JoU 1975/76:9

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:9

med anledning av motion om ökad kursverksamhet för jordbrukare Motionen Yrkande I

motionen 1975:385 av herr Åkerfeldt m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att som sin mening ge till känna vad som i motionen anförts om
en långsiktigt bedriven fortbildningsverksamhet i lantbruksnämndernas regi.

Motivering

Motionärerna erinrar om att ett av medlen för fullföljandet av jordbrukspolitikens
målsättning i fråga om rationaliseringen är den kurs- och rådgivningsverksamhet
som bedrivs av lantbruksnämnderna. Enligt motionen
finns det emellertid i dag behov av fortbildning som inte kan tillgodoses
med de mest använda rådgivnings- och utbildningsformerna. Enbart nuvarande
utbud av företrädesvis korta kurser är enligt motionärernas mening
inte tillräckligt för att, med de krav som numera ställs på ökad specialisering
och ökad effektivitet, erforderliga-resultat skall uppnås.

Som exempel på önskvärda typer av fortbildning anges i motionen de
tidigare av lantbruksnämnderna i samarbete med andra parter på länsplanet
bedrivna 3- och 4-veckorskurserna i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel
och byggnadsvård. Sedan hösten 1972 har dessa kurser överförts till i första
hand den av länsarbetsnämnderna och AMU-centra bedrivna arbetsmarknadsutbildningen.
Detta har inneburit en begränsning av lantbruksföretagarnas
möjligheter att delta, eftersom ett kriterium för att antas till AMU
är att vederbörande skall vara eller riskera bli arbetslös eller - i vad gäller
mindre företagare - vara klart undersysselsatt. Från dessa synpunkter är
det enligt motionärernas uppfattning ett önskemål att fl tillgång till längre
fortbildningskurser, förslagsvis i etapper om minst en vecka. Sådana fortbildningsinsatser
skulle löpa över ett helt år och inriktas på något produktions-,
hanterings- eller mekaniseringsområde. En på detta sätt upplagd verksamhet
skulle dels ge en bättre effekt från deltagarsynpunkt, dels innebära
en mer långsiktligt inriktad fortbildnings- och rådgivningsverksamhet. En
förutsättning för en sådan fortbildningsverksamhet är dock att ersättningarna
till kursdeltagarna höjs och anpassas till dessa kurser.

1 Riksdagen 1975/76. 16 sam!. Nr 9

JoU 1975/76:9

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och Lantbrukarnas riksförbund
(LRF). Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

I föreliggande motion hävdas att nuvarande företrädesvis på korta kurser
inriktade kurs- och rådgivningsverksamhet i lantbruksnämndernas regi inte
är tillräcklig för att tillgodose det behov av fortbildning av lantbrukare som
blivit en följd av den fortgående tekniska och ekonomiska uttvecklingen
inom jordbruket med alltmera skärpta krav på effektivitet och högre grad
av specialisering. Motionärerna pekar på att förekommande längre kurser
i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel och byggnadsvård under senare
år huvudsakligen bedrivits som arbetsmarknadsutbildning, vilket inneburit
en begränsning av lantbruksföretagarnas möjligheter att delta. Enligt motionärernas
mening bör det inom ramen för lantbruksnämndernas utbildningsverksamhet
beredas tillfälle till längre fortbildningskurser än f. n. Vidare
anses ersättningarna till kursdeltagarna böra höjas.

Som redovisas i remissyttrandena över motionen uppdrogs år 1972 vid
överläggningar mellan arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
LRF, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen och Svenska
lantarbetareförbundet vissa riktlinjer för ansvarsfördelningen när det gäller
utbudet av utbildning inom jordbruket. Bl. a. innebär riktlinjerna att den
grundläggande yrkesutbildningen och påbyggnadsutbildning skall anordnas
inom gymnasieskolan. För arbetslösa eller dem som riskerar att bli det,
företagare som har en ofullständig sysselsättning eller behöver en viss utbildning
för att bättre kunna sköta ett jordbruk, t. ex. efter driftsomläggning
eller arealökning, skall utbildningen anordnas i form av arbetsmarknadsutbildning,
som regel kurser omfattande 3-9 veckor. Fortbildningskurser
på 1-14 dagar för egna företagare och anställda i frågor som hänger samman
med jordbrukets rationalisering skall anordnas av lantbruksnämnderna. Utbildningen
på jordbrukets område inom gymnasieskolan omfattar dels en
tvåårig jordbrukslinje, dels specialkurser och högre specialkurser. Utbildning
inom jordbruksområdet kan även anordnas som kommunal vuxenutbildning.
Sådan utbildning kan anordnas av antingen kommun eller landstingskommun.

Enligt skolöverstyrelsen kan, om behov föreligger, i motionen nämnda
längre fortbildningskurser inom produktions-, hanterings- eller mekaniseringsområdena
anordnas inom ramen för nyssnämnda vuxenutbildning.

Beträffande den av lantbruksnämnderna bedrivna kursverksamheten för
jordbrukets rationalisering m. m. vitsordar lantbruksstyrelsen att de kortare
kurserna antalsmässigt kraftigt dominerar. Dominansen är emellertid inte

JoU 1975/76:9

lika påtaglig, när det gäller antalet elevtimmar, som enligt styrelsen ger
en bättre uppfattning om de resurser, som de olika kurstyperna tar i anspråk.
Styrelsen framhåller att lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet
till övervägande del är inriktad på att förmedla tillämpningar av
forsknings- och försöksresultat samt praktiska råd och anvisningar, som
direkt kan omsättas i näringsutövarnas yrkesverksamhet. För lantbruksnämndernas
rådgivnings- och kursverksamhet utarbetar styrelsen i samråd
med myndigheter och organisationer på lantbrukets område, bl. a. LRF,
vart tredje år ett riksprogram. Under mellanliggande år utges kompletteringar.
På länsplanet finns vid varje lantbruksnämnd en programnämnd
med representanter för länsmyndigheter och näringsutövare, bl. a. två representanter
för LRF:s länsförbund. På grundval av riksprogrammet, kompletteringarna
till detta och en regional probleminventering utarbetar
länsprogramnämnden årligen ett förslag till program för lantbruksnämndens
rådgivnings- och kursverksamhet. Enligt lantbruksstyrelsens anvisningar till
lantbruksnämnderna kan kurserna omfatta upp tiil 24 kursdagar. Något krav
på att kursdagarna skall vara i en följd finns inte.

Genom det sätt på vilket lantbruksnämndernas kursverksamhet planeras
ges enligt styrelsens uppfattning goda möjligheter till en regionalt anpassad
kursform under medverkan av näringsutövarna. Lantbruksstyrelsen anser
att tyngdpunkten för nämndernas kursverksamhet även i fortsättningen bör
ligga på kortare kurser.

Utskottet vill för sin del understryka att den vid lantbruksnämnderna
bedrivna rådgivnings- och kursverksamheten är ett av de viktigaste instrumenten
för att främja jordbrukets rationalisering. Det är därför givetvis av
största vikt att verksamheten utformas så att den tillfredsställande motsvarar
utvecklingens krav. Enligt vad utredningen i ärendet gett vid handen synes
nuvarande uppläggning av fortbildningsverksamheten på jordbrukets område
ge möjligheter härtill. Som anförts vid remissbehandlingen varierar
emellertid behovet av utbildning mellan de olika länen. I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen
finner utskottet det angeläget att de planeringsorgan
som finns inom länen för att bevaka hithörande frågor, nämligen landstingets
utbildningsnämnd, länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp och lantbruksnämndens
programnämnd, samverkar för att kartlägga behovet av utbildning
och fördela ansvaret för anordnande av kursverksamheten mellan berörda
huvudmän. Som bl. a. LRF framhållit är det även viktigt att frågan om
ersättning till kursdeltagarna ägnas uppmärksamhet. Utskottet vill i sistnämnda
fråga hänvisa till att riksdagen (prop. 1975:1, bil. 11, p. B 3, JoU
1975:1, rskr 1975:83) fr. o. m. innevarande budgetår anvisat särskilda medel
för en höjning av traktamentsstipendierna och stipendierna för förlorad arbetstid
till vissa kursdeltagare.

På grundval av det anförda och med hänsyn jämväl till att den år 1974
tillsatta utredningen av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen
(A 1974:10) bl. a. har att behandla frågan om vidareutbild -

1* Riksdagen 1975/76. 16 sami. Nr 9

JoU 1975/76:9

ningen av dem som är anställda inom jordbruksnäringen anser utskottet
någon särskild åtgärd från riksdagens sida inte erforderlig med anledning
av motionen.

Utskottet hemställer således

att riksdagen lämnar motionen 1975:385 utan åtgärd.

Stockholm den 21 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), fru Theorin (s),
herrar Jonasson (c), Wachtmeister i Johannishus (m)*, Wictorsson (s), Takman
(vpk), Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s), herrar
Enlund (fp), Wikner (s)* och Andersson i Ljung (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

JoU 1975/76:9

Bilaga

Remissyttranden över motionen 1975:385
Lantbruksstyrelsen (1975-04-11)

Den av lantbruksnämnderna bedrivna kursverksamheten för jordbrukets
rationalisering m. m. har under budgetåren 1972/73 och 1973/74 haft följande
omfattning.

1972/73 kurser

1 dag 4 447

2-4 dagar 505

5 dagar eller längre 268

1973/74

1 dag 3 920

2-4 dagar 466

5 dagar eller längre 266

Antalsmässigt dominerar således de kortare kurserna kraftigt. Dominansen
är emellertid inte lika påtaglig, när det gäller antalet elevtimmar, som

ger en bättre uppfattning om de resurser, som de olika kurstyperna tar

i anspråk.

Lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet är till övervägande
del inriktad på att förmedla tillämpningar av forsknings- och försöksresultat
samt praktiska råd och anvisningar, som direkt kan omsättas
i näringsutövarnas yrkesverksamhet. Nämndernas kursverksamhet är därför
i första hand inriktad på korta kurser. Den grundläggande utbildningen
är däremot förlagd till gymnasieskolans jordbruksutbildning.

Lantbruksnämnderna anordnade tidigare, ofta i samarbete med
länsarbetsnämnderna och lantbruksskolorna, följande längre kurser

Kurs för traktorförare (3 veckor)

Kurs i svetsning (3 veckor)

Kurs för maskinskötare (4 veckor)

Lantbruksstyrelsen ansåg att utbildningen vid dessa kurser var av grundläggande
karaktär och borde liksom övrig grundläggande utbildning på jordbrukets
område överföras till skolöverstyrelsen. Efter framställning 1972-06-16 från lantbruksstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen
har skolöverstyrelsen från och med budgetåret 1972/73 övertagit ansvaret
för dessa kurser. I skrivelse 1972-08-25 har skolöverstyrelsen meddelat
lantbruksstyrelsen, att nämnda kurser skall anordnas dels som arbetsmarknadsutbildning,
dels som specialkurser inom gymnasieskolans ram. Läroplanerna
skall vara lika och båda kursformerna skall vara öppna för enstaka
elever från resp. elevkategori. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har kurserna

i fråga huvudsakligen anordnats som arbetsmarknadsutbildning, vilket i stor
utsträckning var fallet även innan skolöverstyrelsen övertog ansvaret.

Till deltagare i kurs som anordnas av lantbruksnämnd och som omfattar

elever

131 939
11 358
4 132

122 144

10 070
3812

elevtimmar

437 102
125 516
137 001

392 870
lil 487
115 554

JoU 1975/76:9

minst 5 kursdagar med minst 4 kurstimmar per kursdag under dagtid kan
följande ersättningar utgå

1 Ersättning för en resa per kurs till och från kursplatsen efter billigaste
färdsätt

2 Traktamentsstipendium till deltagare i internatkurs

3 Behovsprövat stipendium för förlorad arbetstid

Traktamentsstipendium och stipendium för förlorad arbetstid utgår enligt

bestämmelser som meddelas av regeringen. För närvarande utgår traktamentssiptendiet
med 8 kr. per dag och stipendiet för förlorad arbetstid med
högst 20 kr. per dag till kursdeltagare med försörjningsplikt mot familj och
eljest med högst 12 kr. per dag. 1 lantbruksstyrelsens petita för 1975/76
föreslås en höjning av nämnda belopp med ca 75 %. I årets statsverksproposition
har medel beräknats för en höjning av traktamentsstipendierna
och stipendierna för förlorad arbetstid.

Lantbruksstyrelsen utarbetar i samråd med myndigheter och organisationer
på lantbrukets område, bl. a. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), vart
tredje år ett riksprogram för lantbruksnämndernas rådgivnings- och kursverksamhet.
Under mellanliggande år utges kompletteringar.

På länsplanet finns vid varje lantbruksnämnd en programnämnd med
representanter för länsmyndigheter och näringsutövare, bl. a. två representanter
för LRF:s länsförbund. På grundval av riksprogrammet, kompletteringarna
till detta och en regional probleminventering utarbetar
länsprogramnämnden årligen ett förslag till program för lantbruksnämndens
rådgivnings- och kursverksamhet. Enligt lantbruksstyrelsens anvisningar till
lantbruksnämnderna kan kurserna omfatta upp till 24 kursdagar. Något krav
på att kursdagarna skall vara i en följd finns inte.

Genom det sätt på vilket lantbruksnämndernas kursverksamhet planeras
ges goda möjligheter till en regionalt anpassad kursform under medverkan
av näringsutövarna. Lantbruksstyrelsen anser att tyngdpunkten för nämndernas
kursverksamhet även i fortsättningen bör ligga på korta kurser. Enligt
styrelsens mening bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Arbetsmarknadsstyrelsen (1975-03-20)

Vid överläggningar mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Skolöverstyrelsen,
Lantbruksstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, Skogs- och lantarbetsgivareföreningen
och Svenska Lantarbetareförbundet den 22 november 1972
uppdrogs vissa riktlinjer om ansvarsfördelningen när det gäller utbudet av
utbildning inom jordbruket. Bl. a. innebär riktlinjerna att den grundläggande
yrkesutbildningen och påbyggnadsutbildning skall anordnas inom gymnasieskolan.
För arbetslösa eller de som riskerar att bli det, företagare som
har en ofullständig sysselsättning eller behöver en viss utbildning för att
bättre kunna sköta ett jordbruk, ex. efter driftsomläggning eller arealökning,
skall utbildningen anordnas i form av arbetsmarknadsutbildning. Som regel

JoU1975/76:9

kurser omfattande 3 till 9 veckor. Fortbildningskurser på 1-14 dagar för
egna företagare och anställda i frågor som hänger samman med jordbrukets
rationalisering skall anordnas av lantbruksnämnderna.

Oberoende av kursanordnare kan deltagare i berörd utbildning erhålla
AMS utbildningsbidrag under förutsättning att denne uppfyller villkoren
i § 16 i arbetsmarknadskungörelsen. Deltagare med studiehjälp kan delta
i kurs inom arbetsmarknadsutbildningen i mån av utrymme.

Under budgetåret 1972/73 slutförde 1 376 personer arbetsmarknadsutbildning
inom jordbruk och trädgård. För 1973/74 var motsvarande antal 1 409.

I den av SÖ och AMS bedrivna kursverksamheten planerades för budgetåret
1974/75 inom jordbruk och trädgård 2 639 utbildningsplatser, vilket
innebär en ökning med 1 016 platser i jämförelse med föregående budgetår.
Utbildningsplatserna fördelade sig enligt följande:

Kurs i lantbruksbokföring	135	+	85
Förberedande kurs i lantbruk	156	+	156
Kurs i svetsning för lantbruket	947	+	238
Kurs i byggnadsvård inom lantbruket	498	+	260
Avbytare i djurstallar	96	+	65
Traktorförare i lantbruket l	363		56
Kurs i maskinskötsel inom lantbruket /	+
Kurs i markbyggnad	164	+	22
Kurs i markbyggnad, fortbildning	85	+ -
Kurs i beskärning för trädgårdsanläggare	81	+	36
Kurs i frilandsodling, träd, buskar och
perenna växter	30	+	30
Kurs i växthusodling, snittblommor	15	+	15
Kurs i köksväxtodling	15	+	15

Planeringen av utbildningen har gjorts av länsarbetsnämnderna i samråd
med länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp för jordbruk och trädgård.
Rikssammanställningen av kursverksamheten har varit på remiss hos lantbrukets
och trädgårdsnäringens yrkesnämnder.

Under löpande budgetår har nybeställningar av kurser utöver den ursprungliga
ramplanen ägt rum - bl. a. beträffande avbytare i djurstallar -varför 119 utbildningsplatser tillkommit. Länsarbetsnämnderna har å andra
sidan avbeställt kurser representerande 332 utbildningsplatser. Vid uppföljning
av ramplanen i början av 1975 hade antalet planerade utbildningsplatser
minskat från 2 639 till 2 375, vilket innebär en minskning med 264 platser
i jämförelse med den ursprungliga ramplanen för innevarande budgetår och
en ökning i jämförese med budgetåret 1973/74 med 807 platser. Avbeställningarna
av utbildningsplatser beror som regel på att otillräckligt antal
sökande anmält sig till kurserna.

I den av lantbruksnämnden före 1972 bedrivna kursverksamheten hade
en mycket stor del av kursdeltagarna i 3-veckors och längre kurser erhållit
AMS utbildningsbidrag. Eftersom strukturförändringarna inom jordbruket
medfört betydande störningar i sysselsättningen har arbetsmarknadsverket

JoU 1975/76:9

försökt att, bl. a. genom arbetsmarknadsutbildningen, underlätta inte bara
omställning till annat yrke, utan även omställning inom yrket, ex. vid driftsomläggningar
och arealutvidgningar. Risken för arbetslöshet har för berörda
personer bedömts vara stor eftersom hela näringen haft en betydande sysselsättningsminskning.

De riktlinjer för anordnande av utbildning inom jordbruket som uppdrogs
hösten 1972 har av AMS inte tolkats så att de utesluter andra lösningar
för att tillfredsställa jordbrukets utbildningsbehov.

Tre å fyra-veckorskurserna i svetsning, traktorskötsel, maskinskötsel och
byggnadsvård kan enligt styrelsen anordnas även inom gymnasieskolans
ram för dem som inte fyller tillkoren för att erhålla utbildningsbidrag från
AMS. Fortbildningskurser på upp till 2 veckor kan med nuvarande riktlinjer
anordnas av lantbruksnämnden.

Behoven av utbildning varierar mellan de olika länen. I varje län finns
tre organ som har att bevaka utbildningen inom jordbrukets område. Landstingets
utbildningsnämnd, länsarbetsnämndens sysselsättningsgrupp och
lantbruksnämndens programnämnd. För att samordna utbildningsverksamheten
inom länen är det angeläget att dessa planerade organ samverkar
för att kartlägga behov av utbildning och fördela ansvaret för anordnande
av kursverksamheten.

Även när det gäller informationen om utbildningsmöjligheterna är det
viktigt att de olika utbildningsanordnarna inom länen samverkar.

I september 1974 tillsatte Kungl. Maj:t en utredning om arbetskraftsförhållandena
inom jordbruks- och trädgårdsnäringen. I direktiven för denna
ingår bl. a. att behandla frågan om vidareutbildningen för jordbruksnäringens
anställda.

Skolöverstyrelsen (1975-03-20)

Utbildningarna inom jordbrukets område ingår fr. o. m. den 1 juli 1971
i gymnasieskolan med landstingskommunalt huvudmannaskap. Gymnasieskolans
jordbruksutbildning omfattar dels en tvåårig jordbrukslinje, dels
specialkurser och högre specialkurser. Kungl. Maj:t har den 29 juni 1970
fastställt tim- och kursplaner för linjen. SÖ har med stöd av 5 § skolstadgan
beslutat om tim- och kursplaner för specialkursen.

SÖ har att inom de ramar som anges av regeringen fastställa den årliga
organisationen av gymnasieskolan.

Utbildning inom jordbruksområdet kan även anordnas som kommunal
vuxenutbildning enligt Kungl. Maj:ts kungörelse om kommunal och statlig
vuxenutbildning (SFS 1971:424). Sådan utbildning kan anordnas av antingen
kommun eller landstingskommun. SÖ har fastställt fem läroplaner för särskild
yrkesinriktad utbildning inom jordbruksområdet.

JoU 1975/76:9

Kommun eller landstingskommun tilldelas för varje läsår en resurs för
kommunal vuxenutbildning. Inom denna föreligger således även möjligheter
att anordna kurser för yrkesverksamma inom jordbruket.

I tjänst som lärare vid lantbrukets yrkesskolor kunde före den 1 juli 1971,
om tjänsten var förenad med minst halvtidstjänstgöring, ingå fyllnadstjänstgöring
vid annan skola eller hos lantbruksnämnd eller skogsvårdsstyrelse.
(41 § stadga för lantbrukets yrkesskolor, ändrad senast den 18 juni 1971.)
Genom bestämmelsen om fyllnadstjänstgöring vid lantbruksnämnd kunde
lantbruksstyrelsen medge att lärare inom ramen för sin undervisningsskyldighet
medverkade i sådana kurser som anordnades av lantbruksnämnd
inom ramen för anslaget för jordbrukets rationalisering och som förlagts
till lantbruksskola.

Genom beslut den 18 juni 1971 medgav Kungl. Maj:t bl. a. att lärare
vid sådan lantbruksskola, vilken den 1 juli 1971 eller senare övergick till
landstingskommunalt huvudmannaskap, fick intill utgången av år 1971 fullgöra
sådan fyllnadstjänstgöring som avses i 41 § stadgan för lantbrukets
yrkesskolor.

Med anledning av ett av SÖ i skrivelse den 10 februari 1972 (dnr 970/72
A) framlagt förslag medgav Kungl. Majit den 10 mars 1972 att lärare vid
gymnasieskolans jordbruksutbildning fick intill utgången av juni 1972 fullgöra
sådan fyllnadstjänstgöring som avses i 41 § i stadgan för lantbrukets
yrkesskolor.

Lantbruksstyrelsen överlämnade i skrivelse till SÖ den 19 juni 1972 kursplaner
för kurs till utbildning till traktorskötare (3 veckor), kurs i svetsning
(3 veckor) och kurs för utbildning till maskinskötare (4 veckor) och hemställde
att erforderliga åtgärder vidtages av arbetsmarknadsstyrelsen och
skolöverstyrelsen för att denna utbildnign skall kunna anordnas såsom arbetsmarknadsutbildning
eller i form av kurs i gymnasieskolan.

SÖ meddelade i skrivelse till lantbruksstyrelsen den 25 augusti 1972 (dnr
1950/72V) att ifrågavarande utbildningar tills vidare skall anordnas dels
som AMU-kurser, dels som specialkurser inom gymnasieskolans ram. Med
hänsyn till förändringar inom jordbruksutbildningen både organisatoriskt
och innehållsmässigt, som betingades av gymnasieskolans införande och
nya anslagsbestämmelser för olika utbildningsanordnare, inbjöd SÖ i samma
skrivelse till en överläggning angåendejordbruksutbildningensspecialkurser,
beträffande såväl innehåll som ansvarsfördelning. En sådan överläggning
rörande jordbruksutbildning för vuxna ägde rum den 24 oktober 1972 mellan
företrädare för arbetsmarknadsstyrelsen, Lantbrukarnas Riksförbund, lantbruksstyrelsen,
Skogs- och lantbruksarbetsgivareföreningen, Svenska lantarbetareförbundet
och SÖ.

Lantbrukets yrkesnämnd har i skrivelse till SÖ den 4 juni 1974 hemställt
att läroplan för 4 veckors kurs i byggnadsvård inom arbetsmarknadsutbildning
även fastställes som tim- och kursplan för specialkurs inom gymnasieskolan.
Framställningen bereds f. n. inom SÖ.

JoU 1975/76:9

Som framgår av ovan lämnade redogörelse kan utbildningar för yrkesverksamma
i jordbruket anordnas inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning
och arbetsmarknadsutbildning. De i motionen nämnda längre
fortbildningskurserna inom produktions-, hanterings- eller mekaniseringsområdena
kan om behov föreligger anordnas inom kommunal vuxenutbildning.

Elev, som studerar inom kommunal eller statlig vuxenutbildning, kan
erhålla studiehjälp vid heltidsstudier i form av studiebidrag jämte tillägg.
Vid deltidsstudier kan återbetalningspliktiga studiemedel utgå.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) (1975-03-26)

LRF vill vitsorda de synpunkter som framförts i motionen beträffande
anordnandet av fortbildningskurser. Då kriteriet för att få delta i arbetsmarknadsutbildning
är att riskera att bli arbetslös eller vara klart undersysselsatt,
är det nödvändigt att också ordna fortbildningskurser utan anknytning
till dessa arbetsmarknadssynpunkter. Beroende på kursernas inriktning
bör kursernas förläggning under året vara flexibel. Fortbildningskurser,
som uppdelas i etapper, bör ha större förutsättningar att göras tillgängliga
för de i jordbruket sysselsatta.

Beträffande den av motionärerna upptagna frågan om ersättning till kursdeltagare
förutsätter LRF att denna fråga blir behandlad efter de normerande
riktlinjer som riksdagen kommer att besluta om i anslutning till de under
vårriksdagen lämna propositionerna om vuxenutbildning m. m., vilket ansluter
till de synpunkter LRF tidigare framfört i anslutning till remissbehandlingen
av betänkanden om vuxenutbildning. Det torde nämligen förutsättas
att fortbildningskurser även inom jordbruket kommer att kunna
fö de härför mest lämpade deltagarna, om ersättning kan utgå enligt de
riktlinjer som här beslutas av riksdagen.