CU 1975/76: 30

Civilutskottets betänkande
1975/76: 30

med anledning av propositionen 1975/76:198 om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612) jämte i ämnet väckta motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1975/76:198 föreslagit riksdagen att anta
ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i byggnadsstadgan
(1959:612).

Lagförslaget innebär att bostäder avsedda för annat än fritidsändamål skall
utformas så att de blir tillgängliga för och kan nyttjas av personer med
handikapp. Förslaget innebär en komplettering av gällande bestämmelser
i byggnadsstadgan om handikappanpassad utformning av offentliga lokaler
och arbetslokaler. 1 propositionen föreslås vidare att den skälighetsprövning
som nuvarande bestämmelser möjliggör avskaffas.

Flerfamiljshus i två våningar samt en- och tvåfamiljshus får enligt förslaget
liksom hittills uppföras utan hiss.

Byggnadsnämnd föreslås kunna medge undantag från kravet på tillgänglighet
till flerfamiljshus i högst två våningar samt en- och tvåfamiljshus,
om det är påkallat med hänsyn till terrängförhållandena.

Enligt förslaget skall byggnadsnämnden även beträffande arbetslokaler
kunna medge undantag, om så påkallas med hänsyn till arten av den verksamhet,
för vilken lokalen är avsedd.

För att säkerställa att de föreslagna ändringarna kan tillämpas vid ombyggnadsåtgärder
föreslås vidare att byggnadsstadgans bestämmelser rörande
ombyggnad kompletteras.

De föreslagna ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1 juli 1977.
Enligt förslaget får dock viss typ av bostadsbyggnad i tre våningar uppföras
utan hiss, om byggnadslov för byggnaden söks före den 1 januari 1981.

Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1975/76:

JSS av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari såvitt här är i fråga hemställs (2.)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
1975/76:383 (s. 2-3) anförts om bostädernas tillgänglighet för handikappade,

1947 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att 42 a S byggnadsstadgan så snart som möjligt får
den utformning som statens planverk och bostadsstyrelsen i skrivelse till
regeringen begärt,

1 Riksdagen 1975/76. 19 sami. Nr 50

CU 1975/76:30

1971 av herr Åkerfeldt m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen beslutar
att nu gällande råd och anvisningar i fråga om den offentliga miljöns handikappanpassning
överarbetas och ges formen av bindande föreskrifter till
byggnadsstadgan,

1973 av herr Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om skärpta krav på hiss i flervåningshus
för erhållande av statliga lån,

dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1975/76:

2528 av herr Claeson m. fl. (vpk), vari föreslås att riksdagen med bifall
till propositionen 1975/76:198 i övrigt beslutar

1. att med ändring i regeringens förslag lagen träder i kraft den 1 juli
1977 och att därvid inget undantag för viss typ av bostadsbyggande medges,

2. att hemställa hos regeringen om förslag till bestämmelser för handikappanpassning
av befintligt bostadsbestånd, i enlighet med vad i motionen
anges.

Utskottet

Enligt nuvarande lydelse av 42 a § byggnadsstadgan (BS) gäller att de
utrymmen i byggnad, till vilka allmänheten äger tillträde eller som utgör
arbetslokal, i skälig omfattning skall utformas så att de blir tillgängliga för
och kan nyttjas av personer vilkas rörelseförmåga är nedsatt till följd av
ålder, invaliditet eller sjukdom. De till stadgandet knutna bestämmelserna
i Svensk byggnorm (SBN) innehåller i denna del som enda bindande föreskrift
att till bl. a. de angivna utrymmena skall anordnas minst en förflyttningsväg
så utformad att den kan användas av personer med nedsatt rörelseförmåga.
Enligt samma föreskrift får undantag medges om kostnadsökningen bedöms
som oskälig.

Det riksdagen nu förelagda lagförslaget innebär i första hand att tillgänglighetskravel
vidgas att avse även bostäder för permanent boende. Planverket
har i samråd med bostadsstyrelsen utarbetat ett förslag till föreskrifter för
tillämpningen av 42 a 5 med avseende på bostäder. Förslaget syftar till
att nyproducerade bostäder skall kunna besökas och tillfälligt bebos samt
efter begränsad ombyggnad permanent bebos av personer med nedsatt rörelse-
eller orienteringsförmåga. Det ankommer på regeringen att pröva om
dessa föreskrifter kan fastställas.

I fråga om begreppet arbetslokaler har utskottet utgått från att det i kommande
normer preciseras så att det täcker även normala biutrymmen, t. ex.
hygienrum på permanenta arbetsplatser.

Lagförslaget innebär vidare bl. a. att uttrycket invaliditet ersatts med uttrycket
handikapp.

Lagförslaget innebär också att den nu gällande begränsningen av tillgänglighetskravet
att gälla endast i skälig omfattning skall bortfalla. Bostadsministern
anför emellertid att det knappast är möjligt att avstå från varje dis -

CU 1975/76:30

pensmöjlighet och föreslår att paragrafen kompletteras med bestämmelser
om dispens - bestämmelser som inte getts en generell utformning eftersom
risken då finns att undantagen då blir fler än vad som är både rimligt och
önskvärt. Förslaget innefattar därför specifika dispensbestämmelser i nya
tredje och fjärde styckena i 42 a $ BS. Bestämmelserna innebär att byggnadsnämnden
får efterge kravet på tillgänglighet till vissa mindre bostadsbyggnader
- men inte från kravet på tillgänglighet i byggnaden. De
innebär också att undantag får medges beträffande arbetslokaler när verksamhetens
art påkallar det.

Utskottet tillstyrker att riksdagen antar det i propositionen framlagda lagförslaget
såvitt avser 42 a § första stycket samt tredje och fjärde styckena
BS. Utskottet ansluter sig därvid till de motiv som förts fram i propositionen
och i vissa motioner.

Det i motionen 1975/76:388 (fp) föreslagna tillkännagivandet innebär i
denna del ett allmänt uttalande för att tillgänglighetskraven bör vidgas till
att omfatta bostäder och göras mer långtgående. Det under allmänna motionstiden
väckta förslaget får enligt utskottets mening anses helt tillgodosett
genom propositionsförslaget och inte kräva någon riksdagens ytterligare åtgärd
i motsvarande del.

Utskottet har vidare uppfattat förslaget i motionen 1975/76:1947 (c) som
helt tillgodosett, även om den fortsatta beredningen av planverkets och bostadsstyrelsens
förslag resulterat i en något annan utformning än den motionärerna
uttalat sig för. Motionens syfte har sålunda antagits vara att påkalla
förslag av den typ som sedermera lagts fram av regeringen.

I ett i propositionen föreslaget nytt andra stycke i 42 a i; BS anges att
bostadsbyggnad i två våningar och bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter
får uppföras utan hiss eller motsvarande anordning. Enligt föreslagna
ikraftträdandebestämmelser skall bostadsbyggnad i tre våningar, som
innehåller högst sex bostadslägenheter per trapphus utöver dem som är
belägna på entréplanet, dock få uppföras utan hiss om byggnadslov för byggnaden
söks före den 1 januari 1981.

Förslaget i motionen 1975/76:388 (fp), yrkandet 2 i motsvarande del,
innebär (mot. 1975/76:383 s. 2) att riksdagen skall ge regeringen till känna
bl. a. att det viktigaste kravet i fråga om tillgänglighetsnormer för bostäder
gäller hiss och att hiss måste bli normal standard i flervåningshus, åtminstone
vid nybyggnad. 1 motionen 1975/76:1973 (fp) föreslås ett tillkännagivande
som skulle innebära att statliga bostadslån inte bör lämnas om inte hiss
sätts in i hus med fler än tre våningar. Slutligen föreslås i motionen
1975/76:2528, yrkandet l.att kravet på hiss som det formulerats i lagförslaget
skall träda i kraft utan någon särskild övergångstid för vissa typer av trevåningshus.

Propositionens förslag att begränsa det generella kravet på hiss m. m.
att gälla hus med mer än två våningar m. m. har biträtts eller lämnats
utan erinran av flertalet remissinstanser. Utskottet tillstyrker föreslagen ul 1*

Riksdagen 1975/76. 19 sami Nr JO

CU 1975/76:30

formning av 42 a § andra stycket BS. Därmed får också förslaget i motionen
1975/76:388 (fp), yrkandet 2 i motsvarande del, anses helt tillgodosett. Samma
bedömning får gälla även motionen 1975/76:1973 (fp) med dess förslag
om att kostnader för hiss skal! räknas in i låneunderlaget. Samtliga i byggnormerna
föreskrivna åtgärder skall självfallet kunna beaktas vid bostadslångivningen.

Mot förslaget i propositionen att lagändringen skall träda i kraft den 1
juli 1977 och sålunda tillämpas vid samtliga beslut fr. o. m. denna dag har
utskottet ingen erinran.

När det gäller propositionens förslag att hisskravet under en övergångstid
inte skall gälla vissa trevåningshus och det däremot ställda förslaget i motionen
1975/76:2528 (vpk), yrkandet 1, att inte medge några övergångsvisa
undantag har utskottet stannat för följande bedömning.

Förslaget i propositionen i denna del går tillbaka på planverkets och bostadsstyrelsens
förslag. Verken hade med utgångspunkt från att de generella
bestämmelserna trädde i kraft under år 1976 föreslagit en övergångstid under
vilken krav på hiss inte skulle ställas på vissa trevåningshus. Denna övergångsperiod
föreslogs anges så att den omfattar ansökan om byggnadslov
före utgången av år 1980. Tiden hade beräknats att motsvara den från ett
nytt planarbetes start till sökande av byggnadslov. Därmed skulle enligt
verken i huvudsak nu fastställda stadsplaner kunna fullföljas och rimlig
tid ges för eventuell omställning av produktionsapparaten.

Enligt även utskottets mening är det motiverat att för angivna fall sätta
ut en särskild övergångstid. Den fråga det gäller i detta sammanhang är
densamma som aktualiseras redan när det gäller att dra den generella gränsen
för ett krav på hiss. På ena sidan står det självklara önskemålet att göra
husen tillgängliga medan däremot ställs farhågor för att de ekonomiska
följderna motverkar uppförande av från bl. a. stadsmiljösynpunkt lämplig
bostadsbebyggelse i tre våningar. Bostadsministern har (s. 22) anfört att
om så blir fallet i stor utsträckning det kan finnas skäl att ta upp frågan
om ytterligare undantag från hisskravet till förnyat övervägande. Om nu
emellertid tillgänglighetskraven tillmäts mycket stor tyngd får man också
acceptera att valet av hustyp påverkas. Vad som i första hand bör tillgodoses
är möjligheterna att ändra en planläggning och projektering som medfört
beaktansvärda bindningar. Med hänsyn till att tiden i detta fall får räknas
från i vart fall senast riksdagens beslut skulle syftet kunna tillgodoses även
om övergångstiden begränsades att gälla ansökan om byggnadslov senast
den 1 juli 1979. Utskottet föreslår därför att riksdagen i denna del antar
ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen med detta innehåll och av den
lydelse som framgår av härvid fogad bilaga. Därmed har motionärernas
syfte tillgodosetts i väsentliga delar.

Vidare föreslås i motionen 1975/76:1971 (c) att tillämpningsföreskrifter
i fråga om den offentliga miljöns handikappanpassning överarbetas och görs
bindande. Motionärerna pekar på brister i miljön utanför byggnad och tomt.

CU 1975/76:30

på trafik- och annan offentlig miljö.

Utskottet noterar att den föreslagna ändringen av 42 a § BS innebär att
skälighetsprövningen avskaffas även vad gäller offentliga lokaler - utrymmen
i byggnad till vilka allmänheten äger tillträde. HAKO-utredningen
(K 1973:03), som tillkallats för att utreda vissa frågor rörande det allmänna
kommunikationsväsendets anpassning till de handikappades behov, har i
betänkandet Handikappanpassad trafikmiljö (SOU 1975:68) lagt fram förslag
som inte endast omfattar färdmedlen utan också närmiljö och terminaler.
Planverkets råd och anvisningar för planering av bostadsbebyggelse - Bostadens
grannskap - innefattar samlade kvalitetskrav på utemiljö och service
i stads- och byggnadsplaner. Kraven anges här som mått på en under alla
omständigheter godtagbar kvalitet som kan underskridas där de lokala förhållandena
motiverar det. Däremot får länsstyrelsn vid sin plangranskning
inte ställa längre gående krav. Allmänna principer för utformning av trafiknät
ges i planverkets publikation nr 5 SCAFT 1968 Riktlinjer för stadsplanering
med hänsyn till trafiksäkerhet. Planverket, trafiksäkerhetsverket och vägverket
har påbörjat ett utredningsarbete som syftar till en utvidgning och
modifiering av föreliggande planeringsriktlinjer.

Enligt utskottets mening får motionärernas förslag i väsentliga delar anses
tillgodosett såvitt rör offentliga lokaler genom det i propositionen framlagda
lagförslaget där skälighetsprövningen bortfallit. Utskottet delar motionärernas
uppfattning att det självfallet är mycket väsentligt att den offentliga
miljön i övrigt utformas så att även goda framkomstmöjligheter finns mellan
de byggnader, vilkas tillgänglighet nu regleras genom Svensk byggnorm.
Med hänsyn emellertid till pågående bedömningar i denna del har utskottet
inte funnit anledning föreslå någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1975/76:2528 (vpk), yrkandet 2, innehåller vidare förslaget att
riksdagen begär bestämmelse om handikappanpassning av befintligt bostadsbestånd.
Motionärerna anför att det i stora delar av det nya bostadsbeståndet
finns hissar men att det där ändå finns andra hinder för tillgängligheten,
hinder som sannolikt kunde tas bort med tämligen marginella
insatser.

Ombyggnad - ändring av byggnad - kan enligt terminologin i BS hänföras
till begreppet nybyggnad i vissa fall. Nybyggnadsreglerna inklusive 42 a $
gäller därmed direkt för sådan ombyggnad som är att hänföra till nybyggnad,
dvs. de i 75 i) första stycket b)-f) angivna fallen. Reglernas giltighet i nyssnämnda
fall begränsas genom 48 a i till att avse endast de delar av byggnaden
som berörs av ändringen och till att - efter i propositionen föreslagen ändring
av lagrummet - åtgärderna endast skall syfta till att "skäliga" anspråk på
handikappanpassning skall uppfyllas. 1 fråga om ombyggnad som inte är
att hänföra till nybyggnad gäller regeln i 49 $ att bl. a. 42 a i även där skall
äga motsvarande tillämpning i fråga om de delar av byggnaden som berörs
av ändringen samt att byggnadsnämnden inom vissa ramar får medge undantag.
Den nya lydelsen av 48 a § kommer att kompletteras med föreskrifter

CU 1975/76:30

och anvisningar från planverket.

Det anförda innebär att motionärernas syfte får anses tillgodosett i vad
det avser sådana bostadshus där ombyggnadsarbeten vidtas. Motionsförslaget
synes emellertid syfta även till en skyldighet för fastighetsägare att
under vissa omständigheter vidta anpassningsåtgärder även när ombyggnad
inte eljest aktualiseras - möjligen som en motsvarighet lill de skyldigheter
som kan uppstå vid tillämpning av bostadssaneringslagen.

Utskottet delar motionärernas ståndpunkt att även brister i det befintliga
bostadsbeståndet bör rättas till. Syftet tillgodoses också genom att anpassningsåtgärder
krävs i samband med bostadssanering och därmed vidtas i
en förhoppningsvis stigande omfattning. Motionärernas syfte är enligt det
anförda därmed i väsentliga delar tillgodosett. Utskottet har därför inte funnit
anledning tillstyrka motionärernas förslag att riksdagen nu, utöver vad som
här föreslås, skulle begära ytterligare tvingande bestämmelser. Utskottet
har vidare förutsatt att reglerna för statlig belåning fortlöpande anpassas
så att lån kan lämnas för den typ av kompletterande anpassningsåtgärder
som motionärerna pekat på och att motsvarande synpunkter också kommer
till uttryck i den information som berör de här aktuella ändringarna. Vidare
kan ytterligare synpunkter på dessa frågor komma att bedömas i den översyn
som utskottet förordat (CU 1975/76:22) beträffande de äldres bostadsförhållanden.
Som civilutskottet tidigare anfört bör kraven på att vidga handikappanpassningen
fortlöpande prövas och prioriteras efter angelägenhetsgrad.

Utskottet hemställer

1. beträffande lagförslaget utom ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen
att riksdagen med bifall till regeringens förslag
samt med anledning av motionerna 1975/76:388, yrkandet 2,
och 1975/76:1947 att riksdagen antar det vid propositionen och
härvid fogade lagförslaget i motsvarande del,

2. beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelsen att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975/76:2528, yrkandet 1, antar det förslag som i härvid fogad
bilaga anges som utskottets förslag,

3. beträffande förutsättningen för bostadslån att riksdagen avslår
motionen 1975/76:1973,

4. beträffande anpassning av den offentliga miljön att riksdagen
avslår motionen 1975/76:1971,

5. beträffande ytterligare åtgärder för anpassning av befintliga bostäder
att riksdagen avslår motionen 1975/76:2528, yrkandet

Stockholm den 6 maj 1976

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1975/76:30

Närvarande: l'ru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s). Petersson
i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Jadestig (s), Claeson
(vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c), herrar Danell (m), Håkansson
i Trelleborg (s), Andersson i Gamleby (s), fru Andersson i Hjärtum (c) och
herr Hägelmark (fp).

CU 1975/76: 30

Bilaga

Förslag till
Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrives i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)'
dels att 46 § andra stycket 12 skall upphöra att gälla,
dels att 42 a och 48 a skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De utrymmen i byggnad till vilka
allmänheten äger tillträde eller som
utgöra arbetslokal skola i skälig omfattning
utformas så att de bliva tillgängliga
för och kunna nyttjas av
personer vilkas rörelseförmåga eller
orienteringsförmåga är nedsatt till
följd av ålder, invaliditet eiler sjukdom.

Vid sådan ändring av byggnad,
som enligt 75 5 b)-f) är att hänföra

'Stadgan omtryckt 1972:776.

Senaste lydelse av
46 § 1975:817.

2Senaste lydelse 1975:817.

Bostäder för annat ändamål än fritidsändamål
och de utrymmen i
byggnad tilt vilka allmänheten äger
tillträde eller som utgöra arbetslokal
skola utformas så att de bliva tillgängliga
för och kunna nyttjas av
personer vilkas rörelseförmåga eller
orienteringsförmåga är nedsatt till
följd av ålder, handikapp eller sjukdom.

Bostadsbyggnad i två våningar och
bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter
får uppföras utan hiss
eller motsvarande anordning.

Byggnadsnämnden kan medgiva
undantag från kravet på tillgänglighet
till bostadsbyggnad i högst tvä våningar
och bostadsbyggnad med högst två
bostadslägenheter, där så påkallas
med hänsyn till terrängförhållandena.

Byggnadsnämnden kan i fråga om
arbetslokal medgiva undantagfrån de i
första stycket angivna kraven, där så
påkallas med hänsyn till arten av den
verksamhet för vilken lokalen är avsedd.

Vid sådan ändring av byggnad,
som enligt 75 5 b)-f) är att hänföra

CU 1975/76:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till nybyggnad, skola bestämmelserna
i 38 ij forsta stycket, 40 och 42-48
tillämpas endast beträffande de
delar av byggnaden som beröras av
ändringen och endast i den omfattning
som erfordras för att dessa delar
av byggnaden skola uppfylla skäliga
anspråk på säkerhet, handikappanpassning,
god värmehushållning, god
hygien och trevnad.

1 byggnadens övriga delar skola sådana brister som avse hållfasthet, brandsäkerhet
eller sanitära forhållanden och som innebära så avsevärda olägenheter
att de icke skäligen kunna godtagas undanröjas.

till nybyggnad, skola bestämmelserna
i 38 § första stycket, 40 och 42-48
§§ tillämpas endast beträffande de
delar av byggnaden som beröras av
ändringen och endast i den omfattning
som erfordras för att dessa delar
av byggnaden skola uppfylla skäliga
anspråk på säkerhet, god värmehushållning,
god hygien och trevnad.

Regeringens förslag

Denna lag träder i kraft den 1 juli
1977. Bostadsbyggnad i tre våningar,
som innehåller högst sex bostadslägenheter
per trapphus utöver dem
som är belägna på entréplanet, får
dock uppföras utan hiss, om byggnadslov
för byggnaden sökes före
den 1 januari 1981.

Utskottets förslag

mämmss

.>■■ -v "

irwJ^sasåSw *

• %-i * ' *>■ ' i " ' '

SÄ

«*X l-?ätä&

;i ,- ^-‘ r-v,a

»Sii

safira

>v-» I •' 4 1 ‘ I ’ pf

■

Mitt

:'i: ^ ..'.rr-- '‘■‘•••Ä14 •'.■■■-■!;-:*v:-Z yi:: -r- '>^—>2:

KwPÄi^

:>«#i 4p

ii'.;

'i •' .• .;.>' 'v > ••« • %•■ fr 2 . •'' A • V 3LX-Y

My :

■;-' ■ ':• • .- "...

K»

■

g? ■

* ;/. & > . fhfeZ-.&X-''**.' .W • wi- v^V.j