Konstitutionsutskottets betänkande

KU 1975/76: 25

1975/76: 25

med anledning av propositionen 1975/76:23 om kommunal rösträtt
för invandrare jämte motioner

I detta betänkande behandlas dels propositionen 1975/76:23, dels följdmotionerna
1975/76:131 och 1975/76:133.

Propositionen

I propositionen föreslås att i Sverige bosatta utlänningar får rösträtt vid
val av kommunfullmäktige, landsting och kyrkofullmäktige samt vid prästval.
Som särskild förutsättning för utlännings rösträtt skall enligt förslaget
gälla att vederbörande har varit kyrkobokförd i Sverige den 1 november
de tre åren närmast före valåret. Detta innebär i praktiken att det stora
flertalet av de utlänningar som får rösträtt har bott i Sverige oavbrutet minst
ca tre år närmast före valet.

Med rösträtten skall enligt förslaget också följa valbarhet till kommunala
förtroendeu ppdrag.

De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1976 och
de nya bestämmelserna kommer alltså att kunna tillämpas första gången
vid 1976 års val.

Propositionens hemställan avser att riksdagen skall
dels antaga fem i propositionen framlagda lagförslag, nämligen

1. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

2. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

3. lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse,

4. lag om ändring i vallagen (1972:620) samt

5. lag om ändring i utlänningslagen (1954:193),

dels till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare under
fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 4 245 000 kronor,
dets till Bidrag, till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare under fjortonde
huvudtiteln på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kronor,
dels ock godkänna de grunder som förordats i propositionen angående bestridande
av kostnader för ifrågavarande ändamål under andra huvudtiteln.

Motionerna m. m.

I motionen 1975/76:131 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) hemställs
att viss tids bosättning i Sverige inte skall utgöra villkor för invandrares

1 Riksdagen 1975/76. 4 sami. Nr 25

KU 1975/76:25

rösträtt vid kyrkofullmäktigeval och framläggs till följd härav förslag till
ändrad lydelse av lagen (1961:436) om församl i ngssty reise.

I motionen 1975/76:133 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs
att kravet på viss tids kyrkobokföring i Sverige för rösträtt till samtliga
kommunala val måtte avse två år;
att förslaget om ändring i 70 § första stycket utlänningslagen måtte avslås;
att riksdagen uttalar sig för principen om en lika fördelning av statsstödet
för informationsändamål förmedlade genom studieförbunden samt
att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om rösträtt för invandrare
vid val till riksdagen skyndsamt utreds och att förslag om sådan rösträtt
föreläggs riksdagen.

I motionen 1975/76:131 framhålls, att det från religiös synpunkt kan te
sig främmande med särskilda restriktioner för vissa samfundsmedlemmar
att delta i församlingens beslutsprocess. Den svenska kyrkan är den evangelisk-lutherska
folkkyrkan inom svenskt territorium. Det är därför, anförs
det, från internationell ekumenisk synpunkt otillfredsställande att en utländsk
luthersk trosbekännare, som under sin vistelse i Sverige ansluter
sig till denna lutherska kyrka, inte förrän efter viss tid får delta i sin församlings
beslut och rådslag.

Rösträttsutredningen föreslog i sitt betänkande Kommunal rösträtt för
invandrare (SOU 1975:15) inte någon kvalifikationstid för invandrares
rösträtt i kyrkliga val och motiverade detta bl. a. med att församlingarnas
offentligrättsliga befogenheter är begränsade, att utländsk medborgare med
evangelisk-luthersk trosbekännelse kan bli medlem i svenska kyrkan så
snart han bosatt sig här och att det från religiös synpunkt kan te sig stötande
att utesluta vissa församlingsmedlemmar från deltagande i församlingens
beslut.

De flesta remissinstanserna som uttalat sig i frågan anslöt sig till utredningens
ståndpunkt. Flera remissinstanser ansåg emellertid att en kvalifikationstid
av tre år borde krävas också för rösträtt vid val av kyrkofullmäktige.

Vid sitt ställningstagande till förmån för en treårig bosättningstid även
vid de kyrkliga valen anför departementschefen för egen del följande (s.
95):

De skäl som utredningen anför till stöd för sitt förslag att något krav
på viss kvalifikationstid inte skall ställas upp när det gäller rösträtt och
valbarhet vid val till kyrkofullmäktige är enligt min mening inte övertygande.
Jag anser att anledning saknas att i detta sammanhang så starkt
som utredningen och några remissinstanser gör betona kyrkans ställning
av trossamfund. De beslut som fattas av de kyrkokommunala organen rör
till övervägande del ekonomiska och administrativa frågor. Ställningstagandet
till dessa frågor kräver liksom motsvarande beslut i de borgerliga kommunerna
kunskaper i landets språk och kännedom om samhällsförhållandena
här. Jag vill erinra om att församlingarna och de kyrkliga samfäl -

KU 1975/76:25

ligheterna är samhällsorgan som har utrustats med beskattningsrätt och
vilkas verksamhet till stor del regleras av bestämmelser av samma slag
som de som gäller för de borgerliga kommunerna. Från praktisk synpunkt
talar också starka skäl för enhetliga regler om rösträtt och valbarhet i borgerliga
resp. kyrkliga kommuner. Jag förordar därför att kravet på tre års
bosättning här skall gälla också för rösträtt och valbarhet vid valen till kyrkofullmäktige.

1 motionen 1975/76:133 hävdas att det bör vara tillräckligt med en tvåårig
bosättningstid för invandrarnas förvärv av rösträtt vid kommunala val. Motionärerna
anser vidare att det varit önskvärt att förslag om rösträtt för
invandrare i riksdagsval kunnat föreläggas riksdagen samtidigt och förutsätter
att denna fråga blir föremål för skyndsam utredning. Vidare anser
motionärerna det otillfredsställande att, som föreslås i propositionen, rätten
för utlänning att inneha offentligt förtroendeuppdrag skall kunna inskränkas
i händelse av bl. a. krig och krigsfara. Slutligen finner motionärerna inte
propositionens förslag om grunderna för statsbidrag till studieförbunden acceptabelt.
Eftersom varje i informationsverksamheten deltagande parti måste
vända sig till samma antal invandrare, bör stöd utgå med lika stort belopp
för samtliga partier och någon fördelning efter förbundens storleksordning
inte fl förekomma.

Rösträttsutredningen föreslog beträffande kvalifikationstiden att invandrare
för att erhålla rösträtt skulle ha bott i Sverige minst tre år. Departementschefen
anser en sådan kvalifikationstid lämpligt avvägd mot bakgrund av
att rimliga garantier skall kunna skapas för att den utländske väljaren har
vissa inte alltför obetydliga kunskaper i svenska språket, känner till och
har förståelse för svenska förhållanden och har ett naturligt personligt intresse
inte bara för de alldeles aktuella förhållandena utan också för de mera långsiktiga
kommunala angelägenheterna.

Utredningens förslag innebär att med rösträtten också skall följa valbarhet
till alla kommunala förtroendeuppdrag. Departementschefen ansluter sig
till denna ståndpunkt. Vid krig eller krigsfara eller liknande förhållanden kan
emellertid enligt departementschefen rikets säkerhet kräva inskränkning i
utlännings rätt att fullgöra kommunala förtroendeuppdrag.

Enligt propositionen bör informationsverksamheten bland invandrarna inför
valet bl. a. omfatta konferenser, uppsökande verksamhet och andra åtgärder
för att rekrytera deltagare till studiecirklarna. Studieförbunden bör enligt
propositionen stimuleras till sådan verksamhet tillsammans med resp. politiska
parti. Statsbidrag bör därför utgå för verksamheten. Medelsbehovet
beräknas till en miljon kronor, och beloppet föreslås fördelat mellan studieförbunden
efter i princip samma grunder som det statliga partistödet
för 1976, dvs. efter riksdagsmandat. Ett särskilt bidrag till kristen demokratisk
samling, som inte är medlem i något studieförbund, föreslås utgå
med 25 000 kronor.

KU 1975/76:25

Frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval behandlades vid en frågedebatt
i riksdagen 1974 (rd 1974:143 s. 212) varvid kommunministern framhöll
de principiellt komplicerade frågeställningar som är förenade med
rösträtt till riksdagen för andra än svenska medborgare. Allvarliga överväganden
måste därför enligt kommunministern föregå ett ställningstagande
till sådan rösträtt.

Utskottet

I propositionen föreslås att rösträtt vid val av kommunfullmäktige, landsting
och kyrkofullmäktige samt prästval skall tillerkännas i Sverige bosatta
utlänningar efter samma grunder som svenska medborgare, under förutsättning
att utlänningen varit kyrkobokförd i Sverige den 1 november de
tre åren närmast före valet. Med rösträtten skall också följa valbarhet till
kommunala förtroendeuppdrag. De föreslagna lagändringarna är avsedda
att träda i kraft den 1 januari 1976 för att tillämpas första gången vid 1976
års val.

Som framgår av propositionen har under senare år i olika sammanhang
framställts önskemål om att stärka invandrarnas ställning politiskt i det
svenika samhället. Motsvarande utvecklingstendens föreligger i andra
länder, bl. a. i våra nordiska grannländer. Enligt utskottets mening är
det en angelägen reform att ge invandrare med varaktig anknytning till
Sverige ett sådant politiskt medinflytande som de föreslagna rättigheterna
innebär. Utskottet ansluter sig således i princip till propositionens förslag
att ge utlänningar rösträtt och valbarhet vid de kommunala valen.

I motionen 1975/76:133 föreslås att kvalifikationstiden för rösträtt och
valbarhet skall omfatta två år. Motionen 1975/76:131 behandlar de kyrkliga
valen och ger uttryck för uppfattningen att någon kvalifikationstid härvidlag
inte är erforderlig.

Vad först beträffar den föreslagna kvalifikationstiden vid val till kommunfullmäktige
och landsting anser utskottet i likhet med vad som anförts
i propositionen att rimliga garantier måste skapas för att de invandrare,
som ges rösträtt och valbarhet, inte har alltför obetydliga kunskaper i svenska
samt att de har förståelse för och kännedom om svenska förhållanden. En
treårig bosättningstid får från dessa synpunkter anses lämpligt avvägd, och
utskottet avstyrker därför yrkandet i motionen 1975/76:133 att kvalifikationstiden
inte skall omfatta mer än två år.

Beträffande de kyrkliga valen föreslog rösträttsutredningen att någon särskild
kvalifikationstid inte skulle krävas för invandrarnas rösträtt. 1 propositionen
föreslås däremot samma kvalifikationstid för de kyrkliga valens
vidkommande som för de övriga valen.

Som framhålls i propositionen är de beslut som fattas av de kyrkokommunala
organen i väsentlig del av ekonomisk eller administrativ natur.
Dessa frågor kräver, liksom motsvarande beslut i de andra kommunerna.

KU 1975/76:25

kunskaper i svenska och kännedom om det svenska samhället. Utskottet
delar därför departementschefens uppfattning att samma krav bör ställas
för rösträtt och valbarhet vid kyrkliga val som vid övriga kommunala val
och avstyrker således motionen 1975/76:131.

Rösträttsutredningen ansåg att kravet på treårig kvalifikationstid borde
knytas till mantalsskrivningen och valde att utforma vistelserekvisitet som
en punktkontroll den 1 november under de tre år som närmast föregår
valåret. I propositionen föreslås emellertid att vistelsekravet i stället knyts
till kyrkobokföringen och att punktkontrollen således skall avse denna.

Kyrkobokföring i vederbörande kommun är en förutsättning för svensk
medborgares rösträtt vid kommunala val. Det är enligt utskottets uppfattning
lämpligt att samma förutsättning läggs till grund för utlännings rösträtt.
Som framhålls i propositionen bör det vidare, när fråga uppkommer om
rättelse av röstlängd, vara lättare att utgå från kyrkobokföringen än från
mantalsskrivningen, eftersom datum för kyrkobokföringen lätt kan kontrolleras
i personakten hos pastorsämbetet. Utskottet ansluter sig sålunda
till propositionens förslag att vistelsekravet skall knytas till kyrkobokföringen.

1 förevarande sammanhang vill utskottet göra ett påpekande rörande innehållet
i länsstyrelsernas personband, vilka skall ligga till grund för utlännings
upptagande i röstlängd. Enligt vad utskottet erfarit medför tilllämpningen
av gällande regler att i sådant personband upptas person som
varit bosatt i vederbörande kommun senast den 1 november, under förutsättning
att han blivit kyrkobokförd senast den 20 november. För att
röstlängden inte skall innehålla uppgift om utlänning med senare kyrkobokföringsdag
än den 1 november tre år före valåret måste en kontroll ske
av datum för kyrkobokföringen. Utskottet förutsätter att den centrala valmyndigheten
har sin uppmärksamhet fästad på detta förhållande och att
erforderliga anvisningar utfärdas beträffande kontrollåtgärderna i fråga. Vad
utskottet uttalat bör ges regeringen till känna.

Förslaget att med rösträtten skall följa valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag
innehåller den inskränkningen att vid krig eller krigsfara
eller liknande förhållanden regeringen skall kunna utfärda särskilda föreskrifter
om utlännings rätt att inneha offentligt förtroendeuppdrag. En bestämmelse
härom föreslås i utlänningslagen.

1 motionen 1975/76:133 framförs kritik mot angivna inskränkning i utlännings
rätt att inneha förtroendeuppdrag.

Enligt utskottet står förslaget i denna del i överensstämmelse med föreskrifter
som regeringen i andra hänseenden lår utfärda beträffande utlänning
som vistas i landet vid krig, krigsfara eller liknande förhållanden.
Utskottet avstyrker motionen 1975/76:133 på denna punkt.

Den föreslagna reformen kräver självfallet vissa informationsinsatser. Utskottet
ansluter sig till de allmänna riktlinjer för informationsverksamheten
som föreslås i propositionen.

KU 1975/76:25

Bl. a. förordas i propositionen att studieförbunden ABF, Medborgarskolan
och Vuxenskolan tillsammans med respektive politiska parti skall stimuleras
att anordna konferenser och bedriva uppsökande verksamhet eller vidta
andra åtgärder för att rekrytera invandrare till studiecirklar, allt i syfte att
ge invandrarna information inför valen. Medelsbehovet härför beräknas till
en miljon kronor, vilket föreslås utgå som statsbidrag till studieförbunden
efter samma fördelningsprincip som det statliga partistödet för år 1976, dvs.
efter riksdagsmandat. Till kristen demokratisk samling, som inte är medlem
i något studieförbund, föreslås utgå ett särskilt bidrag med 25 000 kr.

Enligt motionen 1975/76:133 bör nämnda stöd utgå med lika stort belopp
för samtliga partier, eftersom varje parti som deltar i informationsverksamheten
i sin uppsökande verksamhet måste vända sig till ett lika stort
antal invandrare.

Utskottet anser den i propositionen föreslagna fördelningsgrunden lämplig
och avstyrker därför motionen 1975/76:133 i denna del.

I motionen 1975/76:133 föreslås slutligen att frågan om rösträtt för invandrare
i riksdagsval skall bli föremål för skyndsam utredning.

Utskottet anser att förutsättningar saknas för att nu överväga rösträtt
för andra än svenska medborgare också vid val till riksdagen. Utskottet
avstyrker därför motionen 1975/76:133 också i denna del.

Även i övrigt godtar utskottet propositionens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:131,

2. avslår motionen 1975/76:133,

3. med anledning av propositionen 1975/76:23 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om behovet av kontroll av datum
för kyrkobokföring,

4. med bifall till propositionen 1975/76:23
dels antar propositionens lagförslag,

dels till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare
under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 4 245 000 kr.,

dels till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering.för invandrare
under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.,

dels godkänner de grunder som förordats i propositionen angående
bestridande av kostnader för ifrågavarande ändamål under
andra huvudtiteln.

Stockholm den 2 december 1975
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

KU 1975/76:25

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna
(s), Bergqvist (s). Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c),
Olsson i Edane (s), Molin (fp), Kindbom (c) och Berndtson (vpk).

Reservationer

1. av herr Berndtson (vpk) som ansett, att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

I propositionen (= utskottet) är erforderlig.

Vad beträffar den i propositionen föreslagna kvalifikationstiden finnér
utskottet en viktig princip vara, att alla som bor i en kommun och som
uppnått rösträttsåldern skall ha möjlighet att påverka sin kommuns styrelse.
Detta är rimligt inte minst mot bakgrund av att de flesta vuxna i en kommun
betalar skatt till kommunen och är beroende av den kommunala servicen.
För invandrare är det dock självfallet av vikt att de hunnit förvärva några
kunskaper inte bara i det svenska språket utan också om det svenska samhället.
Mot denna bakgrund anser utskottet att - som anförs i motionen
1975/76:133 - en lämplig kvalifikationstid för att erhålla kommunal rösträtt
vore två års bosättning i Sverige. Utskottet tillstyrker därför motionen
1975/76:133 i denna del. Enligt utskottet bör samma kvalifikationstid gälla
för de kyrkliga valen, och utskottet avstyrker därför motionen 1975/76:131.

I förevarande sammanhang vill utskottet göra ett påpekande rörande innehållet
i länsstyrelsernas personband, vilka skall ligga till grund för utlännings
upptagande i röstlängd. Enligt vad utskottet erfarit medför tilllämpningen
av gällande regler att i personbandet upptas person som varit
bosatt i vederbörande kommun senast den 1 november under förutsättning
att han blivit kyrkobokförd senast den 20 november. För att röstlängden
inte skall innehålla uppgift om utlänning med senare kyrkobokföringsdag
än den 1 november två år före valåret måste en kontroll ske av datum
för kyrkobokföringen. Utskottet förutsätter att den centrala valmyndigheten
har sin uppmärksamhet fästad på detta förhållande och att erforderliga anvisningar
utfärdas beträffande kontrollåtgärderna i fråga. Vad utskottet uttalat
bör ges regeringen till känna.

Förslaget att med rösträtten skall följa valbarhet till alla kommunala förtroendeuppdrag
innehåller den inskränkningen att vid krig eller krigsfara
eller liknande förhållanden regeringen skall kunna utfärda särskilda föreskrifter
om utlännings rätt att inneha offentligt förtroendeuppdrag. En bestämmelse
härom föreslås i utlänningslagen.

Utskottet delar den uppfattning som redovisas i motionen 1975/76:133
att en sådan inskränkning i invandrarnas rättigheter inte bör införas. En
person som erhållit det förtroende ett kommunalt uppdrag innebär skall
inte kunna fråntas uppdraget på grunder som han själv inte råder över eller

KU 1975/76:25

har skuld till. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975/76:133 i denna
del och avstyrker bifall till propositionen i motsvarande hänseende.

Den föreslagna reformen kräver självfallet vissa informationsinsatser. Utskottet
ansluter sig till de allmänna riktlinjer för informationsverksamheten
som föreslås i propositionen.

Bl. a. förordas i propositionen att studieförbunden ABF, Medborgarskolan
och Vuxenskolan tillsammans med respektive politiska parti skall stimuleras
att anordna konferenser och bedriva uppsökande verksamhet eller vidta
andra åtgärder för att rekrytera invandrare till studiecirklar, allt i syfte att
ge invandrarna information inför valen. Medelsbehovet härför beräknas till
en miljon kronor, vilket föreslås bli fördelat mellan studieförbunden efter
samma fördelningsprincip som det statliga partistödet för år 1976, dvs. efter
riksdagsmandat.

Enligt motionen 1975/76:133 bör nämnda stöd utgå med lika stort belopp
till varje parti, eftersom varje parti som deltar i informationsverksamheten
i sin uppsökande verksamhet måste vända sig till ett lika stort antal invandrare.
Utskottet delar denna uppfattning och förordar således att varje
parti erhåller samma belopp för ifrågavarande verksamhet.

I motionen 1975/76:133 föreslås slutligen, att frågan om rösträtt för invandrare
vid val till riksdagen skall bli föremål för skyndsam utredning.
Utskottet tillstyrker detta förslag.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. avslår motionen 1975/76:131

2. med anledning av propositionen 1975/76:23 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om behovet av kontroll av datum
för kyrkobokföringen,

3. med anledning av propositionen och med bifall till motionen
1975/76:133, såvitt gäller tvåårig kvalifikationstid för rösträtt,
antar i bilaga intagna lagförslag,

4. med bifall till motionen 1975/76:133, såvitt gäller utlännings
valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag, avslår propositionens
förslag till ändring i utlänningslagen (1954:193),

5. till Information om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare
under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 4 245 000 kr.,

6. till Bidrag till studiecirklar i samhällsorientering för invandrare
under fjortonde huvudtiteln på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 500 000 kr.,

7. ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelning
av statsbidrag till studieförbunden samt

8. hos regeringen hemställer om skyndsam utredning rörande invandrares
rösträtt vid riksdagsval.

KU 1975/76:25

2. av herr Molin (fp), som beträffande invandrares rösträtt vid kyrkofullmäktigeval
ansett att utskottet bort anföra (s. 4-5) och hemställa följande:

Rösträttsutredningen ansåg det inte erforderligt med någon särskild kvalifikationstid
för rösträtt och valbarhet till kyrkliga val. Samma ståndpunkt
intas i motionen 1975/76:131.

Som rösträttsutredningen anförde är församlingarnas offentligrättsliga befogenheter
begränsade. Utländsk medborgare med evangelisk-luthersk trosbekännelse
kan bli medlem i svenska kyrkan redan vid bosättningen i Sverige.
Utskottet anser det vidare främmande med särskilda restriktioner rörande
vissa medlemmars rätt att medverka i församlingens beslut. Även
från ekumenisk synpunkt skulle en sådan ordning enligt utskottets uppfattning
vara otillfredsställande. Utskottet förordar därför att rösträtt vid
kyrkliga val skall tillerkännas den som är kyrkobokförd i församlingen
och tillhör svenska kyrkan, oavsett om de är svenska medborgare. Utskottet
tillstyrker sålunda motionen 1975/76:131.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till motionen 1975/76:131 och med avslag på propositionen
i motsvarande del antar följande förslag till ändrad
lydelse av 9 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer envar
inom församlingen kyrkobokförd
svensk medborgare, som är medlem
av svenska kyrkan och som uppnått
aderton års ålder senast på valdagen.
Den som är omyndigförklarad av
domstol äger dock ej rösträtt. Varje
röstberättigad har en röst.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer den
som är kyrkobokförd inom församlingen,
är medlem av svenska kyrkan
och har uppnått aderton års ålder
senast på valdagen. Den som är
omyndigförklarad av domstol äger
dock ej rösträtt. Varje röstberättigad
har en röst.

Den som är kyrkobokförd i icke-territoriell församling äger ej rösträtt
vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

Frågan huruvida rösträtt enligt denna paragraf föreligger avgöres på grundval
av en före valet upprättad röstlängd. Samma röstlängd som vid val
enligt vallagen (1972:620) gäller till efterrättelse.

KU 1975/76:25

Bilaga till
reservationen 1

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom föreskrives att 6 § kommunallagen (1953:753)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige
och suppleanter tillkommer
varje svensk medborgare, som är kyrkobokförd
i kommunen och som
uppnått aderton års ålder senast på
valdagen. Den som är omyndigförklarad
av domstol äger dock ej rösträtt.
Varje röstberättigad haren röst.

Frågan huruvida rösträtt enligt
första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad
röstlängd.

/ reservationen föreslagen lydelse

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige
och suppleanter tillkommer
den som är kyrkobokförd i kommunen
och som uppnått aderton års ålder
senast på valdagen. Den som är
omyndigförklarad av domstol äger
dock ej rösträtt. Varje röstberättigad
har en röst.

Den som ej är svensk medborgare
äger rösträtt endast om lian varit kyrkobo
kJÖrd i riket den I november de
tva åren närmast före valåret.

Frågan huruvida rösträtt enligt
denna paragraf förel igger avgöres på
grundval av en före valet upprättad
röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

'Lagen omtryckt 1969:765.

'Senaste lydelse 1974:559.

I propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom föreskrives att 6§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Frågan huruvida rösträtt enligt
första stycket föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad
röstlängd.

/ reservationen föreslagen lydelse

6S‘

Den som ej är svensk medborgare
äger rösträtt endast om han varit kyrkobok/Örd
i riket den 1 november de
tva åren närmast före valåret.

Frågan huruvida rösträtt enligt
denna paragraf föreligger avgöres på
grundval av en före valet upprättad
röstlängd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

^gen omtryckt 1969:766.
“Senaste lydelse 1974:560.

’l propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom föreskrives att 9 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse / reservationen föreslagen lydelse

9 5'

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer den
som är kyrkobokförd inom församlingen,
är medlem av svenska kyrkan
och har uppnått aderton års
ålder senast på valdagen. Den som
är omyndigförklarad av domstol äger
dock ej rösträtt. Varje röstberättigad
har en röst.

Den som ej är svensk medborgare
äger rösträtt endast om han varit kyrkobokförd
i riket den 1 november de
tva åren närmast före valåret.

Den som är kyrkobokförd i icke-territoriell församling äger ej rösträtt
vid val av kyrkofullmäktige och suppleanter i annan församling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

' Lagen omtryckt 1972:228.

2 Senaste lydelse 1974:562.

31 propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives att 4 kap. 2 och 8 §5 vallagen (1972:620) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

I reservationen föreslagen lydelse

4 kap.

2 §'

I allmän röstlängd upptages var
och en som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband

1. är kyrkobokförd i valdistriktet,

2. är svensk medboigare och

3. fyllt eller före den 1 september
det år röstlängden upprättas fyller
sjutton år.

1 allmän röstlängd upptages svensk
medborgare som den 1 juni enligt
länsstyrelsens personband är kyrkobokförd
i valdistriktet och fyllt eller
före den 1 september det år röstlängden
upprättas fyller sjutton år.

Under de förutsättningar som i första
stycket angives för svensk medborgare
upptages i röstlängden även utlänning
som enligt länsstyrelsens personband
varit kyrkobokförd i riket den
1 november de två2 åren närmast före
valåret.

Den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig upptages
dock ej i längden.

Förden som ej fyllt aderton år den 1 september det år röstlängden upprättas
antecknas den dag då han blir röstberättigad.

För utlänning antecknas att rösträtt
ej föreligger vid val till riksdagen.

'Senaste lydelse 1974:215.

!1 propositionen föreslogs tre år.

KU 1975/76:25

Nuvarande lydelse / reservationen föreslagen lydelse

2 (= propositionen)

8 §

Har någon icke blivit upptagen i
allmän röstlängd eller har det i längden
beträffande honom antecknats
att han blir röstberättigad viss dag
efter den 1 september det år röstlängden
upprättas eller att rösträtt ej föreligger
vid val till riksdagen och har
anmärkning häremot ej framställts
på sätt som föreskrives i 4 § första
stycket, skall länsstyrelsen efter ansökan
av honom eller av lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse i
röstlängden, om det är uppenbart att
fel till hans nackdel föreligger. Sådan
ansökan skall ha gjorts hos
länsstyrelsen senast den 1 september
det år då röstlängden upprättades.
Ansökan som göres för sent upptages
ej till prövning.

Beslutar länsstyrelsen om rättelse i röstlängd, skall länsstyrelsen genast
underrätta lokala skattemyndigheten om beslutet. Lokala skattemyndigheten
skall genast rätta röstlängden i enlighet med beslutet. Innan detta skett
äger beslutet icke verkan.

Mot beslut varigenom ansökan om rättelse avslagits eller avvisats får
talan ej föras. Mot beslut om rättelse får talan föras endast i samband med
besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

Har någon icke blivit upptagen i
allmän röstlängd eller har det i längden
beträffande honom antecknats
att han blir röstberättigad viss dag
efter den 1 september det år röstlängden
upprättas och har anmärkning
häremot ej framställts på sätt som
föreskrives i 4 § första stycket, skall
länsstyrelsen efter ansökan av honom
eller av lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse i röstlängden,
om det är uppenbart att fel till
hans nackdel föreligger. Sådan ansökan
skall ha gjorts hos länsstyrelsen
senast den 1 september det år
då röstlängden upprättades. Ansökan
som göres för sent upptages ej
till prövning.

2 Senaste lydelse 1974:215.