Skatteutskottets betänkande

SkU 1975/76:15

1975/76:15

med anledning av propositionen 1975/76: 29 om skattefullmakt för
riksdagens finans- och skatteutskott enligt 8 kap. 6 § regeringsformen,
m. m. jämte motion
Propositionen

I propositionen 1975/76: 29 har regeringen (finansdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,

3. lag om ändring i lagen (1957: 209) om skatt på sprit och vin,

4. lag om ändring i lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning

av malt- och läskedrycker,

5. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon,

7. lag om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt.

I propositionen föreslås att sådan skattefullmakt som avses i 8 kap.
6 § regeringsformen skall tas in i flertalet författningar avseende indirekt
skatt. Härigenom skapas de formella förutsättningarna för den i
regeringsformen förutsatta ordningen att riksdagens finans- och skatteutskott
under tid då riksmöte inte pågår på förslag av regeringen skall
kunna bestämma om indirekt skatt, såvitt gäller skattesats och tid då
skatten skall börja eller upphöra att utgå. Vidare föreslås vissa ändringar
i lagen om omsättningsskatt på motorfordon och förordningen
om särskild varuskatt.

1 Riksdagen 1975/76. 6 sami. Nr 15

SkU 1975/76: 15

Författningsförslagen
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrives att i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt1 skall
införas en ny paragraf, 79 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

79 §

Under tid då riksmöte ej pågår
kan riksdagens finans- och skatteutskott
på förslag av regeringen
bestämma om skattesats eller besluta
att skatt enligt denna lag
skall börja eller upphöra att utgå.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives att i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt2
skall införas en ny paragraf, 3 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Lagen omtryckt 1969: 237. Senaste lydelse av författningens rubrik 1974: 885.

Lagen omtryckt 1975: 272. Senaste lydelse av författningens rubrik 1975: 272.

SkU 1975/76:15

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957: 209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives att i lagen (1957: 209) om skatt på sprit och
vin1 skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

la §

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives att i lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker2 skall införas en ny paragraf, 3 a §,
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 a §

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Lagen omtryckt 1975:140. Senaste lydelse av författningens rubrik 1975:140

1 Lagen omtryckt 1975:142. Senaste lydelse av författningens rubrik 1975:142

SkU 1975/76:15

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrives att i lagen (1961: 394) om tobaksskatt1 skall införas
en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

la §

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon Härigenom

föreskrives i fråga om lagen (1956: 545) om omsättningsskatt
på motorfordon2

dels att 1,15 och 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §3

För motorfordon, som tillverkas inom riket eller hit införas, skall i
de fall som nedan sägs erläggas omsättningsskatt till staten.

Skattepliktiga motorfordon en- Skattepliktiga motorfordon enligt
denna lag äro personbilar, så- ligt denna lag äro personbilar, sådana
med skåp-, stationsvagns- el- dana med skåp-, stationsvagns- eller
personbilskarosseri utrustade ler personbilskarosseri utrustade

lastbilar, vilkas tjänstevikt ej lastbilar, vilkas tjänstevikt ej

överstiger 1 800 kilogram, samt överstiger 1 800 kilogram, samt

motorcyklar, allt i den mån fordo- motorcyklar, allt i den mån fordonen
icke äro eller tidigare varit nen icke äro eller tidigare varit re upptagna

i bilregister. gistrerade eller varit registrerade

endast i förening med avställning.

1 Lagen omtryckt 1975:141. Senaste lydelse av författningens rubrik 1975:141.

* Senaste lydelse av författningens rubrik 1974: 987.

• Senaste lydelse 1974: 987.

SkU 1975/76:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till skattepliktigt motorfordon hänföres även tidigare icke skattepliktigt
fordon, som efter registreringsbesiktning upptagits i bilregistret som
motorfordon av sådant slag som anges i andra stycket.

Skatt skall icke utgå

a) för bil, som är inrättad uteslutande för brandväsendet;

b) för motorcykel, vilken är inrättad såsom invalidfordon och konstruerad
för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen.

I denna lag användas uttryck och begrepp i samma betydelse som i
fordonskungörelsen (1972: 595). Tjänstevikt skall, där den ej vid beskattningstillfället
framgår av typbesiktningsinstrument, besigtningsinstrument
eller typintyg, beräknas enligt fordonskungörelsen eller, där så
ej kan ske, uppskattas med ledning av vad som kan antagas vara normal
tjänstevikt för samma eller liknande slag av fordon i färdigutrustat
skick. För sådan uppskattning äger riksskatteverket att i samråd med
generaltullstyrelsen utfärda närmare föreskrifter.

1 a §

15 §!

I deklaration äger skattskyldig
göra avdrag för motorfordon

a) som införts i exportvagnsförteckning
eller enligt bevis av
tullmyndighet av den skattskyldige
eller för dennes räkning utförts ur
riket eller förts till svensk frihamn
för annat ändamål än att brukas
där och som icke tidigare varit registrerade
eller varit registrerade
endast i förening med avställning;

b) för vilka enligt bevis av tullmyndighet
påförts skatt enligt
denna lag vid införsel till riket;

c) för vilka eljest sådan skatt
visas hava påförts; eller

d) som tillverkare eller registrerad
importör återtagit i samband
med återgång av köp eller
vars försäljning förorsakat honom
förlust på grund av bristande betalning
från köparen.

* Senaste lydelse 1974:987.

I deklarationen äger skattskyldig
göra avdrag för sådana däri
ingående motorfordon

a) som införts i exportvagnsförteckning
eller enligt bevis av tullmyndighet
av den skattskyldige eller
för dennes räkning utförts ur
riket eller förts till frihamn och
som icke tidigare varit registrerade
eller varit registrerade endast
i förening med avställning;

b) för vilka enligt bevis av tullmyndighet
påförts skatt enligt
denna lag vid införsel till riket; eller c)

för vilka eljest sådan skatt
visas hava påförts.

Kartong: S. 12, raderna 9 och 10 Står: lagen Rättat till: förordningen

SkU 1975/76:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

På särskild prövning av riksskatteverket
ankommer, huruvida
avdrag jämväl må göras, helt eller
till viss del, för motorfordon, som
den skattskyldige återtagit eller
vars försäljning förorsakat honom
förlust på grund av bristande betalning
från köparen.

Vid skattskyldighet enligt 2 § d Vid skattskyldighet enligt 2 § c

meddelar riksskatteverket ägaren meddelar riksskatteverket ägaren

av motorfordonet beslut om skat- av motorfordonet beslut om skat tepåföring.

Skatten skall erläggas tepåföring. Skatten skall erläggas

genom insättning på riksskattever- genom insättning på riksskattever kets

postgirokonto inom trettio kets postgirokonto inom trettio

dagar från den dag den skattskyl- dagar från den dag den skattskyldige
erhållit del av beslutet. dige erhållit del av beslutet.

Försummar den skattskyldige att inbetala skatten, kan den på framställning
av riksskatteverket omedelbart uttagas genom utmätning.

Det åligger länsstyrelse att utan dröjsmål till riksskatteverket skriftligen
anmäla registrering av motorfordon, som medför skattskyldighet enligt
denna lag. Anmälan skall omfatta erforderliga uppgifter för påföring
av omsättningsskatt.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelsen
i 1 § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med
den 1 maj 1973.

7 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1941: 251) om särskild
varuskatt2

dels att 16 § skall upphöra att gälla,
dels att i 1 § ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att rubriken och 6 § 2 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna
lydelse.

Lag om särskild varuskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 a §

Under tid då riksmöte ej pågår
kan riksdagens finans- och skat 1

Senaste lydelse 1974: 987.

* Senaste lydelse av författningens rubrik 1960: 612.

SkU 1975/76:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

teutskott på förslag av regeringen
bestämma om skattesats eller besluta
att skatt enligt denna lag
skall börja eller upphöra att utgå.

6 §

2.1 I deklaration som i 1 mom. avses må avdrag göras för varor, som

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser och som visas
hava tidigare blivit påförda särskild varuskatt;

b) enligt bevis av tullmyndighet b) enligt bevis av tullmyndighet
utförts ur riket eller förts till fri- av den skattskyldige eller för

hamn. hans räkning utförts ur riket eller

förts till svensk frihamn för annat

ändamål än att förbrukas där;

c) tillverkare eller registrerad
importör återtagit i samband med
återgång av köp eller vars försäljning
förorsakat honom förlust på
grund av bristande betalning från
köparen.

Avdrag som nyss sagts skall avse beskattningsvikten i fråga om varor
för vilka skatten utgår efter vikt och beskattningsvärdet i fråga om varor
för vilka skatten utgår i förhållande till varuvärdet.

På särskild prövning av riksskatteverket
ankommer, huruvida
och i vad mån avdrag jämväl må
göras för vara, vilken tillverkare
eller registrerad importör återtagit
eller vars försäljning förorsakat
honom förlust på grund av bristande
betalning från köparen.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen
om särskild varuskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om särskild
varuskatt.

1 Senaste lydelse 1973: 989.

SkU 1975/76:15

Motionen

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1975/76: 39 av
herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar avslå
de i propositionen 1975/76: 29 ställda förslagen om införande av fullmaktsparagraf
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, i lagen (1957:
262) om allmän energiskatt, i lagen (1957: 209) om skatt på sprit och
vin, i lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker, i lagen (1961:394) om tobaksskatt, i lagen (1956:545)
om omsättningsskatt på motorfordon samt i lagen (1941: 251) om särskild
varuskatt.

Utskottet

Skattefullmakten för finans- och skatteutskotten

Enligt 8 kap. 6 § regeringsformen kan finans- och skatteutskotten
under tid då riksmöte ej pågår efter bemyndigande i lag om annan skatt
än skatt på inkomst, förmögenhet, arv eller gåva på förslag av regeringen
bestämma om skattesatsen eller besluta att skatt som avses i lagen skall
börja eller upphöra att utgå. En förutsättning för att denna skattefullmakt
skall kunna tillämpas är alltså att de skattelagar som kan bli aktuella
i sådant sammanhang innehåller uttryckliga stadganden härom.
1975 års riksmöte begärde på finansutskottets hemställan att regeringen
skulle lägga fram förslag rörande här avsedda skattefullmakter, och i
propositionen föreslås att sådana bemyndiganden tas in i författningarna
om mervärdeskatt, energiskatt, alkoholskatt, malt- och läskedrycksskatt,
tobaksskatt, särskild varuskatt och s. k. bilaccis. I samtliga fall föreslås
bemyndigandet få generell omfattning. Som motivering för urvalet av
skatter anförs att bemyndigandet främst motiverats av önskemålet att
kunna använda den indirekta beskattningen som konjunkturpolitiskt instrument,
men att snabba beslut om ändring av sådana skatter också
kan vara betingade av handelspolitiska eller alkoholpolitiska skäl.

I motionen 1975/76: 39 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas avslag
på propositionens förslag till skattefullmakt. Motionärerna hänvisar till
att de tidigare ställt sig avvisande till att den nu gällande delegationsmöjligheten
infördes. De anser att riksdagen inte bör företrädas av två
utskott vars överläggningar inte är offentliga eftersom en sådan ordning
beskär opinionsbildningen och den offentliga debatten.

Skatteutskottet har i ärendet inhämtat yttrande från finansutskottet,
vilket yttrande fogas som bilaga till detta betänkande. Finansutskottet
anser bl. a. att det generella bemyndigandet innebär en värdefull förstärkning
av arsenalen av ekonomisk-politiska medel, som skapar ökade
möjligheter för ett snabbt finanspolitiskt agerande. Finansutskottet tillstyrker
propositionen och avstyrker motionen men ifrågasätter om inte

SkU 1975/76:15

bemyndigandet bör utsträckas att gälla även den allmänna arbetsgivaravgiften.

Avvikande mening har anmälts av herr Hermansson (vpk) som med
i huvudsak samma motivering som i motionen anser att finansutskottet
bort tillstyrka bifall till denna och avstyrka propositionen i denna del.

Yrkandet i motionen 1975/76: 39 innebär att regeringsformens grunder
för bemyndigandet inte skulle följas upp genom den erforderliga
följdlagstiftningen av det skälet att motionärerna motsätter sig grundlagsutformningen.
I fråga om grundlagsreformen i denna del har enighet
rått mellan alla riksdagspartier utom det motionärerna företräder. Ett
bifall till motionen skulle innebära att man väl har ett stadgande i regeringsformen
om delegation men att detta stadgande bara är en död bokstav
på grund av att den erforderliga följdlagstiftningen saknas. En sådan
ordning finns det enligt utskottets mening inte skäl att godta.

Skatteutskottet vill understryka att den här behandlade fullmaktslagstiftningen
får antas komma att användas uteslutande under mycket speciella
förutsättningar och endast om det finns ett tillräckligt parlamentariskt
stöd för de avsedda skatteändringarna. Skatteutskottet delar finansutskottets
uppfattning att den föreslagna lagstiftningen ger ökade
möjligheter till ett snabbt finanspolitiskt agerande då riksmöte inte pågår
men anser att värdet härav inte bör överdrivas med hänsyn till de extraordinära
omständigheter som förutsätts för att bemyndigandet skall komma
till användning. Under sådana förutsättningar finns uppenbarligen ej
anledning motsätta sig de i propositionen framlagda förslagen. Med det
anförda avstyrker utskottet motionen och tillstyrker propositionen.

Beträffande den föreslagna skattefullmaktens omfattning kan konstateras
att av de egentliga skatter av väsentlig betydelse för de konjunkturpolitiska
eller därmed jämförliga åtgärder som kan bli aktuella och som
grundlagsenlig! kan komma i fråga är det bara den allmänna arbetsgivaravgiften
och vägtrafikskattema som inte omfattas av fullmakten.

Finansutskottet har i sitt yttrande ifrågasatt om inte den allmänna
arbetsgivaravgiften borde omfattas av bemyndigandet. Såvitt skatteutskottet
kan finna föreligger det inga avgörande hinder för en sådan
åtgärd. Den s. k. egenavgiften inom arbetsgivaravgiften är visserligen
knuten till den taxerade inkomsten och det kan därför uppstå vissa tekniska
komplikationer om man ändrar denna avgift vid annan tidpunkt
än från och med kalenderår. Dessa svårigheter torde emellertid kunna
bemästras. Skatteutskottet föreslår därför att en bemyndigandeparagraf
införs också i lagen om allmän arbetsgivaravgift.

Beträffande vägtrafikbeskattningen är förutsättningarna något annorlunda.
Huvuddelen av skatteinkomsterna är destinerade till vägväsendet
och något behov av delegation kan knappast anses föreligga i fråga om
detta område. Skulle det emellertid bli aktuellt att skärpa drivmedelsbeskattningen
finns det möjligheter att göra detta inom ramen för det

SkU 1975/76:15

föreslagna bemyndigandet i fråga om den allmänna energiskatten. Den
del av skatten på bensin som inte är destinerad till vägväsendet utgår
nämligen i form av energiskatt. För de fordon som belastas med kilometerskatt
kan emellertid inte skatten — vid exempelvis en höjning av
energiskatten på bensin — höjas på motsvarande sätt med mindre skattefullmakten
även inbegriper den särskilda vägtrafikskatten. Utskottet förordar
därför att bemyndigandet utsträcks att omfatta även sistnämnda
skatt.

Övriga frågor

Propositionen innehåller också vissa förslag till ändringar i författningarna
om särskild varuskatt och om bilaccis. Sålunda förordas i
fråga om båda författningarna ändringar som innebär att beskattningsmyndighetens
rätt att pröva vissa avdrag ersätts med en i författningarna
fastställd avdragsrätt. Dessa ändringar som är betingade av den nya
regeringsformens bestämmelser står i överensstämmelse med vad riksdagen
redan godkänt i fråga om andra författningar och föranleder följaktligen
inte någon erinran från utskottets sida. Detsamma gäller också
övriga rent formella ändringar. Däremot vill utskottet något beröra en
föreslagen ändring av skattepliktsbestämmelserna i sistnämnda lag.

En förutsättning för att ett motorfordon skall anses vara skattepliktigt
är enligt gällande bestämmelser att det inte är eller varit upptaget i
bilregistret. De bestämmelser om fordonsregistrering som gäller från och
med maj 1973 skiljer sig emellertid på en avgörande punkt från de registreringsregler
som var förutsättningen för nyssnämnda skattepliktsvillkor
genom att de gör det möjligt att avställa fordon i samband med
registrering. Det är alltså möjligt att tolka bestämmelserna så att en
registrerad skattskyldig som före försäljningen låtit registrera och samtidigt
avställa ett motorfordon skulle undgå skatt genom att fordonet
på grund av registreringen inte är skattepliktigt. Föredraganden uttalar
i propositionen att en sådan tolkning står i uppenbar strid med lagstiftningens
mening och föreslår ett tillägg som innebär att registrering
med avställning inte skall påverka skatteplikten. Utskottet, som helt
delar föredragandens uppfattning om lagstiftningens mening, har inte
några invändningar mot det föreslagna tillägget. Vad som i förstone
emellertid kan förefalla tveksamt är att bestämmelsen föreslås gälla från
och med den 1 maj 1973, då registreringsreglerna ändrades. Utskottet,
som övervägt olika lösningar för att undvika retroaktivitet i detta sammanhang,
har emellertid funnit att de risker för betydande krav på återbetalning
av skatt, som en bestämmelse utan tillbakaverkande kraft
skulle medföra, utesluter en ändring av det föreslagna ikraftträdandet.
Det bör observeras att det i detta sammanhang huvudsakligen gäller
skatt som redan erlagts och som de skattskyldiga leverantörerna tagit
ut av sina köpare. Med hänsyn härtill kan de retroaktiva verkningarna

SkU 1975/76:15

av förslaget anses stötande endast, i det fall att senare granskning skulle
visa att registrerad skattskyldig med åberopande av nu gällande lydelse
inte tagit ut mot skatten svarande belopp vid sin försäljning av motorfordon
eller — vilket lär ha förekommit i något fall — att tullverket på
samma grund inte påfört bilaccis vid privat införsel av motorfordon.
Om sådana förutsättningar är för handen förutsätter utskottet att regeringen
— om frågan upkommer — med stöd av gällande dispensregler
medger skattebefrielse.

Utskottet har vid granskningen av skattepliktsreglerna för bilaccisen
funnit att författningen härom framstår som svårtolkad och föråldrad
i många hänseenden. Det kan inte uteslutas att dessa brister kan medföra
risk för andra kringgåenden än de som behandlas i propositionen. En
förhållandevis skyndsam översyn av dessa regler framstår därför som
angelägen. Enligt vad utskottet erfarit kommer punktskatteutredningen
att inom kort verkställa en granskning av bilaccisens regler, varför utskottet
f. n. inte finner ytterligare åtgärder påkallade.

Utskottet hemställer

1. beträffande skattefullmakt för finans- och skatteutskotten
att riksdagen med avslag på motionen 1975/76: 39 och med anledning
av propositionen 1975/76: 29

1. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt,

3. lag om ändring i lagen (1957: 209) om skatt på sprit och vin,

4. lag om ändring i lagen (1960: 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker,

5. lag om ändring i lagen (1961: 394) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på
motorfordon, i denna del,

7. lag om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,
i denna del;

2. antar följande såsom utskottets förslag betecknade
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att i lagen (1968: 419) om allmän arbetsgivaravgift
skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 a §

Under tid då riksmöte ej pågår
kan riksdagens finans- och skatte -

SkU 1975/76:15

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

utskott på förslag av regeringen
bestämma om procentsats eller besluta
att avgift enligt denna lag
skall börja eller upphöra att utgå.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt

Härigenom föreskrives att i förordningen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt
skall införas en ny paragraf, 1 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

1 a §

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. beträffande övriga ändringar rörande bilaccisen och den särskilda
varuskatten

att riksdagen antar de ovan under punkterna 1.1.6 och 1.1.7 angivna
författningsförslagen i övrigt.

Stockholm den 25 november 1975

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Magnusson i Borås (m), Andersson i
Knäred (c), Kristenson (s), Johansson i Jönköping (s), Josefson (c), Carlstein
(s), Sundkvist (c), Stadling (s), Nilsson i Trobro (m), Westberg i
Hofors (s), Olsson i Järvsö (c), fru Normark (s), herrar Boström (s) och
Hörberg* (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering

SkU 1975/76:15

Bilaga

Utdrag ur

FINANSUTSKOTTETS
PROTOKOLL 1975/76: 6
1975-11-13
9.30—9.55

Yttrande till skatteutskottet
§ 6.2

Beslutar utskottet, med anledning av hemställan från skatteutskottet
om yttrande över propositionen 1975/76: 29 angående skattefullmakt för
finans- och skatteutskotten jämte den med anledning därav väckta motionen
1975/76: 39, anföra följande:

På förslag av finansutskottet uttalade riksdagen i våras som sin mening
att det var nödvändigt att genomföra den följdlagstiftning som erfordras
för att 8 kap. 6 § regeringsformen vid behov skall kunna tillämpas
(FiU 1975: 24, rskr 236). Regeringen har nu tagit initiativ härtill.
Den generella utformning, som givits bemyndigandet till finans- och
skatteutskotten att under tid då riksmöte ej pågår på förslag av regeringen
ändra de indirekta skatterna, innebär enligt utskottets mening en
värdefull förstärkning av arsenalen av ekonomisk-politiska medel. Härigenom
skapas ökade möjligheter för ett snabbt finanspolitiskt agerande
även när riksmöte ej pågår. Detta är till gagn för stabiliserings- och
sysselsättningspolitiken. Utskottet tillstyrker därför propositionen och
avstyrker motionen.

Utskottet vill i sammanhanget ifrågasätta om inte det i propositionen
föreslagna bemyndigandet bör utsträckas till att även gälla den allmänna
arbetsgivaravgiften. Ställningstagande härtill och utarbetande av förslag
till erforderlig lagändring torde emellertid få ankomma på skatteutskottet.

Anmäls avvikande mening av hr Hermansson som anser att utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:

8 kap. 6 § regeringsformen har karaktären av fullmaktsparagraf. I
propositionen 1975/76: 29 ställs förslag om vilka författningar som skall
omfattas av denna.

Propositionens förslag kan icke ses som följdlagstiftning. Det finns i
regeringsformen inget som fastlägger omfattningen av skattefullmakten.
Regeringen har valt att föreslå ett mycket vittomfattande bemyndigande.

Detta kan icke godtas. Möjlighet till opinionsbildning och offentlig
diskussion beskärs om finans- och skatteutskott skall ha fullmakt att på
regeringens förslag fastställa skattesatser på indirekta skatter. Rege -

SkU 1975/76:15

ringens förslag innebär att de allra viktigaste indirekta skatterna kan bli
föremål för beslut i utskotten. När riksdagen, som påpekas i motion
1975/76: 39, i efterhand skall ta ställning till utskottens beslut kommer
den att stå inför fullbordade fakta. Utskottet tillstyrker därför motionen
1975/76: 39 och avstyrker bifall till propositionen.

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

Vid protokollet:
Tord Olofsson

Justeras:

Nils G. Åsling

Närvarande: herrar Åsling (c), Ekström (s), Kristiansson (c), Franzén (s),
Löfgren (fp), Larsson i Karlskoga (s), Fågelsbo (c), Jansson (s), Hermansson
(vpk), af Ugglas (m), fru Ström (s) och herr Wachtmeister i
Staffanstorp (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750046