förtur behandla frågan om den fortsatta raffinaderiutbyggnaden.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredrungens arbete.

Utredrungen företog i maj 1975 en studieresa till Storbritannien och Irland.

 

1:6   Skr 1975/76:103                                                          486

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1976.

7. Pyroteknikutredningen (H 1972:05)

TillkaUad eiUigl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 24 november 1972 för att utreda frågan om den samhälleliga regleringen på det pyrotekniska området (se Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1972):

Utredningsman: Hybbinetle, Anna-Greta, fU. lic.

Sekreterare: Ägnell-Rahde, Anna-Lisa, byrådirektör

Direktiven för utredrungen, se 1974 års riksdagsberätlelse 115.

Utredningen har den 2 april 1975 avgetl betänkandet (Ds I 1975:2) Pyrotekniska varor. Risker och regler. Uppdraget är därmed slutfört.

8.1972 års försöksdjursutrednmg (11972:06)

TiUkaUad enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1972 för utredning rörande försörjning med djur för vetenskapliga försök (se Post-och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

Utredningsman: Tidblad, Bengt G. V., länsveterinär (fr.o.m. den 22 mars 1974)

Experter: Bierke, Pär N., veterinär Juhiin, Rolf, överingenjör Salensledl, Carl-Rune, professor Sundberg, L. Nore, civilekonom Wass, Lars A., försöksdjurskonsulent

Direktiven för uiredningen, se 1973 års riksdagsberätlelse 121.

Utredningen har under tiden november 1974 - september 1975 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen har den 17 oktober 1975 avgett betänkandet (Ds I 1975:4) Framtida försörjning med försöksdjur m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

487                              Kommittéer; Industridepartementet   1:10

9. Utredningen (11972:07) rörande vissa frågor inom järn- och stålområdet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1972 för utredning rörande vissa frågor inom järn- och stålområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 25 september 1972):

Ordförande: Ekström, John E., ekon. lic.

Sakkunniga: Andersson, K. Börje, kommunalråd Larsson, Y. Allan G., statssekreterare Lundqvis , Nils, direktör Nabseth, Lars G., direktör Söderberg, Johan, direktör Åberg, Gunnar, chefingenjör

Experter: Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd Forslund, Sten H. C, direktör Magnusson, Egon S. I., ingenjör Thörnberg, Ove V., ombudsman Wohrne, Vulf O., direktör

Sekreterare: Rydh, Olof G. G., departementssekreterare

Direktiven för utredrungen, se 1973 års riksdagsberätlelse I 22.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit tre sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågor rörande stålindustrins arbetsmUjö.

Utredningen har den 24 november 1975 avgetl belänkandet (SOU 1975:83) Stålindustrins arbetsmiljö.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Utredningen (11972:08) om radioaktivt avfall (Aka-utredningen)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 och den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt avfall från kärnkraftverk och om låg- och medelaktivt avfall (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973 och den 31 maj 1974):

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

 

1:10   Skr 1975/76:103                                                        488

Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Larsson, Lars-Gunnar, professor Takman, John O., överläkare, led. av riksdagen Westlin, E. Arne, avdelningschef Wijkman, Anders I. S., sekreterare, led. av riksdagen Wååg, NUs Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör

Hjärne, Leif R. D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1974) Hullgren, Åke V., fil. lic. Larsson, Alf H., civUingenjör Lindell, Bo G., professor

Lindgren, I. Lennairt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Mandahl, K. Bertil G., ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svenke, J. Erik K., direktör

Sekreterare: Moding, A. Philip V., planeringsdirektör

Bitr. sekreterare: Fransson, Hans G. V., byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1974)

Lokal: Humlegatan I A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35 50 (ordföranden), 97 35 70 (sekreteraren), 97 35 60 (kansliet)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse I 19. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse I 17.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit 14 sammanträden saml hafl överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har grupper inom uiredningen besökt anläggningar och myndigheter i de nordiska ländema, Västeuropa och Förenta statema. Utredningen ordnade den 30 september i Malmö en nordisk dag om radioaktivt avfall.

Utredrungen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

11. Delegationen (11973:01) för informationssystemet företag -samhälle

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 23 februari 1973 för att     utveckla     informationssystemet     samt     leda     och     utvärdera

 

489                              Konunittéer; Industridepartementet   1:11

försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1973):

Ordförande: Ribranl, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1974)

Ledamöter: Frid, Sven Rune, byråchef Holmqvisl, Åke H., departementssekreterare Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare Ledamöter i rådgivande nämnden: Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör Bergnéhr, Bosse, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Faxén, Kari-Olof, docent

Hjalmarsson, Yngve H. J., utredningssekreterare Martin, Gerard E. K., revisor Paulsson, Gustav V., direktör Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef Ridal, Håkan, länsarkitekt Royen, Sverre N. H., direktör

Sandebring, Hans E., direktörsassislenl (fr.o.m. den 1 mars 1974) Sillen, BoS. A., direktör Spendrup, K. Aksel, avdelningschef

Wehlin, Sven, andre förbundsordförande (t.o.m. den 30 september 1975) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Experter: Eriksson-Bergström, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1974) Leander, Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1975) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Sekreterare: Rydberg, N. G. Harald, byråchef

Bitr. sekreterare: Jakoby, Rein, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974) Melin, S. Ingemar, fil. kand.

Lokal:   Induslridepartemenlel,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberältelse 120.

Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 16

 

1:11   Skr 1975/76:103                                           490

sammanträden inom delegationen och sju sammanträden med den rådgivande nämnden saml hafl överläggrungar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av verksamheien. Därutöver har 18 sammanträden hållits i mindre arbetsgrupper för rapporlsystemel samt för informationen från och mellan samhällsorganen.

Delegationen har utarbetat rekommendationer och instruktioner saml sammanställt promemorior lill ledning för arbetet vid de myndigheter, främst länsstyrelserna, som berörs av informationssystemet. Enkäter har genomförts under våren 1975 omfattande alla större och medelstora företag inom industri och partihandel. De senare har även tillställts en enkät under hösten 1975. Tabellredovisningar av höstenkäten 1974 och av vårenkäten 1975 har utarbetats och tillställts berörda förelag. Delegationen initierade under våren 1975 en information från regionala och lokala samhällsorgan till företagen. Skriftiig information har hittills utsänts av flertalet länsstyrelser och kommuner.

Delegationen har den 20 november 1975 avgetl rapporten (Ds I 1975:5) Företag - samhälle Rapport från försöksverksamheten.

Delegationens arbete avslutas i och med den av statsmakterna beslutade försöksperiodens utgång den 30 juni 1976.

12. Delegationen (11973:03) för naturgasfrågor

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 mars 1973 för att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m. avseende import av naturgas till Sverige:

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Ekberg, J. Göran, direktör Glimstedl, Ulf K. J., direktör Gradin, Rolf U., civilingenjör Holmqvist, Sture L., kommunalråd Nordström, Bengt, planeringsdirektör Philipson, P. Göran, direktör Sköld, Per I., direktör

Experter: Berling, Sven, direktör Ekberg, Erik G., direktör Elmberger, Per G., direktör Lindgren, Claes, direktör Persson, Emst G., jägmästare Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

 

491                              Kommittéer: Industridepartementet   I; 13

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör

Lokal: Statens valtenfallsverk. Jämtlandsgalan 99,162 87 Vällingby, tel. växel 87 00 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden.

Arbetsgrupper för dels särskilda marknadsundersökningar rörande Nordsjögas, dels fartygslransporterad kondenserad naturgas har hållit sex sammanträden och företagit ett antal utrikes resor för sammanträffande med företrädare för utländska gasleveranlörer och -intressenter.

Delegationen har vidare medverkat i del nordiska arbetet på gasområdet som har bedrivits inom nordisk ämbetsmannakommitté för industri- och energipoUtik.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

13. Teknikupphandlingskommittén (11973:05)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1973):

Ordförande: Aler, Bo A. A., direktör

Ledamöter: Gustavsson, Åke G., avdelningschef Ribranl, Gunnar C. H., kansliråd Uhler, Jan E., docent

Experter: Bergström, Lars E. R., direktör Larsson, Torsten A., drifldireklör

Lubeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Rey, Lars H., verkställande ledamot Smedsfelt, K. Sigvard, överingenjör

Wallin, H. Roland, hovrättsassessor (t.o.m. den 10 oktober 1975) Wiik, Curt H., avdelrungsdireklör Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef

Sekreterare: Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Eklund, Ulf R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 februari 1975)

 

1:13   Skr 1975/76; 103                                                       492

Lindgren, E. Folke, avdelningsdirektör (avliden den 12 december 1974)

Lokal: Styrelsen för lekrusk utveckling, Liljeholmsvägen 32, Fack, 100 72 Stockholm, tel. 19 01 50 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse 124.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden saml hafl överläggningar med myndigheler, utredningar, primär- och landstingskommunala organ samt företag, som berörs av komnUtténs arbete. Vidare har elt antal sammanträden hållits i mindre grupper för speciella frågor.

Kommittén har i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling arrangerat tre s. k. planeringskonferenser varvid elt tiotal statliga myndigheter samit olika primärkommunala organ medverkat.

Kommittén beräknas slutför-a sitt arbete under år 1976.

14. Energiprogramkommittén (11973:06)

Tillkallade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 november och den 28 december 1973 för all utarbeta förslag till forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 januari och den 23 november 1974):

Ordförande: Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Ledamöter: Burenstam Linder, H. M. Staffan, docent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 januari 1974) NUsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)

SjöneU, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Tham, Carl C. W., partisekreterare (fr.o.m. den 1 januairi 1974) Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974) Ysander, Bengt Christer A., docent (fr.o.m. den 25 mars 1975)

Experter: Adamson, Bo L., professor (t.o.m. den 31 mars 1975) Broms, Bo K. F., direktör (t.o.m. den 31 mars 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1974) Eidem, Ingmair, tekn. dr (t.o.m. den 31 mars 1975)

 

493                              Kommittéer; Industridepartementet   1:15

Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 januari

1974)

Hidemark, Bengt Å. H., professor (t.o.m. den 31 mars 1975)

Karsberg, Åke L., teknisk direktör (t.o.m. den 31 mars 1975)

Lind, L. Carl-Erik, tekn. lic. (fr.o.m. den 9 januari 1974)

Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Margen, Peter H. E., överingenjör (fr.o.m. den 9 januari 1974)

Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 9 januari 1974)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 11 mars 1974)

Rundblad, Bengt G., docent (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Schutt, Torgny S. R., docent (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Starfelt, Nils G., professor (fr.o.m. den 9 januari 1974)

StrandeU, Per-Olof, professor (t.o.m. den 31 mars 1975)

Söderström, Lars I. V., t.f. professor (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Wilhelmsson, K. Hans B., professor (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Sekreterare: Boysen, Arne, civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Hedén, Kurt B., förste byråingenjör (t.o.m. den 31 mars 1975) Nordlöf, Gunnar A. N., civUingenjör (t.o.m. den 31 mars 1975)

Bitr. sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sidenbladh, Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1974)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberätlelse I 25. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse 123.

Kommittén har under tiden november 1974 - juni 1975 hållit 14 sammanträden.

Kommittén har den 15 januari 1975 avgetl rapporten (Ds I 1975:1) Energiforskning Behov av prototyper och demonslralionsanläggningar. Kommittén har vidare den 4 juni 1975 avgett betänkandet (Ds I 1975:3) Energiforskning Förslag till Plan för Allmänna energisyslemstudier m. m.

Uppdraget är därmed slutfört.

15. Forskningsavgiftskommittén (11974:01)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 mars 1974 för utredning rörande finansiering av slöd till induslriell forskning och utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1974):

Ordförande: Resare, Bengt C. M.,f.d. överdirektör (fr.o.m. den I7april 1974)

 

1:15   Skr 1975/76; 103                                                       494

Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Jordan, Kerstin R., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1974) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) PetzäU, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 17 aprU 1974) Träff, Sven-Olof A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 aprU 1974)

Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 aprU 1974) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Hjorth, Lars E. A., kansliråd (t.o.m. den 13 april 1975) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Olhans, P. Björn, civilekonom (fr.o.m. den 14aprU 1975) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, t.f. direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1974) SneUman, Bo K., byrådirektör (fr.o.m. den I juli 1974)

Lokal: LiUa Nygatan 4, 1 tt., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000 (ordföranden även 20 34 28)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 124.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och industriföretag. Kommitténs ordförande och sekreterare har företagit kortare studieresor lill Norge, Nederländerna och Frankrike.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

16. Mineralpolitiska utredningen (11974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 29 mars 1974 för alt utreda den långsiktiga hushållrungen med nuneralresurser (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1974):

Ordförande: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974)

Sakkunniga: Ekeväm, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 aprU 1974)

Lorenlzon, B. Gustav L., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

 

495                              Kommittéer; Industridepartementet   1:16

Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Ribranl, Gunnar C. H., kansUråd (fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Experter: Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Asplund, E. Olof I., direktör (avliden i september 1975) Bergdahl, Tommy K., överingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Björling, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den 1 april 1975) Blomkvist, N. Magnus, överingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juru 1974) Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Fernheden, Gölhe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Hall, Bo A., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hubner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kautsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Ljunggren, Sven E., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusii 1974) Norén, NUs-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Parasnis, Dallratray S., professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Shaikh, Naz Ahmed, l:e slalsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand. (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Wredenfors, H. E. Waller, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Öslensson, Olle, kansUsekrelerare (fr.o.m. den 1 maj 1974)

Sekreterare: Sundström,   S.   Åke   A.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   I september 1974)

Bitr. sekreterare: Anell, Kerstin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Hallgren, Ulf, l:e slalsgeolog (t.o.m. den 31 december 1975) HoUander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 17 september 1974)

Lokal:   Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,    103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse 125.

 

1:16   Skr 1975/76:103                                            4%

Utredrungen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden. Därutöver har hållits 29 sammanträden i olika arbetsgrupper.

Utredrungens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

17. Varvskreditutredningen (11974:03)

TilUcallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för all utreda varvsfinansieringsfrågor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1974 och den 13 september 1975):

Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Sakkunniga: Andrén, Sven G., direktör (fr.o.m. den 7 augusti 1975) Enerolh, Bengt M., direktör (t.o.m. den 30 aprU 1975) Hallenborg, NUs-HugoL., verkställande direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Joge, Sven F., f.d. vice riksbankschef (fr.o.m. den 1 juni 1974) Nyberg, Jan-Erik F., utredningssekreterare (fr.o.m. den I juni 1974) Olsson, Jan E. A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juru 1974) Wallén, Axel O. A., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 augusti 1975) Ödner, E. P. Sture, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Experter: Andrén, Lars K.-G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Löfgren, Torsten Hj., t.f. departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Mabner, Einar A. E., bankdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Ringblom, Erland N., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 augusti 1975)

Svedberg, Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1974) Söderström, N. Torsten, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Österberg, Gunnar R., t.f. kansUråd (t.o.m. den 3 augusti 1975)

Sekreterare: HeUström, Lars T., direktör (fr.o.m. den 13 maj 1974)

Bitr. sekreterare: Kårfalk, Björn, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1975)

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse I 26.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den 7 augusti 1975):

Med stöd av Kung. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 tillkallade jag  den  30  maj   1970  sex   sakkunniga  för atl  utreda varvsfinansie-

 

497                              Kommittéer; Industridepartementet   I; 17

ringsfrågor m.m. De sakkunniga har antagit namnet varvskreditutted-ningen.

I utredningens uppdrag låg bl. a. atl förutsättningslöst söka finna en lösning för refinansiering av varvsförelagens kundkrediter. En utgångspunkt för utredningsuppdraget var all statens finansiella åtaganden gentemot varven väntades öka påtagligt de närmaste åren inom ramen för del existerande statliga fartygskreditgarantisystemet.

Under del år som gått sedan varvskreditutredningen tillkallades har rederi- och varvsnäringarna internationellt sell hamnat i en krisartad situation, som är djupgående. Den huvudsakliga orsaken härtill är omstäUningarna på energiområdet. Även de svenska rederi- och varvsnäringarna har drabbats av påfrestningar. Krisen vid Eriksberg Mekaniska Verkstads AB är delvis etl uttryck för detla.

Utvecklingen under senare lid inom varvsnäringen ger erUigl min meing ökad anledning atl ifrågasätta om den nuvarande ulformningen av del statliga finansiella slödel till varvsindustrin är ändamålsenlig. Det statliga fartygskreditgarantisystemet innebär atl varje enskilt varv, med hjälp av på schablonmässiga grunder tilldelade årliga statliga garanlibdopp, lånar upp kapital inom och utom landet enligt villkor varvet finner ändamålsenliga saml lånar ul delta kapital till kunderna. Denna finansiering av redarnas farlygsinköp är ofla tämligen långfristig och förenad med för redaren förmånliga räntevillkor. Säkerheterna beslår i regel av farlygsinteckningar. Dessa säkerheter ligger i sin lur helt eller delvis som säkerhet för de statsgaranlerade lån som resp. varv lar upp. Den risk för staten och resp. varv som är förenad med varvens kundfinansiering är således avhängig av redarens kreditvärdighet och betalningsförmåga. Om varvet inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser får staten överta ansvaret gentemot kreditinstituteten för varvets statsgaranlerade upplåning.

Varje varv bedriver sålunda en omfattande bankverksamhet vid sidan av den egentliga varvsproduktionen. Denna bankverksamhet möjliggörs lill slörre delen av de statliga f artygskredilgarantierna. Det kan noteras alt de av staten utställda fartygskredilgarantierna nu uppgår lill ca 5 200 milj. kr. och därmed med betydande marginal överskrider de åtaganden som t. ex. exportkreditnämnden i dag har. Systemet med fartygskreditgarantier innebär atl varven engagerar sig i en finansieringsverksamhet, vars risker för staten uppenbarar sig försl i efterhand.

Mot bakgrund av erfarenheterna från bl. a. Eriksbergskrisen anser jag del vara angeläget all staten får en bättre kontroll över och styrning av den finansieringsverksamhet som i dag bedrivs med hjälp av statliga fartygskredilgarantier. En onrrläggning av det statliga finansiella stödet lill varvsindustrin bör syfta till att minska de risker som är förenade med dels varvens upplåning, dels varvens kundkrediler. En bättre överblick i fråga om del statliga risklagandel och bättre möjligheter atl begränsa valutarisker bör eftersträvas.

Vid sin prövning av olika alternativ lill dagens f arlygskreditgaranlisyslem bör uiredningen försöka finna en lösning som inte innebär inrättandet av elt nytt kreditinstitut. Det finns enligl min mening starka skäl som talar mol atl inrätta etl särskilt kreditinstitut för varvsindustrin. Vid utredningens överväganden om det nuvarande garantisystemel bör ersättas av någon annan ordning bör även prövas etl alternativ som innebär alt en nämnd med företrädare för berörda departement och kreditmarknadsmyndigheler prövar redarnas kreditvärdighet i den ulslräckning åtaganden från dessa utgör säkerhet för varvens refinansiering med statlig hjälp.

32   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

1:17   Skr 1975/76:103                                                         498

Varvskreditutredningen bör inle särskilt pröva frågan om valulakurs-riskförsäkringar. Denna fråga är numera föremål för prövning i annat sammanhang.

I direktiven lill varvskreditutredningen angavs atl uiredningen skulle redovisa sina förslag under första halvåret 1975. Med här föreslagna tilläggsdirektiv kommer oundvikligen utredningsarbetet att förlängas. Utredningen bör därför få förlängd lid och redovisa sina överväganden och förslag före utgången av år 1975.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i december 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:101) Fartygsf inansiering.

Uppdraget är därmed slutfört.

18. Energisparkommittén (11974:05)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för alt samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975):

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Vice ordförande: Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1975) Hagström, Tony G., statssekreterare (t.o.m. den 31 augusii 1975)

Sakkunniga: Breitholz, Claes J. E. C:son, direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974)

Engersiam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Gustafson, Nils-Eric,  småbrukare, led.  av rikdagen (fr.o.m.  den  1 november 1974)

Hebnerson, Bo I., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Holm, Thorsten H., kanslichef (t.o.m. den 28 oktober 1975) Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

Lewenhaupt, Krister G., direktörsassislenl (fr.o.m. den 1 november 1974)

Nilsson, KjeU O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

 

499                              Kommittéer: Industridepartementet   1:18

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november 1974)

Skantz, Anna-Greta, ombudsman,  led. av riksdagen (fr.o.m. den I

november 1974)

Turesson, Bo, överlantmälare, led. av riksdagen (fr.o.m, den 1 november

1974)

Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter: Äg, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Björck, Berndt H., informationschef (fr.o.m. den 1 november 1974) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)

Gradin, Rolf U., civilingenjör (t.o.m. den 31 augusti 1975) Hammarkvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974) Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) aif Klintberg, Rolf, direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Lundmark, Nils A. J., byråchef (t.o.m. den 3 september 1975) Löfgren,  Torslen  Hj.,  t.f.  departementssekreterare (fr.o.m.  den   I november 1975)

Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1974) Persson, Kurt Inge, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1974)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den 1 december 1974) Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Strand, Karl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1974) Slålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974) Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 september 1975)

Huvudsekreterare: Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

Löfgren,  Torslen  Hj.,  t.f.  departementssekreterare (t.o.m.  den 31 oktober 1975)

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1974)

Bitr. sekreterare: Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Lokal:   Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1975 års komnUltéberältelse 128.

Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid

 

1:18   Skr 1975/76:103                                                         500

regeringssammanträde den 18 juni 1975):

Den 25 oktober 1974 tiUkallade t. f. chefen för industridepartementet, statsrådet Löfberg, med slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande sakkunniga all svara för planeringen och biträda vid genomförandel av en energisparkampanj vintem 1974/75. De sakkunniga, som antog namnet energisparkommittén, har i maj 1975 överlärrmat en rapport med redogörelse för sparkampanjen.

Vid min anmälan tiU prop. 1975:30 om energihushåUning m. m. (bil. 1 s. 334-335) framhöll jag bl. a. nödvändigheten av alt inrikta den svenska energiförsörjningen på en mer planmässig hushållning med energiresurserna. Genom bl. a. en särskild sparundersökning hade en relativt optimistisk syn kommit fram beträffande möjligheterna alt spara energi ulan alt behöva eftersätta centrala samhällspolitiska mål. Jag förordade därför alt möjligheterna atl sänka energikonsumtionens ökningslakt borde prövas och atl som ell av energipolitikens mål ställa upp alt begränsa ökningen av energikonsumtionen i Sveige lill 2 % per år i genomsnitt t. o. m. år 1985. En ytterligare nedpressning av liUväxten borde eftersträvas under de följande åren, så att landets totala energikonsumtion om möjUgl skulle kunna stabiliseras på en konstant nivå omkring år 1990.

Jag framhöll vidare (s. 352-355) atl en väsentlig förutsättning för alt nå dessa mål är all en allmän, långsiktig strävan lill rationell energianvändning och energi sparande kommer till stånd hos alla grupper av energikonsumenier. Delta kräver i sin lur ökade insatser beträffande bl. a. information och rådgivning till konsumenterna. I första hand bör information och rådgivning till energianvändare åUgga de organ, som på resp. område har reguljära kontakter med energianvändarna.

Därutöver skulle emellertid komma att föreligga behov av en samordnad informationsverksamhet, innefattande bl. a. samordning av och stöd lill myndigheternas informationsinsatser, planering och genomförande av sparkampanjer, uppföljning av och information om energisparandets utveckling samt initiativ med anledning därav.

Med hänvisning tiU den verksamhet som redan bedrevs i energisparkommittén framhöll jag alt kommittén var etl lämpligt organ för den samordnade och mer övergripande informationen, och anmälde alt jag avsåg atl föreslå en utvidgning och förlängning av kommitténs uppdrag.

Sedan riksdagen godkänt regeringens proposition i bl. a. denna del (NU 1975:30, rskr 1975:202) får jag anmäla fråga om tilläggsdirektiv till energisparkomnUttén.

Rikllinjer för kommitténs fortsatta verksamhet har, som redan har framgått, redovisais i nänrnda proposition. Jag vill i detta sammanhang även erinra om vad näringsutskotlel har anförl i sill utlåtande (NU 1975:3 s. 37). Jag vill därutöver framhålla följande.

Kommittén bör med ulgångspunkt i erfarenheterna av den sparkampanj som bedrevs vintern 1974/75 samordna och stödja myndigheternas informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna informationsåtgärder under i försia hand vintern 1975/76. Del är angelägel alt kommittén därvid samråder med berörda myndigheter och branschorganisationer som planerar för liknande verksamheter för atl konmia fram lill lämpligaste arbetsfördelning, behov av gemensamma aktioner m. m. Komnuttén bör på förfrågan vara myndigheterna behjälplig i fråga om uppläggning av sparinformalion, val av informationsmedium m. m.

 

501                             Kommittéer: Industridepartementet   1:19

Som jag redan har framhållit bör det åligga kommittén att i sparstimulerande syfle sprida information liU allmänheten om bl. a. energikonsumtionens utveckling. För all ge avsedd effekt bör sådan information vara relativt aktuell i liden, vilket i sin tur förutsätter lillgång på aktuella statistiska uppgifier. För vissa delar av energiområdet är emellertid sådana uppgifier f. n. svåra atl få.

Statistiska centralbyrån har tidigare denna dag fåtl i uppdrag alt föreslå åtgärder för förbättring av energistatisliken. Centralbyrån skall därvid samråda med bl. a. energisparkommittén. Det blir en viktig uppgifl för kommittén att vid sin utvärdering av hittillsvarande verksamhet även definiera de behov som kan föreligga av utvidgad statistik och snabbare rapportering.

Regeringen har den 16 oktober 1975 uppdragit ål kommittén alt dels bedöma och redovisa den aktuella utvecklingen i fråga om energikonsumtionen och utvecklingen för kalenderåret 1976, dels undersöka förutsättningarna för införande av en mera regelbunden inspektion av eldningsanläggningar, dels undersöka förutsällningarna för atl på vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Därutöver har åtta sammanträden hållits med arbetsgrupperna för hushållssektorn, näringslivsseklorn och offentliga sektorn. Arbetsgrupperna har vidare hafl löpande kontakter och överläggningar med myndigheter, orgarusationer och experter.

Kommittén har vidare svarat för utåtriktad informationsverksamhet genom annonsering, ulomhusreklam, radio och TV-spots samt via utställningar. Vidare har foldrar och broschyrer för hushåll och näringsliv tagits fram.

Kommittén har i maj 1975 avgetl en rapport Energisparkommitténs kampanj vintern 1974/75.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

19. STU-kommittén (11974:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för alt utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Sakkunniga: Ahnryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 18 november 1974)

 

1:19   Skr 1975/76; 103                                          502

Andersson, Sven G., frisör-mästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

november 1974)

Göransson, J. OUe, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

november 1974)

Ljung, Lau-s U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1974)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Pettersson, N. Lennart, fU. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

november 1974)

PetzäU, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

november 1974)

SjöneU, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november

1974)

Ström, Turid, avdelningschef, ersättare för led. av riksdagen (fr.o.m. den

18 november 1974)

Experter: Båveryd, S. J. Lennart, civUingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Haeffner, Erik A., tekn. lic. (fr.o.m. den 18 november 1974) Jarness,DagB.J., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Rasmuson, Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 18 november 1974) Richert, C. Gustaf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 31 augusii 1975)

Palmer, S. A. Anders, departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1975)

Sidenbladh,   Thomas   P.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 september 1975)

Tomner, J. Sigvard, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Wedell, N. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 november 1974) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Sekreterare: Brenner, Rune E., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Håkansson, B. Staffan H., byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Lokal: Munkbron 17, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 129.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheler, organisationer och andra som berörs av komnrutléns arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med arbetsgmpper för styrelsens för teknisk

 

503                              Konunittéer; Industridepartementet   1:20

utveckling seklorpoliliska, induslripolitiska och forskningspolitiska roll. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

20. Företagsdemokratirådet (11975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för alt följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Johansson, Rune B., statsråd

Sakkunniga: Lind, F. Olof, direktör Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK

Expert: Andersson, Alf Å. H., fil. kand.

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, socionom

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1975):

Delegationen (Fi 1969:64) för försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de statliga aktiebolagen (företagsdemokrati-delegationen) tillsattes i november 1%8. Delegationens uppgift har i försia hand varit atl i samarbete med företagsledningen, de anställda och deras fackliga organisationer ta initiativet tiU och medverka vid genomförande av sådana försök och utvecklingsprojekt som förväntas ge vägledning för en fördjupad företagsdemokrati inom hela del svenska näringslivet. Delegationen har bl. a. medverkat i fem försöksprojekt och publicerat etl antal rapporter, däribland en lägesrapport med vissa principiella ställningstaganden i förelagsdemokralifrågan.

Statsföretag AB bildades den 1 januari 1970. I den proposition (prop. 1969:121) som låg lill grund för bildandel framhölls bl. a. att vid sidan av de ekonomiska målsättningarna bolagets mål skulle gälla även större arbetstillfredsställelse för de anställda. Del betonades vidare att detta var en fråga som nära hänger samman med spörsmålet om de anställdas medinflytande. I avsikl alt stimulera och vägleda denna utveckling utgav Statsföretag hösten 1971 ett ramprogram med riktiinjer för den företags-demokratiska utvecklingen i statsföretagsgruppens företag.

Vid sin kongress hösten 1971 antog Landsorganisationen i Sverige (LO) en rapport Demokrati i företagen. En kommitté inom Tjänstemännens centralorganisation (TCO) hade dessförinnan i ett antal rapporter framlagt

 

1:20   Skr 1975/76:103                                            504

synpunkter och förslag rörande företagsdemokratifrågan. De stora arbetsmarknadsorganisationernas handlingsprogram bildade därmed nytt underlag för handlandet i fråga om företagsdemokratins utveckling.

År 1970 bildades Statsföretagens förhandlingsorganisation (SFO) av elt antal statliga bolag. Bland SFO:s uppgifier ingår all arbeta för sådana förehållanden i medlemsföretagen att arbetstillfredsställelse och goda arbetsresultat erhålls. SFO:s styrelse bar uttalat all insalser för all påskynda den företagsdemokrati ska utvecklingsprocessen har hög ange­lägenhetsgrad i organisationens verksamhet.

År 1973 bildades Utvecklingsrådet för statsägda bolag (URDEM) av SFO och de berörda fackliga organisationerna såsom etl parlssammansalt organ med uppgifl all verka för bl. a. en påskyndad utveckling inom del företagsdemokratiska området inom den statliga företagssektorn.

Mot bakgrund bl. a. av vad som sålunda hade förekommit föreslog företagsdemokratidelegationen i skrivelse lill chefen för industri­departementet den 18 december 1973 att överläggningar skulle las upp med berörda arbetsmarknadsorganisationer för all under deras gemensamma ledning skapa en permanent organisation för de arbetsuppgifter som delegationen svarat för.

Överläggningar i enlighet med förslaget har senare förts mellan å ena sidan SFO och å den andra LO och Privalljänstemannakarlellen (PTK) inom TCO.

Den 22 januari 1975 slöts mellan dem ett avtal angående åtgärder som syftar lill ökal inflytande för de anställda inom SFO-området. Parterna åtar sig enUgt avtalet att fullfölja redan tidigare bedrivna försöksprojekt saml medverka lill nya försök bl. a. inom något tjänslemannadomineral förelag. Vidare innefattar avtalet regler för hur projekten skall handläggas, de anställdas rätt atl arUila specialister, ekonomisk information och utbildning saml uppföljning och redovisning. Genom avtalet synes syftet att få en mer permanent och partsnära praktisk verksamhet ha uppnåtts på det statliga bolagsområdel.

I och med alt partsorganisationerna nu har tagit ansvaret för den fortsatta praktiska verksamheten saknas anledning all bibehålla före-tagsdemokratidelegationen i dess nuvarande form.

Vid sidan av den fortsatta praktiska verksamheten som partsorganisa­lionerna nu har tagit ansvar för har del uttryckts intresse för etl organ med uppgift att utifrån mera allmänna utgångspunkter följa den företagsdemokraliska utvecklingen inom den statliga företagssektorn.

Jag förordar således atl sakkunniga tUlkallas med uppgifl att under mill ordförandeskap följa den företagsdemokratiska utvecklingen inom den statliga förelagssektorn. Som ell led i arbetet bör de sakkunniga följa även motsvarande privat och kooperativ verksamhet liksom den internationella utvecklingen. I uppdraget bör ingå att sprida information till de statliga företagen om nationella och internationeUa erfarenheler saml alt överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till alt föra de företagsdemokratiska frågorna framåt inom de statliga företagen.

Rådet har under tiden mars - oktober 1975 hållit ett sammanträde.

Rådet har till sitt sekretariat överlämnat ell antal utredningsuppslag samt uppdragit ål sekreteraren att hålla kontinuerlig kontakt med berörda organisationer.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

505                             Kommittéer; Industridepartementet   1:21

21. Delegationen (11975:02) för energiforskning

TiUkallade erUigl regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hagström, Tony G., statssekreterare

Ledamöter:

Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen

Helmerson, Bo I. H., direktör

Nyström, Lennart, sekreterare

Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen

Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen

Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Wångby, Erik, ombudsman Verkställande ledamot:

Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör

Experter: Appelgren, L. Göran S., kanslidireklör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bernard, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 december 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Danielsson, Nils Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusii 1975) Faugerl, Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den I oktober 1975) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Luthman, Gösta, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Persson, Göran A., avdelrungschef (fr.o.m. den 15 augusii 1975) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusii 1975) Rasmuson, Anders S. H., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Rey, Lars H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 15 augus i 1975) Schutt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december 1975) Tomner, S. Sigvard, generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusii 1975)

Sekreterare: Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1975)

 

1:21    Skr 1975/76:103                                                       506

Lokal: Sveavägen 13-15,111 57 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll vid regeringssammanträde den 12 juni 1975):

I samband med min anmälan av frågor rörande energihushållning m. m. (prop. 1975:30 bil. 1) berörde jag även vissa frågor rörande organisation av forskning och utveckling (FoU) inom energiområdet. Till grund för mina överväganden låg de förslag i ämnet som hade lagts fram i energi-programkommitténs belänkande (SOU 1974:72) Energiforskning och i departementspromemorian (Ds I 1974:10) Organisation av forskning och utveckling inom energiområdet.

I den nämnda proposilionen uttalade jag alt jag anslöt mig lill förslagel atl en delegation för energiforskning inrättas för den övergripande analysen av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (s. 460 f). Delegationens uppgifier borde i huvudsak vara de som hade angivils i nyssnärrmda departementspromemoria. Den borde sålunda bl. a. la fram underlag för planering av energi-FoU i elt mera långsiktigt perspektiv. Dén borde även följa upp, analysera och utvärdera FoU-program. Likaså borde ansvaret för programmet Allmänna energisystemstudier m. m. under huvudprogrammet Energiforskning falla på delegationen. Jag anförde även atl delegationen, som avsågs knytas till industridepartementet, borde organiseras som en kommitté och påbörja sin verksamhet den 1 juli 1975.

Riksdagen har sedermera anslutit sig lill vad jag sålunda anförl (NU 1975:30, rskr 1975:202). Delegationen bör nu tiUsättas.

Delegationen bör ta fram underlag för planering av FoU inom energiområdet i ett långsiktigt perspektiv. Till grund härför bör delegationen fortlöpande följa utvecklingen inom FoU-området och värdera den verksamhet som bedrivs inom och utom landet. Underlaget bör redovisas på sådant sättatl del kan tjäna som underlag för statsmakternas beslut om omfattning och inriktning av FoU-verksamheten på energiområdet sedan del nu beslutade treåriga programmet genomförts.

Som jag framhöll i den tidigare nämnda proposilionen bör ansvaret för programmet Allmänna energisyslemstudier m. m. under huvudprogrammet Energiforskning vila på delegationen. Jag avser alt återkomma lill regeringen med förslag lill riktlinjer för verksamheten under programmet AUmänna energisyslemstudier.

Resultaten av den forskning som genomförs under detta program kommer atl utgöra en del av del underlag för den långsikliga FoU-planeringen som delegationen bör la fram. Energiprogramkommitlén har föreslagit all verksamheten inleds med en tvåårig förstudie. Genom tilläggsdirektiv den 8 november 1974 har kommittén fåtl i uppdrag alt utarbeta elt förslag till plan för en sådan förstudie. Förslaget har redovisais den 10 juni 1975.

Delegationen bör genom fortlöpande samråd med de organ på vilka ansvaret har lagts för enskilda program under huvudprogrammet Energi­forskning verka för samordning av den totala FoU-verksamheten inom energiområdet. Därvid bör delegationen även tillse atl möjligheterna lill nordiskt och övrigt internationellt samarbete, däribland inom del internationella energiorganet (lEA), las lill vara av såväl FoU-be ställande som FoU-utförande organ.

Delegationen   har   under   liden   juli   -   oktober    1975   hållit   fyra

 

507                              Kommittéer: Industridepartementet   1:22

sammanträden. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

22. Utredningen (11975:03) om kommunal energiplanering

Tillkallade etUigt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för all utarbeta förslag lill lag om kommunal energiplanering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):

Ordförande: Wickbom, Sten G., generaldirektör

Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gradin, Rolf U., civilingenjör

Guslafsson, Nils-Eric, småbrukare, led. av riksdagen Svensson, J. Erik O., kommunalråd Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experter: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Danielsson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 3 november 1975) Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 3 november 1975) Lind, Carl-Eric, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Olsson, K. Äke, överingenjör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Sekreterare: Andersson, Ulf L., byrådirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Molin, Olof E. O., departementssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1975)

Lokal: Statens lantmäteriverk, 801 12 Gävle, tel. växel 026/10 03 40

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 1975):

Vid min anmälan liU prop. 1975:30 om energihushållning m. m. (bil. 1 s. 341) redogjorde jag bl. a. för vissa förslag rörande lokal värme- och energiförsörjning. I samband härmed meddelade jag efter samråd med chefen för kommundeparlementet alt jag avsåg alt begära regeringens bemyndigande alt tillkalla en särskild utredning för atl utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering m.m. Jag återkommer nu lill denna fråga.

Den lokala försörjningen med ledningsbunden energi ligger huvudsakligen på kommunerna. De har sedan länge hafl hand om all produktion och distribution av stadsgas. Tätorternas eldistribution handhas huvudsakligen av kommunerna. I viss utsträckning producerar kommunerna också elkraft men en väsentlig del av de kommunala elverkens

 

1:22   Skr 1975/76:103                                                        508

kraftbehov tillgodoses av icke-kommunala kraftleverantörer.

Under efterkrigstiden har del kommunala engagemanget i tätorternas energiförsörjning vidgats genom utbyggnaden av fjärrvärmenäl och därtill knutna anläggningar för hetvallenproduktion. Sådana anläggningar för uppvärrrming av byggnader och av varmvallen för hushållsbruk har inom områden med koncentrerad bebyggelse visat sig ha fördelar i flera avseenden framför oljepannor i varje byggnad. Genom alt helvaltnel produceras i större anläggningar är det möjligt att till rimliga kostnader förse dem med filter för rökgasrening och vidta andra luftvårdande åtgärder. Vidare kan i dessa anläggningar den tillförda energin omvandlas med väsentligt högre verkningsgrad än i små oljepannor. Viktigt är också alt drift och underhåll underlättas i centraliserade anläggningar vilket kan minska luftföroreningar och bränsleåtgång. Det kan nämnas alt energiprognosul­redningen (I 1972:03) i sitt betänkande (SOU 1974:64) Energi 1985 2000 räknar med att verkningsgraden för fjärrvärme år 1972 var 85 %, för oljepanna i småhus 58 % och för oljepanna i flerfamiljshus 65 %. Fjärrvärmens fördelar har lett till atl den utvecklats snabbi i Sverige sedan den försia anläggningen logs i bruk 1948. År 1973 var drygt 600 000 lägenheter i 37 olika kommuner anslutna till fjärrvärmenät. Ulbyggnaden fortgår med en ökning av den anslutna värmeeffeklen om ca 17 % per år.

Om hetvaltenproduktionen samlas i tillräckligt stora enheter uppkommer tekniska och ekonomiska förutsättningar för atl kombinera den med elkrafialstring i s. k. kraflvärmeverk. Jag har i prop. 1975:30 (bil. I s. 361-362) räknat med att år 1985 30 TWh» elkraft av totalt 159 TWh behöver produceras i anläggningar baserade på fossila bränslen, främst olja. Av dessa 30 TWh förutsätts kraflvärmeverk svara för 15 TWh, industriella mottrycksanläggningar för 8 TWh och kondenskraflverk för 7 TWh. F. n. finns utbyggda eller beslutade kraflvärmeverk med en kapacitet av 8,5 TWh el/år. Därutöver behöver således den årliga kapaciteten ökas med 6,5 TWh till år 1985. Detta mål för ulbyggnaden måste betecknas som mycket ambitiöst. Del är emellertid ytterst angelägel all del kan nås, eflersom del alternativ som närmast kommer i fråga är kondenskrafl. Sådan produceras med betydligt sämre verkningsgrad än krafl från kraflvärmeverk.

Frågor om planeringen och samordningen av energiförsörjningen har under senare tid behandlals av flera utredningar. Jag vill härom nämna följande.

Värmeförsörjningen i tätbebyggda områden bar behandlats bl. a. av energikommittén i betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning — Energipolitik och organisation. Med hänsyn till alt värmeförsörjningen utgör en så avsevärd del av den svenska energibalansen är del enligl kommitténs mening angeläget all se till atl den sker på rationellast möjliga säll. Del är inle bara de olika värmekonsumenternas ekonomi som berörs härav. De konsekvenser som värmeförsörjningen för med sig på beredskaps- och miljövårdsområdena är också en betydelsefull faktor i sammanhanget.

Den samordnade planering på företags- och myndighetsnivå som krävs för en på sikt rationell utbyggnad av värmeförsörjningen saknas enligt kommittén i väsentlig utsträckning f. n. Del kan t. ex. finnas risk för att en från teknisk-ekonomisk synpunkl önskvärd centralisering av värmeproduktion inle kan komma till stånd på grund av att ett antal enskilda fastighetsägare och andra genom individuella beslut har bundit sig för andra

' 1 TWh (teravattimme) = 1 miljard kWh (kilowattimme)

 

509                              Kommittéer; Industridepartementet   1:22

lösningar varigenom värmeunderlaget har blivit för svagt. Kommittén pekar på alt distribution av fjärrvärme f. n. synes ske på grundval av mycket olika avtals- och regelsystem i olika kommuner och även för skilda slag av bebyggelse inom samma kommun.

Kommittén framhåller all kommunerna har en nyckelroll när del gäller värmeförsörjning för tälortsbebyggelse. Även om de var för sig skulle ha en ändamålsenlig planering på del här berörda området är del enligt kommittén väsentligt atl underlag skapas för en central energipolilisk bedömning av den fortsalla ulbyggnaden av värmeförsörjningen. Kommittén hänvisar bl. a. till möjligheterna att utnyttja kylvatten från stora krafl-produktionsanläggningar. Med hänsyn till fördelarna från exempelvis miljö- och beredskapssynpunkt bör sådana möjligheter las lill vara så långl del är lekniskt och ekonomiskt försvarbart.

Mot denna bakgrund föreslår energikommittén atl kommunerna skall åläggas ansvar för alt värmeförsörjningen inom tätbebyggelse sker enligl en av kommunen utarbetad värmeplan. Kommittén anser vidare all koncessionslagstiflningen för energiproduktion och energidislribulion bör kompletteras och utvidgas till alt omfatta alla anläggningar av väsentlig betydelse för energiförsörjningen.

Svenska kommunförbundet har i skrivelse den 10 april 1972 framhåUit all det kommunala engagemanget i uppvärnmingsfrågor — det gäller uppvärmning med såväl fjärrvärme som elvärme — är betydande och all del utvecklas i allt snabbare takt. Enligt förbundet möter kommunernas ambitioner atl verka för en rationell värmeförsörjning emellertid åtskilliga svårigheler beroende bl. a. på atl varken kommunerna eller staten har några speciella rättsliga möjligheter alt bestämma formen för uppvärmningen. Förbundet anser det därför angeläget att kommunerna genom ny lagstiftning får ökade möjligheter atl lösa uppvärmningsfrågorna på elt mera rationellt sätt.

De frågor som har aktualiserats genom kommunförbundels skrivelse har behandlals av värmeanläggningsulredningen (Ju 1973:06). Den tillkallades år 1973 för att utreda vissa frågor som har samband med valet av uppvärnmingsform och som rör förhållandel mellan kommuner och andra värme- och eldistributörer å ena sidan och berörda värmekonsumenler å andra sidan. Arbetet skulle enligt direktiven redovisas i form av förslag till lagstiftning i ämnet. I fråga om behovel av en samordnad planering av värmeförsörjningen anslöt sig direktiven till energikommitténs tidigare nämnda uppfattning.

Uiredningen har i augusti 1974 avlämnat betänkandet (SOU 1974:77) Värmeförsörjning enligt värmeplan med förslag till lagstiftning om allmänna värmesystem.

Enligt förslaget kan värmeförsörjning för bostadshus eller annan bebyggelse ordnas genom allmänt värmesystem. Allmänt värmesystem inrättas genom värmeplan, som syflar lill en optimal fördelning mellan de skilda kollektiva uppvärmningsformerna elvärme, fjärrvärme och gas värme inom det område som omfattas av planen. Den som svarar för allmänt värmesystem inom visst område är huvudman för verksamheien. Huvudmannen skall vara skyldig atl tillhandahålla energi för behövlig uppvärmning åt envar som är ansluten till värmesystemet. Värmeplan upprättas av kommun och antas av kommunfullmäktige. Planeringen blir frivillig och skall endast omfatta värmeförsörjningen i kommunens tätorter.

Utredningens förslag avser endasi den lokala distributionen av energi för uppvärmning. Utredningen understryker emellertid att del finns behov av

 

1:22   Skr 1975/76:103                                                    510

planering av den lokala energiförsörjningen i dess helhet. Del ömsesidiga beroendet mellan värmefrågor och andra energifrågor har enligl utredningen blivit starkare och ökat komplexiteten inom energiområdet. Energiförsörjningen måsle därför bli föremål för en samlad bedömning i samverkan mellan statliga myndigheter, kommuner och skilda organisationer för producenter, distributörer och konsumenter. För detla krävs enligl utredningen en översiktlig energiplanering. Vad gäller den del av en sådan planering som avser lokal verksamhet anser utredningen att behov föreligger av lagstiftning. En i lag reglerad energiplanering på lokal nivå skulle komma atl bilda underlaget för den planering beiräffande värmeförsörjningen som utredningen har föreslagit. Grundläggande energipolitiska frågor bör därmed bli avgjorda genom energiplaneringen. Hit hör exempelvis frågor om produktion eller anskaffning på annat sätt av energi.

Utredningens betänkande har remissbehandlats. I yttrandena understryks allmänt behov av energiplanering som grund för värmeplanerna.

Även energiprognosulredningen hävdar i belänkandet Energi 1985 2000 atl den lokala energiförsörjningen måste ses i ett sammanhang och atl värmeplaner bör ingå i fullständiga energiplaner, dvs. planer som behandlar produktion av alla energislag för alla konsumtionsändamål. En sådan lokal energiplanering får enligl energiprognosulredningen betydelse inle minst som underlag för den långsikliga prognosverksamheten på energiområdet. Uiredningen föreslår därför alt samordningen mellan energiplanering på riksnivå och den lokala energiplaneringen utreds, varvid särskilt bör beaktas hur värmeplanerna kan inordnas i den lokala energiplaneringen.

Svenska kommunförbundet anför i remissyttrande över energiprognosutredningens belänkande atl utredningens syn på den kommunala planeringen sorn ett medel att bättre kunna beakta de samhälleliga aspekterna vid valet av uppvärmningsform helt överensstämmer med förbundets uppfattning. Förbundet stöder också utredningens förslag alt samordningen mellan energiplanering på riksnivå ocb lokal energiplanering utreds och att härvid beaktas hur värmeplanerna i framtiden kan inordnas i den lokala energiplaneringen.

För egen del vill jag anföra följande.

Flera av de möjligheter som står lill buds för att förbättra utnyttjandet av tillförd energi kräver atl energiförsörjningen för ell större område utreds och beslutas i etl sammanhang. FjärrvärmearUäggningar utgör elt exempel härpå. I sådana anläggningar kan bränslet utnyttjas med betydligt bätlre verkningsgrad än i enskilda mindre värmepannor. Fjärrvärmeanläggningar fordrar å andra sidan en stor och koncentrerad avsättning av värmen. Fjärrvärmesystem öppnar vidare möjligheter lill kombinerad produktion av elkraft och hetvatten för uppvärmning. I sådana anläggningar alstras inle bara helvaltnel utan också elkraften med god verkningsgrad. Jag vill understryka atl vår planering för landets framtida elförsörjning förutsätter en avsevärd utbyggnad av kraftvärmeverk.

Samarbete mellan angränsande kommuner kan i flera fall förbättra förutsättningarna för att utnyttja de möjligheter till en rationell energihushållning som fjärrvärmesystem och kraftvärmeverk erbjuder. Sådanl samarbete har också etablerats mellan olika kommuner i Storstockhohnsområdet. Samarbete mellan kommuner och industrier i fråga om utnyttjandet av industriell överskottsenergi kan likaledes medföra betydande fördelar för energihushållningen.  Samarbete av delta slag

 

511                              Konunittéer: Industridepartementet   1:22

diskuteras bl. a. mellan Norrbottens Järnverk ÄB, Luleå kommun och statens valtenfallsverk. Jag vill framhålla all en god planering av lätorlernas energiförsörjning behövs för att projekt av dessa slag skall kunna komma lill slånd i den omfattning som är motiverad från allmänna samhälleliga synpunkler.

Jag vill vidare som ett skäl för lokal energiplanering peka på alt planerna kan utgöra underlag för den prognos- och utredningsverksamhet inom energiområdet som bedrivs för hela landet. Genom alt övrigt prognosmaterial kompletteras med uppgifier från den lokala energi­planeringen kan kommande anspråk på försörjningen med energi i olika former, investeringsbehov m. m. bedömas säkrare. Genom att prognosernas tillförlitlighet förbättras, ökar möjligheterna atl styra utvecklingen i önskvärd riktning.

Enligl min mening talar starka skäl för alt en lokal energiplanering omfatlande i princip produktion och distribution av alla energislag för alla konsumtionsändamål bör genomföras. En sådan planering bör kunna bli etl betydelsefullt medel för alt förbättra hushållningen med energiresurserna.

Kommunerna är som jag tidigare har nämnl redan starkt engagerade i den lokala energiförsörjningen. Utformningen av den lokala energiförsörj­ningen har vidare påtaglig beröring med annan samhällsplanering, med bostadsförsörjningen, med vatten- och avloppsfrågorna och med andra uppgifier som redan hör lill kommunernas ansvarsområde. Bl. a. dessa faktorer talar för atl energiplaneringen bör vara en kommunal angelägenhet. Åtskilliga kommuner bedriver också en ambitiös sådan planering.

För atl närmare utreda omfattning, inriktning och genomförande av energiplanerna saml för atl föreslå behövlig lagstiftning i ämnet bör särskilda sakkunniga lillkallas.

Vid energiplaneringen måsle kraven på energi för olika användningsområden och valet mellan olika energiformer bedömas i etl sammanhang för all åstadkomma en god energihushållning. Därvid måste också andra relevanta faktorer som miljöeffekter, försörjningsberedskap och markanspråk beaktas.

I energiplan bör anges bl. a. fördelningen i huvuddrag inom kommunen av olika energiformer och hur energitillförseln skall ordnas vare sig produktion inom kommunen eller leveranser utifrån väljs som lösning. De beräknade behoven av energi i olika former för bl. a. bosläder, industrier, övrigt näringsliv och offentlig verksamhet bör framgå av planen. De sakkunniga bör lägga fram förslag om minimikrav för planernas innehåll i fråga om redovisningen av exempelvis utfornmingen av distributionsnät och produktionsanläggningar saml energiförbrukning, ulbyggnadslidpunkter, kosinader och miljöeffekter. De bör däremot inle sakbehandla frågor om hur planerade utbyggnader skall finansieras eller vem som skall äga och driva dem. I etl itUedande skede bör minimikraven på planerna inle ställas högre än som kan anses lämpligt med hänsyn till att verksamheten är ny.

De sakkunniga bör överväga möjligheterna atl låta minimikraven för planerna skifta efler exempelvis kommunernas invånarantal och bebyggelsetäthet och vilka kriterier som bör vara vägledande för en sådan differentiering. Vidare bör på samma sätt övervägas önskvärda differentieringar beiräffande planernas innehåll mellan olika delar av en kommun. Sådana anpassningar lill skilda förutsättningar får dock inle drivas så långl alt den avsedda överblicken över och målen för planläggningen äventyras. Allmänt sell bör gälla atl kraven på planerings-insatser hålls inom ramen för kommunernas resurser.

 

1:22   Skr 1975/76:103                                            512

Vid bedömningen av om ett fjärrvärmesystem bör inrättas eller inte måsle en jämförelse göras med alternativa uppvärmningsmöjligheter, i försia hand elvärme och mindre oljepannor. Likaså måste möjligheterna undersökas att ordna uppvärnmingen genom att utnyttja överskoltsenergi från närbelägna industrier och att samverka med andra kommuner. Där fjärrvärme väljs kan utbyggnad av kraftvärmeverk komma i fråga. Vad gäller sådana anläggningar bör möjligheterna till samordning inom ramen för landets totala kraftproduktionssystem beaktas. De sakkunniga bör bedöma vilka fordringar som bör ställas på planeringen i dessa avseenden. Detsamma gäller fordringarna på planeringen av den lokala eldistributionen och av tillförseln av högspänd ström. Vidare bör beaktas hur konsumenternas synpunkler skall kunna tillvaratas i planeringen.

Det är väsentligt att planeringen på energiområdet utformas så atl gällande riktiinjer för den kommunala planeringen i övrigt kan beaktas. De sakkunniga bör överväga behovet av regler för atl tillgodose sådana krav på energiplaneringen. De bör också överväga i vUken takt energiplaneringen bör genomföras och vilket behov som finns av regler om löpande översyn av planerna.

Värmeplan enligt värmeanläggningsutredningens förslag innefattar enbart energidistribution för uppvärmning. Utredningen har emellertid hävdat alt lokal energiplanering, om den kommer till stånd, bör bilda underlag för den av utredningen föreslagna värmeplaneringen. De sakkunniga bör eftersträva en lösning som gör del möjligt atl inordna ett system för värmeplanering av det slag värmearUäggningsutedningen hair föreslagit i den kommunala energiplaneringen i dess helhet.

De grundläggande reglerna för energiplaneringen bör anges i lag. De närmare riktlinjer för planeringen som behövs därutöver bör utfärdas i en form som gör del möjligt alt löpande anpassa dem till vunna erfarenheter av verksamheten och till ändrade omständigheter som exempelvis nya tekniska metoder.

Riktlinjerna bör vara utformade så all betydande hänsyn kan las till skiftande lokala förhåUanden vid upprättandet av energiplanerna. Det bör vidare utformas så atl de främjar anpassningen av den lokala energiplaneringen tiU den övergripande energipolitiken. Del bör lämpligen ankomma på statens industriverk all utfärda sådana riktlinjer. De sakkunniga bör efler samråd med industriverket utarbeta konkreta förslag till lämpliga rikllinjer. Därvid bör i erforderlig utsträckning även beaktas verkets behov av uppgifter om de lokala energiplanerna som underlag för arbetet medden centrala prognos- och utredningsverksamheten.

Energiplan bör i regel underkastas någon form av prövning av statlig myndighet. En huvuduppgift därvid bör vara all bedöma om energiplanen i fråga är förerUig med riktlinjerna för den övergripande energipolitiken samt att möjligheterna alt samverka med andra kommuner och atl utnyttja induslriell överskoltsenergi beaktats. De sakkunniga bör närmare överväga i vilken utsträckning och i vilka former en sådan prövning bör ske.

Vid prövningen av energiplanerna skall bl. a. miljöaspekter saml sambandet med den fysiska planeringen och kraven på försörjnings­beredskap kunna beaktas. De sakkunniga bör emeUertid utforma pröv­ningen av energiplanerna så att inle prövning i annan ordning föregrips.

För uppförande av vatlenkraftslation och kärnkraftreaklor krävs sedan lång tid tillbaka tillstånd enligt särskilda lagar. Även för att dra fram och begagna elektrisk starkslrömsledning behövs koncession av statiig myndighet. Det bör inte ingå i de sakkunnigas uppdrag att pröva den

 

513                              Kommittéer; Industridepartementet   1:23

reglering som sålunda gäller. De sakkunniga bör däremot överväga om — vid sidan av energiplaneringen — krav på koncession bör införas för anläggande och drifl av fjärrvärmenät i likhet med vad som gäller för eldistributionen. Även energikommitténs förslag om införande av koncessionsplikl för alla anläggningar av väsentlig betydelse för energiförsörjningen bör prövas av de sakkunniga.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Uiredningen har under tiden augusti - oktober 1975 hållit två sammanträden samt hafl överläggningar med företrädare för olika myndigheler och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

23. SINFDOK-utredningen (11975:04)

Tillkallad enligl regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning rörande organisation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):

Sakkunnig: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av riksdagen

Experter: Håkansson, Hans E. V., verkställande ledamot

Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1975) Marlin-Löf, C. Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Sekreterare: Bagge, Peter, konsuU (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Munkbron 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av t.f. chefen för industridepartementet statsrådet Norling lill protokoll vid regeringssammanträde den 26 juni 1975):

Statens råd för vetenskaplig information och dokumentation (SINFDOK) inrättades den 1 juli 1968 som ett självständigt organ administrativt knutet tiU styrelsen för teknisk utveckling (STU), som samtidigt inrättades (prop. 1968:68, SU 1968:131, rskr 1968:304). SINFDOK är ell centralt organ för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation och har tiU uppgifl bl. a. alt samordna resurserna inom området för vetenskaplig och teknisk information och dokumentation, ta initiativ och främja forsknings- och utvecklingsarbete, svara för den långsiktiga planeringen saml fungera som nationellt och internationellt

33   Riksdagen 197S/76. saml. Nr 103

 

1:23   Skr 1975/76; 103                                           514

kontaktcentrum. De operativa funktionerna, dvs. driften av informations-och dokumentationssystem, handhas av vederbörande fackorgan.

SINFDOK har sedan starten bedrivit en verksamhet med betydande bredd. Omslutningen, som hela tiden ökal, uppgick budgetåret 1974/75 till ca 5,7 milj. kr. Verksamheien finansieras över anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling. Programmässigt ingår SINFDOK:s verksamhet i STU:s delprogram Inforamtions- och dokumentationsverksamhet tillsammans med STU:s egen moisvarande verksamhet. SINFDOK:s personaladministration och medelsförvaltning sköts av STU.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 lade SINFDOK fram en femårsplan för sin verksamhet. Som övergripande mål för verksamheien angavs därvid att SINFDOK skulle bidraga lill elt effektivt utnyttjande av den samlade kunskapen inom vetenskap och teknik. SINFDOK har hittills främst satsat på utveckling av effektivare system för lagring och sökning av datorbaserad information. Tyngpunkten för det utvecklingsarbete som stöds av SINFDOK väntas nu komma atl förskjutas till syslem med decentraliserade dalorternunaler och kommunikation via telefonnätet mellan dessa och de centrala datorer i vilka informationen har lagrats.

En betydande andel av SINFDOK: s utgifter avser operativ verksamhet vid inforamlionscenlraler, främst vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och karolinska institutets biomedicinska dokumentationscental. Denna verksamhet finansieras till en del med användaravgifter. SINFDOK har i de två senasie årens anslagsframställningar framhållil all utgiflerna för informationscentralerna innebär en minskad handlingsfrihet för SINFDOK och en snedbelastning i budgeten lill förfång för det mera renodlade utvecklingsstödet.

Institutionella förändringar har ägt rum eller planeras inom områden av väsentlig betydelse för SINFDOK:s verksamhet. Statens industriverk har inrättats som sammanhållande organ för mol industrin inriktade statliga slöd- och serviceålgärder. Den översyn av STU, forskningsråden och de vetenskapliga bibliotekens organisation m. m. som har genomförts eller genomförs av skilda utredningar kan komma alt påverka SINFDOK:s verksamhet. Detta påkallar en översyn av förutsättningarna för SINFDOK:s insatser och roll utöver den anpassning SINFDOK självt har gjort och kan komma alt göra.

Den verksamhetsform som valdes för SINFDOK vid starten år 1968 hade provisorisk karaktär och det förutsattes alt en utvärdering skulle ske efler någon tid. Del bör nu efler sju års verksamhet vara möjligt atl göra en samlad bedömning av uppnådda resultat. Inriktning, ambitionsgrad och omfattning hos den nu planerade verksamheten ökar behovel av en sådan prövning.

Jag vill vidare peka på den tekniska utveckling som har ägt rum inom dataområdet. Tekniken att hanlera datorbaserad information har utvecklats mycket snabbt under SINFDOK:s verksamhetstid. Vissa av de organ som har behov av att utnyttja sådan teknik för sin informations- och dokumentationsverksamhet har i dag bättre möjligheter att själva bedöma olika tekniska lösningar än då SINFDOK inrättades. Detla förhållande kan påverka förutsättningarna och motiven för SINFDOK:s insalser.

Som jag har nämnl redan i prop. 1975:1 (bil. 15 s. 143) anser jag atl frågan om SINFDOK:s uppgifter och verksamhet bör utredas. Jag förordar att en sakkunnig lillkallas med uppgifl att klau-lägga vilka förutsättningar som föreUgger för SINFDOK :s verksamhet och vilka verksamhetsformer som i

 

515                              Konunittéer: Industridepartementet   1:23

dagens läge är ändamålsenliga inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation. 1 anslutning härtill vill jag anföra följande.

För elt industriland som Sverige, som svarar för endast en liten del av världens totala forsknings- och utvecklingsarbete, har utnyttjandet av tillgänglig kunskap särskUd betydelse. En hög ambitionsnivå är därför önskvärd vad gäller utvecklingen av de speciella metoder och system som hänför sig till den vetenskapliga och tekniska inforamtionsbehandlingen.

Del avgörande skälet för att ha ett särskilt organ för teknisk och vetenskaplig information och dokumentation är att organet i fråga utför uppgifter som inte annars skulle bli utförda. Den sakkunnige bör undersöka om STU, forskningsråden, statskontoret, försvarets forskningsanstalt, de vetenskapliga biblioteken och industriverket i utövandet av sina normala funktioner kan täcka delar av SINFDOK:s nuvarande insatsområde. Den sakkunnige bör på grundval av en analys av mål, medel och rollfördelning för dessa organ inom det aktuella området identifiera eventuellt återstående behov av insalser för att stödja utvecklingen inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation.

Då del gäller mot industrin inriktad informations- och dokumentationsverksamhet bör den sakkunnige kunna anlita industriverket för en delutredning som kan ligga till grund för den sakkunniges vidare anailys. Härvid bör beaktas även de problem som gäller utnyttjandet av patent- och registreringsverkets tekniska information. Delutredningen bör syfta till att bestämma dels lämplig utformning av och ambilionsgrad för insatserna, dels i vilken utsträckning industriverket kan genomföra insatserna i fråga. Motsvarande gäller STU i fråga om stöd lill teknisk utveckling och forskning och statskontoret då del gäller system- och dalasamordningsfrågor i anslutning till datorbaserade informations- och dokumentationssystem.

De verksamheter som SINFDOK finansierar vid informationscentralerna vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och karolinska institutets biomedicinska dokumentationscentral har i dag nått en sådan mognad alt de kan ses som etl normall inslag i berörda läroanstalters verksanUiel. De bör därför kunna finansieras och administreras i enlighet därmed. Chefen för ulbildningsdepartemenlel har den 29 maj 1975 fått bemyndigande atl tillkalla en utredning med uppdrag bl. a. att utarbeta förslag om etl centralt organ för vissa gemensamma biblio­teksfunktioner (jfr prop. 1975:9 s. 545). Den sakkunnige bör i samråd med denna utredning överväga hur den operativa verksamheten vid tekniska högskolans bibliotek och biomedicinska dokumentationscentralen bör inordnas i organisationen för den vetenskapliga biblioteksverksamheten i övrigt.

Den sakkunnige bör särskilt beakta de krav det internationella samarbetet inom området ställer och SINFDOK:s nuvarande funktioner då det gäller informations- och dokumentationsarbetet inom olika internationella organisationer och i Norden.

Tekniska nomenklaturcentralen får i dag statliga bidrag genom SINFDOK. Den sakkunnige bör i utredningsarbetet innefatta frågan om planering, samordning och finansiering av verksamhet inom området vetenskaplig och teknisk nomenklatur och terminologi.

Om den sakkunnige finner övervägande skäl tala för all det även i framtiden behövs elt särskilt organ för statliga insatser inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation, bör en översyn göras av SINFDOK:s uppgifter, verksamhetsformer, organisation och

 

1:23   Skr 1975/76:103                                                        516

finansiering. Finner den sakkunnige däremot alt tillräckliga skäl saknas för atl ha etl särskilt organ bör förslag utarbetas tiU hur SINFDOK:s samtliga nuvarande uppgifter skall fördelas på befintliga eller nya organ. Samråd bör i båda fallen ske med STU-ulredningen (I 1974:06), forskningsrådsutredningen (U 1974:02) och forskningsavgiftskommittén (I 1974:01) samt med den tidigare nänrnda uiredningen om elt centralt biblioteksorgan.

Den sakkunnige bör vara oförhindrad alt ta upp de övriga frågor som kan aktualiseras i samband med utredningsarbetet.

Om den sakkunnige finner det lämpligt bör utredningsarbetet kunna bedrivas etappvis på så sätt alt de två nämnda alternativen i organisa­tionsfrågan redovisas i en promemoria. Denna bör kunna remissbehandlas varefter den sakkunnige kan utarbeta sitt förslag.

Utredningen har under liden juli - oktober 1975 hållit fyra sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

24. Utredningen (11975:05) om verksamheten vid AB Atomenergi (Studsviksutredningen)

Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 18 september 1975 för utredning om verksamheien vid AB Atomenergi (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1975):

Ordförande: Lemne, Mals H., landshövding (fr.o.m. den 1 november 1975)

Ledamöter: Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 november 1975) Landqvist, Nils D., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Experter: Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den I november 1975) Liibeck, S. A. Lennart, civUingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Rey, Lars H., civilingenjör (fr.o.m. den I november 1975) Rundquist, Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den I november 1975) Svansson, Lennart A., civUingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Bitr. sekreterare: Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal: Munkbron 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid regeringssammanträde den 18 september 1975):

 

517                              Kommittéer; Industridepartementet   1:24

AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgifl all handha del målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet och i anslutning därtiU driva industrieU och kommersieU rörelse (prop. 1947:313, SU 1947:217, rskr 1947:403). Äv aktiekapitalet på 3,5 milj. kr tecknade staten fyra sjundedelar medan återstoden tecknades av 24 enskilda och kommunala förelag.

År 1956 höjdes aktiekapitalet lill 14 milj. kr med bibehåUande av relationen mellan andelarna hos staten och de enskilda aktieägarna (prop. 1956:99, SU 1956:75, rskr 1956:199). Dessa senare utökades liU ca 70 genom att elt antal kommuner, försäkringsbolag m. fl. ingick som intressenter. Samtidigt ökades statsanslaget till bolagel.

Samma år fastställde statsmakterna vissa rikllinjer för utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet (prop. 1956:176, 3 LU 1956:33, rskr 1956:394). Riktlinjerna förutsatte atl kärnenergiverksamhelen t. v. skulle komma atl finansieras huvudsakligen av staten. ÄB Atomenergi borde få elt avgörande inflytande på utvecklingsarbetet, bl. a. i fråga om konstruktion av reaktorer. Framslällning av kärnbränsle och bränsleelement borde t. v. förbehållas bolagel. Riktlinjerna har vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag lill bolagel.

Under perioden 1957-1964 uppfördes forskningsstationen i Studsvik, innefattande bl. a. materialprovningsreaklorn R 2. Investeringarna uppgick totalt lill ca 250 milj. kr. En central konlorsanläggning och en bränsle-elemenlfarbrik uppfördes på Liljeholmen i Stockholm. AB Atomenergi engagerade sig också i de tre stora projekten kraflvärmeverket i Ågesla, uranverkel i Ranstad och kraftstationen i Marviken. Bolagels personalstyrka ökade snabbt i samband med den omfattande anläggnings verksamheien under denna period. Sitt största antal anställda — 1 600 — hade bolaget år 1963.

Del industriella utvecklingsarbetet som enskilda företag bedrev på kärnenergiområdet gjorde det efterhand önskvärt atl finna en ny form för samarbetet mellan staten och industrin. Bl. a. mot denna bakgrund träffades år 1968 mellan staten och Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) etl konsortialavlal om samarbete mellan staten och ASEA på kärnkraftområdet i ett nytt bolag, AB Asea-Atom (prop. 1968:169, SU 1968:199, rskr 1968:408). Avtalet gäller t. o. m. utgången av år 1979.

Asea-Atom började sin verksamhet den 1 januari 1969. Verksamheien omfattar utveckling, konstruktion och marknadsföring av kärnreakloran-läggningar baserade på lermiska reaktorer och komponenter till dessa saml reaklorbränsle. TUl Asea-Atom överfördes dels huvudparten av personalen vid ASEA:s kärnkrafIverksamhel, dels AB Atomenergis personal vid bränsleelementfarbriken i Stockholm. Även viss utrustning, patent- och licensrättigheter saml ASEA:s och Atomenergis inneliggande order på reaktor- och bränsleområdel — exkl. Marvikenanläggningen — överfördes till del nya bolaget.

Det nänrnda avtalet innehåUer ell åtagande från statens sida att även i fortsättningen verka för alt de forsknings- och utvecklingsresurser hos Atomenergi som inte omfattas av avtalet skall kunna stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet.

Jämsides med konsorlialavtalet träffades även ett avtal mellan staten och AB Atomenergi. I detla avtal slås fast att AB Atomenergi — sedan bränsleelemenlfabriken och vissa projekteringsresurser har förts över lill Asea-Atom — fortfarande skall bedriva såväl visst reaktor- och bärnslelekniskt    utvecklingsarbete    som    mera   långsiktig   forskning.

 

1:24   Skr 1975/76:103                                           518

huvudsaklingen i Studsvik. Resurserna där skall stå lill förfogande både för Asea-Atom och för andra förelag. Beträffande uppdrag från svensk industri anges som en förutsättning alt tidigare tillämpade debiteringsgrunder alltjämt skall gälla och alt eventuella brister i kostnadstäckningen skall uppvägas genom statsanslag.

År 1%9 övergick samtliga aktier i AB Atomenergi i statens ägo Gfr. prop. 1969:101, SU 1969:99, rskr 1969:245). Året därpå antog riksdagen särskilda riktlinjer för bolagels kärnenergiverksamhet under femårsperioden 1970/71 — 1974/75 (prop. 1970:1 bil. 15, SU 1970:13, rskr 1970:13). Bolagel skulle enligt riktlinjerna utgå från en anslagsram under hela perioden på 290 milj. kr, inräknat kostnadsökningar och med en fördelning som innebar en fortlöpande minskning av det årliga statsanslaget. Bolaget skulle vidare ge prioritet ål sådanl forsknings- och utvecklingsarbete som är av betydelse för genomförandel av del svenska utbyggnadsprogrammei för känrkraft under 1970-talet.

Under år 1970 fattades också beslut om nedläggning av tungvattenprojeklel Marviken (prop. 1970:194, SU 1970:220, rskr 1970:435). Bolagels arbeten till slöd ål den kommersiella utvecklingen av lättvattenreaklorer, som redan år 1965 reglerades i avtal mellan bolagel och ASEA, har därefier aUtmer kommit alt dominera verksamheien.

Utöver den nämnda anslagsramen på 290 milj. kr. har AB Atomenergi tillförts medel bl. a. från delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhels- och miljöfrågor och från ett anslag för särskilda säkerhetsarbetetn på kärnenergiområdet budgetåren 1973/74 och 1974/75. Vidare har bolagel mottagit anslag från styrelsen för teknisk utveckling bl. a. för malerialteknisk forskning och för utvecklingsarbete rörande urananrikning. På uppdrag av industri- och kraftföretag bedriver bolagel arbeten inom värme-, material- och miljöteknik för konventionella energiproduktionsmetoder.

I prop. 1972:57 angående Sveriges försörjning med kärnbränsle angavs all AB Atomenergi även fortsättningsvis borde ha huvudansvaret för den statliga verksamhet som syflar till atl främja den tekniska och industriella utvecklingen inom den svenska kärnbränsleinduslrin. De utvecklingsinsatser som bolagel under senare år har bedrivit i samarbete med statens valtenfallsverk och Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) rörande ulvinnig av uran i Ranstad har emellertid nu nått en mera industriell karaktär, och ansvaret för detla projekt har därvid övergått på LKAB.

AB Atomenergi hade år 1974 en omsättning av ca 130 milj. kr. varav cirka hälften utgjordes av anslag och uppdrag från staten och hälften av intäkter av uppdrag från svensk industri och andra inhemska och utländska kunder. Bolagel har för närvarande drygt 1 000 anställda. Verksamheien har koncentrerats till Studsvik och Ranstad. Till Studsvik har i huvudsak saunlats de svenska resurserna för hantering av radioaktiva material inklusive plutonium och olika former av avfall i fast och flytande form.

Av min redovisning framgår att AB Atomenergis roll i den svenska forsknings- och ulvecklingsorganisationen har undergått väsentliga förändringar. Även den miljö i vilken bolaget verkar har förändrats. Den svenska kärnkraflindustrin har sålunda kommit in i ett skede av kommersiell exploatering och den tekniska utvecklingen sker i lugnare takt än tidigare. Flera statliga organ har inrättats eller fått ändrade uppgifter inom områden som berör bolagets verksamhet. Exempel på sådana organ är statens kämkraftinspektion, statens strålskyddsinstitut, statens naturvårdsverk och statens industriverk.

 

519                              Konunittéer: Industridepartementet   1:24

Också de senaste årens utveckling på det energipolitiska området har ändrat förutsättningarna för Atomenergis verksamhet. På kärnenergiområdet har en rad olika säkerhetsfrågor kommit alt sättas i förgrunden. De kraftiga prishöjningarna på energi och de nyligen fastslagna riktlinjerna för den svenska energipolitiken har medfört behov av nya forsknings- och utvecklingsinsatser inom energiområdet i stort. Denna utveckling kommer till starkt uttryck i det treåriga program för energiforskning som riksdagen nyligen fattat beslut om (prop. 1975:30bil. 1, NU 1975:30, rksr 1975:202) och som innebär bl. a. att en nämnd för energiproduktionsforskning har inrättats.

Vissa delar av Atomenergis verksamhet kommer genom energiforskningsprogrammel alt få en ändrad inriktning. De säkerhelslekniska arbetena på kärnkraflområdel ökar kraftigt i omfattning, medan det allmänt inriktade utvecklingsarbetet på reaktorområdet, bl. a. för framlida reaktorsyslem, minskau-. Den del av bolagets verksamhet som avser slöd lill svensk kärnkraftinduslri kommer huvudsakligen atl bedrivas inom ramen för samarbelsavlal med Asea-Atom och kraftinduslrin. Omfattningen av detla arbete kan bedömas endasi för de närmaste åren medan den långsikliga planeringen i viss mån försvåras av den osäkerhet som råder om kärnkraftens framtida utbyggnad i Sverige. Vidare utlöper år 1979 del tidigare nämnda konsorlialavtalet mellan staten och ASEA som i stor utsträckning påverkar AB Atomenergis verksamhet.

Bolagel har i skrivelse den 18 juni 1975 lill regeringen anmäll atl en otillfredsställande intäkts- och kostnadsutveckling har givit upphov till underskoll i den löpande verksamheten under den räkenskapsperiod som slutade den 30 juni 1975. Etl underskott förutses även för innevarande räkenskapsår. AB Atomenergi har i tidigare skrivelse den 30 augusti 1974 till regeringen tagit upp frågan om bolagels ekonomiska mål, beräkning av kapitalkostnader, aktiekapitalet storlek m. m.

Mot den angivna bakgrunden bör—som jag har förulskickal redan i prop. 1975:30 (bil. 1 s. 486) — frågan om AB Atomenergis framlida verksanUiel utredas. Jag föreslår all sakkunniga tillkallas härför. Enligt vad jag har inhämtat är bolagel berett alt lärrma del biträde som behövs för genom­förande av utredningen.

En huvuduppgift för de sakkunniga bör vara att göra en bedömning av den sannolika och möjliga efterfrågan på bolagets tjänster främst fr. o. m. verksamhetsåret 1978/79. De sakkunnigas bedömning bör grundas på alternativa anlaganden om den framlida kränkraftutbyggnaden i Sverige. Del är enligt min mening sannolikt att den sandade efterfrågan på AB Atomenergis tjänster på kärnenergiområdet väsentligt kommer att förändras redan under de närmaste åren, oavsett vilken utbyggnad av svensk kärnkraft som beslutas. Frågan om anpassning av resurserna till efterfrågans volym och inriktning på lång sikt blir härmed av stor vikt. De sakkunniga bör undersöka även vilka åtgärder som kan vidtas för att öka flexibUiteten i delta avseende.

AB Atomenergis personal och utrustning vid forskningsstalionen i Studsvik är landet största samlade resurs på energiforskningsområdel och bör kunna utnyttjas för väsentliga insatser på en lång rad verksamhetsområden och härigenom spela en viktig roll vid genomförandel av energipolitiken i dess olika avsnitt. De sakkunniga bör därför söka bedöma i vilken omfattning personal och andra resurser i Studsvik kan utnyttjas för verksamhet utanför del nuvarande kärnenergiområdet, företrädesvis för annan energiteknisk forskning och utveckling. En viss

 

1:24   Skr 1975/76:103                                           520

sådan omorientering har som jag tidigare har nämnl redan påbörjats. Nya aktiviteters lönsamhet bör noga studeras, varvid hänsyn bör tas också till den eventuella extra kostnadsbelastning som lokaliseringen lill Studsvik kan innebära. De sakkunniga bör överväga även på vad sätt en förändring av verksamhetsområdet påverkas av Uvlängden hos de tunga basresurserna i Studsvik.

Mot bakgrund av den bedömda efterfrågeutvecklingen bör de sakkunniga kairtlägga bolagets resurser och överväga hur dessa bör förändras för att efterfrågan på tjänster skall kunna mötas på ett tillfredsslällande sätt. De sakkunniga bör i detta sammanhnag även undersöka hur kapitalkostnaderna bör beräknas och formerna för debitering av dessa kosinader på olika uppdragsgivare.

Mol bakgrund av överväganden rörande den framlida verksamhetens inriktning och omfattning bör de sakkunniga pröva under vilken form den bör bedrivas och överväga om ändringar i den nuvarande verksamhetsformen är motiverade. De sakkunniga bör härvid undersöka bl. a. förutsättningarna inom delar av verksamheien för samarbete eller samgående mellan staten och företag eller andra organisationer med intresse för den typ av arbeten som kan utföras i Studsvik.

Även om vissa ändringar i verksamhetsformen skulle befinnas vara motiverade får man räkna med alt staten kommer atl spela en dominerande roll som ägare och som beställare av tjänster. De sakkunniga bör se över förhållandet till staten, bl. a. mot bakgrund av statsmakternas beslut atl inrätta en delegation för energiforskning och en nänmd för energiproduktionsforskning den 1 juli 1975. Översynen bör avse statens roU dels som beställare av tjänster, dels som ägare. Förändringar beiräffande bestäUarroUen kan avse exempelvis programstrukturen för statsanslaget och en ökad användning av offerter och beställningar. Behandlingen av ägarroUen bör utmynna i förslag om bl. a. finansieringsformer för investering m. m. och kapilalförsörjningsvillkor i övrigt.

De sakkunniga bör vara oförhindrade all ta upp övriga frågor som kan aktualiseras i samband med utredrungsarbetet. De sakkunniga bör om de finner del lämpligt kunna redovisa resultatet av sill arbete etappvis. En sandad slutredovisning bör lämna senast den I juli 1977.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

25. Utredningen (11975:06) om inrättande av ett organ för havsresursfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om inrättande av ell organ för havsresursfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

Ordförande: Edenman. Ragnar H. L., landshövding (fr.o.m. den 11 november 1975)

Sakkunniga: Engqvist, Lars F., förbundsordförande (fr.o.m. den 11 november 1975) Johansson, Tyra A. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

 

521                              Kommittéer; Industridepartementet   1:25

Torwald, G. A. Rune, personadchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den II november 1975)

Lokal: Fredsgatan 2,111 52 Stockhohn, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den 25 september 1975):

I havsresursutredningens belänkande (SOU 1972:43) Utnyttjande och skydd av havet föreslogs bl. a. all en särskild delegation för havsresursfrågor skulle inrättas.

Vid min anmälan av denna fråga i 1974 års statsverksproposition anförde jag atl jag inte var beredd all biträda utredningens förslag i den nämnda delen (prop. 1974:1 bil. 15 s. 94).

I riksdagen väcktes motioner (1974:842 och 1974:858) med yrkanden som Syftade lill alt en delegation för havsresurser skulle inrättas enligl det förslag som havsresursulredningen hade lagt fram.

Näringsutskotlel anförde (NU 1974:32) all den samordning av skilda verksamheter rörande havsfrågor som hade påbörjats enligt utskottets mening var värdefull. Utskottet delade motionärernas uppfattning om behovel av elt i fastare former bedrivet samarbete inom området. För en sådan samordning lorde enligt utskottet den av havsresursulredningen föreslagna delegationen vara en ändamålsenlig form. Ulskollel förutsatte därför alt denna fråga skulle komma atl prövas av Kungl. Maj:l och förslag föreläggas nästa års riksdag. Utskottet hemställde atl riksdagen som sin mening skulle ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet hade anförl om tillsältande av en delegation för havsresurser.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1974:224).

Frågan om samordning av skilda verksamheter som berör havet togs också upp i 1975 års budgetproposition. Jag erinrade därvid (prop. 1975:1 bil. 15 s. 98) om all havsresursutredningens betänkande hade varit föremål för elt omfattande remissförfarande och uttalade all remissinstanserna har tillfört diskussionen en rad värdefulla synpunkter, men att några entydiga slutsatser som grundas på en klar renrussopinion knappast kan dras. Min uppfattning var att det inte fanns förutsättningar atl inrätta ett organ med uppgifl alt samordna alla de aktiviteter som är eller kommer all vara knutna till havet. En avgränsningsbar del ansåg jag emellertid vara den tekniska forskningen och utvecklingen med anknytning lill havsområdena och deras naturresurser, inbegripet mineraliska ämnen på och under havsbottnen. Behovet av samordning och ökal informationsutbyte på detla område ansåg jag vara stort, varför jag förordade att ett särskilt organ, en delegation för havsleknisk forskning och utveckling, skulle inrättas. Delegationen avsågs inle ha några verkställande uppgifter utan endast fungera som elt samord­ningsorgan-. Delegationen skulle vidare svara för utbyte av information mellan myndigheter ocb näringsliv och ta initiativ liU eller verka för projekt av samordningskaraktär.

I motionen 1975:1649 hemställdes atl i stället en delegation med uppgifl alt samordna arbetet med utnyttjande och skydd av havsområden skulle inrättas.

Näringsutskotlel uttalade (NU 1975:15) kritik mol förslaget om inrättande av en delegation för havsteknisk forskning och utveckling. Den

 

1:25   Skr 1975/76; 103                                                        522

tilltänkta snäva avgränsningen av delta organs uppgifter syntes enligt utskottet olämplig. Utskottet vidhöll sin tidigare uppfattning alt del behövdes elt i fastare former bedrivet samarbete mellan skilda verksamheter rörande havsfrågor. Utskottet fann att en förnyad prövning borde göras av frågan om vilka verksamheter avseende havsresurserna — i första hand då forsknings- och utvecklingsarbete — som borde tillhöra del planerade samordningsorganets ansvarsområde. Utskottet hemställde all riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1649 som sin mening skulle ge regeringen lill känna vad utskottet hade anförl om inrättandet av elt organ för havsresursfrågor.

Riksdagen biföll utskottets hemställan (rskr 1975:99).

Frågan om inrättande av ell organ för havsresursfrågor är invecklad och kräver ytterligare utredning. Uppgiften bör uppdras ål särskilda sakkunniga.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.

Havsresursutredningens betänkande innehåller en relativt utförlig genomgång av alla de frågor som har med havels utnyttjande alt göra och som är av intresse för svensk del. Även remissbehandhngen har gett åtskilliga värdefulla synpunkler. Också i övrigt finns etl omfattande utredningsmaterial med anknytning till det aktueUa ämnesområdet.

I delta sammanhang bör nänmas vissa pågående eller nyligen sluförda undersökningar med anknytning till havsresursfrågor. Sålunda uppdrog Kungl. Maj:l den 5 april 1974 dels åt styrelsen för teknisk utveckling (STU) atl utreda behovel av och formerna för havstekniska forsknings- och utvecklingsinsatser, dels åt statens industriverk (SIND) att utreda vissa frågor rörande utvinning av sand och grus, särskilt från havsområden. Resultatet av förslnänrmda utredningsuppdrag har redovisais i STU:s anslagsframställning för budgetåret 1976/77, medan SINDS:s utredningsarbete pågår.

Vidare avgav miljöforsknrngsulredningen i november 1974 belänkandet (Ds Jo 1974:8) Samordnad miljöforskning. Uiredningen föreslår inrättandet av en delegation för samordning av miljövårdsforskningen, bl. ä. den forskning som gäller havens naturmiljö. Frågan bereds f. n. inom jordbruksdepartementet.

Forskningsrådsutredningen (U 1972:02) har till uppgift bl. a. all se över forskningsrådsorganisalionen inom utbildningsdepartementets område. Översynen omfattar bl. a. dessa forskningsråds befogenheter och ställning i relation lill andra forskningsråd saml myndigheter och organ som har att planera, stödja eller bedriva forskning. Utredningen har i april 1975 avgivit delbetänkandet (SOU 1975:26) Forskningsråd, viUcet f.n. remissbehandlas. Uiredningen har genom tiUäggsdirektiv den 7 juni 1974 och den 10 april 1975 fåll i uppdrag atl bl. a. pröva vissa frågor rörande långsiktig forskningsplanering, framtidsstudier och information i forskningsfrågor m. m.

STU-ulredningen (11974:06) skall bl. a. studera hur samordningen meUan STU och andra statliga och enskilda organ bör ske. Uiredningen skall vidare lämna principförslag lill programstruktur, arbetsformer och organisation för STU. Eftersom STU f. n. stöder havstekniska projekt lorde verksamheten vid ett organ för havsresursfrågor komma alt påverka STU: s verksamhet.

Del lill regeringen knutna sekretariatet för framtidsstudier (Ju 1973:05) arbetar med ett särskilt projekt som behandlar råvaror och naturresurser. Vidare har jag den 27 maj 1975 tillkallat en till näringspolitiska rådet knuten

 

523                              Konunittéer: Industridepartementet   1:26

arbetsgrupp för råvarufrågor, vilken skall vara ett forum för diskussion och ömsesidigt informationsutbyte mellan regeringen, näringslivet och de anställdas organisationer. Det bör också nämnas alt inom den fysiska rikspianeringen f. n. förbereds etl program för studier av sådana havsmiljöfrågor som kan föranleda konflikter mellan olika intressen.

De sakkunniga bör pröva vUka konkreta arbetsuppgifter som kan åläggas elt organ för havsresurser. I samband härmed bör de sakkunniga överväga om vissa arbetsuppgifter, somf. n. fullgörs av existerande myndigheter, bör övertas av detta organ och vilka effektivitets- och kostnadsbesparingar som härigenom kan uppnås. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål forsknings-och utvecklingsarbete med anknytning till havet. Sådant arbete bedrivs inom en lång rad sinsemellan åtskilda verksamhetsområden — miljövård, fiske, mineralförsörjning, fritid etc. Som en allmän utgångspunkt bör därför gälla atl elt eventuellt nytt organ bör få sådana arbetsuppgifter att del kan antas iHlföra statsmakterna ett förbättrat underlag för prioritering mellan olika insatser på dessa områden.

Övervägandena bör innefatta etl förslag till lämplig organisation av ell eventuellt nytt organ med detaljerat angivande av hur organets uppgifter bör avgränsas gentemot existerande organ på området.

De sakkunniga bör utnyttja del utredningsarbete som har utförts eller är under utarbetande med beaktande av de ställningstaganden som kan komma att föranledas härav, samt samråda med forskningsrådsutredningen, STU-ulredningen, sekretariatet för framtidsstudier och den till näringspoUtiska rådet knutna arbetsgruppen för råvarufrågor.

De sakkunnigas uppdrag bör vara slutfört senast den 1 juli 1977.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

26. Utredningen (11975:07) onfi vissa frågor rörande byggnadsmaterialindustrin

Tillkallade erUigt regeringens bemyndigande den 9 oktober och den 13 november 1975 för utredning om vissa frågor rörande byggnadsmaterialindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr.o.m. den 13 november 1975)

Sakkunniga: Ehrner, Bo, direktör (fr.o.m. den 13 november 1975) Gadd, P. E. Ame, fil. lic, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)

Källenius, Sten I. R., direktör (fr.o.m. den 13 november 1975) Odhnoff, Jan E., docent (fr.o.m. den 13 november 1975) RegnéU, Carl Göran, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)

Whinberg,  F.  R.  Bertil, andre förbundsordförande (fr.o.m. den  13 november 1975)

 

1:26   Skr 1975/76:103                                                        524

Experter: HaUman, L. Äke G., byråchef (fr.o.m. den 1 december 1975) Nilsson, Bengt-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)

Lokal: Fredsgalan 2, 111 52 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid regeringssammanträde den 9 oktober 1975):

I marknadshushållningens natur ligger atl konkurrensen mellan företagen — inom de ramar som släUls upp av statsmakterna— styr bl. a. prisbildning och investeringar. På längre sikt blir konkurrensen även bestämmande för strukturen inom en bransch och för relationerna mellan olika led i en förädlingskedja.

Såsom framgår av bl. a. koncentrationsulredningens (Fi 1962:37) undersökningar och det s. k. storföretagsregistret vid statens pris- och kartellnämnd har det sedan början av 1960-talel skett en myckel påtaglig utveckling mot färre och slörre enheter inom många näringsgrenar. Denna process behöver nödvändigtvis inle vara av ondo. För att hävda sig i den internationella konkurrensen kan sålunda de ofla, internationellt sell, små svenska exportföretagen behöva gå samman i slörre enheter. En ökad koncentration inom en viss bransch kan också ha positivt värde genom atl den skapar möjlighet till ökad planmässighel. Mot sådana eventuella positiva effekter får ställas länkbara negativa i form av exempelvis tendenser lill monopolvinster och lägre produklivitetsökningstakt.

Byggnadsmaterialinduslrin har sedan länge varit föremål för
statsmakternas intresse. Olika delar av materialindustrin har studerats eller
håller på att studeras. Statens industriverk har nyligen gjort en studie över
den träbearbetande industrin saml håller på alt slutföra en undersökning om
plastindustrin. Statens pris- och kartellnänmd, som följer pris- och
marknadsutvecklingen inom bl. a. materialindustrin, har även gjort en rad
anadyser av olika delbranscher inom materialindustrin. Bl. a. hair vissa
studier gjorts i samråd med inslaUalionsulredningen (I 1970:21) som i sitt
belänkande (SOU 1974:47) InstaUalionsseklorn har redovisat förhållandena
även        inom        installationsbranschernas  materialindustrier.

Konkurrensutredningen (H 1974:05), som har lill uppdrag all göra en översyn av konkurrensbegränsningslagen, har uppdragit åt pris- och kairtellnämnden alt undersöka vissa förelagsfusioner. Undersökningen berör också byggnadsmaterialindustrin. Någon aktuell kartläggning av hela materialindustrins omfattning, struktur och verksamhet finns emellertid inte.

Det är svårt att generellt ange vad som utifrån induslripolitiska, sysselsättningspolitiska och konkurrenspolitiska synpunkter är lämplig struktur inom en bransch. Bedömningarna får göras från fall till fall. Inom byggnadsmaterialindustrin och då särskilt vissa delar av den, har emellertid utvecklingen nu gått så långl atl del finns anledning atl noga överväga för-och nackdelar av nuvarande förhållanden.

Till frågan om en kartläggning av materialindustrin ämnar jag återkomma i annat sammanhang. Jag finner det dock motiverat att redan nu utreda effekterna av koncentrations- och inlegralionstendenserna inom vissa delar av byggnadsmaterialinduslrin. Jag förordar därför alt sakkunriiga lillkallas för en sådan utredning. I de sakkunnigas uppdrag bör ingå även alt ana-

 

525                             Kommittéer: Industridepartementet   1:26

lysera och redovisa alternativa vägar atl minska eller eUminera de effekter, vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkler.

Koncentrationsulvecklingen inom näringslivet är en central fråga även för konkurrensulredningen. En särskild utredning om byggnadsmaterial­industrin kan dock med fördel göras samtidigt med konkurrensulredningens arbete och delvis samordnas med detta.

De sakkunniga bör inrikta sitt arbete främst på sådana delar av byggnadsmaterialinduslrin där koncentrationsprocessen gåtl långl och där imporlkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. De delar av byggnadsmaterialinduslrin inom vilka Euroc-koncernen har en stark ställning hör självfallet hit.

En uppgifl för de sakkunniga bör vara atl kartlägga förelagens beleende inom de nämnda delama av byggnadsmaterialinduslrin. Kartläggningen bör omfatta bl. a. försäljningspoUtik, inköpspolitik, investeringspolitik, forsknings- och utvecklingspolitik, eventuella överenskommelser med andra företag och prisledarskap. De sakkunniga bör undersöka även sådana ägandeförhållanden och beslutsformer, som kan antas vara av betydelse för ifrågavarande förelags beteende. De tendenser lill integration som förmärkts under senare år bör därför kartläggas och analyseras. Detta arbete bör omfatta både den horisontala integrationen inom vissa materialbranscher och den vertikala integrationen inom materialindustrin och mellan denna industri och andra led i byggprocessen.

På grundval av denna kartläggning bör de sakkunniga göra en bedömning av för- och nackdelar av förhållandena utifrån konkurrenspolitiska, industripolistiska, sysselsättningspolitiska och förelagsdemokratiska synpunkler. De konkurrenspolitiska bedönmingarna bör göras i huvudsak utifrån de riktlinjer som i dag ligger till grund för konkurrenslagstiftningen och i samråd med konkurrensutredningen. De induslripolitiska bedömningarna bör göras med ulgångspunkt i strävandena all uppnå en rationell industristruktur och en tillfredsställande hög utvecklingstakt på lång sikt. I fråga om de sysselsältningspoliliska bedömningarna bör utgångspunkten vara alt produktionsanpassningar och strukturom­vandlingar skall ske på elt säll som tillgodoser de anställdas berättigade krav på anställningstrygghet och samhällets krav på långsiktig regionalpolitisk planering. De företagsdemokraliska bedömningarna bör utgå från att de anställda skall ha reella möjligheter all påverka beslut inom ifrågavarande företag, bl. a. genom styreiserepresentation.

De sakkunniga bör utifrån denna allsidiga bedömning analysera och redovisa alternativa handlingslinjer som syftar till all ge samhället och de anställda det inflytande som kan visa sig motiverat för all minska eller eliminera sådana effekter, vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkler.

De sakkunniga bör samråda med — förutom konkurrensutredningen — statens pris- och kartellnänmd, statens industriverk, arbetsmarknadsverket och byggbranschrådet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

1:27   Skr 1975/76; 103                                          526

27. Utredningen (11975:08) om samordning mellan LKAB och NJA

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för atl utreda om samordning mellan Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA) (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1975):

Ordförande: Löfberg, BertU A. F., landshövding (fr.o.m. den 14 november 1975)

Ledamöter: Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 14 november 1975) Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 14 november 1975)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till prolokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 1975):

Riksdagen har hos regeringen begärt en utredning av förutsättningarna för en samordning av Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA). (NU 1975:18, rskr 1975:148).

LKAB med dess innehav av fasl egendom och gruvor i de norrbottniska malmfälten ägdes, då gruvdriften på 1880-lalel på allvar började, i sin helhet av privata intressen. Vid 1900-lalets början uttrycktes från statsmakternas sida önskemål om att staten skulle komma i besittning av mabnfällen. Önskemålet infriades till en del genom 1907 års malmavlal, etUigt vilket staten erhöll hälften av aktiekapitalet i LKAB. År 1957 begagnade staten en avtalad irUösenrätl till atl lösa in huvuddelen av de återstående aktierna. Statens aktier i LKAB överläts den 1 januari 1970 till Statsföretag AB som nu innehair 95,67 % av aktiekapitalet medan resterande andel ägs av Gränges AB.

Vid tillkomsten av 1907 års malmavtad uttalades från statsmakternas sida bl.a. att malmen från de norrländska mahnfälten borde förädlas inom landet. Ett första steg mol förverkligande av dessa tankegångar logs då 1939 års riksdag beslöt atl etl statligt järnverk, NJA, skulle uppföras i Luleå. Hittills har dock en myckel ringa del av LKAB:s malm förädlats vid NJA. Även efter de utbyggnader av järnverket som i etapper har skett t.o.m. år 1974 är det fortfarande bara en mindre del av den norrländska malmen som förädlas till järn och stål inom landet. Av LKAB:s mahnförsäljning år 1974 om 31,2 milj. ton gick sålunda inte fuUt 1,3 milj. lon till NJA.

LKAB och NJA är efler svenska förhållanden stora företag. År 1974 hade LKAB en försäljning av 2 013 milj. kr. och NJA av 994 milj. kr. Antalet anställda var samma år i genomsnitt 7 786 vid LKAB och 4 770 vid NJA. För NJA:s del kommer såväl omsättning som antalet anställda atl starkt öka när de pågående utbyggnaderna har avslutats.

NJA:s behov av malm kommer atl öka starkt genom de utbyggnader av järnverket som nyligen har genomförts och som kommer atl göras fram till år 1980, varvid här särskilt skall nänmas del nya ämnesslålverkel. Stålverk 80. Sedan dessa utbyggnader bar gjorts beräknas det årliga malmbehovet vid NJA vid fiUl drift uppgå tUl mellan 8 ocb 9 mUj. ton. Den ökande

 

527                              Kommittéer: Industridepartementet   1:27

förbrukningen av malm vid NJA kommer att öka behovel av samordning mellan verksamheterna vid LKAB och NJA.

Den av riksdagen begärda uiredningen bör nu komma lill stånd. Jag förordar atl särskilda sakkunniga lillkallas för all fullgöra uppgiften. De sakkunniga bör främst inrikta sitt arbete på sådana områden där ett ökat behov av samordning kan föreligga. Detta gäller bl.a. frågor om malmkvantileler, -kvaliteter och -pris, behov av gemensam produktionsstyrning och invesleringsplanering saml transportfrågor. Slutligen bör de sakkunniga studera de organisatoriska konsekvenser man kan dra med anledning av. samordningsbehovet.

De sakkunniga bör utgå från att NJA:s järnmalmsbehov i huvudsak skall läckas genom leveranser från LKAB och inhämta uppgifter om NJA:s framtida malmbehov i fråga om kvantiteter och kvaliteter. I detta sammanhang bör de sakkunniga göra sig underrättade om de målsättningar och intentioner som statsmakterna under årens lopp kan ha uttalat beiräffande malmförsörjningen till NJA. De bör även studera i vad mån NJA:s långsiktiga malmbehov bör påverka den totala brylningsintensileten och försäljningen från LKAB. De sakkunniga bör också studera hur de båda företagen tillsammans handlägger frågor som rör malmförsörjningen saml överväga behovet av gemensamma organ i dessa frågor.

Med utgångspunkt i del konstaterade malmbehovet för NJA bör de sakkunniga hos de båda företagen inhämta uppgifter om den långsikliga planeringen för investeringar i malmförädlingsanläggningar såsom sinterverk och Uknande samt i fråga om ttansport- ocb lagerhanterings­anläggningar. Särskilt bör därvid studeras planerade och befintliga sjötransportsystem för transporter till och från NJA samt transporter från LKAB.

Slutligen bör de sakkunniga inhämta information om på vilket säll LKAB och NJA har förhandlat och slutit avtal med Statens järnvägar om malm-frakterna på malmbanan samt resultatet av slutna avtal.

De sakkunniga skall i utredningsarbetet inte ta egen ställning lill vad som behövs i fråga om malmkvantileler och -kvaliteter, transportkapacileler etc. ulan därvid utgå från vad de båda förelagen uppger i dessa hänseenden.

De sakkunniga bör göra en bedömning av behovel av och lämpliga metoder för en ökad samordning mellan de båda företagen på de områden jag nu har berört, samt den uppskattade effekten av dessa samordnings­åtgärder. De sakkunniga bör vara oförhindrade att överväga samordning mellan LKAB och NJA även på andra områden än de jag har nämnl. Effekterna av en ökad samordning bör belysas från såväl samhälls­ekonomiska som förelagsekonomiska synpunkter.

De sakkunniga bör utifrån denna bedömning lämna konkreta förslag lill de organisatoriska åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av samordningen. Ell alternativ jag härvid vill peka på är, i enlighet med tankegångarna i min skrivelse till Statsföretag AB:s styrelse den 21 oktober 1974, inordnandet av LKAB och NJA i en sammanhållen företagssektor inom Slalsförelagsgruppen med en särskild seklorledning som utövar den överordnade styrningen av de båda företagens verksamhet. Etl annal alternativ kan vara en fusion mellan LKAB och NJA. De sakkunniga bör emellertid vara oförhindrade att överväga även andra organisatoriska åtgärder för samordningen mellan de båda förelagen. Vid utarbetandet av organisationsförslagen bör de sakkunniga beakta den eventuella tillkomsten av två delvis statsägda valsverk, som f.n. utreds och förutsätts försörjas med stålämnen från NJA.

 

1:27   Skr 1975/76; 103                                                        528

De sakkunniga bör vid sin sida ha en referensgrupp i vilken bör ingå representanter för Statsföretag AB, LKAB, NJA, Kiruna kommun, Gällivare kommun och Luleå kommun saml representanter för de anställda vid LKAB och NJA. De sakkunnigas arbete bör bedrivas skyndsamt.

Regeringen har tidigare denna dag, i enlighet med vad riksdagen uttalat (NU 1975:18, rskr 1975:148), uppdragit åt expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) alt låta utföra en vetenskaplig studie av ulvecklingsproblematiken kring Stålverk 80. De sakkunniga bör i erforderlig utsträckning samråda med denna expertgrupp. De bör vidare samråda med mineralpolitiska utredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

28. Läkemedelsindustridelegationen (11975:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1975):

Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, verkställande direktör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Ledamöter: Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den 24 november 1975) Fridh, K. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1975) Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Linnergren,   Erik   J.   G.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   24 november 1975)

Lönngren, D. Rune, farm. dr (fr.o.m. den 24 november 1975) Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975) Virding, Gösta A., verkställande direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975) Wegerfelt, Karl Arne, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Werin, Gun, palentingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975)

Sekreterau-e: Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24 november 1975)

Lokal: Munkbron 17, 5 tt., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till protokoll vid regeringssammanträde den 25 september 1975):

 

529                              Konunittéer; Industridepartementet   1:28

Genom beslut av statsmakterna infördes med verkan fr.o.m. den I januari 1971 en ny organisation av läkemedelsförsörjningen (prop. 1970:74, SU 1970:98, rskr 1970:223). Beslulel innebar att del nybildade Apoteksbolaget AB överlog ansvaret för upphandling och distribution av läkemedel i landet och alt apoteksväsendet förstatligades. Enligl avtal med staten skall Apoteksbolaget svara för detaljhandeln med läkemedel och för all en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet. Bolagels priser på läkemedel skall vara enhetliga för hela landet. I Apoteksbolagets uppgifter ingår alt svara för prisförhandlingar med läkemedelsproducenterna. Apoteksbolaget har också till uppgift atl svara för en av producentinlressen obunden läkemedelsinformation och för en fortlöpande statistik över läkemedelsförbrukningen.

Apoteksbolaget har genom sitt dotterföretag Apolekarnes Droghandel AB ADA övertagit merparten av partidislributionen av läkemedel inom landet. Sedan den 1 maj 1975 svarar Apoteksbolaget för ca 70 % av partidislributionen genom egna kanaler. Apoteksbolaget har nyligen tagit upp frågan om ell överlagande även av den återstående privata parti­distributionen av läkemedel.

Även läkemedelstillverkningen sker lill viss del hos av staten ägda företag. År 1969 förvärvade staten huvuddelen av aktierna i AB Kabi och återstående aktier år 1972. År 1%9 förvärvade staten även huvuddelen av aktierna i Vilrum AB. Den 1 januari 1972 överlog AB Kabi de båda läkemedelsföretagen ACO Läkemedel AB och Vitrum AB. Arbetet inom Kabigruppen har sedan dess inriktats på alt bredda produktprogrammel och rationalisera tillverknings- och marknadsföringsresurserna.

Samordningen av Kabi, ACO och Vilrum i en koncern har medfört fördelar i fråga om gemensamt utnyttjande av knappa och dyrbara resurser. Parallellt med koncernens arbete med atl på bästa sätt tillvarata de gemensamma resurserna har företagsdemokraliska arbetsformer börjat utvecklas. Utvecklingen mot en vidgad och fördjupad företagsdemokrati håller på alt förändra beslutsprocesserna inom företagsgruppen.

Kabigruppen slår nu inför en omfattande utbyggnad och modernisering av tillverkningen. Under en följd av år kommer omfattande investeringar i byggnader och utrustningar alt behöva göras. Etl nära samarbete med andra företag i branschen framstår därvid som önskvärt.

Behovel av ett breddat produktprogram, modernisering och utbyggnad av tillverkningen saml ökade insalser på den internationella marknads­föringen utmärker mer eller mindre samtliga svenska läkemedelsförelag. De förelag som utöver Kabi är sammanslutna i Läkemedels-induslriföreningen är Astra, Ferrosan, Leo och Pharmacia. Internationellt sett är dessa svenska läkemedelsförelag relativt små. De har vunnit sina främsta framgångar inom vissa begränsade produktområden. Ur etl vidare samhällsekonomiskt perspektiv är del mycket som talar för en långtgående samordning av de ledande svenska läkemedelsföretagen. Den biokemiska forskningen har en stark ställning i Sverige. Sjukvårdens vetenskapligt och organisatoriskt höga nivå och landels väl utvecklade tekniska kunnande medför goda förutsättningar för en vidareutveckling av läkemedelsindustrin. En fortsall utveckling är samtidigt beroende av om den svenska läkemedelsindustrin kan hävda sig på världsmarknaden. Ulan tvivel skulle möjligheterna härtiU öka genom en organiserad samverkan, eflersom delta medger etl bättre utnyttjande av de sandade resurserna.

Gemensamma insatser inom forskningen bör således kunna leda till en utveckling   av   nya   värdefulla  läkemedel.   Framför  allt   gäller   delta

34   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

1:28   Skr 1975/76:103                                                        530

forskningsområden, som är mycket resurskrävande. Sådana insatser skulle tillåta en slörre ekonomisk riskspridning för samtliga företag än vad som nu är möjlig. Vid modernisering och utbyggnad av förelagens produktionsresurser bör också en bättre samordning kunna ske. Elt exempel på en sådan samordning finns redan i det av Astra och Kabi gemensamt bildade produktionsbolaget ÄB Fermenta. I detla företag produceras råpenicillin och andra antiobiolikasubstanser för försäljning eller vidareförädling hos Kabi och Astra. Samarbetet inom ramen för Fermenta bör kunna följas av andra projekt, där produktionsresurserna samordnas. Också etl samarbete i fråga om internationell marknadsföring bör vara av intresse för de svenska läkemedelsföretagen.

De positiva erfarenheterna av sammanförandet av Kabi, Vilrum och ACO i en koncern visar enligt min mening alt myckel kan vinnas på en samordning av svensk läkemedelsindustri. Det är självfallet i samhällets intresse att forsknings- och produktionsresurserna utnyttjas på bästa sätt, inle minsl mol bakgrund av atl samhället svarar för merparten av läkemedelskostnaderna. Läkemedelsbranschens direkta samband med hälso- och sjukvården motiverar också etl betydande samhällsinflytande över den svenska läkemedelsindustrin. Kontakter med svenska läkemedelsföretag har visat atl del finns etl uttalat intresse för etl närmare samarbete i de nu berörda frågorna.

Jag föreslår alt särskilda sakkunniga inkallas atl ingå i en delegation med uppgift att närmare utreda möjligheterna lill en samordning av resurserna inom svensk läkemedelsindustri och alt ta initiativ i dessa frågor. I delegationen bör utöver representanter för Kabi och övriga företag tiUhörande Läkemedelsindustriföreningen ingå företrädare för berörda fackliga organisationer, industridepartementet, socialdepartementet. Apoteksbolaget samt Landstingsförbimden. I den mån delfrågor som berör de enskilda läkemedelsföretagen kommer att behandlas i särskilda arbetsgrupper bör lokala fackliga företrädare ges möjlighet atl delta i delta arbete. Delegationens huvuduppgift kommer atl bli atl la initiativ till samordningsprojekl avseende produktion och forskning liksom sådana samordningsprojekl avseende marknadsföring som inle hänför sig till uppgifier som enligl riksdagsbeslut åvilar Apoteksbolaget. Arbetet bör bedrivas med särskild inriktning på att tillgodose samhällets krav på inflytande över läkemedelsindustrin. Projekten kan beröra verksamheten inom två eller flera läkemedelsföretag och kan ges formen av samarbelsavlal, gemensamma bolag eller förelagsfusioner. En övergripande målsättning bör vara alt i samhällets regi sammanföra läkemedelsindustrins verksamhet.

Det bör ankomma på de parter som berörs av samordningsprojekt som tagits upp i delegationen alt överenskomma om ekonomiska och andra villkor för samgåendet. SkuUe berörda parter inte kunna träffa uppgörelse om lösningar som förordals av delegationen skall delta anmälas till regeringen. Delegationen bör genom rapporter till regeringen successivt redovisa resultaten av sitt arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

531                              Kommittéer: Industridepartementet   1:29

29. Utredningen (11975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att utreda vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältel:

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Edin, L. Åke, sekreterare Larsson, E. Åke, departementsråd Neyman, Thorsten L., kommerseråd

Experter: Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Sekreterare: Öquist, Berndt E., byrådirektör

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiv (anförande av statsrådet Johansson lill prolokoll vid regeringssammaniräde den 27 november 1975):

Sedan början av 1940-falet har brytningen av vissa staten tillhöriga gruvräller inom del s. k. Adakfältel varit utarrenderad till Boliden AB. Staten företräds sedan den 1 juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Medel för statens utgifler för den s. k. Adakentreprenaden anvisas från trettonde huvudtitelns anslag Statens gruvegendom. Inkomsterna av Adakentreprenaden redovisas under inkomsttiteln Inkomster av statens gruvegendom.

De gruvförvallande myndigheternas utgifter för gruvdriften i Adakfältel jämte vissa i tidigare avtal inbegripna gruvfält har intill utgången av budgetåret 1974/75 uppgått liU ca 159 milj. kr. I beloppet är inle utgifter för mervärdeskatt och kommunala skatter medräknade. Statsverkets inkomster (inkl. mervärdeskatt) av gruvdriften under samma period har uppgått till ca 266 milj. kr.

Arbetet inom Adakentreprenaden lämnade budgetåret 1973/74 elt överskott av 18,2 milj. kr. Därefier har resultatet försämrats. För budgetåret 1974/75 har nämnden för statens gruvegendom redovisat ett överskott om 3,5 milj. kr. De närmaste åren kan befaras medföra underskott på entreprenaden om sammanlagt ca 35 milj. kr. t. o. m. år 1978.

I statsverkspropositionen 1973 (prop. 1973:1, bil. 15 s. 48) anmälde jag att den tidpunkt närmade sig då brytningen i Adakgruvorna inte längre kunde

 

1:29   Skr 1975/76:103                                                         532

upprätthållas på grund av brist på malm. Eflersom sysselsättningen på orten då bedömdes vara beroende av atl gruvdrift kunde fortsättas i i trakten, fann jag det angeläget atl medel kunde ställas lill förfogande för att söka finna brylvärda ersätlningsmabner i området. Vid min beräkning av medelsbehovet under anslaget Statens gruvegendom beaktade jag behovet av medel för vissa utredningar rörande avveckling av gruvdriften. Dessa medel har använts bl. a. för prospektering.

Den prospektering som har utförts inom Adakfältel under budgetåret 1973/74 och 1974/75 har emellertid inte gett positivt resultat. Fortfarande utförs dock prospekteringsarbete i området. Nämnden har — senast i sin anslagsframställning för budgetåret 1976/77 — anmält all brytningen skall nedlrappas successivt for att upphöra år 1978.

Utarrenderingen av driften vid Adakfältel innebär atl personalen är anstäUd av Boliden AB. Det får i första band anses ankomma på företagel alt inför en nedläggning av gruvdriften medverka lill alt de anställda kan beredas annan sysselsättning. Med hänsyn till atl gruvdriften sker på uppdrag av staten, anser jag dock att staten har elt ansvar för atl medverka till alt lösa vissa omställningsproblem som kan uppslå vid en nedläggning av gruvdriften.

Jag tillsalle därför redan den I mars 1974 en grupp om tre personer med uppgift atl bevaka sysselsättningsfrågor i Mala. I gruppen, som leds av landhövdingen i Västerbottens län, ingår företrädare för arbelsmarknads-och industridepartementen.

För atl lösa omställningsproblem av det slag som kan uppslå i samband med en successiv inskränkning och slutlig nedläggning av gruvdriften i Adakfältel disponerar samhället olika arbelsmarknadspolitiska medel. Mol bakgrund av storleken av de väntade underskotten på Adakentreprenaden under de närmaste åren bör arbetet med att lösa dessa problem nu intensifieras. Jag förordar efler samråd med chefen för arbets­marknadsdepartementet alt särskilda sakkunniga tilUcallas för alt fullgöra uppgiften. Bland de sakkunniga bör ingå företrädare för bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län, nämnden för statens gruvegendom och Boliden AB. De sakkunniga bör samverka med företrädare för bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, Norsjö kommun och de anställda. En huvuduppgift för de sakkunniga är alt inventera möjligheterna atl finna annan sysselsättning i regionen i sådan ulslräckning att det befarade underskottet på Adakentreprenaden kan reduceras.

De sakkunniga bör redovisa en första rapport om resultatet av sitt arbete senast den 1 september 1976.

Koslnaderna för de sakkunnigas arbete bör delas lika mellan staten och Boliden AB. Enligt vad jag har inhämtat är företagel berett att bidraga med 100 000 kr. Staten bör sålunda bidra med ett motsvarande belopp. Härav lorde inom ramen för anslaget Statens gruvegendom finnas vissa medel, som kan användas för alt bestrida kostnader för undersökningar i samband med de sakkunnigas arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

533                          Kommittéer: Kommundepartementet   Kn;2

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande konunittéer avslutat sin verksam­het under år 1975: 1, 4, 5 och 9

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 2

1. Landstingens arkivutredning (In 1964:26)

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 28 juni 1963 för utredning rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1%3):

Ordförande: Petrini, K. H. (Hasse), f.d. landsarkivarie (avliden den 31 augusii 1975)

Ledamot: Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare

Expert: Hall, Paul F. L., överläkare

Sekreterare: Frisk, Jan, arkivarie

Direktiven för uiredningen, se 1964 års riksdagsberältelse In 26.

Uiredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit två sammanträden.

Utredningen har den 21 oktober 1975 avgett betänkandet (SOU 1975:71) Landslingens arkiv.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap.

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för atl handlägga vissa centrala samordrungsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:

Ordförande: Gustafsson, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975) Sundelin, Äke, generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1975)

 

Kn;2   Skr 1975/76:103                                            534

Vice ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör (t.o.m. den 30 juni 1975)

Ledamöter: Krona, Kurt, sektionschef

Lindencrona, Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör Tengroth, Karl-Erik, direktör

Expert: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974)

Sekreterare: Falkehed, Sven A. L., avdeliUngsdirektör

Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtiandsgatan 97, Fack, 16210 VälUngby,tel.37 2600

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden för kommunal beredskap har under tiden november 1974 -oktober 1975 hållit åtta sammanträden. HittiUs hair ett 150-tal kommuner planlagts. Under innevarande budgetår planläggs ytterligare ett 30-tal. Ungefär 95 kommuner återstår därefter att planlägga.

I Kungl. Maj:ts skrivelse den 15 febrari 1974 uppdrogs åt nämnden att i samarbete med berörda centrala fackmyndigheter samt Landstingsförbundet låta göra en provplarUäggning av den landstingskommunala beredskapen. Planläggningen har nu genomförts inom Östergötlands läns landstingskommun, vars landsting godkände beredskapsplanen den 21 oktober 1975. Redovisning av uppdraget och därav förarUedda förslag konuner att lämnas under budgetåret 1976/77.

Efter framstäUrung den 11 september 1975 från överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har nämnden påtagit sig uppgifterna att ta de iiutiativ som kan erfordras för att uppnå önskvärd inriktning och omfattning av de gemensamma ledningsöviungar för totalförsvau'et på lokal nivå som beräknas komma igång inom den närmaste tiden.

Nämndens arbete beräknas päå under hela år 1976.

3. Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin

TiUkaUade erUigt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för att göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post-öch Inrikes tidn. den 21 maj 1970 och den 6 maj 1972):

Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

 

535                          Kommittéer: Kommundepartementet   Kn;4

Ledamöter: Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor Hörberg, Nils A., försäkringstjänsteman, led. av riksdagen HörrUund, Gördis K., fru, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Åstrand, Göran, kommunadkonsulent

Experter: Edström, J. Lennart, informationschef Ericsson, Lars Eric, statssekreterare

Sekreterare: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd (t.o.m. den 31 december 1975)

Bitr. sekreterare: Alberlson, Bertil, fil. kand. (t.o.m. den 31 juli 1975) Ek, Anders, fU. lic. (t.o.m. den 17 augusti 1975) Högdahl, Lars, kommunsekreterare (t.o.m. den 31 juli 1975) Lewensjö, Äke R., förbundsjurisl (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 27 38, 20 76 39,20 18 75

Direktiven för uiredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse C 20. TUläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit 17 sammanträden.

Utredningen har i januari 1975 avgett betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.

Under våren 1975 har utredningen avgelt sitt huvudbetänkande (SOU 1975:41) Kommunal demokrati saml en separat sammanfattning av detta betänkande (SOU 1975:42). Undersökningsresultat och annal bakgrundsmaterial har även publicerats i rapporten (SOU 1975:18) Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting samt i rapporten (SOU 1975:46) Kommunal organisation och information.

Därmed är huvuddelen av utredningens uppdrag slutfört. Återstoden beräknas kunna slutföras under år 1976.

4. Kommunallagsutredningen (C 1970:30)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 20 mars 1970 för lagleknisk översyn av kommunallagarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 maj 1970):

 

Kn:4   Skr 1975/76:103                                            536

Utredningsman: Nordlund, Stig F., regeringsråd

Experter: Kaijser, Fritz, bitr. professor

Riberdahl, Curt S., förbundsjurisl (fr.o.m. den I oktober 1974) Romson, Rolf, direktör Sahlin, Jan, förste sekreterare

Sekreterare: Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (t.o.m. den 31 juli 1975)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberätlelse C 21. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberätlelse C 18.

Uppdraget alt göra en lagleknisk översyn av lagen om ändring av kommunal och ecklesiastik indelning har överförts till en särskild utredning (Kn 1974:04) tillkallad enligl Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 september 1974.

Uiredningen har under tiden november 1974 - maj 1975 håUit 13 sammanträden.

Utredningen har den 4 februari 1975 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag. Vidare har utredningen i 10 kap. av betänkandet (SOU 1975:41) Kommunal demokrati, avgetl av uiredningen om den kommunada demokratin, redovisat förfatiningsförslag som föranleds av sistnämnda utrednings överväganden.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Indelningsutredningen (C 1972:03) berörande Håbo kommun m.m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ls beslut den 30 juni 1972 för atl utreda hur indelningen av Stockholms och Uppsala län i kommuner lämpligen bör ske såvitt avser Upplands-Bro och Håbo kommuner:

Utredningsman: Malsson, Sven-Ame, överlantmätare

SärskUda direktiv har ej meddelats.

Utredningsmannen har under liden november 1974 - september 1975 hållit ett sammanträde med berörd länsstyrelse.

Utredningsmannen har den 17 september 1975 avgetl betänkandet (Ds Kn 1975:5) Indelningsutredning Håbo - Upplands-Bro.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

537                          Konunittéer: Kommundepartementet   Kn;7

6. Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1973 för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1973):

Ordförande: Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Andersson, M. Alvar, lanlbmkare, led. av riksdagen Pettersson, Alf S., ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Experter: Carlström, O. Bertil, brandingenjör (fr.o.m. den 25 januari 1974) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 25 januari 1974) Lindroth, Harry W. B., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974) Sjöqvis , Erik S., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974) Wahlström, Per K. V., försäkringsdireklör (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Sekreterare: Scheutz, Claes-Herman, förste länsassessor

Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, 35186 Växjö, tel. växel 0470/200 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej utfärdats.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under försia halvåret 1976.

7. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.

TiUkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november'1973):

Ordförande: Holmqvist, Sture L., kommunalråd

Sakkunniga: Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen Nilsson, E. Arne, brandmästare

 

Kn;7   Skr 1975/76:103                                           538

Experter: Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., kansliråd (fr.o.m. den 14 mars 1974) Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knulsson, A. Ingemar, vice brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars 1974) Renning, Torslen, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november 1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Sekreterare: Andréasson, B. S. Hiibert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1974)

Lokal: Statens brandnämnd, Observaloriegatan 20. Postadress: Box 6029, 102 31 Stockholm, tel. 34 06 10

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberältelse C 19.

Utredningen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit åtta sammanträden samt hafl särskilda överläggningar med representanter för brandförsvaret i vissa kommuner. En särskild arbetsgrupp med uppgifl atl se över de i den centrala brandförsvarsutbildningen nu tillämpade läroplanerna samt all avge förslag till ändringar däri, med huvudvikten lagd vid brandmanna-, brandförmans- och brandmästarklasserna, har under samma period haft sju sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1976.

8. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:lsbeslul den 2 november 1973 för atl behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m. m.:

Ordförande: Ericsson, Lars Eric, statssekreterare

Ledamöter: BoUn, Åke E. J., avdelningsdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Lundmark, E. Gunnar, kanslichef Olsson, Rune I., departementsråd Ridal, Håkan, länsarkitekt Sandberg, Sture A., planeringsdirektör Sundström, Monica E., kansliråd

 

539                          Konunittéer: Kommundepartementet   Kn;9

Thufvesson, Bengt E., departementsråd

Experter: Chamberl, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974) Rosborg, A. A. Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975)

Sekreterare: Sjöberg, Arne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 februari 1974)

LokaU: Länsstyrelsernas organisationsnämnd. Drottninggatan 17, Box 16304,103 26 Stockholm, tel. 24 01 70

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 13.

Beredningsgruppen har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit sex sammanträden. Därutöver har tre resp. elva sammanträden hållits med två särskilda arbetsgrupper för atl utreda frågor om den regionalpolitiska resp. den fysiska planeringens behov av datorkraft.

Beredningsgruppen har lämnat en PM lill statskontoret angående samhällsplaneringens behov av de regionala ADB-anläggningarna inom ÄDB-systemet för folkbokföring och beskattning.

Beredningsgruppen avlämnade i december 1975 en lägesrapport (Ds Kn 1975:8) saml avser att avlämna en slutrapport under hösten 1976, då beredningsgruppens arbete beräknas avslutas.

9. Rösträttsutredningen (Kn 1974:02)

TillkaUade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1974 för att utreda frågan om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare:

Ordförande: Ahlvarsson, Lars I., borgarråd

Sakkunniga: Andersson, K. Börje, kommunalråd Benko, Mirko, taxichaufför Berglund, Frida J., fru, led. av riksdagen Hormia, Osmo E., professor

Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen Marklund, Eivor I., fru, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led. av riksdagen Söderström, Kurt I. W., ingenjör, led. av riksdagen

Experter: Högberg, P. J. Wohnar, folkbokföringsdireklör Neergaard, Erik A., expeditionschef-rättschef Persson, KeU H., byrådirektör

 

Kn;9   Skr 1975/76; 103                                                       540

Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 22 augusti 1974)

Sekreterare: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd

Direktiven för utredrungen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 15.

Utredningen har under tiden november 1974 - februari 1975 hållit fyra samimanträden.

Uiredningen har i mars 1975 avgelt betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1974 för översyn av distrrklsindelrung, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet:

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Sakkunniga: Normark, Hagar, fm, led. av riksdagen Schötl, Lars E., fögderidireklör, led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Frenning, Lars W., bitr. skatledireklör (fr.o.m. den 20 december 1974) Grufberg, A. Lennart, kammarrattsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Helhiers, E. Trygve, departementsråd (fr.o.m. den 20 december 1974) Lonaeus,   G.   Håkan   N.,   departementssekreterare   (t.o.m.   den   30 september 1975)

Prinlz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974)

Runesledl, Gösta R., kronokommissarie (fr.o.m. den 20 december 1974) Sjöberg, Leif H., länsråd (fr.o.m. den 1 december 1975) Steffner, Bengt G., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974) Tornborg, Curt G. F., kansliråd (fr.o.m. den 20 december 1974)

Sekreterare: Jensen, Birger, organisationsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Törnkvisl, Olof S., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974)

Lokal: Munkbron 17, 1 tr. Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 1949

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse Kn 16.

 

541                         Konunittéer: Kommundepartementet   Kn;ll

Utredningen har under tiden december 1974 - oktober 1975 hållit nio sammanträden, varav två med gruppen av experter. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild beredningsgrupp.

Uiredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare hälften av år 1976.

11. Indelningslagskommittén (Kn 1974:04)

TUlkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974 för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):

Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd

Sakkunniga: Andersson, Kerstin G., folkskoUärare, led. av riksdagen Hansson, Ingmarie, kommunalråd

Jadesiig, Thure R., arbetsförmedlingsföreslåndare, led. av riksdagen Karlsson, K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen Leuchovius, Karl G. W., led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), rektor, led. av riksdagen

Experter: Arfvidson, Agnar, kammarråd (fr.o.m. den 12 maj 1975) Dahlberg, Helge, sektionschef (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser, Fritz, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Sekreterare: TörnvaU, Peder H., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Bitr. sekreterare: Hermansson, K. Gunnar L., l:e byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockhohn, tel. 763 13 94

Direktiven för uiredningen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 17.

Kommittén har under tiden november 1974 - oktober 1975 hållit fyra saunmanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1976.

 

Kn; 12   Skr 1975/76; 103                                                542

12. Decentraliseringsutrednlingen (Kn 1975:01)

Tillkallade enligl regeringens bemyndigande den 13 mars 1975 för alt utreda frågan om ökad decentralisering inom förvallningen:

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, statssekreterare

Sakkunniga: Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen Henricsson, Sven R., l:e järnvägsexpedilör Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen UUenhag, Jörgen U., fil. dr Westman, Helny I., landstingsråd Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 20 november 1975) Brandborn, Jan E., vägdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Ehrman, Carl E. G., gatudirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Etsare, Åke G. E., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den 1 april 1975) Gustavsson, Ola, byråchef (fr.o.m. den I maj 1975) Högvall, E. Gunnar, admiruslrativ direktör (fr.o.m. den 20 november 1975)

Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj l975) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975) Olsson, Magnus F. E., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1975) Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975)

Sekreterare: Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1975)

Direktiv (anförande av statsrådet Guslafsson till protokoll vid regeringssammanträde den 13 mars 1975):

Inom samhällsverksamheten sker en fortlöpande decentralisering. Med decentralisering avses vanligtvis överflyttning av beslutanderätt från en högre myndighet lill en lägre. Rent arbetsorganisatoriska skäl motiverar ofta decentraliseringar.

Decentraliseringsfrågan har tidigare behandlals av olika utredningar. 1947 års decentraliseringsulredning syftade lill förenklingar inom för­valtningen och den år 1963 tillsatta departementsutredningen hade till uppgift atl medverka lill decentralisering av sådana ärenden, som avgjordes av regeringen. Departemenlsutredningens förslag har lett till att beslutanderätten i etl betydande antal ärenden överflyttas från regeringen

 

543                         Kommittéer: Kommundepartementet   Kn: 12

till lägre myndighet. Arbetet med decentralisering av regeringsärenden sker numera bl. a. genom en fortlöpande bevakning inom statsrådsberedningen.

Den kommunala självstyrelsen som har långvarig tradition i vårt land innebär alt beslutanderätten i viktiga samhäUsf rågor ligger nära de enskilda människorna. Även den statliga sektorn kännetecknas sedan lång lid av en strävan atl förlägga ansvar i betydelsefulla frågor lill regionala och lokala organ. Exemplen på detla är många. Ett exempel är inrättandet av de olika statiiga länsnänmderna som påbörjades under 1940-lalet. Etl annat är riksdagens beslut år 1964 om lokaliseringspolitiken som bl. a. inneburit alt utrednings- och planeringsfunklionerna inom lokaliseringsverksamhelen fåtl sin tyngdpunkt i länen. Beslutet år 1963 om naturvårdspolitiken hör också hit.

Under senare tid har genomförts reformer som i avsevärd mån har förbättrat möjligheterna till ökad decentralisering i beslutsfattandet. I försia hand gäller detta den nu genomförda kommunindelningsreformen saml den partiella omorganisationen av den statliga länsförvaltningen som genomfördes år 1971.

Den kommunstmklur som har skapats genom kommun­indelningsreformen har givit förutsättningar för alt medborgarna skall kunna ta ansvar för viktiga samhällsfrågor genom kommunada beslut. Den kommunala indelningens anpassning efter samhällsutveckUngen har sålunda skapat förutsättningar för att vidga den kommunala självstyrelsen. I takt med den kommunala verksamhetens expansion har kommunernas förvaltningsorganisation byggts ul. Kommunerna har nu tillgång lill kvalificerad sakkunskap på olika områden. Behovet av statlig tillsyn och kontroll över kommunernas säll atl fullgöra sina uppgifier har därför minskat. Bl. a. mol denna bakgrund pågår inom kommundepartementet i samråd med andra departement en successiv översyn av statens lillsyns-och kontrollfunktioner i syfte att mönstra ut sådana föreskrifier som inte längre kan anses behövliga. Vidare har i samband med statsmakternas beslut om reformer på olika områden där kommunerna har viktiga uppgifter åtgärder vidtagits för att minska eller avskaffa den statliga tillsynen.

Viktiga statliga uppgifter fullgörs genom länsförvaltningen. Härigenom
underlättas ofta nödvändiga kontakter med kommuner och enskUda
medborgare. Samtidigt innebär decentralisering av beslutanderätt till de
regionala organen ofta en direkl stimulans för den regionala utvecklingen i
landet. Genom den år 1971 beslutade omorganisationen av den statliga
länsförvaltningen togs etl betydande steg för alt få till stånd en förbättrad
samordning av de statliga länsorganens planeringsarbete. De nya
länsstyrelserna  fick      samtidigt   förtroendemannamed verkan.

Omorganisationen innebar bl. a. att alla väsentliga beslutsfunktioner inom den statliga länsförvaltningen i fråga om översiktiig planering av större regionalpolitisk betydelse samlades hos länsstyrelsen.

Länsberedningen, som avlämnat betänkandet (SOU 1974:84) Stat och kommun i samverkan, har hafl i uppdrag atl göra en sammanfattande bedömning av den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. Enligt beredningens direktiv skuUe övervägandena även innefatta principiella frågor rörande lämplig decentralisering inom den statliga förvaltningen. Efler kontakter med centrala och regionala myndigheler har beredningen för sin del kommit till den uppfattningen att ylterligare uppgifter bör kunna anförtros länsmyndigheterna. Beredningen anser atl länsstyrelserna genom sina förelroendemannaslyrelser och den organisatoriska uppbyggnaden har goda förutsättningar för atl i ökad

 

Kn; 12   Skr 1975/76; 103                                        544

utsträckning kunna ta över beslutanderätt. Beredningen har särskilt pekat på näringslivsfrågor, vägplanering samt miljö- och naturvårdsfrågor, vilka har stor betydelse för samhällsplaneringen inom länen. Länsberedningens överväganden i dessa avseenden utmynnar i ett förslag atl decentrali­seringsfrågan skall utredas i särskild ordning.

Decentraliseringsålgärder övervägs f. n. inom bl. a. uiredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SKK-utredningen), som behandlar uppgiftsfördelningen inom skolsektom. Den nyligen tillsatta utredningen (B 1974:04) av den statliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik skall bl. a. undersöka möjligheterna alt flytta över flera uppgifter till kommunala organ och ge dessa ökad självständighet och större befogenheter vid handhavandet av uppgifter som de redan förut har anförtrotts. Vidare skall utredningen undersöka i vad mån ytterligare arbetsuppgifter kan föras över från bostadsstyrelsen till organ på länsnivå.

Frågan om viUca arbetsuppgifter inom regionalpolitikens ram som regionalt skall ankomma på de tre organen länsstyrelse, länsarbetsnänrmd och företagareförening, liksom samordningen av dessa uppgifter och härmed sammanhängande spörsmål övervägs f. n. inom regeringens kansli. Även frågan om delegering lUl regional nivå av beslutanderätten i vissa ärenden om regionalpolitiskt stöd övervägs.

I elt demokratiskt samhälle bör beslutsfattandet läggas så nära medborgarna som möjligt. Del är därför enligt min mening angelägel all möjligheterna till ytterligare decentralisering inom förvaltningen blir tillvaratagna. En sådan decentralisering är motiverad i de fall den innebär ökad effektivitet eller förbättrad service till allmänheten.

Genom decentralisering kan den centrala statsförvaltningen avlastas arbetsuppgifter och därmed få bättre tid för planeringsuppgifler och andra övergripande frågor. Också för den regionala och lokala förvaltningen kan en decentralisering innebära fördelar. Det kan ofta vara mindre arbetskrävande för den statliga förvaltningen som helhet om myndigheter på denna nivå själva beslutar i stället för atl endast delta i beredningen och sedan vara beroende av avgörande i högre instans.

-Att regionala och lokala myndigheter genom sin lokalkännedom ofla bättre än centrala myndigheter känner till bakonUiggande förhållanden i enskilda ärenden talar också för decentralisering. En decentraliserad förvaltning ger medborgarna bätlre möjligheter till kontakt med dem som fattar besluten, viUcet ofta kan underlätta lösandet av många problem.

Det ligger emellertid i sakens natur atl del finns en gräns för hur långt decentraliseringen kan drivas. Kravet på enhetlighet i tillämpningen och behovet av alt tillförsäkra medborgarna sysselsättning och lillgång till en lika samhällsservice oavsett bostadorl gör att åtskiUiga uppgifter bör handhas av centrala statiiga organ.

För alt göra en samlad bedömning av de olika aspekterna på frågan om decentralisering bör — som länsberedningen har föreslagil — särskilda sakkunniga tillkallas.

De sakkunniga bör pröva decentraliseringsfrågan över hela det statliga förvaltningsområdet. Domstolarna, utrikesförvaltningen och det militära försvaret samt de affärsdrivande verken bör dock av lätt insedda skäl undantas.

Frågan om uppgiftsfördelningen i stort mellan staten, landstingskommunerna och kommunerna bör inte heller prövas av de sakkunniga. Länsberedningen, som haft atl överväga bl. a. denna fråga har.

 

545                         Kommittéer; Konunundepartementet   Kn:12

som jag nyss nämnt, överlämnat sitt betänkande. Betänkandet som är ett principbetänkande remissbehandlas f. n. Som också framgått av vad jag anfört är även andra frågor som rör arbetsfördelningen mellan staten och kommunerna föremål för utredning.

För alt de sakkunniga skall få elt underlag för sin bedömning av möjlig ytterligare decentralisering inom förvaltningen bör de inledningsvis göra en detaljerad genomgång av alla de författningar och bestämmelser som reglerar uppgiftsfördelningen mellan centrala, regionala och lokala organ inom det statliga verksamhetsområdet. I samband därmed bör de sakkunniga också ta del av det material som länsberedningen tagit fram i detla avseende.

Den genomgång av länsorganens arbetsuppgifter som behövs för att förslag om decentralisering dit från centrala myndigheter skall kunna läggas fram, bör också användas som underlag för bedönmingar huruvida vissa uppgifier som länsorgan nu har lämpligen bör decentraliseras till t. ex. kommunerna.

De sakkunniga bör i grova drag ange förslagens inverkan på såväl de centrala som de regionala och lokala myndigheternas personalbehov. Det bör däremot inte ankomma på de sakkunniga att redovisa mera konkreta förslag till organisationsstruktur. Härvid bör också övervägas en vidgad förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas verksamhet.

De sakkunniga bör redovisa förslag till sådana förf attningsändringar som föranleds av deras förslag.

Utöver vad jag nu har anförl bör de sakkunniga vara oförhindrade att ta upp andra frågor som aktualiseras under utredningsuppdraget och som har nära samband med delta.

De sakkunniga bör hålla sig underrättade om arbetet i andra utredningar som berör här aktuella frågor och samråda med dessa utredningar.

De sakkunniga bör överväga om förslagen beträffande visst sakområde lämpligen bör redovisas separat så snart arbetet med detla sakområde har avslutats.

Uiredningen har under liden november 1974 - oktober 1975 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver bar sju sammanträden hållits med en särskUd arbetsgrupp för frågan om decentralisering av beslutanderätt i ärenden om regionalpolitiskt stöd.

Utredningen har den 5 november 1975 avgett delbetänkandel (Ds Kn 1975:4) om decentralisering ay beslut om regionalpolitiskt stöd.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1976.

35   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103

546

Bilaga

KOMMITTÉKOSTNADER JUSTITIEDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­ mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o. m.     1974-07-01 -1975-06-30

1974-06-30

Dagar­voden'

Lön

m. m.'

 

22,3

68,1

63,8 27,1

34,7 24,9

26,4

30,5

117,4

15,4

25,5

28,3 5,6

490,0

1976:

Kommittéer som avslutat sin verksamhet undei 1975

1965 ärs valtekniska utredning (Ju 1966: 61) Utredningen (Ju 1968:63) om författningspubli­cering m. m. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén

(Ju 1970:49) (OSK) Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970: 53) Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgiv­ningsbestämmelserna m. m. Sekretariatet (Ju 1973: 05) för framtidsstudier Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitets-holmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15) 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19) Energipolitiska delegationen (Ju 1973: 22) Utredningen (Ju 1974: 02) angående brottsbalkens

bestämmelser om brott mot rikets säkerhet Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott

i tjänsten av polismän Utredningen (Ju 1974: 08) om telefonavlyssning Tystnadspliktskommittén (Ju 1975: 03)

Summa

Kommittéei som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstrafT-

rätten Köplagsutredningen (Ju 1963: 51) Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Skadeståndskommittén (Ju 1967:68) Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom

rättsväsendet Vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58) Familjelagssakkunniga (Ju 1970: 52) Massmedieutrednirigen (Ju 197f): 59) Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970: 62) Aialsrätiskommittén (Ju 1970: 63) Kreditköpkommittén (Ju 1971:05) Konkurslagskommittén (Ju 1971: 06) 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandUng

av psykiskt awilcande

 

1976: 3

889,6

5,8

7

975,8

60,1

9

923,3

94,2

11

413,1

1,7

23

284,9

182,0

26

651,2

550,8

28

39,8

3,2

33

112,9

113,3

35

189,9

364,8

37

2,8

342,3

39

19,6

16,2

41

23,5

74,6

43

 

—

59

-

17,6

 

4 526,4

1 826,6

 

; 1

195,2

—

—

2

1 130,0

123,8

19,2

4

860,3

201,5

49,2

5

858,4

24,8

25,0

6

5 680,3

16,1

54,2

8

1 607,7

363,1

46,1

10

1 586,9

245,4

56,5

12

874,2

309,0

74,9

13

434,8

116,3

16,6

14

508,0

123,2

52,9

15

591,6

238,6

49,8

16

716,9

259,0

27,8

161,2

17

51,3

425,8

 

547,

Konunittékostnader: Justitiedepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-      Bidrag tiU
sättning   ning    tationer   ministrativa   myndighet

kostnader

institution m. m.

1975-07-01-12-31

Summa'        VerkstäUda            Beräknade

utgifter'    utgifter

07-01 -     11-01 -

10-31       12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)

 

 

4,9

23,7

12,5

0,5

0,6

38,8

■    -

.-

13,4 0,8

50,0

-

6,5

20,5 12,9

12,2 0,5

2,7 60,6

2,3 26,6

4,4 22,1 56,7 17,4

30,9 0,3

1,6 20,0

5,5 1,2 3,1

14,4

-

-

-

0,2

-

-

-

168,3

156,4

97,4

45,7

25,0

25,0

68,7

167,6

227,9 29,6

254,4 676,3

34,0 173,0 571,0 423,5

41,7

117,3

5,6

17,8

2 808,4

65,9

96,6 304,9

19,8

85,4

297,8

242,0

8,0

13,3

101,9

1 235,6

11,8

2,0 47,6

61,4

958,3

1 143,4

1 151,2 508,6

635,9 1 632,4

105,4

371,3

1 058,7

668,3

61,3

148,8

20,9

167,3

8 631,8

 

 

6,0

31,1

—

0,1

10,6

20,8

-

0,6

2,1

-

-

-

8,8

3,2

376,2

_

11,2

 

—

0,3

24,1

_

33,0

3,5

33,9

-

9,4

7,1

5,0

_

-

3,2

3,0

-

_

. -

5,7

—

0,1

0,4

6,9

0,8

0,4

0,2

2,1

8.2

165,2

 

-

-

-

195,2

180,2

55,1

15,5

1 380,8

282,7

83,1

25,0

1251,1

51,9

18,9

3,4

932,6

623,7

266,3

110,0

6 680,3

420,7

166,4

55,2

2 250,0

362,5

150,2

43,1

. 2 142,7

434,3

203,1

38,0

1 549,6

141,1

21,4

—

597,3

179,1

64,4

26,9

778,4

294,6

53,6

-

939,8

295,1

96,9

37,0

1 145,9

222,8

88,2

27,5

764,3

 

Skr 1975/76; 103                                                                                               548

1                                                                  2               3              4                  5

18

233,1

83,2

26,4

19

250,5

126,7

12,9

20

385,4

124,9

19,0

21

5,9

61,7

20,5

22

267,0

158,1

61,6

24

67,6

99,3

16,4

25

630,7

784,2

57,6

27

120,8

119,3

21,0

29

106,7

140,9

30,8

30

145,4

124,9

10,8

31

71,6

96,2

44,0

32

9,1

-

13,4

34

2,4

197,1

52,5

36

33,8

100.9

47,3

38

20,6

100,4

26,2

40

19,2

11,5

16,1

42

9,6

220,2

99,9

44

—

108,3

11,1

45

-

31,7

39,4

46

_

3,4

_

47

—

45,3

13,5

48

—

89,5

22,8

49

-

84,0

22,4

50

-

67,1

15,3

51

-

66,0

22,6

52

_

57,5

10,6

53

—

71,6

21,6

54

-

35,3

3,4

55

-

51,9

5,4

56

—

51,9

5,4

57

-

—

—

58

_

_

_

60

—

-

—

61

_

_

_

62

-

—

-

63

—

—

—

64

-

-

-

Sexualbrottsutredningen (Ju 1972: 01)

Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om befordran med järnväg

Utredningen (Ju 1972: 05) ang. inskrivning av rätt till luftfartyg m.m.

Namnlagsutredningen (Ju 1972: 06)

Konsumenttjänstulredningen (Ju 1972: 07)

Utredningen (Ju 1972: 12) ang. företagsinteckrung

Delegationen (Ju 1973: 03) för jämställdhet mellan män och kvinnor

Produktansvarskommittén (Ju 1973: 08)

Hemförsäljningskommittén (Ju 1973: 10)

Utredningen (Ju 1973: 11) om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straff­rätten

Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)

Utredningen (Ju 1973: 13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna

IJtredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Utredningen (Ju 1973: 20) om personalens arbetsupp­gifter vid kriminalvårdens anstalter

Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan

Energirådet (Ju 1974: 03)

Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06) (FADAK)

Försäkringsrättskommittén (Ju 1974: 09)

Varumärkesutredningen (Ju 1974: 10)

Samarbetskommittén (Ju 1974: 11) för långsikts­motiverad forskning m. m.'

Bostadsförvaltiungsutredningen (Ju 1974: 12)

Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974: 13)

Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974: 15)

Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974: 16)

Utredningen (Ju 1974:17) ang. översyn av häktningsbe­stämmelserna

Brottsskadeutredningen (Ju 1974: 18)

Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)

JK-utredningen (Ju 1974: 20)

1974  ärs bolagskommitté (Ju 1974: 21) Stiftelseutredningen (Ju 1975: 01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Utredningen (Ju 1975: 05) om väktarutbildning Hyresrättsutredningen (Ju 1975: 06) Rättshjälpsutredningen (Ju 1975: 07)

1975  års poUsutredning (Ju 1975: 08)

Summa                     17 849,5       5 495,0   1 293,4

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

1974: 2

8

13

3 342,1

449,2

1 236,7

7,6 7,5 7,5

28

354,1

-

34

73,6

-

44

14,5

-

1956 ärs klientelundersökning (Ju 1957: 40) rörande ungdomsbrottslingar

Förpassningsutredningen (Ju 1966: 68)

Tillsynsutredningen (Ju 1967: 69)

1971 ärs utredning (Ju 1971:02) om bokföringslag­stiftningen

Utredningen (Ju 1972:03) ang. poUsen i Stockhohn (UPS)

Utredningen (Ju 1973:02) om ett centralt råd för
samordning av samhällets insatser mot brott         44            14,5           -                 0,4

 

549                                                  Konunittékostnader: Justitiedepartementet

6          7          8          9               10            11            12            13            14

10,0

-

-

0,1

4,4

24,5

-

0,1

6,2

-

-

1,1

9,6 8,1

-

-

0,2 0,4

84,4 0,4 0,2

127,5

58,2 67,3

37,4 2,2

13,2

-

0,6

5,5

11,8

-

40,0

-

3,0

-

1,5

1,7

59,6

-

-

-

2,2 13,0 17,5

4,9 10,6

-

84,4

0,1 19,0 2,7 0,4 1,8

0,8 4,6

0,2

7,3

20,4

-

0,4

12,5

0,1

0,1

0,'2

8,9 0,2 0,7 1,5

-

0,7

1,1 0,3

 

119,7

45,6

20,0

418,4

168,6

51,6

20,0

490,7

151,2

52,1

18,5

607,2

82,2

67,5

19,0

174,6

229,5

106,9

40,9

644,3

124,2

48,9

16,7

257,4

1 149,3

610,2

110,0

2 500,2

140,7

57,5

17,0

336,0

241,4

88,0

36,0

472,1

135,7

52,1

18,5

351,7

159,5

39,1

6,5

276,7

65,2

-

5,0

79,3

255,8

67,9

40,0

366,1

207,8

65,2

3,0

309,8

128,9

55,1

23,4

228,0

59,6

11,9

 

90,7

424,7

316,6

110,0

860,9

124,7

55,4

22,0

202,1

83,5

40,4

19,5

143,4

16,7

_

387,9

404,6

63,4

64,5

18,0

145,9

112,6

49,7

20,0

182,3

113,8

52,4

17,5

183,7

82,8

47,2

15,5

145,5

109,2

69,0

8,0

186,2

78,8

30,9

16,0

125,7

93,4

75,4

19,0

187,8

39,4

24,5

32,9

96,8

58,8

53,0

18,0

129,8

57,6

64,1

15,5

137,2

-

43,5

18,2

61,7

—

41,2

16,5

57,7

—

30,1

21,4

51,5

-

—

8,5

8,5

-

28,8

17,0

45,8

-

-

3,3

3,3

-

-

20,0

20,0

429,2       207,9       672,2       104              165,2       8 367,4    3 773,9    1600,8     31 591,6

60,0           0,7     -             -             68,3             -                -      3 410,4

-                      -              -        -             -               7,5             -                -         456,7

-                      -              -        -             -               7,5             -                -       1244,2

16,9         -             -             16,9             -                -         371,0

0,6             -              -    -             -               0,6             -                -           74,2

-           -              -         -             -               0,4             -                -           14,9

 

Skr 1975/76; 103                                                                                               550

Sakkunnig (Ju 1965: 62) ang. lagstiftningen om skifte

; 4

-

-

2,3

7

1 153,5

-

0,4

13

1028,2

-

22,5

18

506,8

21,5

19,2

19

219,6

46,6

4,2

31

385,1

42,9

18,8

35

92,2

8,6

12,2

37

253,5

65,8

8,1

38

172,0

1,1

■ -

45

658,4

12,4

87,7

47

112,3

45,9

10,5

49

68,4

_

_

52

73,4

6,3

3,7

58

95,6

67,1

29,7

av dödsbo                                                  1975

Mutansvarskommittén (Ju 1967:63) 1968 ärs brottmålsutredning (Ju 1969:54) Kommittén (Ju 1970:54) för kriminologisk behand-

lingsforskning Generalklausulutredningen (Ju 1970: 58) 1972 års domarutredning (Ju 1972:08) Steriliseringsutredningen (Ju 1973: 04) Väimeanläggningsutredningen (Ju 1973:06) Hyresprocesskommittén (Ju 1973: 07) Brottsförebyggande rådet (Ju 1973:14) Utredningen (Ju 1973: 16) ang. åtgärder för att

minska personalomsättningen inom polisväsendet Häktesutredningen (Ju 1973:18) för Stockholms

län m. m. Domstolsstyrelseutredningen (Ju 1973: 21) Trafikskadeutredningen (Ju 1974: 05)

Summa                     10 289,2    340,8           219,7

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m.      206,3    ■     15,9-         5,1

Diverse myndigheter m. m.                                -           176,2                          ■    -

Diverse personer                                               -               0,6                                 -

Gemensamma kostnader                                   -             71,5                                 -

Summa                         206,3      232,4              5,1

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

 Hyreskostnaderna  för  kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för  statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.) 16,7 har belastat II ht: s kommittéanslag och övriga kostnader anslaget Framtidsstudier (11 A 12)

 

551

Konunittékostnader; Justitiedepartementet

 

10

11

12

13

14

 

 

1,9

19,9 33,8

-

-

0,2 1,0 9,7

0,5

31.4 27,8 21,1 35,6

-

0,3 0,"l

1.5

-

-

62,9

0,5

6,2 68,0

-

0,1

15,9

303,8

17,6

63,4

 

2,3

-

20,3

-

58,2

-

40,9

_

83,2

_

99,5

_

41,9

—

110,1

—

1,1

-

164,5

-

56,4

0,2

0,1    .

_

16,2

-

165,3

1,2

961,2

1,4

2,3 1 173,8 1 086,4

547,7 302,8 484,6 134,1 363,6 173,1 822,9

168,9

68,5

89,6

262,1

11 251,8

 

1,2

3,2

4,4

889,4 889,4

302,7

302,7

 

0,8 134,0

223,9

310,0

-8,8

923,1

3,8

1 184,6

358,7

310,0

2 102,7

 

Skr 1975/76:103

552

UTRIKESDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.           1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30    ---------------

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Utredningen (1974:01) rörande utrikesdepartementets organisation

Utredningen (1974:02) rörande rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvalt­ningen

Summa

1976: 3

152,1

52,0 204,1

39,8

26,7 66,5

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folk­rättens regler om humanitet i krig

Sakkunniga (1972:03) med uppdrag att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-ländema'

Summa

 

1976: 1

103,0

78,0

11,8

2

239,1

103,4

60,6

 

342,1

181,4

72,4

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1975

Nationalkommittén (UD 1972: 01) för Förenta Nationernas befolkningskonferens

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Beredniiigen för studiestöd och humanitärt bistånd tiU afrikanska flyktingar och nationella befrielse-rörelser

Svenska UNICEF-kommittén

Summa

1975: 1

604,2 604,2

31,7 31,7

16,4 16,4

32,0 3,8

35,8

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna  för  kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning,  telefon  m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.) Kostnadema bestrids av andra medel än korrunittéanslaget

 

553

Konunittékostnader; Utrikesdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa'
sättning   ning tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01-12-31

Beräknad to--   talkostnad t. o. m.

------------------------    1975-12-31

Verkställda   Beräknade     (summa av
utgifter'        utgifter   kolumnerna

07-01-    11-01-    3, 11, 12 och

10-31      12-31       13)

 

29,5

9,6

231,0

51,8

282,8

 

19,6

49,1    9,6

98,3 329,3

100,5 152,3

198,8 481,6

 

2,2      4,8

6,6

103,4

29,4

15,0

250,8

 

2,0

4,2      4,8

2,2 8,8

168,2 271,6

42,0 71,4

40,0 55,0

489,3 740,1

 

17,1    1,1

17,1    1,1

59,6 59,6

3,5 3,5

129,4 129,4

733,6 733,6

 

1,0 1,0

33,0 3,8

36,8

 

Skr 1975/76:103

554

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.       1974-07-01-1975-06-30

1974-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

1967 års rekvisitions- och förfogandeutredrring
(Fö 1968:19)                                              1976: 1

Utredningen (Fö 1970: 23) rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga m. fl.                            3

Sakkunnig för studier avseende utvecklingen efter år
1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas
av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt för­
svar (Fö 1973: 02)                                             9

Expertutredningen (Fö 1974:02) ang. prisreglering av
försvarsutgiftema                                             11

Summa

 

172,8

28,7

8,1

795,9

198,4

47,9

3,5

-

19,2

0,1

8,0

63,6

972,3

235,1

138,8

3 696,7

533,9

1 467,8

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

2

1 508,4

285,3

120,2

4

598,3

143,6

52,2

5 6 7 8 10

526,2

229,8

752,0

4,7

77,3

167,2

62,5

238,4

1,9

219,2

3,2

9,4

71,0

52,5

66,5

12 13

 

182,2 167,5

50,3 96,8

14

 

-

11,8

15 16 17

 

-

-

Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968: 20)        1976: Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning

(Fö 1971:01) Ledningsgruppen för fortsatt utveckling av försvarets

planerings- och programbudgetsystem (Fö 1971: 03)

(PPBG) Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971: 04)

1972  års vämpliktsutredning (Fö 1972: 01)

1973  års vapenfriutredning (Fö 1973: 01)

1974  års underrättelseutredning (Fö 1974: 01) Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

(FLU-74) 1974 års försvarsutredning (Fö 1974: 04) Utredningen (Fö 1974: 05) om översyn av tjänsteregle­mentet för krigsmakten Bredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om

kvinnan i försvaret (BKF)
Försvarets gymnasieutredrring (Fö 1975:02)
Utredningen (Fö 1975: 03) om skyddsmmsfrågor
Utredningen (Fö 1975: 04) om inflytande m. m. inom
vämpliktsu tbildningen                                        18

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

Marinens befälsutredning (Fö 1965: 23) 1966 ärs vämpliktskommitté (Fö 1967:23)

1974: 2 3

1 679,4

2 390,4

 

555

Kommittékostnader: Försvarsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag till      Summa
sättning    ning            tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01-12-31

VerkstäUda      Beräknade

utgifter'   utgifter

07-01 -    11-01 -

10-31      12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

15,9

0,8 3,3

 

0,3

0,2

-

-

2,6

3,4

7,0

0,8

18,8

3,6

7,0

4,9

 

37,6

11,8

-

222,2

•■265,5

141,1

30,0

1 232,5

19,7

8,0

6,1

37,3

85,4

-

-

85,5

408,2

160,9

36,1

1 577,5

 

72,0

0,5

0,9

37,6

7,0

95,0

7,4

21,0

11,0 0,2

43,5 7,1

30,9

-

2,2 4,1

3,0 20,5 22,7

0,1

2,5

32,8 27,8

-

0,1

32,3 31,9

14,7

171,6

232,3       95,5

 

516,5

208,6

22,0

2 255,5

326,2

80,1

35,0

1 039,6

184,4 94,8

379,7 61,6

319,1

51,6 25,1

120,4 18,3

100,5

27,8 12,0 43,0 17,0 50,0

790,0 361,7 1 295,1 101,6 546,9

297,6 324,1

175,0 322,4

75,0 100,0

547,6 746,5

11,8

19,6

10,0

41,4

:

6,0 0,5

25,0

11,0

4,0

31,0

11,5

4,0

-

0,4

15,0

15,4

515,8

1 128,5

446,8

7 787,8

 

2,2

2,6

0,7

4,8 0,7

1 684,2

2 391,1

 

Skr 1975/76:103                                                                                                556

1                                                                  2              3              4                  5

1975: 3

1 506,6

-

-

4

211,0

9.6

3.4

 

5 787,4

9,6

3,4

1968 års personalkategoriutrediung (Fö 1969:16) Utredningen (Fö 1970:16) om befordringsförfarandet m. ni. inom krigsmakten

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter                                                                       96,0                -

Diverse firmor                                                                                       -                _

Diverse personer                                                                          299,4           35,8

Gemensamma kostnader                                                                14,5                _

Utestående reseförskott                                                                      -                _

Summa                                      409,9          35,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna for kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

 

557                                                             Konunittékostnader: Försvarsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

-

1,0

0,2

29,4

-

0,5

29,4

3,6

1,4

1,2            -                        1507,8

42,9            -                          253,9

2,2       29,4    3,6         1,4               -            49,6            -                        5 837,0

97,3

50,0

-

5,8

349,3

143,7

19,3

8,7

27,3

30,1

1.3        -          -

14,1      _          _            _

4.4        -          -          0,4

27,3      _          -             _

47.1      -           -          0,4                -          493,2       238,3

 

Skr 1975/76; 103

558

SOCIALDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.          1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30    ------

Lön m. m.'

Dagar­voden'

3 749,8

799,8

52,6

721,6

10 009,1        3 202,4

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

1968 års bamstugeutredning (S 1969: 31)        1976: 4

5

7

612,7 415,2

22,1 58,1

5,8 21,2

8 10 12

270,0 356,1 181,1

33,3

65,5

168,5

58,3 27,8 42,5

13

133,3

33,7

72,6

14

109,9

1,9

34,0

26

-

0,2

-

 

5 828,1

1 183,1

314,8

: 1

2

3

6

9

11

15

16

17

18

1 929,7

1 628,9

3 968,1

487,0

896,5

663,4

36,7

244,6

19,5

79,3

267,1 189,8 619,2 136,1 190,8 400,8 193,4 179,0 250,0 190,2

73,1 67,8 67,7

4,6

107,2

60,9

43,3

6,9 44,8 43,6

19

41,7

109,0

36,0

20 21

22 23

13,7

92,4

69,5

128,0

18,3

35,8 24,2 19,1 41,2

24

-

94,1

29,7

25

-

5,2

6,5

27 28

-

49,3 20,2

9,2

Samarbetskommittén (S 1970: 31) för social forskning

Hjälpmedelsgruppen (S 1970: 33)

Aibetsgruppen (S 1970: 36) rörande försöksverksamhet inom bama- och ungdomsvården (AFBU)

Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43)

Socialpolitiska bidragsutredningen (1972: 02)

Utredningen (S 1973:02) angående lokaUsering av sta­tens bakteriologiska laboratorium

Arbetsgruppen (S 1973: 04) för att undersöka pensions­frågorna för entreprenöranställda på fartyg

Sakkunnig (S 1974: 10) för utredning av vissa frågor rörande utbildning av läkare med utländsk medicinsk examen

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Handikapputredningen (S 1966: 38)

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966: 39)

Socialutredningen (1969: 29)

Sjukvårdskostnadsutredrungen (S 1970: 32)

Pensionskommittén (S 1970:40)

Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)

Barnomsorgsgruppen (S 1973: 07)

Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Familjestödsutredningen (S 1974: 01)

Medicinalansvarskommittén (S 1974: 02)

Utredningen (S 1974: 03) angående översyn av besvärs­organisationen inom socialförsäkringen m. m.

Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974: 04)

Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Pensionärsundersökningen (S 1974: 06)

Regionsjukvärdsutredningen (S 1974: 07)

Utredningen (S 1974: 08) angående översyn av hälso­vårdsstadgan

Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Ledningsgruppen (S 1974: 11) för försöksverksamhet inom socialvården

Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information

Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975: 02)        29

Sakkunnig (S 1975: 03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande kronisk toxicitet                            30

Summa

 

559

Konunittékostnader; Socialdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-     Bidrag tiU      Summa'
sättning    ning            tationer    ministrativa   myndighet.

kostnader      institution

1975-07-01-12-31

Verkställda       Beräknade

utgifter'   utgifter

07-01 -    11-01 -

10-31      12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

13,5

6,3

103,2       147,9

 

1,3 5,5

4,5

-

0,1

1,5

6,6 9,3 0,1

1,5

1,9

0,4 0,1

14,0

-

44,4

0,1

2,8

0,5

-

0,5

-

 

-

0,1

42,8

154,4

52,6

16,3

21,9

21,9

 

1 145,2

284,5

29,3 90,8

2,0

100,1 102.6 213.1

33,5 40,1 12,1

164,8

18,6

39,7

-

0,3

-

1 145,2

390,8

50,0

50,0

5 229,5

644,0 506,0

403,6 498,8 406,3

316,7

149,6

0,3 8 154,8

 

130,2 11,8

33,0 6,0

74,8 165,9

 

16,5

9,8

3,1

0,4

0,1

—

—

—

34,5

224,5

0,1

1,2

1,1

_

 

—

51,6

47,5

—

0,7

22,2

—

-

0,3

21,3

7,9

1,5

1,4

11,3

—

81,5

2,0

42,9

0,1

15,4

7,6

27,6

-

3,4

0,3

19,7

-

-

0,1

9,2

_

_

_

9,7

-

-

0,4

32,1

-

291,9

0,3

10,8

-

-

0,2

0,2

6,2

0,1

8,1 0,3

34,6

 

370,0

135,5

33,6

2 468,8

257,7

98,8

35,4

2 020,8

947.2

353,5

130,0

5 398,8

141,8

95,0

8,0

731,8

397,8

117,5

55,0

1 466,8

484,2

207,1

35,0

1 389,7

268,8

114,9

27,8

448,2

280,7

135,0

20,0

680,3

360,8

174,1

45,0

599,4

265,1

82,1

50,0

476,5

164,8

55,7

24,5

286,7

137.4

52,6

20,0

223,7

103,8

59,7

22,0

185,5

471,4

147,6

155,0

774,0

70,5

46,1

20,0

136,6

238,0 183,7

 

57,4

64,1

16,0

137,5

64,3

42,5

32,0

138,8

-

40,3

40,0

80,3

 

325,3       289,8       431,5       15,1

4 985,7

2 262,8

808,3

18 065,9

 

Skr 1975/76:103                                                                                                560

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1975

FamiljepoUtiska kommittén (S 1966:36)     1973:6                   1774,9              0,9

Fosterbamsutredningen (S 1970:30)         1975: 6                                        692,1

Bosättnings1åneutredningen(S 1973:05)          17 25,3               8,8                 37,3

Sakkunnig (S 1973: 06) med uppdrag att utreda frågan
om automatisk databehandling av medicinsk informa­
tion vid karolinska sjukhuset                            18 86,2            26,4                 27,8

Arbetsgruppen (S 1973:09) rörande social information                                      21     2 687,0              6,7                 31,2

Summa                      5 265,5      42,8           96,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

(NUU)                                                                                         136,8           23,0

Statens Handikappråd                                                                 409,4           34,0

Diverse myndigheter                                                                            -                 -

Diverse firmor                                                                                   0,5                 -

Diverse personer                                                                          375,3           48,8

Gemensamma kostnader                                                                 1,8                 -

Utestående reseförskott                                                                      -                 -

Summa                                       923,8         105,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

 

561

Konunittékostnader: Socialdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

 

3,3

5,7 20,3

-

=

0,8

3,8

68,6

0,4 0,1

4,1

29,8

68,6

0,5

0,9

5,7

69,7

59,2 106,6

242,1

1,7

14,2 15,9

1 777,5

697,8

95,0

145,4 2 807,8

5 523,5

 

8,3

0,1

10,0

6,5

_

184,7

35,0

58,1

2,0

66,6

0,3

605,4

-

-

28,9

-

1 795,0

1 823,9

-

0,1

3,5

16,0

-

20,1

13,9

-

—

0,1

—

438,1

-

1,5

1,6

134,0

-

138,9

12,5

 

-

-

-

12,5

69,7

59,8

46,0       223,2

1 795,3

3 223,6

36   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103

562

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t o. m.       1974-07-01-1975-06-30

1974-06-30

Dag ar­voden'

Lön m. m.'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)

Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970: 30)"

Utredningen (K 1970: 43) ang. åtgärder mot över­givna fartyg m. m.

Kommittén (K 1971: 01) för utredning om kollek­tivtrafik i tätorter''

Sakkunniga (K 1972: 03) med uppdrag att utreda vissa frågor betr. Göta kanal

Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa frågor i anslutning till den langsiktiga väg­planeringen m. m."

Leasingutredningen (K 1972:06)

Sakkunniga (K 1973: 03) med uppdrag att utreda vissa frägor rörande det allmänna kommunikations­väsendets anpassning till de handikappades behov

1974 års tidningstaxeuttedning (K 1973: 08)

Utredning (K 1974: 02) med uppdrag att utreda den framtida verksamheten inom televerkets verkstads-rörelse m. m.

Sakkunnig (K 1975: 01) med uppdrag att utreda frå­gan om den framtida organisationen och finansie­ringen av den verksamhet som bedrivs av handels­flottans välfärdsråd

Sakkunnig (K 1975: 02) med uppdrag att verkställa översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad skyldighet att anlita lots m. m.

Sakkunniga (K 1975:05) för granskning av 1975 års separatredovisning vid SJ'

Summa

 

1976: 2 4

1793,3 238,6

124,4 113,9

106,6 49,4

9

118,9

15,2

8,0

11

635,8

452,5

62,5

13

86,7

.69,6

15,4

14 15

50,3 98,9

101,4

55,2 13,7

19

23

33,0 6,4

42,3

53,4 37,6

92,2

11,8

25

17,2

3,9

27

28 30

1 028,7

417,5

3 061,9

 

513,9

109,4

73,3

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976

Trafikpolitiska delegationen (K 1965: 38)

Befälsbemanningsutredningen (K 1970: 29)

TrafikbuUerutredningen (K 1970: 33)

1969 års vägutredning (K 1970: 35)

Tiafikplaneringsutredningen (K 1970:41)

Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)

Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i Göteborgsområdet m. m.

Sakkunniga (K 1972: 01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk­ning av olja i fartyg'

Trafikpolitiska utredningen (K 1972: 07)

Bilarbetstidsutredningen (K 1972: 08)

Flaggutredningen (K 1973: 01)

10

12 16 17 18

1976:

 

1

293,2

-

3

520,2

80,0

5

2 442,2

267,4

6

212,0

120,4

7

1 267,4

221,9

8

256,2

62,3

39,7

46,2

124,4

436,1

188,2

29,8

41,5

157,9

32,5

69,4

5,4

19,8

29,4

115,9

47,4

42,6

 

563

Konunittékostnader; Konununikationsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa'
sättning    ning   tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1975-07-01-12-31

VerkstäUda        Beräknade

utgifter'    utgifter

07-01-      11-01 -

10-31       12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)

 

8,3 10,4

28,8

9,3

1,2 18,9

2,9

-

-

-

10,2

-

-

30,7

7,6

7,4

1,7

0,1

0,8

-

1,4

10,7 1,4

6,4 8,9

53,3

 

278,6 192,6

25,5 162,1

28,0

26,1

-

31,0

555,9

162,1

14,0

101,8

-

-

66,7 117,9

61,3 40,0

40,0

155,4 46,5

184,2 29,5

40,0

2 097,4 621,3

176,0

1 367,8

188,5

178,3 296,8

412,6 82,4

 

7,9

111,9

51,6

163,5

 

7,6 0,8

7,0

35,7 0,8

64,0         1,0

10,1

100,7 10,9

 

71,6      36,2      72,7       63,0

1 689,9

790,4      154,0         5 696,2

 

0,1

-

_

0,3

27,7

-

25,0

4,3

34,1

179,5

34,3

3,4

8,9

17,2

-

0,4

26,5

208,5

107,9

13,3

-

-

-

0,3

 

0,4

0,4

-

294,0

178,5

31,7

65,0

795,4

676,6

122,6

8,0

3 249,4

179,4

57,8

32,0

481,2

647,5

145,7

160,0

2 220,6

68,0

16,3

5,0

345,5

 

1,8

67,8

16,0

5,0

128,5

 

0,6

-              _

_

37,4

109,8

17,6

35,3

55,0

0,2

1,3

-

0,7

12,0

 

30,0

13,5

50,0

217,9

794,6

321,1

165,0

1 716,9

259,3

66,1

40,0

553,6

117,9

84,7

27,0

259,4

 

Skr 1975/76; 103                                                                                               564

1                                                                  2              3              4                  5

20

22

81,9 83,4

81,3 176,6

44,5 75,7

24 26

0,5

212,3 49,3

75,1 23,0

29 31

-

:

-

32 33

-

-

-

Fartygsmiljöutredningen (K 1973: 04)

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973: 07)

Utredningen(K 1974:01) avseende regionalt gällande generella trafikrabatter

Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)

Sakkunnig (K 1975: 04) med uppdrag att behandla frå­gan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet

1975 års Öresundsdelegation (K 1975: 06)

Sakkunnig (K 1975: 07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Stockhohnsregionens allmänflygutredriing (K 1975:08)

Summa                     5 975,2      2 014,3         780,1

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

Hamnutredningen (K 1966:40)                         1975:2      1209,8

Vägkostnadsutredningen (K 1966:41)"                      3        364,6         47,4

4 8

605,3

0,7

1,4 6,2

12 17

299,6 429,6

7,3 44,0

1,7 17,7

26

390,3

31,6

-

31

34

10,7 363,5

27,3 10,9

5,1 50,0

Utredningen (K 1967:36) om beredskapslagstiftningen på luftfartens område

Motorredskapsutredningen (K 1968: 53)

Arbetsgmppen (K 1970: 34) för upprättande av dispo-sitionsplan för viss del av Nedre Norrmabn i Stockholm

Utredningen (K 1970:44) om mönstring av sjömän

Utredningen (K 1972:05) för lokalisering av flygverksam­heten i Stockhohnsområdet (ULF)

Sakkunniga (K 1973: 02) med uppdrag att utreda frågan om tjänstebrev.

Luftfartsverksutredningen (K 1973:05)

Summa                     4 266,0        173,1          162,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse personer                                                                              134,4             0,7

Gemensamma kostnader                                                                    19,4               -

Utestående reseförskotf

Summa                                        153,8             0,7

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m. m.

Svenska sakkunniga (K 1967: 37) inom Nordisk kommitté
för traflksäkerhetsforskning (NKT)                                   102,7             -              18,2

Nordisk kommitté (K 1967: 38) för transportekonomisk
forskning (NKTF)                                                            311,3             -              15,7

Nordiskt trafiksäkerhetsräd (K 1971:02) (NTR)                      71,6           3,9            15,0

Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971: 04) för transport­
frågor (NÄT)                                                                    33,2             -              27,2

Svenska sakkunniga (K 1971: 05) inom Nordisk kommitté
för vägtrafiklagstiftning (NKV)                                           73,8             -               4,3

Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:3) (NBK)                         -               -                 -

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

 Kostnadema bestrids av jordbmksdepartementet med 7,7 tkr 1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76 Kostnaderna bestrids av kommundepartementet med 7,7 tkr 1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76 " Kostnaderna bestrids av statens vägverk ' Kostnaderna bestrids av statens järnvägar

 

565                                                Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet

6               7          8     9        10       11       12       13       14

139,2 283,4

46,2 89,2

29,0 81,0

296,3 537,0

559,0 81,7

214,5 44,5

90,0 27,0

864,0 153,2

_

0,2 1,4

40,0

0,2 41,4

-

0,1

3,0 26,3

3,0 26,4

083,3

1 272,0

853,3

12 183,9

21,0 54,9

-

-

1 230,8 419,5

1,4 6,9

-

-

1,4 612,2

10,6 62,6

-

-

310,2 492,2

36,6

-

-

426,9

37,5 327,5

-

-

48,2 691,0

9,9      1,0           -     2,5

23,5          -       7,3     0,3

39,3        -  223,9     8,4

9,2          -           -     0,2

256,4   406,2   563,2   51,9      12,0

21,0

7,5

1,6

0,9

5,0

0,1       4,2         -        0,8

8,2      11,2       246,4 0,8

94,6     38,2       251,4       18,9  13,1           749,6        91,7       43,9         5 151,2

135,6

52,6

50,0

45,6

4,6

5,5

0,5         -           -         -               -              135,6        52,6          -              188,2

30,6            -               50,0         45,6          -               95,6

4,6         -           -         -               -                 4,6           5,5           -               10,1

5,1         -           -        30,6          -              190,2       103,7         -              293,9

9,3         -           -         -               -                27,5          9,0         5,0            144,2

7,5 0,5

12,0 1,1

49,1 41,8

8,0 27,9

15,0 5,0

383,4 146,3

0,9

-

58,5

40,2

10,0

141,9

-

-

10,7 3,0

5,2 1,4

6,0 2,9

95,7 7,3

13,9

21,7       1,8

30,4

6,4 3,0

 

Skr 1975/76:103

566

FINANSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o. m.           1974-07-01 -1975-06-30
1974-06-30---------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuldför­bindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel Förhandlingsutredningen (C 1968: lö)" Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79) Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06) 1972 års pressutredning (Fi 1972:07) Utredningen (Fi 1972: 09) angående kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga förvaltningen Fastpriskommittén (Fi 1974:01) Jury (Fi 1974: 03) för bedömning av förslag till ny

prägel på rikets mynt m. m. Checklönekommittén (Fi 1975: 04)

Summa

 

1976: 3

5

14

18

23

3,1

341,9

423,8

49,6

1 038,4

30,4 109,6

218,6

3,4 12,2 37,1

9,9 139,5

25 29

178,3

187,6

40,0 35,9

31 38

_

81,3

35,3

 

2 035,1

627,5

313,3

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976

Markdelegationen (K 1957: 30)' Utredningen (Fi 1959: 37) om universitetens egen­domsförvaltning Fondbörsutredningen (Fi 1967: 32) Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)

1968  års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969: 59)

1969  års punktskatteutredning (Fi 1970: 57) Delegationen (Fi 1970:67) för förvallningsdemokrati Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgifts­plikt

Utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan

bankgiro och postgiro Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71) Företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av ut­ländska artister Datasamordningskommittén (Fi 1971:03) Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971: 07) Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) 1972 års skatteutredning (Fi 1972: 02) Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal Bostadsskattekommittén (Fi 1972: 08) Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen

28,6

100,9

1931,0

1976: 1

 

2

_

_

_

4

1 118,6

0,4

103,1

6

909,1

94,8

38,3

7

420,2

4,5

87,1

8

212,8

0,9

43,3

9

988,6

438,8

57,4

10

796,5

200,9

47,9

11

22,6

./. 6,0

13,3

12

525,7

210,0

59,0

13

844,9

270,1

126,0

15

143,6

106,7

39,6

16

1 040,7

322,8

47,8

17

80,4

2,8

29,9

19

396,1

237,1

122,3

20

586,8

425,8

69,2

21

766,4

337,7

176,4

22

-

—

-

24

317,9

84,3

66,3

26

277,2

189,4

100,7

 

567

Konunittékostnader: Finansdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag till      Summa'
sättning    ning   tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01-12-31

Verkställda    Beräknade utgifter'        utgifter

11-01 12-31

07-01 10-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

 

-

-

-

0,2

77,6

67,0

16,0

9,2

2,1

-

0,7

1,4

0,2

0,1

28,0

-

79,9

67,1

44,7

10,8

130,0

130,0

 

3,4

42,6

146,9

9,9 657,9

8,7

49,7

3,7

115,0

231,8 35,9

176,2 10,1

144,9

98,8 12,5

1 273,3

474,7

5,0 6,0

195,0

206,0

11,5

399,2

620,4

63,2

2 006,3

586,3 46,0

243,7 12,5

3 989,1

 

 

—

0,1

40,8

4,7

12,5

—

—

—

0,9

-

15,2

—

0,1

3,7

-

3,1

 

0,2

-

-

23,7

4,4

6,9

0,9

 

16,4 33,6

1,2

3,8

0,9 3,3

9,"8 2,6

0,1 0,1

398,7

1,1

6,8

37,8 12,3 17,9

53,6

7,9

14,8

579,8 28,8

9,2 0,3 2.3

3,8

-

201,0

0.3

86,0

23,7

0,4

0,6

20,0

175,1

55,1

2 181,2

 

_

_

5,0

5,0

116,0

6,5

19,0

1 260,1

149,2

47,9

60,0

1 166,2

98,5

23,2

14,0

555,9

44,4

2,8

6,0

266,0

532,1

230,3

115,0

1 866,0

248,8

94,2

90,5

1 230,0

7,3

_

3,0

32,9

286,3

122,9

42,1

977,0

438,0

203,7

93,0

1 579,6

147,4

49,4

22,0

362,4

786,0

168,2

58,0

2 052,9

35,4

-

12,1

127,9

460,0

114,6

46,9

1 017,6

1 095,3

278,5

116,0

2 076,6

577,9

268,2

81,0

1 693,5

-

-

1,0

1,0

355,7

62,9

44,6

781,1

400,8

99,1

71,5

848,6

 

Skr 1975/76:103                                                                                                568

1                                                                  2              3              4                  5

Sakkunnig (Fi 1973: 02) med uppdrag att utreda frågan
om förvaltningen av Drottningholms kungsgård                27           -                   -   -

Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04)           28         177,5     214,6             44,3

Sakkunniga (Fi 1974: 02) med uppdrag att utreda frå­
gan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision
och rationaliseringsverksamhet inom statsförvalt­
ningen m. m.                                                     30              -             -                10,4

Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04)        32              -          41,2               4,5

Utredning (Fi 1974: 05) angående den statliga personal­
utbildningens fortsatta inriktning och organisation            33           -                 -     7,6

Utrikeshandelsstatisdkutredningen(Fi 1974:06)                  34       -                   47,3            10,5

Besparingsutredningen (Fi 1975:01)                  35              -             -                   -

Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)       36              -              -

Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapital­
tillväxten                                                           37              _             _

Sakkunniga (Fi 1975:05) med uppdrag att utreda
DAFA: s ekonomiska situation m. m.                 39              -              -                   -

Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06)              40              -             -

Sakkunniga (Fi 1975:07) med uppdrag att utreda
frågan om energibeskattningen                       41              -             -                   -

Utredningen (Fi 1975:08) om finansieringsbolagen
m. m.                                                                42              -             -                   -

Utredning (Fi 1975:09) om skatteutjämningsbidragen         43           -           -

Summa                     11556,6       3 252,7    1405,8

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1975

1973:33

_

0,1

—

1974:16

1 066,6

7,1

—

1975: 4

3 198,3

168,1

81,4

7

434,5

-

14,2

9

716,8

63,0

15,5

1971 års fastighetstaxeringsutredning (Fi 1970: 81)

Budgetutrednrngen (Fi 1970:64)

Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966: 33)

Lönesystemutredningen (C 1968: 17)"

Traktamentsbeskattningsutredningen (Fi 1969: 53)

Arbetsgruppen (Fi 1970: 58) för utredning av vissa

.  frågor rörande tuUpackhuskarlsIagen             13          64,4           -                  1,2

Sakkunnig (Fi 1973: 03) med uppdrag att se över

uppgiftsfördelningen m. m. mellan statskontoret.

Statskonsult AB och DAFA                                35           15,5         1,5              20,1

Summa                      5 496,1     239,8           132,4

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m, m.

1975 års långtidsutredning (Fi 1975: a)                                              -                   -

Diverse myndigheter m. m.                                                                   -                   -

Diverse firmor                                                                                       -                   -

Diverse personer                                                                         138,1               8,6

Gemensamma kostnader                                                                11,7                   -

Utestående reseförskott                                                                     -                   -

Summa                                       149,8              8,6

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartemenlen även­som vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårds­kostnader (ca 2,3 milj. kr.)

' Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1967-07-01 * Kommittén överflyttad från civildepartementet fr. o. m. 1969-07-01

 

569

Konunittékostnader: Finansdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

3,6

1,3

2,0 1,6

0,5

0,2

 

;63,0

1,6 84,6

1,0

32,4

2,6 557,5

10,4

47,2

52,8

5,0 21,2

15,4 121,2

9,6 59,4

15,9 53,3 61,1

111,4

17,3

53,0

4,0

136,9

130,0

114,1

4,0

-

0,3

-

0,3

-

55,1 34,4

5,1

23,7

60,2 58,1

 

265,9       109,8       1 275,4    34,2

6 343,8    2 186,6

1 194,8

21 281,8

 

8,0       250,6
3,5      66,6

0,7

0,1 7,1

508,8 14,2

148,6

1,2

8,0

0,1

I 081,7

3 707,1

448,7

865,4

65,6

 

0,1 11,5       317,3

-       0,7

21,7 701,7

8,0

37,2 6 205,8

 

638,2
64,6      118,2      0,1

?,8      5,6

0,3
13,2
13,5     64,6      766,2      5,7

83,3

638,2

-

182,9

33,4

147,0

52,9

27,1

5,0

13,2

32,3

206,9

1 008,4

 

Skr 1975/76:103

570

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Utgifter (i tusentals kronor)

Kom­mitténs

nr i be-      t. o. m.      1974-07-01-1975-06-30

rättelsen       1974-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E 1945: 30)"

Kommittén (LJ 1969: 51) för studiestöd åt vuxna

Sakkunnig (IJ 1970: 54) för utredning av förfarandet vid professorstillsättning m. m.

Särskät uppdrag (U 1970: 55) åt förutvarande stats­ministern Tage Erlander"

Kommittén (U 1970: 56) för försöksverksamhet med vuxenutbildning

Sameutredningen (U 1970: 68)

Sakkunnig (U 1971: 11) för att utarbeta förslag till restaurering av Vadstena klosterkyrka

Studiereseutredningen (U 1972:03)

Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)

Journalistutbildningsutredningen (U 1973:08)

Arbetsgruppen (U 1974: 02) för beredande av vissa radio- och televisionsfrågor

Arbetsgruppen (U 1974: 09) för beredande av vissa frågor rörande samarbetet mellan staten och Her­mods korrespondensinstitut

Arbetsgruppen (U 1974: 11) förvissa kulturminnes­vårds- och museifrågor

Invandrargruppen (U 1975: 02)

Summa

1976:   1

8

1 162,1

295,6

52,5

11

261,5

-

8,6

12

175,2

-

-

13 17

3 523,5 666,3

287,5 108,5

75,2 31,5

19 22 23 31

51,1 230,4 144,4

83,3

3,4

121,6

25,1

128,9

6,1 10,1 43,7 18,7

34

32,6

4,7

83,8

40

42 44

11,7

20,8 5,0

288,6

71,6 45,3

6 330,4        1171,3

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976       c

Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965: 54) för universitet och högskolor

1965 års musei- och utställningssakkunniga (£1966:52)

Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtals­reglering av upphovsrättsliga frågor på undervis­ningsområdet

Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968: 52)

1968  års kyrkohandbokskommitté' (U 1969:44) Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

1969  års psalmkommitté (U 1970: 47)' Organisationskommittén (U 1970: 60) för högre

musikutbildning

Organisationskommittén (1970: 62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norr­land

Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete

7 266,0

675,2

163.3

1976:   2

 

3 4

2 205,2 1 100,6

96,9 126,3

57,5 66,7

5 6 7 9 10

97,0 1 057,0

737,2 1621,3

426,2

85,1

32,6

389,2

17,9

32,1 13,4 58,5 33,5 25,4

14

1 799,9

473,8

139,2

15 16

1961,8 5 709,9

424,4

7,5 46,7

 

571                                                         Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

10            11            12            13            14

Beräknad to-

----------------------      talkostnad

1975-07-01-12-31   t.o.m.

1975-12-31

Reser-      Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag fill      Summa        Verkställda    Beräknade     (summa av

sättning    ning                                                             tationer   ministrativa   myndighet,      utgifter'        utgifter                        kolumnerna

kostnader      institution           07-01-      11-01-      3, 11, 12 och

m. m.                        10-31       12-31       13)

51,0      113,9        3,5   3,2

 

45,2 23,5

256,0

19,8

11,5

2,3

1,5

1,8

3,0

43,8

54,2 4,5

39,1 1,4 0,2 8,2

0,9 0,7 0,4

3,7

 

-

519,7

83,2

-

8,6

-

700,0 44,2

1 395,2 210,0

77,4 62,9

:

51,0 135,6 126,6 207,8

62,0 0,3

52,4

 

10,0

1775,0

-

270,1

-

175,2

24,5 14,0

5 020,6 953,2

15,0

102,1 443,0 271,3 343,5

3,2            -        -           -                  -          91,7              -              -         124,3

5,9        5,2   15,9       0,3                  -          39,0              -              -           39,0

35,9           -        -       1,7                  -        130,0        34,4              -         164,4

5,0            -        -           -                  -          55,3        57,5              -         112,8

219,8   433,8   88,1     24,7          744,2     2 970,5      430,1        63,5      9 794,5

99,9              0,5 12,4 75,8                      -            1 027,1           396,6             185,0           8 874,7

215,6 285,4

1,6 42,6

2,2 30,0

2 424,6 1 458,6

34,1

98,5

315,4

614,0

67,8

27,5

166,3

134,0

4,5

10,0 20,7 95,0 25,0

131,1 1 193,0

1       239,6

2    464,3
523,5

17.6       32,8    2,5                                                                     8,3
17,0            75,4  -                                                                         -

-       2,0                                                                                             -

18,5          193,0   -                                                                                        12,8

-                         - -                                                                                  191,3
19,3                -  - 5,2

147,5            20,7 2,0 58,9                      -               842,1          418,7             140,0           3 200,7

56,3                _   _ _                      _.                 63,8             10,5               16,0           2 052,1

66.7      642,0 10,0 23,6                      -            1 213,4           100,8               13,0           7 037,1

 

Skr 1975/76:103                                                                                                572

i                                                                   2              3              4                  5

Uppsala domkyrkas restaureringskommitlé

(U 1971:09)"                                                      18             -             -

Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta

verksamheten med radio och television inom

UlbUdningsväsendet                                         20        573,6      233,7             21,3

Ämbetsmannakommittén (U 1971: 14) för nordiskt

1975:31

85,4

20,5

9,9

1976:21

374,5

244,3

50,9

24

1 735,2

1 024,6

119,1

25

980,7

674,0

49,2

26

453,8

447,9

77,6

27

325,2

137,9

40,0

28

95,7

63,9

33,8

29

192,1

141,2

31,0

30

94,4

130,7

81,1

32

63,6

122,2

54,1

33

19,5

204,1

11,7

35

-

62,1

7,6

36

-

378,9

43,6

37

-

121,5

33,5

38

_

41,4

20,6

39

-

324,0

53,9

41

-

-

5,2

43

_

12,3

0,9

45

-

—

_

kulturellt samarbete Forskningsrådsulredningen (U 1972:02) Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och

kommunerna Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att

nyöversätta Nya testamentet' Folkhögskoleutredningen (U 1972: 08) 1973 ärs betygsutredning (U 1973: 01) Obligatoriekommittén (U 1973:03)

1973  års expertgrupp för konstutbildning
(U 1973:05)

Tidningsfihnningskommitlén (U 1973: 07) Dansarutredningen (U 1973:09)

1974    ärs skolhälsovårdsutredning (U 1974: 01)
Uflandsskoleutredningen (U 1974: 03)
1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974: 04)
Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)
Organisationskommittén (U 1974: 07) för riksantikva­
rieämbetet och vissa museer

Radioutredningen (U 1974: 08)

Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odonto­logisk verksamhet

Skeppshohnsgruppen (U 1975: 03)

Centrala organisationskommittén (U 1975:04) för hög­
skolereformen                                                   46             -             -

Beredningen (U 1975: 05) för försöksverksamhet rörande
utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer           47           -                   -   -

Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén
(U 1975:06)                                                       48             -             -

Utredning (U 1975: 07) av LUP-organisationen m. m.          49           _           _

Organisationskommittén (U 1975: 08) för Umeå
högskoleregion                                                  50

Organisationskommittén (U 1975: 09) för Uppsala
högskoleregion                                                  51             -             -                   -

Organisationskommittén (U 1975: 10) för Stockholms
högskoleregion                                                  52             -             -                   -

Organisationskommittén (U 1975: 11) för Linköpings
högskoleregion                                                  53

Organisationskommittén (U 1975: 12) för Göteborgs
högskoleregion                                                  54             -             -                   -

Organisafionskommittén (U 1975: 13) för Lund/
Malmö högskoleregion                                       55             -             -                   -

Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumenta­
tion och statistik för högskolan                         56             -             -

Utredningen (U 1975: 15) om elektronmusikens fram­
tida utveckling i Sverige                                    57             _            _

Studiestödsutredningen (U 1975:16)                  58             -             -

Styrelsen (U 1975: 17) för sekretariatet för framtids­
studier"                                                             59

Sakkunniga (U 1975: 18) för översyn av formerna för
förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen  60             -             -                   -

Utredningen (U 1975: 19) pm vissa folkbildningsfrågor
m. m.                                                                 61             -             -                   -

Sakkunnig (U 1975: 20) för förhandhngar med Akade­
mien för de fria konsterna                                 62             -             -                   -

Utredningen (U 1975: 21) om riksinternatskolomas
StäUning i utbUdningssystemet                        63

Summa                     28 975,8       6 706,6   1 388,8

 

573

Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

6,3

261,3

354,3

10,0

1 199,2

 

 

13,0

-

_

-

15,0

148,6

3,0

1,4

60,6

168,1

110,1

47,1

58,7

_

_

46,6

55,6

33,7

28,0

1,2

19,7

26,9

0,8

3,9

9,5

-

2,5

7,0

7,5

15,6

_

4,1

11,1

0,4

27,2

4,9

11,5

-

—

0,8

33,4

-

5,5

5,1

14,3

-

-

0,1

31,9

-

0,1

31,9

34,0

-

0,4

1,3

0,1

7,8

_

_

14,0

0,3

0,5

2,9

3,9

0,1

-

0,3

1,3

0,1

 

43,4 463,2

19,9 110,8

17,4 75,9

166,1 1 024,4

529,6

347,0

224,0

3 835,8

828,5 644,0 229,2 116,7

382,4

195,6

75,2

51,0

190,0 85,0 32,5 10,0

2 381,6

1 378,4

662,1

273,4

199,4 255,4 188,6 259,8 84,1 486,4 190,7

69,3

33,4

44,8

107,4

40,3

248,1

166,7

54,0 30,0 50,0 71,0 40,0 152,0 209,0

514,8 413,2 347,0 457,7 164,4 886,5 566,4

69,9

395,6

9,5

57,0 348,4

36,7

190,0

17,0

163,6

934,0

26,5

14,6

28,1

14,0 7,0

56,7 7,0

-

33,9

50,0

83,9

-

38,0

60,0

98,0

-

10,3

51,8

62,1

-

22,2

60,0

82,2

-

31,1

57,5

88,6

-

28,5

66,1

94,6

-

22,2

65,0

87,2

-

26,2

49,4

75,6

-

33,0

62,0

95,0

-

9,8

21,1

30,9

 

20,0

20,0

 

837,9       1 366,0    213,3       343,2

191,3

11047,1        4 238,0

2615,3

46 876,2

 

Skr 1975/76:103                                                                                                574

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1975

Utredningen (E 1965: 55) rörande sexual- och samlevnads­
frågor i undervisnings-och upplysningsarbetet 1975:   3    2 176,8         3,6               6,7

1968 års utbildningsutredning (U 1969:47)               10      7 390,4         0,9               14,5

1968 ärs studiemedelsutredmng(U 1969:48)            11       1315,8            -                17,9

1968 års litteraturutredning (U 1969:49)                  12       2 501,9        38,9

Fihnutredningen(U 1969:52)                                    14       1398,4        52,3                2,6

LärarutbUdningskommittén(U 1970:44)             1974:16      2 795,8

Kommittén (U 1970: 48) för medicinsk teknik i
Linköping                                                     1975:17          30,1           -                 2,9

Organisationskommittén (U 1970: 59) för riksinter-
natskolot                     •                                      21           82,0

1971 års bibelkommitté för Gamla testamentet
(U 1971:05)'                                                       27         310,2

Kompetenskommittén (U 1972:04)                          34         868,2        64,5              18,2

Utredningen (U 1973: 04) rörande radionämndens
organisation m. m.                                              41           25,5           -                22,4

Läromedelsorganisationskommittén (U 1973:06)      43         275,2           -                 7,7

-

3,0

12,9

11,8

73,1

107,7

Sakkunnig (U 1973: 10) för att utreda förutsätt­
ningarna för att insamla material för en konti­
nuerlig samlad redovisning av den s. k. kyrkUga
finansförmögenhetens samtliga kostnader och
intäkter                                                              47            5,2

Organisationskommittén (U 1974: 05) för statens
kulturråd                                                             52

Summa                      19 175,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet

Diverse myndigheter                                                                        236,1                   -

Diverse firmor                                                                                        -

Diverse personer                                                                             201,6              82,3

Gemensamma kostnader                                                                    54,8                   -

Utestående reseförskott                                                                           -                   -

Summa                                       492,5              82,3

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna   för  kommittéer bestrids  frän anslaget  Gemensamma ändamål för statsdepartementen

ävensom  vissa andra  icke  närmare  beräknade  lokal- och  expenskostnader  (telefon,  städning  m. m.) samt

sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

'Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden

" Kostnaderna har bestridits med andra medel än åttonde huvudtitelns kommittéanslag

 

575                                                        Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

4,6

21,1

1,2

1,2

43,5

0,5

3,0

10,5

-

-

-

1,0

-

-

0,7

-

-

0,8

37,2            -               -      2 214,0

60,6        0,4               -      7 451,4

31,4            -               -      1 347,2

39,9            -               -      2 541,8

55,6            -               -      1 454,0

0,8         0,1               -      2 796,7

_                 -           -              -                      -                   2,9        -                 -        33,0

0,4                -           -              -                      -                   0,4        -                 -        82,4

3.0                  56,6          -              -                      -                 59,6            -                 -        369,8

2.0                  89,6          -           4,9                      -               179,3           -                 -        1 047,5

2.1                  19,8          -              -                      -                 44,4            -                 -        69,9 2,9              8,5          -            1,5                      -                 20,6                                     -               -         295,8

 

-

6,2

-

-

0,4

-

1,3

10,7

19,8

255,8

1,3

21,3

9,2           -               -              14,4

37,1           -               -             37,1

579,0         0,5             -        19 755,0

 

 

0,2

246,0

59,3

-

-

500,0

-

0,8

39,8

-

~

1,6

0,3

-

—

288,4

18,9

-

-

-

1 332,4

 

1 874,0

593,6

500,8

182,3

405,5

188,6

343,5

176,8

18,9

38,4

59,2      746,0      59,3       290,8                 1 332,4     3 142,7         815,1

 

Skr 1975/76:103

576

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämnmg

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1974-07-01-1975-06-30

1974-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

2

3

16

Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968: 32)           1976

Fiskeadministrafiva utredningen (Jo 1970: 25)

Ren-bil-utredningen (Jo 1974: 08)

Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhandla
om iruättande av ett företag för behandling av mil­
jöfarligt avfaU                                                     22

Summa

460,9 359,7

820,6

1,9

1,9

82,2 76,6 10,2

169,0

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976

Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966: 31) för jordbrukels högskolor

Naturvårdskommittén (Jo 1970: 28)

Utredningen (Jo 1971:06) om kontroll-anstalterna på jordbrukets område

Utredningen (Jo 1971: 08) om kostnaderna för mUjövården

1972     års jordbruksutredning (Jo 1972: 04)
Förhandlingsgruppen (Jo 1973: 03) för renskötsel­
anläggningar

Genbankutredningen (Jo 1973:04)

1973     åts skogsutredning (Jo 1973: 06)

1973     års fiskevattensutredning (Jo 1973: 07)
Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974: 03)
Organisationskommittén (Jo 1974: 06) för bered­
ning av vissa frågor om den framtida organisationen
av växtskyddsverksamheten

Jordförvärvsutredningen (Jo 1974: 07)

1974     års trädgårdsnäringsutredning (1974:09)
Västerdalälvsutredrringen (Jo 1975:01)
Utredningen (Jo 1975: 02) om omhändertagande av

sjukhusavfail

Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelut­släpp

Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation

 

1976: 1 4

369,4 569,9

152,2

50,8 16,8

5

255,2

-

78,2

6

7

692,4 817,1

257,7 261,3

58,6 217,7

8 9 10 11 12 13

99,4

160,6

83,4

9,0

104,9 150,5 126,7

39,4

78,2 8,8 78,6 69,1 15,7 38,6

14 15 17 18

 

74,6 17,5

70,4

62,6

36,7

1,6

19

20 21

 

Summa

3 056,4        1 184,8

882,4

 

577

Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Beräknade utgifter 11-01 -12-31

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-      Bidrag tiU      Summa'
sättning    ning   tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01-12-31

VerkstäUda utgifter' 07-01-10-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

20,9

16,1

0,8

61,5

0.1 0,4

166,6 93,1 11,0

74,8

22,1

5,7

16,4

2,8

702,3

491,3

19,5

 

37,8

61,5

0,5

270,7

102,6

6,0 25,2

6,0 1 219,1

 

 

5,7

0,3

_

_

4,9

9,7

-

0,3

3,0

1,1

-

-

7,9

61,4

3,8

4,0

27,5

11,9

171,7

4,9

53,3

_

_

2,0

1,8

1,1

_

5,1

15,3

40,2

420,1

1,2

64,2

-

0,2

1,7

5,8

2,5

36,5

0,4

6,1

-

-

—

3,8

 

30,4

 

16,7

0,7

0,1

0,2

9,1

_

0,3

-

6,9

-

0,6

2,0

106,0

 

56,8 183,9

81,4 94,6

11,5 58,0

519,1 906,4

82,3

29,8

12,4

379,7

393,4 801,0

167,4 179,6

96,3 174,0

1 349,5 1971,7

133,5 121,7 705,9 261,9 60,9 84,1

56,9 0,1 49,8 137,2 19,5 39,1

32,0 5,0 157,3 60,1 68,0 21,5

321,8 287,4 996,4 468,2 148,4 144,7

104,6

154,9

46,1

28,6

23,7 56,0 12,7 57,3

10,0

22,2

57,0

242,0

138,3 233,1 115,8 327,9

 

3,8

3,8

 

232,0       128,9       663,7       21,8

106,0

3 219,6

3,8

1 012,7

2,6 1 029,9

3,8

2,6

8 318,6

37   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103                                                                                                578

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av år 1975

Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959: 29)

Jaktmarksutredningen (Jo 1968: 32)

MUjökontroUutredningen (Jo 1970: 20)

Kommittén (Jo 1970:22) för planering av turist­anläggningar och friluftsområden

Sambruksutredningen (Jo 1970:24)

Organisationskommittén (Jo 1970: 30) i anledning av veterinärhögskolans och statens veterinärme­dicinska anstalts omlokalisering

Fritidsbåtutredningen (Jo 1970: 33)

Utredningen (Jo 1971:01) rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfaU

Utredningen (Jo 1972:01) om spridning av kemiska medel

MUjöforskningsutredningen (Jo 1972: 02)

Sakkunniga (Jo 1972:03) för vissa överläggningar rörande Hjälmarens reglering

Jästuö:edningen(Jo 1973:02)

Utredningen (Jo 1973:08) om huvudmannaskapet för svinstamkontroUen

Avbytarutredningen (Jo 1974:01)

Sakkunniga (Jo 1974:04) för behandling om stöd tUl koUektiv skogsteknisk forskning m. m.

Sakkunniga (Jo 1974:05) för förhandlingen om stöd tiU kollektiv forskning rörande skogsträdsförädUng och skogsgödsUng

Summa

 

1975: 1 3 5

23,8 1 131,0 1 454,1

68,0 1,0

22,8 22,8 16,4

1974: 7 1975: 6

2 602,1 310,1

-

12,5

9 10

1 090,9 988,5

1,2 112,3

63,6 48,3

11

2 211,4

37,6

38,6

12 15

227,0 227,8

2,3 1,8

12,1 36,0

1974:18 1975:17

20,1 66,8

-

4,4 19,8

22 23

34,0 0,7

-

22,6 23,6

26

 

-

19,2

27

 

-

15,6

 

10 388,3

224,2

378,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

MUjövårdsberedningen                                                                 141,3           34,8

Miljödatanämnden                                                                        274,1             8,2

Diverse myndigheter m. m.                                                               2,0                 -

Diverse firmor                                                                                       -                 -

Diverse personer                                                                                  -                 -

Gemensamma kostnader                                                                  5,7                 -

Utestående reseförskott                                                                      -                 -

Summa                                       423,1           43,0

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestlids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen även­som vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (telefon, städning m. m.) samt sjukvårds­kostnader (ca 2,3 mUj. kr.)

Ang. Sakkunniga K72:01 för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är jordbruksdepartementets andel 7,7 tkr 1974/75 samt 4,5 tkr 1975/76, se redogörelsen tiU kommunikationsdepartementet.

 

579

Konunittékostnader; Jordbruksdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

0,2 0,2

0,6

10,5

0,8

59,2 0,7

23,5

_

1,3

11,8 30,7

-

-

4,4 4,3

48,0

17,6

0,3 0,4

3,7

28,7

-

0,1

1,2

5,3

44,7 23,7

1,7

-

0,5 2,6

0,4

-

-

4,1

0,2

25,5

68,3

1,2

39,3       248,1

 

23,4

184,0

18,9

0,6

11,8 44,5

-

87,1 213,3

5,1 0,8

108,7

-

60,3 68,5

-

4,9

22,8

-

26,9 49,5

-

19,2

-

15,6

-

959,4

6,5

 

47,2 1 315,6 1 473,0

2 613,9 354,6

1 183,1 1 202,6

2 320,1

287,3 296,3

25,0 89,6

60,9 50,2

19,2

15,6

11 354,2

 

44,0

8,6 5,1

0,1

1,3

15,1

 

0,1

1,8

—

186,6

459,4

2,9

2 335,0

3 128,7

-

-

635,1

637,1

52,4

3,9

-

56,3

_

 

-

0,1

0,8

5,0

—

11,5

-

-

-

1,3

4 021,6

2 970,1

44,0       512,7       13,6

 

Skr 1975/76:103

580

HANDELSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o. m.      1974-07-01 - 1975-06-30

1975-06-30

Dagai-voden'

Lön m. m.'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Distributionsutredningen (H 1970: 14)

Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971: 01)

Affärstidsnämnden (H 1971:03)

Utredningen (H 1974: 02) rörande översyn av allmänna ransoneringslagen

Utredningen (H 1974: 02) rörande vissa beredskapsfrå­gor inom energiområdet

Summa

 

1 493,2

517,5

1 064,8

206,4

78,2

9,9

84,1

75,3 59,4

20,1

101,7

39,5

10,8

301,4

79,2

3 106,4

697,6

337,5

 

679,8

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1976

Patentpolicykommittén (H 1969: 10)

1972 års lotteriutredning (H 1972: 03)

Låsutredningen (H 1972:04)

Översyn (H 1973: 01) av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning

Utredningen (H 1974: 01) rörande nuläge och utveck­lingstendenser m. m. jnom hotell- och restaurang­branschen

Utredningen (H 1974: 04) rörande översyn av skrot­handelsförordningen

Utredningen (H 1974: 05) rörande översyn av kon­kurrensbegränsningslagen

Utredningen (H 1974: 06) om formerna för förbud mot tobaksreklam

Organisationskommittén (H 1975: 01) för Sveriges tu­ristråd

Utredningen (H 1975:02) ang. städbranschen

Oljelagringskommittén (H 1975:03)

Översyn (H 1975: 04) av överstyrelsen för ekonomiskt försvar organisation m. m.

Utredningen (H 1975: 05) rörande affärstider

Utvärdering av prispolitiken (H 1975: 06)

Summa

 

220,3

110,4

62,1

355,3

263,5

48,8

88,6

36,0

28,5

15,6

28,4

 

74,5

14,4

115,4

7,2

59,8

10,2

42,9

13,9

8,8

2,0

215,5

711,3

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

Utredningen (H 1973: 02) om informationsverksam­heten vid statens pris- och kartellnämnd m. m.

Utredningen (H 1973:03) rörande översyn beträffande samordning och organisation av handelssekreterar-verksamheten

Utredningen (H 1973: 04) rörande vidareutbildning i internationell marknadsföring

Summa

6,8

24,3

 

83,5

-

1,9

122,4

79,2

1,1

230,2

86,0

11,8

 

581

Konunittékostnader: Handelsdepartementet

 

 

 

6

7

8

9

10

11

12

13

14

 

 

 

 

 

 

 

 

Beräknad to­talkostnad t. 0. m, 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

 

 

 

 

 

1975-07-01-

-12-31

Reser-sättning

Tryck­ning

Konsul­tationer

Övriga ad­ministrativa kostnader

Bidrag fUl myndighet, institution m. m.

Summa'

Verkställda utgifter' 07-01 -10-31

Beräknade utgifter 11-01 -12-31

21,3 5,9 6,7

-

59,2

0,3

152,7

8,9 1,9

-

379,9 159,7 230,6

103,6

127,2 28,1

205,4 0,2

2 182,1

804,6

1 323,5

6,0

-

-

-

-

147,2

79,2

19,2

265,7

52,8

-

206,5

13,9

55,0

708,8

223,1

264,8

1 207,5

92,7

-

418,7

24,7

55,0

1 626,2

561,2

489,6

5 783,4

29,7

43,1      95,;

1,5

1,0 0,8

0,7

 

312,4

109,7

28,4

315,3

95,2

63,4

64,5

12,7

48,3

28,3

28,4

670,8 829,2 214,1

102,0

 

1,1

0,6 1,0

12,7

1,0 0,2 0,4 0,7 0,9

 

91,0

63,6

104,0

258,6

122,8

107,2

51,0

281,0

71,0

53,6

34,8

159,4

58,5

63,4

23,9

145,8

24,4

68,3 25,1 38,8

104,7 14,0

22,2

197,4 39,1 61,0

-

36,2 10,4 12,2

29,3 12,5 13,5

65,5 22,9 25,7

 

47,3     95,8     14,5     3,9

1 088,3

724,7

579,7

3 072,5

 

9,1

2,1

26,8

51,1

 

 

-

-

256,2

9,7

-

95,2

9,7

9,1

353,5

1,8

 

258,1

-

187,0

41,0

471,9

41,0

341,6 350,4 743,1

 

Skr 1975/76:103                                                                                                582

Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter                                                          -                 -               -

Diverse firmor                                                                     -             1,4               -

Diverse personer                                                                -         101,3               -

Gemensamma kostnader                                                   -                 -               -

Utestående reseförskott                                                    -                 -               -

Summa                                    1597,6        564,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

 

583                                                              Konunittékostnader: Handelsdepartementet

6          7          8          9              10           11            12            13            14

110,0

100,0

1,7

-

104,5

43,3

3,3

3,3

3,7

3,4

-           -              -                 -                110,0

-                      -            0,3                            -

-                      -            3,2                            -

1,4                             1,9

3,7              -              -                        -

153,4        104,9       791,6 32,3               165,0             3 409,6          1476,9

 

Skr 1975/76:103

584

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

 

 

 

1

2

3                   4                         5

Kommitténs benämning

Kom­mitténs m i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

 

t. 0. m.           1974-07-01 - 1975-06-30 107/1 r\f. -t)

 

Lön                    Dagar-m. m.'                 voden'

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

1968 års lokaliseringsutredning (In 1969: 20) Nordkalottkommittén (ln 1971:01)' Arbetsrättskommittén (ln 1971: 03) Utredningen (In 1973: 01) om politisk propaganda

på arbetsplatserna 1974 års semesterkommitté (A 1974: 01) Organisationskommittén (A 1974: 03) för skyddat

arbete Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05) Stimulansutredningen (A 1974:06)

Summa

 

: 3 6

439,9 147,7 801,6

217,5

9,2

8,7

92,6

8 9

150,9 25,9

75,0 187,2

8,8 63,7

11 13 14

9,4

7,7

87,5

109,7

2,0

47,2

6,8

26,5

263,5

678,9

1 583,1

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Expertgruppen (In 1967: 24) för regional utrednings­verksamhet Expertgruppen (ln 1968: 14) för utredningsverksamhet

i arbetsmarknadsfrågor Expertgruppen (ln 1970: 28) för vissa zigenarfrågor Arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972; 04) Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) Utredningen (A 1974: 04) om den yrkesinriktade

rehabUiteringen Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974: 08) om en aUmän arbets­löshetsförsäkring Delegationen (A 1974: 09) för arbetslidsfrågor Utredningen (A 1974: 10) om arbetskraftsförhåUandena

inom jordbruks- och trädgårdsnäringen Referensgruppen (A 1974: 11) om glesbygdsfrågor Utredningen (A 1975:01) om utbildning i företag Utredningen (A 1975: 02) om näringshjälp

Summa

1976: 1

2 4 5 7 10

12 15

16

17

18 19 20 21

514,5

58,0

6 061,9

 

838,0 1051,9 1 398,9

116,3 47,3

1,0 235,6 350,0 176,6 338,3

23,7 34,3

176,3 55,6

141,0

2,9

80,8 29,8

33,0 34,5

 

263,4 41,0

27,6 5,7

28,4

2 059,4

589,7

9 517,2

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

Invandrarutredningen (ln 1969: 22)

Utredningen (ln 1970: 30) rörande ökad anstäUnings-trygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen

Utredningen (ln 1972: 02) om regionalpohtiska styr­medel

Kommittén (ln 1972: 04) för översyn av arbetsmark­nadsutbildningen

Utredningen (S 1973:03) angående lokaler för arbetarskyddsstyrelsen m. m.

Summa

1975: 4

10

12 15

 

2 143,3

94,7

1 324,1

-

502,6

64,5

481,3

62,4

83,2

-

4 534,5

221,6

62,1

32,1 33,6

127,8

 

585

Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag tUl      Summa'
sättning    ning tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01 - 12-31

VerkstäUda    Beräknade utgifter'        utgifter

11-01 12-31

07-01 10-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

4,6

 

2,8 10,1

202,6

-

1,2 0,6

0,2 27,7

34,7

19,0 169,6

2,6 0,1

47,5 1,6 3,8

-

-

0,1

93,7       237,3       188,6

9,2

12,7

523,4

140,3 448,3

182,3 118,1

32,3

I 466,6

4,3 58,5

3,7 135,9

66,8 39,2

308,4

5,0

51,0

10,0 23,8

89,8

449,1

164,7

1 388,5

294,9 661,1

268,5

188,8

32,3

3 447,9

 

1 556,8

 

93,8

373,7

406,1

29,8

4,4 24,3 54,3 14,9 36,4

88,5

0,1

7,2

10,0

0,9 0,4 8,3 0,8 22,9

13,6 4,4

-

11,4

0,4

9,9 1,4

-

-

0,2

6,2

2,0

-

-

0,3

81,0

763,3

141,0

8 523,1

 

118,6 294,6 596,1 247,9 548,6

3,9

118,2

191,1

95,4

264,4

2,4

47,0

429,0

85,0

91,0

962,9

1511,7

2 615,1

544,6

951,3

127,8 80,1

37,4 16,4

45,3 11,0

213,4 107,5

301,1 48,1

195,6 36,9

96,0

35,7

592,7 120,7

34,9 2,0

24,4 1,6 1,3

23,9 2,0 2,0

11,0

83,2 5,6 3,3

11,0

 

265,6       462,2       434,8

64,0

81,0

3 956,6

1 749,9

1 022,3

16 246,1

 

 

8,4

139,3

54,8

15,5

-

-

-

0,4

9,2

211,0

0,6

4,0

20,0

92,1

93,3

2,7

-

7,6

-

-

37,6

450,0

148,7

22,6

33,6

33,6

408,4

0,4

321,4

304,1

7,6

1 041,9

2 551,7

1 324,5

824,0

785,4

90,8

5 576,4

 

Skr 1975/76:103                                                                                                586

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse firmor                                                                                       -                 -

Diverse personer                                                                          133,9           29,7

Gemensamma kostnader                                                               31,0             6,3

Utestående reseförskott                                                                     -                 -

Diverse myndigheter                                                                            -                 -

Summa                                       164,9          36,0

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna  för  kommittéer bestrids från  anslaget Gemensamma ändamål för  statsdepartementen

ävensom  vissa  andra  icke  närmare beräknade lokal-  och expenskostnader (städning,  telefon  m. m.) samt

sjukvårdskostnader (ca 2,3 milj. kr.)

' Nordisk utredning

 

587                                                 Kommittékostnader: Arbetsmarknadsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

 

6,9

—

14,9

_

—

21,8

216,2

19,9

—

_

1,5

_

185,0

52,7

1,2

6,5

7,2

146,9

-

199,1

55,3

1,8

-

-

-

-

1,8

10,6

0,9

-

-

-

500,0

500,9

-

30,7

6,5

22,1

148,4

500,0

908,6

334,8

 

Skr 1975/76:103

588

BOSTADSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Utgifter (i tusentals kronor)

Kom­mitténs

nr i be-     t. o. m.     1974-07-01-1975-06-30

rättelsen        1974-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

1976: 4 6

1 984,4 730,2

758,4 134,4

89,0 48,1

10

-

87,1

12,5

 

2 714,6

979,9

149,6

1976: 1

2

1 392,9 673,7

39,1

24,1 39,6

3

1 157,5

-

11,2

5

833,0

269,7

39,1

7

0,9

-

6,5

8

5,4

259,6

31,0

9 11

-

119,5

0,1 19,6

12

-

65,6

2,9

13

-

17,6

2,9

14

 

 

 

15

-

13,2

0,9

 

4 063,4

784,3

177,9

Boendeutredningen (In 1970: 36) Bostadsfinansiermgsutredningen (ln 1972:03) Utredning (B 1974: 03) om översyn av lantmäteri­taxan

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Låneunderlagsgruppen (ln 1966: 27) Delegationen (ln 1967: 30) för bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (C 1970: 24) för fysisk

riksplanering Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m

i vissa industriområden Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende

allmänna kartläggningen Utredningen (B 1974: 01) rörande vattenkraftutbyggnader

i norra Norrland Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av

byggnadslagstiftningen Byggadministrationsutredningen (B 1974: 04) Kommittén (B 1974: 05) för de svenska förberedelserna

för FN: s konferens om bostads- och bebyggelsemUjö Expertgruppen (B 1974: 06) för forskning om fysisk

planering och bebyggelse Delegationen (B 1975:01) för beredning av frågor an­gående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med

uthyrningssvårigheter Gatukostnadsutredningen (B 1975: 02)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

Bygglagutredningen (K 1969: 55) Utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraftut­byggnader i södra Norrland och norra Svealand TUlsättningsnämnden för lantmäteriverket (C 1973: 08)

Summa

1975: 3

7 11

2          237,5

670,1 100,1

3 007,7

-3,7

12,7 21,5

30,5

5,5

31,0 16,3

52,8

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (ca 2,3 mUj. kr.)

589

Kommittékostnader; Bostadsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-     Bidrag till      Summa'
sättning    ning   tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1975-07-01-12-31

Beräknad to­
talkostnad
t. o. m.
1975-12-31
Verkställda    Beräknade    (summa av
utgifter'        utgifter   kolumnerna

07-01-       11-01-       3, 11, 12 och

10-31        12-31        13)

 

994,5

 

27,8 19,8

15,0 34,7

808,2 4,5

29,5 19,7

2,2

23,5

7,3

-

49,8

73,2

820,0

49,2

258,0

 

0,5

-

0,3

-

14,7

16,9

12,5

24,7

0,1

-

-

-

59,0

13,7

46,0

12,6

20,1

-

0,3

2,1

11,1

-

58,5

11,1

1,6

-

-

-

1,0 0,2

_

-

0,1

08,3

30,6

375,6

50,6

55,0

55,0

 

1 727,9 261,2

344,1 135,8

132,6

17,2

2 121,7

497,1

321,2 39,6

43,3 10,9

12,0

0,5

377,6

105,2

6,6

1,6

476,9

261,6

0,1 161,6

62,7 102,1

149,2

246,3

22,1

47,3

1,0 14,4

50,5 62,5

1 582,3

10,0 7,0

5,0 50,0

2,0

65,0

0,5 60,0

35,0

30,0

25,0 41,4

330,9

4 056,4
1 127,2

149,8

5 333,4

1 767,4 731,2

1 175,0

1 365,8

11,1

808,9

63,3 323,7

430,5

99,4

76,5 118,3

6 971,1

 

13,7

4,3 7,1

265,9 59,3

25,1       325,2

16,0 16,0

29,1 30,1

59,2

281,4

152,4 75,0

508,8

2          518,9

822,5 175,1

3          516,5

 

0,7 0,7

0,5 0,5

-500,0

-500,0

 

500,0

-

0,5

2,5

0,7

0,5

3,0

-498,8

-500,0 3,0 1,2

-495,8

 

Skr 1975/76:103

590

INDUSTRIDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m.        1974-07-01-1975-06-30

1974-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

12,4

10,5

3,3

17,7

13,6

189,8

31,2

278,5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1975

Koncentrationsutredningen (Fi 1962: 37)' Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969: 64)* 1972 ärs försöksdjursutredning (1 1972:06) Utredningen (I 1972: 07) rörande vissa frägor inom

järn- och stålområdet Pyrotekniska utredningen (H 1972: 05)' Energiprogramkommittén (1 1973:06) Varvskreditutredningen (I 1974:03)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av år 1976

Sveriges internationeUa byggnadskommitté (In 1970: 34)'

Elutredningen (I 1971:01)

Verkstadsindustridelegationen (I 1971:03)

Petroindustriutredningen (I 1972: 04)

Utredning (I 1972:08) om radioaktivt avfaU (Aka-utredningen)

Delegationen (I 1973: 01) för informationssystemet företag-samhäUe

Delegationen (1 1973: 03) för naturgasfrågor

TeknikupphandUngskommittén (1 1973: 05)

Forskningsavgiftskommittén (1 1974: 01)

Mineralpolitiska utredningen (l 1974: 02)

Energisparkommittén (1 1974: 05)

STU-kommittén (I 1974: 06)

Företagsdemokratirådet (1 1975:01)

Delegation (1 1975: 02) för energiforskning

Utredningen (1 1975: 03) om kommunal energi­planering

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av år 1975

Kraftledningsinträngsutredningen (1 1969: 52) Närförläggningsutredningen (I 1970: 16) Delegationen (I 1970: 17) för de mindre och medel­stora företagen Grafiska kommittén (I 1970:18) Metallmanufakturutredningen (1 1970:19) InstaUationsbranschutredningen (I 1970: 21) Dataindustriutredningen (1 1971: 02) 1972 ärs FFV-utredning (I 1972:02) Energiprognosulredningen (1 1972: 03) Utredningen (1 1972: 05) angående den tiUämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen

 

1976: 1

2 8

3 597,4

2 150,6

280,1

123,5 158,7

9

7 14 17

103,7

86,9

163,5

0,5

19,7

16,2

157,9

4,5

476,5

6 382,7

 

1976: 3

97,8

—

14,8

4

221,1

21,4

8,4

5

147,5

 

27,0

6

517,0

230,2

13,2

10

316,9

611,6

50,3

11

280,1

293,3

43,9

12

5,0

-

9,4

13

21,5

-

37,7

15

2,8

259,6

28,8

16

0,8

301,0

62,6

18

 

108,0

6,8

19

 

82,8

29,2

20

 

22,8

-

21

 

-

—

22

1 610,5

332,1

1 930,7

 

1975: 2

 

_

_

4

2 250,5

-

36,1

1974: 5

997,3

_

_

1975: 5

920,1

18,2

28,7

1974: 7

665,9

2,9

-

1975: 6

1 021,4

39,6

9,5

9

1653,8

12,3

-

11

1 628,5

-

0,7

12

906,5

34,1

37,2

186,9

1974:16

 

591

Konunittékostnader: Industridepartementet

 

10

11

12

13

14

 

1975-07-01-12-31

Reser-       Tryck       Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till   Summa'    VerkstäUda    Beräknade

sättning   ning    tationer    ministrativa   myndighet,         utgifter'     utgifter

kostnader      institution              07-01 -     11-01 -

m.m.                         10-31       12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

 

2,6

-

18,0

0,1

7,3

4,6

31,5

4,5

0,9

-

 

0,7

1,1

12,5

3,4

_

-

-

0,3

-

19,9

245,4

434,2

41,6

11,3

-

138,2

4,7

43,1

262,5       625,6      51,6

156,6

217,1

0,9

54,4

30,1

1 088,8

189,9

1 737,8

40,3

400,5

24,5

465,3

76,0 11,0 63,3

100,0 250,3

3 870,3

2 367,7

292,0

221,4

117,0

1 652,8

314,9

8 836,1

 

253,3

24,8 2,9 3,0

10,3

3,4

8,3 15,0

0,8 12,3

57,6

38,2

292,3

57,6

12,7 3,5

42,8

1 125,7 37,0

9,5

6,4 29,9 1,8 0,3 0,1

20,4

20,4

4 501,1

3,0

13,1

12,8

34,1

8,6

0,5

104,8    6 002,8    149,3

 

1,5

0,3

-

_

-

80,0

-

-

0,7

_

_

0,3

1,5

51,4

2,7

0,6

-

-

1,8

0,6

0,1

120,1

-

1,0

0,5

91,4

-

6,6

-

28,9

-

0,6

;2,3

260,8

43,0

—

45,0

45,0

20,0

 

40,0'

-

-

137,8

41,8

9,4

4,7

277,0

90,0

21,5

88,0

347,0

269,4

102,6

218,0

1 107,0

1 207,6

716,1

483,3

2 723,9

1 527,9

175,2

1257,8

3 241,0

49,9

-

80,0

134,9

37,7

21,1

15,0

95,3

307,9

132,0

85,0

527,7

426,7

216,9

90,0

734,4

4 672,2

492,0

500,0

5 664,2

123,9

143,2

100,8

367,9

22,9

27,4

15,5

65,8

0,5

143,3

100,0

243,8

-

17,1

37,5

54,6

8 818,4

2 217,8

3 075,6

15 722,3

1,8

17,5

 

19,3

116,1

-

320,0

2 686,6

21,0

_

_

1018,3

103,1

-

-

1 023,2

5,3

-

—

671,2

170,3

-

—

1 191,7

110,8

69,5

-

1834,1

30,2

-

-

1658,7

328,1

-

~

1 234,6

 

0,4

0,4

187,3

 

Skr 1975/76; 103

592

 

Organisationskommittén (I 1973: 02) för statens

industriverk och SIFU Organisationskommittén (I 1973: 04) för Sveriges

geologiska undersökning Referensgruppen (1 1974:04) för energiinformation

Summa

Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet

 

:19

237,3

2,5

-

21 27

72,2

2,1

37,1

 

10 540,4

111,7

149,3

 

NäringspoUtiska rådet (I 1969: A)

Delegationen (1 1972: A) för forskning rörande kärn­kraftens säkerhets- och mUjöfrägor

Dispensnämnden (1 1973: A) för arbetstagarrepresenta-tion

Byggbranschrådet (I 1973: B)

Skogsbranschrädet (I 1973: C)

Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk arbetsgrupp för främjande av ekonomiskt samarbete meUan Sverige och Finland

Stålbranschrådet (1 1974: B)

1975 års varvskommission (1 1975: A)

Diverse myndigheter m. m.

Diverse firmor

Diverse personer

Gemensamma kostnader

Utesrående reseförskott

Summa

 

0,6

-

5,0

440,3

-

47,4

31,5

0,3

19,1

33,4 75,9

11,3 20,4 11,2

 

-

5,5

 

1,8 70,1

5,0

 

86,4 7,8

10,3

876,0

2 794,3

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna   för  kommittéer bestrids  från anslaget Gemensamma ändamål för  statsdepartementen

ävensom  vissa andra icke närmare beräknade lokal- och  expenskostnader (städning,  telefon  m. m.) samt

sjukvårdskostnader (ca 2,3 mUj. kr.)

' Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. den 1 aprU 1971

'' Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. den 1 juli 1969

' Kommittén överflyttad från handelsdepartementet fr. o. m. den 1 oktober 1973

' Kommittén överflyttad från arbetsmarknadsdepartementet fr. o. m. den 1 juli 1974

' Varav 14,4 frän arbetsmarknadsdepartementets kommittéanslag

° TUl statens vattenfaUsverk för uUägg för elransoneringsnämndens verksamhet

' TiU Statsföretag AB för förstudie rörande petroindustrieU verksamhet

 

593                                                              Konunittékostnader: Industridepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

-                 -         -         -                 -            2,5              -               -       239,8

-            -     0,8                 -            0,8              -               -         73,0

11,6            38,1     -         -                 -          88,9              -               -         88,9

38,2          671,0 47,5 -58,5        20,0       979,3       87,0      320,0 11926,7

5,7

-

47,7

0,1

11,3

2,2

73,3

25,2

99,2

87,7

13,6

6,1

0,7

21,7

9,1

56,7

5 423,0»

1 848,5'

180,6

638,5

96,7

60,5

31,1

37,6

28,8

9,0

0,7
0,3           -           -         -                 -             47,7         0,1          17,4       505,5

5 423,8

5 488,0    18 098,4       5 563,9

45,0

6,0

7,2

0,9

13,5 2,6

1,4

8,1 0,7 6,5 1,0

180,6

450,3

0,8 16,2

28,8

-

-

23,3

393,2

1 219,8

7 142,3

184,8

38   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103

594

KOMMUNDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o. m.          1974-07-01-1975-06-30
1974-06-30---------

Lön

m. m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1975

Landstingens arkivutredning (In 1964: 26) KommunaUagsutredningen (C 1970: 30) Indelningsutredningen (C 1972: 03) berörande Håbo

kommun m. m. Arbetsgruppen (Kn 1974:01) för utredning av frågan

om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet Rösträttsutredningen (Kn 1974:02)

Summa

 

976: 1 4

400,0 317,4

2,1 116,2

10,4 41,4

5

 

-

2,0

9

0,1

76,6

1,6 48,1

 

717,5

194,9

103,5

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Riksnämnden (K 1968: 57) för kommunal beredskap Utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demo­kratin Utredningen (C 1973: 04) för översyn av frågan om

skorstensfejarmästarnas stäUning Sakkunniga (C 1973: 05) för översyn av brandför­svarsutbildningen m. m. ADB-beredningsgruppen (C 1973: 06) Kronofogdemyndigjietsutredningen (Kn 1974: 03) Indelningslagskommittén (Kn 1974:04) Decentriiseringsutredningen (Kn 1975: 01)

Summa

 

: 2

298,7

4,2

48,1

3

1 287,8

581,0

37,6

6

13,1

3,7

16,5

7

8

10

11

12

8,9

1,4

3,1

53,0

60,4

20,7

17,3

5,7

8,0

 

I 608,5

706,8

153,9

19,7

5,2 83,6

4,6

8,0 1 626,7

1,8 129,6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1975

1

116,8

1,7

19,4

4

1 493,8

126,1

31,2

8

3,5

-

8,1

Göteborgsutredningen (In 1963:49)                  1975:

Länsberedningen (C 1970: 28)

Mullsjö-utredningen (C 1972:04)

Kommittén (C 1973: 02) för kommunal bistånds­
verksamhet                                                         9

Sakkunnig (C 1973: 03) i fräga om utvidgat samarbete
meUan Malmöhus läns landstingskommun och Malmö
kommun                                                             10

Summa

 

595

Konunittékostnader: Konunundepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-       Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag tiU      Summa'
sättning    ning   tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m.

1975-07-01-12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1975-12-31

VerkstäUda    Beräknade     (summa av

utgifter'        utgifter   kolumnerna

3, 11, 12 och 13)

07-01-       11-01 -

10-31        12-31

 

 

0,4 13,7

'~

0,2

-

6,3

7,3

33,8

27,9

33,8

0,8 0,1

0,9

 

13,7 171,4

9,3 171,8

2,2

0,8

7,9 165,8

4,2 17,3

361,0      203,4

32,2

32,2

455,2 660,6

3,0

12,2 183,1

1314,1

 

7,4

63,5

9,5

9,9 4,9 3,4 0,3 1,9

439,2       6,1

6,1

1,2

17,2

 

59,7

35,0

15,0

408,4

50,7

278,3

25,0

2 741,8

29,7

8,2

2,1

53,1

11,3 29,9 73,7 6,0 70,3

17,1

36,7

44,8

1,9

115,4

14,0

60,3

34,7

8,6

57,5

51,3 126,9 153,2

16,5

243,2

 

100,8       439,2       6,1

7,3

17,2

1 431,3

537,4

217,2

3 794,4

 

0,4        1,1

23,0      95,1

1,2

13,5

0,9

22,6

276,3

8,1

34,4

18,1

139,4

1 788,2

11,6

39,0

 

24,6       109,7

0,9

7,0 348,4

18,1

15,0 1 993,2

 

Skr 1975/76; 103                                                                                               596

Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1974/75 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse firmor                                                                                   —                   -

Diverse personer                                                                          13,2             23,7

Gemensamma kostnader                                                                   -                   -

Utestående reseförskott                                                                   -                   -

Summa                                      13,2             23,7

Ang. Sakkunniga (K 1972: 01) för att leda visst utred­
nings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder
för märkning av olja i fartyg                   är kommundepartementets andel 7,2 tkr 1974/75

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostna­der (ca 2,3 mUj. kr.)

 

597                                             Konunittékostnader: Konunundepartementet

6    7              8              9             10 11                  12                  13                  14

-                      -        -              -                -                      -            38,5 1,9  -          -              -        -              38,8

-                      -     -            0,1                -                                 0,1

8,7       -         -             -                -                        8,7             4,3

10,6                            0,1                                                 47,6            42,8
samt 4,5 tkr 1975/76, se redogörelse till kommunikationsdepartementet

 

Skr 1975/76:103

598

Betänkanden utkomna från trycket under år 1975

Statens offentliga utredningar 1975

Kronologisk förteckning

1.           Demokrati pä arbetsplatsen. A

2.  Psalmer och vicor. Del 1:1. U.

3.  Psalmer och visor. Del 1:2. U.

4.  Psalmer och visor. Del 1:3. U.

5.  Bättre bosättning för flera. S.

6.  Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U.

7.  Framtida studerandehälsovård. U.

8.  Utlandssvenskamas rösträtt. Ju.

9.  Individen och skolan. U.

 

10. Rörlig pensionsålder. S.

11. Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi.

12. Totalfinansiering. B.

13. Vägtrafikolyckor och sjukvärdskostaader. S.

14. Konstnärerna i samhället. U.

15. Kommunal rösträtt för invandrare. Kn.

16. Kriminalvårdens nämnder. Ju.

17. Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. B.

18. Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn.

19. Konsumentskydd på låsområdet. H.

20. Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. Ju.

21.           Pensionsförsäkring. Fi.

22. Lag om allmänna handlingar. Ju.

23. JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R.

24. Tre sociologiska rapporter. Ju.

25. A jour. Om journalistutbildm'ng. U.

26. Forskningsråd. U.

27. Politisk propaganda på arbetsplatser. A.

28. Program för ljud och bild i utbildningen. U.

29. Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. Ju.

30. Bamens livsmiljö. S.

31.      Samhället och bams utveckling.
Bammiljöutredningens rapport 1. S.

, S.

, S.

32. Barns hälsa. Bammiljöutredningens rapport 2. S.

33. Bams uppfostran och utveckling. Bammiljöutredningens rapport 3. S.

34. Förskolan, skolan och fritiden. Bammiljöutredningens rapport 4. S.

35. Barnfamiljemas ekonomi. Bammiljöutredningens rapport 5. S.

36. Bamen och den fysiska miljön. Bammiljöutredningens rapport 6.

37. Bam och föräldrars arbete. Bammiljöutredningens rapport 7.

38. Barnkultur. Bammiljöutredningens rapport 8. S.

39. Statsbidrag till kommunerna. Fi.

40. Trafikolyckor och statistik. K.

41. Kommunal demokrati. Kn.

42. Komm>mal demokrati. Sammanfattning. Kn.

Kvinnor i statlig tjänst. Fi. Etablering av miljöstörande industri. B. Vidareutbildning i intemationell marknadsföring. H. Kommunal organisation och information. Kn. Kollektivtrafik i tätort. K. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K. Massmediegrundlag. Ju. Internationella koncerner i industriländer. I.

Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. B.

Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. B.

Beskattning av realisationsvinster. Fi. Fåmanstmlag. Fi. Bötesverkställighet. Ju. Trafikbuller. Del II. Flygbuller. K. Varuförsörjning i kristid. H. Målet är jämställdhet. Ju. Utbildning för vuxna. U. Energiberedskap för kristid. H. Energit>eredskap för kristid. Bilagor. H. Förkortad arbetstid för småt>amsföräldrar. S. Konsumentkredidag m. m. Ju. Språkresor. U.

Förfogandelagstiftningen. Fö. Trafikpolitik - behov och möjligheter. K.

Utbildning i samspel. S. Handikappanpassad kollektivtrafik. K. Samtiället och distributionen. H. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. H. Landstingens arkiv. Kn. Distansundervisning. U. Frivilligförsvarets förmåner. Fö. Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. S. Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen. Ju. Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version). K. Allmän skatteflyktsklausul. Fi. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Fi.

Svensk press. Stadig presspolitik. Fi. Postens roll i tidningsdistributionen. K. Farliga vrak. K.

Organisation för skyddat arbete. A. Stålindustrins art>etsmiljö. I. Ersättning vid arbetsskada. S. Vägplanering. K. Vägplanering. Bilagor. K. Samverkan i t>amomsorgen. S. Fem veckors semester. A. Långtidsutredningen 1975. Fi. Arbete åt alla. A.

 

599                                                                    Skr 1975/76:103

91.Politik för regional balans. A.

92.Politik för regional balans. Bilaga 1. A.

93.Politik för regional balans. Bilaga 2. A.

94.       Barns sommar. S.

95.Telefonavlyssning. Iu.

96.Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års långtidsutredning. Fi.

97.Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsutredning. Fi.

98.Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975 ärs långtidsutredning. Fi.

99.Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. U.

 

100.Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bilagor. U.

101.Fartygsfinansiering. I.

102.Tystnadsplikt och yttrandefrihet. Ju.

103.Skadestånd. VI. Försäkringsgivares regressrätt m. m. Ju.

104.Betahiingssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi.

 

Skr 1975/76:103

600

Statens offentUga utredningar 1975 Systematisk förteckning

Siffrorna inom klämmer betecknar utredningamas nummer i den kronologiska förteckningen

Riksdagen

JO-ämbetet. Uppgifte: och organisation. [23]

Justitiedepartenientet

Udandssvenskamas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av

anmälan mot polisman. [20] Lag om allmäima handlingar. [22] Tre sociologiska rapporter. [24] 1973 ärs fri- och rättighetsutredning. 1.

Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa

länder. [29] 2. Medborgerliga fri- och

rämgheter. Regeringsformen. [75] Massmediegrundlag. [49] Bötesverkställighet. [55] Målet är jämställdhet. [58] Konsumentkreditlag m. m. [63] Telefonavlyssning. [95] Tystnadsplikt och yttrandefrihet. [102] Skadestånd VI. Försäkringsgivares

regressrätt m.m. [103]

Försvarsdepartementet

Förfogandelagstiftningen. [65] Frivilligförsvarets förmåner. [73]

Sodaidepartementet

Bättre tmsättning för flera. [5] Pensionskommittén. 1. Rörlig pensionsålder.

[10] 2. Socialförsäkringsavgifter på

uppdragsinkomster m. m. [74] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader.

[13] Barnmiljöutredningen. 1. Bamens livsmiljö.

[30] 2. Samhället och barns utveckling.

Bammiljöutredningens rapport 1. [31] 3.

Barns hälsa. Bammiljöutredningens

rapport 2. [32] 4. Bams uppfostran och

utveckling. Bammiljöutredningens rapport

3. [33] 5. Förskolan, skolan och fritiden.

Banuniljöutredningens rapport 4. [34] 6.

Barnfamiljernas ekonomi.

Bammiljöutredningens rapport 5. [35] 7.

Bamen och den fysiska miljön.

Bammiljöutredningens rapport 6. [36] 8.

Bam och föräldrars arbete.

Bammiljöutredningens rapport 7. [37] 9.

Barnkultur. Bammiljöutredningens

rapport 8. [38] Förkortad arbetstid for småbarnsföräldrar.

[62] Utbildning i samspel. [67] Ersättning vid arbetsskada. [84] Samverkan i bamomsorgen. [87] Bams sommar. [94]

Kommunikationsdepartementet

Trafikolyckor och statistik. [40] Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1.

Kollektivtrafik i tätort. [47] 2.

Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] Trafikbuller. Del II. FlygbuUer. [56] Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] HAKO-utredningen. 1. Handikappanpassad

kollektivtrafik. [68] 2.

Handikappanpassad kollektivtrafik.

Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk,

engelsk och tysk version). [76] Postens roll i tidningsdistributionen. [80] Fariiga vrak. [81] Kommittén för den långsiktiga

vägplaneringen. 1. Vägplanering. [85] 2.

Vägplanering. Bilagor. [86]

Finansdepartementet

1972 års pressutredning. 1. Svensk press. Tidningar i samverkan. [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. [78] 3. Svensk press. Statlig presspolitik. [79]

Pensionsförsäkring. [21]

Statsbidrag till kommunema. [39]

Kvinnor i stadig tjänst. [43]

Beskattning av realisationsvinster. [53]

Fåmansbolag. [54]

Allmän skatteflyktsklausul. [77]

1975 års långtidsutredning. 1. Långtidsutredningen 1975. [89] 2. Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års långtidsuU-edning. [96] 3. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsutredning. [97] 4. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975 års långtidsutredning. [98]

Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. [104]

UtblldnlngHlepartementet

1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och

visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor.

Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del

1:3. [4] Utredningen om skolan, staten och

kommunema. I. Huvudmannaskapet för

specialskolan och särskolan. [6] 2.

Individen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovård. [7] Konstnärerna i samhället. [14] A jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen.

[28] Utbildning för vuxna. [59] Språkresor. [64]

 

601

Skr 1975/76; 103

 

Distansundervisning. [72]

Sameutredningen. 1. Samema i Sverige. Stöd åt språk och kultur. [99] 2. Samema i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bilagor. [100]

Handelsdepartementet

Konsumentskydd på låsområdet. [19] Vidareutbildning i internationell

marknadsföring. [45] Varuförsörjning i kristid. [57] Energit>eredskapsutredningen. 1.

Energiberedskap för kristid. [60] 2.

Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] Distributionsutredningen. 1. Samhället och

distributionen. [69] 2. Samhället och

distributionen. Bilagor om företag,

anställda och hushåll. [70]

Artietsmarknadsdepartementet

Demokrati på arbetsplatsen. [1]

Politisk propaganda på arbetsplatser. [27]

Organisation för skyddat arbete. [82]

Fem veckors semester. [88]

Arbete åt alla. [90]

Länsplaneringsutredningen 1974. 1. Politik för regional balans. [91] 2. Politik för regional balans. Bilaga 1. [92] 3. Politik för regional (»lans. Bilaga 2. [93]

Bostadsdepartementet

Totalfinansiering. [12] Markanvändning och byggande.

Remissammanställning utgiven av

bostadsdepartementet. [17] Etablering av miljöstörande industri. [44] Boende- och

bostadsfinansieringsutredningama. 1.

Bostadsförsörjning och bostadsbidrag.

[51] 2. Bostadsförsörjning och

bostadsbidrag. Bilagor. [52]

Industridepartementet

Intemationella koncemer i industriländer.

[50] Stålindustrins arbetsmiljö. [83] Fartygsfinansiering. [101]

Kommundepartementet

Kommimal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner

och landsting. [18] Utredningen om den kommunala

demokratin. 1. Kommunal demokrati.

[41] 2. Kommunal demokrati.

Sammanfattning. [42] 3. Kommunal

organisation och information. [46] Landstingens arkiv. [71]

 

Skr 1975/76:103

602

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättel­sen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1975

(Inom klämmer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande kommit­té redovisas)

Justitiedepartementet

1.   PMi ang. vissa ändringar i rätte­gångsbalken m.m.

2.   PM med förslag till lag om erkän­nande av verkställighet av utländskt avgörande ang. underhållsskyldighet m.m.

3.   PM med förslag till vissa ändringar i brottsbalkens bestämmelser om gäl­denärsbrott

4.   Löneprivilegium och förmånsrätt för företagsinteckning [27]

5.   PM ang. publicering av referat av rattsfall med utnyttjande av ADB-teknik

6.   PM Dödsboanmälan. Förslag till ändringar i lagstiftningen om boupp­teckning m.m.

7.   PM till frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering

8.   PM ang. ny lagstiftning om behand­lingen av häktade m.fl.

9.   PM ang. utkast till internationell överenskommelse om ändringar i Warszawakonventionens bestäm­melser ang. luftbefordran av post och gods

 

10.   Förslag till lag om tillståndsprövning av förvärv av vissa tx)stadsfastighe- ter m.m.

11.   PM med förslag till preskriptionslag

12.   Tekniktjedömning. En lägesrapport och några förslag rörande studiet av teknikens roll i samhället [29]

13.   PM ang. införsel i sjukpenning m.m.

14.   Rapport om utredningsväsendet

15.   Rättshjälp för skiftesman vid bodel­ning

16.   Spioneribrottet m.m. |42]

17.   PM Faderskap och vårdnad

18.   PM ang. utkast till internationell konvention om ansvarighet för ska-d# orsakad av förorening genom olja i samband med oljeborming på havsbottnen

19.   PM Förenklad delgivning 2. Delgiv­ningscentralerna |26]

20.   Sverige i världen. Sverige och de in­ternationella resursfrågor som for­mulerats under FN:s sjätte extra ge­neralförsamling och 1974 års konfe­renser rörande befolkning och livs­medel [29]

Utrikesdepartementet

1. Intemationellt handhavande av klyvbart material

2.   Utrikesdepartementets organisation [31

3.   Personalpolitik i utrikesförvaltning­en (4]

Försvarsdepartementet

1.   Konsekvenser för totalförsvaret av förändringar av vämpliktstidens längd m.m. [7]

2.   Prisreglering av försvarsutgifterna. [11]

3.   '

4.   '

5.   •

6.   Överväganden rörande grundutbild­ningstid till vissa befattningar för värnpliktiga inom försvarsmakten m.m. [7]

Sodaidepartementet

1.   Pensions- och beskattningsfrågor för entreprenöranställda på fartyg [14]

2.   Statsbidragsfrågor inom hjälpmedels­verksamheten [7]

3.   Verksamheten med ortopediska skor med särskild belysning av pro­duktionsförhållandena inom Stock­holms läns landsting [7]

4.   Kardäggning av samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet [121

5.   Förutsättningama för en flyttning av statens bakteriologiska latx>rato-rium (SBL) till Umeå [13]

6.   Rapport till nordiska socialpolitiska ministermötet i Aarhus 1975. Om den svenska socialpolitiken åren 1973-1975

7.   Förskolebarn på sommargård. Forsk­ningsrapport från 1968 års bamstuge­utredning [4]

8.   Inackorderingshemmen för alkohol­missbrukare. Kartläggning av nyk­terhetsvårdens anstaltsutredning [10)

9.   (Jvergångsfrågor beträffande be­svärsorganisationen inom yrkesska­deförsäkringen [19]

 

10.  Statlig företagshälsovård

11.  Barnmiljö och samhällsekonomi [16]

12.  Barntillsynen i historisk belysning [16]

Betänkandena kommer att redovisas i 1977 års kommittéberättelse.

 

603

Skr 1975/76:103

 

13.  Statsvetenskaplig analys av barnens politiska resurser - teoretisk diskus­sion och historisk tillbakablick [16]

14.  Tandläkarnas utbildning (socialsty­relsen)

Kommunikationsdepartementet

1.   Körkort för motorcykel [27]

2.   Bättre fartygsmiljö [25]

3.   Utredning om utbyggnad av Göta kanals västgötaled [18]

4.   Transporter i Sverige (Bilagor) [9]

5.   TELI-TEFAB Utredning rörande den framtida verksamheten inom te­leverkets verkstadsrörelse m.m. [30[

6.   Praktik för sjöbefälsyrken [5]

7.   Kultur- och fritidsverksamhet inom handelsflottan, riktlinjer, organisa­tion och finansiering [32]

8.   Säkerhet i farled [33]

9.   Planering av de svenska hamnarna [91

 

10.  Planering av de svenska flygplatser­na [10]

11.  Billeasing [20]

12.  Granskningsredogörelse [36]

13.  Organisation av trafikplanerings­nämnden [9]

Finansdepartementet

1.   PM Samordning av statliga admini­strativa ADB-system [16]

2.   Betänkandet Beskattningen av icke alkoholhaltiga drycker m.m. [8]

3.   Rapport till datasamordningskom­mittén av Peter Seipel. ADB och juridik. En problemöversikt [16]

4.   PM angående bedömning av förslag till ny prägel på rikets mynt [31]

5.   PM Beskattning av rennäringen, m.m.

6.   Betänkandet Avgifter för utbetal­ning av statliga löner och pensioner [38]

7.   PM Förslag till lag om identitets­kontroll vid inlösen av check

8.   Betänkandet Beskattning av skade­stånd i form av engångsbelopp och livränta vid personskada (19)

9.   Betänkandet Existensminimireglerna [21]

10.    Betänkandet Faktisk sambeskatt­
ning [211

11.    Betänkandet Tidslokaliseringen i ut­
rikeshandelsstatistiken [34]

12.  PM angående utökad offentlig re­presentation i affärsbankerna

13.  PM Konjunkturutsiktema. Hösten 1975

14.  PM angående upphandling till fast pris utan indexreglering [29]

3.   Promemoria om översyn och provi­sorisk ändring av bestämmelserna om boställsränta

4.   Dagspress på mikrofilm. Tidnings­filmningens omfattning och organi­sation m.m. [30]

5.   Församlings rätt till ersättning av kyrkofondsmedel för byggnadsvirke

6.   Förslag till restaurering av Vadstena klosterkyrka [19]

7.   Samverkan mellan staten och Her­mods [40]

8.   Kabelvision Kimna - försök med en ny kanal [20]

9.   Regional kulturmirmesvård och mu­seiverksamhet [42]

10.     Uppsökande verksamhet. Slutrap­
port [13]

11.     Utbildningsbidrag för doktorander.
Förslag till provisorisk förstärkning
av studiestödet inom forskarutbild­
ningen [37]

12.  Rapport från arbetsgruppen för vis­sa lärarhögskolefrågor

13.  Förslag om åtgärder för invandrar-bamen i förskola, grandskola och gymnasieskola [44]

 

15.   Utbildning och forskning. Debatten om den högre utbildningens forsk­ningsanknytning 1957-1973. Göran Andolf

16.   Statens konstmuseer [38]

17.   Folkhögskolan och dess lärare [26]

18.   Utbildning m.m. för 16 till 19-åringar, rapport från gynmasiesko-legrappen

Jordbruksdepartementet

1.   Virkesbehov och virkestillgång 110)

2.   Produktionsmål och livsmedelsbe­redskap [7]

3.   Jordbruk: trädgårdsodling och fiske

4.   Redogörelse angående förhandlingar med samebyar om renskötselanlägg­ningar m.m. Delrapport I, Jämt­lands län [8]

5.   Genbank för jordbruk och trädgårds­näring [9]

6.   Världsmarknadsprislinje på livsme­del [7]

7.   Åtgärder för att främja svensk fisk­odling [3]

8.   Statligt stöd till fisket [2]

9.   PM med förslag till ändringar i la­gen (1950) och rätt till fiske och la­gen (1%0:130) om fiskevårdsom­råden

10. Förslag rörande statens lantbrukske­miska laboratoriums organisation och uppgifter m.m. [5]

 

Utbildningsdepartementet

Betänkanden avgivna i Ds-serien under år 1975

1.   nyöversättning av Gamla testamen­tet. Sammanställning av remissytt­randena över betänkandet (SOU 1974:33) Att översätta Gamla testa­mentet

2.   Kulturhistoriskt museum för södra Sverige. Förslag om en gemensam organisation för Kulturhistoriska museet i Lund och Lunds universi­tets historiska museum [3]

Handelsdepartementet

1. Statligt spelautomatföretag [4]

2.   Delbetänkande om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror 1121

3.   Ny ransoneringslag [8]

Arbetsmarluiadsdepartementet

1.   PM ang. frågor om handläggningen av ärenden om lokaliseringsstöd [3]

2.   PM ang. vissa ändringar i terrorist­lagen

 

Skr 1975/76:103

604

 

3.   PM ang. arbetstidslagens tilllämp­ning

4.   PM ang. översyn av lönegarantisy­stemet vid konkurs

5.   PM beträffande arbetsförmedling på kulturområdet

6.   PM. ang. Lagerstöd I [15]

7.   PM ang. Hjälpmedel vid utlännings­kontroll och spaning-alternativ till arbetsgivaranmälningarna

8.   Zigenare i Sverige, redogörelse över försöksverksamhet för utomnor­diska zigenare samt förslag till åt­gärder |4]

9.   PM lekmän i arbetsförmedlingen

10.     PM ang. översyn av bestämmelser­
na om bidrag och lån till motorfor­
don för handikappade

11.     Information och utbildning kring ar-
tjetsrättsreformen. Politisk verksam­
het pä art>et5platserna. Utrednings­
rapport av arbetsrättskommittén. [6]

Bostadsdepartementet

1.  PM med förslag till ändring i 46 §, 47 § och 53 § 4 mom byggnads­stadgan

2.  ,1974 års utredning ang. översyn av

lantmäteritaxan [10]

3.   Förslag till lagstiftning om påföljder vid olovligt byggande

4.   Dispens från nybyggnadsförbud

Industridepartemenlet

I. Energiforskning, Behov av prototy­per och demonstrationsanläggningar [14]

2.   Pyrotekniska varor, risker och reg­ler [7]

3.   Energiforskning-Förslag till plan för allmänna energisystemstudier m.m. [14]

4.   Framtida försörjning med försöks­djur m.m. |8]

5.   Företag-sanihälle, Rapport från försöksverksamheten [11]

Kommundepartementet

1.   Minskad statlig detaljreglering av kommunema. PM 1 Avgifter hos byggnadsnänmd

2.   Småpartier i den kommunala demo­kratin

3.   Minskad statlig detaljreglering av kommunema. PM II Nämndorgani­sationen, underställning m.m.

4.   Delt>etänkande om decentralisering av beslut om regionalpolitiskt stöd [12]

5.   Indelningsutredning Håbo-Upp­lands-Bro [5]

6.   Minskad statlig detaljreglering av kommunema. PM III Övriga spe-cialreglerade kommunala nämnder m.m.

7.   Minskad statlig detaljreglering av kommunema. PM IV Landstings­kommunemas spedalreglerade nämn­der

8.   Lägesrapport från ADB-berednings­gruppen (8]

 

605

Skr 1975/76:103

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

1.         Nordisk överenskommelse om förmåner
vid sjukdom, havandeskap och
bamsbörd

2.  Peruskoulu pohjoismaissa

3.  Litteratur om nordiskt samart>ete

4.  Nordisk kommimal rösträtt och valbarhet

5.  Bötesstraffet

6.  Nordic C:ooperation for Toivism. Proposals for Action

7.  Voksenopplaering i de nordiske land. En konferanse rapport

8.  Översikt över forsknings- og utviklingsart>eid som gjelder engelskundervisningen i de nordiske land - 1974

9.  Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare

 

10. Nordisk samarbeid om billedkimst

11. STINA. Arbetsrapport, allmän del

12. STINA. Arbetsrapport, bilagor

13. Turistkonferens

14. Langtidsbed0mmelse for det allmenkulturelle område

15. F0rskole og skole i samvirke

16. Nordisk kontaktmandsseminar i Århus

17. Fotografisk kemi

18. Arbetsmiljöfrågor. Seminarium i Porsgnmn

19. Industriellt samartKte i Norden. Joumalistseminarium i Århus

20. Kvarkenkonferens

21. Nordinfo

22. Revision av den nordiska trygghetskonventionens bestämmelser om gnmdpension

23. Merenkurkimkonferenssi

24. Nordiska tobaksarbetsgmppens betänkande

25. Översikt över projekt rörande integrerad specialundervisning i förskolan och grundskolan i de nordiska ländema

26. Suveränitetsholmama i Tome, Muonio och Könkämä älvar

27. Tomion- ja Muonionjokien sekä Könkämäenon suvereniteettisaaret

28. Sprogvidenskab og modermålspacdagogik

29. Lukioasteen koulutus pohjoismaissa

30. Samnordisk forskning, utveckling och teknologisk förmedling på energionuådet

31.           Arbeidets tilpassing til mennesket

 

Skr 1975/76:103

606

Personregister till konunittéer

Aabye-Nielsen, Hans        Fi 25

Abel, Enno                          U 2

Abenius, C. S.Folke          U 14

Abrahamsson, Ulf G.           K 5

Acking, Carl-Axel                U 6

Adamson, Bo L.                1 14

Adamson, Rolf E.              U 37

Adamsson, Erik S. J.          Ju 9

Adielsson, Lennart H.      Ju 51

Adler, Hans V.                 Jo 21
Adlercreutz, Gustaf L. H.        A 10

Adolfsson, B. Göran E.     Jo 19

Adolfsson, Bo R.               A 12

Adolfsson, Jens              Fö 15
Ag,LarsE.    Ju 29, U 20, H 5,1 18

Agebro, Albins.                Jo 15

Agius, Roland H.               B 13
Aglerl, Per Arne                  U 25 41

Agnedal, P.O.                   K 12

Agnell-Rahde, Anna-Lisa    1 7

Agnelöw, J. Arne              A 11

Ahl, Gunnar A.                     U4

Ahlberg, Birgitta I.               S4
Ahlberg, CarUFredrikJ.   K 33, B 3

Ahlberg, Jan Erik              S 18

Åhlén, Gunnar                  U 51

Åhlén, Sune                     U 22
Ahlgren, Nils U.         Jo 6, B 5,1 11

Ahlgren, Rose-Marie         U 33

Ahlgren, Sven H.J.               S3

Ählkvist, Ture W.              K 27

Ahlmark, Per A.               Ju 35

Ahlmark, Sten O.            Jo 18

Ahlquisl, Anders C.          Fi 12

Ahlqvist, Anders T.          Fi 23

Ahlqvist, Barbro S.M.       U 14

Ahlqvist, G. Börje               A 5

Ählslröm, Bengt                 U 5

Ählslröm, Iwan               Ju 27

Ahlvarsson, Lars I.           Kn 9

Ahrbom, Nils O.             U 1 19

Ahrén, Per-Olov A.              U7

Ahrenstedt, Bengt-Arne    K 2
Ährland, Karin M.    Ju 25 57, K 24

Ährland, Sten                    U II

Alberlson, Bertil               Kn 3

Albertsson, E. Birgitta       U 2

Albinsson, N.Gillis                S3

Albreklson, Bertil             U 25

Aldén,LarsO.T.                    U7

Fi2l

Fi5,A6

U26 35

I 13 24

U25

Alderin, Robert B. Aldestam, N. Arne Alemyr, StigR. Aler, Bo A. A. Alexanderson, Eva

Alexanderson, K. Erik    Ju 32, U 1

Alexanderson, R. Birgitta Ju 5 36
Alexandersson, Rune J.

Fi 20, U 24

Alexandersson,StigR.         K 4

Alfredsson, Karl-Erik N.    U 16

Alfvegren, Lars B.             U 54

Algott, StigA.                      Fi 4

Alkman, Leif A.                    S 9

Ällander, Claes C. G.     U 2 19

Alldahl, Per Gunnar          U 14

Allslröm, B. Greger B:son Fi 17

Alm, Ove J. G.                   K 31
Almefelt, Paul V.               U 2 9 48

Almgren, A. Richard           Jo 6

Almgren, E. E.Gunnar        116

Almgren, Hans G.             Fi 24

Almqvist, Dan                      H9

Almryd, Hans G. B.         A 10, I 19

Almström, Bjarne A.        Ju 22
Alpslen, A. Börje       Ju 6 64, Fi 16

AIsén, Hans O.                 K 11

AIsén, Sven                   S 2 23

Alström, Carl-Henry         Ju 18

Altahr-Cederberg,NilsM.  Ju 33

Alton, Finn                       U 47

Altvall, Hans-Erik              Fi 12

Alvelid, Sven R.E.            Jo 12

Alva, Jan A.                     Ju 51

Amrén, P. Ragnar           Ju 25

Anclow,PerR.               Fi 13 15 24

Änder, C. Peter E.           Jo 18

Anderberg, Carl-Gustav B. Kn 7

Anderberg, Olle Y.           U 53

Andersén, Börje L.          Fi 15

Anderson, Iwar               U 19

Anderson, S. Arne M.       Fi 23

Andersson, A. Gösta J.   Ju 49

Andersson, A. Owen           U2

Andersson, A. Yngve      Ju 13

Andersson, Alf Ä.H.        12 20

Andersson,B. E.Christer  U 37
Andersson, B. Sivert        U61,A5

Andersson, Bengt E.        S 12

Andersson, Bengt Hj.      U 16

 

607

 

 

 

 

Personregister

Andersson,

Bernt

 

U 14

Andrén, B. Göran

U 30

Andersson,

Bernt E.L.

 

A3

Andrén, Lars K.-G.

1 17

Andersson,

Christian

 

U47

Andrén, Nils B. E.

Fö 5

Andersson,

E. Lennart

 

U 54

Andrén, Sven G.

I 17

Andersson,

Fritz A. R.

 

Fi8

Andrén, Äke

U 7

Andersson,

G. Ingemar

S 3, A 4

Anefall, Bengt

B 8

Andersson,

Georg L.

 

 

Anell, Barbro 1.

H2

 

UD 2,

Fö 8

,U 50

Anell, Kerstin

I 16

Andersson,

, Gösta R.

 

Jo 13

Anell, Lars E.R.

UD 2

Andersson, Hans (Hasse) G. Ju 62
Andersson, Hans E. A.      K 33

Andersson, I. Berit        Fi 7 36

Andersson, Ingvar H. D.  Jo 18

Andersson, J. Gunnar D.

S2,A 18,B2
Andersson, J. Sven G. Ju 64, Fi 30
Andersson, Jan-Erik          U 51

Andersson, Jan-Åke L.     Fö 14

Andersson, Johnny    U 8 40 58

Andersson, K. Börje    I 9, Kn 9

Andersson, K. Göran        Jo 12

Andersson, K. O. Martin   Fi 19

Andersson, K. Sigvard V.   H 2

Andersson, Karin E. Ju 25, H 2
Andersson, Karl-Gustav    S 24

Andersson, Karl Olov        Fi 21

Andersson, Kerstin G.     Knll

Andersson, L. Arne          Jo 11

Andersson, L. Christer T. K 19
Andersson, L. Ingemar    Fi 33

Andersson, L. Sune J. Ju 42, B 7 Andersson, Leif G. U 20 34 39 40 Andersson, Lennart F. H.

Ju 17,U 24 Andersson, M. Alvar

S9 11,Fi 13 21,B 4,Kn6
Andersson, O. Inger S.     Fö 5

Andersson, Roland I.        8 24

Andersson, Rolf A.            Fi 32

Andersson, Rune              U 15

Andersson, Sam               U 14

Andersson, Sigfrid A.        U 14

Andersson, Siv                 U 32

Andersson, Sven G. K 5, H 4,119
Andersson, Sven G. V.       Ju 8

Andersson, Sven Äke V.

Fi 6,B 1 4 6 11
Andersson, Thure G.           S 3

Andersson, Torsten Ch.   Ju 40

Andersson, Torslen N.       U 7

Andersson, Tryggve E. A 17 20
Andersson, Ulf L.               122

Andersson, Uno      Fö 18, U 24

Andersson, Äke E.              Al

Andreasson, A. Osvald    Jo 15

Andréasson, B. S. HiJbert Kn 7
Andréasson, Bill E.           Fi 26.

Andréen, Catharina         Ju 15

Andrén, A. Gunnar        Ju 25, A 17

Anér, Kerstin    Ju 26 40, U 59,1 21

Angeberg, Nils H.R.          H 15

Ankers, Mikael         Ju 15, H 4

Anneli, G. Kristina            U 42

Anneli, Johan G.               U 44

Annerberg, Rolf G.           Fi 35

Annevall, Sture                 Ju 8

Annmo, Erland                 U 14

Antoni, Nils A. T.         B 13,1 3
Anlonsson, Johannes M.

Ju 34, S 1,Fi7

Anveden, Per Olov           U 16

Appelgren, A. Gunnar       A 13

Appelgren, J. Äke H.         S 28

Appelgren, L. Göran S. 1 21, K 16

Arenbro, EwaM.               U 13

Arfvidson, Agnar                Knll
Ärfwedsson, Anders J.

U 36 37 46, A 16

Arfwidsson,F.Gunnar      Ju 32

Arnér, E.Ä.Gotthard         U 14

Aronson, S. Albert             Fi 4

Arovén, Bessie                 U 32

Arrbäck-Falk, Gunnel          A 9

Ärrhenius, N. Erik A.           U 2

Arlbäck, Erland                 U 43

Arthursson, Anders I.      Fi 29

Arve-Parés, Birgit E.         S 17

Arvedson, Solve               K 27

Arvidson, Gunilla              U 32

Arvidsson, Olof (Olle)       U 27

Arvidsson, Sven                I 16

Asker, E. A. Gunnar        Ju 37

Askeslig, H. Bertils.          A 10

Askling, Berit                      S 4

Askmark, K. F. Ragnar         U7

Asp, K. Äke                     Ju 16

Asp, Kenneth O. P.           K 31

Aspling, Sven G.                  S5
Asplund, C. Christer

Fi9 33,Kn 12

Asplund, E. Olof 1.           1 16

Asplund, Olle                     S 4

Assarson, Birgit               U 14
Assarson, Per                 U 39, Ju 44

Assarsson, Bo S. G. Jo 20,1 22
Atlerwall, Göran L.

Ju 34 57, Fi 7 13

Axell, H. Göran               Fö 10

Axelsson, Alf W.               U 16

 

Skr 1975/76:103

 

 

608

Axelsson, K. Bertil J.

A 9 17

Berg, Folke L. V.

Ju 40 47 62

Axelsson, Karl-Erik A.

U 54

Berg, Fred

U 8

Axelsson, Sigbert

U 37

Berg, Hans E.

K 7 30

 

 

Berg, Nils G.

123

B

 

Berg, Owe R.J.

A 13

Baag0e,N. Peder H.

Ju 8

Bergdahl, Tommy K.

I 16

Back, Klas H.

Fi7

Bergegren, Astrid

B9

Back, P.E.Anders

K 19

Bergelin, Peter

Fö 5

Back, Pär-Erik

U 50, A 1

Bergendahl, Göran H.

K5,A 1

Backelin, Måns V.

U 30

Bergendahl, Ingela

U 14

Backman, Gösta B.

K 22

Bergendal, Gunnar S.

U55 56

Backman, Sven

U24

Bergendal, Göran

U 14

Backström, Esbjörn

U23

Berger, Bo R.

Ju 13

Baecklund, B. Göran

A6

Bergermo, Arne H.

U 54

Baecklund, Lars I.

K 20 28

Bergérus, K. Holger E.

H4

Baekkevold, Arne E.

Fi 12 40

Bergfors, Per-Gösta

S 15

Bagge, Peter

123

Berggren, Alf

Fö 7

von Bahr, Stig V.

 

Berggren, Anne Marie

U 35

Ju 57, Fi 13 18, H 3

Berggren, G. Rune

Fi 30

Barenlhin, K. Willi S.

13

Berggren, Göte B.

A3,B 11

Bark, Jan

U 14

Berggren, Lennart

U 14 36

Barke, Christine

Fö 15

Berggren, Sören V.

A 20

Bartley, A. Osborne

 

Bergh, Carl Herman

Ju 35

Ju 25

,Fi21,A5

Bergh, Sten

Fi26

Baude, Annika M. C.   Ju 25, S 4 15

Bergkvist, Arne B. S.

UD 4

Beck-Friis, JörgenÅ. E.

Ju 15

Bergkwisl, H. Ulla E.

Ju 17

Beck-Friis, Regina

U32

Berglind, Claes G.

U27

Beckius, Carin E.

U 16,A 10

Bergling, N. Olof

K 23

Beckius, Sven-Erik

U47

Bergling, Nils B. V.

H 1

Beckman, Arne

Jo 14

Berglund, Bengt I.

S24

Beckman, Eyvind

U29

Berglund, Bernt

A 1

Beckman, Lars E. A.    S 13, U 2 50

Berglund, Erik Ä.R.

U46

Beckman, Lars K. A.

Ju 28

Berglund, Frida J.

 

Beijer, Elof

U 40

U33,A 19 20,Kn9

Beijer, Rolf A.V.

U47

Berglund, K. Gustaf

U4

Bejbom, Hans O.

Fi34

Berglund, Karl-Ymer

129

Bejemark, Karl Göte

U 29

Berglund, Sven-Olof

Jo 24

Belfrage, Frank

B 12

Berglund, Ä. Erik R.

K 16

Belfrage, H. Esbjörn G.

U 10

Berglöf, J.Sigvard C.

Fi 19

Bell, Daniel

U 14

Bergman, Axel T.

Jo 9

Bendz, C. Mårten E:son

Jo 1

Bergman, Björn

U29

Bengtson, Sven F.

S 12,A 16

Bergman, Folke

U 16 24

Bengtsson, Erik B.

U 37

Bergman, Hans R.

U 6

Bengtsson, Folke L.

Ju 40

Bergman, Kerstin

U 25

Bengtsson, H. Jörgen Y.

Ju 13

Bergman, Lars O.

Ju 37

Bengtsson, Karl F.       Fö 13, H 3 9

Bergman, PerR.

B 46 12

Bengtsson, L. Ingmar O.

U 14

Bergman, S. Christer

Ju 2 29

Bengtsson, Marianne

U26

Bergman, Sven-Eric

B 14

Bengtsson, O. Lennart

K2

Bergnéhr, Bosse

1 11

Bengtsson, Per

U 14

Bergquist, Mals F. Th.

Fö 13

Bengtsson, Sture

U24

Bergqvist, Bertil

U 16

Bengtsson, Sven

U23

Bergqvist, G. Holger

Fi 43, B 14

Bengtsson, T. Bertil

Ju 5 27

Bergqvist, Hans A.

Ju 22, H 4

Benko, Mirko

Kn9

Bergqvist, Jan G.

 

Berfenslam, Ragnar A. G

;.         S21

Ju 34 46,Jo 6 17,1 10

Berg, Bengt Äke     K 24

,Fi23,B2

Bergqvist, Olof

A6

Berg, Bertil G.

UD 3 4

Bergqvist, Sven-Runo

Kn3

Berg, C. G. Håkan

 

Bergstedt, Tord L. H.

S2

S2,

U 28 56 60

Bergsten, E. Rune

Fi 20 43

 

609

Personregister

 

Bergstrand, Per-Erik          Fö 2

Bergström, Anders            U 14

Bergström, Britta J.          Ju 63

Bergström, K. Sune D.    U 2 52

Bergström, Lars E. R.         I 13

Bergström, Olof W.     Ju 25, Kn 12

Bergström, S. Gunvor M.  Ju 30

Bergström, Svante B.           U5

Bergvall, Bengt H.        U 18 19

Bergvall, K. Lennart              13

Berling, Sven                     I 12

Bernard, Carl-Gustaf          121

Berndal, Bo                       U 29

Berndt, Sune B.                U 37

Berndtson, Nils A.        Fi 35 43
Bernhard, Harry             B 12 1,13

Bernhardsson, K, Göte      A 10
Bernitz,Ulf         Ju 22 29 58, H 11

Bernström, Folke             H 8 9

Bertmar, LarsM.l.               A 15

Bertolotto, Italo                U 14

Bexelius, T. Alfred            Ju 17

Bexell, Göran                    U 10

Bierke, Pär N.                       18

Billing,Knut                        B 12
Billström, P. O. Frithiof Fö 11, B 1

Birgersson, Bengt Owe   Ju 54

Bishop, Norman          Ju 36 51
Biörck, C. Gunnar W.

Ju 26,8 25, U 59 Biörnslad, Margareta

U 3 38 42, B 3

Bjelking, S. Arne               K 26

Bjerlöw, JanT.                   U 26

Bjerninger, Sigfrid            U 37

Bjernsiad, S. L. Börje       Fi 26

Bjurström,PerG.                U 38

Björck, Anders P.-A.   K 5, U 39

Björck, Berndt H.        S28,I 18

Björck, Olle                          15

Björck, Staffan                  U 25

Björk, Gunnar E.               Fö 2

Björk,JanE.                   H 9,1 4

Björk, Jimmy                K 19 26

Björk, John G. T.               U 16

Björk, Sven E.J.                   B 3

Björk, Villiam E.               Jo 17

Björklund, Rolf              S8,U23

Björkman, A. Fredrik M.      A 5

Björkman, Jerker              U 36

Björkman, K, Eugen  Fi 5, A 17
Björkman,   Marie-Louise  (Malou)

K.                                     S 25

Björkman, N.G.Folke             Kl

Björkman, Ulf L.                U 10

Björling, K. Gotthard E. U 15,1 16

Björling, K. Göran E.        Ju 15

Björling, Karl J.E.             Jo 14

Björnberg, Bengt LA.         Jo 4

Björne, B. Gunnar

S 14 29, K 27, Fi 21

Björnegård, Gudrun         U 51

Björnesjö, Sven G.           Fi 26
Björnström, Björn S.

Ju 40, K 24, H 14

Bladh, Karl-Axel                K 19

Bladh, Stephan                U 14

Blix, Erik O.                       U 52

Blix, Hans M.                    UD 1

Blixt, Olov                         S 20

Block, Lars B.                     S 4

Block,Per H.L.                   U 25

Blom, K. A. Birgitta Ju 19, UD 1

Blom, S. T. Lennart  Ju 64,1 22

Blomberg, A. J. Lennart    K 31

B lomdahl, Bengt O.  S 3, Kn 3

Blomkvist, N. Magnus        116

Blomqvist, Helga              U 33

Blomqvist, Jerker             U 25

Bliicher, GöstaE. O.             K 5

Boalt, Carin M.       Ju 40, B 13

Boberg, L. Håkan   U 28, Jo 17

Boberg, S. Lennart M.      Fö 3

Boden, Anna-Brita            U 10

Bodin, Gösta N.               Fi 23

Bodin, K. Berndt          Fö 6 12
Bodström, T. Lennart

Ju 25 40, A 16

Boethius, A. V. Monica     U 39

Boheman, H. C. Fredrik      K 5

Böhlin, Elsa                      U 20

Böhlin, Folke                 U 7 14

Bohman, Bengt A. H.         Jo 8

Bohman, Jan A.                   U6

Bohrn, Erik A.                   U 18

Bolin, Ben R.J.                   121

Bolin, Lars A.                Ju 6 52

Bolin, Äke E.J.                   Kn 8

Bolinder, S.Erik G.              A 5

Bollmark, Per Ä.               U 37

Boman, Birgit                   U 32

Boman, Jan E.                   I 16

Boman, Lars H.                   S I

Bondeman, Anders          U 14

Bondeson, Lennart            U 2
Boo, Karl G. H.

Ju 35, Fi 43, Kn 3

Borelius, M.Anna B.          B 13

Borg, Claes E.                  K 33

Borg, Conny                     U 32

Borg, L. Göran                   U 1

Borg, Per               Ju 29, H 18

Borg, Sune S.B.                 Jo 7
Borggård, Göran R.

K 3 20 27, H 1 6

Borgquisl, Frithiof             Fö 7

Borgström, Ove                  K 6

Borgström, Siv U. E.         Fi 25

39   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76; 103

610

 

Borgström, Tomas            U 29

Borin, Leif H.                    Fi 23

Bosson-Nordbo, Maj     U 32 36

Boström, John E.               Ju 3

Boström, N. Erik                K 16

Boström, Tage R.              Fi 12

Bouveng, Richard E. F.        13

Bouvin, J. Äke                     B 9

Bovallius, Lars K. R.          Fö 5

Boysen, Arne                     I 14

Brandberg, C. Arvid         Ju 15

Brandborn, Jan       K14,Knl2

Brandgård, Evert      U 13, A 20

Brandl,ErikR.                     Fi 21

Brandl, Krister                  U 25

Brandl, Per-Äke                U 33

Brangmo, K. Walter           Jo 7

Branlberger, Per-Gunnar   Fö 4

Bräsch, Erik                        B 3

Bratt, Lennart                    A 6

Brallgård, Sven-Olof         S 1 7

Bralthall, Birgitta         S 2 22 23

Bralthall, Kenneth       S9,A16

Braw, Christian                 U 25

Bredin, Lars A. G.               I 15

Breidensjö, Monica        U 27, A 10
Breitholz, Claes J.E.           118

Brenner, Rune E.                I 19

Brinck, K. Inge G.          U 55 37

Brinning, Inger E.              U 46

Broberg, K. Bertram           U 2

Brodd,ToreG.                    Fi 18

Brodén, E. Bertil              I 2 20

Brodén, Sven E.               Fi 13

Brodin, Lena                     U 14

Broms,BoK,F.                      I 14

Broomé, N. G. Bo             Ju 35

Broström, Ulf T.F.          Fö 5 13

Browaidh, Tore                  Fi 7

Brundell, Nils-Erik               U9

Brunnberg, Hans A.            U 6

Brunnberg, R. K. Charlotte        U 4
Brunner, Mats                   H 15

Bruno, Gösta F.

UD 3, K 21, Fi 16, H 16 Brännström, Gurli (Gullan) E.

Ju 25
Brännström, Hans A.        Ju 31

Brännström, Per E. E.       Fi 23

Brännström, Roland J.

Fö 7, Jo 10
Broms, JanT. R.                 A 10

Bucht, Gunnar H.          U 14 57

Bucht, Sven F. V.              Kn 7

Buckau, Anne-Marie A. L.      Fi 25 Burenslam Linder, H. M.

Fi 35, Jo 6,1 14
Burman, Erik-Gustav         U 50

Burman, Eskil                    U 14

Burman, K. Äke                Ju 42

Burman, Olof                   Ju 31

Bursledl,!. Äke                     H3

Burström, Brita A.             Fi 40

B y ggdal,G. Torslen          U39
Bylund, B. Erik M.      U 15 37, Al

Byman, Disa K. G.              I 18

Bysledt, Nils                      S 20

Båvenholm, Siv                 U 27

Båveryd, S.J.Lennart          119

Bäck, Karl-Axel                  A 16

Bäck, Lars                          Fi 9

Bäck, Lars E.I.                     A I

Bäcklin, Lars R.                  Fö 6
Bäckstrand, K. Göran M.

Ju 26, U 59 Bäckström, A. Ingemar    K 7 11 16

Bäckström, Sixten            Jo 10

Bäverbäck, Mette             U 14

Bäärnhielm, G. Mauritz      Jo 8

Böhlin, Birgitta                  U 60

Bökmark, Jan                    K 13

Börjeson, Bengt O.              S5
Börjesson, Fritz A.         K 16, H 17

Börjesson, Mats R.            Ju 6

Börresen, Tom B.              I 16

Bottiger, Lars Erik J.        Ju 27

Canarp, Curts. T.         U 37, A 1 2

Carbell, Leif E.                   Ju 2

Carlbom, Lars E.               K 12

Carlesiam, Margareta E.  Ju 25
Carlheim-Gyllensköld, Karin S 25
Carling, Alf G.            Fi 20,1 16 21

Carling, Jan L.                  A 10

Carlman, J. Holger           Ju 45

Carlqvist, Gunnel            Ju 25
Carlshamre, Nils O. G.

Ju 12,Fi20

Carlson, John-Sune          U 39

Carlson, K. Sören            S 3 5

Carlson, Ä. Lennart          Fi 28

Carlsson, Arne R.               1 6

Carlsson, Barbro L.            S 1

Carlsson, C. Eric               S 29

Carlsson, Eric O. G.          U 52

Carlsson, G. Arne V.    A 2, B 1

Carlsson, G. Ingvar          B 12
Carlsson, G. Rune

Ju 25, S 2, Fi 20, A 10

Carlsson, Gunnel E.            S4

Carlsson, Jan Olof            I 19

Carlsson, Leif                  U 27

Carlsson, Lennart            U 24

Carlsson, May-Britt         Ju 25

Carlsson, N.Ebbe K.        Ju 64

 

611

Personregister

 

A 1

S3

Jo 10,1 18

Ju 3 6

41 43,H 3

Jo 17

Kn6

K 1 7

K 27

Ju 6

Ju 15

Fi 34

U 14

Jo 7

H II

Ju 2

1 15

B8

1 3 26

Fö 2

Kn8

S4,U 33

A 20

U 36

Fi 33

Ju 40

Fö JO

U4

K3

U 14

Ju 33 51

Fi 13

Ju 5 27

U24

A 16

1 2

Fi 13 17

U 32

Fö 3 7

I9,H 16

Ju 17

A 16

A9

K 18

Carlsson, N. Gösta Carlsson, Sven-Gunnar Carlsson, T. E. Roine Carlsson, Ulf V. Carlslein, Rune A.

Fi 24 Carlström, A. Valdo Carlström, O. Bertil Carlsund, H. BoH. Carlzon, Lars A. Carnhagen, Göran E. T. Cason, Sven Äke Casselmark, Sven-Eric Cederberg, Ingvar Cederberg, Thomas O. Cederblad, Carl Olof Cedercrantz, Bror O. C. Cederlund, Lars Johan O Cederslam, Lennart H. Cederwall, Gustav F. E. Cederwall, Ulf C. Chamberl, Henrik B. Charpentier, Agneta Christiani, F.-O. Gunnar Christofferson, Birger Claeson, Bo Claeson, Tore M. Clason, AndersE. V. Cnallingius, Claes M. Colldahl, Gunnar Colldén, Anders Colliander, PerG. Colvér, Mats T. Conradi, Erland G. F. Cornelius, Claes Cosmo, O. Ingemar Cox, ArneJ. Crabo, Sven Cramér, Ivo Creutzer, Bertil R. Croneborg, K. O. Rutger Cronholm, L. Börje Cronmark, Lars K.-H. Cronqvisl, Sven-Olof H. Cullemo, Tommy

D

Daglund, Sven B.               B 5

Dahl,C. E.Harry                Fi 24

Dahl, Gerd B.                    A 10
Dahl, R.Birgitta

Ju 14 26, U 36 59, B 6 14

Dahl, Sonja M.                 U 37

Dahlberg, Benkt C. I.       Fi 39

Dahlberg, Hans                U 39

Dahlberg, Helge             Kn 11

Dahlberg, K. Thure         Ju 3 4

Dahlberg, L. Ake                A 2

Dahlbom, Bengt S.             U 5

Dahlén, Agneta A. D.        A 12

Dahlén, Rune B.                Fö 5

Dahlerus, BoH. C.             A 15

Dahlgren, Elsa B.             Ju 25

Dahlgren, Margareta B. U 8 13

Dahlgren, P. Anders B.

Jo 10, Kn 12
Dahlgren, Rolf O.             Ju 24

Dahlquisl, Lars                 U 16

Dahlsjö, Lars A.               Ju 36

Dahlslen, Gösta O. L.       Ju 21

Dahlsten, Ulf L.            Ju 31 35

Dahlström, Gösta E.      Fi 4 14

Dahlström, Lars E.        S 11 12

K4 K 19

A 1 A 10

B4

A 1

B 13

Ju 1 13

U 16

S9,A5

S 1,

Dahlström, Rolf E. Dahlström, Äke Dahmén, Erik V. H. Daimar, Margot Dalen, Ingrid Dalgård, P. J. Ingemar Damgren, H. G. Fredrik Danelius, Hans C. Y. Danemar, Anton Danielson, Gunnar H. Danielson, Nils-Gustaf F.

H9 15,1 14 21 22

Danielson, Äke Danielsson, Birger Danielsson, G. Gunnar Danielsson, Jan P. T. Danielsson, Äke Danvind, Eva-Maria Daschek, Antti E. Davidsson, David Deak, Csaba Dedorson, Gunnar Delin, Lars A. Dennis, Bengt Denward, C. M. Thore Dewailly, Leon N. G. Didiin, Lars-Uno Diesen, Ingrid E. Dihlström, Klas Dillner, Monica A. M. Dinell, Jan A. C. Dinkelspiel, Ulf A. R. Djurberg, Äke L. Dominique, Carl-Axel Dominique, Kåge Domvall, E. Göte Donelius, H. Göran Douglas, Jacob L. Drangel, BoF. E. Dryselius, Harald S. Du Rietz, Lars B. Dufwa, Bill W. Diiring, Bertil

U41

S20

S7,Kn I

K 21

H89

U 13

Fi23

H 15

U 14

H 17

Jo 4, B 9

Ju 37 40,H 13

Jo 23

U 25

Ju 47,B 6

U58

U 27

U45

Fö 4

UD 3 4

Fi23

U 14

U 14

Fö 3, Kn 7

Jo 17

K 22

Ju 58

Ju 20

U 16

Ju 27

U 14

 

Skr 1975/76; 103

612

 

Dybeck, Clarence

K 18

Ehrner, Bo

126

Dyhre, A. Gunnar

Jo 11

Eidem, Ingmar

16 14

Dyrssen, Gösta P. T.

Ju 8

Einhorn, Jerzy

S25

Döös, Sten-Olof

U 47

Ek, Anders

Kn3

 

 

Ek, C. Olle

13

 

 

Ek, Lars

U 14

 

 

Ek, Marie Louise K.

B4

Eberson, Lennart             U 37

Eberslein, Christian H.     Ju 13

Eckerberg, Per A.     Ju 34, Fi 35

Eckerdal, A. Ingmar          B 14

Eckerdal, Lars H.                U7

Eckersten, Ivan E.     Ju 60, Jo 2 14 Edam, Carl Tomas H:son

U 16 24 44
Edberg, Rolf F.                 Ju 40

Edelholm, Olof Gunnar (Olle)

U61 Edenman, Ragnar H. L.

Fi23,U 18,125
Edgren, Claes A. W.          Fö 5

Edin, Karl Axel            U 37,1 21

Edin, L. Äke                        1 29

Edin, Per-Olof              A 10,1 5

Edling, A. Roland              Ju 34

Edling,N.Axel                    Ju 22

Edlund, C. Bertil       Fi 19 21 24

Edlund, Erik O. A.             Jo 10

Edlund, Nils H.                  U 29

Edlund, S. Lisbeth            Jo 11

Edlund, Sten E.                  A 6

Edman, Kurt E.                  Fö 5

Edman, Ulla A.                  Fi 25

Edmark, Birger                  U 16

Edner, T. Margareta        Ju 25

Edsjö, Tor A.                     K 11

Edsla, Björn O.                 Fi 38

Edström, Anders               U 24

Edström, J. Lennart        S 28, Kn 3
Edström, John Olof           U 15

Edström, Kjell S.           Fi 12 15

Edvardsson, Einar       S 29, A 9

Edvinsson, Behnn            U 29

Edvinsson, Sven-Olov A.   U 50

Edwall, Pehr A. R.               U7

Edwardsson, EinarP.        U 37

Edwinson, Vanja A. M.       Jo 6

Eek, Hilding                      U 17

Eek-Fock, Karin                 U 33

Efraimsson, Olof                 H5

Egardt, Peter A. N.       U 37 46

Egelstedt, Ingemar           U 43

Ehrenberg, Carin M. S.      Jo 9

Ehrenfreid, Monica            U 16

Ehrengren, K. Lennart       Jo 1

Ehrling,G. O. Ingvar      Fö 5 13

Ehrman, Carl E. G.           Kn 12

Ekberg, Britta S.      Fö 18, U 24

Ekberg, Erik G.                  I 12

Ekberg,J.Göran       Ju 40,1 12

Ekberg, Karl-Henrik    Ju 12 13

Ekberg, Leif                 S 11 29

Ekberg, S. Britta             Fö 16

Ekberg, Valter                  S 22

Ekeberg, Karl-Gunnar T.  Ju 43

Ekeberg, Lars-Olof           K 17

Ekelius, Wåge                  U 24

Ekelund, Jan C.                Fö 5

Ekelund, Sigvard F. A.  Jo 5 14

Ekelund, Ulla G.               U 21

Ekendahl, BengtG. M.        Jo 8

Ekevärn, Gunnar         1 10 16
Ekholm, Birgitta Maria (Brillmari)

U 58

Ekholm, Edvin                  H 13

Ekholm, Lars V.                U 56

Ekholm, Torslen I.            U 55

Ekinge, Bernt A.            A 6 16

Eklund, C. Gunnar   *     Fö 13

Eklund, Christer               U 14

Eklund, Erik G.                 Fi 10

Eklund, Harald                 U 36

Eklund, K. Ronnie               U 2

Eklund, Karl                      U 24

Eklund, Lennart S. G.       1 28

Eklund, Solveig                U 36

Eklund, Ulf R.                     I 13

Eklundh, Claes G. B.        Ju 35
Eklöf, Kurt G. A.        Fi 4 7 42, B 2

Ekman, C. H. Stig            Fö 10

Ekman, Lena B.               Ju 10

Ekman, Rolf G.E.              Ju 41

Ekman, S. Gösta              Fi 19

Ekman, Stig-Rune         U 2 52
Ekstam, Gunnar E.    Ju 3 6 42, H 1

Ekström, Annika               U 29

Ekström, E. Sören    Jo 23, B 8

Ekström, John E.                 19

Ekström, Margareta        Ju 12

Ekström, Sven E. A. Fi 20, U 13

Ekvall, Gunilla M.                S 1

Elam, Lars                        U 16

Eländer, Kurt O.                  S2

Elfvén, Jan                        S 10

Elfving, Arne                    U 27

Elfving, O. GöstaC.           U 17

Elg, Marianne                     B 4

Elgfelt, Göran                   B 14

Elghufvud, E. Gösta           Fi 1

 

613

Personregister

 

Eliasson, Anna B.        U 28 37

Eliasson, Bengt E.              K 6

Eliasson, E. Ingemar  Fi35,A10

Eliasson, H. Torsten Y.     U 20

Eliasson, Kerstin E.           A 20

Eliasson,Per-Erik    U 5,Jo 1 14

Eliasson, Rolf A. E.             Jo 7

Eliasson, Rolf E.           K 20 28

Elison, Magnus L.      A13,B2 6

Ellnebrand, Rolf                U 27

Elm,Torsten J.W.               Jo 7

Elmberger, Per G.              I 12

Elmgren, Bo A.                 Fi 18
Elmhammer, Nils E. I.

Ju 6 32, K 4 Elmstedl, Claes Y.

U 27 55, Jo 2, A 16,Kn3

Elmstedl, K. Erik               Fi 19

Enberg, L. Rune           K 7, Fi I

Enerolh, Bengt M.             1 17

Eneslröm, Tord O. C.       Ju 16

Engberg, Peter O.         U 8 13

Engdahl, O. Roland          K 12

Engdahl-Tegeslam, Eva   U 14

Engersiam, Claes M.         1 18

Engkvist, J.Gunnar V.      Fi 19

Englund, K. Svante I. Ju 6, S 2 22

Englund, Lars-Erik       Fö 5 13

Englund ,S.AndersJ.            K4

Englund, Äke                   H 17

Engman, Barbro B.          U 39

Engman, Hans O. R.       Ju 34

Engman, Jan G.               U 38

Engman, O. Ingemar   Fö 7 13

Engqvist, Lars F.     Ju 40,1 25

Engström, Arne V.         S 5 21

Engström, Bengt-Olof      U 14

Engström, Lars-Göran Ju 10 18
Engström, Odd E. L.

Fi 20 35, A II

Engwall, Lars O. V.          Fi 23

Enlund,EricP.                    Jo 7

Enquist, Daniel N.            U 15

Enquist, Per Olov        U 25 39

Enskog, Carl-Gustav B.    Fö 7

Erdmann, Bengt               U 14

Erenius, E.Gillis               Ju 39

Erici, Bernt H.                   A 16

Ericson, E. Gerhard H.    Jo 11

Ericson, Eric                     U 14

Ericson, Gösta              Fi 6 29

Ericson, Hans E.       K 1 16 17

Ericson, Jan-Olov               H 9

Ericson, Sture T.    Ju 48, U 28

Ericsson, BengtG.    S 2 21 23

Ericsson, Bo I.                    A 5

Ericsson, Brit-Marie L. B.    Ju 7 21

Ericsson, Britta M.   U 37, A 10

Ericsson, Carl-Henrik        Ju 6

Ericsson, Christer T.          Ju 6

Ericsson, K. Georg V.  Ju 7, Fi 5

Ericsson, Kjell U.        S 6, Fi 20

Ericsson, L. Torslen           K 28

Ericsson, Lars Eric          Kn 3 8

Ericsson, Nils E.                  S 2

Ericsson, Tord                   U 16

Eriksen, Tor E.                    A 7

Erikson, M. Birgitta             U 6

Eriksson, Arne                  U 38

Eriksson, B. Allan               Ju 9
Eriksson, B. Sune

Ju25,U                 14, A 10, B 5
Eriksson, Birger                U 14
Eriksson, Björn G.      A 10, B 1
Eriksson, Bo 1.                Ju 56
Eriksson, C. Ingemar        S 29
Eriksson, E. Olof     Ju 46, B 13
Eriksson, Evert G.                S2
Eriksson, Gunnar              U 14
Eriksson, Gunnar S. 1.         U2
Eriksson, Harald                Jo 1
Eriksson, Hilding               U 24
Eriksson, I. Seved S I, A 11 12
Eriksson, Ingemar            S 12
Eriksson, K. Anders          Fi 33
Eriksson, K. Bertil             U 53
Eriksson, Karl Axel        Ju 3 23
Eriksson, Karl Erik             A 10
Eriksson, Karl-Erik E.          121
Eriksson, Kjell E.               A 17
Eriksson, Kurt L. F.            Fö 5
Eriksson, Lars E.              Ju 25
Eriksson, Lars Göran          A 9
Eriksson, Maria Krislina (Maj-
Stina)                               U 61
Eriksson, MartinH. V.        U 55
Eriksson, Nancy M.          Fö 10
Eriksson, Nils-Erik             U 14
Eriksson, Olle E. B 12,1 3 14 21
Eriksson, Sune                  S 24
Eriksson, T. Hans-Yngve Ju 42
Eriksson, Tor U.                K 11
Eriksson, Äke E.                U 52
Eriksson-Bergström, Solveig M.

I 11

Erlander, Bo                       H 3

Erlander, Sven B.      K 4, U 37

Erlander, Tage F.             U 12
Erlandsson, Bengt H.

Ju 41 52 64, K 26

Eriing, E. Harald              Ju 64

Erling, E. Martin H.           Fi 26

Erneholm, Berndt 1.      U 7 10

Erngren, Birgit                 U 37

Ernmark, L. Göran G.        K 16

Ernulf, T. Gudmund    Ju 17 44

Erséus, L. G. Torgny        U 10
Ershammar, Mals O. T.       Fö 3 15

 

Skr 1975/76:103

 

 

614

Erstam, Sven-Erik F.

Ju 64

Flodin, Carl-Erik T.

S4

Esaieson, ErikR. A.

Fi 20 36

Florman, Bertil

K 33

Esbo, Harald V. 0.

Jo 5

Fogelström, Hans

U 58

Eskel, Arvid

S 23,Ju 40

Fogelström, Siv E.

A 20

Eskilsson, Per H.

U 2 9 21 49

Folke, U.Ingemar

Fö 5

Eskilsson, Sture B.

A6

Forkman, Göran

U25

Esping, F. Lars-Erik

Jo 10, B 3

Formgren, J. Holger

K 25

Esping, Hans G.

Ju 26, U 59

Fornberg, Tord

U25

Essen, Ingemar

Ju 40

Fornstedt,UlfH.

U 20

Essunger, N. Gunnar R

13

Fors, Sixten R.

U29I5

Etsare, Äke G.E.

Kn 12

Fors, Äke Hj.

S 1 728

Ettarp, Lars G.

A 11 12

Forsbeck, Rune

U25

Etzler, Cecilia E.M.

S17

.Forsberg, EricR.

H2

von Euler, Göran

S4

Forsberg, Karl-Erik

Fi 31

Eurenius, Birgitta!.

U39

Forsberg, Wilhelm

U46

 

 

Forselius, Hans F.

A5

 

 

Forsell, Torbjörn

U39

 

 

Forslund, Bo G.

129

Fabricius, Cajus                U 25

Fagerberg, Arne B.             Fi 2

Fagerholm, Per Anders L.   U 2

Fagerlind, Östen             Ju 49

Fagerlund, Bengt O. H.  A 6 11

Fagerslröm, Jan Peter      U 24

Fagerström, Lars              U 31

Fahlin, PerG.                     K 12

Falk, EricG.R.            Jo 13, B 3

Falk, Hans G.            Ju 40, H 9

Falk, Johan                       U 14

Falkehed, Sven A. L.         Kn 2

Falkenmark, Per A.           K 17

Farm, Ante T.                    A 10

Fastbom, E. Lennart Fi 6 16 29

Faugerl, Sven J. E.    Fö 5,1 21

Faxén, Karl-Olof     A 10,1 1 11

Faxén, Nils-Bertil              U 14

Fehrm, E. Martin              Ju 46

Feigenberg, Loma            S 25
von Feilitzen, Styrbjörn O. R.    A 6

Feldl, Kjell-Olof                Ju 40

Fellenius, Greta                U 33

Felländer, Ingela K.            A 1

Fergenius, G. Torbjörn    Ju 32

Ferm, Anders                   U 39

Ferneborg, Slieg              U 14'

Fernheden, Gölhe A. S.     116

Finnveden, Bengt A.         K 24
Fischerström, N.Johan A.      Ju 32

Fischier, Sven G. O.           Ju 6

Fiskesjö, Bertil A. N. Ju 54 55 59

Fitinghoff, Georg O.         Ju 14

Fjellstedt, Lars                 U 14

Fjellslröm, Cari Gustaf F.    Fi 9

Fjällström, B. Harry         Ju 25

Fladvad,J.Arne                    B 3

Fleischer, B. Lennart   U 24 27
Fleming-Borgström, Gunilla    U 29

Flinck, N.Rune I.               U 20

Forslund, E. Birger S 3 5 21 22

Forslund, Sten H. C.            19

Forssberg, E.Olof         Fö 1 14

Forssberg, K. S. Eric          I 16

Forssberg, Olof                S 11

Forssblad, N. Douglas        K 3

Forssman, Sven P. M.         A 5

Forssman, Äke V.              Jo 1
Forstadius, Erik L.W.

Ju5,S 19, A 9

Forlhuber,BélaT.                Ju 6

Foyer, Lars O.                  Fi 22

Fraenkel, Ingegärd C. E. Ju 15 25

Francke,Jan                      K 18

Francke, Per E.S.               I 18

Frank, S.Torsten                 U4

Franson, Thomas P.            15

Fransson, Arne A. E.           A 6

Fransson, Bill G.               Fi 23

Fransson, Bo-Gunnar L.   Fi 35

Fransson, HansG. V.         1 10

Franzén, Lars G.              U 51

Franzén, Nils P.                Fö 2

Franzén, S. Anders          U 37

Fredberg, Birgit A. M.         U 4

Fredelius, Bengt                 S 3

Fredenmark, Gunnar L.       I 6

Fredgardh, K. Sonja        Ju 25

Fredin, Curt                     U 16

Fredriksson, Bernt A.       A 11

Fredriksson, Ella              U 16

Fredriksson, Georg N.        Fi 6

Fredriksson, H. Einar     S 2 23

Fredriksson, K. Torsten    S 11

Fredriksson, Stig G.         Fi 23

Frenning, Lars W.  Ju 6, Kn 10

Friberg, K. Göte               Ju 14

Friberger, Tomas              K 19

Friborg, Göran O.        U 21 37

Frid, Sven Rune Ju 34,1 11, Kn 12

Fridell, G. Ingvar              Fi 24

 

615

Personregister

 

Fridh, K. Göte        S 25 21,1 28

Fridolin, Hans R.         Fi 8 17 41

Fries, Ingegerd                U 25

Fries, Ingmar F.            Fi 14 24

Frigren, Suzanne M.        1 14 18 21
Frisch, Paul                       Fi 23

Frisen, E.Rune                  K 31

Frisk, Jan                          Kn 1

Frithiofson, Karl A. F.

H 3 9,1 16
From, Hans-Sören             U 36

Froslenson, Anders          U 10

Frykholm, K. Christina      Ju 25

Fränckel, Pierre                U 32

Frändås, S. G. Berit      Fö 15, U 61
Fröjd, S.Arne             S2,Knl2

Furbäck, Bengt L.             K 19

Furuhagen, Hans (Hatte) F.     U 39
Furumark, Ann-Marie    U 24 29

Fiilep, Tibor                       U 14

Fiirsl, S. Gunilla                Ju 25

Fälldin, N. O. Thorbjörn      A 3

Fändriks, Ann-Louise        S 15

Farm, Gunnel                    U 27

Farm, Hilding G.E.         U 41 53

Gabrielsson, A. Edmund B.    Ju 16

Gabrielsson, H. Ingemar U 14 52

Gad, Ulf H.                       Ju 47
Gadd, P. E. Arne

Fi 21, U 37 51,126

Ganneby, George L. V.     U 22

Gardell, Bertil G. T.           S 21

Gardeslröm, Linnea    S 1 7 15

Garke, Hans B.                 Fi 21

Gavatin, M. Charles         Fi 12
Gebart-Andersson, Thorborg S.

U 46

Geddis-Zetlerberg, Jean  U 32

Gedin, Hans                     K 19

Gehlin, Jan H.M.              Ju 13

Geijer, K. Arne                 UD 4

af Geijerstam, Sven O.    Ju 55

Gelfius, Ann Sofie             U 29

Genetay, Claude M.         U 14

Georén, Sven                   U 27

Gerhardsson, Birger      U 7 25

Gerhardsson, Gideon         A 7

Gerholm, Tor R.               Ju 40

Gerle,HansE.                    U 39

Gerleman, J.GillisH.           U 25

Gieriz, Gustav B.               S 25

Giesecke, Curl-Sleffan     Ju 25

Gillberg, Karl-Erik               H 2

Gillslröm, Äke K.          U 16 24

Gisslen, Axel                       S 3

Gjötterberg, Tora-Britta  Ju 25

Gleisner, Margareta         U 36

Glennow, Yngve G. G.      U 53

Glimnér, J.Erik         Fö 12,1 16

Glimstedl, Ulf K. J.              I 12

Godlund, Sven A. 1.  K 7 31, Al

Gordan, Kurt                      S 8
Gornitzka, Gunnar V.

Ju 37,1 12 18

Gothefors, Per L.          Fi 9 33

Goltsén, Bertil                  U 29

Gozzi, A. Sören                U 51

Grabe, A. Gerhard           Ju 10

Grabö,PaulE.             K II,U 52
Gradin, Anita

H 17,Ju 25,U  37,H7,A9

Gradin, Rolf U.         I 12 18 22
Grafström, Erik O. Hj.

Ju 37 40, K 1, Jo 6,1 6 12 18

Grage, Elsa-Britta              U 4

Grahm, A. Folke                Fö 4

Grahm, Leif                         A 1

Gran, Bertil                       U 36

Granath, Karl-Erik    Ju 31, S 4

Granath, Solve O.           Fö 15

Granegård, Christer         U 55
Graninger, B. E. Göran       U 37 53

Granlund, Börje                U 16

Granlund, Kari-Äke           H 17

Granlund, U. Krislina       Jo 21

Granmar, Jan                   U 14

Granqvist, Liss M.                S9

Granstedt, Pär E.             U 58

Grape, Karl Gunnar          U 41

Grape, S. Lennart        Fö 5 13

Grassman, Sven H.W.        1 1

Gråte, Eric                        Fi 31

Gray, Barbara                  U 32

Greber, Ann Chariotte      U 33

Grebäck, Erik H.       K1,Jo4 11

Gremner, Kjell                  S 23
Grenander, Nils

Ju40,S 14, K 20 27

Grendin, Kurt                   U 24

Grenestedt, E. Lennart N.   13

Grobgeld, Lennart M.      Ju 38

Gruda-Skard, Äse               S 4

Grufberg, A. Lennart      Kn 10

Grundwall, K. Ricard           B 2

Grunewald, Kari R.           U 16

Griiting, Britt M.                  U 5

Gränsbo, N.Gunnar B.       Jo 5

Grönquist, Bengt J.            Fi 4

Grönsledl, Gert T. V.         K 20

Grönsledl,J.Olle                K 22

Grönvall,S.Gunnar             Ju 6

Grönwall, Lars O.      S 3 11 17, A 9

Gullberg, Bo                     U 27

Gullberg, H. Urban            Jo 9

Gullberg, Hans E.      K 20, A 5

 

Skr 1975/76:103

616

 

Gullnäs, S. Ingvar

Ju 6 9 28 63, K 26
Gunér, Otto                      U 14

Gunnarson, E. J. Ingvar   Ju 20

Gunnarsson, Bror E.         Ju 50

Gunnarsson, S.Olle G. A 7,B 5
Gunnmo, Alf                  U 31 50

Gunsell, Tor A.                  Jo 15

Gussing,N.RagnarJ.           A 20

Gustafson, Arne                 H 3

Gustafson, Cari Erik          K 22

Gustafson, G. Arne           Fi 40

Gustafson, K. G. Jan         U 16

Gustafson, Nils-Eric            I 18

Gustafson, Sven H.

Ju 12,K 11,16
Gustafsson, Bengt E.        U 21

Guslafsson, Berndt G. E.    U 7

Guslafsson, Björn H.         U 50

Guslafsson, C. E. Torsten

Ju 10, Fö 7 13
Gustafsson, F. Agne S.     Kn 3

Guslafsson, G. Olov            A 5

Guslafsson, Gunnar          Kn 2

Guslafsson, Gunnel R. J.   U 37

Gustafsson, Hans I.         Fi 43

Gustaf sson, Hans L.       Fö 12

Guslafsson, IngaL.             A 4

Guslafsson, K. G. Allan      Kn 7

Gustafsson, Kari-Erik K 23, Fi 23 Gustafsson, Kerstin Ju 56, A 5 Gustafsson, Lars 1. U 21 36 46 61 Gustafsson, M. Gunnar

Fö 2 13 17,Fi5,U 41 Guslafsson, N. Henry

Jo 14 17 20 23
Guslafsson, Nils                  S 8

Giistafsson, Nils-Eric           I 22

Gustaf sson, Olof              S 11

Guslafsson, Stig                U 33

Gustafsson, StigA.        U 42 54

Gustafsson, Stig G.

Ju 43 44, Fö 8, A 6, B 4
Gustafsson, Äke C. T.       Jo 23

Gustafsson, Äke G.

Ju42,S I,Fi5 29,I 13
Gustavii, S. I. Birgitta       Ju 18

Gustavson, Göran E.          U2

Gustavsson, Bengt            S 11

Gustavsson, Bengt T.

Ju 64, Fö 7 13
Gustavsson, Gusti L. A.     Fö 2

Gustavsson, Ola             Kn 12

Gustavsson, S. A. Göran H 7,1 6
Gustavsson, Sven Anders  I 29

Gustavsson, Sverker          A 8

Gustavsson, Äke E. G.

UD 2, Fö 7 12,Fi23,U61
Guteland, Gösta A.         A 1 10

U 38

Fö 9

S2,A 18

U 24, A 20

U55

Fi 18,U 39

U7 41

U41,A 10

U 7 10 14

12 13,1 19

Ju 27 45

U 39

K 2 21

U22 26

U24

Gyllensvärd, Bo V. Gyllö, Sture A. Gårdstedt, H. Birger Gårmark, Thore O. Göhlman, Gunnar Göransson, Bengt

Ju 50, Göransson, C. Göran N. Göransson, G. B. Bertil S8 2I 23 25 27, Göransson, Harald O. Göransson, J.Olle     Fö Göransson, Lars G. Göransson, Lars O. Görs, L. Folke Göthberg, Bo Göthberg, Kerstin V.

H

Hadding, Cari Fredrik       Fi 12
Hadenius, Stig G. Fi23,U39
Hadrup, Knut E. H.          K 3 18 20

Haeffner, Erik A.                119

Haegermark, C. Harald      113

Haeggström, Ingrid M.     S 27

Hafström, Jonas               U 55

Haga, Ingegerd                U 16

Hagberg, Ann-Charlotte  Fi 20

Hagbergh, Göran G.E.        U 9

Hagdahl, K. Thomas        Ju 34

Hagelstam, Stig L.              K 6

Haglind, Per                       U 2

Haglund, F.Anders           Fi 16

Haglund, Sven                    S 9

Hagman, Anders              U 24

Hagman, H. Christer           H 2

Hagman, Jan-Erik R.        Ju 58

Hagnell, Hans                      I 1

Hagquist, Curt E.I.              U2
Hagson, Cari A. Ju 40, H 9,1 22
Hagström, Tony G.

Ju 37 40,1 18 21

Hahr, Anders L. H.              Fi 6

Haidén,J.O.Folke              U 46

Hall, Bo A.                          116

Hall, Lennart                    U 14

Hall, Paul F.L.                    Kn 1

Hallberg, Bengt O. L.        B 14

Hallberg, Lars                   U 16

Hallbäck, Thore                 S 24

Halldin, John                        H3

Hallenborg, Nils-HugoL.     I 17

Hallerdt, Bjöm                  U 42

Hallgren, Margaretha         U 2

Hallgren, Ulf                      I 16

Hallhagen, Gunnar           U 14

 

617

Personregister

 

Hallin, L.Bertil                   U 10

Hallin, N.Erik Anund         Fi 23

Halling, Nils-Olov              U 14

Hallman, Eric R.                Fi 10

Hallman, Katrin            Ju 26, U 59
Hallman, L. Äke G.

I26,H II 17 18

Halloff, Ulf V. V.                 K 31

Hallqvist, Britt G.                 U7

Hallström, Björn H.             U 6

Hallström, H. GunnarF.       A 9

Hallström, Torbjörn          H 18

Hallvig, P.Ivar V.              Fi 23

Hamber, Hans                  U 24

Hamberger, Carl-Axel  S 23 26
Hambraeus, Gunnar A.

Ju 40,1 14 15 21 24

Hambraeus, S. Birgitta    Ju 40

Hamdahl, Bengt               K 17

Hammar, Cari-Filip       U 20 39

Hammar, StigH.                   U2

Hammarberg, Peter         U 20
Hammarberg, Sven O.

Ju 56 57,1 15

Hammarbäck,E.Rune       Ju 54

Hammarkvist, Stefans. E.        1 18
Hammarland, L. E. Thore

U 37 51

Hammarsten, Erik M.        U 50

Hammarström, Olof    A 14,1 2

Hammarström, P. Rickard Fö 16

Hamrin, Mac T. P.                A 3

Hanner, Per V. A.               Fi 4

Hannerz, D. G. Lennart   Jo 24

Hannerz, R. Christer         Jo 6

Hanno, Stig Ä.                  K 11

Hansen, Hans-Jörgen       Jo 1

Hanson, Göte                     S 1

Hansson, Bengt               U 16

Hansson, Bertil                U 36

Hansson, Bertil E. A.       Ju 18

Hansson, H. Arne              Jo 3

Hansson, Ingmarie       U 51, Kn 11

Hansson, J.Bertil              U 14

Hansson, K. Gabriella       U 37

Hansson, K. Gunnar   Ju 12 13

Hansson, Lars R.           Fi 7 36

Hansson, Lilly E.       Ju 10, A 6

Hansson, N. O. (Olle) Jo 24 5 23

Hansson, Nils                      S I

Hansson, Nils H.               U 16

Hansson, Nils O.               Fö 2

Hansson, Olof B.              Fi 23

Hansson, Oloph A.      U 34 39

Hansson, P. Inge              K 33

Hansson, S. Olof (Olle)     U 58

Hansson, Stig F.                  S2

Hansson, Stig G.E.            A 10

Hansson, Torsten B. G.       K 5

Harriman-Hernborn, Anita C.

A 16

U31 U 10 U25 U 16

Harrysson, Lennart Hartman, C.Olov Hartman, Lars Hasselquist, Ulla Hasslev, Nils-Olov F.

Ju 40, K 1 7 16 24 31

Hassner, Rune                 U 29

Haverling, Sven G. I.           U4

Hedberg, Anders             U 24

Hedberg, E.Torbjörn        U 15

Hedberg,J.Anund             S 21

Hedberg, K. Anders            A 1

Hedborg, Anna M.       Fi 19 21

Hedborg, Per Erik               K 9

Heddelin, Beriil                Fi 23

Hedelin, PerH.                  U 37

Hedén, Kurt B.                 1 14

Hedenström, Bengt          S 28

Hedin, Bernt                  S 7 22
Hedin, Cari Eric             Fö 7, Jo 24

Hedin, Svante                  U 29

Hedlén, Bengt R.        S 3 5 21

Hedlin, John W. A.            U 43

Hedlund, A. Rune            Ju 17
Hedlund, Bengt N. R.        S 3, U 43

Hedlund, Gunnar            Fö 10

Hedman, Rune                 U 32

Hedqvisl, Eric H.          U 38 42

Hedqvisl, Sven A.            Ju 20

Hedström, A. Jan-Olof     Ju 28
Hedström, BoS. Jo 2 5 10 13
Hedström, T. Uno V.    Ju 60, Jo 13

Hedvall, Lennart              U 14

van der Heeg, Nils H.        Fö 3

Heideman, Gunnar A.         S 2
von Heidenslam, G. Olov Jo 19
Heimbiirger, H. Peter   Ju 8, B 13 5

Heino, Martti O.               Ju 50

Heiroth, Ulf O.                  K 28

Helander, Sven                U 25

Hellers, P.A.Hans        U 16 24

Hellgren, G. Bertil          U 2 53

Hellman, Lars                   S 17

Hellman, Sven R.         Fö 5 13

Hellmér, Äke                     Fö 3

Hellner, Eskil M.                K 10
Hellner, Jan E.                 Ju 2 22 44

Hellners,E. Trygve          Kn 10

Hellstadius,JanR.             Ju 29

Hellstedt, Ernst L.            Fi 24

Hellström, E. Emil               U 8

Hellström, G. F. Ingemar    H 7

Hellström, Gunnar J.         U 52

Hellström, I. Agneta         S 15

Hellström, Jan E.               Ju 6

Hellström, K. Birger             15

Hellström, Kajsa M.          U 54

 

Skr 1975/76:103

618

 

Hellström, Lars T.               I 17

Hellström, Mats J.

UD 1,S4,A 10 15
Hellström, P. N. Erik           K 6

Helmers, Dag       Fi 13 14 17 19

Helmerson, Bo I.

I 18,Ju8,Jo6,H 15,121
Helmfrid, Staffan         U 37, B 3

Helsing, Gunnar                U 24

Hemberg, B. S.Eskil          U 39

Hemborg, Bo                    H 16

Hemlin, H. Egon            U 37 51

Hemlin, Peter W.               U 54

Henmark, Martin R. C:son      Ju 47
Henningsson, H. EinarG.     B 6

Henningsson, Lars-Äke     U 15

Henricson, Sven-Eric         U 16

Henricsson, Sven R.        Kn 12

Henrikson, Lars G.

Ju47,S 3,Kn6
Henriksson, Christer         U II

Henriksson, E. Sture F.   S 4 15

Henriksson, Gunnar A.       U 1

Henriksson, J. Lars G.    U 2 37

Henriksson, Jan E.            K 16

Henriksson, Runa M.         A 10

Henriksson, Rune I.      Jo 14 15 17
Henrysson, Sten           U 17 24

Hercules, Jan                    U 26

Herland, Erik                      H 7

Herlitz, Claes A.                  A 1

Herlitz, Lars                     Ju 35

Herlitz, Ulla                         A I

Hermansson, Carl-Henrik       Fi 21 Hermansson, K. Gunnar L.

Kn 11
Hermansson, Rune   Fi 16, H 15

Hernelius, J. Allan         Ju 35 48

Herner, N. Birger E.           S 18

Hernlund, Carl Hugo H.

Ju 12 13,Fi23
Herriin, Klas G.E.              Fi 24

Herrlin, S. G. Sigvard         Ju 6

Hertz, Olof                        H 16

Herlzman, A.Olov         Ju 15 22

Hesser, S. C. E.         Ju 13, U 5

Hessleborn, Olle K-A.         Fi 9

Hessler, S. Henrik              Fi 4

Hessmark, Lars-Göran      S 11

Heuman, Jan G. M.       Ju 20 24

Heurgren, Sven C. O.   Ju 27,H 4 7
Heyman, Ove F.               UD 1

Hidemark, Bengt Ä.H.         I 14

Hildeberg, Lars             U 16 24

Hilding, Ingrid Ragnarsdolter

U 63
Hiljding, Stig G. O.            Ju. 21

Hillbo, Arne O.                   Ju 6

Hillbom, Lars H.     Ju 2 22 29, Jo 7

Hillerudh, G. Lars-Olov E.      Ju 32

Hilton, Hans                     U 32

Himmelstrand, Gunnar G. F.     Kl

Himmelstrand,J. Ulf I.      Fö 10

Himmelstrand, Karin B.    Ju 25

Hinno, Rein                   Fi 6 20

Hirschfeldt, S. Lennart     Ju 48

Hjalmarsson, E. Birgit      Ju 62

Hjalmarsson, H. Yngve J. Ju 58

Hjalmarsson, Jarl              K 13

Hjalmarsson, S. Äke    Fö 11, Fi 30

Hjalmarsson, Sven           U 24

Hjalmarsson, Yngve H.J.       Ill
Hjelm, K. G. Lennart  Ju 46, Jo 1 5

Hjelm, Orvar M.                   A 4
Hjelmqvist, Ingvar K. R.

S 3,Fi20,A 10 Hjelmqwist, Kari-Gustaf H.    K 31

Hjern, Bo       ,             S 18 23

Hjerne, Gunnar                 S 18

Hjertonsson, Karin           UD 1

Hjort, Christer A.              U 55

Hjorth, Jan L.S.                    U3
Hjorth, Lars E. A.

S 6, Jo 6, B 8,1 1 6 15

Hjorth, Nils T.                    Jo 4

Hjorth, Ole                       U 14

Hjorth, Ragnar                Jo 10

Hjärne, Leif R.D.                I 10

Hoffman, Margit                U 20

Holecek, Josef                  U 14

Holgerson, Nils H.            Fi 21

Holgersson, Jörgen       H 8 11

Kolländer, Ernst E.             116

Hollmann, Sture L.            B 14

Holm, A. O. Per                   A 1

Holm, Ernst Olaf         Ju 22 29

Holm, H. Thorsten            H 15
Holm, J. Lennart

Ju 37, U 3 15, Jo 4, A 1,B 3 9 12

Holm, Lennart                  U 24

Holm, Sture K. V.                 H6

Holm, Thorsten H.             I 18

Holmbeck, Kai A.                  H3

Holmberg, Bo                   U 24

Holmberg, Börje               U 40

Holmberg, Cari V.              Fö 8
Holmberg, Erik G.           Ju 59, U 4

Holmberg, Gunnar            U 22

Holmberg, Gunnar E.   Fö 5 11

Holmberg, Nils V.             Jo 19

Holmberg, Sten E.              S 3

Holmberg, Åke E. V.          U 37

Holmborn, Börje          U 21 48

Holmbäck, Inga G. M.        A 12

Holmbäck, M. Bure O.       U 39

Holmgren, Anders F.   Jo 10 13

Holmgren, Gunnar           Jo 15

Holmgren, Gösta M.          K 28

 

619

Personregister

 

Holmgren, Herman              U8

Holmgren, Jacomien         U 33

Holmgren, Kjell              U 9 28

Holming, Klas J. L.           Ju 13

Holmquist, K. O. Rolf       Fö 10

Holmquist, Stig A. B.         U 51

Holmqvisl, Lars J.H.         Ju 45
Holmqvist, Sture L.

Ju 40,1 12, Kn 7

Holmqvist, Äke H.             1 11

Holmsledt, Igor                  S 2

Holmsledt, Yngve D.        Ju 18

Holmström, G. Sven E.     Jo 18

Holmström, Ingmar          U 19

Holmström, L. Bror          Ju 36

Holte, K. Ragnar                 U 7
Holtsberg, P. Christer     Ju 36, Fi 5

Honeth, Peter                  U 28

Hoppe,E.Gunnar              U 52

Hormia, Osmo E.              Kn 9

Hornwall, Gert H.D.             U2

Hovsladius, O. Sigvard.    U 18

Hubendick, Bengt L.            U3

Hudner, Tor                        S 4

Hugoson, Göran H.         Jo 19
Hugosson, Kurt I.        Ju9,ll118

Huldén,N.O.Tomas            Ju 7

Huldl, Jan F.                    Ju 29

Hult,N.E. Jöran                  Ju 8

Hultan, Ivan                Fö 3 15

Hultén, A. Olof                  U 39

Hultén, Bengt E.               U 54

Hulterström, Sven Ä.           H2

Hultgren,ÅkeV.                  110

Hultin, S.Erland V.         U 2 54

Hulting, K. R. Georg           Jo 7

Hullkvisl, Anders M.          Fi 10

Hultqvist, Swen E. H.        Kn 7

Hultqvist, Tore              U 8 20

Hultstrand, Lars R.      S 18 24

Hurdén, Ragnar H. G.    K 3 27

Huss, Erik J.                      K 25

Huss, K. J. Lennart           Fi 19

Hiibner, Helmuth               I 16

Hybbinetle, Anna-Greta      I 7

Hyllengren, Jan                K 18

Hylländer, K. Gunnar E.    Fö 2

Håkansson, Alfred L.        K 22

Håkansson, B. StaffanH.   119

Håkansson, Greta           U 14

Håkansson, Hans E. V.   I 4 23

Håkansson, Håkan E.        A 4

Håkansson, P. Harald   A 9 17
Håkansson, Sven-Olof H.       Ju 51

Hallsten, E.Bertil              K 16
Hårdefelt, S. Börje         Fö 14, Fi 5

Hårleman, Tord P. R.        Fö 3
Håvik, I. Doris

U 58, Ju 54, UD 4, S 29, U 22 27

Hägerhäll, Bertil G.           Jo 20

Hägerstrand, S. Torsten E.

Ju 46, A I, B 3
Hägg, Y. O. Sture            Fö 11

Häggquist, Harald              S 2

Häggroth, R.Sören            B 13

Häggslröm, K. Harald V.   Fi 32

Hälinen,ErkkiI.                  U 16

Häll, Karl-Erik        K11,Fi43,16
Hälleberg, Allan                U 46

Hällgren, John A.              K 33

Härnqvisl, Kjell             U 37 54

Hävermark, K. Gunnar J:son

K 8 10
Högberg, Bernt L.               B 1

Högberg, C. Johan H.        Fö 3

Högberg, Göran                A 11

Högberg, K.Gunnar        A 2 17

Högberg, Lars G.             Fö 12

Högberg, Mats J. G.            K 1

Högberg, P.J.Wolmar        Kn 9

Högdahl, Lars                   Kn 3

Högemark, Kari H.            U 26

Höglind, Lars O.                U 24

Höglund, E. Olov           U 30 56

Höglund, G. Z. Margrethe      Fö 18
Höglund, K. Thure              S 2

Höglund, Olof A.               Ju 21

Höglund, Olov                  U 48

Högvall, E.Gunnar           Kn 12

Höijer, Björn                     U 39

Höijer, Gunnar                  Fö 2

Höjeberg, Mats                H 15

Hökfeh, Bernt M.              Ju 46

Hörberg, Nils A.                Kn 3

Hörberg, Olof Hj.                K 2

Hörjel, Nils J.        Ju 49, K 24, Fi 2
Hörlén, E. Linnea      K 22, U 27

Hörlén, S.l. (Inge)      Fi43,B9

Hörnlund, Gördis K.

S 8, Fi 21, Kn 3
Hörnquisl, K. Iwan E.        Fö 7

Hörnqvist, Sten-Äke          S 12

Höök, Erik S. V.

S 2 6, Fi 7 20 21, Jo 6

I

lacobaeus, Anders G.      Ju 19

Imre, M. Erdem                  K 4

Ingelf, Sten                      U 14
Ingelstam, Lars E.

Ju 26 37 46, U 21 59

Ingemansson, Jan H. I.     Jo 7

Ingemansson, N. Stig P.    K 5

Ingemarsson, J. Svante   UD 4

Inger, Björn J.P.          U 38 42

Ingvar-Svensson, Inger   H 14

Irving, Dorothy            '    U 14

Isacson, Dan S.               U 55

 

Skr 1975/76:103

620

 

Isacson, Lennart

H3

Jennische, Per

U 37

Isacsson, Karin

A4

Jensen, Birger

Kn 10

Isaksson, Nils-Ivar

A 1

Jensen, Inga-Lill I.

A7

Isaksson, P. Olov

U 38

Jeppsson, O. Gunnar

Jo 5

Isberg, Tord A.

K 17

Jerdenius, K. Elof

U3

Isling, B. Äke J.

S4

Jerrstedl, Lars-Göran

Ju 16

Isoz, N.G.Henning

K5

Jespersson, Knut

U 14

Israelsson, Per J.   Ju 26, U 59, Jo 7

Jiewertz, Bengt K. 0.

U 37

Israelsson, Ragnar

U 17

Jinnegård, 0. Eskil A.

B 14

Ivarsson, Anna-Lisa

A 10

Jobin, Bengt

K 16

Ivarsson, Holger I.

B 1

Joelsson, V. Arnold

Ju 41 63

Ivarsson, Sven Ivar

K 14,U9

Joge, Sven F.

I 17

Iverolh, C. Axel

Fi7

Johannesson, Erik

Jo 7

Ivre, IvarG.E.

Fi 23, U 39

Johannesson,Ingvar

U 16

 

 

Johannesson, Jan G.

A2

J

 

Johannesson, Rune S.

Ju 50

Jackert, Claes Sturesson  U 39
Jacobson, Bengt

U 8 24 40, A 4 10

Jacobson, S. E. Olof         Jo 10

Jacobsson, A. Torvald        Fi 2

Jacobsson, Måns                  Hl

Jacobsson, Ulla                U 41
Jadestig, Thure R.     Ju 8 42, Kn 11

Jaensson, Sverker              K 6

Jakobsson, Kent O.            U 8

Jakobsson,TageH. E.          Fi 8

Jakoby, Rein                      I 11

Jalling, Hans G. T.             U 46

Jalmsell, Rune                     U 2

Janérus, R. Inge                  I 2

Janson, Björn C.           Fö 8 17

Janson, Carl-Gunnar         S 21

Janson, D. Birgitta            U 48

Janson,Tore                      U 37

Jansson, B. E. Gunnar      Fi 34

Jansson, Bertil                  U 14

Jansson, Björn S.                 U6

Jansson, Harald               Jo 15

Jansson,I. A.Gunnar         U 16

Jansson, K. Erik                 Fö 7

Jansson, K. Olof (Olle)      U 54

Jansson, K. Rune              U 29

Jansson,Kurts.                 Fi 25

Jansson, N. Ewald    Jo 7, A 21

Jansson, Olov                   K 17
Jansson, Paul G.

Ju 61, K 5, Fi 14 42

Jansson, Sven E.             Jo 10
Jansson, Sven I.   Ju 62, Fi 24, B 14

Jantze, Siv I. G.               Ju 20

Janzon, Bengt                   S 28

Jarenius, J.Christer I.       Fi 26

Jargenius, Carl-Johan       H 17

Jargin, Ingvar                     B 1

Jarmar, L. Håkan             Fö 12

Jarness,DagB.J.                1 19

Javelte, Bo                   S 4,''U 16 36

Jeding, Lars G.                 Fi 33

Johannesson, Sven-Olof (Olle)

Ju 50, Fi 15
Johanson, Bo C.         1 14 21 24

Johanson,Eva A. M.          Ju 17

Johanson, Krister              H 12

Johanson, Lars R.            Ju 56

Johansson, Anna-Greta    U 24

Johansson, Arne G.            Fi 9

Johansson, B. Einar D.      U 53

Johansson, B. Gunnar       A 12

Johansson, B. Östen     A 1,1 5

Johansson, Bengt A. V.

Jo 24, UD 3, K 14U47,Jo6 22 Johansson, Bengt K, Ä.

A59 11 14
Johansson, Berndt O.L. U 13 26
Johansson, Bertil C. Ä.       U 2

Johansson, Bertil E. K 20, Jo 11 24
Johansson, Bo G. H.         Fi 40

Johansson, Caj-Aage       K 2 21 33
Johansson, Eric G. E.   Fi 5, A 9

Johansson, Erik V.     Jo 3, A 16

Johansson, Erland            U 25

Johansson, Gun                U 16

Johansson, Gunnar A.      Jo 15

Johansson, Hans              U 14

Johansson, Hans F. G.     Ju 22

Johansson, Hans I.          Fi 16

Johansson, Henning         U 17

Johansson, Inga-Britt B.   A 10

Johansson,Inge K.            U 13

Johansson, J. Erik              S 24

Johansson, J. Henry           Fi 1

Johansson, K. Hilding

Ju 26 35 54, Kn 3
Johansson, K. Inge       U 20 61

Johansson, Karl-Axel     S 15 17

Johansson, Karl-Erik         Fi 20

Johansson, Karl-Åke         U 15

Johansson, Kjell V.             U8

Johansson, Knut B. M.

UD2,Fi7 20
Johansson, Kurt Ove        Ju 59

 

621

 

Personregister

Johansson, L. Ola

Ju 26

Jonsson, Benny

U23

Johansson, Lillemor

U 16

Jonsson, Birger

U 24

Johansson, N.Filip

Ju 42,Jo 5

Jonsson, Bo E.

U 37, A 2

Johansson, N. Gunnar

B 15

Jonsson, Elver A. D.

S 1,A 14

Johansson, Nils J. O.

U 6

Jonsson, Erland

U 26

Johansson, O. Mauritz

 

Jonsson, Folke A.

S 20

 

Fö 18, Fi 19

Jonsson, Gerd G.

S4

Johansson, Ola

U 59

Jonsson, Gustav A.

S8

Johansson, P.Bertil

S7

Jonsson, Gösta D. V.

Fi3

Johansson, Ralph 1.

B4

Jonsson, J. Alvar

U50

Johansson, Rune B.

Ju 40,I 20

Jonsson, K. E. Johnny

U25

Johansson, S. Arne H.

Jo 15

Jonsson, Lars-Eric

U 16

Johansson, S. K. Lennart

Jonsson, Stig G. T.

U53

 

K27 14 16

Jonäng, Gunnel M.

Ju 43

Johansson, S. Lars A.

Jo 19

Jordan, Kerstin R.

U 21,1 15

Johansson, S. Olof H.

 

Josefson,StigA.

Fi20

Ju 26 34.

, Fi 26, U 59

Josefsson, J. Thomas

121

Johansson, S. Östen

Fi 23

Josefsson, Jim L. H.

Ju 34,B 4

Johansson, Sigurd

U 26

Josephsson, Leif E.

Ju 2 62

Johansson, Sjunne

U9

Juhiin, Rolf

18

Johansson, SolveigB.

U 13

Julen, A. Gösta J.

Jo 9

Johansson, Stig E.

Jo 11

Junback, Carl Gunnar

Jo 9 14 23

Johansson, Sven

H 17

Jungbeck, Gunilla M.

A 20

Johansson, Sven A. B.

Ju 53

Jungen, Rune

A 1

Johansson, Sven A. E.

U55

Jussil, Sune K.

B2

Johansson, Sven-Erik

K 24

Julagård, Carl

U 30

Johansson, Sven-Erik N

1.

Julhagen, Leif R.

U 29

 

Ju 2,Fi 14

Järdler, Sven A.

 

Johansson, Sven G.

U22

Ju 25

,Fi20,H 13

Johansson, Sven-Åke S

U 16

Järnbrink, Hans G.

S21,Fi 12

Johansson, Tage N.

Fi 13,A 12

Järnklev, Erik

Fi 15

Johansson, Thomas B.

Ju 26

Järlelius, Gösta E.

Ju 47

Johansson, Tor H.

U55

Jönsson, Claes-Göran

U 16

Johansson, Tyra A. S.

Jo 11,1 25

Jönsson, E. Gustav      i

S2 17,Fi21

Johansson, Östen B.

 

Jönsson, EricL.

Ju51,K5

Fi 10, H 9 16, B 3

Jönsson, Erik

Fi 23

Johnsen, K. Gösta

U 30

Jönsson, Gustav

S9

Johnson, Arne I.

I 3

Jönsson, Hans E.

U27

Johnson, Inez

U26

Jönsson, Ingeborg

A9

Johnson, O. Bertil

U53

Jönsson, J. Ove

A 12 18

Johnson, 0. J. Gunnar

U 50

Jönsson, N.Börje

A 13,B5

Johnsson, Inez M.

Jo 14

Jönsson, Per Ivan

Jo 18, B 8

Johnsson,Jan G.

K 16,Fi2

Jönsson, Per O.

K7

Johnsson, John E.

 

Jönsson, Ruth V.

A 10

K 11

,Jo 15,A 14

 

 

Johnsson, Per-Olof

U 14

 

 

Johnsson, Roland G.

U 2

K

 

Johnsson, Sten B.

B 1

Kahlin, Tage H. G.

A3 I0,B5

Jonason, Olov

U25

Kaijser, Fritz

Kn4 11

Jonasson, Holger L.

K 31

Kajland, Anders R.

K5

Jonasson,J. E.Bertil

A 19

Kalin, Göran

U24

Jonasson, Sven G. J.

Ju 25

Kalle, Erik A.

U26

Jondelius, Bo E.

Jo 20

Kampmann, Hack

U 39

Jonnergård, Gustaf

Ju 12

Kangerl, Håkan

Fö 5

Jonson, Göte K.

U 37

Kappelin, Cari-Erik

K4,Fi32

Jonson, Lars

H 1 11

Kardell, J.Arne

Jo 19 22

Jonsson, A. IngemarG.

K5

Karina, Lilian

U32

Jonsson, Anders E.

K 24

Karlberg, Bengt

U 37

Jonsson, Anita L.

U 38 42

Karlberg, Björn A.

B6

 

Skr 1975/76; 103

622

 

Karleby, Olle                    U 52

Karién, F.Ingvar G.              13

Karlen, Göran H.              S 13

Karién, Ingvar                 U 47

Karlerö, Lars-Ingemar     U 44

Kariin, Bengt                    U 24

Karlqvisl, Anders             Ju 46

Karisland, Bernt               U 36

Karison, Tore E.                  U8

Karlsson, Anders               S 5
Karlsson, Bengt Olof

A 1,B 13,1 11

Karisson, Bror A. S.         UD 1

Karisson, Curt K. A.         U 53

Karlsson, Erik L.                Fi 7
Karlsson, F. Göran

S9 18 25,Fi 35, Jo 4

Karisson, Fritz W. I.         U 14
Karisson, GunnarB.S.

S 14,K3 18 20 Karlsson, H. K. Göran

S 11,A9 17

Karisson, Helge G.            S 29

Karisson, Henry               S 11

Karlsson, John-Evert        U 24

Karisson, K. Gösta      U 35 61

Karlsson, K. Harry           Ju 36

Karisson, K. Henry            S 19

Karisson,K. J.Urban          U 24

Karisson, K. Ove             Kn 11

Karlsson, Lars Erik    Ju 26,1 2

Karisson, Torsten             U 24
Karlsson, Ulf G.       Fö 3 7 13,1 18

Karlsson, Urban               Fi 23

Karisson, Vanja M.           S 17

Karisson, Äke              U 24 46

Kariström,K.G.Bengt        Fi 12

Karislröm, Vilhelm H.       Ju 36

Karsberg, Äke L.               I 14

Kask, Hando                    U 19

Kaslan, Agnes                  U 27

Kaufelt, Eje                      U 14

Kautsky, GunnarF. H.        116

Kebbon, Lars                   U 24

Keil, Hans                    U 16 24

Kellberg, Love G.-A.      UD 3 4

Kignell, Jan-Erik                   I 6

Kihlbom,J.O.Niklas             Ju 5

Kihlén, Margret                 U 26

Kihiman, Tor S.D.                K 5

Kihlström, BengtG.          Jo 11

Kim, Lillemor A. B.         S2,U52

Kindlund, A. Sören            S 17

Kirsebom, Bjarne A.         U 37

Kistner, Inger                  Ju 25

Kjellander, Jan O.             S 13
Kjellberg, Bo A.             Ju 25, Fi 25

Kjellberg, Lars                  U 27

Kjellén, Bengt I.                  U2

Kjellgren, Kjell                  U 16

Kjellgren, Ove I.               Fi 10

Kjellin, Björn T. M.       Ju 10 18

Kjellstrand,Leif                 A 57

Klackenberg, O. Henrik    Fi 28

Klangby, Lars-Erik            Fi 42

Klason, Lars-Erik    U 16 24 27
Kleberg, Carl-Johan V. E.

Ju 57, U 39 42

Kleist, Äke O.                    B 10
af Klercker, E.Bertil T:son     Fi 13

Kleréus, Arne                   U 29

Klelte, Hans                      U 37

af Klintberg, Rolf       H 15,1 18

Klinlstam, Solvig A. L.       Fi 25

Knocke, Wuokko         U 16 36

Knulsson, A. Ingemar       Kn 7

Knutsson, P. Anders   Ju 45 49

Knulsson, P. Gösta   Jo 7, A 18

Knutsson-Hall, Torsten K.       Fö 2

Knöös, Erik O.                   Fö 4

Kolare, Gustav C. K.              Kl

Komstedt, P. L. Wiggo      K 22

Konnander, Benkt A.V.  U 2 30

Korpi, F. Walter                S 21

Korpi, Sture H.             S 12 28

Korpås, B. G. Sture       UD 2 4

Kragh, BörjeR. V.                B 3

Krantz, Birgit                    B 12

Krantz, Gösta                   U 16

Krantz, P. Gunnar     Ju 14, S 3

Kranz, Leif                        U 39

Krausz, Elisabet              Ju 25

Krislenson, Arne       Jo 7, H 3 8 15

Kristenson, E. Valter   Fi 20 21

Kristensson, Astrid M.  Ju 4 17

Kristiansson, N. Axel Fi 35, Jo 7

Kristoffersson, Tord          U 36

Kritz, Lars-Bruno           K 4 22

Kritz, Lars O.                  K 1 16

Kroeker, Göran H.           Jo 14

Kromnow, E. Äke                 U4

Krona, Kurt                  Fö 17, Kn 2

Kronberg, F. Sture            K 22

Kronholm, B. Tryggve       U 25

Krönmark, Eric Å.              Fi 21

Kugelberg, Otto                  U 2

Kullberg, Gunni V.             S 18

Kuylenstjerna, C. Göran J. Jo 5

Kvarnsmyr, Lars F. H.      Ju 11

Kvarnström, Olof E.           A 18

Kypengren, Sven H.         Ju 40

Kåge, Maria                      U 32

Kåhre,E.Lennart J.              Jo9

Kåhre, M. Lillemor              Jo 3

Kårfalk, Björn                     117

Kåräng, Gösta                  U 33

Källberg, K. N. Ingemar     Ju 6

Källenius, Sten I. R. B 4,1 3 26

 

623

Personregister

 

Källqvist, Ake                    U 39

Källsbo, H.Arne                 K 31

Källstad, Thorvald E.           U8
Kärnek, Ruth I. C.

S 2 21 25, A 12

Kärrström, Margit E. V.     S 19

Köhl, Olof F.E.        U 17, Jo 10 15

Köhler, Nils G.                   Ju 2

Köhimark,BoR.                K 5 II

Könberg, Björn                 U 16

Körlof, Björn H. B.             Fö 8

Köriof, Voldmar                  K 6

Körner, F. Lennart              H 1

Körner, Sten G.        U 4 30 39

 

Lager, Ingegerd E.

U 37

Lagerblad, J.Peter

Fö 17

Lagercrantz, Bo U.

U3

Lagercrantz, Richard C. H.

U58

Lagerkvist, A. Claes G.

Fi 10

Lageriöf, K. Elisabeth

A7

Lagerqvist, Äke

U 4

Lagerstedt, Lars G. W.

U 30

Lagerstedt, Per

S7

Lagerström, Sveii A.

K 21

Lagerström, Ulf Å.

Fi31

Lagerås, Jan

H2

Lagneborg, Rune

U 37

Lahrman, A. Ebbe

Fö 5

Lalin, Per Olof

Fö 5

Lambert-Olsson, Håkan

Fi 2?

Lamnevik, Gunilla

S27

Land, Johan

Ju 5

Landahl, E.Tore

Ju 51

Landahl, O. Sixten H.

Jo 8

Landahl, Per-Axel

H9

Landberg, Hans W.   Ju 46,

U21 37

Landberg, Maj-Lis

 

Fi37,H 14, Ju 15 42

Landfors, Curt

U 14

Landgren, Per CD.

Fi 24

Landquist, Eddie L.

Ju 13

Landqvist, Nils D.

1 24

Landqvisl-Weslh, Inga-Lill

A 20

Landström, Sten-Sture H.

 

K 11, U 5 24 46

Langborn, Nils E.

Fi 13

Langby, Elisabeth

U 27

Langenskiöld, Cari G. L.

Fi4

Langton, Börje

S 18 25

Lannegren, Göran S.

U 39

Lanner, B. 0. Vilgot

H 3

Lanteli, A. Gunnar A.

K4

Lantz, A. Benne

Ju 40

Lareke, Carl-Axel

U 36

Larfeldl, Nils J.

H 1

Larfors, E.V.Tage         Ju 4 63

Larmen, Evert                 Fi 23

Larnstedt, A. Ossian G S 8 10 27

Larson, Rune                   K 16

Larson, Sten E.                 Jo 7

Larsson, A. Lennart         U 46

Larsson, Alf H.                 1 10

Larsson, B. Roland         Ju 44

Larsson, Carl-Otto         Fö 15

Larsson, Carl Rune          U 14
Larsson, E. Åke

A 10, I 29, Kn 12

Larsson, ElisR.                 B 11

Larsson, Erik                 S 3 18

Larsson, Eva-Katharina   U 14

Larsson, Felix                  U 14

Larsson, G. Nils-Olof        K 31

Larsson, Gustav              S 22

Larsson, Gösta H. F.        U 20

Larsson, Hans F.    U 37, A 20

Larsson, Helmer E.     U 20 46

Larsson, J. Krister L.      Fö 12

Larsson, Jan L.               Ju 23
Larsson, K. Einar A.

K 5, Jo 15,1 10

Larsson, K. S. Sigvard Fi 20 24

Larsson, Kari G.    S 5 8 21 27

Ju 40

Larsson, Kjell I. Larsson, L. Thorsten

U

16 46

I 10

U 15

U24 36

Ju 34

U6

U 39,A6

Fi 1

Ju 33 52

Fö 2

Ju 9

Fi 16,1 13

Fö 18, U 24

A 13 17,19

U 15

K 28

Fi 21

B9

U 39

I 11

U 14

Ju 33

Ju 19

K4

Fö 13

Ju 25

A 10

K 19

Jo 14

Ju 60 Larsson, Lars-Gunnar Larsson, Leif Larsson, Lennart Larsson, Matts Bergom Larsson, Mårten J. Larsson, P. Härje Larsson, Sixten Larsson, Sven A. A. Larsson, SvenE. Larsson, Sven-Erik Larsson, Torsten A. Larsson, Ulf O. Larsson, Y. Allan G.

Ju 37, S 2, Lassinantli, I. Ragnar Lasson, Knut-Inge L. Laurén, Reidunn M. B. Lauritz, L. Yngve Leander, B. E. Ingemar Leander, Bo T. I. Leander, Sven Leche, Johan H. Leffler, Sven B. Lehmann, F. Margareta Leif land, Leif Leijon, A. M. M. Leimar, A. Tord M. Leine, Erik Lekänder, Bertil K. F.

 

Skr 1975/76:103

624

 

Lekander-Isacsson, Gunilla U 36 Lekberg, E. E. Olov

Ju58,S 13,K II Lemne, Mals H.

K8,Fi32,A3,I4 24
Lennander, Bengt            U 54

Lennholm, B. Gunnar O.     I 28

Leo, P. Gunnar      Fi 24, B 4,1 3

Lersäther, Anna Margareta (Anna-
Greta)                               S 28
Leuchovius, Karl G. W. Knll
Leuf, Nils Börje Fi 34
Levén, Sören U 24
Levin, Jan K 16
Levin, P. Tage Ju 40, A 3
Lewén-Eliasson, Anna Lisa
Ju 25, UD 2, Fi 35, U 52, H 2, Kn 3
Lewenhaupt, Krister G.     I 18
Lewensjö, Äke R. Kn 3
Lewin, Saul                       H 1
Lidbeck, P. Ingmar S 18
Lidbeck, Äse A 17
Lidbom, Cari G. UD 1
Liden, B. Carl Johan Jo 5
Liden, Gunnar K. O.           K 5
Lidgard, H.Bertil I.             B 9
Lidin, Kari-Olof Ju 9 59
Lidslröm, P. Ivar A 1
Lidvall, Johan E. Ju 58
Lie, C. Nils D. U 51
Liedberg, Anders J. B. Fö 6
Lilja, Elisabeth M.              B 5
Lilja, Sven-Åke K 21
Liljefors, B. Anders            I 3
Liljegren, Carl-Henrik S. UD 1
Liljegren, Ingemar K 24
Liljeholm, Thomas U 14
Liljeqvist, Rolf A.

Ju 20 24, K 9
Liljeqvist, Siw E.                U 13

Liljeström, Rita                Ju 25

Liljeström-Svensson, Gunilla (Gil­
lan) M.                              Ju 25
Lind, Cari-Erik Jo 20,1 22
Lind, F. Olof I 2 20
Lind, Johan A. L. Ju 34 48
Lind, K. Ingemar B.           U 37
Lind, K. Äke                      U 55
Lind, L. Carl-Erik               114
Lind af Hageby, Gösta K 11
Lindahl, Cari Erik T. Ju 5
Lindahl, Cari-Fredrik H. Fö 6
Lindahl, Hedda S 21
Lindahl, Jan-Mats U 42
Lindahl, Lars U 33
Lindahl, Lars O. H. Ju 40, K 16
Lindahl, Torkel R.N. Kn 9
Lindahl-Kiessling, Kerstin M.

Ju25,U 21 37

Lindal, Kuri G.                    U 20

Lindberg, Göran                  B 4

Lindberg, Ingemar            S 21

Lindberg, Marta S.             Jo 7

Lindberg, N. Olof               Fi 27

Lindberg, R. Greger           Fö 4
Lindberg, S. Ingemar

Ju25,Fi 25

Lindberg, S. Lennart         Fi 16
Lindberg, Sven J.

K l,Jo 11 15,A6

Lindberg, Sven Ä.L.          Fi 10

Lindberg, Ulf                     U 33
Lindberger, Lars         '       Jo 7,1 1

Lindblad, Gullan B. K.        A 10

Lindblad, Hans B.            Fö 12

Lindblad, Rune                  U 14

Lindblad, Sven J.H.          Fi 2 7

Lindblom, Carin                 U 20

Lindblom, Hans I.             Fi 34

Lindblom, Paul              S35,U6

Lindborg, Per                    U 14

Linde, I. Gertie                 Ju 25

Linde, Lars B.                    Fö 8

Linde, Per Gunnar A.        Fi 10

Linde, Ulf H.                         U6

Lindeborg,.E. G. Lennart    115

Lindelius, K. Rolf K.          Ju 17
Lindell,BoG.                  Ju 40,1 10

Lindell, Cari Gustaf           U 26

Lindell, Mats G.                    U2

Linden, Hans G.               Jo 14

Linden, Ingalill                  U 14

Linden, Yngve T.          Fi 6, B 1

Lindencrona," Alvar            Fi 4
Lindencrona, Fredrik W. K.    Kn 2

Lindencrona, Gustaf            K 9

Linder, F. Georg              Fö 11

Linder, Lars G.                  S 25

Linderoth, Karl-Axel         Fi 37

Lindfors, Leif W.                U 49

Lindgren, Carl-Ivar            Fö 7
Lindgren,Claes             H 9 15,1 12

Lindgren, E. Folke             I 13

Lindgren, Gunilla               U 33

Lindgren, Gunnar             U 14

Lindgren, Göran               Ju 12

Lindgren, Göte                 U 16
Lindgren, I. Lennart

Ju 28,Jo 19, B 12,1 10

Lindgren, K. Erik              Jo 13

Lindgren, Kerstin              U 14

Lindgren, Kurt                  U 14

Lindgren, S. Åke              S 2 6
Lindgren-Fridell, A. Marita G.   U 6

Lindh, Jörgen E. A.            K 27

Lindh, Åke H.            Fi 24, B 1

Lindholm, Inge                 U 14

Lindholm, Ingemar           H 15

 

625

 

Personregister

Lindholm, P. Charles

A 12

Ljungberg, Sven H.

U 38

Lindkvist, Gunnar

U 16

Ljungdahl, Olle

U7

Lindkvist, Lennart

U 29

Ljunggren, SvenE.

I 16

Lindkvist, Oskar W.

Ju 58

Ljungkvist, Sture C. 0.

K 26

Lindman, Karl S.S.

Jo 7

Ljungström, Claes G.

K5

Lindmark, Lars E.

14

Ljungwall, N.E. Folke    .

Fi 28 34

Lindquist, B. Rune L.

 

Lloyd, Bengt E.

H2

U2 14, Jo 1

Lodin, Sven-Olof G.

Fi21

Lindquist, Inger G.

Ju 51

Loheman, Arne

Fi4

Lindquist, Ulf W.E.

Kn269

Lonaeus, G. HåkanN.

 

Lindqvist, Bengt

S 1

Fi 39, Kn 10

Lindqvist, F.Ingvar

U37

Lorenlzon, B. Gustav L.

I 16

Lindqvist, N. Inge A.

Ju 47

Lothigius, Björn E. S.

Jo 1

Lindqvist, S.-O. Lennart

Jo 7

Lothigius, Carl-Wilhelm K 16, Jo 4

Lindroth, Annica M.

U8

Loven, John T.

B 14

Lindroth, Harry W. B.

Kn6

Ludvigsson, Ingrid M.

 

Lindskog, Cari P. F.

Jo 2

Jo 4 15, A 16

Lindskog, Claes M.

Ju 23

Ludvik, Klaus

Fö 12

Lindskog, J. Lennart

 

Lugn, P. E. Robert

Fö 2 7

K 33,

Jo4,Kn8

Lukkari, Bror

U24

Lindskog, Nils-Pelter

Fi 23

Lund, Karin

S 16

Lindstam, Leif E.      K 1

5,Fi 17 21

Lund,WiggoT.

Ju 63

Lindstedt, Anders

Fi 3

Lundberg, Arne

U 16

Lindstedt, G. Eva A.

S7

Lundberg, Bengt I.

Ju 45

Lindstedt, Hans G.

Ju 5 27

Lundberg, Bengt T.

Fi 16

Lindstedt-Piitz, Inga

U 24

Lundberg, Bengt Å.

U 15

Lindstrand, Leif

U2

Lundberg, Dan I.

Fi23

Lindström, Alice M.F.

S2

Lundberg, E. Allan

S 19

Lindström, Berndt E.

S 13

Lundberg, Elisabeth

Ju 25

Lindström, Gunnar

A56

Lundberg,!. Iwan

Jo 8

Lindström, Harry

U25

Lundberg, K. Max

U43

Lindström, Ingvar A.

 

Lundberg, Lars-Olov

S4

Jo 5 7 15 21 24

Lundberg, Leif G. A.

H5

Lindström, J. Christian

 

Lundberg, Leif T. E.

A8

 

Ju 56,1 23

Lundberg, N. Ragnar W.

Fö 1

Lindström, Jöns A.

A5

Lundberg, P. J. Thorsten

U53

Lindström, K. E. Ingema

ir         K 6

Lundberg, Sten G. J.

Kn2

Lindström, Lars E.

A 20

Lundberg, Åke

H5

Lindström, Magnus

U 31

Lundbergh, Hans P. N.

Fö 2

Lindström, S.Olle

B 4,1 3

Lundbergh, Per C.

K 32

Lindström, Stig

H8

Lundblad, Björn 0.

Jo 2

Lindvall, Karl-Erik

A 10

Lundblad, Grelhe         S 3 15, Fi 19

Lindvall, S. Thomas 1.

Ju 37

Lundborg, Ingrid

U24

Lindwall, Lars E.

Fi 19

Lundbäck, B. Holger

S 13

Ling, Jan H.

U 14

Lunde, Ingrid

U36 52

Ling, Lars

U2 51

Lundell, Sture V.

Fi 14

Linghag, Nils

K 13 29

Lundgren, A. Carl-Eric

Fi 18

Lingons, Björn

U32

Lundgren, Georg E. H.

 

Linnergren, Erik J. G.

128

Fi 16, U 2 46

Liren, Gösta

U24

Lundgren, Karl-David

A 12

Lithander, Per H.

Jo 8

Lundgren, Lennart

Ju 15

Litzén, Anders G.

Ju 4

Lundgren, Nils

1 1

Ljung, Bengt-Olov

U 33

Lundgren, Rolf A.

U20

Ljung, C. H. T.

Fi23

Lundgren, StigH. E.

 

Ljung, Lars U.       A 1 3

10,1 15 19

Ju 3

, U 14 20

Ljungar, Jan A. B.

A6

Lundgren, Ulf

U24

Ljungberg, Blenda M.

S4,U 25

Lundh, A. Hans Lennart

U51

Ljungberg, Göran L. D.

Ju 4

Lundh, Jan Henrik

U40

Ljungberg, Sven

U 29

Lundh,Sune

Fi23

40   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103

626

 

Lundholm, Eric L.O.          Fi 40

Lundin, Bert G.                Ju 34

Lundin, Christer K. O.  K 14 31

Lundin, Hans-Erik V.         Kn 7

Lundin, Ingemar               K 14

Lundin, K. Ingemar           K 22

Lundin, Morgan                U 14

Lundin, N. Tore H.            S 19

Lundin, Ulf W.                  U 58

Lundin, Åke E.                Fö 16

Lundkvist, K. Svante       Ju 40

Lundmark, E. Gunnar  Kn 8 12
Lundmark, Nils A. J.

H 89 15,1 18

Lundquist, David     Fö 9, H 16

Lundquist, G. Jan-Eric       A 10

Lundqvist, Bo Christer     U 15

Lundqvist, Dick O. R. U 37,1 14

Lundqvist, Gun                 U 14

Lundqvist, J. Erling           A 21

Lundqvist, Lilly M.             S 18

Lundqvist, Nils                    I 9

Lundqvist, Åke                 H 14

Lundström, Fritz E.            129

Lundström, Glenn             K 27

Lundström, Karin E.     S1,U24

Lundvall, A. Göran             Jo 8

Lundvall, Leif K. G.   Ju 22, H 2

Lustig, Gunnar                   U 2

Luthman, Gösta                121
Liibeck, S. A. Lennart

Fi 16,1 13 24

Lyberg, Bengt         Jo 10,1 29

Lyckeberg, Nils                 Fö 2

Lyth, K. Erik                      Fö 7

Lång, Carl-Olof A.             U 39

Lännergren, E. Bengt        Ju 4

Löfberg, Bertil A. F.  Fi 41,1 27

Löfberg, Karl Axel            Ju 24

Löfblom, Ingeborg J.        Fi 25

Löfcranlz, Vigo                 U 14

Löfgren, N. Sigfrid J.        Ju 56

Löfgren, Torsten Hj.  I 6 17 18

Löfqvist, Gert E.          U 16 27

Löfroth, Inger B.              U 46

Löfström, U.Inge              U 10

Lögdahl, Kent                     U2

Lönnbom, B engt A.V.       Fö 5

Lönnebo, Martin               U 25
Lönngren, D. Rune

A 5,1 28, S 30

Lönnqvist, Ulf R.    Jo 4 6 20 22 24

Lönnqvist, Åke S. G. Fi 36,1 11

Lönnroth, Ann Mari          U 27

Lönnroth, Måns     Ju 37, U 59

Lönnroth, N. Erik M.        Ju 46

Lövdén, Lars-Erik             U 55

Lövgren, Torslen H.      Jo 6 22
Löwbeer, Hans      Ju 25, U 2 39 46

 

Löwdin, Inga

U22

Löwkranlz, Bo

U 26

M Madebrink, Rut

S 1

Magnander, Ebbe E. A.

Ju 6

Magneberg, Stig E.

Fö 7

Magni, Tore L.

K 33

Magnusson, A. 1. Göran

K 22

Magnusson, A. Tage

Fi 13 19

Magnusson, B. Arne A.

Ju 6

Magnusson, Bertil

U 23

Magnusson, David      U 37 52

Magnusson, Egon S. 1.        19

Magnusson, Erik               A 16

Magnusson, John             K 16
Magnusson, K. B. Ingemar      Fi 37

Magnusson,K. E.Göran     B 14

Magnusson, Leif                 U 9

Magnusson, Leif R.            I 11

Magnusson, Lennart C. O. Fö 4

Magnusson,N. Äke            K 22

Magnusson, Nils A.           U 51

Magnusson, Nils B.            Jo 2

Magnusson, S. Arne E.    Jo 19

Magnusson, Staffan E.    Ju 10

Major, Anders                Fi 25, U 37

Malm, B. Svante                   S7

Malm, Krister                    U 14

Malmberg, Rolf                  U 22
von Malmborg, C. Göran A.       A 1

af Malmborg, Lars        U 14 32

Malmer, Brita I. M.            Fi 31

Malmer, Einar A. E.            I 17

Malmer, Nils J.                  U 37

Malmgren, Björn C. N.      Fi 23

Malmgren, Kurt K-G.         Fi 11

Malmgren, Nils                  U 15

Malmqvist, Jan                  S 18

Malmqvist, Stig                   S 4

Malmsjö, Lena                  U 32

Malmsköld, A. J. Bertil         A 5

Malmström, Bengt G. V.   Ju 34

Malmström, C. Gösta       Ju 15

Malmström, Sten              U 25

Mandahl, K. Bertil G.          I 10

Mangård, Nils                     S 3

Mannerfelt, Nils O. G.  Ju 11 14

Mannerstråle, Nils-Guslaf H 14

Mannheimer, Carin B.       U 39

Marcus, Lars E.P.              U 20
Marcusson, Sten G.

Ull 37, A 2 16

Margen, Peter H. E.           I 14

Maritz, Arvo A.                  S 11

Marklund, Bror                  Fi 31

Marklund, Eivor I.              Kn 9

Marklund,J.Sören             U 50

Marklund, O. Sixten A.      U 24

 

627

Personregister

 

Fi 5      Netzén, K. Gösta        K 2. B 9,1 10

Martin, Gerard E. K.           I 11

Marlin-Löf, C. Johan E.       123

Martinsson, Bo N. O.        Fi 33

Martiing, Carl Henrik         U 25

Martiing, Per-Roland M.    K 22

Masreliez, Nils G.                A 5

Masthagen, K. Roger        K 19

Matsson, Sven-Arne        B3,Kn5
Matsson, Tommy              Fi 40

Mattson, Ingemar             U 16

Mattson, Lisa       Ju 10 12 25 52

Mallson, N. Morgan            Fi 9

Mattsson, Bengt F. R.      Ju 43

Mattsson, Bengt-Olof T.      SI

Mattsson, Ingvar              H 13

Maltsson, Kjell A.

U 39,H 11,B6
Mattsson, Marly                U 16

Mattsson, S. M. Lennart   U 25

Mattsson, Thure J. E.       Jo 24

Maltsson, Thure R.           Fi 23

U53 37

U 29

H 17

1 11

Fi 17

K 1 16

Jo 1

S24

Ju 17

U 36

Fi 6,B I

Jo 15

Ju 25

H7

U 14

Jo 17

Jo 5

U9

Fö 5 12

FÖ3,K 1

Mehr, Hjalmar L. Ju 31 35, Fi 7 37 Meidner, Rudolf A. Fi 37, A 10 Meijer, Hans A. B. Melanlon, Kaisa Melin, Bertil Melin, S. Ingemar Mellbin, B. Lennart Mellqvist, Sven A. Mellslröm, Claes B. Meyer, Lennart S. G. Meyerson, Anita E. Meyerson, K. Äke W. Mildner, Erwin A. Millgård, E.Olof (Olle) Millgårdh, K. Marianne Mindus-Widén, Lena Mitche11,Red Moberg, C. E. Ragnar Moberg, Harald A:son Moberg, Kaj Moberg, Sten L. Moberg, Sven T.

Kn 10

Fi 38

I 2

A 7

I 10

Ju25,U 16

K 22

U7 25

U 39

Ju 42, K 24, Fi 30 38, U 48 Modig, E. Widar Modig, Kari-Erik V. Modig, Lars E. Moding, A. Philip V. Mogård, Britt E. T Mohlin, HansH.

Molde, F.Bertil

Molin, Björn A.

Ju40,Fi 13

I 22

U 2 14 15

S24

B 1

Molin, N. Rune

Molin, Olof E. O.

Moll, Olof G.

Mollstedt, Bengt O.

Mongård, Erik E.

Montelius, Jan-Christian O. A.

Morberg, Gösta                U 14

Moreau, Jan-Erik                Jo 6

Morell, Roland                  Jo 11

Morling, Bertil                   U 45

Mossberg, Elin K. E.            S 4

Mossberg, K.Holger         Ju 55

Mossberger, Eric G. V.       Jo 5

Muld, Andres                     Fö 5
Mundebo, K. A. Ingemar

S9 29,Fi 21

Mundebo, K. Lillemor        U 61

Munkhammar, Inger M.     U 37

Murray, U. Mac                  A 20

Muhlenbock, Kjell I. O.       Jo 3

MUntzing, Lars                  Ju 6
Myhiback, Lennart         Fi 20, B 11

Myren, K. G. Lennart           H 2

Myrenberg,B. SverkerR.    K 31

Myrenberg, Bo K. M.           U 6

Myrenberg, Lars E. T.          U6

Myresten, Sven-Olof          Jo 9

Myrlöv, Äke E.                      I 3

Myrsten, J. Lennart           Ju 7

Måbrink, Bertil U.              UD 2

Månsson,E. O. Sigvard Fö 2 18

Mårtensson, Alvar G. G.    U 16

Mårtensson, Jan P. G.   UD 3 4

Mårtensson, Skotte             U2

Mårtensson, Stig              U 24

Mårtensson, Torgerd        U 14

Maler, Karl-Göran               Föll

von Möller, C. G. Peter       Ju 8

Möller, Lennart              K 5 22

Möller, S. A. Birger            Fö 8

Möller, Tage                     U 33

Mörck, Niels-Henry           U 29

N

Nabseth, Lars G.                 19

Narrowe, Morlon              U 25
Nasenius, B. Jan V.

Ju 14, S 3 12 29

Neergaard, Erik A.            Kn 9
Nelander, Olle M. V.

S252I,K 16

Nelander, Sven                S 29

NeUdahl, Bo-Lennart          H 9

Nelson, Alvar F. A.              S 3

Nemes, Endre                    U 6
Nerdrum-Ullman, Wenche M.

U51 U 14 U25 UD 3 4 Fi 13 16 U 29

Nerelius, Hans Nerman, Bengt Nerman, Rigel B. Nettelbrandt, A. Cecilia Nettelbrandt, Alfred Netlerberg, Jonas

 

Skr 1975/76:103

628

 

juman, Håkan                H 15

;yman, Thorsten L.    116 29

;ymark, Marit H. E.           H 7

blaeus, Kerstin S. E.     Ju 26

cklasson, Lars-Erik        K 16
cklasson, Stina          Fö 16, U 24

hlfors, Folke U.              Fö 4

klasson, Ö. O. Harald      A 2

léhn, Kerstin                 U 27

Isson, A. Erik                 A 17

lsson,AldeE.                 Ju 40

Isson, Alf G.                  Fi 20

Isson, Alice H.Ch.          Fö 2

Isson, Anita                  U 14
Isson, Anna-Lisa      UD 2, Jo 17

Isson, B. R. Edvard      Ju 53

Isson, BengtG.             Ju 20

Isson, Bengt-Göran       I 26

Isson, Bengt-Åke         Ju 36

Isson, Bernt I.                 K 5

Isson, E. Ame                Kn 7

Isson, E. Bertil V.          Fi 23

Isson, E. Sören            Fö 10

Isson, Edgar O. M.        S 10

Isson, Elvy I.            K 22 24

Isson, Gotthard            U 24
Isson,GunnarE.         Ju 25,1 20

Isson, Gunnar V.           U 50

Isson, Göran J.H.           B 10

Isson, Gösta                 U 14

Isson, Göte                S 8 27

Isson, H. Christer     U 27 53

Isson, H. Torslen L.       UD 2

Isson, Herbert              U 25

Isson, Håkan                U 33

Isson, I. Pål-Nils               U6

Isson, Ingemar             U 36

Isson, J.Ove G.             Fi 21

Isson, Jan A. B.             U 48

Isson, Jan-Erik L.           K 22

Isson, Jan H.                   K 2

Isson, Jan-Ivan N.           B 9

Isson, Jonny                 U 24
Isson, K. Börje S l,H4,A4
Isson, K. F. Lennart

Ju 15,S7 9

Isson, K. Valter             K 15

Isson, Kaj A. W.           Jo 24

Isson, Kaj Äke               U 14
Isson, Karl-Erik    S 9, Fi 37, B 5

Isson, Karl-Henry          H 14
Isson, Kjell O. H.    Fi 37,1 14 18

Isson, Knut M.               K 29

Isson, Lars E.                  K 5
Isson, Lars G.        U 11 36 37 52

Isson, Lars O.              Ju 55

Isson, Lilian                  U 25

Isson, N. Krister           Ju 52

Isson, N. Per-Erik           Ju 3

Nilsson, N. Thorsten G. Jo 7 15
Nilsson, N. Yngve      Ju 3, Fi 14 42

Nilsson, Nils-Erik         Jo 10 13

Nilsson, Nils Gunnar         U 25

Nilsson, Nils Johnny          K 33

Nilsson, Olle                     U 14

Nilsson, Olle                     U 39

Nilsson, Olof                   Jo 6 7

Nilsson, Reinhold              U 14

Nilsson, S. Clarence         U 18

Nilsson, S. Lennart           U 39

Nilsson, SligB. A.              Fi 23

Nilsson, Stig Å.                  Fö 5

Nilsson, Sven                   U 25

Nilsson, Sven              U 27 46

Nilsson, Torbjörn             H 7 9
Nilsson, Torbjörn M. E:son    Ju 42

Nilsson, Tore U.                 I 16

Nilsson, Torsten                  U7
Nilsson, Äke                    U33,A6

Nilsson-Schiitze, Eva B.    U 58

Nilstein, Ame H.                  Fi 7

Nissen, L. S. Veronika        A 5

Nisser, Carl Wilhelm B.    Ju 12

Nisser, Per Olof                U 10

Nitare, J. Gideon H.          A 16

Niltzell, Gunnar O.           Ju 45

Nobel, Peter                    Ju 52

Nolander, Gudrun            U 33

Nolte, Lennart R.J.              S 1

Noltorp, Lars G. N.          Ju 33

Norberg, Dag L.            U 2 38

Norberg, Randolph           U 16

Norberg, Sven             H 12 15
Norborg, Anne-Charlotte U 32
Nordbeck, S. E. Gunnar

Fö 11 13, H 15

Nordberg, Anders E.         K 33

Nordberg, Randolph         U 44
Nordberg, S. Ivar

S9,Fi 43,H4,B 1 46

Nordborg, Kjerslin M.         S 9
Nordell, J.Olof C.

Ju 31,B l5,K6,Fi37

Norden, Joar                   Ju 24

Nordenadier, Anders       Fi 26

Nordenfelt, Kerstin M.      U 29

Nordenfelt, Lennart         U 29

Nordenson, Eva V.           U 38

Nordenson, Ulf K.              Ju 7

Nordgren, Bo                   U 14

Nordin, IngaL.             S4,U16

Nordin, Ingvar                 S 29

Nordin, Karl-Anders         U 36

Nordin, Sven-Erik            Ju 48

Nordlander, N.Arne       U 2 50

Nordlander, Ralf              U 14

Nordling, Kjell O.          Ju 9 59

Nordlund, Stig F.          Kn4 11

 

629

Personregister

 

Nordlöf, Gunnar A. N.        114

Nordstrandh, Ove H.   U 21 36

Nordström, Bengt   I 12 14 22

Nordström, Clas G.             K 9

Nordström, Gösta       S 10 20

Nordström, K. Erik G.        K 18

Nordström, Lars          U 15 50

Nordström, Lars E.       K 7 16, A 1

Nordström, Lars-Erik          K 2

Nordström, Olof A.           U 55

Nordström, Sixten            U 14

Nordström, Sven-Bertil       K 2

Nordström, Sören        H9,118

Noreen, SvenE.                   U3

Norell, Thomas                    U2

Norén, Alf-Erik                 Ju 56

Norén, Nils-Erik                1 16

Norenberg, Bertil W.      Fö 16

Noréus, Anneli                 H 13

Noréus, E. Halvard           U 54

Norland, Sven-Anders     Ju 40

Norlén, Sverker                U 23

Noriing, S. Åke                     Kil

Norman,L.Åke                  K 30

Norman, Roland V.             H 2

Normark, GeorgR.              A 9
Normark, Hagar

K 16, Kn                       10,Fi41
Norrbom, N. Claes-Eric

K 1 7 16 24

Norrby, J.Sören         Jo 6,1 18

Norrby, Jonas V.             Ju 40
Norrby, Karl-Eric

Fö 8, Jo 13, H 4

Norrman, Inger K.            S 28

Norrman, Lars-Olof              Ul

Norrman, Staffan               H 9

Norström, Gunilla K. B.     Fö 3

Nowak, Kjell                    Fi 23

Nyberg, Carl-Erik B.        Ju 31

Nyberg, J. Olaus               Ju 3

Nyberg, Jan-Erik F.            I 17

Nyberg, Olle                       H 5

Nyberg, Stig K.            Fö 4 16

Nycop, Carl-Adam            Fi 23

Nygren, ArneJ.          Ju 53 64,116
Nygren, G. Ingemar

S2 13 23, H 12

Nygren, Jan B.                    U2

Nygren-Söderberg, Laila E.     A 10

Nygård, Bengt A. V.          Jo 5

Nyhage, Hans B.         U 24 61

Nyman, Bengt O. P.        Fö 12

Nyman, E. Linnea V.        Ju 31

Nyman, Erik O.           Ju 38 43

Nyman, Mikael                  U 53

Nyquist, P.Ola G.                A 9

Nyqvist, N. Tore           Ju 64, Kn 2

Nyqvist, Ola                   Ju 38, H 11

Nyqvist, Tore                      H9

Nyreröd, K. Svein G.          Fi 1

Nystedt, CuriL.                Fi 15

Nystedt,StigH.                  Fö 7

Nyström, Cari Rudolf P.    K 15

Nyström, Holger R. B.      Jo 17

Nyström, Lars A.              Fi 36
Nyström, Lennart

U 37,H 15,121

Nyström, Sigvard E. V.       H 7

Nyström, Örjan N. Th.        B 8

Näsholm, Birger                 Fi 9

Näslund,Nils-Eric              U 22

Näslund, Stig                   U 16

Näverfelt, Arne S.         B 6,1 3
Nöteberg, Rolf M.

Ju 2 5 27 55, U 11

O

Fö 2 U 14 U32 Ju 44 U37 UD 2

S 11 Ju 33

S 17

126

Ju 41 61

U 14

Fi43

Ju 45

A7 U 37 Ju 60

Jo 7 A 13

A 1

0'Konor, BengtG. W. Oberg, Donald Obert, Gunilla Odelgard, Bengt K. G. Oden, A. Birgitta Oden, C. Bertil Odencranls, Carl J. E. Odhammar, J. E. Ivan Odhnoff, Camilla Odhnoff, Jan E. Ogvall, Dan O. Ohlin, Gösta Ohlin,T. M.Maja Ohlson, Olof S. Ohlsson, E. Lennart Ohlsson, J. S. Ragnar Ohlsson, K. Agneta Ohlsson, K. Börje Ohlsson, K. Olle Ohlsson, Lennart Ä. Ohlsson, P. T. Ingvar

Ju 6, S 5, A 1
Ohlsson, Sigyn                 U 24

Ohlsson, Äke                     H 9

Olderin, Gunnar O.             A 4

Oldertz, Cari M.             Ju 5 27

Olerud, Eric Hj.            K 5, Jo 6

Olhans, Björn        H 11, Ju 57,1 15
Olhede, Torleif E.          Fö 5 12

Olof son, Erik G.                Fö 3

Olofsson, K. Oscar            U 14

Olofsson, Sören               Fi 23

Olson, Sven-Olof                A 5

Olsson, A. Maj Britt           U 24

Olsson, Agne Henry O.

Ju45,U 30 39
Olsson, Anthe                   U 38

 

Skr 1975/76:103

630

 

Olsson, ArneJ. A.              U 51

Olsson, Bengt                   U 14

Olsson, Bengt K.               U 43

Olsson, Bengt M.               Jo 7

Olsson, Berit E.                   A 7

Olsson, Birger                   U 25

Olsson, Bjöm E.                   U2

Olsson, Cari Olov                K 2
Olsson, Claes Olof         Fi 23, U 54

Olsson, E. Billy            Ju 40 54

Olsson, Elisabeth             U 16

Olsson, Elvy E.                  B 12

Olsson, Esbjörn         B 4 6,1 3

Olsson, H. S. Artur         U 8 20

Olsson, Hans B.                   U9

Olsson, Hans G.                 Fi 4
Olsson, Hans I.              Ju 34, Fi 10

Olsson, Holgers.                 A 9

Olsson, Inger M-A.             Jo 6

Olsson, J.Malte                  Jo 1

Olsson, Jan E. A.                117

Olsson, Jan O.                   Fö 5

Olsson, Johan A.                I 15

Olsson, K. Helmer                I 1

Olsson, K. Olle                  U 54

Olsson, K. R. Bertil            S 12

Olsson, K. Åke                   I 22

Olsson, Magnus F. E.      Kn 12

Olsson, N. Martin              Kn 9

Olsson, Olle E.                  U 55

Olsson,R.Ingeborg          Ju 32

Olsson, R. Lennart              U 2
Olsson, Rune I.

K7,A 1,B 13,Kn8

Olsson, Sune B. B.            A 16

Olsson, Tor                       K 18

Olving, Sven                     U 54

Orava, Olavi A. (Olle) S 2, U 11

Oredsson, Malte               K 23

Orehag, N. Lennart H.        S 4

Oriando, A. N. Henning        I 3

Orrell, P.Krister                 B 11

Orrenius, Jan E. A.             I 27
Orring, Jonas A.

Ju25,S2,U 16 24 Orrö, Sven-Erik O.

Fö 13,H 3 9 15

Orsladius, Else                 U 25

Oscarson, O. Sigfrid J.      U 54

Oscarsson, BoS. I.           Ju 46
Oscarsson, Gösta H.

A 1,B8,I 11

Oskarson, K. F. Gunnar      A 6

Oskarsson, Ingegärd J.   Ju 58

Ostwald, Jan                    U 29

Oterdahl, Jan A.                K 33

Ottander, Chris                U 29

von Olter, Casten H.          Fi 9

Otlerberg, L. Håkan          Fö 6

Ottoson, Ivan                S 3 27

Ottosson, N.Sigurd             U2

Ovegård, Lars O.         Jo 6 16

Ozolins, Berit                   U 14

Palm, Anders K.                   K 3

Palm, Böret                       K 15

Palm, Hans G. G.              Fö 16

Palm, Jan                          H 13

Palm, Jonas                       U 25

Palmaer,S.G.Eva              Ju 25

Palme, M. Elisabeth           U 29

Palme, S. Olof J.               Ju 40

Palme, Thomas O. V.        UD 3

Palmer, S.A.Anders            I 19

Palmkvist, Kurt                  U 24

Palmlund, Thord G.            U 47

Palmqvisl, Gunno              U 14

Palmstiema, Carl Oswald  S 26

Palmstiema, Hans A. K. Ju 40, Jo 9
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm    I 15

Parasnis, Dallratray S.       I 16

Parding, Sven                  H 8 9

Paul,Kari-Guslav               U 15

Paulsson, G. Valfrid V.  Jo 6,1 6

Paulsson, Gustav V.           I 11

Paulsson, Kurt-Inge         Ju 40

Paulsson, Solveig             U 16
Paulsson-Nordling, Kerstin E.   A 5

Pavliska, Petr                      U 9

Pederson, Mona               U 29

Pedersson, T. Svante         Fi 9

Pehrsson, Maj R.               A 11

Pehrzon, Lars                H 9 15

Pellijeff, F.H. Alexej      K 16 30

Pellnäs, Bo                        Fö 5

Pennlöv,JanI.                    U 39

Personne, Jon M.                Fi 3

Persson, A. Henry        A 10 20

Persson, Ann                      U 2

Persson, Annie V.                A 1

Persson, Börje A.             Ju 28

Persson, Cari J. G. Ju 6 64,1 28

Persson, E. Annika           Fi 21

Persson, E.Yngve                 S9

Persson, Einar                  U 14

Persson, Elisabeth            U 14

Persson, Ernst G.              1 12

Persson, Fritz J.H.               K 6

Persson, G. Bertil              Fi 11
Persson, Gustav B.

Ju 25, S 9 17, A 10

Persson, Göran A. Jo 20,1 14 21

Persson, Henry A. U 13 20 24 36

Persson, I. Christina       Ju 26

Persson, Inga K.                 A 2

Persson, John-Olof    B14,Knl2

Persson, Keil H.                Kn 9

 

 

 

631

 

Personregister

Persson, Kurt Inge

I 18

Pettersson, Per A.

Ju 56

Persson, L.-Ove L.

U55

Pettersson, S.Arne   Fi

18 35, A 10

Persson, Lars Bertil

Fö 5

Pettersson, Sten-Äke E.

U20

Persson, Lars E. H.

Fi 28

PetzäU, Ingvar A.

I 15 19

Persson, Lars H.

H2

Peyron, Gustaf F. C.

Fö 14

Persson, Lena A-M.

A 10

Peyron, Ulf C. C.

Fi 15

Persson, Mårten

U 24

Philipson, Lars H. G.

U 29

Persson, N. Arne

K 1

Philipson, Leif

U 16

Persson, N.Ingvar        B15,Knl2

Philipson, P.Göran

I 12

Persson, Per Gustav

Ju 2

Plalin, Ulla-Britta

U53,A 10

Persson, R. Eskil

H 1 6

Polstam, K. Åke S.

Ju 9 64

Persson, R. Kjell-Åke

Ju 44

Poppius, Hans D.         ',

S5,U 15 37

Persson, Ragnar

Fö 2

Porne, G. Äke

U 18

Persson, S. Anders V.

K2

Prawitz, Jan

UD 1

Persson, Sigurd F.

U6

Prinlz, Bengt-Åke L.

Kn 10

Persson, Staffan

Fi 10

Pripp, Nina M. E.

Ju 25

Persson, Sten

U 36

Prom, Peter F. G.

S 18

Persson, Sture

B 7 12

Pränlare, Bo L.O.

Fi23

Persson, Sven G.E.

Jo 7 8

Puke, Cari G. M.

Jo 11

Persledt, Ulf E.

U20

Pusch, Roland

U 15

Peterson, Staffan A. A.

Ju 57

Pålsson, E.Roland

U 38

Peterson, Thage G.

Ju 40, S 2

Pårud, Nils G.

S 29, A 11

Peterson, Tore E.S.

14

 

 

Petersson, Bengt-Eve A.

Jo 12

Q

Qvarlander, Hans Qvarnström, Björn 0. Qvicker, E.Rune Qvislröm, N. Jörgen Qwist, LarsS. E.

 

Petersson, Bo E.                        A 1 Petersson, Cari-Guslaf            Fi 13 Petersson, Hans E.             Ju 52 64 Petersson, Kerstin                    S 22 Petersson, Olof H.E.   S 2, A 16 19

H 16 Fi9

U 52 Ju 48 Ju 15

Petersson, Per-Axel J. O.

Fi23

 

Petersson, Per M.         UD 2, Fö 13

 

 

Petrelius, Torsten

S24

R

 

Petrén, Finn H.

A21 12

Rabe, Folke

U 14

Petri, Cari Axel H.

Ju5,S9

Rabenius, Lars E.R.

Ju 38

Petri, Gunnar G. B.     Fö5l3,U38

Radesjö, G. Wivi-Anne

H 11

Petrini, Frank S.D.

A 1

Rahm, Håkan M.

Fi 12

Petrini, .K. H. (Hasse)

Kn 1

Rainer, A. Ove

Ju 48

Petrini, Olle

Ju 12

Rambe, Sven O. F.

A5

Pettersson, A. Georg

Jo 11

Ramnek, Lennart J.

B 14

Pettersson, Alf S.

Kn6

Ramsby, Walter

U 14

Pettersson, Arne

H 13

Rangne, Bo

Fö 5

Pettersson, Bengt A. G.

A 15,1 11

Rangnitt, F. Harald 0.

Ju 4

Pettersson, BengtG.

K 22

Rangrost, Johny A. P.

A 19 20

Pettersson, Bert-Ove G.

B 14

Ranhem, Lars H.

K 1

Pettersson, Björn G.

A 10

Rask, Kari A.

Jo 7

Pettersson, Claes-Merithz        U 14

Rask, Lars G.

A 20

Pettersson, E. Henry

U52

Rasmuson, Anders   U 2 52,1 19 21

Pettersson, Eric B.

 

Rasmusson, Anders

H8

12 18 19 21,A 10

Rausing, Hans A.

U 55

Pettersson, Håkan

U 29

Redgerl, Jan I. G.

S22

Pettersson, Karl

K6

Regardl, Bertil

H4

Pettersson, Karl Anders P.       A 20

Regnéli, Cari Göran

S 9,I 26

Pettersson, Karl-Henrik

Jo 10

Regner, Göran I. F.

Ju 35

Pettersson, Lars-Olov

Fö 14 18

Rehn,L.Gösta          S 21,A 1 2 10

Pettersson, Lennart

U 36

Rehnberg, K. Bertil

 

Pettersson, N. Allan I.

Fi23

Ju 25,;

S2,A 10 20

Pettersson, N. Lennart

 

Rehnborg, Bertil

U 14

Ju48,U 40 48, Jo 6,1

1 19 21 23

Reimer, B. Ingemar

B4

Pettersson, N.Ove

U 15

Reinans. Sven

U 44, Kn 9

 

Skr 1975/76; 103

 

Rembe, Rolf D.

Ju 13

Renborg, Ulf B:son

Jo 7

Renlund, R.Gösta

Fi 1

Renning, Torslen

Kn7

Resare, Alf C. R.

Fi30

Resare, Bengt CM.

Fi2,I 15

Reuterswärd, AndersP. E. A 15
Reuterswärd, B. Edvard   U 62

Reuterswärd, Carl R.         Fö 3

Reuterswärd, Claes         U 24

Reuterwall, Lennarts.      Ju 63

Rexed, Bror A.

Ju25,S2 5 16 21 25
Rey, Lars H.               I 13 21 24

Riberdahl,Curts.               Kn 4

Ribranl, Gunnar C. H. I 1 11 13 16
Richardson, N. GunnarE. U 16 21
Richert, C. Gustaf               I 19

Rickard, Bengt O.      K 13 18 28

Ridal, Håkan              Ill,Kn8

Riedel, Georg M.L.            U 14

Riesenfeld, Harald            U 25

Rigbäck, Berndt G.          S 3 10

Rinder, K. Lennart    S 24, Jo 20

Rindlöw, Leif G.                K 22

Ringaby, Per-Eric     S 29, Kn 12

Ringblom, Erland N.           I 17

Ringborg, S. Erland

S5,U II 28 46
Ringdahl, Jan                   Fi 23

Ringgren, K. V. Helmer     U 25

Ringh, Per Arne                 Fö 5

Ringholm, Bo I. K.

A 18 20, U 47, A 10
Ringmar, R. Torgil             U 14

Ringstedi, Nils A. E.            H5

Ringström, Bjöm M.           Ju 6

Ritter, Krislin                   S 3 12

Rockström, Hans              H 15

Rodhe, Birgit                     U 25

Rodhe, Gösta                   Ju 18

Rodhe, Sten                     U 25

Rogestam, Christina     U 36 54

Rollen, Berit      Ju 25, U 34, A 17

Rollof, Sven-Ivar               U 33

Romander, Holger A. G. Ju 6 53
Romanus, Gabriel     Ju 10, H 17

Romanus, SvenE.             Ju 12

Romson, Rolf            Jol5,Kn4

Roos, A. G. Thorbjörn       Kn 4

Roos, Birger                        S 7

Roos, Carl-Martin             Ju 44

Roos, Kurt H. G.                S 18

Roosmark, G. Per-Olov     K 22

Rosberg, K. Gustav A.        B 1

Rosborg, A. A. Chariotte   Kn 8

Rosell, Lars-Erik                U 14

Rosell, Sten                      U 54

Rosén, Cari Olof               Ju 27

632

von Rosen, Elsa-Marianne       U 32

Rosén, Göta                        S8

von Rosen, HansJ. D.      Jo 14

Rosén, Nils-Arne            U 2 15
Rosén, Nils Gustav K.   Fö 10,U 21

Rosén, S.Åke                       H4

Rosén, Sven A.                Jo 18
Rosenblad, Esbjörn C. A.       UD 1

Rosenblad, Urban S.          Fi 9

Rosengren, Bodil       S 4, U 20
Rosengren, Karl-Erik B:son    Fi 23

Rosqvist, C. Gunnar          K 31
Rosqvist, G. Birger     K 22 30, Jo 6

Rosqvist, Nils O.            UD 3 4
Royen, Sverre N. H.

Ju 25, S 2 18, U 33,1 11

Rubenowilz, Sigvard         U 37
Rude, Karl R.             S 14, K 18 20

Rudhe, Catharina             U 44

Rudhe, Rolf S.                   U 11

Rudholm, Sten J. G.           Ju 6

Rudin, Hans-Erik               U 14

Rugfelt, K. E. Lennart      Ju 25

Rundblad, BengtG.     A 1,1 14

Rundgren, G. Frithiof        U 37

Rundlöf, G. Arne M.          Fi 28

Rundquist, Gerhard I. A.    I 24

Rundquist, Åsa I.              U 23

Rundqvisl, Karl-Ingvar        A 5
Rune, ChristerL.      Ju 20 24, K 18

Runeslam, Lilian               U 32

Runesledl, Gösta R.        Kn 10

Runnslröm, Hans K. L.     Jo 11

Ruong, Israel                   U 17

Ryberg, Marianne G.           U9

Rydback, Lennart        U 43 49

Rydbeck, Margareta A.     S 28

Rydberg, H. Jan A.           Ju 46

Rydberg, Karl-Evert H. Fi 34, H 3

Rydberg, N.G.Harald          I 11

Rydberg, Olle                    Ju 5

Rydbo, Folke                   Jo 10
Rydén, Jan E.     Fi 9, U 2, Jo 1, A 2

Rydén, N.Rune G.              Jo II

Rydén, O. Evert                U 50

Rydén, Sven-Erik A.         Ju 15

Rydh, Olof G. G.          Jo 10,19

Rydholm, Björn                   A 3

Rydin, Bengt C. K.           Ju 16

Rydin, Roland Y.            U 2 58

Ryding, Gunvor 1.             K 22

Ryding, Göran P. G.       UD 3 4

Rydstedl,BoS.                  Fi 32

Rylander, Nils B.              Ju 40

Ryné, S. Olle                     I 28

Rådmark, Johan               U 33

Rågfeldt, B. Gunnar          A 21

Räf, Lars E.                         K 4

Rämgård, Rolf I.               Fi 37

 

633

Personregister

 

Rönnelid, Kjell                   U 16

Rönnung, Catarina E. M.   U 35

Rönslröm, B. Thomas

U 17 38 42, B 8

Sagnert, Stig E.                Fi 19

Sagrén, K. Åke                Fö 13

Sahlén, Anders F.               Fi 7

Sahlén, Everi                    H 14

Sahlén, G. Anna-StinaP.   A 20

Sahlén, Hans                    U 24

Sahlin, Eric                       H 11

Sahlin, Jan                        Kn 4

Sahlström, Sven C.              H2

Salenstedl, Cari-Rune         I 8

Salin, Sven                       U 22

Samuelson, Lars P.         Ju 47

Samuelson, Ulf G.           Fö 12

Samuelsson, Erland         H 17

Samuelsson, G. Yngve      S 11

Samuelsson, Hans           U 14

Samuelsson,Ingvar A. V.  B 14

Samuelsson, Kurt O.           A I

Sand, Hans                        U 4

Sandberg, A. Birger            U 5

Sandberg, A. Palle G.        Fö 5

Sandberg, Elisabet         Ju 25

Sandberg, Hans A. S.      Ju 57

Sandberg, K. Bertil           A 17

Sandberg, K. G. Ulf           Fö 6

Sandberg, Lars G.            A 10

Sandberg, Sture A.           Kn 8

Sandberg, Ulf K.             Fö 18

Sandblad, Carl-Erik V.         S4

Sande, Jens                       K 4
Sandebring, Hans E. A 10,1 11
Sandell, Arne Ju 44, S 11
Sandell, Ulla                  U14,H17

Sandesledt, Birger             U 3
Sandgren, C. Lennart

Ju 37,S2 5,U 27 46,Kn 12

Sandgren, Folke               U 48

Sandler, Hans E.               Jo 4
Sandlund, Maj-Britt L.     Ju 25, B 4

Sandqvist, Ingrid R.J.        Ju 6
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L.

U II 28

Sandström, Carl-Eric D.    A 12

Sandström, Cari Olof       Fi 14

Sandström, L. Annika       U 56

Sandström, PerT. M.        Ju 12

Sandström, Staffan          H 12

Sanell, Äke P.                   U 13

Sanfridsson, K. I. Arne     U 39

Sanmark, P. Arvid L.            U8
Sanner, Lars-Erik            U 2, Jo 14

Sanner, Leif H.                 U 56

Sannersledl, Lars T. G.     U 56

Saretok, Paul                    K 16
von Schanlz, K. Philip G.

U 6 29 38

Scheffer, C. Gunnar U.     Fi 31

Schein, Harry                   Fi 23

Schele, Märla                    U 14

Schelin, Leif                      U 27

Schering, Per E.                S 29

Scherwin, Olle                  U 14

Scheutz, Claes-Herman    Kn 6
Schierbeck, PerW.     Ju 29 40,1 18

Schill, Åke I.                     Ju 50

Schmiterlöw, Carl G.       U 11, Jo 1

Schneider, Werner           U 56

Schullz, J. Allan S.               Fi 8

Schullz, J. Harry S.            U 55

Schurmann, E. Åke J.          K 7

SchiJlt, Torgny S.R.       I 14 21
Schyl-Bjurman, Gertrud S.

S 4,                             U 20 44
Schönmeyr, C. Richard A.

Ju 44, Fi 19

Schötl, Lars E.                Kn 10

Secher; Jörgen                 U 25

Sed vallson, B. Gunnar H.    16

Seger, S. Waller               K 17
Segersledl,'Torgny      S5,U215I

Segerström, Ingrid B.      Ju 64

Sehlstedt, K. AnnikaM.    Ju 63

Selander, K. Bertil            U 50

Selen, Jan Olof            K 13 16

Selin, Sven                      Ju 36

Selinder, Inge                  U 16

SeUergren, Lars               U 14

Sellgren, Rolf O. M.        K 1 16

Sellstedt,BoI.                     K lé

Sellvall,L.Göran                Fi 27

Selö, Christer                  Fö 18

Senning, Claes O.             Jo 3

Serdén, Hugo                   U 44

Seregard, B. Ingvar V.       I 20

Sernklef, Harry T. W.        U 14

Shaikh, Naz Ahmed          1 16

Sidenbladh, Kari H.         Ju 53

Sidenbladh, Thomas P. I 14 19

Siegbahn, Bo L. G.            I 19

Sigeman, Tore I.                 A 8

Silén, Ulla-Britta               U 17

Silenstam, Erik                 U 16

Silenstam, N. Per A.            A 2

Silfverberg, Bengt            U 24

Siljeslröm, SlenG. L.          Ju 2

Sillen, BoS. A.                       Ill

Silow, C. Ivan H.             Jo 11

Simon, Doroihée              U 29

Simonsson, Nils V.           Fi 38

Simonsson, Tord L.W.        U 7

Simu, K. Birger E.            Ju 28

 

Skr 1975/76:103

 

 

634

Siven, Claes-Henric

A 1

Skoglund, S. Owe

S26

Siöalth, G. Birger

Jo 3

Skoglösa, Eriing T.

A 18

Sjunnebo, K. Ivan L.

Ju 40

Skogsberg, P. Gösta

S6

Sjöberg, Arne

Kn8

Sköld, Cari G.

U 60

Sjöberg, Britta

U32

Sköld, Lars G.

U46

Sjöberg, E. Arne

K 1

Sköld, Mauritz

U 37

Sjöberg, Erik

Fi9

Sköld, Per I.

I 12

Sjöberg, K. G. Magnus

Ju 39

Sköld-Winqvist, Berit

U 32

Sjöberg, Leif H.

Kn 10

Sköldefors, Waller G.

H69 15

Sjöberg, Margit E.

S 17

Sköllerholm, S. Ove J?

A6

Sjöberg, N.Björn V. S 14 19 29

Sjöberg, Svante               U 45

Sjöberg, Tage B.                  S8

Sjöborg, N. Elvir              Jo 12

Sjögren, Björn                  U 14

Sjögren, Henrik A. S.        U 39

Sjögren, Håkan                U 53

Sjögren, Kerstin               U 16

Sjöholm,EricG.R.                Fö 8

Sjöholm, Monika               U 14

Sjökvist, Stig A. R.              K 1

Sjölander, J. Bertil             Ju 8

Sjölin, C. SligB.                 S 26

Sjölin, Nils A.                   Kn 12

Sjölund, P.John A.            U 53
Sjönander, Bo Jonas

K29,Fi7,I 17 28

Sjönell, L. Marianne          S 19

Sjönell, P. BengtG.  I 14 19 21

Sjöquist, Hans E.              S 14

Sjöqvist, Eric G.                   U8

Sjöqvist, Erik S.                Kn 6

Sjöqvist, Gunnar A. H.      U 14

Sjöqvist, Gustaf               U 14
Sjöstedt, K. Lennart T.

S 14, K 3 5 20 27

Sjöstedt, Karl-Gösta        U 16

Sjöstedt, T. H. Christer     K 22

Sjöström, Folke                U 43

Sjöström, Hans                U 27

Sjöström, Leif H. A.       U47,I6

Sjöström, N. Gunnar        U 14

Sjöström, Äke B.                  S2

Sjöö, Curt O.               Fö 6 15

Skaar, Nils                       Ju 44
Skalin, E. Douglas S 21 22, Fi 20
Skantz, Anna-Greta

Ju44,S l,Jo 19,1 18

Skantze, Hugo                 1 16

Skarell, Gunnar E. A.        Fi 17

Skarp, Arne                      H 17
Skarstedt, Cari-Ivar S.

UD l,Fö I 7 14

Skarvall, Kari-Erik           Fö 10

Skedinger, Arne H. E.       Fö 4

Skjönberg, Guldbrand K 5, Jo 19

Skoglund, Caj U.              U 23

Skoglund, Claes G.         Fö 12

Skoglund, Olof A.             U 18

Slunge, G. Waller R.

Fi20,H 13,A10 Smedmark, Göran G:son

S 29, B 4
Smedsfelt, K. Sigvard         I 13

Smith, A. Äke               Fi 1,U 1

Smith, Jan                         U 25

Smilterberg, Einar B. D.    K 30

Snellman, BoK.                   I 15

Sohlman, Staffan Ju 26, U 59, B 12
Sollén, Äke                       U 37

Sondén,JanA.                Fö 5 13

Spak, Cari-Anton          Ju 32 63

Sparring, G. Lennart     K 16 28

Spendrup, K. Aksel

A 10 13 15, B 5,1 11 29
Sprinchorn, K. Göran Jo 12 18
Spångberg, Lennart         U 14

Spännar, E.Gunnar           BIO

Spörndly, Barbro I.            S 15

Stadling, J. Otto V.           Fi 13

Slagg, A. Ivan E.                Fi 1

Stagh, Marina L.                 U8

Slahl, Ivar                        Fi 13

Slahle, Gun                       U 36

Stahre, L. G.Tomas          Ju 52

Stahre, N.Gunnar               B 1

Stangenberg,Harriets.T.       Ju 23
Slangvik, Gunnar              U 16

Starfelt, Nils G.           U 37,1 14

Stargård, E. Hugo              A 4

Stark, Hans O.                 Ju 56

Stark, K. Birger               S 3 21

Slarkerud, Lars                 U 37

Stariand, Hilding                 A 5

Stavréus, Sven O. A.        Kn 7

Sleen, Göran A.     K 12 19 20 28

Sleen, Jan O. R.                A 13

Steenberg, Aage                U 2

Stefenson, Bror P. H.        Fö 5

Steffner, Bengt G.       Ju 11, Kn 10
Stegö, Eskil                      U 24

Stenbeck, I. Magnus (Manne)

U 39
Stenberg, Bruno                Jo 8

Stenberg, Hans O.           Ju 44

Stenberg, Inga E.             U 52

Stenberg, Leif                     S 4

Stenberg, Nikolaus            Jo 8

 

635

Personregister

 

Stenberg, S. Härje          Ju 23

Steneby,Jan                   Ju 22
Slenefeldt, Ulf J.             Ju 49, U 4

Stener, P.H. Robert         U 51

Slenfors, Bo LL.                   S6

Slenhem, Bengt               U 24

Stening, F. Birger            Fi 19

Slenkvisl, E. Arne            Ju 31

Stenlund, Francis             U 16

Stenman, Bo M.               K 11

Stenmark, Bengt-Erik       K 20

Stenmark, C. G. Arnold   Jo 14

Stenström, Sture B.            H4

Stern, Torkel E.                 Fi 4

Slerne,BengtG.      Ju 8,H 15,1 18

Sterte, Rudolf H.              Fi 10

Sletier, Emil                     U 24

Stighäll, L.B.Christer          A 1

Sligsäter, Kjell J.              U 50

Stjerna, G. Henry            Jo 15

Stjerna, Kenneth H.         S 15

Stjernquist, Nils              Ju 35
Stjernslröm, Per Z.          Fi41,H7

Stolt, Birgit                      U 25

Storm, P.David G.            U 55

Storm Roxman, Karin M.    H 7

Strahl, Gunnel                  U 32

Strand, Bengt H.             Ju 25

Strand, Karl-Erik      Fö 2 5 11,1 18

Strand, Karl-Olof G.          K 23

Strand, Åke P.E.             Ju 56

Strandberg, Göran          U 14

Strandberg, Margit I.           Al

Strandberg, Sten Erik        S 9

StrandeU, Hans V.      U 43 56

Stranden, Per-Olof           I 14

Strandsjö, Göte               U 14

Stridsman, Torsten U.        K 6
Strindberg, Per-Olof J.

Fö 2, U 27

Stråby, Kerstin B.             U 37

Sträng, Arne                    U 48

Ström, H. Bertil                 K 11

Ström, Ivan S.                 Fi 15

Ström, K. Fingal           Fi 9,1 2

Ström, Per L.                UD 3 4

Ström, Turid          Ju 45 48 49,1 19

Strömberg, Hjalmar     K 14 16
Strömberg, Karl-Erik J.

Ju 62, B 12,1 16

Strömberg, Rolf E.             Ju 8

Strömberg-Lind, Karin E.    S 4
Slrömbäck, Erland H. D.

Ju 27 53, K 15

Strömland, Lennart V. E.   Ju 5
Sturkell, Cari-Edvard

Ju 27 53, S 3, H 12

Slyrenius, Cari-Guslaf Y.   U 38

Ståhl, Ingemar O.L.         Fi 23

Stålebrant, Rolf            H 9 15,1 18

Slålhammar, Bert E.J.       U 26

Stålhandske, O. Lennart  Fö 6

Stångberg, Olle H.           A 10

Sundberg, Cari Gustaf    Jo 10

Sundberg, Ingrid E. Ju 10, Jo 6

Sundberg, Johan             U 14

Sundberg, Kjell                U 16

Sundberg, Kjell M.              K 5

Sundberg, Kurt M.            A 11

Sundberg, L. Nore         I 8 27
Sundberg-Weilman, BritaF.   Ju 22

Sundblad, K. Erik            Ju 40

Sundblad, Lars G.              K 1

Sundelin, Äke                   Kn 2

Sundewall, Bengt             H 17

Sundgren, E. Roland        U 21

Sundin,O.Helge                U 50

Sundin, Äke                       H 3

Sundkvist, K. R. Tage Fi 40, H 9

Sundkvist, Leif                 U 39

Sundmark, Bo V.                  SI

Sundquisl, A. Äke               H 2

Sundqvisl, Allan               U 20

Sundström, Björn G.     U 8 58

Sundström, E. Thorsten   S 24

Sundström, Kerstin M.      H 10
Sundström, M. Gudrun

Fö2,Fi 20,1 16 Sundström, Monica E.

Fi  16,Kn8

Sundström, Olof G.        A 2 10

Sundström, S. Åke A.        116

Sundström, Thorsten       H 13

Suneson, Karl-Henrik A.   Fö 8

Sullner, Georg                  U 29

Svahn, Bertil A.               Ju 62

Svalberg, Gösta               U 32

Svanberg, U. Ingvar           A 3

Svanborg, Alvar                S 22

Svanfeldt, Göran H.     U 13 56

Svansson, Lennart A.        124
Svanslröm, K. Ivan H.

Ju 3,Kn 10

Svantemark, Lennarts. T. K 14

Svanlesson, Gustav         U 29

Svartvik, Jan L.                 U 37

Svedberg, Erik D.              Ju 9

Svedberg, Kari-Erik           I 17

Svegelius, Lennart           U 14

Svegrell, Thomas             H 13

Svenke, J.Erik K.                I 10

Svenningsson, S. Levi H.  U 16

Svenonius, Rolf H.               S6

Svenson, S. Göte   Ju 37, B 2 11 12

Svensson, Anders            U 27

Svensson, Bo E.               U 39

Svensson, Börje               A 18

Svensson, C. Beriil           Fi 32

 

Skr 1975/76:103

636

 

Svensson, Ella                  U 16

Svensson, Erik O.      K 6, Fi 41

Svensson, Evert I.           Ju 10

Svensson, Gunnar  U 34 38 45

Svensson, Gösta E.           K 32

Svensson, Hans O.           Fi 36
Svensson, I. Ann-Christin U 44
Svensson, Inge G.

S 9 11 17 29, A 16

Svensson, J. Erik O.           I 22

Svensson, Johnny             U 27

Svensson, Jörn                  I 14

Svensson, Kjell R.       Jo 6, B 5

Svensson, Leif Å.              A 10

Svensson, Nils-Eric Ju 46, B 13
Svensson, Olle F. S.

Ju 12 35 38, Fi 23

Svensson, Raymond       Fö 18

Svensson, Roger G. I.   U II 37

Svensson, S. Allan            U 55

Svensson, S. Börje F. Jo 15 17

Svensson, S. Erik     Ju 40, H 9

Svensson,S. I.R.       Ju62,B4 6

Svensson, Sten                S 15

Svensson,StigR.               Fi 21

Svensson, SvenH.             I 16

Svensson, Sven Äke        Jo 12

Svensson, Äke E.F.            Ju 5

Sveri, Knut O.                  Ju 18

Sverne, Tor E.                     S 3

Svingby, Gunilla                U 36

Svärd, Stig                    U14 26

Svärdström, Karl-Fredrik    Jo 7

Swahn, Georg G. H.          A 12

Swahn, Jan-Olov             Ju 29

Swanson, Owe                   B 5

Swanstein, Stig N.S.         K 33
Swarén,UllaM.     Ju27,S24,l28

Swarting, Sven E. V.           H 9

Swartling, Anders J. A.     Fi 21

Swedborg, Erik H.             Jo 7

Sylvander, Inga M.              S3

Sylvén, N. Edvard H.    Jo 5 14

Säkk, Kari                  Jo 2 7 24

Sälde, K. A. Henry  Ju 17, S 22

Sälgström, Leif                 U 24

Sävenstrand, Inger E.      S 15

Sääf, Birger                      U 27

Söder, Karin A-M.                U8

Söderberg, Bengt W.          S3

Söderberg, Bo K. G. U 15,1 29

Söderberg, Jan                 Jo 6

Söderberg, Johan              1 9

Söderberg, Karl                U 28

Söderberg, Olof               H 16

Söderberg, Per Olof         K 19

Söderberg, Stig J.E.            15

Söderberg, Åke M.  S 11, Fi 10

Söderblom, Monica C.       S 10

 

Söderbäck, Helmer

U 26

Söderholm, Anders E.

U 52

Söderholm, Waldemar

U 14

Söderlund, A. Göran

Ju 6

Söderman, Elis A.

S20

Söderman, S. Olof

Jo 1

Söderqvist, Bengt 0. A.

S2 23

Söderström, Bengt H. T:

son      B 8

Söderström, Erik V.

Ju 47

Söderström, Kurt I. W.

Kn9

Söderström, Lars I. V.

I 14

Söderström, N. Torsten

I 17

Söfelde, Karin

U9

Sönnerlind, Kerstin I.

U 30

Sörensen, S. Ingemar K.

 

Jo 3 20, B 3

Sörenson, Torsten N.

U 10

Sörensson, Lars-Ingvar

U54

T

Tagg, Philip

U 14

Takman, John 0.

I 10

Tamfeldt, BengtG.

Fö 6

Tammelin, Lars

UD 1

Tammelin, Paul A. V.

K 27

Tancred, J. Bengt 0.

Ju 27

Tannenberg, Tord 0.

U 52

Tapper, Karl-Herman

U 14

Tell, Björn V.

U48

Tell, Olof W.

U30

Tellinger, Gotle

H 17

Tengroth, Bengt T.

16

Tengroth, Karl-Erik

H 9,Kn2

Tengwall, Sven-Erik G.

Ju 32

Tennberg, Klas

U 15

Tennevall, B. Erik

Jo 19

Ternemar, J. Tommy          Fö 3

Ternryd, Carl-Olof      K 7 14 22 31

Ternslröm, Anders            U 36

Ternslröm, Olov A.         UD 3 4

Tersmeden, G. Erik             H 1

Terstad, I. Gösta A.     Fö 17 3

Teveborg, Lennart       U 14 24

Tham, Cari C. W.     I 14, Ju 46
Theorin, K. Maj Britt

Fö 13, H 9 15

Thiberg, Sven O. R.           U 37

Thomaeus, Bertil E. R.      Fi 14

Thomasson, Björn E.   U 22 60

Thomasson, Lars M.         U 17

Thorell, K. Arne B.     K 1 16 17

Thorén, Claes                   U 32

Thorén, S. Marianne F.     U 37

Thornell, Anders B.           Fi 13

Thorngren,S.Bertil             Ju 8

Thomstedt, Hans G.          Ju 1
Thornström, J. H. Torgny        K 20

Thorsell, Gunnar              U 24

 

637

Personregister

 

Thorsell, Siv M.              S4,U20

Thorson, G. Alvar         K 22 26
Thorsson, Inga M.

U59,1 14 21, B 12

Thorsson, Jan A.                 A 7

Thorslenson, R. Billy S 4 27, U 44
Thorslensson, Per-Gunnar H.

Fö 3

Thoursie, Kerstin A.          U 27

Thover, Berit                    U 14
Thufvesson, Bengt E.

Fö 2, K 7 13, A 1 10, B 13,Kn8

Thulin, C. Nils-Åke               U2

Thulin, Einar E:son             Fi 8

Thulin, Karin                     U 32

Thun, John-Erik           U 37 51

Thun, K.Ragnar                   U2

Thunander, Kari Axel        U 14
Thunberg, S. Anne Marie        Ju 46

Thunberg, Torsten I.        S 28
Thunborg, Anders I.

Ju 37, UD 1,Fö 13

ThuneU, Sten H. A.             B 1

Thunved, Anders E.            S 3

Thurén, Torsten               U 31

Thuresson, Erik O.              H 4

Thyberg, P. Erik         Fö 11 13

Thyberg, P. Jan      H 15,16 12

Thyblad, Tom F.F.                S8

Thyrenius, Ingegerd         U 14

Thyresson, Maria              U 14

Thyrsson, Ulf T. K.            U 53

Thärnström, Kenny U. H.   Ju 3

Thörn, Lars-Olof                 Fi 4

Thörnberg, Ove V.               I 9

Tiberg, Lennart F.              Jo 7

Tidblad, Bengt G. V.             18

Tidefelt,J.Sune       Fi 13 21,1 1

Tiger, BoS.                        K 17

Tilert, C. Reidar                 Fi 29

Tillfors, Lars T. L.              Ju 25

Tislad, Eskil G. D.         Fi 13 34

Tjerneld, Nils CL.              Jo 19

Tjernström, Sune         U 34 39

Tjällgren, Per Olov L.         K 22

Tjörneryd, John E.E.        Fö 17

Tobé, Erik I.                        B 9

Tobisson, LarsF.     Ju 40, A 16

ToU, J.Magnus                 Jo 10

Tollin, Sven                       U 30

Tomner, J.Sigvard         I 19 21

Toner, E.Mari-Anne           S 15

Torbacke, Jari                   U 30

Torfgård, Sven H. C.          Fö 4

Torgils, A. Gunnar     Ju 19, K 9

Tornborg, Curt G. F. U 42, Kn 10

Torwald, G. A. Rune            125

Tottie, Lars W.                 Ju 10

Tottie, Malcolm                  H 12

Tottie, Thomas                 U 52

Tranell, Olof                       H 5
Troedsson,Ingegerd

Fi43,Ju25,S3

Tröst, Jan L. E.                Ju 10

Trotzig, Birgitta                U 25

Trotzig, C. Fredrik J.          Ju 6

Trotzig, C. J. Gustaf          U 38

Trozell, Bertil                    U 24

Tryggvesson, G. Rune        A 1

Trygve, Jan S.                  S 28

Träff, Sven-Olof A.  I 15, Fö 12

Tunevall, Carl Magnus       Fi 9
Turesson, Bo

Ju 8, A 3 19, B 4 6,1 18

Tydén, Christian F.           A 17

Tågmark, Sven G.           Ju 40

Tägil, Sven O.        Ju 26, U 59

Täljedahl, Inge-Bert         U 37

Törnblom, Sten                U 16

Tömell, Inga-Britt       Ju 20 24

Törneman, J. Algol G.      Ju 13

Törnkvisl, Olof S.            Kn 10
Törnquisl, Harry E. S 24, U 2, Jo 1

Törnquisl, Leif J. O.           Fö 3

Törnqvist,GunnarE.     A I,B 13

Törnqvist, Ingvar B.         U 46

Törnroth, N. Lennarth          Hl

Tömström, KjeU               U 16

Törn vall, Peder H.         Kn 11

U

Uddgren, Lars                  H 15

Uggla, Claes A.     Ju 21 45, H 1

Uggla,G.Inga-LiU        S 5 12 21

Uggla, Karl-Lennart         Ju 25

Uggla, Madeleine             U 14

afUgglas,G. S.Bertil           A 10

Uhler, Jan E.              U 37,1 13

Uhlin, J.Åke                   U 29 62

Uhlin, Karl-Erik                   Fi 2

Ulander, Lars G.               H 11

Ulfhielm, Monica H. V.

Ju 25, Fi 25
Ulfward,E.Bertil                  A 7

Ullberger, Kurt                   U 3

UUenhag, Jörgen U.        Kn 12

UHslen, S. K. Ola      UD 1 4, B 4 6
Ultvedt, Per-Olof               U 29

Ulveson, H. N. Ingemar   Ju 57

Ulveson, H.N.Ingemar      Ull

Ulvhammar, E. E. Birgitta    S 2

Unger, Klaus                     H 12

Unger, Lars E.                  U 37

Unghagen, Harry              K 17

 

Skr 1975/76:103

638

 

Unnerbäck, K. E. Eyvind     U 3

Utberg,Rolf  S 1,K 19,U 52,A 12
Utsi, Lars                          U 17

K 11

Fi9 Ju 6

U2

U25

S4

128

U 25

Jo 2 24

Ju 25

Ju 25

Vahlberg, Gustav E. Vallerö, Rolf A. T. Vallin, Karl Ivar Vallquisl, Gunnel Valtersson, Ben E. Vegis, Peter Vennberg, Karl Versländig, Sigmund Vestin, Aina V. H. Vestin, F. E. Margareta Vestlund, A. G. (Gösta)

S8,U 13 20 24 26
Vieweg, Lars I.                 K 14

Vikhoff, Brita                     U 36

Viklund, Margareta            S 15

Vinde, Pierre L. V.

Ju 37, Fi 38, B 2
VineU, Lars G.           Fi23,116

Vinge, Per-Gunnar            Fi 16

Vingård, Bo                        Fi 9

Vinthagen, Rolf         K 24,Fi 16

Virdebrant, Cari-Erik B.     U 29

Virdeslen, Sten G.             Fö 3

Virding, Gösta A.                128

Virgin, G. Ivar               Fi 16 41

Fi 13

U 25 Fi 9 S2

K 18 S3 A4

Ju 62

Virin, C. Niclas Vitestam, N.Gösta Vogel, Lorentz W. Vogt, Viktor L. Voss, BertU G. P. Vrede, Björn E. Vrelhammar, K. Harald Vängby, Staffan O. S.

W

Wacbtmeister, Hans W. A:son

Ju 42

54, K 24

U26

A 16

A2

H9,I 18

7, K 2 21 Ju 25 U 53 Fi4 U37 Ju 27 Fi36

Wachtmeister, Knut G. N. Ju Wadbeck, Wilhelm WadeU, UllaG.S. Wadensjö, Eskil W. Waern, Per Axel Wagner, G. F. Wilhelm

Fö Wahlberg, E. Marianne Wahlberg, Leif M. Wahlgren, E. Göran Wahlgren, U. IwanB. Wahlqvisl, Stig Wahlstedi, Bengt L,

Wahlström, Bror A. Wahlström, Per E. Wahlström, Per K. V. Wahlström, Sten K. J. Wahlström, Tommy Wahrby, Hans O. Walander, Anders Walander, Håkan I.

S 1 Walberg, Sten S. Walck, K. Janne Waldebrand, Gösta W. Waldén, G. Louise Waldenby, Torbjörn Waldenström, Erland Walin, Gösta A. Wallberg, Klas H.S. Wallberg, Ursula Walldén, G. Rudolf Walldin, Carin Wallén, Axel O. A. Wallén, Per-Edwin M. Wallenberg, Jari-Erik Waller, Tage E. Wallerius, Olof Wallgårda, Anna Wallin, A. A. AUan Wallin, Erik Wallin, H. Roland WaUin, John-Olof A. Wallin, Kerstin Wallin, NUs Wallin, Per J. Wallin, Sten-Erik J. Wallman, Folke V. Wallmark, Nils S.B. Wallner, Calle J. Waltersson, Bert Wandén, Stig Warby, ElsaM. Ward, Bengt Ward, Kurt K. B.      S Warensjö, J. A. Folke Wargert, Sigurd Warholm, M. Birgit Warmboe, Thorleif Warnergård, Erik Wass, Lars A. Wassén, Brita E. Wedar, Folke Wedel, Bengt WedeU, N.Gunnar Wedin, NUs J. Wedmalm, PerO.R. Wegerfelt, Karl Arne Wehlin, Sven Weibull, G. Lennart WeibuU, Martin C. Weidstam, Åke

Ju 10

K 20 27

Kn6

K5 U 16

U6 Fi 21

1 28 29, A 16

Fi 13 24

Fi29

U 55

Ju 25

Ju40,H 15

Fi 37

Ju 40

S21,A7

Ju 15

Ju 29

U 26

I 17

Ju 18

S 11

U2

H 1

U33

Ju 37

U 36

I 13

K 26

■   H 15

K 19

Ju 22

Ju8,Jo 12

I 16

U 8

A 12

U 16

U 24 42

U 20

U31

2, Fi 43,1 28

Jo 15

U 14

Ju 44

U 14

H 12

I 8

Fö 3

U 14

U 30 43 48

I 19

S 23, K 24

S7

I 28

12 11

Fi23

U28

Ju 19

 

639

Personregister

 

Weinehall, Lars E. J.         Ju 40

Welander, Gösta     Ju 64, Fi 26

Welin, E.Gösta         Fö 17, B 13

Welinder, P. E. Carslen      Fi 2

Wellenius, Lennart           U 15

Weman, Gunnar               U 25

Wemminger, Lars V.           U2

Wenblad, L. Bertil A.        Fö 10

Wendel, Folke L.Ä.           Fi 23

Wendin, Sture E. W.        Ju 64

Wendt, Curt A. G.             JoU

Wenker, Slig-Eric           Jo 4 11

Wennberg, Ulla                U 29

Wennerberg, Sigfrid B.

S 7,1 14 21 Wennerholm, Peter H. B. Fi 12 Wennerhorn, Karl Otto L.

Fö 2, K 5 11 31
Wennerslröm, Ragnar      Fi 23

Wennström, K. Gunnar

S2 2I,U 23
Wentz, Nils O.            Ju 3, S 19

WerbeU,BrorI.                  Fi 20

Werding, Jan A.             Fi 4 13

Werdinius, Claes A.      Fi 26 40

Werin, Gun                        I 28

Werkö, Lars                      S 23

Werne, Gösta A. K.           K 17

Werner, J. Bertil H.       Ju 14 23 63
Werner, Lars H.                A 10

Werner, N. Mårten S.        Fö 8

Werner, Odd                    U 14

Werner, Sven V.               K 31

Wessén, Vilhelm      Jo 15, A 18

Wessman, B.-M. Yvonne        U 37
Wessman, Sven A.           U 14

Wesiberg, H-O. (Olle)

Fi 26 40, A 19, Kn 11
Wesiberg, Swen E. G.       Jo 3

Wester, Jan                      U 24

Wester, Lars                    U 32

Wester-Hjelmstedt, Krislina      S4
Westerberg, Bengt           K 16

Westerberg, Erik J.           Fi 23

Westerberg, Lars G. I.       A 6

Westerberg, Sten             U 58

Westerborn, Olle O. A.        S 2

Westeriind,ErikA.               K 4

Wesleriind, N.Peter          Ju 15

Westeriund, Uno       U 22 37 51 58
Westermark,J.Gunnar        A 2

Weslerståhl, H. Jörgen

Fi23,U 39, A 1
Weslin, Aina V. H.             A 17

Weslin,Gunnar A. E.           U3

Westin, Gunnar T.             U 37

Weslin,J.Olle               .      Fi 29

Weslin, Lars                      U 14

Wesllin, E. Arne           A 5,1 10

Westling, Otto J.                A 5

Westlund,J.Georg               K 7
Westman, Helny I.

Ju25,U51,Kn 12

Westrup, C. Richard         U 16

Wettemark, Oskar G.        Fö 5

Wetterberg, Gunnar       Ju 40

Wetterberg, Ulf G.           Fi 20
Wetterblad, R. Ingmar T.

FÖ6,U 14 Wetlergren, B. M. Elisabeth B 12 Wetterhall, Sven C. E.

Ju 8, Jo 12 18, B 8

Whinberg, F.R: Bertil         126

Wiberg, G. Lennart E:son Ju 2

Wiberg, N. OlaR.               Fö 6
Wiberg, Ragne                Ju 40, H 9

Wickberg, Arne W.           K 16

Wickbom, SlenG.               122

Wickman, H. Krister           Fi 7

Wickman, Tore S.             K 28

Wickslröm,BoG.                Fi 23

Wictorson, Kari-Eric A.   S 2 23
Wictorsson, Äke V.

Ju 50, Jo 7 11, Kn 12

Widding, N. Äke W.           Ju 5

Widebäck, Ulf M.               Ju 4

Widegren, Björn G.           Ju 3

WideU,LennariG.                 16

Widén, K. A. Ingvar   Jo 5 7 15

Widén, Lars R.                 K 31

Widerberg, BerlU R.          Jo 3

Widgren, Greger G.          U 52

Widgren, Jonas O.           U 44

Widing, S. Lennart           U 54

Widman, Mona G. U-B.     S 22
Widmark,?. Sverker V.

Fi 10 15 26 28 40

Wiebe, Stig W. O.         K 3 28

Wiegerl, Bo                      S 29

Wieslander, Hans J. M.    U 55

Wieslander, K. H. Bengt     H 6

Wigardt, Hans G. T.          Fö 2

Wiggen, Knut                   U 14
Wigren, Karin (Kajsa) M.         U 52

Wigur, J.T.Rolf           Fö 11 13

Wiik, Curt H.                     I 13

Wijkman, Anders I. S.       I 10

Wijkman, E. Gunnar B.  U 2 37

Wik, Lars                          U 24

WikeU, Göran                  U 24

Wiking, Barbro                 U 16

Wiklander, Bertil              U 25

Wiklund, Bengt O.      Ju 12, U 8 58

Wiklund, Karin                    B 4

Wiklund, S. A. Daniel Ju 14, S 3
Wiklund, Svea S.S.

Ju 4, Fö 17,S2I

Wikman, C. Gunnar     S 2, A 7

 

Skr 1975/76:103

640

 

Wikman, L.Åke           Jo 11 16

Wikman, Sven                  U 37

Wikrén, R. O. Gerhard     A 5 9

Wikstrand, Rolf A. I. A 11,1 13

Wikström, C. Arne      Ju 11 14

Wikström, Harry J.            B 10
Wikström, Jan-Erik  Fi23,U24 33

Wikström, Solveig R.           H2

Wiklorin, Bengt                 S 27

Wilander, SvenE.              S 18
Wilén, S.Kristina (Kerstin)     A 10

Wilhelmsson, A. Börje        S 9

Wilhelmsson, Arne E. Ju 11 16

Wilhelmsson, Bengt V.     S 10

Wilhelmsson, K. Hans B.    114

Willart, N. Bo                      Fi 8
von Willebrand, Karin M.        Fi 19

Willers, Uno E.W.             U 48

Williamsson, Uno E.I.      Fö 17

Willig, Anna                      S 25

Wilow, Kay Gunnar A.      U 23

WUson,SvenT.                Ju 13

Winander,BoG.                Fi 41

Winberg,S.Håkan             Fi 23

Winberg, Tage K. V.         K 31

Winblad, Harry W.          Fö 12

Winéus,BengtG.               Fö 6

Winther, S. I. Eva             A 10

Wirén, ErikT.                         Al

Wirmark, B. David I.         UD 2

Wirtén, Rolf G. S.        Fi37,Jo4

Wisén, Jan H.                     B II

Wistrand,BirgittaM. Ju 25,S 18

Wistrand, Cari                 U 14

Witlorp, I. Birgitta  Ju 10, S 16

Wohrne, Vulf O.                  19

de Woul, Bert T.           Ju 6 41

Woxén, Ragnar                  U 1
Wredenfors, H. E. Walter

K 16,1 16

Wrigert, Anders               U 24

Wulff, Kurt E.                      Fi4

Wulff, Torgil H.                 UD 1

Wahlberg, Rune               U 14
Wångby, Erik H 15,1 18 21
Wååg, Nils Erik         Fö 16,1 10 22

Wängberg, Hans-Åke         K 5

Wärme, Ulf B.                      H7

Wärn,BoH.                        A 20

Wärnberg, Erik G.            Fi 13

Wärneryd, Kari-Erik          U 39

Wärneryd, Olof L         K 13, Al

Wäslfelt, Tom H.               U 30

Yngvesson, NUs H.        B 11 14

Ysander, Bengt Christer A.       I 14

 

Zachrisson, Uno

U37

Zeime, Claes A.

Ju 14 52

Zethraeus, Sten Åke

Ju 56

Zetterberg, Jan

U 32

Zetlerblad, Ulf

S2

Zetterlund, Sven

U 16 36

Zetlerquist, Urban G.

U 45

Zetterström, Harald

U29

Zetterström, Sven N.

Fi 12

Zetterslröm-Lagervall, Gerd M.

 

S25 2

Zielfelt, Inger

U32

Åberg, C. Anders               I 19
Åberg, Carl Johan

K 16,Fi20 36,H 18, A 10 Åberg, Ch. Georg      Jo 2 3 24,1 25

Åberg, Fritz A.                   B 11

Åberg, Gertrud                 U 36

Åberg, Gunnar                     I 9

Åberg, Hilding                  Ju 44

Åberg, J.Yngve                  A 17

Åberg, Lennart                 U 14

Ågren, Carl-Henrik             Jo 7

Ågren, Enar                         I 6
Ågren, Lars O. T.

S 24, A 10 11 19, B 3 12,1 II

Ågren, Lars O. T.               I 19

Åhgren-Lange, Ulla H.      U 37

Åhlén, Lars              Ju 6 32 33

Ahrén, Anders                   Jo 8

Åhslröm, N. Äke A:son        Fi 4

Åkerblom, Dick M.             U 20

Äkerdahl, Magnus F.       Ju 16

Åkerfeldl, Sven Eric           Jo 6

Åkerlind, Allan J. G.               SI

Åkerlund, Hans E.             A 19

Åkerman, N.Håkan          Jo 15

Åkerström, Göran             U 36

Åkerström, Olof                U 29

Åkesson, Hans C.              Ju 6

Åkesson, Hans O.            Ju 10

Äkne, L. Roland               Ju 13

Ålander, Birgit V.             Ju 21

Ålander, NUs-Erik              I 28

Åman, O. Valter               Ju 54

Åmark, Sven O. F.             B 15

Ångström, Rune T.            I 10

Årlin, Ingrids.               B 12 14

Åsberg, Christer               U 25
Äsberg-Håfström, Margareta U 32
Åsbring, Lars-Göran G.

Ju 24 62, B 4

Äsling,NnsG.              .      A 10

Åstrand, Göran        S 21, Kn 3

Åstrand, Hans                  U 14

 

641                                                                       Personregister

Åstrand, Per-Olof         U 32

Åslröm, C. Sverker        Ju 37, UD 1
Åslröm, Kjell         U 33

Åslröm, Lars-Äke E.     S 5 21

Ävall, Sven K.             Ju 16

 

O

 

Öberg, Alf

K6

Öberg, N.Sture

Ju 46,A 1

Öbrink, Karl Johan

U2

Ödman, Margot

S9 19

Ödman, Mats 0.

U 251

Ödner, E. P. Sture

I 17

Öh, E.Tage

I 11 26

Öhlund, PerT.

U28 37

Öhman, Anders R.

Ju 16

Öhman, Berndt

Fi37

Öhman, Christer

A 15

Öhman, Frank G. H.

H 10

Öhrling, N.Erik

Ju 23

Öhrn, J.Bruno

K 1

Öhrn, K. Joel G.

Ju 41

Önnesjö, Karl Erik A.

Fi37

Önnesjö, Mals S. G.

B5

Öquist, Berndt E.

129

Örn, Claes H. G.

Ju 35

Örne, Ingegerd

U33

Örtengren, Jan Henrik

H7

Öslensson, OUe

I 16

Österberg, David V.

U I

Österberg, Gunnar R.

 

H3,A 10,15 17

Österberg, OUe

U20

Österberg, Rolf V.

Fi23

Österdahl, Lars-Erik 0.

Fö 5

Ösleriing, A. Olov (Olle)

U 36

Ösleriund, Tord H:son

Ju 6

Öslling, Olle I.

Ju 15

Öslling, Sven

K 16

Östlund, Hans-Erik   U 31 47, A 10

Ösdund, Harry

U 16

Östlund, John 0.

A 10

Östlund, Zolo

U 15

Östman, Alvar G.

Ju 37

Östman, Lars J. O.

Fi 20

Öström, Klasgöran

A9

41   Riksdagen 1975/76. saml. Nr 103

 

Skr 1975/76:103

642

Sakregister till kommittéer

AB Atomenergi                 I 29
Adakfältel                         124
ADB se Databehandling
AFBU                                   S 8
Affärstidskommittén, 1975års           H 17
Aka-utredningen              1 10
Aktiebolag                      Ju 56
Aktiemarknad                   Fi 4
Alkoholistanstalter          S 20
Alkoholmissbrukare        S 10
AUmänflyg                       K 33
Allmän försäkring            S 17
Allmän ordning               Ju 50
Allmän rättshjälp           Ju 63
Allmänna advokatbyråer Ju 63
Allmänna energisystemstudier          121
Allmänna handlingar  Ju 9, 59
Allmänna kommunikations­
väsendet                          K 19
Amanuenser                    U 37
Andlig vård                      U 41
An/äggningsarrende      Ju 60
Anonymitetsskydd Ju 12, 38, 43
Anstaltspersonal            Ju 36
Anstaltsvård                    S 10
Ansvarsnämnden             S 18
Arbetare                          Fi   5
Arbetarskydd          K 32, A 14
Arbetsförhållanden Fö 14, K 20
Arbetsgivaravgifter         A 16
Arbetsklinik, Statens       A 12
Arbetslöshetsförsäkring A 16
Arbetsmorilcna/
Arbetsförmedling            A 16
Byggmaterialindustrin      126
Byggsysselsättning         A 13
Företagsutbildning          A 20
Handelsanställdas arbets­
förhållanden                    H 17
Informations- och utbild­
ningsfrågor                      A   6
Jordbruk och trädgårdsnäring A 18
Näringshjälp                    A 21
Politisk verksamhet på
arbetsplatserna               A   6
Skyddat arbete m.m.          All
Statsföretagsgruppen      I 20
Sysselsättningsutredningen A 10
Utredningsverksamhet    A   2
Väktarutbildning             Ju 61
Arbetsmiljö                  A 5, 14
Arbetsrättskommittén     A   6
Arbetstid                      K 17, A 9, A 17
Arbetstillfredsställelse     120
Arbetsvärd                       A 12

Arkiv                     V 4, 30, Kn   1

Arrendelagskommittén  Ju 60

Artistbeskattning            Fi 18

Arv                                  Ju 10

Arvsskatt                        Fi 13

Assistenter                      U 37

Atomenergi                 I 10, 24

AUU-sakkunniga              U   5

Avbetalningsköp             Ju 15
Av/aH Jo 19, 22, I 10
Avgiftssystem

Ju 8, K 23, B 15,1 15, 17

Avtalsgodkännande        Fi 22

Avtalsrätt                 Ju 44, 58

B

Bakteriologiska laboratoriet S 13

Balansbegrepp                Fi 36

Bankväsen                   Fi 7, 11
Se även Kreditväsen
Bama- och ungdomsvård

Barnmiljöutredningen   S 16

Barnomsorgsgruppen   S 15

Barnstugor                S 4, 17

Försöksverksamhet  S 8, 27

Skolans inre arbete      U 16

Socialutredningen            S   3
Barnstugeutredningen, 1968års       S   4

Bebyggelseplanering     Fö 17

Befäl                              Fö   7

Begagnade föremål         H 10
Behandlingsföretag för avfall        Jo 22

Behörighet                       K   3

Beredskapsarbete          A 11

Beredskapslagar             H   8

Beredskapslagring          H   9

Besittningsskydd     Ju 60, 62

Beslag                            Ju 38

Beslutsfattande             Kn 12

Besparingsutredningen  Fi 35

Besvärsorganisation       S 19

Betalningsbalansstatistik Fi 36

Betalningssystem          Fi 11

Betygsutredning, 1973 års U 27

Bevakningsföretag        Ju 61

Bibetöversäftning           U 25

Biblioteksfunktioner U 48, I 23

B/DOK                              U 48

Bidragssystem                S 29

Bilarbetstidsutredningen K 17

Bildskivor                       Ju 49

Bilister                           Jo 16

Biluthyrning                    K 15

Biståndspolitik              UD   2

BiO;'                               Fö 15

Boendeinflytande          Ju 62

 

643

Sakregister

 

B 4 Ju 56 Ju 60

Ju 47 8 24

B   4

Fi24

B2,   6

B 16 Ju 62 B   1

B 11

Kn   7

H 7, 10, I 26, 28

Ju 12, 14, 43, 63

Ju 18, 39, 51, Fö   8

Ju 53

Ju 53

Ju 17, 30

Ju 53

Ju 38, 41

Fö   5

K 5, 20

H   2

B 9, 15

Boendeutredningen

Bolagsform

Bostadsarrende

Bostadsförvaltningsutredningen

Bostadshygien

Bostadspolitik Boendeutredningen Bostadsbeskattning Bostadsfinansiering FN:s konferens om bostads-och bebyggelsemiljö Hyresrättsutredningen Uthyrningssvårigheter

Se även Byggnadsväsen

Bostadsstyrelsen

Brandförsvar

Branschstruktur

Brottmål

Brottsbalken

Brottsersättning

Brottsoffer

Brottspåföljder

Brottsskadeutredningen

Brottsutredning

Budgetering

Buller

Butikskoncentration

Byggnadslagstiftning

Byggnadsväsen

B 11

Fi   6

126

B 15

I 3 Fö 17 A 13 Fi29 A 13 Fi 4 Ju 11,30

Bostads- och planmyndig­heter

Byggnadsindex Byggnadsmaterialindustrin Gatukostnadsutredningen Intemationella byggnads­kommittén Skyddsrum Sysselsättning Upphandling

Byggsysselsättningsdelegationen

Börslagstiftning

Bötesstraff

Centrala organisationskom­
mittén för högskolereformen            U 46
Checklönekommittén                      Fi 38
Civilförsvar                   Fö 9, 17, Kn   2

Dagstidningar                Fi 23

Dansarutredningen        U 32

Databehandling

ADB-beredningsgruppen Kn   8

DAFA                              Fi 39

Dataarkivering                 U   4

Datasamordningskommittén       Fi 16

Länsstyrelsema              Kn   8

Rättsväsendet                 Ju   6

Decentralisering           Kn 12

DEFF                               Fi   9

Delegering               Fö 14, B 11

Delgivning                     Ju 23

Demokrati                     Kn   3

Detaljhandel                   H   2

Dikningsföretag             Ju   8

Disciplinstraff                 S 18

Distributionsutredningen H   2

Distriktsindelning         Kn 10

Djurskötsel                      I   8

Doktorandstipendier      U 37
Dokumentation                      U 21, I 23

Domstolar                      Ju 32

Drivmedelsförsörining   H   9

Drottningholms kungsgård Fi 27

Dödsbegreppet               S 25

Kn 11 Fi 2 Fi 21 Fi20 Ju 56 Ju 30 H S, 8, 9, I 16 U57 U 16 B 8, I 4 U57 Jo 12

Ju 58,

Ecklesiastik indelning Egendomsförvaltning Egnahemsfastigheter Ekonomisk politik Ekonomiska föreningar Ekonomiska sanktioner Ekonomiskt försvar Elektronmusik Elevvård Elkraft EMS

Ernå utredningen
Energifrågor
AB Atomenergi                 I 24
Beredskapslagring                  H 9, 15
Delegationen för energi­
forskning                          I 21
Elutredningen                  I   4
Energipolitiska delegationen      Ju 37
Energiprogramkommittén I 14
Energirådet                    Ju 40
Energisparkommittén      I 18
Kommunal energiplanering I 22
Natiu-gas                         I 12
Oljelagring                      H   9
Ransoneringslagen         H   8
Statistik                            I 18
Svavelutsläpp                Jo 20
Vattenkraftutbyggnader B   8
Engångsbelopp               Fi 19
Enskilda vägar                K   6
Entreprenörsanställda    S 14
Erlander, T.                     U 12
Ersättningsprövning      Ju 53
ERU                                  A   1
Etableringsregler           Ju 48
Europeiska patentkonventionen     H   1
Exekutionsväsen           Kn 10
Expropriation                 Ju 47

F

Factoring                       Ju 24

FADAK                            Ju 42

Familjedaghem              Fi 20

Familjeföretag               Fi 13

Familjelagssakkunniga Ju 10
Familjepolitik                 S 4, 15, 16, 17

Fartygsinteckning          Fi   3

Fartygskreditgarantier    I 17

Fartygsmiljöutredningen K 20

Fartygsvrak                     K   9

Fast egendom                Ju 58
Fastighetsbildningsförrättningar B 10
Fastighetsdata                  J;i 42, Kn   8

Fastighetsförvaltning    Ju 47

Fastighetsmäklare         Ju 58

 

 

Skr 1975/76:103

 

Fastpriskommittén

Fi29

Feriehem

S   4

Ferieresor

U22

FFR

Jo   8

Film

Ju 12

Finska gränsen

Ju 28

Fiskeavgift

Ju 8

Fiskerinäringen

Jo 2,   3

Fiskevattensutredningen, 1973 års Jo 11
FLU                                  Fö 12

Flygkontrollsystem          K 21

Flygplatser                      K 33

FN-konferenser        UD 1, B 12

Folkbokföring                  Fi 12

Folkhögskoleutredningen      U 26

Folkpension                      S   9

Folkrätt                          UD   1

Folktandvård                   U 43

Fondbörsutredningen      Fi   4

Fondmedel                    Fi 3, 37

Fondsystem                     Fi 37

Fordonsuthyrning            K 15

Forskarutbildningsutredningen      U 37
Forsfening
AB Atomenergi                  I 24

Delegationen för

energiforskning              121

Energiprogramkormnittén  I 14

Forskningsavgiftskommittén        I 15
Framtidsstudier Ju 26, 46, U 59

Fysisk planering och
bebyggelse                    B 13

Havsresursfrågor, organ för

Ju 26, U2I, 125
Industriell forskning  115,28

Långsiktsmotiverad forsk­
ning                           Ju 46, U 59
Läkemedelstillverkning      I 28
Medicinsk forskning  I   8
Odontologisk verksamhet            U 43
Regional utrednings­
verksamhet                                  A   1
SINFDOK                    123
Social forskning                       S 5, 21
Teknisk forskning                       U 15
Forskningsrådsutredningen             U 21
Frakträtt                                          Ju 19
Framtidsforskning   Ju 26, 46, U 21, 59
Fredsorganisationsutredningen    Fö   2
Fri- och rättigheter                       Ju 35
Fritidspedagogutbildning                S   4
Fritidsverksamhet                           S   4
Frivårdsdistrikt                             Ju 31
FU                                                 K 18
Fyrverkeripjäser       I   7
Fysisk riksplanering                        B   3
Fängelsestraff                    Ju 51, Fö  8
Färdtjänst                                      Fi 20
Färjetrafik                                      K 29
Förband                                          Fö   2
Förenings-och förhandlingsrätt      A   6
Föreningsskatteutredningen           Fi 18
Företagsdemokrati

Fö 14, Fi9, A 6, 12, 21, Kn   2
Företagsform                   Ju 56

Företagsförvärv              Ju 34

Företagshälsovård           A   5

Företagsinformation Fi 10, I 11

644

Företagsinteckning        Ju 24
Företagskoncentration         Ju 48, H 11

Företagsskatteberedningen Fi 13
Företagsstruktur

Byggmaterialindustrin     I 26
Detaljhandel                    H   2
Enskilt näringsliv             I   1
Hotell-och restaurang;    H   7
Jordbruk och trädgårdsnäring    A 18
Skrothandel                     H 10
Stålindustri                       I   9
Städbranschen                H 14
Författningspublicering Ju   7
Förfogandelagstiftningen Fö   1
Förhandlingsutredningen Fi   5
Förköpslagen                 Ju 51
Förmyndare                   Ju 53
Förmögenhetsskatt        Fi 13
Förskingring                   Ju 53
Förskolor                         S   4
Försurning av sjöar m. m. Jo 20
Försvarets fredsorganisations­
utredning                       Fö   2
Försvarsmaktens lednings­
utredning                       Fö 12
Försvarsväsen (allmänt)
Beredskapslagring av olje­
produkter                        H 15
Ekonomiskt försvar         H 16
Fredsorganisationen     Fö   2
Försvarsutredning, 1974 års Fö 13
Kommunal beredskap       I 22, Kn   2
Medinflytande                Fö 18
Ledningsfrågor              Fö 12
Planering och budgetering      Fö 5, 13
Msreglering                    Fö 11
Rationalisering              Fö 13
Rekvisition och förfogande Fö   1
Totalförsvarsgrenar      Fö   9
Underrättelseutredning,
1974 års                         Fö 10
Försvarsväsen (personal)
Arbetsförhållanden       Fö 14
Delegering                     Fö 14
Försvarets gymnasieutredning Fö 16
Förvaltningsutbilditing  Fö   4
Kviiman i försvaret        Fö 15
Omorganisation             Fö 13
Ordningsvakter              Ju 50
Pensionsålder                Fö   6
Personalbesparing        Fö 13
Tjänstereglemente        Fö 14
Tystnadsplikt                 Fö 14
Underrättelsepersonal  Fö 10
Vapenfri tjänst               Fö   8
Värnpliktiga                   Fö 2, 3, 7, 14
Vämpliktsutbildning       Fö 18
Försäkring                      Fi 3, 19, Jo 16
Försäkringsdomstolen    S 19
Försäkringskassor          S 19
Försäkringsrättskommittén Ju 44
Försöksdjursutredning, 1972 års       I   8
Försöriningspolitik    H 3, 8, 9, I 16, 22
Förtroendemannainflytande Ju 64
Förundersökning         Ju 38, 41, 43, 64
Förvaltningsdemokrati   Fi   9
Förvaltningsrevision      Fi 30
Förvaltningsrättskipning Fi 26

 

645

Sakregister

 

Förvaltningsutbildning Fö   4
Förvandlingsstraffutredningen       Ju 11

Föräldraförsäkring         S 17

FÖVUX                              V 13

G

Gas                                   I 20

Gatukostnadsutredningen B   2

Genbanksutredningen   Jo   9

Girosystem                     Fi 11

Gisslan                           Ju 64

Glesbygdsfrågor             A 19

Godstransport               Ju 19

Gotlandstrafik                 K 29

Grundforskning               U 21
Grundlagar                              Ju 12, 35

Grustäkt                         Jo   4
Gruvrätt                                       I 10, 15

Gåvoskatt                       Fi 13

Göta kanal                      K 13

Göteborgs hamn             K 10

Industriprodukter       Ju 27, I 26, 28

Information se Upplysnings­
verksamhet
Informationssystem Ju 6, U 48, I 11, 23
Inkomstskatt se Skatteväsen
Innehållsdeklaration på tobaks­
varor                                H 12
Inskrivningsväsen               Ju 20, 24, 42
Inteckning                           Ju 24, Fi   3
Integritetsskydd               Ju 4, 9, 43, 44

Ju 10 H 11 UD   1

I   3

Ju 7, 19

UD   2

Ju 33

U 44, Kn   9

K 12

Internationell familjerätt
Internationell konkurrens
Internationell rätt
Internationella byggnads­
kommittén
Internationella överens­
kommelser
Intemationellt bistånd
Interneringsnämnden
Invandrarfrågor         A 4,

Isotopmärkning

 

Ju 55 Ju 55

A 18 Ju 60 Jo   9

Jo   7

A 18

Jo   5

Jo   1

Jo 21

Jo 15

S 18

U31

Ju 63

Ju 55

Ju 55

Fi25

I   9

Ju 19

K 13 Fi37 Fi 19

Fi   7

Fi 13

H 10

B   7

K 11, 19,24

Fi 22, A   6

Ju 45

Fi35

I 22, Kn   2

Kn   3

122

Kn 11

Kn   9

Jo 15

K 26

Fi20 Ju 59, B 11

H

H75

U46

/M KO-utredningen

K 19

Handel                              Ju 2,

H2, 10

Handelsbolag

Ju 56

Handelsflottans välfärdsråd

K 27

Handikappade          S 1, 7, K 19, A 12

Handlingssekretess

Ju 59

Havsresurser                    Ju 26, :

I 19, 25

Hemförsäljningskommittén

Ju 29

Hemvistsakkunniga

Fi 12

Hermods korrespondensinstitut

U40

Hjälpmedelsgruppen

S   7

Hotell- och restaurangbranschen

H   7

Humanitet

UD   1

Husrannsakan

Ju 38

Hygien

S24

Hyresrättsutredningen

Ju 62

Häktning

Ju 52

Hälsovård                      U 23, 33, A   5

Hälsovårdsstadgan

S24

Högskolereformen

U46

Högskoleregionernas orga-

 

nisationskommittéer för

 

Umeå

USO

Uppsala

U51

Stockholm

U52

Linköping

U53

Göteborg

U54

Lund/Malmö

U55

I

Fö 10 Fi 18 S 10 H 10

Kn 11

IB

Ideella föreningar Inackorderingshem Inbyteshandel Indelning

Industri       A 11, I 5, 6, 17, 26, 28

Industriell forskning     I 15, 28

Industriellt rättsskydd           Ju 45, H   1

Industriellt utvecklingsarbete

I 13, 26, 28
Industriföretag      A 15, I 26, 28

Industrilokalisering         B   5

Industrimiljö                    A 14

J

JK

JO

Jordbruk Arbetskraftsförhållanden Arrendelagskommittén Genbanksutredningen Jordbruksutredningen Jordbnjk och trädgårdsnäring Kontrollanstalter

Jordbrukshögskolor

Jordbruksnä mnder

Jordförvärvsutredningen

Journaler

Journalistutbildning

Juridisk hjälp

Justitiekanslern

Justitieombudsmannen

Jämställdhet            Ju 25,

Järn- och stålindustri

Järnvägsbefordran

K

Kanaltrafik Kapitalbildning Kapitalförsäkring Kapitalmarknadsutredning,

1968 års Kapitalskatt Kapitalvaror Kartläggning Kollektiv trafik Kollektivavtal Kollektivmärkeslagen Kommittéväsendet Kommunal beredskap Kommunal demokrati Kommunal energiplanering Kommunal indelning Kommunal rösträtt Kommunala förköpslagen Kommuruila trafikfrågor Kommunalekonomiska

utredningen Kommunalförvaltning

 

Skr 1975/76:103

646

 

Kommunallagsutredningen    Kn   4

Kommunalt gatubyggande      B 15

Kommunaltjänstemän     Ju 59

Kommunalval                  ICn   3

Kommunikationsväsen

K 19, 26, 29, 30. 31
KommunimieMmg      Ju 24, Kn  5

Koncentration        Ju 48, H 11,1 1, 26
Koncessionslagstiftning          I 16, 22

Konlcurrensbegränsning      H 11

Konkurslagskommittén   Ju 16

Konstnärsutbildningssakkunniga   V   6
KonitutWWning                    U 29

Konsumentfrågor

Ju 29, 44, 58, H 2, 5, 17,1 18
Konsumenttjänstutredningen Ju 22
Konsumtionskredit          Ju 15

KontroUanstalter             Jo   5

Korrespondensundervisning  U 40

Kostnadsbesparing          Fi 35

Kreditköpkommittén        Ju 15

Kreditväsen       Fi 7, B 1, 2, 6, I 17

Krigslagar                       UD   1

Krigsmaktens fredsorganisations­
utredning                          Fö  2
Krigsmaktens förvaltnings-
utbildningsutredning           Fö  4
Krigsmaktens  tjänstereglemente Fö 14
Kriminalwärd
Andlig vård                        U 41
Anstaltspersonal                        Ju 36
Frivårdsdistrikt                          Ju 31
Övervakningsnämnder              Ju 33
Kronofogdemyndigheter              Kn 10
Kronojord                                   Fi 1, 2
KultureU verksamhet
Dansarutbildning                U 32
Konstnärsutbildning               U 6, 29
Kulturmitmesvård- och
museifrågor                       U 42
Musei- och utställnings-
sakkunniga                        U   3
Musikutbildning                  U 14
Satneutredningen                        U 17
Upphovsrätt                               Ju 13
Kulturminnesvård              U 18, 19, 42
Kulturväxter                                 Jo  9
KUS                                  V   6
Kustövervakningsutredningen       Fi 32
Kvarstad                                       Fi 26
Kvinnan i försvaret                      Fö 15
Kvinnor och män               Ju 25, Fi 25
Kyrkoväsen
Andlig vård vid sjukhus och
kriminalvårdsanstalter        U 41
Bibelöversättning               U 25
Kyrkohandbok                   U   7
Psalmkommittén                U 10
Uppsala domkyrka             U 18
Kärakra/tverfc                            I 10, 24
Köplagsutredningen                      Ju   2
Köprätf                               Ju 2, 29, 58

Lagerstödsutredningen    A 15

Landskapsvård                Jo  4

Kn 1 A 18 Jo 1 BIO K 17 K 15

Landsting

Lantarbetare

Lantbrukshögskolan

Lantmäteritaxan

Lastbilsförare

Leasingutredningen

Liv/örsäfcringsskaffefcommiftn     Fi 19

Livräntor                         Iu   5

Ljudupptagningar            U   4

Lokalisering

Bakteriologiska laboratoriet S 13

Lokaliseringsutredning, 1968 års A   3

Miljöstörande industri         B   5

Se även Regionalpolitik

Lokalprogram            U 2, Jo   1

Lokaltrafik                   K II, 26

Lofsmng                         K 10, 28

Lotteriutredning, 1972 års H   5

Luftfart

Buller                                K  5

Flygkontrollsystem            K 21

Flygtrafikledning                K  2

Luftfartyg                       Ju 20

LUP-organisationen       U 2, 49, Jo   1

Låneunderlagsgruppen    B   1

Långsiktsmotiverad forskning

Ju 46,I 16

Låsutredningen               H   5

Läkarutbildning               S 26

Läkemedelsindustri          128

Läns/örva/tning                  Kn  8

Länsmuseer                     U 42

Lärare                              U 16
Lärarutbildningsutredning,

1974 års                           V 36
Läromedel                        V   5
Lönefrågor
Avtalsgodkännande        Fi 22
Checklönekommittén      Fi 38
Förhandlingsutredningen Fi   5
Löntagarfonder               Fi 37
Löntagama och kapital­
tillväxten                         Fi 37
Lös egendom                   Ju   2

M

Madridunionen               Ju 45

Malmförädling                  127

Malmtillgångar                 I 16

Markdelegationen          Fi   1

Markförvärv                   Fö  2

Marklagstiftning             Jo 15

Marknadsföring              Ju 49

Markägare                         Jo   4
Massmedier.                  Ju 12, 48, Fi 23

Medborgarvitfnen               Ju 64

Medborgerliga rättigheter Ju 35
Meddelarskydd                  Ju 12, 38, 43

Mediaföretag                  Ju 48

Medicinalansvarskommittén S 18

Medicinsk forskning        I   8

Medicinsk utländsk examen S 26
Medinflytande

Ju 64, Fö 18, Fi 9, I 20, 26, 28

Medicinsk utbildning       S 26

Mervärdeskatteutredningen Fi 17

Mikrofilmning                  U 30

 

 

647

 

Sakregister

Militära pensionsålders-

 

Hotell- och restaurang-

 

delegationen

Fö   6

branschen

H   7

Miljöeffekter av svavelutsläpp

Jo 20

Industrilokalisering

B   5

Miljöfarligt avfall            Jo 19, 22, I 10

Jordbruks- o trädgårdsnäringen A 18

MUjöstörande industri

B   5

Koncentrationsutredningen

I   1

Miljövård

S24

Lagerstödsutredningen

A 15

Se även Naturvård

 

Läkemedelsindustrin

128

Mineralpolitiska utredningen

I 16

Malmförädling

127

Minoriteter

U 17

Näringshjälp

A 21

MMU

Ju 12

Petroindustri

I   8

Monopol                               Ju 48

, H 11

Skrothandel

HIO

Motorredskap

K 32

Stålindustri

I   9

Multinationella företag       Ju 34

,H 11

Trädgårdsnäring

Jo 17

MUS 65

U3

Varvskreditutredningen

I 17

Museer                                   U 3,

38,42

Verkstadsindustri

I   5

Musikformer

U57

Näringsrätt                     Ju 22, H 1, 11

Musikutbildning

U 14

O

 

Myntprägel

Mäklarverksamhel

Män och kvinnor                Ju 25

Fi31

Ju 58

, Fi25

Obligationsmarknad Obligatoriekommittén Odontologisk verksamhet

Fi   4 U28 U43

N Namnlagsutredningen

 

Offentlig tjänst   Ju 59, UD 4,

Fi 25, 33

Ju 21

Offentliga tillställningar Offentlighet

Ju 50 Ju 9, 59

Nationalfonoteket Naturgas Naturtillgångar Naturvård

Miljöstörande industri

Miljövårdskostnader

Naturvårdskommittén

Radioaktivt avfall

Tätortemas energiförsörjning

U   4 I 12 I 16

B   5

Jo   6

Jo   4

I 10

122

Offentligt biträde

Oligopol

Oljebolag

Oljeindustri

Oljelagringskommittén

Oljemärkning

Ombordanställda

Omlokalisering

OMUS

Ju 63 Hll H  9

I   6 H15 K 12 K 20

S 13 U 14

Vattenlagsutredningen NEPO Nomenklatur, vetenskaplig

och teknisk

Ju   8 S20

123

Omyndig Opinionsbildning Optionsrätt Ordningsvakter

Ju 53 Ju 48 Ju 60 Ju 50

Nordiskt samarbete

 

OSK

Ju   9

Brottsskadeersättning

Ju 53

 

 

Energiforskning

121

P

 

Försäkringsrätt

Ju 44

Patent- och registreringsverket

t       H  6

Konsumenttjänstutredningen

Ju 22

Patentpolicyko mmittén

H   1

Kreditköp

Ju 15

Patienter

S 18

Köplagsutredningen

Ju   2

Pedagogik

S 4, U 16

Medborgarviltnen

Ju 64

Pension

S 14

Patentpolicykommittén

H   1

Pensionsförsäkring

Fi 19

Produktansvarskommittén

Ju 27

Pensionsålder                         Fö 6, S   9

Påföljder

Ju 17

Pensionärsundersökningen

S22

Radioaktivt avfall

I 10

Permutation

Ju 57

Skadeståndskommittén

Ju   5

Personalpolitik

UD   4

Stiftelseutredningen

Ju 57

Personalutbildning

 

Suveränitetsholmama

Ju 28

Ju 36, Fö 4, Fi 33, A 6, 20

Ungdomsfängelse

Ju 51

Personskador

Ju 53

Upphovsrätt

Ju 13

Persontransport                  Ju 19, K 19

Varumärkesutredningen

Ju 45

Personval

Ju 58

Norrland                               U 15

, Jo   7

Perspektivstudier

Fö  9

Norrlandsälvar

B   8

Petroindustriutredningen

I   6

Norrländska malmfält

127

Planering

 

Norrmalm

Fi   1

Fö 5, 9, 17, K 14, Fi 35,

U 45, I 22

Nya testamentet

U25

Planverket

Bil

Nykterhetsvård                      S 3,

10,20

Polistjänstemän

Ju 41, 64

Nyttjanderätt

Ju 60

Polisutredning, 1975 års

Ju 64

Näringspolitik

 

Polisväsen                 Ju 64, Fö 9, Fi 22

Byggnadsmaterialindustrin

126

Politisk verksamhet på arbets-

 

Forskningsavgiftskommittén

I 15

platserna

A   6

Företagsutbildning

A 20

Politiska fri- och rättigheter

Ju 35

Gruvdrift

129

Postgiro

Fi 11

 

Skr 1975/76:103

648

 

Postverkets tidningsrörelse

K 23

Riksrevisionsverket

Fi30

PPBG

Fö   5

Riksutställningar

U   3

Pressutredning, 1972 års

Fi23

RIV

Ju 49

Prisindex

Fi   6

Rymlingar

Ju 53

Prisreglering              Fö 11, Jo 2, H 18

Räddningstjänst

K   8

Produktansvarskommittén

Ju 27

Rättegång

 

Produktionsbidrag

Fi23

Anonymitetsskydd

Ju 38

Professorstillsä ttning

Fi 11

Arrendetvist

Ju 60

Programbudgetering

Fö   5

Brottmål

Ju 12

Psykiskt avvikande

Ju 17

Delgivning

Ju 23

Psykiskt lidande

Ju 17

Häktning

Ju 52

Psykologiskt försvar

Fö  9

Hyrestvister

Ju 62

Publicering

Ju   7

Rättshjälpsutrednifigen

Ju 63

Punktskatteutredning, 1969 års

Fi   8

Telefonavlyssning

Ju 43

Pyroteknikutredningen

I  7

Tjänstebrott inom

 

Påföljder                                Ju 17, 30

polisväsendet

Ju 41

 

 

Tryckfrihetsprocess

Ju 12

 

 

Åtalsrätt

Ju 14

 

 

Rä ttshjälpsutredningen

Ju 63

R

 

Rättsväsendets informations-

 

Rabattsystem

K 24

system

Ju   6

Radio

 

Rörelsehindrade

K 19

Radio- och televisionsfrågor.

 

Röstning

Ju   3

Vissa

U34

Rösträtt

Kn   9

Radioutredningen

U39

 

 

Utbildningsradio

U20

 

 

Yttrandefrihet

Ju 12

 

 

Radioaktivt avfall

110

S

 

Ransoneringslagen

H  8

Sakskador

Ju 53

Rationalisering

 

Samer

U 17

Ju64, FÖ13, K25, Fi30, Jo7,

I 26, 28

Samebyar

Jo   8

Realisationsvinst

Fi 14

Samhällsforskning

 

Rederier

117

Ju 26, 46, S21,B 13

Redovisning

Fi   3

Samhällsinflytande

I 26, 28

Regelsystem för statsplane-

 

Samhällsinformation

Ju   7

lagda områden

B 15

Samhällsplanering

 

Regional fiskeriadministration

Jo   3

Besparingsutredningen

Fi35

Regionalpolitik

 

Databehandlingsfrågor

Kn   8

Beslutsfattande

Kn 12

ERU

A   1

Decentralisering

Kn 12

Kommimal energiplanering

122

Kommunal energiplanering

122

Riksplanering

B   3

Kulturmirmesvård och musei-

 

Statlig organisation

B 11

frågor

U42

Trafikplanering

K  7

Lokaliseringsutredningen

A   3

Sanitär olägenhet

S24

Sysselsättningsutredningen

A 10

Sanktionssystem

Ju 30

Trafikplanering

K  7

Sedlighetsbrott

Ju 18

Trafikrabatter

K 24

Sekretess

Ju 9, 44

Utredningsverksamhet

A   1

Semesterkommitté, 1974 års

A   9

Regionsjukvårdsutredningen

S23

Service

Ju 22

Rehabilitering

A 12

Sexualbrott

Ju 18

Reklam

Ju 49

SIA

U 16

Reklamförbud för tobak

H12

SINFDOK

123

Rekvisitions- och förfogande-

 

Sjukförsäkring

U35

utredning, 1967 års

Fö   1

Sjukhus                                U 41, Jo 19

Ren-bil-utredningen

Jo 16

Sjukvård     Fö 9, S 2, 6, 18, 23, 25, 26

Renhållning

S24

Sjöfart

 

Renskötselanläggningar

Jo  8

Befälsbemanning

K   3

Restauranger                         U 9, H   7

Fartygsmiljö

K 20

Resursanvändning

Fi35

Fartygsregistrering

K 18

Rl-Systemet

Ju   6

Färjetrafik Gotland och

 

Riksantikvarieämbetet

U38

fasUandet

K 29

Riksdagens lönedelegation

Fi22

Göta kanal

K 13

Riksdagens ombudsmän

Ju 55

Kustövervakningsutredningen   Fi 32

Riksdagsval

Ju 54

Lotsning

K 10, 28

Riksförsäkringsverket

S 19

Olja i fartyg

K 12

Riksplanering

B   3

Pensionsfrågor för entrepre-

 

 

649

Sakregister

 

nörsanställda på fartyg

S 14

Sjöräddning

K   8

Övergivna fartyg

K   9

Sjöfolk

S 14

Sjöpolis

Fi32

Skadeersättning

Ju 53

Skadestånd   Ju 5, 19, 27, 44, 58, Fi 19
Skatteprocess                 Fi 26
Skatteutjämning             Fi 20
Skatteutredning, 1972 års Fi 21
Skafteväsen
Administrativa sanktions­
systemet                         Fi 40
Artister                            Fi 15
Bostäder                         Fi 24
Företag                           Fi 13
Ideella föreningar          Fi 18
Livförsäkringar               Fi 19
Mervärdeskatt                Fi 17
Punktskatter                   Fi   8
Skattetilläggsutredningen Fi 40
Skatteuu-edning, 1972 års Fi 21
Skepps- och Kastellholmarna U 45
Skeppshypotekskassan    I 17
Skingringsförbud            Fi 26
Skodon                             H   3
Skogsadministrativa utredningen Jo 13
Skogshögskolan             Jo   1
Skogsutredning, 1973 års Jo 10
Skolhälsovårdsutredning,

1974 års                       U 33

Skolungdomsresor          U 22
Skolväsen
Ansvarsfördelning

stat-konmiun                   U 24
Betyg                               U 27
Hermods korrespondens­
institut                             U 40
Högskolereformen          U 46
Högskoleregionernas organisations­
kommittéer    U 50, 51, 52, 53, 54, 55
Invandrarelevemas utbild­
ningssituation                 U 44
Läromedel                       U   5
Skolans inre arbete        U 16
Studiedokumentation och
statistik för högskolan    U 56
Studiesocialt stöd           U 58
Utlandsimdervisningen   U 35
Skorstensfejarmästare  Kn  6
Skrothandelsförordningen H 10
Skyddat arbete               A 11
Skyddsrum                    Fö 17
SLS                                   S 25
Smuggling                       Fi 28
Småbarnsföräldrar          S 17
Småföretag                     Fi 13
Småhusköpkommittén   Ju 58
Småpartier                    Kn   3
Smällare                           I   7
Social forskning          S 5, 21
Social hemhjälp              Fi 20
Social information           S 28
Sociala förmåner           Fö   3
Socialdepartementets sjukvårds­
delegation                       S   2

Socialförsäkring        S 19, A 16

Socialkatalog                    S 28

Socialpolitiska samordnings­
utredningen                       S 29
Socialutredningen                           S   3
Socialvård                                      S 27
Sommarbarnsverksamhet                S   4
Sparavdrag                                      Fi 21
Specialstraffrätt           Ju 1, S 18, Fi 28
Specialundervisning                       U 16
Spel                                                H   4
Spioneri                                         Ju 39
SSK                                               U 24
Stat och kommun                Fi 20, U 24
Statistik         K 4, Fi 34, 36, U 56, A 7
Statlig egendom             Fi 1, 2, 27, I 13
Statlig näringshjälp                        A 21
Statlig personalutbildning              Fi 33
Statlig upphandling                       Fi 29
Statliga fartygskreditgarantier          I 17
Statliga företag                 K 25, I 2, 20
Statsförvaltning
Beslutanderätt                           Kn 12
Besparingsutredningen               Fi 35
Bevakningsföretag                       Ju 61
Bostads- och planmyndig­
heter                                             B 11
Checklönekonimittén                  Fi 38
DAFA                                            Fi 39
Decentralisering                        Kn 12
Fastighetsdata                            Ju 42
Förhandlingsrätt                           Fi   5
Förvaltningsdemokrati                Fi   9
Justitiekanslerns uppgifter         Ju 55
Jordbruksnämndens orga­
nisation                                       Jo 21
Justitiekanslerns uppgifter          Ju 55
Kvirmomas situation      Fö 15, Fi 25
Lokalisering                                 S 13
Nedre Norrmalm                        Fi   1
Offentlighet och sekretess     Ju 9, 59
Patentverket                     H 6
Personalutbildning             Fö 4, Fi 33
Polisutredning, 1975 års              Ju 64
Revision och rationalisering       Fi 30
Riksantikvarieämbetet                 U 38
Riksförsäkringsverket                   S 19
Skogsadministrativa
utredningen                                 Jo 13
Statens Jämvägar                        K 30
Statskontoret                              Fi 30
Styrelsen för teknisk
utveckling                                      I 19
Telekonununikationer                 K 25
Tystnadsplikt                  Ju 59, Fö 14
Tystnadspliktskonrniittén           Ju 59
Utrikesförvaltningen              UD 3, 4
Väktare                                       Ju 61
Växtskyddsverksamheten          Jo 14
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar                                         H 16
Statstjänstemän            Ju 59, UD 3, 4,
Fö 14, Fi 5, 9, 25, 33, 38, I 20
Stiftelser                                Ju 57, U 57
Stiftelseutredningen                       Ju 57
Stimulansutredningen                     A 21

 

Skr 1975/76:103

650

 

Stockholm                        Fi   1

Stockholmsregionens allmänna

flygutredning                 K 33

Strafflagstiftning     Ju 1, 11, 17, 18, 30,
39, 51, Fö 8, S 18, Fi28
Strukturomvandling          126

Studentkårer                    U 28

Studerandehälsovård  U 23, 33

Studiecirklar                    U 13

Studiedokumentation      U 56

Studiereseutredningen    U 22

Studiestöd                 U 8, 37, 58

Styrelsen för teknisk utveckling       I 19
Stålindustri                        I   9

Städbranschen                 H 14

Stämningsmän                 Ju 23

Suveränitetsholmama     Ju 28

Sysselsättningsutredningen   A 10

Svavelutsläpp                  Jo 20

Sveriges Turistråd           H 13

SVUX                                 U   8

Säkerhet i farled              K 28

Säkerhetsbrott            Ju 39, 59

Säkerhetspolitik             Fö 10

 

T

 

 

Tandvård

 

U43

Taxering

S 19

, Fi26

Teknisk nomenklatur

 

123

Teknisk utbildning

 

U15

Teknisk utveckling

I 13, 14,

15, 19

Tekniska hjälpmedel

 

S   7

Tekniska högskolan

 

U   1

TEKO-varor

 

H   3

Telefonavlyssning

 

Ju 43

Telefonförsäljning

 

Ju 29

Televerkets verkstadsrörelse            K 25
Television                 Ju 12, U 20, 34, 39
Textilvaror                       H   3
Terroristhandlingar        Ju 64
Tidningsfilmningskommittén U 30
Tidningsstöd                    Fi 23
Tidningstaxeutredning, 1974 års    K 23
Tillsynslagen                   Ju 57
Tilläggspension                S   9
Tmgsrätter                      Ju 32
Tjänsteföreskrift            Ju 59
Tjänster                          Ju 22
Tjänstereglementet för krigs­
makten                           Fö 14
Tjänstetillsättningar        U 11
Tobaksreklamutredningen H 12
Tomedalen                      Ju 28
Torrläggningsbestämmelser Ju   8
Totalförsvar                             Fö 9, 13
Totalvägran                    Fö   8
Toxicitet                           S 30
Trafikbullerutredningen   K   5
Tra/ikpo/ifik
Kollektiv trafik                 K 11
Kommimala trafikfrågor  K 26
Nordiskt samarbete         K 13
Separatredovisning vid SJ K 30
Trafikplanering                 K  7

Trafikpolitiska delegationen        K   1

Trafikpolitiska utredningen    K 16

Trafikrabatter                K 24

Trafiksvaga järnvägslinjer    K 30

Öresundsdelegationen, 1975 års  K 31

Trafiksäkerhet        K 17, 22, 26

Transportväsen           K 19, 32

Truckar                            K 32

Tryckfrihetsförordningen

Ju 38, 43, 48, 59
Tryckfrihetsprocess        Ju 12

Trädgårdsnäringen  Jo 17, A 18

Tullverket                        Fi 32

Turistfrämjande verksamhet H 13

TV-reklam                        Ju 49

Tvångsförvaltning           Ju 47

Tvångsmedel          Ju 38, 43, 52

Tystnadspliktskommittén       Ju 59

Täktsamfällighet             Jo   4

Tätortstrafik                    K 11

U

U-länder                        UD   2

OMOF                               U 12

Underrättelseutredning, 1974 års Fö 10

Underställning av avtal  Fi 22

Ungdomsbrottslighet     Ju 14

Ungdomsfängelse          Ju 51

Ungdomsfängelsenämruien Ju 33

Ungdomsvårdsskolor      S   8

Uniformer                       Ju 50

Universitet

Egendomsförvaltning   Fi   2

Forskningsutbildning    U 37

Kårobligatoriet             U 28

Lokalprogram               U   2

Professorstillsättning   U 11

Restauranger                U   9

Teknisk utbildning i Norrland    U 15

Uppbörd                 S 19, Fi 10

Uppfinningar                   H   1

Uppgiftsskyldighel Fi 10, I 11

Upphandling           Fi 29, I 13

Upphovsrätt          Ju 13, U   5

Upplysningsverksamhet

Ju 7, S 28, A 6, I 11, 18,23
Uppsala domkyrka          U 18
Uppsala län                     Kn 5
Uppsåt                            Ju 39
Utbildning av vissa läkare S 26
Utbildning inom försvaret Fö 16, 18
Utbildning inom statsförvalt­
ningen                             Fi 33
Utbildningsradio             U 20
Uthyrningssvårigheter av

bostäder                        B 14

Utlandssvenskar            Ju   3

Utlandsundervisning       U 35

Utländsk flagg                 K 18

Utländska artister          Fi 15

Utländska företag         Ju 34

Utländska läkare            S 26

Utlänningar                   Kn   9

Utrikesdepartementet UD 3, 4

Utrikesförvaltningen    UD   4

Utrikeshandel                Fi 34

 

651

 

 

Sakregister

Utrikespolitik

UD 2,

Fö  2

Väktarutbildning

Ju 61

Utställningar

 

U   3

Välfärdsråd inom handelsflottan

K 27

Utvecklingsarbete

 

UD   2

Värdepapper

Fi   4

Utvecklingslä nder V

 

U47

Värmeplaner

Värnpliktiga se Försvarsväsen (personal)

122

Vadstena klosterkyrka

 

U 19

Västerdalälvsutredningen

Jo 18

Val

Ju 3,

Kn   3

Växtförädling

Jo   9

Valbarhet

 

Kn   9

Växtskydd

Jo 14

Valkretsindelning

 

Ju 54

 

 

Valsystem

 

Ju 54

Y

 

Valteknik

 

Ju   3

Yrkesinspektionen

A   5

Vapenfri tjänst Varningstext på tobaksvaror

Fö   8 H 12

Yrkesskadeförsäkring Yrkesskadestatistikutredningen

S 11

A   7

Varudistribution

 

H   2

Yrkesutbildning

U32

Varumärkesutredningen

 

Ju 45

Yttrandefrihet                       ■ Ju 12, 59

Varusmuggling

 

Fi28

 

 

Varvskreditutredningen

 

I 17

 

 

Vattenkraftsutbyggnader

 

B   8

Z

 

Vattenlagen

Ju 8

, Jo   4

Zigermre

A4

Vattenreglering

 

Jo 12

 

 

Vattenvägar

 

K 13

 

 

Verkstadsindustri

 

I   5

k

 

Vetenskaplig dokumentation, informa-

Åldringsvård

S22

tion och nomenklatur

 

123

Åtalsrättskommittén

Ju 14

Veterinärhögskolan

 

Jo   1

 

 

Videogram

 

Ju 49

Ä

 

Villaschablonen Vuxenutbildning

U8,

Fi21 13,26

Ägandeförhållanden Äktenskapsrätt

I 1,26 Ju 16

Vårdanstalter

S 10, 20, U 41

 

 

Vårdlagstiftning

 

S   3

i:

 

Vårdpersonal

 

Ju 36

O

 

Vårdutbildning

 

S   4

Öppethållandetider

H 17

Väghållning

 

K  6

Öppet köp

Ju 29

Vägplanering

 

K 14

Oresundsdelegationen, 1975 års

K 31

Vägtrafik

 

 

Övergivna fartyg

K  9

Bilarbetstid

 

K 17

Överstyrelsen för ekonomiskt

 

Buller

 

K   5

försvar

H16

Ren-bil-utredningen

 

Jo 16

Översvämningar                      Jo 12, 18

Trafiksäkerhet

 

K 22

Övervakningsnämmisutredmngefi

1 Ju 33

Trafikolycksstatistik

 

K  4

Övningsfält

Fö   2

 

Skr 1975/76:103                                                                  652

Innehåll

Uldrag ur regeringsprotokollet..........................................       2

Bilaga, kommittéberättelse 1976

Justitiedepartementet (Ju)............................................. ... 11

Utrikesdepartementet (UD)............................................ . 112

Försvarsdepartementet (Fö).......................................... . 116

Socialdepartementet (S)................................................ . 141

Kommunikationsdepartementet (K)................................ . 168

Finansdepartementet (Fi)...............................................   208

Utbildningsdepartementet (U)....................................... . 263

Jordbruksdepartementet (Jo)......................................... . 384

Handelsdepartementet (FO............................................   409

Arbetsmarknadsdepartementet (A)............................... . 437

Bostadsdepartementet (B).............................................   464

Industridepartementet (I)..............................................   481

Kommundepartementet (Kn)..........................................   533

Uppgifl på kostnader för kommittéer................................   546

Betänkanden utkomna från trycket under år 1975...........   598

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberät­
telsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1975..        602

Nordisk utredningsserie....................................................   605

Personregister till kommittéer...........................................   606

Sakregister lill kommittéer.................................................   642