Regeringens proposition nr 83 Prop. 1975:83

Nr 83

Regeringens proposition med förslag till ändring i byggnadsstadgan (1959:612);

beslutad den 13 mars 1975.

Regeringen föreslår riksdagen alt aniaga del förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

INGVAR CARLSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som innebär att samma krav skall ställas på ulformningen av alla bosläder avsedda för varaktigt bruk oavsett om de är belägna i flerfamiljshus eller småhus. 1 propositionen föreslås vidare all krav på uterum och hiss införs i byggnadsstadgan.

1 propositionen föreslås också all för byggnad med bostadslägenhet skall på tomt eller på utrymme som är gemensaml för flera bostadslägenheter finnas tillräckligt stor friyla som är lämplig för lek och utevistelse. Som en följd av detta förslag föreslås ändring i bestämmelserna om byggnadslovshandlingar.

De föreslagna ändringarna, som syftar lill att möjliggöra en sammanföring av gällande anvisningar och praxis vid granskning för slalliga bostadslån med bestämmelserna i Svensk Byggnorm, är avsedda att träda i kraft den I januari 1976.

1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 83

Prop. 1975:83

Förslag till

Lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom föreskrivs i fråga om byggnadsstadgan (1959:612)' dels alt i 7 S ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen", dels alt 46 S, 47 S, 53 S 4 mom. och 55 S 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 S

Byggnad för sladigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas så, all den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:

1. Byggnaden skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering samt tillfredsställande skydd mot fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande säll.

3. 1 boningsrum saml i kök, som hör lill bostadslägenhet, skall finnas fönster, som vetter omedelbart åt del fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.

5. Till byggnaden skall höra sop- 5. Till byggnaden skall höra sop
rum, om så erfordras. rum,omsh erfordras. I byggnad med

mer än två bostadslägenheter och som omfattar fler våningar än två skaU sopnedkast anordnas.

6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat från golv till tak, vara
minsl 2,40 meter.

7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

8. Till bostadslägenhet skaU höra vindskontor eller annat därmed jämförligt förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.

9. För dem som bor i byggnaden skaUfinnas tUlgång lUI utrymmen med anordningar för tvätt och torkning,

' Stadgan omtryckt 1972:776.

Nuvarande Ivdelse

Med avseende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undantag .från bestämmelserna i denna paragraf, där sådant påkallas med hänsyn liU arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett. Nämnden må ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning Inrättas utan fönster, såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose behovet av luftväxling och god belysning. Möter i särskilt fall betydande svårigheter att iakttaga bestämmelsen om lägsta rumshöjd eller tala eljest synnerliga skäl för att denna frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådanl undanlag, som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Ej må I något fall medgivas lägre rumshöjd än 2,10 meter.

Föreslagen lydelse

plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tillgänglig förvaringsplats för cyklar och barnvagnar.

10. Lägenhet skall om möjligt ha soligt läge och helst göras genomluft-bar.

11. Lägenhet skall vara försedd med balkong eller uteplats där förhållandena så medger och kravet är befogat med hänsyn till lägenhetens storlek.

12. I byggnaden skall där så erfordras ftn nas hiss.

Nuvarande lydelse

2. Golvytan i boningsrum må ej un -derstiga 7 kvadratmeter.

3. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jämföriigl förvaringsrum samt lämpligt utrymme för förvaring av matvaror.

4. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång tUl tvättstuga och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tiU-gänglig förvaringsplats för cyklar och barnvagnar.

5. Omfattar byggnaden flera våningar än två, skall sopnedkast vara anordnat.

Möter i särskiU fall betydande svårighet att iakttaga stadgandena i denna paragraf eller tala elfest synnerliga skäl för att något av dessa stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undantag, som ärförenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien.

Föreslagen lydelse

må ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning inrättas utan fönster, såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose behovet av luftväxling och god belysning. Möter I särskilt faU betydande svårighet att iakttaga övriga stadganden i 46 § eller tala eljest synnerliga skäl för att något av dessa stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undanlag som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Byggnadsnämnden må dock ej i något fall medgiva lägre rumshöjd än 2,10 meter.

53 i

4 mom. Inrymmer byggnad mer än två bostadslägenheter, skall på tomten finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan friyla kan beredas för rimlig kostnad och utan synneriig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medgiva undanlag från denna bestämmelse, om särskilda skäl föreligga.

4 mom. Inrymmer byggnad bostadslägenhet, skall på tomten eller på utrymme som är gemensamt för flera bostadslägenheter finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan friyla kan beredas för rimlig kostnad och ulan synnerlig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medgiva undantag från denna beslämmelse, om särskilda skäl föreligga.

Nuvarande lydelse

uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad av förut befintlig byggnad skola fogas situationsplan över tomlen, utvisande befintliga byggnaders och lillämnad byggnads läge, samt ritningar rörande förelaget med erforderlig beskrivning. Avser ansökningen byggnad som inrymmer mer än två bostadslägenheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen för lek och utevistelse, parkering samt tillfartsvägar för biltrafik. Inom område, varesl byggnadsnämnden tillhandahåller nybygg-nadskarla, skall situationsplanen vara grundad å sådan karta. Där ej särskilda omständigheter föranleda annal, skola situationsplan och ritningar ingivas i tre exemplar.

Vid ansökan om byggnadslov för annan åtgärd än nu sagts skola fogas erforderliga ritningar och beskrivningar.

Föreslagen lydelse

uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad av förut befintlig byggnad skola fogas situationsplan över tomten, utvisande befintliga byggnaders och lillämnad byggnads läge, saml ritningar rörande företaget med erforderiig beskrivning. Avser ansökningen byggnad som inrymmer bostadslägenhet, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen för lek och utevistelse, parkering samt tillfartsvägar för biltrafik. Inom område, varesl byggnadsnämnden tillhandahåller nybyggnadskarta, skall situationsplanen vara grundad å sådan karta. Där ej särskilda omständigheter föranleda annal, skola situationsplan och ritningar ingivas i tre exemplar.

Vid ansökan om byggnadslov för annan åtgärd än nu sagts skola fogas erforderiiga ritningar och beskrivningar.

Prop. 1975:83

Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1975-03-13

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrådet Curlsson.

Proposition med Förslag till ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

1 Inledning

Statens planverk har i skrivelse till bosladsdeparlemenlet föreslagit vissa ändringar i 46, 47 och 53 SS byggnadsstadgan (1959:612) (BS). Inom bostadsdepartementet har med anledning härav upprättats en promemoria (Ds B 1975:1) med förslag till ändringar i 46 S, 47 S och 53 S 4 mom. byggnadsstadgan (1959:612). Promemorian bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av socialstyrelsen, siatens handikappråd, riksrevisionsverkel (RRV), konsumentverket, bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, siatens institut för byggnadsforskning, statens planverk, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Gävleborgs län. Svenska kommunförbundet. Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Sveriges fastighetsägareförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet, Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsföreningars riksförbund (HSB), Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Svenska riksbyggen. Hyresgästernas riksförbund,Sveriges villaägareförbund. De handikappades riksförbund (DHR), Stockholms, Göteborgs och Norrköpings kommuner.

2 Remissyttrandena

Departementspromemorian har fält ell posilivi mottagande vid remissbehandlingen. 1 några detaljfrågor förordar dock en del remissinstanser vissa

Prop. 1975:83 7

ändringar i de föreslagna föreskrifterna. Några remissinstanser föreslår ytterligare föreskrifter. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 2.

3 Föredraganden

Beslämmelser om hur byggnad skall vara utformad finns bl. a. i 46 och 47 §§ BS. Del grundläggande kravel all byggnad, som innehåller boslads-eller arbetsrum, skall bereda möjlighet lill trevnad och god hygien anges i 46 S. Stadgandet innehåller ytteriigare föreskrifter som avser att säkerställa all bostadslägenheter blir ändamålsenligt beskaffade. 147 S finns andra mera detaljerade föreskrifter för flerfamiljshus.

I departementspromemorian harullalals all samma krav om möjligl skall ställas på alla bostäder avsedda för varaktigt bruk. Denna uppfattning delas av remissinstanserna. Även jag anser atl det är önskvärt med i slörsla möjliga utsträckning enhetliga krav beträffande bosläders utformning.

De i förhållande lill flerfamiljshusen något mindre restriktiva och utföriiga bestämmelserna för en-och ivåfamiljshus infördes 1960 mot bakgrund av den då rådande uppfattningen atl den som uppförde en byggnad uteslutande för eget bruk inle borde vara bunden av alltför rigorösa föreskrifter i fråga om byggnadens utformning. De skäl som motiverade all olika krav ställdes på skilda kategorier av byggnader har emellertid minskal i betydelse med hänsyn lill bostadsbyggandets utveckling mol alltmer standardiserad tillverkning och uppförande av hus, särskilt när det gäller småhus. Del s. k. självbyggandel har relalivi sett inle samma omfattning som tidigare. Den gängse uppfattningen torde numera vara all bostadens utformning i olika slag av byggnader bör vara av likvärdig beskaffenhet. Enhetliga krav underiältar också själva byggandet och förenklar byggadminislralionen. Från principiella utgångspunkter kan det inle anses riktigt atl i fråga om bostadens utformning göra åtskillnad mellan olika former av boende.

I departementspromemorian åberopas ytteriigare skäl till slöd för enhetliga krav på bosläders utformning. Enligl promemorian har nämligen önskemål framförts om all överföra gällande anvisningar (God bostad) och praxis vid granskning för slalliga bostadslån lill Svensk Byggnorm (SBN). Planverket har i samråd med bostadsstyrelsen utarbetat föreskrifter och anvisningar, vilka har gällande God bostad som grund. Anvisningarna och lånepraxis rörande del slaisbelånade byggandet gäller gemensaml för alla slag av bosläder för stadigvarande bruk. Elt överförande av God bostad lill SBN förutsätter enligt promemorian bl. a. atl enhetliga krav på bostaden finns i BS, eftersom av planverket i SBN meddelade föreskrifter och anvisningar måste ha stöd i BS.

Mol bakgrund av dessa uttalanden i promemorian anser jag del väsentligt atl BS ändras även för all göra en överföring av God bostad lill SBN möjlig. På grund av bestämmelserna i 76 § I mom. tredje stycket BS ankommer

1 ** Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 83

Prop. 1975:83 8

del på regeringen alt pröva fastställande av de föreskrifter rörande bostadens utformning som planverket och bostadsstyrelsen enligl vad jag nyss anförde har utarbetat.

Jag vill i detta sammanhang framhålla atl syftet med de ändringar som jag snart i del följande kommer all föreslå inte är alt minska en önskad flexibilitet i byggandet ulan enbart all beträffande alla slag av bosläder lägga fast vissa grundläggande krav på bostadens egenskaper. Efiersom ändringarna i BS kan komma att ligga till grund för en överföring av God bostad lill SBN kommer mina förslag inle alt innebära några förändringar för del slaisbelånade bostadsbyggandet. Om God bostad förs över lill SBN innebär ändringarna i BS och åtföljande nya tillämpningsföreskrifter all de krav som gäller för del statligt belånade byggandet blir tillämpliga även för det privalfinansierade byggandet. Som påpekats i promemorian lorde emellertid detta byggande allmänt setl inle underskrida de fordringar som finns vid statlig belåning.

Jag vill vidare erinra om byggnadsnämnds rätt all medge sådana undantag från vissa av bestämmelserna i BS som är förenliga med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Inte minsl vad gäller del s. k. självbyggandel kan sådana undantag i vissa fall vara påkallade.

Några remissinstanser har förordal all BS bör innehålla endasl vissa hell grundläggande egenskapskrav och i övrigi allmänt formulerade krav, som får preciseras av planverket genom tillämpningsföreskrifter i SBN. Enligl dessa inslanser kan härigenom fömtsättningar och målsättningar som ändrats på grund av bl. a. den tekniska utvecklingen beaktas på elt mera ändamålsenligt sätt genom ändringar i SBN.

Fördelar står naluriigtvis all vinna med en sådan ordning. Frågan diskuterades i samband med BS:s införande (se prop. 1959:168 s. 275 o. 279). Bygglaguiredningen har också i sitt belänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande föreslagit alt en föreskrift om ett allmänt lämplighetskrav för byggnad bör las upp i en kommande bygglag. Utredningen har också i övrigt rekommenderat mera allmänt formulerade krav än vad nuvarande BS innehåller. För atl inle föregripa de överväganden som lämpligen bör göras i elt sammanhang vid en översyn av byggnadslagstiftningen är jag inle beredd att nu förorda den lagtekniska lösning som remissinstanserna eftersträvat. 1 stället bör de nu aktuella ändringarna i BS ges etl innehåll som i formella avseenden inte nämnvärt avviker från gällande beslämmelser. Det i promemorian framlagda förslagel att till 46 § BS överföra huvuddelen av 47 S finner jag mot denna bakgrund lämpligl.

Krav på all förbättra bostadens tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga framförs av några remissinstanser. I huvudsak gäller kraven en ändring av 42 a § BS. Denna fråga har uppmärksammats vid flera tillfällen (se bl. a. CU 1974:10). På senare lid har också handikapporganisationer och planverket i skrivelser lill bostadsdepartementet hemställt all tillämpningsområdet för 42 a § utvidgas lill atl avse bosläder.

Prop. 1975:83 9

Enligl min mening bör mun sträva mol att göra bostäderna ändamålsenliga för olika kategorier av boende. Syflel alt öka bostadens tillgänglighet för handikappade kan emellertid inle nås enbart genom en ändring av 42 a §. En ändring av denna beslämmelse fömtsätter nämligen all nya tillämpningsföreskrifter ges i SBN. Som har framhållits av de inslanser som yttrat sig i saken är innehållet i sådana föreskrifter av väsentlig betydelse. Förslag lill föreskrifter är under utarbetande av planverket och bostadsstyrelsen i samråd. Del får antas alt vissa av dessa föreskrifter kommer au i sitt färdiga skick underställas regeringen för fastställelse enligl 76 § I mom. tredje slyckel BS. Innan del således är möjligl all överväga verkningarna av redan framlagda och kommande förslag rörande bostadens tillgänglighet och därmed sammanhängande frågor är del enligl min mening rimligt alt statsmakternas ställningstaganden i dessa frågor flr anstå.

Jag går nu över till alt behandla de ändringar i BS som promemorieförslaget upptar. Anmärkningar har riktats mol all de föreslagna ändringarna i vissa fall leder till alltför bindande och detaljerade krav. Av skäl som jag i del föregående har anfört bör emellertid den laglekniska ulformningen av bestämmelserna i BS i huvudsak bibehållas i avvaktan på en allmän översyn av byggnadslagstiftningen. Det bör som hillills ankomma på planverket all meddela de ytteriigare föreskrifter och anvisningar som behövs för en tillämpning av BS i de avseenden som del nu är fråga om.

Kravet på sopnedkast, som inle innefattar någon ändring i förhållande lill gällande räll, har i ell remissvar ifrågasatts med hänsyn lill innehållet i det lill chefen för jordbruksdepartementet avlämnade betänkandet (Ds Jo 1974:10) Avfall, ökad återvinning - bättre omhändertagande. Del 1.

Detla betänkande har efler remissbehandling bearbetats i jordbruksdepartementet och lett lill alt proposition 1975:32 om återvinning och omhändertagande av avfall avlämnats till riksdagen. I propositionen föreslås regeringen få bemyndigande all föreskriva bl. a. all visst pappersavfall skall hållas skilt från annat hushållsavfall i avvaktan på borttransport. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag funnil alt förslagen om hantering av avfall inte behöver föranleda några ändringar i den i promemorian föreslagna bestämmelsen om soprum och sopnedkast. I den mån behov uppkommer av särskilda soprum eller tekniska anordningar för separering av hushållens avfall kan, såsom förutsatts i nämnda proposition, detta beaktas i planverkels nyss berörda föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av BS.

Mol förslaget om krav på minsta tillåtna golvyta i alla slag av bostadslägenheter har invänts atl bestämmelsen kan kringgås genom senare inle byggnadslovsplikliga ändringar. Delta är visserligen sant men utgör enligl min mening inle tillräckliga skäl mot atl införa bestämmelsen. Jag anser nämligen atl ell krav på minsta tillåtna golvyta är berättigat vid den byggnadslovsprövning som görs när ny byggnad avses skola uppföras. Dessuiom är jag övertygad om att för det helt övervägande antalet fall kommer kravet all lå genomslagskrafl under byggnadens hela livslid.

Prop. 1975:83 10

1 promemorian föreslås vidare alt det skall finnas tillgång till tvättstuga och torkrum även för dem som bor i en- och ivåfamiljshus (46 § 8 p. i förslaget). En del remissinstanser anser all begreppen tvättstuga och torkrum inle är lämpliga ulan kan skapa svårigheter i tillämpningen. Man pekar på all del i enfamiljshus ofla förekommer all anordningar för tvätt och torkning placeras i andra utrymmen än i speciella tvättstugor och torkrum. Jag ansluter mig lill de synpunkler som har framförts och föreslår all bestämmelsen i denna del formuleras som etl krav på tillgång lill utrymmen med anordningar för tvätt och torkning.

Det finns inte i BS några beslämmelser som föreskriver all de som sladigvarande bor i byggnaden skall ha tillgång lill uterum eller hiss. I promemorian föreslås all sådana krav införs i BS. Härigenom möjliggörs all, om God bostad överförs lill SBN, kommande föreskrifter och anvisningar i SBN får nödvändigt slöd i BS. Del påpekas vidare i promemorian att de föreslagna ändringarna inte lorde medföra några ökade krav eller kostnader i förhållande till gängse sätt alt bygga. Remissinsianserna har näslan genomgående in-släml i förslaget all komplettera BS med beslämmelser om uterum och hiss. Endast Sveriges fastighetsägareförbund ifrågasätter om krav på balkong skall uppställas i BS. De i promemorian anförda synpunkterna rörande de föreslagna ändringarnas konsekvenser i ekonomiska och andra hänseenden delas av de remissinstanser som uttalar sig i frågan. 1 ell remissvar framhålls dock all konsekvenserna kan slutligt bedömas försl mot bakgrund av innehållet i de föreskrifter och anvisningar som planverket meddelar i SBN.

Även jag ansluter mig lill förslaget all BS bör innehålla föreskrifter om uterum och hiss. Syftet med de föreslagna föreskrifterna är inte atl införa ökade krav i förhållande lill rådande praxis alt bygga utan i stället all framför alll skapa formella förutsättningar för en överföring av God bostad lill SBN. Ifrågavarande krav får ses i förhållande lill de föreskrifter och anvisningar som planverket bör meddela i SBN. Genom ändringar i SBN kan kraven anpassas till den tekniska utvecklingen och rådande uppfattningar om kraven på byggnaders egenskaper.

1 proniemorian föreslås atl kravel på uterum skall uppfyllas där förhållandena så medger. Även i denna del ansluter jag mig lill förslagel. Till undanröjande av missförstånd bör påpekas atl med nämnda förhållanden avses förhållanden av teknisk, kulturhistorisk eller hygienisk natur. Ekonomiska förhållanden kan beaktas av byggnadsnämnden inom ramen för nämndens möjligheter alt mer generellt medge undantag från BS:s bestämmelser om bostadens egenskaper. I likhet med en remissinstans anser jag emellertid all del bör finnas möjlighet all efterge kravel på uterum om lägenhetens sloriek motiverar delta. Jag förordar därför atl denna möjlighet kommer till uttryck i författningstexten. Den närmare avgränsningen av lägenhetens storiek får göras i SBN.

Jag anser alt den föreslagna lydelsen beträffande krav på hiss har fåll

Prop. 1975:83 11

en godtagbar utformning i promemorieförslagel. Bestämmelserom inskränkningar i hisskravei med hänsyn lill exempelvis våningsanial bör ges i SBN.

I detta sammanhang vill jag kommentera de farhågor som uttalats om att kravel på hiss skulle medföra påtagliga kostnadsökningar vid ombyggnad av hus. Av 48 a S BS i dess nuvarande lydelse följer all vid sådan ändring av byggnad, som är all hänföra lill nybyggnad, skall bestämmelserna i bl. a. 46 och 47 SS tillämpas endasl beträffande de delar av byggnaden som berörs av ändringen och endasl i den omfattning som erfordras för all dessa delar av byggnaden skall uppfylla skäliga anspråk på säkerhet, god hygien och trevnad. 1 byggnadens övriga delar skall enligl stadgandet sådana brister undanröjas som avser hållfasthet, brandsäkerhet eller sanitära förhållanden och som innebär så avsevärda ölägenheter atl de inte skäligen kan godtas. Den nu återgivna föreskriften gäller naluriigtvis även efter del alt 46 och 47 S§ ändrats och i vissa avseenden utökats. Jag vill sålunda betona atl de av mig föreslagna ändringarna inle avses få en fördyrande inverkan på ombyggnadsverksamhelen.

1 gällande 47 S 3 p. BS finns ganska detaljerade föreskrifter om förvaringsutrymmen. I promemorian föreslås atl dessa föreskrifter upphävs, eftersom i 46 § första slyckel BS upptaget krav på nödiga förvaringsutrymmen anses tillräckligt. Ell par remissinstanser menar atl sistnämnda stadgande är vagt formulerat. Man anser vidare all om de mer utförliga bestämmelserna om förvaringsutrymmen las bort kan delta uppfattas som om kraven sänktes.

Jag anser atl del finns fog för de invändningar som har rests mot förslaget all låta 47 § 3 p. i gällande BS ulgå. En sådan åtgärd är dessutom diskutabel i betraktande av atl alla övriga stadganden i 47 § föreslås överflyttade lill 46 §. Jag förordar därför all även 47 § 3 p. förs över lill 46 §.

Bostadsstyrelsen och statens råd för byggnadsforskning föreslår all 46 S BS kompletteras med ytteriigare bestämmelser som avser förhållandet mellan boningsrum och marknivå. Enligl praxis vid granskning för slalliga bostadslån godtas endast boningsrum vars golvnivå ligger över marknivå vid fönstervägg. Dessa remissinstanser anser all denna praxis bör liilämpas även vid byggnadslovsgranskningen och få stöd i BS. Det är enligt min mening inle möjligl all nu fullt ut bedöma förslagels konsekvenser. Jag är därför inle beredd all f. n. lägga fram något förslag i frågan.

Några erinringar har inle anförts mot förslagel atl i 47 § föra samman beslämmelser om undanlag från stadganden i 46 S- Den föreslagna ulformningen av 47 § har lämnats utan erinran. Även jag kan ansluta mig till förslagel. Jag vill i delta sammanhang stryka under all byggnadsnämndens möjligheler att medge undantag som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien givelvis kvarstår även om 46 § får en annan lydelse. De farhågor som hysts för atl ändringar i BS skulle medföra att försöken med okonventionella bostadslösningar kommer alt försvåras torde därför vara obefogade.

Prop. 1975:83 12

1 53 S 4 mom. BS föreskrivs bl. a. all på tomt, som är bebyggd med bostadshus med mer än två lägenheter, skall finnas tillräckligt stor friyla som är lämplig för barns lek och utevistelse. 1 promemorian anförs all utrymmen för barns lek på senare lid har blivil knappa med hänsyn bl. a. till alt slora områden med lät småhusbebyggelse blivil alll vanligare. En granskning av ulemiljöns utformning i anslutning lill gruppbyggda småhus m. m. lorde enligl promemorian numera vara mer påkallad än vad som kunde förutses då gällande beslämmelser infördes. Med anledning av det anförda föreslås i promemorian all tillämpningsområdet för 53 § 4 mom. BS vidgas till atl omfatta alla bostadslägenheter med därtill hörande tomt. Enligl promemorian bör kravel på friområde avse även utrymmen som är gemensamma för flera bostadslägenheter. Som ytteriigare skäl för dessa ändringar nämns att kraven på lekutrymmen vid granskning för statliga bostadslån gällt för såväl flerfamiljshus som småhus i grupp. De föreslagna ändringarna möjliggör alt de krav som uppställts vid nämnda lånegranskning överförs lill SBN.

1 likhet med remissinstanserna kan jag ansluta mig till de synpunkter som har förts fram i promemorian. Promemorieförslagel är enligl min mening väl ägnat all ligga till grund för sådana författningsändringar som gör det möjligt alt tillgodose bums behov av en god utemiljö även i anslutning till bebyggelse med en- och ivåfamiljshus. Den i promemorian föreslagna författningstexlen är enligl min uppfattning lämpligl utformad. Jag förordar därför atl BS ändras i överensstämmelse med förslagel.

Enligl 55 § I mom. BS skall vid ansökan om byggnadslov för uppförande av nybyggnad eller tillbyggnad av förut befintlig byggnad fogas situationsplan över tomten. Avser ansökningen byggnad som inrymmer mer än två bostadslägenheter, skall situationsplanen dessutom visa utrymmen för lek och utevistelse, parkering saml tillfartsvägar för biltrafik.

Genom dessa bestämmelser om vad situationsplan skall utvisa säkerställs alt byggnadsnämnden får möjlighet alt pröva om utrymmen som är avsedda för lek och annan utevistelse är tillräckligt slora och föriagda till lämpligast möjliga ställe på tomten med hänsyn lill parkeringsplatser, tillfartsvägar och andra förhållanden.

Som har påpekats vid remissbehandlingen synes de föreslagna ändringarna i 53 § 4 mom. BS även böra föranleda ändringar i 55 § 1 mom. BS. Enligl sistnämnda föreskrift krävs del nämligen inle alt situationsplanen visar lekulrymmen m. m., om byggnadslovsansökningen avser byggnad som inrymmer högsl två bostadslägenheter. Med den utformning 53 S 4 mom. BS föreslås få bör därför bestämmelserna i 55 S 1 mom. jämkas.

1 promemorian föreslås alt ändringarna i BS träder i kraft den 1 juli 1975. Planverket anser däremot all tiden för ikraftträdandet bör senareläggas lill den 1 januari 1976, efiersom en ny utgåva av SBN avses träda i kraft vid denna tidpunkt. 1 likhet med planverket anser jag atl en tidsmässig

Prop. 1975:83 13

samordning av det slag verkel åsyftar är önskvärd och tillstyrker därför all de föreslagna ändringarna i BS träder i kraft först den 1 januari 1976. De föreslagna ändringarna i BS är av sådan karaktär att de efter tillkomsten av nuvarande regeringsform skall ske i lagform.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all aniaga inom bostadsdepartementet upprättat förslag lill lag om ändring i byggnadsstadgan (1959:612).

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular att genom proposition föreslå riksdagen alt antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975:83 15

BOSTADSDEPARTEMENTET PM

Ds B 1975:1 1975-01-16

Inledning

Byggnadsstadgan (1959:612) (BS) innehåller beslämmelser om bl.a. hur byggnad skall utformas samt hur tomt skall vara ordnad. Bestämmelserna rörande byggnad syftar till all lillgodose en från t. ex. estetiska, hygieniska och brandtekniska synpunkler ändamålsenlig utformning av byggnaderna. Kraven på alt bosläder skall anordnas och inredas så all de bereder möjlighet till trevnad och god hygien ålerfinns i 46 S BS. Stadgandet innehåller dessutom föreskrifter om sådana bostadens egenskaper som särskilt skall beaktas. 1 47 S BS föreskrivs därutöver i fråga om byggnad med mer än två bostadslägenheter all bostäderna bl. a. skall ha en viss angiven'utrustnings-standard, som är beskriven på elt mera detaljerat sätt än i 46 S. Vissa regler om hur tomt skall vara ordnad finns i 53 S BS. 1 stadgandets 4 mom. föreskrivs bl. a. atl på tomt, som är bebyggd med bostadshus med mer än två bostadslägenheter, skail finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse.

Närmare föreskrifter om utförande av byggnader och anordnande av tomt meddelas av statens planverk som också utfärdar de ytteriigare råd och anvisningar som behövs för tillämpningen av BS. Föreskrift, som är av icke oväsentlig ekonomisk betydelse eller av annan orsak är av slörre vikt, skall för all bli gällande fastställas av Kungl. Maj:t (76 S 1 mom. BS). Planverket utger i sin publikalionsserie. Svensk byggnorm (SBN), de föreskrifter, råd och anvisningar som verket meddelar.

Föreskrifter rörande slalliga bostadslån finns i bostadslånekungörelsen (1967:552) och bosladsfinansieringsförordningen (1974:946) m.fl. författningar. Lånemyndighelerna prövar om byggnadsförelag fått eller avses få en godtagbar utformning med avseende på bl.a. bostädernas planlösning och utrustning samt rummens sloriek och möblerbarhel. Anvisningar rörande bl. a. dessa frågor utfärdas och utges av bostadsstyrelsen under sam-lingslileln "God bostad". Den nu gällande God bostad är från 1964.

Planverket har i skrivelse den 10 juni 1974 till bostadsdepartementet unförl, alt flertalet remissinstunser i yttranden över bostadsslyrelsens i februari 1973 lämnade "Förslag lill bosladsnormer" samstämmigt önskat all dessa normer överförs lill SBN. Planverket har därför i samråd med bostadsstyrelsen utarbetat två nya kapitel i SBN, vilka enligl verket i allt väsentligt överensstämmer med nu gällande God bostad 1964 och den praxis som idag liilämpas vid granskning för siatligu bostadslån. Planverket har anhållit att Kungl. Maj:t jämlikt 76 S 1 mom. BS fastställer de i kapitlen ingående föreskrifterna. Verkels hemställan övervägs f n. inom departementet.

Elt överförande av God bostad lill SBN förutsätter enligt planverket vissa

Prop. 1975:83 16

justeringar av 46, 47 och 53 SS BS som närmare diskuteras i en av verket utarbetad promemoria. Verket har därför i sin skrivelse föreslagit att Kungl. Maj:t föranstaltar om dessa ändringar.

Gällande rätt

1 46 S BS föreskrivs all byggnad för sladigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas så, ätt den bereder möjlighet till trevnad och god hygien. Byggnaden skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning. I paragrafen anges därefter under sex punkter sådana förhållanden som särskilt skall beaktas, t. ex. alt byggnad skall bereda erforderlig värme- och ljudisolering saml kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande sätt. Vidare unges all i boningsrum saml i kök, som hör till bostadslägenhet, skall finnas fönster, som vetter omedelbart åt det fria och lämnar god duger. Som ytterligare exempel på vad som särskilt skall beaktas kan nämnas det i stadgandet upptagna kravel på minsta rumshöjd i bostadslägenhet. Byggnadsnämnden ges möjlighet all medge undanlag från vissa beslämmelser i paragrafen.

1 fråga om byggnad med mer än två bostadslägenheter skall enligl 47 S BS utöver vad som stadgas i 46 S iakttagas bl. a. atl lägenhet om möjligl skall ha soligt läge och helst göras genomluftbar, all golvytan i boningsrum ej må understiga 7 kvadratmeter saml all för dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång lill tvättstuga och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder etc. Byggnadsnämnden får under vissa förutsättningar medge undanlag från stadgandena i denna paragraf

1 53 S BS föreskrivs bl.a. all tomt skall, vare sig den tagits i anspråk för sitt ändamål eller inte, hållas i vårdal skick. Därvid skall tillses, all växtligheten ej hindrar siklen för trafiken. Vidare finns i paragrafens 2 och 3 mom. ytteriigare bestämmelser om tomts ordnande. År 1972 infördes ett nytt moment i denna paragraf, 4 mom., vari föreskrivs att, om byggnad inrymmer mer än två bostadslägenheter, på tomten skall finnas tillräckligt stor friyla som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan kun beredas för rimlig kostnad och utan synneriig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medge undanlag från denna beslämmelse, om särskilda skäl föreligger.

Överväganden och förslag

Bostäder

Planverket har i sin promemoria med förslug till ändringar i 46 och 47 SS BS bl. a. anförl all ändringarna föranleds av de delar i förslaget lill bo-sladskapilel i SBN som inle har sin motsvarighet i BS och som sålunda inte heller kan anses utgöra anvisningar lill denna.

Prop. 1975:83 17

Planverket har därvid påpekat atl i bosladskapillel föreslaget kruv på uterum i form av balkong eller uleplats inte kan härledas till avsnitt i BS. Med unledning häruv har verkel föreslagit ull 47 S 1 p. BS kompletteras med kruv på balkong eller uteplats.

Planverket hur vidare framfört följande synpunkter. En niålsuttning för urbelet med God bostad har varit atl samma krav om möjligl skall ställas på alla bostäder oberoende av bostadens utformning eller upplålelseform. För närvarande finns vissa krav som enbart gäller för byggnad med mer än två bostadslägenheter. Några av dessa krav är krav på solighet och genom-luftbarhel, minsta rumsstoriek suml tillgång till tvättstuga och torkrum (47 S 2 och 4 p. BS).

Enligl planverket bör man vid införandel av ell bosiadskapitel i SBN hu samma målsättning som gäller vid arbetet med God bostad, nämligen all enhelliga krav skall i slörsla möjliga utsträckning avse alla bosläder. Verkel föreslår därför ull till 46 S BS, som omfattar alla bosläder, skall överföras delar av 47 S medan paragrafens återstående delar skall ulgå. Beträffande 47 S förordar således verket att punkterna 1, 2, 4 och 5 samt texten under sistnämnda punkt i helt eller delvis oförändrad omfattning överflyttas till 46 S. 47 S 3 p. bör enligt verket kunna utgå, eftersom stadgandets innehåll niotsvuras av det allmänna kravet på "nödiga förvaringsutrymmen" i 46 S forsla stycket BS. Om de föresfagna ändringarna genomförs kan 47 S BS upphöra ull gälla.

Övervägande skäl talar för alt samma krav om möjligl skall ställas på alla bostäder uvsedda för varaktigt bruk. Denna uppfattning hur kommit till uttryck i de unvisningar (God bostad) och den praxis som gäller del slaisbelånade byggandet. Överförs dessa anvisningar lill SBN blir de gällande även för del inte slaisbelånade byggandet. Detta byggande lorde allmänt sett inte underskrida de fordringar som finns vid slallig belåning. Angivna omständigheter ger stöd för planverkets förslag att endast egenskapskrav, som omfattar alla bosläder, bör regleras i BS och då lämpligen i 46 §. En ändring bör därför komma lill stånd i huvudsak på del sätt som planverket förordat. Därvid bör bestämmelser om möjlighet till undanlag från stadganden i 46 § lämpligen föras samman i 47 §.

1 planverkels förslag lill bostudskapilel i SBN finns krav på balkong eller uleplats. Dellu krav har inie någon motsvarighet i BS. Såsom planverket föreslagit bör därför bestämmelser om uterum införas i stadgan. Några ökade krav eller kostnader i förhållande lill den praxis som gäller vid såväl slutligt som inle siulligl belånat bostadsbyggande lorde såduna föreskrifter inte medföra. Bestämmelserna bör lämpligen placeras i en ny punkt 10 i 46 S BS.

Förslagel till bosiadskapitel innehåller vidare föreskrifter om hiss. Krav på hiss kan inte anses ha stöd i BS. På grund härav bör 46 S BS även innehålla bestämmelser om hiss, lämpligen upptagna som en ny punkt 11 i paragrafen. Den nu föreslagna ändringen lorde inte heller medföra några ökade krav i förhållande lill gängse säll utt bygga. Del bör påpekas alt

Prop. 1975:83 18

bestämmelserna i 48 a S BS äger lillämpning vid sådan ändring av byggnad, som enligl 75 S b)-0 BS är atl hänföra lill nybyggnad.

Anordningar på tomt

1 förarbetena lill 53 S 4 mom. BS uttalade departementschefen (prop. 1971:168 sid 20), all olika meningar kunde anföras om hur omfattande en föreskrift om utrymmen för barns lek borde vara. Enligl departementschefens mening låg del närmast lill hands atl begränsa bestämmelsens räckvidd till all enbart avse tomter som är bebyggda med bostadshus med mer än två lägenheier. Som skäl härför anfördes all del i allmänhet var de barn som bodde i flerfamiljshus som var sämst lottade i fråga om tillgången lill naluriiga, lekvänliga friområden i anslutning lill bostaden. Det fanns därför ell särskilt starkt behov av alt tillgodose dessa barns behov av en god utemiljö.

Planverket har föreslagit all tillämpningsområdet för 53 S 4 mom. BS utvidgas och som skäl härför anfört följande. En målsättning för arbetet med normer för tomtmarkens ordnande har varil all samma krav skall gälla oberoende av om bostäderna byggs med slalliga lån eller inle. En förutsättning för detta är all krav, som sedan länge funnits i God bostad och vunnit hävd eller som har utvecklats som en praxis vid tolkningen av densamma, skall införas i SBN. Den föreslagna ändringen är föranledd av all kraven i God bostad gällt för såväl flerfamiljshus som småhus i grupp. Under senare lid har vidare slora områden med tät småhusbebyggelse i grupp blivil alll vanligare, varvid utrymmen för barns lek blivil knappa. Även av detta skäl bör stadgans krav vidgas.

På de av planverket anförda skälen synes befogal atl utsträcka tillämpningsområdet för 53 S 4 mom. BS lill atl omfatta även tomter som är bebyggda med en bostadslägenhet. En granskning av ulemiljöns utformning i anslutning till gruppbyggda småhus m. m. lorde numera vara mera påkallad än vad som kunde förutses då paragrafens 4 mom. infördes.

Övervägande skäl talar således för alt bestämmelsens räckvidd vidgas lill alt avse alla bostadslägenheter med därtill hörande tomt. Kravel på friområde bör även omfatta utrymmen som är gemensamma för flera bostadslägenheter. Byggnadsnämnden bör ges möjlighet all medge undanlag även från de nu föreslagna bestämmelserna, om särskilda skäl föreligger. Den omständigheten, att i stadsplan angivils område för t. ex. park där utrymmen för bums lek i anslutning till bostaden kan tillgodoses, bör exempelvis kunna föranleda att stadgandets krav frångås.

För atl möjliggöra en överföring av God bostad lill SBN synes inte några ytteriigare ändringar i BS vara behövliga. Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1975.

Prop. 1975:83 19

Förslag till

Förordning om ändring i byggnadsstadgan (1959:612)

Härigenom förordnas all 46 §, 47 § och 53 § 4 mom. byggnadsstadgan (1959:612) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

46 §

Byggnad för sladigvarande bruk, vari inrymmes bostads- eller arbetsrum, skall anordnas och inredas så, all den bereder möjlighet lill trevnad och god hygien. Den skall innehålla nödiga förvaringsutrymmen samt vara försedd med behövlig sanitär utrustning.

Särskilt skall beaktas följande:

1. Byggnaden skall bereda erforderiig värme- och ljudisolering saml tillfredsställande skydd mol fukt.

2. Byggnaden skall kunna uppvärmas och ventileras på tillfredsställande sätt.

3. 1 boningsrum samt i kök, som hör lill bostadslägenhet, skall finnas fönster, som vetter omedelbart åt del fria och lämnar god dager.

4. Arbetsrum och därtill hörande personalrum skola hava tillräckligt luftutrymme och kunna tillfredsställande belysas, därvid dagerbelysning bör anordnas, om förhållandena medgiva sådan.

5. Till byggnaden skall höra sop- 5. Till byggnaden skall höra soprum, om så erfordras. rum, om så erfordras. I byggnad med

mer än två bostadslägenheter och som omfattar fler våningar än två skaU sopnedkast anordnas.

6. Rumshöjden i bostadslägenhet skall, räknat från golv lill tak, vara
minst 2,40 meter.

7. Golvytan i boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

8. För dem som bo I byggnaden skall finnas tillgång till tvättstuga och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tiU-gänglig föivaringsplats för cyklar och barnvagnar.

9. Lägenhet skall om möjligl ha soligt läge och helst göras genomluftbar

10. Lägenhet skall där förhållan
dena så medger vara försedd med bal-

' Stadgan omtryckt 1972:776.

Nuvarande lydelse

Med avseende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undantag från bestämmelserna i denna paragraf där sådant påkallas med hänsyn Ull arten av den verksamhet, JÖr vilken rummet är avsett. Nämnden må ock medgiva, att mindre utrymme för matlagning inrättas utan fönster, såvida anordningar vidtagas för att på annat sätt tillgodose behovet av luftväxling och god belysning. Möter I särskilt fall betydande svårigheter au iakttaga bestämmelsen om lägsta rumshöjd eller tala eljest synneriiga skäl för atl denna frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undantag, som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Ej må i något fall medgivas lägre rumshöjd än 2,10 meter.

Föreslagen lydelse

kong eller uteplats.

11./ byggnaden skall där så erfordras finnas hiss.

Ifråga om byggnad med mer än två bostadslägenheter skaU utöver vad här förut är stadgat iakttagas följande:

1 ■ Lägenhet skall om möjligt hava soligt läge och helst göras genomluftbar.

2. Golvytan I boningsrum må ej understiga 7 kvadratmeter.

3. Till bostadslägenhet skola höra vindskontor eller annat därmed jäm-Jörligi föiyaringsrum samt lämpligt ut-lymme för förvaring av matvaror.

4. För dem som bo i byggnaden skall finnas tillgång till tvättstuga och torkrum, plats för rengöring och vädring av sängkläder, mattor och dylikt samt, där så erfordras, utifrån lätt tlU-gängllg föivaringsplats för cyklar och barnvagnar.

Med avseende å arbetsrum må byggnadsnämnden medgiva undantag från bestämmelserna i 46 § andra stycket 1-6, där sådant påkallas med hänsyn till arten av den verksamhet, för vilken rummet är avsett. Nämnden må ock medgiva, att mindre utiymme för matlagning inrättas utan fönster, såvida anordningar vidtagas för att på annal sätt tillgodose behovet av luftväxling och god belysning. Möter i särskUt faU betydande svårighet att iakttaga övriga stadganden i 46 § eller tala eljest synneriiga skäl för att något av dessa stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undantag som är förenligt med trevnad, bekvämlighet och god hygien. Byggnadsnämnden må dock ej i något

Nuvarande lydelse

5. Omfattar byggnaden flera våningar än två, skall sopnedkast vara anordnat.

Möter i särskUt fall betydande svårighet att iakttaga stadgandena i denna paragraf eller tala eljest synnerliga skäl för att något av dessa stadganden frångås, må byggnadsnämnden medgiva sådant undantag, som är förenlig med trevnad, bekvämlighet och god hygien.

Föreslagen lydelse

fall medgiva lägre rumshöjd än 2,10

meter.

53 §

4 mom. Inrymmer byggnad werön två bostadslägenheter, skall på tomlen finnas tillräckligt slor friyla som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan friyta kan beredas för rimlig kostnad och utan synneriig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medgiva undanlag från denna beslämmelse, om särskilda skäl föreligga.

4 mom. Inrymmer byggnad bostadslägenhet, skall på tomten eller på utrymme som är gemensamt för flera bostadslägenheter finnas tillräckligt stor friyla som är lämplig för lek och utevistelse, om sådan friyta kan beredas för rimlig kostnad och utan synneriig olägenhet. Byggnadsnämnden kan medgiva undantag från denna beslämmelse, om särskilda skäl föreligga.

Prop. 1975:83 22

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena

1 Allmänna synpunkter

De remissinstanser som ullalar sig härom delar den i departementspromemorian framförda uppfattningen all samma krav om möjligl skall ställas på alla bosläder avsedda för varaktigt bruk. Förslaget all i BS reglera endast egenskapskrav, som omfattar alla bosläder, lämnas därför ulan erinran. 5ve-rigesfastighetsägareförbund ifrågasätter om förslagel inle innebären obefogad skärpning men vill med hänsyn lill de föreslagna dispensmöjligheterna i 47 S BS inte motsätta sig alt förslaget genomförs. SBEF understryker alt förslaget måste tillämpas på elt nyanserat säll med hänsyn lill lokala förhållanden och förutsättningar. Etl anlal remissinstanser framför en del anmärkningar mot utformningen av vissa av de särskilda stadganden som föreslås ingå i 46 S BS. Några remissinstanser anser all 46 S bör innehålla ytterligare föreskrifter.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all ändringarna i BS måste sammankopplas med deialjföreskrifter i SBN som bör fastställas enligt 76 S 1 mom. BS. Konsumentverket finner alt de föreslagna ändringarna får bedömas lillsammans med de anvisningar som skall ingå i SBN saml alt man dessuiom kan räkna med en mer ingående översyn inom överskådlig tid. Statens råd för byggnadsforskning anser att ändringsförslaget ger planverket underiag för normer och anvisningar av i huvudsak den omfattning som hillills gällt vid granskningen för statliga bostadslån. Liknande synpunkter framförs av några andra remissinstanser.

Enligt SBEF innebär ändringarna i BS alt man eliminerar det utrymme för försök med okonventionella bostadslösningar som hittills funnits inom den privalfinansierade sektorn. SBEF förutsätter all de myndigheler, som övervakar tillämpningen av BS, ges möjlighet till en generös dispensgivning för en sådan experimentverksamhet, som är nödvändig och betydelsefull för utvecklingen på boendets område.

Statens instUutför byggnadsforskning menar atl BSbör innehålla endast vissa helt ofrånkomliga grundläggande krav och i övrigt allmänt formulerade krav, som av planverket tolkas och preciseras i SBN. Härigenom möjliggörs enligl institutet all erfarenheter från normtillämpningen och inverkan av den tekniska och ekonomiska utvecklingen kan beaktas genom justering av SBN utan alt den omständligare proceduren' med justering av BS behöver tillgripas. Statens råd för byggnadsforskning anVör i huvudsak samma synpunkler. HSB berör också denna fråga och anser att de föreslagna ändringarna i vissa avseenden är alltför bindande. Stadganden i BS bör enligl förbundet utformas med sådana toleranser att de möjliggör en konlinueriig anpassning av SBN till aktuella förutsättningar och bostadspolitiska målsättningar.

Prop. 1975:83 23

/?/? K saknar i promemorian en avvägning mellan normering av angelägna kvaliteter i bostadsproduktionen och konsumeniupplysande verksamhet. Verket framhåller att i direktiven lill utredningen av den slalliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik sägs att en sammankoppling av normgivningsmakt och ansvar för de ekonomiska konsekvenserna lorde vara av myckel stort värde. Mol denna bakgrund synes det enligt verket lämpligl all avvakta utredningens förslag innan frågan om förändringar i SBN och BS prövas.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Stockholms kommun anser all ändringarna i BS inle lorde medföra några merkostnader för samhället. SBEF framhåller att promemorieförslagets ekonomiska konsekvenser inte kan bedömas förrän planverkets tillämpningsföreskrifter finns tillgängliga.

Kravpåhandikappvänligarebosläderframförs av DHR,socialstyrelsen, statens handikappråd och statens råd för byggnadsforskning. Med hänsyn till de strävanden som görs inom samhällets andra verksamhetsområden för atl göra hela samhällsmiljön tillgänglig för handikappade bör också enligl DHR på bostadsområdet gälla de normer som nu tillämpas enligt 42 a S BS. DHR föreslår vidare atl i 46 S BS inskrivs all våtutrymmen och kommunikationsleder i bostad skall tillgodose rörelsehindrades behov. Även statens handikappråd anser att 42 a S BS bör ändras till atl omfatta även bostäder. Rådet anser vidare att det av lagtexten bör framgå att hiss skall finnas i alla irevåningshus.

2 Krav pä soprum och sopnedkast (46 § S p. i förslaget)

1 anslutning till den tidigare framförda åsikten all i BS borde upptas mera allmänt hållna bestämmelser anser statens institut för byggnadsforskning och HSB atl det föreslagna stadgandet om soprum m. m. är alltför detaljerat och bindande. 5fl£"f ifrågasätter i vad mån kravet pä sopnedkast är förenligt med de önskemål och förslag som föreligger om separering av hushållsavfall.

3 Krav pä minsta tillåtna golvyta (46 § 7 p. i förslaget)

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter denna bestämmelse med hänsyn till atl invändig ändring av exempelvis rumsindelningen i enfamiljshus inle kräver byggnadslov (54 S 2 mom. andra slyckel BS). Även om föreskriften beaktas när byggnadslov beviljas för del första uppförandel av etl hus kan bestämmelsen enligl länsslyrelsen åsidosättas genom en senare ändring som inte erfordrar byggnadslov. Göteborgs kommun anför liknande synpunkter.

4 Krav pä tillgäng till tvättstuga och torkrum m. m. (46 § 8 p. 1 förslaget)

Konsumentverket, statens institut för byggnadsforskning och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kritiserar all beslämmelser om möjligheter till tvätt

Prop. 1975:83 24

och torkning anknyter lill sådana speciella lokaler som tvättstuga och torkrum. Statens institut för byggnadsforskning pekar på alt tvätt- och tork-maskiner, särskilt i enfamiljshus, lämpligen kan uppställas i andra utrymmen såsom grovkök och badrum. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som anser att villkoret på tillgång till tvättstuga och torkrum innebär beträffande enfamiljshus ökade krav i förhållande lill praxis. Orden "tvälisluga och lorkrum" bör därför enligl länsslyrelsen utbytas mot ett mer allmängilligt uttryck möjligen "utrymmen med anordningar för tvätt och tork".

5 Krav pä solighet m. m. (46 § 9 p. i förslaget)

Bestämmelsen synes enligl statens institut för byggnadsforskning överflödig, då kraven på solighel och genomluflbarhei läcks i varje fall i viss mån av gällande beslämmelser i 46 S 2 p. och 3 p. BS.

6 Krav pä balkong eller uteplats (46 § 10 p. i förslaget)

Svenska kommunförbundet tillstyrker stadgandet under förutsättning all byggnadsnämnden får rätt all medge undanlag från denna beslämmelse om särskilda skäl föreligger. Krav på balkong ifrågasätts av Sveriges fastighetsägareförbund, som anser all ell sådant krav kan befaras förhindra flexibilitet med hänsyn lill de boendes önskan. Bestämmelsen borde enligl förbundet ges en mindre kategorisk avfattning och förslagsvis inle gälla för bostadslägenheter om två rum och kök och mindre. SBEF menar atl föreskriften leder till oklarhet och risk för godtycklig tolkning och frågar om det är ekonomiska eller tekniska förhållanden som avses.

7 Krav på hiss (46 § 11 p. i förslaget)

HSB och Sveriges fastighetsägareförbund anser bestämmelsen vara alltför bindande. HSB framhåller atl hissar är mycket kostsamma installationer som ekonomiskt kan bäras endasl av vissa hustyper. Enligl Sveriges fastighetsägareförbund kan stadgandet leda lill orimligt slora hyreshöjande kostnader vid ombyggnad av äldre hus. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och SBEF anser atl del behövs bestämmelser i SBN som klariägger i vilka fall hiss erfordras.

8 Krav pä förvaringsutrymmen

Förslaget att 47 S 3 p. i gällande BS bör hell upphöra all gälla möter inga invändningar hos flertalet remissinstanser. Hyresgästernas riksförbund tillslyrker förslaget endasl under förutsättning atl fastställandet av de nya kapitlen i SBN sker samtidigt. Eljest kan enligl förbundet ändringen i BS

Prop. 1975:83 25

i delta avseende komma atl uppfattas som minskade krav vilkel inle lorde vara avsikten. Konsumentverket och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför liknande synpunkter. Konsumentverket framhåller att hushållens för-varingsbehov torde snarare ha ökat än minskal.

9 Övriga synpunkter beträffande 46 § i förslaget

Bostadsstyrelsen och statens råd för byggnadsforskning föreslår atl elt tillägg till 46 S övervägs avseende förhållandet mellan boningsrum och marknivå. Dessa remissinstanser pekar på all som fullgott boningsrum räknas enligt praxis i bostadslånesammanhang endast rum vars golvnivå ligger över marknivå vid fönstervägg. Del synes enligl bostadsstyrelsen lämpligl att denna praxis också tillämpas vid byggnadslovsgranskningen och får slöd i BS. Eftersom del är fråga om en samordning av nomenklatur medför en sådan föreskrift enligt styrelsen inle några ökade krav eller kostnader i förhållande till den praxis som gäller vid såväl stalligl som inle stalligl belånat bostadsbyggande.

10 Undantagsbestämmelser (47 § i förslaget)

Förslaget att i 47 S föra samman beslämmelser om undanlag från stadganden i 46 S lämnas utan erinran av de remissinstanser som ullalar sig i frågan.

11 Anordningar på tomt (53 § 4 mom. i förslaget)

Ändringsförslaget mottas i huvudsak posilivi av de remissinstanser som yttrar sig härom. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför alt i vissa begränsade detaljplaner, där byggnadsrätten är reglerad inom varje illustrerad tomt för sig och specialområde eller kvartersmark för gemensamma anordningar saknas, kan problem uppstå all i samband med genomförandet ianspråkta allmän platsmark för tillgodoseende av gemensam friyta. Föreslagen skärpning lorde emellertid enligl länsslyrelsen vara sakligt motiverad och dess konsekvenser bör ulan svårighet kunna tillgodoses i den fortsatta delaljplaneprövningen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser all beteckningarna för berörd mark i hela 53 S BS bör ses över och all i vart fall beteckningen tomt bör bibehållas i författningstexten. En riklig beteckning för den berörda marken är enligl länsslyrelsen av slor praktisk betydelse för atl kunna ge fastighetsägarna tydliga förelägganden, särskilt i fråga om sådana missförhållanden inom redan uppförd bebyggelse som bör rättas lill. Stockholms och Göteborgs kommuner ifrågasätter om ändringsförslaget inle bör medföra viss följdändring i bestämmelserna om situationsplan (55 § 1 mom. BS). Dessa kommuner anser atl kravet på vad situationsplan skall innehålla bör upprätthållas även då byggnadslovsansökningen avser byggnad som inrymmer en eller två bostadslägenheter.