13

Motion

1975/76:2345

av herr Burenstam Linder m. fl.

med anledning av propositionen 1975/76:151 om överlåtelse av ak
tier i Svenska Utvecklingsaktiebolaget, m. m.

I propositionen 1975/76:151 föreslås att riksdagen godkänner riktlinjer
för Svenska Utvecklingsaktiebolaget, nedan benämnt Utvecklingsbolaget,
att aktierna i Utvecklingsbolaget skall överlåtas till AB Statsföretag för den
symboliska summan av 100 kr., att 27 milj. kr. skall lämnas företaget som
aktieägartillskott samt att ett bidrag på 26,7 milj. kr. skall lämnas till Sveriges
Investeringsbank som kompensation för att banken avskrivit lån till Utvecklingsbolaget.
Förlusten för år 1975, som i höstas uppskattades till 67,5
milj. kr., beräknas nu komma att uppgå till 90,0 milj. kr.

I propositionen uppges att kostnaderna för rekonstruktionen kan beräknas
till 94 milj. kr. De samlade förlusterna uppgår dock till ett nästan dubbelt
så högt belopp. I Utvecklingsbolaget har staten satsat

vid starten 1968 25,0 milj. kr.

från Statsföretag 1970-1971 6,5 milj. kr.

av riksdagen 1971 12,0 milj. kr.

av riksdagen 1974 30,0 milj. kr.

av riksdagen 1975 40,0 milj. kr.

nu aktuell proposition

a) aktieägartillskott 27,0 milj. kr.

b) ersättning till Investeringsbanken

för avskrivning av lån 26,7 milj. kr.

Summa 167,2 milj. kr.

Företaget skall nu säljas till AB Statsföretag för 100 kr. Föga tycks ha
vunnits i förm av kommersiellt livskraftiga nya produkter. Fiaskot för Utvecklingsbolaget
och industridepartementet kan knappast vara större. Industriministern
skriver att "Utvecklingsbolaget skall enligt min mening inte
kritiseras för att det har gjort förluster under sina första år". Detta skriver
industriministern trots att han själv på samma sida tidigare sagt att hans
kritik kvarstår vad gäller kontrollen över utvecklingen i några av dotterbolagen.
Det bör framhållas att Utvecklingsbolagets aktier förvaltats direkt
av industridepartementet och att ansvaret för misslyckadena därmed vilar
på departementet.

Några av dotterbolagen har sålts. Vi hälsar detta med tillfredsställelse.
Vad gäller de kvarvarande dotterbolagen uppges i propositionen att industriministern
erfarit att Investeringsbanken "beslutat pröva frågan" om ett
övertygande av Carbox, ett företag som tillverkar hydrauliska pressystem.
Carbox föreslås vidare tillföras 5 milj. kr. från statens utvecklingsfond. Någon

Mot. 1975/76: 2345

14

ansökan har ej ingivits till statens utvecklingsfond. Detta är en fråga för
styrelsen i statens utvecklingsfond att i vanlig ordning självständigt bedöma
mot andra projekt. Någon motivering för att Investeringsbanken skulle överta
Carbox lämnas ej i propositionen. Det är lätt att misstänka att Statsföretag
ej varit villigt att överta Carbox och att industriministern därför med glädje
sett att Investeringsbanken inträder som ny ägare. Enligt propositionen
(1967:56 s. 38) om bildandet av Investeringsbanken skulle banken fl möjlighet
att ”i undantagsfall” förvärva aktier. Att denna rätt nu kommer till
användning för att rädda ett statligt företag ur en svår situation står enligt
vår mening inte i överensstämmelse med tankegångarna bakom bildandet
av .Investeringsbanken.

Vi kan av samma skäl inte heller stödja tanken att Investeringsbanken
skulle övertaga Utvecklingsbolagets aktier i Stansaab. Det kan inte vara
meningen att Investeringsbanken på detta sätt blir någon sorts andra klassens
Statsföretag. Aktierna bör i stället överföras på fonden för statens aktier
eller försäljas till annan köpare. I propositionen 1975/76:66 uppgav industriministern
att Investeringsbanken var beredd att tills vidare överta aktierna
i Stansaab. Enligt vad vi erfarit var tanken då att Utvecklingsbolaget skulle
fl en återköpsrätt. Denna tanke synes nu övergiven.

Det ligger nära till hands att tro att Investeringsbanken, som ”prövar”
frågan om köp av Stansaab och Carbox från Utvecklingsbolaget men inte
har fattat beslut därom, av industriministern utlovats kompensation genom
att, som föreslås i propositionen, riksdagen skall anslå 26,7 milj. kr. som
ersättning för den förlust Investeringsbanken led när den avskrev lån på
detta belopp hösten 1975 för att medverka till att Utvecklingsbolaget då
inte tvingades gå i likvidation. Varken i den nu föreliggande propositionen
eller i propositionen hösten 1975, där Investeringsbankens avskrivning omnämndes,
har det gjorts gällande att staten är på något sätt skyldig att ersätta
investeringsbankens förlust. Förluster är en naturlig del i en banks verksamhet,
i synnerhet för en bank av Investeringsbankens natur. För att en
banks kreditprövning skall göras på ett tillräckligt noggrant sätt är det nödvändigt
att banken också ansvarar för eventuella förluster. Det saknas enligt
vår mening varje skäl för att staten på detta sätt skulle ersätta Investeringsbanken
för förluster banken gjort genom att, som det visat sig, utan
betryggande säkerhet låna ut pengar till Utvecklingsbolaget.

Det måste betraktas som mycket otillfredsställande att något bokslut för
år 1975 ej presenteras i propositionen. Detta så mycket mera som näringsutskottet
i sitt utlåtande (NU 1975/76:19, s. 6) skrev att utskottet ”utgår
från att proposition vari slutligt förslag beträffande SU-gruppens rekonstruktion
läggs fram kommer att ge en mera fullständig bild av företagets ekonomiska
situation”. Ett preliminärt bokslut kommer visserligen enligt propositionen
att ställas till vederbörande utskotts förfogande, men vår kritik
kvarstår ändå. Avsaknaden av bokslut, liksom knappheten i övrigt i framställningen
i propositionen, gör det svårt att skaffa sig en klar bild av Ut

Mot. 1975/76: 2345

15

vecklingsbolagets situation. Det saknas till och med ett resonemang som
visar hur industriministern kommit fram till att det behövs just 27 milj.

kr. i aktieägartillskottet. "Jag beräknar härför 27 miljoner •” skriver

industriministern kortfattat. Att klarare uppgifter inte ges är oacceptabelt
med tanke på de stora belopp man begär att skattebetalarna skall tillskjuta.

Statsföretag skall köpa Utvecklingsbolaget för 100 kr. Beloppet synes
märkligt lågt med hänsyn till att aktiekapitalet skall komma att vara 2,5
milj. kr. och att aktiekapitalet i SU och de dotterbolag Statsföretag övertar
enligt avtalet skall vara intakt. Några motiv för att till Statsföretag för 100
kr. sälja ett företag med ett aktiekapital på 2,5 milj. kr. har ej framförts
i propositionen. Någon sådan subventionering av Statsföretag synes ej motiverad,
varför vi avstyrker försäljningen. Nya förhandlingar mellan Statsföretag
och industridepartementet bör upptas.

Vi kan heller inte biträda att Statsföretag varje år skall erhålla ett bidrag
om 3 milj. kr. i 1976 års penningvärde, indexreglerat på ej angivet sätt,
från anslaget för STU (styrelsen för teknisk utveckling) för vad som i propositionen
benämns som upprätthållandet av "en kvalificerad utvecklingsresurs
för arbete med långsiktiga, för samhället angelägna projekt”. Enligt
vår mening bör STU i varje enskilt fall lämna bidrag för sådan verksamhet
som enligt STU:s bedömning är angelägen.

Det är högst anmärkningsvärt att avvecklingen av dotterbolagen sker
genom att de som övertager företagen genomgående får ersättning härför.
Vi har tidigare i motionen påpekat att detta förhållande råder för Investeringsbanken
och Statsföretag. Enligt uppgift skulle samma sak råda beträffande
Telubs övertagande av SAMEFA. Telub skulle enligt uppgift få
5 milj. kr. i ersättning för sitt engagemang.

Med stöd av vad ovan anförts hemställes
att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1975/76:151,

2. att hos regeringen hemställa om ny proposition med förslag
till rekonstruktion av Utvecklingsbolaget när ett fullständigt
bokslut föreligger utan vidare löpande statliga subventioner och
utan ersättning till Investeringsbanken.

Stockholm den 25 mars 1976

STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)

HANS NORDGREN (m) WIGGO KOMSTEDT (m)

BO SIEGBAHN (m) C.G. REGNÉLL (m)

TAGE MAGNUSSON (m)
i Borås