UbU 1975/76: 28

Utbildningsutskottets betänkande
1975/76: 28

med anledning av propositionen 1975/76:128 om utbildningsbidrag
för doktorander m. m. jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1975/76: 100 bilaga 10 beräknat
medel för Stipendier för forskarutbildning (punkten E 46) har regeringen
i propositionen 1975/76: 128 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen

dels att antaga följande

Förslag till

Lag oni ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 och 21 §§ och 7 kap.
1 § studiestödslagen (1973: 349)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

Studiehjälp utgår från och med kvartalet efter det under vilket den
studerande fyllt 16 år, om ej annat följer av andra eller tredje stycket.

Inkomstprövat tillägg utgår från Inkomstprövat tillägg utgår från
och med kvartalet efter det under och med månaden efter den unvilket
den studerande fyllt 17 år. der vilken den studerande fyllt

17 år.

Inackorderingstillägg, resetillägg och behovsprövat tillägg utgår även
till studerande som ej uppnått sådan ålder som anges i första stycket,

4 kap.

3 §

Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd
enligt 7 kap. redan har beviljats.

Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken
den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej
uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit
studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.

1 Lagen omtryckt 1975: 359.

1 Riksdagen 1975/76.14 sami. Nr 28

UbU 1975/76:28

2

Nuvarande lydelse

Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag
utgår, om ej annat
följer av bestämmelse som regeringen
meddelar.

Föreslagen lydelse

Studiemedel får ej heller beviljas
eller uppbäras för tid för vilken
utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag
för doktorander utgår,
om ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

21 §2

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret eller,
om studiemedel vid ett och samma
tillfälle skall beviljas för två kalenderhalvår,
hälften av den inkomst
som han kan antagas komma
att åtnjuta under kalenderhalvåren.
Värdet av naturaförmåner
fastställes av regeringen.
Doktorandstipendium, statskommunalt
bostadstillägg, allmänt
barnbidrag och annat studiestöd
enligt denna lag än timstudiestöd,
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst sorn
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret eller,
om studiemedel vid ett och samma
tillfälle skall beviljas för två
kalenderhalvår, hälften av den inkomst
som han kan antagas komma
att åtnjuta under kalenderhalvåren.
Värdet av naturaförmåner
fastställes av regeringen. Doktorandstipendium,
statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt barnbidrag
och annat studiestöd enligt denna
lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag räknas
icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet
enligt lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.

7 kap.

1 §

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande vid de läroanstaltei
och utbildningslinjer som regeringen bestämmer.

Om verkan av att studerande har uppburit studiemedel för den tid för
vilken särskilt vuxenstudiestöd utgår finns bestämmelser i 20 §.

Särskilt vuxenstudiestöd får ej
beviljas eller uppbäras för tid, för
vilken utbildningsbidrag utgår, om
ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

Särskilt vuxenstudiestöd får ej
beviljas eller uppbäras för tid, för
vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
eller utbildningsbidrag
för doktorander
utgår, om ej annat följer av bestämmelse
som regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 4 kap. 3 § och 7 kap. 1 § den 1
juli 1976 och i övrigt den 1 januari 1977.

1 Senaste lydelse 1975:1186.

UbU 1975/76:28

3

dels att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1976/77
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 32 314 000
kr.

Motionerna

1975/76: 2258 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen med
ändring av regeringens proposition 1975/76: 128 till Utbildningsbidrag
för doktorander för budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 40 800 000 kr.,

1975/76: 2297 av fru Jacobsson (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att doktorander skall få uppbära studiemedel under tid då utbildningsbidrag
utgår,

1975/76: 2298 av fröken Rogestam (c) och herr Fiskesjö (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att utbildningsbidraget för doktorander för budgetåret 1976/77
skall utgå med 2 420 kr. per månad,

2. att till Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1976/77
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 39 500 000
kr.

Utskottet

De nuvarande stipendierna för forskarutbildning, de s. k. doktorandstipendierna,
infördes den 1 juli 1969 som en del av den forskarutbildningsreform
om vilken 1969 års riksdag fattade beslut. Stipendierna,
som inte är skattepliktiga och inte är förenade med andra sociala förmåner
än en grupplivförsäkring, kan erhållas under högst fyra läsår.
Innhavare av stipendium kan erhålla studiemedel enligt studiestödslagen
(1973:349) utan reduktion. Utan särskilt tillstånd får stipendium
normalt inte förenas med mer än 200 timmars arbete eller med
100 schematimmars lärartjänstgöring under stipendieåret.

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i 1974 års statsverksproposition
om anslag till stipendier för forskarutbildning och motioner som
väckts i anslutning härtill (1974: 739 och 1974: 1373) framhöll utbildningsutskottet
i sitt betänkande 1974: 13 (s. 31) att en utvärdering borde
göras av erfarenheterna av det år 1969 beslutade stipendiesystemet. På
grundval av resultaten av utvärderingen borde, framhöll utskottet, frågan
om att ersätta de nuvarande stipendierna med annan finansieringsform,
t. ex. någon form av beskattningsbara utbildningsarvoden, övervägas
genom särskild utredning eller i annan ordning. Utskottet förutsatte
att utredningsarbetet skulle bedrivas skyndsamt. Utskottet förordade
därutöver att stipendiebeloppet, som varit oförändrat sedan

2f Riksdagen 1975/76. 14 sami. Nr 28

UbU 1975/76:28

4

1969, räknades upp med 1 500 kr. till 12 250 kr. per år. Vad utskottet
föreslagit bifölls sedermera av riksdagen (rskr 1974: 121).

Forskarutbildningsutredningen (FUN) har i juni 1975 lagt fram ett
förslag (Ds U 1975: 11) till provisorisk förstärkning av studiestödet
inom forskarutbildningen, Utbildningsbidrag för doktorander. I enlighet
med vad utredningen förordat föreslås i förevarande proposition att
de nuvarande doktorandstipendiema fr. o. m. den 1 juli 1976 ersätts
av utbildningsbidrag för doktorander. Antalet utbildningsbidrag föreslås
bli detsamma som antalet doktorandstipendier innevarande budgetår,
dvs. 1 360. De nya bidragen skall vara skattepliktiga och pensionsgrundande.
I fråga om sjukpenning för den som uppbär utbildningsbidrag
skall samma regler gälla som för dem som uppbär vuxenstudiebidrag
enligt 7 kap. studiestödslagen (1973: 349).

Det särskilda vuxenstudiestödet utgår för närvarande med lägst 1 980
kr. per månad för heltidsstudier (jfr prop. 1975:23 s. 188—189), dvs.
med samma belopp som utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbildningen
utgår med till dem som inte är arbetslöshetsförsäkrade.
Doktoranderna kan enligt föredragande statsrådets mening hänföras till
samma åldersgrupp studerande. Statsrådet anser det därför riktigt att
— som FUN föreslår — låta utbildningsbidragen till doktorander utgå
med samma belopp, dvs. för närvarande 1 980 kr. per månad. Det nya
bidraget föreslås, liksom nuvarande stipendier, utgå under tolv månader
per år. Bidraget skall inte kunna förenas med studiemedel eller
särskilt vuxenstudiestöd. I anledning därav föreslås, att 4 kap. 3 §
och 7 kap. 1 § studiestödslagen ändras.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt av utbildningsutskottet begärda
yttrande — yttrandet (SfU 1975/76: 2 y) är som bilaga fogat till detta
betänkande — över propositionen och motionsyrkandena understrukit
sin tillfredsställelse över den konstruktion som föreslås för det nya utbildningsbidraget
och som ger doktoranderna del av den sociala trygghet
som förmåner under sjukdom och tilläggspension innebär. Socialförsäkringsutskottet
framhåller också att det anser det principiellt
riktigt att bidragen blir beskattade och därmed satta i relation till
doktorandens ekonomiska situation i övrigt. Utbildningsutskottet kan
helt ansluta sig till vad socialförsäkringsutskottet sålunda anfört.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, vilka samtliga
syftar till att ytterligare förbättra doktorandernas ekonomiska villkor
under studietiden. I såväl motionen 1975/76: 2258 som motionen
1975/76: 2298 yrkas att utbildningsbidraget skall utgå med högre belopp
än som föreslagits i propositionen, nämligen med 2 500 kr. respektive
2 420 kr. per månad. Motionärerna framhåller att yrkandena
ligger i linje med tidigare krav på förbättrade doktorandstipendier i
syfte bl. a. att främja rekryteringen till högre utbildning och forskning.

UbU 1975/76:28

5

I motionen 1975/76: 2297 föreslås att utbildningsbidragen för doktorander
skall kunna vara förenade med studiemedel.

Socialförsäkringsutskottet anser i sitt nyssnämnda yttrande att utbildningsutskottet
bör avstyrka bifall till motionsyrkandena. Vad socialförsäkringsutskottet
anfört till stöd för sitt ställningstagande finner utbildningsutskottet
övertygande. Utbildningsutskottet vill därtill särskilt påpeka
att det uppenbart saknas anledning att tillförsäkra doktoranderna
väsentligt bättre ekonomiska förmåner än andra vuxenstuderande i samma
åldersgrupp.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen avslår yrkandena i motionerna
1975/76: 2258, 1975/76: 2297 och 1975/76: 2298 och biträder de
förslag om storleken på utbildningsbidraget till doktorander m. m. och
om antalet bidragsrum som regeringen föreslagit i propositionen 1975/76:
128.

Den sålunda tillstyrkta bidragskonstruktionen innebär att utbildningsbidraget
till doktorander utan riksdagens medverkan skall räknas upp så
snart utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen höjs. I propositionen
1975/76: 150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 m. m. (kompletteringspropositionen) aviseras en
höjning av sistnämnda utbildningsbidrag per den 1 juli 1976. För att antalet
bidrag till doktorander skall kunna bibehållas vid det antal som
riksdagen beslutat, om bidragsbeloppet höjs, föreslår utskottet att medel
till utbildningsbidrag till doktorander anvisas under ett förslagsvis betecknat
anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det i propositionen 1975/76: 128 framlagda
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 128
samt med avslag på motionerna 1975/76: 2258, 1975/76: 2297
och 1975/76: 2298 till Utbildningsbidrag för doktorander för
budgetåret 1976/77 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 32 314 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i
Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), Nyhage (m), Jonsson i
Alingsås (fp), fru Ekelund (c) och fru Nordlander (vpk).

UbU 1975/76:28

6

Reservation

av herrar Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), Karlsson
i Mariefred (c), Nyhage (m), Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ekelund
(c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Socialförsäkringsutskottet
anser” och slutar ”propositionen 1975/76: 128” bort
ha följande lydelse:

I fråga om de nämnda motionsyrkandena hänvisar utskottet till och
instämmer i vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottets
förutnämnda yttrande fogade avvikande meningen. Utbildningsutskottet
vill därtill poängtera att inkomstbortfallsprincipen som varit vägledande
för utformningen av utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen
och vuxenstudiestödet innebär att det är ungdomar som stått
utanför arbetsmarknaden som erhåller det lägsta bidraget per dag, dvs.
90 kr. Doktoranderna har åtminstone 3—4 års högskolestudier bakom
sig. För att de inte skall komma i en sämre situation än sina jämnåriga
vuxenstuderande är det enligt utskottets mening motiverat att utbildningsbidraget
för doktorander avvägs så att det ligger i mitten av intervallet
för vuxenstudiestödet.

Utskottet föreslår sålunda att riksdagen bifaller yrkandet i motionen
1975/76: 2298 om att utbildningsbidrag för doktorander vid nuvarande
nivå på utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen skall utgå
med 2 420 kr. per månad och det i samma motion framförda förslaget
om medelsanvisning. Om riksdagen ansluter sig till utskottets förslag blir
yrkandet i motionen 1975/76: 2258 i huvudsak tillgodosett. I övrigt har
utskottet inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag i propositionen
1975/76: 128. Detta innebär att riksdagen enligt utskottets
mening bör avslå yrkandet i motionen 1975/76: 2297.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 128
och motionen 1975/76:2258 samt med bifall till motionen
1975/76: 2298 och med avslag på motionen 1975/76: 2297 till
Utbildningsbidrag för doktorander för budgetåret 1976/77 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 39 500 000
kr.

UbU 1975/76:28

Bilaga

7

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1975/76:2 y

över propositionen 1975/76:128 om utbildningsbidrag för doktorander
in. m. jämte motioner

Till utbildningsutskottet

Genom beslut den 25 mars 1976 har utbildningsutskottet berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att yttra sig över propositionen 1975/76:
128 om utbildningsbidrag för doktorander m. m. jämte de med anledning
av propositionen väckta motionerna 1975/76: 2258, 1975/76: 2297
och 1975/76: 2298. Med anledning härav får socialförsäkringsutskottet
anföra följande.

I propositionen föreslås att nuvarande doktorandstipendium, som utgår
med 12 250 kr. per år, fr. o. m. den 1 juli 1976 skall ersättas av ett
utbildningsbidrag för doktorander. Bidraget, som skall utgå med samma
belopp som det lägsta vuxenstudiestödet, vilket motsvarar utbildningsbidraget
inom arbetsmarknadsutbildningen till den som inte är
arbetslöshetsförsäkrad eller 1 980 kr. per månad, föreslås utgöra skattepliktig
och pensionsgrundande inkomst samt vara förenat med samma
förmåner under sjukdom som vuxenstudiestödet. Det skall liksom nuvarande
stipendium utgå under tolv månader per år men kan inte förenas
med studiemedel eller vuxenstudiestöd.

Motionerna syftar alla till att ytterligare förbättra doktorandernas
ekonomiska villkor under studietiden. I motionerna 1975/76: 2258 av
herr Molin (fp) och 1975/76: 2298 av fröken Rogestam (c) och herr
Fiskesjö (c) begärs en uppräkning av det i propositionen föreslagna anslaget
Utbildningsbidrag till doktorander, i motionen 2258 till 40 800 000
kr. och i motionen 2298 till 39 500 000 kr. för att ge utrymme för en
höjning av det föreslagna utbildningsbidraget till 2 500 kr. respektive
2 420 kr. per månad. Motionärerna framhåller att yrkandena ligger
i linje med tidigare krav från deras partier om en förstärkning av doktorandstipendiemas
beloppsmässiga nivå för att främja rekryteringen
till högre forskning och utbildning. Fru Jacobsson (m) hemställer i motionen
1975/76: 2297 att doktorander skall få uppbära studiemedel under
tid då utbildningsbidrag utgår.

Innan utskottet går närmare in på motionsyrkandena vill utskottet
understryka sin tillfredsställelse över den konstruktion som föreslås för
det nya utbildningsbidraget och som ger doktoranderna del av den sociala
trygghet som förmåner under sjukdom och tilläggspension innebär.
Utskottet anser det också principiellt riktigt att bidragen blir beskattade

UbU 1975/76:28

Bilaga

8

och därmed satta i relation till doktorandernas ekonomiska situation
i övrigt.

Såvitt utskottet kunnat finna innebär det föreslagna utbildningsbidraget
i de flesta fall en väsentlig inkomstförstärkning i förhållande till
nuvarande stipendier. Detta gäller även om man i jämförelsen räknar
in möjligheten att jämsides med stipendiet uppbära studiebidragsdelen
inom studiemedlen. Vid en jämförelse med det studiestöd som utgår
till vuxenstuderande måste beaktas dels att en del av vuxenstudiestödet
är återbetalningspliktigt, dels att vuxenstudiestöd endast utgår under 9
månader. Årsbeloppet för utbildningsbidrag till doktorander kommer
därför att ligga närmare årsbeloppet för det högsta än för det lägsta
vuxenstudiestödet. Enligt utskottets mening får det föreslagna beloppet
och de förmåner som följer med detsamma anses väl tillgodose syftet att
främja rekryteringen till högre utbildning och forskning. Utskottet anser
därför att utbildningsutskottet bör avstyrka bifall till motionerna
2258 och 2298.

Det anförda gäller i allt väsentligt också den i motionen 2297 aktualiserade
frågan huruvida studiemedel i fortsättningen bör utgå jämsides
med det nya utbildningsbidraget. Utskottet vill erinra om att erfarenheterna
hittills visat att endast en mindre del av doktoranderna uppburit
studiemedel. Detta torde hänga samman med att i många fall
något behov av studiemedel inte förelegat och att doktoranderna på
grund av bestämmelserna om inkomstprövning och om begränsningen
av studiemedel till en sammanlagd studietid om åtta år uteslutits från
denna förmån. Vid en inkomstprövning där det nya utbildningsbidraget
ingår som inkomst skulle studiemedlen reduceras med mer än
hälften, och inkomster över detta bidrag skulle få en ytterligare reducerande
effekt. Det är därför troligt att en bibehållen möjlighet att
uppbära studiemedel skulle få liten praktisk betydelse. Med det anförda
föreslår utskottet att utbildningsutskottet avstyrker bifall även till motionen
2297.

Stockholm den 7 april 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson (s), Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar
Hyltander (fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson* (c), herrar Lindström
(s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson i Stockholm*
(vpk), Andersson i Edsbro (c) och fröken Rogestam (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

UbU 1975/76:28

Bilaga

9

Avvikande mening

av herrar Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander (fp),
fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson (m), Andersson i Edsbro (c)
och fröken Rogestam (c), vilka anser att den del av utskottets yttrande
på s. 2 som börjar med ”Såvitt utskottet” och slutar med ”motionen
2297.” bort ha följande lydelse:

Utskottet känner visserligen en viss tvekan inför ett ersättningssystem
som så nära knyter an till den inkomstbortfallsprincip som varit vägledande
för utformningen av utbildningsbidraget inom arbetsmarknadsutbildningen
och vuxenstudiestödet. Utskottet är emellertid berett att
acceptera det i propositionen föreslagna utbildningsbidraget för doktorander
som ett provisorium. Detta får dock inte bli bindande för
forskarutbildningsutredningen i dess fortsatta arbete med den mera
långsiktiga lösningen av stödet till forskarna.

Utskottet anser det inte minst från rekryteringssynpunkt väsentligt
att utbildningsbidragets belopp får i huvudsak samma realvärde som
doktorandstipendierna hade när de infördes 1969. Med denna utgångspunkt
innebär enligt utskottets mening ett bidragsbelopp om 110 kr.
per dag motsvarande 2 420 kr. per månad i enlighet med vad som
föreslagits i motionen 2298 en bättre avvägning än förslaget i propositionen.
Utskottet tillstyrker därför bifall till denna motion och anser
härmed också motionen 2258 vara i huvudsak tillgodosedd.

Genom den höjning av utbildningsbidraget som utskottet sålunda förordat
har yrkandet i motionen 2297 om att studiemedel i fortsättningen
skall kunna utgå jämsides med det nya utbildningsbidraget i viss mån
förlorat aktualitet. Utskottet vill (= utskottet) prak tisk

betydelse. Med det anförda föreslår utskottet att utbildningsutskottet
avstyrker bifall till motionen 2297.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l»76 740054

ej

l

.

K ■ '-I,- •• • j

'

'

I

1

..

'

'*

- ’ : . ' '■

■ -

.. i

■ ... ■■