SkU 1975/76:28

Skatteutskottets betänkande
1975/76:28

med anledning av propositionen 1975/76:79 om ändrade regler för
beskattning av fåmansföretag m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:79 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

I propositionen läggs fram förslag om särskilda regler för beskattning av
fåmansföretag och deras ägare. Med fåmansföretag avses i första hand aktiebolag,
ekonomiska föreningar och handelsbolag vars aktier eller andelar
innehas av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer. Förslaget innebär
bl. a. att möjligheten att genom löneuttag fördela företagets inkomst mellan
företagsledare och dennes make och barn begränsas. Vidare föreslås regler
som syftar till att förhindra att delägare i fåmansföretag erhåller obehöriga
skatteförmåner genom att hyra ut lokaler till företaget eller genom att träffa
avtal med företaget om köp eller försäljning av egendom. Propositionen
innehåller också bestämmelser om den skattemässiga behandlingen av lån
och tantiem från fåmansföretag och om rätten att låna pengar från en till
fåmansföretag knuten pensionsstiftelse. De föreslagna reglerna kompletteras
med en utvidgad skyldighet för fåmansföretag och delägare att lämna information
till taxeringsmyndigheterna om sina ekonomiska mellanhavanden.

De nya reglerna avses att tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 35 § 4 morn., 42 §, 46 § 3 mom. samt punkterna 2 a och 3 a
av anvisningarna till 29 §, punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 2 av
anvisningarna till 36 § och punkt 1 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att till 35 § skall fogas ett nytt moment, 1 a, till anvisningarna till
27 § en ny punkt, 3, och till anvisningarna till 32 § en ny punkt, 13, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

la mom. Anskaffar ett fåmansföretag
lös egendom, som uteslutande
eller sä gott som uteslutande är avsedd
för företagsledarens eller honom närstående
persons privata bruk, skall ett
belopp motsvarande anskaffningskostnaden
för egendomen hänföras till intäkt
av tillfällig förvärvsverksamhet för
företagsledaren.

Har företagsledare i ett fåmansföretag
eller honom närstående person
uppburit hyra eller annan ersättning
från företaget för lokal, som äges eller
disponeras av företagsledaren eller den
honom närstående, skall ersättningen,
såvida den icke skall beskattas såsom
intäkt av fastighet eller intäkt av kapital,
av mottagaren upptagas som intäkt
av tillfällig förvärvsverksamhet.
Mottagaren får dock åtnjuta skäligt
avdrag för den kostnad som han fått
vidkännas på grund av att företaget
utnyttjat lokalen i fråga.

Till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
hänföres även förmån som
delägare i fåmansföretag eller honom
närstående person åtnjuter genom att
avyttra egendom tillföretaget till högre
pris eller genom att förvärva egendom
från företaget till lägre pris än egendomens
marknadspris.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har fåmansföretag lämnat lån till
företagsledare eller honom närstående
person och utgår icke ränta på lånet
eller utgår ränta med lägre belopp än
som vanligen utgår på lån av liknande
slag, skall sedvanlig ränta eller skillnadsbeloppet
hänföras till intäkt av
tillfällig förvärvsverksamhet för låntagaren.

Har fåmansföretag lämnat lån till
företagsledare eller honom närstående
person och har lånet nedskrivits i
företagets räkenskaper, hänföres det
nedskrivna beloppet till intäkt av tillfällig
förvärvsverksamhet för låntagaren.
Vad nu sagts gäller dock icke lån
som avses i sjätte stycket.

Har lån lämnats i strid mot bestämmelserna
i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen
(1975:1385) eller II \v lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. utgör lånebeloppet,
till den de! återbetalning icke skett, intäkt
av tillfällig förvärvsverksamhet för
låntagaren.

Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening
och handelsbolag, vari aktierna eller
andelarna till huvudsaklig del ägas eller
på därmed jämförligt sätt innehavas
- direkt eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person
eller ett fåtal fysiska personer; samt

b) aktiebolag, ekonomisk förening
och handelsbolag, vars verksamhet är
uppdelad på verksamhetsgrenar, som
äro oberoende av varandra, såvida en
person genom aktie- eller andelsinnehav,
avtal eller på därmed jämförligt
sätt harden reella bestämmanderätten
över sådan verksamhetsgren och självständigt
kan förfoga över dess resultat.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sorn företagsledare i fåmansföretag
skall anses den eller de personer som
till följd av eger eller närstående persons
aktie- eller andelsinnehav i fåmansföretaget
eller annan liknande
grund har ett väsentligt inflytande i företaget
eller - där fråga är om företag
som avses i sjunde stycket b) - den
som har den reella bestämmanderätten
över viss verksamhetsgren och
självständigt kan förfoga över dess resultat.

Vid tillämpning av detta moment
skall såsom närstående person räknas
föräldrar, får- och morföräldrar,
make, avkomling eller avkomlings
make, syskon eller syskons make eller
avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige
eller någon av nämnda personer
är delägare. Med avkomling avses
jämväl styvbarn och fosterbarn.

4 morn.' Avyttras annan egendom än som avses i 2
eller 3 morn., räknas som skattepliktig realisationsvinst:
om egendomen innehafts

mindre än 2 år 100 % av vinsten

2 år men mindre än 3 år 75 % av vinsten

3 år men mindre än 4 år 50 % av vinsten

4 år men mindre än 5 år 25 % av vinsten

Skatteplikt enligt första stycket inträder endast om den skattskyldige förvärvat
den avyttrade egendomen genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång. Har han förvärvat egendomen genom gåva av make eller skyldeman
och har egendomen av givaren förvärvats genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall dock frågan om och i vad mån skattepliktig realisationsvinst
skall anses föreligga bedömas med hänsyn till sistnämnda fång.
Motsvarande skall gälla om make vid bodelning i anledning av andra makens
död erhållit egendom, som förstnämnda make före äktenskapets ingående
eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, eller om make vid bodelning av annan anledning än andra makens
död erhållit egendom, som någondera maken före äktenskapets ingående
eller under äktenskapet förvärvat genom köp, byte eller därmed jämförligt

' Senaste lydelse 1967:748.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fång. Har även den skattskyldiges fångesman erhållit egendomen såsom
gåva av make eller skyldeman eller vid sådan bodelning som nyss nämnts,
skall bedömningen ske som om avyttringen verkställts av den som närmast
dessförinnan förvärvat egendomen på annat sätt än genom sådan gåva eller
bodelning.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 mom. andra stycket är vinsten skattepliktig endast
om det skäligen kan antagas, att avyttringen skulle ha ägt rum även om
tvång icke förelegat.

A vyttras egendom, som avses i detta
moment, till fåmansföretag av delägare
eller honom närstående person,
skall oavsett bestämmelserna i detta
moment som skattepliktig realisationsvinst
räknas vad den skattskyldige erhåller
för egendomen, såvida denna
icke är eller kan antagas bli till nytta
för företagets verksamhet.

(Se vidare anvisningarna.)

42 §

Värdet av bostadsförmån skall beräknas med ledning av i orten gällande
hyrespris eller, i saknad av tillfälle till sådan jämförelse, efter annan grund,
som må finnas lämplig.

Värdet av produkter, varor eller andra naturaförmåner, som ingå i lön
eller annan inkomst, beräknas efter ortens pris.

Vid beräkning av värde av förmän
av att för privat bruk få utnyttja arbetsgivaren
tillhörig bil skall, såvitt gäller
företagsledare ifåmansjoretag eller
honom närstående person, anses som
om bilén i privat bruk körts minst 1 000
mil.

(Se vidare anvisningarna.)

46 §

3 mom Ha makar med hemmavarande barn under 16 år båda haft
A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, må
den make som haft den lägsta inkomsten av sådant slag åtnjuta förvärvsavdrag.
Ha makarna haft lika stora A-inkomster, åtnjutes avdraget av den

‘ Lydelse enligt prop. 1975/76:77.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

yngsta maken. Avdraget är i fråga om inkomst av jordbruksfastighet och
rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvskällan eller - i fall då skattskyldig
vars make bedrivit verksamheten taxeras för inkomst enligt tredje
stycket av anvisningarna till 52 § - 25 procent av den del av nettointäkten
som taxeras hos avdragsberättigad make samt i fråga om inkomst av tjänst
25 procent av inkomsten, i samtliga fall dock högst 2 000 kronor. Vid jämförelsen
av makarnas inkomster skall hänsyn tagas även till under beskattningsåret
uppburen kontant inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om
sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Har gift skattskyldig med hemma- Har gift skattskyldig med hemmavarande
barn under 16 år haft A-in- varande barn under 16 år haft A-inkomst
av jordbruksfastighet eller rö- komst av jordbruksfastighet eller rörelse
och har maken utfört arbete i reise och har maken utfört arbete i

förvärvskällan utan att taxeras för in- förvärvskällan utan att taxeras för inkomst
enligt tredje stycket av anvis- komst enligt tredje stycket av anvisningarna
till 52 §, må den skattskyl- ningarna till 52 §, må den skattskyldige
åtnjuta förvärvsavdrag med dige åtnjuta förvärvsavdrag med

värdet av makens arbetsinsats, dock värdet av makens arbetsinsats, dock

med högst 1000 kronor. med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts

skall, utan hinder av att intäkten är
hänforlig till inkomstslaget tjänst, gälla
även skattskyldig, som pä grund av bestämmelserna
i punkt 13 av anvisningarna
till 32 § beskattas för makes arbetsinsats.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast av make
som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

Har skattskyldig med hemmavarande barn under 16 år, som under beskattningsåret
antingen varit gift men icke levt tillsammans med sin make
eller ock varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild), haft
A-inkomst, må han åtnjuta förvärvsavdrag. Avdraget är i fråga om inkomst
av jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvskällan
och i fråga om inkomst av tjänst 25 procent av inkomsten, i samtliga
fall dock högst 2 000 kronor.

Avdrag enligt detta moment må åtnjutas endast av den som under större
delen av beskattningsåret varit här i riket bosatt. Avdraget må åtnjutas
endast om och i den mån den inkomst som berättigar till avdrag därtill
förslår. Avdrag må för skattskyldig eller, om skattskyldig varit gift och
levt tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt första eller fjärde stycket: 2 000 kronor;
och

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

i övriga fall: 1 000 kronor.

Avdrag enligt detta moment skall erhållas i kommun där inkomst, som
berättigar till avdrag, tages till beskattning, i forsta hand, när så kan ske,
inom hemortskommunen och i övrigt enligt fördelning som bestämmes
av taxeringsnämnden i sagda kommun.

Anvisningar
till 27 §

3. Rörelse anses föreligga om delägare
i fåmansföretag eller närstående
till sådan delägare avyttrar hyresrätt,
patenträtt eller liknande rättighet under
förutsättning att ersättningen för
rättigheten skulle ha utgjort intäkt av
rörelse om verksamheten i företaget
hade drivits av den som avyttrat rättigheten.

till 29 §

2. a.' Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse
enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har fåmansföretag avsatt medel till
personalstiftelse, medges avdrag endast
om företaget stadigvarande sysselsätter
minst 30 årsarbetskrafter.
Riksskatteverket får, om särskilda skäl
föreligger, medge undantag från detta
stycke. Mot beslut av riksskatteverkel
i sådan fråga får talan icke förås.

b.4 Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. för att
uppbringa stiftelsens tillgångar till vad som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv
enligt allmän pensionsplan, som tryggas av stiftelsen, efter avdrag
för den skuld stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c.5 Arbetsgivare får avdrag för så stor del av kostnaderna för pensionsförsäkring
som behövs för att helt eller delvis trygga pensionsåtagande enligt
allmän pensionsplan. Arbetsgivare, som enligt 25 § lagen (1967:531)om tryggande
av pensionsutfästelse m. m. är skyldig att trygga upplupen del av

1 Senaste lydelse 1967:546.

4Senaste lydelse 1975:1347.

'Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

pensionsutfästelse genom att köpa pensionsförsäkring, får avdrag för hela
kostnaden för sådan försäkring, om utfästelsen icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening som har bestämmande inflytande över
företaget. Till grund för bedömande om en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller andelar i företaget
hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående personer som nämns
i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

d.‘ Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. pensionsskuld under rubriken Avsatt till pensioner
i sin balansräkning och är vad som enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen
(1956:623) skall särskilt redovisas i fråga om pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan större än motsvarande belopp vid utgången av föregående beskattningsår,
får han avdrag för skillnaden mellan de båda beloppen.

e. Vid beräkning av avdraget enligt b eller d ovan får pensionsutfästelse
beaktas endast om försäkring för utfästelsen skulle ha varit sådan pensionsförsäkring
som avses i punkt 1 av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket besluta om avdrag avseende
kostnader för att trygga pensionsutfästelse utöver vad som gäller
enligt b-d ovan. Mot sådant beslut får talan ej föras.

3. a.’ Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag
antingen enligt bestämmelserna nedan i denna punkt för planenlig
avskrivning eller jämlikt reglerna i punkt 4 för räkenskapsenlig avskrivning.
Äro tillgångar, varom nu är fråga, underkastade hastig förbrukning, vilket
vanligen kan anses vara fallet, när de beräknas hava en varaktighetstid
av högst tre år, må dock oavsett om planenlig eller räkenskapsenlig avskrivning
tillämpas under anskaffningsåret avdragas hela kostnaden förderas
anskaffande.

Harfåmansföretag anskaffat inventarier,
som uteslutande eller så gott
som uteslutande äro avsedda för företagsledares
eller honom närstående
persons privata bruk, får avdrag som
här avses ej åtnjutas.

till 32 §

3.' Såsom intäkt av tjänst skall upptagas, bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den anställde upplåten. För den, som är anställd
såsom arbetare i jordbruk med binäringar eller i rörelse eller eljest hos annan

‘Senaste lydelse 1975:1347.

Senaste lydelse 1955:255.

'Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

person och såsom löneförmån åtnjuter bostad, skall alltså värdet av denna
bostadsförmån medräknas vid löneförmånernas uppskattning (jfr punkt 1
av anvisningarna till 21 §). Vidare skall såsom intäkt upptagas värdet av
andra utav den skattskyldige åtnjutna förmåner, därest han icke skulle varit
berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas förvärvande för
den händelse, att han själv förskaffat sig dem. Såsom intäkt skall således,
under nyss angivna förutsättning, upptagas exempelvis värdet av fri kost
och fria resor ävensom skatter, försäkringsavgifter o. dyl., som arbetsgivaren
betalat för den anställdes räkning (jfr dock punkt 8 här nedan). Arbetsgivares
kostnader för tryggande av arbetstagares pension genom avsättning eller
pensionsförsäkring utgör dock icke skattepliktig intäkt för den anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,
som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill
hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare
i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som skäligen
kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men utan
särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom värde
å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara en bostad
av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad av
annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens
och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning
för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed minskas.

Förmån som avses i 32 § 3 mom. Förmån som avses i 32 § 3 mom.
fjärde stycket kan bestå i t. ex. ra- fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter
vid inköp av varor i arbets- bätter vid inköp av varor i arbetsgivarens
rörelse, förfriskningar som givarens rörelse, förfriskningar som

utan ersättning tillhandahållas i utan ersättning tillhandahållas i

samband med arbetet, måltider som samband med arbetet, måltider som

genom arbetsgivarens försorg erhål- genom arbetsgivarens försorg erhållas
till ett lägre pris än i öppna mark- las till ett lägre pris än i öppna marknaden
eller nyttjanderätt till fastig- naden eller nyttjanderätt till fastighet
för vilken vederlaget bestämts het för vilken vederlaget bestämts

till obetydligt lägre belopp än i orten till obetydligt lägre belopp än i orten

gällande hyrespris. Vid bedömande gällande hyrespris. Vid bedömande

av om förmånen skall upptagas så- av om förmånen skall upptagas såsom
intäkt skall hänsyn tagas till det som intäkt skall hänsyn tagas till det

sammanlagda värdet av de förmåner sammanlagda värdet av de förmåner

av ifrågavarande slag som den skatt- av ifrågavarande slag som den skattskyldige
åtnjutit från samme arbets- skyldige åtnjutit från samme arbetsgivare.
Hänsyn skall därvid ock ta- givare och till arbetsgivaren hörande

gas till den besparing i normala lev- personalstiftelse. Hänsyn skall därvid

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

nadskostnadersom förmånen kan ha
inneburit för den skattskyldige. För
att förmånen icke skall upptagas såsom
intäkt gäller vidare den förutsättningen
att förmånen icke framstår
som ett med lön eller pension
jämförbart vederlag utan som en åtgärd
för att bereda trivsel i arbetet
el. Iikn. eller ock utgår på grund
av sedvänja inom det yrke eller den
verksamhet varom fråga är. Äger
den skattskyldige mot avstående av
förmånen erhålla ersättning i penningar,
bör förmånen i regel betraktas
såsom avsedd att utgöra direkt
vederlag för utfört arbete.

Föreslagen lydelse

ock tagas till den besparing i normala
levnadskostnader som förmånen
kan ha inneburit för den skattskyldige.
För att förmånen icke skall
upptagas såsom intäkt gäller vidare
den förutsättningen att förmånen
icke framstår som ett med lön eller
pension jämförbart vederlag utan
som en åtgärd för att bereda trivsel
i arbetet el. Iikn. eller ock utgår på
grund av sedvänja inom det yrke eller
den verksamhet varom fråga är.
Äger den skattskyldige mot avstående
av förmånen erhålla ersättning
i penningar, bör förmånen i regel betraktas
såsom avsedd att utgöra direkt
vederlag för utfört arbete.

13. År skallskyldig företagsledare i
fåmansföretag och har hans make icke
sådan ledande ställning i företaget gäller,
ifråga om lön eller annan ersättning
från företaget till maken för utfört
arbete, bestämmelserna i andra stycket.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget
till minst 600 timmar under beskattningsåret,
beskattas maken själv
för det vederlag som han uppburit från
företaget under förutsättning att ersättningen
är att anse som marknadsmässig.
Om maken tillföljd av att företaget
påbörjat eller nedlagt sin verksamhet
icke kunnat arbeta i företaget
under hela beskattningsåret, gäller vad
nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 300 timmar.
Understiger makens arbetsinsats
vad sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt,
skall företagsledaren beskattas
för makens ersättning eller den
del av ersättningen som överstiger den
marknadsmässiga. Arbetsinsats i ma -

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kärnäs gemensamma bostadsutrymme
får medräknas endast om särskild arbetslokal
för verksamheten saknas och
det med hänsyn till rörelsens art och
andra sådana omständigheter föreligger
synnerliga skäl att medräkna arbetsinsatsen.
Vid bedömande av om
make under beskattningsåret arbetat
föreskrivet antal arbetstimmar skall
anses att han under tid, då han uppburit
sjukpenning eller föräldrapenning
enligt lagen (1962:381jorn allmän försäkring
eller därmed jämförlig ersättning
enligt annan författning, arbetat
i samma omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburits.
Såsom marknadsmässig ersättning anses
ej i något fall den del, som överstiger
en tredjedel av makarnas sammanlagda
inkomster från företaget.

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag
till företagsledares eller
dennes makes barn, som ej uppnått 16
års ålder, beskattas hos den av makarna
som har den högsta inkomsten från
företaget, eller, om makarna har lika
stor inkomst från företaget, hos den
äldste maken. Denna föreskrift tillämpas
härjämte i fråga om ersättning till
barn sorn fyllt 16 årom barnet på heltid
bedriver studier eller genomgår annan
utbildning, utom såvitt avser arbete
som utförts under sommarferier eller
annat uppehåll av minst en månads
varaktighet. Detsamma gäller även för
ersättning till barn. som fyllt 16 men ej
18 år, såvida barnets inkomst på grund
av arbetet i företaget icke är så stor att
den som sådan föranleder skatteplikt
för barnet enligt 51 § samt för den del a v>
ersättningen för barnets arbete som
överstiger marknadsmässigt vederlag
för arbetsinsatsen.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i andra och tredje styckena föreskrivits
äger motsvarande tillämpning
ifråga om inkomst som make och
barn åtnjuter i egenskap av delägare
i handelsbolag, varvid dock bestämmelserna
i punkt 9 av anvisningarna
skall iakttagas. Hinder möter emellertid
ej att, innan inkomsten från handelsbolag^
uppdelas mellan makar
och barn, tillgodoräkna make och
barn skälig ränta på del i handelsbolaget
insatta kapitalet. Omfattar beskattningsåret
för handelsbolaget kortare
eller längre tid än 12 månader,
skall antalet erforderliga arbetstimmar
jämkas med hänsyn härtill.

till 36 §

2.' Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige
vid vinstberäkningen, i stället för köpeskillingen vid förvärvet, avdraga
ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde som gällde
för fastigheten tjugo år före avyttringen. Har fastigheten förvärvats år 1914
eller tidigare får den skattskyldige även välja att som ingångsvärde för fastigheten
räkna 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1914. Fanns
taxeringsvärde ej åsatt tjugo år före avyttringen eller för år 1914, får motsvarande
värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet,
i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med
stöd av föregående stycke framräknat värde, avdraga 150 procent av fastighetens
taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt
rum efter år 1914. Fanns sådant taxeringsvärde ej åsatt får motsvarande
värde uppskattas på sätt som angives i första stycket sista meningen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen
vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet
för år 1914 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller mot -

'Senaste lydelse 1970:915.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

svarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations-
och underhållskostnader, för vilka avdrag får ske, skola omräknas
till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under
det år då avyttringen skedde. Angående omräkningen, när den skattskyldige
erhållit uppskov med beskattning av realisationsvinst enligt 35 § 2 mom.
tredje stycket, gälla särskilda bestämmelser.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex
och levnadskostnadsindex, med år 1914 som basår. Om ingångsvärdet
avser år före år 1914 sker omräkningen som om fastigheten
förvärvats år 1914. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd
att användas för bostadsändamål, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000
kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden
under innehavstiden funnits på fastigheten, dock icke för tidigare år än
år 1914. Finnes på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett
avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med
utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt första
stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket
ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för
tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet.

Förbättringskostnad eller därmed jämförlig reparations- och underhållskostnad,
som den skattskyldige haft för den avyttrade fastigheten under
innehavstiden, inräknas i de avdragsgilla omkostnaderna enligt punkt 1
ovan endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000
kronor. Avdrag för förbättringskostnad får icke i något fall tillgodoräknas
för tid före år 1914. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet
tjugo år före avyttringen enligt första stycket ovan eller från
taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt andra stycket ovan eller motsvarande
värden, får avdrag ej ske för förbättringskostnad som uppkommit
tidigare än tjugo år före avyttringen eller tidigare än året före dödsfallet.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått,
beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden
överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits
med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande.
Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tredje och femte styckena till
tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och
kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden
av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt
tredje stycket.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

A vyn rar delägare i fåmansjöretag
eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen
fastighetens ingångsvärde icke beräknas
på grundval av taxeringsvärde
enligt första eller andra stycket. Ej heller
för omräkning göras enligt tredje
stycket eller tillägg göras enligt Jemte
stycket. Riksskatteverket får medge
undantag från bestämmelserna i detta
stycke om det kan antagas att avyttringen
skett av organisatoriska eller
andra synnerliga skäl. Mot beslut av
riksskatteverket i sådan fråga får talan
icke förås.

till 41 §

1." Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga
grunder. Hänsyn skall därför tagas till in- och utgående lager
av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m, m,, samt
till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och
skulder skall därvid upptagas värdet av närmast föregående beskattningsårs
utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 § om lager
få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket
den skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke oväsentlig omfattning,
utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller bygget.
Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget
levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen
(1891:35 s. 1).

För skattskyldig, som haft ordnad bokföring, skall beräkningen av inkomst
ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av följande.

Därest vinstresultatet påverkats därav, att bland intäkter upptagits sådana
intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst, eller uteslutits intäkt,
som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana poster, för vilka
vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall företagas erforderlig justering
av det bokföringsmässiga vinstresultatet till överensstämmelse med
en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade grunder.

Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar avsedda för omsättning
eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen godtagas,
därest denna värdesättning icke står i strid med vad nedan sägs.

'"Senaste lydelse 1973:1208.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lagret vid beskattningsårets utgång får icke upptagas till lägre belopp
än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter
avdrag för inkurans. Dock får lager av djur på jordbruksfastighet icke upptagas
till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskatteverket
fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna
på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast
före den 1 oktober beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, t. ex.
i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst till fyrtio
procent av allmänna saluvärdet.

Därest värdet å lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre
belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av
de två närmast föregående beskattningsåren (jämföreiseåren), må lagret vid
beskattningsårets utgång i stället upptagas till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde å detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda
medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens
utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest återanskaffningsvärdena
å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på jordbruksfastighet
gäller dock att värdet av djuren skall hava upptagits till fulla det värde
som riksskatteverket fastställt enligt föregående stycke eller till fulla allmänna
saluvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av nyssnämnda
medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång, må
avdrag åtnjutas jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot
svarande avsättning i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag
för sådan avsättning medgivits, skall avsättningen återföras till beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad
avsättning till dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå
i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret av sådana varor eller del därav
upptagas till lägst sjuttio procent av värdet å tillgångarna i fråga beräknat
efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de
närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering
av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering
med hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid utgången
av de två närmast föregående beskattningsåren icke gälla.

Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesättning
å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må det lägre värde
å lagret godtagas som skattskyldig med hänsyn till föreliggande risk för
prisfall visar vara påkallat.

Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det lägsta värde
å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godtagas, har

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

icke avseende å penningförvaltande företags och försäkringsföretags placeringar
av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller
å skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar beträffande vilka
en sådan värdesättning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu
avsedda tillgångar skall upptagas till vad som med hänsyn till risk för förlust,
prisfall m. m. framstår såsom skäligt.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bankeller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig,
för vilken aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart
att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt
värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i aktiens
värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid
förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet
belopp, ej föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige
upptages till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för
aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp
än den skattskyldiges anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av det
beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp
än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år
med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges
anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av
det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som
ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas
och medför detta att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning
av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som
motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första
hand gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp. Vad
som sägs om aktie i detta stycke äger motsvarande tillämpning på andel
i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

Avdrag för inkurans må icke medgivas med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu
sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av det lägsta
utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår
såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som
riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa
grupper av skattskyldiga angivit.

Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så anses som om
de lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro
de senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För
tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde
anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta
tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu ifrågavarande tillgångar, därvid
hänsyn dock icke behöver tagas till ränta å eget kapital.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt
ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endast i den mån det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet å rättigheter till leverans
av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt
ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av värdet därå godkännas endast
i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma
slag å balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt,
att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

Vad här är stadgat gäller särskilt Vad här är stadgat gäller särskilt
då fråga är om bestämmandet av det då fråga är om bestämmandet av det

år, varunder en inkomst skall anses
hava åtnjutits eller en utgift skall anses
hava ägt rum. I sistnämnda avseende
gäller alltså, att inkomst skall
anses hava åtnjutits under det år, då
densamma enligt allmänt vedertagen
köpmannased eller enligt vad
som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör i räkenskaperna uppföras
såsom inkomstpost, även om den
ännu icke av den skattskyldige uppburits
i kontanta penningar eller eljest
kommit honom tillhanda t. ex.
i form av levererade varor, fullgjorda
prestationer eller på annat härmed
jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i
fråga om inkomstposterna har motsvarande
tillämpning i fråga om utgiftsposterna.
1 fråga om tiden för inkomst-
och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga grunder
tillämpas i allmänhet det förfaringssättet,
att fordringar uppföras såsom
inkomst under det år, då de uppkomma,
och att ränteintäkter hänföras
till inkomsten för det år, på vilket

år, varunder en inkomst skall anses
hava åtnjutits eller en utgift skall anses
hava ägt rum. I sistnämnda avseende
gäller alltså, att inkomst skall
anses hava åtnjutits under det år, då
densamma enligt allmänt vedertagen
köpmannased eller enligt vad
som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör i räkenskaperna uppföras
såsom inkomstpost, även om den
ännu icke av den skattskyldige uppburits
i kontanta penningar eller eljest
kommit honom tillhanda t. ex.
i form av levererade varor, fullgjorda
prestationer eller på annat härmed
jämförligt sätt. Vad sålunda gäller i
fråga om inkomstposterna har motsvarande
tillämpning i fråga om utgiftsposterna.
Avdrag för tantiem eller
liknande ersättning från fåmansföretag
till företagsledare eller honom närstående
person får dock åtnjutas först
under det år då utbetalning skett. I
fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters
upptagande enligt bokföringsmässiga
grunder tillämpas i

2 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

Föreslagen lydelse

allmänhet det förfaringssättet, att
fordringar uppföras såsom inkomst
under det år, då de uppkomma, och
att ränteintäkter hänföras till inkomsten
för det år, på vilket de belöpa,
i bägge fallen oberoende av huruvida
de verkligen influtit under
nämnda år eller icke. Å andra sidan
lärer det vara vedertaget, att förskottsvis
influtna räntor, som till
större eller mindre del belöpa å ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras till det sistnämnda
årets inkomst.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas den del
av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning
i ingående virkesförråd m. m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas
därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna
likviden.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år
beskattat vinst, som enligt de vid bokföringen tillämpade grunderna först
ett senare år framkommer såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen
för det följande år, då vinsten i bokföringen kommer
till synes, det sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultat med
hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten icke
för det året ånyo tages till beskattning.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett förlust,
av beskaffenhet att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen
för det år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna,
eller beskattningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring
i avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år
1977.

Vid tillämpning av denna lag skall, intill dess aktiebolagslagen (1975:
1385) träder i kraft, föreskriften i 75 a § lagen (1944:705) om aktiebolag äga
tillämpning i stället för föreskriften i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen.

Nuvarande lydelse

de belöpa, i bägge fallen oberoende
av huruvida de verkligen influtit under
nämnda år eller icke. Å andra
sidan lärer det vara vedertaget, att
förskottsvis influtna räntor, som till
större eller mindre del belöpa å ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras till det sistnämnda
årets inkomst.

SkU 1975/76:28

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels att 4, 20 och 25 §§, 30 § 1 morn., 37 § 1 mom. 1. och 2 mom. samt
51 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att till 2 § skall fogas ett nytt moment, 3, till 30 § ett nytt moment,
3, och till 42 § ett nytt moment, 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

3 mom. Beteckningarna fåmansföretag,
företagsledare i fåmansföretag
och närstående till sådan företagsledare
eller till delägare ifåmans/oretag har
i denna lag samma innebörd som i
kommunalskattelagen (1928:370).

4 §2

I län skola finnas 1 o k a 1 a taxeringsdistrikt och särskilda
taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun.
När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras
till ett lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd,
som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån detta
icke ankommer på annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf
sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild
taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer,
dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn till
förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om sådan
skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femte stycket.

I län skall finnas ett eller flera sär- I län skall finnas ett eller flera särskilda
taxeringsdistrikt, där särskild skilda taxeringsdistrikt, där särskild

taxeringsnämnd verkställer taxering taxeringsnämnd verkställer taxering

av andra skattskyldiga än fysiska av andra skattskyldiga än fysiska

personer, dödsbon och familjestiftel- personer, dödsbon och familjestiftelser.
Till sådant taxeringsdistrikt ser. Till sådant taxeringsdistrikt

skall, där så kan ske, hänföras även skall, där så kan ske, hänföras även

fysisk person, dödsbo eller familje- delägare i fåmansföretag och honom

stiftelse som ensam eller tillsammans närstående person samt dödsbo eller

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av rubriken 1974:773.

2 Senaste lydelse 1974:991.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med eli fåtal andra skattskyldiga äger familjestiftelse som direkt eller

aktierna i aktiebolag eller andelarna genom förmedling av annan äger eller

i ekonomisk förening samt delägare i på därmed jämförligt sätt innehar akti handelsbolag.

er eller andelar i sådant, företag.

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar årligen i Stockholm en för riket
gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder
att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt
av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom
av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om statlig
förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20 och 39 folkbokföringsförordningen
skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i
Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske
för gemensamt kommunalt ändamål.

Taxering, som verkställes av en för riket gemensam nämnd, anses äga
rum å särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

20 §

Den som enligt denna lag är skyldig att avgiva deklaration eller annan
uppgift till ledning för egen taxering eller ock uppgift till ledning för annans
taxering är jämväl skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar
eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finnes för deklarations-
eller uppgiftsskyldighetens fullgörande och för kontroll därav.

Fåmansföretag är skyldigt att sörja
för att underlag finnes för kontroll av
vad företagsledaren eller honom närstående
person eller delägare tillskjutit
till och uttagit ur företaget av pengar,
varor eller annat. Företaget skall vidare
som underlag för kontroll av traktamentsersättning,
som utbetalats tillföretagsledaren
eller honom närstående
person eller delägare, bevara verifikation
av övernattningskostnader, om ersättningen
varit avsedd att täcka sådan
kostnad.

Skyldighet att sörja för att underlag finnes och att bevara detta kvarstår
under sex år efter utgången av det kalenderår underlaget avser.

Om skyldighet i vissa fall att föra räkenskaper är särskilt stadgat.

25 §5

Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan
finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

5Senaste lydelse 1974:868.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utfärdad debetsedel å preliminär skatt föråret näst före taxeringsåret ävensom
beträffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det
land, där styrelsen haft sitt säte, samt beträffande skattskyldig, som allenast
under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift om den
tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2) alla förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret
åligger den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den
skattskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde året
näst före taxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fastigheten
åsatt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten
ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken del
fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3) de intäkter och de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla,
dock att ersättning, som enligt bestämmelserna i 37 § 1 mom. 1. g) icke
behöver upptagas i kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen
såsom intäkt,

4) de allmänna avdrag, som den skattskyldige yrkar få tillgodonjuta vid
taxeringen,

5) den skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret,
ändå att förmögenheten icke uppgår till skattepliktigt belopp, dock endast
om och i den mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6) beloppet av den preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts
för året näst före taxeringsåret, ävensom

7) garantibelopp, vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för
den skattskyldige i dennes hemortskommun,

8) om deklarationen avser juridisk 8) om deklarationen avser få person,

vari aktierna eller andelarna mansföretag, delägares eller honom

ägas av fysisk person, dödsbo eller fa- närstående persons namn, personnum miljestiftelse

ensam eller tillsammans mer och adress och i förekommande fall

med ett fatal andra skattskyldiga, äga- aktie- eller andelsinnehav tillika med

rens eller ägarnas namn, personnum- angivande av röstvärde, om olika röst mer

och adress eller adresser. värden förekomma, dock att uppgifter

icke behöva lämnas för närstående person,
som ej uppburit ersättning från,
träffat avtal eller haft annat därmed
jämförligt förhållande med företaget.

Allmän självdeklaration skall därjämte innehålla de uppgifter, som för
särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras för beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskattningsåret och

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst att taxera enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida
inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9 § 3 mom.
nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla
i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall han jämväl uppgiva
sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, över vilken
förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten andra
maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall
taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl
om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i hela krontal, så
att överskjutande öretal bortfalla.

30 §

1 morn.' Har deklarationsskyldig
under beskattningsåret fört
räkenskaper i rörelse, jordbruk eller
skogsbruk som bedrivits av honom,
skall vid hans självdeklaration fogas
bestyrkt avskrift av balansräkning
för beskattningsåret och balansräkning
för det närmast föregående
räkenskapsåret samt av vinst- och
förlusträkning för beskattningsåret,
om sådan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen intagits särskilt
balanskonto eller vinst- och förlustkonto
och avviker sådant konto från
räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen
jämväl fogas bestyrkt
avskrift av kontot.

1 mom. Har deklarationsskyldig
under beskattningsåret fört räkenskaper
i rörelse, jordbruk eller
skogsbruk som bedrivits av honom,
skall vid hans självdeklaration fogas
bestyrkt avskrift av balansräkning
för beskattningsåret och balansräkning
för det närmast föregående räkenskapsåret
samt av vinst- och förlusträkning
för beskattningsåret, om
sådan räkning ingått i bokföringen.
Har i bokföringen intagits särskilt
balanskonto eller vinst- och förlustkonto
och avviker sådant konto från
räkning som nyss sagts, skall vid deklarationen
jämväl fogas bestyrkt
avskrift av kontot. Har fåmansföretag
i sin bokföring använt annat samlingskonto
för intäkter och kostnader,
skall bestyrkt avskrift av sådant konto
bifogas. Redovisar fåmansföretag likvida
medel i sammansatt post i balansräkningen,
skall i självdeklarationen
belopp utvisande kassabehållningen
uppges särskilt.

‘Senaste lydelse 1972:745.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid självdeklaration, som ovan sägs, skola vidare fogas uppställningar
enligt fastställt formulär med uppgifter erforderliga för tillämpning av gällande
bestämmelser rörande avdrag för värdeminskning så ock utdrag av
räkenskaperna till styrkande av dessa uppgifter.

För aktiebolag, ekonomisk förening
och ömsesidigt försäkringsbolag
skall avlämnas bestyrkt avskrift
eller tryckt exemplar av förvaltnings-
och revisionsberättelser, som
avgivits för beskattningsåret. För
fåmansföretag skalljärn väl lämnas förteckning
som avses i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen
(1975:1385).

3 mom. Företagsledare ifämansföretag
och närstående till sådan person
samt delägare i företaget skall vid
självdeklaration foga uppställning enligt
fastställt formulär med uppgifter erforderliga
för tillämpning av gällande
bestämmelser rörande beräkningen av
hans inkomst från företaget. Därvid
skall uppgift lämnas bl. a. om hans arbetsuppgifter
i företaget, om vad han
tillskjutit till eller uppburit från företaget
i form av pengar, varor eller annat,
om utgifter för hans privata kostnader
som företaget bestridit, samt om avtal
eller andra därmed jämförliga förhållanden
mellan honom och företaget.

37 §

Nuvarande lydelse

1 m o m.' Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning
uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas
på sätt framgår av följande uppställning:

U p pg i f t ssk y I - Vem uppgiften Vad uppgiften

dig skall avse skall avse

1. a) Statlig och Den som hos den Avlöning, arvode,
kommunal myndighet, uppgiftsskyldige inne- annan ersättning eller

'Senaste lydelse 1975:1382.

SkU 1975/76:28

U p pg i ft sskyldig b)

aktiebolag, ekonomisk
förening, fond,
stiftelse och annan juridisk
person än dödsbo,

c) fysisk person och
dödsbo, som bedrivit
rörelse eller jordbruk,
däri inbegripet skogsbruk,
i fråga om förmåner,
som utgått från sådan
förvärvskälla, samt

d) fysisk person och
dödsbo, som innehaft
annan fastighet, i fråga
om förmåner som utgått
från sådan förvärvskälla.

Nuvarande lydelse

Vem uppgiften
skall avse
haft anställning eller
uppdrag eller utfört tillfälligt
arbete eller som
av den uppgiftsskyldige
åtnjutit pension, livränta
eller periodiskt
utgående ersättning,
ävensom den som åtnjutit
förmån från personalstiftelse
eller annan
stiftelse.

Vad uppgiften
skall avse
förmån, oavsett huruvida
denna utgått kontant
eller såsom naturaförmån
samt oavsett
om densamma utgör
ersättning för kostnader,
som mottagaren
haft att bestrida. Har
mottagaren haft att erlägga
vederlag för åtnjuten
naturaförmån,
skall uppgift om förmånen
och vederlaget
lämnas.

Undantag:

a) folkpension, när
tilläggspension enligt
lagen om allmän försäkring
icke åtnjutes,

b) ersättning och
förmån i anledning av
tillfälligt arbete, om det
som mottagaren sammanlagt
åtnjutit haft
ett lägre värde än 100
kronor för hela året,

c) ersättning och
förmån till någon i anledning
av tillfälligt arbete
å annan fastighet
än jordbruksfastighet,
om vad som sammanlagt
utgivits har lägre
värde än 300 kronor för
hela året och det icke
utgör avdragsgill omkostnad
i förvärvskällan
rörelse,

d) utbetalning till
rörelseidkare av ersätt -

SkU 1975/76:28

Uppgifts skyldig -

Nuvarande lydelse

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

ning för tillfälligt arbete,
om ersättningen utgör
intäkt av rörelse för
mottagaren,

e) i tjänst som avses
i punkt 4 andra stycket
av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen
utgiven förmån,
som icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,

0 förmåner i annat
än penningar, om det
som mottagaren i sådant
hänseende sammanlagt
från den uppgiftsskyldige
åtnjutit,
efter avdrag för vederlag,
uppenbarligen haft
ett värde icke överstigande
600 kronor för
helt år räknat,

g) ersättning för resa
i tjänsten, motsvarande
gjorda utlägg som
sammanlagt icke överstiga
500 kronor, och
representationse rsättning,
motsvarande
gjorda utlägg, sammanlagt
icke överstigande
500 kronor, samt
därjämte traktamentsersättning
vid vistelse i
tjänsten utom tjänstgöringsorten,
som sammanlagt
icke överstiger
500 kronor eller icke
avser mer än 24 dagar

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse

Uppgifts- Vem uppgiften Vad uppgiften

skyldig skall avse skall avse

för år räknat, därest i
kontrolluppgiften anmärkes,
att traktamentsersättning
utgått
(se även 2 mom. fjärde
stycket),

h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits
uppenbarligen
icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,
samt

i) ersättning eller
förmån, för vilken
mottagaren erlagt
sjömansskatt.

Föreslagen lydelse

1 m o m. Till ledning vid inkomsttaxering skola vaije år utan anmaning
uppgifter (kontrolluppgifter) för nästföregående kalenderår avlämnas
på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgifts skyldig l.

a) Statlig och kommunal
myndighet,

b) aktiebolag, ekonomisk
förening, fond,
stiftelse och annan juridisk
person än dödsbo,

c) fysisk person och
dödsbo, som bedrivit
rörelse eller jordbruk,
däri inbegripet skogsbruk,
i fråga om förmåner,
som utgått från sådan
förvärvskälla, samt

Vem uppgiften
skall avse

Den som hos den
uppgiftsskyldige innehaft
anställning eller
uppdrag eller utfört tillfälligt
arbete eller som
av den uppgiftsskyldige
åtnjutit pension, livränta
eller periodiskt
utgående ersättning,
ävensom den som åtnjutit
förmån från personalstiftelse
eller annan
stiftelse.

Vad uppgiften
skall avse

Avlöning, arvode,
annan ersättning eller
förmån, oavsett huruvida
denna utgått kontant
eller såsom naturaförmån
samt oavsett
om densamma utgör
ersättning för kostnader,
som mottagaren
haft att bestrida. Har
mottagaren haft att erlägga
vederlag för åtnjuten
naturaförmån,
skall uppgift om förmå -

SkU 1975/76:28

U ppgiftsskyldig d)

fysisk person och
dödsbo, som innehaft
annan fastighet, i fråga
om förmåner som utgått
från sådan förvärvskälla.

Föreslagen lydelse

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse
nen och vederlaget
lämnas.

Undantag:

a) folkpension, när
tilläggspension enligt
lagen om allmän försäkring
icke åtnjutes,

b) ersättning och
förmån i anledning av
tillfälligt arbete, om det
som mottagaren sammanlagt
åtnjutit haft
ett lägre värde än 100
kronor för hela året,

d) utbetalning till
rörelseidkare av ersättning
för tillfälligt arbete,
om ersättningen utgör
intäkt av rörelse för
mottagaren,

e) i tjänst som avses
i punkt 4 andra stycket
av anvisningarna till
32 § kommunalskattelagen
utgiven förmån,
som icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,

SkU 1975/76:28

Uppgifts skyldig -

Föreslagen lydelse

Vem uppgiften
skall avse

Vad uppgiften
skall avse

g) ersättning för resa
i tjänsten, motsvarande
gjorda utlägg som
sammanlagt icke överstiga
500 kronor, och representationse
rsättning,
motsvarande gjorda utlägg,
sammanlagt icke
överstigande 500 kronor,
samt därjämte
traktamentsersättning
vid vistelse i tjänsten
utom tjänstgöringsorten,
som sammanlagt
icke överstiger 500 kronor
eller icke avser mer
än 24 dagar för år räknat,
därest i kontrolluppgiften
anmärkes,
att traktamentsersättning
utgått (se även 2
mom. fjärde stycket),

h) förmån från stiftelse,
om vad som utgivits
uppenbarligen

SkU 1975/76:28

Vad uppgiften
skall avse
icke utgör skattepliktig
intäkt för mottagaren,
samt

i) ersättning eller
förmån, för vilken
mottagaren erlagt
sjömansskatt.

Undantagen gäller ej
fåmansföretag, eller till
sådant företag hörande
personalstiftelse i fråga
om uppgifter avseende
företagsledaren eller honom
närstående person
eller delägare i företaget.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 morn.4 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall
iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles,
endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken
förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning,
skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels
traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid
skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom
riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt
för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört
vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar)
samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av
antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning,
som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mer än fyra timmar
men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som
hel dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning
och antal nätter övernattning skett. De första femton dyg -

Föreslagen lydelse

Uppgifts- Vem uppgiften

skyldig skall avse

4Senaste lydelse 1973:376.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsförrättning. -1 kontrolluppgift
skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren

utöver traktamentsersättningen, haft
uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens
hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren,
i stället för att lämna uppgift
enligt tredje stycket om traktamentsersättning
vid förrättning
inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften
att sådan ersättning
utgått. Förutsättning för medgivande
är att ersättning utgår enligt sådana
grunder att den kan antagas
icke komma att överstiga avdragsgill
ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande
medgivande kan lämnas
även beträffande resekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel.
Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett
större antal anställda, som mera regelbundet
företager tjänsteresor, och
medgivandet bedömes vara utan
olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande
gäller tills vidare. Det kan
begränsas till viss grupp av anställda.
- Ansökan om medgivande göres
hos länsstyrelsen senast den 31 oktober
året före taxeringsåret. Talan
mot beslut, varigenom ansökan om
medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket
genom besvär som skola ha
inkommit till verket inom en månad
från den dag då klaganden erhöll del
av beslutet. Mot riksskatteverkets
beslut får talan icke föras.

utgifter för den anställdes bostad eller

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens
hemortskommun är belägen
medger det, behöver arbetsgivaren,
i stället för att lämna uppgift
enligt tredje stycket om traktamentsersättning
vid förrättning
inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften
att sådan ersättning
utgått. Förutsättning för medgivande
är att ersättning utgår enligt sådana
grunder att den kan antagas
icke komma att överstiga avdragsgill
ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande
medgivande kan lämnas
även beträffande resekostnadsersättning
för färd med allmänt kommunikationsmedel.
Medgivande lämnas
endast om arbetsgivaren har ett
större antal anställda, som mera regelbundet
företager tjänsteresor, och
medgivandet bedömes vara utan
olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande
får ej lämnas fåmansföretag i
fråga om uppgifter rörande företagsledaren
och honom närstående personer
samt delägare i företaget. Lämnat
medgivande gäller tills vidare. Det
kan begränsas till viss grupp av anställda.
- Ansökan om medgivande
göres hos länsstyrelsen senast den 31
oktober året före taxeringsåret. Talan
mot beslut, varigenom ansökan om
medgivande avslagits eller medgivande
återkallats, föres hos riksskatteverket
genom besvär som skola ha
inkommit till verket inom en månad
från den dag då klaganden erhöll del
av beslutet. Mot riksskatteverkets
beslut får talan icke föras.

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans
efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och
vad som avdragits.

I kontrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller sjunde punkten skall
angivas, huruvida arbetsgivaren har att för utgivet belopp erlägga avgift
enligt 19 kap. 1 § lagen om allmän försäkring.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag som
skett för uttagande av preliminär A-skatt.

Särskild uppgiftshandling skall
avlämnas för varje person, varom
fråga är. Därvid skall fullständigt angivas
personens namn, personnummer,
hemvist och bostadsadress. Där
så kan ske, bör uppgift lämnas även
om numret på för honom utfärdad
debetsedel å preliminär skatt för året
näst före taxeringsåret. På uppgiftshandling
som lämnas av fämansföretag
skall angivas om personen är företagsledare
eller honom närstående person
eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring
tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt,
fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som
erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring
tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den,
som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Uppgift skall avfattas å blankett enligt fastställt formulär eller å annan
för ändamålet lämpad blankett.

42 §

4 mom. Det åliggerfåmansföretag
att lämna företagsledaren och delägare
i företaget samt dem närstående personer
alla uppgifter som erfordras för att
de skola kunna beräkna sin skattepliktiga
inkomst från företaget.

51 §

Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33
och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § må utfärdas av taxeringsnämnd och

SkU 1975/76:28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsintendent. Samma rätt tillkommer tjänsteman, som verkställer taxeringsrevision,
dock att sådan tjänsteman icke äger anmana någon att avlämna
självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2
mom. utfärdas av skattechefen i det
län, där den uppgiftsskyldige är bosatt
eller, efter skattechefens förordnande,
av annan tjänsteman.

I de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 § samt 42 § 2 mom. må anmaning
göras av taxeringsintendent.

Anmaning som avses i 39 § 2
mom. må endast utfärdas av skattechefen
i det län, där den uppgiftsskyldige
är bosatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1977 års taxering.

Vid tillämpning av denna lag skall, intill dess aktiebolagslagen (1975:1385)
träder i kraft, föreskriften i 75 c § lagen (1944:705) om aktiebolag äga tilllämpning
i stället för föreskriften i 12 kap. 9 § aktiebolagslagen.

SkU 1975/76:28

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

Härmed föreskrives att 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §’

Pensionsstiftelse får icke mottaga fordran mot arbetsgivaren. Avtal i strid
härmed är ogiltigt. Stiftelsen äger dock utlåna medel till arbetsgivaren, om
betryggande säkerhet ställes för lånet eller tillsynsmyndigheten medger det.

Stiftelse får icke från arbetsgivaren mottaga egendom på villkor, som
väsentligt begränsar stiftelsens rätt att förfoga över egendomen. Ej heller
för stiftelse, som grundats av aktiebolag, utan att tillsynsmyndigheten godkänner
det äga aktier i bolaget eller i bolag, vilket står i sådant förhållande
till detta, som avses i l kap. 2§ aktiebolagslagen (1975:1385).

Har pensionsstiftelse till ändamål
att trygga utfästelse om pension till arbetstagare
eller arbetstagares efterlevande
i aktiebolag som avses i 35 §
I a mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall, ifråga om stiftelsens
rätt att lämna lån och ställa säkerhet,
bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 §§
samt 19 kap. 11 aktiebolagslagen
(1975:1385) äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Vid tilllämpning
av lagen skall, intill dess aktiebolagslagen (1975:1385) träder i
kraft, bestämmelserna i 75 a, 75 b och 213 §§ lagen (1944:705) om aktiebolag
äga tillämpning i stället för bestämmelserna i 12 kap. 7 och 8 §§ samt
19 kap. 1 § aktiebolagslagen.

'Senaste lydelse 1975:1388

3 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

Motionerna

Till utskottet har hänvisats följande med anledning av i propositionen
väckta motioner.

1975/76:455 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av prop. 1975/76:79 beslutar

1. att rätt till inkomstuppdelning skall föreligga, om medhjälpande makens
arbetsinsats under det år som inkomsten intjänades uppgår till minst
400 timmar,

2. att som sin mening uttala vad som anförts i motionen beträffande
arbete som är förlagt i bostaden, samt

3. att arbetsersättning till barn över 16 år, som har utfört arbete i föräldrarnas
företag, alltid skall beskattas hos barnet om ersättningen inte överstiger
marknadsmässigt vederlag.

1975/76:967 av herr Fridolfsson m. fl. (m,c,fp)vari hemställsatt riksdagen
antar följande förslag till ändring av punkt 13 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370):

13. Är skattskyldig andra stycket.

Uppgår makes arbetsinsats till minst 100 timmar under beskattningsåret,

beskattas maken själv (=prop.) , är att anse som marknadsmässig.

Överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt skall företagsledaren
beskattas för den del av makes ersättning som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme
får medräknas om särskilda arbetslokaler för verksamheten saknas eller det
med hänsyn till andra omständigheter föreligger skäl att medräkna arbetsinsatsen.
Vid bedömande (=prop.) uppburits. Ersättning för

(=prop.) hänsyn härtill.

1975/76:988 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Karl Bengtsson i Varberg
(fp) vari hemställs att riksdagen antar följande förslag till ändring av punkt
13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370):

13. Är skattskyldig (=prop.) andra stycket.

Uppgår makes arbetsinsats till minst 400 timmar under beskattningsåret,

beskattas maken själv (=prop.) är att anse som marknadsmässig.

Överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt skall företagsledaren
beskattas för den del av makes ersättning som överstiger den
marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme
får medräknas om särskilda arbetslokaler för verksamheten saknas eller det
med hänsyn till andra omständigheter föreligger skäl att medräkna arbetsinsatsen.
Vid bedömande (=prop.) uppburits. Ersättning för

(=prop.) hänsyn härtill.

1975/76:997 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att 2 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623) erhåller följande
lydelse:

SkU 1975/76:28

Som fåmansbolag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vari minst tre fjärdedelar
av aktierna eller andelarna ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas
- direkt eller genom förmedling av juridisk person - av högst tio
fysiska personer,

b) aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vars verksamhet är
uppdelad på verksamhetsgrenar, som äro oberoende av varandra, såvida
en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt
sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och
självständigt kan förfoga över dess resultat.

Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i denna punkt
om särskilda skäl härtill föreligga med hänsyn till verksamhetens omfattning
och organisation. Över riksskatteverkets beslut i sådan fråga får talan icke
föras.

Beteckningarna företagsledare i fåmansföretag och närstående till sådan
företagsledare eller till delägare i fåmansföretag ha i denna lag samma innebörd
som i kommunalskattelagen (1928:370).

1975/76:998 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
med ändring av vad därom föreslagits i prop. 1975/76:79 antar följande
lydelse av andra och tredje styckena i punkt 13 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370):

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret,
beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit
från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig.
Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin
verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller
vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200
timmar. Har arbetsinsatsen inte uppgått till minst 400 timmar, beskattas
den medhjälpande maken om det med hänsyn till arbetets art och övriga
förhållanden kan visas att maken utfört en verklig arbetsinsats i företaget.

Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet
antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning
eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed
jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning
som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Medhjälpande barn beskattas för värdet av sin arbetsinsats om barnet
uppnått 16 års ålder och marknadsmässig ersättning tillsammans med övriga
inkomster föranleder skatteplikt för barnet.

1975/76:1002 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att inga andra ändringar i gällande rätt beträffande överlåtelser
och upplåtelser som här är i fråga görs än de som i propositionen
föreslagits gälla vid delägares avyttring av lösöre till fåmansföretaget samt

SkU 1975/76:28

vid delägares försäljning av rättighet som har samband med företagets verksamhet.

1975/76:1003 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att lagförslagen i 35 § 1 a mom. kommunalskattelagen(1928:370)styckena
4-6 avslås, samt

2. att ett tillägg av den lydelse företagsskatteberedningen föreslagit görs
till andra stycket av punkten 2 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen.

1975/76:1040 av herr af Ugglas m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen avslår förslaget till ändring i p. 1 av anvisningarna till
41 § kommunalskattelagen (1928:370) såvitt gäller rätten till avdrag för tantiem
och liknande ersättningar,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen ger till känna vad i denna motion
anförts.

Skrivelser

Med anledning av propositionen har till utskottet inkommit skrivelser
från Föreningen auktoriserade revisorer, universitetslektorn Göran Grosskopf,
Göteborg, Bengt Lindberg, Stockholm, Pensionsadministration AB
och Sveriges Industriförbund samt en gemensam skrivelse från Läkartjänst
AB och Tandläkartjänst AB.

Utskottet

Inledning

På grundval av företagsskatteberedningens delbetänkande (SOU 1975:54)
Fåmansbolag läggs i propositionen fram förslag om särskilda regler för beskattning
av fåmansföretag och intressenter i sådana företag. Bestämmelserna
syftar till att skapa neutralitet vid inkomstbeskattningen mellan fåmansföretag
och andra företagsformer. För att uppnå det med propositionen
avsedda syftet föreslås dels nya materiella regler avsedda att kompletteras
med anvisningar av riksskatteverket (RSV), dels utvidgad uppgiftsskyldighet
för förbättring av taxeringskontrollen.

Företagsskatteberedningen har vid sina undersökningar konstaterat att
det föreligger ett utbrett missbruk av beskattningsreglerna bland fåmansföretagen
med ett avsevärt skatte- och avgiftsbortfall för det allmänna som
följd. De punktinsatser, som under senare år vidtagits på det skatterättsliga
och civilrättsliga området, liksom taxeringsmyndigheternas möjligheter till
effektiv kontroll har varit alltför begränsade för att medföra några mera
markanta förbättringar.

Det är självfallet ett angeläget samhällsintresse att taxeringarna blir i möjligaste
mån rättvisa och likformiga. Beskattningsreglerna måste därför vara

SkU 1975/76:28

så utformade att de inte ger vissa grupper av skattskyldiga möjlighet att
tillskansa sig oberättigade förmåner på andras bekostnad. Det torde inte
- som vissa remissmyndigheter velat göra gällande - vara möjligt att bekämpa
det tilltagande missbruket av beskattningsreglerna inom fåmansföretagssektorn
enbart genom förbättrad taxeringskontroll. Utskottet delar
därför uppfattningen att man snarast möjligt måste komma till rätta med
de av företagsskatteberedningen påvisade missförhållandena såväl genom
ändringar av de materiella reglerna som genom utvidgad skyldighet för
fåmansföretagen och deras ägare att lämna uppgifter om sina ekonomiska
mellanhavanden. För att uppnå den eftersträvade neutraliteten vid inkomstberäkningen
mellan olika företagsformer krävs relativt betydande ändringar
i skärpande riktning av nuvarande bestämmelser. Det bör emellertid framhållas
att den föreslagna lagstiftningen i första hand har ett tillbakahållande
syfte och att de företag, som lojalt följer gällande bestämmelser, inte kommer
att beröras av de nya reglerna i nämnvärd utsträckning. Den nu redovisade
uppfattningen delas också i stort sett av motionärerna i de motioner som
väckts med anledning av propositionen. Av det anförda framgåratt utskottet
i princip tillstyrker de i propositionen föreslagna speciella reglerna för beskattning
av fåmansföretag och deras ägare.

I det följande behandlar utskottet endast de förslag i propositionen, som
föranlett yrkanden om ändringar i motioner eller i till utskottet ingivna
skrivelser. Utskottet föreslår i anslutning härtill vissa mindre ändringar i
departementschefens förslag.

Begreppet fåmansföretag

Enligt förslaget i propositionen räknas som fåmansföretag dels aktiebolag,
ekonomisk förening och handelsbolag, vari aktierna eller andelarna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas-direkt eller genom
förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer, dels aktiebolag, ekonomisk förening och handelsbolag, vars verksamhet
är uppdelad på verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra,
såvida en person genom aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed
jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren
och självständigt kan förfoga över dess resultat. Företag, som har inregistrerats
vid Stockholms fondbörs eller som noteras på fondhandlarlistan,
skall enligt uttalande i propositionen inte betraktas som fåmansföretag.

Avgörande vid bedömningen av om ett företag är att anse som fåmansföretag
bör enligt företagsskatteberedningen vara "att en viss grupp personer
har den reella beslutanderätten i bolaget. Om denna personkrets har
antingen mer än 50 % av aktierna i bolaget eller, vid olika röstetal på aktierna,
mer än hälften av rösterna, bör ett fåmansbolag anses vara för handen.”
Orden ”till huvudsaklig del” i den föreslagna författningstexten ger enligt
utskottets uppfattning inte ett adekvat uttryck för den av beredningen för -

SkU 1975/76:28

ordade och av departementschefen biträdda bestämningen av begreppet fåmansföretag.
Enligt allmänt språkbruk torde med ”huvudsakligen” menas
betydligt mer än 50 %. Uttrycket ”till huvudsaklig del” förekommer i ett
flertal civilrättsliga och skatterättsliga författningar och har i förarbeten och
rättspraxis ansetts innebära 70-80 %. Utskottet föreslår därför att orden ”till
huvudsaklig del” i 35 S 1 a mom. sjunde stycket i förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (KL) utbyts mot ”till övervägande del”.

Huruvida en motsvarande ändring i definitionen av begreppet fåmansbolag
bör göras i 35 S 3 mom. nionde stycket och i 54 $ femte stycket KL,
bör enligt utskottets uppfattning övervägas sedan praktiska erfarenheter vunnits
från den nu aktuella lagstiftningen.

1 en till utskottet ingiven skrivelse från Läkartjänst AB och Tandläkartjänst
AB har bolagen begärt ett uttalande om att de inte skall betraktas som
låmansföretag. Till stöd för yrkandet har åberopats att de i bolagen anställda
delägarna, som förestår olika driftsenheter, inte självständigt kan förfoga
över verksamhetsgrenens resultat.

Utskottet har inte tillräckligt material för att kunna ta ställning till om
de ifrågavarande bolagen är att betrakta som fåmansföretag eller ej. Det
bör därför överlåtas åt de rättstillämpande myndigheterna att avgöra denna
fråga.

Lön till medhjälpande make

Enligt förslaget i propositionen skall företagsledarens make beskattas i
inkomstkällan tjänst för lön eller annan ersättning från fåmansföretag under
förutsättning att arbetsinsatsen uppgått till minst 600 timmar under beskattningsåret
och ersättningen är marknadsmässig. Om företaget börjat eller
nedlagt sin verksamhet under beskattningsåret utgör tidsgränsen 300 timmar.
Understiger den medhjälpande makens arbetsinsats 600 resp. 300 timmar
eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässig, skall
företagsledaren beskattas för ersättningen eller den del därav som överstiger
det marknadsmässiga. Som marknadsmässig ersättning skall inte anses den
del av ersättningen som överstiger en tredjedel av makarnas sammanlagda
inkomster från företaget. Arbete i bostaden skall endast medräknas om särskild
arbetslokal saknas och det med hänsyn till rörelsens art och andra
omständigheter föreligger synnerliga skäl att medräkna arbetsinsatsen.

I motionen 1975/76:967 yrkas att medhjälpande make skall beskattas,
om arbetsinsatsen uppgår till minst 100 timmar och ersättningen är marknadsmässig
samt att arbete i bostaden skall beaktas, om särskilda arbetslokaler
saknas eller det med hänsyn till andra omständigheter föreligger
skäl att medräkna arbetsinsatsen. Motsvarande yrkande framställs i motionen
1975/76:988 med den skillnaden att tidsgränsen angivits till 400 timmar.
Motionärerna i motionen 1975/76:998 yrkar att medhjälpande make
skall beskattas, om arbetsinsatsen uppgått till minst 400 timmar och er -

SkU 1975/76:28

sättningen är marknadsmässig (200 timmar om företaget börjat eller nedlagt
sin verksamhet under beskattningsåret). Har arbetsinsatsen inte uppgått till
minst 400 timmar skall medhjälpande make beskattas, om det med hänsyn
till arbetets art och övriga förhållanden kan visas att maken utfört en verklig
arbetsinsats. Vidare yrkas att arbete i bostaden skall medräknas utan inskränkningar.
Slutligen yrkas i motionen 1975/76:455 att tidsgränsen sänks
till 400 timmar. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande om att kommande
anvisningar om arbete i bostaden inte får utformas alltför stelbent.

De i den förevarande propositionen föreslagna reglerna om den skattemässiga
behandlingen av lön till medhjälpande make överensstämmer i
allt väsentligt med förslagen i prop. 1975/76:77 om avveckling av den faktiska
sambeskattningen, som utskottet behandlat i betänkande SkU
1975/76:27. Motsvarande yrkanden om ändringar har framställts i motioner
med anledning av prop. 1975/76:77. Med hänvisning till vad utskottet anfört
i sistnämnda betänkande avstyrker utskottet bifall till ovannämnda yrkanden
i motionerna 1975/76:455, 967, 988 och 998.

Lön till barn

I fråga om lön till barn innehåller förslaget i propositionen följande. Lön
till barn under 16 år skall beskattas hos den av makarna, som har den
högsta inkomsten från företaget, eller vid lika stor inkomst hos den äldste
maken. Detsamma gäller, oavsett ålder, om barnet bedrivit studier eller
undergått annan utbildning på heltid. Ersättning för arbete under sommarferier
eller annat uppehåll i studierna om minst en månad skall dock beskattas
hos barnet. Om barnet är mellan 16 och 18 år gäller som ytterligare villkor
för att barnet skall beskattas, att ersättningen från företaget är marknadsmässig
och så stor att den föranleder skatteplikt för barnet.

I motionen 1975/76:455 yrkas att marknadsmässig lön till barn över 16
år alltid skall beskattas hos barnet och i motionen 1975/76:998 att marknadsmässig
lön till barn över 16 år skall beskattas hos barnet, om den tillsammans
med övriga inkomster föranleder skatteplikt för barnet.

Motsvarande motionsyrkanden har framställts med anledning av prop.
1975/76:77 men avvisats i betänkandet SkU 1975/76:27. Någon anledning
till ändrat ståndpunktstagande med anledning av förslagen i den förevarande
propositionen föreligger inte, varför utskottet avstyrker även de sist berörda
yrkandena i motionerna 1975/76:455 och 998.

De ovan refererade bestämmelserna om beskattning av lön till medhjälpande
make och barn gäller endast undantagsvis, om verksamheten bedrivs
i handelsbolagsform. Den inkomst, som en delägare i ett handelsbolag åtnjuter
från bolaget, utgör nämligen - även om den betecknas som lön -andel av bolagets vinst. Kravet på arbetsinsats m. m. gäller emellertid även
i detta fall. Överföring av bolagsinkomsten från medhjälpande make, som
är delägare i handelsbolaget, till företagsledaren skall således äga rum, om

SkU 1975/76:28

medhjälpande makes arbetsinsats understiger 600 timmar eller om inkomsten
överstiger marknadsmässigt vederlag eller en tredjedel av makarnas sammanlagda
inkomst från bolaget. Medhjälpande make och barn, som är delägare
i handelsbolag, skall dock enligt förslaget liksom hittills ha rätt att
tillgodoräkna sig skälig ränta på sitt i bolaget insatta kapital, innan eventuell
överföring av bolagsinkomsten äger rum. Den inkomst från handelsbolaget,
som enligt ovannämnda bestämmelser skall flyttas över från make och barn
till företagsledaren, skall denne redovisa som inkomst av den förvärvskälla
som gäller för handelsbolaget.

Utskottet är medvetet om att de föreslagna bestämmelserna kan medföra
vissa svårigheter i den praktiska tillämpningen i handelsbolagsfallen. I avvaktan
på erfarenheterna från den nya lagstiftningen är utskottet emellertid
inte berett förorda andra ändringar i detta hänseende än som föreslagits
i betänkandet SkU 1975/76:27.

Lokalkostnader

Beträffande lokalkostnader föreslås i propositionen följande bestämmelser.
Om företagsledare eller honom närstående erhållit ersättning från fåmansföretag
för lokal, som företagsledaren eller den närstående äger eller disponerar,
skall mottagaren ta upp ersättningen som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet,
såvida ersättningen inte skall beskattas som intäkt av
hyresfastighet eller av kapital. Mottagaren skall medges skäligt avdrag för
den kostnad han fått vidkännas på grund av upplåtelsen. Omkostnadsavdrag
medges i regel endast om företaget har särskilt driftställe i lokalerna.

I motionen 1975/76:1002 yrkar motionärerna avslag på propositionen i
denna del under framhållande av att de föreslagna bestämmelserna medför
vissa dubbelbeskattnings- och merbeskattningseffekter.

Den av motionärerna påstådda dubbelbeskattningseffekten måste bero
på en. misstolkning av ett uttalande i propositionen. Departementschefen
framhåller (s. 73) att den förmån, som en delägare eller honom närstående
erhåller från fåmansföretaget, bör redovisas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Därigenom markeras att företaget inte får avdrag för den utgivna
förmånen såsom en lönekostnad. Detta uttalande bör emellertid inte
tolkas så att företaget inte är berättigat till avdrag för egentliga driftkostnader
i verksamheten. Företaget äger således rätt till avdrag för lokalhyran, även
om denna skall redovisas som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet av
företagsledaren eller honom närstående. Härigenom uppkommer således inte
någon dubbelbeskattningseffekt.

Den ”merbeskattning”, som motionärerna anser blir följden av förslaget
i propositionen, inträffar om den förhyrda rörelselokalen är inrymd i en
av företagsledaren eller honom närstående ägd villafastighet under förutsättning
att årshyran understiger 2 400 kr. eller 2 96 av fastighetens taxeringsvärde.
I sådant fall tillämpas schablonbeskattning av villafastigheten.

SkU 1975/76:28

Eftersom villaschablonen är utformad så att villaägaren i princip skall anses
tillgodosedd för såväl driftkostnader som värdeminskning av fastigheten,
bör, såsom departementschefen framhållit, villaägaren endast vara berättigad
att från hyresintäkten i inkomstkällan tillfällig förvärvsverksamhet tillgodoföra
sig skäligt avdrag för intrånget i fastigheten, beräknat enligt den
praxis som gäller vid avdrag för användning av egna lokaler i inkomstkällan
tjänst.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker propositionen i denna
del och således inte kan biträda berörda avslagsyrkanden i motionen
1975/76:1002.

Köp och försäljning av egendom

Om (åmansföretag anskaffat lös egendom, avsedd för företagsledarens
eller honom närståendes privata bruk, medges enligt förslaget i propositionen
företaget inte värdeminskningsavdrag och företagsledaren beskattas för belopp
motsvarande anskaffningskostnaden som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående fastighet
till företaget, skall vid realisationsvinstberäkningen fastighetens ingångsvärde
inte beräknas på grundval av taxeringsvärdet. Vidare skall realisationsvinsten
beräknas utan indexuppräkning och 3 000 kr. - tillägg. RSV
kan medge dispens från sistnämnda bestämmelser, om fastighetsförsäljningen
skett av organisatoriska eller synnerliga skäl.

Motionärerna i motionen 1975/76:1002 yrkar avslag på ovannämnda i
propositionen föreslagna bestämmelser angående köp och försäljning av lös
och fast egendom under åberopande av de dubbelbeskattningseffekter som
bestämmelserna medför.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att den uteblivna avdragsrätten
för fåmansföretag, som anskaffar lös egendom för företagsledarens
eller honom närståendes privata användning, inte utgör ett tillräckligt
korrektiv för att förhindra sådana transaktioner och att avdragsförbudet för
företaget därför bör kompletteras med en bestämmelse om att företagsledaren
skall beskattas för ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för egendomen.
Utskottet anser det också nödvändigt att skärpa reglerna om beräkning
av realisationsvinst på sätt förordas i propositionen för att förhindra
obehöriga skatteförmåner vid fastighetsförsäljningar mellan delägare och
fåmansföretag.

Utskottet tillstyrker således propositionen i dessa delar och avstyrker bifall
till berörda yrkanden i motionen 1975/76:1002.

Tantiem m. m.

Enligt gällande bestämmelser får vid beräkning av inkomst av rörelse
avdrag för tantiem åtnjutas vid taxeringen för det år avsättningen gjorts.

SkU 1975/76:28

I propositionen föreslås att tantiem eller liknande ersättning från fåmansföretag
till företagsledare eller honom närstående person får dras av först
under det år utbetalning skett.

I motionen 1975/76:1040 yrkas avslag på förslaget i propositionen. Motionärerna
begär vidare förslag till nya bestämmelser innebärande dels att
tantiem till delägare i fåmansföretag skall anses ha varit tillgängligt för lyftning
under det år, då avdrag härför gjorts i företagets räkenskaper, dels
att delägares lön får korrigeras i efterhand med hänsyn till företagets resultat.

Föreningen auktoriserade revisorer påtalar i en till utskottet ingiven skrivelse
behovet av övergångsbestämmelser.

Företagsskatteberedningen har i sitt betänkande framhållit, att tantiem
och liknande dispositioner i stor omfattning utnyttjas för att eliminera dubbelbeskattningen.
Samtidigt erhålles ofta en skattekredit genom att avsatt
belopp lyfts först under påföljande år. Motsvarande möjligheter att uppskjuta
beskattningen föreligger inte för egenföretagare eller för delägare i handelsbolag.
Med hänsyn härtill finns det enligt utskottets uppfattning inte anledning
medge aktieägare i fåmansbolag rätt att skjuta upp beskattningen
av hela eller del av företagsvinsten på sätt nu ofta sker. Utskottet, som
inte har något att erinra mot den i propositionen valda lösningen, tillstyrker
därför departementschefens förslag.

Som framhållits i skrivelsen från Föreningen auktoriserade revisorer innebär
förslaget att bolaget, sedan de nya reglerna trätt i kraft, inte kommer
att få avdrag för icke utbetalat tantiem. Den enligt nuvarande praxis föreliggande
möjligheten att efter räkenskapsårets utgång välja mellan att beskatta
bolagets överskott hos företagsledaren som lön eller hos bolaget självt
kommer därför att försvinna. Att denna möjlighet till resultatutjämning
i efterhand bortfaller motiverar enligt utskottets mening inte särskilda övergångsbestämmelser.

Utskottet tillstyrker således departementschefens förslag och avstyrker
bifall till yrkandena i motionen 1975/76:1040.

Låneförbudet i tryggandelagen

I propositionen föreslås att i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. (tryggandelagen) införs en bestämmelse om förbud för pensionsstiftelse,
som grundats av aktiebolag som är att anse som fåmansföretag,
att lämna eller ställa säkerhet för lån till aktieägare, styrelseledamot, verkställande
direktör och anhöriga till dessa.

Pensionsadministration AB har i skrivelse till utskottet förordat att det
föreslagna låneförbudet i tryggandelagen ersätts med sanktioner mot den
som lånar från pensionsstiftelse utan länsstyrelsens godkännande.

Det föreslagna låneförbudet i tryggandelagen har tillkommit för att förhindra
att lån från pensionsstiftelse, till vilken avsättning gjorts med obeskattade
medel, utnyttjas för att minska löneuttag eller utdelning från fö -

SkU 1975/76:28

retaget. Sanktionsbestämmelser av det slag Pensionsadministration AB förordat
är enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga för att motverka det
med låneförbudet avsedda syftemålet, varför utskottet tillstyrker den föreslagna
förbudsbestämmelsen i tryggandelagen.

Lån från aktiebolag eller pensionsstiftelse

Har lån lämnats i strid mot bestämmelserna i aktiebolagslagen eller tryggandelagen,
skall enligt förslaget i propositionen lånebeloppet, till den del
det inte återbetalats, av låntagaren tas upp till beskattning i inkomstkällan
tillfällig förvärvsverksamhet.

I motionen 1975/76:1003 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna anser
att överträdelse av låneförbudet endast bör bestraffas enligt aktiebolagslagens
sanktionsregler.

Låneförbudet i aktiebolagslagen och tryggandelagen har tillkommit för
att förhindra skatteflykt. Lån till delägare i fåmansföretag är i allmänhet
inte förenat med någon återbetalningsskyldighet. Sådana lån har därför närmast
karaktär av lön eller utdelning. De beskattningseffekter, som man
genom låneförbudet eftersträvat, måste givetvis inträda när förbudet överträds.
Några vägande invändningar kan därför inte anföras mot förslaget
i propositionen. Om en låntagare, som först efter taxeringsmyndigheternas
ingripande inser att låneförbudet överträtts, omedelbart återbetalar lånet,
torde någon höjning av beskattningen inte bli aktuell.

Av det anförda framgår att utskottet inte kan biträda avslagsyrkandet
i motionen 1975/76:1003 utan tillstyrker förslaget i propositionen.

Ränta på lån

I propositionen föreslås att om fåmansföretag lämnat företagsledare eller
honom närstående person räntefritt lån eller lån med lägre ränta än normalt,
skall låntagaren beskattas för sedvanlig ränta eller skillnadsbeloppet som
intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

1 motionen 1975/76:1003 yrkas i överensstämmelse med företagsskatteberedningens
förslag, att om fåmansföretag lämnat delägare eller honom
närstående person räntefritt lån eller lån med lägre ränta än normalt, skall
skillnadsbeloppet anses utgöra ränteintäkt för företaget.

Eftersom det i dessa fall är låntagaren och inte företaget, som åtnjuter
en förmån, delar utskottet departementschefens uppfattning att beskattningen
bör ske hos låntagaren och inte hos företaget. Utskottet tillstyrker således
förslaget i propositionen och avstyrker berörda yrkande i motionen
1975/76:1003.

SkU 1975/76:28

Nedskrivning av län

Om fåmansföretag i räkenskaperna nedskrivit lån till företagsledare eller
honom närstående person skall enligt förslaget i propositionen låntagaren
beskattas för det nedskrivna beloppet som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.
Bestämmelsen gäller inte lån, som lämnats i strid mot förbudet
i aktiebolagslagen eller tryggandelagen.

I motionen 1975/76:1003 yrkas avslag på förslaget. Motionärerna anser
en beskattning i samband med nedskrivning av lån orimlig med hänsyn
till att kravet mot låntagaren kvarstår och aktualiseras bl. a. vid konkurs.

En nedskrivning i fåmansföretagets räkenskaper av fordran mot företagsledare
eller honom närstående är i flertalet fall att jämställa med löneuttag
eller utdelning. Utskottet delar därför departementschefens uppfattning att
företagsledaren och honom närstående person bör beskattas för det belopp
med vilket lånet nedskrivits, oavsett om fordringen formellt kvarstår mot
låntagaren eller inte.

Utskottet tillstyrker således förslaget i propositionen och avstyrker bifall
till motionen 1975/76:1003 även i denna del.

Uppgiftsskyldigheten

För att underlätta taxeringskontrollen och för att reglerna för beskattning
av fåmansföretag skall kunna effektueras på ett tillfredsställande sätt föreslås
i propositionen att uppgiftsskyldigheten för fåmansföretag, företagsledare
och närstående till sådan person och till delägare utökas i flera hänseenden.

Enligt förslaget skall i 2 § 3 mom. taxeringslagen (TL) tas in en bestämmelse
om att beteckningarna fåmansföretag, företagsledare i sådant företag
och närstående till företagsledare eller delägare i fåmansföretag skall ha samma
innebörd i TL som i KL.

Motionärerna i motionen 1975/76:997 anser, att det inte finns sakliga
skäl för att låta den utökade uppgiftsskyldigheten omfatta en så stor krets
av företag, som föreslagits i propositionen, och yrkar därför att som fåmansföretag
vid tillämpningen av bestämmelserna i TL skall anses dels aktiebolag,
ekonomisk förening och handelsbolag, vari minst tre fjärdedelar
av aktierna eller andelarna ägs eller innehas - direkt eller indirekt - av
högst tio fysiska personer, dels företag, vars verksamhet är uppdelad på
flera av varandra oberoende verksamhetsgrenar enligt den definition på sådana
företag som lämnas i propositionen.

Om taxeringskontrollen av transaktioner mellan fåmansföretag och deras
intressenter skall bli effektiv, är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt
att begreppet fåmansföretag har samma innebörd i TL som i KL. Utskottet
kan därför inte tillstyrka berörda yrkande i motionen 1975/76:997.

Under åberopande av svårigheterna att i vissa fall fullgöra den föreslagna
uppgiftsskyldigheten yrkar motionärerna i sistnämnda motion dessutom,

SkU1975/76:28

att RSV för möjligheter att medge undantag från uppgiftslämnandet om
särskilda skäl föreligger med hänsyn till verksamhetens omfattning och organisation.

I skrivelsen från Läkartjänst AB och Tandläkartjänst AB har framhållits
att uppgiftslämnandet för dessa företag - om de skall betraktas som fåmansföretag
- blir synnerligen omfattande och i vissa fall omöjligt att fullgöra.

Utskottet är för sin del inte berett att f. n. tillstyrka några generella begränsningar
i uppgiftsskyldigheten. Med hänsyn till verksamhetens art och
omfattning kan det emellertid föreligga vissa svårigheter för enskilda fåmansföretag
att fullgöra det föreslagna uppgiftslämnandet. Utskottet förordar
därför att RSV får möjlighet att i dylika fall medge dispens från uppgiftsskyldigheten.
Mot RSV:s beslut bör talan inte fö föras. En bestämmelse
av denna innebörd bör tas in i 2 $ 3 mom. TL.

På förekommen anledning vill utskottet framhålla, att den i 30 8 3 mom.
TL föreslagna uppgiftsskyldigheten i fråga om vad som uppburits från fåmansföretag
i form av varor inte avser varuinköp mot kontant betalning
med sedvanlig rabatt.

Den omständigheten att de nya bestämmelserna i TL skall tillämpas första
gången vid 1977 års taxering och således avser transaktioner mellan fåmansföretag
och intressenter, som skett under hela år 1976 och, vid brutet
räkenskapsår, också delar av år 1975, kan givetvis medföra att tillförlitligt
underlag för uppgiftsskyldighetens fullgörande saknas för tid före lagstiftningens
ikraftträdande. Det bör ankomma på RSV att utfärda erforderliga
anvisningar härom. Även i övrigt har RSV möjlighet att utfärda anvisningar
för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna rörande uppgiftsskyldigheten.

Med ovannämnda komplettering av bestämmelserna tillstyrker utskottet
de föreslagna ändringarna i TL och avstyrker bifall till sistnämnda yrkande
i motionen 1975/76:997 i den mån det inte är tillgodosett genom vad utskottet
ovan anfört.

Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot de delar av propositionen,
som i det föregående inte upptagits till särskild behandling.

Utskottet hemställer

1. Beträffande begreppet fåmansföretag

att riksdagen bifaller den ändring av begreppet fåmansföretag

som utskottet ovan förordat;

2. Beträffande tidsgränsen för makes arbetsinsats

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 1,

b. motionen 1975/76:967 i denna del,

c. motionen 1975/76:988 i denna del,

d. motionen 1975/76:998 i denna del;

SkU 1975/76:28

3. Beträffande arbete i bostaden

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 2,

b. motionen 1975/76:967 i denna del,

c. motionen 1975/76:988 i denna del,

d. motionen 1975/76:998 i denna del;

4. Beträffande tredjedelsregeln

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:967 i denna del,

b. motionen 1975/76:988 i denna del,

c. motionen 1975/76:998 i denna del;

5. Beträffande bestämmelserna om lön till make i övrigt

att riksdagen avslår motionen 1975/76:998 i den mån den inte
kan anses besvarad genom vad utskottet ovan under 2, 3 och
4 hemställt;

6. Beträffande lön till barn

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del avslår

a. motionen 1975/76:455 punkten 3,

b. motionen 1975/76:998 i denna del;

7. Beträffande lokalkostnader

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1002;

8. Beträffande köp och försäljning av egendom

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1002;

9. Beträffande tantiem m. m.

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1040;

10. Beträffande lån från aktiebolag eller pensionsstiftelse

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1003;

11. Beträffande ränta på lån

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1003;

12. Beträffande nedskrivning av lån

att riksdagen i denna del med bifall till propositionen avslår
motionen 1975/76:1003;

13. Beträffande uppgiftsskyldigheten

1. att riksdagen bifaller propositionen i denna del med den komplettering
av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:997 i den mån den
inte kan anses besvarad genom vad utskottet ovan under 13.1
hemställt;

SkU 1975/76:28

14. Beträffande propositionen i övrigt atom såvitt avser författnings,
förslagen

att riksdagen bifaller ovan icke behandlade förslag i propositionen; 15.

Beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att 35 S 1 a mom. erhåller följande såsom utskottets
.förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

35 §

1 a mom. Anskaffar ett för företagsledaren.

Har företagsledare i fråga.

Till intäkt egendomens marknadspris.

Har fåmansföretag för låntagaren.

Har fåmansföretag sjätte stycket.

Har lån för låntagaren.

Som fåmansföretag räknas Som fåmansföretag räknas

a) aktiebolag, ekonomisk förening a) aktiebolag, ekonomisk förening

och handelsbolag, vari aktierna eller och handelsbolag, vari aktierna eller

andelarna till huvudsaklig del ägas el- andelarna till öveivägande del ägas

ler på därmed jämförligt sätt inne- eller på därmed jämförligt sätt innehavas
- direkt eller genom förmed- havas - direkt eller genom förmedling
av juridisk person - av en fysisk ling av juridisk person - av en fysisk

person eller ett fåtal fysiska personer; person eller ett fåtal fysiska personer;

samt samt

b) aktiebolag, ekonomisk förening b) aktiebolag, ekonomisk förening

och handelsbolag, vars verksamhet och handelsbolag, vars verksamhet

är uppdelad på verksamhetsgrenar, är uppdelad på verksamhetsgrenar,

som äro oberoende av varandra, så- som äro oberoende av varandra, såvida
en person genom aktie- eller an- vida en person genom aktie- eller an delsinnehav,

avtal eller på därmed delsinnehav, avtal eller på därmed

jämförligt sätt har den reella be- jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten
över sådan verk- stämmanderätten över sådan verksamhetsgren
och självständigt kan samhetsgren och självständigt kan

förfoga över dess resultat. förfoga över dess resultat.

Som företagsledare dess resultat.

Vid tillämpning och fosterbarn.

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen
att 2 § 3 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

SkU 1975/76:28

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 5

3 mom. Beteckningarna fåmansföretag, kommunalskat telagen

(1928:370).

Riksskatteverket får medge

undantag från bestämmelserna om
uppgiftsskyldighet för fåmansföretag
om särskilda skäl föreligga med hänsyn
till verksamhetens art och omfattning.
Mot riksskatteverkets beslut
får talan ej förås.

3. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.

Stockholm den 18 februari 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Näivarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c). Kristenson (s). Josefson (c). Carlstein (s), Mundebo (fp). Wikner
(s). Sundkvist (c). Stadling (s). Westberg i Hofors (s). Olsson i Järvsö (c),
fru Normark (s), fru Troedsson (m) och herr Boström (s).

SkU 1975/76:28

Reservationer

Beträffande inledningen

1. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Mundebo (fp). Sundkvist (c). Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m)
som ansett att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 36 börjar med
"Företagsskatteberedningen har” och på s. 37 slutar med "deras ägare”,
bort utgå.

Beträffande lön till medhjälpande make

2. av herrar Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred (c). Josefson (c),
Mundebo (fp), Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m)
som ansett

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med "De
i” och slutar med "och 998”, bort ha följande lydelse:

Förslagen i föreliggande proposition och prop. 1975/76:77 om avveckling
av den faktiska sambeskattningen har utformats med sikte på att uppnå
likformighet i beskattningen mellan olika företagsformer. Tidsgränsen för
rätt till inkomstuppdelning mellan makar bör enligt utskottets uppfattning
när det är fråga om både enskild firma och fåmansbolag sättas till 400 timmar.
Vidare bör den i propositionerna föreslagna tredjedelsregeln beträffande medhjälpande
makes inkomst utgå. Medhjälpande makes arbetsinsats bör alltid
bedömas med utgångspunkt i dess betydelse för verksamheten i det gemensamma
företaget och utan hänsyn till var arbetet är förlagt. Krav bör
däremot självfallet alltid upprätthållas på att det verkligen är arbetsprestationer
som ersätts och att ersättningen inte överstiger marknadsmässig
lön. Härigenom tillgodoses i huvudsak nu behandlade yrkanden i motionerna
1975/76:455, 967, 988 och 998.

dels att utskottet under punkterna 2-5 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med
bifall till motionerna 1975/76:455 och 988 samt med anledning
av motionerna 1975/76:967 och 998 antar följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse av punkt 13 andra stycket
av anvisningarna till 32 § i förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370):

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar

till 32 S

Uppgår makens arbetsinsats i fö- Uppgår makens Arbetsinsats i företaget
till minst 600 timmar under retaget till minst 400 timmar under

4 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 28

SkU 1975/76:28

Utskottets förslag

beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han uppburit
från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse som
marknadsmässig. Om maken till
följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
arbeta i företaget under hela beskattningsåret,
gäller vad nyss sagts under
förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 300 timmar. Understiger
makens arbetsinsats vad
sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsledaren
beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas
endast om särskild arbetslokal
för verksamheten saknas och det med
hänsyn till rörelsens art och andra sådana
omständigheter föreligger synnerliga
skäl att medräkna arbetsinsatsen.
Vid bedömande av om make
under beskattningsåret arbetat föreskrivet
antal arbetstimmar skall anses
att han under tid, då han uppburit
sjukpenning eller föräldrapenning
enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller därmed jämförlig ersättning
enligt annan författning, arbetat
i samma omfattning som närmast
före den tid, då sådan ersättning
uppburits. Såsom marknadsmässig
ersättning anses ej i något fall
den del, som överstiger en tredjedel
av makarnas sammanlagda inkomster
från förelaget.

R eservanternas förslag

beskattningsåret, beskattas maken
själv för det vederlag som han uppburit
från företaget under förutsättning
att ersättningen är att anse som
marknadsmässig. Om maken till
följd av att företaget påbörjat eller
nedlagt sin verksamhet icke kunnat
arbeta i företaget under hela beskattningsåret,
gäller vad nyss sagts under
förutsättning att arbetsinsatsen
uppgår till minst 200 timmar. Understiger
makens arbetsinsats vad
sålunda föreskrivits eller överstiger
ersättningen vad som kan anses
marknadsmässigt, skall företagsledaren
beskattas för makens ersättning
eller den del av ersättningen
som överstiger den marknadsmässiga.
Arbetsinsats i makarnas gemensamma
bostadsutrymme får medräknas
om med hänsyn till rörelsens
art och andra sådana omständigheter
skäl därtill föreligger. Vid bedömande
av om make under beskattningsåret
arbetat föreskrivet antal arbetstimmar
skall anses att han under tid,
då han uppburit sjukpenning eller
föräldrapenning enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring eller
därmed jämförlig ersättning enligt
annan författning, arbetat i samma
omfattning som närmast före
den tid, då sådan ersättning uppburits.

SkU 1975/76:28

Beträffande lön till barn

3. av herrar Magnusson i Borås (m), Andersson i Knäred (c), Josefson (c),
Mundebo (fp) Sundkvist (c), Olsson i Järvsö (c) och fru Troedsson (m) som
ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 39, som börjar med ”Motsvarande
motionsyrkanden” och slutar med ”och 998”, bort ha följande
lydelse:

Med de i propositionerna föreslagna inskränkningarna i avdragsrätten
för lön till barn skulle all sådan inkomst som är intjänad i föräldrarnas
företag komma att beskattas hos föräldrarna. Inkomster intjänade på annat
håll skulle däremot på samma sätt som hittills komma att beskattas hos
den som utfört arbetet. Det finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning
att inte upprätthålla likställdhet i dessa båda fall. All arbetsersättning
till barn över 16 år bör därför beskattas hos barnet. Däremot bör självfallet
alltid krav upprätthållas på att det verkligen är arbetsprestationer som ersätts
och att ersättningen inte överstiger marknadsmässig lön. Utskottet tillstyrker
sålunda motionen 1975/76:455 i denna del. Därmed tillgodoses också
motsvarande yrkande i motionen 1975/76:998.

dels att utskottet under punkterna 6 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med
bifall till motionerna 1975/76:455 och 998 antar följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse av punkt 13 tredje
stycket av anvisningarna till 32 § i förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370):

Reseivanternas förslag

Anvisningar

till 32 S

Utskottets förslag

SkU 1975/76:28

Utskottets förslag Reservanternas förslag

häll av minst en månads varaktighet.

Detsamma gäller även för ersättning
till barn. som fyllt 16 men ej 18 år.
såvida barnets inkomst pä grund av arbetet
i företaget icke är så stor att den
som sådan föranleder skatteplikt för
barnet enligt 51 samt för den del av
ersättningen för barnets arbete som
överstiger marknadsmässigt vederlag
för arbetsinsatsen.

Beträffande lokalkostnader

4. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 40 börjar med "Den
merbeskattning” och på s. 41 slutar med ”motionen 1975/76:1002”, bort
ha följande lydelse:

Däremot medför propositionsförslaget, som motionärerna redovisat, en
merbeskattning i det fall företagsledaren eller någon honom närstående uppbär
lokalhyra från fåmansföretaget under sådana förhållanden att intäkten
i fråga inte skall beskattas som fastighets- eller kapitalinkomst. Om rörelselokalerna
t. ex. är inrymda i företagsledarens villa och hyra härför utgår
med mindre belopp än 2 400 kr. per år eller 2 % av taxeringsvärdet skall
enligt gällande regler schablonbeskattning ske. Såväl hyresintäkten som de
på den uthyrda delen belöpande kostnaderna ingår i den schablonmässigt
beräknade inkomsten. Enligt förslaget i propositionen skall emellertid därjämte
hyran tas upp som skattepliktig intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
för företagsledaren.

Med den i propositionen föreslagna ordningen kommer sålunda hyresintäkten
att i princip beskattas dubbelt, dels inom ramen för schablonbeskattningen,
dels såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Av det anförda framgår att utskottet biträder berörda avslagsyrkande i
motionen 1975/76:1002 och avstyrker propositionen i denna del.

dels att utskottet under punkterna 7 och 15.1 bort hemställa

att riksdagen i denna del med avslag på propositionen och med
bifall till motionen 1975/76:1002 beslutar att andra stycket i
35 5 1 a mom. i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall utgå.

SkU 1975/76:28

Beträffande tantiem m. m.

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfort följande:

Företagsskatteberedningen föreslog att tantiem och andra lönetillskott till
delägare i fåmansbolag skulle anses tillgängliga för lyftning under det år
då avdrag gjordes i bolagets räkenskaper. Detta förslag mötte erinringar
vid remissbehandlingen för att det medförde risk för en icke avsedd skärpning
av dubbelbeskattningen, en ej heller avsedd merbeskattning av delägarna
övergångsvis samt vissa deklarations- och preliminärskattetekniska
problem.

Enligt förslaget i propositionen skall fåmansföretagen få åtnjuta avdrag
för tantiem till företagsledare m. fl. först under det år då utbetalning skett.
Denna regel innebär i praktiken att tantiem och dylikt inte längre kan användas
som avlöningsform i ifrågavarande fall. Härav följer ytterligare starkt
ökade risker för skärpt dubbelbeskattning av fåmansföretagens inkomster
och för en kraftig merbeskattning av de fysiska personerna övergångsåret.
Trots att dessa konsekvenser framstår som uppenbara har de inte ägnats
någon uppmärksamhet i propositionen.

Enligt vår mening bör någon ändring i gällande regler för beskattning
av tantiem och liknande löneförmåner inte vidtas innan konsekvenserna
av en sådan ändring klarlagts och eventuella negativa effekter därav eliminerats.

dels ansett att utskottet under punkterna 9 och 15.1 bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:1040 avslår
den i propositionen föreslagna ändringen av punkt 1 av anvisningarna
till 41 § i förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Särskilt yttrande

Beträffande beskattningen av lån från aktiebolag och pensionstiftelse samt nedskrivning
av lån

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m):

Överträdelse av förbudet för aktiebolag att lämna lån till vissa personer
samt av det föreslagna motsvarande förbudet att lämna lån från pensionsstiftelse
skall enligt propositionen medföra att gäldenären beskattas för lånet.
Samma beskattningseffekt skall inträda då fåmansföretag nedskriver lån till
företagsledare m. fl.

Motivet för nämnda beskattningsåtgärder anses vara att det i allmänhet
i de avsedda fallen inte är fråga om lån utan om lön eller utdelning. Så är
också stundom fallet, men med den generella utformning lagstadgandena
fått kommer gäldenären att beskattas också i de fall fråga verkligen är om

SkU 1975/76:28

lån. Beskattningen kommer därvid att tjäna som en bestraffning.

Vi finner det vara ytterst beklagligt att beskattningen på detta sätt tillgrips
som en form av bestraffning. En sådan utveckling är knappast ägnad att
öka de skattskyldigas förståelse och respekt för skattelagstiftningen.

GOTAB 51216 Stockholm 1976