Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 92 år 1975 Prop. 1975:92

Nr 92

Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.;

beslutad den 6 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G.E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag lill skalleomläggning m. m. för år 1976.

På inkomslskalleområdel innebär förslagel bl. a. en justering av stats-skatteskalan så all såväl låginkomstlagarna som de slora gmpperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med den skatteskala som gäller för innevarande år. Procentuellt är skallesänkningen störsi vid årsinkomster upp till ca 40 000 kr. Räknat i kronor är den däremot störst i inkomstlägena ca 40 000-85 000 kr./år och uppgår där till 1600 kr.

Vidare föreslås det s. k. sparavdraget, 400 kr. resp. 800 kr, fördubblat till 800 kr. resp. I 600 kr. Denna ändring föreslås gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Allmänna barnbidraget avses skola höjas med 300 kr. om året fr. o. m. den I januari 1975 enligt beslul i särskild ordning.

För alt bereda egenföretagarna lättnader föreslås alt den från allmän arbetsgivaravgift avgiftsfria inkomstdelen höjs från 10000 kr. lill 18 000 kr.

Reformen finansieras genom höjda socialförsäkringsavgifter samt höjning av energiskallen på elkrafl, skatterna på sprit, vin, öl, läskedrycker och cigarretter och avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Förslagel i finansieringsfrågan innebär bl. a. alt socialförsäkringsavgifierna från arbetsgivare m. fl. lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjs fr.o.m. den 1 januari 1976 med 0,4 resp. 1,5 procentenheter, dvs. med sammanlagt 1,9 procentenheter. Samtidigt avvecklas begränsningen för avgiftsunderiagel lill 7,5 gånger basbeloppet per årslön (del s. k. beloppslaket) för socialförsäkringsavgifierna med undanlag för ATP-avgifien.

1 fråga om punktskallema innebär förslaget alt energiskatten på elkraft, som i dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om

1 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

Prop. 1975:92 2

2 öre per kWh. Skatten på sprit och vin höjs med belopp som inklusive mervärdeskatt motsvarar per liter ca 4 kr. för sprit, dvs. 3 kr. för en helbulelj om 75 cl, 1:60 kr. för starkvin och 80 öre för lätlvin. Skallen på mall-och läskedrycker höjs, per liter räknat, med 20 öre för lättöl och pilsner, 25 öre för mellanöl och starköl samt 7 öre för läskedrycker. Därjämte inryms s. k. slilldrinkar under läskedrycksbeskallningen. Skatten på cigarretter höjs med 2 öre per styck för cigarretter i den lägsta skalteklassen och med 1 öre per styck för övriga cigarretter. Vidare höjs den särskilda förpackningsavgiften med 20 öre för förpackningar av metall och med 10 öre för andra förpackningar. Höjningen av energiskatten på elkraft föreslås träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla i princip från första mätaravläsningen efter ikraftträdandet. Övriga höjningar föreslås träda i kraft den 11 maj 1975.

I propositionen föreslås också lättnader i sjömansskallen. En anpassning görs lill skalleomläggningen i övrigt. Dessuiom höjs del omkoslnadsavdrag som innefattas i sjömansskaltelabellerna från 1 500 kr. lill 2 500 kr. i fjärrfart och från 750 kr. lill 1 250 kr. i närfarl. Den särskilda skattereduktionen för sjömän om 200 kr. i fjärrfart och 75 kr. i närfart, alll per månadsskatl, räknas upp till 300 kr. resp. 125 kr.

Vidare föreslås ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer Förslaget innebär alt man vid beräkning av extra avdrag för gift folkpensionär inle längre lar hänsyn lill andra makens inkomst. Samlidigl förordas ändrade regler i fråga om beräkningen av skattefri nivå för folkpensionärer och om avirappning av extra avdrag. Förslaget om individualisering av det extra avdraget medför skattelättnader för makar i flertalet fall.

1 fråga om villabeskallningen förordas en höjning av del s. k. villaavdragel från 500 kr. till 800 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen förden 2-procenliga intäklsberäkningen från 150000 kr till 180 000 kr. Denna ändring avses gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Förmögenhelsgränserna på 50 000 kr. för ensam pensionär resp. 80 000 kr. för pensionärspar i fråga om rätten till kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension föreslås höjda lill 75 000 kr. resp. 120 000 kr. den 1 juli 1975.

1 propositionen läggs även fram förslag om vissa i prop. 1975:30 aviserade höjningar av energiskallen på drivmedel och oljebränslen saml av beredskapsavgiften för oljeprodukter. Förslagen innebär i fråga om energiskallen alt skatten på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande skattesatser om 16 kr. per m' för tjock eldningsolja och 25 kr. per m' för tunn eldningsolja och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. m'. Den nämnda beredskapsavgiflen föriängs två år och höjs med 3 öre per liten för bensin och med 2 kr. per m' för olja. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 1975.

Slutligen föreslås i fråga om energiskatten alt industrier med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft får en generell nedsättning av skallen så atl den inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Regeringen kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge visst företag ytteriigare nedsättning av energiskatten.

Prop. 1975:92

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunaiskatteiagen (1928:370)

Härigenom föreskrives all 24 § 2 mom., 25 § 3 mom., 39 § 3 mom., 50 §

2 mom., 52 tj 1 mom. och punkt 2 av anvisningarna lill 50 ij kommu
nalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda stycke avses. I sådanl fall skall lill grund för beräkningen av intäkten av fasligheten läggas i nästföregående stycke avsedda

2 mom.' Är annan fastighet inrättad lill bostad ål en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfaslig-het) eller två familjer jämte personliga tjänare (ivåfamiljsfaslighel) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upplages såsom intäkt av fastigheten etl belopp molsvarande för hell år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 150 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 150 000 kronor men icke 225 000 kronor, åtta procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke 300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsalt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligl de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

2 m o m. Är annan fastighet inrättad lill bostad ål en familj jämte personliga tjänare (enfamiljsfasiig-hel) eller två familjer jämte personliga tjänare (ivåfamiljsfaslighel) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista slyckel, upplages såsom intäkt av fastigheten elt belopp molsvarande för hell år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före laxeringsåret som icke överstiger 180 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 180 000 kronor men icke 225 000 kronor, åtta procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke 300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av faslighetens värde, uppskattat enligl de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för årel näst före laxeringsåret.

Senaste lydelse 1974:944.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

värde å fasligheten minskal med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för användning under hela årel, på grund av eldsvåda eller därmed jämföriig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss lid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligl första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så varil fallet under endasl kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock icke ske.

Vad i detla moment stadgas skall icke äga lillämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annal sätt än för uthyrning lill stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detla moment liilämpas beträffande publikt boställe.

25 § 3 mom.' Ifråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 eller 3 mom., må avdrag icke göras för andra omkostnader än för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivit för året näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven å honom tillhörig fastighet, som avses i 24 S 2 mom., i fråga om nämnda fastighet åtnjuta elt extra avdrag med, för helt år räknat, 500 kronor, dock högsl med det belopp, som jämligl sistnämnda lagrum skall upplagas såsom intäkt av fastigheten. Äger skatlskyldig endasl del av fastigheten, skall avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift dödsbo under förutsättning alt någon delägare i boet blivil mantalsskriven å fastigheten.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivil för året näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven å honom tillhörig fastig-hel, som avses i 24 ij 2 mom, i fråga om nämnda fastighet åtnjuta etl extra avdrag med, för helt år räknat, 800 kronor, dock högst med del belopp, som jämligt sistnämnda lagrum skall upptagas såsom intäkt av fastigheten. Äger skatlskyldig endast del av fasligheten, skall avdraget i molsvarande mån nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift dödsbo under förutsättning alt någon delägare i boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

'Senaste lydelse 1970:93.

Prop. 1975:92 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligl 24 § 2 mom., delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

39 §
3 mom.' Fysisk person,som haft 3 m o m. Fysisk person, som haft
intäkt varom i 38 § 1 mom. förmäles, inläkt varom i 38 § 1 mom. förmäles,
äger, där bruttointäkten överstiger äger, där bruttointäkten överstiger
sammanlagda beloppet av de i 1 sammanlagda beloppet av de i 1
mom. avsedda kostnaderna, utöver mom. avsedda kostnaderna, utöver
avdrag för dessa kostnader åtnjuta avdrag för dessa kostnader åtnjuta
extra avdrag med 400 kronor. Har extra avdrag med 800 kronor. Har
den skallskyldige under beskatt- den skaltskyldige under beskatt
ningsåret varil gift och levt lillsam- ningsåret varil gift och levt lillsam
mans med andra maken, må nu av- mans med andra maken, må nu av
sett avdrag för dem båda gemensamt sett avdrag för dem båda gemensaml
åtnjutas med 800 kronor. 1 intet fall åtnjutas med / 600 kronor. 1 intet fall
må dock skallskyldig åtnjuta extra må dock skallskyldig åtnjuta extra
a\7drag med högre belopp än som avdrag med högre belopp än som
svarar mot skillnaden mellan brut- svarar mot skillnaden mellan brut
tointäkten och summan av de i 1 loiniäkien och summan av de i 1
mom. avsedda kostnaderna. mom. avsedda kostnaderna.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

50 i;

2 mom.* För fysisk person, som varit här i rikel bosalt under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i hell hundratal kronor, så all Överskjutande belopp, som icke uppgår till hell hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skaltskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt lill följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närslående än barn, för vilka den skaltskyldige ägt lill-godonjula allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämföriig omständighet, må efler taxeringsnämndens eller, om besvär anförls eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret, skatterättens beprövande den skatlskyldiges laxerade inkomst minskas, förutom med kommunall grundavdrag, med ytteriigare elt efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skatlskyldig på grund av

'Senaste lydelse 1961:174. 'Senaste lydelse 1974:769.

Prop. 1975:92 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skat-leförmåga. skall avdrag, som avses i delta stycke, minskas med del belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efler avdrag av därå belöpande skall, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämföriig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) må den skaltskyldige jämväl, efler taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni årel näst efler taxeringsåret, skatterättens beprövande,erhålla avdrag för väsentligen nedsatt skalleförmåga med belopp som ovan sägs; dock må avdraget beträffande skallskyldig med oförsörjda barn för varje sådant barn ökas med högsl 2 500 kronor. Vad i andra slyckel sista punkten här ovan sägs skall därvid äga molsvarande lillämpning.

Skallskyldig, vars inkomst till icke Skatlskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpen- obetydlig del utgjorts av folkpension,5to//-om särskilda omsländig- sion, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat - anses ha heter icke föranleda annat - berät-haft nedsatt skatteförmåga enligt and- tigad tiU avdrag för nedsatt skatteförra stycket. Har sådan skatlskyldig haft måga. Vad i andra stycket sägs angå-taxerad inkomst enligt lagen ende lid och ordningför särskild fram-(1947:576) om statlig inkomstskatt, ställning om avdrag samt angående som icke överstiger 36 000 kronor, minskning av avdraget med belopp, skall avdrag.för nedsatt skatieförmåga varmed jämkning erhållits vid beräk-medges med minst 500 kronor. Över- ning av sjömansskatt, skaUäga motsva-stiger den skattskyldiges statligt tax- rande tillämpning ifråga om avdrag en-erade inkomst 36 000 kronor men icke ligt detta stycke. 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skUlnaden mellan 38500 kronor och den taxerade inkomsten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt detta stycke.

Vad härefter ålerslår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

52 § 1 mom.' Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, laxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma

'Senaste lydelse 1970:162.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives, helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst, må brislen avräknas å den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående brisl, dock högsl belopp motsvarande avdrag enligl 46 § 2 mom., må, med lillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna lill 46 §, avräknas å förstnämnda makens inkomst och, där denna icke förslår, å andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som uppkommit för endera maken, må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra

eller tredje stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig under iakttagande av atl avdraget för makarna lillsammans icke må överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra och tredje styckena medgiva.

eller tredje stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig. Häivid iakttages all vardera makens skalleförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att avdragetför makarnaxiW-sammans icke må översliga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra och tredje styckena medgiva.

Avdrag enligt 50 § 2 mom. f/ärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn lagen till andra makens inkomst. Fråga om jämkning av avdraget enligl bestämmelserna i punkt 2 .femte slyckel av anvisningarna ilU 50 § prövas dock med hänsyn ilU värdet av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

Anvisningar

lill 50 §

2.' Om skattskyldig åtnfuiit fämväl annan inkomst än folkpension, skall avdraget jämkas med hänsyn till omständigheterna och i enlighet med de närmare föreskrifter som fastställts. Den omständigheten atl folkpension

2. Vid bedömningen av om skaltskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgforts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension un-

* Senasle lydelse 1974:769.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

under etl beskattningsår utgått med ell ringa belopp, t. ex. lill följd av all folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot alt medgiva den skaltskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligl lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen lydelse

der ell beskattningsår utgått med ell ringa belopp, t. ex. lill följd av all folkpensionen icke åtnjutits under hela årel, utgör icke hinder mol all medgiva den skaltskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detla fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full uisräckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligl lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer faststäUer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligl nedan angivna grunder.

A vdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn tiU storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas tiU vad som behövs för att den skaltskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skatlskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om aUmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 3 800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldi-

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tiUkommer gift vars make uppbärfolkpen -sion, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommergift vars make saknarfolkpen -sion.

Om skaltskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta Inkomstbeloppet enligl föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad Inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade inkomst jämkas, om värdei av skattepliktig förmögenhet överstiger 50 000 kronor. Om förmögenhetsvärdei överstiger 80 000 kronor, skall avdrag icke medgivas.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får.frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag for gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst Icke 36 000 kronor, skall avdrag enligl denna anvisningspunkt medges med minst 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten ifråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 varvid följande skall iakttagas. 1. De nya bestämmelserna i 24 § 2 mom.. 25 § 3 mom. och 39 § 3 mom.

Prop. 1975:92 10

liilämpas första gången vid 1976 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i 50 § 2 mom. och 52 § 1 mom. samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Vid 1976 års taxering skall del i 50 § 2 mom. andra stycket angivna maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skatlskyldig vars inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

3. Vid 1977 års taxering skall följande gälla i fråga om beräkning av avdrag enligl 50 § 2 mom. fjärde stycket.

Innebär de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga understiger del avdrag vartill makarna under samma omständigheter skulle ha varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering, äger makarna i stället rätt lill sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detla stycke får dock icke översliga del avdrag makarna lillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga molsvarande tillämpning i fråga om ensamslående som haft hemmavarande barn under 18 år.

Prop. 1975:92

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om .statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives all 9 S 2 mom., 10 S 1 mom. och 11 ij 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

9ij

2 mom.' För skatlskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskallningsårel, utgöres den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten, minskad med det slalliga grundavdrag, vartill den skallskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår lill hell hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- Finnes skaltskyldigs skatieförmå-

anledning, varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller fjärde slyckel kommunalskaltelagen (1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförls eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag enligl bestämmelserna i nämnda lagrum.

ga hava varil väsentligen nedsatt av ga hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskaltelagen (1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförls eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skatlskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med stalligl grundavdrag, med ytteriigare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock högst med belopp som enligt 50 § 2 mom. andra eller tredje sivcket kommunalskaltelagen gäller för motsvarande faU. Har skatlskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åinjulil avdrag lör nedsatt skatieförmåga, skaU avdrag, som nu sagts, minskasmed det belopp, varmedjämkning medgivits.

Vad härefter återsiår avrundas ncdål till helt hundratal kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

'Senaste lydelse av rubriken 1974:770. 'Senasle lydelse 1973:366.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse 10 § 1 m o m.' Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd proceni av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör;

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 proceni av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger 15 000 men icke 20 000 kr.: 1 050 kr. för 15 000 kr. och 12 % av återstoden:

20000	■ ■■ 25 000	■ : I 650 ..	20000-	17 %
25 000	■ ■■ 30 000	• .• 2 500-	25 000- •	■ 22 %
30000	• ■■ 40000	■: 3 600-	30 000- ■	• 28%
40000	■ •■ 45 000	■ : 6400 "	40 000- ■	■ 33 %
45 000	• •• 65 000	■ .■ 8 050"	45 000- ■	• 38%
65 000	■ '■ 70000	■ : 15 650-	65 000- ■	43%
70000	■ - 100 000	• : 17800-	70000- ■	48%
100000	■ ■' 150000	■ : 32 200:	■ 100000- ■	52 %
150000 kr.		: 58200-	' 150 000- •	56 %

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå lill högre belopp än som motsvarar 56 proceni av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse 10 § 1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifla dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 proceni av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

20 000 men icke 25 000 kr		• 800 kr för 20 000 kr och 10 % av återstoden
25 000	• " 30000-	1300-	• •• 2SO0O- -	■ 20% - •
30000	■ - 35000-	2300-	■ - 30000- -	- 22% - -
35 000	■ - 40000-	3 400 ■	- - 35 000- -	■ 28% - -
40000	• - 45 000-	4800	. - 40000- •	- 33% - -
45 000	■ - 65 000-	6 450	■ - 45 000- ■	• 38% - ■
65 000	■ - 70000-	14 050'	■ - 65000- -	■ 43% - -
70000	■ - 80000-.	16 200-	■ - 70000- ■	• 48% - ■
80000	■ .. 100000-.	21000'	■ - 80000- •	■ 49% - .
100 tm	• - 150000-.	30800-	- - 100000- -	- 53% - ■
150 000 kr		57 300-	• - 150000- -	■ 57%.-.

'Senaste lydelse 1974:770.

Prop. 1975:92 13

Föreslagen lydelse

Ändå all statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 proceni uv grundbeloppet, må likviil icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skallen uppgå lill högre belopp än som motsvarar 57 proceni av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligl de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lls

1 mom.' Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, laxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4 tj 1 mom. förmäles, hell eller delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens inkomst, må bristen avräknas å den andra makens inkomst.

Avdrag, som i 9 tj 2 mom. andra Avdrag, som i 9 ij 2 mom. andra

stycket sägs, beräknas för vardera stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig under iakttagande av maken för sig, varvid bestämmelserna att avdraget för makarna tillsammans i 52 § I mom. färde och femte styck-icke må överstiga del högsta belopp ena kommunalskattelagen (1928:370) som bestämmelserna i 50 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning, andra och tredfe styckena kommunalskaltelagen medgiva.

1 fall då endasl ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skatten på hans beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar Ä-inkomst och beskattningsbar B-inkomsi.

Ha båda makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligl sjätte-nionde styckena.

Skatt på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig.

Ha makarna enbart beskattningsbar B-inkomsi, beräknas skatten på det sammanlagda beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandel mellan de beskattningsbara inkomsterna.

1 annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make, som har den lägsta beskattningsbara A-inkomsten, med andra makens beskattningsbara inkomst. Därefter beräknas skall med tillämpning av 10 § 1 mom. på summan av nämnda B-inkomsl och andra makens beskattningsbara inkomst. Skallen på makarnas B-inkomsler utgör skillnaden mellan den sålunda beräknade skatten och den skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten. Skatten på B-inkomsi fördelas på

'Senaste lydelse 1970:163.

Prop. 1975:92 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

makarna efter förhållandel mellan deras beskattningsbara B-inkomsler. Bestämmelserna i lOiJ 3 mom. skola därvid iakttagas.

Om del sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke överstiger 2 000 kronor, skola dessa inkomsler vid lillämpning av delta momenl anses som A-inkomst.

Sammanlagda beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomst och B-inkomsi utgör makes statliga inkomslskail.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering. Vid 1976 års taxering skall dock vid tillämpningen av 9 ij 2 mom. del i 50 tj 2 mom. andra slyckel kommunalskaltelagen (1928:370) angiv na maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skatlskyldig vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

Vid 1977 års taxering skall vid tillämpningen av 9 tj 2 mom. följande gälla i fråga om beräkningen av sådant avdrag som avses i 50 tj 2 mom. fjärde stycket kommunalskaltelagen.

Innebär de nya bestämmelserna all del sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga understiger del avdrag vartill makarna under samma omständigheter skulle ha varil berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering, äger makarna i stället rätl till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detla stycke får dock icke överstiga del avdrag makarna lillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga molsvarande lillämpning i fråga om ensamstående som haft hemmavarande barn under 18 år.

Prop. 1975:92

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives alt de tabeller som avses i 7 § 1 mom. och 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt' Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 000- 1 200	10,00	-1-30,0 96
1 200- 1 800	70	-(■32,0 %
1 800- 2 400	262	-1-40,0 96
2 400- 3 000	502	+49,5 96
3 000- 3 600	799	+52,5 %
3 600- 4 200	1 114	+58,0 96
4 200- 4 800	1 462	+61,0 96
4 800- 5 400	1828	+61,0 96
5 400- 6000	2 194	+63,5 96
6 000- 6 600	2 575	+70,5 96
6 600- 7 200	2 998	+71,0 96
7 200- 7 800	3 424	+71,0 96
7 800- 8 400	3 850	+71,0 96
8400- 9000	4 276	+74,0 96
9 000- 9 600	4 720	+75,0 96
9 600-10 000	5 170	+75,0 96
10 000-12 700	5 470	+75,0 96
12 700-	7 495	+79,0 96

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av mbriken 1974:777. 'Senaste lydelse 1974:777.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-		Skatt på inkomst	SkaU pä Inkomst
inkomst, kr.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
		gräns, kr.	nedre gräns
1 530- 1 800		12,50	+35,0 96
1 800- 2 400		107	+39,5 96
2 400- 3 000		344	+49,5 96
3 000- 3 600		641	+52,5 96
3 600- 4 200		956	+57,5 96
4 200- 4 800		1 301	+61,0%
4 800- 5 400		1667	+61,0%
5 400- 6 000		2 033	+63,5 %
6 000- 6 600		2414	+70,5 %
6 600- 7 200		2 837	+71,0 96
7 200- 7 800		3 263	+71,0 96
7 800- 8 400		3 689	+71,0%
8 400- 9 000		4115	+73,5 %
9 000- 9 600		4 556	+75,0 %
9 600-10 000		5 006	+75,0 %
10 000-12 700		5 306	+75,0 %
12 700-		7 331	+79,0 %
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman	med barn)
Beskattningsbar	månads-	SkaU på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
		gräns, kr.	nedre gräns
I 690- 1 800		10,05	+34,5 %
1 800- 2 400		48	+37,5 %
2 400- 3 000		273	+45,0 %
3 OOO- 3 600		543	+54,5 %
3 600- 4 200		870	+55,0 %
4 200- 4 800		1 200	+61,0 %
4 800- 5 400		1 566	+61,0%
5 400- 6 000		1932	+62,0 %
6 000- 6 600		2 304	+69 0%
6 60O- 7 200		2718	+ 71,0%
7 200- 7 800		3 144	+71,0%
7 800- 8 400		3 570	+71,0%
8 400- 9 000		3 996	+72,5 %
9 000- 9 600		4 431	+75,0 %
9 600-10 000		4 881	+75,0 %
10 000-12 900		5 181	+75,0 %
12 900-		7 356	+79,0 %

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 020- 1 200	9,70	+ 18,5%
1 200- 1 800	43	+20,0 %
1 800- 2 400	163	+24,5 %
2 400- 3 000	310	+44,5 %
3 000- 3 600	577	+47,0 %
3 600- 4 200	859	+52,0 %
4 200- 4 800	1 171	+55,0 %
4 800- 5 400	1 501	+55,0 %
5 400- 6 000	1 831	+57,0 %
6 000-6 600	2 173	+63,0 %
6 600- 7 200	2 551	+64,0 %
7 200- 7 800	2 935	+64,0 %
7 800- 8 400	3319	+64,0 %
8 400- 9 000	3 703	+66,5 %
9 000- 9 600	4 102	+67,5 %
9 600-10 000	4 507	+67,5 %
10 000-12 800	4 777	+67,5 %
12 800-	6 667	+71,0%
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads-	SkaU pä inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
520- 600	11,80	+29,0 %
600- 1 200	35	+29,5 %
1 200- 1 800	212	+33,0 %
1 800- 2 400	410	+41,0%
2 400- 3 000	656	+51,5%
3 000- 3 600	965	+52,0 %
3 60O- 4 200	1277	+58,5 %
4 200- 4 800	1628	+61,0%
4 800- 5 400	1 994	+61,0%
5 400- 6 000	2 360	+64,0 %
6000- 6600	2 744	+71,0%
6 600- 7 200	3 170	+ 71,0%
7 200- 7 800	3 596	+71,0%
7 800- 8 400	4 022	+71,0%
8 400- 9000	4 448	+74,5 %
9 000- 9 600	4 895	+75,0 %
9 600-10 000	5 345	+75,0 %
10 000-12 700	5 645	+75,0 %
12 700-	7 670	+79,0 %

2 Riksdagen 1975. I saml. Nr 92

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktels nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 040- 1 200	9,80	+29,5 %
1 200- 1 800	57	+32,5 %
1 80O- 2 400	252	+40,5 %
2 400- 3 000	495	+51,0%
3000- 3 600	801	+52,0 %
3 600- 4 200	1 113	+58.0 96
4 200- 4 800	1461	+61,0%
4 800- 5 400	1 827	+61,0%
5 400- 6 000	2 193	+64,0 %
6 000- 6 600	2 577	+71,0%
6 600- 7 200	3 003	+71,0%
7 200- 7 800	3 429	+71,0%
7 800- 8 400	3 855	+71,0%
8 400- 9 000	4 281	+74,0 %
9 000- 9 600	4 725	+75,0 %
9 600-10 000	5 175	+75,0 %
10 000-12 700	5 475	+75,0 %
12 700-	7 500	+79,0 %
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 210- 1 800	11,10	+31,0%
1 800- 2 400	194	+ 38,0 %
2 400- 3 000	422	+46,0 %
3 000- 3 600	698	+54,5 %
3 600-4 200	1025	+56,0 %
4 200- 4 800	1 361	+61,0%
4 80O- 5 400	1 727	+61,0%
5 400- 6 000	2 093	+62,5 %
6 000- 6 600	2 468	+69,5 %
6 600- 7 200	2 885	+71,0%
7 200- 7 800	3 311	+71,0%
7 800- 8 400	3 737	+71,0%
8 40O- 9 000	4 163	+73,0 %
9 000- 9 600	4 601	+75,0 %
9 600-10 000	5 051	+75,0 %
10 000-12 900	5 351	+75,0 %
12 900-	7 526	+ 79,0 %

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktels
	gräns, kr.	nedre gräns
530- 600	10,00	+20,0 %
600- 1200	24	+20,0 %
1 200- 1 800	144	+22,5 %
1 800- 2 400	279	+27,5 %
2 400- 3 000	444	+46,0 %
3 000- 3 600	720	+47,0 %
3 600- 4 200	1002	+52,0 %
4 200- 4 800	1314	+55,0 %
4 800- 5 400	1644	+55,0 %
5 400- 6 000	1974	+57,5 %
6 000- 6 600	2319	+64,0 %
6 600- 7 200	2 703	+64,0 %
7 200- 7 800	3 087	+63,5 %
7 800- 8 400	3 468	+64,0 %
8 400- 9 000	3 852	+66,5 %
9 000- 9 600	4 251	+67,5 %
9 600-10 000	4 656	+68,0 %
10 000-12 800	4 928	+67,5 %
12 800-	6818	+71,0%

Prop. 1975:92

Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt Fjärrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sjöman utan barn)

20 Bilaga

Beskattningsbar månads-	Skalt på inkomst	Skall på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 410- 1 800	9,85	+28,5 %
1 800- 2 400	121	+34,5 %
2 400- 3 000	328	+47,5 %
3 000- 3 600	613	+52,5 %
3 600- 4 200	928	+59,0 %
4 200- 4 800	1 282	+62,5 %
4 800- 5 400	1657	+62,5 %
5 400- 6000	2 032	+65,0 %
6000- 6600	2 422	+72,0 %
6 600- 7 200	2 854	+73,0 %
7 200- 7 800	3 292	+73,5 %
7 800- 8 400	3 733	+73,5 %
8 400- 9 000	4 174	+76,5 %
9 000-9 600	4 633	+77,5 %
9 600-10 000	5 098	+ lfS %
10 000-12 800	5 408	+ 77,5 %
12 800-	7 578	+81,5 %
Tabell F kolumn 2-3
(Gift sjöman)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skall på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 960- 2 400	10,80	+35,5 %
2 400- 3 000	167	+47,0 %
3000- 3600	449	+52,5 %
3 600- 4 200	764	+58,5 %
4 200- 4 800	1 115	+62,5 %
4 800- 5 400	1490	+62,5 %
5 400-6 000	1 865	+65,0 %
6 OOO- 6 600	2 255	+72,0 %
6 600- 7 200	2 687	+73,0 %
7 200- 7 800	3 125	+73,5 %
7 800- 8 400	3 566	+ 73,5 %
8 400- 9 000	4 007	+76,0 %
9 000- 9 600	4 463	+77,5 %
9 600-10 000	4 928	+ 77,5 %
10 000-12 800	5 238	+ 77,5 %
12 800-	7 408	+81,5%

Prop. 1975:92

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman	med barn)
Beskattningsbar	månads-	Skatt pä inkomst		Skatt pä inkomst
inkomst, kr.		vid skikieis gräns, kr.	nedre	utöver skiktets nedre gräns
2 120- 2 400		9,80		+34,0 %
2 400- 3 000		105		+42,5 %
3 000- 3 600		360		+52,5 %
3 600- 4 200		675		+56,0 %
4 200- 4 800		1011		+62,5 %
4 800- 5 400		1 386		+62,5 %
5 400- 6 000		1 761		+64,0 %
6 000- 6 600		2 145		+70,0 %
6 600- 7 200		2 565		+72,5 %
7 200- 7 800		3000		+73,5 %
7 800- 8 400		3 441		+73,5 %
8 400- 9 000		3 882		+75,0 %
9 000- 9 600		4 332		+77,5 %
9 600-10 000		4 797		+77,5 %
10000-13000		5 107		+77,5 %
13 000-		7 432		+81,5%

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskatlningsbar mänads-	Skatl på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomsl, kr.	vid skikieis nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 460- 1 800	10,80	+ 13,0%
1 800- 2 400	55	+ 16,0 %
2 400- 3 000	151	+42,0 %
3 000- 3 600	403	+47,5 %
3 600- 4 200	688	+52,5 %
4 200- 4 800	1003	+56,5 %
4 800- 5 400	1342	+56,0 %
5 400- 6 000	1678	+58,5 %
6 000- 6 600	2 029	+64,5 %
6 600- 7 200	2416	+66,0 %
7 200- 7 800	2812	+66,0 %
7 800- 8 400	3 208	+66,0 %
8 400- 9 000	3 604	+68,5 %
9 000- 9 600	4015	+70,0 %
9 600-10 000	4 435	+69,5 %
10 000-12 800	4713	+70,0 %
12 800-	6 673	+73,5 %

Prop. 1975:92

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell N kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månadsinkomst, kr.

700- 1 200 1 200- 1 800

1 800- 2 400

2 400- 3 000

3 000- 3 600

3 600- 4 200

4 200- 4 800

4 800- 5 400

5 400- 6 000

6 000- 6 600

6 600- 7 200

7 200- 7 800

7 800- 8 400

8 400- 9 000

9 000- 9 600 9 600-10 000

10 000-12 800 12 800-

Skatt på inkomst	Skall pä inkomst
vid skikieis nedre	utöver skiktets
gräns, kr.	nedre gräns
11,50	+28,5 %
154	+28,5 %
325	+37,0 %
547	+49,0 %
841	+53,0 %
1 159	+60,0 %
1 519	+62,5 %
1 894	+62,5 %
2 269	+66,5 %
2 668	+72,5 %
3 103	+73,0 %
3 541	+73,5 %
3 982	+73,5 %
4 423	+77,0 %
4 885	+77,5 %
5 350	+77,5 %
5 660	+77,5 %
7 830	+81,5 %

Tabell N kolumn 2-3 (Gift sjöman)

Beskatlningsbar månadsinkomst, kr.

Skatt pä inkomst vid skikieis nedre gräns, kr.

Skall pä inkomst ulöver skikieis nedre gräns

1 240- 1 800

1 800- 2 400

2 400- 3 000

3 000- 3 600

3 600- 4 200

4 200- 4 800

4 800- 5 400

5 400- 6 000

6 000- 6 600

6 600- 7 200

7 200- 7 800

7 800- 8 400

8 400- 9 000

9 000- 9 600 9 600-10 000

10 000-12 800 12 800-

10,40	+28,5 %
170	+36,5 %
389	+49,5 %
686	+52,5 %
1001	+59,5 %
1358	+62,5 %
1 733	+62,5 %
2 108	+66,0 %
2 504	+72,5 %
2 939	+73,0 %
3 377	+73.5 %
3818	+73,5 %
4 259	+77,0 %
4 721	+77,5 %
5 186	+ 77,5 %
5 496	+ 77,5 %
7 666	+81,5%

Prop. 1975:92

Tabell N kolumn 4

(Ogift sjöman med barn)

Föreslagen lydelse

Beskattningsbar månads-	Skall på inkomst	Skall pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktels nedre	ulöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 410- 1 800	11,85	+28,5 %
1 800- 2 400	123	+32,5 %
2 400- 3 000	318	+45,5 96
3 000- 3 600	591	+52,5 %
3 600- 4 200	906	+58,0 %
4 200- 4 800	1 254	+62,5 %
4 80O- 5 400	1629	+62,5 %
5 400- 6 000	2 004	+64,5 %
6 000- 6 600	2 391	+71,5%
6 600- 7 200	2 820	+72,5 %
7 200- 7 800	3 255	+73,5 %
7 800- 8 400	3 696	+73,5 %
8 400- 9 000	4 137	+76,0 %
9 000- 9 600	4 593	+77,5 %
9 600-10 000	5 058	+77,5 %
10 000-13 000	5 368	+ 77,5 %
13 000-	7 693	+81,5 %

Tabell N kolumn U (Utländ.sk sjöman)

Beskatlningsbar månads-	Skatl på inkomst	Skall pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	Ulöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
720- 1 200	10,20	+ 18,5%
1 200- 1 800	99	+ 18,0%
1 800- 2 400	207	+24,0 %
2 400- 3 000	351	+44,0 %
3 000- 3 600	615	+47,5 %
3 600- 4 200	900	+54,0 %
4 200- 4 800	1 224	+56,0 %
4 800- 5 400	1 560	+56,5 %
5 400- 6 000	1899	+59,0 %
6 000- 6 600	2 253	+65,5 %
6 600- 7 200	2 646	+65,5 %
7 200- 7 800	3 0.19	+66,5 %
7 800- 8 400	3 438	+66,0 %
8 400- 9 000	3 834	+69,0 %
9 000- 9 600	4 248	+70,0 %
9 600-10 000	4 668	+69,5 %
10 000-12 800	4 946	+70,0 %
12 800-	6 906	+ 73,5 %

Prop. 1975:92 24

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskatlningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskall som har avräknats eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna lag.

Prop. 1975:92 25

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 4§ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Fysisk person, som åtnjutit in- Fysisk person, som åtnjutit in
komst av annal förvärvsarbete enligl komst av annal förvärvsarbete enligt
11 kap. 3 s lagen (1962:381) om all- 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om all
män försäkring i form av inkomst män försäkring i form av inkomst
av här i riket bedriven rörelse eller av här i riket bedriven rörelse eller
inkomst av här belägen jordbruks- inkomst av här belägen jordbruks-
faslighet som brukas av honom, er- fastighet som brukas av honom, er
lägger allmän arbetsgivaravgift om lägger allmän arbetsgivaravgift om
inkomsten av annat förvärvsarbete inkomsten av annal förvärvsarbete
överstiger tiotusen kronor. Avgiften överstiger 75'000kronor. Avgiftenär
är fyra proceni av den del av in- fyra proceni av den del av inkomsten
komsten som överstiger nämnda be- som överstiger nämnda belopp. Av
lopp. Avgift eriägges icke i den mån gift eriägges icke i den mån arbets-
arbetsgivare har att eriägga allmän givare har all erlägga allmän arbets-
arbetsgivaravgift för inkomsten en- givaravgift för inkomsten enligt 2 ij
ligt 2 tj denna lag. denna lag.

Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått lill femhundra kronor för år tages den ej i beräkning.

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d) lagen om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna tillämpas första gången i fråga om inkomster som upptages lill beskattning vid 1977 års taxering.

'Senaste lydelse av rubriken 1974:774. ' Senaste lydelse 1974:774.

Prop. 1975:92

5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän energiskall'

dels atl i 19 och 26 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",

dels atl i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag",

dels alt 16, 17 och 39 §§ skall upphöra alt gälla,

delsatt rubriken till förordningen, 5, 13-15, 24,25 och 32 Ijij samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän energiskatt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§'

Energiskall ulgår å bensin, utom i fall som avses i andra slyckel, med 27 öre för liter och å gasol med 19 öre för liter. 1 fråga om buss, vars Ijänstevikl överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 14 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av sladsgas, skall skatten utgöra 1,6 öre för liter. 1 fråga om energiskatt ä sådan bensin skall i övrigt gälla vad i denna förordning stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Energiskall ulgår å bensin, utom i fall som avses i andra slyckel, med 34 öre för liter och å gasol med 26 öre för liter. 1 fråga om buss, vars Ijänstevikl överstiger tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 21 öre för liter.

För bensin, som användes för framställning av sladsgas, skall skallen utgöra 1,6 öre för liter. 1 fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigi gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

13 §'

Registrerad distributör åligger alt debitera och lill statsverket inleverera skatten. Har debiterad skall ej eriagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ett däremot svarande belopp, såvida icke annal följer av vad i 25 §2 mom. rf) stadgas.

Registrerad distributör åligger alt debitera och till statsverket inleverera skallen. Har debiterad skatt ej eriagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ell däremot svarande belopp, såvida icke annal följer av vad i 25 § första stycket c) stadgas.

1 övriga fall skall förbrukare inleverera skallen till statsverket.

' Förordningen omtryckt 1964:350.
Senasle lydelse av 11 t; 1971:251	19 t; 1973:930
16 i; 1971:251	21 ;; 1971:251
17 s 1971:251	26 s 1971:251.
'Senaste lydelse 1973:603.
'Senaste lydelse 1971:251.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Skallen utgår för elektrisk kraft> gatu- eller vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med tio procent av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet lika med summan av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften försålts för likartad användning som hos producenten eller distributören. I beskattningsvärdet ingår icke skatt.

Föreslagen lydelse

Skatten ulgår för elektrisk kraft med 2 öre för kilowattimme.

15 §

/ mom.' Riksskatteverket äger, när särskilda skäl därtiU äro. förordna, att skatten skall utgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet skaU fastställas så att del för de förbrukare, varom fråga är, så nära som möjligt motsvarar den skatt som skulle hava utgått vid tiU-lämpningavH §.

2 mom. På ansökan må riksskatteverket medgiva förbrukare inom distributionsområde med onormaU höga kraftavgifter eller anslutningsavgifter nedsättning av skatten.

Distributör av elektrisk kraft skall, om ej annat följer av andra stycket, föranstalta om uppmätning av sådan kraft med avseende på energi.

När särskilda skäl föreligger får riksskatteverket för viss distributör medgiva undantag från skyldighet enligt första stycket.

Kan den elektriska kraften icke beräknas på grundval av uppmätning får den i stället beräknas efter vad som är skäligt.

24 §
1 mom.' 1 deklaration som avses I deklaration som avses i 23 § 1

i 23 § 1 mom. må avdrag göras för mom. må avdrag göras för bränsle,
bränsle, som som

a) i beskattat skick förvärvats för ålerförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b) ålertagit.s i samband med återgång av köp,

'Senaste lydelse 1971:251.

'Senasle lydelse 1971:251.

'Senaste lydelse 1973:994.

Prop. 1975:92

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

c) förbrukats av eller försålts lill kommunikationsföretag för bandrift eller

därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för för
brukning i fartyg eller luftfartyg,
samt

e) av den skaltskyldige eller för
hans räkning ulförts ur rikel eller
förts lill frihamn.

2 mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras .för

a) bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för annal ändamål än energialslring,

b) bränsle, som skattskyldig förbrukat för framstäUning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbru
kat eller försåh för förbrukning,i sam
band med tillverkning av motorer, för
avprovning av motorer å provbädd el
ler å annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

d) bränsle, som skattskyldig återta
git annorledes än i samband med
återgång av köp,

e) bränsle, vars försäljning förorsa -
kat den skattskyldige förlust på grund
av bristande betalning från köparen,

O bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning vid industrieU tillverkning, där bränslekostnaden utgör mera betydande del av tillverkningskostnaden, samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

d) förbrukats eller försålts för för
brukning i fartyg eller luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning ulförls ur rikel eller
förts lill svensk frihamn för annat än
damål än att förbrukas där.

fl förbrukats eller försålts för förbrukning för annal ändamål än energialslring eller för förbrukning, i samband medfabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i förteckningen angivet bränsle eller för produktion av skattepliktig elektrisk kraft,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig tiU bristande betalning från köpare.

'Senaste lydelse 1971:251

Prop. 1975:92

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

1 deklaration som avses i 23 ij 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft, som

a) levererats lill kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likartal ändamål eller överförts UU annat land.

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annal ändamål än energialslring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

c) försålts med föriusl för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten hänför sig tiU bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör av elektrisk kraft.

Avdrag får även göras för skall för bensin eller annat bränsle, som förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den mån avdrag icke gforts enligl 24 § g) eller enligt 7§ 1 mom. i)lagen(l96l:372)om bensinskatt.

25 S

/ mom. 1 deklaration som avses i 23 § 2 mom. skaU avdrag göras för elektrisk kraft, som

a) levererats lill kommunikationsföretag för bandrift eller därmed likarlat ändamål, samt

b) överförts tiU annat land.

2 mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras för

a) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialslring,

b) elektrisk kraft, som använts i omedelbart samband med sådan för-brukningför vilken avdrag må göras enligt a).

c) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbruka ing vid fra m -ställning av bensin eller iförteckningen angivet skattepliktigt bränsle,

d) elektrisk kraft, vars försäljning
förorsakat den redovisningsskyldige
förlust på grund av bristande betal
ning från förbrukare eller icke regi
strerad distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats
eller försålts för förbrukning vid indu
strieU tillverkning, där kraftkostnaden
utgör mera betydande del av tillverk
ningskostnaden, samt

fi skatt för bensin eller annal bränsle, som förbmkats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den män motsvarande avdrag icke medgivits enligt 7§2 mom. c)förordningen om bensinskatt eller 24 § 2 mom. g) denna förordning.

'Senaste lydelse 1971:251.

Prop. 1975:92 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §"
Den som är registrerad enligl den- Den som är registrerad enligl den
na förordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig all ordna sin bok
bokföring och, vad angår dislribu- föringoch, vad angår distribution av
tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft, jämväl sin statistik
statistik på sådanl säll atl enligl riks- på sådant sätt all enligl riksskalle-
skalleverkels beprövande kontroll verkels beprövande kontroll möjlig-
möjliggöres göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över tillverkning, inköp, försäljning saml förbrukning i egen rörelse av dylika bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest mottagen och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsföriusi m. m., så ock över debiterade och erlagda kraflavgifier.

Den som är registrerad skall vidare ställa sig lill efterrättelse de särskilda föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman i enlighet med riksskatleverkels föreskrifter kan komma alt lämna.

Där riksskatteverket så påfordrar skaU distributör av elektrisk kraft föranstalta om att anordningför uppmätning av dylik kraft med avseende å energi och effekt inrättas.

"Senaste lydelse 1971:251.

Prop. 1975:92 31

Bilaga" Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall er-

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol.............................................. 12 kr. för lon

ur 27.01 Slenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol........... 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbrikelter................................ 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter...................... 14 kr. för lon

ur 27.04 Koksstybb......................................... 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsals som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor........................................... 40 kr. för m

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor 40 kr. för m'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade volym. Kan skatten icke beräknas pä sådant säll eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastslälia grunder för beräkning av volymen.

Övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 20 juni 1975.1 samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen tillämpas från och med den 1 juli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas, om ej annal följer av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast efler ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning under liden den 20 juni-den 31 augusti 1975 liilämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen efter avläs-ningen.

Göres icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skattesatsen på energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annal fall än som avses i 3 mätaravläsning under liden den 20-30 juni 1975 liilämpas den nya skattesatsen för elektrisk kraft på energiförbrukningen efter avläsningen.

5. 1 de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller 4 får skallen enligl den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den första mätaravläsningen efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre beslämmelser i 24 ij 2 mom. O och 25 tj 2 mom. e) gäller lill utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om allmän energiskall skall hänvisningen i stället avse lagen om allmän energiskalt.

"Senaste lydelse 1971:251.

Prop. 1975:92

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom föreskrives atl lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Skatt enligl förordningen (1957:262)om allmän energiskall ulgår på annal bränsle än bensin eller molorspril, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efler en skallesals som svarar mol 15 proceni av den skattesats som enligl bilagan tillförordningen gäller för ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

1 § Skall enligl lagen (1957:262) om allmän energiskall ulgår på annal bränsle än bensin eller motor-sprit, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efler en skattesats som svarar mol 15 proceni av den skattesats som enligl bilagan lill lagen gäller för ifrågavarande bränsle.

2 § SkaU enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller molorspril som förbrukas vid industrieU tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning utöver vad som anges i första stycket.

3 § Riksskatteverket beslutar om
nedsättning av skatt enligt 2 § första
stycket. Vid bedömningen av skattebe
lastningen tages hänsyn endast tiU den
genomsnittliga storleken av skatten i
förhållande tiU försäljningsvärdet för
företagen inom en bransch eller för
grupp avföretag med likartad tillverk
ning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk kraft och bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

Prop. 1975:92 33

7 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen(1961:372)om bensinskatt' dels alt i 1 § ordet "förordning" skall bytas mot "lag", dels att 10 § skall upphöra att gälla,

dels atl rubriken till förordningen samt 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om bensinskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är eller borl vara registrerad enligt 5 § levereras lill köpare, som icke är registrerad, eller lill eget försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i anspråk för annal ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin, som av annan än registrerad inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran enligl 7 § 2 mom. andra stycket, när enligt 7 § 2 mom., när bensinen säl-bensinen säljes eller tages i anspråk jes eller tages i anspråk för skatte-för skattepliktigt ändamål. pliktigt ändamål.

Skattskyldig är i fall som avses i första stycket under a) den som är eller bort vara registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

Införes skattepliktig vara lill riket av annan än registrerad skall skatt eriäggas lill tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtions-beskattning.

7§

1 m o m.' 1 deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvals för ålerförsäljning eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) ätertagils i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

' Senaste lydelse av 1 § 1971:252.

'Senaste lydelse 1973:993, 1974:863 övergångsbest.

'Senaste lydelse 1973:993.

3 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

Prop. 1975:92

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning eller provkörning av luftfartygs motor.

e) förbrukats eller försålts för för
brukning, i samband med tillverk
ning av motorer, för avprovning av
motorer å provbädd eller å annan dy
lik anordning ulan all transportme
del därvid framföres,

f) förbrukats eller försålts för för
brukning för annal tekniskt ändamål
än moiordrift dock ej för framställ
ning av vara som är lämpad eller av
sedd för moiordrift eller förpackats
eller försålts för alt förpackas i sådan
särskild förpackning om högst en li
ter som avses i 1 § andra stycket,
samt

g) av den skallskyldige eller för
hans räkning ulförts ur riket eller
förts till frihamn.

2 m o m.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras

.ror

a) bensin, som skattskyldig återtagit annorledes än i samband med återgång av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare, samt

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

O förbrukats eller försålts för förbrukning för annal tekniskt ändamål än moiordrift dock ej för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för moiordrift eller förpackals eller försålts för att förpackas i sådan särskild förpackning om högsl en liter som avses i 1 § andra stycket,

g) av den skattskyldige eller för hans räkning ulförts ur riket eller förts lill svensk frihamnyor annat ändamål än att förbrukas där,

h) försålts medförlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig tiU bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

2 mom. Regeringen eller den myndighet regeringen beslämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad ulan skatt mot försäkran till den skaltskyldige angående bensinens användning.

'Senaste lydelse 1971:252.

Prop. 1975:92 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

c) bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen eller den myndighet Konungen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga medgiva all bensin må inköpas av annan än registrerad ulan skatt eller med nedsatt skatt mol försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin för vilken skattskyldighet inträder efler utgången av juni månad 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om bensinskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

Prop. 1975.92 36

8 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt pä sprit och vin

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1957:209) om skatt på

sprit och vin' dels atl i 1 § ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag", delsatt i 3 § 1 mom. orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen", dels att i 3 § 2 mom. ordet "konlrollslyrelsen" i olika böjningsformer

skall bytas ut mot "riksskatteverket" i motsvarande form, dels alt rubriken lill förordningen och 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Lag om skatt på sprit och vin

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

2§ 1 mom.' Skatten upptages vid delaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och ulgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundav- a) för sprit dels med en grundavgift för liter motsvarande 50 öre för gift för liter motsvarande 54 öre för varje hel volymprocent alkohol dels varje hel volymprocent alkohol dels med en procenlavgift molsvarande med en procentavgifi molsvarande 50 proceni av ulminuteringsprisel; 50 proceni av ulminuteringsprisel; samt saml

b) för vin dels med en grundav- b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alko- gift, såvitt avser vin med en alkoholhall överstigande 14 volympro- holhali överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 5 kronor 20 öre cent (slarkvin), av 6 kronor 5 öre för för liter och, såvitt avser annat vin liter och, såvitt avser annat vin (lätt-(lällvin), av / krona 60 öre för liter vin), av 2 kronor för liter dels med dels med en procentavgifi motsva- en procentavgifi molsvarande 36 rande 36 procent av utminuterings- procent av ulminuteringsprisel. priset.

Ulminuteringsprisel utgöres av del belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas ulminutering.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om skatt på sprit och vin skall hänvisningen i stället avse lagen om skall på sprit och vin.

Senasle lydelse av

I s 1963:52

3 M och 2 mom. 1961:182.

'Senaste lydelse 1974:230.

Prop. 1975:92 37

9 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker'

dels all i 2 § 1 mom., 3 och 9 §§ ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels att rubriken lill förordningen samt 1,7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med maltdryck förslås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat eller rostat mall såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall genom hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om den innehåller högsl 4,5 viktprocent alkohol.

Malldryck betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger 1,8 viktprocent, som öl, om alkoholhallen överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent, och som starköl, om alkoholhallen överstiger 3,6 viktprocent. Lättöl skall anses såsom färskt, om det är jäsande eller eljest innehåller jäsl. Annat lättöl betecknas som lagrat. Öl skall anses vara av t y p A , om alkoholhalten icke överstiger 2,8 viktprocent, och i annal fall av t y p B .

Med läskedryck förslås kol- Med läskedryck förslås kol-

syrad dryck, hänföriig till tulltaxe- syrad dryck, hänföriig lill lulllaxe
nummer 22.01 eller 22.02. nummer 22.01, och sådan konsum-

tionsfardig dryck, hänföriig liU tulltaxe-nummer22.02, 22.07 eller22.09, som innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol. Med läskedryck förstås dock ej dryck som utgör choklad, kaffe eller te. Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning av mall- eller läskedrycker för försäljning.

7§' För lagrat lättöl, öl, starköl och läs- För lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker, som tillverkas inom lan- kedrycker, som tillverkas inom lan-

' Senaste lydelse av 3 § 1973:987, 1974:863 övergängsbesl.

'Senaste lydelse 1971:1229.

'Senaste lydelse 1973:987, 1974:863 övergångsbest.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

del, skall, om ej annal följer av 8 § fjärde och femte styckena, skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landel skall, utom i fall som avses i 8 § sjätte stycket, skatt eriäggas Ull tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skallen. Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning. Skatten ulgår för liter med tolv öre för lagrat lättöl, sjuttiofem öre för öl av typ A, en krona femtio öre för öl av typ B,

två kronor femtio öre för starköl, och trettiotre öre för läskedrycker.

Föreslagen lydelse

del, skall, om ej annat följer av 8 § fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Införes lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som avses i 8 § femte stycket, skatt eriäggas till tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskattning. Skallen utgår för liter med trettiotvå öre för lagrat lättöl, nittiofem öre för öl av typ A, en krona sjuttiofem öre för öl av typ B,

två kronor sjuttiofem öre för starköl, och fyrtio öre för läskedrycker.

8§'

Tillverkare skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad, under vilken tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker förekommit, med uppgift om den myckenhet sädana drycker, som utlämnats från tillverkningsstället, samt den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl eller starköl, som där tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklaration skall insändas inom femton dagar efler utgången av den månad deklarationen avser.

Om särskilda skäl därtill äro, äger riksskatteverket medgiva, att deklaration må insändas senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre månader efler utgången av den månad deklarationen avser.

1 deklaration må särskilt för varje varuslag och, i fråga om öl, typ avdrag göras för myckenhet, som

a) ulförts ur rikel eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

a) utförts ur rikel eller förts till svensk frihamn/or annat ändamål än att förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i exportbulik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

'Senaste lydelse 1973:987.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) efler utlämning återinförts lill
tillverkningsställets lager och för vil
ken avdrag icke gjorts med stöd av
bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) förstörts utanför tillverknings
stället, medan varan befunnit sig i
tillverkarens besittning,

fi försålts med förlust för den skattskyldige, iden mån förlusten hänför sig tiU bristande betalning från köpare.

b) tillverkals vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter uflämning återinförts till
tillverkningsställets lager och för vil
ken avdrag icke gjorts med slöd av
bestämmelserna under a)-c) ovan,
eller

e) förstörts utanför tillverknings
stället, medan varan befunnit sig i
tillverkarens besittning.

Riksskatteverket prövar, om och i vad mån avdrag får göras även för drycker, vars försäljning förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från köpare.

Vid införsel till landet av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521) skall skatt ej eriäggas.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker skall hänvisningen i stället avse lagen om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker.

Prop. 1975:92 40

10 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961:394)om tobaksskatt',

dels all 13 tj skall upphöra atl gälla,

dels all i 1, 9 och 12 §§ orden "Kungl. Maj:l" skall bytas ut mol "regeringen",

dels all i 1 och 12 §§ ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag",

dels alt rubriken till förordningen saml 2 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om tobaksskatt

2ij'

Nuvarande lydelse

För lobaksvara ulgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 SI. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I............................ .... t. o. m. 1,7 12,0

11........................... ...... över 1,7 t.o.m. 3,0 15,7

111 ........................ ...... - 3,0 " 5,0 18,6

IV............................ „ 5,0 26,0

Cigarretter

grupp 1............................ 1. o. m. 0,85 13.9

II............................. över 0,85 1. o. m. 1,20 18,9

" III .......................... .... •• 1,20 '• 1,55 23.4

IV............................ .... .. 1,55 ., 1,90 27.4

V............................. .... " 1,90 31,4

Röktobak.......................... ................. - 64:-

Tuggtobak........................ - 21:60

Snus................................. - 9:10

För cigarrettpapper och cigarretlhylsor ulgår skallen med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

'Senaste lydelse av 1 Ii 1966:397. 'Senaste lydelse 1972:377.

Prop. 1975:92 41

Föreslagen lydelse

För lobaksvara ulgår skatten med nedan angivna, i förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 si. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp 1........................... t. o. m. 1,7 12,0

II............................. över 1,7 t.o.m. 3,0 15,7

III ........................... ■• 3,0 " 5,0 18,6

IV............................ " 5,0 26,0

Cigarretter

grupp I............................. t.o.m. 0,85 15.9

II............................. över 0,85 t. om. 1,20 19.9

III............................ •• 1,20 - 1,55 24.4

IV............................ " 1,55 " 1,90 28.4

V............................. " 1,90 32.4

Röktobak.......................... - 64:-

Tuggtobak.......................... - 21:60

Snus.................................. - 9:10

För cigarrettpapper och cigarretlhylsor ulgår skatten med 5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av etl blad eller en hylsa för framställning av en cigarrett.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§' 1 deklaration må avdrag göras för vara, som

a) förvärvals för ålerförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) åiertagils i samband med återgång av köp,

c)    av den skaltskyldige eller för        c) av den skattskyldige eller för
hans räkning ulförts ur riket eller     hans räkning utförts ur riket eller
förts lill frihamn,                          förlsuW svensk frihamnförannai än
damål än att förbrukas där,

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant, eller ulförts
ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för försäljning

i exportbulik,

e) försålts till den som enligt 7 § e) försålts lill den som enligt 7 §
lullförordningen (1973:979) äger ål- lullförordningen (1973:979) äger åt
njuta lullfrihel för varor, som införas njuta tullfrihet för varor, som införas
till rikel. lill riket,

På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och I vad

'Senaste lydelse 1973:988.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

mån avdragjämväl må göras för vara,

a) som återtagits annorledes än i samband med återgång av köp,

b) som tillhandahållits för framställning av enligl denna förordning icke skattepliktiga varor,

c) som tillhandahållits för vetenskapligt, medicinskt eller likartat ändamål,

d) som lagils i anspråk för prov
ning, samt

e) vars försäljning förorsakat den
skaltskyldige/o/-/w5//?a/?rMwrfflv bris
tande betalning från köparen.

Föreslagen lydelse

f) tillhandahållits för framställ
ning av enligl denna lag icke skat
tepliktiga varor eller för vetenskap
ligt, medicinskt eller likartat ända
mål,

g) tagits i anspråk för provning,

h) försålts med förlust för den skaltskyldige, / den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köparen.

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om tobaksskatt skall hänvisningen i stället avse lagen om tobaksskatt.

Prop. 1975:92 43

11 Förslag till

Lag om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom föreskrives alt Anm. efter lulltaxenr 22.10 och 24.02 tulltaxan (1971:920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ätiika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 i; 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521), ulgår, om lullfrihel ej åtnjules, tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter;

Cognac.......................................................................... f f •■'

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky................... JJ--

Andra spritdrycker, ej hänföriiga till tulllaxenr 22.08....... °-

Vin: musserande:

champagne............................................................. jJ;''

annat....................................................................... '°''

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent................................ '-"

ej överstigande 14 volymprocent.............................. 9:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 t; 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, ulgår tull med av partihandelsbolagel för rusdrycker fastställt belopp, molsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 t; 1 mom. lagen (1957:209) om skall pä sprit och vin; samt

3. mervärdeskatt enligl lagen (1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena ulgår lull med 4 kronor för iiier.

24 kap. Tobak

Anm.' För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 iJ andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen (1966:394) om rätl för resande m. fl. att införa varor lull- och skaiiefriit, ulgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller	högst 3	20
	mer än 3	40
Cigarretter	högst 0,85	19
	över 0,85 1. o. m. 1,20	24
	" 1,20	32
Andra slag av färdiga
tobaksvaror

78:-

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975

'Senaste lydelse 1974:231, 1974:885 övergångsbest. 'Senaste lydelse 1972:380.

Prop. 1975:92 44

12 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:37) om avgift på

vissa dryckesförpackningar' dels atl i 13 § orden "Kungl. Maj:l" skall bytas ut mot "regeringen", dels au i 1 och 12!; ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag", dels atl rubriken till förordningen samt 4, 6, 9 och 11 ;jij skall ha nedan

angivna lydelse.

Lag om avgift på vissa dryckesförpackningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4ij' Ävgiftsskyldighet föreligger icke

1. när förpackning utan dryck inköpes inom eller införes lill landel av avgiftsskyldig som avses i 3tj,

2. när förpackning införes till landel under omständigheter som medför tullfrihet enligt 7, 8, 11 eller 12 ;j tullförordningen (1973:979) eller förordningen (1966:394) om rätl för resande m. fl. alt införa varor tull- och skattefritt.

Konungen kan förordna om ytteriigare undantag från ävgiftsskyldighet.

6s
Avgift ulgår med 10 öre för varje Avgift u\går för förpackning som är

förpackning. tillverkad av metall med 30 öre och för

annanförpackning med 20 öre.

9§

Uppkommer förlust på fordran. Uppkommer förlust på fordran,

som avser förpackningar för vilka som avser förpackningar för vilka

avgift redovisats, får avdrag göras för avgift redovisats, får avdrag göras för

det anlal förpackningar som svarar del anlal förpackningar som svarar

mot den uppkomna föriusien. Äv- mol den avgift som belöper på den

draget får göras i deklaration förden uppkomna föriusien. Avdraget får

Senaste lydelse av 1 t! 1973:995

12 S 1974:863 övergångsbest. ■ Senasle lydelse 1973:995.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

redovisningsperiod, under vilken föriusien uppkommit. Har avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för del anlal förpackningar som svarar mot del betalda beloppet.

Riksskatteverket kan besluta om rätt till avdrag i deklaration för avgifts-belagda förpackningar som förstörs vid diyckeslillverknlng.

Föreslagen lydelse

göras i deklaration för den redovisningsperiod, under vilken föriusien uppkommit. Har avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter lämnas för det anlal förpackningar som svarar mot det betalda beloppet.

11§

Har dryck som avses i 1 § utförts ur landet i förpackning, för vilken avgift eriagts, återbetalar riksskatteverket på ansökan av den som utfört varan den avgift som belöper på utförseln. Återbetalning sker ej av belopp som för år räknat understiger 500 kronor.

dryck. Närmare föreskrifter om återbetalning av avgift meddelas av riksskatteverket.

Utföres avgiftspliklig förpackning för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, kan riksskatteverkel på ansökan av tillverkaren eller dennes ombud medge återbetalning med 9 öre for varje utförd förpackning. Återbetalning medges ej för större anlal förpackningar än som svarar mol tidigare införsel lill landet av avgiftsplikliga förpackningar av samma slag med dryck.

Ulföres avgiftspliklig förpackning för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, medger riksskatteverket på ansökan av tillverkaren eller dennes ombud återbetalning av erlagd avgift för utförda förpackningar. Återbetalning medges dockei för större anlal förpackningar än som svarar mot 90 % av tidigare införsel lill landet av avgiftspliktiga förpackningar av samma slag med

Denna lag träder i kraft den 11 maj 1975. 1 samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser i 11 § andra stycket om återbetalning av avgift gäller fortfarande i fråga om förpackningar som ulföres ur landet under liden den 11 maj- den 31 augusti 1975.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om avgift på vissa dryckesförpackningar skall hänvisningen i stället avse lagen om avgift på vissa dryckesförpackningar.

Prop. 1975.92 46

13 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter

dels atl förordningen skall äga fortsatt giltighet lill utgången av juni månad 1979,

dels att rubriken till förordningen samt 1-3 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l§ Särskild beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift erlägges, i den mån skatteplikt föreligger ges, i den mån skatteplikt föreligger enligtyoro/-dn/ngew(1957:262)omall- enligt lagen (1957:262) om allmän män energiskatt, enligl denna för- energiskall, enligt denna lag för ordning för

1. bensin avsedd för moiordrift, dock ej flyg- och reabensin,

2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

2§
Särskild beredskapsavgift ulgår för Särskild beredskapsavgift ulgår för
bensin med två öre för liter och för bensin me/d fem öre för liter och för
motorbrännolja, eldningsolja och motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja med tre kronor för kubik- bunkerolja med fem kronor för ku-
meler. bikmeter.

3§

Förordningen (1957:262) om all- Lage« (1957:262) om allmän ener-
män energiskatt äger i övrigt mot- giskatt äger i övrigi molsvarande till
svarande tillämpning på beredskaps- lämpning på beredskapsavgift enligl
avgift enligt denna förordning. 1 de- denna lag. 1 deklaration som avses
klaralion som avses i 23 § 1 mom. i 23 § 1 mom. nämnda lag får dock
nämnda förordning får dock i fråga i fråga om särskild beredskapsavgifl
om särskild beredskapsavgift i stället i stället för vad som föreskrives i 24 §
för vad som föreskrives i 24 § i för- i lagen avdrag göras för bränsle, som
ordningen avdrag göras för bränsle,
som

1. i avgiflsbelagt skick förvärvats för ålerförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i utrikes trafik.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts till frihamn, samt

5. avgiftspliklig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring.

Riksskatteverket kan efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar besluta om avdrag i andra faU än som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning utförts ur rikel eller förts lill svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

5. avgiftspliklig förbrukat eller försålt för förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6. försålts med förlust för den avgiftspliktige, iden månförlusten hänför sig tiU bristande betalningfrån köpare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter skall hänvisningen i stället avse lagen om särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter.

Prop. 1975:92 48

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives atl 19 kap. I, 3-4a och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

1§'

Arbetsgivare skall enligl vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.

Avgift lill sjukförsäkringen och lill folkpensioneringen utgår å summan av vad arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan ersättning för ulfört arbele.

Avgift till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren under året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 § andra slyckel är för handen, annan ersättning för ulfört arbele, sedan från nämnda summa dragits elt belopp molsvarande del vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med del beräknade genomsnittliga anlalel arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela årel varil anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och arbetstagare, som under årel varit anställd i mindre omfattning, medräknas i molsvarande mån. Del anlal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses molsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på säll som avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid beräkning av avgift enligl Vid beräkning av avgift enligl

denna paragraf skall hänsyn icke la- denna paragraf skall hänsyn icke lagas lill arbetstagare, vars lön under gas till arbetstagare, vars lön under året ej uppgått lill femhundra kronor årel ej uppgått till femhundra kro-och ej heller UU arbetstagares lön eller nor. Vad gäller sjukförsäkringen och

' Lagen omtryckt 1973:908. ' Senaste lydelse 1974:790.

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje eller fjärde slyckel icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosall härslädes, avser arbete utom riket.

Förestagen lydelse

folkpensioneringen skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas tiU arbetstagares lön eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halvgånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för tilläggspension skaU vidare bortses från arbetstagare, som vid årets ingång uppnått sexliofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller annan ersättning lill honom antingen enligl 11 kap. 2 § tredje eller fjärde stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetslagaren icke är svensk medborgare och ej heller är bosall härslädes, avser arbele utom rikel. Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 §. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3§

Försäkrad, som vid utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa, skall för nämnda år erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen under förutsättning att han under årel haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 §. Avgift eriägges dock ej av den som vid årets ingång uppnått sexliofem års ålder och ej heller av den som för december månad samma åt åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligl denna lag.

Vid beräkning av avgift enligt för- Vid beräkning av avgift enligt första slyckel tages icke hänsyn till in- sta stycket tages icke hänsyn till inkomst som för år räknat ej uppgått komst som för år räknat ej uppgått

4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 92

Prop. 1975:92

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till femhundra kronor eZ/erf/V/t/enrfe/ lill femhundra kronor. den överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Har den försäkrade haft inkomst såväl av anställning som av annat förvärvsarbete, tages icke hänsyn tiU sistnämnda inkomst tiU den del summan av inkomsterna överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingånggällan-de basbeloppet.

Försäkrad, för vilken för visst är fastställts penionsgrundande inkomst på grundval av inkomst av annal förvärvsarbete, skall för nämnda är eriägga tiUäggspensionsavgift å den pensionsgrundande Inkomsten, i vad denna härrör från inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift eriägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d).

4§'

Avgift lill sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med sju procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt

3 kap. 11 § gäller med karenslid, beräknas dock avgift enligl 2 § efler den lägre procentsals som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undanlagandel eller karensiiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna lill täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning

Avgift till sjukförsäkringen enligl

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med åtta procent av del belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 § gäller med karenslid, beräknas dock avgift enligl 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karensiiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna lill täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnaderenligt lagen (1974:525) om

' Senaste lydelse 1974:977.

Prop. 1975:92

fonden. I fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första slyckel lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligl procentsats som regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan anlalel svenska sjömän och hela anlalel sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej lill fartyg med en brullodräklighet understigande trehundra regislerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

Nuvarande lydelse

för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även läcka de kostnader som under året uppkommit för cenirala studieslödsnämnden i anledning av all återbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt sludiestödslagen (1973: 349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskoll skall flnnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.

Föreslagen lydelse

ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt föt förvaltning, lill den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under årel uppkommit för centrala studieslödsnämnden i anledning av alt ålerbelalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, lill den del kostnaderna icke skola läckas med slalliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskoll skall finnas en fond, benämnd allmänna sju k försäk rings fonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från

4a§'

Avgift till folkpensioneringen enligl 1 eller 3 § skall utgå med fyra och sju tiondels procent av del belopp, på vilkel avgiften skall beräknas. 1 fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första Slyckel lagen (1958:295) om sjömansskall beräknas dock avgiften

Avgift lill folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med sex och två tiondels procent av del belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sådan arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskall beräknas dock avgiften efler den läg-

' Senaste lydelse 1974:784.

Prop.1975:92

Nuvarande lydelse

efter den lägre procentsats som regeringen fastställer med molsvarande lillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras slalen.

Föreslagen lydelse

re procentsats som regeringen fastställer med molsvarande lillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

7§'

Statsbidrag utgår för varje år med en Värdedel av allmän försäkringskassas utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje år med en fjärdedel av de kostnader som under året uppkommit för centrala studieslödsnämnden i anledning av att återbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

Statsbidrag utgår för varje år med femton procent av allmän försäkringskassas utgifter för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår vidare för varje år meå femton procent av de kostnader som under året uppkommit för cenirala studieslödsnämnden i anledning av att återbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift och statsbidrag som belöper på lid före ikraftträdandet.

Senaste lydelse 1974:977.

Prop. 1975:92 53

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att 38 § lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §'

Arbetsgivare erlägger för varje år försäkringsavgift enligl vad nedan sägs.

Avgift ulgår å summan av vad arbetsgivaren under året utgivit till arbetstagare, som omfattas av obligatorisk försäkring enligt denna lag, såsom lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkning av avgift skall hän- Vid beräkning av avgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagares lön i syn icke tagas till arbetstagare, vars vad den för år räknat överstiger sju och lön under året understigit femhund-en halv gånger det vid årets ingång gäl- ra kronor. lande basbeloppet. Hänsyn skaU ej heller tagas till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag trader i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1974:791.

Prop. 1975:92

16 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering

Härigenom föreskrives all 2 § lagen (1961:300)om redareavgift för sjöfolks pensionering' skall ha nedan angivna lydelse.

2§'

Nuvarande lydelse

Redareavgifi ulgår för varje år å vad redaren sammanlagt under årel utgivit i lön till sådana arbetstagare, som avses i 1 § första slyckel lagen den 16 maj 1958 (nr 295) om sjömansskatt.

Avgiften beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost eller bostad, sedan därifrån för varje arbetstagare dragits sådan del av lön, som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det i I kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avsedda basbelopp som gäller vid årets ingång. Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Föreslagen lydelse

Redareavgift ulgår för varje år å vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön lill sådana arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om sjömansskall.

Avgiften beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost eller bostad. Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1954:243)om yrkesskadeförsäkring.

' Lagen omtryckt 1968:612. 'Senaste lydelse 1974:792.

Prop. 1975:92

Regeringen fastställer procentsats för redareavgiften med hänsyn lill det avgiftsbehov som föranledes av de enligt 1 § bestämda eller eljesi gällande grundema för sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats lår tillämpas tidigast för årel näst efter det år varunder den fastställts.

Nuvarande lydelse

lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbele ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Föreslagen lydelse

heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på lid före ikraftträdandet.

Prop. 1975:92

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrives atl 2 § lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§'

Byggnadsforskningsavgift utgår för kalenderår med sex tiondels procent av den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivare under året utgivit till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift enligl lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken är all hänföra lill näringsgrenen byggnadsindustri i näringsgrensindelningen för yrkesskadeslatislik.

Angående debitering och uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke lagas till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått lill femhundra kronor, och ej heller tiU arbetstagares lön i vad lönen för år räknat överstiger sju och en halv gånger det i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring avsedda basbeloppet som gäller vid årets ingång.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbete ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Vid beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under årel ej uppgått lill femhundra kronor.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (l962:381)om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Lagen omtryckt 1962:134. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:793. ' Senaste lydelse 1974:793.

Prop. 1975:92 57

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrives all 2 § lagen (1970:742) om lönegaranliavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Arbetsgivare eriägger åriigen lönegaranliavgift med belopp som motsvarar en femtiondels proceni av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön lill arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagares lön eller icke hänsyn till arbetstagare, vars lön ersättning i vad denför år räknat över- under året understigit femhundra stiger sju och en halv gånger det vid kronor. Vidare bortses vid denna be-årets ingång gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som icke ligt lagen om allmän försäkring. Hän- är obligatoriskt försäkrad enligt la-syn tagesef heller tillarbelsiagare,vars gen(1954:243)om yrkesskadeförsäk-lön under årel understigit femhund- ring, om ej fall som avses i 3 kap. ra kronor. Vidare bortses vid denna 2 § andra stycket sista punkten lagen beräkning från arbetstagare, som om allmän försäkring är för handen, icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 ij andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring är för handen.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelsema i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbele ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper pä lid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1974:795.

Prop. 1975.92

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives atl 3!; lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3§'

Arbetsgivare erlägger åriigen arbetarskyddsavgift med belopp som motsvarar en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagares lön I vad denför år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller ull arbetstagare, vars lön under årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagare, vars lön under årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligl la-gen(1954:243)om yrkesskadeförsäkring.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 tj lagen (l962:38l)om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1974:796.

Prop. 1975:92 59

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom föreskrives all 2 § lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Arbetsgivare erlägger åriigen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels proceni av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön lill arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagarens lön el- icke hänsyn till arbetstagare, vars lön ler ersättning i vad den för år räknat under årel understigit femhundra Överstiger sju och en halv gånger det vid kronor. Vidare bortses vid denna be-årets ingång gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som icke ligt lagen (1%2:381) om allmän för- är obligatoriskt försäkrad enligt la-säkring. Hänsyn tages ej heller tiU ar- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäk-betstagare, vars lön under året un- ring, om ej fall som avses i 3 kap. derstigit femhundra kronor. Vidare 2 § andra stycket sista punkten lagen bortses vid denna beräkning från ar- (1962:381) om allmän försäkring är belslagare, som icke är obligatoriskt för handen, försäkrad enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

' Senaste lydelse 1974:797.

Prop. 1975:92 60

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrives att 20 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §

Preliminär avgift för visst år skall Preliminär avgift för visst år skall

utgå med belopp molsvarande ar- utgå med belopp molsvarande ar
betsgivarens under nästföregående belsgivarens under nästföregående
år debiterade slutliga avgift. Äro de år debiterade slutliga avgift. Äro de
för uigiftsårel gällande procenisat- för ulgiftsåret gällande procentsat
serna för avgiftsuttaget enligt lagen serna för avgiftsuttaget högre eller
om aUmän försäkring högre eller lägre lägre än procentsatserna för del år
än procentsatserna för del år som som den sålunda debiterade slutliga
den sålunda debiterade slutliga av- avgiften avser eller ha avgiftsbesiäm-
giften avser, skall hänsyn härtill ta- melserna undergått annan ändring av
gas vid bestämmandet av den pre- betydelse, skall hänsyn härtill tagas
liminära avgiften. Regeringen äger vid bestämmandet av den prelimi-
förordna att hänsyn skall lagas även nära avgiften. Regeringen äger för
till mera betydande ändring, som av- ordna all hänsyn skall lagas även till
giftsunderiaget kan antagas komma mera betydande ändring, som av-
alt undergå lill följd av den allmänna giftsunderiaget kan antagas komma
löneutvecklingen. alt undergå lill följd av den allmänna

löneutvecklingen.

Har slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgivaren, skall särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilkel beräknas så nära som möjligt komma alt molsvara den slutliga avgiften.

Särskild beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras, därest del kan antagas, all den slutliga avgiften för samma år kommer all avvika från den i första stycket angivna slutliga avgiften med minsl en femtedel av sistnämnda avgift. Särskild beräkning må ske även i annal fall än nyss är sagt, därest skillnaden mellan eljesi utgående preliminär avgift och påräknelig slutlig avgift skulle bliva mer betydande eller annan särskild omständighet föreligger.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976. 'Lagen omtryckt 1974:938.

Prop. 1975:92 61

22 Förslagtill

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives atl 5 § lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§'

Med årsinkomsl avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma alt åtnjuta under den närmaste liden. Såsom inkomst räknas icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligl lagen om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligl 3 § lagen om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågeriag må vara föranledd alt utgiva.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets avka.stning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, var- med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må översliga med förmögenheten må översliga för den som är %\ft fyrftotusen kronor, för den som är gift sextiotusen kro-och för annan femtiotusen kronor. nor, och för annan sjuttiofemtusen

kronor.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

Ifråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomsl och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsl avrundas för envar pensionsberätligad lill närmaste hela tiotal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

' Lagen omtryckt 1973:909. 'Senaste lydelse 1974:786.

Prop. 1975:92

23 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om

allmän försäkring

Härigenom föreskrives all 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

16! Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbeslämmelserna lill lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29juni l946(nr431)om folkpensionering skola alltjämt äga motsvarande tillämpning. Dock skall beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda lidpunkt gälla, all sådan pension minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst i vad den må översliga tvåtusen kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20000 kronor utbytas mot 50 000 kronor.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbeslämmelserna lill lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skola alltjämt äga molsvarande tillämpning. Dock skall beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, atl sådan pension minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomsl i vad den må översliga tvåtusen kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 tj 2 mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet 20 utbytas mol 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mol 75 000 kronor.

Denna lag träder i kraft den I juli 1975.

'Senaste lydelse 1970:188.

Prop. 1975:92 63

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1975-03-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löföerg, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsråden Sträng och Aspling

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

Statsråden anmäler sina förslag till proposition om sänkning av den slalliga inkomstskatten, m. m. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Sträng hemställer att regeringen i en gemensam proposition föreslår riksdagen

att antaga de förslag som han och statsrådet Aspling lagt fram.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen förordnar all de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagor 1 och 2.

Prop. 1975:92 64

Bilaga 1

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: slalsrådel Sträng

Anmälan till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Inledning

Med slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 april 1972 tillkallade jag tretton sakkunniga' alt se över skattesystemet m. m. (1972 års skalteutredning).

På gnjndval av utredningens delbetänkande (SOU 1974:20) Förslag till skatteomläggning m. m. samt prop. 1974:132 beslutade förra årets höstriksdag en skatteomläggning som främst tog sikte på 1975 års inkomster. Avsikten var att omläggningen skulle beaktas vid 1975 års löneförhandlingar.

Sedan bl. a. löntagarorganisationerna vid överiäggningar med regeringen angående omläggningen framfört önskemål om att kunna sluta etl avtal både för år 1975 och 1976 fick ulredningen i tilläggsdirektiv uppdrag att utarbeta etl förslag till skalleomläggning också för år 1976.

Enligt tilläggsdirektiven borde förslaget innefatta en lindring av skallen främsl för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. En utgångspunkt för arbetet var all omläggningen skulle tolalfinansieras. Kostnadsramen angavs till 4 miljarder kronor. Samtidigt som utredningen fullgjorde detla uppdrag borde den också pröva frågan om sparavdragets storiek samt överse del s. k. villaavdraget.

' Dåvarande riksdagsledamoten Erik Brandl, ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, professorn Osborne Bartley (fr. o. m. den 1 april 1974), kanslirådet Gunnär Björne, riksdagsledamoten Arne Gadd, sekreteraren Anna Hedborg (fr. o. m. den 29 juni 1974), riksdagsledamöterna Cari-Henrik Hermansson, Gördis Hörnlund, Valter Kristenson, Eric Krönmark och Ingemar Mundebo, direktören Stig Svensson och förbundsordföranden Sune Tidefelt.

Prop. 1975:92 65

Ulredningen har i december 1974 redovisat sill uppdrag i delbelänkandet (SOU 1974:103) Skalleomläggning 1976.

I betänkandet föreslås justeringar i slatsskatleskalan som innebär atl marginalskatten sänks betydligt vid lägre inkomster och atl alla inkomsttagare i de stora löntagargrupperna får en minskning av statsskatten med 1 200 kr.

Sparavdraget föreslås fördubblat. Beträffande villaavdragel förordar ulredningen atl frågan om höjning av detta avdrag tas upp när utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Utredningen föreslår vidare ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer.

Finansieringen av reformen föreslås ske genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften från nuvarande 4 % lill 6,8 %.

Ulredningens förslag är inte enhälligt. Mot förslaget lill inkomstskattesänkning har ledamöterna Bartley, Hermansson, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt reserverat sig. Mot förslagel lill finansiering har ledamöterna Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson avgivit reservationer. Ledamölerna Hedborg och Hermansson har inte anslutit sig lill ulredningens förslag om höjning av sparavdraget. Ledamoten Krönmark godtar inle utredningens beslut angående villaavdragel. Särskilda yttranden har avgivits av ledamölerna Gadd, Hörnlund och Tidefelt. Reservationerna berörs närmare i samband med den följande redogörelsen för ulredningens förslag.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgelts av kammarrätten i Slockholm, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Gävleborgs, Västernorriands och Norrbottens län, företagsskatteberedningen, kommunalekonomiska utredningen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund (SACO/SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Föreningen Sveriges fögderichefer. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR), pensionsålderskommittén. Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska sparbanksföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-ut-redningen). LO har bifogat yttrande från Svenska träindustriarbetarförbundet.

SAF, Sveriges industriförbund. Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags riksförbund har åberopat yttrande av Näringslivels skaltedelegation. LRF har åberopat yttrande av Lantbrukarnas skaltedelegation.

5 Riksdagen 1975. I saml. Nr 92

Prop. 1975:92 66

Yttrande har också avgetts av Kommunernas pensionsanstalt (K?A) och Konstnäriiga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).

Jag avser nu alt ta upp de av utredningen framlagda förslagen och vissa andra frågor som behandlats vid överiäggningar mellan regeringen och företrädare för de politiska partierna. Vidare vill jag redovisa bl. a. förslag om sänkning av sjömansskallen. Den del av omläggningen som berör socialförsäkringen m. m. anmäls av chefen för socialdepartementet.

Nuvarande ordning Inkomstbeskattningen

A 11 m ä n t

Inkomstskall betalas till slalen i form av statlig inkomstskall och till kommunerna i form av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiflade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är en s. k. repartitionsskatt, vilket innebär alt del skattebelopp som behövs för all täcka kommunens utgifter fördelas mellan kommunens skallskyldiga i förhållande till del antal skattekronor och skatteören som påförs varje skatlskyldig (en skattekrona = 100 kr. beskattningsbar inkomst). Skallen är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endasl fysiska personer.

Beräkningen av taxerad och beskattningsbar inkomst

Som underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskatlningsbar inkomst för varje skallskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskatlnings-underiaget bestäms för stats- och kommunalbeskaltningen var för sig genom etl åriigi laxeringsförfarande. Beslämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskaltelagen (1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är lill stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänsl, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskilt för varje s. k. förvärvskälla.

Till skattepliktiga intäkter hör bl. a. flertalet folkpensionsförmåner. Skatteplikt föreligger numera också för bl. a. vårdbidrag enligt lagen (1962:381)

om allmän försäkring (AFL).

Vid beräkning av inkomst frän särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för atl förvärva och behålla intäkterna. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den

Prop. 1975:92 67

skatlskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (46 § KL). 1 första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inle har direki samband med någon förvärvskälla. Avdragsrält föreligger för sådana egenavgifler till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften, som påförts under året före taxeringsåret. När del gäller sjukförsäkringsavgift på inkomst av anställning, som normall påförs sista gången under år 1975, är dock avdragsrätten begränsad lill 500 kr. vid 1976 års taxering.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och föriustavdrag saml med tillägg vid kommunaltaxeringen för ev. garantibelopp utgör laxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning all den skallskyldige varil bosall i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skaltskyldige varil bosatt i Sverige endasl under en del av beskallningsårel jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 § KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätl till s. k. extra avdrag (50 § 2 mom. KL), nämligen dels när skalleförmågan är väsentligen nedsatt lill följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, slor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understigerexisiensminimum. Del maximala avdragsbeloppel är i dessa fall 10 000 kr., vid extra avdrag på grund av existensminimum dock med tillägg av 2 500 kr. för varje barn.

Sedan taxerad inkomst minskats med ev. grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt lill jämnt hundratal kronor.

Makar laxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar. Om makar levt lillsammans under beskattningsåret, har endera maken räll all tillgodogöra sig allmänna avdrag och - efter den andre makens medgivande - förlustavdrag som denne inte kunnat utnyttja. Vidare beräknas s. k. extra avdrag med hänsyn lill båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Grundavdraget beräknas däremot individuellt för vardera maken.

Skatteberäkningen

Den statliga inkomstskatten las ut med viss proceni av ell s. k. grundbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen skall varil lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efler en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 § I mom. SI).

Prop. 1975:92
Beskattningsbar	Skallesats inom
inkomst, kr	skiktet,
- 15000	7
15000- 20000	12
20000- 25000	17
25000- 30000	22
30000- 40000	28
40000- 45000	33
45 000- 65 000	38
65000- 70000	43
70 000-100 000	48
100000-150 000	52
150000-	56

Vid beräkning av slallig inkomstskatt för makar gäller särskilda regler. Innebörden av dessa regler är alt vardera maken beskattas individuellt för s. k. A-inkomst, medan däremot s. k. B-inkomsl sambeskallas. Sambeskattningen av B-inkomst sker genom atl makarnas sammanlagda B-inkomsl beskattas "på loppen" av deras slörsla A-inkomst. Med A-inkomst förslås inkomst av tjänsl, med undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig intäkt, samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skaltskyldige varil verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Enligl definitionen räknas bl. a. pension och livränta till A-inkomst. Annan inkomst än A-inkomst utgör B-inkomsl.

I vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Beslämmelser härom finns i 2 § 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).

Rätt till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamslående skallskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift vars make saknar statligt taxerad inkomst. Gift vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. flr skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade inkomsten. Skattereduktionen avräknas mol flertalet skatter och avgifter, dock inte mol bl. a. slallig förmögenhetsskatt, ATP-avgifl eller allmän arbetsgivaravgift.

Rätt till särskild skattereduktion med 250 kr. har skattskyldig, som inte i egenskap av folkpensionär är berättigad till extra avdrag vid laxeringen och vars statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Vid högre inkomst avlrappas den särskilda skattereduktionen med 10 % av överskjutande inkomst och är därigenom helt avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr. Som ytteriigare förutsättningar för avdragsrält gäller bl. a. att den skattskyldige fyllt 16 år den 1 november under beskattningsåret och haft A-inkomst på minst 4 500 kr.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhällande till den beskattningsbara inkomsten och las ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är f n. ca 25 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs. skattesatsen är i genomsnitt ca 25 96.

Prop. 1975:92 69

Folkpensionärernas förmåner och beskattning

Förmåner

Folkpensioneringen omfattar både generella och inkomslprövade förmåner.

De generella förmånerna utgörs i första hand av ålderspension, förtidspension och familjepension i form av änkepension och barnpension. Ålderspension liksom hel förtidspension och hel änkepension utgår för år räknat med 95 % av basbeloppet för ensamstående pensionär och med sammanlagt 155 96 av basbeloppet för två pensionsberätligade makar eller med 77,5 96 för vardera maken. (Basbeloppet för mars 1975 är 9 000 kr.). Härtill kommer i vissa fall pensionstillskott som berörs närmare i det följande. Vidare finns lilläggsförmåner lill folkpension. Hit hör bamlillägg, vårdbidrag saml in-validiietsiillägg och invalidiietsersätlning (fr.o.m. den 1 juli 1975 handikappersättning).

De inkomslprövade förmånerna utgörs av kommunall bostadstillägg, huslrulillägg och vissa änkepensioner.

Som komplettering till folkpension ulgår pensionstillskott lill pensionär som inte har ATP eller som har låg ATP. Tillskottet ulgår med samma belopp för ensamstående som för var och en av två makar.

För innevarande budgelår utgår pensionstillskott med 18 96 av basbeloppet. 1 den mån ÄTP lillsammans med pensionstillskottet överstiger 30 96 av basbeloppet reduceras pensionstillskottet. Pensionstillskotten höjs den 1 juli 1975 med 3 96 av basbeloppet och därefter varje år med ytteriigare 4 96 av basbeloppet för ensam pensionär och för var och en av två makar. Den garanlinivå som pensionstillskottet skall ge höjs successivi från 30 lill 45 96 av basbeloppet. För förtidspensionär utan ATP eller med låg ATP ulgår dubbla pensionstillskott. Den allmänna pensionsåldern sänks den 1 juli 1976 från 67 år till 65 år.

Bestämmelserna om dessa folkpensionsförmåner ålerfinns i AFL saml lagen (1969:205) om pensionstillskott och lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg.

Beskattningsregler

Folkpensionsförmånerna är i princip skattepliktiga. Kommunall bostadstillägg och tilläggsförmåner till handikappade försäkrade har dock undantagils från beskattning. De skattepliktiga folkpensionsförmånerna behandlas som A-inkomst. Detta betyder atl makars folkpensioner inte sambeskallas vid den statliga inkomstbeskattningen.

Även om folkpensionsförmånerna således i princip behandlas som andra skattepliktiga tjänsteintäkter, kommer de ändå ofta atl undantas från beskattning på grund av reglerna om extra avdrag för nedsatt skalleförmåga.

Enligl 50 § 2 mom. fjärde stycket KL gäller atl skattskyldig, vars inkomst

Prop. 1975:92 70

till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, skall - om särskilda omständigheter inte föranleder annat - anses ha rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatieförmåga. Enligl anvisningarna till samma paragraf är skallskyldig, som vid sidan av folkpensionen även haft annan inkomst, berättigad till etl med hänsyn till omständigheterna jämkat avdrag. För makar och i laxeringshänseende likställda skattskyldiga bestäms extra avdrag med hänsyn till båda makarnas inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Riksskatteverket fastställer närmare föreskrifter för beräkning av extra avdrag för folkpensionärer. Enligl verkels anvisningar är avdragels sloriek beroende av den lill statlig inkomstskatt laxerade inkomstens sloriek.

Del maximala extra avdraget skall avpassas så att beskatlningsbar inkomsi inle uppkommer så länge den laxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria nivå motsvarar för ensamstående folkpensionär den laxerade inkomst som erhålles om han inte har andra inkomsler än hel folkpension för ogift, pensionstillskott och en sidoinkomst på högsl 1 500 kr. (härvid räknas med schablonavdrag 100 kr. i förvärvskällan ijänsl och inte med några allmänna avdrag). För makar ligger den skattefria nivån på en taxerad inkomst som motsvarar hel folkpension för ett pensionärspar, pensionstillskott för båda makarna och en sidoinkomsl på 2 000 kr. När den laxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån, avlrappas det extra avdraget på så säll alt del maximala avdragsbeloppel reduceras med en tredjedel av överskjutande inkomstbelopp. Förmögenhetslillgångar beaktas på så säll alt förmögenhet som överstiger 50 000 kr. leder till minskning av avdraget enligl följande;

Förmögenhet, kr.	Avdraget i
50100-54 000	10
54100-58 000	20
58100-62 000	30
62 100-65 000	40
65 100-68 000	50
68 100-71000	60
71 100-74000	70
74 100-77 000	80
77 100-80 000	90

När förmögenheten överstiger 80 000 kr., medges inle något extra avdrag.

Med verkan fr. o. m. inkomståret 1975 har införts en särskild komplei-teringsregel, som bör ses i samband med den särskilda skaltereduktion på 250 kr. som i vissa fall medges skattskyldiga i aktiv ålder.

Kompletteringsregeln innebär att en folkpensionär har rätt till extra avdrag med minst 500 kr., om hans statligt laxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Överstiger inkomsten 36 000 kr., reduceras minimiavdragel med 20 96 av överskjutande inkomslbelopp. Vid taxerad inkomst på 38 500 kr. är minimiavdragel hell avlrappat. Minimiavdrag medges ulan hänsyn till makes inkomst och oberoende av förmögenhet.

Som framgår av redogörelsen har reglerna om extra avdrag konstruerats

Prop. 1975:92 71

så all den skattefria inkomstnivån för folkpensionärer och därmed slorieken av del extra avdraget och de inkomslgränser inom vilka avdraget avlrappas är direkt beroende av slorieken av vissa folkpensionsförmåner, nämligen folkpensionens grundbelopp och pensionstillskott. Dessa förmåner är basbeloppsanknutna och följer kostnadsutvecklingen. Delsamma kommer då alt gälla del extra avdraget och inkomslgränserna. Vidare kommer en allmän förbättring av förmånerna - av det slag som sker år 1975 - och den åriiga tillväxten av pensionslillskollel atl direki återverka på avdrag och inkomslgränser.

Till ledning för taxeringsmyndigheterna faslställer RSV varje år tabeller för beräkning av det extra avdraget. Del bör framhållas alt tabellerna i princip tillämpas på varje skatlskyldig som avses i 50 § 2 mom. fjärde stycket KL, dvs. varje skatlskyldig vars inkomsi lill inle obetydlig del beslår av folkpension. Tabellerna tillämpas alltså oberoende av om den skaltskyldige i del enskilda fallet har full pension. Ävdragslabellen för makar liilämpas även om i del enskilda fallet endasl den ene av makarna är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del av labellavdragel, får resterande del utnyttjas av andra maken. Däremot gäller inle tabellerna i fråga om den som endast uppbär barnpension och vårdbidrag.

Sparavdraget

Med sparavdrag menas det extra avdrag som enligl 39 § 3 mom. KL medges fysisk person i förvärvskällan kapital under förutsättning atl bruttointäkten i förvärvskällan överstiger avdragsgilla kostnader. Avdragsbeloppet är 400 kr. Makar har tillsammans räll lill avdrag med 800 kr. Avdraget får dock inle i något fall översliga skillnaden mellan bruttointäkten och kostnaderna i förvärvskällan. Underskoll kan alltså inle uppkomma på grund av sparavdraget.

Avdraget infördes år 1955. Ävdragsbelppet var då 100 kr. för ensamstående och 200 kr. för makar tillsammans. År 1957 höjdes beloppen till 300 resp. 600 kr. och år 1961 - med verkan fr. o. m. 1962 års taxering - till nuvarande 400 resp. 800 kr.

Villaavdraget

Intäkt av annan fastighet, som är inrättad till bostad åt en eller två familjer (villafastighel) beräknas enligl 24 § 2 mom. KL enligl schablon lill 2 96 av den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte överstiger 150000 kr., 4 96 av den del som överstiger 150 000 kr. men inle 225 000 kr., 8 96 av den del som överstiger 225 000 kr. men inle 300 000 kr. och 10 % av den del som överstiger 300 000 kr. Om fastighetens ägare är mantalsskriven på fasligheten får denne vid inkomstberäkningen, förutom

Prop. 1975:92 72

avdrag för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital och tomträttsavgäld eller liknande avgäld, göra etl extra avdrag enligl 25 § 3 mom. KL, del s. k. villaavdragel. Avdragsbeloppet är, för helt år räknat, 500 kr. men får dock inle överstiga schablonintäkten av fastigheten. Äger den skaltskyldige endasl del av fasligheten nedsätts avdraget i motsvarande mån. Avdraget medges oberoende av om fastigheten lämnar överskott eller underskoll. Även oskift dödsbo får villaavdrag under förutsättning all någon delägare i boet mantalsskrivits på fastigheten.

Avdraget infördes år 1957 och avdragsbeloppet var då 200 kr. År 1970 höjdes beloppet - med verkan fr. o. m. 1971 års taxering - lill nuvarande 500 kr.

Socialförsäkringsavgifter m. m.

De avgifter som här avses tas ul hos arbetsgivare på de kontantlöner och naturaförmåner i form av kost och bostad, som utgår till anställda. Några av avgifterna las också ut i form av egenavgifter från rörelseidkare m.fl.

Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag under år 1975 framgår av följande uppställningar. 1 den mån annan uttagsprocenl beslutats eller föreslagits för år 1976 har denna särskilt angivits.

Arbetsgivaravgifter	Procentsats
Socialförsäkringsavgift till
ATP	10,75 (1976: 11,00)
folkpensioneringen	4,20 (1976: 4,70)
sjukförsäkringen	7,00
Arbetsgivaravgift till
arbetslöshetsförsäkringen m. m.	0,40
Avgift för yrkesskadeförsäkringen	0,25
Arbetarskyddsavgift	0,10
Lönegaranliavgifl	0,02
Allmän arbetsgivaravgift	4,00

Härtill kommer byggnadsforskningavgiflen, som fr. o. m. år 1975 las ul efter 0,6 96 av arbetsgivare inom byggnadsindustrin. Från denna avgift bortses i det följande. Särskilda regler gäller för uttag av avgifter hos redare; även dessa regler förbigås här.

Egenavgifter	Procentsats
ATP-avgifl	10,75 (1976:11,00)
Socialförsäkringsavgift till
folkpensioneringen	4,20 (1976: 4,70)
Sjukförsäkringsavgift	7,00
Allmän arbetsgivaravgift	4,00

1 fråga om avgiflsunderiaget föreligger vissa skillnader mellan de olika

Prop. 1975:92 73

avgifterna. Förhållandet medför bl. a. alt det sammanlagda procentuella avgiftsuttaget på de löner som betalas av visst företag inle kan beräknas genom en enkel summering av de procentsatser som ovan angivils för arbetsgivaravgifterna. Uttagets storiek kommer alt växla med förelagets lönestruktur.

Den allmänna arbetsgivaravgiften utgår enligt lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift. Vid bestämmande av underiagei för den allmänna arbetsgivaravgiften som tas ul på löneutbetalningar bortses från arbetstagare vars lön under året understigit 500 kr. och från arbetstagare som inle är obligatoriskt yrkesskadeförsäkrad. Vidare medräknas inte ersättning vid s. k. likställighetsavtal. Något beloppstak finns inte. Avgift beräknas alltså till skillnad mot vad som gäller i fråga om socialförsäkringsavgifierna även på den del av lönerna som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Underiag för egenavgift utgörs av inkomst av annal förvärvsarbete enligl 11 kap. 3 § AFL, som härrör från här i rikel bedriven rörelse eller från här belägen jordbruksfastighet (avgiftsskyldig är endast den som själv brukat fastigheten). Till grund för beräkning av underiagei för egenavgift ligger den avgiftsskyldiges taxering lill slallig inkomstskall. Har inkomsi av rörelse eller jordbruksfastighet inle uppgått lill 500 kr. medräknas den inle. Sjukpenning är undantagen från egenavgift. Den allmänna arbetsgivaravgiften tas endasl ut på den del av inkomsten som överstiger 10 000 kr.

Utredningens överväganden och förslag Allmänna överväganden

Huvuduppgiften för ulredningen har denna gång varil atl utarbeta etl förslag lill skalleomläggning i fråga om 1976 års inkomsler. Ulredningen framhåller att uppdraget bör ses mot bakgrund bl. a. av den skatteomläggning som beslutades av 1974 års höslriksdag på grundval av ulredningens förra delbetänkande (SOU 1974:20) och prop. 1974:132. Denna omläggning log främst sikte på 1975 års inkomster och avsågs all bli beaktad av arbetsmarknadsparterna vid 1975 års löneförhandlingar. Avsikten är alt även den nu aktuella skatteomläggningen skall beaktas vid löneförhandlingarna och underiätta för parterna atl bedöma förutsättningarna för en avtalsperiod på mer än etl år. Med denna utgångspunkt finner utredningen all skalleom läggningen även denna gång bör lill väsentlig del inriklas på lönlagarnas beskattning.

Ulredningen konstaterar alt omläggningen, i likhet med den tidigare, skall omfatta två led, nämligen en sänkning av inkomstskatten och en molsvarande höjning av andra skatter och avgifter. De nya tilläggsdirektiven

Prop. 1975:92 74

skiljer sig emellertid på en väsentlig punkt från de direktiv som låg lill grund för del förra delbelänkandet. Sistnämnda direktiv lade sålunda tonvikten på all omläggningen skulle medföra lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomsllägena. Denna gång uppdras åt utredningen alt inom en kostnadsram på 4 miljader kronor föreslå lindring av skatten främsl för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. Ulredningen ser som sin främsta uppgift alt med beaktande av denna fördelningspoliiiska målsättning la slällning lill hur del anvisade beloppet, 4 miljarder kronor, bör fördelas mellan inkomstlagarna.

Uppdraget atl föreslå skaltelindring främsl för låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna förulsälter enligl ulredningen en avgränsning av dessa målgrupper. Utredningens förslag skall avse inkomståret 1976. Det är alltså inkomstfördelningen detta år som ulredningen anser bör ligga lill grund för förslagel. På ulredningens uppdrag har RRV gjort en prognos över den beräknade inkomstfördelningen år 1976. Ulredningen konstaterar atl prognosresultatet ger vid handen att nästan hälften (46 96) av inkomsttagarna beräknas ha en bruttoinkomst år 1976 som inle överstiger 30 000 kr.

Med hänsyn lill skatteomläggningens inriktning är del enligl ulredningen av särskilt intresse att studera gruppen löntagare. Prognosresultatet visar all antalet låginkomsttagare är stort även bland löntagarna. Sålunda beräknas 32 96 ha en bruttoinkomst som inle överstiger 30 000 kr. Vad beträffar mellaninkomsllägena kan 35 96 anlas befinna sig i skiktet 30 000-50 000 kr. och 26 % i skiktet 50 000-80 000 kr. Även om del inle är möjligl alt ange några exakta inkomstgränser för de i tilläggsdirektiven avsedda "slora löntagargrupperna" anser ulredningen dock atl uppgifterna ger slöd för uppfattningen all den övre gränsen i varje fall inle bör översliga 100 000 kr.

Till ledning för bedömningen av hur den aktuella skattesänkningen bör fördelas mellan inkomstlagarna anser ulredningen del nödvändigt alt också försöka bilda sig en ungefäriig uppfattning om slorieken av de lägsta årsinkomsterna under år 1976 vid helårs- och heltidsarbete. Utredningen har försökt all med utgångspunkt i en av SCB utförd inkomststudie från inkomståret 1972 beräkna anställningsinkomslen (inkl. skattepliktig sjukpenning) år 1976 för bl. a. helårs- och heltidsanställda löntagare. Beräkningarna ger enligt utredningen stöd för anlagande att helårs- och heltidslönen år 1976 för de allra flesta löntagare inte kommer att ligga under 30000 kr. Sålunda beräknas ca 95 % av de helårs- och heltidsanställda löntagare som omfattas av undersökningen ha en anslällningsinkomsl som överstiger delta belopp. Utredningen påpekar emellertid alt det samlidigl måsle beaktas att årsinkomsten kan väntas ligga lägre för vissa grupper av helårs- och hel-lidsarbetande som inle ingått i undersökningen. Hit hör vissa praktikanter, småbrukare och småförelagere.

Mol denna bakgrund gör utredningen följande bedömning. Den nu aktuella skatteomläggningen bör, liksom den närmast föregående, innebära

Prop. 1975:92 75

all inkomsttagarna i mellaninkomsllägena får en betydande skattelättnad. Samlidigl är del angeläget atl särskilt tillgodose de lägst avlönade. Den fördelningspoliiiska slutsatsen blir enligt ulredningen alt alla hellidsarbe-lande inkomsttagare som kan anses tillhöra de i tilläggsdirektiven angivna målgrupperna bör få en i kronor räknat lika slor skattesänkning. Detla betyder alt del maximala skatlesänkningsbeloppet bör tillgodoföras inle endasl inkomsttagare i mellaninkomsllägena utan i princip alla i målgrupperna ingående heliidsarbetande inkomsttagare, vars inkomsler är 1976 når upp lill en nivå som kan anses motsvara de lägsta årslönerna detla år. Med denna utgångspunkt finner ulredningen att maximal skattelättnad bör medges redan vid en taxerad inkomsi som vid 1977 års taxering uppgår lill ca 30000 kr. Vid inkomster över ca 100 000 kr. bör skattelättnaden reduceras och den bör helt upphöra vid de allra högsta inkomsterna.

Även inkomsttagare med inkomster under 30 000 kr. bör enligt utredningen få en skälig skallelindring. Med hänsyn lill all den skall som las ut i dessa inkomstlägen redan enligt gällande regler är förhållandevis låg kan, påpekar utredningen, skattelättnaden i kronor räknat av naluriiga skäl inte bli lika slor som vid de högre inkomsterna. Detta följer också av skalleomläggningens syfte och konstruktion. Omläggningen förutses bli beaktad vid avtalsförhandlingarna och kommer härigenom lill betydande del all betalas av löntagarna. Mol den bakgrunden anser utredningen del skäligt att full skattelättnad i kronor räknat ulgår först i de inkomstlagen som kan anses motsvara de lägsta årsinkomsterna vid heltidsarbete.

Utredningen understryker alt förslagel lill skatteomläggning är avsett endasl som ell provisorium i avvaktan på en mera långsiktig och definitiv lösning. Med hänsyn lill förslagets provisoriska karaktär har utredningen vall en enkel metod för omläggningen och har i slörsla möjlig uisträckning sökt undvika principiella ställningstaganden som kan binda det fortsatta arbetet. I ett avseende, nämligen beträffande de särskilda beskattningsregler som gäller för folkpensionärer med låga inkomsler, har ulredningen dock funnil anledning all redan i detta sammanhang föreslå ändringar av mer principiell innebörd.

Inkomstskattesänkning

När det gäller frågan om vilka medel som bör användas föratl åsladkomma de önskade fördelningseffekterna diskuterar utredningen lill en början möjligheterna att till någon del åstadkomma dessa genom ålgärder som särskilt berör löntagarna.

En fråga som behandlas är möjligheten all genomföra en del av skattesänkningen för löntagarna genom en höjning av schablonavdraget 100 kr. från intäkt av tjänst. En väsentlig höjning av detta avdrag skulle enligt utredningen kunna ge betydande administrativa vinster och leda lill att många inkomsttagare kunde befrias från deklarationsskyldighet. Ulredningen finner dock alt de individuella effekterna av en avdragshöjning blir myck-

Prop. 1975:92 76

et ojämna. Inom ulredningen pågår f n. en översyn av avdragssysiemet. Ulredningen anser sig inte böra föregripa resultatet av denna översyn genom att nu föreslå ändring beträffande schablonavdraget.

Ell annat uppslag som diskuteras är möjligheten atl föreslå beslämmelser som tillåter att löntagarnas fackliga avgifter beaktas vid inkomsttaxeringen. Ulredningen anser emellertid all frågan är förenad med avsevärda avvägningsproblem och praktiska svårigheter och förordar därför all den prövas i samband med den pågående översynen av avdragssystemet.

Utredningen berör också etl inom utredningen väckt förslag som rör avdragsrätten för löntagarnas avgifter till arbetslöshetsförsäkringen och finansieringen av arbetslöshetskassornas verksamhet. Det förslag som aktualiserats går ul på all avdrag för avgiften skall medges i förvärvskällan ijänsl ulan beloppsgräns eller all avgiften skall beaktas genom avräkning från slulskallen. Med hänsyn lill den pågående översynen av avdragssysiemet är utredningen inte beredd all f n. lägga något förslag angående avdragsrätten. Ulredningen anser sig inle heller kunna föreslå ändrade regler om finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen med hänsyn bl. a. lill all frågan är föremål för särskild utredning.

Ulredningen övergår härefter till frågan om vilka generelh verkande medel som bör användas för atl genomföra inkomslskallesänkningen.

Enligt utredningens mening kommer i huvudsak tre komponenler i nuvarande system i fråga, nämligen statsskalteskalan, grundavdragen och den särskilda skattereduktionen. Med hänsyn till omläggningens provisoriska karaktär bör, framhåller ulredningen, målsättningen vara alt använda en tekniskt enkel lösning som innebär minsta möjliga ingrepp i nuvarande regler. Från denna synpunkt anses en justering av statsskalteskalan vara alt föredra. Ulredningen har funnil del möjligt att med en sådan justering uppnå de åsyftade effekterna. Utredningen föreslår därför atl skatlenedsältningen åsladkommes genom all statsskalteskalan med verkan fr. o. m. inkomståret 1976 ändras enligl följande.

Beskattningsbar	Skatiesals inom si
inkomst, kr.
	Nuvarande	Uiredni	ingens
	skatteskala	förslag
- 15 000	7	4	(-3)
15 000- 20 000	12	4	(-8)
20 000- 25 000	17	10	(-7)
25 000- 30 000	22	22
30 000- 40 000	28	28
40 000- 45 000	33	33
45 000- 65 000	38	38
65 000- 70 000	43	43
70 000-100 000	48	48
100 000- 150 000	52	53	(-1-1)
150 000-	56	57	(-1-1)

Prop. 1975:92 77

De individuella effekterna av förslaget vid 1977 års taxering för ensamslående skatlskyldig som varken får förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.) redovisar utredningen genom följande sammanställning (kommunal utdebitering = 25 kr./skr.).

Taxerad	Total in-	Skatteändring pä gmnd av
Inkomst,	komstskatt	förslagel
kr.	vid oförändrade regler, kr.	%	kr.
6000	230	-19,6	- 45
10 000	1510	-10,9	- 165
15000	3110	-10,1	- 315
20000	4 735	-10,3	- 490
25 000	6610	-13,4	- 885
30 000	8 735	-13,7	-1200
40 000	14015	- 8,6	-1200
50 000	19615	- 6,1	-1200
60 000	25 915	- 4,6	-1200
70 000	32 240	- 3,7	-1200
80 000	39 315	- 3,1	-1200
100 000	53 915	- 2,2	-1200
125 000	72 985	- 1,4	- 995
150 000	92 235	- 0,8	- 745
200 000	132 555	- 0,2	- 245
300 000	213 555	-1- 0,4	-f 755

Mol förslaget till inkomslskallesänkning har ledamölerna Bartley, Hermansson, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt reserverat sig.

Reservantema ansluter sig i allmänhet till majoritetens uppfattning att omläggningen bör ske genom en ändring av statsskalteskalan. Däremot godtar de inte majoritetens förslag till fördelning av skattelättnaderna mellan inkomsttagarna. Olika meningar framförs här. Bartley, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt anser alt de löntagargrupper som främst berörs av avtalsrörelsen, dvs. löntagare med inkomsler över 30 000 kr., bör få slörre del av den totala skattelättnaden för alt omläggningen skall kunna tillgodose syftet att underiätta avtalsrörelsen. Enligt deras mening bör därför marginalskatten lindras framför alll i inkomstlägen över 30 000 kr. Olika meningar redovisas i fråga om omfattningen av sådanan marginalskattelindringar. Bartley förordar vidare alt marginalskaltesänkningarna kombineras med införandet av en särskild skalleavräkning för facklig medlemsavgift. Hermansson anser att omläggningen i högre grad bör inriktas på lättnader för låginkomsttagarna. Han föreslår en ytteriigare sänkning av marginal-skattesatserna i de lägsta inkomslskiklen och en kompenserande höjning av marginalskatterna för beskattningsbara inkomsler över 70000 kr.

Prop. 1975:92 78

Extra avdrag för folkpensionärer

Utredningen har funnit del angeläget all i samband med förslagel lill skatteomläggning också föreslå vissa ändringar i de regler som gäller beträffande extra avdrag för folkpensionärer.

Det gäller i första hand bestämmelsen all extra avdrag för gifta folkpensionärer skall bestämmas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet. Delta kvarvarande sambeskaltningsmomenl har enligl ulredningen framkallat irritation och kritik. 1 sill förra delbetänkande anslöt sig utredningen till uppfattningen att sambeskattningen kunde medföra mindre önskvärda effekter. Som etl första steg mol en individualisering föreslog ulredningen alt minimiavdragel på 500 kr. skulle medges gift folkpensionär ulan hänsyn till andra makens inkomster. Ulredningen lägger nu fram förslag lill ytteriigare avveckling av den sambeskatining som sker vid beräkningen ::v extra avdrag. Förslagel är avsett alt liilämpas fr. o. m. inkomståret 19"6 (= 1977 års taxering). Utredningen behandlar reglerna för inkomsi- resp. förmögenhetsprövningen var för sig.

När del gäller inkomstprövningen anser ulredningen all en individualisering av det extra avdraget för gifta folkpensionärer bör innebära atl avdrag beräknas för vardera maken för sig med hänsyn endasl lill hans egna inkomster. Detla bör gälla vare sig makarna har A- eller B-inkomsier.

Utredningen anser sig böra utgå ifrån att den år 1970 antagna huvudprincipen för bestämmande av skattefri inkomstnivå för folkpensionärer fortfarande skall liilämpas. Avdraget bör alltså enligl ulredningens mening i princip avpassas så atl beskattningsbar inkomst inte uppkommer förrän laxerad inkomst överstiger en nivå, som motsvarar summan av hel folkpension under beskallningsårel och viss sidoinkomst. Eftersom gift folkpensionär, vars make också är folkpensionär, har lägre pension än ensamslående följer av denna princip att den skattefria nivån och det maximala extra avdraget blir lägre för sådan gift pensionär än för ensamslående. 1 samband med övergången till individuell avdragsberäkning bör dock enligl ulredningens mening göras den ändringen i förhållande lill nuläget all den sidoinkomsl som medräknas när den skattefria nivån bestäms blir lika slor för gift som för ensamstående.

Ulredningen konstaterar all den individuella inkomstprövningen medför skattelättnader för gifta folkpensionärer i flertalet av de fall där båda makarna har inkomst. I vissa fall leder dock nuvarande sambeskatining till etl förmånligare resultat för makarna än en individuell avdragsberäkning skulle göra. Det hänger samman med att den skattefria nivån och därmed del extra avdraget för makar beräknas med ulgångspunkl från slorieken av de normala folkpensionsförmånerna under beskattningsåret för två gifta pensionärer. Hela del enligl dessa principer beräknade avdraget får utnyttjas av makarna även om endast den ena maken är folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomsi alt han inte kan utnyttja sin del

Prop. 1975:92 79

av avdraget, får den andre maken utnyttja resterande del vare sig han själv är folkpensionär eller ej.

Ulredningen framhåller all lägel blir annoriunda i etl renodlat individuellt syslem. I ett sådanl syslem får endasl den make som själv är folkpensionär något extra avdrag, och avdrag som inle kan utnyttjas av den ene maken får inte tillgodoföras den andre. Ulredningen finner delta i och för sig vara en naturiig konsekvens av den individuella beskallningsmeloden som knappast föranleder några principiella invändningar. Ulredningen anser del dock önskvärt all söka förhindra all någon mer betydande skatteskärpning inträffar i de nu berörda fallen i samband med övergången lill ell individuellt avdragssyslem. Samtidigt är del enligl ulredningen angeläget atl inle försvåra tillämpningen genom komplicerade övergångsregler.

Utredningen anser alt följande lösning innebären skälig avvägning mellan dessa synpunkter. Fr. o. m. 1977 års taxering liilämpas huvudregeln atl avdragsberäkningen sker individuellt för vardera maken. Vid sidan av denna huvudregel liilämpas emellertid en särskild garanliregel. Denna innebär att taxeringsmyndigheten skall tillse atl makarna lillsammans inle i något fall får lägre extra avdrag än det avdrag som de skulle få vid sambeskatining enligl de avdragstabeller som RSV fastställer till ledning för 1976 års taxering.

Översynen av reglerna om folkpensionärernas extra avdrag har lett ulredningen lill slutsatsen all övergången till individualiserade avdrag bör kompletteras med samtidig ändring av reglerna om beräkning av den skattefria nivån för extra avdrag och om avirappning av avdraget. Ulredningen ger följande bakgrund lill sina förslag i denna del.

Anknytningen av den skattefria nivån lill folkpensionsförmånernas sloriek innebär atl del extra avdraget automatiskt följer prisutvecklingen och den åriiga tillväxten av pensionstillskotten och att dessutom varje förstärkning av förmånerna direki återverkar på avdraget. Sedan dessa principer antogs år 1970 har en väsentlig förstärkning av folkpensionsförmånerna skett. Särskilt betydelsefull är den ökning av folkpensionens grundbelopp och den omläggning av reglerna för pensionstillskott som beslutats av 1974 års höstriksdag. Redan i dag betalar folkpensionärer även i relativt höga inkomstlagen lägre skatt än skallskyldiga i aktiv ålder med lika slora inkomsler. Skulle nuvarande principer för beräkning av extra avdrag liilämpas även i forlsätlningen, kommer skillnaden i skatt mellan folkpensionärer och skattskyldiga i aktiv ålder atl bli alltmer markant. Ulvecklingen kommer att leda lill alt de skattelättnader som medges genom extra avdrag ligger långt utöver den ursprungligen avsedda ramen. Som exempel kan nämnas alt nuvarande regler kan beräknas leda till att extra avdrag vid 1980 års taxering (= 1979 års inkomsler) kommer all medges för ensamstående folkpensionär upp lill en laxerad inkomsi på drygt 53000 kr.

En sådan utveckling är enligt ulredningens mening inte rimlig, särskilt inte om hänsyn las lill de ytteriigare lättnader som en individualiserad avdragsberäkning medför. För all i någon mån komma lill rätta med denna

Prop. 1975:92 80

fråga föreslår ulredningen atl övergången lill individuell avdragsberäkning kombineras med följande ytterligare åtgärder.

Den skattefria nivån bör i fortsättningen bestämmas med utgångspunkt endast från slorieken av folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst. Pensionstillskott bör alUså räknas som sidoinkomst. För all undvika att detla leder lill skalleskärpning vid övergången bör den skattefria sidoin-komslen för ensamslående inkludera - förutom nuvarande 1 500 kr. - även etl belopp motsvarande det pensionstillskott som utgår under år 1976. Detta belopp kan beräknas lill 2 285 kr. Skattefri sidoinkomst för ensamslående bör i enlighet härmed beräknas lill (I 500 + 2 285 =) avrundat 3 800 kr. Samma belopp bör tillämpas för gift pensionär. Vidare föreslås att den avirappning av extra avdrag som sker när taxerad inkomst överstiger den skattefria nivån i fortsättningen skall ske efter 40 96 i stället för nuvarande 33 1/3 96. Den skärpning av marginalskatten som detta kunde leda till motverkas av de ändringar i statsskalteskalan som utredningen föreslagit i de inkomstskikt där avtrappningen blir aktuell.

Ulredningen förulsälter alt de fr. o. m. år 1975 gällande regler, enligl vilka minimiavdrag på 500 kr. medges när stalligl laxerad inkomst inle överstiger 36 000 kr., behålls oförändrade.

När del gäller förmögenheisprövningen har utredningen inte ansett sig böra ompröva förmögenhetsgränserna i delta sammanhang men förutser alt en översyn av dessa gränser kan bli aktuell när utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt. Med hänsyn härtill har ulredningen inte heller funnit anledning alt för ensamstående folkpensionär föreslå någon ändring av reduklionsreglerna.

Beträffande makar anför utredningen att det i och för sig kunde anses konsekvent och från principiella synpunkler mest tilltalande all på en gång avveckla den sambeskatining som sker vid beräkning av folkpensionärernas extra avdrag. Det kan dock enligt utredningen inte uteslutas all en övergång lill en individuell prövning även beträffande förmögenhet kan ge incitament till formella förmögenhetsöverföringar mellan makar och leda lill alt de i sina deklarationer gör en felaktig uppdelning av förmögenhetslillgångarna i syfte alt fä största möjliga extra avdrag. Ulredningen erinrar om all liknande skäl motiverat att B-inkomsler och förmögenhet fortfarande sambeskaltas. Inom utredningen pågår f n. en allmän översyn av reglerna om makars beskattning. Innan resultatet av denna översyn föreligger är ulredningen inle beredd all förorda övergång lill individuell avdragsberäkning såvitt avser gifta folkpensionärers förmögenhetsinnehav. Delta betyder att reduktionen av avdraget för gifta folkpensionärer öven i fortsältningen sker med hänsyn till makarnas sammanlagda förmögenhet.

De sammanlagda effekterna av förslagen beträffande folkpensionärernas beskattning innebär enligt ulredningen att folkpensionärerna i regel får större - ibland betydligt större - skattelättnader än skattskyldiga i aktiv ålder. 1 etl par fall blir skalteändringen mindre för folkpensionärerna.

Prop. 1975:92 , 81

Detta beror på alt folkpensionärerna i dessa inkomstlagen på grund av det extra avdraget har en betydligt lägre beskattningsbar inkomsi och all skattelättnaden enligl ulredningens förslag lill ändring av slatsskatleskalan i kronor räknat är mindre vid dessa lägre beskattningsbara inkomsler. Folkpensionärer med låga inkomsler betalar emellertid genomgående betydligt lägre total inkomstskall än skallskyldiga i aktiv ålder som befinner sig i samma inkomstlägen.

Ulredningen framhåller också all dess förslag inte innebär någon ändring av bestämmelserna om extra avdrag på gmnd av s. k. ömmande omständigheter. Enligt 50 § 2 mom. andra stycket KL kan skattskyldig få extra avdrag vid taxeringen, om hans skatteförmåga är väsentligt nedsatt på grund av långvarig sjukdom eller andra s. k. "ömmande omständigheter". Vid bedömandet av skatleförmågan hos gift skattskyldig las hänsyn till andra makens inkomsi och förmögenhet. Även pä denna punkt sker alltså fortfarande en form av sambeskatining. De nu berörda bestämmelserna kan bli aktuella såväl för folkpensionärer som för skallskyldiga i aktiv ålder. För en folkpensionär betyder bestämmelserna atl han - ulöver del ovan behandlade extra avdrag som är avsett endast för folkpensionärer - kan få ytteriigare extra avdrag, t. ex. om han haft inte obetydliga sjukdoms-kostnader.

När det gäller förslagels lagtekniska utformning anser utredningen del angeläget med hänsyn till de relativt omfattande ändringar av principiell natur som föreslås atl de nya huvudreglerna tas in i lagtexten. Utredningen förutsätter dock alt detaljerade tillämpningsanvisningar även i fortsältningen skall utfördas av RSV.

Beträffande ulformningen av förslagel till ändring av KL med anvisningar anför ulredningen bl. a. följande.

I 50 § 2 mom. fjärde stycket kvarstår regeln all skattskyldig, vars inkomsi till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, har rätt till extra avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga. Den tidigare anknytningen till andra slyckel, som innehåller bestämmelser om extra avdrag vid s. k. ömmande omständigheter, har ansetts böra upphöra efiersom hell olika principer kommer all gälla för beräkning av avdrag enligl andra resp. fjärde stycket. Hänvisningen lill andra slyckel avser i fortsättningen endast bestämmelserna angående rätt att göra särskild framställning om avdrag och angående reducering av avdraget i vissa fall då skatlskyldig erhållit jämkning vid beräkning av sjömansskatt. Däremot kommer det i andra stycket föreskrivna maximibeloppet inte längre alt gälla beträflande avdrag enligt fjärde stycket.

Bestämmelserna om minimiavdrag, 500 kr., och om fastställande av till-lämpningsföreskrifter har förts över lill punkt 2 av anvisningama till 50 §.

Huvudregeln om individuell inkomstprövning har tagits in i punkt 2 av anvisningama till 50 §. Det har förutsatts att folkpensionärerna vid avdragsberäkningen hänförs till endera av två kategorier. Till den ena kategorin hör gifta folkpensionärer vars folkpension utgått med lägre belopp på grund

6 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

Prop. 1975:92 82

av andra makens pensionsräll. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximall extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp för gift vars make har räll lill ålderspension (77,5 96 av basbeloppet fr. o. m.år 1975) och en sidoinkomsl på 3 800 kr. Denna princip bör liilämpas för varje gift folkpensionär vars pension är reducerad på grund av makes pensionsrätt, dvs. även om pensionen i det enskilda fallet inte är reducerad till 77,5 96 utan lill 83 1 /3 eller 86 1 /4 96 av basbeloppet (dessa procentsatser tillämpas fr. o. m. år 1975 när andra maken har reducerad förtidspension.). För det fall då skatlskyldig under viss del av året uppburit pension som varil reducerad på grund av makes pensionsräll och under annan del av årel uppburit oreducerad pension har föreskrivits att avseende skall fästas vid det förhållande som rått under längst tid av året. Till den andra kategorin hör alla övriga folkpensionärer. För denna kategori beräknas skattefri nivå och maximalt extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp för ogift (95 96 av basbeloppet fr. o. m. år 1975) och en sidoinkomsl på 3 800 kr. Äv avdragsreglernas schablonmässiga karaktär följer all de nu angivna beräkningsprinciperna bör liilämpas oberoende av om den skattskyldige i det enskilda fallet faktiskt uppburit det gmndbelopp som förutsatts gälla för den kategori han tillhör (pensionen kan ha utgått med lägre belopp än normall t. ex. på grund av förtida uttag eller på grund av alt den skaltskyldige inle varit folkpensionär hela årel och den kan ha utgått med slörre belopp än normalt på grund av uppskjutet uttag).

Utredningen framhåller vidare att det inte är möjligt atl i lagtexten ange alla de omständigheter som i det enskilda fallet bör kunna påverka avdragsberäkningen. De i anvisningspunkten angivna huvudreglema får frångås, när särskilda omständigheter motiverar del. Från RSV:s anvisningar hämtar utredningen följande exempel på fall där avvikelse från huvudreglema kan vara motiverad.

a) Avdrag bör i regel medges med samma belopp vid den statliga och den kommunala taxeringen. Har den statliga laxeringen blivil lägre än den kommunala på grund av atl garantibelpp för fastighet beräknats, bör dock i vissa fall elt högre avdrag medges vid sistnämnda taxering. Så bör ske om enligl RSV:s avdragslabell den kommunala taxeringen ger högre avdrag än den slalliga.

b) RSV har utformat särskilda regler för beräkning av förmögenhetsvärdet av egnahemsfastigheier och mindre jordbruksfastigheter.

c) Om med lillämpning av vederböriig avdragstabell de beskattningsbara inkomsterna blir mycket låga såväl vid den statliga som den kommunala taxeringen (något hundratal kr.), bör avdraget enligt RSV:s anvisningar höjas så atl den beskattningsbara inkomsten blir noll.

Sparavdraget

Tilläggsdirektiven med hänvisningen lill 1974 års Hagaöverenskommelse innebär att utredningen fått i uppdrag att pröva sparavdragets storlek med

Prop. 1975:92 83

hänsyn lill prisutvecklingen sedan år 1961 och atl nytt avdragsbelopp bör gälla fr. o. m. inkomståret 1975.

Ulredningen visar genom följande sammanställning resultatet av en uppräkning av avdragsbeloppel med hänsyn till utvecklingen av konsument-resp. neltoprisindex (faktiska resp. beräknade årsmedellal).

1961 1975 Uppräknat avdrags-

belopp, kr.

Konsumentprisindex 163 346 849/1698

Neltoprisindex 104 205 788/1 576

Ulredningen finner således alt en uppräkning av nuvarande sparavdrag med hänsyn till prisutvecklingen närmast bör innebära en fördubbling av avdragsbeloppen eller en höjning till 800 resp. 1 600 kr. Dessa belopp motsvarar i nuvarande ränteläge den årsränta som erhålles om etl kapital på ca 11 850 resp. 23 700 kr. innestår på kapitalsamlingsräkning i affärsbank eller kapilalsparräkning i sparbank.

1 enlighet med tilläggsdirektiven föreslår ulredningen därför atl en anpassning av sparavdraget lill prisutvecklingen sedan år 1961 sker genom att nuvarande avdragsbelopp fördubblas och således bestäms lill 800 kr för ensamslående och 1 600 kr. för makar lillsammans. De nya avdragsbeloppen bör gälla fr. o. m. inkomståret 1975.

Ledamölerna Hedborg och Hermansson har inte anslutit sig lill utredningens förslag om höjning av sparavdraget. Mot bakgrund av all avdragssystemet f n. behandlas inom utredningen är del enligl deras mening inte lämpligl att nu göra några förändringar i avdragsrätten.

Villaavdraget

Enligt tilläggsdirektiven skall utredningen ocksä se över del speciella avdrag på 500 kr. som ulgår vid schablonberäknad intäkt av egnahemsfaslighet. Mot bakgrund av förslaget om uppräkning av sparavdraget i förvärvskällan kapital finner utredningen att vissa skäl möjligen talar för atl egnahemssparandet på motsvarande sätt bör främjas genom atl även villaavdraget uppräknas med hänsyn till den prisutveckling som ägt rum sedan nuvarande avdragsbelopp beslutades år 1970. En uppräkning med hänsyn till ulvecklingen av konsument- resp. neltoprisindex (faktiska resp. beräknade års-medeltal) ger följande resultat.

1970 1975 Uppräknat avdrags-

belopp, kr.

Konsumentprisindex 236 346 733

Nettoprisindex 143 205 717

Utredningen konstaterar alt från nu anförda synpunkler en uppräkning av villaavdraget lill 700 kr. kunde anses befogad. Kostnaderna i form av

Prop. 1975:92 84

skattebortfall vid 1976 års taxering vid en höjning av avdraget lill 700 kr. kan beräknas lill 93 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna.

Utredningen ifrågasätter dock om villaavdragel verkligen skall bedömas endast från dessa synpunkter. Mot bakgrund av bl. a. del allmänna räntelägel och villaschablonens ursprungliga karaktär av beskattning av ränta på i fasligheten nedlagt kapital kan del enligl utredningens mening anses tveksamt om villaavdraget bör höjas.

Enligt utredningens mening bör en översyn av villaavdraget också innefatta en prövning av de sist anförda synpunkterna. Även om en sådan prövning skulle leda lill slutsatsen all villaavdraget under vissa förutsättningar bör höjas för atl helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena är del dock i dagslägel osäkert om de faktiska höjningarna av taxeringsvärdena blir av den omfattningen atl åtgärder behöver vidtas för alt möta effekterna av dessa. Utredningen förordar därför alt frågan om höjning av villaavdraget får anslå lill dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Ledamoten Krönmark har reserverat sig mot ulredningens ställningstagande angående villaavdraget och förordar all det höjs fr.o.m. 1976 års taxering till 700 kr.

Kostnadsberäkning och finansiering

Enligt tilläggsdirektiven bör utgångspunkten för ulredningens arbele vara att den nu föreslagna skatteomläggningen i likhel med den tidigare skall tolalfinansieras. Kostnadsramen för omläggningen har angivils lill 4 miljarder kr. Till detta belopp kommer kostnaderna för ändringen av sparavdraget.

Kostnaderna för skatteomläggningen har beräknats med utgångspunkt från den inkomstfördelning som kan anlas föreligga år 1976. Utredningen framhåller emellertid atl prognosen angående den allmänna inkomstutvecklingen blir osäker. Detla gäller i ännu högre grad antaganden om inkomst- och förmögenhetsförhållandena för de folkpensionärer som berörs av de föreslagna ändringarna av reglerna om extra avdrag. Med reservation för de betydande osäkerhetsmomenten beräknar ulredningen det totala skattebortfallet på grund av inkomslskallesänkningen lill drygt 4 miljarder kr. Skattebortfallet för kommunerna på grund av ändring av reglerna om extra avdrag för folkpensionärerna uppskattas lill högst något tiotal milj. kr. Uppräkningen av sparavdraget beräknas medföra etl skattebortfall på 280 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna.

Finansieringen skall enligl tilläggsdirektiven ge full täckning för inkomstskattesänkningen. Utredningen anser del med hänsyn till skatteomläggningens provisoriska karaktär önskvärt atl i första hand söka anvisa en enda eller en huvudsaklig finansieringskälla.

Mot bakgrund av atl de senaste skatteomläggningarna har finansierats

Prop. 1975:92 85

genom ökal avgiftsuttag hos arbetsgivare och egenförelagare anser utredningen atl del ligger närmast till hands atl pröva möjligheten att även denna gång använda en sådan finansieringsform. Ell primärt syfte med omläggningen är att den skall kunna beaktas vid avtalsförhandlingarna. En direkt koppling med avtalsrörelsen erhålles om inkomslskallesänkningen finansieras genom avgifter på löneutbetalningarna. Enligt utredningens mening finns del starka skäl att anta alt de hillills beslutade avgiftshöjningarna beaktats och atl nya avgiftshöjningar kommer all beaktas när utrymmet för löneökningar beräknas av avtalsparterna. Utredningen understryker atl i den mån avgifterna på detta sätt får betydelse för förhandlingsresultatet, kommer de inte alt innebära någon ökad koslnadsbelastning för arbetsgivarna. Avgifterna bör då inle heller ha de negativa effekter på sysselsättning, prisbildning och industrins internationella konkurrenskraft som på sina håll befarats.

Utredningens slutsats är atl en höjning av avgifterna på löneutbetalningarna - och i samband därmed av avgifterna på egenföretagarnas inkomster - är en möjlig och med hänsyn lill skatteomläggningens syfte naturiig finansieringsform. Härvid bör den allmänna arbetsgivaravgiften användas. Utredningen anser det i delta sammanhang vara en särskild fördel all den allmänna arbetsgivaravgiften lill skillnad från socialförsäkringsavgifierna utgår på hela lönesumman och all alltså de högre inkomsterna ingår i avgiflsunderiaget med hela sitt belopp.

Ulredningen anser all inkomslskallesänkningen i sin helhel bör finansieras genom höjning av den allmänna arbetsgivaravgift som betalas av arbetsgivare och egenförelagare. För finansiering av inkomstskattesänkningen fordras en höjning fr.o. m. inkomståret 1976 av procentsatsen för avgiftsuttaget med 2,6 procentenheter. En sådan höjning beräknas första året ge en intäktsökning för staten på 4 060 milj. kr., varav 3 930 milj. kr. härrör från avgifter som betalas av arbetsgivare och 130 milj. kr. från egenföretagarnas avgifter.

Utredningen anser att även skattebortfallet 280 milj. kr. på grund av höjningen av sparavdraget bör kompenseras genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. år 1976. Detla nödvändiggör en höjning av avgiften med 0,2 procentenheter.

Utredningen föreslår därför all den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1976 höjs med (2,6 + 0,2=) 2,8 procentenheter eller från nuvarande 4 96 lill 6,8 96.

Ulredningen framhåller atl utredningen vid beräkningen av finansieringsbehovet förutsatt all kompensation skall utgå till kommunerna för del skattebortfall som förorsakas dem på grund av ändringen av reglerna om extra avdrag för folkpensionärer och höjningen av sparavdraget.

Ledamölerna Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson har reserverat sig mot ulredningens förslag lill finansiering av reformen. Reservanterna vänder sig dels mol förslagel om en totalfinansiering av reformen.

Prop. 1975:92 86

dels mol den föreslagna metoden för finansiering. De anser all omläggningen av inkomstskatten delvis bör kunna vara självfinansierande genom den automatiska tillväxten i statsinkomsterna på grund av den progressiva beskattningen av den del av inkomstökningen som enbart är en följd av inflationen.

Med denna utgångspunkt beräknar Andersson, Krönmark och Mundebo att omläggningen behöver finansieras endast till ett belopp av ca 1 700 milj. kr. Svensson anser inga kompenserade åtgärder nödvändiga med hänsyn lill att staten även lår automatiska inkomstökningar genom att de reala inkomstökningarna beskallas progressivt. Andersson anser att erforderiigt inkomsltillskotl bör åstadkommas genom höjning av inkomstskatter för aktiebolag och ekonomiska föreningar saml förordar vidare, i likhet med Mundebo, höjd skatt på energi, miljöfariiga varor, sprit, vin, malldrycker och tobak. Krönmark anser atl finansieringsbehovet i första hand bör täckas genom besparingar inom den offentliga sektorn.

Sparavdragets höjning anser reservanterna inte erfordra någon särskild finansiering.

Remissyttrandena

Inkomstskattesänkningen

Utredningens förslag till skalleomläggning för år 1976 har vid remissbehandlingen fåll ell blandat mottagande. Remissinstanserna ansluter sig i regel till utredningens uppfattning att omläggningen bör ske genom en ändring av statsskalteskalan. Däremot är meningarna delade om förslagels fördelningspoliiiska utformning. Det gäller bl.a. i fråga om löntagarorganisationerna.

LO ansluter sig till utredningens mening att alla heliidsarbetande inkomsttagare utom de med de allra högsta inkomsterna bör få en i kronor räknat lika slor skattesänkning saml all inkomsttagare med inkomster under vad som räknas som lägsta helårslön även de får en skälig skallelindring. LO utesluter trots detla inle all skatteomläggningens huvudsyfte - atl möjliggöra fortsatta realinkomstförbällringar för slora löntagargrupper- kommer att kräva en ökning av del maximala skattesänkningsbeloppet. LO anser alt detla belopp i så fall bör uppnås genom all justeringarna av skatteskalan högst utsträcks lill skiktet 30000-40000 kr. i taxerad inkomst. LO understryker dock alt tyngdpunkten i förslaget inte får rubbas.

TCO ställer sig avvisande till förslaget och framhåller atl del inle är lämpligt utformat varken som ett konkret inslag i den pågående avtalsrörelsen eller som ett led i en successiv förändring av skattesystemet. Del är enligl TCO:s mening nödvändigt atl genomföra större skattesänkningar i de inkomstlägen som inrymmer de stora grupperna av heliidsarbetande löntagare. TCO understryker atl det väsentliga motivet bakom omläggningen är all underiätta avtalsrörelsen.

Prop. 1975:92 87

Allmänt sell är TCO också av den meningen all önskvärda inkomsiför-bättringar för vissa utsatta låginkomstgrupper bättre åstadkommes genom en ökning av olika sociala transfereringar än genom skattesänkningar som kommer alla till del som av skilda skäl redovisar en låg taxerad inkomsi. I den situation som nu uppstått bedömer TCO emellertid att det inte längre är möjligl att ändra ulredningens förslag i vad avser skatlelindringens sloriek för de lägsta inkomstgrupperna. För atl lillgodose kraven på slörre insatser för de heliidsarbetande lönlagarna måsle därför ramen för skalleomläggningen vidgas ulöver de 4 milj. kr. som stått till utredningens disposition. Riktpunkten måste vara all de slora grupperna av heliidsarbetande löntagare även år 1976 skall tillförsäkras en skallesänkning som ligger närmare den nivå som nåtts i omläggningen för år 1975.

SACO/SR avstyrker bestämt ulredningens förslag. Enligt SACO/SR bör de åriiga skatteomläggningarna syfta till att successivi avveckla progres-sivitelen i skattesystemet och de höga marginalskatterna. Utredningens förslag till skatteomläggning uppfyller inte dessa krav. SACO/SR konstaterar atl förslaget innebär alt marginalskaltesänkningarna sätts in i de lägsta inkomstskikten. Äv de heltids- och helårsarbetande löntagarna kommer ca 5 96 i åtnjutande härav medan återstoden kommer alt drabbas av minst lika hård marginal beskattning som under år 1975. Om skatleulredningens förslag skulle genomföras kommer enligt SACO/SR:s mening majoriteten av de hellids- och helårsarbetande lönlagarna alt antingen få vidkännas köpkraftssänkningar eller bli tvingade atl kräva kraftiga brutlolönehöjningar i avtalsrörelsen för atl bevara köpkraften. Därmed har en tvåårig avtalsuppgörelse i 1975 års avtalsrörelse inle underiältals. SACO/SR förordar därför i första hand alt omläggningen utformas enligl ledamoten Bartleys förslag. 1 annal fall anser SACO/SR att ramen måste vidgas så alt sänkningar av marginalskatterna kan genomföras för "de slora löntagargrupperna".

Näringslivets skattedelegation är också kritisk mol inkomslskatiesänkning-ens utformning. Även delegationens kritik lar sikte på all tyngdpunkten av skattelättnaderna lagts i de lägsta inkomslskiklen och atl förslaget därigenom inte bidrar till en lugn avtalsrörelse. Delegationen förordar atl mar-ginalskaitesalserna i inkomsllägena över 35 000 kr. sänks kraftigt och motsätter sig höjd uttagsprocenl i de översta skikten.

Bland de remissinstanser utanför arbetsmarknadsorganisationerna som lagil ställning till förslagets fördelningspoliiiska utformning godtas förslagel eller lämnas utan erinran av kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Gävleborgs län och av en majoritet inom länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Även SHIO synes acceptera förslagets utformning. Länsstyrelsen i Hallands län har i stort sett ingen erinran mol förslagel men är kritisk mot höjningen av marginalskatten för inkomster över 100 000 kr. Länsstyrelserna i Kronobergs och Norrbottens län anser atl tyngdpunkten av lättnaderna bör skjutas uppåt i inkomstlägena. Flera remissinstanser uttalar som sin principiella uppfattning att låginkomsttagarproblemel i första hand bör lösas

Prop. 1975:92 88

med arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder och inte genom skattelättnader. Sådana uttalanden görs bl. a. av kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen och länsstyrelsen i Skaraborgs län.

AMS och ALF-utredningen tar upp det inom ulredningen diskuterade förslagel till ändrad finansiering av arbetslöshetskassornas verksamhet genom höjda statsbidrag. AMS konstaterar alt förslaget är tekniskt genomförbart. Det innebär en kraftig förstärkning av bidragels sloriek och medger en väsentlig sänkning av nivån på de nuvarande egenavgifterna. ALF-ulredningen beräknar all förslagel skulle sänka nuvarande avgiftsuttag till ungefär hälften och anser att ytteriigare ålgärder i denna riktning är möjliga. ALF-utred-ningen framhåller att den diskuterade ändringen inle synes påverka dess arbete alt utforma förslag lill en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Extra avdrag för folkpensionärer

Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig i denna del godtar utredningens förslag utan sakliga ändringar eller med endasl mindre jämkningar. Några remissinstanser ställer sig i princip avvisande till förslaget.

Bland de som tillslyrker förslaget eller lämnar del ulan erinran kan nämnas socialstyrelsen, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus. Västernorrlands och Norrbottens län, LO, TCO och SACÖ/SR.

Även kammarrätten i Stockholm tillslyrker förslagen i denna del. Kammarrätten finner utredningens förslag all avdrag skall beräknas för vardera maken för sig med hänsyn endasl lill hans egna inkomsler väl överensstämma med den i princip individuella makebeskallning som infördes år 1970. Kammarrätten ifrågasätter emellertid om inle ulredningen borde ha övervägt atl utsträcka den individuella prövningen lill all omfatta även extra avdrag vid s. k. ömmande omständigheter och vid existensminimum.

Flera remissinstanser tar upp frågan om vilka förmåner som skall beaktas vid bedömningen av om den skattskyldiges inkomsi lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

RFV konstaterar all ulredningen uttalat alt med folkpension avses ålderspension, förtidspension och änkepension. I förslag till författningsanvisningar och i kommentaren lill dessa anges all barnpension lill barn under 16 år inte omfattas av bestämmelsen. RFV anser all de förmåner som avses med folkpension bör anges i författningstexten. Huslrulillägg bör enligl RFV ingå bland dessa förmåner. RFV erinrar vidare om att barnpension numera utgår till barn under 18 år. Även pensionsålderskommittén, KPA och RSV påtalar behovet av atl den personkrets som är berättigad till extra avdrag för folkpensionärer klart anges. RSV erinrar om att verket i sina anvisningar numera från denna personkrets undantagit, förutom de som uppbär barnpension, även personer som får statligt vårdbidrag. RSV anser inle att den som uppbär vårdbidrag skall räknas som folkpensionär i ifrågavarande hänseende och föreslår atl lagtexten ändras i enlighet härmed. Av samma me-

Prop. 1975:92 89

ning är kammarrätten i Stockholm.

Ett par remissinstanser påtalar vissa ölägenheter som följer av all gift pensionär, vars make har folkpension, får lägre extra avdrag än pensionär som är ensamstående eller vars make saknar pension. RFV pekar på del fall att ändring inträtt under inkomståret. Enligl förslagel skall hänsyn då las lill det förhållande som varil rådande under längst lid av året. För skatt-skyldig, som uppburit folkpension som gift under något mer än halva årel, men som under reslen av årel uppburit folkpension som ogift innebär regeln all han får ell lägre extra avdrag än som svarar mot hans folkpension. Bestämmelsen kan jämföras med att den som uppburit folkpension under del av året fär extra avdrag som om pension utgått hela året. Verkel framhåller atl bestämmelsen inte kan tillämpas vid beräkningen av den preliminära skallen och alt verkel dessuiom har svårt atl redovisa månadsspecificerad uppdelning av utbetalda folkpensionbelopp på kontrolluppgift. Verket föreslår därför alt särskilda föreskrifter om jämkning av det extra avdraget vid taxeringen meddelas för sådana fall. KPA framför liknande synpunkter och framhåller också all folkpensionär kan drabbas av kvarskatt om han under en mindre del av året ensam uppbär folkpension och en störte del av året s. k. äktamakebelopp. KPA påpekar vidare att det i en del fall kan vara svårt för taxeringsmyndigheterna atl avgöra vilken avdragslabell som skall tillämpas.

När del gäller den särskilda garaniiregeln uttalar flera remissinstanser betänkligheter. Föreningen Sveriges fögderichefer finner atl den kommer all medföra svårigheter framför allt för taxeringsnämnderna men anser atl dessa svårigheter uppvägs av de lättnader som huvudregeln medför. Även TOR anser atl garantiregeln komplicerar systemet och anser det betänkligt med hänsyn till atl en reformering av skattesystemet rimligen bör gå ut på en förenkling. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar att skattemyndigheterna skall bevaka atl extra avdrag medges enligt den mest generösa av tvä altemativa avdragsregler och framhåller alt förslaget medför ökad risk för felaktiga beslul. Länsslyrelsen uttalar vidare atl del inle klart framgår om garaniiregeln skall liilämpas endasl vid 1977 års taxering eller om den är avsedd alt bli permanent.

RRV anser garantiregeln motiverad trots det adminislraliva merarbete som är förenat med denna. RRV underslyrker emellertid atl regelns successivt minskade betydelse inte torde leda till molsvarande lättnad i kontrollarbetet. RRV ifrågsälter därför om inte en lidsgräns bör sättas för regelns tillämpning. Det kan enligt verkets mening också övervägas all inskränka dess giltighet till pensionsfall som inträffat före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

RFV framhåller att reglema för extra avdrag bör utformas på sådanl sätt att verkel och övriga pensionsutbetalare har möjlighet atl maskinellt beräkna den preliminära skatten med hänsyn till det extra avdraget. Utformas reglerna på annal säll medför detta att lokal skattemyndighet måste utfärda

Prop. 1975:92 90

beslul om särskild beräkningsgrund för den preliminära skatten i etl stort antal fall. Detta skulle innebära merarbete såväl för pensionslagarna som för lokal skallemyndighet, allmän försäkringskassa och riksförsäkringsverket. RFV konstaterar atl individuellt beräknade extra avdrag för folkpensionärerna skulle - utan atl vara kombinerade med någon garantiregel -ha medfört förenklingar för den pensionsulbelalande myndigheten vid beräkningen av den preliminära beskattningen. Del föreslagna systemet medför i stället mer komplicerade och resurskrävande beräkningar då man fortlöpande måsle göra dubbla beräkningar för gifta folkpensionärer. De extra kostnaderna kan uppskattas lill 1 ä 2 milj. kr. åriigen. RFV finner den föreslagna garaniiregeln mindre tillfredsställande och anser alt den bör gälla endasl under en övergångstid och snarasl ersättas av enklare regler.

Även KPA konstaterar atl garantiregeln för framliden bevarar svårigheten att någortunda korrekt kunna beräkna extra avdrag vid preliminär skalleberäkning. KPA anmärker, liksom RFV, alt ulredningen inte föreslagit någon garanliregel för sådana ensamstående med barn, som genom förslaget om individuella extra avdrag får etl lägre avdrag. Enligt RSV:s anvisningar medges nämligen f n. ogift pensionslagare med hemmavarande barn under 18 är samma extra avdrag som två gifta pensionlagare lillsammans. KPA ifrågasätter om det inle vore bättre atl la bort garantiregeln och nu konsekvent genomföra en individuell beräkning av extra avdrag för gifta i vart fall vad avser inkomsi.

RSV släller sig avvisande till garantiregeln. De problem som aktualiseras i samband med övergång lill individuell prövning om extra avdrag för folk-pensionärer kan enligl RSV lösas genom all beskatlningsmyndigheterna efter individuell prövning medger extra avdrag. RSV skulle i anvisningar kunna förorda atl denna grupp beaktas särskilt vid prövning av fråga om extra avdrag. Med hänsyn härtill och då garaniiregeln är administrativt betungande avslyrker RSV garaniiregeln.

De remissinstanser som ställt sig positiva lill en omläggning av folkpen-sionärernas beskattning har allmänt godtagit de föreslagna ändringarna om skattefri nivå för folkpensionärer och om avirappning av det extra avdraget. RFV vill dock fästa uppmärksamheten på att elt bibehållande av beloppet 3 800 kr. efter år 1976 medför all även den som uppbär endast folkpension i form av förtidspension kan komma all få skall genom uppräkningen av sådan pensionärs dubbla pensionstillskott. PRO avslyrker förslaget all pensionstillskott skall räknas som sidoinkomsl. PRO anser vidare all den skattefria sidoinkomsten ovanför folkpension och pensionstillskott skall bestämmas lill samma belopp som gäller för möjligheten alt få inkomslprövade sociala förmåner.

Utredningens förslag lill omläggning av folkpensionärernas beskattning avstyrks i princip av sex remissinstanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län finner det inle ändamålsenligt atl i samband med en provisorisk skatteomläggning

Prop. 1975:92 91

genomföra en genomgripande ändring av beskattningen av folkpensionärer. Länsslyrelsen delar emellertid ulredningens uppfattning att reglerna för extra avdrag inte får leda till alltför stora skattelättnader vid jämförelse med skattskyldiga i aktiv ålder. Redan nu uppfattas skillnaderna i skattetryck som orättvisor hos vissa grupper. Länsslyrelsen bilräder därför förslagel all den skattefria nivån bör bestämmas med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst, varvid pensionstillskott bör räknas som sidoinkomsl. Länsstyrelsen i Skaraborgs län redovisar i huvudsak samma inställning. Länsstyrelserna i Södermanlands och Hallands län anser all hela frågan om folkpensionärernas beskattning bör anstå tills vidare och behandlas vid den allmänna översyn som utgör utredningens urspmngliga uppdrag. Länsstyrelsen i Södermanlands län pekar bl. a. på alt sambeskatining alltjämt gäller för andra skattskyldiga i fråga om B-inkomsler.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser sig inte heller kunna förorda någon individuell bedömning av frågan om extra avdrag för folkpensionärer, utan föreslår all nuvarande regler bibehålles. Länsstyrelsen framhåller all enligl förslagel får en folkpensionär, som under år 1976 har biinkomster på 3 800 kr. och folkpension med 9 429 kr eller sammanlagt 13 229 kr., hel skattebefrielse, även om andre maken har hög inkomst. Som jämförelse anges alt samma person året före pensionsålderns inträde får eriägga skatt med 2 244 kr. för samma inkomst. Härvid har maken tillika utfört en arbetsinsats. Länsslyrelsen anser att folkpensionärernas extra avdrag framstår som särskilt förmånligt vid jämförelse med personer som har låg inkomsi till följd av nedsatt arbetsförmåga på gmnd av sjukdom, olyckshändelse eller andra omständigheter. Dessa får ett relalivi blygsamt extra avdrag. Länsslyrelsen anser del angeläget med en generösare tillämpning av extra avdraget lill låginkomsttagare, som är handikappade eller likställda liksom till personer bosatta i orter med begränsade inkomstmöjligheier.

Lantbrukarnas skatteddegation anser atl förslagel inle kan läggas till grund för lagstiftning. Det kan enligl delegationen knappast hävdas alt pensionärer i allmänhet har en lägre skatieförmåga än de skattskyldiga i aktiv ålder. Frågan gäller om man utan behovsprövning skall ge folkpensionärer skattefavörer som aktiva heliidsarbetande i samma inkomstlägen inte har. Genomförs förslaget innebär detla all extra avdrag kan medges även i fall där ell pensionärspars sammanlagda inkomst är mycket betydande. Delegationen anser del ur rättvisesynpunkt inte rimligt atl så påtagligt gynna folkpensionärerna. De skäl som kan anses tala för en individuell inkomstprövning av det extra avdraget är enligl delegationens mening inte tillräckligt bärande.

Sparavdraget

Förslagel om höjt sparavdrag tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissinstanser.

Prop. 1975:92 92

LO redovisar dock en viss tveksamhet. Enligl LO:s mening kan den nuvarande inflationen i och för sig motivera ell högre avdrag, för all möjliggöra en positiv realränta för banksparare. LO framhåller å andra sidan att också andra avdrag i så fall skulle behöva justeras. All på så säll göra avdrags-möjligheterna alll vidare finner LO inle överensstämma med etl förnuftigt utformat skattesystem. Enligt LO bör de utbredda avdragsmöjligheterna på längre sikl kraftigt minskas, för att inle skatternas fördelningspolitiska syfte på etl okontrollerat och svåröverblickbart säll skall motverkas. 1 del fall det anses angeläget atl skydda just banksparandet, framhåller LO spar-premiemas fördelar - de kan riklas just till dem som sparar i bank och inte till andra.

Villaavdraget

Utredningens uppfattning att ställning till en höjning av villaavdraget bör tas försl sedan utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt godtas allmänt av de inslanser som yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen i Hallands län och SACO I SR ullalar sig för en höjning av avdraget till 700 kr. mot bakgmnd av de uppgifter om taxeringsutfallet som numera är kända. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser en sådan höjning otillräcklig och föreslår i stället ändrad intäktsberäkning eventuellt i kombination med höjt schablonavdrag.

Lantbrukarnas skattedelegation anser i första hand att den nuvarande scha-blonmeloden bör ersättas med annan inkomstberäkning. Om den nuvarande metoden behålls anser delegationen att beloppsgränserna för den progressiva beskattningen skall höjas.

Finansiering

Utredningens förslag lill finansiering av skatteomläggningen har vid remissbehandlingen fått etl blandat mottagande.

LO ullalar förståelse för de skäl som medfört alt direktiven innehåller del slags begränsning, som kravet på tolalfinansiering innebär. Å andra sidan understryker LO all det just är kravet på samhällsekonomisk balans som måsle vara avgörande för bedömningen hur stort det lolala skatteintagei till statsbudgeten skall vara. För 1976 är situationen sådan, atl särskilda åtgärder för att öka den ekonomiska aktiviteten kan komma att behövas. LO betonar därför vikten av att den konjunkturpolitiska beredskapen är så god och har en sådan inriktning, atl en eventuell nödvändig konjunkturstimulans också kan ske genom aktiva offentliga åtgärder. LO hävdar med bestämdhet atl en eventuell höjning av det maximala skattesänknings-beloppet inte får betalas med en ytteriigare höjning av arbetsgivaravgiften. Det måste enligt LO också beaktas, att de skattepolitiska uppgörelserna möjliggör verkligt ekonomiskt utrymme för de förhandlande parterna på

Prop. 1975:92 93

arbetsmarknaden. När del gäller del skallebortfall som orsakas av sparavdragets höjning anser LO del orimligt all del skulle finansieras endasl av lönlagarna genom höjd arbetsgivaravgift.

TCO ger sin principiella anslutning till att en inkomslskallesänkning för lönlagarna skall "utväxlas" mot en höjd arbetsgivaravgift, varvid löntagarnas organisationer skall ta vederböriig hänsyn lill denna i avtalsförhandlingarna. Den vidgning av ramen som nu är nödvändig bör enligl TCO uppfattas på samma sätt. TCO framhåller emellertid alt ell beaktande på avsett sätt i avtalsförhandlingarna av en skatteomläggning kan påräknas endasl i de delar de reformer som genomförs är sådana alt de kommer löntagargrupperna lill godo.

SACO/SR tillslyrker förslagel lill finansiering. Däremot finner SACO/SR del inle vara nödvändigt att nu la slällning lill finansieringen av den ramvidgning med 1 miljard som organisationen förordal. Allernaliva lösningar är enligt SACO/SR:s mening tänkbara exempelvis underbalansering av budgeten, höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften eller höjning av vissa punktskatter.

SACO/SR lar också upp förslagels effekter för fria yrkesutövare. SACO/SR konstaterar alt de liksom lönlagarna får del av skallesänkningen. De kommer emellertid samtidigt att på den egna inkomsten belastas med höjningen av den allmänna arbetsgivaravgiften. Avgiften är visseriigen avdragsgill vid beskattningen men nettoeffekten av skallesänkningen och avgiftshöjningen, med hänsyn lagen lill avdragsrätten, skulle ändå bli alt fria yrkesutövare gör en neltoföriusl på omläggningen vid en inkomstnivå litet över 50 000 kronor. SACO/SR finner delta vara hell orimligt. Enligl organisationens mening bör den allmänna arbetsgivaravgiften på eget uttag ur rörelsen snarasl avvecklas, eftersom uttaget skiljer sig från allmän arbetsgivaravgift på den frie yrkesutövarens lönekostnader för anställd personal. Som en första åtgärd bör man höja det belopp med 10 (XX) kr. på vilket någon allmän arbetsgivaravgift inte tas ul lill förslagsvis 30 000 kr. Samma ståndpunkt intar KLYS.

Bland övriga remissinstanser som godtar finansieringsförslagel kan nämnas länsstyrelsen i Gävleborgs län och RR V. Länsstyrelsen i Skaraborgs län delar utredningens mening om finansieringen av inkomslskallesänkningen men ifrågasätter om höjningen av sparavdraget behöver full slalsfinansiell täckning. För finansiering av en eventuellt mer omfattande skattesänkning kan enligt länsstyrelsen en höjning av vissa punktskatter, t. ex. energiskalten, övervägas.

Företagsskatteberedningen framhåller atl en av huvudfrågorna vid ulformningen av företagsbeskattningen är all göra en avvägning mellan netto-vinslbeskattning och andra skatteformer av typ produklionsfaklorskatter. Beredningen har för att få underlag för sina överväganden på omrädet gett Industriens utredningsinstitut i uppdrag all utreda produklionsfaklorbeskall-ningens ekonomiska effekter. Beredningen konstaterar atl en delrapport över

Prop. 1975:92 94

uppdraget sammanfattningsvis ger vid handen att utredningsinstitutet inte kunnat finna några väsentliga skillnader mellan arbetsgivaravgifter och andra kostnader för arbetskraft. Detla får enligl institutet lill följd all en ökning av arbetsgivaravgifterna på längre sikt övervältras på i första hand konsumentema och/eller arbetstagarna. Under del fortsatta arbetet har institutet även analyserat de kortsiktiga effekterna av en sådan avgiftshöjning. Man har därvid funnil att en övervältring sker nära nog fullständigt på relalivi kort tid. Delta gäller speciellt om arbetsmarknadens parter vid avtalsförhandlingarna beaktat en sänkning av den direkta skallen finansierad med höjda arbetsgivaravgifter genom att avräkna avgiftshöjningen från det tillgängliga utrymmet för löneökningar. Beredningen framhåller all även andra effekter - såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska - måsle analyseras innan definitiv slällning kan las lill inslaget av denna beskattnings-form i företagsbeskattningen.

Näringslivets skaltedelegation avvisar finansieringsförslaget. Delegationen anser att omläggningen lill slörre delen bör kunna vara självfinansierande genom den automatiska tillväxten i statsinkomslerna på gmnd av progres-siviteten i skattesystemet i kombination med inkomststegringarna. Delegationen framhåller att endast om skatteomläggningen skulle ges en betydligt vidare ram än fyra miljarder kronor kan av budgetmässiga skäl en del därav behöva finansieras genom höjda skatter. Inle heller då bör det enligl delegationens mening ske genom höjd arbetsgivaravgift. Delegationen utesluter också en beskattning av andra produktionsfaktorer, såsom råvaror och energi. Delegationen finner ulredningens motivering för finansiering av det höjda sparavdraget ohållbar och anser all det inte heller i denna del behövs någon särskild kompensationsåtgärd.

SHIO avstyrker också förslaget och redovisar i huvudsak samma synpunkter som näringslivets skaltedelegation. SHIO anser atl omedelbar lindring av löneskattens kostnadsbelastning på den mindre företagssamheten bör genomföras. En lämplig metod skulle enligt organisationens mening vara all från undertaget för den allmänna arbetsgivaravgiften undanta ett visst antal anställda, t.ex. 3, 4 eller 5.

Även Lantbrukets skattedelegation motsäller sig den föreslagna finansieringsformen och anmärker all det skaltebortfall som skall finansieras delvis avser andra än löntagare och egna företagare. Enligt delegationens mening bör finansieringsfrågan bedömas i samband med elt eventuellt beslul om konjunkturstimulans.

Frågan om avgiftskonlrollen har tagits upp av flera remissinstanser som framhållit alt del ökade uttaget av arbetsgivaravgifter nödvändiggör utbyggnad och effektivisering av arbetsgivarkontrollen inom avgiftsområdet. Denna synpunkt framförs bl. a. av RFV, statskontoret och RSV som anser alt de nuvarande resurserna är mycket små i förhållande till de stora beloppen. Det ökade kontrollbehovet understryks också av länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län och företagsskatteberedningen.

Prop. 1975:92 95

Verkningarna för kommunerna berörs bl. a. av Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Förbundens slutsatser är att skatteomläggningen vid föreslagen finansiering beräknas medföra en minskning i skatteunderiagstillväxten på ca 43 milj. skattekronor, vilkel med en kommunal utdebitering på 25 kronor innebär en skatteföriust om nära 1 100 milj. kr. sammanlagt för kommuner och landsting. För de två första budgetåren, åren 1978 och 1979, blir effekten dubbel på grund av systemet för skatteavräkningen mellan staten och kommunerna. Kommunförbundet anser del nödvändigt all de kommunalekonomiska effekterna beaktas vid den statliga skallepolitiken, t. ex. genom att kommunerna tillförsäkras andel i produktions- eller konsumlionsbeskattning. Landstingsförbundet anser alt finansieringen av den offentliga verksamheten bör lösas så atl den inle påverkar del kommunala skalteunderiagels tillväxt.

Angelägenheten av all kommunernas ekonomi värnas understryks också av LO.

Prop. 1975:92 96

Föredraganden Allmänna synpunkter

1972 års skatteutredning har lagt fram förslag om provisorisk skallereform i fråga om 1976 års inkomsler. Förslagel avser främsl en sänkning av den statliga inkomstskatten för låg- och mellaninkomslgrupperna och en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften. För folkpensionärerna föreslås dessutom ändrade regler för beräkning av del extra avdraget. Kostnadsramen för omläggningen är ca 4 miljarder kr. Utredningsförslaget, som inte är enhälligt, har remissbehandlats.

För alt nå en bred enighet av skatteomläggningen och skapa fömtsättningar för en fortsatt stabil svensk ekonomi under de närmaste åren har vidare överiäggningar ägt rum mellan de politiska partierna. 1 samband med dessa överiäggningar har ramen för skatteomläggningen vidgats. Vid överläggningarna träffades överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet om skalleomläggningen och vissa därmed sammanhängande frågor Överenskommelsen och de därvid gjorda övervägandena har i huvudsak följande innehåll.

Situationen ute i väriden kännetecknas i många länder av social och politisk oro framdriven av ekonomiska svårigheter med kraftig inflation och ökande arbetslöshet.

Den ekonomiska ulvecklingen i Sverige under år 1974 har positivt avvikit från ulvecklingen i flertalet jämförbara länder. Sysselsättningen har stigit kraftigt under året, liksom anlalel lediga platser. Produktionen har ökat. Inflationen har varil betydande men likväl avsevärt lägre i vårt land än i de flesta andra länder. Realinkomsterna har under år 1974 stigit snabbare än någon gång tidigare under efterkrigstiden.

Det goda resultatet uppnåddes genom effektivitet och ökal ansvarstagande i arbetslivet samt genom fackliga och politiska åtgärder. Den snabba avtalsuppgörelsen betydde myckel för alt stimulera ekonomin. En rad olika stimulansåtgärder beslöts av riksdagen. Omläggningen av den statliga beskattningen med direkta skattesänkningar under år 1974 för löntagarna skapade gynnsamma fömtsättningar för själva avtalsuppgörelsen.

Överföringen av folkpensionsavgiften från lönlagarna till arbetsgivarna lade den gången grunden för en reallöneökning utan molsvarande ökning av bruttolönerna. Samma effekt får för innevarande år den av riksdagen år 1974 beslutade omläggningen. Denna skatteomläggning möjliggör en forlsall förbättring av reallönerna ulan sådana brultolöneökningar, som blir direkt inflationsdrivande.

Erfarenheterna från år 1974 bör vara vägledande för åren 1975 och 1976. En snabb uppgörelse på arbetsmarknaden skulle vara mycket betydelsefull för såväl den enskildes ekonomi som samhällsekonomin i stort.

Prop. 1975:92 97

Inför årets avtalsrörelse har bl.a. löntagarorganisationerna framfört önskemål om ell Ivåårsavlal, dvs. elt avtal som omfattar 1975 och 1976. Ell sådant avtal skulle vara av stort samhällsekonomiskt intresse. 1972 års skalteutredning erhöll därför som inledningsvis nämnts uppdrag att ularbela förslag till omläggning av den direkta slalliga beskattningen också för år 1976. Regeringen har vidare - också i avsikt atl underiätta för arbetsmarknadens parter att iräffa en tvåårsuppgörelse - träffat en överenskommelse med kommunförbunden om en begränsning av kommunalskatterna för åren 1976 och 1977.

1972 års skatieutrednings förslag har som inledningsvis anförts varit föremål för överiäggningar mellan samtliga riksdagspartier. Överenskommelse har därvid träffats mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet om skalleomläggningens utformning och finansiering. Överenskommelsen syftar till atl underiätta för arbetsmarknadens parter alt uppnå en snabb uppgörelse, som kan omfatta ocksä år 1976.

Överenskommelsen innebär alt 1975 års riksmöte skall få la ställning till ett förslag om sänkning av den direkta statliga skatten för flertalet löntagare. Genom en vidgad finansiering jämfört med skatleulredningens direktiv genomförs dels ulredningens förslag till skattesänkningar för låginkomstlagarna, dels en högre skattesänkning för de stora löntagargrupperna. Den närmare utformningen av skatteskalan framgår av det följande.

Sänkningen av den direkta slalliga skallen innebär alt såväl låginkomsttagarna som de slora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med de skalleskalor som gäller för innevarande år. Därmed kan en realinkomstförbällring för löntagarna nås genom avsevärt lägre brultolöneökningar än vad som blivil möjligt utan en skattereform. Effekten av skallereformen kan därmed bli all inflationen bromsas, stabiliteten i samhällsekonomin ökas, del svenska näringslivels konkurrenskraft gentemot utlandet stärks och grunden läggs för forlsall välståndsökning.

Del s. k. sparavdraget från intäkter av kapital, 400 kr. resp. 800 kr., fördubblas fr. o. m. 1976 års taxering lill 800 kr. resp. I 600 kr.

Riksdagen beslutade år 1974 om en begränsad avdragsrält för under detla år inbetald sjukförsäkringsavgift med högsl 500 kr. Halva kostnaden för del bibehållna avdraget finansieras genom ålgärder som anges i överenskommelsen. Återstående hälft avses bli finansierad år 1977.

Allmänna barnbidraget höjs fr. o. m. den 1 januari 1976 med 300 kr. Kostnaden för denna höjning finansieras också genom ålgärder som har anvisals i överenskommelsen.

Kostnaden för skalleomläggningen, fördubblingen av sparavdraget i beskattningen, lönlagarnas avdragsrält för under år 1974 påförd sjukförsäkringsavgift och höjningen av barnbidragen uppgår lill ca 6 200 milj. kr. Detla belopp finansieras av en höjning av socialförsäkringsavgifter, borttagande av taket för andra socialförsäkringsavgifter än ATP saml höjning av vissa punktskatter. Genom denna finansiering säkras en ansvarsfull finanspolitik.

7 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 92

Prop. 1975:92 98

En av utgångspunkterna för överiäggningarna om finansieringen av skatteomläggningen har varil statens ökade åtaganden gentemot sjukvårdshuvudmännen genom sjukförsäkringen. Denna belastning pä statskassan ingår dock inte i överenskommelsen utan redovisas i särskild ordning. 1 samband med skatteomläggningen sker en förskjutning från skattefinansiering till avgiftsfinansiering från arbetsgivarna inom de båda socialförsäkringarna för sjukförsäkring och folkpensionering. Det innebär att avgiften till sjukförsäkringen av denna anledning höjs med 0,4 procentenheter och avgiften till folkpensioneringen med 1,5 procentenheter, dvs. med sammanlagt 1,9 procentenheter från den 1 januari 1976.

Samtidigt avvecklas begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per årslön för socialförsäkringsavgifterna med undanlag av ATP-avgiften. Den nu angivna höjningen av socialförsäkringsavgifterna och borl-lagandel av taket beräknas ge staten en inkomstförstärkning om lillsammans 4 130 milj. kr. För alt få samma beräkningsunderlag och en förenkling av avgiftsredovisningen slopas beloppslaket också för vissa andra avgifter, som enligt gällande beslämmelser beräknas på samma avgiftsunderiag, bl. a. arbetsgivaravgiften lill arbetslöshetsförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen.

För att ge stöd ål småföretagen ökas den del av egenföretagarnas inkomst som är fri från allmän arbetsgivaravgift från 10 000 kr. lill 18 000 kr. fr. o. m. inkomståret 1976,

Löntagarorganisationerna har vid överiäggningarna med regeringen förklarat sig beredda att - i likhet med vad som nu sker i lönerörelsen för år 1975 - i avtalsförhandlingarna för år 1976 beakta vad som arbetsgivarna påförs i direki höjda socialförsäkringsavgifter. De partier som ingått i här berörda överenskommelse fömtsätter atl löneanspråken i molsvarande grad kommer att reduceras.

Mot bakgrunden av den överenskommelse jag här redogjort för lar jag i del följande upp de aktuella ändringarna i den direkta beskattningen och därefter de för finansieringen härav erforderliga höjningarna i den indirekta beskattningen. Jag kommer dessutom alt behandla ändringar i energibeskattningen, som aviserats i prop. 1975:30 för att finansiera genomförandet av det program för den framlida energipolitiken som regeringen lagl fram i nämnda proposition. Vissa andra frågor med avseende på de i sammanhanget aktuella indirekta skatterna kommer jag också atl behandla, bl. a. frågan om nedsättning av energiskatt på briinsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning. Jag tar också upp erforderiig ändring av den allmänna arbetsgivaravgiften samt frågan om lättnader i den s. k. villaschablonen och sjömansskatten.

Chefen för socialdepartementet kommer atl redovisa förslag om de ändringar som berör socialförsäkringsavgiftema m. m. Förslag om höjning av de allmänna barnbidragen avses bli framlagt genom socialutskottets försorg. Förslag om höjning av föriängt barnbidrag och studiebidrag i molsvarande omfattning kommer senare all framläggas för riksdagen.

Prop. 1975:52 99

Inkomstbeskattningen

Skatteskalan

Ulredningen har föreslagil all sänkningen av inkomstskatten sker enbart genom ändring av skatteskalan. Skatteuttaget minskas med 3-8 procentenheter i de tre lägsta inkomstskikten och höjs med 1 enhet i de två högsta skikten. Resultalel är en skattesänkning på 1 200 kr. för del slora flertalet inkomsttagare.

Förslagel har föranlett delade meningar vid remissbehandlingen. En positiv inställning redovisas från flera av de hörda myndigheterna. Av löntagarorganisationerna ansluter sig Landsorganisationen (LO) i princip lill förslagel. LO utesluter dock inle all del maximala beloppet för skallelättnad kan fä höjas. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund (SACO/SR) ställer sig däremot avvisande till förslaget. TCO och SACO/SR uttalar sig för att skatteomläggningens kostnadsram vidgas. En sänkning av marginalskatten i inkomstlägena över 35 000 kr. krävs bl. a. i yttranden från organisationer inom näringslivet.

För egen del vill jag säga följande. För alt få en bred anslutning lill skatteomläggningen har del varit nödvändigt all öka ramen för sänkningen av den statliga inkomstskatten. Del maximala beloppet för skattelättnad föreslås därför höjt lill 1 600 kr. förde slora grupperna löntagare. Del innebär alltså en ökning med 400 kr. jämfört med utredningsförslaget. Av fördelningspolitiska och slatsfinansiella skäl bör dock denna ökning inte komma höginkomsttagarna till del. Jag delar i övrigt ulredningens uppfattning all den nu aktuella provisoriska skattesänkningen bör ske enbart genom en ändring av skatteskalan.

Den skatteskala jag förordar för år 1976 har följande utseende. Den nuvarande skalan anges som jämförelse.

Beskattningsbar	Skatlesats	inom skiktet, %
ink. kr.
ink. kr.	Föreslagen	Nuvarande	Skillnad
	skala	skala
15000	4	7	-3
15000- 20000	4	12	-8
20000- 25 000	10	17	-7
25000- 30000	20	22	-2
30 000- 35 000	22	28	-6
35 000- 40 000	28	28	-
40 000- 45 000	33	33	-
45 000- 65 000	38	38	-
65 000- 70 000	43	43	-
70 000- 80 000	48	48	-
80 000-100 000	49	48	- 1
100 000-150 000	53	52	+ 1
150 000-	57	56	-t-1

Prop..1975:92

100

De individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av följande tabeller.

Skatten på 1976 års inkomst, ogift inkomsttagare

Taxerad in-	Total skatt enl.	Skatteförändring
komst, kr.	nuvar. regler kr.	enligt mitt	förslag
	nuvar. regler kr.	kr.		%
6000	230	- 45		-19,6
10000	1510	- 165		-10,9
15000	3 110	- 315		-10,1
20 000	4 735	- 490		-10,3
25 000	6610	- 885		-13,4
30 000	8 735	-1210		-13,9
35 000	11 115	-1330		-12,0
40 000	14015	-1600		-11,4
84 500	42 600	-1600		- 3,8
104 500	57 200	- 1400		- 2,4
150 000	92 235	- 945		- 1,0
200 000	132 555	- 445		- 0,3
300 000	213 555	-1- 555		-f 0,3

Marginalskatten år 1976, ogift inkomsttagare

Taxerad in-		Marginalskatt,	%
komst, tkr.
komst, tkr.	Nuvar.	Milt	Förändring
	regler	förslag
6-10	32,0	29,0	-3,0
10 - 15	32,0	29,0	-3,0
15 - 20	32,5	29,0	-3,5
20 - 25	37,5	29,6	-7,9
25 - 30	42,5	36,0	-6,5
30 - 35	47,6	45,2	-2,4
35-40	58,0	52,6	-5,4
40 - 45	53,5	53,5	-
45 - 50	58,5	58,5	-
50 - 69,5	63,0	63,0	-
69,5- 74,5	68,0	68,0	-
74,5- 84,5	73,0	73,0	-
84,5-104,5	73,0	74,0	-t- 1,0
104,5-154,5	77,0	78,0	-t-1,0
154,5-	81,0	82,0	+ 1,0

Prop. 1975:92 101

Mitt förslag om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder ändring av 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Folkpensionärerna

Rätten lill extra avdrag för gift folkpensionär beräknas f n. med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomsi. Utredningen har föreslagil att denna sambeskatining avvecklas. För de fall där en individuell beräkning av extra avdrag ger oförmånligare avdragsrätt än f n. föreslås en garanliregel. Denna innebär att avdraget skall medges med lägst det belopp som skulle ha beräknats med lillämpning av 1976 års regler. Vidare har ulredningen föreslagil atl pensionstillskotten vid beräkning av extra avdrag räknas som sidoinkomsl och inle såsom f n. som en del av folkpension. Hämtöver har föreslagils vissa redaktionella ändringar av reglerna om extra avdrag.

De allra flesta remissinstanserna ställer sig positiva lill all de extra avdragen medges individuellt. Det gäller bl. a. de tre löntagarorganisationerna. Del framhålls därvid att den föreslagna ordningen ansluter sig väl lill den individuella beskattningen i övrigt. Endasl några remissinstanser avstyrker förslagel.

1 fråga om förslagets detaljer har erinringar och påpekanden framförts från fiera håll. Det har påpekats all barnpension och vårdbidrag liksom nu bör undantas från den pension som grundar räll lill extra avdrag. Vidare har framhållits de praktiska svårigheter då någon under inkomståret övergår från att lyfta pension såsom ogift till atl få pension som gift. Garaniiregeln kritiseras såsom komplicerad och administrativt svårlillämpad. Den bör därför inle genomföras anser en del remissinstanser. Andra instanser framhåller all den ändå behövs. Även förslaget alt betrakta pensionstillskott som sidoinkomsl avstyrks på något håll.

För egen del vill jag anföra följande. Numera beskattas makar i princip individuellt. För folkpensionärer gäller emellertid en särskild sambeskalt-ningsregel som innebär atl del extra avdraget beräknas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomsi. Följden härav är atl en gift pensionär kan helt eller delvis förlora sitt extra avdrag om maken har t. ex. en ATP-pension av viss storlek.

En person som har enbart folkpension får normalt så stort extra avdrag all någon skatt inle uppkommer. Men för den gifte pensionären faller ofla del extra avdraget bort på grund av makens inkomsi och skall påförs folkpensionen. Den påförda skatten, som i ell stort antal fall utgjort kvarstående skatt, har inte sällan orsakat kännbara ekonomiska svårigheter. Dessa förhållanden har som ulredningen påpekat väckt betydande irritation hos de gifta pensionärerna. En övergång till individuell beräkning av extra avdrag är enligl min mening påkallad både av rättviseskäl och för alt man skall undvika de svårigheter som uppkommer vid beskattning i de fall inkomsttagaren enbart har folkpension.

Prop. 1975:92 102

Jag ansluter mig liksom de flesla remissinstanserna lill utredningsförslaget i huvudsak. Förslagel bör emellertid justeras i några hänseenden.

De pensionsförmåner som ger mottagarna rätt till extra avdrag bör som utredningen föreslagit omfatta folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension. Jag föreslår att även hustmtilläggen räknas till denna gmpp. Däremot är vårdbidrag och barnpension av något annan karaktär och bör inte automatiskt gmnda räll till extra avdrag. Inle heller bör enbart skattefria folkpensionsförmåner, t. ex. handikappersättning, gmnda rätt till extra avdrag.

För den som under årel får ändrade grunder för sin rätt lill folkpension kan utredningsförslaget föranleda komplikationer. Vid remissbehandlingen har som exempel nämnts den som under första delen av årel uppbär folkpension enligl de för ensamslående gällande grunderna (95 % av basbeloppet) och under resten av årel, sedan även maken blivit folkpensionär, enligl de grunder som gäller för gift (77,5 96 av basbeloppet). 1 sådanl fall bör del extra avdraget bestämmas med utgångspunkt i del högsta av de folkpensionsbelopp som varil aktuella under året.

Garaniiregeln skall enligl utredningsförslaget tillämpas under ell obegränsat anlal år framåt efier det de nya reglerna för folk pensionärernas beskattning trätt i kraft. Enligt min mening är det emellertid angeläget att man så snart som möjligt får det nya systemet tillämpligt i sin helhet. De regler för beskattningen av pensionärer som nu föreslås är de som avses böra gälla för denna gmpp inkomsttagare. Det är då inte lämpligt alt behälla en rätt att tillämpa äldre bestämmelser under en längre tid. Härtill kommer att en möjlighet att begära tillämpning av äldre regler under flera år skulle som riksskatteverket (RSV) påpekar medföra betydande svårigheter för taxeringsmyndigheterna. Rätlen att övergångsvis åberopa de äldre bestämmelserna bör därför inskränkas atl gälla enbart under etl år. Garantiregeln bör ha följande innbörd. Gift person som vid 1976 års taxering beskattades med lillämpning av de särskilda reglerna för folkpensionär eller sådan persons make har vid 1977 års taxering rätl lill extra avdrag enligl de regler som gällde vid 1976 års taxering, dvs. med lillämpning av de inkomslgränser och avdragsbelopp som enligt RSV:s anvisningar gällde vid denna taxering. Avdraget enligl denna övergångsbestämmelse får dock för makarna lillsammans inte översliga det avdrag som de faktiskt erhållit vid 1976 års taxering. Om del för liden därefter i något enskilt fall behövs extra avdrag med större belopp än huvudregeln medger, kan detta beaktas vid den individuella prövningen. Det är en uppgift för RSV att med uppmärksamhet följa tillämpningen av de nya reglerna och föreslå de ytterligare anvisningar som kan vara påkallade.

Rätten till extra avdrag avses enligt huvudregeln bestämmas med utgångspunkt i den taxerade inkomsten. Huvudregeln bör dock kunna frångås när särskilda skäl föreligger. Jag avser här bl. a. sådana fall där avdragen enligt nu gällande bestämmelser jämkas med hänsyn lill skillnader i fråga

Prop. 1975:92 103

om statligt och kommunall taxerad inkomst liksom fall där tillämpning av vederbörande avdragstabell ger beskattningsbar inkom.st på myckel lågt belopp. Hit vill jag också räkna de fall pensionären uppbär inkomst som inte är skattepliktig i Sverige eller har förmögenhet som inle beskallas här. Vid jämkning av avdrag med hänsyn till förmögenhetsinnehav bör särskilda regler kunna tillämpas vid beräkning av värdet av egnahemsfastigheier och mindre jordbmksfastigheter.

De nya bestämmelserna om folkpensionärernas beskattning aktualiserar också frågan om deklarationspliklen för dessa inkomsttagare. F. n. gäller befrielse från deklarationsskyldighet för pensionärer som enbart har folkpension inklusive pensionstillskott och därutöver en sidoinkomst på högst 1 500 kr. Denna fråga kräver emellertid ytterligare överväganden. Jag avser atl återkomma till den i annat sammanhang.

Jag vill här också anmäla en framställning från RSV beträffande folkpensionärernas beskattning vid 1976 års taxering. RSV har framhållit att det högsta belopp som nu gäller för extra avdraget, 10000 kr., kommer att vara otillräckligt i vissa fall. Skälet härtill är de betydande höjningarna av folkpensioner och pensionstillskott. RSV hemställer därför såvitt nu är i fråga att maximeringen av avdraget slopas beträffande folkpensionärerna. Jag delar RSV:s uppfattning att nuvarande maximibelopp blir otillräckligt vid 1976 års taxering. Maximeringen bör därför slopas i fråga om denna taxering. Åtgärden flr mellertid karaktären av provisorium eftersom den nya ordningen för beskattning av folkpensionärer kommer atl gälla fr. o. m. 1977 års taxering. De erforderiiga författningsändringarna bör därför ske i övergångsbestämmelserna lill den nya lagstiftningen.

De förslag beträffande folkpensionärernas beskattning som jag nu lagt fram föranleder ändring i 50 § 2 mom. KL och därtill hörande anvisningar samt 9 och 11 §§ lagen om statlig inkomstskatt.

Finansieringen

Utredningsförslaget innebär atl sänkningen av den statliga inkomstskatten och det höjda sparavdraget finansieras genom en ökning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2,8 96 eller från 4 lill 6,8 96.

Remissbehandlingen av finansieringsförslagel har föranlett delade meningar. Löntagarorganisationerna är positiva. I yttrandena från näringslivets organisationer ställer man sig i huvudsak avvisande lill en höjning av arbetsgivaravgiften.

För egen del vill jag anföra följande. Som framgått av vad jag tidigare anförl avses skatteomläggningen bli mera omfattande än vad ulredningen föreslagil. Ramen vidgas sålunda från ca 4 000 lill ca 5 000 milj. kr. Den totala summan enligt uppgörelsen, som även innefattar finansiering av ökade barnbidrag och ökade sparavdrag jämte hänsynstagande lill 1974 års riksdagsbeslut rörande avdrag för sjukförsäkringsavgiften, slutar pä 6 200 milj.

Prop. 1975.92 104

kr. Finansieringsfrågan kommer då i ett annat läge. Lättnaderna i inkomstbeskattningen bör som jag inledningsvis angett möjliggöras genom anlitande av flera finansieringskällor Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen bör höjas liksom motsvarande egenavgifter. Vidare bör beloppslaket vid beräkningen av löneunderiaget för dessa och andra dithörande avgifter slopas. Dessa frågor kommer senare denna dag att tas upp av chefen för socialdepartementet.

Även vissa punktskatter bör höjas som en del av finansieringen. Statsverkets merinkomsi härav kan beräknas till 1 650 milj. kr. Förslag härom liksom vissa andra frågor rörande den indirekta beskattningen avser jag att ta upp i del följande.

Den allmänna arbetsgivaravgiften ulgår med oförändrat 4 96 av avgiftsunderiagel. För atl bereda ytterligare lättnad åt främsl småföretagarna bör den frigräns, som f n. gäller i fråga om underiagei för egenavgift, höjas från 10 000 kr. lill 18 000 kr. Härigenom får egenföretagarna en avgiftslättnad på upp till 320 kr. Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändring i 4 S lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Sparavdraget

Den uppräkning av sparavdraget från 400/800 kr. lill 800/1 600 kr. som Ulredningen redovisat i betänkandet bör genomföras anser nästan alla remissinstanserna.

Även jag anser atl sparavdraget bör höjas lill det belopp utredningen angett. Detla avdrag har varit oförändrat under en lång följd av år. En höjning bör ske med hänsyn till penningvärdeutvecklingen och för all förbättra utbytet för de många småsparare som har sina huvudsakliga tillgångar i form av banktillgodohavande. Höjningen av avdraget underiätiar också i viss uisträckning taxeringsmyndigheternas arbete genom all ell stort antal små kapitalinkomster inte längre behöver tas upp i deklarationerna. Det förhöjda avdraget bör gälla fr. o. m. 1976 års taxering. Milt förslag i detta hänseende föranleder ändring i 39 § 3 mom. KL.

V illa beska ilningen

Ulredningen har angett all en uppräkning av det s. k. villaavdragel med hänsyn till penningvärdeulvecklingen ger en höjning av beloppet från 500 kr. till ca 700 kr. Utredningen anser att elt ställningstagande i detta hänseende bör anstå lill dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Remissinsianserna delar uppfattningen att resultatet av fastighetstaxeringen bör avvaktas innan man tar ställning i frågan. Några inslanser uttalar sig för en höjning av avdraget till 700 kr. En instans förordar också ändring av inläktsschablonen.

Prop. 1975:92 105

För egen del vill jag säga följande. Beskattningsreglerna för egnahem prövades så sent som i höstas av riksdagen i samband med behandlingen av de bostadspolitiska frågorna (prop. 1974:150). Härvid justerades villaschablonen beträffande de mera påkostade fastigheterna så atl intäktspro-cenien sattes lill 10 för den del av taxeringsvärdet som ligger över 300 000 kr. Skatteutskottet (SkU 1974:56) framhöll att eventuell ytteriigare ändring av villaschablonen fick bedömas när utfallet av fastighetstaxeringen är känt.

Det preliminära utfallet av fastighetstaxeringen har nu redovisats. 1 fråga om en- och tvåfamiljsfastigheter var den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena ca 40 96. Även med de nya värdena har ca 80 96 av fastigheterna ett taxeringsvärde som understiger 150 000 kr., dvs. inläktsschablonen ger endast en 2-procenlig beskattning. Molsvarande andel enligl den föregående fastighetstaxeringen var 95 %.

Det hell övervägande antalet egnahem ligger sålunda fortfarande inom 2-procentsskiklel. Del finns emellertid åtskilliga fastigheter som genom laxe-ringsvärdehöjningen kommer upp i 4-procenlsskiklet. För atl dämpa taxeringsvärdehöjningens verkningar i dessa fall anser jag alt gränsen för 2-procentsskiktet bör höjas från 150 000 kr. lill 180 000 kr. Vidare bör villaavdragel på 500 kr. räknas upp till 800 kr. Härigenom lindrar man verkningarna av fastighetstaxeringen för bl. a. ägarna av de mindre egnahemmen som inte berörs av den höjda skiktgränsen.

Som framgått av det föregående kan de höjda taxeringsvärdena i vissa fall påverka folkpensionärernas räll till extra avdrag eftersom dessa avdrag reduceras när pensionärens förmögenhet överstiger en bestämd gräns. Vid beräkning av förmögenhetsvärdei gäller emellertid särskilt förmånliga regler för egnahem. Värdei härav las enligt RSV;s anvisningar i princip upp till endasl 10 96 av taxeringsvärdet. Verkningarna av fastighetstaxeringen blir med hänsyn härtill vid beskattningen obetydliga för flertalet pensionärer. Jag har därför inle ansett del påkallat atl förorda ändrade regler i detta hänseende. Däremot framstår det som befogat atl justera de gränsvärden för förmögenhetsberäkningen som påverkar folkpensionärernas bostadstillägg. Jag hänvisar här lill socialministerns förslag.

Efter samråd med chefen för bosladsdeparlemenlet har jag däremot inte funnit det motiverat atl i detta sammanhang ta ställning lill en justering av förmögenhetsreglerna när del gäller bostadstillägg för barnfamiljer och hushåll utan barn. Reglerna för dessa bostadstillägg behandlas f n. av boende- och bostadsfinansieringsutredningarna. Också inom bostadsstyrelsen pågår en översyn av vissa administrativa regler som har samband med förmögenhelsgränserna. Med hänsyn till att de nya taxeringsvärdena inte har effekt pä förmögenhelsgränserna förrän vid beräkningen av bostadstilläggen för år 1977 bör resultatet av nämnda ulredningsarbele avvaktas innan stalsmaklerna tar ställning till frågan om ändrade förmögenhelsregler.

Vad jag här förordal i fråga om justering av villaschablonen föranleder ändring i 24 !j 2 mom. KL.

Prop. 1975:92 106

.Ändring av siömansskaiien

Den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. genom anknytning lill den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde detta år 1974 (prop. 1974:156, SkU 1974:55, rskr 1974:330). Vad jag föreslagit i del föregående bör medföra all sjömansskatten justeras på motsvarande säll.

När sjömansskatten beräknas ulgår bl. a. etl s. k. omkoslnadsavdrag med årsbelopp om 1 500 kr. i fjärrfart och 750 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör det enligl min mening motiverat att dessa avdrag höjs, särskilt som omkostnaderna i fiärrfan oftast avser utlandel. Relationen mellan omkostnadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser alt dessa avdrag bör bestämmas lill 2 500 kr. i fjärrfart och 1 250 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten medges etl särskilt avdrag från den framräknade skatten. Delta avdrag motiveras av all de ombordanställda har mindre möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Avdraget, som varil oförändrat sedan år 1973, utgår per månad med 200 kr. i fiärrfart och 75 kr. i närfart, lika i alla inkomstslagen. Det har bl. a. från Sjöfolksförbundets sida starkl understrukits, att de flesta svenska sjömän är ogifta och därför endasl under kortare perioder vistas i hemlandet. Med hänsyn lill vad jag nu anförl föreslår jag atl dessa skallere-ducerande avdrag höjs lill 300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfari.

Samtidigt med att dessa höjningar av avdragen görs bör övervägas även andra ändringar i fråga om sjömansskallen. Avdraget för sjukförsäkringsavgift om 500 kr bortfaller fr.o. m. inkomståret 1976. Detla bör påverka sjömansskatten, där f n. ell sådanl avdrag är inbyggt. Det finns vidare anledning atl beakta all värdei av fri kost har höjts vid landtaxeringen. Molsvarande förmån för sjömän tas nu upp till 325 kr. för månad. Enligl min mening bör värdet bestämmas lill 355 kr., motsvarande förmånens värde för landlaxerade enligt 1975 års preliminärskatietabeller.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskallen ingår f n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 23 kr. per skallekrona, vilkel bestämdes år 1972 och har gällt sedan mars 1973. Medeluidebiieringen i relativt typiska "sjömanslän" utgör numera ca 24:70 kr. Den är något lägre i de mest typiska sjömanslänen, nämligen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Jag föreslår mot denna bakgrund alt sjömansskatten fr. o. m. år 1976 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 24:50 kr.

Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller som är fogade lill lagen om sjöman.sskait.

Totalt sett kommer sjömansskatten i fjärrfart enligt förslaget alt sänkas för de flesta sjömän med belopp som ligger mellan 180 och 140 kr. för månad. De individuella verkningarna i olika inkomstlagen framgår av följande tabell.

Prop. 1975:92

Förändringarna i sjömansskatten mellan åren 1975 och 1976

107

Beskatt-	Ökning	(-1-) eller	minskning (-	-) av sjömansskatten			år 1976	enlig	mitt	förslag i
ningsbar
ningsbar
månads-			fjärrfart					närfart
inkomst.
inkomst.
kr.	ogift	gift	ogift	ut-	og	ift	gift	ogift		ut-
	utan ba	rn	med barn	länning	utan barr			med barn länning
1	2	3	4	5	6		7	8		9
600	.	.	.		__	35	.			- 24
1 200	- 70	.	.	- 43	-	58	- 57			- 45
1 800	- 141	- 107	- 48	- 108	-	85	- 82	-	71	- 72
2 400	-174	- 177	-168	- 159	-	109	- 106	-	104	- 93
3000	- 186	- 192	-183	-174	-	124	- 115	-	107	- 105
3 600	- 186	- 192	- 195	-171	_	118	- 112	_	119	-102
4 200	- 180	- 186	- 189	-168	-	109	- 103	-	107	- 90
4 800	- 171	- 177	-180	- 159	-	100	- 94	-	98	- 84
5 400	- 162	- 168	-171	-153	-	91	- 85	-	89	- 75
6000	-153	-159	- 159	-144	-	76	- 73	-	77	- 66
6 600	- 144	- 150	-153	-135	_	67	- 64	_	65	- 57
7 200	-132	- 138	- 144	-123	-	55	- 52	-	56	- 48
7 800	- 117	-123	- 129	-111	-	40	- 37	-	41	- 30
8 400	- 102	- 108	- 114	- 99	-	25	- 22	-	26	- 18
9000	- 87	- 93	- 99	- 87	-	10	- 4	-	8	- 3
10 000	- 62	- 68	- 74	- 64	-t-	15	-1- 21	*-y-*	17	-1- 18
11000	- 37	- 43	- 49	- 39	+	40	+ 46	-1-	42	-1- 43
12000	- 12	- 18	- 24	- 14	-1-	65	+ 71	-1-	67	-t- 68
13000	+ 9	+ 3	- 3	-t- 11	+	86	-1- 92	-h	88	-H 93
15000	+ 59	+ 53	+ 47	+ 61	+	136	+ 142	+	138	+ 143

Den indirekta beskattningen

Som framgått av vad jag inledningsvis anfört innebär den träffade överenskommelsen alt ändringarna i den direkta beskattningen och höjningen av barnbidragen delvis skall finansieras genom höjningar av den indirekta beskattningen. Det rör sig om ett inkomsllillskott om ca 1 650 milj. kr. som enligt överenskommelsen skall åstadkommas genom höjd energiskatt på elkraft, höjning av punktskatterna på sprit, vin, maltdrycker, läskedrycker och cigarretter saml höjning av avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Genomförandel av del energiprogram som regeringen lagt fram i prop. 1975:30 kräver ett inkomsllillskott förståten om drygt 600 milj. kr. I enlighet med vad som aviserats i nämnda proposition lar jag i det följande även upp frågan om en höjning av energiskatten på drivmedel och bränslen. Under hänvisning till uttalanden i den nämnda propositionen lägger jag ocksä fram förslag om en höjning av den beredskapsavgift på oljeprodukter som tas ut för att täcka kostnaderna för av statsmakterna redan beslutad beredskapslagring av råolja och eldningsolja.

Prop. 1975:92 108

Som tidigare nämnts aktualiserar ändringarna i fråga om energiskatten även frågan om nedsättning av sådan skatt på bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning.

De förfatlningar där de nämnda skatterna regleras innehåller vissa bestämmelser, som inte är förenliga med den nya regeringsformen och som på denna grund bör ändras eller upphävas. Sådana ändringar har därför gjorts vid utformningen av de i sammanhanget aktuella författningsförslagen. Delta innebär bl. a. atl benämningen förordning genomgående ändras lill lag.

Den aUmänna energiskatten

Enligl förordningen (1957:262) om allmän energiskatt (AEF) utgår skatt på bensin, gasol för drift av motorfordon, kol- och oljebränslen saml elkraft. Skatten utgör för elkraft till gaiu- och vägbelysning 0,5 öre per kilowattimme (kWh) och för annan kraft 10 96 av det faktiska eller beräknade priset för kraften exklusive skatt. För skattepliktiga drivmedel och bränslen gäller specifika skattesatser enligl följande.

Vara Skatt

Bensin för framställning av stadsgas   1,6 öre per liter
Annan bensin                               27    öre per liter
Gasol för drifl av tyngre bussar        14    öre per liter
Gasol för drifl av andra molorfordon 19    öre per liter
Tunn eldningsolja och motorbrännolja
samt fotogen med tillsats som möjlig
gör drift av snabbgående dieselmotor     25 kr. per m'
Tjock eldningsolja                               16 kr. per m'
Kol och koks samt briketter och
stybb därav                                  6-14 kr. per ton

Beskatlningsmyndighet för energiskatten är riksskatteverkel (RSV) eller, i fråga om skatt som skall las ut vid import, tullmyndigheten. Skattskyldighet eller redovisningsskyldighet åvilar den som hos RSV registrerats som tillverkare, åierförsäljare eller förbrukare av skailepliktigl drivmedel eller bränsle, den som ulan alt vara registrerad importerar sådant drivmedel eller bränsle saml den som yrkesmässigt producerar eller distribuerar elkraft.

1 enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag alt energiskalten på elkraft läggs om till en specifik skatt om 2 öre per kWh. Denna skattesats bör gälla generellt, vilket innebär att skattesatsen 0,5 öre per kWh för kraft lill gatu- och vägbelysning slopas.

Prop. 1975:92 109

För finansieringen av de energipoiitiska åtgärder, som regeringen föreslagit i prop. 1975:30, förordar jag dessuiom följande ändringar i energiskalten. Skattesatsen för annan bensin än sådan som används för framställning av Sladsgas höjs med 7 öre lill 34 öre per liter. Skattesatserna för gasol höjs med samma belopp lill 21 resp. 26 öre per liter. SkaltesaLserna 25 kr. per m' för tunn eldningsolja och motorbrännolja och 16 kr. per m' för tjock eldningsolja ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. per m'. Denna skattesats föreslås gälla även för fotogen med tillsats för drift av snabbgående dieselmotor. Någon ändring av skattesatserna för de fasta kolbränslena föreslås inte.

En specifik beskattning av elkraft av nu förordad form kräver i princip atl uppmätning sker av energiförbrukningen. Sådan uppmätning sker också i allmänhet med hjälp av installerade mätare. Undantagsvis förekommer dock all kraft tillhandahålls eller förbrukas ulan energiuppmäining. Även om mätare finns är det dessuiom vanligt, att uppmätning eller mätaravläsning av energiförbrukningen inte sker i samband med varje debitering av avgifter för distribuerad kraft. Man nöjer sig t. ex. med endasl en mätaravläsning onfi årel. 1 sådana fall görs det preliminära avgiftsdebileringar som slutligt regleras en gång om året efter mätaravläsningen. Vidare är all märka att det i regel inte är möjligt för distributörerna all verkställa avläsning vid samma tidpunkt hos samtliga abonnenter. Avläsning sker successivt under debiteringsperioden och härav följer, att debiterade avgifter avser olika förbrukningsperioder för olika abonnenter inom ramen för till-lämpade debileringsperioder. Vad nu sagts gäller i första hände delaljdisl-ribuerad kraft lill privata förbrukare och molsvarande. 1 fråga om förbrukare av högspänd kraft och andra storförbrukare sker avläsning och avgiftsde-bilering i allmänhet för perioder som nära ansluter sig lill månads- eller kvarlalsskifte.

Av vad jag nu anfört framgår att det förekommer viss kraftförbrukning som inie nu är föremål för någon uppmätning. Jag anser emellertid inle att övergången till specifik beskattning av elkraft skall behöva föranleda etl obligatoriskt krav pä installation av elmätare, när behov härav inle förelegal vid nuvarande skalteform. Jag finner del inle heller nödvändigt atl varje debitering av kraflavgifier och skall skall gmndas på mätaravläsning, när detta inte skulle ske enligl tillämpade mtiner utan endasl en gång om året. Det finns möjligheler alt även ulan uppmätning av den faktiska energiförbmkningen åstadkomma ett godtagbart skatteuttag. 1 fallen med blott en mätaravläsning per år blir det dessuiom endasl fråga om en i viss mån schabloniserad skalteläggning, som rättas till under loppet av en tolvmå-nadersperiod. Sker mera betydande kraftförbrukning nu utan uppmätning bör dock gälla atl mätare för avläsning av energiförbrukningen skall installeras utan onödigt dröjsmål.

Prop. 1975.92 110

Mot bakgrund av det nu anförda anser jag inte heller att del behöver ställas krav på en exlra mätaravläsning hos abonnenterna i de fall avläsning enligl tillämpade rutiner härför inte skulle ske i anslutning till ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.

Jag förordar alltså att det i AEF tas in bestämmelser av innebörd, att undantag från en i princip obligatorisk skyldighet all uppmäta energiförbrukningen får medges av RSV när särskilda skäl föreligger och vidare atl skatten i fall då uppmätning inte sker får beräknas efter skälig gmnd. Beslämmelser härom kan lämpligen tas in i 15 § i stället för där nu intagna bestämmelser som bortfaller vid övergången lill den nya skatleformen. Bestämmelserna i 32 § AEF om installation av mätare kan dessutom slopas vid angiven ny lydelse av 15 §.

Med beaktande av vad jag nu förordat bör den nya beskattningen av elkrafl lämpligen träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod för skatt som tar sin början närmast efter den 19 juni 1975. Omfattar redovisningsperiod mer än sex månader bör den nya specifika skattesatsen dock gälla från den 1 juli 1975 eller, om mätaravläsning sker under liden den 20 juni-den 31 augusti 1975, från tidpunkten för mätaravläsningen. Om mätaravläsning i andra fall än de som har nämnts nu görs under tiden den 20-den 30 juni 1975, bör skatt enligt skattesatsen 2 öre per kWh ulgå från lidpunkten för avläsningen. Denna utformning av ikraftträdandebestämmelserna överensstämmer nära med vad som tillämpats vid tidigare ändringar i energiskallen på elkraft och innebär i praktiken att skattesatsen 2 öre per kWh blir tillämplig på industriell kraftförbrukning från tidpunkt i nära anslutning lill den 1 juli 1975. För den privata kraftförbrukningen och motsvarande innebär förslaget att skall enligt nämnda skallesals normalt tas ut första gången vid andra debiteringen av kraftavgifter efter den 19 juni 1975. Redovisas skatt för längre perioder än sex månader innebär förslaget dock atl den nya skattesatsen kan bli tillämplig redan vid första avgiftsdebileringen efter den 19 juni 1975. Sker i detta eller andra fall den första debiteringen av skall enligt den nya skattesatsen 2 öre per kWh ulan mätaravläsning får skallens belopp beräknas efter skälig grund.

Någon motsvarighet till nu anförda förhållanden, som kräver särskilt beaktande vid ikraftträdandet, föreligger inle i fråga om höjningen av skattesatserna för drivmedel och bränslen. Jag förordar alt de nya skattesatserna för dessa varor skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Ulöver nu behandlade förslag påkallar den nya regeringsformen ytterligare ändringar i AEF. 1 första hand gäller detta beslämmelser, enligt vilka RSV kan besluta om nedsättning av skatt eller annat avsteg från de allmänna reglerna. 1 fråga om elkraft gäller sålunda att RSV kan sälla ner skatten inom distributionsområden med onormalt höga kraftavgifter (15 § 2 mom.).

Prop. 1975:92 111

RSV kan vidare medge nedsättning av beskattningsvärde föregenproducerad kraft för alt därmed åsladkomma en enhetlig beskattning (16 § 2 mom.) och i andra fall när särskilda omständigheter föreligger (17 §). Beskattningsvärdet kan dessuiom justeras i fall då intressegemenskap kan antagas ha påverkal priset (16 § 2 mom). Härjämte gäller att del ankommer på RSV;s prövning om och i vad mån avdrag i deklaration för energiskalt får göras för viss omsättning eller förbrukning av bränsle eller elkraft. Av särskilt Intresse i detta sammanhang är den räll som RSV har att medge avdrag för bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning, där bränsle-och energikostnaderna utgör mera betydande del av tillverkningskostnaderna (24 § 2 mom. f och 25 § 2 mom. e). I de övriga fall då RSV enligt de förfatlningsmm som nu nämnts prövar räll lill avdrag är del fråga om klart definierade fall, varför prövningen härvidlag kan sägas vara av teknisk natur. Som exempel kan nämnas rätl till avdrag för bränsle, som används för annal ändamål än energialstring eller för framställning av annal skattepliktigt bränsle eller av skattepliktig elkraft eller vars försäljning medfört kundföriust. Nämnas bör också all RSV kan besluta att skatten på elkraft skall utgå med visst belopp per kWh i stället för enligl gällande procentuella skattesats (15 § I mom).

1 prop. 1974:177 till förra årets höstriksdag behandlades bl. a. frågan om nedsättning av energiskatt på bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning. 1 propositionen uttalade jag att de lättnader i energibeskattningen, som sedan den 1 december 1971 medgetts enligl förordningen (1972:928) om tillfällig nedsättning av den allmänna energiskallen, skulle upphöra vid utgången av år 1974 och att i följd härav nedsättning därefter skulle ulgå i enlighet med medgivanden som lämnats före den 1 december 1971 bl. a. av RSV med slöd av nyss redovisade beslämmelser i AEF. Vägledande för dessa äldre medgivanden hade varil att energi-skattebelastningen inte skulle överstiga 1 96 av salutillverkningsvärdet. Nedsättning borde från ingången av år 1975 medges enligt denna procentregel applicerad pä aktuella salutillverkningsvärden. Jag framhöll emellertid all denna ordning var att betrakta som ett provisorium med hänsyn till alt den nya regeringsformen aktualiserade en omarbetning av AEF, bl. a. i fråga om bestämmelserna om skallenedsättning. Propositionen bifölls av riksdagen (SkU 1974:60, rskr 1974:398).

De omnämnda bestämmelserna i AEF om bemyndiganden för RSV i fråga om nedsättning av skall eller andra avsteg från de materiella reglerna är inte förenliga med den nya regeringsformen. En omarbetning av AEF i dessa delar bör ske i detla sammanhang. Vissa av bestämmelserna bör dessuiom utgå vid den förordade övergången lill en specifik beskattning av elkraften. 1 enlighet härmed förordar jag att 15 § 2 mom. samt 16 och 17 §§ upphävs och atl sålunda RSV inle längre skall kunna sälla ner skallen inom områden med onormalt höga kraflavgifier eller för att uppnå likhet i beskattningen i fråga om egenproducerad kraft eller annars när särskilda

Prop. 1975:92 112

omständigheter föreligger. Bestämmelserna om justering av beskattningsvärde vid intressegemenskap bortfaller också.

Vidare bör RSV:s befogenhet att medge skallenedsättning i form av avdrag i deklaration för bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning med mera betydande bränsle- och energikostnader (24 § 2 mom. f och 25 § 2 mom. e) upphöra. Bestämmelsen i 24 § 2 mom. d om avdragsrätt för bränsle som återtagits annorledes än i samband med återgång av köp synes inle ha kommit till användning och bör därför kunna utgå. Vid sådant förhållande kan övrig i 24 § 2 mom. och 25 § 2 mom. angiven avdragsrält, som är beroende av RSV:s prövning, ersättas med en i princip allmän avdragsrält. Som tidigare nämnts gäller det avdrag som är preciserade i materiellt hänseende och dessutom i vissa delar av sådanl slag som vid annan indirekt beskattning får göras utan någon särskild prövning från beskatl-ningsmyndighetens sida.

Den föreslagna nya ordningen innebär i sak endasl, att RSV:s prövning får formen av kontroll i efterhand av yrkade avdrag i deklaration. Genom anvisningar kan RSV ge de skallskyldiga och redovisningsskyldiga erforderiig vägledning för tillämpningen av den i författningen preciserade avdragsrätten. All märka är också atl 24 § I mom. och 25 § 1 mom. innehåller beslämmelser om allmän avdragsrätt som ej är beroende av RSV:s prövning. Författningsenligt innebär den nu förordade lösningen all all avdragsrält med endast smärre, närmast formella justeringar av nuvarande text kan regleras i ett sammanhang utan någon uppdelning av lagrummen i olika momenl. Förutom nu behandlade författningsändringar bör AEF även i vissa andra avseenden anpassas lill den nya regeringsformen.

Vid ell genomförande av nu redovisade förslag skulle del saknas för-faiiningsenliga möjligheler all i fortsältningen medge skallenedsättning i fråga om industriell förbrukning av bränsle och elkraft enligl den enpro-cenlsregel som nu tillämpas. Jag anser att det finns fog för atl skailened-sälining skall kunna medges även i fortsättningen för industrier med särskilt hög förbrukning av bränsle och elkraft. Som exempel på sådana industrier kan nämnas den eleklrotermiska industrin med mycket slor energiförbrukning i smältverk och cementindustrin med särskilt stor oljeförbrukning. En höjning av energiskalten enligt de i det föregående förordade skattesatserna bör därför kompletteras med en allmän nedsätlningsregel av innebörd all den genomsnittliga effekten av energiskatten för företag inom en bransch eller annan grupp av företag med samma produktionsinriktning inie skall översliga 3 96 av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Med hänsyn till alt de nya skattesatserna även vid en nedsättning lill denna nivå kan i vissa fall medföra en kraftig ökning av skattebelastningen förordar jag dessuiom, all regeringen ges möjlighet atl för visst förelag medge ytteriigare nedsättning, när särskilda skäl motiverar en sådan åtgärd. En sådan nedsättning bör dock inte sträcka sig längre än vad som skulle

Prop. 1975:92 113

ha följt av den enprocentsregel som nu tillämpas.

En nedsätlningsregel av angiven innebörd bör regleras särskilt på samma sätt som skell i fråga om nedsättning av energiskall på bränsle som används för växlhusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling enligl beslut av 1974 års höstriksdag (prop. 1974:177, Sk U 1974:60, rskr 1974:398). Jag föreslår därför all den enligt detta beslul utfärdade lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt kompletteras med beslämmelser av nyss angivet innehåll i fråga om skatt på bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning. På grundval av bestämmelserna om skallenedsättning enligt huvudregeln får del ankomma på RSV all fastställa vilka branscher eller företagsgrupper som är berättigade till sådan nedsättning och hur nedsällningen skall omsättas i praktiken.

Den nu föreslagna författningsändringen bör samordnas i tiden med de i det föregående föreslagna ändringarna i fråga om den allmänna energiskatten och lämpligen träda i kraft den 1 juli 1975.

I delta sammanhang vill jag också framhålla, all förordningen (1961:372) om bensinskatt innehåller bestämmelser om avdragsrätt i deklaration av samma slag som i 24 § 2 mom. AEF. Jag förordar därför atl molsvarande ändringar som i del föregående förordals i AEF även görs i bensinskal-leförordningen. Dessa och övriga av den nya regeringsformen betingade författningsändringar bör träda i kraft den 1 juli 1975.

Skatten på sprit och vin

Enligt förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin ulgår skall på sådana drycker i form av en lill alkoholhallen knuten grundavgift och en lill ulminuteringsprisel (detaljprisel) knuten procenlavgift. För sprit är grundavgiften 50 öre per liter för varje hel volymprocent alkohol och procent-avgiften 50 % av detaljprisel exklusive mervärdeskatt. Grundavgiften är för starkvin 5:20 kr. per liter och för lättvin 1:60 kr. per liter. För såväl starkvin som lätlvin utgör procenlavgiften 36 96. Skatten på sprit ändrades senast den 23 maj 1974, då en höjning av grundavgiften med 5 öre trädde i kraft. Skallen på vin har varil oförändrad sedan den 1 januari 1973.

1 denna del innebär överenskommelsen en skallehöjning per liter räknat om 4 kr. för sprit, 1:60 kr. för slarkvin och 80 öre för lättvin. Mervärdeskatt ingår i dessa belopp. 1 överensslämmelse härmed förordar jag atl skatten på sprit och vin höjs genom en uppjustering av grundavgifterna med 4 öre till 54 öre per liter och volymprocent alkohol för sprit, med 85 öre till 6:05 kr. per liter för starkvin och med 40 öre lill 2 kr. per liter för lätlvin. Då jag räknar med oförändrade handelsmarginaler i ören räknat för Systembolaget AB kan denna uppjustering av grundavgifterna inklusive mervärdeskatt beräknas medföra en prishöjning per helbulelj för brännvin, t.ex. "renat", med 3 kr. och för starkvin och lätlvin med i mnt tal 1:25 kr. resp. 75 öre.

8 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

Prop. 1975:92 114

Den nu förordade höjningen av skatten på sprit och vin bör med hänsyn tagen lill den lid som riksdagsbehandlingen kräver träda i kraft den 11 maj 1975. Samtidigt bör en motsvarande höjning genomföras av den s. k. schablonlullen på dessa drycker.

Skatten på malt- och läskedrycker

Enligl förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker ulgår skatt för lagrat lättöl med 12 öre per liter, för öl av typ A (pilsner) med 75 öre per liter, för öl av typ B (mellanöl) med 1:50 kr. per liter, för starköl med 2:50 kr. per liter och för läskedrycker med 33 öre per liter. Skattesatserna för lättöl och läskedrycker har varit oförändrade sedan förordningen trädde i kraft den 1 juli 1960. Skattesatserna för pilsner, mellanöl och starköl har däremot ändrats, senast den 1 januari 1973.

Enligt den träffade överenskommelsen skall en höjning av skatten på malldrycker denna gång även omfatta lättölet. Vidare skall en höjning av läskedrycksbeskallningen, som nu omfatiar endast kolsyrade drycker, kombineras med en ulvidgning av beskallningsområdel till all omfatta även icke kolsyrade drycker, s. k. slilldrinkar, som tillhandahålls konsumenlerna i drickfärdigt skick på samma sätt som de nu skattepliktiga dryckerna. Här kan också nämnas att punklskatteutredningen i elt nyligen avgivet belänkande (Ds Fi 1975:2) anförl, all en sådan ulvidgning av beskallningsområdel i förening med viss beskattning av de beredningar av smakämnen, som används vid tillverkning av söta läskedrycker, s. k. syrup, skulle medföra en mera likvärdig och från konkurrenssynpunkt mera neutral beskattning. 1 enlighet med del anförda förordar jag alt det utvidgade beskallningsområdel avgränsas så, all del förutom nu skattepliktiga kolsyrade drycker skall omfatta alla sådana till lulllaxenummer 22.02, 22.07 och 22.09 hänföriiga konsumtionsfärdiga, dvs. drickfärdiga drycker som inle utgör choklad, kaffe, le, sprit eller vin. Denna avgränsning innebär bl. a. att saft och juice även i fortsättningen ställs utanför beskattningen.

Under hänvisning lill överenskommelsen förordar jag vidare all skattesatserna per liter höjs för lättöl och pilsner med 20 öre till 32 öre resp. 95 öre, för mellanöl och starköl med 25 öre lill 1:75 kr. resp. 2:75 kr. och för läskedrycker med 7 öre till 40 öre. Sistnämnda skattesats avses skola gälla även för slilldrinkar.

Nu förordade ändringar i mall- och läskedrycksbeskallningen liksom anpassningen av författningen till den nya regeringsformen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som den tidigare förordade höjningen av skallen på sprit och vin, dvs. den 11 maj 1975.

Tobaksskatten

Enligt förordningen (1961:394) om tobaksskatt ulgår skall på cigarrer, cigariller, cigarretter, rök- och tuggtobak, snus saml papper och hylsor för

Prop. 1975:92 115

cigarretter. Skatten är utformad som en viklskalt i fråga om tobak och snus och som en slyckeskatt med efler vikten differentierade skattesatser i fråga om cigarrer, cigariller och cigarretter. Sålunda indelas cigarretterna i fem viktklasser med skattesatser om lägst 13,9 öre och högsl 31,4 öre per styck. Tobaksskallen ändrades senast den 1 januari 1973, då en skattehöjning om 2 Öre per styck för samtliga cigarretter trädde i kraft.

1 enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag atl skallesatsen för cigarretter i klass 1 med en vikt ej över 0,85 g höjs med 2 öre till 15,9 öre per styck och alt skattesatserna för övriga cigarretter höjs med 1 öre per styck. För cigarretter i klass II med en vikt mellan 0,85 och 1,20 g betyder detla atl skatten höjs lill 19,9 öre per styck.

Nu förordad höjning av cigarrellbeskailningen liksom anpassningen av författningen till den nya regeringsformen bör träda i kraft den 11 maj 1975. Den s. k. schablonlullen på cigarretter bör samiigl uppjusieras och anpassas till den höjda inhemska beskattningen.

A vgiften på vissa diyckesförpackningar

Enligt förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, som trädde i kraft den 1 mars 1973, ulgår avgift på förpackningar med en volym om lägst 0,2 och högsl 3,0 liter för konsumlionsfärdiga drycker hänföriiga till lulllaxenummer 20.07 eller 22.01-22.09. Dessa lulllaxenummer omfattar bl. a. fruktsafter, malt- och läskedrycker samt sprit och vin. Avgiften ulgår vid försäljning från inhemsk tillverkare av avgiftspliklig förpackning och vid införsel lill landel av sådan förpackning med eller utan dryck. Avgiften är 10 öre per förpackning. Under år 1974 eriades avgift för drygt 730 miljoner förpackningar, varav drygt 80 96 utgjordes av engångsförpackningar..

1 fråga om förpackningar, som införs lill landel med dryck, eriäggs avgiften till tullmyndigheten. 1 andra fall eriäggs avgiften lill RSV enligt elt de-klaralionsförfarande. RSV äger besluta alt tillverkare av avgiftspliktiga förpackningar får göra avdrag i skalleredovisningen för förpackningar som förstörs vid dryckestillverkning. Med stöd av denna bestämmelse har RSV medgivit elt generellt s. k. krossavdrag med 2 96 för plast- och pappförpackningen Rigello och med 1 96 för andra förpackningar. RSV äger dessutom efter ansökan återbetala avgift som utgått för förpackningar som exporterats med dryck. Vidare gäller att RSV kan, om avgiftspliklig förpackning utförts för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, medge återbetalning med 9 öre för varje utförd förpackning lill ett anlal som högsl svarar mot införseln lill Sverige av förpackningar av samma slag med dryck.

Den träffade överenskommelsen innebär en höjning av avgiften med 5 öre till 15 öre för returförpackningar och med 20 öre till 30 öre för engångsförpackningar Medan returförpackningar uteslutande består av glas-

Prop. 1975:92 116

flaskor, omfatiar engångsförpackningarna fömtom glasflaskor även metall-burkar samt papp- och plastförpackningar Enligt en av ulredningen om kostnaderna för miljövården avlämnad rapport (SOU 1974:44) Effekter av förpackningsavgiften framgår, all melallburkarna sedan avgiften infördes väl hävdat sin ställning. Försäljningen av drycker i returglas har ökal, medan försäljningen av främsl malt- och läskedrycker i engångsglas gått tillbaka. Detta förhållande gäller alltjämt.

1 denna del har överenskommelsen rönt kritik frän såväl fabrikanthåll som från handelns sida. Man har framhållit atl förslagel har nackdelar från konkurrenssynpunkt och all del inrymmer risker för störningar i såväl produktionen som sysselsättningen. Delta är synpunkler som enligl min mening förtjänar särskilt beaktande. Jag förordar därför, all avgiften höjs med 10 öre lill 20 öre för returförpackningar och engångsförpackningar av annat material än metall och med 20 öre lill 30 öre för förpackningar av metall. Där de praktiska fömtsättningarna så medger skapar denna utformning av avgiftsändringen ökat utrymme för höjning av panlvärdet för returglas. Den nu förordade avgiftshöjningen bör genomföras samtidigt med den tidigare förordade höjningen av dryckesbeskaltningen, dvs. med verkan fr. o. m. 11 maj 1975.

1 delta sammanhang vill jag också la upp vissa andra ändringar i beskattningen utöver sådana av mera formell art som föranleds av den nya regeringsformen. Som tidigare nämnts medges vissa avdrag i avgiflsredo-visningen för förpackningar som förstörs hos dryckesfabrikanterna. Jag anser alt denna avdragsrält är av sådan underordnad betydelse atl den kan slopas. Vidare har i en till flnansdepartemenlet överlämnad promemoria från del danska finansministeriet anmärkts atl avgiften utformats på ell säll som missgynnar dansk export lill Sverige av drycker i returförpackningar. Den restitution med 9 öre som medges för ålemtförda returförpackningar medför, enligl promemorian, en slörre belastning än vad som träffar de svenska dryckeslillverkarnas returförpackningar. Detta missförhållande förstärks av del krossavdrag som medges för de svenska förelagen.

Jag vill inte bestrida atl reslilutionsreglerna kan ge annan effekt för ulländska returförpackningar jämfört med inhemska. Även om skillnaden är begränsad anser jag att ålgärder bör vidtas för alt undanröja den irritation som uppstått. Jag föreslår därför alt bestämmelserna ändras så alt restitution skall ulgå med hela avgiftsbeloppet med en begränsning dock lill 90 96 av det antal förpackningar med dryck, som tillverkaren exporterat till Sverige. En sådan lösning av frågan har under hand godtagits från dansk sida. Genom all låta denna nya restituiionsregel gälla från den 1 september 1975, dvs. drygt etl kvartal efler den föreslagna avgiftshöjningen, bör man på etl enkelt säll uppnå alt reslilutionen korresponderar mot den avgift som ultagits vid införseln. Jag föreslår atl restitulionsbestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu anförl.

Prop. 1975:92 117

Inkomslredovlsning

De i det föregående behandlade höjningarna i den indirekta beskattningen kan vid oförändrade konsumtionsförhållanden beräknas tillföra staten en inkomstökning av inemot 2 200 milj. kr. för hell år räknat enligt följande fördelning.

Energiskatt på elkraft 800 milj. kr.

Energiskall på drivmedel och bränslen 700 milj. kr.

Skatterna på drycker, cigarretter och
förpackningar 680 milj. kr.

Av totalbeloppet går 630 milj. kr. ål för finansieringen av de i prop. 1975:30 föreslagna energipolitiska åtgärderna. Återstoden, som med tillägg för mervärdeskatt kan beräknas lill 1 650 milj. kr., skulle därmed utgöra vad som disponeras för finansieringen av bl. a. ändringarna i den direkta beskattningen. För budgetåret 1975/76 kan den totala inkomstökningen under angivna förutsättningar beräknas lill ca 1 900 milj. kr. Jag vill dock tillägga atl man har atl räkna med viss återhållande inverkan på konsumtionen av de av skaltehöjningen berörda varorna.

Den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter

Enligt förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall sådan avgift utgå under tiden den 1 juli 1974-den 30 juni 1977. Avgiften, som utgör 2 öre per liter för bensin och 3 kr. per m' för eldningsolja, motorbrännolja och bunkerolja, tillkom enligt beslul av 1973 års riksdag (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366) för alt finansiera lagring av 3 miljoner m' råolja för atl trygga försörjningen i första hand i en s. k. fredskris. På gmnd bl. a. av de kraftigt höjda oljepriserna är avgiften otillräcklig för all läcka kostnadema för denna råoljelagring.

För att ytterligare förstärka fredskrisberedskapen beslöt riksdagen våren 1974 på regeringens förslag (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142) alt siatens lagringskapacitet av eldningsoljor skulle utökas. 1 enlighet härmed har överstyrelsen för ekonomiskl försvar fåll i uppdrag att gemensamt med kommuner och enskilda förelag bygga bergrumsanläggningar med en sammanlagd lagerkapaciiet om ca 1 miljon m' eldningsolja. Kostnaderna härför skulle finansieras över statsbudgeten. Något beslul om finansieringen har inle fallals.

Enligt nu gjorda beräkningar kan statens kostnader för dessa lagringsprogram beräknas lill 1 580 milj. kr., varav 460 milj. kr. faller på lagringen av eldningsoljor. Vid utgången av löpande budgetår ålerslår elt medelbehov av drygt 1 400 milj. kr. Samlidigl kan emellertid konstateras all kostnaderna för lagringsprogrammen har en sådan fördelning i liden all del inle är nödvändigt atl klara av finansieringen inom den lid som beredskapsavgiften

Prop. 1975:92 118

skall utgå enligl nu gällande beslämmelser. Del framslår som möjligl atl föriänga finansieringsperioden två år eller till utgången av juni månad 1979. Därmed kan den erforderiiga höjningen av beredskapsavgiften begränsas. 1 enlighet härmed föreslår jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet atl beredskapsavgiften från den 1 juli 1975 höjs med 3 öre till 5 öre per liter för bensin och med 2 kr. till 5 kr. per m' för oljorna saml att avgiften skall utgå Ull den 30 juni 1979, dvs. alt lagens giltighetstid förlängs med tvä är. Med hänsyn till att förskjutning kan väntas uppstå mellan inflödet av avgifter och utgifterna för beredskapslagringen bör eventuellt överskott fonderas. Detta kan lämpligen ske hos riksgäldskontorel. Fonderade medel bör få disponeras för all fortlöpande finansiera uppbyggnaden av beredskapslagringen.

Efler samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag i detta sammanhang även framhålla följande. Oljebolagen tillämpar f n. ett system med Orts- och zonpristillägg vid försäljning av petroleumprodukter för att på så sätt få kompensation för merkostnader vid leveranser lill orter, som är mera avlägset belägna i förhållande till de stora importhamnarna. Detta innebär avsevärda prisskillnader för samma oljeprodukter i olika delar av landet.

Regeringen har uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd (SPK) all utreda fömtsättningarna för att slopa de nu tillämpade orts- och zoniilläggen i syfte all erhålla en för hela riket enhetlig prisnivå. Utredningen skall enligt direktiven inriklas på lösningar avsedda all tillämpas även efter en avveckling av nu gällande högstprisreglering för oljor och bensin. Vidare skall framlagda förslag vara så utformade all behovet av petroleumprodukter på längre bort belägna orter tillgodoses.

En enhetlig prissättning på petroleumprodukter för landet i dess helhel förutsätter någon form av clearing, som ger oljebolagen kompensation för merkostnader vid distribution till längre bort belägna orter. SPK kommer att utarbeta förslag till etl sådanl clearingförfarande. Utgångspunkten är därvid att administrationen i första hand skall handhas av oljebolagen eller ett av dem bildal organ. Resultatet av SPK:s utredning kan beräknas föreligga under våren och därmed räknar jag med atl en för hela riket gemensam prisnivå för petroleumprodukter skall förverkligas fr.o.m. den 1 januari 1976.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

dels atl aniaga förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Prop. 1975:92 119

4. lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskalt,

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskall,

8. lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin,

9. lag om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

10. lag om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt,

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

dels all medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram i enlighet med vad jag förordat i del föregående.

Prop. 1975:92 120

Bilaga 2

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Aspling.

Anmälan till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

1 anslutning lill det förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten som chefen för finansdepartementet denna dag lägger fram tar jag nu upp frågoma om slopande av vissa begränsningar av avgiflsunderiaget för socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare och om höjning av dessa avgifter lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Med anledning av utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering lägger jag vidare fram förslag lill höjning av de förmögenhelsgränser som gäller vid inkomstprövning för kommunalt bostadstillägg m. m. lill folkpension.

Ändrade bestämmelser för socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringen finansieras till en fjärdedel med statsbidrag och i övrigt genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Underiagei för arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen utgörs av summan av under ett kalenderår utgivna kontantlöner och naturaförmåner. Föreligger inte anställningsförhållande likställs ersättning för utfört arbele med lön om s. k. likslällighetsavtal har iräffais. Vid beräkningen av avgiften las inle hänsyn till arbetstagare vars lön under året inte uppgår till 500 kr. och inte heller till den del av arbetstagares årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets ingång. Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen för egenförelagare beräknas på inkomsi av s. k. annat förvärvsarbete, framför allt inkomst av jordbruk eller rörelse. Avgift eriäggs även av den som har inkomsi av uppdrag, om inle uppdragsgivaren enligt likslällighetsavtal har åtagit sig att eriägga avgiften. Vid avgiftsberäkningen gäller samma beloppsgränser som i fråga om arbetsgivarnas avgifter. Har egenföretagaren även haft anslällningsinkomsl, ulgår inte avgift för inkomsten av annal förvärvsarbete i den mån summan av inkomsterna överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen utgör f n. 7 96 av det framräknade undertaget. För vissa egenförelagare, t. ex. de som har karenslid för sjukpenningförsäkringen, ulgår avgiften efter lägre procentsats. I fråga

Prop. 1975:92 121

om arbetstagare hos redare gäller också särskilda regler.

1 prop. 1975:36 har lagts fram förslag till nya och gynnsammare regler för sjukvårdsersäiining m. m. från den allmänna sjukförsäkringen. Som jag därvid anfört (s. 31) föranleder de nya reglerna jämte en konstaterad ökning av sjukfrekvensen en höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen fr.o.m. år 1976 med 0,6 procentenheter ttll 7,6 96.

Statens kostnader för folkpensioneringen täcks delvis genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Beträffande avgifts-skyldighet och avgiftsundertag gäller i huvudsak samma regler som i fråga om avgifterna lill sjukförsäkringen. Även här finns således elt beloppsiak vid 7,5 gånger basbeloppet. Avgiften utgår för år 1975 med 4,2 96 av av-giftsundertagel och skall enligl riksdagsbeslut utgå med 4,7 96 för år 1976. Avgiften för år 1977, som ännu ej har fastställts, beräknas - som aviserats i prop. 1974:129 - lill följd av pensionsåldersreformen behöva höjas med 0,6 procentenheter.

1 enlighet med vad chefen för finansdepartementet har anfört bör socialförsäkringsavgifterna för arbetsgivare m. fl. till sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjas i samband med genomförandel av en sänkning av den statliga inkomstskatten den 1 januari 1976. Den ökade avgiftsfinansieringen av dessa socialförsäkringar bör åstadkommas bl. a. genom atl nuvarande begränsning av avgiftsunderiagel till 7,5 gånger basbeloppet slopas. Därmed kommer avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen atl beräknas på hela löneunderiaget, vilket ger en jämnare fördelning av avgiftsuttaget på olika löneandelar. Vidare bör socialförsäkringsavgifierna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen fr.o.m. den 1 januari 1976 höjas med tillhopa 1,9 procentenheter. Därav bör 0,4 procentenheter avse socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen, som därigenom kommer all uppgå till 8 96 av löneunderiaget. Utvidgningen av avgiftsunderlaget och höjningen av avgiftsprocenlen beräknas tillföra sjukförsäkringen ca 1 300 milj. kr. för år 1976. Härigenom beräknas 85 96 av sjukförsäkringens kostnader, inräknat kostnader för föräldraförsäkringen och den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, bli läckta genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Till följd härav bör Statsbidraget lill sjukförsäkringen ändras från 25 96 lill 15 96 av kostnaderna fr. o. m. år 1976.

För folkpensioneringen bör, förutom vad som följer av utvidgningen av avgiflsunderiaget, en ökad finansiering genom socialförsäkringsavgifter uppnås genom en höjning av avgiftsuttaget för år 1976 från tidigare fastställda 4,7 96 till 6,2 96 av löneunderiaget. Dessa åtgärder beräknas innebära en ökning av avgifterna till folkpensioneringen med sammanlagt 2 760 milj. kr. för år 1976. Därmed kommer omkring 60 96 av folkpensionskoslnaderna år 1976 atl läckas genom socialförsäkringsavgifter

Vad jag har föreslagit angående avgifterna lill sjukförsäkringen och folk-

Prop. 1975:92 122

pensioneringen föranleder ändring i 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

För vissa andra avgifter som arbetsgivare har atl betala på den ersättning som utgivits lill arbetstagare har bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderlaget knutits lill vad som gäller för avgifterna till sjukförsäkringen.

Delta gäller för följande avgifter.

1. avgift lill obligatorisk yrkesskadeförsäkring enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

2. avgift för beredande av pension ål sjömän enligl lagen (1961:300) om redareavgifi för sjöfolks pensionering,

3. avgift till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhel inom byggnadsfacket enligt lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

4. avgift för finansiering av statlig lönegaranti vid konkurs enligl lagen (1970:742) om lönegaranliavgifl,

5. avgift enligl lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift,

6. avgift enligt lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet.

Bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderiagel för nämnda avgifter bör även i fortsättningen överensstämma med reglerna för avgiften lill sjukförsäkringen. Begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per arbetstagare och år bör således slopas även för dessa avgifter. Detta motsvarar elt tillskott på sammanlagt ca 70 milj. kr. för år 1976. De ökade avgiftema tillförs de fonder som finns för resp. ändamål. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för arbetsmarknads- och bostadsdepartementen.

Det beloppstak som f n. gäller kommer efler dessa ändringar all finnas kvar endast för ATP-avgiften. För denna avgift gäller även den särskilda regeln atl avgift inte las ut på den del av inkomsten som ligger under ett basbelopp. Frågan om den framtida ulformningen av underiagei för ATP-avgifierna och därmed sammanhängande frågor ligger inom ramen för del utredningsuppdrag som pensionsålderskommillén (S 1970:40) har.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att i prop. 1975:23 har lagts fram förslag till lag om vuxenulbildningsavgift. Enligl propositionen skall vid beräkningen av denna nya arbetsgivaravgift hänsyn inle tas till den del av arbetstagares lön som för är räknat överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Detsamma gäller den avgift som har föreslagits i prop. 1975:45 som bidrag till finansieringen av kostnaderna för utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn till vad jag har anfört i det föregående bör denna begränsning av avgiftsunderiagen för de föreslagna nya avgifterna utgå, och jag förutsätter att bestämmelserna härom justeras vid riksdagsbehandlingen av de nyssnämnda propositionerna. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet resp. statsrådet Leijon.

I den inledande redogörelsen för finansieringen av sjukförsäkringen nämnde jag att ett s. k. likställighetsavtal medför att konlantersättning eller naturaförmåner för arbete som försäkrad ulför för annans räkning ulan atl

Prop. 1975:92 123

vara anställd i dennes tjänsl anses som inkomst av anställning. Den förte skall då anses som arbetstagare och den senare som arbetsgivare. Avtalet har bl. a. betydelse för den skyldighel alt belala egenavgift som annars gäller i fråga om sjukförsäkring och folkpensionering. Innebörden är att uppdragsgivaren pålar sig avgiftspliklen. Bestämmelserna äger lillämpning på t. ex. ersättning för förtroendeuppdrag. Likslällighetsavtal gäller allmänt i fråga om sådan ersättning som ulgår från staten. Kommunförbundet och Landstingsförbundet har på sina områden gett rekommendationer av samma innebörd. Samma anordning kan även tillämpas för andra uppdragstagare. Den framlida ulformningen av dessa regler innefattas i det uppdrag som pensionsålderskommillén har i fråga om avgiftsreglerna inom den allmänna försäkringen.

De ändrade reglerna om avgiftsunderiag och avgiftssatser föreslås träda i kraft den 1 januari 1976. Höjningen av procentsatserna för avgiftsuttag lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen beaktas enligl 20 § första stycket lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. vid riksförsäkringsverkets allmänna debitering av preliminär arbetsgivaravgift för år 1976. Även slopandet av beloppslaket som jag har föreslagil i del föregående bör beaktas vid den generella debiteringen av preliminär avgift. Jag förordar därför ett tillägg i första slyckel av den nyssnämnda paragrafen av innehåll atl vid bestämmandet av den preliminära avgiften hänsyn skall tas jämväl lill att avgiftsbestämmelserna har undergått annan ändring av betydelse än som berör procentsatserna för avgiftsuttaget. 1 samband härmed bör paragrafen också justeras på så sätt all ändringar skall beaktas inte bara som f n. i fråga om avgifter enligt lagen om allmän försäkring ulan även i fråga om andra avgifter som uppbärs enligt förevarande uppbördsregler.

Andringarna i finansieringsreglerna för sjukförsäkringen påverkar statens kostnader för bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76. 1 årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7 punkt B 6) har för delta ändamål tagils upp elt förslagsanslag av 2 760 milj. kr. 1 propositionen om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. (prop. 1975:36) har statens kostnader under anslaget för budgetåret 1975/76 vid nuvarande finansieringsregler beräknats lill ca 3 100 milj. kr. Genom de nya finansieringsreglerna kommer anslagsbehovet för budgetåret 1975/76 atl minska lill 2 450 milj. kr. Förslag till ändrad medelsanvisning i enlighet härmed bör läggas fram för riksdagen.

Förmögenhetsgränser för kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension

Hustmlillägg och kommunall bostadstillägg ulgår efler inkomstprövning. Detsamma gäller änkepension med anledning av dödsfall som har inträffat före den 1 juli 1960. Inkomstprövningen innebär att förmånerna minskas med en tredjedel av pensionärens årsinkomsl utöver folkpension i den mån

Prop. 1975:92 124

inkomsten överstiger 2 000 kr. för ogift pensionär och 3 (X)0 kr. för makar tillsammans. Med folkpension jämställs därvid ATP i den mån denna minskar pensionstillskott enligl lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Med årsinkomsl avses här den inkomst för år räknat som pensionären kan antas komma atl ha under den närmaste framliden. Vid uppskattning av förmögenhelsavkastning finns en s. k. skärpningsregel, enligt vilken avkastningen höjs med 10 96 av det belopp varmed förmögenheten överstiger 50 000 kr. för ogift pensionär och 80 000 kr. för makar tillsammans. För gift pensionär skall hälften av makarnas sammanlagda inkomsi och förmögenhet anses tillkomma vardera maken.

Beloppsgränsen för förmögenhet som föranleder tillämpning av skärpningsregeln har varit oförändrad sedan den 1 juli 1970. Förmögenhetsgränserna höjdes då i samband med 1970 års allmänna fastighetstaxering. Avsikten med denna höjning var alt neutralisera verkningarna på inkomslprövade pensionsförmåner av de höjningar av fastighetstaxeringarna som då skedde.

En ny allmän fastighetstaxering genomförs i år. Mol bakgrund av de höjda fastighelslaxeringsvärdena bör förmögenhelsgränserna för de inkomslprövade pensionsförmånerna justeras. Jag förordar all det skärpnings-fria förmögenhetsbeloppet höjs från 50 000 kr. till 75 000 kr. för ogift pensionär och från 80 000 kr. lill 120 000 kr. för makar lillsammans.

Höjningen av förmögenhetsgränserna är av generell natur och således likformig för fastighelsinnehav och förmögenhet som består av exempelvis banktillgodohavanden. För vissa pensionslagare vars pensionsförmåner reduceras på gmnd av förmögenhelsinnehav kommer de nya reglerna därför alt medföra en höjning av de utgående pensionsbeloppen efier ansökan i vanlig ordning. 1 vilken omfattning detta kommer all inträffa är svårt att ange.

De nya förmögenhelsgränserna bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1975, dvs. från samma tidpunkt som de nya taxeringsvärdena börjar tillämpas vid pensionsberäkning. För tiden dessförinnan kommer enligt riksförsäkringsverkels anvisningar de äldre taxeringsvärdena alt tillämpas vid inkomstprövningen.

Vad jag nu har sagt föranleder ändring i 5 § andra stycket lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg ttll folkpension samt i 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen dels att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Prop. 1975:92 125

3. lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,

4. lag om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

5. lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegaranliavgifl,

6. lag om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift,

7. lag om ändring i lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet,

8. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.,

9. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

10. lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring,

dels all - med ändring av tidigare beslut - lill Bidrag UU sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 450 000 000 kr.