JoU 1975/76:10

Jordbruksutskottets betänkande
1975/76:10

med anledning av motion om plan för vissa miljö- och landskapsvårdande
insatser

Motionen

Yrkande

I motionen 1975:590 av herr Alftin m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en plan - grundad på en omsorgsfull inventering
av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda eller på annat sätt miljöskadade
sjöar och vattendrag - för miljö- och landskapsvårdande insatser,
vilka kan ges formen av beredskapsarbeten.

Motivering

Inledningsvis framhålls att höjd levnadsstandard inte är detsamma som
ökad produktion och växande materiell välfärd. Allt fler ansluter sig till
uppfattningen att människan också har rätt till frisk luft, rent vatten och
en trygg livsmiljö.

Emellertid kan konflikter uppstå mellan å ena sidan intresset av att skapa
förutsättningar för stigande produktion och å andra sidan intresset av att
värna om väsentliga miljökvaliteter. Så är fallet på bl. a. energiförsörjningens
område, inte minst vid exploateringen av våra älvar och vattendrag.

I motionen erinras om att det tidigare, långt in på 1950-talet, som regel
ställdes minimala miljökrav på intressenterna. Dessa ekonomiskt starka
grupper kunde genom olika former av ersättningar och exploateringsavgifter
till bl. a. mark-, strand- och fiskerättsägare inom ramen för gällande lagstiftning
köpa sig fria från skador, som i samband med överdämningar och
torrläggningar åsamkades naturen. Den svagare parten, allmänheten, saknade
oftast medvetenhet och förutsättningar att på ett tillfredsställande sätt
hävda miljö- och naturvårdsintressena.

Två följder av den på många håll i landet mycket hårdhänta exploateringen
förtjänar enligt motionärernas mening att särskilt påtalas. För det första
har landskapsbilden på vissa platser förfulats. Anblicken av torrlagda älvfåror
och strandplan som är överhopade av bråte möter i åtskilliga älvdalar och
inom många reglerade områden. På sina håll har insatser gjorts för att dölja
spåren, men insatserna har sällan sträckt sig utöver föreskrivet minimum.
I motionen nämns vissa exempel från Ljusnans och Voxnans vattensystem.

Aven om det på många platser i landet gjorts aktningsvärda insatser också
från kommuner och miljövårdande organ, finns enligt motionärerna fula
lämningar och minnen från den tid då vattenkraftexploateringen skedde

1 Riksdagen 1975/76. 16 sami Nr 10

JoU 1975/76:10

2

utan nutida omtanke om miljön. Ibland är skadorna ohjälpliga, men i andra
fall kan ytterligare insatser göras för att återställa eller nyskapa väsentliga
miljövärden. Enligt motionärernas uppfattning bör en del av de önskvärda
miljösaneringarna kunna göras som beredskapsarbeten i AMS-regi och med
kraftintressenterna som medansvarig part. Som underlag för insatserna bör
tjäna en inventering av skadornas omfattning och art inom berörda vattensystem
och dalgångar samt en därpå grundad handlingsplan.

En annan följd av älvexploateringarna, som enligt motionen är värd att
notera, är deras inverkan på ekologin i älvlandskapet som helhet. I denna
del synes det motionärerna nödvändigt med väsentligt förstärkta forskningsinsatser
av bl. a. limnologisk expertis. Vidare fordras en väl utbyggd fältorganisation
för den kontinuerliga vattenvården. I motionen framhålls att
den sistnämnda uppgiften lämpligen bör vila på vattenvårdsförbund med
representanter för länsstyrelse, kommuner, kraftintressenter, industrier,
fiskevårdsområden, naturskyddsförening m. fl.

Nuvarande ordning, m. m.

Sedan 1967 finns (naturvårdsverkets årsbok 1973) en överenskommelse
mellan arbetsmarknadsstyrelsen och naturvårdsverket om samarbete i fråga
om att utföra naturvårdsarbeten som beredskapsarbete. Överenskommelsen
reviderades våren 1973.

I stort går denna överenskommelse ut på att naturvårdsverket med
länsstyrelsernas hjälp erbjuder arbetsmarknadsstyrelsen sysselsättningsobjekt
inom natur- och landskapsvård. Man ska sysselsätta sådan arbetskraft
som på grund av ålder eller andra skäl inte kan beredas arbete på den öppna
marknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen lämnar bidrag till kostnaderna såväl
för arbetets utförande som för inventeringen och planläggningen av sysselsättningsobjekt.

Naturvårdsverket svarar för inventering och översiktlig planläggning. Arbetet
utförs i länsstyrelsens regi. Skogsvårdsstyrelserna gör ofta betydande
insatser främst genom sina skogsvårdskonsulenter som besitter en värdefull
lokalkännedom. Även andra statliga myndigheter, kommuner, ideella organisationer
och enskilda kan delta i eller ge förslag till inventerings- och
planeringsarbetet.

De framtagna objekten indelas efter sin art i åtgärder i landskapsvårdande
syfte, åtgärder inom nationalparker, naturreservat och vissa andra naturvårdsområden,
åtgärder som avser anläggningar för främjande av turism,
idrott och friluftsliv samt åtgärder i viltfrämjande syfte. Inventeringsresultaten
sammanställs i översiktsplaner. I dessa redovisas kommunvis förteckningar
över arbetsobjekt som är lämpliga som beredskapsarbete.

För varje objekt gör man en uppskattning av totalkostnaden uppdelad
på dagsverks-, maskin- och materialkostnad. Dessutom görs en bedömning
av objektets angelägenhetsgrad från naturvårdssynpunkt samt om det är

JolJ 1975/76:10

3

av allmänt, kommunalt eller enskilt intresse.

Översiktsplanerna som närmast är att likna vid objektkataloger innehåller
objekt för ca fem års verksamhet. Planerna revideras och kompletteras kontinuerligt.

Beredskapsarbetena leds i övervägande antal fall av skogsvårdsstyrelserna
som har en utbyggd fältorganisation, väl lämpad för denna verksamhet.
Arbetena kan även utföras i exempelvis arbetsmarknadsstyrelsens regi.

Statsbidraget till beredskapsarbetena bestäms för varje objekt till ett visst
högsta belopp. Detta representerar olika procentsatser alltefter objektens
ägarkategori och grad av allmänintresse. Sålunda utgår hundraprocentiga
bidrag till objekt i statens ägo och objekt av uteslutande allmänt intresse.
Till objekt av enbart kommunalt och/eller enskilt intresse utgår trettiotreprocentiga
bidrag.

Som exempel på natur- och landskapsvårdsarbeten som bedrivs i form
av beredskapsarbete kan nämnas röjning i träd- och buskvegetation för att
skapa utsikter från vägar, rastplatser och utsiktspunkter, röjning för att hålla
odlingslandskapet öppet, markarbeten, sådd och plantering för att återställa
täktområden där verksamheten lagts ned före 1965, uppsättning av stängsel,
färistar, stättor i områden med landskapsvårdande betesdrift, hopsamling
av taggtråd, återställningsarbeten i nedlagda flottleder samt bortröjning av
vass och annan besvärande vegetation i igenväxande sjöar, vikar och vattendrag.

Vattenlagsutredningen har den 25 maj 1973 i sitt delbetänkande 3. Vattenförbund
behandlat frågan om lagstiftning rörande de s. k. vattenvårdsförbunden.
I anslutning därtill har utredningen också tagit upp frågan om
kostnadsansvaret för vattendragens underhåll och skötsel. Betänkandet har
varit föremål för remissbehandling.

Enligt budgetpropositionen 1975 (bilaga 13) uppgick summan av nedlagda
kostnader för allmänna och särskilda beredskapsarbeten för natur- och landskapsvårdsändamål
budgetåret 1973/74 till 69,7 milj. kr. varav AMS andel
utgjorde 56,5 milj. kr.

Utskottet

1 motionen 1975:590 framhålls behovet av ökade miljö- och landskapsvårdande
insatser i syfte att återställa eller nyskapa väsentliga miljövärden
i älvdalar och liknande områden som utsatts för betydande förfulning och
förslitning genom åtgärder i samband med vattenkraftsexploatering som
tidigare skedde utan den omtanke om miljön, som numera får anses självskriven.
Motionärerna kräver en plan för sådana insatser, grundad på en
omsorgsfull inventering av genom vattenkraftsutbyggnad torrlagda och på
annat sätt miljöskadade sjöar och vattendrag, vilka kan ges formen av beredskapsarbeten.

JoU 1975/76:10

4

Riksdagen har tidigare, senast föregående år (JoU 1974:43), med anledning
av motioner med närliggande yrkanden understrukit angelägenheten av att
verksamma åtgärder vidtas i syfte att komma till rätta med de olägenheter
i form av nedskräpning och förfulning av miljön som blivit följden av bristande
röjning eller städning vid genomförandet av vattenreglerings- eller
flottningsföretag. Vad sålunda anförts gäller enligt utskottets mening självfallet
också den miljösanering i vidare mening som avses med nu föreliggande
motion. Det är obestridligt att det på åtskilliga platser i vårt land
finns exempel på att landskapsbilden genom vattenkraftanläggningar och
andra vattenbyggnadsföretag påverkats på ett sätt som står i uppenbar kontrast
mot nu allmänt omfattade värderingar när det gäller behovet att värna
vår miljö. Behovet att återskapa drägliga miljöbetingelser särskilt för den
närmast berörda befolkningen får därvidlag tillmätas hög angelägenhetsgrad.

Vad gäller den i motionen efterlysta planen för miljö- och landskapsvårdande
beredskapsinsatser på förevarande område vill utskottet erinra om
att det närmast ankommer på regeringen och berörda myndigheter att svara
för den närmare handläggningen av hithörande spörsmål. Av den förut
lämnade redogörelsen framgår att beredskapsarbeten i landskapsvårdande
syfte sker i betydande omfattning inom ramen för ett sedan flera år fast
etablerat samarbete mellan statens naturvårdsverk och arbetsmarknadsstyrelsen.
Naturvårdsverket svarar för inventeringen av lämpliga sysselsättningsobjekt
samt för planläggningen på central nivå, medan arbetsmarknadsstyrelsen
lämnar bidrag till kostnaderna för såväl arbetets utförande
som för inventeringen och planläggningen av sysselsättningsobjekt. Planerna
hålls fortlöpande aktuella och kan snabbt sättas i verket.

Med hänsyn till vad nu anförts finner utskottet skäl förutsätta att syftet
med motionen kommer att tillgodoses utan något särskilt initiativ från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen anser motionen 1975:590 besvarad med vad utskottet
anfört.

Stockholm den 21 oktober 1975

På jordbruksutskottets vägnar
UNO HEDSTRÖM

Närvarande: herrar Hedström (s), Magnusson i Tanum (s), Jonasson (c),
fru Lundblad (s)*, herrar Wachtmeister i Johannishus (m)*, Wictorsson (s),
Takman (vpk). Strömberg i Vretstorp (s), fru Fredrikson (c), fru Ohlin (s),
herrar Enlund (fp), Wikner (s)* och Andersson i Ljung (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 75 10112 s Stockholm 1975