SkU 1975/76: 20

Skatteutskottets betänkande
1975/76: 20

nied anledning av propositionen 1975/76:31 om ändrade beskattningsregler
för pensionsförsäkringar, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76:31 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

7. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

8. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

1 propositionen föreslås ändrade beskattningsregler för pensionsförsäkringar
och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställds pensionering.

För att motverka att pensionsförsäkringar skall kunna utnyttjas i annat
syfte än pensionering föreslås skärpta villkor för att försäkring skall kunna
godtas som pensionsförsäkring. Förslaget innebär bl. a. att endast ålderspension,
invalidpension och efterlevandepension skall kunna utgå på grund
av sådan försäkring och att försäkringsbelopp i princip skall kunna tillfalla
endast den försäkrade, hans efterlevande make och i viss utsträckning hans
efterlevande barn. Vidare föreslås begränsningar i avdragsrätten för premier
för pensionsförsäkringar. Förslaget innebär i denna del att endast 10 %
av A-inkomsten i inkomstslaget tjänst och 30 % av A-inkomsten i inkomstslagen
jordbruk och rörelse skall kunna tas i anspråk för sådan kostnad.
Riksskatteverket får dock lämna dispens i vissa fall.

Arbetsgivares avdragsgilla kostnad för tryggande av anställds pensionering
begränsas till kostnaden för att trygga pension enligt allmän pensionsplan.
Om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger får arbetsgivare
tillgodoföra sig avdrag för kostnader för sådant åtagande enligt allmän
pensionsplan som är sedvanlig i fråga om arbetstagare med motsvarande
uppgifter.

De nya bestämmelserna föreslås gälla fr. o. m. 1977 års taxering. Viss
begränsning i avdragsrätten för premie för skattskyldigs egen pensionsförsäkring
föreslås dock redan vid 1976 års taxering. Arbetsgivares nuvarande

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76: 20

avdragsrätt för kostnader för anställds pensionering föreslås bibehållen i fråga
om pensionslöften som lämnas senast under 1975 under förutsättning av
att den anställde inte är delägare i företaget och detta är s. k. fåmansbolag.

SkU 1975/76: 20

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att punkt 10 av anvisningarna till 32 § skall upphöra att gälla,
dels att 19 §, 28 § 1 morn., 33 § 1 morn., 46 § 2 morn., 53 § 1 och 4
morn., punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till
25 §, punkt 2 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 31 §,
punkt 3 av anvisningarna till 32 §, punkt 1 av anvisningarna till 33 § samt
punkt 2 av anvisningarna till 53 S skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make
eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller
gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som
avses i 35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning
på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381)om allmän
försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade,
om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor
eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund
av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall
i arbete eller under militärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst
av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring,
som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller annan livränta, så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring och avser förlorad inkomst av
skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den
del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade
är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för
dag;

'Senaste lydelse av punkt 10 av anvisningarna till 32 § 1973:374.

'Senaste lydelse 1975:327.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit
att hänföra till intäkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse
eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller
motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon
av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått
på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring,
för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 ii icke är berättigad
till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt
6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock
hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala
medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörelserna (1968:425) om statliga bostadstillägg
till barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala bostadstillägg;

sådan gottgörelse för utgift eller sådan gottgörelse för utgift eller

kostnad som arbetsgivare uppburit kostnad som arbetsgivare uppburit

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

från pensions- eller personalstiftelse från personalstiftelse ur medel, för

ur medel, för vilka avdrag icke med- vilka avdrag icke medgivits vid tax givits

vid taxering, vid första tillfälle ering, vid första tillfälle dylika medel

dylika medel finnas i stiftelsen; finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit
från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att
lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till
stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

28 §

1 morn.5 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket
bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som
förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars
räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens
hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommit honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska
föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från kapital,
som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster
eller dylikt är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke royaltyn eller
avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av jordbruksfastighet
eller av annan fastighet.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften till
annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från
pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag
för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse
i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt
av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt lagen
om tryggande av pensionsutfäs- gen (l%7:531)om tryggande av pen telse

m. m. pensionsskuld under sionsutfästelse m. m. pensionsskuld

rubriken Avsatt till pensioner i sin under rubriken Avsatt till pensioner

3Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

balansräkning och är denna post
mindre än motsvarande post vid utgången
av föregående beskattningsår,
räknas skillnaden som intäkt av rörelse.
Om posten överstiger det lägsta belopp
vartill posten enligt 7 ss nämnda
lag får minskas, räknas även överskjutande
belopp (disponibla pensionsmedel)
som intäkt. Denna intäkt beräknas
dock högst till summan av avsättning
under året till pensionsstiftelse,
kostnad för inköp under året av pensionsförsäkring
mot engångspremie
och en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast föregående
beskattningsår, i den mån summan
överstiger det belopp vilket räknas
som intäkt enligt första punkten. Räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt
enligt närmast föregående punkt,
skall motsvarande minskning av posten
A vsatt till pensioner som sker närmast
därefter icke räknas som intäkt.

Föreslagen lydelse

i sin balansräkning, skall han enligt
30 i 2 mom. taxeringslagen
(1956:623) särskilt redovisa vad som
avser pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan. Allmän pensionsplan
har därvid samma innebörd som i 4 \v
lagen om tiyggande av pensionsutfästelse
m. m. Med allmän pensionsplan
likställes i denna lag, i fall där pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
icke föreligger, pensionsåtagande
för pensionsförmåner som tymmes
inom vad som är sedvanligt enligt allmän
pensionsplan i fråga om arbetstagare
med motsvarande uppgifter eller
hans efterlevande under förutsättning
att annat åtagande än sådant som innebär
tiyggande genom pensionsförsäkring
eller avsättning till pensionsstiftelse
tiyggats genom kreditförsäkring.
Ar vad som sålunda skall redovisas
mindre än motsvarande belopp
vid utgången av föregående beskattningsår.
räknas skillnaden som intäkt
av rörelse. Finns disponibla pensionsmedel
vid utgången av beskattningsåret,
får nyssnämnda intäkt dock
beräknas lägst till summan av avdragsgill
avsättning under året till pensionsstiftelse,
avdragsgill avgift under året
för pensionsförsäkring samt en tionde!
av disponibla pensionsmedel vid utgången
av närmast föregående beskattningsår.
Räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt enligt närmast
föregående punkt, skall senare minskningar
av vad som redovisats avseende
pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
motsvarande vad som sålunda
tagits till beskattning icke räknas
som intäkt.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare
i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponbila
pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation
fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad
som föreskrives där och i 4 mom.

Medel, för vilka avdrag icke medgivits
vid taxering, räknas icke som intäkt
enligt sjunde eller åttonde stycket
vid första tillfälle sådana medel finnas
redovisade under rubriken Avsatt till
pensioner.

Med disponibla pensionsmedel avses
vad som redovisas för beskattningsårets
ingång avseende pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan jämte
förmögenheten i pensionsstiftelse vid
beskattningsårets utgång minskat med
arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets
utgång för sådant pensionsåtagande
i den mån det ej är tryggat
genom pensionsförsäkring jämte
vid sistnämnda tidpunkt kvarstående
medel i stiftelsen för vilka avdrag vid
avsättningen icke åtnjutits. Stiftelsens
förmögenhet skall hämd beräknas enligt
de grunder som gäller vid beräkning
av stiftelses förmögenhet enligt lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.
Disponibla pensionsmedel
skall dock icke upptagas till högre belopp
än som motsvarar vad som redovisas
för beskattningsårets ingång avseende
pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan.

33 S

1 m o m.‘ Från intäkt av tjänst må a v d r a g göras för samtliga utgifter,
vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt icke
för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 s
är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt
för sådan pensionsförsäkring eller
sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som
tagits i samband med tjänst, så ock
avgifter som den skattskyldige i
samband med tjänsten erlagt för

‘Senaste lydelse 1968:544.

avgifter som den skattskyldige erlagt
för sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
som tagits i samband med
tjänst, så ock avgifter som den skattskyldige
i samband med tjänsten erlagt
för egen eller efterlevandes pen -

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

egen eller efterlevandes pensione- sionering annorledes än genom för ring

annorledes än genom försäk- säkring;

ring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige
haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande
och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst
redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår statstjänst,särskild ersättning
varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
tjänstens fullgörande.

Har den skattskyldige för sin utbildning eller eljest i och för tjänsten
ådragit sig gäld, må ock ränta å sådan gäld avdragas.

46 ij

2 m o m.’ I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket
bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning
som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för dels sådan socialförsäk- 2) för sådan socialförsäkringsavringsavgift
till folkpensioneringen gift till folkpensioneringen enligt 19

enligt 19 kap. 3$ lagen (1962:381)

kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring och tilläggspensionsavgift,
som påförts den skattskyldige
under året näst före det taxeringsår
varom fråga är;

om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift,
som påförts den
skattskyldige under året näst före det
taxeringsår varom fråga är, dels
ock avgift för pensionsförsäkring, som
ej avses i 33 §, därest avgiften under
beskattningsåret erlagts för försäkring,
vilken äges av den skattskyldige själv
eller, i förekommande fall, hans
omyndiga barn;

3) fördels sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår
varom fråga är, d e I s ock premier och andra avgifter, som skattskyldig
erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom själv eller,
i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring,
arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp.

'Senaste lydelse 1973:1109 och 1113.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som ej avses i 33 § och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen
om allmän försäkring;

4) för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för underhåll
av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller, såvitt gäller
underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock högst med 2 500
kronor för varje barn;

5) för sådan avgift enligt 4 5 lagen
om allmän arbetsgivaravgift, som
påförts den skattskyldige under året
näst före det taxeringsår varom fråga

är.

5) för sådan avgift enligt 4 § lagen
(1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
som påförts den skattskyldige
under året näst före det taxeringsår
varom fråga är;

6) för under beskattningsåret av den
skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensions/Örsäkring,
som äges av arbetsgivare,
om försäkringen äges av
den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig erlägga sjömansskatt
, skall avdrag för periodiskt
understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som i första
stycket 4) här ovan sägs, åtnjutas
allenast i den mån hänsyn vid beräkningen
av sjömansskatt icke tagits
till understödet, avgiften eller
underhållsbidraget.

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skal 1 avdrag för period iskt
understöd, avgift för pensionsförsäkring,
som ej avses i 33 §, och underhållsbidrag,
som i första stycket 4)
här ovan sägs, åtnjutas allenast i den
mån hänsyn vid beräkningen av
sjömansskatt icke tagits till understödet,
avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i
riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3) här
ovan och som ej utgöra sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250
kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt
må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med högst
500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret varit
ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hemmavarande
barn under 18 år.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) får åtnjutas med högst 30
procent av inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse samt 10 procent av inkomst
av tjänst, allt i den män inkomsten
skall upptagas till beskattning
vid taxering till statlig inkomstskatt för
beskattningsåret samt enligt 9 $ 3
mom. andra stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt är att anse som
A-inkomst och tillsammans ej överstiger
tjugo gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
året närmast före taxeringsåret.
Skattskyldig får i stället beräkna avdraget
på inkomsten under det närmast
föregående beskattningsåret. /
sådant fåll får ingen del av avdraget
beräknas på inkomster under beskattningsåret.
/ övrigt gäller vad nyss föreskrivits
ifråga om A-inkomst och högsta
avdragsrättsgrundande inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket
efter ansökan besluta att
avdrag, för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med högre belopp än som
följer av bestämmelserna i föregående
stycke. Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar inkomst
som är att anse som A -inkomst
endast av tjänst men som i huvudsak
saknar pensionsrätt i anställning, får
medges avdrag med högst 30 procent
av denna inkomst beräknad på det sätt
som föreskrivits i föregående stycke.
Har skattskyldig, som drivit jordbruk
eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt
91 3 mom. andra stycket lagen

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

A vdrag. för avgift för pensionsförsäkring
som äges av den skattskyldige
får ej åtnjutas till högre belopp än
skillnaden mellan sammanlagda beloppet
av inkomster från förvärvskällor,
som äro skattepliktiga i hemortskommunen,
och övriga avdrag
enligt denna paragraf. Kan avdrag för
avgift för pensionsförsäkring icke utnyttjas
i hemortskommunen, må avdrag
åtnjutas i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomsten,
i förekommande fall efter
andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i kommunen.
Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tillgodoföra
sig genom avdrag senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret
efter det år då avgiften erlades.
Ej heller i sistnämnda fall får avdraget
överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf
åtnjutits.

(1947:576) om statlig inkomstskatt är
att anse som B-inkomst. Avdraget får
i detta fall beräknas med beaktande
av det antal år varunder den skattskyldige
drivit Jordbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn skall
vid bedömningen av avdragets storlek
tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd
och andra möjligheter till
avdrag för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga
ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar 6 gånger det
basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari månad
det år varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret redovisats
som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet som är att hänföra
till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Mot beslut av riksskatteverket
i fråga som avses i detta
stycke får talan ej Joras.

Oavsett föreskrifterna i de föregående
styckena får avdrag för avgift som
avses i första stycket 6) ej åtnjutas till
högre belopp än skillnaden mellan
sammanlagda beloppet av inkomster
från förvärvskällor, som äro skattepliktiga
i hemortskommunen, och
övriga avdrag enligt denna paragraf.
Kan avdrag för avgift som avses i.första
stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen,
må avdrag för återstoden
av vad sålunda beräknats åtnjutas
i annan kommun med belopp intill
den där redovisade inkomsten, i förekommande
fall efter andra avdrag
enligt denna paragraf som åtnjutes
vid taxeringen i kommunen. Vad
som sålunda ej kunnat avdragas får

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den skattskyldige tillgodoföra sig
genom avdrag senast vid taxering för
sjätte beskattningsåret efter det år då
avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda
fall får avdraget överstiga
vad som återstår sedan övriga avdrag
enligt denna paragraf åtnjutits.

53 §

1 morn.* Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid under vilken han ej varit här i riket bosatt: för

inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av
försäkring, som är pensionsförsäkring
enligt punkt / av anvisningarna till
31 §;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning,
som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på
grund av militärtjänstgöring;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

‘ Sorn senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1975/76:70.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän
arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 § 2 mom. åtnjutits
vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens
egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond,
så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, norrlandsfonden,
statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m.. Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål
och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller
främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper
risk att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar
vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen,
huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här
angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser,
understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet,
verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller
sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt
sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats
såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighet,
samtliga här under 0 avsedda bolag, verk och andra juridiska
personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):
för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt
för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan
i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

4 morn.7 Har förmånstagare till 4 mom. Över/dtes pensionsför pensionsförsäkring

på grund av för- säkring genom bodelning, skall överlå månstagareförordnandet

uppburit för- tarén oavsett överlåtelsen under sin

säkringsbelopp före försäkringstaga- livstid i förvärvarens ställe vara skatt -rens död, skall försäkringstagaren vara skyldig för utfallande belopp, såvida

skattskyldigför beloppet i den mån han lian icke skulle ha varit berättigad till
icke vid utbetalning av motsvarande avdrag vid utgivande av periodiskt un Senaste

lydelse 1973:1113.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

belopp till förmånstagaren skulle hava
varit berättigad till avdrag Jör beloppet
såsom för omkostnad eller periodiskt
understöd. Vad nu sagts om försäkringstagaren
skall äga motsvarande
tillämpning i Jråga om den som efter
förvärv av försäkringen vid inkomstbeskattningen
skall anses som dess ägare
enligt vad nedan sägs.

Har äganderätt till pensionsförsäkring
övergått på fysisk person skall oavsett
överlåtelsen försäkringstagaren
under sin livstid vid inkomstbeskattningen
anses sorn försäkringens ägare
och även vara skattskyldig för utfallande
belopp. Vad nu sagts skall dock
ej gälla om äganderätten övergått på
annan till följd av anställningsförhållande
eller på grund av utmätning,
ackord eller konkurs och ej heller om
äganderätten övergått på grund av bodelning
i anledning av hemskillnad eller
äktenskapsskillnad och försäkringstagaren
vid utbetalning till förvärvaren.
motsvarande vad denne uppburit
på grund av försäkringen, skulle hava
varit berättigad till avdrag härför såsom
för periodiskt understöd. Vad i
detta stycke foreskrives angående försäkringstagaren
skall även avse den
som efter förvärv av försäkring skall
anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.

Om särskilda skäl föreligga kan riksskatteverket
på ansökan medgiva att
den som förvärvat pensionsförsäkring
skall anses sorn försäkringens ägare vid
inkomstbeskattningen även i fall då
överlåtaren enligt vad i föregående
stycke sägs skall anses som ägare av
försäkringen. Mot beslut, som riksskatteverket
meddelat i sådant ärende,
får talan icke förås.

Föreslagen lydelse

derstöd till förvärvaren. Föreligga särskilda
skäl, får riksskatteverket besluta
att överlåtaren icke skall vara skattskyldig
i förvärvarens ställe, även om
överlåtaren icke skulle ha varit berättigad
till avdrag som här avses. Mot
beslut som riksskatteverket meddelat
i sådant ärende får talan icke Joras.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Överlåter skattskyldig, som enligt bindande förpliktelse äger rätt att uppbära
periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, sin rätt,
skall han alltjämt vara skattskyldig för utfallande belopp, i den mån han
icke vid utbetalning till mottagaren skulle vara berättigad till avdrag för
beloppet såsom för omkostnad eller periodiskt understöd.

Anvisningar

till 22 §

1Till driftkostnader hänföres lön eller liknande vederlag liksom underhåll
åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner,
pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning
på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som skolat utgå av fastigheten;
ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för
dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt;
kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader, markanläggningar
och inventarier; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning
m. m., samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning,
tillredning, utdrivning, flottning m. m.; kostnader för försäkring av personal,
byggnader, skog, gröda, djur, förråd och inventarier som ej äro att hänföra
till personlig lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll hänföras vid tillämpning av första stycket
kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som äro normalt
påräkneliga i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar
samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med
omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning
av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär
en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall ombygges för
att i stället användas för helt annat ändamål, hänföres dock ej till reparation
och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana
utrustningsdetaljer i skyddsrum som ha värde endast från civilförsvarssynpunkt,
såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar
för gasfång vid ingångar och reservutgångar, luftrenare och tillhörande
fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val dragas av antingen
i sin helhet för det år kostnaden uppkommit eller enligt avskrivningsplan.
Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så
att de kunna i sin helhet dragas av under den tidrymd odlingen beräknas
vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket äga motsvarande
tillämpning.

Värdet av fastighetens egna produkter, som användas för fastighetens

"Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fortsatta drift, får avföras som driftkostnad men skall då samtidigt upptagas
som intäkt.

Avdrag för avsättning till pen- Avdrag för avsättning till pensions-
eller personalstiftelse får ske sions- eller personalstiftelse och kost enligt

bestämmelserna om rörelse i nåd för pensionsförsäkring får ske

punkt 2 av anvisningarna till 29 §. enligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 §.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt
2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Hemmavarande barn, som uppnått 16 års ålder och deltagit i arbetet på
fastigheten, anses tillhöra personal som använts för verksamheten på fastigheten.
Om barnet ej fyllt 18 år, gäller detta dock endast under förutsättning
att barnets sammanlagda inkomst är så stor, att den föranleder skatteplikt
för barnet enligt 51 §. Hemmavarande barn under 16 år anses i intet fall
tillhöra personalen. (Jfr 20 § och dithörande anvisningar punkt 2.)

Barn, som anses tillhöra personalen, taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad.
För barn som deltagit i arbetet men icke anses tillhöra personalen får avdrag
icke göras. Lön och underhåll åt sådant barn skall ej heller upptagas som
inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till 29 § äger motsvarande tillämpning beträffande
inkomst av jordbruksfastighet.

till 25 §

6.’ Avdrag för avsättning till pen- 6. Avdrag för avsättning till pensions-
eller personalstiftelse får ske sions-eller personalstiftelse ochkosienligt
bestämmelserna om rörelse i nåd för pensionsförsäkring får ske enpunkt
2 av anvisningarna till 29 §. ligt bestämmelserna om rörelse i

punkt 2 av anvisningarna till 29 $.
Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av
anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om annan fastighet.

till 29 §

2.a.'° Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse
enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

b." Arbetsgivare får avdrag för b. Arbetsgivare får avdrag för me medel,

som avsatts till pensionsstif- del, som avsatts till pensionsstiftelse

’ Senaste lydelse 1967:546.

10 Senaste lydelse 1967:546.

11 Senaste lydelse 1967:546.

2 Riksdagen 1975/76. ösarn!. Nr20

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

telse enligt lagen om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. (orätt uppbringa
stiftelsens tillgångar till vad
som motsvarar upplupen del av den
utfösta pension (jfr 2 § samma lag),
som tryggas av stiftelsen, efter avdrag
för den skuld stiftelsen själv
kan ha ådragit sig. Att stiftelsens ändamål
får omfatta pension åt vissa
personer endast till begränsat belopp
framgår av 10 § tredje stycket nämnda
lag.

Avser pensionsstiftelsen att Hygga
pensionsutfästelse enligt allmän pensionsplan,
medges avdrag för avsättning
för alt täcka pensionsreserv enligt
pensionsplanen.

r.12 Redovisar arbetsgivare enligt
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. pensionsskuld under
rubriken Avsatt till pensioner i sin
balansräkning och är denna post större
än motsvarande post vid utgången
av föregående beskattningsår, får
han avdrag för skillnaden mellan de
båda beloppen. Om posten vid beskattningsårets
utgång överstiger lägsta
belopp enligt 7 § nämnda lag, minskas
avdraget med överskjutande belopp
(disponibla pensionsmedel).

Föreslagen lydelse

enligt lagen (1967:531)om tryggande
av pensionsutfästelse m. m. för att
uppbringa stiftelsens tillgångar till
vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan,
som tryggas av stiftelsen, efter
avdrag för den skuld stiftelsen själv
kan ha ådragit sig.

c. A rbetsgivarefår avdrag för så stor
del av kostnaderna för pensionsförsäkring
som behövs för att helt eller delvis
tiygga pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan. Arbetsgivare, sorn enligt
25 § lagen (196 7:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. är skyldig att
trygga upplupen del av pensionsutfästelse
genom att köpa pensionsförsäkring,
får avdrag för hela kostnaden för
sådan försäkring, om utfästelsen icke
avser arbetstagare i aktiebolag eller
ekonomisk förening som har bestämmande
inflytande över företaget. Till
grund för bedömande om en arbetstagare
har bestämmande inflytande lägges
det samlade innehavet av aktier eller
andelar i företaget hos arbetstagaren
själv jämte sådana honom närstående
personer som nämns i 35 § 3
mom. tionde stycket denna lag.

d. Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld
underrubriken Avsatt till pensioner
i sin balansräkning och är vad
som enligt 30 $ 2 mom. taxeringslagen
(1956:623) skall särskilt redovisas i fråga
om pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan större än motsvarande
belopp vid utgången av föregående
beskattningsår, får han avdrag för
skillnaden mellan de båda beloppen.

12 Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

d.13 Vid beräkning av avdrag enligt
b eller c ovan får pensionsutfästelse
beaktas endast om försäkring för utfästelsen
skulle ha varit sådan pensionsförsäkring
som avses i punkt 1
av anvisningarna till 31 §.

till

l.'4 Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp,
som på grund av lagen om allmän
försäkring utgår i form av folkpension
eller tilläggspension, dels
ock belopp som utgår på grund av
pensionsförsäkring vare sig denna tagils
i samband med tjänst eller annorledes.

Med pensionsförsäkring
förstås försäkring, som meddelas i
här i landet bedriven försäkringsrörelse,
om andra försäkringsbelopp
icke skola utgå än

1) ålderspension, utgående högst
under den försäkrades livstid,

2) invalidpension, utgående högst så
länge den försäkrade är arbetsoförmögen
eller har nedsatt arbetsförmåga,

3) efterlevandepension eller

4) med ålders-, invalid- eller efterlevandepensionförenat
kapitalbelopp,
som utgår i samband med att pensionen
börjar utbetalas eller upphör eller

11 Senaste lydelse 1967:546.

14 Senaste lydelse 1972:254.

Föreslagen lydelse

e. Vid beräkning av avdrag enligt
b eller d ovan får pensionsutfästelse
beaktas endast om försäkring för utfästelsen
skulle ha varit sådan pensionsförsäkring
som avses i punkt 1
av anvisningarna till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket
besluta om avdrag avseende
kostnader för att trygga pensionsutfästelse
utöver vad som gäller
enligt b-d ovan. Mot sådant beslut får
talan ej joras.

31 §

1. Med pension förstås dels belopp,
som annorledes än i följd av
försäkring utgår på grund av föregående
tjänsteförhållande, dels belopp,
som på grund av lagen om allmän
försäkring utgår i form av folkpension
eller tilläggspension, dels
ock belopp som utgår på grund av
pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring
förstås försäkring, som meddelas i
här i landet bedriven försäkringsrörelse,
om andra försäkringsbelopp
icke skola utgå än ålderspension, invalidpension
eller efterlevandepension.
Med försäkrad avses den på vars
liv försäkringen tagits eller, i fråga om
invalidpension, den vars arbetsoförmåga
försäkringen avser. Med tjänstepensionsförsäkring
förstås pensionsförsäkring,
som tagits i samband med
tjänst och för vilken den försäkrades
arbetsgivare åtagit sig att ansvara för
betalning av hela avgiften.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse
försäkringen upphör.

Ålderspension, som här avses, må
icke börja utgå vid lägre ålder än 55
år, såvida icke med hänsyn lill den försäkrades
yrke eller andra omständigheter
(t. ex. varaktig arbetsoförmåga)
lägre pensionsålder kan anses skälig.

Föreslagen lydelse

/ fråga om annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring skall
försäkringstagaren vara den försäkrade.
Har försäkringstagaren eller
hans make eller person med vilken han
sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under 16 år, får
han taga försäkring avseende efterlevandepension
på sin makes eller nyss
avsedd persons liv, om sådant barn insättes
som förmånstagare.

Ålderspension får icke börja utgå
vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda
skäl föreligga, får dock regeringen eller,
efter regeringens förordnande,
riksskatteverket efter ansökan besluta
att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så
länge den försäkrade lever, men under
den försäkrades livstid lägst fern år eller,
om försäkringen skall upphöra när
den försäkrade fyller 65 är, lägst tre
år. Pensionen får under den lörsta
femårsperiod under vilken den utbetalas
icke utgå med annat än samma
belopp vid varje utbetalningstillfdlle eller
med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension som utgår enligt
allmän pensionsplan gäller, om den
skall upphöra innan den försäkrade
avlider, vad därom utfösts enligt planen.
Vad som enligt denna lag avses
med allmän pensionsplan framgår av
28 1 mom. sjunde stycket.

Förmånstagare får ej insättas till annan
ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.
Till tjänstepensionsförsäkring
avseende ålderspension
skall anställd vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension
som utgår till den försäkrade högst så
länge denne är arbetsoförmögen eller
har nedsatt arbetsförmåga. Invalid -

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Med efterlevandepension förstås
pension, som efter den försäkrades
död utgår högsi sd länge viss eller vissa
i försäkringsavtalet angivna personer
leva.

Såsom efterlevandepension skall ock
anses pension, som utgår efter den försäkrades
död oberoende av viss pensionstagares
liv, (försörjningsränta) under
förutsättning

a) att försörjningsräntan är förenad
med livsvarig ålderspension eller med
sådan livsvarig efterlevandepension till
make eller barn, vilken skall börja utgå
omedelbart efter den försäkrades död,
samt att försörjningsräntans årsbelopp
icke överstiger den livsvariga pensionens
årsbelopp,

b) att försörjningsräntan skall utgå
under högst tjugu dr, dock med den inskränkningen
att, då räntan är förenad
med livsvarig ålderspension, räntan
likväl icke må utgå längre än till
den tidpunkt, då den försäkrade skulle
hava fyllt 90 år, och ej heller, vid pensionsålder
över 70 år, under längre tid
än som motsvarar skillnaden mellan
90 år och pensionsåldern,

c) att premier för försörjningsräntan
och den med denna förenade livsvariga
pensionen skola erläggas under tid,
som icke med mera än fern år understiger
den tid under vilken försörjningsräntan
enligt avtalet längst skall utgå,
samt att icke vid utgången av något kalenderår
under förstnämnda tid det
sammanlagda beloppet av erlagda
premier överstiger det belopp, som vid
samma tidpunkt skulle hava erlagts,

Föreslagen lydelse

pension får upphöra tidigast fern år
efter det försäkringsavtalet träffades.
I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna
i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås
pension, som efter den försäkrades
död utgår till

1. den försäkrades make eller till
person med vilken den försäkrade vid
tidpunkten för försäkringens tecknande
sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till
person som angivits under I.

1. får upphöra när denne fyller 65 är
eller ingår nytt äktenskap, men i annat
fall under dennes livstid ej förrän fern
år förflutit e fter den försäkrades död.
Efterlevandepension till barn, som avses
i föregående stycke 2. skall upphöra
senast när barnet fyller 20 år.
Är barnet före fyllda 20 år varaktigt
oförmöget till arbete, får pension dock
utgå så länge barnet lever. Har försäkring
avseende efterlevandepension
till barn tagits på sådan persons liv som
avses i föregående stycke 1., skall pensionen
upphöra senast när barnet fyller
16 år.

Som förmånstagare till försäkring
avseende efterlevandepension får insättas
endast person till vilken efterlevandepension
kan utgå enligt nionde
och tionde styckena.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

om premiebetalningen jämnt fördelats
å tid, som med fern är understiger den
tid under vilken försörjningsräntan
längst skall utgå, samt

d) att i avtalet stadgats, att rätt till
återköp eller belåning av försäkringen
icke skall föreligga och ej heller rätt till
sådan förändring av försäkringen, att
den upphör att vara pensionsförsäkring.

Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) i nästföregående stycke
skall efterlevandepension till den försäkrades
efterlevande make anses såsom
livsvarig, även om pension skall
upphöra vid omgifte.

Kapitalbelopp, som utgå på grund
av pensionsförsäkring, må tillsammans
icke överstiga det högsta årliga beloppet
av ålders- eller invalidpensionen,
ökat, om efterlevandepension skall
utgå till make, med det högsta årliga
beloppet av efterlevandepensionen.

Skall enligt avtal om pensionsförsäkring
annan ålderspension än sådan
som utges enligt allmän pensionsplan i
den mening som avses i lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
eller invalidpension upphöra
eller nedsättas viss tid efter det pensionsåldern
eller arbetsoförmågan inträtt
eller skall annan efterlevandepension
än försörjningsränta upphöra
eller nedsättas viss tid efter den försäkrades
död må denna tid icke understiga
fem år eller, ifråga om ålderspension,
som upphör tidigast då den försäkrade
fyllt 63 år, ett och ett halvt år.

Föreslagen lydelse

till bestämmelserna i denna lag är avgörande
för frågan huruvida försäkringen
är att anse som pensionsförsäkring,
skall intagas i försäkringsavtalet.
Detta skall dessutom innehålla villkor
att försäkringen icke får pantsättas eller
belånas och ej heller ändras på sådant
sätt att den ej längre uppfyller de
föreskrifter, som angivas för pensionsförsäkring
i denna lag, eller i andra fall
än nedan föreskrives överlåtas eller
återköpas. A vtalet får icke innehålla
annat villkor än sådant som är förenligt
med bestämmelserna om pensionsförsäkring
i denna lag.

Under den försäkrades livstid får
pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande,
därvid försäkringen före eller efter
överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionsförsäkring,

2. på grund av utmätning, liksom
vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring
skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren
om förvärvet av försäkringen.
Återköp av pensionsförsäkring
får utan hinder av bestämmelserna i
denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet
uppgår till högst 10000
kronor eller om särskilda skäl föreligga
och riksskatteverket på särskild ansökan
medger det.

Mot beslut, som riksskatteverket
meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt,
får talan icke Joras.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring.
Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund
av försäkring.

Innehåller avtal om livförsäkring,
förutom utfästelse som avtal om pensionsförsäkring
enligt vad ovan sagts
md innehålla, jämväl annan utfästelse,
må försäkringen anses uppdelad på
en pensionsförsäkring och en kapitalförsäkring.

Kan livförsäkring, vilken innehåller i
nästföregående stycke om förmälda utfästelser,
icke uppdelas pä sätt där
sägs, enär pensionens storlek icke bestämts
eller annan omständighet av
betydelse för uppdelningen icke är
känd, må uppdelningen ske enligt
grunder, sorn fastställas av regeringen.

Försäkring, vilken enligt ovan givna
bestämmelser är att hänföra till pensionsförsäkring
och för vilken premiebetalningen
skall vara fullgjord inom
fern år från försäkringsavtalets ingående,
må utan hinder av dessa bestämmelser
anses såsom kapitalförsäkring,
därest förbehåll härom intagits
i avtalet vid dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.

Försäkring, som enligt denna lag är
att hänföra till pensionsförsäkring./^/-anses såsom kapitalförsäkring, om
förbehåll härom intagits i avtalet vid
dess ingående.

För att försäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras,
att enligt anställningsavtalet
skyldighet föreligger för arbetstagare
att hava sådan försäkring eller a 11
om sådan skyldighet icke föreligger,
premier för försäkringen skola gäldas
av arbetsgivaren eller av denne jämte
arbetstagaren. För att sjuk- eller
olycksfallsförsäkring skall anses hava
tagits i samband med tjänst erfordras
utöver vad förut sagts, att anmälan
angående nyssnämnda förhållanden
skett hos försäkringsanstalten. Sjukförsäkring
enligt lagen om allmän för -

För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring
skall anses ha tagits i samband
med tjänst erfordras, a 11 enligt anställningsvtalet
skyldighet föreligger
för arbetstagare att ha sådan försäkring
eller a 11 om sådan skyldighet
icke föreligger, premier för försäkringen
skola gäldas av arbetsgivaren
eller av denne jämte arbetstagaren.
Vidare skall anmälas hos försäkringsanstalten
att försäkringen har tagits i
samband med tjänst.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

säkring eller med stöd därav meddelade
bestämmelser eller försäkring enligt lagen
om yrkesskadeförsäkring anses icke
såsom försäkring, tagen i samband med
tjänst.

Till livränta räknas även höjning av livräntan och sådant tillägg till denna
som skall utgå under livräntans fortsatta bestånd.

till 32 §

3.,s Såsom intäkt av tjänst skall
upptagas, bland annat, hyresvärdet
av bostad, som kan vara åt den anställde
upplåten. För den, som är anställd
såsom arbetare i jordbruk med
binäringar eller i rörelse eller eljest
hos annan person och såsom löneformån
åtnjuter bostad, skall alltså
värdet av denna bostadsförmån
medräknas vid löneförmånernas
uppskattning (jfr punkt 1 av anvisningarna
till 21 §). Vidare skall såsom
intäkt upptagas värdet av andra
utav den skattskyldige åtnjutna förmåner,
därest han icke skulle varit
berättigad att åtnjuta avdrag för utgifterna
för förmånernas förvärvande
för den händelse, att han själv
förskaffat sig dem. Såsom intäkt
skall således, under nyss angivna
förutsättning, upptagas exempelvis
värdet av fri kost och fria resor
ävensom skatter, försäkringsavgifter
o. dyl., som arbetsgivaren betalat för
den anställdes räkning (jfr dock
punkt 8 här nedan).

3. Såsom intäkt av tjänst skall upptagas,
bland annat, hyresvärdet av
bostad, som kan vara åt den anställde
upplåten. Förden, som är anställd
såsom arbetare i jordbruk med binäringar
eller i rörelse eller eljest hos
annan person och såsom löneförmån
åtnjuter bostad, skall alltså värdet av
denna bostadsförmån medräknas
vid löneförmånernas uppskattning
(jfr punkt 1 av anvisningarna till
21 §). Vidare skall såsom intäkt upptagas
värdet av andra utav den skattskyldige
åtnjutna förmåner, därest
han icke skulle varit berättigad att
åtnjuta avdrag för utgifterna för förmånernas
förvärvande för den händelse,
att han själv förskaffat sig
dem. Såsom intäkt skall således, under
nyss angivna förutsättning, upptagas
exempelvis värdet av fri kost
och fria resor ävensom skatter, försäkringsavgifter
o. dyl., som arbetsgivaren
betalat för den anställdes
räkning (jfr dock punkt 8 här nedan).
Arbetsgivares kostnader för tryggande
av arbetstagares pension genom avsättning
eller pensionsförsäkring utgör
dock icke skattepliktig intäkt för den
anställde.

Angående värdesättningen å bostadsförmån och andra naturaförmåner,
som kunna ingå i avlöningen, meddelas bestämmelser i 42 § och därtill

18 Senaste lydelse 1965:571.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hörande anvisningar. Är tjänstebostad med hänsyn till vederbörande tjänstinnehavare
i tjänsten åliggande representationsskyldighet större än som
skäligen kan anses erforderligt för en person i motsvarande ställning men
utan särskild, med tjänsten förenad representationsskyldighet, skall såsom
värde å bostadsförmånen upptagas allenast vad som kan anses motsvara
en bostad av sistnämnda beskaffenhet. Motsvarande gäller, därest tjänstebostad
av annan anledning är större än som kan anses erforderligt för tjänstinnehavarens
och hans familjs behov. Har tjänstinnehavare fått utgiva ersättning
för bostadsförmån, skall givetvis bostadens uppskattade värde därmed
minskas.

Förmån som avses i 32 § 3 mom. fjärde stycket kan bestå i t. ex. rabatter
vid inköp av varor i arbetsgivarens rörelse, förfriskningar som utan ersättningtillhandahållas
i samband med arbetet, måltider som genom arbetsgivarens
försorg erhållas till ett lägre pris än i öppna marknaden eller nyttjanderätt
till fastighet för vilken vederlaget bestämts till obetydligt lägre belopp än
i orten gällande hyrespris. Vid bedömande av om förmånen skall upptagas
såsom intäkt skall hänsyn tagas till det sammanlagda värdet av de förmåner
av ifrågavarande slag som den skattskyldige åtnjutit från samme arbetsgivare.
Hänsyn skall därvid ock tagas till den besparing i normala levnadskostnader
som förmånen kan ha inneburit för den skattskyldige. För att
förmånen icke skall upptagas såsom intäkt gäller vidare den förutsättningen
att förmånen icke framstår som ett med lön eller pension jämförbart vederlag
utan som en åtgärd för att bereda trivsel i arbetet el. likn. eller ock utgår
på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet varom fråga
är. Äger den skattskyldige mot avstående av förmånen erhålla ersättning
i penningar, bör förmånen i regel betraktas såsom avsedd att utgöra direkt
vederlag för utfört arbete.

till 33 §

l.1* För avgifter, som skattskyldig
i samband med sin tjänst erlagt för
egen eller efterlevandes pensionering
annorledes än genom försäkring,
må avdrag ske endast om pensioneringen
anordnats på sätt i anvisningarna
till 31 § föreskrives som villkor
för att livförsäkring skall hänföras till
pensionsförsäkring. Angående skattskyldigs
rätt till avdrag för avgifter,

1. För avgifter, som skattskyldig
i samband med sin tjänst erlagt för
egen eller efterlevandes pensionering
annorledes än genom försäkring,
må avdrag ske endast om pensioneringen
anordnats på sätt i anvisningarna
till 31 § föreskrives som villkor
för att livförsäkring skall hänföras till
pensionsförsäkring.

16 Senaste lydelse 1950:308.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

som han annorledes än i samband med
tjänst erlagt för egen eller efterlevandes
pensionering, se 46 § 2 mom.

till 53 §

2.” Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad
här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande
(t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring eller
på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun eller på
grund av försäkring, som är pensionsförsäkring
enligt punkt I av anvisningarna
till 31 §. Annan pension eller
förmån, som utgår härifrån till sådan
person på grund av förutvarande
tjänst, beskattas i Sverige, om den
tidigare verksamheten huvudsakligen
utövats här. För sådan person
föreligger däremot ej skattskyldighet
för annan pension än nu sagts eller
för livränta eller andra enligt 31 §
med inkomst av tjänst likställda förmåner,
som icke åtnjutas på grund
av något tjänsteförhållande.

Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den
som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig
förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyndighet
eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd)
blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Regeringen
äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd
i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring eller
på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun. Annan
pension eller förmån, som utgår härifrån
till sådan person på grund av
förutvarande tjänst, beskattas i Sverige,
om den tidigare verksamheten
huvudsakligen utövats här. För sådan
person föreligger däremot ej
skattskyldighet för annan pension än
nu sagts eller för livränta eller andra
enligt 31 § med inkomst av tjänst
likställda förmåner, som icke åtnjutas
på grund av något tjänsteförhållande.

Denna lag träder i kraft den dag riksdagen beslutar.

17 Senaste lydelse 1966:729. Jfr även 1974:769.

SkU 1975/76: 20

2 Förslag till

Lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrives följande.

1 § Lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

2§ De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har
pensionsförsäkring tagits i överenstämmelse med ansökan, som kommit
in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock
äldre bestämmelser alltjämt gälla. Ändras försäkringsavtalet eller insättes
förmånstagare efter utgången av år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna,
skall mot försäkringen svarande premiereserv och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen anses som på grund av försäkringen utbetalt
belopp under det beskattningsår då ändringen sker. Överenskommelse, som
medför ökad premieförpliktelse totalt eller för år räknat, skall vid tillämpning
av denna paragraf anses som nytt försäkringsavtal.

3 § De nya bestämmelserna i 33 § 1 mom. liksom punkt 3 av anvisningarna
till 32 8 och punkt 1 av anvisningarna till 33 8 kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas första gången vid 1976 års taxering. Dock gäller äldre
bestämmelser vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976
och tidigare år för pensionsförsäkring, som tagits i samband med tjänst,
om försäkringen tecknats i överensstämmelse med ansökan, som inkommit
till försäkringsgivarens huvudkontor senast den 24 april 1975.

4 § De nya bestämmelserna i 53 8 1 och 4 mom. och punkt 2 av anvisningarna
till 53 8 kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången
vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser i 53 8 4 mom. gäller vid 1976
års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år samt
i fråga om pensionsförsäkring, för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna
till 31 8 kommunalskattelagen i deras äldre lydelse tillämpas.

5§ Punkt 10 av anvisningarna till 32 8 kommunalskattelagen (1928:370)
upphöratt gälla från och med 1978 års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring,
för vilken bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 8 kommunalskattelagen
i deras äldre lydelse tillämpas, efter utgången av år 1976
i strid mot de nya bestämmelserna i punkt 1 trettonde stycket av anvisningarna
till 31 8 nämnda lag, skall mot försäkringen svarande premiereserv
och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten för överlåtelsen anses
som på grund av försäkringen utbetalt belopp under det beskattningsår då
överlåtelsen sker.

SkU 1975/76: 20

6 § De nya bestämmelserna i 46 st 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas
vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare
år. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in
till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 20 januari 1975, gäller vid
1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för år 1976 bestämmelserna
i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse samt 20 procent av inkomst av tjänst, allt i den
mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig inkomstskatt
för beskattningsåret samt enligt 9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst och tillsammans
ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för januari månad år 1975. Har den skattskyldige
äldre pensionsförsäkring, för vilken yrkas avdrag vid 1976 års
taxering, skall avdraget för sådan försäkring avräknas från det belopp, varmed
avdrag enligt vad nu föreskrivits eljest skolat få åtnjutas. Föreligger synnerliga
skäl, får riksskatteverket på ansökan besluta att avdrag för avgiften
får åtnjutas utan hinder av föreskrifterna i detta stycke. Härjämte skall äldre
bestämmelser i 46 2 mom. sista stycket kommunalskattelagen tillämpas.

Mot riksskatteverkets beslut i ärende, som avses i denna paragraf, får
talan ej föras.

7 § Såsom pensionsförsäkring, vilken äges av den skattskyldige, skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 46 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) i dess nya lydelse anses även pensionsförsäkring som äges av
den skattskyldiges omyndiga barn under förutsättning att försäkringen meddelats
i överensstämmelse med ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor senast före utgången av år 1975.

8 § De nya bestämmelserna i 19 5;, 28 § 1 morn. samt punkt 1 av anvisningarna
till 22 S, punkt 6 av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången
vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och
i fråga om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare
tillämpa äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som
lämnats skriftligen senast den 31 december 1975.

I fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande
inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna
i punkt 2 c av anvisningarna till 29 $ kommunalskattelagen
gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna
till 22 5, punkt 6 av anvisningarna till 25 5 och punkt 2 c av anvisningarna
till 29 S tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkrings -

SkU 1975/76: 20

givarens huvudkontor efter den 24 april 1975 redan vid 1976 års taxering.
För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel,
som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar
i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant
räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken
Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad
avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår
som här avses de nya bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde
stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

SkU 1975/76: 20

3 Förslag till

Lagom ändring i lagen(1969:754)omändringi kommunalskattelagen
(1928:370)

Härigenom föreskrives att punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)’ skall upphöra att
gälla med utgången av år 1975. Äldre bestämmelser gäller alltjämt vid 1976
års taxering och eftertaxering för år 1976 och tidigare år samt beträffande
ansökan som inkommit till riksskatteverket senast den 31 december 1975.
Har riksskatteverket meddelat förklaring som avses i punkt 3 första stycket
av övergångsbestämmelserna skall i fråga om sådan försäkring bestämmelserna
i lagen om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

'Senaste lydelse av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:754) om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 1974:725.

SkU 1975/76: 20

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 6 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in -

komstskatt skall ha nedan angivna

Nuvarande lydelse

4 m o m.! Har formånstagare Ull
pensionsförsäkring på grund av förmånstagareförordnandet
uppburit försäkringsbelopp
före försäkringstagarens
död, skall försäkringstagaren vara
skattskyldig för beloppet i den män han
icke vid utbetalning av motsvarande
belopp till förmånstagaren skulle hava
varit berättigad till avdrag för beloppet
såsom för omkostnad eller periodiskt
understöd. Vad nu sagts om försäkringstagaren
skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om den som efter
förvärv av försäkringen vid inkomstbeskattningen
skall anses som dess ägare
enligt vad nedan sägs.

Har äganderätt till pensionsförsäkring
övergått på fysisk person skall oavsett
överlåtelsen försäkringstagaren
under sin livstid vid inkomstbeskattningen
anses sorn försäkringens ägare
och även vara skattskyldig för utfallande
belopp. Vad nu sagts skall dock
ej gälla om äganderätten öveigått pä
annan till följd av anställningsFörhållande
eller på grund av utmätning, ackord
eller konkurs och ej heller om
äganderätten öveigått på grund av bodelning
i anledning av hemskillnad eller
äktenskapsskillnad och försäkringstagaren
vid utbetalning till förvärvaren,
motsvarande vad denne uppburit
på grund av försäkringen, skulle hava

1 Senaste lydelse av rubriken 1974:770.

2 Senaste lydelse 1973:1114.

lydelse.

Föreslagen lydelse

4 m o m. Överlä tes pensionsförsäkring
genom bodelning, skall överlåtaren
oavsett överlåtelsen under sin livstid
i förvätvarens ställe vara skattskyldig
för utfallande belopp, såvida han
icke skulle ha varit berättigad till avdrag
vid utgivande av periodiskt understöd
till förvärvaren. Föreligga särskilda
skäl, .får riksskatteverket besluta
att överlåtaren icke skall vara skattskyldig
i förvärvarens ställe, även om
överlåtaren icke skulle ha varit berättigad
till avdrag som här avses. Mot
beslut som riksskatteverket meddelat
i sådant ärende får talan icke förås.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

varit berättigad till avdrag härför såsom
för periodiskt understöd. Vad i
detta stycke föreskrives angående försäkringstagaren
skall även avse den
som efter förvärv av försäkring skall
anses som dess ägare vid inkomstbeskattningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången
vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och
eftertaxeringförår 1976 eller tidigare år samt ifråga om pensionsförsäkring
för vilken tillämpas punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen
(1928:370) i deras lydelse intill den 1 januari 1976.

SkU 1975/76: 20

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att 12 § 1 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 i?

1 morn.2 Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 $, sannolikt
att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig
inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott å egen eller makes förvärvskälla,

b) utbetalning av periodiskt understöd,

c) avgift för sådan pensionsfor- c) avgift för sådan pensionsförsäkring,
som avses i 46 ^ 2 mom. säkring, som avses i 46 4; 2 mom.

2) kommunalskattelagen, första stycket 6) kommunalskattela gen

(1928:370),

d) sådant underhåll av icke hemmavarande barn, som avses i 46 § 2 mom.
4) kommunalskattelagen, eller

e) nedsatt skatteförmåga

må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara
inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag
kan antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i fall som avses vid a)-d) må dock endast medgivas, om den
till sjömansskatt beskattningsbara inkomsten därigenom nedsättes med
minst 600 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången
vid 1977 års taxering.

Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av rubriken 1974:777.

1 Senaste lydelse 1973:1118.

3 Riksdagen 1975/76.6 sami. Nr20

SkU 1975/76: 20

6 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)' att till 30 §
skall fogas ett nytt moment, 2 morn., och till 37 5 ett nytt moment, 6
morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30$

2 m o m. Deklarationsskyldig som
avses i I mom. och som för beskattningsåret
enligt lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m.
i sin balansräkning redovisar pensionsskuld
under rubriken Avsatt till pensioner
skall i självdeklarationen särskilt
redovisa vad som avser pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. Sådan
redovisning skall avse förhållandena
vid såväl beskattningsårets ingång
som dess utgång. Allmän pensionsplan
har därvid samma innebörd
som i 4 $ lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. Med allmän
pensionsplan likställes i fall där pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
icke föreligger pensionsåtagande
/Ör pensionsförmåner som rym mes
inom vad som är sedvanligt enligt allmän
pensionsplan i fråga om arbetstagare
med motsvarande uppgifter.

37 5

6 m o m. Försäkringsanstalt skall
senast den 31 januari under taxeringsåret
lämna uppgift i det fall pensionsförsäkring.
som meddelats med tilllämpning
av äldre bestämmelser i
punkt I av anvisningarna till31 $ kommunalskattelagen
(1928:370). ändrats
i strid mot de nya bestämmelserna i
nämnda punkt eller förmånstagare

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av rubriken 1974:773.

SkU 1975/76: 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under beskattningsåret insatts till försäkringen.
Dawid skall även angivas
den mot försäkringen svarande premiereserven
och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen.

Uppgift skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär. Ett exemplar
av uppgiften skall senast den 31 januari
under taxeringsåret översändas
till den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna
i 30 § 2 mom. tillämpas första gången vid 1976 års taxering i fråga om
deklarationsskyldig, som omfattas av bestämmelserna i 8 5 fjärde-åttonde
punkterna lagen (1975:000) om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370), och för övriga deklarationsskyldiga, som
lämnat utfästelse om pension efter utgången av år 1975, första gången vid
1977 års taxering. De nya bestämmelserna i 37 § 6 mom. tillämpas första
gången i fråga om kontrolluppgift till ledning för 1978 års taxering.

SkU 1975/76:20

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal

Härigenom föreskrives att 3 S lagen (1927:77) om försäkringsavtal skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Avviker forsäkringsvillkor från bestämmelse i denna lag, vare det ej hinder
för villkorets tillämpning, med mindre sådant i lagen angives.

Överlåtelse, pantsättning, förmånstagarforordnande
eller annat förfogande
över försäkring är utan verkan
om förfogandet skett i strid mot försäkringsvillkor,
som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) skall intagas i
försäkringsavtalet. Förbud mot överlåtelse
skall dock ej utgöra hinder mot
utmätning eller överlåtelse vid ackord
eller konkurs i vidare män än sådant
hinder föreligger på grund av vad eljest
föreskrivits i lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och äger tillämpning på försäkringsavtal
som tillkommit efter utgången av år 1975.

SkU 1975/76:20

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrives att 12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 S1

Har någon i enlighet med lagen (1927:77) om försäkringsavtal insatts såsom
formånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten
över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund
av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande
av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla
jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 $ andra stycket nämnda
lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande
dock av vad beträffande fördelning av sådant förvärv kan vara bestämt
i skifteshandling, vilken jämlikt 16 S lägges till grund för lotternas beräknande.
Har försäkringstagarens make insatts såsom förmånstagare, föreligger
icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp,
varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens
jämlikt 15!: skattefria andel i boet skolat ökas.

Vidare skall

a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring, tagits å försäkringstagarens
eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet
tillkommit endera av dem, jämlikt 116!; första stycket lagen om försäkringsavtal
icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld, eller

b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap
av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp av 51 000 kronor.
Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare
erhållit sådant förvärv, som jämlikt 37 ?j 2 mom. är i beskattningshänseende
likställt med gåva, må likväl å värdet av vad som inom loppet av tio år
tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än sammanlagt 51 000 kronor.

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapitalförsäkringsanstalt
på en gång tillfaller någon såsom förmånstagare skall
denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så
anses som om försäkringen tagits vid tiden för den första insättningen och
på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna
i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren
skolat äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt till pension som
utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i samband med

‘Senaste lydelse 1975:133

SkU 1975/76:20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eller genom engångsbetalning
fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum
för rätt till annan pension på grund av pensionsförsäkring eller för rätt till
livränta, som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring,
i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit
den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring
och 2 500 kronor vid annan livränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkring
samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i första och andra styckena Vad i första och andra styckena
här ovan sägs skall, även om för- här ovan sägs skall, även om för -

månstagareförordnande i enlighet
med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i
fråga om vad som tillfallit någon på
grund av statens grupplivförsäkring
eller jämförbar av kommunal eller
enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring
eller på grund av sådan
förmån från kommun, som avses i
punkt 1 nionde stycket av anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen.

månstagareförordnande i enlighet
med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i
fråga om vad som tillfallit någon på
grund av statens grupplivförsäkring
eller jämförbar av kommunal eller
enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring
eller på grund av sådan
förmån från kommun, som avses i
punkt 1 sextonde stycket av anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och äger tillämpning i fall
där skattskyldighet inträtt efter utgången av år 1975.

SkU 1975/76: 20

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1975/76:149 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådana ändringar i regeringens proposition
1975/76:31 att

a) 46 § femte stycket i propositionens förslag till ändring i kommunalskattelagen
ges en lydelse av följande innebörd:

Avdraget för avgift som avses i första stycket 6) får från inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse åtnjutas med tillsammans högst 6 basbelopp
per år och från inkomst av tjänst med högst 3 basbelopp per år, dock att
avdrag får åtnjutas med sammanlagt högst 6 basbelopp. Avdrag får ej överstiga
den inkomst som skall upptagas till beskattning vid taxering till statlig
inkomstskatt för beskattningsåret och som enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst i respektive
förvärvskälla,

b) att rörelseidkare/jordbrukare ges möjlighet att skapa ett pensionsförsäkringsskydd
i nivå med allmän pensionsplan;

1975/76:150 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att försörjningsräntan bibehålls med begränsning av förmånstagarkretsen
till make, barn och barnbarn samt med möjlighet till dispens för
annan förmånstagare enligt riksskatteverkets bedömning;

1975/76:151 av herr Fridolfsson m. fl. (m,fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att för pensionsförsäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1976
skall gälla de kvalitativa och kvantitativa lagregler som var gällande vid
avtalets slutande;

1975/76:152 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att avdrag för P-försäkring inte i något fall får beräknas på inkomst
över 10 basbelopp,

2. att hos regeringen begära förslag till sådan utformning av avdragen
i skattesystemet att dessa får samma reella betydelse för skattskyldiga med
olika inkomst, t. ex. genom övergång till avräkning från slutskatten,

3. att hos regeringen begära utredning om frivillig P-försäkring i samhällets
regi;

1975/76:153 av herr Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att avdrag vid beskattningen för premie för pensionsförsäkring alltid
skall vara tillåten inom ramen för ett grundbelopp, i normalfallet motsvarande
ett basbelopp, och då inkomsttagaren inte har planpension motsvarande
två basbelopp.

SkU 1975/76: 20

2. att erlagd premie eller del därav, som vid deklarationens upprättande
visar sig inte rymmas inom den tillåtna avdragsramen, får dras av påföljande
år inom ramen för det årets avdragsrätt,

3. att endast de i den föreslagna lagtexten angivna begränsningsreglerna
skall vara vägledande för riksskatteverkets dispensgivning i samband med
avyttringar av företag,

4. att efterlevandepension till make får utgå till person med vilken den
försäkrade är eller har varit gift eller sammanboende under äktenskapsliknande
förhållanden,

5. att efterlevandepension till barn får utgå längst tills dess att barnet
fyllt 25 år, om försäkringen är tecknad på försäkringstagarens liv,

6. att försäkring avseende efterlevandepension till handikappat barn får
tecknas även efter det att barnet uppnått 25 års ålder,

7. att de av livförsäkringsskattekommittén föreslagna avdragsreglerna
skall tillämpas vid 1976 års taxering även beträffande inkomsttagare över
50 år utan planpension;

1975/76:154 av herr Magnusson i Borås (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen ger till känna vad i motionen anförts rörande
behovet av snabba åtgärder för att ersätta de möjligheter till inkomstutjämning
vid skatteberäkningen, som pensionsförsäkringssystemet hittills erbjudit; 1975/76:155

av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari
hemställs att riksdagen uppskjuter behandlingen av propositionen
1975/76:31 till vårsessionen;

1975/76:156 av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) vari
hemställs att riksdagen beslutar att allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremie
får åtnjutas av den som haft inkomst av jordbruksfastighet eller
rörelse intill fyra basbelopp eller 30 procent av sådan inkomst samt av annan
skattskyldig intill två basbelopp eller 10 procent av summan av inkomst
av tjänst och inkomst av annan fastighet;

1975/76:157 av herr Mundebo m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar 1.

att de ändringar riksdagen antar beträffande beskattningsregler för pensionsförsäkringar
m. m. träder i kraft för försäkringar som tecknas från den
dag då lagändringarna utkommit från trycket i Svensk författningssamling,

2. att arbetsgivare för anställd som inte är ansluten till allmän pensionsplan
får rätt att göra avdrag med högst 30 % av den anställdes inkomst,
dvs. samma procentsats som i propositionen föreslås för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse,

3. att det s. k. kompletteringsavdraget får tillämpas på det sätt, som LSK
föreslagit, dvs. på all A-inkomst upp till 20 basbelopp,

4. att kompletteringsavdraget utformas så att från all A-inkomst får göras

SkU 1975/76: 20

premieavdrag med högst två basbelopp,

5. att, om ett visst år högre premie erlagts än som är avdragsgill, det
överskjutande beloppet får avdragas det påföljande året inom ramen för
detta senare års avdragsrätt,

6. att avdragsrätt bör föreligga enligt 46 S 6 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) för invalidpensionsförsäkring till omyndigt barn,

7. att försörjningsräntan bibehålls med begränsning av förmånstagarkretsen
till make, barn och barnbarn samt med möjlighet till dispens för annan
förmånstagare enligt riksskatteverkets bedömning,

8. att dispensärenden rörande företags avdragsrätt för extra premieavsättning
i anslutning till avvikelse från allmän pensionsplan skall anses utgöra
del av sådan plan,

9. att såsom allmän pensionsplan eller del därav definieras varje pensionsöverenskommelseom
vilken lokal facklig organisation träffat avtal med
berörd arbetsgivare,

10. att grund för allmän dispensregel för premieavdrag skall vara den
sökandes avsaknad av pensionsskydd helt eller delvis och de möjligheter
som finns att med användande av de allmänna avdragsreglerna förbättra
pensionsskyddet;

1975/76:158 av herr Nilsson i Trobro (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att dispensregler om avdragsrätt för pensionsförsäkring alltjämt skall
finnas kvar;

1975/76:159 av herr Rämgård m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

att

1. egenföretagare med inkomst från jordbruk eller rörelse får åtnjuta ett
avdrag för pensionsförsäkring om lägst 3 basbelopp, dock högst motsvarande
vederbörandes A-inkomst för året,

2. att utredning företages i syfte att möjliggöra ackumulering av avdragsutrymme
på grund av bristande inkomst i enlighet med vad som i motionen
anförts;

1975/76:160 av herrar Söderström (m)och Nilsson i Trobro (m) vari hemställs
att den föreslagna ändringen i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
ges sådan utformning att kretsen förmånstagare vidgas till att avse,
utom maka, samboende och barn under 25 år, föräldrar, syskon och andra
personer vilka är beroende av försäkringstagarens försörjning vid försäkringens
tecknande;

1975/76:161 av fru Troedsson (m) och herr Söderström (m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att rätt till avdrag för pensionsförsäkringspremie skall
få ske för hela realisationsvinsten inom ramen för 6 basbelopp under en
1 O-årsperiod;

1975/76:162 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att riksmötet beslutar
att i prop. 1975/76:31 föreslagna ändrade beskattningsregler för pen -

SkU 1975/76: 20

sionsförsäkringar m. m. inte skall avse försäkringar tecknade före den 20
januari 1975;

1975/76:163 av fru Troedsson m. II. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
anta de ändringar som i motionen föreslagits beträffande undantagande
av tjänstepensioneringen och rörande pensionering av huvuddelägare i fåmansbolag
samt rörande jordbrukare och enskilda rörelseidkare och delägare
i handelsbolag.

1975/76:164 av fru Troedsson m. fl. (m) vari hemställs att övergångsbestämmelserna
ges sådan utformning att pensionsförsäkringar tecknade
före den 13 december 1975 i sin helhet godkänns i enlighet med äldre regler;

1975/76:165 av herr Winberg (m) vari hemställs att avsättning till pensionsstiftelse,
som gjorts enligt utfästelse före ingången av 1976, skall följa
nu gällande regler;

1975/76:166 av herr Winberg (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att kostnaderna för egen pensionsförsäkring får avdragas från inkomst i
förvärvskällan jordbruksfastighet respektive rörelse.

1 detta sammanhang behandlar utskottet även de vid 1975 års riksmöte
väckta motionerna

1975:98 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att försäkringsavdraget fastställs till 600 kr. för ensamstående och
till 1 200 kr. för gifta och därmed jämställda;

1975:317 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att det s. k. försäkringsavdraget
höjs till 500 kr. för ensamstående och 1 000 kr. för äkta makar
fr. o. m. 1976 års taxering;

1975:1061 av herr Magnusson i Borås ni. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar antaga följande förslag till lag om ändring i kommunalskattclagcn
(1928:370):

Härigenom föreskrives att 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1975/76: 20

46 5

2 mom. I hemortskommunen

fråga iir.

eller underhållsbidraget.

Har skattskyldig --Därest skattskyldig

nämnda lid.

Avdrag för

18 år.

paragraf åtnjutits.

Avdrag för

A vdragJör avgift JÖr pensionsförsäkring, sorn äges av den skattskyläiges make,
får åtnjutas under förutsättning att den skatiskyldige haft inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse och att den andre maken utfört arbete i förvärvskällan.

Denna lag träder i kraft den I juli 1975 och tillämpas första gången vid
1976 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande beträffande pcnsionsförsäkringspremier
som erlagts före den 1 juli 1975.

1975:1098 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag om höjning av avdragsbcloppen för försäkringspremier.

Skrivelser

Till utskottet har ingivits skrivelser från skattejuristen Olle Ahlmark, herr
Ture Delden, Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, Lantbrukarnas skattedelegation,
Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges Industriförbund, Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Svenska personalpensionskassan. Tjänstemännens
centralorganisation och Trygg-Hansa med anledning av propositionen.

Utskottet

I propositionen föreslås vissa begränsningar i avdragsrätten för privata
pensionsförsäkringar och för arbetsgivares kostnader för anställdas framtida
pensionering. De nya reglerna, som förutom beloppsmässiga begränsningar
bl. a. innebär ändringar i utformningen av försäkringsvillkoren, syftar till
att motverka skatteflykt och begränsa möjligheterna att använda pensionsförsäkringar
för andra ändamål än pensionering.

Propositionen grundar sig på ett av livförsäkringsskattekommittén (LSK)
lagt förslag (SOU 1975:21). Den kritik som kommit fram vid remissbehandlingen
har emellertid medfört delvis andra lösningar än kommittén
föreslagit, framför allt i fråga om tjänstepensionerna, i syfte bl. a. att
åstadkomma ett från administrativ synpunkt mer lätthanterligt system än
utredningen föreslagit.

Enligt förslaget skall endast ålderspension, invalidpension och efterlevandepension
kunna utgå på grund av pensionsförsäkring, och försäkringsbeloppen
skall i princip kunna tillfalla endast försäkringstagaren själv eller
efterlevande make och barn. Utfallande pensioner skall kunna beskattas
även om mottagaren bosätter sig utomlands, och nuvarande möjligheter

SkU 1975/76:20

att efter dispens fl en i utlandet tecknad försäkring godtagen såsom pensionsförsäkring
slopas.

Begränsningarna i avdragsrätten för premier innebär att endast 10 % av
A-inkomst av tjänst och 30 % av A-inkomst av jordbruksfastighet och
rörelse skall få dras av.

Arbetsgivare skall fl dra av kostnad för tryggande av anställdas framtida
pensionering endast med belopp som motsvarar kostnad för att trygga pension
enligt allmän pensionsplan eller därmed i förmånshänseende jämställt
pensionsåtagande. Denna begränsning berör emellertid inte avdragsrätten
för pensionslöften som lämnats t. o. m. 1975. Beträffande pension till delägare
i fåmansbolag är dock principen att de nya reglerna skall gälla fr. o. m.
1976 års taxering.

Försäkringar som tecknats före 1976 skall fortfarande anses som pensionsförsäkringar,
även om försäkringsvillkoren strider mot de nya reglerna.
De beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten tillämpas fullt ut beträffande
premier som erlagts efter årsskiftet. Beträffande premier som erlagts
före årsskiftet föreslås beloppsbegränsningar endast för försäkringar som
tecknats på ansökan efter den dag - 20 januari 1975 - då kommitténs förslag
offentliggjordes.

Flertalet av de motionsyrkanden som framställts med anledning av propositionen
avser mer eller mindre långtgående ändringar av detaljer i förslaget.
En del av motionärerna anser emellertid att propositionen går avsevärt
längre än vad som är motiverat från skatteflyktssynpunkt och att ändringarna
beträffande tjänstepensioneringen, som drabbar såväl försäkringsbranschen
som parterna på arbetsmarknaden och näringslivet i övrigt, medför administrativa
problem samt oskäliga och från principiella utgångspunkter ej acceptabla
konsekvenser. Även företrädare för näringslivet har genom skrivelser
till utskottet och på annat sätt framhållit synpunkter av detta slag.

Uppskov med behandlingen av propositionen

Om de nya reglerna som planerat skall kunna träda i kraft vid årsskiftet,
måste riksdagen fatta sitt beslut senast den 13 december 1975. Eftersom
propositionen avlämnades till riksdagen först den 19 november, utgick motionstiden
den 4 december, och den tid som stått till buds för att behandla
ärendet i utskottet har således varit kort. Därtill kommer att propositionen
åtminstone delvis berör komplicerade och kontroversiella frågor.

Mot den angivna bakgrunden har utskottet ingående övervägt det yrkande
om uppskov med behandlingen till våren 1976 som framställts i motionen
1975/76:155.

Den kritik som riktats mot avdragsreglerna vid beskattningen gäller bl. a.
konsekvenserna av den obegränsade avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier.
Systemet med frivilliga pensionsförsäkringar fyller visserligen fortfarande
ett angeläget behov. Reglerna lämnar emellertid också utrymme

SkU 1975/76:20

för ej avsedda skattelättnader, och den skatteflykt som förekommer på detta
område är i vissa fall uppseendeväckande. Enighet råder om att lämpliga
begränsningar i avdragsrätten snarast bör genomföras, och försäkringsbranschen
har redan anpassat sig till livförsäkringsskattekommitténs förslag, som
i fråga om privata försäkringar i stort sett överensstämmer med det förslag
som nu läggs fram i propositionen. En allmän uppfattning är också, att
propositionen innebär förbättringar jämfört med kommitténs förslag.

Utskottet har vid sin behandling av ärendet funnit sig kunna tillmötesgå
åtskilliga av önskemålen i motionerna. Det bör emellertid framhållas, att
utskottets ställningstaganden, som redovisas i det följande, medför ofrånkomliga
praktiska problem och att de ytterligare ändringar, som kan anses
motiverade från administrativ synpunkt, bäst kan bedömas efter en tids
erfarenhet av det nya systemet. Utskottet, som utgår från att en snar översyn
av reglerna kommer till stånd, finner således att propositionen som planerat
bör behandlas under hösten 1975. Utskottet avstyrker således motionen
1975/76:155.

Privata pensionsförsäkringar

Beträffande de privata pensionsförsäkringarna syftar propositionen till att
motverka ett utnyttjande av denna försäkringsform för ej avsedda skattelättnader.
I detta syfte föreslås dels avsevärda skärpningar av villkoren
för att en försäkring skall kunna godtas som pensionsförsäkring, dels
beloppsmässiga begränsningar i avdragsrätten för erlagda premier. Såsom
pensionsförsäkring skall godtas endast sådana försäkringsformer som syftar
till och är ägnade för pensionering, och de statliga pensionsbestämmelserna
och villkoren i de allmänna pensionsplanerna har tagits som mönster. Avsikten
är också att de schabloner som föreslås för avdragsrätten skall vara
tillräckliga för den som saknar pensionsskydd i anställning och med hjälp
av avdragsgilla premier önskar bygga upp en pension som motsvarar pensionsstandarden
vid anställning i allmän tjänst eller i enskild tjänst på ITPnivå,
d. v. s. enligt industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän
och arbetsledare.

1 samtliga motioner godtas den allmänna uppläggningen av propositionen
i denna del. De motionsyrkanden, som framställs i fråga om försäkringsvillkoren,
avser delvis detaljer. Åtskilliga yrkanden framställs dock om väsentliga
höjningar av beloppsgränsen för avdragsrätten och om generösare
övergångsbestämmelser.

Villkoren för pensionsförsäkring

Propositionen innebär att pensionsförsäkring skall kunna utgå endast i
form av ålders-, invalid- eller efterlevandepension. Försäkringen skall i stort
sett kunna tecknas endast på den försäkrades liv och förmånerna utgå till

SkU 1975/76:20

honom själv eller i form av efterlevandepension till make och minderårigt
barn.

Försörjningsränta

Av principiella skäl föreslås i propositionen att pensionsförsäkringsinstitutet
begränsas till sådana försäkringsformer som är avsedda enbart för pensioneringsändamål.
Reglerna om forsörjningsränta innebär att försäkringsförmånerna
utgår oberoende av viss pensionstagares livstid. I propositionen
anförs att denna försäkringsform i regel torde fylla andra ändamål än pensionering
och att den därför inte längre bör godtas såsom pensionsförsäkring.

I motionerna 1975/76:150 och 157 yrkas att försörjningsräntan skall behållas
med viss begränsning av formånstagarkretsen. Motionärerna framhåller
att försörjningsräntan har vissa fördelar genom att den lätt kan anpassas
till nya förhållanden och att den utgör ett ändamålsenligt pensionsskydd.

Med hänsyn till de ändrade villkor i övrigt som föreslås i propositionen
och de föreslagna beloppsgränserna för avdragsrätten, torde frågan om försörjningsräntan
bör bibehållas eller ej inte vara av avgörande betydelse för
möjligheterna att motverka skatteflykt och andra ej avsedda skattelättnader.
Enligt utskottets uppfattning bör försörjningsräntan kunna godtas som pensionsförsäkring,
om formånstagarkretsen begränsas på samma sätt som för
övriga pensionsförsäkringar och möjligheterna för försäkringstagaren själv
och hans efterlevande att överlåta försäkringen inskränks.

Enligt utskottets uppfattning bör nuvarande villkor för försörjningsräntan
i möjligaste mån anpassas till de ändringar beträffande formånstagarkretsen,
som utskottet återkommer till i det följande.

Utskottet tillstyrker således motionerna 1975/76:150 och 157 med de ändringar
beträffande försörjningsräntan som följer av det anförda och avstyrker
propositionen i motsvarande del.

Utskottets förslag föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till
31 S kommunalskattelagen (KL).

Ålders- och efterlevandepension samt avdrag för premier för försäkring som ägs
av make eller barn

Pensionsförsäkring skall enligt propositionen i allmänhet få tecknas endast
på den försäkrades liv men skall också kunna tecknas på makens liv, om
makarna har barn under 16 år och barnet sätts in som förmånstagare. Rätten
till avdrag för premier för pensionsförsäkring som ägs av den skattskyldiges
barn slopas.

Ålderspension skall fortfarande kunna utgå från 55 års ålder, och varaktighetstiden
skall vara minst 5 år. Även invalidpension skall utgå under
viss minsta tid men högst så länge den försäkrade lever.

SkU 1975/76:20

Efterlevandepension kan utgå endast till make och barn. Med make
jämställs sammanboende vid försäkringens tecknande. I fråga om barn skall
pensionen upphöra senast vid 20 års ålder. Pensionen får dock vara livsvarig
om barnet före fyllda 20 år är handikappat. Har försäkringen tecknats på
makens liv med barn såsom förmånstagare, skall pensionen upphöra senast
vid 16 års ålder.

1 motionen 1975/76:153 yrkas att med make och jämställd bör avses
person med vilken den försäkrade är eller har varit gift eller sammanboende
under äktenskapsliknande förhållanden.

Som anförs i propositionen bör det i sammanboendefallen krävas att sammanlevnaden
inte är av tillfällig natur. Kravet på sammanlevnad vid tecknandet
av försäkringen bör enligt utskottets mening kunna frångås. Även
om vissa utredningssvårigheter kan uppkomma, bör enligt utskottets uppfattning
sammanlevnad under äktenskapsliknande förhållanden i detta sammanhang
kunna godtas utan särskilda begränsningar. Motsvarande gäller
givetvis också beträffande makar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del med den
ändring av punkten 1 av anvisningarna till 31 S KL som föreslagits i motionen
1975/76:153.

I motionen 1975/76:160 yrkas att såsom förmånstagare fortfarande skall
kunna insättas föräldrar, syskon och andra personer, under förutsättning
att förmånstagaren är beroende av försäkringstagaren för sin försörjning
vid försäkringens tecknande. Vidare yrkas i motionerna 1975/76:153 och
160 att åldersgränsen 20 år för efterlevandepension till barn höjs till 25
år. I den förstnämnda motionen yrkas att också åldersgränsen på 16 år,
som föreslås i propositionen för det fall att försäkring tecknats på makes
liv med barn såsom förmånstagare, höjs till 25 år.

Förslaget i propositionen skall ses mot den principiella bakgrunden, att
den skattskyldige inte genom försäkringsavdrag skall kunna överflytta beskattningen
av en del av sin inkomst till annan person. Från denna princip
bör visserligen begränsade undantag medges, men utskottet anser att det
inte finns tillräckliga skäl att vidga förmånstagarkretsen till andra än make,
barn under 20 år och handikappat barn. Utskottet har emellertid redan tillstyrkt
att försörjningsräntan skall behållas såsom en pensionsförsäkring även
i fortsättningen, och vid ställningstagandet till de frågor som utskottet nu
behandlar bör det beaktas att syftet med motionerna i viss utsträckning
kan tillgodoses genom denna försäkringsform.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975/76:153 i denna del
och motionen 1975/76:160.

Vidare yrkas i motionen 1975/76:153 att försäkring avseende efterlevandepension
till handikappat barn skall få tecknas oberoende av barnets
ålder. Utskottet instämmer i denna uppfattning och tillstyrker således motionen
1975/76:153 i denna del. Utskottets förslag föranleder ändring av

SkU 1975/76:20

punkt 1 av anvisningarna till 31 jt KL.

Däremot kan utskottet inte dela den i motionen 1975/76:157 framförda
uppfattningen att avdragsrätt bör föreligga för invalidpensionsförsäkring som
ägs av den skattskyldiges minderåriga barn. Kostnader för hemmavarande
barn är enligt grundläggande principer inte avdragsgilla vid beskattningen.
Det extra försäkringsskydd som motionärerna eftersträvar bör enligt utskottets
mening därför lämpligen tillgodoses genom de möjligheter att teckna
kapitalförsäkring som föreligger. Med det anförda avstyrker utskottet motionen
1975/76:157 i denna del.

Yrkandet i motionen 1975:1061 avseratt vid faktisk sambeskattning möjliggöra
ett pensionsskydd för medhjälpande make i jordbruk eller rörelse.

Utskottet utgår från att syftet med motionen kommer att tillgodoses i
den proposition angående den faktiska sambeskattningen som avlämnas
inom kort och avstyrker därför motionen 1975:1061.

Beloppsmässiga begränsningar

Eftersom avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier är avsedd endast
för pensioneringsändamål, bör avdragets storlek enligt förslaget begränsas
till vad som kan anses godtagbart med hänsyn till den skattskyldiges Ainkomst.
Den som inte har pensionsskydd i anställning bör enligt vad som
anförts i propositionen med hjälp av ett schablonmässigt utformat premieavdrag
ha möjlighet att bygga upp en pension som motsvarar pensionsstandarden
vid anställning i allmän tjänst eller i enskild tjänst där pensionering
är anordnad med ITP. Med anledning av kommitténs beräkningar
av kostnaderna i olika inkomstlägen för att bygga upp en pension, som
kan anses motsvara ITP-pensionen, föreslås att avdrag skall få medges med
högst 10 % av A-inkomst av tjänst och 30 96 av A-inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse, beräknat på en sammanlagd A-inkomst av högst 20
basbelopp.

Förtjänsteinkomsttagaresom inte har eller i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställningen skall riksskatteverket (RSV) genom dispens kunna medge
avdrag upp till 30 96 av A-inkomst av tjänst. Även den som driver rörelse
eller jordbruk men upphör med sin verksamhet skall genom dispens kunna
fä högre avdrag. Avdraget skall i undantagsfall kunna uppgå till vad som
motsvarar 60 basbelopp men begränsas till vad som motsvarar den sammanlagda
inkomsten av förvärvskällan ökad med realisationsvinst vid avyttring
av förvärvskällan.

I motionerna 1975/76:149, 153, 156, 157, 159 och 163 framställs yrkanden
om höjningar av beloppsramarna genom en ökning av procentsatserna, en
bottengräns på 1-6 basbelopp och möjlighet till ackumulering av avdragsmöjligheterna.

SkU 1975/76:20

I motionen 1975/76:152 yrkas däremot att avdragsmöjligheterna begränsas
ytterligare.

Vad beträffar avdragsramarna har utskottet ansett att de beräkningar
som ligger till grund för propositionen i och för sig kan godtas. Samtidigt
har utskottet beaktat att ett stort antal tämligen små försäkringar kan komma
att beröras av förslaget. Utskottet vill inte bestrida att det kan finnas
ett behov för sådana jordbrukare, företagare och i viss utsträckning arbetstagare
som har små och varierande inkomster att kunna erhålla avdrag utöver
vad som följer av de angivna procentsatserna. Av praktiska skäl föreslår
utskottet därför att avdrag alltid skall kunna medges intill en fast bottengräns
som får byggas på för den som har förhållandevis låg inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse. Denna gräns bör inte sättas så högt att syftet
med förslaget i propositionen förrycks. Samtidigt är avsikten med utskottets
förslag att uppnå reella förbättringar för såväl försäkringstagarna som försäkringsbranschen.
Vid dessa avvägningar har utskottet funnit att en gräns
vid 7 000 kr. f. n. kan anses lämplig och att denna gräns bör ökas för den
som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse med 30 % av denna
inkomst intill 23 000 kr. Omprövning av beloppsgränsen bör ske, om penningvärdeförändringen
ger anledning därtill. Regeln medför förbättringar
för tjänsteinkomsttagare, vars inkomst uppgår till högst 70 000 kr., och för
den som har inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse om ca 46 000 kr.
Utskottets förslag i denna del innebär alltså att skattskyldiga med små inkomster
kan - som alternativ till reglerna i propositionen - välja ett avdrag
på sätt som nu nämnts upp till den sammanlagda A-inkomsten.

Avdet anförda framgåratt utskottet avstyrker det i motionen 1975/76:152
framställda yrkandet angående sänkning av beloppsgränserna och yrkandena
i motionerna 1975/76:149, 153, 156, 157, 159 och 163 om höjning av gränserna
och ackumulering av avdraget i den mån de sistnämnda yrkandena
inte är tillgodosedda genom utskottets förslag, som föranleder ändring av
46 2 mom. KL.

1 motionen 1975/76:156 yrkas att även den som har inkomst av annan
fastighet skall kunna få avdrag för pensionsförsäkringspremier.

Visserligen kan inkomst av fastighetsförvaltning ibland delvis anses som
arbetsinkomst. Denna fråga rör emellertid i första hand gränsdragningen
mellan vad som är att anse som A-inkomst och B-inkomst och bör lösas
i annat sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:156 även
i denna del.

Vidare yrkas i motionerna 1975/76:153 och 157 att erlagd premie, som
inte ryms inom avdragsgränsen, skall få förskjutas till följande år.

Motionärernas förslag innebär enligt utskottets uppfattning att oskäliga
konsekvenser kan undvikas av tillfälliga ändringar i A-inkomsten. Det kan
också erinras om att en likartad metod redan nu accepteras för förskjutning
av avdrag för försäkringspremier som inte kunnat utnyttjas utan att un 4

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76:20

derskott uppstått. Utskottet tillstyrker således berörda yrkande i motionerna
1975/76:153och 157, vilket föranleder ett tillägg i 46 S 2 mom. KL. Förslaget
innebär att avdrag inom ramen för tidigare angivna beloppsgränser skall
kunna yrkas för överskjutande del nästa år.

Vidare uttalas i motionerna 1975/76:153 och 161 att RSV skall bedöma
dispensfrågan vid avyttring av förvärvskälla med utgångspunkt enbart i författningstexten,
utan avseende på att departementschefen uttalat att en vägledande
norm för dispensen bör vara att endast hälften av den skattepliktiga
inkomsten med anledning av försäljningen bör få tas i anspråk för premien.
Enligt motionärerna i motionen 1975/76:157 bör denna dispensfråga bedömas
med hänsyn till sökandens pensionsskydd i övrigt och möjligheterna
att förbättra skyddet genom de allmänna avdragsreglerna.

Beträffande dispensfrågorna är avsikten att tjänsteinkomsttagare som inte
har pensionsrätt i anställning eller i huvudsak saknar sådan rätt skall få
avdrag för premie på samma sätt som egenföretagaren, dvs. med 30 96 av
sin redovisade tjänsteinkomst eller, om inkomsten understiger 46 000 kr.,
med 7 000 kr. ökat med 30 % av inkomsten. Med anledning av vad som
anförs i motionen 1975/76:157 vill utskottet framhålla att denna dispensprövning
i allmänhet bör göras så enkel som möjligt. Föreligger de nyss
angivna omständigheterna bör avdrag således kunna medges med skäligt
belopp - intill de beloppsgränser som gäller för inkomst av rörelse - utan
avseende på den skattskyldiges eventuella pensionsförsäkringar vid sidan
av tjänsten.

När det däremot gäller dispens för den som upphört med sitt jordbruk
eller sin rörelse, bör den skattskyldiges situation bli föremål för en något
mer allsidig bedömning, och sådana omständigheter som anges i motionen
bör därvid givetvis kunna beaktas. Som anförts i propositionen bör den
skattskyldige i dessa fall kunna få dispens, om han inte under verksamhetstiden
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd. Är inkomsten av försäljningen
förhållandevis låg, bör givetvis i denna situation - om omständigheterna
i övrigt motiverar det - avsevärt mer än hälften av den skattepliktiga
inkomsten i anledning av försäljningen kunna tas i anspråk för
försäkringspremier. Med det anförda torde yrkandena i motionerna
1975/76:153, 157 och 161 om uttalanden i dessa dispensfrågor vara tillgodosedda.
Författningstexten bör dock förtydligas, så att det framgår att
motsvarande gäller för den som drivit skogsbruk.

Yrkandet i motionen 1975/76:166 att kostnaden för egen pensionsförsäkring
skall få dras av i inkomstkällan jordbruksfastighet eller rörelse motiveras
med att de marginella kostnaderna för socialförsäkringsavgifter m. m.
därigenom skulle reduceras.

Utskottet har viss förståelse för yrkandet i motionen, vilket kan anses
utgöra en del av ett rättviseproblem som utskottet nyligen haft att ta ställning
till i ett yttrande till socialförsäkringsutskottet den 25 november 1975. Ut -

SkU 1975/76:20

skottet förordade i detta yttrande att motsvarande fråga beträffande socialförsäkringsavgifterna
skulle övervägas av företagsskatteberedningen. Utskottet
förutsätter att beredningen då också beaktar vad som anförts i den
nu förevarande motionen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
1975/76:166 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet
sålunda uttalat.

Flyttning ur landet

1 motsats till vad som är fallet med andra pensioner kan pension, som
utgår på grund av försäkring som mottagaren själv tecknat, inte beskattas
här i landet om mottagaren bosätter sig utomlands. För att avdragsrätten
vid premieinbetalningen skall motsvaras av beskattning när pensionen faller
ut, föreslås i propositionen att lagstiftningen ändras i detta avseende. För
att denna princip i praktiken skall kunna genomföras generellt är avsikten
att gällande dubbelbeskattningsavtal skall revideras.

Utskottet finner att dessa åtgärder snarast bör genomföras och tillstyrker
propositionen i dessa delar.

Vidare föreslås i propositionen att nuvarande dispensmöjligheter från kravet,
att pensionsförsäkring måste tecknas i försäkringsrörelse här i landet,
slopas.

I motionen 1975/76:158 yrkas avslag på propositionen i denna del.

Bakgrunden till förslaget i propositionen är att det torde vara praktiskt
taget uteslutet att en utländsk försäkringsantalt kan uppfylla de krav som
i fortsättningen kommer att ställas i fråga om villkoren för en pensionsförsäkring.
Därtill kommer, att en beskattning av pensioner till mottagare
bosatt utomlands givetvis kan komma i fråga endast om beloppet utbetalas
från försäkringsantalt här i landet. Det bör också framhållas, att en försäkringsanstalt
här i landet sedan den nu aktuella ändringen av beskattningsreglerna
genomförts hindras att meddela pensionsförsäkring i kommunalskattelagens
mening av personer bosatta utomlands.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1975/76:158 och tillstyrker
propositionen i denna del.

Tjänstepension

Den från teknisk synpunkt mest svårlösta frågan har gällt tjänstepensionerna.

Livförsäkringsskattekommitténs förslag innebar i denna del att arbetsgivare
skulle lämna uppgift till taxeringsmyndigheten för varje anställd om
pensionsförmåner eller premiekostnader. Premiekostnaderna skulle redovisas
som intäkt i arbetstagarens deklaration och avdrag medges inom ramen
för vissa beloppsspärrar. Dessa spärrar var utformade dels enligt en huvudregel
om 20 resp. 30 % av inkomsten, dels som ett kompletteringsavdrag
på 10 % av en A-inkomst på högst 20 basbelopp. Systemet innebar

SkU 1975/76:20

att arbetsgivare alltid medgavs avdrag för sina premiekostnader men att
arbetstagare beskattades för den del av premien som inte rymdes inom
begränsningsreglerna, och att arbetstagare med rätt till pension i allmän
tjänst eller planpension konsumerat möjligheten till avdrag enligt huvudregeln
genom inkomsten i sådan tjänst.

Med hänsyn till den kritik som riktats mot kommittéförslaget föreslår
departementschefen i stället den lösningen att begränsningarna riktas mot
arbetsgivarnas nuvarande avdragsrätt för kostnader för att trygga pensionsutfästelse.
Kostnader för pensionsförsäkring skall - med visst undantag för
arbetsgivare som upphör med sin verksamhet - inte få dras av med högre
belopp än som behövs för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan.
Avsättningsmöjligheterna till pensionsutfästelse och till kontot Avsatt till
pensioner m. m. begränsas i motsvarande mån. RSV skall enligt propositionen
få möjlighet att lämna dispens för att trygga merkostnad för förtidspension
med fulla förmåner.

Med allmän pensionsplan menas sådana allmänna grunder för pensionering
av arbetstagare eller deras efterlevande som avser tryggande av pensionsutfästelse
genom kreditförsäkring eller avsättning till pensionsstiftelse
och som på arbetstagarsidan är godkända av huvudorganisation.

Om pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan inte föreligger, skall med
sådan plan likställas pensionsåtagande för pensionsförmåner som ryms inom
vad som är sedvanligt enligt allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare
med motsvarande arbetsuppgifter eller hans efterlevande. Som förutsättning
härför gäller att åtagandet tryggas genom pensionsförsäkring, avsättning till
pensionsstiftelse eller kreditförsäkring.

I till utskottet inkomna skrivelser har bl. a. anförts att de kollektiva pensionsförsäkringarna,
mot vilka befogad kritik inte riktats, borde kunna
undantas från den föreslagna regleringen. Förslaget i propositionen anses
medföra avsevärda administrativa problem och andra olägenheter för samtliga
berörda parter. Om den kollektiva tjänstepensioneringen trots detta kommer
att omfattas av de nya reglerna, föreslås olika åtgärder i syfte att underlätta
den praktiska tillämpningen.

Motionärerna i motionen 1975/76:163 anser att nuvarande system är principiellt
riktigt och fungerar väl och att avtal om tjänstepension mellan oberoende
arbetsgivare och arbetstagare alltjämt bör godkännas vid beskattningen.
De yrkar också att smärre avvikelser i andra fall får godkännas
genom dispens. Även fåmansbolagen bör enligt deras mening kunna få
avdrag enligt nuvarande regler för kostnad för att trygga arbetande delägares
pension med belopp motsvarande högst marknadsmässig pension. Motionärerna
i motionen 1975/76:157 accepterar propositionen i denna del men
anför, med hänvisning till att en fast knytning till begreppet allmän pensionsplan
medför vissa olägenheter, att med sådan plan bör avses varje
pensionsöverenskommelse mellan lokal facklig organisation och arbetsgivare.

SkU 1975/76:20

Syftet med de förslag, som lagts fram i propositionen, är att begränsa
avdragsrätten för kostnader för pensionering på sådant sätt att endast verkliga
pensioneringsbehov får tillgodoses med obeskattade medel. Propositionen
innefattar en bedömning av vad som kan anses utgöra en godtagbar standard,
och de kollektivavtal som gäller på arbetsmarknaden har därvid - som framgår
av den lämnade redogörelsen-lagts till grund förförslaget. Propositionen
riktar sig således icke mot dessa pensionssystem.

Även om ett utrymme för avdrag för kostnader för pensioner i och för
sig fortfarande kan finnas kvar utöver nuvarande planpensioner, bör emellertid
enligt utskottets uppfattning de skäl som ligger bakom ställningstagandena
till avdragsrätten för egna pensionsförsäkringspremier i princip
föranleda begränsningar även på nu ifrågavarande område. Även här kan
gällande regler utnyttjas på ett sätt som inte varit avsett, och man bör givetvis
inte bortse från, att nuvarande regler om avdrag för kostnader för anställds
framtida pensionering lämnar utrymme för och i vissa fall också utnyttjas
för skatteflykt av betydande mått. Utskottet vill emellertid åter framhålla,
att några anmärkningar i detta eller andra avseenden inte riktats mot de
avtal som i allmänhet förekommer på arbetsmarknaden.

En sådan metod som livförsäkringsskattekommittén förordat i sitt förslag
beträffande pensionsförsäkringspremie kan med ett rent principiellt betraktelsesätt
vara att föredra framför åtgärder av det slag som föreslås i propositionen.
Inom utskottet råder emellertid enighet om att förslaget i propositionen
medför avsevärda förbättringar i förhållande till kommittéförslaget,
inte minst från administrativ synpunkt. Utskottet tillstyrker således
i princip de i propositionen uppdragna riktlinjerna.

Vad angår detaljutformningen av förslaget har utskottet redan konstaterat
att pensionsåtagande som helt följer allmän pensionsplan enligt kollektivavtal
inte berörs av de aktuella ändringarna. Emellertid förekommer enligt
vad utskottet erfarit i stor utsträckning smärre avvikelser från dessa planer.
Så finns t. ex. sedan länge etablerade pensionsplaner inom jordbrukskooperationen
och ”SPR-härmande” företag (dvs. företag vars pensionsåtaganden
nära ansluter till statens pensionsreglemente) där avtalen - som
inte har karaktär av kollektivavtal - lämnar obetydligt bättre efterlevandeförmåner
o. d. än ITP-planen. Enligt vad som har upplysts är det också
relativt vanligt att arbetsgivare tillgodoräknar tidigare tjänstgöringstid, även
om detta inte skall ske enligt planen.

Utskottet har förståelse för önskemålen att mindre betydande avvikelser
av detta slag bör kunna godtas vid beskattningen även i fortsättningen.
Förslaget i motionen 1975/76:157, att överenskommelse som godkänts av
lokal facklig organisation alltid skall accepteras, innebär emellertid att sådana
organisationer själva skulle få besluta om beskattningsreglernas innehåll,
vilket enligt utskottets mening inte är lämpligt. Utskottet avstyrker således
motionen 1975/76:157 i denna del.

En annan lösning kunde vara att inte knyta avdragsfrågan lika hårt vid

SkU 1975/76:20

allmän pensionsplan som görs i propositionen. Att med pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan likställa exempelvis ”åtagande som i allt väsentligt
rymmes inom allmän pensionsplan” skulle emellertid innebära att
regeln fick en alltför svävande innebörd. Enligt utskottets uppfattning skulle
en sådan regel medföra åtskilliga problem, såväl för beskattningsmyndigheterna
som för övriga berörda parter. En framkomlig väg kan enligt utskottets
uppfattning vara att utarbeta särskilda avdragsregler för åtaganden
av detta slag. Eftersom redan gällande pensionsåtaganden inte berörs av
de ifrågavarande ändringarna, kan det vara till fördel om den nye arbetsgivaren
får fullfölja den tidigare arbetsgivarens åtagande. Vidare har det
uppgivits att antalet fall med kortare tillgodoräknandetid är stort. När det
gäller förtidspensionsfallen innehåller propositionen regler enligt vilka avsikten
är att avdrag skall kunna medges efter dispens av RSV, och antalet
sådana dispensärenden torde bli stort. Frågan om en specialreglering av
speciella frågor av denna typ är emellertid delvis av sådan karaktär att närmare
överväganden erfordras än vad som f. n. är möjligt.

Som utskottet anfört tidigare innebär en lagstiftning av denna karaktär
ofrånkomliga praktiska problem. Enligt utskottets uppfattning kan frågan
om vilka ändringar som kan anses motiverade från administrativ synpunkt
bäst bedömas efter en tids erfarenhet av det nya systemet.

Som framgår av propositionen är en översyn redan planerad beträffande
vissa tekniska frågor avseende kontoavsättningar m. m., och regeringen
kommer givetvis att ha sin uppmärksamhet riktad också på de problem
som utskottet nyss berört. Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att
på allt sätt underlätta genomförandet av de nya reglerna och så långt möjligt
förenkla uppkommande praktiska problem. Med anledning härav föreslår
utskottet att riksdagen i skrivelse till regeringen begär prövning av möjligheterna
att tillgodose önskemålen om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden,
som innebär mindre avvikelser från allmän pensionsplan.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionerna 1975/76:157 och 163 i denna del.

En fråga som ligger något vid sidan av de problem utskottet nu behandlat
tas upp i motionen 1975/76:157, där motionärerna yrkar att arbetsgivare,
som ej är ansluten till allmän pensionsplan, bör få göra avdrag med 30 %
av den anställdes inkomst. Motionärerna anför bl. a. att det för en stor
grupp av anställda huvuddelägare i mindre företag är svårt att över huvud
taget tillämpa reglerna om pensionsplan, eftersom huvuddelägarens inkomst
kan variera starkt. Han kan också ha tillgodosett delar av sitt pensionsbehov
genom tjänstepensionsförsäkring med andra villkor än pensionsplan (pensionsålder,
försörjningsränta etc.), varför en jämförelse med planpensionsnivå
knappast är möjlig. Även i motionen 1975/76:163 framhålls att möjlighet
bör finnas i dessa fall att förete bevisning om det berättigade i en
högre pensionsivå än enligt allmän pensionsplan.

SkU 1975/76:20

Utskottet delar uppfattningen att avdragsutrymmet blir svårt att bedöma
i de angivna fallen. Utskottet instämmer i syftet med motionerna men anser
för sin del att avdragsfrågan i dessa fall bör kunna prövas dispensvägen
av RSV. En av utgångspunkterna för dispensprövningen bör vara, att avdrag
inte medges med högre belopp än 30 96 av inkomsten. Frågan bör emellertid
bedömas med hänsyn till det totala försäkringsskyddet i övrigt. Dispensen
får givetvis inte medföra att pensionsnivån blir oskäligt hög. Eftersom inkomsterna
kan växla avsevärt torde det enligt utskottets uppfattning knappast
vara lämpligt att bestämma avdragets höjd enbart i förhållande till
inkomstens storlek. Även om riktpunkten bör vara att avdraget inte för
överstiga 30 96 av delägarens inkomst, torde avdraget lämpligen böra bestämmas
till ett fast belopp. I den mån motionerna 1975/76:157 och 163
inte blivit besvarade genom vad utskottet anfört, avstyrker utskottet desamma.

Utskottets förslag föranleder ändring av 8 § ikraftträdandelagen. Beträffande
förhållandena efter den 1 januari 1976 föreslås redan i propositionen
en dispensregel i anvisningarna till 29 S KL.

Ikraftträdandebestämmelserna

De beloppsmässiga begränsningarna i avdragsrätten för egen försäkring
skall tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering. Beträffande 1976 års taxering föreslås
att avdragsrätten begränsas också för försäkringar som meddelats på
ansökan efter den 20 januari 1975. Härutinnan föreslås att avdragsrätten
begränsas till högst 40 96 av A-inkomst av jordbruksfastighet och rörelse
samt 20 96 av A-inkomst av tjänst, beräknat på inkomst av sammanlagt
högst 20 basbelopp.

I motionen 1975/76:151 yrkas att de ändrade reglerna ej skall avse försäkringar
som tecknats före den 1 januari 1976. Motsvarande yrkande framställs
i motionen 1975/76:162 i fråga om försäkringar tecknade före den
20 januari 1975. I motionen 1975/76:157 yrkas att ändringarna skall träda
i kraft från den dag de utkommit i Svensk författningssamling.

När det gäller försäkringar tecknade den 20 januari 1975 eller tidigare,
således innan livförsäkringsskattekommitténs förslag offentliggjordes, finnér
utskottet att beloppsmässiga begränsningar i den hittills fria avdragsrätten
kan medföra direkta förluster för de skattskyldiga. Med hänsyn härtill och
till de speciella förhållandena på försäkringsmarknaden anser utskottet, att
flertalet ej alltför stora försäkringar bör kunna undantas från de beloppsmässiga
begränsningarna i avdragsrätten. Utskottet finner således att en
fast nedre gräns bör införas i fråga om avdrag för premier på dessa försäkringar
och att beloppsgränsen bör sättas till 25 000 kr. Enligt utskottets mening
bör alltså beträffande premier för försäkringar, som tecknats på ansökan
den 20 januari 1975 eller tidigare, avdrag medges med högst 25 000 kr.
vid 1977 och senare års taxeringar, dock ej med högre belopp än den skattskyldiges
A-inkomst. Har den skattskyldige erlagt premier även för andra

SkU 1975/76:20

försäkringar, får avdrag medges med sammanlagt högst 25 000 kr. enligt
denna regel. Förslaget skall emellertid inte i något fall medföra en lägre
beloppsgräns än som föreslås i propositionen. Å andra sidan konsumerar
avdrag enligt 25 000 kr.-regeln avdragsmöjligheterna enligt 46 $ 2 mom.
KL. Reglerna om avdrag med högst 10 resp. 30 % av A-inkomst av tjänst,
jordbruksfastighet eller rörelse får alltså tillämpas parallellt. I den mån motionerna
1975/76:151, 153 i denna del, 157 och 162 inte tillgodosetts genom
förslaget avstyrker utskottet desamma.

Ett mer begränsat yrkande framställs i motionen 1975/76:153 av innebörd
att - i enlighet med livförsäkringsskattekommitténs förslag - den som den
1 november 1975 fyllt 50 år vid 1976 års taxering under vissa förutsättningar
skall kunna få avdrag med ytterligare 10 % för kostnad avseende premier
för försäkring som tecknats efter den 20 januari 1975. Ett längre gående
yrkande i samma riktning framställs i motionen 1975/76:164.

Som framgår av propositionen har livförsäkringsbolagen rekommenderat
sina nytillträdande försäkringstagare att iaktta de beloppsgränser föravdragsrätten
som LSK föreslagit. Med hänsyn härtill framstår de retroaktiva effekter
som påtalas i motionerna som stötande. Utskottet instämmer därför i syftet
med motionerna. Svårigheter föreligger emellertid att utforma särskilda regler,
som exakt överensstämmer med LSK:s förslag. Med hänsyn härtill anser
utskottet att frågan i det enskilda fallet bör lösas genom dispens av RSV.
Utskottet tillstyrker således på det sätt bifall till motionerna 1975/76:153
och 164 att dispensregeln i 6 ij ikraftträdandelagen ändras.

I sammanhanget kan påpekas att livförsäkringsbolagens skattenämnd under
den korta tid som återstår av år 1975 givetvis inte skall behöva ändra
sina rekommendationer för detta år.

De nya reglerna om tjänstepensionsförsäkringar skall i princip inte tilllämpas
beträffande utfästelser som lämnats före 1976. Beträffande delägare
i fåmansbolag föreslås dock att de nya reglerna skall tillämpas redan fr. o. m.
1976 års taxering.

I motionen 1975/76:165 yrkas att avsättning till pensionsstiftelse före ingången
av år 1976 skall följa äldre bestämmelser för att retroaktiva effekter
skall undvikas.

Även i en till utskottet inkommen skrivelse har påtalats vissa retroaktiva
effekter beträffande pensionsförsäkringspremier som erlagts innan propositionen
lades fram.

Som utskottet framhållit tidigare bör effekter av detta slag givetvis undvikas.
Utskottet föreslår att möjlighet öppnas för RSV att lösa denna fråga
dispensvägen. I den mån motionen 1975/76:165 icke därigenom tillgodosetts
avstyrker utskottet densamma.

SkU 1975/76:20

Övriga frågor

Frivillig pensionsförsäkring i samhällets regi

I motionen 1975/76:152 begärs utredning om ett system med frivillig
pensionsförsäkring i samhällets regi. Motionärerna framhåller att trots förslagen
i propositionen vissa skattskyldiga fortfarande kan erhålla avsevärda
skatteförmåner genom avdragsrätten för pensionsförsäkringspremier. Ett betydligt
enklare sätt att tillgodose de grupper som saknar planpension är
enligt motionärernas mening att införa ett pensionssystem med riksförsäkringsverket
som huvudman. Motsvarande förslag har framförts av två ledamöter
i livförsäkringsskattekommittén i ett särskilt yttrande till kommitténs
betänkande.

Frågan om ett nytt pensionssystem är i och för sig intressant, och motionärernas
förslag om en attraktiv försäkring i allmän regi kan innebära
avsevärda fördelar. Enligt riksförsäkringsverkets remissvar finns det emellertid
åtskilliga frågor att lösa inför ett sådant system. Det kan t. ex. påpekas
att denna försäkring torde bli relativt dyrbar för de försäkrade, om de förmåner
som faller ut skall beskattas utan att avdragsrätt förelegat för premierna.
Även om utskottet för sin del givetvis inte har något att erinra
mot att frågan övervägs, börden emellertid inte tas upp i detta sammanhang.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet berörda yrkande i motionen
1975/76:152.

Ytterligare möjligheter till inkomstutjämning
I motionen 1975/76:154 begärs förslag till snabba åtgärder för att ersätta
de möjligheter till inkomstutjämning vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet
hittills erbjudit.

Ett av syftena med den föreslagna lagstiftningen är att motverka ett obehörigt
utnyttjande av pensionsförsäkring för att åstadkomma lättnader i
progressionen vid beskattningen. Detta medför självfallet en begränsning
av möjligheterna till inkomstutjämning mellan olika beskattningsår. Enligt
direktiven för företagsskatteberedningen ankommer det på beredningen att
bl. a. ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen.
Utredningen kommer därvid givetvis att beakta de i motionen påtalade
konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen. Enligt vad utskottet
erfarit har utredningen för avsikt att slutföra sitt arbete under 1976. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till skrivelseyrkandet i motionen
1975/76:154.

Försäkringsaväraget

1 detta sammanhang behandlar utskottet vissa motionsvis framförda förslag
om höjning av beloppsgränserna för det s. k. försäkringsavdraget. Enligt
nuvarande bestämmelser medges vid inkomsttaxeringen avdrag för premier
för kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och sjuk- eller olycksfallsförsäkring
samt för avgift till sjukkassa för begravningshjälp med högst 250
kr. för ensamstående och 500 kr. gemensamt för makar

SkU 1975/76:20

I motionen 1975:317 yrkas höjning av beloppsgränserna till 500 resp. 1 000
kr. och i motionen 1975:98 till 600 resp. 1 200 kr. Även i motionen 1975:1098
begärs höjning av försäkringsavdraget. Yrkandena syftar till att anpassa avdraget
till den penningvärdeförändring som ägt rum sedan de nuvarande
beloppsgränserna fastställdes år 1963 och till att stimulera försäkringssparande!.

Eftersom försäkringsbelopp, som utfaller på grund av kapitalförsäkring,
inte utgör skattepliktig inkomst, anses erlagda premier för sådan försäkring
som en i princip icke avdragsgill omkostnad. Ett visst begränsat avdrag
har emellertid av sociala skäl ansetts motiverat för att uppmuntra till tecknandet
av försäkringar av detta slag. Denna och vissa andra frågor som
sammanhänger med försäkringsavdraget ingår emellertid i livförsäkringsskattekommitténs
utredningsuppdrag. Därtill kommer att nuvarande avdragsregler
f. n. är föremål för en allsidig omprövning inom 1972 års skatteutredning.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandena
i motionerna 1975:98, 317 och 1098.

Författnings förslagen

Utskottets förslag föranleder som redan nämnts ändringar i kommunalskattelagen
och lagen om ikraftträdande av ändringarna i kommunalskattelagen.

Därutöver föreslår utskottet ändringar av företrädesvis redaktionell karaktär
i 53 S 1 morn., anvisningarna till 31 $ första punkten andra stycket
och näst sista stycket och 53 ä andra punkten kommunalskattelagen, taxeringslagen
och lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

Med anledning av en till utskottet inkommen skrivelse angående tolkningen
av 2 i; sista meningen lagen om ikraftträdande av lagen om ändring
i kommunalskattelagen vill utskottet framhålla att de där intagna bestämmelserna
inte skall förstås så, att försäkringstagare som inte kunnat betala
premien ett år och på grund därav för ökad betalningsskyldighet följande
år enbart på grund därav skall anses ha ingått nytt försäkringsavtal. Regeln
innebär att överenskommelse inte skall kunna träffas om ändring av gamla
försäkringsavtal.

Utskottet hemställer

1. beträffande uppskov med behandlingen av propositionen
att riksdagen avslår motionen 1975/76:155;

2. beträffandeförsörjningsränta

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och
med anledning av motionerna 1975/76:150 och 1975/76:157
punkten 7 beslutar att som efterlevandepension också skall
anses försörjningsränta med den begränsning av förmånstagarkretsen
som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:150,

b. motionen 1975/76:157 punkten 7,

SkU 1975/76:20

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under 2.1 hemställt;

3. beträffande efterlevandepension till make m. fl.

att riksdagen bifaller motionen 1975/76:153 punkten 4 och antar
propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna
som utskottet ovan förordat;

4. beträffande kretsen av förmånstagare m. m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:153 punkten
5 och 1975/76:160 bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande invalidpension till handikappat barn

1. att riksdagen bifaller motionen 1975/76:153 punkten 6 och
antar propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna
som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår motionen 1975/76:157 punkten 6;

6. beträffande avdrag för makes pensionsförsäkring
att riksdagen avslår motionen 1975:1061;

7. beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring

1. att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:152 punkterna
1 och 2 och med anledning av motionerna 1975/76:149,
1975/76:153 punkten 1, 1975/76:156, 1975/76:157 punkterna
3 och 4,1975/76:159 och 1975/76:163 såvitt nu är i fråga bifaller
propositionen i denna del med den ändring av bestämmelserna
som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:149,

b. motionen 1975/76:153 punkten 1,

c. motionen 1975/76:156,

d. motionen 1975/76:157 punkterna 3 och 4,

e. motionen 1975/76:159,

f. motionen 1975/76:163 i denna del,

1 den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under 7.1 hemställt;

8. beträffande rätten att förskjuta outnyttjade avdrag för egen pensionsförsäkring att

riksdagen med bifall till motionerna 1975/76:153 punkten

2 och 1975/76:157 punkten 5 beslutar att avdrag för erlagd
premie för egen pensionsförsäkring, som inte ryms inom avdragsgränsen,
får förskjutas ett år;

9. beträffande dispensregeln i fråga om avdrag för egen pensionsförsäkring 1.

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:153
punkten 3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 bifaller
propositionen i denna del och godkänner vad utskottet ovan
förordat,

2. att riksdagen avslår

SkU 1975/76:20

a. motionen 1975/76:153 punkten 3,

b. motionen 1975/76:157 punkten 10,

c. motionen 1975/76:161,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under 9.1 hemställt;

10. beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring i inkomstkällan
jordbruksfastighet eller rörelse

att riksdagen avslår motionen 1975/76:166;

11. beträffande beskattning av pensionsförsäkring vid flyttning ur landet att

riksdagen med avslag på motionen 1975/76:158 bifaller propositionen
i denna del;

12. beträffande tjänstepension

1. att riksdagen bifaller propositionen i denna del,

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:157
punkterna 8 och 9 och 1975/76:163 i denna del i skrivelse
till regeringen begär prövning av möjligheterna att tillgodose
önskemålen om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden,
som innebär mindre avvikelser från allmän pensionsplan,

3. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:157
punkten 2 och 1975/76:163 i denna del godkänner vad utskottet
uttalat i fråga om dispens beträffande avdrag för pensionsåtagande,

4. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:157 punkterna 2, 8 och 9,

b. motionen 1975/76:163 i denna del,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under 12.2 och 12.3 hemställt;

13. beträffande ikraftträdandebestämmelserna

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:151,
1975/76:153 punkten 7, 1975/76:157 punkten 1, 1975/76:162
och 1975/76:164 bifaller propositionen i denna del med de ändringar
av bestämmelserna som utskottet ovan förordat,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975/76:151,

b. motionen 1975/76:153 punkten 7,

c. motionen 1975/76:157 punkten 1,

d. motionen 1975/76:162,

e. motionen 1975/76:164,

f. motionen 1975/76:165,

i den mån de inte kan anses besvarade genom vad utskottet
ovan under 13.1 hemställt;

14. beträffande utredning om frivillig pensionsförsäkring i samhällets
regi

att riksdagen avslår motionen 1975/76:152 punkten 3;

SkU 1975/76:20

15. beträffande ytterligare möjligheter lill inkomstutjämning
att riksdagen avslår motionen 1975/76:154;

16. beträffande försäkringsavdraget
att riksdagen avslår

a. motionen 1975:98,

b. motionen 1975:317,

c. motionen 1975:1098;

17. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen bifaller ovan icke behandlade förslag i propositionen; 18.

beträffandejörfättnings/örslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att 46 S 2 morn., 53$ 1 morn., punkt 1 av anvisningarna
till 31 $ och punkt 2 av anvisningarna till 53 $ erhåller
den som utskottets förslag betecknade lydelse som framgår av
bilaga 1,

2. lag om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) med de ändringar att 5, 6 och
8 $$ erhåller den såsom utskottets förslag betecknade lydelse
som framgår av bilaga 2,

3. lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370),

4. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen
att 37 $ 6 mom. erhåller den såsom utskottets förslag
betecknade lydelse som framgår av bilaga 3,

7. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,

8. lag om ändring i lagen (1941:416)om arvsskatt och gåvoskatt
med den ändringen att 12 $ erhåller den såsom utskottets förslag
betecknade lydelse som framgår av bilaga 4.

Stockholm den 10 december 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s). Magnusson i Borås (m). Andersson i Knäred
(c). Kristenson (s). Josefson (c). Carlstein (s). Wikner (s). Sundkvist (c).
Stadling (s). Westberg i Hofors (s), fru Normark (s), herr Hallenius (c), fru
Troedsson (m), herrar Boström (s) och Hörberg (fp).

SkU 1975/76:20

Reservationer

Beträffande uppskov med behandlingen av propositionen

1. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

I propositionen 1975/76:31 har föreslagits betydande förändringar för både
pensionsförsäkringar och tjänstepensioneringen mot bakgrunden av ett förslag
från livförsäkringsskattekommittén. Kommitténs förslag var så invecklat
och komplicerat att regeringen - efter en omfattande remisskritik - sett
sig föranlåten att göra betydande förenklingar i förhållande till kommittéförslaget.
Vid den prövning, som utskottet med lovvärd ambitionsnivå
kunnat göra under den alltför korta behandlingstiden, har utskottet ansett
sig böra förorda vittgående förändringar i regeringens förslag. Tillika har
utskottet tvingats utgå från att en snar översyn av reglerna kommer till
stånd och att ytterligare utredning sker i väsentliga hänseenden. Utskottet
medger att dess ställningstaganden medför ofrånkomliga praktiska problem
och att de ytterligare ändringar, som kan anses motiverade från administrativ
synpunkt, bäst kan bedömas efter en tids erfarenhet av det nya systemet.

Med hänsyn till det stundom överdrivna utnyttjande av de legala uppskovsmöjligheter,
som den nuvarande skattemässiga behandlingen av pensionsförsäkringar
erbjuder, kan enligt vår uppfattning vissa ingrepp och begränsningar
vara berättigade. Såväl regeringen som utskottet har dock överdrivit
betydelsen av dessa möjligheter.

Som framhållits i motionen 1975/76:155 bör en lagstiftning av denna
art redan från början erhålla en såvitt möjligt slutgiltig utformning. De försäkrade
bör rimligen, innan de ingår betydelsefulla avtal om tecknande av
pensionsförsäkring, känna till sina möjligheter att erhålla den i det individuella
fallet bästa lösningen. Att nu hafsa fram en lagstiftningsprodukt
med mängder av olösta och halvlösta problem skulle allvarligt skada riksdagens
anseende.

I skattehänseende gäller f. n. synnerligen enkla och lättillämpade regler
för pensionsförsäkringar. Den skattskyldige har rätt till avdrag för försäkringspremie
och mot detta svarar en skatteplikt för den ersättning som utfaller
på grund av försäkringen. Ett oavvisligt krav för all skattelagstiftning,
som gäller frågor som rör många samhällsmedborgare, är att lagstiftningen
är så utformad att den kan i allt väsentligt förstås och tillämpas i praktiken
av vanliga människor. Syftet bakom lagstiftningen bör också kunna uppfattas
och accepteras av flertalet såsom uttryck för rättvisa och jämnhet i taxeringen.
Lagstiftningens anda och mening bör vara möjlig att uppfatta.

Den som hunnit läsa och sätta sig in i innebörden av den nu föreslagna
lagstiftningen måste finna det som ytterst otillfredsställande att inte ens
de, som dagligen sysslar med frågor av denna art och har sitt levebröd
av att lösa pensionsfrågor, kan riktigt överblicka konsekvenserna av och
förstå innebörden i de föreslagna bestämmelserna.

SkU 1975/76:20

Vi anser det olyckligt att en proposition av denna karaktär forceras igenom
i riksdagens skatteutskott och sedan behandlas i riksdagen utan att utskottet
- på grund av tidsbrist - kunnat fylla sin viktiga uppgift att vid behov
förtydliga och komplettera eventuella brister i lagstiftningen.

Vi kan i detta sammanhang inte underlåta påtala den brist på planering
som kommit till uttryck denna höst i regeringens arbete med skattepropositioner.
Av riksdagen för länge sedan beställda lagstiftningsförslag till
innevarande höst häröver huvud ännu inte framlagts. Dit hör bl. a. förslaget
om den s. k. faktiska sambeskattningen. Andra, mindre angelägna propositioner
har givits prioritet och framlagts, men alldeles för sent för att kunna
få en tillfredsställande riksdagsbehandling.

dels ansett att utskottet under punkten 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:155 uppskjuter behandlingen
av propositionen 1975/76:31 till våren 1976.

Beträffande kretsen av formånstagare nt. ni.

2. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som under
åberopande av innehållet i motionen 1975/76:160 ansett att utskottet under
punkterna 4 och 18.1 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med
bifall till motionen 1975/76:153 punkten 5 och motionen
1975/76:160 beslutar att kretsen förmånstagare skall vara maka,
sammanboende, barn under 25 år, föräldrar och syskon samt
även andra personer vilka för sin försörjning är beroende av
försäkringstagaren vid försäkringens tecknande och till följd
härav beslutar att punkt I av anvisningarna till 31 $ kommunalskattelagen
(1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

Anvisningar
till 31 §

1. Med pension av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring hela avgiften.

I fråga som förmånstagare.

Ålderspension får lägre ålder.

Ålderspension får stigande pensionsbelopp.

För ålderspension sjunde stycket.

Förmånstagare får vara förmånstagare.

Med invalidpension föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension som efter den försäkrades död
utgår till den försäkrades make, varmed i denna anvisningspunkt förstås
person med vilken den försäkrade varit gift eller sammanbott under äktenskapsliknande
förhållanden, barn till den försäkrade eller dennes make.

SkU 1975/76:20

den försäkrades föräldrar eller syskon eller person som vid tidpunkten för
försäkringens tecknande är beroende av den försäkrade för sin försörjning.

Efterlevandepension får utgå högst så länge den efterlevande lever och
får under den första femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med
annat än samma belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande
pensionsbelopp. Efterlevandepension till barn till den försäkrade eller dennes
make skall upphöra senast när barnet fyller 25 år. Är barnet varaktigt oförmöget
till arbete, får pension dock utgå så länge barnet lever. Efterlevandepension
till annan person än som nyss nämnts får upphöra när denne
fyller 65 år eller ingår nytt äktenskap, men i annat fall under dennes livstid
ej förrän fem år förflutit efter den försäkrades död.

Såsom efterlevandepension skall utgå.

Vid tillämpningen vid omgifte.

Som förmånstagare nionde styckena.

Försäkringsvillkor, som denna lag.

Under den genom bodelning.

Ny ägare medger det.

Mot beslut icke föras.

Med kapitalförsäkring av försäkring.

Försäkring, som dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall som huvudförsäkringen.

För att med tjänst.

Till livränta fortsatta bestånd.

Beträffande avdrag för egen pensionsförsäkring

3. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som under
åberopande av innehållet i motionen 1975/76:156 ansett att utskottet under
punkterna 7 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och
motionen 1975/76:152 punkterna 1 och 2 och med bifall till
motionen 1975/76:156 samt med anledning av motionerna
1975/76:149, 1975/76:153 punkten 1, 1975/76:157 punkterna
3 och 4, 1975/76:159 och 1975/76:163 i denna del beslutar
att allmänt avdrag för pensionsförsäkringspremie får åtnjutas
av den som haft inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse
intill fyra basbelopp eller 30 procent av sådan inkomst samt
av annan skattskyldig intill två basbelopp eller 10 procent av
summan av inkomst av tjänst och att till följd härav 46 S
2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) i denna del skall ha
följande lydelse:

SkU 1975/76:20

46 S

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får ej överstiga den skattskyldiges
A-inkomst för beskattningsåret eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. Avdraget får
uppgå till högst 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse och 10 procent av övrig A-inkomst, beräknat på en sammanlagd
A-inkomst av högst tjugo gånger det basbelopp, som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för januari månad året närmast före taxeringsåret,
men får i stället beräknas till sammanlagd A-inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse, varvid avdraget dock icke får överstiga
fyra gånger det basbelopp som bestämts för januari månad året närmast
före taxeringsåret, eller till övrig A-inkomst, varvid avdraget icke får överstiga
två gånger motsvarande basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet
antingen på inkomst som skall upptagas till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året närmast dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9 t; 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

Om särskilda ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutitis.

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:156 beslutar
att hos regeringen begära förslag till nästkommande vår av
innebörd att inkomst av annan fastighet skall anses som Ainkomst
till den del inkomsten hänför sig till egen arbetsinsats,

3. att riksdagen avslår de under 7.1 och 7.2 angivna motionerna
i nämnda delar i den mån de inte tillgodosetts genom vad
där hemställts.

4. av herr Hörberg (fp) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 49 som börjar med "Vad
beträffar” och före den sista meningen i samma stycke slutar med ”sammanlagda
A-inkomsten” bort ha följande lydelse:

Vad gäller kompletteringsavdraget för enskild pensionsförsäkring har flera
tunga remissinstanser förordat ett basbeloppsanknutet avdrag. Sålunda föreslår
riksförsäkringsverket och länsstyrelsen i Västernorrlands län att avdraget
bestäms till ett eller två basbelopp. Avdrag med två basbelopp
föreslås av 1972 års skatteutredning, Folksam, Kooperativa förbundet, Kooperationens
pensionsanstalt, Försäkringsanställdas förbund, Kommunernas
pensionsanstalt och TCO. SACO/SR förordar för sin del att avdraget bestäms
till tre-fyra basbelopp med hänsyn till de speciella pensionerings 5

Riksdagen 1975. 6 sami. Nr 20

SkU 1975/76:20

behov som vissa SACO-anslutna högre inkomsttagare har.

Rätt till avdrag från all A-inkomst med ett kompletteringsavdrag uttryckt
i basbelopp skulle enligt utskottets mening underlätta myndigheternas kontrollarbete.
Om det fastställdes till maximalt två basbelopp skulle det minska
behovet av dispenser och skapa rättvisa olika medborgare emellan genom
att vara lika stort för alla oavsett inkomstnivå.

dels att utskottet under punkterna 7 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och
på motionen 1975/76:152 punkterna 1 och 2 samt med anledning
av motionerna 1975/76:149, 1975/76:153 punkten 1,
1975/76:156, 1975/76:157 punkterna 3 och 4, 1975/76:159 och
1975/76:163 i denna del beslutar införa ett kompletteringsavdrag
för enskild pensionsförsäkring uppgående till maximalt
två basbelopp och att till följd härav 46 $ 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

46 §

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) får åtnjutas med två gånger
det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts
för januari månad året närmast före taxeringsåret eller med högst 30 procent
av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse samt 10 procent av inkomst
av tjänst, allt i den mån inkomsten skall upptagas till beskattning vid taxering
tili statlig inkomstskatt för beskattningsåret samt enligt 9 $ 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst
och tillsammans ej överstiger tjugo gånger det basbelopp som bestämts för
januari månad året närmast före taxeringsåret. Skattskyldig får därvid i stället
beräkna avdraget på inkomsten under det närmast föregående beskattningsåret.
1 sådant fall får ingen del av avdraget beräknas på inkomster under
beskattningsåret. I övrigt gäller vad nyss föreskrivits i fråga om A-inkomst
och högsta avdragsrättsgrundande inkomst.

Om särskilda ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

2. att riksdagen avslår de under 7.1 angivna motionerna i den
mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

SkU 1975/76:20

Bei räfla nde dispensregeln ifråga om avdrag för egen pensionsförsäkring

5. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som

dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 49 börjar med
”Vidare yrkas” och på s. 50 slutar med ”nästa år” bort ha följande lydelse:

Enskilda rörelseidkare, delägare i handelsbolag och jordbrukare har berättigade
krav på samma skattemässiga behandling som andra. Även för
dessa grupper bör i normalfallet en planpension kunna anses marknadsmässig,
såvida inte särskilda skäl föreligger för högre pensionsnivå. En exakt
fördelning över 30 år av pensionsförsäkringspremier är knappast ens en teoretisk
möjlighet för denna grupp, varför den bör erhålla sammanlagda avdrag
med de föreslagna 30 % för varje år verksamheten bedrivs men oavsett
när under perioden pensionsförsäkringspremierna faktiskt betalas. Skulle
detta system i det enskilda fallet ej möjliggöra likställighet med motsvarande
planpension bör avdrag därutöver kunna ske. Ett tabellverk för denna kategori
skulle lämpligen kunna utarbetas av RSV med hjälp av försäkringsbolagen.
Några kontrollsvårigheter uppstår inte eftersom inkomsten framgår
av taxeringslängderna och försäkringsbolaget kan lämna uppgift till den
skattskyldige om vad som inbetalats. Den risk för dubbelbeskattning som
lätt blir en följd av de i propositionen framlagda förslagen elimineras också

1 praktiken. Enligt utskottets mening bör denna fråga tills vidare lösas dispensvägen.
Därmed torde yrkandena i motionerna 1975/76:153 punkten
3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 i vad de avser ändring av 46 $

2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) vara i huvudsak tillgodosedda.

dels ansett att utskottet under punkterna 9 och 18.1 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:153 punkten
3, 1975/76:157 punkten 10 och 1975/76:161 i vad de avser
ändring av 46$ 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) beslutar
att dispens skall kunna medges skogs- och jordbrukare
samt enskild rörelseidkare beträffande avdragsrätten för premie
för egen pensionsförsäkring så att försäkringstagaren kan uppnå
sådana pensionsförmåner som kunnat erhållas enligt allmän
pensionsplan och att till följd härav 46 $ 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) i denna del skall ha följande lydelse:

46$

2 mom. I hemortskommunen den skattskyldige.

Har skattskyldig eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig nämnda tid.

Avdrag för 18 år.

Avdrag för som A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får åtnjutas med högre belopp

SkU 1975/76:20

än som foijer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall dock
följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomst som är att anse
som A-inkomst endast av tjänst men som i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställning, får medges avdrag högst med belopp, beräknat som för inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Har skattskyldig redovisat inkomst som är att anse som A-inkomst
av jordbruksfastighet eller rörelse och har han icke kunnat bygga upp pensionsskydd
som är sedvanligt för arbetstagare med motsvarande uppgifter
får avdrag beräknas för kostnader för sådant pensionsskydd. Har skattskyldig,
som drivit jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att
anse som B-inkomst. Avdraget får i detta fall beräknas med beaktande av
det antal år varunder den skattskyldige drivit jordbruket, skogsbruket eller
rörelsen, dock högst för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets
storlek tagas till den skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter
till avdrag för avgift som avses i första stycket 6). Avdraget får
dock ej överstiga ett belopp som för varje år som driften pågått motsvarar
6 gånger det basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år varunder driften i förvärvskällan upphört och ej
heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Mot beslut av riksskatteverket i fråga som avses i detta stycke
får talan ej föras.

Har skattskyldig femte stycket.

Oavsett föreskrifterna paragraf åtnjutits.

2. att riksdagen avslår de under 9.1 angivna yrkandena i den mån
de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

6. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett
att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”När det”
fram till sista meningen i detta stycke bort ha följande lydelse:

SkU 1975/76:20

hälften av, stundom hela den skattepliktiga inkomsten i anledning av försäljningen
kunna tas i anspråk för pensionsförsäkringspremier med avdragsrätt.
Med det anförda torde yrkandena i motionerna 1975/76:153, 157 och
161 om uttalanden i dessa dispensfrågor vara tillgodosedda.

Beträffande beska ilning av pensionsförsäkring viii /lynning ur landel

7. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
dels anfört följande:

Beträffande dispensregeln i fråga om avdrag för egen pensionsförsäkring
har i motionen 1975/76:158 yrkats avslag på förslaget i propositionen att
nuvarande dispensmöjligheter beträffande sådan försäkring skall slopas. Vi
vill erinra om syftet med den dispensregel som infördes i samband med
att försäkringar i utländskt försäkringsbolag, även om de hade pensionsförsäkringskaraktär,
enligt svensk skatterätt skulle behandlas såsom kapitalförsäkringar.
Om dispensmöjligheten slopas kommer uppenbarligen utlänningar
som vistas i Sverige under några år att inte kunna upprätthålla
sin redan tecknade pensionsförsäkring i hemlandets försäkringsbolag. Någon
rimlig anledning att försvåra deras möjligheter att behålla sina pensionsförmåner
under vistelsen i Sverige finns inte. Vi anser därför att nuvarande
möjligheter bör bibehållas oförändrade.
dels ansett att utskottet under punkterna 11 och 18.3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:158 avslår förslaget
till lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

Beträffande tjänstepension

8. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m), som
dels anfört följande:

Enligt reglerna i tryggandelagen har arbetsgivare rätt till avdrag för kostnader
för tryggande av anställds pensionering. Det bör framhållas att tjänstepensioneringen
i företagens egen regi - efter ett omfattande utredningsarbete
- blev föremål för lagstiftning för endast åtta år sedan.

Reglerna om arbetsgivares avdragsrätt utgår från den företagsekonomiskt
helt riktiga tanken att arbetsgivaren skall belasta det beskattningsår då pensionen
intjänades med pcnsioneringskostnader och inte det år då den utbetalas.

Som utskottet påpekat föreslog livförsäkringsskattekommittén att en hopkoppling
skulle ske av tjänstepensioneringen - i den mån den grundar sig
på oantastbara pensionslöften - och frivilliga pensionsförsäkringar på så sätt
att totalkostnaderna för dessa pensioneringsformer under ett år inte fick
överstiga vissa av livförsäkringsskattekommittén föreslagna belopp. Med

SkU 1975/76:20

hänsyn till den starka kritik som riktades mot kommittéförslaget i denna
del har emellertid regeringen i stället föreslagit en annan lösning. Någon
hopkoppling skall inte längre ske mellan tjänstepensionering och frivillig
pensionsförsäkring, men vissa begränsningar skall enligt förslaget riktas mot
arbetsgivarnas nuvarande avdragsrätt för kostnader för att trygga pensionsutfästelse.
Med visst undantag för arbetsgivare som upphör med sin verksamhet
skall kostnader för pensionsförsäkring inte fä dras av med högre
belopp än som behövs för att trygga åtagande enligt allmän pensionsplan.
På motsvarande sätt begränsas möjligheterna att göra avsättning till pensionsutfästelse
och till kontot Avsatt till pensioner.

I och med att departementschefen i sitt förslag frångick livförsäkringsskattekommitténs
hopkoppling bortföll argumenten för att dra in tjänstepensioneringen
under den föreslagna omläggningen. Departementschefen
har inte heller angivit några skäl varför begränsningar skulle föreslås beträffande
arbetsgivares rätt till avdrag för avsättning till en framtida pensionering.
Något redovisat önskemål att begränsa pensionsni vån förekommer
inte i propositionen. Den pension som vederbörande är berättigad till kommer,
om inte tidigare, i vart fall alltid att bli avdragsgill i samband med
att den utbetalas. Därmed har man emellertid också gjort ett väsentligt
avsteg från vad som är företagsekonomiskt motiverat. En följd av detta
blir givetvis att ett företag som ger längre gående löften om pensioner än
vad som följer enligt allmän pensionsplan etc. inte kommer att med avdragsrätt
i beskattningen kunna belasta rätt beskattningsår. I vissa fall kommer
också den effekten att inträda att den anställde - trots att arbetsgivaren
inte erhöll avdrag för sin avsättning - blir beskattad för utfallande pension.
Detta sätt att i beskattningen införa ett helt nytt moment av dubbelbeskattning
måste vi bestämt reagera mot.

Motiveringen för att dra in tjänstepensionenngen under de föreslagna
nya reglerna är lika klen i skatteutskottets yttrande. Utskottet gör bl. a.
det häpnadsväckande uttalandet att begränsningen i avdragsrätten görs för
att endast verkliga pensioneringsbehov skall tillgodoses med obeskattade
medel. Enligt utskottet skulle propositionen i denna del innefatta en bedömning
av vad som kan anses utgöra en godtagbar standard. Någon sådan
bedömning görs uppenbarligen inte; det är väl ändå inte utskottets mening
att begränsa också avdragsrätten för utbetalda pensioner, oavsett hur stora
dessa är?

I denna del är utskottets skrivning tydligen att hänföra till ett rent tankefel.
Sedan fortsätter emellertid utskottet med en lika häpnadsväckande argumentering:
man bör inte bortse ifrån att nuvarande regler om avdrag för
kostnader för anställds framtida pensionering lämnar utrymme för skatteflykt
av betydande mått. Detta skulle vara skälet till begränsningar även
på detta område. Det är oklart vad utskottet egentligen menat med skatteflykt.
I den mån utskottets svepande uttalande riktar sig mot av varandra
oberoende arbetsgivare och arbetstagare måste vi bestämt protestera mot

SkU 1975/76:20

att dylika obekräftade påståenden förs fram. Det är emellertid möjligt att
utskottet endast velat göra gällande att det bl. a. med hänsyn till löneskatten
och socialförsäkringsavgifter är en fördel att ge större pensioner och lägre
lön; på detta sätt skulle kostnaderna kunna nedbringas för arbetsgivaren.

Bortsett från att avtal av denna art inte torde kunna bli särskilt allmänna
är även denna tanke orimlig. Den innebär ju i själva verket en direkt kritik
riktad mot sådana arbetsgivare - stat och kommun och välkonsoliderade
enskilda företag - som kan utlova goda pensioner utan att göra avsättningar
eller betala premier för tjänstepensionsförsäkring på grund av att risken
för att utfallande pensioner vid utbetalningsögonblicket skall gå förlorade
är minimal. Dessa arbetsgivare skulle få helt andra möjligheter till vad utskottet
kallar skatteflykt än de företag som är mindre väl konsoliderade.
Vi vill inte göra gällande att utskottet haft denna inställning; om så emellertid
skulle vara fallet måste allvarliga erinringar riktas mot såväl statliga som
kommunala pensioneringssystem såvitt gäller sådana befattningshavare som
statsråd, riksdagsmän, kommunalråd och liknande.

Enligt vår uppfattning har inte några bärande skäl anförts varför den
arbetsgivare som utlovat en oantastbar framtida pension inte skall få avdrag
för den avsättning han gör för att garantera tryggandet. De skäl som låg
bakom 1967 års lagstiftning rörande tryggandelagen och därtill anknutna
skatteregler gäller alltjämt med oförminskad styrka. Att som såväl regeringen
som utskottet gör inskränka avtalsfriheten på arbetsmarknaden i fråga om
tjänstepensioner genom skattelagstiftningen finner vi helt förkastligt.

Nu anförda rent principiella skäl är i sig tillräckliga. Därtill kommer praktiska
problem som illustreras av de svårigheter utskottet haft att kunna
jämka propositionen så att inte rent kaotiska förhållanden kommer att uppträda
på detta område. Det förefaller dessvärre som om departementschefen
hyser den uppfattningen att det endast finns en allmän pensionsplan i samhället,
något som emellertid inte är fallet. Mängder av tolkningstvister kommer
uppenbarligen att uppstå med det stelbenta system som föreslagits i
propositionen och som utskottet inte kunnat jämka. Att utan vidare avgöra
om den eller den pensionen som utlovats i ett kollektivavtal överensstämmer
med vad som ges enligt någon allmän pensionsplan är ingalunda lätt. Skattemyndigheterna
har viktigare uppgifter än att försöka jaga arbetsgivare som
ger sina anställda längre gående löften och bättre pensionsförmåner än vad
som kunnat åstadkommas i allmänna pensionsplanen.

Såväl principiella som praktiska skäl talar för att nuvarande regler rörande
avsättning till pensionsstiftelse eller avsättning till konto avsatt till pensioner
skall behållas oförändrade. Inte heller finns skäl att vägra fullt avdrag för
de kostnader för framtida pensionering som arbetsgivare har genom att han
svarar för premien för tjänstepensionsförsäkring. Varför just dessa kostnader
för arbetskraften skall behandlas annorlunda än andra har hittills inte någon
lyckats förklara.

Med vår inställning att tjänstepensioneringen mellan oberoende arbets -

SkU 1975/76:20

givare och arbetstagare skall lämnas utanför den föreslagna lagstiftningen
slipper man också de komplikationer, som inträder i samband med byte
av anställning, rörande kostnader för tryggande av förtidspension m. m.
som eljest följer. Betecknande är att detta problem inte ens antytts i propositionen.
Inte heller utskottet har trots påpekanden i motioner och skrivelser
utifrån kunnat lösa problemen, som blir aktuella redan från 1976
års ingång.

Beträffande arbetande delägare i fåmansbolag innebär 1967 års tryggandelag
att även denna grupp skall kunna erhålla avdrag vid beskattningen
enligt eljest tillämpat system för marknadsmässig pension. I syfte att klarare
markera denna princip kan det vara lämpligt att en pensionsnivå enligt
allmän pensionsplan generellt godkänns. Möjlighet bör givetvis finnas att

1 undantagsfall förete bevisning om det berättigade i en högre pensionsnivå.

Det är synnerligen viktigt för dessa företagare att de över tiden kan fördela
pensionskostnaderna i överensstämmelse med företagets faktiska möjligheter
att bygga upp den erforderliga pensionsreserven. Alla former för
tryggande bör därför liksom hittills stå öppna även för denna kategori, såväl
avsättning till konto och pensionsstiftelse som pensionsförsäkring. Däremot
har vi inte funnit anledning till erinran mot den föreslagna utvidgningen
av begreppet delägare med bestämmande inflytande.

dels ansett att utskottet under punkterna 12.1,18.1 och 18.2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:163 i denna del
avslår propositionen i motsvarande del och till följd härav beslutar dels

att 19 § och 28 § 1 mom. samt punkt 2 a-d av anvisningarna
till 29 § i lagen om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
skall utgå,

dels att punkt 1 av anvisningarna till 22 §, punkt 6 av anvisningarna
till 25 § och punkt 2 e av anvisningarna till 29 $
nämnda lag skall ha följande lydelse:

Anvisningar

till 22 5

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande fördelningsledningar.

Värdet av som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske enligt
bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §. Vad i punkt

2 e nämnda anvisningspunkt föreskrives om avdrag för kostnad för pensionsförsäkring
äger motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

SkU 1975/76:20

Hemmavarande barn punkt 2.)

Barn, som för barnet.

Punkt 18 av jordbruksfastighet.

till 25 4?

6. Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse får ske enligt
bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §. Vad i punkt
2 e nämnda anvisningspunkt föreskrives om avdrag för kostnad för pensionsförsäkring
äger motsvarande tillämpning i fråga om annan fastighet.

Redovisar arbetsgivare annan fastighet.

till 29 §

2. e. Såvitt avser arbetstagare med bestämmande inflytande i aktiebolag
eller ekonomisk förening får avdrag för kostnad för att trygga pensionering
icke överstiga kostnad för att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan
eller pension av däremot svarande storlek eller den högre pensionsnivå
som kan visas skälig. Till grund för bedömande om en arbetstagare
har bestämmande inflytande lägges det samlade innehavet av aktier eller
andelar i företaget hos arbetstagaren själv jämte sådana honom närstående
personer som nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket denna lag.

dels att 8 § lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00) om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse: 8S De

nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 22 8, punkt 6
av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt
i det fall pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som inkommit
till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 13 december 1975, redan vid
1976 års taxering. För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975,
får avdrag för medel, som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse nr. m., endast ske för att uppbringa
stiftelsens tillgångar i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad
som motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan.
Redovisas för sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld
under rubriken Avsatt till pensioner i balansräkning, får avdrag
åtnjutas för ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för
att trygga pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas
i fråga om räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 §
1 mom. sjunde stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i
detta stycke.

SkU 1975:76:20

Beträffande ikraft trädandebestämmelserna

9. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

Livförsäkringsskattekommittén föreslog att de av kommittén ifrågasatta
bestämmelserna skulle tillämpas på försäkringar som hade tecknats efter
den 20 januari 1975. Att denna tidpunkt valdes berodde på att kommittén
- i strid mot vad som hittills varit gängse på lagstiftningsområdet - långt
innan dess betänkande var klart då offentliggjorde i en kommuniké vilka
ändringar man ämnade föreslå.

Detta besynnerliga förfaringssätt, som skulle innebära retroaktivitet långt
innan något förslag ens framlagts, har utskottets majoritet godtagit. Vår
inställning till lagstiftning med tillbakaverkande kraft överensstämmer på
ett helt annat sätt med medborgarnas anspråk på rättssäkerhet. Vi kan därför
inte acceptera att lagstiftningen ingriper mot redan tecknade försäkringar.
De förbättringar som utskottet förordat i propositionen i denna del är enligt
vår mening inte tillräckliga.

Alla försäkringar, som tecknats före den 20 januari 1975, mäste därför
enligt vår mening undantas från föreslagna skärpningar i kvalitativt och
kvantitativt hänseende.

Efter den 20 januari 1975 har de svenska försäkringsbolagen rekommenderat
sina nytillträdande pensionsförsäkringstagare att iakttaga de beloppsgränser
för avdragsrätten som sålunda föreslagits. Detta har givetvis gjorts
i förlitan på att ingen försäkringstagare som följt rekommendationen skulle
få sin avdragsrätt beskuren genom den väntade nya lagstiftningen. Endast
i få fall torde avvikelsen ha skett från kommittéförslaget. De pensionsförsäkringar,
som tecknats före riksdagens slutbehandling av frågan, kan
därför förutsättas ligga inom ramen för de villkor som nu föreslås i kvalitativt
och kvantitativt hänseende. Ingen risk för nämnbart otillbörligt utnyttjande
föreligger därför enligt vår mening om försäkringar tecknade senast den
13 december 1975 helt får följa gamla regler,

dets ansett att utskottet under punkten 13.1 och 13.2 a-e och 18.2 bort
hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:164 och med
anledning av motionerna 1975/76:151, 1975/76:153 punkten
7, 1975/76:157 punkten 1 och 1975/76:162 beslutar att pensionsförsäkringar
tecknade senast den 13 december 1975 skall
följa äldre regler i beskattningshänseende och att till följd härav
dels 2, 6 och 8 Si; lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande
lydelse:

2 §

De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 31 S kommunalskattelagen
(1928:370) tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Har

SkU 1975:76:20

pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse med ansökan, som kommit
in till försäkringsgivarens huvudkontor före utgången av år 1975, skall dock
äldre bestämmelser alltjämt gälla. Överenskommelse, som medför ökad premieförpliktelse
totalt eller för år räknat, skall vid tillämpning av denna paragraf
anses som nytt försäkringsavtal.

6 S

De nya bestämmelserna i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Äldre bestämmelser tillämpas
dock alltjämt i fråga om avdrag för pensionsförsäkring som tagits på grund
av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor senast
den 13 december 1975. Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan,
som kommit in till försäkringsgivarens huvudkontor efter den 13 december
1975, gäller vid 1976 års taxering och i fråga om eftertaxering för 1976
bestämmelserna i andra stycket.

8 §

De nya bestämmelserna i 19 §, 28 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 S och punkt 2 av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas första gången vid 1977
års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga
om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa
äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats
skriftligen senast den 31 december 1975.

SkU 1975/76:20

arbetsgivarens pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant
räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under
rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för
ökad avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga
pensionsåtagande enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om
räkenskapsår som här avses de nya bestämmelserna i 28 I mom. sjunde
stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

Föreligger särskilda skäl får riksskat te verket besluta att avdrag för kostnad
som hänför sig till tid före ikraftträdandet får medgivas med högre belopp
än som följer av bestämmelserna i denna paragraf. Mot riksskatteverkets
beslut får talan ej förås.

dels att 5 S denna lag utgår,

2. att riksdagen avslår de under 13.1 angivna yrkandena i den
mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställt.

10. av herr Hörberg (fp) som
dels ansett att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 55 börjar med
"När det” och på s. 56 slutar med "detta år” bort ha följande lydelse:
När det gäller försäkringar tecknade innan riksdagen fattat beslut om
denna lag bör det vara rimligt att för framtiden medge en något högre
avdragsrätt så att nu beslutade begränsningar inte medför direkta förluster
för de skattskyldiga. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållandena
inom försäkringsmarknaden anser utskottet att flertalet ej alltför stora försäkringar
bör kunna undantas från de beloppsmässiga begränsningarna i
avdragsrätten. Utskottet finnér således att en fast gräns bör införas för avdrag
för premier på dessa försäkringar och att beloppsgränsen bör sättas till 25 000
kr., därest inte den nu beslutade lagen medger detta eller högre belopp.

Eftersom retroaktiva verkningar bör undvikas beträffande redan erlagda
premier, bör vid 1976 års taxering avdrag medges utan begränsningar beträffande
avtal som tecknats senast den 13 december 1975. För försäkringar
tecknade efter nämnda dag bör de nya reglerna gälla.

dels att utskottet under punkterna 13.1, 13.2 a-e och 18.2 bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:151,
1975/76:153 punkten 7, 1975/76:157 punkten 1, 1975/76:162
och 1975/76:164 bifaller propositionen i denna del med ovan
förordade ändringar och till följd härav beslutat att 6 5 lagen
om ikraftträdande av lagen (1975:000) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha följande lydelse:

6 S

De nya bestämmelserna i 46 2 mom. kommunalskattelagen tillämpas

första gången vid 1976 års taxering.

Har pensionsförsäkring tagits på grund av ansökan, som kommit in till
försäkringsgivarens huvudkontor den 13 december 1975 eller tidigare, gäller

SkU 1975/76:20

följande. Beträffande avdrag vid 1976 års taxering för avgift för sådan försäkring
gäller äldre bestämmelser. Vid taxering för år 1977 och senare år
får den skattskyldige i stället förenligt bestämmelserna i 46 S 2 mom. femte
stycket åtnjuta avdrag för avgift för sådan försäkring intill ett belopp av
25 000 kr. Avdraget får dock ej överstiga den skattskyldiges A-inkomst
under beskattningsåret eller året dessförinnan. Till den del avgiften ej överstiger
25 000 kr. tillämpas vidare bestämmelserna i 46 S 2 mom. sjunde och
åttonde styckena. Motsvarande belopp skall avräknas från belopp varmed
avdrag får åtnjutas enligt 46 S 2 mom. femte stycket kommunalskattelagen.

2. att riksdagen avslår de under 13.1 angivna yrkandena i den
mån de inte tillgodosetts genom vad där hemställts.

Beträffande ytterligare möjligheter till inkomstutjämning

11. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som

dels anfört följande:

Beträffande frågan om ytterligare möjlighet till inkomstutjämning har utskottet
avstyrkt bifall till skrivelseyrkandet i motionen 1975/76:154, i vilken
begärts förslag till snabba åtgärder för att ersätta de möjligheter till inkomstutjämning
vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet erbjudit.

Utskottet har i motiveringen för sitt yrkande enbart hänvisat till att det
enligt direktiven för företagsskatteberedningen ankommer på denna att bl. a.
ompröva frågan om resultatutjämning och reservbildning vid beskattningen.
Enligt utskottets mening kommer utredningen givetvis att beakta de i motionen
påtalade konsekvenserna av den föreslagna lagstiftningen.

Emellertid har utskottet förbisett att den i motionen väckta frågan ingalunda
är begränsad till företagsbeskattningen. Behovet av inkomstutjämning
är ofta mycket stort då det gäller personer som endast har inkomst
av tjänst eller har inkomst av tjänst och inkomst av realisationsvinst. Att
vidhålla uppfattningen om beskattningsårets slutenhet och att de inkomster,
som en extra arbetsinsats ger, med nödvändighet skall beskattas just det
år de intjänats och efter den högre progressivitet som därav följer leder
naturligtvis till stora orättvisor.

Enligt vår uppfattning är de allvarliga olägenheter som inträder i fall som
det nyss beskrivna på grund av den starka progressiviteten i skatteskalan
i sig skäl nog att föranstalta om åtgärder för åstadkommande av inkomstutjämning
vid beskattningen. Dessa skäl förstärks på grund av de begränsningar
i avdragsrätten för pensionsförsäkringspremie som utskottet ställt
sig bakom.

dels ansett att utskottet under punkten 15 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:154 i skrivelse till
regeringen begär förslag till snabba åtgärder för att ersätta de

SkU 1975/76:20

möjligheter till inkomstutjämning vid beskattningen som pensionsförsäkringssystemet
hittills erbjudit. »

Beträffande försäkringsavdraget

12. av herr Magnusson i Borås (m) och fru Troedsson (m) som ansett

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 58 börjar med ”1 motionen
1975:317” och slutar med ”och 1098” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:317 yrkas höjning av beloppsgränsen till 500 resp. 1 000
kr. och i motionen 1975:98 till 600 resp. 1 200 kr. Även i motionen 1975:1098
begärs höjning av försäkringsavdraget. Med hänsyn till den starka försämring
av penningvärdet som skett sedan 1963, då försäkringsavdraget senast fastställdes,
finnér utskottet det starkt befogat att höja avdragsbeloppen. Denna
höjning bör motsvara penningvärdeförsämringen sedan 1963 och tillämpas
från 1977 års taxering. Yrkandena i motionerna 1975:98, 317 och 1098 blir
därigenom tillgodosedda.

dels att utskottet under punkten 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:98 och 1975:317
och med bifall till motionen 1975:1098 hos regeringen begär
förslag om sådan uppräkning av försäkringsavdraget som motiveras
av penningvärdeförsämringen.

Särskilt yttrande

Beträffande tjänstepension

av herr Hörberg (fp):

Erfarenhetsmässigt medför en allmän pensionsplan tolkningsproblem.
Även om frågor såsom tillgodoräknande av tidigare års arbetsinsats, avgång
vid lägre pensionsålder, byte av anställning mellan företag med olika pensionsplan
osv. i princip faller inom ramen för vad som menas med allmän
pensionsplan, så uppstår dock tillämpningssvårigheter i många fall. Från
praktiskt administrativ synpunkt synes det angeläget att förenkla tolkningsproceduren,
när det gäller vad som från skattesynpunkt bör hänföras til!
allmän pensionsplan.

Det kan inte vara rimligt att tolkningen av avtal mellan arbetsmarknadens
parter skall ske genom riksskatteverkets försorg.

Under senare år har riksdagen lagt över alltmera ansvar på arbetstagarparten.
Sålunda sitter enligt lag fackliga förtroendevalda i företagens styrelser,
och arbetstagarna har enligt arbetarskyddslagstiftningen rätt att stoppa
arbete som bedömes innebära risker. Under innevarande riksmöte kommer
beslut att fattas om väsentligt vidgad medbestämmanderätt för arbetstagarparten
genom en arbetsrättslagstiftning osv.

SkU 1975/76:20

När det gäller att förverkliga ovanstående lagar och att självständigt sköta
det komplicerade förhandlingsarbetet beträffande löner och övriga anställningsvillkor
har arbetsmarknadens parter statsmakternas förtroende. Motsvarande
förtroende borde samma parter kunna få, när det gäller att tolka
vilka pensionsavvikelser, som skall anses tillhöra en pensionsplan.

Såsom tolkning av vad som skall anses utgöra allmän pensionsplan eller
del därav bör därför godtagas den överenskommelse, som lokal facklig organisation
och berörda arbetsgivare gör, om båda tillhör centrala arbetsmarknadsorganisationer
mellan vilka kollektivavtal träffats.

SkU 1975/76:20

Bilaga I

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

R ege ringens förslag Utskoitets förslag

46 S

2 mom . I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket
bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

2) för sådan socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap.
3 S lagen (1962:381) om allmän försäkring och tilläggspensionsavgift, som
påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom fråga
är;

3) för d e 1 s sådan sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring, som påförts den skattskyldige under året näst före det
taxeringsår varom fråga är, d e I s ock premier och andra avgifter, som
skattskyldig erlagt för försäkringar av följande slag, vilka ägas av honom
själv eller, i förekommande fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen
kapitalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring,
därunder inbegripen avgift till sjukkassa för begravningshjälp,
som ej avses i 33 £ och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap.
lagen om allmän försäkring;

5) för sådan avgift enligt 4 £ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
som påförts den skattskyldige under året näst före det taxeringsår varom
fråga är;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges av arbetsgivare,
om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig erlägga sjö- ningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för perio- mansskatt, skall avdrag för periodiskt
understöd, avgift för pensions- diskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, försäkring och underhållsbidrag,

som i första stycket 4) härovan sägs, som i första stycket 4) och 6) här ovan

åtnjutas allenast i den mån hänsyn sägs, åtnjutas allenast i den mån

vid beräkningen av sjömansskatt hänsyn vid beräkningen av sjömans icke

tagits till understödet, avgiften skatt icke tagits till understödet, av eller

underhållsbidraget. giften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i

SkU 1975/76:20

Regeringens förslag Utskottets förslag

riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3)
här ovan och som ej utgör sjukförsäkringsavgift enligt 19 kap. 2 S lagen
om allmän försäkring, må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än
250 kronor; dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda
gemensamt må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med
högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild) och haft hem -

mavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) får åtnjutas med högst
30 procent av inkomst av» jordbruksfastighet
eller rörelse samt 10 procent
av inkomst av tjänst, allt i den
mån inkomsten skall upptagas till beskattning
vid taxering till statlig inkomstskatt
för beskattningsåret samt
enligt 9 jj 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är
att anse som A-inkomst och tillsammans
ej överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring bestämts
för januari månad året närmast
före taxeringsåret. Skattskyldig
får i stället beräkna avdraget på inkomsten
under det närmast föregående
beskattningsåret. / sådant fall får
ingen de! av avdraget beräknas på inkomster
under beskattningsåret. I övrigt
gäller vad nyss föreskrivits i fråga
om A-inkomst och högsta a vdragsrättsgrundande
inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionförsäkring
får åtnjutas med högre be 6

Riksdagen 1975. 6 sami. Sr 20

Avdrag för avgift som avses i första
stycket 6) får ej överstiga den
skattskyldiges A -inkomst för beskattningsåret
eller året närmast dessförinnan
och beräknas med hänsyn till storleken
av sådan inkomst. Avdraget får
uppgå till högst 30 procent av inkomst
sorn hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse och 10 procent
av övrig A-inkomst, beräknat på en
sammanlagd A -inkomst av högst tjugo
gånger det basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året närmast
före taxeringsåret, men får i
stället beräknas till högst 7 000 kronor
jämte 30 procent av inkomst som hänför
sig till jordbruksfastighet eller rörelse
intill en sammanlagd A -inkomst av
23 000 kronor. A vdraget beräknas i sin
helhet antingen på inkomst som skall
upptagas till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst året
närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt 9 § 3
mom. andra stycket lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt är att anse som
A-inkomst.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan bestuta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med högre be -

SkU 1975/76:20

R eger ingens förslag

lopp än som föijer av bestämmelserna
i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig,
som redovisar inkomst som är att
anse som A-inkomst endast av tjänst
men som i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställning, får medges
avdrag med högst 30 procent av denna
inkomst beräknad på det sätt
som föreskrivits i föregående stycke.
Har skattskyldig, som drivit jordbruk
eller rörelse, upphört med driften
i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig
ett betryggande pensionsskydd, får
avdrag beräknas även på sådan inkomst
som enligt 9 3 morn. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som B-inkomst.
Avdraget får i detta fall beräknas
med beaktande av det antal
år varunder den skattskyldige drivit
jordbruket eller rörelsen, dock högst
för tio år. Hänsyn skall vid bedömningen
av avdragets storlek tagas till
den skattskyldiges övriga pensionsskydd
och andra möjligheter till avdrag
för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget får dock ej överstiga
ett belopp som för varje år som
driften pågått motsvarar 6 gånger det
basbelopp som enligt lagen om allmän
försäkring bestämts för januari
månad det år varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller
summan av de belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt
av förvärvskällan och sådan
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst
med anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Mot beslut av riksskat -

Utskottets förslag

lopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig,
som redovisar inkomst som är att
anse som A-inkomst endast av tjänst
men som i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställning, får medges
avdrag högst med belopp, beräknat
sorn för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt som föreskrivits
i föregående stycke. Har skattskyldig,
som drivit jordbruk, skogsbruk
eller rörelse, upphört med driften
i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig
ett betryggande pensionsskydd, får
avdrag beräknas även på sådan inkomst
som enligt 9 5 3 mom. andra
stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt är att anse som B-inkomst.
Avdraget får i detta fall beräknas
med beaktande av det antal
år varunder den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets
storlek tagas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd och andra
möjligheter till avdrag för avgift som
avses i första stycket 6). Avdraget
får dock ej överstiga ett belopp som
för varje år som driften pågått motsvarar
6 gånger det basbelopp som
enligt lagen om allmän försäkring
bestämts för januari månad det år
varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de
belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av förvärvskällan
och sådan inkomst av
tillfällig förvärvsverksamhet som är
att hänföra till vinst med anledning

SkU 1975/76:20

R eger in gens förslag U t sko t tets förslag

teverket i fråga som avses i detta av överlåtelse av förvärvskällan. Mot

stycke får talan ej föras. beslut av riksskatteverket i fråga

som avses i detta stycke får talan ej
föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som
avses i första stycketö) men har avdrag
för avgiften helt eller delvis icke kunnat
åtnjutas enligt bestämmelserna i femte
stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat
belopp vid taxering för det påföljande
beskattningsåret. Sådant avdrag får
dock icke åtnjutas med belopp som tillsammans
med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vadsom angives i femte
stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift som
avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden mellan
sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som äro skattepliktiga
i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna paragraf. Kan
avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas i hemortskommunen,
må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats åtnjutas
i annan kommun med belopp intill den där redovisade inkomsten, i förekommande
fall efter andra avdrag enligt denna paragraf som åtnjutes vid
taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat avdragas får den skattskyldige
tillgodoföra sig genom avdrag senast vid taxering för sjätte beskattningsåret
efter det år då avgiften erlades. Ej heller i sistnämnda fall
får avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna
paragraf åtnjutits.

53 8

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat
föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund
av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt: för

inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

SkU 1975/76:20

R ege ringens förslag Ut sko t tets förslag

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av för belopp, som utgår på grund av
försäkring, som är pensionsförsäkring pensionsförsäkring, som meddelats i

enligt punkt I av anvisningarna till här i riket bedriven försäkringsrörelse;

31 §;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt
för belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 $ lagen (1962:381)
om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän
arbetsgivaravgift och med vilket avdrag enligt 46 S 2 mom. åtnjutits
vid tidigare års taxeringar;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eiler av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens
egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndigheter som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen

samt stiftelsen Dag Hammarskjölds samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond, så ock allmänna under- Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk,
sådana sammanslut- visningsverk, sådana sammanslut -

SkU 1975/76:20

R eger ingens förslag

ningar av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar samt
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar
ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,
skeppsfartens sekundärlånekassa,
norrlandsfonden, statens
utvecklingsfond, Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m.. Stiftelsen
Industricentra, Sveriges exportråd,
järnkontoret, så länge kontorets
vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke
lämnar utdelning åt sina delägare,
aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna
sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m., allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar,
som icke bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet,
personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som biladts enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd
till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalisering
av företags verksamhet även -

Utskottets förslag

ningar av studerande vid rikets universitet
och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro
skyldiga att vara medlemmar samt
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar
med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar
ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan,
skeppsfartens sekundärlånekassa,
företagareförening sorn erhåller
statsbidrag, norrlandsfonden,
statens utvecklingsfond, Apotekarsocietetens
stiftelse för främjande av
farmacins utveckling m. m.. Stiftelsen
Industricentra, Sveriges exportråd,
jernkontoret, så länge*kontorets
vinstmedel användas till allmänt
nyttiga ändamål och kontoret icke
lämnar utdelning åt sina delägare,
aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet
aktiebolag, allmänna
sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser
som avses i lagen om tryggande
av pensionsutfästelse m. m., allmänna
försäkringskassor, understödsföreningar,
som icke bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet,
personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva
avgångsersättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd
till följd av driftsinskränkning,
företagsnedläggelse eller rationalise -

7 Riksdagen 1075. 6 sami. i\r 20

SkU 1975/76:20

R eger i agens förslag

Utskottets förslag

som sådana ömsesidiga försäkrings- ring av företags verksamhet även bolag,

som avses i lagen om yrkes- som sådana ömsesidiga försäkrings -

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig
verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar
vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen,
huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här
angivna art:
för inkomst av fastighet och av rörelse;

g) utländska bolag:

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan
i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut som riksskatteverket
meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

skadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

bolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:för

inkomst av fastighet;

SkU 1975/76:20

ReseringensJÖrslaf; Utskottets.fÖrslag

Anvisningar

till 31 §

1. Med pension förstås dels belopp, som annorledes än i följd av försäkring
utgår på grund av föregående tjänsteförhållande, dels belopp, som på grund
av lagen om allmän försäkring utgår i form av folkpension eller tilläggspension,
dels ock belopp som utgår på grund av pensionsförsäkring.

Med pensionsförsäkring Med pensionsförsäkring

förstås försäkring, som meddelas i förstås försäkring, som meddelas i

här i landet bedriven försäkringsrö- här i landet bedriven försäkringsrörelse,
om andra försäkringsbelopp reise, om andra försäkringsbelopp

icke skola utgå än ålderspension, in- icke skola utgå än ålderspension, invalidpension
eller efterlevandepen- validpension eller efterlevandepension.
Med försäkrad avses den på sion. Med försäkrad avses den på

vars liv försäkringen tagits eller, i frå- vars liv försäkringen tagits eller, i fråga
om invalidpension, den vars ar- ga om invalidpension, den vars arbetsoförmåga
försäkringen avser. betsoförmåga försäkringen avser.

Med tjänstepensionsförsäkring för- Med tjänstepensionsförsäkring förstås
pensionsförsäkring, som tagits i stås pensionsförsäkring, som har

samband med tjänst och för vilken samband med tjänst och för vilken

den försäkrades arbetsgivare åtagit den försäkrades arbetsgivare åtagit

sig att ansvara för betalning av hela sig att ansvara för betalning av hela

avgiften. avgiften.

I fråga om annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring skall
försäkringstagaren vara den försäkrade. Har försäkringstagaren eller hans
make eller person med vilken han sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden barn under 16 år, får han taga försäkring avseende efterlevandepension
på sin makes eller nyss avsedd persons liv, om sådant barn
insättes som förmånstagare.

Ålderspension får icke börja utgå vid lägre ålder än 55 år. Om särskilda
skäl föreligga, får dock regeringen eller, efter regeringens förordnande, riksskatteverket
efter ansökan besluta att pension får börja utgå vid lägre ålder.

Ålderspension får utgå högst så länge den försäkrade lever, men under
den försäkrades livstid lägst fem år eller, om försäkringen skall upphöra
när den försäkrade fyller 65 år, lägst tre år. Pensionen får under den första
femårsperiod under vilken den utbetalas icke utgå med annat än samma
belopp vid varje utbetalningstillfälle eller med stigande pensionsbelopp.

För ålderspension, som utgår enligt allmän pensionsplan gäller, om den
skall upphöra innan den försäkrade avlider, vad därom utfästs enligt planen.
Vad som enligt denna lag avses med allmän pensionsplan framgår av 28 §
1 mom. sjunde stycket.

Förmånstagare får ej insättas till annan ålderspensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring.
Till tjänstepensionsförsäkring avseende ålderspension

SkU 1975/76:20

Regeringens förslag Utskottetsförslag

skall anställd vara förmånstagare.

Med invalidpension förstås pension som utgår till den försäkrade högst
så länge denne är arbetsoförmögen eller har nedsatt arbetsförmåga. Invalidpension
får upphöra tidigast fem år efter det försäkringsavtalet träffades.
I fråga om förmånstagare gäller föreskrifterna i föregående stycke.

Med efterlevandepension förstås pension, som efter den försäkrades död
utgår till

1. den försäkrades make eller lill
person med vilken den försäkrade
vid tidpunkten för försäkringens tecknande
sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till
person som angivits under 1.

Efterlevandepension får utgå
högst så länge den efterlevande lever
och får under den första femårsperiod
under vilken den utbetalas icke
utgå med annat än samma belopp
vid varje utbetalningstillfälle eller
med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension
till person som avses
i föregående stycke 1. får upphöra
när denne fyller 65 år eller ingår nytt
äktenskap, men i annat fall under
dennes livstid ej förrän fem år förflutit
efter den försäkrades död.
Efterlevandepension till barn, som
avses i föregående stycke 2., skall
upphöra senast när barnet fyller 20
år. Är barnet före fyllda 20 år varaktigt
oförmöget till arbete, får pension
dock utgå så länge barnet lever. Har
försäkring avseende efterlevandepension
till barn tagits på sådan persons
liv som avses i föregående
stycke 1., skall pensionen upphöra
senast när barnet fyller 16 år.

1. den försäkrades make, varmed
i detta sammanhang förstås person
med vilken den försäkrade varit gift
eller sammanbott under äktenskapsliknande
förhållanden, eller

2. barn till den försäkrade eller till
person som angivits under 1.

Efterlevandepension får utgå
högst så länge den efterlevande lever
och får under den första femårsperiod
under vilken den utbetalas icke
utgå med annat än samma belopp
vid varje utbetalningstillfälle eller
med stigande pensionsbelopp. Efterlevandepension
till person som avses
i föregående stycke l. får upphöra
när denne fyller 65 år eller ingår nytt
äktenskap, men i annat fall under
dennes livstid ej förrän fem år förflutit
efter den försäkrades död.
Efterlevandepension till barn, som
avses i föregående stycke 2., skall
upphöra senast när barnet fyller 20
år. Är barnet varaktigt oförmöget till
arbete, får pension utgå så länge barnet
lever. Har försäkring avseende
efterlevandepension till barn tagits
på sådan persons liv som avses i föregående
stycke I., skall pensionen
upphöra senast när barnet fyller 16
år.

Såsom efterlevandepension skall
även anses pension, som utgår efter
den försäkrades död oberoende av viss
pensionstagares liv (försörjningsränta).
under förutsättning

SkU 1975/76:20

R egeringens förslag

Som förmånstagare till försäkring
avseende efterlevandepension får in -

Utskottets förslag

a) att försörjningsräntan är förenad
med livsvarig ålderspension eller med
sådan livsvarig efterlevandepension till
make, som skall börja utgå omedelbart
efter den försäkrades död, samt
att försörjningsräntans årsbelopp icke
överstiger den livsvariga pensionens
årsbelopp,

b) att Jörsörjningsränta skall kunna
utgå endast till person som avses i nioende
stycket,

e) att försörjningsräntan skall utgå
under lägst fern och högst tjugo år,
dock med den inskränkningen att, då
räntan är förenad med livsvarig ålderspension,
räntan dock ej får utgå längre
än till den tidpunkt, då den försäkrade
skulle ha fyllt 91) år, och ej heller, vid
pensionsålder över 70 år, under längre
tid än som motsvarar skillnaden mellan
90 år och pensionsåldern,

d) att premier för försörjningsräntan
och den med denna förenade livsvariga
pensionen skola erläggas under lid,
som icke med mera än fern år understiger
den lid under vilken försörjningsräntan
enligt avtalet längst skall
utgå, samt att icke vid utgången av
något kalenderår under förstnämnda
tid det sammanlagda beloppet av erlagda
premier överstiger det belopp,
som vid samma tidpunkt skulle ha erlagts,
om premiebetalningen jämnt
fördelats på tid, som med fern år understiger
den tid under vilken försörjningsräntan
längst skall utgå.

Vid tillämpningen av bestämmelserna
under a) i nästföregående slycke
skall efterlevandepension anses såsom
livsvarig, även om pension skall upphöra
vid omgifte.

Som förmånstagare till försäkring
avseende efterlevandepension får in -

SkU 1975/76:20

Utskottets förslag

sättas endast person till vilken efterlevandepension
kan utgå enligt
nionde och tionde styckena eller, vid
försörjningsränta, person sorn angivits
i nionde stycket.

Försäkringsvillkor, som med hänsyn till bestämmelserna i denna lag är
avgörande! för frågan huruvida försäkringen är att anse som pensionsförsäkring,
skall intagas i försäkringsavtalet. Detta skall dessutom innehålla
villkor att försäkringen icke får pantsättas eller belånas och ej heller ändras
på sådant sätt att den ej längre uppfyller de föreskrifter, som angivas för
pensionsförsäkring i denna lag, eller i andra fall än nedan föreskrives överlåtas
eller återköpas. Avtalet får icke innehålla annat villkor än sådant som
är förenligt med bestämmelserna om pensionsförsäkring i denna lag.

Under den försäkrades livstid får pensionsförsäkring endast överlåtas

1. till följd av anställningsförhållande, därvid försäkringen före eller efter
överlåtelsen skall ha karaktär av tjänstepensionförsäkring,

2. på grund av utmätning liksom vid ackord eller konkurs eller

3. genom bodelning.

Ny ägare till pensionsförsäkring skall omedelbart underrätta försäkringsgivaren
om förvärvet av försäkringen. Återköp av pensionsförsäkring får
utan hinder av bestämmelserna i denna lag ske, om det tekniska återköpsvärdet
uppgår till högst 10 000 kronor eller om särskilda skäl föreligga och
riksskatteverket på särskild ansökan medger det.

Mot beslut, som riksskatteverket meddelat i ärende enligt denna anvisningspunkt,
får talan icke föras.

Med kapitalförsäkring förstås annan livförsäkring än pensionsförsäkring.
Till kapitalförsäkring hänföres mot statens grupplivförsäkring
svarande förmån från kommun, även om förmånen icke utgår på grund
av försäkring.

Försäkring som enligt denna lag är att hänföra till pensionsförsäkring
får anses såsom kapitalförsäkring, om förbehåll härom intagits i avtalet vid
dess ingående.

Premiebefrielseförsäkring skall anses tillhöra samma slag av försäkring
som huvudförsäkringen.

För att sjuk- eller olycksfallsför- För att sjuk- eller olycksfallsförsäkring
skall anses ha tagits i sam- säkring skall anses ha tagits i samband
med tjänst erfordras, a 11 enligt band med tjänst erfordras, a 11 enligt

anställningsavtalet skyldighet före- anställningsavtalet skyldighet föreligger
för arbetstagare att ha sådan ligger för arbetstagare att ha sådan

försäkring eller att, om sådan skyl- försäkring eller att, om sådan skyldighet
icke föreligger, premier för dighet icke föreligger, premier för

försäkringen skola gäldas av arbets- försäkringen skola gäldas av arbets -

R egeringens förslag

sättas endast person till vilken efterlevandepension
kan utgå enligt
nionde och tionde styckena.

SkU 1975/76:20

R ege ringens förslag

givaren eller av denne jämte arbetstagaren.
Vidare skall anmälas hosförsäkringsanstallen
att försäkringen har
tagits i samband med tjänst.

Till livränta räknas även höjning av
som skall utgå under livräntans fofl

Utskottets förslag

givaren eller av denne jämte arbetstagaren.
Härutöver fordras att till forsäkringsanstalten
anmäles att försäkringen
har tagits i samband med tjänst.
livräntan och sådant tillägg till denna
satta bestånd.

Anvisningar

till 53 §

2. Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad
häri riket även om tjänsteinnehavaren i och forsin tjänst måste göra tillfälliga
besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kringresande
(t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring eller
på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun eller på
grund a\ försäkring, som är pensionsförsäkring
enligt punkt I av anvisningarna
till31 §. Annan pension eller
förmån, som utgår härifrån till sådan
person på grund av förutvarande
tjänst, beskattas i Sverige, om den
tidigare verksamheten huvudsakligen
utövats här. För sådan person
föreligger däremot ej skattskyldighet
för annan pension än nu sagts eller
för livränta eller andra enligt 31 $
med inkomst av tjänst likställda förmåner,
som icke åtnjutas på grund
av något tjänsteförhållande.

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring eller
på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos svenska staten
eller svensk kommun, eller på
grund av pensionsförsäkring, som
meddelats i här i landet bedriven försäkringsrörelse.
Annan pension eller
förmån, som utgår härifrån till sådan
person på grund av förutvarande
tjänst, beskattas i Sverige, om den
tidigare verksamheten huvudsakligen
utövats här. För sådan person
föreligger däremot ej skattskyldighet
för annan pension än nu sagts eller
för livränta eller andra enligt 31 §
med inkomst av tjänst likställda förmåner,
som icke åtnjutas på grund
av något tjänsteförhållande.

Bestämmelsen i 53 S 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den
som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig
förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyndighet
eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd)
blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Regeringen
äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för sådan lokalanställd
i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.

SkU 1975/76:20

Bilaga 2

Utskottets förslag till ändringar i lagen om ikraftträdande av lagen (1975:00)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Regeringens förslag Utskottets förslag

Punkt 10 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370)
upphör att gälla från om med 1978
års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring,
för vilken bestämmelserna
i punkt 1 av anvisningarna till 31 §
kommunalskattelagen i deras äldre
lydelse tillämpas, efter utgången av
år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna
i punkt 1 trettonde stycket
av anvisningarna till 31 § nämnda
lag, skall mot försäkringen svarande
premiereserv och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för överlåtelsen
anses som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår
då överlåtelsen sker.

De nya bestämmelserna i 46 i; 2
mom. kommunalskattelagen (1928:
370) tillämpas första gången vid 1977
åis taxering. Äldre bestämmelser tilllämpas
vid 1976 års taxering och i
fråga om eftertaxering för år 1976
och tidigare år. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor efter den 20 januari
1975, gäller vid 1976 års taxering och
i fråga om eftertaxering för år 1976
bestämmelserna i andra stycket.

Avdrag för avgift får åtnjutas med
högst 40 procent av inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse samt 20
procent av inkomst av tjänst, allt i

Punkt 10 av anvisningarna till 32 §
kommunalskattelagen (1928:370)
upphör att gälla från och med 1978
års taxering. Överlåtes pensionsförsäkring,
för vilken bestämmelserna
i punkt 1 av anvisningarna till 31 5
kommunalskattelagen i deras äldre
lydelse tillämpas, efter utgången av
år 1976 i strid mot de nya bestämmelserna
i punkt 1 femtonde stycket
av anvisningarna till 31 § nämnda
lag, skall mot försäkringen svarande
premiereserv och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för överlåtelsen
anses som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår
då överlåtelsen sker.

Äldre bestämmelser i 46 § 2 mom.
kommunalskattelagen (1928:370)
tillämpas vid 1976 års taxering och
i fråga om eftertaxering för år 1976
och tidigare år. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor efter den 20 januari
1975, gäller vid 1976 års taxering och
i fråga om eftertaxering för år 1976
bestämmelserna i andra stycket.

SkU 1975/76:20

R eger ingens förslag

den mån inkomsten skall upptagas
till beskattning vid taxering till statlig
inkomstskatt för beskattningsåret
samt enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst
och tillsammans ej överstiger
tjugo gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
år 1975. Har den skattskyldige äldre
pensionsförsäkring, för vilken yrkas
avdrag vid 1976 års taxering, skall
avdraget för sådan försäkring avräknas
från det belopp, varmed avdrag
enligt vad nu föreskrivits eljest skolat
fa åtnjutas. Föreligger synnerliga
skäl, får riksskatteverket pä ansökan
besluta att avdrag för avgiften får åtnjutas
utan hinder av föreskrifterna
i detta stycke. Härjämte skall äldre
bestämmelser i 46 S 2 mom. sista
stycket kommunalskattelagen tilllämpas.

Mot riksskatteverkets beslut i
ärende, som avses i denna paragraf,
får talan ej föras.

Urskot tels förslag

lig inkomstskatt för beskattningsåret
samt enligt 9 $ 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst
och tillsammans ej överstiger
tjugo gånger det basbelopp som enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad
år 1975. Har den skattskyldige äldre
pensionsförsäkring, för vilken yrkas
avdrag vid 1976 års taxering, skall
avdraget för sådan försäkring avräknas
från det belopp, varmed avdrag
enligt vad nu föreskrivits eljest skolat
få åtnjutas. Föreligger särskilda
skäl, får riksskatteverket besluta att
avdrag för avgiften får åtnjutas utan
hinder av föreskrifterna i detta
stycke. Härjämte skall äldre bestämmelser
i 46 S 2 mom. sista stycket
kommunalskattelagen tillämpas.
Mot riksskatteverkets beslut i sådant
ärende får talan ej föras.

De nya bestämmelserna i 46 § 2
mom. kommunalskattelagen tillämpas
första gången vid 1977 års taxering.
Har pensionsförsäkring tagits på grund
av ansökan, som kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor den 20 januari
1975 eller tidigare, får den skattskyldige
vid taxering för år 1977 och
senare år i stället för enligt bestämmelserna
i 46 § 2 mom. femte stycket åtnjuta
avdrag för avgift för sådan försäkring
intill ett belopp av 25 000 kronor.
A vdraget får dock ej överstiga den
skattskyldiges A-inkomst under beskattningsåret
eller året dessförinnan.
Till den del avgiften ej överstiger
25 000 kronor tillämpas vidare be -

SkU 1975/76:20

Regeringens förslag Utskottets förslag

stämmelserna i 46 § 2 mom. sjunde
och åttonde styckena. Motsvarande
belopp skall avräknas från belopp varmed
avdrag får åtnjutas enligt 46 § 2
mom. femte stycket kommunalskattelagen.

8§

De nya bestämmelserna i 19 §,28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas forsta gången vid 1977
års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 1976 års taxering och i fråga
om eftertaxering för år 1976 och tidigare år. Vidare får arbetsgivare tillämpa
äldre bestämmelser jämväl beträffande utfästelse om pension som lämnats
skriftligen senast den 31 december 1975.

1 fråga om pensionsutfästelse till arbetstagare med sådant bestämmande
inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening som avses i de nya bestämmelserna
i punkt 2 c av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
gäller dock följande. De nya bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av anvisningarna till 25 § och punkt 2 c av anvisningarna
till 29 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering samt i det fall pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan, som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor efter den 24 april 1975, redan vid 1976 års taxering.
För räkenskapsår, som avslutats efter den 30 juni 1975, får avdrag för medel,
som avsatts till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m. m., endast ske för att uppbringa stiftelsens tillgångar
i vad de är hänförliga till sådan arbetstagare till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan. Redovisas för sådant
räkenskapsår enligt bestämmelserna i nämnda lag pensionsskuld under rubriken
Avsatt till pensioner i balansräkningen, får avdrag åtnjutas för ökad
avsättning endast i den mån ökningen är erforderlig för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan. I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår
som här avses de nya bestämmelserna i 28 § 1 mom. sjunde
stycket tredje punkten för arbetstagare varom fråga är i detta stycke.

Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket
besluta att avdrag för
kostnad, som hänför sig lill tid före
ikraftträdandet, får medgivas med
högre belopp än sorn föijer av bestämmelserna
i denna paragraf. Mot riksskatteverkets
beslut får talan ej Joras.

SkU 1975/76:20

Bilaga 3

Utskottets förslag till ändring i lagen om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Regeringens förslag

Ulskoliels förslag

37 §

6 m o m. Försäkringsanstalt skall
senast den 31 januari under taxeringsåret
lämna uppgift i det fall
pensionsförsäkring, som meddelats
med tillämpning av äldre bestämmelser
i punkt 1 av anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen
(1928:370), ändrats i sirid mot de nya
bestämmelserna i nämnda punkt eller
förmånstagare under beskattningsåret
insatts till försäkringen. Därvid skall
även angivas den mot försäkringen
svarande premiereserven och övriga
tillgodohavanden vid tidpunkten för
ändringen.

6 mom. Försäkringsanstalt skall
senast den 31 januari under taxeringsåret
lämna uppgift i det fall
pensionsförsäkring, som meddelats
med tillämpning av äldre bestämmelser
i punkt 1 av anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen
(1928:370), ändrats eller förmånstagare
under beskattningsåret insatts till
försäkringen, i strid mot de nya bestämmelserna
i nämnda punkt. Därvid
skall även angivas den mot försäkringen
svarande premiereserven
och övriga tillgodohavanden vid tidpunkten
för ändringen.

Uppgift skall avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Ett exemplar
av uppgiften skall senast den 31 januari under taxeringsåret översändas
till den försäkrade.

SkU 1975/76:20

Bilaga 4

Utskottets förslag till ändring i lagen om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt
och gåvoskatt

R egenhgens förslag Uiskol le Is förslag

12 8

Har någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare
och erhåller han vid försäkringstagarens död förfoganderätten
över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund
av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande
av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla
jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 S andra stycket nämnda
lag tillfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande
dock av vad beträffande fördelning av sådant förvärv kan vara bestämt
i skifteshandling, vilken jämlikt 16 § lägges till grund för lotternas beräknande.
Har försäkringstagarens make insatts såsom förmånstagare, föreligger
icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp,
varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens
jämlikt 15 jj skattefria andel i boet skolat ökas.

Vidare skall

a) där livförsäkring, som är kapitalförsäkring, tagits å försäkringstagarens
eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet
tillkommit endera av dem, jämlikt 1161; första stycket lagen om försäkringsavtal
icke kunnat tagas i mät för någonderas gäld, eller

b) där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap
av förmånstagare såsom skattefritt avräknas ett belopp av 51 000 kronor.
Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare
erhållit sådant förvärv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i beskattningshänseende
likställt med gåva, må likväl å värdet av vad som inom loppet av tio år
tillfallit förmånstagaren ej avräknas mer än sammanlagt 51 000 kronor.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt till pension som
utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i samband med
tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eller genom engångsbetalning
fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum

SkU 1975/76:20

R egertngens förslag

Utskottets förslag

för rätt till annan pension på grund av pensionsförsäkring eller för rätt till
livränta, som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring,
i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit
den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring
och 2 500 kronor vid annan livränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäkring
samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen (1928:370).

Vad i första och andra styckena Vad i första och andra styckena
här ovan sägs skall, även om för- här ovan sägs skall, även om för -

månstagareförordnande i enlighet
med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i
fråga om vad som tillfallit någon på
grund av statens grupplivförsäkring
eller jämförbar av kommunal eller
enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring
eller på grund av sådan
förmån från kommun, som avses i
punkt 1 sextonde stycket av anvisningarna
till 31 § kommunalskattelagen.

månstagareförordnande i enlighet
med lagen om försäkringsavtal icke
föreligger, äga tillämpning jämväl i
fråga om vad som tillfallit någon på
grund av statens grupplivförsäkring
eller jämförbar av kommunal eller
enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring
eller på grund av sådan
förmån från kommun, som avses i
punkt 1 adertonde stycket av anvisningarna
till 31 S kommunalskattelagen.