Regeringens proposition nr 97 år 1975 Prop. 1975:97

Nr 97

Regeringens proposition angående rörlig pensionsålder m. m.;

beslutad den 13 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om ökade möjligheler till en röriig pensionsålder. De nya reglerna om röriig pensionsålder föreslås träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976.

De i propositionen framlagda förslagen ger olika möjligheter all föriägga lidpunkten för pensioneringen till mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet fören röriig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer. 1) Förtidspension från folkpensioneringen och ATP. 2) Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP. 3) En hell ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete.

Den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inle kan arbeta fram lill den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna få förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Förtidspension på dessa grunder skall efter individuell prövning kunna utgå mellan 60 och 65 års ålder. Pensionsnivån är i sådant fall densamma som ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder.

Förtida uttag av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP föresläs kunna ske från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen. Uttaget av hel eller halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och 70 års ålder. Den del av pensionen som tas ul i förtid eller skjuts upp

1 Riksdagen 1975. I saml Nr 97

Prop. 1975:97 2

omräknas efter i princip försäk ringsmässiga grunder för hela pensionsliden. Vid förtida uttag innebär detta en bestående reduktion av pensionen med 0,5 % för varje månad som pension ulgär före 65 års ålder. Vid uppskjutet uttag sker på motsvarande säll en bestående uppräkning med 0,6 96 för varje månad som pension inle utgär mellan 65 och 70 års ålder. Pensionspoäng för ATP skall kunna tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida uttag av halv ålderspension. En nuvarande spärr mol upprepade framställningar om förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension föreslås slopad. Del blir därigenom möjligt all mellan 60 och 70 års ålder vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efler del aktuella behovet. För den som med uppskjutet pensionsuttag fortsätter alt förvärvsarbeta efter den allmänna pensionsåldern förstärks skyddet från sjukförsäkringen.

Som en nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsförsäkring för delpension vid övergång lill deltidsarbete. Den ger hell nya möjligheler all trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och all på så sätt få en mjuk övergång från arbele till ålderspension. Den nya delpensionen knyts till arbelsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål las ul mellan 60 och 65 års ålder. För all ha rätt lill delpension skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst tio är efter 45 års ålder. Dessutom skall man uppfylla arbetsvillkoret enligt reglerna för arbetslöshetsstödet, dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Pensionsnivån blir 65 96 av del inkomstbortfall som uppstår vid övergången till deltidsarbete. Den disponibla inkomsten vid övergäng lill delpension i förening med deltidsarbete kommer därigenom atl motsvara mellan 85 och 90 96 av tidigare inkomsi vid heltidsarbete. Delpensionen skall enligl de föreslagna lagreglerna inle reducera ålderspensionen frän folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder. Delpensionen räknas också som pensionsgrundande inkomsi för ATP. Den återstående arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minsl 17 limmar i veckan så att den medför rätt till sociala förmåner. Den som vill fortsätta deltidsarbeta efler 65 års ålder kan då ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP. De grundläggande bestämmelserna om delpension anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som avses bli kompletterad med tillämpningsföreskrifter av riksförsäkringsverket. Den skall administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift frän arbetsgivarna. Reformkoslnaden för delpensionsförsäkringen beräknas under de första åren till ca 400 milj. kr. per år. För att finansiera reformen föreslås ett åriigt avgiftsuttag på 0,25 96 av löneunderiaget för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Avgiften skall tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket från vilken delpensionen i sin helhel finansieras. Med hänsyn lill atl reformen avses träda i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 96.

De nya möjligheterna till röriig pensionsålder samordnas med det kon-

3 kap.

3S'

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast före den, varunder ha n uppnått sextiofem års ålder, åtnjutU sådan pension, har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sextiofem är eller dessförinnan börjat ätnjuta ålderspension enligt denna lag, mä sjukpenning utgå för högst etthundraättio dagar.

Ej mä försäkrad på grund av vad

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller åtnjutU sådan pension under månaden närmast före den, varunder han börjat åtnjuta hel ålderspension, harej rätt till sjukpenning. För lid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligl denna lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar, i 1 S andra slyckel stadgas uppbära

6 kap.

Rätt till folkpension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från och med den månad, varunder han fyller sextiofem är.

På särskild framställning av försäkrad utgär ålderspension för tid före den månad, varunder han fyller sexliofem är, dock tidigast från och med den månad, dä han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad som nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap. 1 S

Uttag av ålderspension må begränsas till åtta vse hälften av pensionen.

På särskild framställning av försäkrad utgår ålderspension för lid före den månad, varunder han fyller sextiofem är, dock tidigast frän och med den månad, då han uppnår sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts mä ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap. 1 S tredje

'Senaste lydelse 1974:784.

2S'

Ålderspension utgör, där ej annal följer av vad i andra och tredje styckena sägs, för år räknat niltiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt lill pension enligl 1 S första slyckel, sjuttiosju och en halv proceni av basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 S andra eller tredje slyckel två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, ulgår dock ålderspension i förra fallet med åtliolre och en tredjedels och i senare fallet med åttiosex och en fjärdedels proceni av basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå tidigare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sexliofem år, skall pensionen, där ej annat

Ålderspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket samt 3 och 4 §§ sägs, för år räknat niltiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätl lill pension enligt 1 S första stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet. Åtnjuter maken enligl 7 kap. 2 S andra eller tredje slyckel två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, ulgår dock ålderspension i förra fallet med åtliolre och en tredjedels och i senare fallet med åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå tidigare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sexliofem är.skall pensionen minskas med

Nuvarande lydelse

följer av vad i tredje stycket sägs, m ins-kas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar ulgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar ulgå förftutit frän ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller lill tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension eller icke varit berättigad lill folkpension.

Om ålderspension upphört efter återkaUelse enligt 1 § tredje stycket, skaU senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då ålderspensionen åter börjar utgå återstår UU ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare än från och med sistnämnda månad, skaU pensionen minskas med sex tiondels procent för varje månadunder vilken pensionen tidigare utsått.

Föreslagen lydelse

fem tiondels proceni för varje månad, som då pensionen börjar ulgå återstår lill ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem år. Om pensionen börjar ulgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels proceni för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas lill tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller lill lid, då den försäkrade åtnjutit lill-läggspension i form av ålderspension eller icke varil berättigad lill folkpension.

Prop. 1975:97 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande återkaUelse enligt 12 kap.

SkaU ålderspension ånyo börja utgå efter återkaUelse som avses i första stycket, beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i 2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen ånyo börjar utgå. För varje månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag med fem tiondels procent såvitt avser tid före den månad, varunder den försäkrade JyUt sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

Då uttag avser hälften av ålderspension skall minskningellerökningenligt 2 och 3 §§ gälla motsvarande del av pensionen.

7 kap. 4S'

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra slyckel sägs, för är räknat nittofem eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6 kap. 1 S första stycket, sjuttiosju och en halv proceni av basbeloppet. Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i 2 S andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning av pension hel förtidspension utgöra, om tvä tredjedelar av hel förtidspension ulgär till andra maken, ältiolre och en tredjedels och, om halv förtidspension utgår lill denne, åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för lid Om förtidspension utgår för tid efter det att ålderspension med stöd efler del all ålderspension med slöd av 6 kap. 1 § tredje stycket upphört alt av 6 kap. 3 § upphört atl utgå, skall utgå, skall förtidspensionen minskas förtidspensionen minskas med mot-med sex tiondels procent för varje må- svarande tillämpningav bestämmelser-nad under vilken ålderspensionen ut- na i 6 kap. 3 och 4 §§. gått.

'Senaste lydelse 1974:784.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 4S'

Änkepension utgör, där ej annat följer av vad nedan sägs, för är räknat niltiofem proceni av basbeloppet.

Ulgär änkepension med lillämpning av 1 S första slyckel b) och hade den pensionsberätligade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt, som avses i 1 S andra slyckel, minskas pensionen med en fem-tondel för varje år, varmed anlalel år som den pensionsberätligade fyllt vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio.

del all ålderspension med slöd av 6 kap. 3 § upphört all utgå, skall änkepensionen minskas med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.

Om änkepension ulgår för tid efter Om änkepension ulgär för lid efter

det all ålderspension med slöd av 6 kap. / § tredfe stycket upphört att utgå, skall änkepensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

Barnlillägg lill hel ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem proceni eller, om barnet är berättigat lill barnpension enligt 8 kap. 5 S, tio proceni av basbeloppet. Utgår halv ålderspension el-lerutgår{vå iredjedelarav hel förlids-pension eller halv förtidspension, utgör barnlillägget motsvarande andel av barntillägg till hel pension.

9 kap. IS" Till ålderspension eller förtidspension utgär barntillägg för varje barn under sexton år lill försäkrad eller försäkrads hustru, därest den försäkrade har vårdnaden om eller sladigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter för lid före den månad varunder han fyller sexliofem år, eller till pension som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem proceni eller, om barnet är berättigat till barnpension enligl 8 kap. 5 S, tio proceni av basbeloppet. Ulgår enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, utgör barnlilläggel motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspen-

sion.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligl denna lag, minskas honom tillkommande bamlillägg med hälften av tilläggspensionen i den män denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

'Senaste lydelse 1974:784. ' Senasle lydelse 1974:784.

11 kap.

1§' Rätl lill tilläggspension grundas på inkomsi av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit försäkrad enligl 1 kap. 3 § första eller andra stycket skall för honom enligl vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomsi på grundval av hans inkomst av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete under årel. Sådan beräkning skall icke göras för år före del dä den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter del då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt denna lag.

För varje år, vamnder någon varil försäkrad enligl 1 kap. 3 § första eller andra stycket, skall för honom enligt vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av hans inkomsi av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete under årel. Sådan beräkning skall icke göras för år före del dä den försäkrade uppnår sexton års ålder, ej heller för år dä den försäkrade avlidit eller för år efter det då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit föriidspension eller hel ålderspension enligl denna lag.

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänsl. Till sådan inkomsi hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under etl år ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomsi av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller molsvarande ersättning som ulgår enligl annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomsi såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligl 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

arbetsmarknadsstöd samf

O utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i form av grundbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg.

e) kontant arbetsmarknadsstöd e) kontant arbetsmarknadsstöd
enligl lagen (1973:371) om kontant enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och

' Senaste lydelse 1974:784. '" Senaste lydelse 1974:510.

Prop. 1975:97 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vuxenstudiebidrag enligt studiestöds-lagen (1973:349) samf

h) delpension enligt lagen (1975.000)om delpensionsförsäkring.

Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första slyckel sägs för arbele som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst skall, om ersättningen under elt år uppgått lill minsl femhundra kronor, anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som utgivit ersättningen varil ense därom; och skall i dylikt fall den förre anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas lill lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosall utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i delta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön lill svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger elt bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligl av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har atl svara för avgift lill försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning frän främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön lill svensk medborgare eller den som utan all vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i rikel enligl av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har all svara för avgift till försäkringen för till-läggspension enligl 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligl tredje eller fjärde slyckel skall anses såsom arbetsgivare.

12 kap. 1§" Rätl till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad frän och med den månad, vamnder han fyller sextiofem år, under förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

Uttag av ålderspension må begränsas till att avse hälften av pensionen. På särskild framställning av för- På särskild framställning av försäkrad utgår, under förutsätining säkrad utgår, under förutsättning som i första stycket sägs, älderspen- som i första stycket sägs, älderspen-

" Senaste lydelse 1974:784.

Nuvarande lydelse

sion för lid före den månad, varunder han fyller sexliofem år, dock tidigast från och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligl vad nu sagts må ej utgå lill försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligl 6 kap. 1 § andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år må ålerkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse gäller ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension enligl 6 kap. I § andra stycket, med mindre han tillika gör återkaUelse enligt 6 kap. 1 § tredje stycket. Har försäkrad sedan återkaUelse skett gjort förnyad framställning enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

Föreslagen lydelse

sion för tid före den månad, varunder han fyller sexliofem år, dock tidigast från och med den månad, dä han uppnår sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligl 6 kap. 1 § tredje stycket, med mindre han tillika gör motsvarande framställning enligt nämnda lagrum.

Ålderspension utgör, där ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för är räknat sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio är, skall hänsyn tagas endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mol förhållandet mellan det antal är, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio.

2§'

Ålderspension utgör, där ej annal följer av andra, tredje och .fjärde styckena, för år räknat sextio proceni av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år, medeltalet av de femlon högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio är, skall hänsyn tagas endast till sä stor del av nämnda produkt som svarar mol förhållandel mellan det antal är, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio. "Senaste lydelse 1974:784.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har undantagande enligl 11 kap. 7 § ägt giltighet för den försäkrade, skall honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i första stycket angivna produkten, som svarar mol förhållandel mellan del antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade, och talet trettio ökal med etl för varje är, för vilkel den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng eller gått föriustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fall dä pensionspoäng jämlikt II kap. 6 § första stycket på grund av underiäten avgiftsbelalning icke tillgodoräknats den försäkrade.

Börjar ålderspension ulgå tidigare än frän och med den månad, varunder den försäkrade fyller sextiofem år, skall pensionen, där ej annat följer av fjärde stycket, minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem är. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid mä hänsyn dock ej lagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio är, och ej heller till tid, då den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varil berättigad till tilläggspension i form av ålderspension.

öm ålderspension upphört efter återkaUelse enligt 12 kap. I § tredje stycket, skaU senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procentför varje månad, som då ålderspensionen åter

Börjar ålderspension ulgå tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem är,skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad, som dä pensionen börjar ulgå återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem är. Om pensionen börjar utgå senare än frän och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit frän ingången av den månad vamnder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas till tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller till tid, dä den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit berättigad lill tilläggspension i form av ålderspension.

Prop. 1975:97 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

börjar utgå återstår tiU ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den försäkrade fyUt sextiofem år skaU pensionen minskas med sex tiondels procentför varje månad under vUken pensionen tidigare utgått.

3§

Uttag av ålderspension må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse gäller ej förförsäkrad, som åtnjuter folkpension enligl 6 kap. med mindre han tillika gör motsvarande återkaUelse enligt 6 kap. 3 §.

SkaU ålderspension ånyo börja utgå efter återkaUelse som avses i första stycket, beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i 2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen ånyo börjar utgå. För varje månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag med fem tiondels procent såvitt avser tid före den månad, varunder den försäkrade fyUt sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

4§

Då uttag avser hälften av ålderspension skall minskning eller ökning enligt 2 och 3 §§ gälla motsvarande del av pen -sionen.

13 kap. 4§ Om förtidspension utgår för tid Om förtidspension ulgår för lid efter del atl ålderspension med stöd efler det all ålderspension med stöd av 12 kap. 1 § tredje stycket upphört av 12 kap. 3 § upphört att utgå, skall all utgå, skall förtidspensionen förtidspensionen minskas med mot-minskas med sex tiondels procent.för svarande tillämpning av 12 kap. 3 och varje månadunder vilken ålderspensio- 4 §§. nen utgått.

15 kap. 2§"

För försäkrad, som är född under något av åren 1911-1927, skall vid lillämpning av 11 kap. 1 § andra stycket pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år varunder han fyllt sextiofem är, dock ej för det fall han under nämnda är åtnjutit förtidspension enligl denna lag eller ålderspension enligl 6 kap. 1 S andra slyckel eller 12 kap. 1 S andra slyckel.

För försäkrad, som är född under något av åren 1911-1927, skall vid tillämpning av 11 kap. 1 § andra slyckel pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år varunder han fyllt sexliofem år, dock ej för det fall han under nämnda är åtnjuiii förtidspension enligl denna lag eller hel ålderspension enligt 6 kap. 1 S tredfe stycke\. eller 12 kap. 1 S tredje slyckel.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 § för försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande all den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng även för del är då han uppnår sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 § första stycket skall, om pensionen därigenom blir slörre, försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension enligl 13 kap. 1 § från och med januari månad del år han uppnår sexliofem års ålder.

17 4 Det pensionsbelopp som förstförfaller tiU betalning efter beslut om pension eller om Ökning av pension eller upphävande av förordnande somi 16 kap. 3 § andra stycket sägs må, där den pensionsberätligade under den tid å vilken pensionsbeloppet belöper i väsentlig mån erhåUit sin försörjning av allmänna medel, tiU den del pensionsbeloppet motsvarar vad den myndighet som tiU-handahållU försörjningen visar sig hava för nämnda tid utgivUför den pensions-berättigadessamt hans makesoch minderåriga barns försörjning uppbäras av myndigheten.

kap.

Har pensionsberätligad i väsentlig mån erhåUit sinförsörjning av allmänna medel, må den myndighet som tillhan-dahållU försörjningen uppbära sådan del av det pensionsbelopp som först förfaller tUl betalning efter beslut om pension som motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgiva för den pensionsberättigades samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som pensionsbeloppet avser.

Har pensionsberätligad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknads-siödenligtlagen(1973:371)om kontant

Nuvarande lydelse

Det pensionsbelopp som först förfaller tiU betalning efter beslut om ålderspension ellerförtidspension elierom ökning a v sådan pension eller upphävande av förordnande enligt 16 kap. 3 § andra stycket beträffande sådan pension skaU, där den pensionsberätligade under den tid på vilken pensionsbeloppet belöper uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd, minskas med den del av arbetslöshetsstödet som visas ha utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skaU, idefaU kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslul som avser änkepension.

Föreslagen lydelse

arbetsmarknadsstöd, skaU det pensionsbelopp soniförstJÖrfaller tiU betalning efter beslut om ålderspension eller förtidspension minskas med den del av arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits för tid som pensionsbeloppet avser, utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, när kontant arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om änkepension.

Har delpension enligt lagen (1975:000) om delpensionsförsäkring utgått tiU någon som beviljas ålderspen -sion eller förtidspension enligt denna lag, skaU det pensionsbelopp som först förfaller tiU betalning efter beslutet minskas med delpensionsbelopp som avser samma tid som ålders- eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skaU äga motsvarande tillämpning vid beslut om ökning av pension eller upphävande avförordnande som avses i 16 kap. 3 § andra stycket.

Prop. 1975:97 17

2 Förslag till

Lag om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrives följande

1 § Delpensionsförsäkringen handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

2 § Försäkrad enligl denna lag är arbetstagare, som i sädan egenskap uppfyller arbetsvillkoren enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd och som fr. o. m. det kalenderår varunder han fyllt 45 är tillgodoräknats pensionsgmndande inkomsi av anställning enligl 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring under minsl tio är.

3 § Räll lill delpension tillkommer i Sverige bosatt försäkrad som minskal sitt arbele som anställd med i genomsnitt minst fem limmar per arbetsvecka och som efter minskningen har deltidsarbete med i genomsnitt minsl 17 limmar per arbetsvecka.

Delpension kan utgå tidigast från och med den månad varunder den försäkrade fyller 60 är och ulgär längst till och med månaden före den under vilken han fyller 65 år.

4 § Ansökan om delpension göres skriftligen hos allmän försäkringskassa.
Vid ansökningen skall fogas intyg om den försäkrades inkomsi och ar
betsförhållanden. Intyg skall vara utfärdat av arbetsgivare eller avdelning
av sådan arbetstagarorganisation som enligt lagen (1936:506) om förenings-
och förhandlingsrätt är atl anse som huvudorganisation.

Erkänd arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkringskassan med de uppgifler som behövs för bedömande av frågor om delpension.

Arbetsgivare skall pä begäran utfärda intyg som avses i första stycket. Formulär till intyg fastställes av riksförsäkringsverket.

Beslut om delpension skall, om ej annal föranledes av den försäkrades ansökan eller av övrig utredning, gälla tills vidare. Delpension utges månadsvis och får icke utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

5 § Delpension fastställes till belopp motsvarande 65 proceni av skillnaden
mellan den inkomsi som den försäkrade åtnjöt före övergängen till dellids-
arbete under arbetstid som var normal för honom och den inkomst som
han kan antagas komma atl tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden
får för år räknat inle beräknas översliga skillnaden mellan den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den
försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden

2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

Prop. 1975:97 18

för det år som föregår övergången till deltidsarbete, varit försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomsi än den som angivits i kassans beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre inkomst.

Fastställd delpension anknyles lill basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.

Ändras de förhållanden som enligt första stycket har legat lill grund för fastställande av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som meddelas med slöd av 11 §.

Vid bedömning av rätl lill delpension bortses från bisyssla som försäkrad före övergången till deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sill huvudsakliga arbele. Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången lill deltidsarbete den lid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rätt till delpension hänskjutas till särskild prövning. Delsamma skall gälla om ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet. Utvidgas bisysslan under tid som delpension åtnjutes skall rätten lill och storleken av delpensionen omprövas.

6 § Delpension ulgår ej för månad då den försäkrade åtnjuter ålderspension eller förtidspension enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring.

7 § För finansiering av delpensionsförsäkringen eriägger arbetsgivare åriigen socialförsäkringsavgift som motsvarar 0,25 % av summan av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare hos honom i pengar eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2§ andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för ulfört arbele.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl 3 kap. 16 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgiften skall ingå till en fond, som förvaltas av riksförsäkringsverket.

Med arbetsgivare avses den som enligl 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall eriägga avgift lill sjukförsäkring.

8 § Fråga om delpension handlägges av allmän försäkringskassa. Finner
tjänsteman hos kassan skäl föreligga mol bifall till ansökan om delpension
skall frågan underställas pensionsdelegation. Sådan underställning skall dess
utom ske om den sökande begär det. Särskild prövning enligt 5 § fjärde
slyckel skall ske i pensionsdelegation.

Prop. 1975:97 19

Vid pensionsdelegalions prövning av fråga enligl denna lag skall i stället för de i 18 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda läkarna tjänstgöra två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dessa skall den ene representera länsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet av handläggning av ärenden angående arbetslöshetsförsäkring. Sistnämnde ledamot utses efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation. 1 delegationens sammanträden men ej i dess beslul äger försäkringskassans direktör deltaga.

1 fråga om talan mol beslul i ärende enligl denna lag samt annan överprövning hos riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen skall bestämmelserna i 20 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

9 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underiålenhet att fullgöra
uppgifts- eller anmälningsskyldighet som åvilar honom eller på annal sätt
förorsakat atl delpension har utgått obehörigen eller med för högt belopp,
eller har någon annars obehörigen eller med för högt belopp uppburit del
pension och har han skäligen bort inse detla, skall bestämmelserna i 20
kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande lillämpning.

10 § I fräga om debitering och uppbörd enligt denna lag äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. molsvarande lillämpning.

11 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna lag meddelas av regeringen eller, efier regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket. Utfärdas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverket skall verket före utfärdandet rådgöra med en central pensionsdelegalion. Beslut om tillsättande av en sådan pensionsdelegalion meddelas av regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Avgifts-, debiterings- och uppbördsbeslämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas från och med januari 1976. Avgiften utgör för kalenderåret 1976 0,125 proceni av avgiftsunderiagel.

2. Beslut om delpension och om tillsättande av den i 11 § nämnda cenirala pensionsdelegationen får fattas före lagens ikraftträdande.

Pensionstillskott lill ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem procent av basbeloppet, om ej annal följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf

Under nedannämnda lider skall pensionstillskottet till ålderspension eller änkepension utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 ljugofem,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 tjugonio,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 trettiotre,

den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 trettiosju,

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981 fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspen- Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå tidigare eller sion, som börjat ulgå tidigare eller

senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem är, utgör del belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension, som enligl 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring ulgär med minskat belopp, utgör del belopp som framkommer om de i första eller andra slyckel angivna procenttalen minskas i motsvarande män.

senare än frän och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem är, utgör det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i molsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligl 6 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring utgår med minskal belopp, utgör del belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i molsvarande mån. Pensionstillskott till halv ålderspension utgör hälften av pensionstiU-skott som angivits i första, andra eller tredje stycket.

2a§'

Pensionstillskott lill förtidspension utgör nittio proceni av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelsema nedan I denna paragraf

Under nedannämnda lider skall pensionstillskottet lill förtidspension utgöra

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 femtio,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 femtioåtta,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 sextiosex,

den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 sjuttiofyra,

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981 åttiolvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott lill förlidspen- Pensionstillskott lill förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller sion, som enligl 7 kap. 2 § andra eller

tredje stycket lagen om allmän försäkring ulgår med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör molsvarande andel av pensionstillskott som anges i första eller andra slyckel. Pensionstillskott lill förtidspension, som ulgår för tid efter del alt ålderspension med stöd av 6 kap. 1 § tredje stycket lagen om allmän försäkring upphört alt ulgå, skal I m i nskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

tredje stycket lagen om allmän försäkring ulgår med tvä tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, utgör molsvarande andel av pensions-tillskoll som anges i första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring upphört all ulgå, skall minskas/mor-svarande mån som pensionen minskas enligt 7 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.

Pensionsliilskoit lill ålderspension eller änkepension ulgår ej i den mån del lillsammans med vad den försäkrade har rätt atl uppbära i tilläggspension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

hel ålderspension, som börjat ulgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem år, under tiden

den I juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 treltioätta.

3§'

Pensionstillskott lill ålderspension eller änkepension ulgär ej i den män del lillsammans med vad den försäkrade har rätt all uppbära i tilläggspension i form av ålderspension och änkepension överstiger vid

ålderspension, som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem är, under liden

den I juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 trettioåtta,

'Senaste lydelse 1974:785. 'Senaste lydelse 1974:785.

Föreslagen lydelse

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå

saml från och med den 1 juli 1979 fyrtiofem proceni av basbeloppet;

halv ålderspension hälften av ovan nämnda procenttal;

ålderspension, som börjat ulgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem år, del belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligl 6 kap. lagen om allmän försäkring;

änkepension ovan för olika lider angivna procenttal eller, om den enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje slyckel lagen om allmän försäkring utgår med minskat belopp, del belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i molsvarande män.

Nuvarande lydelse

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå,

samt från och med den 1 juli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

ålderspension, som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem år, det belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal minskas eller ökas i molsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligl 6 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring;

änkepension ovan för olika lider angivna procenttal eller, om den enligl 8 kap. 4 § andra eller tredje slyckel lagen om allmän försäkring ulgär med minskat belopp, del belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande män.

Pensionstillskott till förtidspension ulgår ej i den mån det lillsammans med vad den försäkrade har rätt all uppbära i tilläggspension i form av förtidspension eller änkepension överstiger under liden

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 sextioåtta,

den 1 juli 1977-

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 åttiofyra

saml från och med den 1 juli 1979 nittio procent av basbeloppet.

Utgår förtidspension enligl 7 kap. 2 § andra eller tredje slyckel lagen om allmän försäkring med tvä tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller ulgår förtidspension enligl 7 kap. 4 § andra slyckel samma lag eljesi med minskat belopp, utgör pensionstillskottet del belopp som framkommer om de i föregående stycke nämnda procenttalen minskas i molsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1§'

Huslrulillägg tillkommer för tid före den månad, då hustrun fyller sexliofem år, hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varil gifta minsl fem år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg ulgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varil gifta kortare lid än fem år.

Huslrulillägg skall, där ej annal följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat molsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension lill två makar jämte två pensionstillskott lill ålderspension enligt lagen om pensionstillskott saml å andra sidan folkpension i form av ålderspension lill ogift jämte ell sådanl pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat ulgå från och med den månad varunder den pensionsberätligade fyllt sexliofem år.

Huslrulillägg skall, där ej annal följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspension lill två makar jämte två pensionstillskott lill ålderspension enligl lagen om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel ålderspension lill ogift jämte ell sådanl pensionstillskott, ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning atl de börjat utgå från och med den månad varunder den pensionsberätligade fyllt sexliofem år.

Prop. 1975:97 24

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrives att 14, 50, 51 och 52 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Ersättning utgår under längst 300 dagar från det karensvillkoret uppfyllts (ersätlningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättnings-perioden gått till ända är perioden i stället 450 dagar.

I ersätlningsperioden inräknas i fall söm avses i 10 § ersällningslid i den andra arbetslöshetskassan.

Ersältningsrätten upphör vid ut- Ersättningsrätten upphör vid ut-

gången av månaden före den under gängen av månaden före den under vilken den försäkrade fyller 67 år. vilken den försäkrade fyller 65 år.

50 §

Räll atl bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en som uppfyller föreskrift i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde.

Frän räll alt bli medlem i kassa skall undantagas

1. den som är medlem i annan arbetslöshetskassa,

2. den som icke fyllt 15 är,

3. den som fyllt 66 år, 3. den som fyllt 64 är,

4. den som förvärvsarbetar mindre än tre limmar per arbetsdag och i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka.

51 §

Från rätl all kvarstå som medlem i kassa fär undantagas

1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex av de senasle tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbele inom visst verksamhetsområde,

2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt lill medlemskap eller ersättning,

3. den som underlåter att ställa sig lill efterrättelse kassans stadgar eller styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter.

Från räll att kvarstå som medlem Från rätt att kvarstå som medlem
i erkänd arbetslöshetskassa skall i erkänd arbetslöshetskassa skall
undantagas den som fyllt 67 är. undantagas den som fyllt 65 är.

52 §

Inträffar omständighet som enligt 51 § kan föranleda att medlem ule-slutes ur erkänd arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekommenderat brev under medlemmens senast kända adress underrätta honom därom samt utsätta skälig lid för förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten att kvarstå som medlem upphör på grund av atl medlemmen uppnått 65 års ålder.

Inträffar omständighet som enligt 51 § kan föranleda all medlem ute-slutes ur erkänd arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekommenderat brev under medlemmens senast kända adress underrätta honom därom saml utsätta skälig lid för förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten alt kvarstå som medlem upphör pä gmnd av alt medlemmen uppnått 67 års ålder.

Meddelas beslut om medlems uteslutning av annan anledning än som anges i 51 § första stycket 2 och andra stycket under tid då medlemmen har räll lill dagpenning, skall beslutet träda i kraft när hans rätt härtill upphör.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

Prop. 1975:97 26

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

dels att i 32, 34 och 39 SS ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mol "regeringen" i motsvarande form,

dels all 14 och 24 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen tydelse

14 S

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar från det ka-rensvillkorei uppfyllts (ersätlningsperiod), om ej annat följer av 15 S sista stycket. Har slödlagaren uppnått 55 års ålder innan ersätlningsperioden gått lill ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan slödlagaren uppnått 60 års ålder, är ersätlningsperioden icke begränsad. Delsamma gäller sökande som avses i 1 S 4.

Även i fråga om den som fyllt minst 55 år innan ersättningsperioden gäll till ända är ersättningsperioden obegränsad, om han blivil arbetslös som en omedelbar följd av nedläggning av eller bestående ändring i driften vid företag där han var anställd eller avveckling av hans verksamhet som självständig företagare på grund av omfattande eller genomgripande förändring i ortens näringsliv eller i den näringsgren där han utövade verksamheten saml om han i minsl 24 månader under de tre åren närmast före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete.

Rätten till kontant arbetsmark- Rätten till kontant arbetsmark-

nadsstöd upphör vid utgången av nadssiöd upphör vid utgången av
månaden före den under vilken den månaden före den under vilken den
arbetslöse fyller 67 år eller när han arbetslöse fyller 65 är eller när han
dessförinnan börjar uppbära ålders- dessförinnan böriar uppbära hel ål-
pension, hel förtidspension eller helt derspension, hel förtidspension eller
sjukbidrag enligt lagen (1962:381) helt sjukbidrag enligl lagen
om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring.

24 S
Uppbär stödtagare änke- eller änk- Uppbär stödtagare änke- eller änk
lingspension eller annan ålderspen- lingspension eller annan ålderspen
sion än enligt lagen (1962:381) om sion än enligl lagen (1962:381) om
allmän försäkring, nedsättes del allmän försäkring, nedsättes del
kontanta arbetsmarknadsstödet med kontanta arbetsmarknadsstödet med
pensionsbeloppet. Uppbär han pensionsbeloppet. Uppbär han
mindre än hel förtidspension eller mindre än hel förtidspension, mind-
mindre än hell sjukbidrag enligl rean hell sjukbidrag p//pr/;a/vfl/rfcrs-

nämnda lag, får arbetsmarknadsstödet icke översliga elt belopp som motsvarar helt sådanl slöd minskat med ersättningsbeloppet.

pension enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1975.000)om delpensionsförsäkring, får arbetsmarknadsstödet icke överstiga ell belopp som motsvarar helt sådanl stöd minskat med ersättningsbeloppet.

Uppbär stödtagare livränta från försäkringsinrälining på grund av yrkesskada eller olycksfall, nedsättes stödet enligl grunderna i första stycket.

Ersättning understigande fyra kronor för dag utbetalas ej.

Denna lag träder i kraft såvitt avser ändringarna i 32, 34 och 39 SS en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt i övrigt den I juli 1976.

Prop. 1975:97 28

Uldrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanlräde 1975-03-13

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrådet Aspling.

Proposition angående rörlig pensionsålder m. m.

1 Inledning

Riksdagen antog under år 1974 regeringens förslag till reformprogram på pensionsområdet (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332).

Programmet innefattar såväl förbättringar för dagens folkpensionärer som en lagstadgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

1 enlighet med vad sorn har anförts i årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 s. 4) skall pensionsreformen fullföljas genom förslag om ökade möjligheter lill en röriig pensionsålder. Avsikten har därvid angivils vara all de nya reglerna om röriig pensionsålder skall träda i kraft samlidigl med sänkningen av den allmänna pensionsåldern, dvs. den 1 juli 1976.

Pensionsålderskommillén (S 1970:40)' har i januari 1975 i ell delbetänkande (SOU 1975:10) Röriig pensionsålder lagt fram utredning och förslag om ökade möjligheter till en röriig pensionsålder. Efler remiss har yttranden över belänkandet avgivits av socialslyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, siatens handikappråd, statens avtalsverk, statens personalpensionsverk, försäkringsinspeklionen, länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands län, 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-ulredningen), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation/Statstjänstemannens riksförbund (SACO/SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel, Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska personalpensionskassan (SPP), Svenska försäkringsbolags riksförbund. Kommunernas pensionsanslall (KPA), Folksam samt Kooperationens pensions-anstalt (KP). Några remissinstanser har bifogat yttranden som de inhämtat.

Ledamöter presidenten Liss Granqvist, ordförande, generaldirektören Gunnar Danielson, riksdagsledamöterna Alvar Andersson, Göran Karlsson, Ingemar Mundebo och Cari Göran Regnéll samt f förbundsordföranden Yngve Persson.

Prop. 1975:97 29

Yttrande har därjämte inkommit från Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG).

Jag avser nu alt ta upp de av kommitién behandlade frågorna angående ökade möjligheler lill en röriig pensionsålder.

1 propositionen 1975:23 har föreslagils införande av elt särskilt vuxensludieslöd. Enligl förslag i propositionen 1975:45 har vidare föreslagits ändrade beslämmelser om ulbildning.sbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa förslag förutsätter ändrade regler för beräkning av pensionsgrundande inkomsi, varför jag ämnar ta upp även denna fråga lill behandling.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Inledning

Den allmänna pensioneringen enligl lagen (1962:38 Dom all män försäkring (AFL) omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). Inom båda dessa system ulgår pension i form av ålderspension, förtidspension och familjepension (änkepension och barnpension). Dessuiom förekommer inom folkpensioneringen vissa särskilda förmåner.

1 syfte all anpassa de allmänna pensionsförmånernas storiek lill penningvärdeulvecklingen, relateras dessa jämte flertalet av de särskilda förmånerna lill det s. k. basbeloppet. Basbeloppet, som fastställs för varje månad, följer på grundval av konsumentprisindex skiftningar i prislägel. Basbeloppet utgör 9 000 kr. för mars 1975.

Vid sidan av den allmänna pensioneringen förekommer olika former av Ijänslepensionering. En översikt över några ijänslepensionssyslem lämnas i avsnitt 2.6.

2.2 Folkpension

Folkpension tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosall i Sverige eller som varil mantalsskriven här för del år under vilkel han fyllt 62 år och för de fem åren närmast dessförinnan. Utländska medborgare kan på grundval av konvention ha rätt till folkpension.

Ålderspension utgår fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 67 är. På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare, dock tidigast fr. o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Förtida pensionsullag skall göras samtidigt för folkpension och tilläggspension. Pensionsullaget kan också uppskjutas (6 kap. AFL).

Tas ålderspensionen ul i förlid, minskas pensionen med 0,6 96 för varje månad som, då pensionen börjat ulgå, ålerslår lill ingången av den månad då den försäkrade fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på molsvarande sätt, varvid dock hänsyn inte las lill lid efter den månad, under vilken den försäkrade fyller 70 år, och ej heller lill lid, då den försäkrade

Prop. 1975:97 30

åtnjuiii tilläggspension i form av ålderspension eller inte varit berättigad lill folkpension. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan ålerkallas. Reduktionen av pensionen vid förlida uttag är - liksom ökningen vid uppskjutet uttag - livsvarig och bygger på försäkringsmatemaliska beräkningsgrunder.

Ålderspension som uttas vid 67 år utgör för en ensam pensionär 95 96 av basbeloppet, dvs. 8 550 kr. med nuvarande basbelopp om 9 000 kr. För vardera av två makar utgör ålderspensionen 77,5 96 av basbeloppet, dvs. f n. 6 975 kr. (6 kap. 2S AFL).

Enligt beslul av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332, SFS 1974:784-789 och 962) skall den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976 sänkas lill 65 år. Vad angår förtida och uppskjutet uttag av ålderspension begränsades riksdagens beslut i avvaktan på förslag om röriig pensionsålder lill två övergångsbestämmelser avseende dels försäkrade som gör förtida uttag före den I januari 1976 men inle fyller 67 år före denna dag, dels försäkrade som uppskjuter sitt uttag av ålderspension i anslutning till reformens ikraftträdande.

Förtidspension ulgår lill försäkrad som fyllt 16 år för lid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar ulgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsällningen kan anses varaktig. Kan nedsällningen av arbetsförmågan inle anses varaktig men kan den anlas bli beslående avsevärd tid, har den försäkrade räll lill folkpension i form av sjukbidrag. Detta bidrag är begränsat till viss tid men i övrigt gäller vad som är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag (7 kap. AFL).

Rätl till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad, som fyllt 60 år och som lill följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta lid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450 dagar Såsom ytteriigare förutsättning för räll till förtidspension i dessa fall gäller all den försäkrades möjlighet alt bereda sig fortsalt inkomsi genom sådanl arbele som han tidigare ulfört eller genom annal tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och all nedsällningen kan anses varaktig.

Förtidspensionens sloriek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet all bereda sig inkomsi genom arbele så, atl försäkrad, vars förmåga eller möjlighet är nedsatt i sådan grad att intet eller endasl ringa del därav ålerslår, erhåller hel förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften, ulgår två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension. Vid bedömande av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga atl vid den nedsättning av prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådanl arbete som motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom med hänsyn lill hans ulbildning

Prop. 1975:97 31

och tidigare verk.samhel samt ålder, bosätiningsförhållanden och därmed jämföriiga omständigheter. 1 fråga om äldre personer skall bedömningen främst avse deras förmåga och möjlighet att bereda sig fortsalt inkomst genom sådanl arbele som de tidigare utfört eller genom annal för dem tillgängligt lämpligl arbele. Med inkomsi av arbele likställs i skälig omfattning värdei av hushållsarbete i hemmet (7 kap. 3 S AFL).

Om förmågan eller möjligheten all bereda sig inkomst genom arbete väsentligt förbättrats för en försäkrad som åtnjuter förtidspension, skall pensionen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

Hel förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension, som tas ul vid 67 års ålder.

Ålders- och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt bostadstillägg, invalidilelslillägg och pensionstillskott. De tre förstnämnda tilläggen kan dock inte ulgå till ålderspension förrän 67 års ålder uppnåtts.

Vid tillämpningen av folkpensioneringens bestämmelserom ålderspension och förtidspension skall gift pensionsberätligad som stadigvarande lever ål-skild från sin make likställas med ogift pensionsberätligad om inte särskilda skäl föranleder lill annal. Med gift pensionsberätligad likställs å andra sidan pensionsberätligad som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken han varit gift eller har eller har haft barn.

Familjepension ulgår i form av änkepension och barnpension.

En änka har räll till änkepension under förutsättning alt hon inle åtnjuter ålderspension saml antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varil gift med honom i minst fem år eller har vårdnaden om och sladigvarande bor tillsammans med barn under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan. Upphör änka alt ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet av hennes rätl till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat lill nämnda tidpunkt (8 kap. AFL).

För änka, vars räll lill änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16 år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50 år, utgår änkepensionen med samma belopp som ålderspension från 67 år för en ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år, varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde all ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 är.

Om en kvinna blivit änka efler den 30 juni 1960, ulgår änkepension utan inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är pensionen däremot inkomslprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garanlibeloppet, fri från inkomstprövning. Garanlibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959, en tredjedel

Prop. 1975:97 32

och, om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960, två tredjedelar av del belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning /16S lagen (1962:382) om införande av lagen om allmän försäkring/.

Änkepension dras in om änkan ingår nyll äktenskap, men börjar ånyo utgå om det nya äktenskapet upplöses inom fem år. Samma gäller om änkan sladigvarande börjar sammanbo med man med vilken hon har eller har haft barn eller förut varit gift.

1 förekommande fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bostadslill-lägg och pensionstillskott.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätt lill två eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller huslrulillägg, ulgår endasl en av dessa pensioner, varvid hon äger välja vilken av dem hon önskar. Fr. o. m. den månad då änkan fyller 67 år utbyts - i motsats till vad som är fallet inom tilläggspensioneringen - änkepension mot ålderspension.

Med änka likställs i fråga om rätt lill änkepension ogift eller frånskild kvinna eller änka, som sladigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller änkling vid dennes död och som varil gift med eller har eller har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inle rätl lill änkepension efter sin make, om hon levde åtskild från honom vid hans död och efler det sammanlevnaden upphörde sladigvarande sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft barn.

Barnpension ulgår till barn under 18 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock inle, om barnet är adopterat av annan än den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder till barn utom äktenskap enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess underhåll utge visst belopp en gång för alla, föreligger räll lill barnpension endast i den mån pensionen överstiger en livränta som köpts eller kunnat inköpas ål barnet för engångsbeloppet (8 kap. 5 S AFL).

Barnpensionen utgör 25 96 av basbeloppet. Barnpension utgär dock.alltid med sådant belopp att pensionen, i förening med barnet tillkommande ÄTP i form av barnpension, utgör 60 96 av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, 30 96 av basbeloppet om barnet samtidigt uppbär bidragsförskott enligl lagen (1964:143) om bidragsförskott samt 40 96 av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär pension efler en av föräldrarna. 1 sistnämnda fall beaktas även sådan folkpension i form av änkepension, som ulgår till kvinna som är barnets mor eller som varil gift med barnels far eller har eller har haft barn med honom, under förutsättning att barnel och kvinnan sladigvarande sammanbor. Om flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen lika mellan barnen.

Prop. 1975:97 33

2.3 Särskilda rörmäner inom folkpensioneringen

Tilläggsförmåner inom folkpensioneringen är barntillägg, invaliditetstill-lägg, pensionstillskott, huslrulillägg och kommunall bostadstillägg. Härtill kommer de fristående folkpensionsförmånerna invalidiietsersätlning och vårdbidrag.

Till ålders- eller förtidspension ulgår barntillägg för varje barn under 16 år till försäkrad eller försäkrads hustru, om den försäkrade har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Till ålderspension som den försäkrade uppbär för lid före 67 år eller lill pension som tillkommer gift kvinna ulgår inle barntillägg. Gift kvinna som sladigvarande lever åtskild från sin make kan dock erhålla barntillägg för barn som hon stadigvarande sammanbor med eller har vårdnaden om (9 kap. 1 S jämfört med 10 kap. 1 S ÄFL).

Barnlilläggel utgör 25 96 av basbeloppet. Om barnet samlidigl är berättigat lill barnpension utgör del 10 96 av basbeloppet. Ulgår förtidspension med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension, nedsätts barnlilläggel på molsvarande sätt. Åtnjuter den försäkrade ATP minskas honom tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspension i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

Invaliditetstillägg är en förmän, som i vissa fall kompletterar ålders- eller förtidspension. Sådanl tillägg ulgår om den försäkrade är ur stånd alt reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 är. Tillägget ulgär vidare, om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade uppnått 63 års ålder. Invalidilelslillägg utgår slutligen lill försäkrad, som uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade ulför förvärvsarbete men på grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande memlgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för alt kunna utföra arbetet. Med försäkrad som har förvärvsarbete jämställs försäkrad som studerar om han är berättigad lill studiehjälp eller studiemedel eller bara på grund av behovsprövning är utesluten frän sådan förmån (9 kap. 2S AFL).

Invalidilelslillägg ulgår inle lill försäkrade, som sladigvarande vårdas på vissa anstalter.

Invalidilelslillägg utgör 30 % av basbeloppet.

Invaliditetsersättning ulgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och som inle åtnjuter pension. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind, om blindheten inträtt innan han fyllde 63 är, dels försäkrad som ulför förvärvsarbete om han på gmnd av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande memlgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för all kunna ulföra förvärvsarbete. Liksom i fräga om invalidiletslillägg jämställs studier med förvärvsarbete. Invaliditetsersättning utgör 60 eller 3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 97

Prop. 1975:97 34

30 96 av basbeloppet alll efter hjälpbehovets omfattning eller merulgifternas sloriek (9 kap. 3 § AFL). Invalidiietsersätlning till blind utgör 60 96 av basbeloppet.

Vårdbidrag ulgår lill försäkrad förälder för vård av barn som inle fyllt 16 år, om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för avsevärd lid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård (9 kap. 4 § AFL).

Vårdbidrag utgår med belopp molsvarande hel förtidspension lill ensamslående jämte pensionsliilskoit.

Enligt beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332, SFS 1974:784) skall fr. o. m. den 1 juli 1975 gynnsammare regler gälla för de särskilda förmånerna invalidiietsersätlning, invalidilelslillägg och vårdbidrag. De nuvarande invaliditetsersäitningarna och invaliditets-tilläggen sammanförs lill en ny förmån, benämnd handikappersättning. Vidare skall - i fråga om både denna förmån och vårdbidraget - gälla mildare regler som ger flera handikappade än nu möjlighet all få ersättning.

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår pensionstillskott lill pensionärer som inte har ATP eller har låga ATP-belopp enligl lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionslillskollel som f n. utgör 18 96 av basbeloppet, är inkomsiprövat mot ATP-pension. Avräkningen är så konstruerad atl den som uppbär 30 % av basbeloppet eller mera i ATP-pension inte får något pensionstillskott. Till den som uppbär ATP-pension med lägre belopp än 30 96 av basbeloppet utgår pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inte överstiger 30 96-nivån (garantinivån).

Riksdagen har år 1974 beslutat (SFS 1974:785) all den åriiga höjningen av pensionstillskotten lill ålderspension eller änkepension fr.o.m. den 1 juli 1976 skall vara 4 96 av basbeloppet saml atl garanlinivån skall höjas successivi lill 45 96 av basbeloppet. För förtidspensionärerna innebär beslutet all tillskotten fördubblas och att garantinivån successivi stiger lill 90 % av basbeloppet.

Regler om vissa inkomslprövade förmåner, som ulgår som tillägg lill folkpensionen, återfinns i lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension.

Hustrutillägg tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter folkpension saml makarna varil gifta minst fem år. När särskilda skäl föreligger kan huslrulillägg ulgå även om hustrun inle fyllt 60 år eller makarna varit gifta kortare tid än fem år.

Huslrulilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension lill tvä makar jämte två pensionstillskott saml å andra sidan sådan pension lill ogift jämte etl pensionstillskott. Vid denna beräkning skall man ulgå från de pensionsbelopp som gäller vid uttag fr. o. m. 67-årsmånaden.

Prop. 1975:97 35

En kommun kan fatta beslut om alt kommunalt bostadstillägg skall utges i kommunen. Sådant tillägg har numera införts i alla kommuner. Tillägget utgår till den som åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen eller lill där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt bostadstillägg ulgår enligt de grunder kommunen själv beslämmer. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock inte göras och inle heller får kommunen uppställa villkor om viss lids bosättning i kommunen eller liknande. För pensionärer som är bosatta i ålderdomshem eller därmed likställt hem kan regeringen begränsa rätten lill kommunall bostadstillägg.

Kommunerna har i huvudsak utformat grunderna för det kommunala bostadstillägget enligl något av följande tre alternativ. Etl alternativ innebär att elt generellt tillägg ulgår till alla pensionsberätligade inom kommunen, oberoende av pensionstagarens bostadskostnad, ett annat all tillägget i sin helhet knyts till bostadskostnaden. Del tredje alternativet utgör en kombination av de båda första på så sätt att en del av tillägget ulgår till alla, oberoende av bostadskostnaden, och en annan del är knuten till denna kostnad.

Huslrulillägg och kommunall bostadstillägg får inte ulgå lill ålderspension, som åtnjuts för lid före den månad då den pensionsberätligade fyller 67 år. Det tidigare nämnda riksdagsbeslutet om sänkning av den allmänna pensionsåldern innebär all denna gräns fr. o. m. den 1 juli 1976 sänks lill 65 år.

Hustrutillägg och kommunala bostadstillägg saml änkepensioner i anledning av dödsfall före den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Reglema härom innebär att förmånen minskas med pensionärens inkomsler vid sidan av folkpensionen, således bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension. Överstiger sidoinkomsten 2 000 kr. för ensamstående, sker minskning med en tredjedel av den pensionsberättigades inkomst därutöver. För man och hustru är molsvarande gränsbelopp sammanlagt 3 000 kr. Årsinkomster under 2 000 kr. för ensamslående och 3 000 kr. för makar medför inte något avdrag. Med årsinkomsl avses den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomsler av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning av fastighet. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension lill den del den föranlett minskning av pensionstillskott eller av barntillägg, livränta enligl lagen om yrkesskadeförsäkring i vad den avdragits från pension, eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågeriag är föranledd att utge. Till inkomsi räknas ej heller socialhjälp eller bostadstillägg enligt den särskilda lagstiftningen om barntillägg lill barnfamiljer m. fl. Vid uppskattning av förmögenhels avkastning skall denna höjas med 10 96 av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 40 000 kr. (för makar tillhopa

Prop. 1975:97 36

80 000 kr.) och för annan 50 000 kr. För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdei av förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

2.4 Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen innefattar ålderspension, föriidspension och familjepension, som utgår utöver folkpensionen. Pensionsräilen är relaterad lill de arbetsinkomster som den försäkrade haft under sin aktiva lid. Den intjänade pensionsräilen är avgörande för pensionens sloriek (11-15 kap. ÄFL).

Pensionsgrundande inom ATP blir den försäkrades inkomsi av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. m. del dä han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller föriidspension enligl lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomsi av anställning och inkomsi av annal förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen om kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgmndande inkomsten motsvarar summan av inkomsi av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen del vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mol inkomsi av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju och en halv gånger del vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från vilkel sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annal förvärvsarbete (11 kap. 5S AFL).

För varje år, för vilket pensiongrundande inkomsi fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. 1 den män den pensionsgrundande inkomsten härrör frän inkomsi av annal förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om tiUäggspensionsavgift för året lill fullo eriagts inom föreskriven lid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligl särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen, trots att ingen pensionsgrundande inkomsi beräknas för sådant år (11 kap. 6§ AFL).

Ålderspension utgår under förutsättning all pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minsl tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller 67 år med möjlighet till förlida och uppskjutet pensionsullag efter samma regler som inom folkpensioneringen. Om den försäkrade gör förlida uttag av ålderspension las vid pensionsberäkningen

Prop. 1975:97 37

hänsyn även lill pensionspoäng som kan föreligga för del år som närmast föregår del varunder pensionen börjar ulgå. Tas pensionen således ut under det år, varunder den försäkrade fyller 66 år, eller tidigare, blir det alltså fråga om all försl beslämma pensionen provisoriskt. Den omräknas sedan kännedom vunnits om pensionsgrundande inkomst och därmed pensionspoäng även för det sista året före pensioneringen (12 kap. ÄFL).

Slorieken av den ålderspension som börjar ulgå vid 67 års ålder motsvarar 60 96 av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år(30-årsregeln). I pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för den som är född något av åren 1896-1914. För den som är född något av åren 1915-1923 fordras i srället för 30 år 21 år för den som är född år 1915, 22 år förden som är född år 1916 osv. Övergångsreglerna innebär atl personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet atl förvärva full pension, medan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan få så många 20-delar av full pension som antalet år fr. o. m. år 1960 t. o. m. del då vederbörande fyller 65 år.

Föriidspension ulgår lill försäkrad för lid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan börjar ulgå till honom. Då en förtidspensionär uppnått 67 års ålder, utbyts förtidspensionen mol ålderspension (13 kap. ÄFL).

De grundläggande förulsältningarna för rätl lill förtidspension är desamma som inom folkpensioneringen. De försäkrades arbetsförmåga skall alltså på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan vara nedsatt med minst hälften och nedsättningen skall vara av varaktig natur. Är nedsättningen av arbetsförmågan inle alt anse såsom varaktig men kan den anlas bli beslående avsevärd lid, kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen erhålla sjukbidrag, som är begränsat till viss tid men för vilket i övrigi gäller samma regler som beträffande förtidspension. Även om nedsättning av arbetsförmågan inle föreligger, äger försäkrad som fyllt 60 är och som är varaktigt arbetslös under de förulsätlningar som angivits beträffande föriidspension från folkpensioneringen rätt lill förtidspension även från tilläggspensioneringen. Invalidiletsgrade-ringen är densamma som inom folkpensioneringen. Förtidspensionen kan således vara hel, tvä tredjedels eller halv pension, beroende på graden av arbetsförmågans nedsättning.

En ytteriigare förutsätining för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen är alt den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för lid före det är, då pensionsfallet inträffat. Pensionsfallel anses ha inträffat vid den tidpunkt, dä arbetsförmågan blivil nedsatt med minsl hälften och

Prop. 1975.97 38

nedsällningen därjämte kan betraktas som varaktig eller vänias bli beslående avsevärd tid.

Slorieken av hel föriidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigad till om han började åtnjuta sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 67 års ålder.

Härvid skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen beräknas under anlagande all den försäkrade för varje år fr. o. m. det år då pensionsfallet inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För atl pensionsberäkning med an-lagandepoäng skall få äga rum fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst, som svarar mol en årsinkomst av förvärvsarbete lika med det vid åreis ingång gällande basbeloppet, eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra åren närmast före årel för pensionsfallet.

Aniagandepoäng skall beräknas enligt den av två allernaliva metoder som ger det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före pensionsfallel. Den andra metoden innebär att anlagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år i. o. m. årel närmast före pensionsfallel. Antagandepoängen skall därvid molsvara medeltalet för halva anlalel av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand las till åren med de högsta poängtalen (13 kap. 2 § AFL).

Föriidspension enligl reglerna om antagandepoäng förutsätter all den försäkrade vid 67 års ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension. Antalet poängår t. o. m. det sexiiofemie levnadsåret skall alltså, inberäknat åren med antagandepoäng, i regel vara minst tre.

Om förutsättningar inle föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension med tillgodoräknande av antagandepoäng, fordras för räll till förtidspension, att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minsl tre år före del år, under vilket pensionsfallel inträffade. Förtidspensionen beräknas då på grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som ålderspension, vilken utgår fr. o. m. den månad då 67 års ålder uppnås (13 kap. 3§ AFL).

Som tidigare nämnts har riksdagen under år 1974 beslutat att den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976 skall sänkas till 65 år. Beslulel innebär såvitt avser frågan om pensionspoäng för det sextiofemie levnadsåret i huvudsak följande.

Som huvudregel gäller efter pensionsålderssänkningen all beräkningen av pensionsgrundande inkomsi sker för år t. o. m. det år då den försäkrade fyller 64 år. I enlighet härmed beräknas aniagandepoäng för förtidspension t. o. m. det år då den försäkrade uppnår 64 års ålder. Som särskild beslämmelse för försäkrad född under något av åren 1911-1927 gäller atl pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år då den försäkrade fyller

Prop. 1975:97 39

65 år. Beräkningen av pensionspoäng för detta år sker därvid med tillämpning av de regler om aniagandepoäng som redan gäller inom förtidspensioneringen, dock med möjlighet för de försäkrade atl tillgodoräknas den faktiska pensionspoängen för detta år om den blir högre än den tidigare antagna.

Familjepension utgår lill försäkrads änka och barn under förutsättning atl den försäkrade vid sin död var berättigad lill föriidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen eller skulle ha varil berättigad lill förtidspension, om hans arbetsförmåga vid liden för dödsfallet varil så nedsatt som krävs för rätl lill sådan pension (14 kap. AFL).

Änkepension utgår lill änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minsl fem år och ingåtts senast den dag, dä den försäkrade fyllde 60 är. Efterlämnar den försäkrade barn som också är bam lill änkan, är änkan, oavsett om barnet är minderårigt eller uppnått vuxen ålder, berättigad lill änkepension även om nyssnämnda förutsättningar inle är uppfyllda. 1 motsats lill vad som gäller för rätt till änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt lill änkepension från tilläggspensioneringen alltid all legalt äktenskap förelegal. Änkepensionsrällen upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan del bestått i fem år, skall änkepensionen ånyo börja ulgå.

Änkepensionen utgör en viss proceni av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller ålderspension som utgick till den avlidne eller - om sådan pension inle utgick - den förtidspension som han skulle ha erhållit om rätt lill hel sådan pension inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne åtnjöt partiell föriidspension beräknas änkepensionen ändå med utgångspunkt från hel förtidspension. Var han ålderspensionär, räknas med en ålderspension av den sloriek som gäller vid uttag från 67 års ålder (14 kap. 3S AFL).

Änkepensionens storiek är i övrigi beroende av om den försäkrade jämte änkan efteriämnar barn som är berättigat lill pension efler honom. Finns inte något pensionsberättigat bam, är änkepensionen 40 96 av den försäkrades nyss berörda egenpension. Efteriämnar den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 96 av samma pension.

Barnpension tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsräll efler adoptivföräldrarna men inle efter sina naluriiga föräldrar Har underhållsskyldighet mol barn utom äktenskap avlösts genom etl engångsbelopp, gäller motsvarande regel som beträffande barnpension inom folkpensioneringen (14 kap. 4S ÄFL).

Slorieken av barnpensionen är beroende av humvida pensionsberätligad änka finns saml av familjemedlemmarnas anlal. Efteriämnar en man änka och ell pensionberälligal bam, blir barnets pension 15 96 av faderns egenpension. Är ell bam ensamt pensionsberättigat, blir barnets pension 40 96 av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ell, ökas de nu angivna procenttalen med tio för varje barn utöver det första, och det sammanlagda barnpensionsbeloppel fördelas lika mellan barnen. Dessa regler gynnar bl. a.

Prop. 1975:97 40

änklingars bam.

Flera familjepensioner kan inle ulgå samlidigl lill samma person. Är någon för samma månad berättigad lill flera tilläggspensioner i form av familjepension - t. ex. barnpension efter både fader och moder eller både änkepension och barnpension - utges sålunda endast den största av dem. En kvinnas rätl lill änkepension påverkas emellertid inte av alt hon samtidigt är berättigad till föriidspension eller ålderspension från tilläggspensioneringen. Änkepension från folkpensioneringen kan däremot, såsom förut framhållits, aldrig ulgå samlidigl med folkpension i form av barn-, förtids-eller ålderspension eller huslrulillägg. En änka kan sålunda samlidigl uppbära folkpension i form av ålderspension och tilläggspension i form av änkepension efter sin avlidne make.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet atl anmäla individuellt undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomsi av annat förvärvsarbete än anställning. Undanlagande gäller fr. o. m. året näst efler det då anmälan därom gjorts. Anmälan om undantagande kan ålerkallas av den försäkrade med verkan från näslföljande årsskifte, dock tidigast från del som inträffar sedan undantagandel ägt giltighet i fem år. Den som har återkallat anmälan om undanlagande får sedan inle ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undanlagande liksom återkaUelse skall göras hos allmän försäkringskassa.

Har anmälan om undanlagande skett, skall vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst för den försäkrade för liden efter del undantagandet trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annal förvärvsarbete än anställning (11 kap. 7S AFL). Undanlagande kan (enligt 12 kap. 2§ andra stycket ÄFL) ocksä ha en viss reducerande effekt pä framtida pension som grundas pä inkomsi av anställning.

2.5 Finansiering

Samtliga i avsnitt 2.2 och 2.3 angivna folkpensionsförmåner med undantag av kommunall bostadstillägg finansieras med slalliga medel.

Före år 1974 läcktes en del av folkpensionskoslnaderna av en folkpensionsavgift som betalades av såväl löntagare som företagare för egen inkomsi. Fr. o. m. inkomståret 1974 har folkpensionsavgiften ersatts av en socialförsäkringsavgift lill folkpensioneringen, som debiteras arbetsgivare och egenförelagare. Underiagei för denna avgift beräknas efter samma principer som i allmänhet gäller i fråga om socialförsäkringsavgifter. Inkomst som inte uppgår till 500 kr. för är beaktas inle och vidare bortses från den del av inkomsten som för år räknat överstiger 7,5 gånger del vid årets ingång gällande basbeloppet. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall eriägga avgift om han fyllt 16 år och inle uppbär älders-eller förtidspension enligt AFL eller vid ingången av inkomståret fyllt 65 år. Avgiften utgör för år 1975 4,2 96 av avgiftsunderiagel.

Prop. 1975:97 41

De kommunala bostadstilläggen finansieras av vederbörande kommun.

Tilläggspensioneringen finansieras hell genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Avgift för inkomsi av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön lill sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels etl belopp, molsvarande del vid årets början gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare under årel, dels den del av varje arbetstagares lön som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. För inkomsi av annat förvärvsarbete än anställning betalar den försäkrade själv en tiUäggspensionsavgift. Denna beräknas på den del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådanl arbete. Procentsatsen fastställs av regeringen med riksdagen och skall vara så avvägd alt avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker dels pensionsut-betalningar, förvaltningskostnader och övriga utgifter som åvilar försäkringen, dels erforderiig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden. Procentsatsen utgör för år 1975 10,75 96, för år 1976 11 96 och skall för åren 1977-1979 utgöra 11,75 96.

Reglema om försäkringens finansiering finns i 19 kap. AFL och i de särskilda lagarna om procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension (SFS 1973:477 och 1974:789).

2.6 Tjänstepension

Vid sidan av den allmänna pensioneringen finn~olika former av tjänstepension för anslällda inom slallig, kommunal och privat ijänsl. Bland ijänstepensionsa nord ningarna kan nämnas följande.

Den statliga tjänstepensionen regleras numera genom etl allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän. Enligl avtalet gäller statens allmänna ijänslepensionsreglemente (SPR) med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kolleklivavlal i den omfattning de avser berörda tjänstemän. Statens personalpensionsverk administrerar den slalliga tjänstepensionen och utbetalar såväl tjänstepension som förmåner enligt den allmänna försäkringen. De slalliga pensionsförmånerna är samordnade med pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen på så säll alt pensionären garanteras en viss bmltopension. I denna bmllopension ingår den allmänna pensionen helt eller delvis. Bestämmelserna i SPR omfattar statsanställda i allmänhet och gäller i princip för den som fyllt 20 år och innehar anställning med minst halvtidstjänstgöring. Förmånerna kan utges i form av bl. a. ålderspension, sjukpension och föriidspension. Pensionens sloriek bestäms av anlalel tjänsteår och lönen. För hel pension erfordras normall 30 tjänsteår. Huvudregeln i SPR i fråga om pensionsålder är baserad på ell syslem med pensioneringsperioder, inom vilka arbetstagaren i princip själv kan bestämma tidpunkten för sin avgång. Dessa perioder är i huvudsak tre, nämligen 60-63 är, 63-65 år saml 65-66 år. Vid pensioneringstillfällel utgör hel ålderspension

Prop. 1975:97 42

i allmänhet 65 % av lönen.

Den kommunala tjänstepensionen regleras i normalpensionsreglementen för arbetstagare hos kommuner och landsting (KPR och LKPR) och administreras lill övervägande del av Kommunernas pensionsanstalt. Pensioneringen är utformad enligl bruttopensionssystemet och överensstämmer lill sin uppbyggnad i allt väsentligt med den statliga ijänstepensioneringen. Pensionsförmånerna intjänas fr. o. m. den månad arbetstagaren fyller 20 år. Pensionsåldern är med vissa undantag 65 år. För hel pension fordras 30 tjänsteår. Brutlopensionen uppgår till 65 % av pensionsunderiagel (slutlönen). Förtida uttag av ålderspensionen är möjligl från 62 års ålder. Uppskjutet uttag efter 67 år medför inte ökning av pensionen. Del tidigare sjukpensionsinsiilutet i del kommunala tjänstepensionssystemel har den 1 juli 1974 ersatts av en avtalsgruppsjukförsäkring. - Fr. o. m. den 1 juli 1968 sker gemensam utbetalning från Kommunernas pensionsanslall av såväl tjänstepension som förmåner enligl den allmänna försäkringen.

Industrins tilläggspension för tjänstemän (ITP) är avsedd atl vara ell komplement lill de allmänna pensionerna. Del nuvarande lTP-avtalel,som träffats mellan Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Privatljänslemanna-karlellen (PTK), gäller som kolleklivavlal mellan förbund anslutna till SAF resp. PTK till den 31 december 1975. ITP-planen har tjänat som förebild för tjänslepensionsplaner inom bl. a. bank- och försäkringsväsendet samt kooperationen. ITP omfattar bl. a. ålderspension och sjukpension. Inträdes-åldern är 28 år för ålderspension. Till grund för beräkning av pensionsförmånerna ligger den pensionsmedförande lönen, som är begränsad till 20 gånger del basbelopp som gäller vid inkomstårels ingång. För full pension krävs en tjänstetid av 360 månader. Pensionsåldern är normall 65 år. ITP-pensionen har fastställts till i princip 65 96 av slullönen för liden intill 67-årsmånaden och lill 10 96 för liden därefter. Detta gäller för den del av lönen som täcks av folkpension och ATP, dvs. lön upp lill 7,5 gånger basbeloppet vid årets ingång. För överskjutande lönedelar minskas inte ITP-beloppel från 67 år. Efler 67 års ålder sjunker således pensionen för lön upp till 7,5 gånger basbeloppet från 65 lill 10 96. - ITP bekostas av arbetsgivarna och finansieras genom ett premiereservsyslem. Ålderspensionerna säkras genom försäkring i SPP eller genom avsättning i bokslut av tillräckliga pensionsmedel enligt det s. k. FPG/PRI-syslemet (Försäkringsbolaget Pensionsgaranti - Pensionsregislreringsinslilulei). Detta syslem innebär alt arbetsgivaren i balansräkningen under posten "Avsatt till pensioner" redovisar kapitalvärdet av intjänad pensionsräll. De skuldförda beloppen kreditförsäkras hos FPG.

Den särskilda tilläggspensionen (STP) regleras i överenskommelser som träffats åren 1971 och 1972 mellan SAF och LO. STP, som är avsedd alt komplettera ålderspensionen från den allmänna pensioneringen, utges dels som en temporär pension (STP 1) - vanligen från 65 lill 67 år - dels som en livsvarig pension (STP 2) efter 67 år. STP gäller för arbetstagare som arbetar

Prop. 1975:97 43

inom de sakliga tillämpningsområdena för kollektivavtalen inom SAF-LO-områdel och därjämte för sådana arbetstagare som arbetar inom området för kollektivavtal som följer avtalen mellan SAF och LO. STP administreras av etl särskilt försäkringsbolag. Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsför-säkringsakliebolag (AMF-pensionsförsäkring). Pensionsåldern är 65 år för dem som är födda i december 1909 eller senare. De första STP-pensionerna utbetalades i juli 1973. 1 inledningsskedet gäller särskilda regler för personer som är födda tidigare än december 1904. Vid uppskjutet uttag höjs pensionen med 0,6 96 för varje månad. Förtida uttag är inle möjligt. Som fömtsättning för rätl all erhålla STP gäller all den anställde har pensionsgrundande tjänstetid i form av minsl 12 s.k. pensionsiidsenheier (en pensionstidsenhei motsvarar närmast pensionsgrundande tjänstetid för ell kvartal). Dessutom skall den anställde kunna tillgodoräkna sig "pensionsbevarande anställningstid" genom atl antingen ha intjänat minst 12 pensionsiidsenheier under tiden fr. o. m. det kalenderår under vilkel han fyller 59 år t. o. m. kalenderåret före del under vilkel pension tidigast kan utbetalas eller ha intjänat minst en pensionstidsenhet för vart och ell av de två kalenderåren närmast före tidigast möjliga pensionsutbetalning. Pensionsgrundande tjänstetid kan tillgodoräknas tidigast fr. o. m. det kalenderår, under vilkel den anställde fyller 28 år, och längst l. o. m. kalenderåret före det då pension tidigast kan utbetalas. Pensionens storlek beräknas med utgångspunkt i den anställdes inkomsler under de kalenderår under vilka han fyllt 59-63 år. De tre bästa åren under denna femårsperiod används för beräkning av s. k. pensionslön. Hel pension före 67 år (STP 1) utgör 65 96 av pensionslönen. För försäkrade födda år 1913 och tidigare beräknas pensionsnivån enligl särskilda regler. Hel pension efler 67 år (STP 2) utgör 10 % av pensionslönen och ulgår först i fullfunktionssladiei, vilket uppnås tidigast år 2000. Dessförinnan ulgår reducerade pensioner. STP finansieras av arbetsgivarna enligl en s. k. ka-pitalläckningsmelod. Premien för pensioneringen debileras inom STP-kol-lektivel som en viss proceni av den redovisade ATP-lönesumman. Avgiften för år 1975 har fastställts lill 2,05 96 och har beräknats lill 3,20 96 för liden 1976-1979.

Genom överenskommelser mellan SAF och LO tillkom samtidigt med STP en avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare. Den är avsedd all vara elt komplement till sjukpenning och förtidspension från den allmänna försäkringen. AGS administreras av ell särskilt försäkringsbolag, AMF-sjuk-försäkring. För att en anställd skall omfattas av AGS krävs atl han fyllt 18 men inte 67 år, att han är anställd hos en arbetsgivare som är ansluten till AGS-systemet för den kategori av arbetstagare som han tillhör och atl han fortlöpande arbetar minst 208 timmar per kalenderkvarlal. Anställd som kvalificerat sig för AGS vidmakthåller försäkringen så länge han arbetar minst 208 limmar per kalenderkvarlal. För ersättning från AGS krävs att den försäkrade blivit arbelsoförmögen på grund av sjukdom, olycksfall eller yrkesskada och alt han kan få ersättning från den allmänna försäkringen

Prop. 1975:97 44

i form av sjukpenning eller förtidspension. Ersättning utges så länge sjukdomen varar, dock längst lill 67 års ålder. Karensiiden för ÄGS är 30 dagar. Varar sjukdomen mer än 30 dagar ges ersättning fr. o. m. åttonde dagen. Under sjukpenninglid utges AGS-ersättning med 3 kr. per dag vid fullständig arbetsoförmåga och med 1,50 kr. vid nedsättning av arbetsoförmågan med minsl 50 96. Under lid då förtidspension ulgår varierar ersättningen med hänsyn lill den anställdes sjukpenninggrundande inkomsi och graden av arbetsoförmåga. AGS trädde i kraft den 1 september 1972. AGS finansieras av arbetsgivarna. För år 1975 är AGS-premien 1,3 96 av arbeiarlönesumman.

3 Pensionsålderskommitténs synpunkter och förslag 3.1 Allmänna synpunkter

Pensionsålderskommillén ulgår i sina överväganden angående röriig pensionsålder från riksdagens beslul all den generella pensionsåldern den 1 juli 1976 skall sänkas lill 65 år. Denna ålder kommer alltså att utgöra en ny utgångspunkt för övervägandena om ytteriigare utbyggd rörlighet i pensionssystemet.

Kommitién har sett som sin uppgift att finna ell system för ålderspensioneringen som så långt möjligl tillgodoser människornas behov och önskemål när det gäller möjligheter alt välja pensioneringstidpunkt och successiv avirappning av förvärvsarbetet. Pensionsreglerna utgör en av förutsättningarna för alt dessa behov och önskemål skall kunna tillgodoses. En annan lika viktig förutsättning är, påpekar kommittén, att man på arbetsmarknaden tillskapar möjligheler atl utnyttja de pensionsregler som föreslås. Vikliga komponenler i detta avseende är en utveckling i riktning mol en mera varierad arbetstid med möjligheler till deltidsarbete såväl före som efter den generella pensionsåldern saml vidgade möjligheler till arbele för äldre personer. Sedd i detta perspektiv utgör enligt kommittén en lösning av frågorna om en mera flexibel ålderspensionering ett väsentligt inslag när det gäller alt lillgodose de strävanden i riktning mot ökad trivsel på arbetsplatserna och bättre arbetsmiljö, som nu är starkt framträdande på arbetsmarknaden.

Kommittén påpekar atl del under senare år i alll större ulslräckning förts en debatt om möjligheterna atl öka pensionsålderns rörlighet. 1 denna debatt har framhållits alt den förvärvsarbetandes möjligheler och önskningar i förhållande till arbetslivet bättre skulle kunna realiseras om pensionsåldern gjordes mera röriig. Av debatten framgår enligt kommitién atl det för vissa människor med enformigt och slitsamt arbele är ell önskemål all få sluta sill arbete vid relalivi tidig ålder. Andra som är intresserade av sill arbete och som trivs på sin arbetsplats kan ha en stark önskan atl få vara kvar i Ijänsl efter den allmänna pensionsåldern. Ändra åter önskar successivi trappa av sin arbetsinsats och vill t. ex. kombinera arbele och pension någon

Prop. 1975:97 45

tid såväl före som efter den generella pensionsåldern.

Kommittén har vid elt sammanträde med specialister inom arbetsmedicin och forskning angående åldrande fått belysta sådana medicinska frågor, som är av intresse vid bedömning av bl. a. valet av pensionstidpunkl. Vid detla sammanträde underströks önskvärdheten av individuell valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt samtidigt som möjlighet till gradvis nedtrappning av förvärvsverksamheten framhölls som synneriigen önskvärd från medicinsk synpunkt. Det framhölls att hälsotillståndet och andra faktorer av betydelse för arbetsförmågan varierar starkl i de aktuella åldrarna. Kommittén upplyser all den medicinska expertisen inte ansåg alt enbart tillhörighet till visst yrke skulle vara någon lämplig grund för särskilda regler för pensionsinlrädet.

Professorn i arbetsmedicin Sven Forssman har i en vid belänkandet fogad bilaga ytteriigare utvecklat de medicinska synpunkterna på frågan om röriig pensionsålder. Forssman framhåller sammanfattningsvis bl. a. följande. Det skulle ur hälsosynpunkt vara naturiigt alt införa en flexibel pensionsålder och föriägga den till en period mellan 60 och 70 år, med möjlighet lill individuell bedömning så långt detta är möjligl. Ur hälsosynpunkt är del vidare av värde all bereda dem som själva så önskar lillfälle all i någon form, eventuellt på deltid, kvarstanna i arbele. Fömtsättning härför är bl. a. att hälsotillstånd och arbetsförmåga svarar mot arbetets krav och all en tillfredsställande arbetsanpassning kan åstadkommas. För alt underiätta den enskilda människans anpassning lill förändringen från arbetsliv lill pensionering skulle det vara lämpligl med en systematisk orientering i god lid om pensioneringens hälsoproblem och sociala problem. Anpassningen lill pensioneringen underiäilas även om övergången kan ske successivt under några år.

Vid de överiäggningar som kommittén haft med vissa löntagarorganisationer har önskemålen om ökad rörlighet understrukils. Organisationerna har samtidigt betonat intresset av atl kunna delvis utta pensionerna i förlid eller delvis uppskjuta uttaget.

1 elt inledande avsnitt redovisar kommitién länkbara vägar för atl lillgodose önskemålen om ökad röriighet. Kommitién diskuterar därvid om det också för den allmänna försäkringens vidkommande finns anledning att införa elt system som motsvarar vad som gäller inom t. ex. den offentliga Ijänstepensioneringen, dvs. all pensioneringen knyts lill anställningens upphörande. Därvid är till en början enligl kommitténs uppfattning atl märka att den allmänna pensioneringen till skillnad från offenllig och privat ijänslepensionering inte bara omfattar anslällda. Egna företagare, fria yrkesutövare och hemmamakar utgör exempel på kategorier som faller utanför gruppen anslällda och för vilka del är svårt atl göra jämförelser med de nämnda tjänstepensioneringssyslemen. Kommittén påpekar atl problem uppstår även om man skulle knyta pensioneringen lill upphörande av arbetsinkomsten. Hemmamakar har i denna sin egenskap inle någon arbets-

Prop. 1975:97 46

inkomst. De andra nämnda persongrupperna har mycket större möjligheler än anställda atl själva arrangera avtrappningen av arbetsinkomsten.

Svårigheten atl inom del allmänna pensionssystemet få lill stånd en individuell valfrihet i fråga om tidpunkten för rätt atl erhålla ålderspension har, påpekar kommitién, sin grund i den principiella uppbyggnaden av ålderspensioneringen, som inle förutsätter atl man slutar arbeta när man får pension. Varje regel om valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt leder - om man skall behålla ett krav på oavkortade förmåner - lill att den nedre gränsen blir den allmänna pensionsåldern. Ingen lär nämligen avslå från att ta ul förmånen så lidigl som möjligl om del inte är förenat med några nackdelar i form av minskade pensionsförmåner eller avstående från arbetsinkomster. Man skulle således få en stor kategori som uppbar pension parallellt med oförändrade inkomsler och i många fall oförändrade anställnings- eller arbetsförhållanden.

Sedan kommitién konstaterat atl man inte kan tillmötesgå önskemålen om flexibilitet i fråga om pensioneringstidpunkt genom en ordning som bygger på en kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pensioneringen undersöker kommittén vilka andra möjligheler som står lill buds. De tänkbara utvägarna är antingen någon form av inkomstprövning eller en flexibilitet grundad på i princip försäkringsmässigt beräknade förmåner. Som exempel på konstruktioner av sistnämnda slag nämner kommittén förtida uttag med reduktion av förmånen och uppskjutet uttag med påslag på förmånen, som innebär att förmånen växer med varje år uttaget uppskjuts. Kommittén upplyser att pensionssystemen i Norge och Västtyskland innehåller exempel på sådana i princip försäkringsmässigt grundade anordningar. Kommitién överväger också möjligheten att grunda rätten till elt tidigare pensionsullag på medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl.

Kommitién finner del knappast möjligt atl anknyta pensionsåldern inom den allmänna pensioneringen lill arbetsinkomstens upphörande på annal säll än genom någon form av inkomstprövning. Efiersom alla bör behandlas lika inom den allmänna pensioneringen skulle en sådan inkomstprövning komma all omfatta alla försäkrade. Kommitién erinrar om den oförmånliga verkan som inkomstprövningen har på den ekonomiska motiveringen för atl ulföra förvärvsarbete. Vidare är avgränsningen av de inkomsler som skall bli föremål för inkomstprövning ett känt problem. Enligt kommitténs mening bör en ordning som innebär inkomslprövad ålderspension inle komma i fråga. Även om man skulle acceptera en sådan skulle det inte innebära någon fullständig lösning av frågan om röriig pensionsålder. Man måsle nämligen då i särskild ordning lösa hur de som vill uppskjuta sitt uttag skall behandlas. Önskemålen om flexibilitet avser ju även tiden närmast efter den allmänna pensionsåldern.

I fråga om möjlighelerna alt anknyta den ökade flexibiliteten till medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl erinrar kommittén om de betydelsefulla förändringar i pensionsreglerna som skell under senare år. 1 detta

Prop. 1975:97 47

sammanhang utgörs den mest intressanta förändringen av vidgningen av möjlighelerna lill föriidspension.

Kommitién upplyser all företrädare för löntagarorganisationerna under utredningsarbetet har begärt alt förvärvsarbetande skall få ökade möjligheter till nedtrappning av förvärvsinkomsterna under de sista yrkesverksamma åren i kombination med en delpension. Det har också i en programskrift från Metallindustriarbelareförbundel underslmkits all de anslällda själva bör få avgöra tidpunkten för en sådan pensionering och all därvid utgående delpension inte får medföra någon reduktion av folkpension och ATP från 65 års ålder.

Kommitién slår fast all reglerna inom den allmänna pensioneringen är utformade för alt gälla alla kategorier av försäkrade, såväl förvärvsarbetande som icke förvärvsarbetande, anställda såväl som egna företagare. Att under sådana förhållanden inordna regler som är speciellt anpassade för anslällda i den allmänna försäkringen framslår för kommitién som mindre lämpligt. De önskemål om pensionsregler med direki anknytning till arbetsförhållandena som från löntagarorganisationernas sida framhållits såsom angelägna bör därför enligt kommitténs uppfattning tillgodoses på andra vägar än inom den allmänna pensioneringen men likväl med stöd från samhällets sida.

Med utgångspunkt i de nämnda principiella övervägandena blir kommitténs slutsats atl önskemålen om ökade möjligheter lill röriig pensionsålder bör tillgodoses dels inom den allmänna pensioneringen genom den vidgade förtidspensioneringen och genom etl utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag, dels vid sidan av den allmänna pensioneringen genom atl del allmänna stimulerar och stödjer en ny pensionsanordning på arbetsmarknaden, avsedd all ge delpension lill kollekiivavialsanslällda arbetstagare i kombination med deltidsarbete.

3.2 Förtidspension

Enligl direktiven för utredningsarbetet har kommittén haft all följa upp reformeringen av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén redovisar i betänkandet bl. a. innebörden av 1970 och 1972 års lagändringar (jfr prop. 1970:66 och 1972:55), utvecklingen av antalet förtidspensioner, fördelningen inom kassaområden samt fördelning av förtidspensioner efter kön, ålder och arbeiskraftsslalus.

Då del gäller verkningarna av reformerna upplyser kommittén följande. År 1968 utgjorde procenten bifallna ansökningar om förtidspension 92,1. Denna siffra har efter 1970 års reform stigit till 96 96. Ändelen hela förtidspensioner har ökal sedan år 1968, då dessa utgjorde 70,6 96 av samtliga nybeviljade förtidspensioner. F. n. utgörs de nybeviljade pensionerna lill 87 96 av hela pensioner. Av de ca 4 500 försäkrade som under liden den 1 juli 1972-den 31 december 1973 beviljats föriidspension på grund av långvarig arbetslöshet var två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor.

Prop. 1975:97 48

Tre fiärdedelar hade beviljats föriidspension efter all ha blivil ulförsäkrade från erkänd arbetslöshetskassa.

I den sammanfattande bedömningen av reformernas verkningar konstaterar kommittén en betydande ökning av förtidspensionernas anlal sedan år 1967 både i absoluta tal och relativt setl. Delta gäller samtliga åldersgrupper men ökningen är särskilt uttalad i äldersskiklel över 60 år. Även om man bortser från den kategori nya förtidspensionärer som tillkommit genom 1972 års reform om föriidspension lill äldre långvarigt arbetslösa har anlalel förtidspensionärer under åren 1972 och 1973 ökal betydligt inom alla åldersgrupper. Kommittén karaktäriserar denna utveckling så, all den vidgade förtidspensioneringen först efter ell par år slagit igenom i full utsträckning.

Enligl preliminära siffror uppbär i dag drygt 17 96 av alla män i åldern 60-62 år föriidspension, och över 35 96 av männen i åldern 63-66 år har föriidspension eller förtida uttag av ålderspension. Av kvinnorna i åldern 60-62 år har 40 % allmän pension i form av föriidspension, änkepension eller huslrulillägg, och för kvinnorna i åldersgruppen 63-66 år är molsvarande siffra nära 60 96.

Efler 1972 års reform kan förtidspension numera beviljas även om medicinska skäl inte föreligger. Härigenom har enligl kommittén tillskapats en ordning, enligl vilken pension kan ulgå i sådana fall då behov finns i just de åldrar, beträffande vilka önskemålet om flexibel pensioneringstidpunkt är som störst. Denna möjlighet lill individuellt varierande pensionstidpunkl uppnäs utan all vara förenad med de nackdelar som en inkomstprövning i traditionell mening medför.

Det material som redovisas i betänkandet ger enligt kommitténs mening vid handen all den vidgade förtidspensioneringen fyller ell stort behov. Om den utveckling som ägt rum på detta område under senare år säger kommittén sammanfattningsvis atl förtidspensionen genom 1970 och 1972 års reformer utvecklats från en sjuk- och invalidpension lill en pension med individuell pensionstidpunkl för dem som på grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störsi behov av varierande pensionsålder. Ulvecklingen har anpassats efter föreliggande behov och varil av slor betydelse. De regler som nu gäller ger en försäkrad pension om medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl föranleder detla. Det finns enligl kommitténs mening inle f n. skäl all diskutera ändringar i dessa regler. Erfarenhetema av den reform som trätt i kraft den 1 juli 1972 är ännu begränsade. Sistnämnda reform ger emellertid etl betydande slöd vid arbetslöshet i åldern mellan 60 och 65 år. Det finns enligl kommitténs mening anledning all betona alt den vidgade förtidspensioneringen även framdeles kommer all utgöra en viktig och värdefull del i det syslem av regler som är avsett all ge möjlighet lill en röriig pensionsålder, speciellt för försäkrade i åldern 60-65 år.

I det system för ökad flexibililet i fråga om pensioneringstidpunkt mellan 60 och 70 års ålder som kommittén föreslär skall således förtidspension

Prop. 1975:97 49

från folkpensioneringen och ATP slå lill buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inle kan arbeta fram lill den allmänna pensionsåldern. Som framgår av den tidigare redogörelsen är pensionsnivån i sådana fall densamma som för ålderspension från den allmänna pensionsåldern.

3.3 Förtida och uppskjutet uttag

Ålderspension kan enligl gällande regler las ul före 67 års ålder, dock tidigast fr.o.m. den månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ålderspension las ul i förlid minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar tas ul, ålerslår till den månad då den försäkrade fyller 67 är. Pensionsullag kan också uppskjutas. I sådana fall ökas pensionen på motsvarande säll med 0,6 96 per månad, dock atl hänsyn inte tas till lid efler det att den försäkrade fyllt 70 år. En samordning är föreskriven mellan uttag av folkpension och tilläggspension. Förlida uttag måsle enligt uttrycklig föreskrift avse båda pensionsdelarna, dvs. folkpension och ATP. Sådan uttrycklig föreskrift saknas beträffande uppskjutet uttag men reglerna har sådan konstruktion all den försäkrade inte har något alt vinna på atl la ul tilläggspension men vänta med uttag av folkpension eller tvärtom.

Reduktionen av pensionen vid förtida uttag är liksom ökningen vid uppskjutet uttag livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatemaliska beräkningsgrunder. Principen är atl värdet av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade uppbär i sin livslid skall bli delsamma oberoende av när han börjar ta ut sin pension. Del uppställs inga särskilda krav för räll lill förtida uttag av pension. Kommunalt bostadstillägg eller huslrulillägg kan inle utgå lill ålderspension förrän pensionären uppnått 67 års ålder. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan ålerkallas en gång. Pensionsgrundande inkomst beräknas inle för år under vilket den försäkrade gjort förtida uttag.

Kommittén upplyser all antalet pensionärer i åldern 63-66 år med förtida uttag av ålderspension har ökal från 13 300 år 1967 lill 16 800 år 1972. Mellan åren 1972 och 1974 har frekvensen av förlida uttag varil praktiskt taget konstant.

För atl ytteriigare främja möjlighelerna lill röriig pensionsålder inom den allmänna pensioneringen förordar kommittén en ulvidgning av systemet med i princip försäkringsmässig omräkning av förmånerna när pension utlas före eller efter den generella pensionsåldern. Enligt kommitténs uppfattning bidrar ell sådanl syslem förden allmänna pensioneringens del lill en smidigt fungerande lösning av de problem som är förenade med en rörlig pensionsålder. Den i princip försäkringsmatematiska omräkningen av förmånernas sloriek med hänsyn lill pensioneringslidpunkten medför all möjligheten lill röriig pensionsålder inom den allmänna pensioneringen blir i princip koslnadsmässigl neutral, dvs. olikhet i behandlingen av dem som pensio-

4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 97

Prop. 1975:97 50

nerar sig vid den allmänna pensionsåldern och dem som pensionerar sig före eller efter denna lidpunkt undviks. Med en lösning av angiven art behöver man inte heller göra någon uppdelning på olika kategorier försäkrade. Systemet kan i lika mån tillämpas på anställda, företagare och hemmamakar.

Kommittén föreslår - med ulgångspunkl i den nya allmänna pensionsåldern 65 år - alt förtida uttag skall kunna ske från 60 års ålder och all pensionsullaget skall kunna uppskjutas till 70 års ålder. Del förlida resp. uppskjutna uttaget skall kunna avse hela pensionen eller hälften därav. Det skall alltså bli möjligt alt under fem år före och lika lång lid efter den generella pensionsåldern kombinera pension med nedlrappat förvärvsarbete. Den nu gällande spärren mol upprepade framställningar om förtida uttag föreslås slopad. Det skall bli möjligl alt sedan pension börjat utgå när som helst återkalla ansökan om pension och senare på nyll ansöka om pension ulan särskild begränsning. Härigenom blir del möjligl alt vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efter del aktuella behovet. Någon annan spärran den som ligger i alt kortare pensioneringsperiod än en månad inle skall kunna förekomma finns inte enligl förslagel.

Tanken bakom de föreslagna reglema om förtida uttag av halv ålderspension är enligt kommittén all möjliggöra atl en del av förvärvsinkomsten ersätts av pension. För atl pensionsullaget inte skall påverka den framlida pensionsnivån i annan mån än som följer av en i huvudsak försäkringsmässig reduktion av den i förtid uttagna pensionsdelen är del angeläget alt de förvärvsinkomster den försäkrade erhåller under den lid han uppbär i förtid ullagen halv ålderspension medför pensionspoäng. Kommittén föreslår därför att sådan poäng skall kunna tjänas in.

Enligt nuvarande regler reduceras resp. uppräknas vid förlida eller uppskjutet uttag pensionen som nämnts med 0,6 96 för varie månad som pensionen ultagits i förlid resp. uppskjulits. Även enligt kommitténs förslag skall en i huvudsak försäkringsmässig reduktion resp. förhöjning av pensionen eller pensionsdelen ske. De försäkringsmatemaliska förutsättningarna för beräkningen är emellertid delvis förändrade genom all den generella pensionsåldern sänkts lill 65 års ålder och all förtida uttag kan ske redan från 60 års ålder. En exakt försäkringsmalemalisk anknytning av reduklions-resp. påslagsfaklorn skulle enligl kommittén medföra atl man fick använda en mängd olika faktorer beroende på vid vilken ålder uttaget skell. Kommittén anser atl man rortsättningsvis liksom nu bör ha så lälthanleriiga och enkla regler som möjligl och alltså bör nöja sig med en mera schematisk försäkringsmalemalisk anknytning, som inle ger mer än högsl två olika faktorer. Vid etl övervägande av dessa synpunkler kommer kommitién fram till att reduklionsfaklorn vid förtida uttag bör bestämmas till 0,5 96 per månad och all påslagsfaklorn vid uppskjutet uttag bör fastställas lill 0,6 96 per månad. Förslagel innebär vid förlida uttag gynnsammare regler för den enskilde än vad som nu gäller. Den slörsla reduktion som skall kunna

Prop. 1975:97 51

förekomma blir (60 månader x 0,5 96) = 30 96. Del högsta möjliga påslaget blir (60 månader x 0,6 96) = 36 96.

Uppräkningen av pensionen när ullaget skjuls upp innebär enligl kommittén en viss stimulans lill fortsatt förvärvsarbete på deltid eller heltid efler 65 års ålder. Kommittén understryker i detla sammanhang önskvärdheten av atl den som så vill bereds möjlighet all deltidsarbeta efter den generella pensionsåldern.

1 samband med att den generella pensionsåldern sänks den I juli 1976 kommer kommunalt bostadstillägg i enlighet med kommitténs tidigare förslag atl kunna ulgå från 65 års ålder i samband med ålderspension. Kommittén anser inte någon ändring påkallad i principen all kommunalt bostadstillägg inle ulgår vid förlida uttag. Kommittén erinrar om atl statliga och slalskommunala bostadstillägg står till buds för pensionärer i dessa åldrar och all bostadstilläggen är föremål för utredning inom boendeulredningen.

F. n. beräknas antalet dagar under vilka en ålderspensionär är berättigad till sjukpenning resp. sjukhusvård i princip med ulgångspunkl i 67-årsmånaden. Kommittén föreslår att utgångspunkten för beräkningen anknyts lill tidpunkten för uttag av hel ålderspension, dock senast den månad varunder den försäkrade fyller 70 år. Härigenom blir det möjligt för den som övergår till deltidsarbete atl även i åldern 65-70 år åtnjuta samma skydd från sjukförsäkringen för sin inkomsi av deltidsarbetet som han tidigare haft för inkomsten av heltidsarbete. En följd av detta förslag är att skyddet förstärks även för de försäkrade som efler 65-årsåldern fortsätter sitt heltidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Då del gäller del nuvarande beståndet av i förlid uttagna och uppskjutna pensioner upplyser kommittén bl. a. följande.

F. n. uppbär i runt tal 65 000 pensionärer ålderspension från folkpensioneringen som ultagits före 67 års ålder. Av dessa uppbär ca 40 000 även tilläggspension. Omkring 2 500 pensionärer uppbär f n. pension,som ultagits efler 67 års ålder. Mer än 2 000 av dessa har såväl folkpension som lill-läggspension. '

I fråga om hur man skall förfara med de pensioner, som vid ikraftträdandet av sänkningen av den allmänna pensionsåldern på grund av förtida resp. uppskjutet uttag kommer att vara reducerade resp. förhöjda hänvisar kommittén lill sitt tidigare delbetänkande. Kommittén kom därtill uppfattningen alt omräkning av del bestånd av i förlid uttagna och uppskjutna pensioner som fanns vid tidpunkten för pensionsålderssänkningen inte borde ske. För personer födda under åren 1909-1912 fordrades emellertid speciella övergångsregler som upptogs i förslaget.

Efler förslag i prop. 1974:129 har riksdagen antagit övergångsbestämmelser i enlighet med kommitténs förslag.

Kommittén har i nu förevarande belänkande inle funnil skäl lill annan uppfattning beträffande övergångsfrågorna. Emellertid är förutsättningarna i ett avseende förändrade genom kommitténs nu aktuella förslag. Den fö-

Prop. 1975:97 52

reslagna sänkningen av reduklionsfaklorn från 0,6 till 0,5 96 per månad är gynnsam för den enskilde. Enligt kommitténs uppfattning bör denna omräkningsfaktor användas vid pensionsberäkningen även för den som före de föreslagna reformernas ikraftträdande den I juli 1976 gjort förlida uttag av ålderspension. Kommitténs förslag innebär alltså atl dessa pensioner med verkan från den 1 juli 1976 skall omräknas med användning av den nya gynnsammare reduklionsfaklorn.

3.4 Delpension

Kommitténs principiella överväganden leder som tidigare nämnts fram lill slutsatsen atl en kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pensioneringen inte bör förekomma. Det är emellertid enligl kommittén motiverat atl söka andra lösningar för all åsladkomma ökad röriighet. För atl tillgodose de speciella behov av möjlighet lill delvis pension som finns på arbetsmarknaden föreslår kommittén bidrag till delpension grundad på kollektivavtal.

F. n. omfattas praktiskt tagel alla anslällda av någon av de på arbetsmarknaden gällande, på kolleklivavlal grundade ijänslepensionsordningar-na. Dessa pensionssystem - här nämner kommittén särskilt tidigare beskriven slallig och kommunal personalpensionering samt ITP- och STP-pensionering - är direki knutna till arbelsanslällningen. Förändringar i pensionsvillkoren fastställs vid förhandlingar mellan parterna, då även andra villkor belräffande anställningsförhållandena, t. ex. arbelslidsfrågan, kan bli föremål för överväganden. En överenskommelse om möjlighet lill delpension kan inom dessa pensionsordningar således kombineras med en reglering av rätten till deltidsarbete.

Kommitién räknar med atl del på arbetsmarknaden kommer all finnas ell intresse för all tillskapa en mera direkt till arbelsanslällningen knuten möjlighet till delpension i åldern 60-65 år i förening med deltidsarbete. Kommittén har funnil all etl särskilt syslem med kombination av förvärvsarbete och sådan delpension är angeläget bl. a. som elt alternativ till den nuvarande förtidspensioneringen. Del ankommer inle på kommittén alt föreslå vilka närmare regler som skall gälla för en sådan delpension. Dessa regler bör i stället enligt kommitténs uppfattning i likhel med andra frågor som regleras genom kolleklivavlal utformas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter.

Del fömtsätts att arbetsmarknadens parter träffar kollektivavtal om den närmare utformningen av delpension i förening med deltidsarbete. Kommittén räknar med alt sådana avtal skall kunna komma till stånd i samband med de anpassningsförhandlingar belräffande gällande pensionsavtal som skall ske inför sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år den 1 juli 1976. Kommitién understryker atl en sådan delpension i förening med deltidsarbete mellan 60 och 65 år inle skall medföra någon reduktion

Prop. 1975:97 53

av folkpension eller ATP-pension. Det bör vidare finnas möjlighet alt kombinera sådan delpension före 65 års ålder med fortsatt uttag av halv folkpension och ATP-pension efter 65 års ålder.

Enligt kommitténs uppfattning aren ordning med delpension på arbetsmarknaden i hög grad angelägen och värd betydande stöd och stimulans från det allmännas sida. Fördelarna med all delpensioneringen mera direki kan knytas lill förhållandena på arbetsplatsen och förekomsten av dellids-arbete ärenligt kommitténs mening uppenbara.

Kommittén har kommit lill den uppfattningen att det allmännas stimulans lill en delpensionsordning på arbetsmarknaden bör ta sig uttryck i etl bidrag till denna pensionering. Den närmare regleringen belräffande sådan delpension bör ankomma på arbetsmarknadens parter men kommitién har all föreslå de mera generella villkor som skall gälla för del allmännas bidrag till den nämnda pensioneringen. Kommittén föreslår därför en lagom bidrag till delpension. 1 denna ges regler av innebörd att bidrag kan utgå till delpension för arbetstagare som fyllt 60 men ej 65 år under förutsättning bl. a. alt han i den uisträckning som förutsätts i kollektivavtalet trappat ned sin förvärvsverksamhet.

Det föreslagna bidraget till delpensionen föreslås utgöra hälften av kostnaderna med begränsning av bidragsbeloppet till belopp per pensionslagare och år motsvarande basbeloppet vid årets början. Bidraget skall utgå endast för den som uppbär personalpension från pensionsordning grundad på kolleklivavlal. Bidraget är alltså förbehållet dem som förvärvsarbetar och tillhör arbetsmarknaden. Med hänsyn härtill är del enligt kommitténs uppfattning naturiigt atl bidraget finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften bör tillföras en av riksförsäkringsverket förvaltad fond.

Genom att del överlåts ål arbetsmarknadens parter att utforma reglerna för pensioneringen uppnås - understryker kommittén - en bättre anpassning till förhållandena på arbetsmarknaden. Kommittén förutsätter, framför alll med hänsyn till utvecklingen på det arbelsrätlsliga området, att frågor som gäller deltidsarbete kommer alt göras lill föremål för reglering i sådana delar av kolleklivavlal som ger de anslällda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Vad beträffar administrationen av delpensioneringen talar enligl kommitténs uppfattning starka skäl för all denna bör anförtros åt riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Den samlade erfarenhet av försäkringsadministration som riksförsäkringsverket och försäkringskassorna representerar bör enligt kommitténs uppfattning utnyttjas även i detta sammanhang. All bygga upp en organisalion enbart för delpensioneringens del finner kommittén inle motiverat. Kommittén framhåller att inte enbart en central administration behövs utan atl lokala försäkringsorgan också är nödvändiga. Här kommer försäkringskassorna enligt kommitién på ett naturiigt sätt in i bilden. Den service som dessa kan erbjuda på det lokala

Prop. 1975:97 54

planet bör man enligt kommitténs uppfattning la lill vara även i fråga om den särskilda delpensionen. Kommittén förutsätter därför atl de kollekiiv-avtalsslulande parterna skall träffa avtal med riksförsäkringsverket om administrationen av delpensionen. Den föreslagna lagen innehåller en föreskrifl om alt ett sådanl avtal utgör en fömtsättning för räll lill bidrag. Frågor om rätt lill delpension skall enligl förslaget kunna överklagas lill en särskilt inrättad nämnd, pensionsnämnden. Kommittén understryker också alt riksförsäkringsverket, som skall svara för tillämpningen av pensionsavtalens bestämmelser, måsle beredas tillfälle alt på lämpligl sätt delta i utformningen av de tekniska bestämmelserna angående delpensionen.

Den grundläggande tanken bakom det nu redovisade förslagel är enligl kommitién alt man med slöd i lagstiftning skall få till stånd en pensionsordning med röriig pensionsålder för löntagare i åldern mellan 60 och 65 år utan den reduktion av folkpensionen och ATP som följer av systemet med förtida uttag. Denna delpension skall ge en mera direkt till förhållandena på arbetsplatserna knuten möjlighet atl i förening med nedtrappning av förvärvsarbetet delvis pensionera sig. Kommittén fömtsätter alt man genom kollektivavtalsregleringen uppnår en smidig anpassning av pensionsreglerna lill de allmänna arbetsförhållandena och möjlighelerna att tillskapa dellids-arbeten inom resp. avtalsområde.

Kommittén understryker all den grundläggande förutsättningen för rätt lill bidrag bör vara all arbetstagaren är kvar i arbetslivet och att han ulför deltidsarbete. 1 normala fall bör det nämligen inte erbjuda några svårigheter för arbetstagaren att vid ansökan om delpension med intyg från arbetsgivaren styrka all han övergår lill deltidsarbete hos denne. 1 vissa fall - särskilt då arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare - kan intyg från en arbetsgivare inte utgöra tillräcklig grund för avgörande av frågan om rätl lill delpension. Som exempel nämner kommitién byggbranschen. 1 sådana fall bör enligl kommitténs mening avgörandet kunna grundas pä etl intyg från sökandens fackliga organisalion och rätten till pension knytas lill deltidsarbete inom branschen och inte hos enskild arbetsgivare.

Kommittén föreslår all en person som åtnjuter delpension skall ha samma skydd från sjukförsäkringen med avseende på den reducerade arbetsinsatsen som han tidigare haft vid heltidsarbete och alt pensionsgrundande inkomsi skall beräknas för honom ulan hinder av att han uppbär delpension.

Då det gäller begränsningen av bidragsbeloppels storiek påpekar kommittén all bidraget torde komma atl motsvara hälften av en delpension som täcker omkring 60 96 av inkomstbortfallet för flertalet arbetstagare i åldern 60 och 65 år vid övergång från heltids- till halvtidsarbete.

Som tidigare nämnts är det en grundläggande förutsättning för bidrag lill delpension all arbetstagaren fortsätter atl förvärvsarbeta på dellid. Emellertid kan del enligt kommittén undantagsvis förekomma fall där det av särskilda skäl inle är möjligl att fortsätta förvärvsarbetet på dellid. Situationen kan samtidigt vara sådan alt arbetstagaren inte uppfyller kraven för

Prop. 1975:97 55

rätt till förtidspension enligl AFL. Kommittén föreslår därför en undantagsregel av innebörd alt bidrag skall kunna utgå efter särskild prövning av pensionsnämnden. Denna prövning skall enligl kommitténs förslag alltid ske på grundval av ett särskilt yttrande från den berörda arbetstagarorganisationen och det skall för bidrag i sådant fall krävas atl del föreligger särskilda skäl. Sådana skäl kan föreligga med hänsyn till förhållanden som rör den enskilde arbetstagarens person. Det kan också vara så alt deltidsarbete inte går att ordna för den enskilde på grund av arbetsförhållandenas och tjänsternas art. Sådana skäl skall också enligt kommittén kunna åberopas då vederbörande redan uppbär delpension enligl tidigare beslul. Prövningen skall även i dessa fall ske hos pensionsnämnden.

3.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m.

I 14 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 14 S lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd finns beslämmelser av innebörd alt ersäiiningsrätl upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 67 år. För försäkrad som uppbär dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som han åtnjuter ålderspension från den allmänna försäkringen sker avräkning enligt en särskild pensionsavdrags-tabell. Kontant arbetsmarknadsstöd utgår inte till försäkrad som genom förtida uttag uppbär ålderspension.

Enligl beslämmelser i 22 § lagen (1974:12) om anställningsskydd skall en arbetstagares plats i lurordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permiltering bestämmas med utgångspunkt i hans sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Turordningsreglerna får tillämpning också vid återintagning efler permiltering och vid företrädesrätt lill ny anställning. Enligl 33 § samma lag skall arbetsgivare, som vill all arbetstagare skall lämna anställningen när han uppnår den gräns vid vilken han är skyldig all avgå med ålderspension eller - om sådan gräns inte finns - i samband med alt arbetstagaren fyller 67 år, underrätta arbetstagaren minsl en månad i förväg. Arbetstagare har i denna situation inle rätt lill längre uppsägningstid än en månad. Han har inle heller företrädesrätt när turordning skall bestämmas vid uppsägning eller permiltering, när återintagning i arbete skall ske efter permiltering eller när nyanställning skall äga rum.

Kommitién påpekar all en av grundtankarna bakom dess förslag lill utbyggd rörlighet inom pensioneringen är all personer som önskar vara kvar i arbetslivet men som lill följd av skilda skäl inle orkar med en full arbetsinsats genom olika former av stöd skall beredas möjlighet lill fortsalt arbete. Kommitténs förslag innebär all arbetstagaren i åldern 60-70 år med hjälp av olika pensionsanordningar kan trappa ned arbetsinsatsen men ändå vara bibehållen en acceptabel inkomsi. Kommitténs förhoppning är au det för många personer som övergår lill deltidsarbete i åldern 60-65 år skall bli möjligt att fortsätta härmed även efter 65 års ålder. Varje regel som

Prop. 1975:97 56

bidrar lill alt förstärka intrycket av all 65-årsåldern är den gräns där arbetstagaren skall känna alt han "bör" lämna arbetslivet utgör enligt kommitténs mening ett hinder mot den eftersträvade röriigheten inom pensioneringen.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet har den 24 juni 1974 tillkallat sakkunniga för all utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring (den s. k. ALF-ulredningen). Med hänsyn lill att denna utredning enligt sina direktiv har all behandla samordningen mellan arbelslöshelsförsäkringen och den allmänna pensioneringen anser pensionsålderskommillén all kommittén inte bör lägga fram förslag lill lagstiftning i denna del. Kommitién utgår från alt ALF-ulredningen i sitt arbete har möjlighet alt lillgodose det berättigade intresset av all även arbetslöshetsförsäkringen utformas på sådant säll atl den ger också deltidsarbetaren slörsla möjliga stöd.

Vad gäller frågan om anställningstryggheten anser kommitién atl den nuvarande 67-årsgränsen bör bibehållas till dess erfarenheter vunnits av utformningen av kollektivavtalens bestämmelser rörande deltidsarbete för åldersgruppen 65-70 år.

3.6 Kostnads- och finansieringsfrågor

Kommitién konstaterar alt förslagel till ulbyggnad av möjlighelerna lill förtida och uppskjutet uttag av ålderspension inom den allmänna försäkringen på lång sikl i princip är koslnadsmässigl neutralt till följd av den i sina huvuddrag försäkringsmässiga beräkningen av förmånerna. Detta hindrar inte, framhåller kommitién, atl en viss förskjutning av kostnaderna mellan olika budgetår kommer att följa av förslagel. Hur stor denna kosl-nadsförskjulning kommer all bli beror på i hur hög grad de vidgade möjligheterna lill förlida resp. uppskjutet uttag kommer att utnyttjas. Etl stort utnyttjande av möjligheten lill förtida uttag medför en tidigareläggning av kostnader, såväl inom folkpensioneringen som inom tilläggspensioneringen. Ett stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag innebär å andra sidan alt kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn till ovissheten om i hur hög grad de nu behandlade flexibilitelsfrämjande anordningarna kommer alt utnyttjas är del enligl kommitién myckel svårt atl göra något uttalande om storleken av de nämnda kostnadsförskjutningarna.

Kommittén finner däremot atl förslagel om bidrag till delpension inom personalpensionsordningarna måste åtföljas av etl förslag om finansieringsmetod. Kostnaderna för bidraget beror på hur många som kommer atl utnyttja möjligheten alt la ul delpension. Med ledning av statistiken över sjukpenninggrundande inkomsi beräknar kommittén antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år med inkomst av anställning för år 1974 lill sammanlagt ca 235 000. 1 labell 1 redovisas kommitténs kostnadsberäkningar med ulgångspunkl i olika anlaganden om hur slor andel av de berättigade som utnyttjar förmånen. Kostnaderna avser budgelårel 1976/77

Prop. 1975:97 57

och bygger på basbeloppet 9 000 kr. Angivna kostnader avser bidrag med i princip hälften av delpensionen och är beräknade på en pensionsnivå av ca 65 % av den bortfallna inkomsten. En kostnad av molsvarande storiek förutsätts av kommittén bli täckt genom avlalsanordningarna.

Kommittén har förutsatt all rätten till delpension i princip skall vara knuten lill förekomsten av deltidsarbete. Kommittén antar därför alt del kommer atl förflyta någon lid innan man på arbetsmarknaden hunnit i erforderiig omfattning anpassa sig till den nya ordningen. Med hänsyn härtill anser kommitién att utnyltjandegraden under den närmaste liden efler ikraftträdandet inle kommer all bli lika hög som i ell längre tidsperspektiv.

För finansiering av bidraget till delpension föreslår kommittén en socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna som är konstruerad med socialförsäkringsavgiften lill folkpensioneringen och sjukförsäkringen som förebild. Avgiftsunderiagel utgörs således av lön i penningar och naturaförmåner i form av kost och bostad. Lön, som för arbetstagare och år överstiger 7,5 gånger basbeloppet, medräknas inle enligt de f n. gällande bestämmelsema. Avgiften till delpensionen föreslås ingå till en fond, som skall förvallas av riksförsäkringsverket. Frän fonden finansierar riksförsäkringsverket vid utbetalning av delpension den del av pensionsbeloppet som skall täckas av bidraget. Kommitténs mening är att avgiften i princip skall molsvara fondens löpande utgifter. Itabell I harangettshurstordennaavgift,beräknad på ell avgiftsunderiag av 135 miljarder kr., skulle behöva vara vid olika anlaganden om utnylljandegrad. Tabell 1

Andel som utnytljiir Kostnad i Avgiftsuttag i 96

förmånen milj. kr. av avgiftsunderlaget

137	0,10
274	0,20
411	0,30
548	0,40
685	0,50

10 96

20 %

30 96

40 96

50 %

På grundval av de i tabellen redovisade siffrorna har kommittén stannat för att föreslå elt avgiftsuttag på 0,25 96 för år under de första 2,5 åren efter ikraftträdandet. Delta motsvarar en utnylljandegrad under denna tid av omkring en Qärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år eller omkring 60 000 personer. Kommittén beräknar all fonden vid elt sådant avgiftsuttag kommer all tillföras elt årsbelopp på ca 340 milj. kr.

3.7 Sammanfattning av kommitténs ställningstaganden

Kommitténs förslag om ökade möjligheler till en röriig pensionsålder innebär sammanfattningsvis följande.

Prop. 1975:97 58

1. Förtidspensioneringen. Förtidspension från folkpension och ATP skall stå till buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta fram till den generella pensionsåldern. Pensionsnivån är i sådana fall densamma som för ålderspension som las ul vid 65 års ålder.

2. Förtida och uppskjutet uttag. Inom den allmänna försäkringen bör öppnas möjlighet för den enskilde alt efter eget bestämmande böoa uppbära ålderspension från folkpensioneringen och ATP - hela pensionen eller hälften därav - från 60 års ålder. Vid uppskjutet uttag av hel eller halv pension skall pensionen räknas upp med hänsyn lill den lid den stått inne, dock längst till 70 års ålder. Den del av pensionen som uttas i förtid resp. uppskjuts lill efter 65 års ålder omräknas efler i princip försäkringsmässiga grunder för hela pensionsliden. Genom denna ordning ges den enskilde möjlighet alt i den omfattning han önskar från 60 års ålder trappa ned sill förvärvsarbete och ta ut ålderspension, hell eller delvis. Den som så önskar kan också uppskjuta pensionsullaget och därigenom få högre pension. För den som exempelvis före 65 års ålder börjat ta ul halv ålderspension ges alltså möjlighet att genom att uppskjuta uttaget av den andra pensionshälften till efter 65 års ålder kompensera den reduktion som drabbar den försl ullagna pensionshälften. Skulle det i särskilda fall iräffas avtal mellan arbetsmarknadspartema om pension mellan 60 och 65 års ålder utan reduktion av pensionsbeloppet, kan enligt kommitténs mening en sådan pension konstrueras som en påbyggnad på en i förlid uttagen ålderspension från folkpensioneringen och ATP.

3. Delpension. För arbetstagare på den kollektivavtalsreglerade arbetsmarknaden bör som ell alternativ till den förul nämnda ordningen erbjudas en i kolleklivavlal reglerad delpension mellan 60 och 65 års ålder i förening med deltidsarbete. Sådan delpension medför inle någon reduktion av ålderspensionen från folkpensioneringen eller ÄTP. Samhället föreslås ge ekonomiskt stöd till denna delpension genom en fond som kollektivt tillförs en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna motsvarande 0,25 96 av lönesumman. Delpensionen avses vara mera direki knuten till anställningen och skall kunna ulgå till arbetstagare i åldern 60-65 år som trappat ned sill förvärvsarbete. För den som vill fortsätta att deltidsarbeta efter 65 års ålder ges liksom för andra försäkrade möjlighet all uppskjuta uttaget av hela eller halva ålderspensionen från den allmänna försäkringen. 1 sådanl fall uppräknas den uppskjutna pensionen från folkpensioneringen och ATP.

Ledamölerna Yngve Persson och Regnéll har avgivit reservationer. Ledamoten Andersson och experten Svensson har lämnal särskilda yttranden. Persson reserverar sig mol förslagel att sänka åldersgränsen för förtida uttag lill 60 år och mot den föreslagna undantagsregeln inom delpensioneringen, enligl vilken delpension i särskilda fall skall kunna utgå utan atl deltidsarbete utförs. Regnéll anser i sin reservation all lagstiftning om delpension inte är erforderiig. Liknande åsikt anförs av Andersson och Svensson som i sina särskilda yttranden förordar all frågan om delpension löses avtalsvägen.

Prop. 1975:97 59

4 Remissyttrandena 4.1 Allmänna synpunkter

Pensionsålderskommilléns målsättning att finna ett system för ålderspensioneringen, som så långt möjligl tillgodoser människornas behov och önskemål när det gäller möjligheter alt välja pensioneringstidpunkt och successiv avirappning av förvärvsarbetet vinner allmän anslutning hos remissinstanserna. Riksförsäkringsverket, statens handikappråd, länsstyrelserna i Skaraborgs och Jämtlands län. Lantbrukarnas riksförbund, Försäkringskasseförbundel, PRO, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam anser all den ökade valfriheten i fråga om pensioneringstidpunkt är mycket önskvärd. Handikapprådet betonar därvid att anpassningen av pensioneringen till individuella krav och förutsättningar bidrar lill att förebygga uppkomst och förvärvande av handikapp som orsakas av fysisk och psykisk förslitning. TCO framhåller atl önskemålen om ökade möjligheter till individuell valfrihet belräffande pensioneringstidpunkt är allmänt omfattade. SACO/SR konstaterar atl förslagen om ökad rörlighet inom pensioneringen ligger helt i linje med organisationens strävanden. LO anser all tillskapande av en rörlig pensionsålder är den mest angelägna "reformen inom pensionssystemet.

Även företrädare för arbetsgivarna finner det tillfredsställande atl rörligheten kan ökas inom pensionssystemen. Kommunförbundet och Landstingsförbundet understryker angelägenheten av att alla ekonomiskl och praktiskt försvarbara åtgärder vidtas inom både den allmänna pensioneringen och Ijänstepensioneringen för att åsladkomma största möjliga valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt för individen. SAF och statens avialsverk ullalar all vissa av kommitténs förslag såviu avser den allmänna pensioneringen innebär förbättringar.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker att del för den enskilde individen är av stor betydelse atl kunna välja en mjuk övergång till pension och all del därför finns anledning atl sträva efter en successiv nedtrappning av förvärvsarbetet. Liknande synpunkter anförs i yttrandena från bl. a. löntagarorganisationerna. Försäkringskasseförbundet, Folksam och PRO.

Remissinstanserna är eniga i uppfattningen atl förekomsten och ulvecklingen av deltidsarbeten aren myckel viktig förutsätining föratl möjliggöra successiv nedtrappning och röriig pensionsålder. Enhällighet råder ocksä bland de remissinstanser som yttrat sig i denna fråga om all rätten till deltidsarbete inte bör regleras i lagstiftning. 1 fråga om möjlighelerna all frambringa deltidsarbeten i erforderiig omfattning råder delade meningar. Landstingsförbundet, Kommunförbundet och SAF finner det inle möjligl atl avlalsfästa en absolut rätl att efter viss ålder övergå till deltidsarbete. SAF framhåller därvid atl det särskilt i små förelag ibland kan vara praktiskt taget omöjligt att bereda en anställd deltidsarbete.

Enligt LO:s mening bör relativt goda fömtsättningar föreligga för all å-stadkomma deltidsarbeten och reformen bör därför ha goda möjligheter att

Prop. 1975.97 60

förverkligas. Vad som talar härför är enligl organisationens mening bl. a. del ökande antalet deltidsanställningar inom arbetslivet under svieciellt senare år. Del saknas således inle deltidsarbeten inom väsentliga områden av arbetslivet och det kan i många fall röra sig om endasl en omfördelning mellan olika grupper. LO anser alt pensionsreformen bör genomföras så atl samhället svarar för pensionsdelen och all arbetsmarknadens parter lar ansvarel för alt frambringa de deltidsarbeten som är en nödvändig förulsälining för atl reformen skall kunna föras ul till verklighet. TCO understryker alt arbetsgivarna primärt borde ha skyldighet all medverka till inrättandet av deltidstjänst och SACÖISR anser det vara etl oavvisligt krav all del på alla arbelsmarknadsseklorer inrättas deltidstjänster även i ledande befattningar.

Flera remissinstanser betonar det angelägna i atl avtalsparterna på arbetsmarknaden finner former för etl samrådsförfarande för frågorna om deltidsarbete. Arbetsmarknadsstyrelsen, Kommunförbundet, Landstingsförbundet och LO understryker därvid att de lokala anpassningsgrupperna skulle kunna utgöra en lämplig gmnd att bygga på för etl sådant samrådsförfarande.

4.2 Förtidspension

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över kommitténs redovisning av 1970 och 1972 års reformer av förtidspensionering ansluter sig lill kommitténs bedömning all den vidgade förtidspensioneringen är av stor betydelse. Socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens handikappråd, försäkringsinspektionen, länsstyrelsen i Stockholms län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, LO,SAF, PRO, KPA och Folksam instämmer uttryckligen i kommitténs uppfattning all förtidspensionen framdeles skall utgöra en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem för möjlighet till rörlig pensionsålder mellan 60 och 65 år. Riksförsäkringsverket framhåller atl försäkringskassorna i enlighet med statsmakternas intentioner till-lämpat bestämmelserna om den vidgade förtidspensioneringen på elt vidsynt säll och all kommitién övertygande visal all reformerna fått åsyftad verkan.

Siatens handikappråd understryker all förslagel om delpension, som främsl avser dem som varil etablerade under en relativt lång lid, förutsätter en flexibilitet hos förtidspensioneringen såväl då det gäller gradering som då del gäller möjlighelerna lill växling mellan pension och förvärvsarbete. 1 annal fall finns det risk atl handikappade kommer all hamna utanför möjlighelerna alt smidigt kunna kombinera arbele och pension.

Riksförsäkringsverket. LO och Försäkringskasseförbundet ansluter sig till kommitténs synsätt aii förtidspensioneringen i sin helhel skall vara en del av del system som ger möjlighet till röriig pensionsålder för försäkrade i åldern 60-65 år. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sill remissyttrande om det för framtiden är påkallat att särskilt markera 63-årsåldern som en riktpunkt. Enligl verket ligger det i sakens natur alt de arbetsmarknads-

Prop. 1975:97 61

politiska skälen för dem som kommil över 60-årsåldern i regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas lillämpning visar också alt förtidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60-65 år utgått med tyngdpunkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslår därför atl man avlägsnar den riktpunkt för bedömningen av begreppet äldre försäkrade - 63 år -som angivits i lagstiftningens förarbeten.

4.3 Förtida och uppskjutet uttag

Del övervägande antalet remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan erinran pensionsålderskommilléns förslag om ökade möjligheter till rörlig pensionsålder genom etl utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension. Bland de remissinstanser som är positiva lill kommitténs förslag kan nämnas socialslyrelsen, riksförsäkringsverket, statens avialsverk, försäkringsinspeklionen. länsstyrelsen i Malmöhus län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO. TCO, SACO/SR, LRF, Försäkringskasseförbundel, SPP, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam och KP.

Enligl Kommunförbundet och Landstingsförbundet ligger förslagen i denna del hell i linje med ulredningens huvudsyften. Försäkringskasseförbundet framhåller alt förslagen innehåller flera värdefulla komponenter.

Den av kommitién angivna ramen för systemet med förlida och uppskjutet uttag - 60 till 70 år - får uttryckligt slöd av socialstyrelsen. riksförsäkringsverket, länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunförbundet, Landstingsförbundet, SPP, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam och KP. Statens personalpensionsverk anser alt för grupper som omfattas av personalpensionering kommer ökade möjligheler till förtida uttag inle all medföra ökad röriighet i fräga om avgångsåldern i någon nämnvärd utsträckning. Socialstyrelsen anser däremot alt kommitténs förslag ökar den enskildes valfrihet belräffande pensioneringstidpunkt. Liknande synpunkler anförs av bl. a. SPP.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig beträffande kommitténs förslag om möjlighet lill uttag av halv ålderspension samt borttagande av spärren mot upprepade framställningar om uttag av pension tillstyrker förslagen.

KPA ifrågasätter dock om del kan anses föreligga behov av en så långt gående regel som kommitién föreslår i fråga om slopandet av begränsningen för återkaUelse. Försäkringskasseförbundel framhåller all kommitténs förslag i denna del förulsälter resursförstärkning hos försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket anför samma synpunkt men påpekar alt handläggningen underiäilas genom verkels nya ADB-anläggning i Sundsvall.

Kommitténs förslag lill reduktions- och påslagsfaklorer får slöd av bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringsinspeklionen. Kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO, LRF, PRO, Svenska försäkringsbolags riksförbund och KPA. Försäkringsinspeklionen har frän försäkringsteknisk synpunkt inte något all erinra mol de föreslagna faktorerna. Kommunförbundet och Landstingsförbundet delar kommitténs inställning atl man skall sträva efter så enkla

Prop. 1975:97 62

och lätthanterliga regler som möjligl. Socialstyrelsen anser all sociala skäl talar för en lägre reduklionsfakior än 0,5 96 och liknande synpunkler anförs av statens handikappråd och länsslyrelsen I Slockholms län. Även SACO/SR ifrågasätter en ytteriigare sänkning av reduklionsfaklorn. Länsslyrelsen I Skaraborgs län finner det i princip riktigt alt sänkningen av reduklionsfaklorn tillgodoräknas även dem som gjort förlida uttag före reformernas ikraftträdande. Länsslyrelsen förutsätter atl sådan omräkning sker ulan ansökan därom och alt försäkringstagarna ges erforderiig informaiion om de nya möjlighelerna alt återkalla pensionsullag.

SPP, SACO/SR, TCO, Folksam och KP lar upp frågan om beräkning av pensionspoäng i samband nied förtida uttag. SAF noterar i detta sammanhang kommitténs uttalande att återkomma till frågan om intjänande av pensionspoäng efter 65 år i etl senare betänkande, då bl. a. vissa avgiflsfrågor avses bli behandlade. Riksförsäkringsverket anser all pensionsålderskommillén i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma problem rörande intjänande av pensionspoäng för dem som åtnjuter partiell förtidspension.

Socialslyrelsen och riksförsäkringsverket uttalar sin tillfredsställelse över atl kommittén föreslagit alt begränsningen av skyddet vid sjukdom skall inträda försl vid ingången av den månad då hel ålderspension börjar utgå. Verket pekar på vissa problem i reglerna för lidsberäkningen.

Då det gäller samordning av skilda pensionssystem betonar statens personalpensionsverk all sänkningen av den allmänna pensionsåldern och en utbyggnad av ijänstepensioneringen har större betydelse för röriigheten beträffande avgångsförhållandena än såväl de existerande som de föreslagna anordningarna för förlida uttag av allmän pension. Frågan om en ökning av möjlighelerna lill förtida uttag bör enligt personalpensionsverkets mening bedömas med hänsyn till vad som kan befinnas vara möjligt i fråga om utveckling och omläggning av kompletterande pensionssystem. Svenska försäkringsbolags riksförbund konstaterar all de anpassn i ngsåtgärder som den aktuella reformen påkallar inom enskild försäkringsverksamhet synes kunna bemästras utan slörre svårigheter. SPP, KPA, KP och Folksam anför inga betänkligheter i detla hänseende.

4.4 Delpension

1 remissyttrandena understryks det värdefulla i ökade möjligheler till en mjuk nedtrappning av arbetsinsatsen före övergången till hel ålderspension. Kommitténs förslag om ett system med bidrag till delpension grundad på kolleklivavlal vinner däremot inle gehör. Företrädare för arbetsgivarna och vissa av de inslilulioner som administrerar de särskilda ijänsiepensions-syslemen avvisar den av kommittén föreslagna lösningen och förordar alt frågan löses hell genom avtalsförhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

Enligt SAF inkräktar kommitténs förslag på arbetsmarknadsparternas fri-

Prop. 1975:97 63

het all iräffa självständiga avtal i pensionsfrågor. Förslaget innebär enligl SAF:s mening också en resurskrävande"och onödig dubbeladminislration och utgör etl obefogat intrång i de redan uppbyggda Ijänstepensionsanord-ningarna. SAF konstaterar vidare att förslaget bygger på atl alla som vill komma i åtnjutande av delpension skall kunna erbjudas deltid - en förutsättning som föreningen finner orealistisk. Förslagel innebär också att pensionskapital som annars skulle kunna bli kvar som arbetande kapital i förelagen dras ifrån dem lill en slallig fond. De angivna skälen gör alt SAF inte kan acceptera kommitténs förslag i fråga om delpensionen. SAF upplyser atl föreningen i de pågående avtalsförhandlingarna presenterat skisser till hur man inom ramen för nuvarande pensionsplaner skulle kunna åstadkomma en mer röriig pensionsålder ulan atl krav på deltidsarbete måste uppställas.

Statens avialsverk är i avsaknad av en analys av möjligheterna all anordna övergångar frän heltidsarbete till deltidsarbete inle berett att ta principiell ställning lill den föreslagna lagstiftningen om bidrag lill delpension. LRF motsätter sig inte etl system med delpension men anser all ett sådant syslem måste gälla hela befolkningen.

LO, PRO och Försäkringskasseförbundel anser all frågan om delpension bör lösas i sin helhet genom lagstiftning. LO framhåller alt samhället bör svara för lösningen av pensionsfrågan och att arbetsmarknadens parter bör ta ansvarel för att få fram erforderliga deltidsarbeten. LO förordar också att den reguljära besvärsordningen inom AFL tillämpas även beträffande delpension. Riksförsäkringsverket anser all vägande skäl talar för all delpension regleras hell genom lagstiftning. LO föreslår i sitt remissyttrande att en sådan lagstiftning i väsentliga delar skall bygga på kommitténs förslag och att delpensionen hell finansieras av staten genom arbetsgivaravgifter. LO, Försäkringskasseförbundel och riksförsäkringsverket lägger också fram konkreta förslag lill en lösning lagstiftningsvägen av de frågor som av kommittén förutsatts reglerade i kollektivavtal.

Den principiella inställningen lill en lagstiftad och inte avialsbunden pension anser PRO ligga i jämförelsen med ATP. Organisationen erinrar om att även där förekom delade meningar om formen för genomförandet men att det numera lorde vara en allmän mening alt den lagstiftningsväg som valdes var den rätta.

1 remissyttrandena från riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundel och LO framhålls att delpensioneringen skall vara avsedd för arbetstagare som förvärvat pensionspoäng för ATP under etl visst anlal år gmndade på inkomsi av anställning. Som kvalifikationstid anger LO 10-15 pensions-poängår och Försäkringskasseförbundel minst 10 år. Som villkor för rätt lill pension bör vidare gälla aktuell anknytning till arbetsmarknaden genom uppfyllande av arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet. Delpensionering skall garantera en rimlig försörjningssituation. LO föreslår atl delpensionen blir pensionsgrundande för

Prop. 1975:97 64

ATP. Vid en lösning av delpensioneringen i sin helhel genom lagstiftning anses del naturiigt atl administrationen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. LO framhåller också betydelsen av att delpensioneringen ger en god kompensation för inkomstbortfall. Riksförsäkringsverket anser atl kompensationsnivån bör bestämmas främst genom en avvägning av å ena sidan all delpensionen läcker så slor del av inkomstbortfallet vid en övergång till deltidsarbete atl en sådan övergång stimuleras och å andra sidan att den behållna inkomsten vid heltidsarbete är så myckel slörre att del fortfarande framstår som lönsaml all utföra heltidsarbete.

7"C0 upplyser all olika tjänstemannaorganisationer under årens lopp har sökt komma fram till kollektivavtal om rörlig pensionsålder men att dessa försök inte varit framgångsrika. Organisationen anser därför atl löntagarna måsle ha någon form av siödlagsiiftning om försöken all nå avtalsfästa bestämmelser om rörlig pensionsålder skall lyckas. Del är då viktigt alt lagstiftningen får en utformning som gör del möjligl med kompletterande lösningar på olika kollektivavtalsområden. Sistnämnda synpunkt delas av SACO/SR som anser det vara etl oavvisligt krav atl en kommande lagstiftning om delpension inte hindrar en avialsreglering som också ger delpension för lönedelar över 7,5 basbelopp. Enligl SACO/SR;s mening bör vidare en lagstiftad delpension ta sikte på all alla grupper skall kunna beredas möjlighet till röriig pensionsålder oavsett gällande pensionsålder och befattning.

Flera av remissinstanserna riktar invändningar mol kommitténs förslag i fråga om administrationen av delpensioneringen. Synpunkler av detta slag anförs av bl. a. statens personalpensionsverk, försäkringsinspektionen, länsstyrelsen i Skaraborgs län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, SACO/SR, SAF, SPP, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam, KP och FPG. Gemensam för dessa synpunkter är uppfattningen all administrationen i stället borde ske inom ramen för gällande tjänslepensionsan-ordningar.

Med undanlag av TCO och SACO/SR uttrycker samtliga remissinstanser som yttrat sig över den av kommittén föreslagna undantagsbestämmelsen angående krav på deltidsarbete för rätl till delpension mycket stark tvekan beträffande en sådan bestämmelse. LO anser all undanlagsregeln kan accepteras endast under förutsättning atl avgörandet ligger hos facklig organisation.

Kommitténs förslag till teknisk utformning av delpensionssyslemet vinner slöd av länsstyrelserna I Malmöhus och Jämtlands län som delar uppfattningen alt del allmänna bör stimulera till en delpensionering på arbetsmarknaden och atl delta bör ske genom etl bidrag.

4.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m.

Med hänvisning till uttalanden i den av riksdagen godkända propositionen 1973:56 om arbetslöshetsförsäkring m. m. understryker arbetsmarknadssty-

Prop. 1975:97 65

relsen och ALF-utredningen atl ålderspensionärerna inte bör tillhöra arbetslöshetsförsäkringen när deras försörjning är tillfredsställande ordnad genom olika former av pension. Med hänsyn härtill bör den allmänna gränsen för rätt till arbetslöshetsstöd sänkas till 65 är vid sänkningen av den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976. ALF-ulredningen påpekar härvid atl med de regler som pensionsålderskommillén föreslår belräffande räll alt växla mellan all uppbära resp. uppskjuta pension vederbörandes försörjning är tryggad om han skulle föriora sitt arbete efter uppnådda 65 år.

Dä del gäller samordningen av arbetslöshetsersättning och olika former av pension före 65 års ålder lägger ALF-utredningen i sitt remissyttrande fram följande förslag. En arbetslös medlem i erkänd arbetslöshetskassa som uppbär delpension bör kunna erhålla ersättning frän kassan inom ramen för de s. k. överförsäkringsreglerna på samma säll som f n. gäller medlem som uppbär halv föriidspension. För den som gör förlida uttag av halv ålderspension bör - i enlighet med vad som f n. gäller vid hell förlida uttag - pensionsavdrag tillämpas enligt 21 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. En person som uppbär delpension eller gör förtida uttag av halv ålderspension och som inte är arbelslöshetsförsäkrad bör kunna uppbära halvt kontant arbetsmarknadsstöd om han blir arbetslös.

ALF-utredningen anser del rimligt att den som efler del han börjat uppbära delpension blir arbetslös skall kunna erhålla ersättning frän arbetslöshetsförsäkringen som komplement till delpensionen. Mol bakgrund av svårigheterna för äldre arbetslösa att erhålla arbele och de påfrestningar för arbetslöshetsförsäkringen som undantagsfallen enligl 7 § i pensionsålderskommilléns lagförslag kan komma alt medföra, understryker ALF-utredningen dock vikten av all huvudregeln om deltidsarbete kommer all upprätthållas.

Någon erinran riktas inle mol kommitténs synpunkter pä åldersgränsen i lagen (1974:12) om anställningsskydd.

4.6 Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommilléns bedömning alt utbyggnaden av möjlighelerna lill förtida och uppskjutet uttag av ålderspensionen inte kommer all i väsentlig grad päverka de förväntade kostnaderna för den allmänna pensioneringen väcker ingen erinran under remissbehandlingen. Delsamma gäller kommitténs förslag att delpensioneringen i princip skall finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna.

Kommitténs beräkningar vad avser kostnaderna för olika alternativ av utnyttjande av bidrag lill delpension samt beträffande totala antalet förvärvsverksamma i åldern mellan 60 och 65 är godtas av remissinstanserna. Kommittén har stannat för etl beräkningsallernaliv som innebär en avgift på 0,25 96 under de första åren. Vid beräkningen av delta avgiftsuttag för bidragsdelen har kommitién utgått frän att omkring en fjärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år skulle komma all utnyttja

5 Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

Prop. 1975:97 66

delpension under de första åren. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt yttrande denna beräkning och anser alt den innebär en avsevärd överskallning av möjligheterna all snabbt få lill stånd deltidsarbeten. Verkel anser alt ett avgiftsuttag pä 0,25 96 under de första åren skulle vara fullt tillräckligt för atl bestrida hela kostnaden för en delpensionsförsäkring.

Riksförsäkringsverket liksom LO framhåller också atl man vid en kombination av lagstiftning och avtal måsle räkna med betydligt högre avgift genom kapitaltäckningsmetoden för avtalsdelen än för den del som skulle finansieras genom den av verkel förvaltade fonden. Enligl beräkningar som utförts av verkel skulle kapitaltäckningsmetoden leda lill en avgift för av-lalsdelen på 0,7 96 under det första året.

Statens personalpensionsverk. Kommunförbundet, SPP, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam och KP ifrågasätter om inle särskilda beräkningsgrunder bör liilämpas för avgiftsunderiagel för delpension i de fall anslällda har lägre ijänslepensionsålder än den allmänna pensionsåldern.

Flera remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, statens handikappråd, länsstyrelsen i Skaraborgs län och Försäkringskasseförbundet understryker starkt behovet av en fullödig information dä reformen genomförs. Försäkringskasseförbundet framhåller också all författningsarbetet bör genomföras så all försäkringskassorna ges ordentlig lid för förberedelsearbete och ulbildning.

5 Föredraganden 5.1 Inledning

Del reformprogram på pensionsområdet som lades fram av regeringen under förra året och som antogs av riksdagen i december 1974 omfattar betydande pensionsreformer som träder i kraft under åren 1975 och 1976 (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332). Reformema innebär höjning av folkpensionens grundbelopp, höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp, särskilda pensionsförbällringar för unga invalider och andra förtidspensionärer utan ATP eller med låga ATP-belopp, förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensioneringen, mildare inkomstprövningsregler för kommunala bostadstillägg och hustrutillägg till folkpension saml en lagsladgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

I den av riksdagen godkända propositionen angående pensionsreformen uttalades all frågan om ökade möjligheter till röriighet i fråga om pensioneringstidpunkt skulle behandlas med förtur av pensionsålderskommillén. Nya regler om röriig pensionsålder fömtsattes kunna träda i kraft samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 är den 1 juli 1976.

I enlighet med vad som har fömtskickats i årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 s. 4) föreslår jag nu att pensionsreformen fullföljs genom lag-

Prop. 1975:97 67

stiftning om ökade möjligheter lill en röriig pensionsålder.

Pensionsålderskommillén har föreslagil alt behoven av en rörlig pensionsålder skall tillgodoses dels inom den allmänna pensioneringen genom förtidspensioneringen och ett utbyggt syslem med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension, dels genom en särskild lagstiftning om bidrag till delpension i kombination med deltidsarbete.

Kommitténs förslag om delpension är utformat som en siödlagsiiftning där samhällel skall lämna bidrag till en delpension som det förutsätts alt arbetsmarknadspartema träffar avtal om.

Kommitténs förslag om ökade möjligheler lill röriig pensionsålder har fått etl positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det framgår av remissvaren att förslagen om en röriig pensionsålder svarar mol starka önskemål hos lönlagarna och att de stämmer överens med arbetsmedicinska och sociala synpunkler.

Beträffande den av kommittén föreslagna lösningen av delpensionsfrägan råder delade meningar hos remissinstanserna. Arbetsgivareföreningen (SAF) motsätter sig lagstiftning av del slag som kommittén föreslagit och förordar atl frägan hell löses genom avtal. Landsorganisationen (LO) begär all frägan om delpension för arbetstagare i sin helhet löses genom lagstiftning. Även riksförsäkringsverket pekar pä en lösning av delpensionsfrägan helt genom lagstiftning. Pensionärernas riksorganisation begär också en lagfäst räll till delpension. TCO och SACO/SR anser all de grundläggande reglerna för delpension bör fastställas genom lagstiftning men med möjlighet till av-lalsmässiga kompletteringar. Jag ansluter mig i det följande beträffande denna fråga lill de synpunkler som vid remissbehandlingen anförts av bl. a. LO och Pensionäremas riksorganisation och som fått slöd i riksförsäkringsverkels remissyttrande. Del innebär att jag föreslår införandel av en lag om delpensionsförsäkring som reglerar grunderna för delpension i kombination med deltidsarbete. Med anledning av vad bl. a. TCO anfört i sitt remissyttrande vill jag framhålla all denna lösning självfallet inte utesluter avtalsmässiga kompletteringar.

De förslag till en röriig pensionsålder som jag lägger fram i del följande ger olika möjligheler alt föriägga tidpunkten för pensioneringen lill mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efler individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för en rörlig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer.

1. Förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inle kan arbeta fram till den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna få föriidspension från folkpensioneringen och ÄTP. Förtidspension på dessa grunder skall efler individuell prövning kunna ulgå mellan 60 och 65 års ålder. Pensionsnivån är i sådant fall densamma som ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder.

2. Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folk-

Prop. 1975:97 68

pensioneringen och ATP. Förtida uttag av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP föresläs kunna ske från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen. Uttaget av hel eller halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och 70 års ålder. Den del av pensionen som tas ul i förtid eller skjuts upp omräknas för hela pensionstiden efter i princip försäkringsmässiga grunder. Vid förtida uttag innebär delta en bestående reduktion av pensionen med 0,5 96 för varje månad som pension utgår före 65 års ålder. Vid uppskjutet uttag sker på motsvarande sätt en beslående uppräkning med 0,6 96 för varje månad som pension inle las ul mellan 65 och 70 års ålder. Pensionspoäng för ATP skall kunna tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida uttag av halv ålderspension. En nuvarande spärr mot upprepade framställningar om förlida eller uppskjutet uttag av ålderspension föresläs slopad. Del blir därigenom möjligl atl mellan 60 och 70 års ålder vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efler del aktuella behovet. För den som med uppskjutet pensionsuttag fortsätter alt förvärvsarbeta efter den allmänna pensionsåldern förstärks skyddet från sjukförsäkringen.

3. En ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete. Som en nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsförsäkring för delpension vid övergång till deltidsarbete. Den ger helt nya möjligheler atl trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och all på sä säll få en mjuk övergäng frän arbele till ålderspension. Den nya delpensionen knyts till arbelsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål tas ut mellan 60 och 65 års ålder. För alt ha rätt lill delpension skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomsi inom ATP för minst tio är efter 45 års ålder. Dessuiom skall man uppfylla arbetsvillkoret enligl reglerna för arbetslöshetsstödet, dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Pensionsnivän föresläs bli 65 96 av det inkomstbortfall som uppstår vid övergängen lill deltidsarbete. Den disponibla inkomsten efter övergäng till delpension i förening med deltidsarbete kommer därigenom att i vanliga inkomstlagen motsvara mellan 85 och 90 96 av tidigare inkomsi vid heltidsarbete. Delpensionen skall enligt de föreslagna lagreglerna inte reducera ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP frän 65 års ålder. Den återstående arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minst 17 limmar i veckan så atl den medför räll lill sociala förmåner. Den som vill fortsätta deltidsarbete efter 65 års ålder kan dä ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension frän folkpensioneringen och ATP. Delpensionen räknas också som pensionsgrundande inkomst från ÄTP. De grundläggande bestämmelserna om delpension bör anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som avses bli kompletterad med tillämpningsföreskrifter av riksförsäkringsverket. Delpensionen skall administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Den finansieras helt genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivama. Reformkostnaden för delpensionsförsäkringen beräknas under de första åren till

Prop. 1975:97 • 69

ca 400 milj. kr. per är. För alt finansiera reformen föreslås etl åriigt avgiftsuttag pä 0,25 96 av löneunderiaget för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Avgiften skall tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket frän vilken delpensionen i sin helhet finansieras. Med hänsyn lill att reformen avses träda i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 96.

5.2 Rörlig pensionsålder

5.2.1 Allmänna synpunkter

Människans åldrande sker individuellt, dvs. olika hos olika människor. Åldrandet påverkas också av miljöfaktorer, inte minst i arbetslivet. Vid de senasle årens reformer inom den allmänna pensioneringen har dessa synpunkler blivit alltmer framträdande. 1970 och 1972 års förtidspensions-reformer har vidgat möjligheterna lill tidigare pension i första hand för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete. Förtidspensionsreformerna har för många i lealiteten inneburit en kraftig sänkning av pensionsåldern. Den genomslagskraft dessa reformer har haft för äldre förvärvsarbetande var i sin tur utgångspunkten för förra årets beslut om en sänkning av den allmänna pensionsåldern lill 65 är. I samband därmed tillsatte jag också en utredning med uppgift atl göra en kartläggning av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra levnadsbetingelser (pensionärsundersökningen, S 1974:06). Karlläggningen skall bl. a. gälla samhällets möjligheter att underiätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och att ge de äldres tillvaro ell sådant innehåll atl pensionstiden blir meningsfull och positiv.

I olika sammanhang har framhållits atl en plötslig övergång från aktivt arbetsliv till ett liv som pensionär ibland kan medföra problem och vara olämpligt från hälsosynpunkt. Det har betonats atl övergången lill livet som pensionär borde underiäilas genom ökade möjligheler till en röriig pensionsålder och att denna röriighet borde gälla både före och efter den allmänna pensionsåldern. Från fackligt häll har särskilt pekats på behovet av pensionsanordningar som medger en mjuk nedtrappning av förvärvsarbetet. Krav i dessa avseenden har bl.a. framförts i ell program av Me-lallindusiriarbelareförbundel.

Ökade möjligheler lill successiv nedtrappning av förvärvsarbetet i enlighet med dessa önskemål förulsälter etl smidigt fungerande pensionssystem med ökad valfrihet men också bättre förhållanden pä arbetsplatserna när del gäller arbetsuppgifter och arbetstid för äldre förvärvsarbetande.

Pensionsålderskommillén har enligl sina direktiv haft atl pröva olika möjligheter all vidareutveckla reglerna om en rörlig pensionsålder. Kommittén har nu redovisat elt belänkande med förslag som innebär väsentliga förbättringar i delta avseende. De förslag som jag pä grundval härav lägger fram i del följande ger ökade möjligheter atl föriägga tidpunkten för pen-

Prop. 1975:97 70

sioneringen till mellan 60 och 70 år. Som jag redan framhållit kan arbetsinsats och pensioneringstidpunkt därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål.

Kommittén har i sitt betänkande framhållit all de nya pensionsreglerna förutsätter ökade möjligheter lill deltidsarbete för äldre. Kommittén utgår därvid frän atl de frågor som gäller deltidsarbete kommer all regleras i sådana delar av kolleklivavlal som ger de anslällda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Kommitténs uppfattning att frågan om rätt lill deltidsarbete bör lösas genom förhandlingar mellan parterna pä arbetsmarknaden får stöd av samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fräga. LO framhåller därvid att pensionsreformen bör genomföras så att samhället svarar för pensionsdelen och att arbetsmarknadens parter tar ansvaret för alt frambringa de deltidsarbeten som är en nödvändig fömtsättning för att reformen skall kunna föras ut i praktisk tillämpning.

Jag vill understryka alt anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter för äldre arbetstagare är en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig kombination av deltidsarbete och delpension. I takt med atl lämpliga deltidsarbeten kan ordnas blir det möjligt att successivt växa in i det nya delpensionssystemet. Som bl. a. LO påpekat hörde lokala anpassningsgrupperna kunna utgöra en lämplig gmnd för elt samrådsförfarande om lämpliga deltidsarbeten. 1 en anpassningsgrupp ingår representanter för de anslällda, företaget och arbetsförmedlingen. Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning att den erforderiiga anpassningen bör åstadkommas genom förhandlingar mellan organisationerna pä arbetsmarknaden. Därvid kommer utformningen av den arbetsrättsliga lagstiftningen att bli av stor betydelse. Frågan om ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal bereds f n. inom arbetsmarknadsdepartementet pä grundval av arbetsrättskommitténs förslag i betänkandet (SOU 1975:1) Demokrati pä arbetsplatsen. Kommitténs förslag syftar till atl göra det möjligt för arbetstagarsidan all erhålla en från inflytandesynpunkt önskvärd kolleklivavlalsreglering av frågor som rör förhällandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

5.2.2 Förtidspension

Förtidspension inom den allmänna försäkringen utgår till försäkrad som fyllt 16 men inte 67 år och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften. Nedsättningen behöver inle vara enbart medicinskt betingad ulan även arbetsmarknadsmässiga förhållanden beaktas. Vid bedömningen av rätt lill föriidspension faster man avseende vid såväl den försäkrades förmåga atl utföra ell lämpligl arbete som hans faktiska möjlighet alt erhålla arbete. För äldre försäkrade skall enligl 1970 och 1972 års förtidspensionsreformer fästas särskild vikt vid de arbetsmarknadsmässiga förhållandena.

Då del gäller den vidgade förtidspensioneringen för äldre försäkrade uttalade jag i propositionen angående 1970 års reform (prop. 1970:66) att någon

Prop. 1975:97 71

fast åldersgräns inie skulle föreskrivas för den mildare pensionsprövningen men all 63-årsäldern borde vara en riktpunkt till ledning för tillämpningen. 1 enlighet med åren 1972 och 1973 gjorda lagändringar ulgår förtidspension även till försäkrad som fyllt 60 men inle 67 år om han är arbetslös och till följd härav har blivil ulförsäkrad från erkänd arbetslöshetskassa eller under 450 dagar har uppburit kontant arbetsmarknadsstöd.

Pensionsålderskommillén har haft i uppdrag alt följa upp verkningarna av den är 1970 och 1972 beslutade reformeringen av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén konstaterar atl förtidspensionen genom dessa reformer utvecklats från en sjuk- och invalidpension till en pension med individuell pensioneringstidpunkt för dem som på grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störst behov av varierande pensionsålder. Kommittén har kommil lill uppfattningen alt den vidgade förtidspensioneringen har lått slor betydelse. Enligt kommitténs förslag skall förtidspensionen även framdeles utgöra en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem för möjlighet lill pensionsålder mellan 60 och 65 år. Remissinstanserna ansluter sig allmänt till kommitténs förslag.

Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning om all förtidspensionen även framdeles skall vara en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem för möjlighet till röriig pensionsålder mellan 60 och 65 är.

LO förutsätter i sitt remissyttrande alt den vidgade förtidspensioneringen kommer all liilämpas pä de åldersgrupper mellan 60 och 65 år som i övrigi omfattas av den röriiga pensionsåldern.

Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt remissyttrande om del för framtiden är påkallat all särskilt markera 63-ärsäldern som en riktpunkt. Enligl verket ligger det i sakens natur all de arbetsmarknadspoliliska skälen för dem som kommit över 60 års ålder i regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas lillämpning visar också all föriidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60-65 år utgått med tyngdpunkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslär etl avlägsnande av riktpunkten vilket inle fär några slörre praktiska återverkningar. Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag i denna fråga.

5.2.3 Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension

Enligl AFL har en försäkrad möjlighet atl genom förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension inom vissa gränser själv beslämma när han önskar erhålla sin ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Ålderspensionen minskas vid förlida uttag och ökas vid uppskjutet uttag. Reduktions- och påslagsfaklorn är 0,6 96 för varje månad. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag - liksom ökningen vfd uppskjutet uttag - är livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatemaliska grunder. Principen är all värdet av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade uppbär i sin livstid skall bli delsamma oberoende av när han börjar la ul sin pension.

Prop. 1975:97 72

F. n. kan den försäkrade göra förtida uttag av hel ålderspension mellan 63 och 67 års ålder eller uppskjuta uttaget av hel ålderspension lill mellan 67 och 70 års ålder. Den försäkrade kan f n. återkalla ell förtida uttag endasl en gång.

Pensionsålderskommillén anser alt systemet med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension frän folkpensioneringen och ATP bör byggas ul och förbättras. Förtida uttag föreslås kunna ske fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 60 år och förhöjning av ålderspension föresläs kunna ske genom uppskjutet uttag från 65 års ålder t. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 70 år. Reduklionsfaklorn vid förtida uttag föreslås sänkt från 0,6 96 lill 0,5 96 per månad med hänsyn till de nya åldersgränserna för pensionsåldern. Påslagsfaklorn vid uppskjutet uttag föreslås oförändrad till 0,6 96. Bäde förtida och uppskjutet uttag skall kunna avse hel eller halv ålderspension. För den som kombinerar ett halvt förtida uttag av ålderspension med förvärvsarbete föreslår kommittén att pensionsgrundande inkomst för förvärvsarbetet skall beräknas inom ATP. Kommittén föreslår också rätt att återkalla uttag av ålderspension efter 65 års älder samt slopande av den nuvarande begränsningen av möjlighelerna till återkaUelse av förtida uttag.

För att den eftersträvade röriigheten i åldern mellan 60 och 70 är skall kunna uppnäs inom ålderspensionssystemet bör enligt kommitténs mening vidare 65-årsåldern inte vara utgångspunkt för beräkning av högsta antalet dagar för sjukpenning och ersättning för sjukhusvård. Utgångspunkt bör enligt kommittén i stället vara ingången av den månad varunder den försäkrade börjar åtnjuta hel ålderspension, dock senast den månad varunder han fyller 70 år.

Kommitténs förslag får stöd av det övervägande antalet remissinstanser. De föreslagna nya åldersgränserna och möjligheten till uttag av halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP hälsas med tillfredsställelse. Socialstyrelsen framhåller atl den enskildes valfrihet kommer att öka och att möjligheten att ta ut halv ålderspension kommer att bli av värde för dem som känner behov att trappa ner förvärvsarbete men där fömtsättningar för förtidspensionering saknas. Statens personalpensionsverk anser att sänkningen av den allmänna pensionsåldern och en utbyggnad av personalpensioneringen har större betydelse för rörligheten än de föreslagna anordningarna för förtida uttag.

Flera remissinstanser anser att förslaget att slopa begränsningen vad avser återkaUelse av förtida och uppskjutet pensionsuttag är värdefullt efiersom del ger möjlighet atl anpassa pensionsbehovet efler personliga förutsättningar. Försäkringskasseförbundet pekar på att denna del av reformen kan bli särskilt arbetsbelaslande för försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket anför liknande synpunkter men framhåller atl verkets ADB-anläggning kan underiätta den tekniska lösningen av denna fråga.

Riksförsäkringsverket anser att sänkningen av avdragsfaklorn lill 0,5 96 kommer att innebära en rättvisare anpassning till normalpensionen från

Prop. 1975:97 73

65 års ålder och att värdeökningen tämligen väl beaktas vid en uppräkningsfaktor på 0,6 96 per månad. Försäkringsinspeklionen, Landstingsförbundet och Kommunförbundet har inga erinringar mol de föreslagna reduktions- och påslagsfaktorerna.

Kommitténs förslag då det gäller förtida och uppskjutet uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP innebär att den försäkrade får valfrihet belrärfande pensioneringstidpunkt i åldern 60-70 år. Han får vidare möjlighet att välja mellan alt ta ut hel eller halv ålderspension och kan när han så önskar återkalla sitt pensionsullag. Vid förtida uttag av halv ålderspension tillgodoräknas honom pensionspoäng för fortsall förvärvsarbete. Vill den försäkrade fortsätta sill förvärvsarbete efler den allmänna pensionsåldern med uppskjutet pensionsullag fungerar sjukförsäkringen på i huvudsak samma säll som före denna ålder. Delta innebär bl. a. att han har rätt till sjukpenning för det inkomslborirall som kan uppkomma då han lill följd av sjukdom inte kan fullgöra sitt förvärvsarbete.

Kommitténs förslag i dessa frågor ger goda möjligheter lill röriighet beträffande pensionsåldern både före och efter den allmänna pensionsåldern vid 65 är. Jag föreslår således atl dessa förslag genomförs. Inte minst de ökade möjligheterna all med uppskjutet pensionsullag hell eller delvis fort-sälta förvärvsarbete efter den allmänna pensionsgränsen vid 65 är är av slor betydelse. De ökade möjligheterna lill uttag av uttag av folkpension och ATP före 65 års ålder - som även kan avse halvt pensionsuttag -blir av betydelse främsl för dem som inle kan erhålla den särskilda delpensionen.

Statens personalpensionsverk framför som sin uppfattning all en ökning av möjligheterna till förtida uttag inom det allmänna pensionssystemet borde bedömas med hänsyn till vad som är möjligt i fråga om utvecklingen av kompletterande pensionssystem. Det stora antalet tjänstepensionsanordningar och deras sinsemellan helt olika uppbyggnad gör enligt min mening en sädan anpassning omöjlig. Det naluriiga är i stället atl tjänstepensions-anordningarna ansluter till den allmänna pensioneringen. Som pensions-älderskommittén framhållit finns det möjlighet att konstmera en avtalspension mellan 60 och 65 års ålder ulan reduktion av pensionsbeloppet som en päbyggnad på en i förtid uttagen ålderspension från folkpensioneringen och ÄTP,

Jag vill med anledning av vad som ullalals under remissbehandlingen angående vissa frågor om intjänande av pensionspoäng inom ATP erinra om all kommittén i sill fortsatta utredningsarbete har atl behandla frågor om såväl förvärv av pensionspoäng som beräkning av avgifter.

De föreslagna bestämmelserna om förtida och uppskjutet pensionsuttag behandlas närmare i specialmotiveringen lill lagförslagen.

5.2.4 Delpension

Pensionsålderskommillén föreslär i betänkandet en särskild lagstiftning för atl ge slöd ät en delpension i kombination med deltidsarbete för ar-

Prop. 1975:97 74

belslagare mellan 60 och 65 år ulan någon följande reducering av folkpension och ATP. I denna särskilda lagstiftning om delpension förutsätts all arbetsmarknadens parter träffar kollektivavtal om omfattningen och den närmare utformningen av delpensionen. Kommittén räknar med att sådana avtal skall kunna komma till stånd i samband med de anpassningsförhandlingar som skall ske beträffande gällande pensionsavtal inför sänkningen av den allmänna pensionsäldern till 65 år den 1 juli 1976. Delpension före 65 års ålder skall enligt kommitténs förslag kunna kombineras med uppskjutet uttag av halv ålderspension från folkpensioneringen och ÄTP efter 65 års ålder. Kommittén anser att delpension mellan 60 och 65 år enligt avtal bör garanteras ett ekonomiskt stöd från samhällets sida. Den föreslår all stödet får formen av ett bidrag till delpension som enligt kollektivavtal ulgår lill arbetstagare mellan 60 och 65 år då förvärvsverksamheten minskas till deltidsarbete. Kommitién föreslår atl sådanl bidrag skall ulgå med hälften av delpensionen, dock högst med belopp som för varje pensionslagare motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet. I särskilda undanlagsfall föreslås bidrag lill delpension kunna ulgå även om pensionslagaren inte ulför något deltidsarbete.

Kommittén föreslår atl bidraget finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift frän arbetsgivarna med 0,25 96 på .samma avgiftsunderiag som för socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Bidraget skall enligt kommitténs förslag tillföras en fond som förvaltas av riksförsäkringsverket. Kommittén föreslär all riksförsäkringsverket och försäkringskassorna skall ha hand om administrationen av den särskilda delpensionen.

Remissinstanserna ansluter sig genomgående till kommitténs uppfattning om alt det behövs ökade möjligheter till att trappa av arbetsinsatsen genom en delpension mellan 60 och 65 års ålder och alt på så säll fä en mjuk övergång lill ålderspension. När det gäller metoden för att åsladkomma en sädan delpension föreligger del däremot delade meningar vid remissbehandlingen. Flera remissinstanser förordar alt frägan om delpension löses i sin helhet genom lagstiftning. LO anser att samhället bör svara för lösningen av pensionsfrågan och alt arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att få fram erforderiiga deltidsarbeten. LO begär därför atl delpensionen skall gmndas på lagstiftning och helt finansieras av staten genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. TCO upplyser att olika tjänstemannaorganisationer under årens lopp sökt komma fram till kollektivavtal om rörtig pensionsålder men att dessa försök hittills inte varit framgångsrika. TCO anser därför att någon form av stödlagstiftning bör genomföras. Det är enligt TCO:s mening viktigt all lagstiftningen ges en utformning som gör det möjligl med kompletterande lösningar pä olika kollektivavtalsom-råden. Även SACO/SR anser all en lagstiftning om delpension bör kunna kompletteras med avialslösningar. SAF accepterar inte kommitténs förslag till lag om delpension. Enligt SAF:s mening bör arbetsmarknadspartema träffa självständiga avtal i pensionsfrågor och frägan om delpension således

Prop. 1975:97 75

helt lösas avtalsvägen. SAF anser också att en röriig pensionsålder kan å-stadkommas utan en delpension i kombination med deltidsarbete. En lösning enbart genom avtal förordas också av de kommunala arbelsgivarorgani-sationema. Riksförsäkringsverket anser atl vägande skäl talar för all delpensionen regleras hell genom lag, eftersom man därigenom snabbi kan tillförsäkra alla de i betänkandet åsyftade arbetslagarna med deltidsarbete en enhetlig, värdebeständig delpension på elt från administrativa synpunkler enklare och billigare sätt. Även Pensionärernas riksorganisation begär en lösning av delpensionsfrågan lagstiftningsvägen.

Enligl min mening är det angelägel all arbetstagare i åldern 60-65 är ges ökade möjligheter atl efler eget val med slöd av delpension kunna trappa ned sitt förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension. Del positiva gensvar som kommitténs förslag om att införa en delpension har fått både vid remissbehandlingen och i den allmänna debatten ger elt starkl slöd för denna uppfattning. En sådan rätt till delpension under fömtsättning av deltidsarbete är enligt min mening principiellt av sådan betydelse all den bör vara lagfäst. Med vår tradition pä socialförsäkringsområdet är det naturiigt atl en pensionsfråga av detta slag löses lagstiftningsvägen. Jag delar LO:s uppfattning atl samhället genom lagstiftning bör svara för lösningen av pensionsfrågan och atl arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att fä fram erforderliga deltidsarbeten. Jag föreslär således all förvärvsarbetande mellan 60 och 65 år tillförsäkras rätl lill delpension genom en lag som anger gmnderna för en delpensionsförsäkring. Bestämmelserna bör utformas med utgångspunkt i de av kommittén angivna riktlinjerna för en delpension och med beaktande av vad som anförts om en lagreglering av delpension från främst riksförsäkringsverket och LO. Förslaget innebär ocksä att administrationen av delpensionsförsäkringen skall handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Del finns med anledning av vad bl. a. TCO och SACO/SR anfört vid remissbehandlingen anledning framhålla atl denna lagstiftning om delpensionering självfallet inte utesluter avtalsmässiga kompletteringar, t. ex. för inkomstdelar som överstiger den allmänna pensionsgränsen vid 7,5 basbelopp.

Delpensionsförsäkringen bör liksom enligl kommitténs förslag gälla arbetstagare som i åldern 60-65 år trappar ned sill förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension. Delpensionen skall i motsats till förtida uttag av ålderspension inle medföra någon reduktion av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP. 1 enlighet med kommitténs förslag bör delpensionen knytas direki lill förhållandena på arbetsplatsen.

Delpensionens anknytning lill arbetsmarknaden kan, som riksförsäkringsverket föreslagit, ske genom tillämpning av arbetsvillkoren inom arbetslöshetsförsäkringen eller del kontanta arbetsmarknadsstödet. Genom en sådan anknyiningsform kan man utgå från regelsystem som är välbekanta för organisationerna på arbetsmarknaden. För rätt till delpension bör således gälla all man uppfyller arbetsvillkoret enligl reglerna för arbelslöshelsförsäkringen eller del kontanta arbetsmarknadsstödet, vilket innebär all man

Prop. 1975.97 76

i princip skall ha arbetat under minsl fem av de senasle tolv månaderna.

LO har i sill remissyttrande framhållit alt delpensionen bör gälla arbetstagare med relativt lång lid i arbetslivet och atl den därför också bör dokumenteras genom pensionspoäng inom ATP-systemet på grundval av anslällningsinkomsl. Det är enligl min mening naturiigt all knyta an pensionsräilen för delpension till anlalel är med pensionsgrundande inkomst inom ATP eftersom dessa direki anger tidigare arbetsförhållanden. Jag föreslår en regel som innebär all delpensionen skall kunna utgå till den som har haft pensionsgrundande inkomsi av anställning under minsl tio år inom ATP från 45 års ålder.

Det är enligt min uppfattning angeläget att en ny pensionsform som ger möjlighet lill en nedtrappning av förvärvsarbetet mellan 60 och 65 års ålder utformas så att den blir ett bra alternativ till förtidspensioneringen. Med beaktande av de synpunkler som riksförsäkringsverket anfört vid remissbehandlingen föreslär jag alt pensionsnivän skall utgöra 65 96 av det inkomstbortfall som uppstår vid övergången till deltidsarbete. Underiagei för inkomstberäkningen bör på samma sätt som sker inom sjukförsäkringen och ATP begränsas lill 7,5 gånger det vid inkomståret gällande basbeloppet. Del sagda innebär all den disponibla inkomsten vid en kombination av deltidsarbete och delpension i vanliga inkomstlägen kommerait ligga mellan 85 och 90 96 av den föregående inkomsten vid heltidsarbete. Det fastställda pensionsbeloppet bör värdesäkras genom anknytning till basbeloppet enligt AFL.

Försäkringskassans beräkning av del inkomstbortfall som skall utgöra grunden för delpension bör ske på följande säll. Underiag för beräkningen bör i första hand vara den sökandes egna uppgifter saml etl intyg från arbetsgivaren. I vissa fall är del inte möjligl atl grunda avgörandet på uppgifter frän en arbetsgivare. Exempel härpå är byggbranschen där arbetstagaren ofta byter arbetsgivare och arbetsplats. 1 sådana fall bör- liksom kommittén föreslagil - avgörandet kunna grundas pä ett intyg frän den sökandes fackliga organisalion. Saknas även sådanl underiag för bedömningen bör försäkringskassan i samråd med t. ex. länsarbetsnämnd, arbetsförmedling eller anpassningsgrupp kunna finna former för en närmare utredning om sökandens arbetsförhållanden och därav betingade ändringar i inkomstsitua-lionen.

Ramen för beräkning av Inkomstbortfallet bör som riksförsäkringsverket föreslagil utgöras av sökandens sjukpenninggrundande inkomst av anställning före och efter övergången lill deltidsarbetet. Samlidigl med beslulel om delpension bör försäkringskassan fastställa ny sjukpenninggrundande inkomsi för den försäkrade. 1 de fall sökandens aktuella inkomst inte överensstämmer med vad som angivits i tidigare beslut om sjukpenninggrundande inkomst bör arbetslöshetsförsäkringens praxis för beräkning av inkomst kunna utgöra en vägledning för beräkningen. Har sökandens inkomst varierat före övergången till deltidsarbete bör i princip genomsnittsinkomsten under de månader då arbetsvillkoret uppfyllts läggas till gmnd för beräk-

Prop. 1975:97 77

ningen.

Behoven av nedtrappning av förvärvsarbetet är skiftande och reglerna för delpensionen måste därför utformas sä alt individuella behov kan tillgodoses. Den älerslående arbetstiden bör dock ha sä slor omfattning all den medför rätt lill sociala förmåner av olika slag. Gränsen för vissa av-lalsbundna förmåner är 16 arbetstimmar i veckan och för arbetslöshetsstödet 17 timmar i veckan. Med utgångspunkt i elt av LO framfört förslag vid remissbehandlingen föreslär jag alt räll lill delpension skall föreligga vid minskning av arbetstiden ned till en gräns molsvarande i genomsnitt 17 limmar i veckan. Delpension bör inle kunna utgå om nedsättningen av arbetstiden understiger genomsnittligt fem timmar per vecka.

Enligl gällande regler anses bl. a. arbetstagares sjukpenning enligl AFL, föräldrapenning, dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd som inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för ATP. De förslag som jag lägger fram i del följande medför att såväl vuxensludiebidrag som utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag också blir pensionsgrundande för ATP. Det är enligt min mening naturiigt atl även förmånerna frän den nya delpensionsförsäkringen behandlas pä samma sätt och jag föreslär således alt delpensionen får tillgodoräknas vid beräkningen av pensionsgrundande inkomsi för ATP.

Möjligheten enligt kommitténs förslag till individuella undantag frän kravet pä deltidsarbete för rätt till delpension har väckt kritik under remissbehandlingen. Flera remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och statens personalpensionsverk har anmält stark tvekan mot förslaget. TCO och SACO/SR anser att lagstiftningen bör innehålla en sädan regel som medger undantag frät) kravet pä deltidsarbete. LO anser för sin del att den föreslagna undantagsregeln kan accepteras endasl under förutsättning att avgörandet ligger hos facklig organisation. Äv ALF-utred-ningens remissyttrande framgår att vissa komplikationer kan uppkomma vid samordning med arbetslöshetsstödet om den föreslagna undantagsregeln införs.

En undanlagsregel med den innebörd som kommittén föreslagil låter sig knappast förenas med en lagstiftning om delpensionsförsäkring. Med hänsyn härtill och med beaktande av den starka kritik mot en sådan regel som kommit till uttryck vid remissbehandlingen är jag inte beredd att förorda att en sådan undantagsregel införs i den här föreslagna lagstiftningen. Frågor av det slag som har aktualiserat den av kommittén föreslagna undantagsregeln bör kunna lösas pä annat sätt än genom delpensionsförsäkringen. Jag vill peka pä att det enligt gällande bestämmelser finns möjlighet atl lösa sädana frågor inom ramen för bl. a. arbetslöshetsstödet och förtidspensioneringen.

Under remissbehandlingen har frägan om administrationen av delpensioneringen i den utformning som kommitién föreslagit tilldragit sig etl stort intresse och del har anförts skäl bäde för och emot en administration

Prop. 1975:97 78

genom riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Med den lagstiftning om delpensionsförsäkring som jag förordal ligger det i sakens natur all delpensionen - som jag redan nämnt - bör handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Handläggningen av delpensionen bör i hög grad underlättas genom del goda samarbete som redan finns mellan socialförsäkringsadministrationen och arbetsmarknads-organen.

Beslutsordningen hos försäkringskassorna bör utformas i enlighet med kommitténs förslag. Det innebär all tjänsteman hos försäkringskassa - på samma säll som f n. gäller beträffande föriidspension pä arbetsmarknadsmässiga gmnder - får rätt alt fatta beslul i ärende angående delpension. Är tjänstemannen tveksam skall han hänskjuta ärendet till kassans pensionsdelegation. Delegationen bör i enlighet med riksförsäkringsverkets förslag ha särskild sammansättning vid avgörande av dessa frågor. Någon medicinsk bedömning skall inle förekomma, varför personer med erfarenhet av arbetsmarknadsförhällanden bör ersätta läkarna i delegationen vid behandlingen av delpensionsärenden. Som riksförsäkringsverket framhållit i sitt remissyttrande bör bedömningen av arbetsvillkor, deUidsarbete och inkomständring grundas på utlåtande av arbetsmarknadsorgan.

Regleras delpensionen i sin helhet genom lagstiftning är del enligt min mening naturiigt all den försäkrade får möjlighet atl överklaga försäkringskassans beslul i vanlig ordning. 1 fråga om besvärsordningen bör därför - i enlighet med vad LO anfört i sill remissyttrande - samma regler som gäller enligl AFL liilämpas för delpensionsförsäkringen.

Det är inte möjligl att I den nya lagen om delpensionsförsäkring ange lösningar för alla de skiftande förhållanden som kan förekomma och som kan växla inom olika branscher på arbetsmarknaden. Inom ramen för de i lagen angivna gmnderna för delpensioneringen avses del därför ankomma på riksförsäkringsverket alt meddela kompletterande tillämpningsföreskrifter. Kommitién har föreslagit alt verkel därvid bör biträdas av en särskild pensionsnämnd. Detta organ bör ges formen av en lill verkel knuten delegation med rådgivande funktion och kallas central pensionsdelegalion. Bestämmelserna i den föreslagna lagen om delpensionsförsäkring behandlas närmare i spcialmoliveringen lill lagförslaget. Jag vill bl. a. peka på i specialmoliveringen behandlade frågor som gäller bedömningen av ärenden där sökanden har eller får en bisyssla vid sidan av deltidsarbetet.

Del ligger i sakens natur atl bestämmelserna om en hell ny pensionsreform efter hand kan behöva justeras med ledning av erfarenheterna vid lagens lillämpning. Delta kan gälla såväl kvalifikationsreglerna som andra bestämmelser, t. ex. de vid remissbehandlingen berörda frågorna om beräkningsgrunder för avgiftsunderiagel i de fall anslällda har lägre ijänslepensionsålder än den allmänna pensionsäldern. Riksförsäkringsverket kommer atl ha en viktig uppgift att i olika avseenden följa upp verkningarna och erfarenheterna av den nya delpensionsförsäkringen. Jag avser alt sedan propositionen be-

Prop. 1975:97 79

handlats av riksdagen föreslå regeringen all uppdra ät riksförsäkringsverket all i samråd med pensionsdelegalionen noga följa utvecklingen på delta område och atl därvid föreslå sädana justeringar i lagstiftningen som framdeles kan visa sig erforderiiga.

5.2.5 Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommillén konstaterar beträffande förtida och uppskjutet uttag av ålderspension all den försäkringsmässiga beräkningen av dessa förmåner i princip innebär all kommitténs förslag i detla avseende är koslnadsmässigl neutralt. Detla hindrar enligt kommittén inte all en viss förskjutning av kostnaderna mellan olika budgetär kan uppkomma. Omfattningen av en sådan koslnadsförskjutning beror på i hur hög grad de vidgade möjligheterna lill förtida resp. uppskjutet uttag kommer atl utnyttjas. Etl stort utnyttjande av möjligheten lill förtida uttag medför en tidigareläggning av kostnaderna medan ett Stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag å andra sidan innebär att kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn lill ovissheten i dessa avseenden är del enligt kommittén svårt atl uttala sig om slorieken av nämnda kostnadsförskjulningar. Jag har i detta hänseende inte någon annan mening än kommitién.

Kostnaderna fördel av kommitién föreslagna bidraget lill delpensionering skulle enligt betänkandet finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna med 0,25 96 pä samma avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifterna lill folkpensioneringen och sjukförsäkringen. De av kommittén angivna kostnaderna avser bidrag med i princip hälften av delpensionen och är beräknade pä en pensionsnivå av ca 65 % av den bortfallna inkomsten. Kommitién har beräknat att del föreslagna avgifts-ullaget skulle motsvara en utnylljandegrad under de första åren med omkring en fiärdedel av de ca 235 000 förvärvsarbetande med inkomsi av anställning i åldern mellan 60 och 65 år. Detla innebär alt avgiftsuttaget skulle läcka bidrag lill delpension för omkring 60 000 personer.

Flera remissinstanser har framhållit all den av kommittén antagna utnyltjandegraden under de första åren framstår som alltför hög. Riksförsäkringsverket ifrågasätter om inte ett avgiftsuttag på 0,25 96 under de första åren skulle vara fullt tillräckligt för att bestrida hela delpensionskosinaden. Kommunförbundet och Landstingsförbundet påpekar i sina yttranden också all stora grupper av anslällda hos kommunerna enligl gällande pensionsavtal normall lämnar sina anställningar med ålderspension vid 63 års älder och all delpensionsliden för dem begränsas till maximalt tre år i stället för fem år.

Den av mig föreslagna delpensionsförsäkringen bör i sin helhet finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften bör i enlighet med vad kommittén föreslagit tillföras en fond som förvallas av riksförsäkringsverket.

Prop. 1975:97 80

Kommitténs kostnadskalkyl bygger pä anlagandel att ungefär var fiärde löntagare i landet i åldern 60-65 år redan lill en början skulle komma alt åtnjuta delpension. Jag delar remissinstansernas uppfattning all detta antagande framslår som alltför högt, även om del självfallet är svårt all göra några säkra antaganden förrän man fåll erfarenheter av den nya pensionsformen. Del föreslagna avgiftsuttaget på 0,25 96 bör som riksförsäkringsverket framhållit vara tillräckligt för alt i full omfattning finansiera delpensioneringen under de första åren. Med beaktande av de ändrade grunder för avgiftsunderlag för socialförsäkringsavgifter som föreslagils i prop. 1975:92 kan elt avgiftsuttag på 0,25 96 beräknas tillföra delpensionsfonden ca 400 milj. kr. per år. Detta belopp lorde vara tillräckligt för delpension till omkring 35 0(K) arbetstagare i de angivna åldersklasserna, vilket motsvarar omkring 15 96 av totala antalet förvärvsarbetande med inkomsi av anställning i dessa åldrar. Jag föreslår därför atl den åriiga socialförsäkringsavgiften från arbetsgivarna för delpensionsförsäkringen fastställs lill 0,25 96 av löneunderiaget. Med hänsyn till atl reformen träder i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 96.

Behov av särskilda informationsåtgärder kommer atl föreligga med anledning av reformen. Ulöver informaiion i samband med beslulel bör riksförsäkringsverket fä i uppdrag alt i samarbele med Försäkringskasseförbundet genomföra erforderliga informationsinsatser.

5.3 Beräkning av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning

Chefen för utbildningsdepartementet har i prop. 1975:23 föreslagit införande av vissa nya studiestödsformer, nämligen timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxensludieslöd. Det föreslås att bestämmelser om sädana stöd tas in i studiestödslagen (1973:349). Timstudiestödet föresläs bli pensionsgmndande för ATP. Detsamma föreslås för den del av dagstudiestödet som består av inkomstbidrag samt för den del av det särskilda vuxenstudieslödel som består av vuxenstudiebidrag.

Statsrådet Leijon har i prop. 1975:45 föreslagil ändrade grunder för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Förslaget innebär bl. a. att de nuvarande förmånerna gmndbidrag, hyresbidrag på hemorten och barntillägg ersätts av dagpenning och stimulansbidrag. De nya förmånerna föreslås bli pensionsgmndande för ATP pä samma sätt som de nuvarande förmånerna.

Förslagen i de angivna propositionerna innebär atl timstudiestöd. Inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt sludiestödslagen och dagpenning och stimulansbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen skall jämslällas med inkomsi av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Detta förulsälter ändring av 11 kap. 2§ första stycket AFL.

Prop. 1975:97 81

5.4 Upprättade lagförslag

I enlighet med del anförda har inom socialdepartementet upprättals förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Förslagen under 5 och 6 har upprättats i samråd med chefen för arbets
marknadsdepartementet.

6 Specialmotivering till lagförslagen

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3 kap.

3§

De nuvarande bestämmelserna i denna paragraf innebär alt försäkrad som fyllt 65 är eller dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension har räll lill sjukpenning för högsl 180 dagar.

Som framgår av den allmänna motiveringen skall de försäkrade erhålla räll all göra förlida och uppskjutet uttag också av halv ålderspension. Bestämmelserna såvitt avser sjukförsäkringen har utformats med avsikt all ge sädana förvärvsarbetande, som i åldern mellan 60 och 70 är kombinerar deltidsarbete med uttag av halv ålderspension, samma sjukförsäkringsskydd med avseende på den fortsatta, reducerade arbetsinsatsen som de tidigare haft vid heltidsarbete. Delsamma gäller självfallet för den som kombinerar deltidsarbete med delpension. De nya bestämmelserna innebär atl den försäkrade skall ha räll lill sjukpenning för del inkomstbortfall som kan uppkomma då han till följd av sjukdom inte kan fullgöra sitt deltidsarbete. För all den eftersträvade rörligheten i åldern mellan 60 och 70 är inom ålderspensionssystemel skall kunna uppnås skall 65-årsåldem inle vara utgångspunkt för beräkning av de 180 dagarna. Ulgångspunkl skall i stället vara ingången av den månad då den försäkrade börjar åtnjuta hel ålderspension, dock senast den månad då han fyller 70 år. Härigenom förstärks skyddet även för de försäkrade som efter 65-årsåldern fortsätter sitt heltidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Genom de ändrade reglerna i denna paragraf belräffande rätl lill sjukpenning saml i 4 kap. 3 S AFL rörande räll lill ersättning för sjukhusvård stärks den dellidsarbetandes ställning i åldern mellan 60 och 70 år.

6 Riksdagen 1975. t saml. Nr 97

Prop. 1975:97 82

4 kap.

Paragrafens nuvarande lydelse innebär all ersättning för sjukhusvård utgår för högst 365 dagar lill försäkrad som fyllt 65 år eller dessförinnan åtnjuter ålderspension. 1 analogi med vad som avses gälla för sjukpenning enligl

3 kap. 3 S skall utgångspunkten för beräkningen av det högsta antal dagar under vilka ersättning för sjukhusvård kan utgå vara ingången av den månad dä den försäkrade böriar åtnjuta hel ålderspension, dock senast den månad då han fyller 70 år.

4 kap.

Innebörden av denna paragraf är all försäkringskassa skall ha möjlighet all besluta om indragning av sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård sedan den försäkrade fyllt 65 år. Prövning avses därvid ske enligl liknande principer som nu gäller beträffande lillerkännande av förtidspension då försäkrad t. ex. drabbas av invalidiserande sjukdom (jfr 16 kap. 1 S andra slyckel AFL), med den skillnaden att kassan givelvis inte som en följd av prövningen skall tillerkänna den försäkrade ålderspension ulan ansökan därom. De krav på föregående försök med arbelsmarknadsulbildning eller annan rehabilitering som tillämpas för yngre personer kan självfallet inle ha samma styrka för äldre personer. Bestämmelsen innebär atl indragning skall kunna ske först sedan de daganlal förflutit som enligl 3 kap. 3 S första stycket eller 4 kap. 3 S gäller för försäkrade som åtnjuter hel ålderspension, dvs. 180 dagar i fråga om sjukpenning och 365 dagar i fråga om ersättning för sjukhusvård.

6 kap.

1 S

Enligt denna paragraf skall förtida uttag av ålderspension kunna göras fr. o. m. den månad då den försäkrade fyller 60 år. Såväl förtida som uppskjutet uttag skall därjämte kunna avse hel eller halv pension. För försäkrade som är berättigade också till tilläggspension skall uttag - i motsvarande omfattning - avse även denna.

Avskaffandet av den regel i paragrafens tredje stycke som begränsar rätten till återkaUelse av förtida uttag till enbart en gång innebär att pension kan utgå i obegränsat antal skilda perioder. Övriga i paragrafens tredje stycke intagna beslämmelser rörande återkaUelse av pensionsullag överförs lill en ny paragraf, 6 kap. 3 S.

Reduktions- resp. päslagsfaktorernas storiek har berörts i den allmänna motiveringen. 1 enlighet med vad där anförts ändras reduktionen vid förtida

Prop. 1975:97 83

uttag från 0,6 96 lill 0,5 96 för varje månad som då pensionen börjar atl ulgå återsiår lill ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år. Vid uppskjutet uttag är påslagsfaklorn oförändrad, dvs. 0,6 96.

Som framgår av punkt 2 övergångsbestämmelserna skall den nya reduklionsfaklorn gälla samtliga personer som gjort förtida uttag före ikraftträdandet av de nya reglerna. Försäkringskassorna omräknar ulan ansökan redan utgående pensioner med beaktande av den nya reduklionsfaklorn.

Bestämmelserna i paragrafens tredje stycke föresläs av redaktionella skäl överförda till den nya 3 S i detta kapitel.

Regeln i paragrafens första stycke innebär rätl för den försäkrade atl närhelst han sä önskar - dvs. såväl före som efter 65 års ålder - återkalla sitt uttag av ålderspension. Återkallelsen verkar från månadsskiftet efler ingivande av anmälan lill försäkringskassan. ÅterkaUelse skall givelvis även kunna ha det innehållet atl hel ålderspension nedsätts till hälften. Härigenom ökas den försäkrades möjligheler all smidigt anpassa stödel från den allmänna pensioneringen lill den för honom aktuella arbetssituationen. För försäkrad som är berättigad också till tilläggspension skall återkallelsen avse båda pensionsdelarna.

1 paragrafens andra stycke har samlats de beslämmelser som reglerar beräkning av pension efter återkaUelse av pensionsullag.

Bestämmelserna innebär all pension som börjar ulgå efler återkaUelse skall beräknas med lillämpning av reglerna i 2 S men med beaktande av den lid pension tidigare utgått. Innebörden kan belysas av följande exempel: En försäkrad uppbär hel ålderspension tio månader under del sexlioandra levnadsåret. Pensionen blir under denna tid (36x0,5)= 18 96 mindre än normalpension. Pension börjar ånyo utgå vid 66 års älder. En beräkning av pensionens storlek på grundval av åldern då pensionen ånyo börjar utgå ger till resultat en pension som är (12 x 0,6) = 7,2 96 större än normal pension. Avdrag skall emellertid ske för de tio månader pension tidigare utgått, alltså med (10 x 0,5) = 5 96. Pensionen blir således 2,2 96 större än normal ålderspension. Pensionen återkallas efter fjorton månader och börjar ånyo ulgå vid 70 års ålder. Pensionen blir då (5 x 12 X 0,6)-(10 x 0,5)-(14 X 0,6) = 36 - 5 - 8,4 = 22,6 96 större än normal pension.

1 denna paragraf regleras de fall då uttag avser hälften av ålderspension. 1 sådana fall skall således den av uttaget föranledda reduktionen beräknas enbart på den i förtid uttagna hälften. På samma säll skall vid uppskjutet uttag av hälften av ålderspension den därav föranledda ökningen beräknas enbart på den hälft som las ul senare.

Prop. 1975:97 84

7 kap.

Ändringen av denna paragraf, som gäller förtidspension, ansluter till 6 kap. 3 S AFL såvitt avser förtida uttag av ålderspension. Har en försäkrad efter återkaUelse av förtida uttag blivit berättigad till förtidspension minskas förtidspensionen enligt nu gällande regler med 0,6 96 för varje månad som ålderspensionen utgått. De nya bestämmelserna innebär dels alt reduktions-faktorn minskas till 0,5 96, dels atl reduktionen av förtidspensionen efter förtida uttag av halv ålderspension skall ske på hälften av förtidspensionen. Detta gäller oberoende av om förtidspensionen ulgår som hel eller partiell.

8 kap.

Ändringen av denna paragraf, som gäller änkepension, ansluter lill motsvarande ändring i reglerna för föriidspension i 7 kap. 4 S AFL. Änkepension som utgår efter återkaUelse av förtida uttag av ålderspension skall således minskas med 0,5 % för varje månad som ålderspensionen utgått. Minskningen skall göras pä hela änkepensionen om del förtida uttaget avsett hel ålderspension och på hälften av änkepensionen om uttaget avsett halv ålderspension.

9 kap.

1 S

Ändringen av denna paragraf, som gäller bamlillägg, innebär endasl all barntillägg vid uttag av halv ålderspension anpassas lill ålderspensionen.

11 kap.

Som framgår av den allmänna motiveringen avses atl pensionsgmndande inkomst för förvärvsarbete skall beräknas för försäkrad även för år dä han före 65-ärsåldern åtnjuter halv ålderspension. Den försäkrade bereds härigenom möjlighet att förvärva ATP-poäng så länge hans förvärvsinkomst överstiger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Möjligheten föreligger t. o. m. det år han fyller 64 år eller - för övergångsgenerationen - 65 år.

Innebörden av ändringarna i denna paragraf är att delpension, liksom vissa former av studiestöd i enlighet med vad som förutsatts i prop. 1975:23 samt utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag enligl

Prop. 1975:97 85

prop. 1975:45 görs pensionsgrundande för ATP. Förmånerna skall i likhel med bl. a. dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa och sjukpenning enligl AFL vid beräkning av pensionsgmndande inkomsi anses som inkomsi av anställning.

12 kap.

MSS

Dessa paragrafer innehåller de grundläggande bestämmelserna angående räll till ålderspension från tilläggspensioneringen. Ändringarna vad avser förtida och uppskjutet uttag av ålderspension från tilläggspensioneringen ansluter helt till ändringarna i motsvarande del beträffande folkpensioneringen (jfr 6 kap. 1-4 §§).

13 kap.

Denna paragraf innehåller för tilläggspensioneringens del beslämmelser som motsvarar bestämmelserna rörande folkpension i 7 kap. 4 S andra stycket AFL. Ändringen innebär att reduktionsfaktorn vid förtida uttag sanks till 0,5 96 per månad och att reduktionen sker pä hälften av förtidspensionen om del förtida uttaget avsett endasl halv ålderspension.

15 kap.

Paragrafen innehåller särskilda regler för beräkning av pensionsgrundande inkomst och pensionspoäng för försäkrade som är födda under åren 1911-1927. Bestämmelserna tillkom efter förslag i prop. 1974:129 (SfU 1974:32, rskr 1974:332).

Andringen innebär att det för försäkrad som tillhör denna övergängs-generation skall beräknas pensionsgmndande inkomst och därmed pensionspoäng för det är under vilkel han fyllt 65 är även om han under samma är gjort förtida uttag av halv ålderspension. Motivet för förslagel har beskrivits i specialmotiveringen till 11 kap. IS ÄFL.

17 kap.

Denna paragraf innehåller bestämmelser om samordning mellan pensionsförmåner och andra allmänna förmåner, t. ex. socialhjälp eller stöd vid arbetslöshet.

Del avses att delpension inte skall kunna utgå för sädan månad då den försäkrade åtnjuter förtidspension eller ålderspension enligt ÄFL. Den för-

7 Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

Prop. 1975:97 86

säkrade skall således inte kunna åtnjuta dubbel pension för samma månad. När föriidspension eller ålderspension ulgår retroaktivt avräknas utgiven delpension för samma lid från den allmänna pensionen enligl beslämmelser som infogats i paragrafen.

Tillvägagångssättet ansluter till det system som nu tillämpas beträffande samordning av allmän pension med dagpenning frän erkänd arbetslöshels-kassa och kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om kontant arbetsmark nadssiöd.

I samband med tillägget beträffande delpension har paragrafen redigerats om för atl göra bestämmelserna mer överskådliga.

Reformerna skall träda i kraft den I juli 1976, dvs. samma dag som den redan beslutade sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Höjningen av pensionerna för försäkrade som före ikraftträdandet gjort förlida uttag av ålderspension har kommenterats i specialmotiveringen till 6 kap. 2 S AFL. Som en följd av ändringarna i 3 kap. 3 S och 4 kap. 3 S upphör bestämmelserna om begränsning av liden för sjukpenning och för ersättning för sjukhusvård atl gälla för vissa försäkrade som vid ikraftträdandet fyllt 65 år men inle 70 år och som inte börjat uppbära hel ålderspension. Vid försäkringskassans tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. 6 S gäller för dessa övergångsfall samma utgångspunkt för tidsberäkningen som för övriga försäkrade, nämligen 65-årsmånaden. Särskild övergångsbestämmelse har med hänsyn härtill inle ansetts nödvändig.

6.2 Förslaget till lag om delpensionsförsäkring

Skälen för all den nya försäkringen för delpension regleras i en särskild lag framgår av den allmänna motiveringen. 1 denna paragraf stadgas all riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna skall handha den nya försäkringen. Försäkringskassorna skall biträda dem som är försäkrade enligl lagen och efter ansökan fatta beslut om pension. Riksförsäkringsverket ansvarar för uppbörd av avgifter och förvaltning av den i 7 S nämnda fonden saml utfärdar tillämpningsföreskrifter till lagen. Verket är också enligt 8 S andra instans vid överklagande av försäkringskassas beslul angående delpension.

1 denna paragraf anges tre förutsättningar som skall vara uppfyllda för atl en person skall vara försäkrad enligt lagen om delpensionsförsäkring. Som första förutsättning gäller all det är fråga om en arbetstagare. Den andra förutsättningen gäller den aktuella anknytningen till arbetsmarknaden.

Prop. 1975:97 87

I detla hänseende krävs att han som arbetstagare uppfyller det s. k. arbetsvillkoret enligt antingen 6 S punkt 2. lagen (1973:370) om arbetslös-helsförsäkring eller 6S lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Del avses alt samtliga de regler som tillämpas för arbetslöshetsstöd i fråga om bedömning av ramtid och arbetstid skali kunna tillämpas även vid bedömningen av frågan om arbetsvillkoret är uppfyllt. Detta innebär alt 7, 8 och 10 SS förstnämnda lag samt 7 och 8 SS sistnämnda lag blir tillämpliga. Det bör understrykas alt del inte är frägan om huruvida den sökande är berättigad lill arbetslöshetsstöd som är avgörande för om vederbörande uppfyller det nu behandlade försäkringsvillkorel. Del avgörande är i stället om han med tillämpning av nämnda paragrafer uppfyller arbetsvillkoret. 9 S sistnämnda lag blir således inte tillämplig i detta sammanhang.

Tidpunkten för ansökan om delpension bör vara avgörande för bedömningen om den sökande uppfyller arbetsvillkoret. Om det av utredningen framgår atl deltidsarbetet kommer alt påbörjas först sedan viss tid förflutit efter det den sökande lämnat sin föregående anställning skall delpension kunna beviljas fr. o. m. den dag då deltidsarbetet påbörjas även om han vid del tillfället inte längre uppfyller arbetsvillkoret.

Den tredje förutsättningen avser längre lids anknytning lill arbetslivet. I detta hänseende krävs att vederbörande har tillgodoräknats pensionsgmndande inkomsi av anställning enligl lagen om allmän försäkring under minst tio är frän 45 års ålder. Del utgör inget hinder all han lillsammans med pensionsgrundande inkomst av anställning tillgodoräknats pensionsgmndande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under samma år och del uppställs inga särskilda krav på slorieken av den pensionsgrundande inkomsten.

I vissa fall kan tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomsi för året närmast före del då delpension skall utgå vara avgörande för frågan om rätl till pension. I sådana fall skall den sökande äga räll all tillgodoräkna sig även detla är pä grundval av en av försäkringskassan beräknad preliminär pensionsgmndande inkomst, om han med inkomstuppgift, kopia av självdeklaration eller pä annal tillfredsställande säll kan styrka atl han slutligt kommer all tillgodoräknas pensionsgrundande inkomsi.

Den som med lillämpning av 15 kap. 2S AFL i dess lydelse före är 1974 tillgodoräknats pensionspoäng för visst år skall äga räll atl medräkna även sådanl år för uppfyllande av den angivna fömtsättningen i fråga om antal år med pensionsgrundande inkomst.

1 denna paragraf regleras den försäkrades rätt lill ersättning. För rätl lill ersättning krävs bosättning i Sverige.

Rätten till delpension knyts i paragrafens första stycke till den försäkrades arbetstid. Det grundläggande kravet för rätt till pension är att den försäkrade trappar ned sill förvärvsarbete som anställd lill deltidsarbete i förhällande

Prop. 1975:97 88

till tidigare arbete. Del tidigare arbetet kan ha varil hellids-eller deltidsarbete.

I paragrafen läggs fast en övre och en nedre gräns inom vilka deltidsarbetet
efter nedirappningen avses ligga. Del krävs således att minskningen är i
genomsnitt minst fem limmar per arbetsvecka. Delta stadgande motiveras
med att en markerad nedtrappning framstår som önskvärd inte minsl från
den försäkrades egen synpunkt. Som nedre gräns har uppställts att den
försäkrade arbetar under tid som motsvarar i genomsnitt minst 17 limmar
per arbetsvecka. Om den försäkrades arbetstid vid deltidsarbete beräknas
komma att variera, bör den genomsnittliga arbetstiden under del år för
vilkel ny sjukpenninggrundande inkomsi skall fastställas vara avgörande
för bedömningen.

Anknytningen lill deltidsarbetet innebär också all rätlen lill delpension upphör om den försäkrade slutar sitt arbele frivilligt utan giltig anledning. Vid bedömning härav bör praxis angående motsvarande regel beträffande avstängning frän räll lill arbetslöshetsstöd vara vägledande.

1 paragrafens andra stycke anges den tid under vilken delpension kan utgå. Det avses atl delpension skall kunna ulgå i åldern 60-65 år. För atl uppnå önskvärd anslutning lill förmånerna frän den allmänna försäkringen föreslås att pensionen skall kunna utgå fr. o. m. månaden då den försäkrade fyller 60 är t. o. m. månaden före den dä han fyller 65 är. Del bör erinras om att ålderspension som las ul vid den allmänna pensionsäldern skall utgå fr. o. m. den månad 65-årsäldern uppnås.

Den som önskar erhålla delpension skall enligt denna paragrafs första stycke göra skriftlig ansökan hos allmän försäkringskassa. Närmare bestämmelser för ansökan och prövning avses komma att utfärdas i enlighet med

II § av riksförsäkringsverket. Den försäkrade skall emellertid - utöver egna
uppgifter i ansökan - lämna ett intyg om inkomst och arbetsförhållanden
såväl före som efter övergängen till deltidsarbete. Detta intyg avses i flertalet
fall komma att utfärdas av den försäkrades arbetsgivare. I vissa fall - särskilt
dä arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare - kan
intyg frän en arbetsgivare inte utgöra tillräcklig gmnd för avgörande av
frågan om rätt till delpension. Byggbranschen har nämnts som exempel
pä sädana fall. 1 dessa fall avses i stället att avgörandet skall gmndas på
etl intyg frän sökandens fackliga organisation. Rätten till delpension knyts
dä till deltidsarbete inom branschen och inte hos enskild arbetsgivare. Ger
intyg från arbetsgivare eller fackförening inte tillräcklig ledning för bedöm
ningen bör försäkringskassan föranstalta om närmare utredning. Det för
utsätts att riksförsäkringsverket utfärdar närmare anvisningar för handlägg
ningen av sådana ärenden.

Av paragrafens andra stycke framgår atl arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkringskassan vid handläggning av ärenden enligt lagen. Som framgått av den allmänna motiveringen och de hittills

Prop. 1975:97 89

kommenterade paragraferna bygger delpensionsförsäkringen i flera avseenden på begrepp och regler som förekommer inom den allmänna försäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Det har ansetts vara en fördel atl utgå från regelsystem som är väl kända för organisationerna pä arbetsmarknaden och i möjligaste mån avslå från all skapa nya kvalifikationsregler för rätl lill delpension. Innebörden av arbetsvillkoret är atl den som kvalificerar sig för rätl lill arbetslöshetsstöd samtidigt kvalificerar sig för en av förutsättningarna för delpension. Äv nu angivna skäl framgår del värdefulla i atl försäkringskassan i frågor som har anknytning lill bl. a. arbetsvillkoret, arbetstid eller arbetsförtjänst kan erhålla hjälp vid handläggningen av delpensioneringen frän arbetslöshetskassorna och länsarbetsnämnderna. Det bör i sammanhanget understrykas att ett nära samarbete redan förekommer mellan försäkringskassorna och arbetsmarknadsorganen.

1 paragrafens tredje stycke åläggs arbetsgivare skyldighel all utfärda del intyg som behövs vid ansökan om delpension.

Av paragrafens fjärde stycke framgår atl beslulel om delpension bör gälla tills vidare. Framgår del emellertid all deltidsarbetet är begränsat till viss lid bör t)eslutei avse samma lid sä att ny prövning av rätlen till delpension kan ske vid ändrade förhållanden.

Denna paragraf innehåller regler för beräkning av delpensionens storlek. För beräkningen av pensionen skall först fastställas den försäkrades normala inkomst före och efter övergängen lill deltidsarbete. Delpensionen skall motsvara 65 96 av skillnaden mellan den försäkrades inkomster i anställningen före resp. efter övergången till deltidsarbetet. Samlidigl som beslul meddelas om delpension skall försäkringskassan också meddela beslul om ny sjukpenninggrundande inkomsi till följd av övergången lill deltidsarbete. 1 fall där den försäkrades och arbetsgivarens uppgifler om inkomsi före övergången överensstämmer med de uppgifter som legat till gmnd för det vid ansökan gällande beslulel om sjukpenninggrundande inkomst lorde några svårigheter inte föreligga alt beräkna delpensionens sloriek. Avviker uppgifter bör försäkringskassan föranstalta om utredning, varvid arbetslöshetskassornas praxis vid beräkning av inkomst bör ge vägledning. Som inkomst före övergången bör gälla den inkomsi som sökanden hade under sin senasle, varaktiga an.ställning, dock högsl den inkomsi som motsvarar hans sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Härden sökande före övergängen haft flera kortvariga anställningar eller har inkomsten varierat bör bedömningen göras med hänsyn till hans inkomst under de månader som tillgodoräknats i arbetsvillkoret. Försäkringskassan har möjlighet all med slöd av bestämmelsen i paragrafen beräkna skillnaden med utgångspunkt i annan inkomst än den som angivits i beslut om sjukpenninggmndande inkomst. Förutsättning för höjning är emellertid all den försäkrade - på samma sätt

Prop. 1975:97 90

som gäller inom föräldraförsäkringen - kan styrka att han verkligen haft högre inkomst än den tidigare angivna. Den närmare utformningen av detla förfarande avses bli reglerad av riksförsäkringsverket.

Den fastställda delpensionen värdesäkras genom anknytning lill basbeloppet. Delpensionen kommer således på samma sätt som pensionerna inom den allmänna försäkringen all följa prisutvecklingen. Delpensionen skall vidare vara pensionsgrundande inom ATP. Bestämmelse härom har tagils in i förslaget till ändring av 11 kap. 2 § AFL.

Beslut om delpension bör gälla tills vidare. Sedan den försäkrade erhållit delpension kan del emellertid inträda sådana förändringar som bör inverka pä delpensionen. Del har i paragrafens tredje stycke uttryckligen angivils att tillämpningsföreskrifterna belräffande delpensionen skall ange hur sädana situationer skall bedömas. Anvisningarna bör för atl syftet med delpensionen skall kunna uppnäs utfärdas med beaktande av följande allmänna synpunkter.

Till grund för strävandena atl skapa en delpension som inle medför reduktion av ålderspensionen efter 65 års ålder ligger önskemålet all kunna trappa ned förvärvsarbetet. Om den försäkrade vid sidan av sill deltidsarbete lar upp annal förvärvsarbete innebär del i många fall alt någon nedtrappning inte sker av den totala förvärvsinsatsen. I sådana fall är delpension inte motiverad. 1 andra fall kan den försäkrade redan tidigare ha haft en bisyssla vid sidan av sitt huvudsakliga arbele som anställd. Väljer han dä alt trappa ned detta samtidigt som han behåller bisysslan, har en sådan nedtrappning skett som bör gmnda rätt till delpension. Vägledande för bedömningen av om bisysslan skall anses ha varit varaktig bör vara det tidigare nämnda arbetsvillkoret. Detta innebär alt den försäkrade skall ha ulfört bisysslan i minst fem månader under en ramtid av tolv månader före det han börjar ätnjuta delpension. Bestämmelser om prövningen ges i paragrafens fjärde stycke.

1 paragrafens fiärde stycke har vidare intagits föreskrifl om särskild prövning enligl 8 § första slyckel av vissa ärenden. I fall där arbetstiden vad avser bisysslan efler övergängen överstiger arbetstiden för deltidsarbetet bör ansökan om delpension avgöras av pensionsdelegalionen hos kassan. Detta bör gälla även i sädana fall då ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet.

Från fall där bisyssla påbörjas eller ändrar karaktär efter övergång till deltidsarbete skall skiljas sådana fall där lönen för det utförda dellidsarbetel höjs av olika skäl. Del kan därvid röra sig om fall där normal lönehöjning kommer till stånd till följd av avtalsförhandlingar eller särskild lönehöjning utges lill arbetstagaren på grund av hans kvalifikationer. Förändras inte arbetstiden för deltidsarbetet bör sådana förhöjningar således inle medföra omprövning av rätlen lill delpension. Utgångspunkten bör i sådana fall vara att den försäkrade vid fortsatt heltidsarbete skulle ha kommil i åtnjutande av sådan höjning av hela lönen för heltidsarbetet.

Del sagda ger vid handen all en inkomstprövning i konventionell mening.

Prop. 1975:97 91

dvs. med avräkning krona för krona, inle skall liilämpas sedan den försäkrade börjat åtnjuta delpension. 1 stället bör den försäkrade i sin ansökan om pension förbinda sig att underrätta försäkringskassan om han vid sidan av deltidsarbetet påbörjar bisyssla eller om arbetstiden i deltidsarbetet ökar. Försäkringskassorna bör- på samma sätt som nu gäller inom den allmänna försäkringen - utföra stickprovskontroller. Försäkringskassorna bör också ulföra prövningen av förändringar vad avser bisysslor med slor omsorg. Del är för beräkningen av delpensionen av betydelse för den försäkrade alt uppgifterna angående sjukpenninggrundande inkomst är rikliga. Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande påpekat all kassorna i regel myckel snabbi genom arbetsgivarnas anmälningsplikt får reda pä när arbetstagaren byter arbetsgivare eller har flera anställningar. Det är av vikt för den enskilde alt den sjukpenninggrundande inkomsten är riktigt angiven. Det är därför angelägel all kassorna regelmässigt erhåller uppgifter frän arbetsgivarna rörande personer som fyllt 59 år.

6§

Delpension skall som kommittén föreslagil inle utgå för månad dä arbetslagaren redan åtnjutit ålderspension, föriidspension eller sjukbidrag enligl AFL. Denna samordningsbeslämmelse avser pensioner som ulgår enligl lag. Om delpension ulgår samtidigt med tjänstepension i form av ålderspension och föriidspension eller liknande förmåner förutsätts atl pensionerna samordnas på liknande sätt som redan sker vid samlidigl utgående allmän pension och tjänstepension. Meningen är således all arbetstagaren inte skall kunna uppbära dubbla egenpensionsförmåner för samma månad. 1 enlighet med kommitténs förslag skall inte något särskilt avräkningsförfarande med avseende pä övriga förmåner inom den allmänna försäkringen förekomma. Delpensionen skall också räknas som inkomst vid fastställandet av slorieken av inkomslprövade förmåner. Kommitténs förslag innebär att bostadstillägg kan utgå enligt gällande regler för statliga och statskommunala bostadslill-lägg.

Förfarandet vid retroaktiva beslut angående föriidspension och ålderspension frän folkpensioneringen och ÄTP har berörts i specialmotiveringen till 17 kap. 4§ AFL.

Denna paragraf innehåller beslämmelse om en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna för att läcka kostnaderna för delpensioneringen. Förslagel har kommenterats i den allmänna motiveringen. Avgiften skall beräknas på samma underlag som används för fastställande av socialförsäkringsavgiftema lill folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Av ikraft-irädandebeslämmelsen lill lagen om delpensionsförsäkring framgår att avgiften skall ulgå fr. o. m. den 1 januari 1976 och att avgiften för kalenderåret 1976 utgör 0,125 96.

Prop. 1975:97 92

1 paragrafens andra stycke stadgas all avgifterna skall ingå lill en särskild fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.

8§

Paragrafen innehåller regler om beslutsordning. Bestämmelsen i paragrafens första stycke innebär all tjänsteman hos allmän försäkringskassa skall kunna bifalla en ansökan om delpension men att han dä bedömningen är tveksam skall hänskjuta ärendet till kassans pensionsdelegation. Pensionsdelegalionen avses ocksä avgöra sådant ärende om delpension där ersättning för bisyssla överstiger hälften av arbetstagarens lön eller där den arbetade tiden vad avser bisysslan överstiger tiden för deltidsarbetet. Beslut om delpension som fattas av tjänsteman skall därjämte alltid underställas delegationens prövning om den sökande begär det.

Pensionsdelegationen skall enligt andra slyckel vid behandling av frågor om delpension ha annan sammansättning än den som förekommer vid behandling av frågorenligi AFL. Delegationen förstärks med tvä representanter som har särskild erfarenhet av arl)etslöshelsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd. Det kan anmärkas atl representanter för länsarbetsnämnderna redan nu i stor utsträckning deltar som rådgivare i delegationernas sammanträden. Den reguljära inslansordningen inom socialförsäkringen till-lämpas enligt tredje stycket vid överklagande och handläggning av besvär över beslut som rör delpension.

9§

Bestämmelserna i denna paragraf ansluter helt lill vad som redan gäller enligl 20 kap. 4§ AFL.

10 §

Bestämmelserna i paragrafen medför atl debitering och uppbörd av avgifter lill delpensioneringen kommer alt följa samma bestämmelser som gäller för övriga socialförsäkringsavgifter, dvs. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.

Som framgått av den tidigare redogörelsen skall för tillämpningen bindande föreskrifter till lagen i enlighet med regeringens bemyndigande kunna meddelas av riksförsäkringsverket. För samråd i dessa frågor knyts till riksförsäkringsverket en central pensionsdelegation. 1 delegationen avses ingå företrädare för riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsparterna. Beslut om delegationens sammansättning fattas av regeringen. Som framgår av övergångsbestämmelsen avses den centrala pensionsdelegationen kunna träda i funktion före den 1 juli 1976. Avsikten är att riksförsäkringsverket därigenom skall beredas möjlighet att i samråd med delegationen meddela tillämpningsföreskrifter till lagen före ikraftträdandet.

Prop. 1975:97 93

I enlighet med kommitténs förslag skall lagen träda i kraft den 1 juli 1976. Avgiftsuttag skall, som nämnts i specialmoliveringen lill 7 S, ske fr. o. m. januari 1976. Preliminärdebileringen för kalenderåret 1976 skall alltså avse 0,125 96.

Beslul om delpension kan i enlighet med övergångsbestämmelsen fallas redan före lagens ikraftträdande. Motivet härför är alt delpension skall kunna utgå fr.o.m. den 1 juli 1976.

6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

2, 2 a och 3§S

Enligl gällande bestämmelser varierar pensionstillskottet beroende på storleken av grundförmånen från folkpensioneringen. Ändringarna av förevarande paragrafer avser all halvt pensionstillskott skall utgå vid uttag av hälften av ålderspensionen och att pensionstillskottet vid förtida eller uppskjutet uttag av halv ålderspension skall reduceras eller ökas på säll som motsvarar grundförmånens reduktion eller ökning.

6.4 Förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk
ring och lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Enligt gällande regler upphör rätlen till arbetslöshetsstöd vid utgången av månaden före den då 67-årsåldern uppnås. Har en arbelslöshetsförsäkrad gjort förtida uttag av ålderspension avräknas pensionen från dagpenning som ulgår från försäkringen enligl en särskild pensionsavdragstabell. Kontant arbetsmarknadsstöd kan inle ulgå då den försäkrade uppbär ålderspension genom förtida uttag eller åtnjuter hel föriidspension eller helt sjukbidrag.

En försäkrad som uppbär hel föriidspension har enligl gällande föreskrifter inte rätl till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den som uppbär två iredjedelarav hel föriidspension förvärvar ersäiiningsrätl från arbetslöshetskassan under förutsättning att arbetsvillkoret fullgjorts efter det pension böriat utgå och all endasl tid dä den försäkrade har ulfört förvärvsarbete tillgodoräknas. För den som uppbär halv föriidspension gäller all ersättning utges inom ramen för de s. k. överförsäkringsreglerna. Delta innebär all dagpenningen utgär med visst belopp svarande mot den försäkrades dags-förtjänst. En förutsättning är även här att arbetsvillkoret är uppfyllt.

För den som uppbär halv föriidspension och som inte har haft förvärvsarbete efter pensioneringstillfällel skall man enligl uttalande i förarbetena till lagstiftningen (jfr prop. 1973:56, s. 201) vid fastställande av den inkomsi på vilken överförsäkringsreglerna skall tillämpas ulgå frän den försäkrades inkomst före pensioneringen. Av denna inkomst beräknas hälften liickas av förtidspensionen, medan den andra hälften blir den inkomst på vilken överförsäkringsregeln skall tillämpas.

Prop. 1975:97 94

Halvt kontant arbetsmarknadsstöd utgår till den som före arbetslöshetens inträde haft deltidsarbete omfattande minsl 17 limmar i veckan och till den som söker sådant deltidsarbete. Om en person uppbär två tredjedels eller halv föriidspension (.sjukbidrag) får kontant arbetsmarknadsstöd inle överstiga etl belopp som motsvarar hell sådanl stöd minskal med pensionsbeloppet.

Pensionsålderskommillén har i betänkandet berört samordningen mellan pensionsförmåner och slöd vid arbetslöshet. Kommitién ulgår därvid från au ALF-ulredningen, som enligl sina direktiv har all pröva samordningsfrågorna, skall lägga fram förslag som tillgodoser intresset av all ocksä deltidsarbetaren ges slörsla möjliga stöd vid inträffad arbetslöshet.

ALF-utredningen har i sitt remissyttrande föreslagil all arbetslös kassamedlem som uppbär delpension bör kunna erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för överförsäkringsreglerna, alt pensionsavdrag från kassaersättning bör tillämpas vid förtida uttag av halv ålderspension, atl halvt kontant arbetsmarknadsstöd bör kunna utgå lill arbetslös person som uppbär delpension eller gjort förtida uttag av halv ålderspension saml all arbetslöshetsstöd inle bör ulgå efter den allmänna pensionsåldern. Arbetsmarknadsstyrelsen har belräffande åldersgränsen anförl samma synpunkler i sill remissyttrande.

De av ALF-ulredningen framlagda förslagen innebär en smidig samordning mellan arbetslöshetsstöd och pensionering före den allmänna pensionsåldern vid 65 är. Erhåller den försäkrade deltids- eller heltidsarbete efter den allmänna pensionsåldern kommer de nya möjlighelerna lill växling mellan hell och halvt uppskjutet uttag atl trygga en tillfredsställande försörjning för den försäkrade. Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår jag atl ALF-uiredningens förslag läggs lill grund tor ändringarna av bestämmelserna om arbetslöshetsstöd vad avser de personer som är arbetslöshetsförsäkrade. Detla innebär alt medlem i arbetslöshetskassa som uppbär delpension bör erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för överförsäkringsreglerna, atl pensionsavdrag frän kassaersäilning bör till-lämpas vid förtida uttag av halv ålderspension samt alt arbetslöshetsstöd inte bör utgå efler den allmänna pensionsåldern. Belräffande de personer som uppbär halv ålderspension eller delpension föreslärjag all de skall erhålla kontant arbetsmarknadsstöd enligt samma regler som f n. gäller för dem som uppbär två tredjedels eller halv förtidspension (sjukbidrag). Detta innebär att kontant arbetsmarknadsstöd för dessa personer inte får överstiga ett belopp som motsvarar hell slöd minskat med ersättningen. Rätten att erhälla kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra vid den allmänna pensionsäldern.

Ändringarna i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring berör uteslutande den övre åldersgränsen inom arbelslöshelsförsäkringen. Den nuvarande åldersgränsen vid 67 år i 14, 51 och 52 SS ändras lill 65 år och in-

I i' är all den som fyllt 64 år inie längre skall

Prop. 1975:97 95

ha räll all bli medlem i arbetslöshetskassa. Den nya möjligheten lill förtida uttag av halv ålderspension föranleder inget behov av lagändring i detla sammanhang. När del gäller delpensionen förutsätts alt arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet med de synpunkter som nyss redovisats utfärdar anvisningar.

Ändringarna i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd avser 14 och 24 SS. Ändringarna i 14 S tredje slyckel ansluter till ändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen. Rätten lill kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 65 är eller när han dessförinnan börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller hell sjukbidrag enligt AFL. Förtida uttag av halv ålderspension medför således inle alt rätten till kontant arbetsmarknadsstöd upphör. Ändringarna i 24 S medför att delpension och halv ålderspension reducerar del kontanta arbetsmarknadsstödet på samma sätt som partiell förtidspension och sjukbidrag f n. gör.

7 Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen all antaga förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg lill folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.
Ärendet bör behandl.is under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1975:97 96

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... ....... I

Lagförslag......................................................... ....... 4

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 4

2 Förslag till lag om delpensionsförsäkring.......... 17

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott 20

4 Förslag lill lagom ändring i lagen(1962:392)om huslrulillägg

och kommunall bostadstillägg till folkpension.... ..... 23

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 24

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 26

Utdrag av protokollet vid regeringssammanlräde 1975-03-13 28

1 Inledning....................................................... ..... 28

2 Gällande beslämmelser..................................... ..... 29

2.1 Inledning.................................................. 29

2.2 Folkpension.............................................. ..... 29

2.3 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen..... 33

2.4 Försäkringen för tilläggspension (ATP)............ ..... 36

2.5 Finansiering.............................................. ..... 40

2.6 Tjänstepension.......................................... ..... 41

3 Pensionsålderskommilléns synpunkter och förslag... ..... 44

3.1 Allmänna synpunkter.................................. ..... 44

3.2 Förtidspension........................................... 47

3.3 Förtida och uppskjutet uttag....................... ..... 49

3.4 Delpension................................................ 52

3.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m 55

3.6 Kostnads- och flnansieringsfrägor.................. 56

3.7 Sammanfattning av kommitténs ställningstaganden 57

4 Remissyttrandena........................................... .... 59

4.1 Allmänna synpunkler................................... .... 59

4.2 Förtidspension........................................... 60

4.3 Förtida och uppskjutet uttag....................... 61

4.4 Delpension................................................ 62

4.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m 64

4.6 Kostnader och finansiering........................... 65

5 Föredraganden............................................... .... 66

5.1 Inledning.................................................. .... 66

5.2 Röriig pensionsålder.................................... 69

Prop. 1975:97 97

5.2.1 Allmänna synpunkter........................... 69

5.2.2 Förtidspension.................................... 70

5.2.3 Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension 71

5.2.4 Delpension ........................................ 73

5.2.5 Kostnader och finansiering.................... 79

5.3 Beräkning av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier

och arbetsmarknadsutbildning...................... 80

5.4 Upprättade lagförslag................................. 81

6 Specialmotivering lill lagförslagen....................... 81

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 81

6.2 Förslagel till lag om delpensionsförsäkring....... .... 86

6.3 Förslagel till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott 93

6.4 Förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd... .... 93

7 Hemställan.................................................... 95

8 Beslut........................................................... 95