SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse

het enligt förordningen (1947:

577) om statlig förmögenhetsskatt.

Belopp varmed den studerande
uppburit återbetalningspliktiga studiemedel
får dock ej avräknas såsom
skuld.

26 §2

Har studerande vid samma tillfälle
beviljats studiemedel för två
på varandra följande kalenderhalvår,
utgår återbetalningspliktiga
studiemedel till honom med
högre belopp än som följer av 10,
13, 14, 16, 17, 19 och 21 §§ eller
bestämmelse som avses i 22 §, förutsatt
att

1. basbeloppet för andra månaden
före det senare kalenderhalvåret
överstiger basbeloppet för
andra månaden före det första kalenderhalvåret
med minst 400 kronor,
samt

2. den studerande har uppburit
det studiebidrag och de återbetalningspliktiga
studiemedel som
han har beviljats i studiemedel för
det senare kalenderhalvåret.

De ytterligare återbetalningspliktiga
studiemedel som avses i
första stycket utgår med belopp
som motsvarar, för heltidsstuderande
70 procent av skillnaden
mellan de två basbelopp som avses
i första stycket 1 och för deltidsstuderande
med 35 procent av
skillnaden mellan dessa två basbelopp.

7 kap.

17 §

I fråga om rätt till vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
för tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är
helt oförmögen att bedriva sina studier äger 4 kap. 28—35 §§ motsvarande
tillämpning.

Utgår sjukpenning enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring
eller motsvarande ersättning en •

Förutvarande 4 kap. 26 § upphävd genom 1975: 359.
t2 Riksdagen 1975/76.11 sami. Nr 18

Föreslagen lydelse

het enligt förordningen (1947: 577)
om statlig förmögenhetsskatt.

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ligt annan författning för tid under
vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det
belopp som har utgått i sjukpenning
eller sådan ersättning för
samma tid.

8 kap.

1§

Den som uppburit återbetalningspliktiga studiemedel skall återbetala
dessa genom årliga avgifter.

Återbetalningspliktiga studiemedel som belöper på sjukperiod skall ej
återbetalas enligt vad som framgår av 77—80 §§.

Återbetalningspliktiga studiemedel
som belöper på tid under vilken
den studerande har uppburit
utbildningsbidrag skall ej återbetalas
enligt vad som framgår av
80 a §.

Återbetalningen skall börja under
det tredje året efter det för
vilket den återbetalningsskyldige
senast uppburit studiemedel.

Återbetalningen skall börja under
det tredje året efter det för
vilket den återbetalningsskyldige
senast uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 kap.
eller studiestöd enligt 4 eller 7
kap.

Det år då återbetalningen skall börja benämnes första avgiftsåret.

5§

Äterbetalningstiden enligt 3 §
förkortas, om under denna tid den
återbetalningsskyldige frivilligt
återbetalt visst belopp eller om beslut
angående befrielse enligt 60 §
eller återkrav enligt 6 kap. 2 §
meddelats i fråga om visst belopp
som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Äterbetalningstiden enligt 3 §
förkortas, om under denna tid den
återbetalningsskyldige frivilligt
återbetalt visst belopp eller om
beslut angående befrielse enligt
60 § eller återkrav enligt 9 kap.
2 § meddelats i fråga om visst belopp
som omfattas av hans återbetalningsskyldighet.

Förkortningen avser det antal år i slutet av äterbetalningstiden som
skulle ha fordrats för debitering av motsvarande avgifter.

16 §

Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av det år, under vilket den
återbetalningsskyldige första gången uppburit återbetalningspliktiga stu -

SfU 1975/76:18

1 Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives i fråga om studiestödslagen (1973: 349)1

dels att 4 kap. 16 och 21 §§, 7 kap. 17 § och 8 kap. 1, 2, 5, 16,

18—20, 32, 49, 55 och 56 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 26 § och 8

kap. 80 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 kap.

16 §

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med två tjugosjundedelar
av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda
perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

För heltidsstuderande minskas
det belopp som utgår enligt 13 §
första stycket och 14 § för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar med en adertondel
av den del av den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret som
överstiger nedan för skilda perioder
angivna delar av basbeloppet,
nämligen

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret

högst 4

6
7

lägst 8

Del av basbeloppet -

60 procent
55 procent
50 procent
45 procent
40 procent

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret

högst 4

6
7

lägst 8

Del av basbeloppet -

75 procent
70 procent
65 procent
60 procent
55 procent

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och
19 §§ räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under
kalenderhalvåret eller, om studiemedel vid ett och samma tillfälle skall
beviljas för två kalenderhalvår, hälften av den inkomst som han kan antagas
komma att åtnjuta under kalenderhalvåren. Värdet av naturaförmåner
fastställes av regeringen. Doktorandstipendium, statskommunalt
bostadstillägg, allmänt barnbidrag och annat studiestöd enligt denna lag
än timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag räknas icke som
inkomst.

Bestämmelserna i första stycket äger motsvarande tillämpning vid beräkning
av makes inkomst i fall som anges i 17 och 19 §§.

Med förmögenhet förstås i 17 Med förmögenhet förstås i 17

och 19 §§ skattepliktig förmögen- och 19 §§ skattepliktig förmögen 1

Lagen omtryckt 1975: 359.

SfU 1975/76:18

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1975/76:18

med anledning av propositionen 1975/76: 22 om ändrade regler för
studiesocialt stöd jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975/76: 22 har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att anta de i propositionen framlagda förslagen
till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

2. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension.

I propositionen läggs bl. a. fram förslag till författningsändringar
föranledda av riksdagens beslut tidigare i år. I fråga om studiemedel
föreslås en höjning av fribeloppsgränsen vid prövning mot egen inkomst
från 40 till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår för heltidsstuderande
som studerar minst 4 månader. Motsvarande höjning av
fribeloppsgränsen föreslås ske även för den som studerar kortare tid.

Vidare föreslås att återbetalningspliktiga studiemedel vid studiemedelstilldelning
skall få avräknas som skuld vid förmögenhetsberäkning.

De nämnda förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976.

De som har beviljats studiemedel för helt kalenderår eller helt läsår
föreslås få extra studiemedel med 70 % för heltidsstuderande resp.

35 % för deltidsstuderande av skillnaden mellan basbeloppen för november
och maj månad om basbeloppet mellan dessa månader har
stigit med minst 400 kr.

När det gäller samordningen av vuxenstudiestödet med sjukförsäkringen
läggs provisoriska regler fram för att undvika att den som uppbär
båda förmånerna blir överkompenserad.

Förändringarna i dessa hänseenden föreslås träda i kraft den 1 januari
1976.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1975/76.11 sami. Nr IS

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

diemedel, produkten av det uppburna beloppet och ett jämkat regleringstal.

Har den återbetalningsskyldige under året uppburit återbetalningspliktiga
studiemedel vid flera tillfällen, skall varje sådant belopp multipliceras
med ett jämkat regleringstal och återbetalningsbeloppet utgöra
summan av de belopp som därvid erhålles.

Har under året den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalt
visst belopp eller har beslut angående
befrielse enligt 60 § eller
återkrav enligt 6 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp som
omfattas av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock återbetalningsbeloppet
enligt första eller
andra stycket med produkten av
sådant belopp och ett jämkat regleringstal.
Beröres flera belopp
skall varje sådant belopp multipliceras
med ett jämkat regleringstal
och återbetalningsbeloppet enligt
första eller andra stycket
minskas med summan av de belopp
som därvid erhålles.

Med jämkat regleringstal i 16 §
tredje stycket avses det tal som
erhålles vid beräkning enligt följande
formel, nämligen

där a motsvarar det antal dagar
som återstod av året när den återbetalningsskyldige
gjorde den
frivilliga återbetalningen eller när
beslutet om befrielse enligt 60 §
meddelades eller när den återbetalningsskyldige
uppbar de medel
i fråga om vilka beslutet om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelades
samt r regleringstalet för året.
Månad skall anses motsvara 30
dagar.

Har under året den återbetalningsskyldige
frivilligt återbetalt
visst belopp eller har beslut angående
befrielse enligt 60 § eller
återkrav enligt 9 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp som
omfattas av hans återbetalningsskyldighet,
minskas dock återbetalningsbeloppet
enligt första eller
andra stycket med produkten av
sådant belopp och ett jämkat regleringstal.
Beröres flera belopp
skall varje sådant belopp multipliceras
med ett jämkat regleringstal
och återbetalningsbeloppet enligt
första eller andra stycket minskas
med summan av de belopp som
därvid erhålles.

Med jämkat regleringstal i 16 §
tredje stycket avses det tal som
erhålles vid beräkning enligt följande
formel, nämligen

där a motsvarar det antal dagar
som återstod av året när den återbetalningsskyldige
gjorde den frivilliga
återbetalningen eller när beslutet
om befrielse enligt 60 § meddelades
eller när den återbetalningsskyldige
uppbar de medel i
fråga om vilka beslutet om återkrav
enligt 9 kap. 2 § meddelades
samt r regleringstalet för året.
Månad skall anses motsvara 30
dagar.

19 §

Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av sådant år, vilket infaller
efter det år som avses i 16 § men före första avgiftsåret, summan
av följande två belopp, nämligen

1. produkten av regleringstalet för året och återbetalningsbeloppet vid
utgången av närmast föregående år,

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. produkten av ett jämkat reglerings tal och de återbetalningspliktiga
studiemedel som den återbetalningsskyldige uppburit under året.

Har under året beslut om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp, minskas
återbetalningsbeloppet enligt första
stycket med det belopp som erhålles
vid följande beräkning. Det
belopp som återkrävs multipliceras
med det jämkade regleringstal som
beräknades i slutet av det år, för
vilket de studiemedel uppburits
som omfattas av återkravet. Det
belopp som därvid erhålles multipliceras
i sin tur med det regleringstal
som fastställts under närmast
följande år. Motsvarande sker
därefter för varje följande år till
och med det år under vilket beslutet
om återkrav meddelats. Avser
återkravsbeloppet studiemedel
som uppburits under mer än ett år,
skall detta fördelas på respektive
år, varefter varje fördelat belopp
skall beräknas på nyss angivet
sätt. Återbetalningsbeloppet enligt
första stycket skall då minskas
med summan av de belopp som
därvid erhålles.

Har under året beslut om återkrav
enligt 9 kap. 2 § meddelats
i fråga om visst belopp, minskas
återbetalningsbeloppet enligt första
stycket med det belopp som
erhålles vid följande beräkning.
Det belopp som återkrävs multipliceras
med det jämkade regleringstal
som beräknades i slutet
av det år, för vilket de studiemedel
uppburits som omfattas av
återkravet. Det belopp som därvid
erhålles multipliceras i sin tur med
det regleringstal som fastställts under
närmast följande år. Motsvarande
sker därefter för varje följande
år till och med det år under
vilket beslutet om återkrav
meddelats. Avser återkravsbeloppet
studiemedel som uppburits under
mer än ett år, skall detta fördelas
på respektive år, varefter
varje fördelat belopp skall beräknas
på nyss angivet sätt. Återbetalningsbeloppet
enligt första stycket
skall då minskas med summan
av de belopp som därvid erhålles.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf äger
bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena samt 17 och 18 §§
motsvarande tillämpning.

20 §

Återbetalningsbeloppet utgör vid utgången av avgiftsår summan av
följande två tal, nämligen

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången
av närmast föregående år,
minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter
som under året debiterats
den återbetalningsskyldige, dels
belopp som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt frivilligt
jämte sådan förhöjning som
avses i 57 §, dels belopp i fråga
om vilket beslut om befrielse enligt
60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket be -

1. produkten av

a) återbetalningsbeloppet vid utgången
av närmast föregående år,
minskat med dels summan av de
preliminära och kvarstående avgifter
som under året debiterats
den återbetalningsskyldige, dels belopp
som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt frivilligt
jämte sådan förhöjning som avses
i 57 §, dels belopp i fråga om vilket
beslut om befrielse enligt 60 §
meddelats under året, dels belopp
i fråga om vilket beslut om åter -

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slut om återkrav enligt 6 kap. 2 § krav enligt 9 kap. 2 § meddelats

meddelats under året, och under året, och

b) regleringstalet för året, b) regleringstalet för året,

2. produkten av

a) de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och

b) ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av återbetalningsbeloppet enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18 §§
samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning.

32 §

Har den återbetalningsskyldige
vid årets ingång vårdnaden om
barn som är under tio år, minskas
avgiftsunderlaget med ett basbelopp.

Avgiftsunderlaget minskas med
ett basbelopp, om den återbetalningsskyldige
vid årets ingång har
vårdnaden om barn som är under
tio år eller om han då har

eget barn som är under tio år och
lever tillsammans med barnets
vårdnadshavare.

Minskning enligt första stycket får dock ej avse större belopp än den
del av avgiftsunderlaget som avser den återbetalningsskyldiges inkomst.

Kan på grund av vad som föreskrives i andra stycket gift återbetalningsskyldig
ej tillgodogöra sig hela den minskning som anges i första

stycket, skall återstående belopp dragas av från makens inkomst.

49 §

Vid prövning enligt 43 § får slutlig avgift för ett avgiftsår icke bestämmas
till högre belopp än att summan av denna slutliga avgift och
följande två poster uppgår till högst samma belopp som summan av
återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret och den preliminära
avgift som har debiterats den återbetalningsskyldige för avgiftsåret

1. den preliminära avgift som debiterats den återbetalningsskyldige
för närmast följande avgiftsår,

2. summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under närmast följande
avgiftsår jämte förhöjning
sorn avses i 57 §, dels belopp i
fråga om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under
samma avgiftsår, dels belopp i fråga
om vilket beslut om återkrav
enligt 6 kap. 2 § meddelats under
samma avgiftsår.

2. summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under närmast följande
avgiftsår jämte förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i fråga
om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under samma
avgiftsår, dels belopp i fråga
om vilket beslut om återkrav enligt
9 kap. 2 § meddelats under
samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige enligt 74 § första eller andra stycket
eller enligt 75 § återfått belopp som han erlagt i preliminär eller kvarstående
avgift och har detta belopp ej tidigare beaktats vid beräkning

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av återbetalningsbeloppet vid utgången av avgiftsåret, skall detta återbetalningsbelopp
ökas med beaktande av det återburna beloppet. Motsvarande
gäller i fråga om avgift eller del av avgift i fråga om vilken
beslut om debitering förfallit enligt 66 §.

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som
avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra
stycket äger 21 § motsvarande tillämpning.

55 §

Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 före första avgiftsåret skall
avse summan av följande två belopp, nämligen

1. produkten av återbetalningsbeloppet vid utgången av närmast föregående
år och ett jämkat regleringstal,

2. produkten av de återbetalningspliktiga studiemedel som den återbetalningsskyldige
uppburit under året och ett jämkat regleringstal.

Vid fastställande av det belopp som skall erläggas enligt denna paragraf
äger bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena, 17 och 18
§§ samt 19 § andra stycket motsvarande tillämpning. Därvid skall dock
det regleringstal gälla som fastställts i slutet av närmast föregående
år.

56 §

Återbetalning enligt 53 § andra stycket 1 under ett avgiftsår skall
avse återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års utgång

1. minskat med dels belopp som
debiterats den återbetalningsskyldige
till betalning av preliminära
och kvarstående avgifter under
året, dels belopp som den återbetalningsskyldige
under året återbetalt
frivilligt jämte förhöjning
som avses i 57 §, dels belopp i fråga
om vilket beslut om befrielse
enligt 60 § meddelats under året,
dels belopp i fråga om vilket beslut
om återkrav enligt 6 kap. 2 §
meddelats under året,

SfU 1975/76:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. ökat med dels avgift eller del av avgift som den återbetalningsskyldige
erlagt under tidigare avgiftsår och som han under året återfått
enligt 74 § första eller andra stycket eller enligt 75 §, dels avgift
eller del av avgift i fråga om vilken beslut om debitering under året förfallit
enligt 66 §,

3. ökat med produkten av det belopp varmed återbetalningspliktiga
studiemedel utgått under året och ett jämkat regleringstal.

Från beloppet enligt första stycket avdrages det belopp som motsvarar
förhöjning enligt 57 §.

Vid beräkning enligt första stycket äger följande bestämmelser motsvarande
tillämpning, nämligen i fråga om

1. första stycket 1, bestämmelserna i 19 § andra stycket,

2. första stycket 2, bestämmelserna i 21 § och 49 § andra stycket,

3. första stycket 3, bestämmelserna i 16 § andra stycket, 17 § och
55 § sista stycket.

80 a §

A terbetalningspliktiga studiemedel,
som belöper på tid under vilken
den den studerande har uppburit
utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna
om dagpenning och
stimulansbidrag, medräknas ej vid
tillämpning av bestämmelserna i
detta kapitel om återbetalningsbelopp
och frivillig återbetalning, i
den mån de återbetalningspliktiga
studiemedlen har återbetalats genom
avdrag från utbildningsbidraget.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 4 kap. 26 §, 7 kap. 17 § och

8 kap. 1, 2, 5, 16, 18—20, 32, 49, 55, 56 och 80 a §§, den 1 januari
1976 och i övrigt den 1 juli 1976.

SfU 1975/76:18

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 5 § lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §2

Med årsinkomst avses i denna Med årsinkomst avses i denna
lag den inkomst, för år räknat, som lag den inkomst, för år räknat,

någon kan antagas komma att åt- som någon kan antagas komma

njuta under den närmaste tiden. att åtnjuta under den närmaste ti Såsom

inkomst räknas icke all- den. Såsom inkomst räknas icke

mänt barnbidrag, folkpension, till- allmänt barnbidrag, folkpension,

läggspension enligt lagen om all- tilläggspension enligt lagen om allmän
försäkring till den del pensio- män försäkring till den del pennen
föranlett minskning av pen- sionen föranlett minskning av pensionstillskott
enligt 3 § lagen om sionstillskott enligt 3 § lagen om

pensionstillskott eller av barntill- pensionstillskott eller av barntill lägg

enligt 9 kap. 1 § sista styc- lägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket
lagen om allmän försäkring, ket lagen om allmän försäkring,

livränta som avses i 17 kap. 2 § livränta som avses i 17 kap. 2 §

nyssnämnda lag i vad den enligt nyssnämnda lag i vad den enligt

samma lagrum avdragits från pen- samma lagrum avdragits från pension
eller understöd som någon på sion eller understöd som någon på

grund av skyldskap eller svågerlag grund av skyldskap eller svåger må

vara föranledd att utgiva. lag må vara föranledd att utgiva.

Som inkomst räknas icke heller
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning.

Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna höjas med
tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga för
den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas
av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmaste hela
tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

1 Lagen omtryckt 1973: 909.

2 Senaste lydelse 1975: 324.

SfU 1975/76:18

Motionerna

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts, nämligen: motionen

1975/76: 109 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs
att riksdagen uttalar sig för införande av studielön och hos regeringen
begär att utredningsdirektiven — till utredningen om studiesocialt
stöd — kompletteras så att utredningen får i uppgift att utarbeta
förslag rörande införande av studielön;

motionen 1975/76: 110 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari hemställs
att riksdagen uttalar

1. att den tillkallade utredningen om studiestödet bör ges möjlighet
att förutsättningslöst pröva dels frågan om antalet stödformer, dels
konstruktionen av studiestödet på högskolenivå, inklusive frågan om
studielön,

2. att utredningen bör ges i uppdrag att förutsättningslöst utreda
frågan om sjukförsäkring för studerande;

motionen 1975/76: lil av fru Sundberg (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av proposition 1975/76: 22 beslutar att åldersgränsen
i 8 kap. 32 § studiestödslagen skall höjas från tio till sexton år.

Utskottet

Med anledning av propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning
samt studiestöd för vuxna m. m. (SfU 1975: 14, rskr 1975: 176) antog
riksdagen under våren 1975 vissa författningsändringar i studiestödslagen.
Bl. a. gjordes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1976 sådana
formella ändringar i reglerna för behovsprövning mot egen inkomst vid
studiemedelstilldelningen som följer av att studiemedlen från nämnda
tidpunkt skall beviljas i 15-dagarsperioder i stället för som nu för termin.
Riksdagen uttalade samtidigt med bifall till motioner i ämnet att
fribeloppsgränsen vid prövningen mot egen inkomst borde höjas från
40 % av basbeloppet per termin till 55 % av basbeloppet per kalenderhalvår
och att inkomster över detta belopp endast skulle reducera studiemedlen
med hälften i stället för med två tredjedelar. Riksdagen biträdde
även motionsyrkanden om att återbetalningspliktiga studiemedel
vid behovsprövningen mot egen och makes förmögenhet vid studiemedelstilldelningen
skulle få avräknas som skuld.

Propositionen innehåller de förslag till författningsändringar som
föranleds av nämnda uttalanden. Då dessa inte ansetts omfatta reglerna

SfU 1975/76:18

om behovsprövning mot egen inkomst när det gäller deltidsstuderande
har departementschefen enligt uppgift i propositionen för avsikt att i
annat sammanhang återkomma till riksdagen i denna fråga.

Utskottet biträder förslagen och förutsätter med hänsyn till att författningsändringarna
skall gälla först fr. o. m. den 1 juli 1976 att förslag
till bestämmelser om motsvarande lättnader för deltidsstuderande
föreläggs riksdagen i sådan tid att de kan gälla från samma tidpunkt.

Utskottet biträder även propositionen i övrigt. Vad särskilt angår de
provisoriska reglerna om samordning mellan sjukpenning eller motsvarande
ersättning och vuxenstudiebidraget vill utskottet dock framhålla
följande.

Enligt de tidigare i år antagna reglerna får den som uppbär vuxenstudiestöd
i form av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
behålla stödet under sjukdomstid som gör honom oförmögen
till studier. Efter en karenstid av 14 dagar bortfaller återbetalningsskyldigheten
för de återbetalningspliktiga studiemedlen. En förutsättning
härför är dock att den studerande inte samtidigt uppbär sjukpenning
eller motsvarande ersättning med belopp överstigande 25 kr. Vid
denna gräns inträder återbetalningsskyldighet i motsvarande mån som
sjukpenningen ökar. Genom förslaget i propositionen kommer sjukpenning
eller motsvarande ersättning att påverka även vuxenstudiebidraget
under sjukdom genom att bidraget minskas med det belopp som utgått
i sjukpenning. Samordningsreglerna kommer härigenom att medge att
den studerande — vare sig han uppbär sjukpenning eller ej — inte
kommer att få sämre beloppsmässigt stöd under sjukdomen än under
studierna. För de studerande som under sjukdom uppbär sjukpenning
— helt eller delvis — i stället för vuxenstudiebidrag kommer emellertid,
under förutsättning att sjukpenningen överstiger 25 kr., återbetalningsskyldighet
att föreligga även efter karenstidens slut. Så länge sjukpenningen
understiger vuxenstudiebidraget synes denna konsekvens inte
motiverad. Utskottet förutsätter därför att förhållandet uppmärksammas
vid det fortsatta arbetet på att samordna bl. a. vuxenstudiestödet
och sjukförsäkringen som för närvarande pågår inom riksförsäkringsverket.

Utskottet övergår härefter till att behandla de motioner som väckts
med anledning av propositionen.

Motionerna 1975/76: 109 av herr Hermansson m. fl. och 1975/76:
110 av herr Molin m. fl. tar båda upp frågan, om utredningsdirektiven
till den nyligen tillsatta utredningen om studiesocialt stöd överensstämmer
med riksdagens intentioner i fråga om utredningsarbetet. Bakgrunden
till motionerna är följande.

I samband med behandlingen av propositionen 1974: 14 om studiesocialt
stöd hade socialförsäkringsutskottet att ta ställning till ett flertal
motioner med olika yrkanden om utredning. Dessa avsåg bl. a. en total

SfU 1975/76:18

översyn av studiemedelssystemet, en övergripande utredning om studiefinansieringssidan
och sjukförsäkringen för studerande och en utredning
om införande av studielön. Utskottet (SfU 1974: 19) uttalade med
anledning härav att det studiesociala systemet borde göras till föremål
för en allsidig och förutsättningslös utredning. Vilka frågor som borde
omfattas av det kommande utredningsuppdraget ansåg utskottet, bl. a.
med hänvisning till SVUX pågående arbete, det vara för tidigt att definitivt
ta ställning till. Utskottet framhöll emellertid att man särskilt
borde undersöka om och i vad mån förenklingar i nuvarande system
var möjliga att åstadkomma. Till de övriga frågor som enligt utskottet
kunde bli aktuella att behandla hörde frågor gällande studiemedlens
maximibelopp och behovsprövning mot egen och makes inkomst och
förmögenhet vid studiemedelstilldelning. Även andra i motionerna aktualiserade
frågor borde prövas.

Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.

Utskottet prövade tidigare i år i samband med behandlingen av propositionen
1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd för
vuxna m. m. ånyo motionsyrkanden i anslutning till den föregående år
begärda utredningen. Bl. a. yrkades då att utredningen skulle få i uppdrag
att lägga fram förslag om ett studiestödssystem som tillgodosåg behovet
hos både ungdoms- och vuxenstuderande. Enligt en annan motion
borde studiemedelssystemet reformeras så att det omfattade alla kategorier
i vuxen ålder. I en partimotion från vänsterpartiet kommunisterna
framfördes krav på en utredning med uppdrag att pröva frågan om studielön.

Utskottet underströk i det av riksdagen godkända betänkandet SfU
1975: 14 med anledning av dessa motioner att det borde vara en självklar
uppgift för utredningen att göra en allsidig och förutsättningslös
översyn av hela det studiesociala systemet och att vid utformningen av
sina förslag pröva de skilda behov som finns hos olika studerandegrupper.
Utskottet uttalade också att det mot bakgrund av att det studiesociala
systemet varit i kraft i tio år var önskvärt att en utvärdering
av reformens effekter kom till stånd liksom en diskussion i vad mån
syftet med reformen uppnåtts. Översynen borde ske med utgångspunkt
i en sådan utvärdering och diskussion. Utredningens förslag borde utformas
med beaktande av de förändringar som skett på utbildningsområdet
och i samhället i övrigt under det senaste decenniet. Utskottet erinrade
om att utskottet i andra sammanhang uttalat sig för en översyn
av olika regelkomplex och framhöll att dessa frågor borde ägnas särskild
uppmärksamhet. Även beträffande frågan om studielön åberopade utskottet
att denna fråga kunde prövas inom ramen för den nya utredningen.

Utbildningsministern har nyligen efter regeringens bemyndigande
tillkallat en utredning om det studiesociala stödet. I direktiven för ut -

SfU 1975/76:18

redningen, som är parlamentariskt sammansatt, framhåller utbildningsministern
att studiehjälps- och studiemedelssystemet mot bakgrund av
riksdagens uttalande 1974 nu bör få en övergripande översyn. Efter en
redogörelse för utvecklingen av såväl studiehjälps- som studiestödssystemet
sedan tillkomsten 1964 anger utbildningsministern allmänna
utgångspunkter för utredningsarbetet. En sådan utgångspunkt bör vara
att de studiesociala systemen även framdeles bör bestå av dels stödet
till de s. k. yngre eleverna inom gymnasieskolan, dels stöd till studerande
i högskoleutbildningen. Med hänsyn till de studerandes olika
situation vid gymnasiala studier respektive högskolestudier är det enligt
utbildningsministern naturligt med en skillnad mellan dessa två systems
totala nivåer. En utgångspunkt bör vidare vara att det vid sidan av ett
generellt system för högskolestudier som till sin huvuddel är förenat
med åt erbetalningsskyldighet skall finnas ett tredje, förmånligare system
i enlighet med det förslag om vuxenutbildningsstöd som riksdagen nyligen
beslutat om.

Som en allmän utgångspunkt för utredningen betonas också att bidragshöjningar
inom det studiesociala systemet med nödvändighet blir
mycket kostnadskrävande reformer och därför alltid måste avvägas i
ett vidare socialpolitiskt sammanhang, främst inom familje- och bostadspolitiken.
Bedömningar av detta slag bör alltså ej ankomma på de
sakkunniga, utan deras översyn bör i första hand inriktas på den reformering
av nuvarande studiesociala system som utvecklingen på utbildningsområdet
motiverar.

Utbildningsministern går därefter i direktiven närmare in på stödet
till studerande inom gymnasieskolan respektive stödet till studerande
i högskoleutbildning. För båda grupperna betonas starkt vikten av att
studiestödet utformas så, att rekryteringen av de studerande inte blir
beroende av deras sociala situation. Studiestödet till ungdomsstuderande
bör utformas så att det smidigt kan anpassas till ett studiesystem,
i vilket ungdomarna varvar studier med yrkesverksamhet eller bedriver
gymnasiala studier på deltid. De sakkunniga bör analysera vilken betydelse
familj eekonomin har för ungdomarnas val mellan utbildning och
annan verksamhet och om analysen motiverar det föreslå sådana förändringar
i studiestödet som kan motverka att den enskilda familjens
ekonomi styr studievalet eller valet mellan studier och annan verksamhet.
I detta sammanhang bör även de problem uppmärksammas som
kan uppstå när studerande med i övrigt likartade förhållanden men
med skilda studiesociala förmåner deltar i samma utbildning.

När det gäller studiestödet till studerande i högskolan framhåller utbildningsministern
att det nya vuxenstudiestödet främst avser något
äldre studerande med arbetslivserfarenhet som studerar på lägre utbildningsnivåer
och att därför under överskådlig tid behov kommer att finnas
av andra slags studiestöd för merparten av de studerande på högskolenivå.
Studiemedlens rekryteringseffekt bör analyseras och de sak -

SfU 1975/76:18

kunniga på grundval härav pröva vilka åtgärder som bör vidtas inom
studiemedelssystemet för att åstadkomma en bättre social rekrytering.
Riktpunkten skall vara att de återbetalningspliktiga studiemedlen utgör
huvuddelen av studiestödet och att förslag om en höjning av bidragsdelen
bör åtföljas av en redovisning av effekterna av en beskattning av
denna. En förbättring av förmånerna inom studiemedelssystemet kan
alternativt ske genom förändringar av återbetalningsreglerna.

Motionärerna i motionen 110, herr Molin m. fl., framhåller att direktiven
för utredningen på flera punkter är mer restriktiva än vad riksdagen
uppenbarligen avsett. Motionärerna pekar på att direktiven fastslår
att det även i framtiden skall finnas tre stödformer, trots att riksdagen
utgått från att utredningen skulle ha full frihet att pröva de skilda
behoven hos olika studerandegrupper. Vidare nämner motionärerna
det förhållandet att återbetalningspliktiga studiemedel i fortsättningen
skall utgöra huvuddelen av studiestödet på högskolenivå, trots att, anför
motionärerna, ”riksdagen uttalat att även frågan om studielön måste
prövas av utredningen”. Motionärerna vill därför ha ett nytt uttalande
av riksdagen av innebörd att utredningen bör ha full frihet att
förutsättningslöst pröva frågan om antalet stödformer samt konstruktionen
av studiestödet på högskolenivå, inklusive frågan om studielön.
Vidare bör utredningen ges i uppdrag att, i enlighet med riksdagens
tidigare uttalanden, förutsättningslöst pröva frågan om sjukförsäkring
för studerande.

Inte heller motionärerna i motionen 109 av herr Hermansson m. fl.
anser att utredningsdirektiven tillgodoser riksdagens begäran om en
förutsättningslös och allsidig utredning. Utredningen bör därför enligt
motionärerna ges tilläggsdirektiv som gör det möjligt för den att utreda
frågan om en total omläggning av studiemedelssystemet från ett
lånesystem till ett lönesystem, eftersom införandet av studielön är en
viktig åtgärd för att bryta den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Utredningsdirektiven har nyligen föranlett fröken Rogestam (c), herr
Wijkman (m) och fru Lantz (vpk) att ställa frågor till utbildningsministern.
Fröken Rogestam frågade om det är möjligt för den studiesociala
utredningen att göra den allsidiga och förutsättningslösa utredning av
det studiesociala systemet som riksdagen begärde 1974, herr Wijkman
om direktiven till utredningen möjliggör en fri prövning av olika studiefinansieringssystem
i enlighet med riksdagens begäran och fru Lantz
om utbildningsministern var beredd att komplettera utredningsdirektiven
så att riksdagens uttalade intentioner bättre tillgodoses. Utbildningsministern,
som besvarade dessa och vissa andra frågor i ett sammanhang
den 13 november, anförde: ”Vad gäller utredningens möjligheter att
allsidigt och förutsättningslöst utreda det studiesociala stödet har enligt
min mening direktiven utformats så att detta är möjligt.”

I den följande debatten underströk utbildningsministern att det var

SfU 1975/76:18

hans bestämda uppfattning, att utredningen hade möjlighet att arbeta
allsidigt och att direktiven i det avseendet mycket nära anslöt sig till de
formuleringar som finns i riksdagsbeslutet.

Dessa klargörande uttalanden bör enligt utskottets mening utgöra
ett gott stöd för utredningen, och utskottet finner det särskilt värdefullt
att utbildningsministern så entydigt uttalat att utredningen har möjlighet
att allsidigt och förutsättningslöst pröva det studiesociala stödet.
Tveksamheten hos motionärerna på denna punkt borde härmed vara
undanröjd, men utskottet vill ändå i anslutning till de särskilda frågor
som tagits upp i motionerna framhålla följande.

Direktiven har visserligen som en allmän utgångspunkt den uppdelning
som i dag finns mellan elever i gymnasial utbildning och högskoleutbildning,
en utgångspunkt som är naturlig inte bara med hänsyn till
utbildningsväsendets konstruktion utan även till att majoriteten av eleverna
i gymnasieskolan fortfarande har anknytning till föräldraekonomin.
I direktiven betonas emellertid mycket starkt de skillnader som
kan finnas mellan olika studerande inom samma utbildningsform och
den uppmärksamhet som detta förhållande kräver. Så t. ex. sägs beträffande
ungdomsstuderande att studiestödet bör utformas så att det
smidigt kan anpassas till ett studiesystem i vilket ungdomen varvar
studier med yrkesverksamhet eller bedriver gymnasiala studier på deltid.
Om analyser motiverar det bör de sakkunniga föreslå sådana förändringar
i studiestödet som kan motverka att den enskilda familjens
ekonomi styr ungdomarnas studieval eller valet mellan studier och annan
verksamhet. Problem i anslutning till att studerande med i övrigt
likartade förhållanden men med skilda studiesociala förmåner deltar i
samma utbildning bör också uppmärksammas. Det sagda återspeglar
enligt utskottets mening väl riksdagens uttalande om att utredningen
vid utformningen av sina förslag skall pröva de skilda behov som finns
hos olika studerandegrupper.

Även när det gäller stödet till studerande på högskolenivå framhålls
i direktiven vikten av att en jämnare rekrytering främjas. Som riktpunkt
anges att de återbetalningspliktiga studiemedlen skall utgöra huvuddelen
av studiestödet. Utskottet anser emellertid att direktiven ger utrymme
för en fri prövning av stödets konstruktion. När det gäller yrkandet
om införande av studielön finns skäl framhålla följande. Riksdagens
ställningstagande till ett motionsyrkande från vänsterpartiet kommunisterna
1974 om en utredning angående införande av studielön innebar
att det inom ramen för en allsidig utredning borde finnas möjlighet att
även pröva frågan om studielön. Däremot finns inte stöd för påståendet
att riksdagen förordat att en sådan utredning skall komma till stånd.
Denna uppfattning synes ha delats av motionärerna, eftersom i huvudsak
samma motionärer återkom med ett motsvarande yrkande såväl under
den allmänna motionstiden i år som i samband med behandlingen

SfU 1975/76:18

av propositionen 1975: 23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd
för vuxna m. m. När yrkandena avstyrktes av utskottet (SfU 1975: 14)
med hänvisning till riksdagens ställningstagande 1974 avgav vänsterpartiet
kommunisternas representant i utskottet reservation. I linje med det
sagda ligger att återbetalningspliktiga studiemedel enligt direktiven skall
utgöra huvuddelen av stödet även i fortsättningen. Utskottet vill emellertid
fästa uppmärksamheten på att utredningen, om den föreslår en
höjning av bidragsdelen, också skall redovisa effekterna härav. Utskottet
förutsätter att utredningen i samband därmed kommer in på frågan
om studielön.

I socialförsäkringsutskottets av riksdagen nyligen godkända betänkande
SfU 1975/76: 11 med anledning av bl. a. motioner om översyn av
sjukförsäkringen för studerande förutsatte utskottet att såväl utredningen
om studiesocialt stöd som den tidigare i år inom socialdepartementet
tillsatta socialpolitiska samordningsutredningen skulle komma in på
frågor gällande en sådan försäkring. Utskottet har således redan gett
uttryck för sin uppfattning att även sjukförsäkringsfrågoma ryms inom
utredningsarbetet.

Med det anförda anser utskottet syftet med motionerna 109 och 110
tillgodosett, och någon riksdagens åtgärd är därför inte påkallad med
anledning av dessa motioner.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen lil av
fru Sundberg.

För att studiemedelstagare under visst år skall vara skyldiga att återbetala
studiemedel krävs bl. a. att vederbörandes avgiftsunderlag, som
beräknas med visst hänsynstagande till egen och eventuell makes inkomst
och förmögenhet, överstiger den s. k. avgiftsgränsen, som motsvarar
3,5 basbelopp. Den årliga avgift som skall återbetalas kan uppgå
till högst en femtedel av den del av avgiftsunderlaget som överstiger
avgiftsgränsen. Har den avgiftsskyldige barn under 10 år minskas avgiftsunderlaget
med ett basbelopp. Denna lättnad har införts med hänsyn
till den belastning på ekonomin som kostnader för barnets vård
medför antingen på grund av barntillsynskostnader eller genom att förälder
måste avstå från förvärvsarbete.

I motionen begärs att den nämnda åldersgränsen höjs till 16 år. Kopplingen
mellan bamtillsynskostnader och återbetalning är enligt motionärens
mening felaktig med hänsyn till att utgifterna för kommunal barntillsyn
i allmänhet är låga och att de totala kostnaderna är betydligt
högre för ett barn över tio år än för ett yngre barn.

Utskottet anser sig med hänsyn till att utredningen om det studiesociala
stödet förutsättningslöst skall pröva även återbetalningsreglerna
inom studiemedelssystemet inte ha anledning att i nuläget förorda någon
ändring i dessa regler. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
lil.

SfU 1975/76:18

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till propositionen 1975/76: 22 antar de i propositionen
framlagda förslagen till

a. lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

b. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension;

2. avslår motionen 1975/76: 109;

3. avslår motionen 1975/76: 110;

4. avslår motionen 1975/76: lil.

Stockholm den 2 december 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c),
Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru
Håvik (s), herr Hyltander (fp), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström
(s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Olsson i Stockholm
(vpk), Nilsson i Norrköping (s), fröken Engman (s) och fröken Rogestam
(c).

Särskilt yttrande

av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anför:

I den av utskottet behandlade motionen 1975/76: 109 av herr Hermansson
m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen skall uttala sig för införande av
studielön och vidare att utredningen om det studiesociala stödet skall få
direktiv om att utarbeta förslag rörande införande av studielön. Det
förstnämnda kravet har inte biträtts av utskottet. Däremot får kravet i
det senare hänseendet anses i huvudsak tillgodosett genom vad utskottet
anfört. Med anledning av att utskottet har förutsatt att utredningen
om det studiesociala stödet också kommer in på frågan om studielön och
dess konsekvenser anser jag det inte angeläget att i detta sammanhang
reservera mig till förmån för ett riksdagsuttalande om införande av
studielön.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1975 750051