Näringsutskottets betänkande

1975/76:68

med anledning av propositionen 1975/76:166 med förslag till lag om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar, m. m. jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1975/76:166 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att antaga förslag till

1. lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

2. lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser,

3. lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar,

4. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar,

5. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

6. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Med anledning av propositionen har väckts sju motioner, som redovisas
nedan (s. 2).

Utskottet behandlar samtidigt med detta ärende i betänkandet 1975/76:69
propositionen 1975/76:169 med förslag till lag om styrelserepresentation för
de anställda i bankinstitut och försäkringsbolag jämte motioner.

Propositionen

Riksdagen antog år 1972 lag om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor,
lag om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag och stiftelser samt
lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar. Lagarna gäller till utgången av juni 1976.

I propositionen föreslås att uppgiftsskyldighetslagen med endast smärre
jämkningar ersätts av en ny permanent lag.

Den offentliga styrelserepresentationen, som f. n. omfattar 30 förvaltningsbolag
och allmännyttiga stiftelser, föreslås utvidgad. Sålunda avses regeringen
få möjlighet att tillsätta offentliga styrelseledamöter i 60 aktiebolag
eller ekonomiska föreningar och tio allmännyttiga stiftelser. En ny lag föreslås
gälla under en försöksperiod om tre år.

I fråga om de anställdas styrelserepresentation föreslås att den gällande
lagen ersätts av en ny permanent lag. Den nu gällande storleksgränsen för
företag som omfattas av lagen, 100 anställda, föreslås sänkt till 25 anställda.
Vissa ändringar föreslås i aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska för -

1 Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

2

eningar för att garantera att styrelsearbetet bedrivs på sådant sätt att syftet
med arbetstagarrepresentationen tillgodoses. Vidare avses arbetstagarrepresentant
fä rätt att närvara och delta vid beredning av ärende i s. k. arbetsutskott.
Arbetstagarledamöternas suppleanter föreslås få närvaro- och
yttranderätt vid styrelsens sammanträden. Vissa tvister om tillämpningen
av lagen skall kunna prövas av arbetsdomstolen.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1975/76:2408 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s), vari hemställs att
riksdagen

1. antar i bilaga till motionen upprättat förslag till lag om styrelserepresentation
för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser
(,bilaga, s. 33),

2. i övrigt antar de i propositionen 1975/76:166 upprättade lagförslagen,

1975/76:2468 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) vari, såvitt här
är i fråga, hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76:166
[i motsvarande delar] beslutar

1. beträffande förslag till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor uttala
att central myndighet inte skall erhålla tillgång till primärmaterial från
enskilt företag i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för samhället i
aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser beslutar att nuvarande försöksverksamhet
skall förlängas med tre år i enlighet med vad som i motionen
anförts,

3. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar att rätten till arbetstagarledamot
skall gälla företag som i genomsnitt sysselsätter minst 50 arbetstagare i
enlighet med vad som i motionen anförts,

4. beträffande förslag till lag om styrelserepresentation för de anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar uttala att AU-representation för
arbetstagarrepresentant må beslutas av styrelse i enlighet med vad som i
motionen anförts,

1975/76:2469 av herr Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
beslutar att

1. lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall gälla intill den
30 juni 1977,

2. avslå propositionen vad avser styrelserepresentation för samhället,

3. a. 5 § lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar får sådan lydelse att företag med minst 100 anställda

NU 1975/76:68

3

i stället för i propositionen föreslagna 25 anställda omfattas av lagen, b.
13 § skall ha följande lydelse: Arbetstagarrepresentant skall utses bland de
anställda vid företaget eller, i fråga om moderföretag, bland de anställda
inom koncernen, c. hos regeringen hemställa om förslag till sådan ändring
av lagen att arbetstagarorganisation med 10 procent av de anställda tillförsäkras
en ordinarie styrelseplats,

1975/76:2470 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
avslår propositionen 1975/76:166 i vad gäller offentliga styrelseledamöter
i 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar,

1975/76:2471 av herr Eriksson i Arvika m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen
beslutar att lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar skall gälla

1. aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 50 anställda,

2. aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 25 anställda som
den 1 januari 1976 eller senare har minst tre styrelseledamöter,

1975/76:2472 av herr Fridolfsson (m), vari hemställs att riksdagen beslutar
att 5 § i förslag till lag om styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag

och ekonomiska föreningar får följande lydelse: I företag minst 100

arbetstagare sådan ledamot. Består företagets en suppleant. Första

och inom koncernen,

1975/76:2473 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. i lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar inför stadganden om att de anställdas representanter
skall vara partsrepresentanter med vetorätt och att de icke åläggs sekretessplikt,

2. - om yrkandet under 1 icke tillgodoses - avslår förslaget till lag om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
i propositionen 1975/76:166.

Motivering

I motionen 1975/76:2408 påpekas att i propositionen 1975/76:166 saknas
förslag om kommunal styrelserepresentation. Enligt industriministern (propositionen
s. 132) finns det beträffande den kommunala representationen
skäl att ytterligare överväga frågan om omfattningen av och formerna för
en sådan representation. Som motiv för detta ställningstagande anger statsrådet
bl. a. att kommunerna regelmässigt får ta del av primäruppgifter från
det i propositionen föreslagna informationssystemet. Motionärerna menar
att informationssystemet får ses inte som ett alternativ till förslaget om
kommunal representation utan som ett komplement till detta. De anser
att det är viktigt att informationsutbytet mellan kommunerna och näringslivet
intensifieras och framlägger i enlighet härmed ett förslag till lag om

1* Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

4

styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och
stiftelser, vilket innefattar föreskrifter om kommunal styrelserepresentation.
Dessa innebär att kommun ges rätt till styrelserepresentation i företag som
antingen har mer än 500 personer anställda inom kommunen eller där svarar
för mer än en tiondel av det totala antalet anställda. Sammanlagt berör
förslaget omkring 160 kommuner och 260 företag.

I motionen 1975/76:2468 betonas betydelsen av att en utveckling sker
mot fördjupad företagsdemokrati. Ett decentraliserat näringsliv med små
företag ger bättre möjligheter därtill än ett som kännetecknas av koncentration
till stora företag, anser motionärerna. Mindre företag ger naturliga
möjligheter till direkt kontakt och samråd. Detta sägs även inbegripa en
utveckling av de anställdas inflytande på styrelsenivå; det betonas emellertid
att styrelserepresentationen måste kopplas samman med löntagarinflytande
på olika nivåer i företaget. En gräns vid 50 anställda för de anställdas rätt
till styrelserepresentation i aktiebolag och ekonomiska föreningar skulle,
påpekar motionärerna, överensstämma med de regler som gäller för inrättande
av företagsnämnd i företag. Vidare anförs i motionen att erfarenheterna
av arbetsrättsreformen bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan
om anställdas styrelserepresentation. Lagen föreslås därför även fortsättningsvis
vara av provisorisk karaktär. I propositionen föreslås att arbetstagarrepresentanter
skall ha rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden.
I motionen hävdas att företagens styrelser bör få avgöra denna
fråga och att därför inte något särskilt stadgande i lagen är erforderligt.
Beträffande propositionens förslag till uppgiftsplikt i planeringsfrågor konstaterar
motionärerna att det innebär att primärmaterial från företag också kommer
att utnyttjas på central nivå, vilket, hävdas det, medför risk för att
uppgiftslämnarens förtroende och tillit kan minska med allmänt hållna och
neutrala enkätsvar som följd. Motionärerna, som anser att sekretessfrågorna
är av stor betydelse, finnér en direktkontroll från departement och statliga
verk vara olycklig och föreslår att central myndighet inte skall få tillgång
till primärmaterial från enskilt företag. Den utvidgade försöksverksamhet
med statlig styrelserepresentation som föreslås i propositionen ställer sig
motionärerna tveksamma till. I stället förordar de en förlängd försöksperiod
enligt nuvarande former. De framhåller att det finns anledning att närmare
pröva andra former än styrelserepresentation för insyn i t. ex. de multinationella
företagens verksamhet.

Erfarenheter från försöksverksamheten med informationssystemet företag-samhälle
redovisas i departementspromemorian (Ds I 1975:5) Företagsamhälle.
Enligt motionen 1975/76:2469 tyder redovisningen i departementspromemorian
på att resultatet av försöksverksamheten inte har motsvarat
förväntningarna och att osäkerheten är stor om hur systemet bör
förändras. Motionärerna anser att arbetet med uppgifterna inte synes ha
stått i rimlig proportion till nyttan och finner därför att försöksverksamheten

NU 1975/76:68

5

inte bör permanentas utan förlängas ytterligare ett år och att en ny utvärdering
bör ske innan lagstiftningen permanentas. Därvid bör, framhålls
det, särskilt undersökas om ett tillfredsställande sekretesskydd kan skapas.
Enligt motionärerna kan ett utnyttjande av uppgifter om företagens planering
enligt de intentioner som framgår av propositionen 1975/76:166 bli ett ytterligare
steg i riktning mot central styrning av företagens verksamhet i selektiva
former, något som motionärerna säger sig ofta ha kritiserat.

Motionärerna tar också upp propositionens förslag till lag om styrelserepresentation
för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser.
De är kritiska till det framlagda lagförslaget och hänvisar till vad
som vid riksdagsbehandlingen 1972 av den nu gällande lagen om offentlig
styrelserepresentation anfördes från deras sida (mot. 1972:1841). Det hävdades
då att den föreslagna lagstiftningen stred mot de principer som bär
upp vår författning i fråga om hur staten skall utöva sin överhöghet. Dessa
principer bygger bl. a. på, uttalades det, att myndighets verksamhet skall
utövas under offentlig insyn och vara normbunden och att förutsättningar
för demokratisk kontroll skall föreligga. Vidare anfördes att näringspolitiken
hittills hade utövats inom ett system av lagar och förordningar samt att
detta system skulle komma att brytas genom införande av offentlig styrelserepresentation.
I den nu aktuella motionen vidhålls dessa uppfattningar.

Beträffande propositionens förslag till lag om styrelserepresentation för
de anställda anför motionärerna att styrelserepresentation enligt deras synsätt
kan vara ett medel för att garantera de fackliga organisationerna möjlighet
att erhålla information om beslut och planer samt att direkt lämna sina
synpunkter i samband med beslutsfattande i styrelsen. Motionärerna tillstyrker
förslaget i dess huvuddelar. De föreslår dock beträffande lagens tilllämpningsområde
att den nuvarande begränsningen till företag med mer
än 100 anställda skall bibehållas. Vidare framförs krav på att styrelserepresentant
för de anställda skall vara anställd i företaget. Motionärerna anser
också att propositionens förslag inte är tillfyllest när det gäller att säkerställa
en allsidig representation i företagens styrelser för de anställda. Till de föreslagna
reglerna bör därför enligt motionärerna ett tillägg göras så att organisation
med minst 10 % av de anställda erhåller en ordinarie plats i
styrelsen.

Även i motionen 1975/76:2472 föreslås att lagen om anställdas styrelserepresentation
skall omfatta endast företag med minst 100 anställda. Motionären
framhåller att, i ett litet företag, företagets ekonomi och företagarens
privatekonomi ofta är samma sak. Styrelsearbetet i sådant företag är oftast
en ren formalitet, och det framstår från denna synpunkt som stötande att
utanförstående skall få omotiverade inblickar i företagarens privatekonomi.

I motionen 1975/76:2470 deklareras en avvisande hållning till statlig och
kommunal styrelserepresentation i banker och företag. Motionärernas grundsyn
är att politikerna skall stå fria att övervaka företagen. Samma uppfattning

NU 1975/76:68

6

gavs från deras sida uttryck för (mot. 1972:1844) vid riksdagsbehandlingen
av förslaget om offentlig styrelserepresentation. Bland de synpunkter som
då anfördes och som enligt motionärerna har full giltighet även nu kan
följande erinras:

- Det är nödvändigt att upprätthålla en klar boskillnad mellan stat och
kommun å ena sidan och företagen å den andra.

- Statlig och kommunal styrelserepresentation i företagen skapar en oklar
ansvarsfördelning mellan enskilda och offentliga intressen.

- Statliga och kommunala styrelserepresentanter bidrar inte till att motverka
den ökade koncentrationen inom näringslivet.

Beträffande den föreliggande propositionen anför motionärerna vidare
bl. a. att de finner det uppseendeväckande att regeringen inte är beredd
att i propositionen uttryckligen undanta tidningsföretag från statlig styrelserepresentation.

Ett viktigt led i demokratiseringen av arbetslivet är, anför samma motionärer
i motionen 1975/76:2471, att de anställda får möjlighet att vara
med och fatta beslut på alla nivåer inom företag och förvaltning. Det är
därför enligt motionärerna självklart att de anställda skall vara representerade
i företagens styrelser. Motionärerna ansluter sig i huvudsak till de ändringar
i förhållande till gällande lag som föreslås i propositionen. När det gäller
vilka företag som skall omfattas av lagen om styrelserepresentation för de
anställda anser motionärerna i likhet med vad som föreslås i propositionen
att det bör vara företag med minst 25 arbetstagare.

Dock bör enligt motionärerna gränsen sättas vid minst 50 anställda för
sådana företag där antalet styrelseledamöter vid lagens ikraftträdande eller
senare är mindre än tre.

Styrelserepresentationen har inte ökat de anställdas makt över sitt arbete,
hävdas det i motionen 1975/76:2473, och detta sägs besanna den bedömning
som från motionärernas sida gjordes år 1972 (mot. 1972:1845) vid riksdagsbehandlingen
av förslaget till nu gällande lag om styrelserepresentation för
de anställda. Motionärerna upprepar nu vad som då hävdades, nämligen
att de anställdas representanter - för att icke bli uppbundna - skall verka
i styrelserna som partsrepresentanter, att de inte skall vara underkastade
sekretess utan kunna informera och rådgöra med de arbetare som har valt
dem samt att de skall ha vetorätt, så att inga beslut riktade mot de anställdas
intressen skall kunna fattas.

Utskottet

År 1972 beslöt statsmakterna (prop. 1972:116, NU 1972:62, rskr 1972:340)
att en försöksverksamhet skulle inledas med syfte dels att samarbetet och
informationsutbytet mellan företagen och samhället skulle förbättras, dels
att de anställda skulle beredas insyn och inflytande i företagen. Försöks -

NU 1975/76:68

7

verksamheten inleddes den 1 april 1973 och har tre olika komponenter,
som regleras genom tre lagar, nämligen lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet
i vissa planeringsfrågor, lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter
i vissa aktiebolag och stiftelser samt lagen (1972:829) om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Giltighetstiden för de tre lagarna löper ut den 1 juli 1976.

Försöksverksamheten med förbättrat informationsutbyte mellan företagen
och samhället, som regleras genom den först nämnda lagen, har omfattat
årliga enkäter till företag med minst 50 anställda.Ca 4 000 industriföretag
samt vid två tillfällen ett antal partihandelsföretag har berörts av verksamheten,
vilken har utvärderats av delegationen för informationssystemet företag-samhälle.
Enligt delegationen är erfarenheterna av informationssystemet
övervägande positiva. I flera avseenden anges dock att en ytterligare
utveckling och utvärdering måste göras. Förslaget i propositionen innebär
att den gällande lagen med vissa justeringar görs permanent.

Försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation har utvärderats
av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Verksamheten har omfattat 22
aktiebolag och åtta stiftelser. Enligt arbetsgruppen är erfarenheterna i stort
sett positiva. Vid remissbehandlingen av den rapport som arbetsgruppen
har lagt fram om försöksverksamheten har emellertid remissinstansernas
synpunkter i fråga om den offentliga styrelserepresentationen och särskilt
den kommunala varit splittrade. De organisationer som företräder företagarna
har genomgående avstyrkt förslaget. Propositionens förslag innebär
en utvidgning av den nuvarande försöksverksamheten till att omfatta statlig
styrelserepresentation i högst 60 aktiebolag eller ekonomiska föreningar och
tio stiftelser under en försöksperiod om tre år. Bland de 60 företagen avses
även rena produktionsföretag ingå.

Försöksverksamheten med styrelserepresentation för de anställda har utvärderats
av statens industriverk, som anser att försöksperioden i stort har
utfallit positivt. Samtliga remissinstanser som har behandlat industriverkets
rapport över utvärderingen ställer sig bakom denna bedömning. Försöksverksamheten
har omfattat drygt 1 500 företag, och i 80 % av dessa företag
har de anställda utnyttjat sin rätt till styrelserepresentation. Systemet med
styrelserepresentation för de anställda föreslås nu i propositionen bli permanentat.
Förslaget till ny lag i ämnet omfattar företag med minst 25 anställda,
vilket innebär att ca 8 000 företag berörs. Lagförslaget innehåller stadganden
som ger suppleant närvaro- och yttranderätt vid styrelsesammanträden samt
ger arbetstagarrepresentanter rätt att delta vid förberedande behandling av
styrelseärenden inom arbetsutskott och liknande organ. Utskottet tar i det
följande upp de tre lagförslagen ett efter ett och koncentrerar därvid framställningen
på frågor som tas upp i de motioner som har föranletts av propositionen.

NU 1975/76:68

8

Informationssystemet förelag-samhälle

Två motioner berör informationssystemet företag-samhälle såvitt avser
företagens uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor. I båda motionerna uppmärksammas
sekretessfrågorna och användningen på central nivå av primärmaterial
från företagen. Enligt motionen 1975/76:2468 medför det förhållandet
att central statlig myndighet kan förfoga över primärmaterial om
företagen risk för att uppgiftslämnarens förtroende för och tillit till uppgiftsmottagaren
kan minska. En direktkontroll från vederbörande departement
och statliga verk synes olycklig, anförs det. I motionen 1975/76:2469
uttalas att resultatet av den pågående försöksverksamheten inte torde ha
motsvarat förväntningarna. Motionärerna menar att en ny utvärdering bör
ske innan lagstiftningen permanentas och att därvid särskilt bör undersökas
om ett tillfredsställande sekretesskydd kan skapas. De ser också risker med
ett centralt utnyttjande för industripolitisk planering av de uppgifter som
systemet tillhandahåller. Ett sådant förfarande kan, hävdar de, komma att
utgöra ytterligare ett steg i riktning mot central styrning av företagens verksamhet
i selektiva former.

Beträffande tillgång för central statlig myndighet till primärmaterial förutsätts
i den föreslagna lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor, då
det gäller informationen mellan samhällsorganen, att en viss vidarebefordran
sker av primäruppgifter och att i övrigt materialet offentliggörs i form av
sammanställningar. 1 lagförslagets 1 § nämns som mottagare av primäruppgifter
dels länsstyrelsen, dels den myndighet som har regeringens uppdrag
att anmoda näringsidkare lämna uppgifter. Enligt 3 § får uppgifterna endast
användas som underlag för statlig eller kommunal planering och prognosverksamhet
eller för framställning av statistik. En förutsättning för att lämnade
uppgifter av känslig natur skall vara av god kvalitet är att företagen
känner förtroende för sekretesskyddet, anför chefen för industridepartementet
i propositionen. Han uttalar vidare att det därför är väsentligt att primärmaterialet
inte sprids till vidare krets än som är absolut nödvändigt.
Enligt 4 § får primäruppgift överlämnas till statistiska centralbyrån,
länsarbetsnämnd och kommunstyrelse. Till annan statlig eller kommunal
myndighet får uppgiften överlämnas endast om den är av väsentlig betydelse
för myndighetens verksamhet. Frågan om överlämnande prövas av myndighet
som regeringen bestämmer. Detta förutsätter enligt delegationen för
informationssystemet företag-samhälle att den anmodade myndigheten förfogar
över hela primärmaterialet.

Jämfört med den nu gällande lagen har i det framlagda lagförslaget tillagts
en bestämmelse om att behövliga förbehåll skall göras vid överlämnande
av material till annan statlig eller kommunal myndighet. Vidare erfordras
beslut vid varje särskilt tillfälle för att överlämnande av uppgift ur primärmaterialet
skall få ske till annan myndighet. I detta sammanhang bör
också nämnas att, i samband med att den nu gällande lagen om uppgifts -

NU 1975/76:68

9

skyldighet antogs av riksdagen, i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) infördes en särskild
bestämmelse, 20 a §, som gör det möjligt att skydda handlingar innehållande
uppgifter som har infordrats med stöd av uppgiftsskyldighetslagen.

Beträffande det förslag till ny sekretesslag som har lagts fram av offentlighets-
och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) har JK anfört att
om förslaget genomförs vissa jämkningar bör ske i lagtexten i uppgiftsskyldighetslagen.
Detta sammanhänger med att i förslaget till ny sekretesslag
vissa bestämmelser finns som reglerar sekretess mellan myndigheter. Detta
område är för närvarande inte reglerat i lag. Utskottet instämmer med departementschefen,
som i specialmotiveringen till 4 § i det nu framlagda
lagförslaget anför att det finns anledning att beakta den av JK väckta frågan
i samband med att slutlig ställning tas till OSK:s förslag.

Delegationen för informationssystemet företag-samhälle konstaterar i sin
utvärdering av den hittillsvarande försöksverksamheten att enkäternas uppgifter
har utgjort ett värdefullt underlag för i första hand planeringen länsvis
- i huvudsak arbetet med länsplanering 1974. Uppgifterna har också enligt
delegationen varit av visst värde på kommunal nivå, medan användningen
har varit begränsad på central nivå. Den väntas dock där få en större roll
inom bl. a. det industripolitiska området.

I propositionen nämns de särskilda branschråd som har bildats för samråd
rörande förhållanden och framtida utveckling inom olika branscher. 1 propositionen
anförs att informationssystemet företag-samhälle bör kunna spela
en betydelsefull roll i dessa sammanhang. Jämsides med en lokal och regional
användning bör systemet i framtiden komma till användning vid den industripolitiska
planeringen såväl totalt som för olika industribranscher.

Enligt utskottets mening är de farhågor som kommer till uttryck i motionerna
1975/76:2468 och 1975/76:2469 beträffande bristande sekretessskydd
för uppgiftslämnare utan fog. Något missbruk har såvitt känt inte
förekommit under försöksperioden, och det nu framlagda lagförslaget innebär
jämfört med nu gällande lag en ytterligare utbyggnad av sekretessskyddet
för näringsidkare. Påståendet i den förstnämnda motionen att företagen
till följd av bristande tillit och förtroende inte skulle lämna uppgifter
av värde synes inte välgrundat. Utskottet anser inte heller att det finns
skäl för antagandena i de båda motionerna att informationen kan komma
att användas för direkt kontroll av företagen från vederbörande departement
och statliga verk och för central styrning av företagens verksamhet i selektiva
former. Enligt 3 § i den föreslagna lagen får primäruppgift endast användas
som underlag för statlig eller kommunal planering och prognosverksamhet
eller för framställning av statistik. Något utrymme för direktkontroll eller
central styrning inryms inte i denna formulering.

Med hänvisning till det anförda avvisar utskottet yrkandet i motionen
1975/76:2468 att riksdagen skall uttala att central myndighet inte skall erhålla
tillgång till primärmaterial från enskilt företag. Vidare kan utskottet inte

NU 1975/76:68

10

finna de skäl styrkta som i motionen 1975/76:2469 anförs för en förlängning
av den nuvarande lagen och en ny utvärdering, varför utskottet avstyrker
även detta förslag.

Styrelserepresentation för samhället

Fyra motioner innehåller yrkanden beträffande förslaget till lag om styrelserepresentation
för samhället. 1 motionen 1975/76:2408 framhålls vikten
av att informationsutbytet mellan kommunerna och näringslivet intensifieras.
Motionärerna avvisar den tanke som framförs i propositionen att
informationssystemet företag-samhälle kan ses som ett alternativ till kommunal
representation i företagsstyrelser. Denna tanke har i propositionen
använts som argument mot att stadganden om kommunal styrelserepresentation
skall införas i lagen. I motionen framläggs ett förslag till lag om
styrelserepresentation för samhället innefattande stadganden om kommunal
styrelserepresentation.

Upphovsmännen till motionen 1975/76:2468 är tveksamma till tanken
på en utvidgad försöksverksamhet med offentliga styrelserepresentanter, vilken
innebär att antalet berörda företag jämfört med vad som gäller för
närvarande i stort sett fördubblas och att ekonomiska föreningar i motsats
till nu kommer att omfattas av verksamheten. Motionärerna framhåller att
det finns skäl att i vissa fall pröva andra former för samhällsinsyn än styrelserepresentation.
De förordar att den nuvarande lagen med dess mera
begränsade räckvidd förlängs för tre år.

Principiella invändningar mot samhällsrepresentation i företagsstyrelser
förs fram i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2470. 1 båda fallen ställer
sig motionärerna - med åberopande av argument som framfördes vid 1972
års riksdagsbehandling av frågan om offentliga styrelseledamöter- avvisande
till det framlagda lagförslaget. Enligt den förstnämnda motionen strider den
föreslagna lagstiftningen mot de författningsprinciper efter vilka staten bör
utöva sin överhöghet. Vidare bryts, anför motionärerna, det hittillsvarande
systemet att näringspolitiken utövas inom vissa ramar av lagar och förordningar.
Näraliggande synpunkter utvecklas i den andra motionen, där
det också betecknas som förvånande att regeringen i lagförslaget inte uttryckligen
undantar tidningsföretag från statlig styrelserepresentation. Motionerna
utmynnar i yrkanden att det här aktuella lagförslaget skall avslås.

Till stöd för de krav som framförs i motionen 1975/76:2408 om styrelserepresentation
för kommunerna anför motionärerna bl. a. att förslag
därom har lagts fram av den interdepartementala arbetsgrupp som har utvärderat
försöksverksamheten med offentliga styrelserepresentanter och att
utredningen om den kommunala demokratin i sitt huvudbetänkande (SOU
1975:41) Kommunal demokrati har rekommenderat en försöksverksamhet
med kommunal styrelserepresentation. 1 förarbetena till den nu gällande
lagen om offentlig styrelserepresentation föreslog departementschefen att

NU 1975/76:68

11

en försöksverksamhet med kommunal styrelserepresentation skulle komma
till stånd, baserad på frivilliga överenskommelser mellan berörda kommuner
och företag. Det förutsattes därvid att riktlinjerna för denna verksamhet
skulle tas upp till överläggning mellan Svenska kommunförbundet och andra
berörda organisationer.

Enligt den nu föreliggande propositionen har frivillig försöksverksamhet
kommit till stånd endast i mycket begränsad utsträckning. Förslaget i utredningsbetänkandet
(SOU 1975:41) Kommunal demokrati om försöksverksamhet
med kommunal styrelserepresentation har vid remissbehandlingen
givit upphov till delade meningar i frågan. Likaså har meningarna varit
delade vid remissbehandlingen av den promemoria som utarbetats av den
nämnda interdepartementala arbetsgruppen. Inom många remissinstanser
- bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen, de flesta länsstyrelserna, ett stort antal kommuner
och Kommunförbundet - förekommer reservationer.

Utskottet instämmer med departementschefen i att utfallet av remissbehandlingen
motiverar att frågan om den kommunala styrelserepresentationen
ytterligare övervägs. Kommunernas behov av information, bl. a.
för planeringsändamål, kan enligt utskottets mening i väsentlig mån tillgodoses
genom de från kommunernas synpunkt positiva förändringar som
föreslås i informationssystemet företag-samhälle. Givetvis bör det liksom
nu finnas möjligheter för företag och kommuner att sluta frivilliga överenskommelser
om styrelserepresentation. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet förslaget i motionen 1975/76:2408 till lagstiftning om
kommunal styrelserepresentation i aktiebolag och ekonomiska föreningar.

1 motsats mot den nu behandlade motionen ger, som framgår av vad
ovan sagts, de tre övriga här aktuella motionerna uttryck åt en negativ
syn på förslaget om utvidgad försöksverksamhet med offentlig styrelserepresentation.

Utskottet har svårt att förstå den tveksamhet som uttalas i motionen
1975/76:2468. Den hittillsvarande försöksverksamheten har såvitt kunnat
utrönas inte gett några negativa erfarenheter. Ingen av de tillfrågade styrelseordförandena
i berörda företagsstyrelser har heller framfört kritik mot
reformen som sådan. Enligt utskottets mening är det därför naturligt att
den hittillsvarande verksamheten nu fortsätts i utvidgad form. Utskottet
instämmer i departementschefens omdöme att offentlig styrelserepresentation
i företagsstyrelser är en ändamålsenlig form för samarbete och informationsutbyte
mellan samhälle och företag. Därtill vill utskottet peka
på att motionens förslag om en fortsatt försöksverksamhet i nuvarande omfattning
skulle innebära att ekonomiska föreningar, som vid sidan av aktiebolag
är den vanligaste associationsformen bland större företag, även fortsättningsvis
skulle stå utanför försöksverksamheten. Utskottet anser det
naturligt och värdefullt att även ekonomiska föreningar kommer att omfattas
av denna.

Den invändning mot en utvidgad försöksverksamhet som framförs i mo 1**

Riksdagen 1975/76. 17 sami. Nr 68

NU 1975/76:68

12

tionen, nämligen att det finns andra och lämpligare former för informationsutbyte
än styrelserepresentation, är enligt utskottets mening inte styrkt.
Hittills har det inte varit möjligt att konstruera ett informationssystem som
gör styrelserepresentation obehövlig. Styrelserepresentation bör i stället ses
som ett lämpligt komplement till det tidigare förordade informationssystemet.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört avstyrks yrkandet i motionen
1975/76:2468 om förlängd giltighet för en treårsperiod av den nuvarande
lagen om offentlig styrelserepresentation.

I motionen 1975/76:2469 anförs att systemet med samhällsrepresentation
innebär risker för myndighetsutövning utan insyn och demokratisk kontroll.
Den hittillsvarande ordningen att näringspolitiken utövas genom ett system
av lagar och förordningar bryts, hävdas det vidare.

Mot detta vill utskottet erinra om vad som anförs i propositionen på
denna punkt. Industriministern uttalar att samhällsrepresentation i företagsstyrelser
ligger väl i linje med den allmänna demokratiseringsprocessen
i Sverige och innebär att kretsen av beslutande personer i de ledande organen
i för samhällets utveckling betydelsefulla företag och institutioner vidgas.
Utskottet finner det viktigt att i sammanhanget betona att uppdraget som
offentlig styrelseledamot inte är förenat med någon form av myndighetsutövning
gentemot berörda företag. Industriministern framhåller på denna
punkt att en offentlig styrelseledamot inte är samhällets representant på
det sättet att ledamoten skall överlägga med de offentliga organen rörande
behandlingen av enskilda styrelseärenden. Vidare kan inte något offentligt
organ ge direktiv om hur den offentliga styrelseledamoten skall rösta i olika
ärenden. Sådan styrning har hittills inte förekommit och skall heller inte
framdeles förekomma, säger industriministern. Offentlig styrelseledamot har
i princip samma ställning som övriga styrelseledamöter och skall efter bästa
förmåga främja företagets fortbestånd och utveckling. Med hänvisning till
det sagda avstyrker utskottet motionen 1975/76:2469 i här berörd del.

Även i motionen 1975/76:2470 hävdas att stora risker finns för att systemet
med samhällsrepresentation i företagsstyrelser utnyttjas som ett instrument
för maktutövning gentemot näringslivet utan demokratisk kontroll.
I motionen anförs vidare att politikerna skall stå fria att övervaka
företagen och att systemet med samhällsrepresentation skapar oklarheter
beträffande ansvarsfördelningen mellan enskilda och offentliga intressen.
Systemet med offentliga styrelserepresentanter sägs också öka koncentrationen
inom näringslivet.

Mot detta vill utskottet upprepa vad som tidigare sagts att styrelserepresentationen
innebär en utvidgning av kretsen av beslutande personer
i de ledande organen inom för samhällets utveckling betydelsefulla företag.
Uppdraget som offentlig styrelseledamot är, som nyss sagts, inte förenat
med någon form av myndighetsutövning mot berörda företag. Det ansvar
som åvilar olika förvaltningsmyndigheter går således inte i något avseende

NU 1975/76:68

13

över på den offentliga styrelseledamoten. Inget offentligt organ kan ge direktiv
om hur den offentliga styrelseledamoten skall agera i olika frågor.
De nu anförda principerna finns uttalade i propositionen. Enligt utskottets
mening finns det mot denna bakgrund inget fog för påståendena i motionen
1975/76:2470 beträffande maktutövning utan demokratisk kontroll, oklar
ansvarsfördelning och ökad koncentration. Beträffande motionens krav att
tidningsföretag uttryckligen skall vara undantagna från styrelserepresentation
vill utskottet hänvisa till vad industriministern anför (s. 133). Frågan
saknar aktualitet med hänsyn till vad som anges beträffande omfattningen
och inriktningen av den föreslagna offentliga styrelserepresentationen. Utskottet
avstyrker även motionen 1975/76:2470.

Styrelserepresentation för de anställda

Yrkanden beträffande förslaget till lag om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar framställs i fem motioner.
Fyra av dem berör lagförslagets 5, 6 och 7 §§, som innehåller stadganden
om det antal arbetstagare i företag som erfordras för att de anställda skall
ha rätt att utse styrelserepresentanter. 1 motionen 1975/76:2468 föreslås att
gränsen skall sättas vid 50 anställda, medan i motionerna 1975/76:2469
och 1975/76:2472 förordas att den nuvarande gränsen på 100 anställda skall
bibehållas. I motionen 1975/76:2471 framförs förslaget att gränsen skall sättas
vid 25 anställda utom i företag med styrelse bestående av mindre än
tre ledamöter, där den skall sättas vid 50 anställda. I motionen 1975/76:2469
föreslås också att, i det fall då en arbetstagarorganisation företräder mer
än fyra femtedelar av de anställda, organisation som företräder minst 10 %
skall vara berättigad till en ordinarie styrelseplats (12 §). I samma motion
krävs också att arbetstagarledamöter alltid skall utses bland anställda i företaget
(13 §).

I motionen 1975/76:2468 föreslås att rätt för arbetstagarorganisation att
utse ledamot i organ som förbereder styrelseärenden inte skall bli föremål
för lagstiftning och att 16 § i lagförslaget i enlighet därmed skall utgå. Samma
motionärer föreslår också att anställdas styrelserepresentation även fortsättningsvis
skall utgöra en försöksverksamhet och att lagen därför skall gälla
endast i tre år.

Endast en motion tar upp hela det framlagda lagförslaget om styrelserepresentation
för de anställda till principiellt övervägande. I denna motion,
1975/76:2473, hävdas att den hittillsvarande försöksverksamheten med styrelserepresentation
för de anställda inte har ökat de anställdas makt över
sitt arbete.

Detta styrks, anser utskottet, inte av erfarenheterna från den hittillsvarande
försöksverksamheten, vilka har sammanställts av statens industriverk.
Verkets utredning visar att de anställda i ökad omfattning och på ett tidigare
stadium än förut har fått information om förändringar beträffande deras

NU 1975/76:68

14

egen situation. Utöver förbättrad insyn och ökat inflytande har lagen bidragit
till att skapa bättre kommunikationer mellan företagsledning och anställda.
Det bör också erinras om att i lagförslagets 1 § uttryckligen sägs att lagen
syftar till att de anställda genom styrelserepresentation skall beredas insyn
i och inflytande över frågor som har betydelse för de anställda som kollektiv.

Lagförslaget grundas också på principen att de anställdas styrelserepresentanter
skall jämställas med övriga ledamöter och att särregler för arbetstagarledamöterna
bara undantagsvis skall förekomma. Mot denna grundsyn
strider förslaget i motionen om att de anställdas styrelserepresentanter
skall verka i styrelserna som partsrepresentanter utan sekretessplikt och med
vetorätt. Detta krav skulle dessutom inte kunna förverkligas utan en vittgående
omarbetning av den nyligen antagna aktiebolagslagen. Någon påvisbar
förändring av den allmänna uppfattningen på detta område i riktning
mot den åsikt som motionärerna företräder föreligger inte enligt utskottets
mening. Utskottet avstyrker kraven i motionen på införande av stadganden
i den nya lagen i enlighet med motionärernas önskan. Ett avslag av riksdagen
på motionärernas begäran på denna punkt medför enligt motionen att motionärerna
yrkar avslag på lagförslaget beträffande anställdas styrelserepresentation
i dess helhet. Utskottet ansluter sig inte heller härvidlag till motionärerna.

Beträffande frågan om vilket antal anställda som skall utgöra gräns för
rätt att utse arbetstagarrepresentanter föreligger två alternativa förslag i förhållande
till 5, 6 och 7 §§ i lagförslaget.

De två alternativa förslagen framförs i tre motioner, varav två med samma
yrkande och likartad motivering. Genomgående för de tre motionerna,
1975/76:2468, 1975/76:2469 och 1975/76:2472, är att där hävdas att styrelsearbetet
i många mindre företag inte är utvecklat och att det antal anställda
som krävs för styrelserepresentation med hänsyn härtill bör sättas
högre än vad som föreslås i propositionen. Frågan om styrelsearbetet i mindre
företag tas också upp i motionen 1975/76:2471, som tillstyrker propositionen
i vad avser 5,6 och 7 §§ i lagförslaget. Yrkandet i motionen om en särregel
beträffande företag vars styrelse består av mindre än tre ledamöter tar
utskottet upp till separat behandling nedan.

Utskottet har förståelse för att särskilda problem kan vara förbundna med
styrelserepresentation i mindre företag, där i många fall styrelsearbetet är
föga utvecklat eller styrelsen i praktiken bara finns på papperet. Utskottet
finner i likhet med industriministern att det finns skäl att skaffa större
erfarenhetsunderlag innan frågan avgörs huruvida rätten till styrelserepresentation
skall vara generell. Det bör således alltjämt finnas en gräns som
bestäms av antalet anställda i företaget. Att gränsen skulle sättas så högt
som till 100 anställda, vilket föreslås i motionerna 1975/76:2469 och
1975/76:2472, finner dock utskottet vara uteslutet. Även den av industriverket
föreslagna gränsen vid 50 anställda, vilken förespråkas i motionen
1975/76:2468, är enligt utskottets mening onödigt hög.

NU 1975/76:68

15

I motionen 1975/76:2468 anförs också att erfarenheterna av arbetsrättsreformen
(prop. 1975/76:105) bör avvaktas innan slutlig ställning tas till
frågan om vilket antal anställda som skall berättiga till styrelserepresentation
i företag. Med anledning därav vill utskottet erinra om att tillämpningsområdet
för lagen om medbestämmande i arbetslivet enligt propositionen
1975/76:105 inte är begränsat till arbetsplatser med ett visst antal anställda
utan skall gälla förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare i allmänhet.
Denna lag kan således inte åberopas som skäl för att de mindre arbetsplatserna
skall undantas från styrelserepresentation för de anställda. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet de yrkanden beträffande
lagförslagets 5, 6 och 7 §§ som framförs i motionerna 1975/76:2468,
1975/76:2469 och 1975/76:2472.

Förespråkare för motionen 1975/76:2471 föreslår att stadgandena i 5, 6
och 7 §§ i lagförslaget skall kompletteras med en särregel av innebörd att
för företag, där styrelsen består av mindre än tre ledamöter, gränsen för
rätt att utse arbetstagarrepresentanter skall sättas vid 50 anställda i stället
för vid 25.

Utskottet finner det inte lämpligt med en särregel av detta slag och avstyrker
sålunda motionen 1975/76:2471 i den del som här är aktuell.

I motionen 1975/76:2469 hävdas beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter
(12 §) att en mer allsidig representation i företagens
styrelser bör säkerställas. Motionärerna föreslår därför att 12 § i lagförslaget
ändras på så sätt att där föreskrivs att organisation med minst 10 % av
de anställda skall erhålla en ordinarie plats i styrelsen.

I samma motion vidhålls också den uppfattning beträffande valbarhetsbestämmelser
som från motionärernas sida framfördes vid 1972 års riksdag,
dvs. att arbetstagarrepresentant skall vara anställd vid företaget (13 §).

12 § i lagförslaget innehåller hjälpregler för det fall då organisationerna
inte kan enas om fördelningen av ledamots- eller suppleantplatserna i styrelsen.
För närvarande gäller att den organisation som omfattar minst fyra
femtedelar av arbetstagarna äger att besätta samtliga styrelseplatser. Enligt
lagförslaget skall i sådant fall organisation som företräder minst 5 % av
arbetstagarna vara berättigad till en suppleantplats. Bestämmelsen är föranledd
av att suppleanten i den nya lagen får en mer självständig ställning
än tidigare. Att därutöver införa en regel av den innebörd som föreslås
i motionen 1975/76:2469 är enligt utskottets mening att i onödan komplicera
fördelningsförfarandet. Propositionens förslag tillgodoser alla rimliga krav
på representation för minoritetsorganisationer genom att gränsen sätts så
lågt som till 5 %. Motionens förslag innebär ingen förbättring härvidlag.
Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionen 1975/76:2469 i här
aktuell del.

Beträffande valbarhetsbestämmelserna har industriverket undersökt i vilken
utsträckning de lokala fackliga organisationerna har utnyttjat möjligheterna
att utse externa styrelseledamöter. Endast 2 % av de utsedda ar -

NU 1975/76:68

16

betstagarledamöterna har rekryterats externt. Enligt verket kan det finnas
tillfällen, t. ex. vid lokala konflikter mellan arbetstagare och företagsledning,
då det är temporärt motiverat att använda externt rekryterad arbetstagarledamot.
Dessa fall har enligt industriverket som regel inte medfört några
speciella problem. Mot den bakgrunden har industriverket inte funnit anledning
att föreslå en ändring av nuvarande bestämmelse. Utskottet instämmer
i detta och avstyrker förslaget beträffande lagförslagets 13 § i motionen
1975/76:2469.

I motionen 1975/76:2468 föreslås att 16 § i lagförslaget med stadgande
om rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden skall utgå.

Enligt industriverket finns det styrelser som sammanträder mycket sällan
och vidare i nära en femtedel av styrelserna arbetsutskott där arbetstagarledamötema
i regel inte får delta. Industriverket anser det vara motiverat
att rätt för arbetstagarrepresentant att delta i arbetsutskott och liknande
organ blir lagfäst. Flera remissinstanser har samma uppfattning. Utskottet
finnér den föreslagna bestämmelsen motiverad och avstyrker motionen
1975/76:2468 i här aktuell del.

I samma motion föreslås också att lagen om styrelserepresentation för
de anställda även fortsättningsvis skall vara av försökskaraktär och att lagens
giltighetstid skall vara tre år. Som motiv anförs att erfarenheterna av den
arbetsrättsreform som föreslås i propositionen 1975/76:105 bör avvaktas innan
slutlig ställning tas i frågan om vid vilket antal anställda gränsen för
styrelserepresentation skall sättas.

Som utskottet tidigare har påpekat är tillämpningen av den föreslagna
lagen om medbestämmande i arbetslivet inte begränsad till företag av en
viss storlek. Den koppling som i motionen görs mellan förslaget om styrelserepresentation
för de anställda och arbetsrättsreformen är därför inte
sakligt motiverad. Vidare är erfarenheterna från försöksperioden till övervägande
delen positiva, vilket motiverar en permanentning av lagen om
styrelserepresentation. Utskottet avstyrker motionen 1975/76:2468 i här aktuell
del.

I de delar som förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda
inte har tagits upp tili särskild behandling här tillstyrks det av utskottet.

Propositionen i övrigt

Utskottet tillstyrker övriga punkter i propositionen, dvs. förslagen till ändring
i sekretesslagen, i lagen om ekonomiska föreningar och i aktiebolagslagen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen

NU 1975/76:68

17

1975/76:2468 yrkandet 1 och motionen 1975/76:2469 yrkandet

1 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget
till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,

2. beträffande styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser

att riksdagen med avslag på motionen 1975/76:2408 yrkandet
1, motionen 1975/76:2468 yrkandet 2, motionen 1975/76:2469
yrkandet 2 och motionen 1975/76:2470 antager det i propositionen
1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation
för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser,

3. beträffande vetorätt för arbetstagarrepresentanter, m. m.
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2473,

4. beträffande gräns för rätt att utse arbetstagarrepresentanter

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet

2 i ifrågavarande del, med anledning av motionen 1975/76:2471
i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1975/76:2468
yrkandet 3, motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 a och motionen
1975/76:2472 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda

1 aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och
7 §§,

5. beträffande särregel för företag med styrelse bestående av mindre än
tre ledamöter

att riksdagen avslår motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande del,

6. beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet

2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2469
yrkandet 3 c antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 12 §,

7. beträffande valbarhetsbestämmelser

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2469
yrkandet 3 b antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 13 och 20 §§,

8. beträffande rätt att deltaga i förberedande behandling av styrelseärenden att

riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2468
yrkandet 4 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lagom styrelserepresentation förde anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar såvitt avser 16 §,

NU 1975/76:68

18

9. beträffande giltighetstid för lagen om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1975/76:2468 i
ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser,

10. beträffande övriga delar av lagen om styrelserepresentation för
de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166
framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar i den mån det
inte omfattas av utskottets hemställan under 4 och 6-9 ovan,

11. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del antager i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslag till

a) lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkning i rätten
att utbekomma allmänna handlingar,

b) lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,

c) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385).

Stockholm den 25 maj 1976

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c),
Bengtsson i Landskrona (s). Gustafsson i Byske (c), Andersson i Storfors
(s), Rask (s), Sjönell (c), Blomkvist (s), Hovhammar (m), Wååg (s), Svensson
i Malmö (vpk), fru Hansson (s), herrar Petersson i Ronneby (c) och Nyquist
(fp).

NU 1975/76:68

19

Reservationer

1. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor (utskottets hemställan under
1) av herrar Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c), Sjönell
(c), Petersson i Ronneby (c) och Nyquist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 10 med ”detta förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att principiella skäl talar mot att primäruppgifter om
enskilda företag samlas hos en central statlig myndighet. Det finns en uppenbar
risk för att sådana uppgifter på olika sätt utnyttjas för direkt kontroll
av företagen. Denna risk ökar i framtiden om propositionens intentioner
genomförs att de uppgifter som nu åligger delegationen för informationssystemet
företag-samhälle efter en tvåårsperiod överförs till statens industriverk.
Enligt utskottets mening bör primäruppgifterna användas för lokal
och regional planering, medan på central nivå sammanställningar av företagens
enkätsvar får anses utgöra ett tillfredsställande planeringsunderlag.
Det framlagda lagförslaget - som utskottet i huvudsak godtar - bör därför
ändras på sådant sätt att det tydligt framgår att primäruppgifter om företag
endast får överlämnas till statlig regional eller kommunal myndighet samt
till statistiska centralbyrån, som svarar för teknisk bearbetning av uppgifterna.
Likartade tankegångar framförs i motionen 1975/76:2469. Det angivna
önskemålet tillgodoses genom den lydelse av 1 och 4 §§ som utskottet föreslår
i anslutning till vad som anförs i motionen 1975/76:2468, vilken utskottet
alltså tillstyrker i här berörd del.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 1,
med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande
del och med avslag på motionen 1975/76:2469 yrkandet
1 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget
till lag om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor, dock
med ändrad lydelse av 1 och 4 §§ i enlighet med vad som
i det följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

Näringsidkare är efter anmodan
av myndighet som regeringen bestämmer
skyldig att i fråga om arbetsställe
inom länet skriftligen till
länsstyrelsen eller den anmodande
myndigheten översiktligt redovisa

1. rådande förhållanden i fråga
om produktionen, sysselsättningen
eller driften vid arbetsstället,

Näringsidkare är efter anmodan
av myndighet som regeringen bestämmer
skyldig att i fråga om arbetsställe
inom länet skriftligen till
länsstyrelsen eller statistiska centralbyrån
översiktligt redovisa

1. rådande förhållanden i fråga
om produktionen, sysselsättningen
eller driften vid arbetsstället,

NU 1975/76:68

20

Regeringens förslag

2. den väntade ekonomiska utvecklingen
av verksamheten,

3. planerad eller väntad utvidgning
eller inskränkning i produktionen,
sysselsättningen eller driften eller 4.

annan liknande omständighet
av väsentlig betydelse för statlig eller
kommunal planering.

Alternativt förslag

2. den väntade ekonomiska utvecklingen
av verksamheten,

3. planerad eller väntad utvidgning
eller inskränkning i produktionen,
sysselsättningen eller driften eller 4.

annan liknande omständighet
av väsentlig betydelse för statlig eller
kommunal planering.

Uppgift enligt 1 § får överlämnas
till statistiska centralbyrån,
länsarbetsnämnden och kommunstyrelsen
i den kommun där arbetsstället
finns. Till annan statlig eller
kommunal myndighet får uppgiften
överlämnas endast om den är av väsentlig
betydelse för myndighetens
verksamhet. Vid överlämnandet
skall behövliga förbehåll göras.

Fråga om för a

Vid tillämpningen

§

Uppgift enligt 1 § får överlämnas
till statistiska centralbyrån,
länsarbetsnämnden och kommunstyrelsen
i den kommun där arbetsstället
finns. Till annan statlig regional
eller kommunal myndighet får
uppgiften överlämnas endast om
den är av väsentlig betydelse för
myndighetens verksamhet. Vid
överlämnandet skall behövliga förbehåll
göras,
görande.

- oundgängligen behövs.

2. beträffande uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor (utskottets hemställan under
1) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Enligt
utskottets” och slutar på s. 10 med ”detta förslag” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening motiverar inte erfarenheterna av den pågående
försöksverksamheten med informationssystemet företag-samhälle den
permanentning av lagstiftningen som föreslås i propositionen. Resultatet
synes inte ha motsvarat förväntningarna. I likhet med vad flera remissinstanser
har uttryckt finner utskottet att arbetet med sammanställning av
uppgifterna inom företagen inte har stått i rimlig proportion till nyttan.
Därtill kommer att det föreliggande lagförslaget ger utrymme för att centrala
och statliga myndigheter utnyttjar primäruppgifter från företagen. Det finns
en uppenbar risk att denna information kan användas som underlag för
en central styrning av företagens verksamhet i selektiva former. Denna
risk blir än mer uppenbar om propositionens intentioner beträffande den
framtida administrationen av systemet genomförs och sålunda statens industriverk
efter en tvåårsperiod övertar ansvaret för informationssystemet
företag-samhälle.

NU 1975/76:68

21

Enligt utskottets mening styrker det anförda att försöksverksamheten
inte bör permanentas. I stället bör den nuvarande försöksverksamheten förlängas
för en ettårsperiod, så att en ny, mera fullständig utvärdering kan
göras. Därvid bör särskilt undersökas om ett sådant sekretesskydd kan skapas
som gör det möjligt för företagen att lämna ut information av verkligt värde
för den offentliga planeringen. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det
anförda det här aktuella yrkandet i motionen 1975/76:2469 och framlägger
förslag till en lag om fortsatt, tidsbegränsad giltighet av den nuvarande
uppgiftsskyldighetslagen.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet 1
och med avslag på propositionen 1975/76:166 punkten 1 samt
motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen
1975/76:2468 yrkandet 1 antager följande

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa
planeringsfrågor

Härigenom förordnas att lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa
planeringsfrågor, som gäller till utgången av juni 1976, skall äga fortsatt
giltighet till utgången av juni 1977.

3. beträffande styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser (utskottets hemställan under 2) av herrar Börjesson i
Glömminge, Gustafsson i Byske, Sjönell och Petersson i Ronneby (alla c)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 13 med ”motionen 1975/76:2470” bort ha följande
lydelse:

Förslaget i propositionen till lag om styrelserepresentation för samhället
innebär en kraftigt utvidgad försöksverksamhet, där antalet berörda företag
mer än fördubblas. Med hänsyn till de berörda företagens storlek är detta
totalt sett en stor förändring. Vid remissbehandlingen av den nämnda departementspromemorian
beträffande utvärdering av försöksverksamheten
har framkommit delade meningar. Mot den bakgrunden finns det enligt
utskottets mening skäl att ställa sig tveksam till en utvidgning av försöksverksamheten
både vad gäller antalet berörda företag och vad gäller offentliga
styrelseledamöter i ekonomiska föreningar. Över huvud taget finns det enligt
utskottets mening skäl att ifrågasätta om systemet med styrelserepresentation
för samhället är en generellt framkomlig väg när det gäller att öka
informationsutbytet mellan samhället och företagen. Exempelvis förde multinationella
företagens del kan det finnas andra och mer ändamålsenliga

NU 1975/76:68

22

former för insyn och informationsutbyte. I det sammanhanget kan ett förstärkt
inflytande för de anställda samt regelbundet informationsutbyte mellan
samhälle och företag, bl. a. enligt de riktlinjer som utskottet i det föregående
har tillstyrkt, ge bättre förutsättningar för ökad insyn. Med hänsyn
till vad som anförts tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1975/76:2468
om en förlängning av försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation
i nuvarande former. I det lagförslag som utskottet med anledning
härav framlägger har - med hänsyn till vad som anförs i propositionen
(s. 61 och 163) - intagits en bestämmelse om ersättning till offentlig styreseledamot
och suppleant.

dets att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76:166 punkten
2 och motionen 1975/76:2408 yrkandet 1, med bifall till motionen
1975/76:2468 yrkandet 2 samt med anledning av motionen
1975/76:2469 yrkandet 2 och motionen 1975/76:2470
antager följande

Förslag till

Lag om fortsatt giltighet av lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter
i vissa aktiebolag och stiftelser, m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972:827) om offentliga styrelseledamöter
i vissa aktiebolag och stiftelser, som gäller till utgången av
juni 1976,

dels att lagen skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1979,
dels att i 1, 3 och 4 §§ ordet ”Konungen” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att 5 och 6 §§ skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Om ej annat följer av denna lag,
äger vad som är föreskrivet om styrelseledamot
och styrelsesuppleant i
lagen (1944:705) om aktiebolag motsvarande
tillämpning på offentlig
styrelseledamot i aktiebolag och suppleant
för sådan ledamot. Bestämmelserna
i 8 § första stycket 6 nämnda
lag gäller dock ej.

Det åligger aktiebolag och stiftelse
att till offentlig styrelseledamot och
suppleant för sådan ledamot utge ersättning
med belopp som Konungen
bestämmer.

Föreslagen lydelse

§

Om ej annat följer av denna lag,
äger vad som är föreskrivet om styrelseledamot
och styrelsesuppleant i
aktiebolagslagen (1975:1385) motsvarande
tillämpning på offentlig styrelseledamot
i aktiebolag och suppleant
för sådan ledamot. Bestämmelserna
i 2 kap. 4 § 6 nämnda lag gäller dock
ej.

§

Det åligger aktiebolag och stiftelse
att utge arvode och annan ersättning
till offentlig styrelseledamot och
suppleant för sådan ledamot.

NU 1975/76:68

23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utgår arvode till ledamot eller suppleant
som har utsetts av företaget, har
offentlig styrelseledamot eller suppleant
rätt till samma arvode. I annat
föll bestämmer företaget arvodet särskilt.
Arvodet för år skall i båda föll
för ledamot utgöra lägst 5 000 kronor
och högst 20 000 kronor samt för suppleant
lägst 3 000 kronor och högst
15 000 kronor.

Offentlig styrelseledamot och suppleant
har rätt till ersättning för nödvändiga
kostnader för resa och uppehälle.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni
1979. Hänvisning som i lagen göres till aktiebolagslagen (1975:1385) skall
till utgången av år 1976 avse motsvarande lagrum i lagen (1944:705) om
aktiebolag.

4. beträffande styrelserepresentation församhället i aktiebolag, ekonomiskaföreningar
och stiftelser (utskottets hemställan under 2) av herrar Regnéll (m),
Hovhammar (m) och Nyquist (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 13 med ”motionen 1975/76:2470” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening finns det starka skäl att beakta de principiella
invändningar mot systemet med offentliga styrelseledamöter i företagen
som framförs i motionerna 1975/76:2469 och 1975/76:2470 och som uttrycktes
redan vid 1972 års riksdagsbehandling av frågan om offentlig styrelserepresentation.

I båda motionerna uttalas att systemet med offentliga styrelseledamöter
innebär risk för godtyckligt handlande och myndighetsutövning utan demokratisk
kontroll. Utskottet instämmer med motionärerna på denna punkt
och anser att systemet skapar uppenbara svårigheter att upprätthålla den
nödvändiga klara ansvarsfördelningen mellan offentliga och enskilda intressen.
Utskottet vill här peka på att även industriministern i propositionen
medger att risker för lojalitetskonflikter finns till följd av motsättningar
i särskilda situationer mellan företagets och samhällets intressen.

Över huvud taget försöker industriministern i sina uttalanden gå förbi
den principiella kritik som har framförts såväl vid riksdagsbehandlingen

NU 1975/76:68

24

av frågan år 1972 som av flera remissinstanser. Han påstår sålunda att flera
av invändningarna mot den offentliga styrelserepresentationen grundas på
missuppfattningar om dess innebörd. I propositionen sägs att uppdraget som
offentlig styrelseledamot inte skall vara förenat med någon som helst form
av myndighetsutövning mot berörda foretag. Mot detta kan ställas vad departementschefen
1972 anförde i motiveringen för införandet av offentliga
styrelseledamöter. Han framhöll då behovet av demokratiskt inflytande som
grund för samhällsrepresentation och pekade på styrelserepresentation som
en väg att garantera nya intressenters inflytande. Styrelserepresentation betecknades
som en flexibel och direkt metod att kanalisera de nya intressenternas
medverkan och därmed skapa ökade samarbetsmöjligheter och
en förbättrad och fortlöpande samordning av företagens och samhällets planering
och utbyggnad. Häri ligger enligt utskottets mening en intention
som syftar till ökad central styrning av företagen.

1 den nu föreliggande propositionen saknas dessa formuleringar, men i
propositionen saknas också ett avståndstagande från de tankar som 1972
uttrycktes om samhällsrepresentation i företagsstyrelserna som en metod
att åstadkomma samordning av företagens och samhällets planering och
utbyggnad-dvs. om samhällsrepresentation som ett centralt styrinstrument.
Systemet med offentliga styrelserepresentanter bär inom sig sådana risker
för utveckling av okontrollerad makt hos den centrala byråkratin att det
inte bör komma till användning. Näringspolitiken bör liksom hittills utövas
genom ett system av lagar och förordningar. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet förslaget i propositionen beträffande styrelserepresentation
för samhället. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1975/76:2469
i aktuell del och motionen 1975/76:2470.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet
2 och motionen 1975/76:2470 avslår propositionen 1975/76:166
punkten 2 samt motionen 1975/76:2408 yrkandet 1 och motionen
1975/76:2468 yrkandet 2,

5. beträffande vetorätt för arbetstagarrepresentanter, m. m. (utskottets hemställan
under 3) av herr Svensson i Malmö (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Detta
styrks” och slutar på s. 14 med ”till motionärerna” bort ha följande lydelse:

Vid riksdagsbehandlingen år 1972 av förslaget till den nu gällande lagen
om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
hävdade vänsterpartiet kommunisterna att, såsom förslaget var utformat,
lagen skulle medföra att de anställdas representanter skulle ”knytas
upp till företagen” och därigenom "bli bundna till och inlemmade i ett
system som felaktigt utgår från att det finns en grundläggande intressegemenskap
mellan kapital och arbete”. Erfarenheterna av försöksverksam -

NU 1975/76:68

25

heten med de anställdas styrelserepresentation har enligt utskottets uppfattning
bekräftat riktigheten i denna bedömning. Därtill har viktiga beslut
om många företags utveckling fattats utan att de anställdas styrelserepresentanter
fått vetskap om dem - förrän i efterhand.

Det nu framlagda lagförslaget om styrelserepresentation för de anställda
innebär inga viktigare förändringar jämfört med vad som nu gäller. För
att en förändring skall komma till stånd krävs att i lagen införs stadganden
om att de anställda skall verka i styrelserna som partsrepresentanter, att
de inte skall vara underkastade krav på sekretess utan kunna informera
och rådgöra med sina valmän samt att de skall ha vetorätt så att inga beslut
riktade mot de anställdas intressen kan fattas. Med hänvisning till det anförda
yrkar utskottet bifall till de krav på förändring av det framlagda lagförslaget
som framförs i motionen 1975/76:2473.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2473 avslår
propositionen 1975/76:166 punkten 3 och hos regeringen hemställer
om nytt förslag till lag om styrelserepresentation för
de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar i enlighet
med vad utskottet anfört,

6. beträffande gräns, för rätt att utse arbetstagarrepresenranter(ulskoUels hemställan
under 4)av herrar Börjesson i Glömminge, Gustafsson i Byske, Sjönell
och Petersson i Ronneby (alla c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande, som börjar på s. 14 med ”De
två” och slutar på s. 15 med ”och 1975/76:2472” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill på denna punkt hänvisa till att industriministern i sin motivering
till lagförslaget anför att man inte kan bortse från att särskilda problem
är förbundna med styrelserepresentation i mindre företag. 1 åtskilliga av
dessa företag är styrelsearbetet föga utvecklat. I somliga finns styrelsen i
praktiken bara på papperet. Detta hänger ofta samman med att de mindre
företagen är i hög grad anknutna till ägarens privata ekonomi. Styrelserepresentationen
i dessa företag kan lätt leda till en formalisering av beslutsprocessen
som inte ter sig naturlig för vare sig ägare eller anställda.

De anställda är då betjänta av andra former av insyn och inflytande än
styrelserepresentation.

En gräns vi 50 anställda innebär att ca 4 000 företag berörs, vilket är
en fördubbling i förhållande till dagens situation. Regeringens förslag innebär
att inte mindre än ca 8 000 företag skulle komma att beröras. Gränsen 50
anställda, som enligt utskottet bör gälla, överensstämmer dessutom med
den gräns som gäller i fråga om inrättande av företagsnämnd i företag.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att statens industriverk, som
har utvärderat försöksverksamheten med styrelserepresentation för anställ -

NU 1975/76:68

26

da, har föreslagit att gränsen sätts vid 50 anställda. Förslaget har remissbehandlats
och meningarna har varit delade bland remissinstanserna. Att
i ett sådant läge sätta gränsen till 25 anställda är enligt utskottets mening
en omotiverad åtgärd. Utskottet tillstyrker alltså förslaget i motionen
1975/76:2468 beträffande gräns för rätt till styrelserepresentation.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet
3 samt med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del, motionen 1975/76:2469 yrkandet 3 a, motionen
1975/76:2471 i ifrågavarande del och motionen
1975/76:2472 antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och
7 jjjj med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande
betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag A Iternativt förslag

I företag som ej är moderföretag
och som under det senast förflutna
räkenskapsåret här i landet har sysselsatt
i genomsnitt minst 25 arbetstagare
har de anställda rätt att utse
två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter)
och en suppleant för
varje sådan ledamot.

Består företagets

Första och inom

I företag som ej är moderföretag
och som under det senast förflutna
räkenskapsåret här i landet har sysselsatt
i genomsnitt minst 50 arbetstagare
har de anställda rätt att utse
två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter)
och en suppleant för
varje sådan ledamot,
en suppleant,
koncernen.

6 §

Har arbetstagarledamöter utsetts,
förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation,
om därefter antalet
anställda underskrider 25 eller
antalet styrelseledamöter nedgår under
två.

Bolagsstämma eller föreningsstämma
kan utan ändring av bolagsordningen
eller stadgarna besluta att
denna lagskall äga tillämpning, även
om antalet anställda ej uppgår till 25,
eller att de anställda skall ha rätt att
enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter
och suppleanter än
som följer av 5 S.

Har arbetstagarledamöter utsetts,
förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation,
om därefter antalet
anställda underskrider 50 eller
antalet styrelseledamöter nedgår under
två.

§

Bolagsstämma eller föreningsstämma
kan utan ändring av bolagsordningen
eller stadgarna besluta att
denna lag skall äga tillämpning, även
om antalet anställda ej uppgår till 50,
eller att de anställda skall ha rätt att
enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter
och suppleanter än
som följer av 5 §.

NU 1975/76:68

27

7. beträffande gräns för rätt att utse arbetstagarrepresentanter{ utskottets hemställan
under 4) av herrar Regnéll (m) och Hovhammar (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”De
två” och slutar på s. 15 med ”och 1975/76:2472” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att styrelserepresentation för de anställda kan vara ett
medel att garantera de fackliga organisationerna möjlighet att dels få information
om beslut och planer, dels lämna synpunkter direkt till styrelsen
i samband med beslutsfattande. Detta gäller företag som har en fungerande
styrelse. I många mindre företag är företagets och ägarens ekonomi intimt
förknippade med varandra. Det kan därför från integritetssynpunkt ofta
vara olämpligt med styrelserepresentation i sådana företag. I flertalet mindre
företag torde vidare styrelsearbetet vara av formell natur, varför styrelserepresentation
blir utan betydelse för de anställda. Utskottet vill peka på
att industriministern har uppmärksammat dessa problem i motiveringen
till lagförslaget i propositionen. Enligt honom kan styrelserepresentation
i mindre företag lätt leda till en formalisering av beslutsprocessen som inte
ter sig naturlig för vare sig ägare eller anställda. De anställda är i sådana
fall bättre betjänta av andra former för insyn och inflytande än styrelserepresentation.

Den hittillsvarande försöksverksamheten har avsett företag med minst
100 anställda. Försöksverksamheten har utvärderats av statens industriverk,
och erfarenheterna är i allmänhet positiva. Industriverket har föreslagit att
de anställdas styrelserepresentation fortsättningsvis skall omfatta företag
med minst 50 anställda eller med minst tre styrelseledamöter. Vid remissbehandlingen
av detta förslag har meningarna varit starkt delade. Enligt
utskottets mening vore det med hänsyn härtill en förhastad åtgärd att sänka
gränsen. Det är i stället motiverat att även fortsättningsvis och tills vidare
bibehålla 100 anställda som minimigräns för styrelserepresentation för anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utskottet tillstyrker med
hänvisning till det anförda förslagen på denna punkt i motionerna
1975/76:2469 och 1975/76:2472.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet
3 a och motionen 1975/76:2472 samt med anledning av motionen
1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande del, motionen
1975/76:2468 yrkandet 3 a och motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande
del antager det i propositionen 1975/76:166 framlagda
förslaget till lag om styrelserepresentation förde anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 5, 6 och
7 §§ med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande
betecknas som alternativt förslag:

NU 1975/76:68

28

R ege ringens förslag

I foretag som ej är moderföretag
och som under det senast förflutna
räkenskapsåret här i landet har sysselsatt
i genomsnitt minst 25 arbetstagare
har de anställda rätt att utse
två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter)
och en suppleant för
varje sådan ledamot.

Består företagets

Första och inom

6

Har arbetstagarledamöter utsetts,
förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation,
om därefter antalet
anställda underskrider 25 eller
antalet styrelseledamöter nedgår under
två.

Bolagsstämma eller föreningsstämma
kan utan ändring av bolagsordningen
eller stadgarna besluta
att denna lag skall äga tillämpning,
även om antalet anställda ej uppgår
till 25, eller att de anställda skall ha
rätt att enligt denna lag utse fler arbetstagarledamöter
och suppleanter
än som följer av 5 §.

A Iternativt förslag

§

I företag som ej är moderföretag
och som under det senast förflutna
räkenskapsåret här i landet har sysselsatt
i genomsnitt minst 100 arbetstagare
har de anställda rätt att
utse två ledamöter i styrelsen (arbetstagarledamöter)
och en suppleant
för varje sådan ledamot,
en suppleant,
koncernen.

§

Har arbetstagarledamöter utsetts,
förändras ej de anställdas rätt till styrelserepresentation,
om därefter antalet
anställda underskrider 100 eller
antalet styrelseledamöter nedgår under
två.

§

Bolagsstämma eller föreningsstämma
kan utan ändring av bolagsordningen
eller stadgarna besluta
att denna lag skall äga tillämpning,
även om antalet anställda ej uppgår
till 100, eller att de anställda skall
ha rätt att enligt denna lag utse fler
arbetstagarledamöter och suppleanter
än som följer av 5 §.

8. beträffande särregel för företag med styrelse bestående av mindre än tre ledamöter
(utskottets hemställan under 5) av herr Nyquist (fp) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Utskottet
finnér” och slutar med "är aktuell” bort ha följande lydelse:

En skattning gjord på basis av statens industriverks material visar att
ca tre fjärdedelar av antalet företag med 25-49 anställda har minst 3 styrelseledamöter.
Förslaget i motionen gäller således ett mindre antal företag
där styrelsearbetet inte torde upplevas som meningsfullt av vare sig ägare
eller anställda.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet i anslutning till
motionärernas förslag att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till
komplettering av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar med en särregel av angiven innebörd.

NU 1975/76:68

29

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:2471 i ifrågavarande
del hos regeringen begär förslag till komplettering
av lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar i enlighet med vad utskottet anfört,

9. beträffande ordning för utseende av arbetstagarrepresentanter (utskottets
hemställan under 6) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Sjönell
(c), Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”12 §
i lagförslaget” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt lagförslagets 12 § gäller i det fall då en arbetstagarorganisation företräder
minst fyra femtedelar av medlemmarna att annan organisation som
företräder minst 5 96 av arbetstagarna har rätt till en suppleantplats. Utskottet
anser att detta inte är till fyllest för att minoritetsgruppers möjligheter till
medinflytande i olika sammanhang skall tryggas. Inom vissa branscher,
t. ex. företag inom massaindustrin, där tjänstemännen är för få för att erhålla
ordinarie styrelseplats, eller företag inom dataindustrin, där motsvarande
gäller för arbetarna, kan på detta sätt en grupp inom företaget utestängas
från inflytande i viktiga frågor. En mer allsidig representation i företagens
styrelser bör därför säkerställas genom att reglerna i lagförslaget ändras på
sådant sätt att organisation med minst 10 96 av de anställda skall erhålla
ordinarie plats i styrelsen. Utskottet tillstyrker motionen 1975/76:2469 i
här aktuell del.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet
3 c och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2
i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166
framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de anställda
såvitt avser 12 § med ändrad lydelse i enlighet med
vad som i det följande betecknas som alternativt förslag:

R egeringens förslag

Alternativt förslag

Enas ej -

12 §

-av arbetstagarrepresentanter.

Tillhör i fall som avses i 5 § första
stycket mer än fyra femtedelar av
de kollektivavtalsbundna arbetstagarna
vid företaget samma lokala arbetstagarorganisation,
får denna utse
samtliga arbetstagarrepresentanter,
såvida icke annan sådan organisation

Tillhör i fall som avses i 5 § första
stycket mer än fyra femtedelar av
de kollektivavtalsbundna arbetstagarna
vid företaget samma lokala arbetstagarorganisation,
får denna utse
samtliga arbetstagarrepresentanter,
såvida icke annan sådan organisation

NU 1975/76:68

30

Regeringens förslag

företräder minst en tjugondel av dessa
arbetstagare. Denna organisation
får i sådant fall utse en suppleant. Företräder
icke någon organisation mer
än fyra femtedelar av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid företaget,
får de två lokala arbetstagarorganisationer
som företräder det
största antalet sådana arbetstagare
utse vardera en ledamot och en suppleant.
I fall som avses i 5 § andra
stycket utses arbetstagarrepresentanterna
av den lokala arbetstagarorganisation
som företräder det
största antalet kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget. Vid
tillämpningen av vad som nu har
sagts anses lokala arbetstagarorganisationer
som tillhör samma centrala
arbetstagarorganisation som en organisation.

Andra stycket dess he

Alternativt förslag

företräder minst en tjugondel av dessa
arbetstagare. Företräder denna organisation
minst en tionde! av arbetstagarnafår
den utse en ledamot och i
annat fall en suppleant. Företräder
icke någon organisation mer än fyra
femtedelar av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid företaget,
får de två lokala arbetstagarorganisationer
som företräder det största
antalet sådana arbetstagare utse vardera
en ledamot och en suppleant.
I fall som avses i 5 § andra stycket
utses arbetstagarrepresentanterna av
den lokala arbetstagarorganisation
som företräder det största antalet
kollektivavtalsbundna arbetstagare
vid företaget. Vid tillämpningen av
vad som nu har sagts anses lokala
arbetstagarorganisationer som tillhör
samma centrala arbetstagarorganisation
som en organisation.

10. beträffande valbarhetsbestämmelser (utskottets hemställan under 7) av
herrar Regnéll (m). Börjesson i Glömminge (c), Sjönell (c). Hovhammar
(m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Beträffande
valbarhetsbestämmelserna” och slutar med "motionen
1975/76:2469” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner vidare att det är förvånande att regeringen i sitt lagförslag
har intagit en bestämmelse (13 §) som i likhet med nu gällande lag medger
att arbetstagarledamöter rekryteras externt. Enligt utskottets mening skall
styrelserepresentationen för de anställda syfta till förbättrade relationer inom
företaget. Det är med hänsyn till detta onaturligt att en utomstående person
tas in i styrelsen som representant för de anställda. Utskottet tillstyrker
därför förslaget i motionen 1975/76:2469 att i lagen skall stadgas att arbetstagarrepresentant
skall vara anställd i företaget.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2469 yrkandet
3 b och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet 2
i ifrågavarande del antager det i propositionen 1975/76:166
framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation för de an -

NU 1975/76:68

31

ställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar såvitt avser 13
och 20 §§ med ändrad lydelse i enlighet med vad som i det
följande betecknas som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

13 §

Arbetstagarrepresentant bör utses Arbetstagarrepresentant skall utbland
de anställda vid företaget eller, ses bland de anställda vid företaget
i fråga om moderföretag, bland de eller, i fråga om moderföretag, bland
anställda inom koncernen. de anställda inom koncernen.

Till arbetstagarrepresentant samma koncern.

20 §

Fråga om tillstånd enligt 13 § andra Fråga om undantag enligt 18 eller
stycket eller undantag enligt 18 eller 19 § prövas av nämnden för styrel19
§ prövas av nämnden för styrel- serepresentationsfrågor,
serepresentationsfrågor.

Mot nämndens ej föras.

11. beträffande rätt att delta i förberedande behandling av styrelseärenden (utskottets
hemställan under 8) av herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge
(c). Gustafsson i Byske (c), Sjönell (c), Hovhammar (m) och Petersson i
Ronneby (c) som anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Enligt
industriverket” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan deltagande av de anställda i beslutsförberedande
organ såsom arbetsutskott och liknande i många fall vara av
värde. Utskottet anser dock att det inte är motiverat att denna fråga i detalj
regleras genom lagstiftning. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet motionen
1975/76:2468 på denna punkt.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 yrkandet 4
och med avslag på motionen 1975/76:2408 yrkandet 2 i ifrågavarande
del

dels avslår det i propositionen 1975/76:166 framlagda förslaget
till lag om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar såvitt avser 16 §,
dels beslutar att 15 § andra stycket i nämnda lagförslag skall
utgöra en särskild paragraf med beteckningen 16 §,

12. beträffande giltighetstid för lagen om styrelserepresentation för de anställda
i aktiebolag och ekonomiska föreningar (utskottets hemställan under 9) av
herrar Regnéll (m), Börjesson i Glömminge (c), Gustafsson i Byske (c). Sjönell
(c). Hovhammar (m) och Petersson i Ronneby (c) som anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

NU 1975/76:68

32

Utskottet instämmer i vad som anförs i motionen att erfarenheterna av
den i propositionen 1975/76:105 föreslagna arbetsrättsreformen bör avvaktas
innan slutlig ställning tas till frågan om vilket antal anställda som skall
utgöra gräns för rätt till styrelserepresentation. Mot bakgrund härav bör
lagen i enlighet med vad som föreslås i motionen 1975/76:2468 även fortsättningsvis
vara av försökskaraktär. Lagens giltighetstid bör därför begränsas
till tre år, dvs. tiden t. o. m. utgången av juni 1976.

dets att utskottet under 9 bort hemställa

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975/76:2468 i ifrågavarande
del och med anledning av motionen 1975/76:2408 yrkandet
2 i ifrågavarande del antager det i propositionen
1975/76:166 framlagda förslaget till lag om styrelserepresentation
för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
såvitt avser ikraftträdande- och övergångsbestämmelser med
ändrad lydelse i enlighet med vad som i det följande betecknas
som alternativt förslag:

Regeringens förslag Alternativt förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1976 utom såvitt avser 15 § andra
stycket, som träder i kraft den 1 januari
1977. Hänvisning som i lagen
göres till aktiebolagslagen
(1975:1385) skall till utgången av år
1976 avse motsvarande lagrum i lagen
(1944:705) om aktiebolag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1976 utom såvitt avser 15 § andra
stycket, som träder i kraft den 1 januari
1977, och galler lill utgången av
juni 1979. Hänvisning som i lagen
göres till aktiebolagslagen
(1975:1385) skall till utgången av år
1976 avse motsvarande lagrum i la -

gen (1944:705) om aktiebolag.

Har beslut nya lagen.

Har beslut det alltjämt.

Bestämmelserna i motsvarande tillämpning.

Särskilt yttrande

av herr Svensson i Malmö (vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna anser inte att styrelserepresentanter för de
lönarbetande skall bindas upp utifrån falska föreställningar om att de har
gemensamma intressen med kapitalets representanter. De bör ha bestämda
rättigheter, få framträda som partsrepresentanter och allmänt bevara en självständig
ställning.

Dessa krav, som utvecklas i reservationen 5, har inte vunnit stöd hos
utskottet. I konsekvens därmed har jag avstått från att deltaga i utskottets
beslut i övrigt rörande förslaget till lag om styrelserepresentation för de
anställda. Vid kammarbehandlingen kommer vänsterpartiet kommunisterna
att ta ställning utifrån vad som kan bedömas vara minst ogynnsamt ur
de lönarbetandes synvinkel.

NU 1975/76:68

33

Bilaga

1 motionen 1975/76:2408 framlagt
Förslag till

Lag om styrelserepresentation för samhället i aktiebolag, ekonomiska föreningar
och stiftelser

Härigenom föreskrives följande.

1 § Staten har rätt att utse en ledamot och en suppleant i styrelsen för
aktiebolag eller ekonomisk förening, som har särskild betydelse från allmän
synpunkt genom att företaget

1. har ett betydande antal anställda eller bedriver verksamhet på flera
platser inom landet,

2. bedriver verksamhet i flera länder eller tillhör företag som bedriver
sådan verksamhet eller

3. har ägarinflytande i andra juridiska personer.

2 § Rätt som anges i 1 § tillkommer staten även i fråga om allmännyttig
stiftelse med tillgångar överstigande fem miljoner kronor.

3 § Regeringen beslutar om styrelserepresentation enligt 1 eller 2 §. Högst
sextio aktiebolag eller ekonomiska föreningar och tio stiftelser får samtidigt
omfattas av sådan representation.

4 § Kommun har rätt att enligt denna lag utse en ledamot och en suppleant
i styrelsen för aktiebolag eller ekonomisk förening som ej omfattas av styrelserepresentation
som avses i 1 §, om företaget har mer än 500 anställda
inom kommunen eller där svarar för mer än en tiondel av det totala antalet
anställda.

Har styrelseledamot utsetts, består rätten till styrelserepresentation för
kommunen även om antalet anställda därefter underskrider det antal eller
den andel som anges i första stycket.

5 § Denna lag gäller icke bankaktiebolag eller försäkringsaktiebolag och
ej heller företag vars verksamhet huvudsakligen avser opinionsbildning av
politisk, religiös eller liknande art.

6 § Ledamot som utsetts enligt 1, 2 eller 4§ (offentlig styrelseledamot)
skall särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i företagets verksamhet.

NU 1975/76:68

34

7 § Om ej annat följer av denna lag, äger bestämmelserna om styrelseledamot
och styrelsesuppleant i aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar motsvarande tillämpning på offentlig
styrelseledamot och suppleant för sådan ledamot.

8 § Bestämmelserna i 2 kap. 4§ 6 aktiebolagslagen (1975:1385) samt 6 §
6 och 22 § andra stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller
ej offentlig styrelseledamot eller suppleant för sådan ledamot.

9 § Uppkommer fråga om inrättande av offentlig styrelserepresentation i
stiftelse, är stiftelsen efter anmodan skyldig att till regeringen överlämna
avskrift av stiftelseurkund, stadgar och andra handlingar som bestämmer
stiftelsens verksamhet eller visar dess ekonomiska ställning.

Anmodan som avses i första stycket får förenas med vite.

10 § Beslutar kommun om inrättande av offentlig styrelserepresentation,
skall beslutet delges företaget.

11 § Äger två eller flera kommuner rätt till styrelserepresentation i samma
företag och enas kommunerna ej om annat, utses den offentlige styrelseledamoten
av den bland kommunerna där företaget har det största antalet
anställda och suppleanten av den kommun där företaget har det näst största
antalet anställda.

12 § Tiden för offentlig styrelseledamots uppdrag bestämmes av den som
utser ledamoten.

Förordnas ej annat i anledning av ansökan om undantag enligt 16 eller
17 §, tillträder offentlig styrelseledamot sitt uppdrag vid tidpunkt som bestämmes
av den som utsett ledamoten. I fall som avses i 10 5 får dock
tillträde ske tidigast tre månader efter det att företaget mottagit underrättelse
som där sägs.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på suppleant.

13 § Offentlig styrelseledamot får närvara och deltaga i överläggningarna
när ärende, som senare skall avgöras av styrelsen, förberedes av därtill särskilt
utsedda styrelseledamöter.

14 § Det åligger företag att utge ersättning till offentlig styrelseledamot
och suppleant för sådan ledamot.

Ersättning enligt första stycket skall utgå med arvode för år som för ledamot
uppgår till högst 20 000 kronor och lägst 5 000 kronor samt för suppleant
till högst 15 000 kronor och lägst 3 000 kronor. Utgår arvode till
ledamot eller suppleant som utsetts i den för företaget gällande ordningen,
har offentlig styrelseledamot eller suppleant rätt till samma arvode inom

NU 1975/76:68

35

de angivna gränserna. I annat fail bestämmer företaget arvodet särskilt.

Utöver arvode har offentlig styrelseledamot och suppleant rätt till gottgörelse
för nödvändiga kostnader till resa och uppehälle.

15 § Offentlig styrelseledamot får ej handlägga fråga om avtal, om den
som utsett ledamoten i frågan har ett väsentligt intresse som ej är av allmän
natur och intresset kan vara stridande mot företagets.

16 § Skulle offentlig styrelserepresentation enligt 4 § medföra väsentlig olägenhet
för aktiebolag på grund av att

1. styrelsens sammansättning är beroende av förhållande mellan olika
aktieägare eller aktieägargrupper, som framgår av bolagsordningen, avtal
eller annan omständighet eller

2. bolagsordningen innehåller föreskrift om särskild röstmajoritet för styrelsebeslut,

kan undantag medgivas från denna lag, om olägenheten ej kan undanröjas
på annat sätt.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på ekonomisk förening.
Undantag skall förenas med villkor om åtgärder som på annat sätt tillgodoser
kommunens intresse av insyn och inflytande i fråga om företagets
verksamhet.

17 § Bestämmelserna i 16 § äger motsvarande tillämpning, om olägenhet
som där sägs skulle uppkomma genom att representation för stat eller kommun
införs i företag med styrelserepresentation för de anställda enligt lagen
(1976:000) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska
föreningar.

Vill samhället och de anställda samtidigt införa styrelserepresentation och
kan de ej få sådan representation utan att olägenhet som sägs i 16 § uppkommer
för företaget, äger de anställda företräde framför samhället.

18 § Fråga om tillämpningen av 4,5,11, Oeller 15 § eller fråga om undantag
enligt 16 eller 17 § prövas av nämnden för styrelserepresentationsfrågor.

Mot nämndens beslut får talan ej föras.

19 § I anmälan om styrelsens sammansättning enligt 8 kap. 15 § aktiebolagslagen
(1975:1385)eller 37 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
skall anges om ledamot eller suppleant har utsetts enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976 och gäller till utgången av juni
1979.